Institutionen för ekonomi och IT

Avdelningen för informatik

“Man behöver ju kommunicera på andra sätt, och

då är det väldigt smidigt att kunna göra det

centralt på en lärplattform”

– Komvuxlärares upplevelse av digitala lärplattformar

Författare:

Andreas Hermansson

Johannes Thornfält

Kandidatuppsats, 15 hp

Examensarbete i informatik

Vårterminen 2020

Handledare: Maria Spante

Examinator: Amir Haj-Bolouri

I

ABSTRACT

As a result of the ongoing worldwide pandemic of coronavirus disease the Swedish colleges, adult schools and high schools closed and switched to distance education. Beside the pandemic a report from the Teachers' Union was published in which it was found that many teachers are dissatisfied with the learning management systems used. The digitization of the school thus became a highly relevant area during this time.

The purpose of this essay is to investigate the municipal adult education teacher's experience and use of learning management systems and thereby highlight what they see for challenges and opportunities with the learning management systems and if it has an impact on the actual usage.

This paper is expected to respond to how teachers in Swedish municipal adult education feel that it is to work with learning management systems. To answer the question, a qualitative starting point is used, where semi-structured interviews have been used. In this study, the theoretical model UTAUT is used to analyze the result. The four constructs from UTAUT are used to categorize and identify the teachers' experiences, to better answer our research question.

Ten municipal adult education teachers from four different schools in Västra Götaland, Sweden participated in the study. In the study, we could see that the most common area of use for the learning management system seems to be to communicate and to make materials accessible to students between classes. In addition, we could see that the teachers felt that their level of technical experience were somewhere between medium and high, all had some type of education and training in how to use learning platforms, however, more teachers described that there was a need for more education among colleagues. Advantages of learning management systems that most teachers described were increased efficiency, communication and accessibility, disadvantages that teachers described were legal security, integration, compliance with law and feedback. In general, the teachers seem more positively attuned to the platforms than negative. From the UTAUT model, we could see that all factors affect the teacher's intention and the actual use of the platform positively, however, some parts of the effort expectancy can negatively affect the teacher's intention to use.

Keyword: LMS, Learning Management System, Digitalization, E-learning, Corona, UTAUT

II

SAMMANFATTNING

I takt med coronautbrottet som startade i Kina och spred sig till stora delar av världen blev resultatet att svenska högskolor, vuxenskolor och gymnasium stängdes ner och gick över till ren distansutbildning. Parallellt med coronautbrottet publicerades en rapport från Lärarförbundet där det hade visat sig att många lärare är missnöjda med de digitala lärplattformar som används.

Digitaliseringen av skolan blev därmed ett högt aktuellt område under denna tid. Syftet med denna studie är att undersöka komvuxlärarens upplevelse av digitala lärplattformar och därmed lyfta fram vad de tycker finns för olika för- och nackdelar samt vad som påverkar den faktiska användningen. Denna studie förväntas svara på hur lärare i svensk kommunal vuxenutbildning upplever att det är att arbeta med digitala lärplattformar.

För att besvara frågeställning används en kvalitativ utgångspunkt, där semistrukturerade intervjuer genomfördes. I studien används den teoretiska modellen UTAUT för att analysera resultatet. Kärnfaktorerna från UTAUT används för att kategorisera och identifiera lärarnas upplevelser, för att bättre besvara frågeställningen.

I studien deltog tio komvuxlärare från fyra olika skolor i Västra Götaland. I studien kunde vi se att det vanligaste användningsområdet för en digital lärplattform verkar vara att kommunicera och för att göra material tillgängligt för eleverna mellan lektionstillfällen. Utöver detta kunde vi se att lärarna ansåg att de befann sig någonstans mellan medel och hög nivå gällande teknisk kunskap, samtliga hade haft någon typ av utbildning och fortbildning i hur de kan använda digitala lärplattformar, dock beskrev flera lärare att det fanns ett behov av mer utbildning bland kollegorna. Fördelar med digitala lärplattformar som de flesta lärare beskrev var ökad effektivitet, kommunikation och tillgänglighet, nackdelar som lärarna beskrev var rättssäkerhet, integration, förenlighet med lag, och feedback. Överlag verkar lärarna mer positivt inställda till plattformarna än negativt. Utifrån UTAUT-modellen kunde vi se att samtliga faktorer påverkar lärarens intention till och den faktiska användningen av plattformen positivt, dock kan vissa delar i förväntad ansträngning kan påverka lärarens intention till användning negativt.

Nyckelord: LMS, Learning Management System, Digitalisering, E-learning, Corona, UTAUT

III

ORDLISTA

IT

Står för informationsteknik eller informationsteknologi.

Informationsteknik

Informationsteknik, teknik som på något sätt skall hjälpa till att hantera information.

Informationsteknologi

Läran om, kunskap om eller samtal om informationsteknik.

Kommunal vuxenutbildning

Innefattar vuxenutbildning motsvarande grundskola och gymnasieskola samt särvux.

Komvux

Förkortning av kommunal vuxenutbildning.

Community college

Utbildningsform i bland annat USA, mellanting mellan Sveriges gymnasieskola och högskola.

Blandade lärmiljöer

Blandade lärmiljöer innebär en kombination av traditionell klassrumsundervisning och digital undervisning.

Flexundervisning

Samma som blandade lärmiljöer, används ofta inom komvux.

IKT

Förkortning av informations- och kommunikationsteknik. Handlar om kommunikation mellan människor med hjälp av IT.

E-lärande

Olika former av lärande som genomförs med stöd av digitala medier och verktyg.

IV

FÖRORD

Vi skulle först och främst vilja tacka de lärare som tog sig tid och ställde upp på intervjuer trots det pressade läge som många skolor har befunnit sig i under denna tid på grund av coronautbrottet. Vi skulle dessutom vilja tacka de personer som hjälpt oss att komma i kontakt med lärare genom att dela vår förfrågan i olika Facebook-grupper och intranät. Till sist vill vi även tacka vår handledare Maria Spante som har visat stort engagemang och motiverat oss under hela uppsatsen.

V

Innehåll

1. Inledning ............................................................................................................................................... 1

1.1 Digitalisering i svenska skolan .....................................................................................................................1

2 Problemformulering ......................................................................................................................... 2

2.1 Syfte & frågeställning ........................................................................................................................................3

2.2 Avgränsning & målgrupp ................................................................................................................................3

3 Lärarens upplevelse av digitala lärplattformar i skolan ....................................................... 4

3.1 Definition av digital lärplattform ................................................................................................................4

3.2 Internationell forskning ...................................................................................................................................5

3.2.1 Förbättrar arbetsprocessen .................................................................................................................5

3.2.2 Innebär större ansträngning ...............................................................................................................5

3.2.3 Lärarens tekniska kunskap ..................................................................................................................6

3.2.4 Tekniska problem .....................................................................................................................................6

3.2.5 Brist på interaktion och personlig kontakt...................................................................................6

3.2.6 Acceptans av digitala lärplattformar ...............................................................................................7

3.3 Skandinavisk forskning ....................................................................................................................................7

3.3.1 Förbättrad kommunikation .................................................................................................................7

3.3.2 Tekniska problem .....................................................................................................................................8

3.3.3 Behov av utbildning .................................................................................................................................8

3.3.4 Tidseffektivt eller tidskrävande? .......................................................................................................8

4 Unified Theory of Acceptance and Use of Technology - En teoretisk modell................. 10

4.1 Utaut-modellen ................................................................................................................................................. 10

4.2 Acceptansforskning......................................................................................................................................... 11

5 Metod ................................................................................................................................................... 13

5.1 Design .................................................................................................................................................................... 13

5.1.1 Intervju ........................................................................................................................................................ 13

5.1.2 Litteraturstudie ....................................................................................................................................... 20

6 Resultat & analys .............................................................................................................................. 21

6.1 Komvuxlärarnas användning av digitala lärplattformar .............................................................. 22

6.2 Tillämpning av UTAUT för att förstå användning samt intention till användning av digitala lärplattformar. ................................................................................................................................................. 23

6.2.1 Förväntad prestanda ............................................................................................................................ 24

6.2.2 Förväntad ansträngning ..................................................................................................................... 25

6.2.3 Socialt inflytande .................................................................................................................................... 27

6.2.4 Underlättande förhållanden ............................................................................................................. 28

7 Diskussion .......................................................................................................................................... 31

8 Avslutning .......................................................................................................................................... 34

8.1 Slutsats .................................................................................................................................................................. 34

VI

8.1.1 Hur använder komvuxlärare digitala lärplattformar? ......................................................... 34

8.1.2 Hur tekniskt förberedda är komvuxlärare på att använda digitala lärplattformar? 34

8.1.3 Vilka för- och nackdelar ser komvuxlärare vid användning av digitala lärplattformar? ............................................................................................................................................................ 34

8.1.4 Vad påverkar användningen av digitala lärplattformar bland komvuxlärare? ....... 35

8.1.5 Hur upplever komvuxlärare att det är att använda digitala lärplattformar?............ 36

8.2 Förslag på framtida forskning.................................................................................................................... 36

9 Referenser .......................................................................................................................................... 38

Bilaga A. Intervjuguide ........................................................................................................................... 41

Bilaga B. Samtyckesformulär ................................................................................................................ 42

Bilaga C. Kontakt med komvuxlärare ................................................................................................. 43

Bilaga D. Arbetsfördelning..................................................................................................................... 44

1

1. INLEDNING

Den 31 december 2019 rapporterades 27 fall av en okänd sjukdom i staden Wuhan, Kina kopplade till den lokala marknaden Huanan Seafood Wholesale Market. Kort därefter påbörjades en spridning till närliggande städer för att sedan sprida sig över stora delar av Hubei-provinsen i Kina. Den okända sjukdomen visade sig vara covid-19 som orsakades av ett nytt coronavirus (Expressen, 2020). En okontrollerad spridning hade startat och nya fall började rapporteras i samtliga världsdelar. Den 11 mars gick World Health Organization ut med att det rör sig om en pandemi, detta resulterade i stora förändringar i samhället där hela länder sattes i karantän och skolor började stänga ner i olika delar av världen (BBC, 2020). Även Sverige drabbades av coronautbrottet och tisdagen den 17 mars meddelade Sveriges statsminister Stefan Löfven att alla gymnasieskolor, vuxenutbildningar och högskolor rekommenderas att stänga och istället bedriva distansutbildning (SVT, 2020). Åsa Fahlén, förbundsordförande för Lärarnas Riksförbund, beskrev i en intervju med Aftonbladet (2020) denna omställning som en stor arbetsbelastning för landets lärare. Vidare beskrev hon att det måste finnas tekniska förutsättningar för att digitalisera undervisningen och att huvudmän, kommuner och skolledning bör lyssna på lärarnas behov för att minimera skadan på undervisningen. Åse Fahlén menade att denna omställning skulle vara omöjlig att genomföra med vidhållen kvalité på undervisningen (Aftonbladet, 2020). I relation till detta publicerades en rapport från Lärarförbundet parallellt med coronautbrottet där det hade visat sig att många lärare är missnöjda med de digitala lärplattformar som används (Lärarförbundet, 2020). Utifrån det rådande läget ansåg vi att det är angeläget att studera lärares upplevelse av digitala lärplattformar inom skolan. Utifrån litteraturgranskningen i kapitel 3, kunde vi se att det finns många studier ur lärarnas perspektiv på gymnasieskola samt högre utbildning men att komvux verkade vara ett understuderat område. Därför har vi i denna studie valt att fokusera på komvuxlärares upplevelser av digitala lärplattformar.

1.1 DIGITALISERING I SVENSKA SKOLAN Digitalisering beskrivs av somliga som en revolution som kan jämföras med industrialismen som ägde rum i början av 1900-talet (Semicon, u.å.). Hylén (2010) beskriver att digitalisering är en process som har pågått sedan 1980–1990 talet. Denna process gick till en början långsamt i skolan men i mitten 1990-talet så tog processen fart i samband med internets inträde. IT i skolan har diskuterats under lång tid och olika skäl för att introducera och investera i IT i skolan har framförts. I dagsläget så har skolverket fått i uppdrag av regeringen att arbeta med att främja digitalisering inom skolväsendet. Arbetet skall utgå från digitaliseringsstrategin där de övergripande målen är att det svenska skolväsendet skall vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt (Skolverket, 2020). Detta för att uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever samt för att främja kompetensutveckling och likvärdighet. Digitaliseringsstrategin delas in i tre olika fokusområden, dessa är digital kompetens för alla i skolväsendet, likvärdig tillgång och användning samt forskning och uppföljning kring digitaliserings möjligheter (Skolverket, 2020). Utöver detta ingår även arbete kring att följa upp målen i strategin, samt att utvärdera vad för genomslag den får i verksamheterna (Skolverket, 2020).

2

2 PROBLEMFORMULERING

I detta kapitel kommer de problem som har identifierats beskrivas. Vidare kommer det syfte och frågeställning som driver studien beskrivas samt hur den är avgränsad och vilken målgrupp den riktar sig till.

På grund av coronautbrottet har resultatet blivit att många skolor i Sverige gått över till distansutbildning. I relation till detta publicerades en rapport från Lärarförbundet parallellt med coronautbrottet där det hade visat sig att många lärare är missnöjda med de digitala lärplattformar som används, bland annat på grund av de höga krav på dokumentation som finns (Lärarförbundet, 2020). Utifrån det rådande läget blev det angeläget för oss att studera lärarnas upplevelse av digitala lärplattformar inom skolan. Skolverket (2020) beskriver dessutom att det har visat sig att det finns ett behov av kompetensutveckling bland lärare. Fyra av tio lärare upplever att krånglande teknik har begränsat arbetet och att endast hälften av grundskolorna har tillgång till support samma dag om något skulle krångla (Skolverket, 2020).

I den litteraturstudie som genomfördes i samband med studien kunde vi se att det fanns ett stort antal studier som undersöker lärares upplevelse av digitala lärplattformar på gymnasienivå/community college (Olofsson, Lindberg & Fransson, 2017; Siedlaczek & Ed, 2004; Ekberg & Gao, 2018; Stockless, 2018) samt ett stort antal studier på högre utbildning (Llamas-Nistal, Caeiro-Rodriguez & Castro, 2011; Emelyanova & Voronina, 2014; Garrote Jurado, 2007; Alzahrani, 2018; Sobolewski & Numan, 2018; Kuikka, Kitola & Laakso, 2014; Holmes & Prieto-Rodriguez, 2018; Witsø, 2018).

Komvuxlärares uppfattning av digitala lärplattformar i Sverige verkar dock vara ett understuderat område och därmed skulle denna studie kunna bidra till det området. Utbildningen som komvux erbjuder motsvarar den utbildning som sker i grundskola och gymnasieskola. Skillnaden mellan studier på komvux och grundskola/gymnasieskola är att studieupplägg och innehåll är anpassat till vuxna. Att studera på komvux innebär högre ansvar för studenten då arbetet är mer självständigt, studierna är mer koncentrerade och undervisningstimmarna är färre (Komvuxutbildningar, u.å.). Styrdokumenten som gäller för vuxenutbildningen klarlägger att undervisningen ska ske utifrån elevens individuella mål, behov och förutsättningar. Detta får en annan slags betydelse för komvuxlärare jämfört med grundskole- eller gymnasielärare, eftersom elevgruppen för komvuxlärare hela tiden förändras då elever påbörjar och avslutar kurser allt eftersom (Lärarförbundet, 2014). Lärarförbundet (2014) anser en av de största utmaningarna för komvuxlärare är att behöva individanpassa undervisningen efter varje elevs förutsättningar och behov. Elevernas förutsättningar och behov kan skilja sig kraftigt från elev till elev. Elevernas utbildningsbakgrund, språkbakgrund, förkunskaper och så vidare gör det svårare för komvuxlärare att anpassa undervisningen. Lärarförbundet påpekar också att en majoritet av komvuxlärare upplever att arbetsbelastningen har ökat och att de inte hinner med sin planering och efterarbete. Dessutom försvinner en del av komvuxlärarnas tid på att utföra administrativt arbete (Lärarförbundet, 2014).

3

2.1 SYFTE & FRÅGESTÄLLNING Utifrån problemområdet ser vi en möjlighet att studera hur komvuxlärare upplever användning av digitala lärplattformar i arbetet. Studien förväntas besvara följande huvudfråga:

- Hur upplever komvuxlärare att det är att använda digitala lärplattformar?

För att besvara detta bryts denna ner i fyra delfrågor, syftet med detta är att få en mer detaljerad bild då det är komplex fråga:

- Hur använder komvuxlärare digitala lärplattformar?

- Hur tekniskt förberedda är komvuxlärare på att använda digitala lärplattformar?

- Vilka för- och nackdelar ser komvuxlärare vid användning av digitala lärplattformar?

- Vad påverkar användningen av digitala lärplattformar bland komvuxlärare?

Syftet med denna studie är att undersöka komvuxlärares upplevelse av digitala lärplattformar och därmed lyfta fram hur de använder digitala lärplattformar, vad de tycker finns för olika för- och nackdelar, hur förberedda de är samt vad som påverkar användningen. Deras upplevelser kommer att hjälpa till att lyfta fram huruvida digitala lärplattformar anses vara användbara samt vad som påverkar hur de digitala lärplattformar används. Förhoppningsvis kan denna studie fungera som ett bidrag till framtida utveckling av digitala lärplattformar, samt göra komvuxlärarens röst hörd gällande de behov som finns för denna yrkesgrupp.

2.2 AVGRÄNSNING & MÅLGRUPP Genom att fokusera på komvuxlärare i Västra Götaland som arbetar med klassrum- eller flexundervisning samt deras perspektiv och upplevelser av digitala lärplattformar avgränsas därmed studien till komvuxlärare inom detta geografiska område. Anledningen till att studien avgränsas till denna yrkesgrupp beror på att det verkar vara ett understuderat område.

Målgrupperna i denna studie är kommunen, komvuxlärare samt eventuellt andra forskare. Kommunerna är en av målgrupperna då det är de som är ansvariga för komvux. Komvuxlärare är också en av målgrupperna, då dem genom denna studie kommer kunna läsa hur andra komvuxlärare upplever användningen av digitala lärplattformar. Till sist är även andra forskare en del av målgrupperna då denna studie eventuellt kommer att generera framtida forskningsfrågor.

4

3 LÄRARENS UPPLEVELSE AV DIGITALA LÄRPLATTFORMAR I

SKOLAN

I detta kapitel kommer lärarens upplevelse av digitala lärplattformar i gymnasieskola samt högre utbildning beskrivas utifrån både internationell och skandinavisk forskning.

Holmes & Prieto-Rodriguez (2018) beskriver att det är svårare för lärare inom högre utbildning att bedöma nyttan av digitala lärplattformar i blandade lärmiljöer, det vill säga i en kombination av traditionella och digital undervisning, jämfört med onlinebaserad utbildning. Vid undervisning i blandade lärmiljöer måste lärarna själva göra en bedömning om när funktioner och verktyg från den digitala lärplattformen ska användas för att komplettera eller ersätta den traditionella klassrumsundervisningen. Vidare menar Holmes & Prieto-Rodriguez (2018) att lärarna noggrant måste utvärdera nyttan som lärplattformens verktyg utgör och fundera på om verktygen kommer att tillägga ett mervärde i arbetet. Detta tankesätt kräver en omfattande förståelse för lärplattformens nytta och även en förståelse för hur lärarna ska utnyttja denna.

Yildirim m.fl. (2014) har i en studie undersökt lärares upplevelser av sju olika digitala lärplattformar i USA, där det har visat sig att lärares upplevelser i olika skolformer varierar beroende på vilken digital lärplattform de använder. Vidare beskriver Yildirim m.fl. (2014) att olika digitala lärplattformar har olika förmåner och begränsningar och det gäller för skolan som ska implementera den digitala lärplattformen att utvärdera vilken plattform som bäst passar skolan. Kuikka, Kitola & Laakso (2014) beskriver att digitala lärplattformar är inte nödvändigtvis skapade efter behoven från lärare på högre utbildning utan att de kan vara skapade efter utvecklarnas kreativitet. Kuikka, Kitola & Laakso (2014) påpekar också att det är viktigt för lärare inom högre utbildning att ha ett användarvänligt gränssnitt då komplexa gränssnitt kan få lärare att sluta använda den digitala lärplattformen.

I texten nedan specificeras en definition av digital lärplattform samt lärares upplevelser av digitala lärplattformar kategoriserat efter internationell och skandinavisk forskning i skolformerna gymnasieskola och högre utbildning.

3.1 DEFINITION AV DIGITAL LÄRPLATTFORM Vid forskning om lärares upplevelser om digitalisering inom skolan används ofta begreppet digital lärplattform. En digital lärplattform används inom skolan och är ett arbetsverktyg för lärare, elever och skolledning. I den digitala lärplattformen hanteras information, kommunikation samt pedagogiskt arbete. En digital lärplattform är en webbaserad digital arbetsplats, och den som nyttjar plattformen arbetar i en virtuell lärmiljö (Spetz 2007). Den digitala lärplattformen har funnits i Sverige sedan 1990-talet och utvecklingen av dessa har gått väldigt fort sedan dess (Spetz 2007). I dagsläget är Canvas, Blackboard och Moodle de tre vanligaste digitala lärplattformarna visar en undersökning i länderna USA, Kanada, Australien och Storbritannien (Edutechnica, 2020).

5

3.2 INTERNATIONELL FORSKNING Lärarnas upplevelser i internationella forskning varierar mellan olika studier, både negativa och positiva upplevelser beskrivs i studierna. Internationella studierna visar bland annat att digitala lärplattformar bidrar till flexibel undervisning (Mutambik, 2018; Llamas-Nistal, Caeiro-Rodriguez & Castro, 2017) och förbättrar arbetsprocessen (Sobolewski & Numan, 2018). En studie visar dock att det kan innebära att lärare måste anstränga sig mer (Llamas-Nistal, Caeiro-Rodriguez & Castro, 2017). Brist på interaktion och personlig kontakt är också en utmaning som tas upp i flera studier (Siedlaczek & Ed, 2004; Llamas-Nistal, Caeiro-Rodriguez & Castro, 2011; Holmes & Prieto-Rodriguez, 2018; Emelyanova & Voronina, 2014). Dessutom kan tekniska problem ställa till det för lärarna (Llamas-Nistal, Caeiro-Rodriguez & Castro, 2011). När det kommer till lärarnas tekniska kunskap är forskningen splittrad, en del studier påstår att lärarna saknar tekniska kunskaper och kräver utbildning (Alzahrani, 2018; Mutambik, 2018; Llamas-Nistal, Caeiro-Rodriguez & Castro, 2011; De Smet m.fl., 2012) medan andra lyfter fram att lärare har goda tekniska kunskaper (Emelyanova & Voronina, 2014; Stockless, 2018). Trots varierande upplevelser beskriver Stockless (2018) att gymnasielärare anser att digitala lärplattformar är användbara. I likhet med detta beskriver Holmes & Prieto-Rodriguez (2018) att lärare inom högre utbildning kan uppleva digitala lärplattformar som användbara, dock beror det på vilka funktioner som används i den digitala lärplattformen.

3.2.1 Förbättrar arbetsprocessen Sobolewski & Numan (2018) har en genomfört en studie på ett universitet i USA där det visade sig att den digitala lärplattformen upplevdes som fördelaktig för lärare inom högre utbildning. Lärarna upplevde att den digitala lärplattformen underlättande vid rättning av uppgifter när alla studenters svar låg samlade elektroniskt, vilket gjorde att lärarna upplevde en mer effektiv betygsättning jämfört med betygsättning utan hjälp av en digital lärplattform (Sobolewski & Newman, 2018). Digitala lärplattformar förbättrar arbetsprocessen ytterligare genom att bidra till flexibel undervisning. Mutambik (2018) har i en studie undersökt e-lärande och kommit fram till att e-lärande skapar en flexibel undervisning där studenter och lärare kan arbeta efter sina egna behov. I likhet med Mutambik (2018) lyfter även Siedlaczek & Ed (2004) fram flexibiliteten som en fördel med online-baserad utbildning. Detta gäller dock mer specifikt vid gruppdiskussioner där lärare i community college kan följa flera diskussioner samtidigt. I likhet med Mutambik, (2018); Siedlaczek & Ed, (2004) beskriver Llamas-Nistal, Caeiro-Rodriguez & Castro (2011) att flexibiliteten även är en fördel för lärare inom högre utbildning eftersom den digitala lärplattformen är tillgänglig var som helst och när som helst.

3.2.2 Innebär större ansträngning Llamas-Nistal, Caeiro-Rodriguez & Castro (2011) har genomfört en studie på ett universitet i Spanien där de menar att digitala lärplattformar kräver större ansträngning från lärare inom högre utbildning, detta eftersom de behöver skapa material och innehåll som måste läggas upp på den digitala lärplattformen. Vidare menar Llamas-Nistal, Caeiro-Rodriguez & Castro (2011) att det leder till att lärare måste spendera mer tid i att använda de digitala lärplattformarna.

6

3.2.3 Lärarens tekniska kunskap Alzahrani (2018) påpekar i en studie att en del lärare inom högre utbildning har brist på teknisk kunskap och skulle behöva utbildning i digitala verktyg som till exempel digitala lärplattformar för att förbättra deras användning.

I likhet med Alzahrani (2018) drar Mutambik (2018) slutsatsen att lärare saknar teknisk kunskap och skulle behöva utbildning för att på bästa sätt kunna tillämpa tekniken i undervisningen. Mutambik (2018) förklarar däremot aldrig i vilken typ av skola studien utfördes i. De Smet m.fl. (2012) gör liknande påståenden i en studie om gymnasielärares acceptans av digitala lärplattformar. Vidare förklarar De Smet m.fl. (2012) att det är viktigt för skolansvariga att introducera eller skapa en manual till gymnasielärare för hur plattformen kan användas. Dessutom påpekar de vikten utav att kontinuerligt utbilda gymnasielärarna och ge dem lättillgänglig support för att uppmuntra gymnasielärarnas användning av digitala lärplattformar.

Llamas-Nistal, Caeiro-Rodriguez & Castro (2011) beskriver att lärarna i högre utbildning saknar utbildning kring vilka funktioner som finns i deras digitala lärplattform Det innebär att lärarna inte kan utnyttja plattformens fulla potential, och det finns därmed ett behov för utbildning i hur plattformens funktioner kan användas och hur de ska tillämpas i undervisningen. Brist på teknisk kunskap är däremot inte ett allmänt problem. Emelyanova & Voronina (2014) påpekar att lärarna inom högre utbildning inte upplever några problem med användningen av digitala lärplattformar. I likhet med Emelyanova & Voronina (2014) menar Stockless (2018) att gymnasielärarna i en kanadensisk studie hade tillräcklig teknisk kunskap för att använda digitala lärplattformar. Gymnasielärarna hade inga svårigheter att identifiera vilka funktioner i plattformen som kunde användas i undervisningssyfte.

3.2.4 Tekniska problem Llamas-Nistal, Caeiro-Rodriguez & Castro (2011) beskriver att tekniska problem kan försvåra arbetet för lärare inom högre utbildning. Dålig teknisk support eller för många uppdateringar i den digitala lärplattformen kan orsaka problem för lärarna.

3.2.5 Brist på interaktion och personlig kontakt Siedlaczek & Ed (2004) beskriver att de största utmaningarna lärare på community college ser med online-baserad undervisning är inte kunna använda kroppsspråk eller visuellt se hur informationen tas emot. Vidare beskriver Siedlaczek & Ed (2004) att det även kan vara en fördel då det kräver att läraren måste vara tydligare i kommunikationen med studenterna, och därmed utveckla en högre förmåga att kommunicera i skrivande text. Vidare beskriver Siedlaczek & Ed (2004) att lärarna som deltog i studien upplevde att onlinebaserad undervisning kunde anpassas efter deras undervisningsstil lika bra och i vissa fall bättre än klassrumsundervisning. I likhet med Siedlaczek & Ed (2004) beskriver Llamas-Nistal, Caeiro-Rodriguez & Castro (2011) att digitala lärplattformar kan orsaka brist i den personliga kontakten mellan lärare inom högre utbildning och studenter. Llamas-Nistal, Caeiro-Rodriguez & Castro (2011) belyser dock att även om den personliga kontakten mellan lärare och studenter kan

7

försvinna, så betyder det inte att kommunikationen på något sätt försämras. Anledningen till detta beror på att digitala lärplattformar erbjuder synkronisk och asynkronisk kommunikation vilket gör det lättare för lärare och studenter att ta kontakt med varandra.

I likhet med Llamas-Nistal, Caeiro-Rodriguez & Castro (2011) konstaterar Emelyanova & Voronina (2014) i en studie utförd på högre utbildning, att det är viktigt att tänka på den mänskliga faktorn mellan studenter och lärare. Holmes & Prieto-Rodriguez (2018) har utfört en studie på högre utbildning i Australien där de kommit fram att den personliga kontakten och interaktionen mellan studenter och lärare kan försämras av digitala lärplattformar. I studien visade det sig att när mer kursmaterial flyttades till lärplattformen sjönk även närvaron hos studenterna i klassrummet. Lärarna kände en oro utav att studenterna endast skulle ta del av kursmaterialet online och därmed få en bristfällig version av innehållet. Vidare beskriver Holmes & Prieto-Rodriguez (2018) att lärarna föredrog traditionell klassrumsundervisning framför interaktion med hjälp av digitala lärplattformar.

3.2.6 Acceptans av digitala lärplattformar Stockless (2018) har undersökt gymnasielärares acceptans av digitala lärplattformar. Gymnasielärare ansåg att grundliga funktioner i systemet som att skapa filer, kommunicera, skapa läraktiviteter och så vidare var lätta att använda och var relevanta till deras undervisning. Stockless (2018) menar på att om lärare tycker att de grundliga funktionerna är lätta att använda, kommer de också bli uppmuntrade att börja använda svårare funktioner som de ännu inte är bekväma med. Potentialen för den digitala lärplattformen är bara delvis uppfylld då gymnasielärarna inte ännu har hittat de mest effektiva sätten att använda plattformens funktioner. Studien kommer fram till att digitala lärplattformar anses att vara användbart av gymnasielärare.

3.3 SKANDINAVISK FORSKNING Det finns både likheter och skillnader mellan internationell och skandinavisk forskning. Den skandinaviska forskningen visar bland annat att digitala lärplattformar förbättrar kommunikationen (Witsø, 2018). Den visar också att tekniska problem förekommer (Ekberg & Gao, 2018) och att det finns ett behov av utbildning för gymnasielärarna i de digitala lärplattformarna (Olofsson, Lindberg & Fransson, 2017; Garrote Jurado, 2007) Huruvida de digitala lärplattformar är tidseffektiva eller tidskrävande går isär, vissa anser att digitala lärplattformar bidrar till att lärare i högre utbildning sparar tid (Kuikka, Kitola & Laakso, 2014; Garrote Jurado, 2007) medan vissa studier på gymnasielärare menar att det istället är tidskrävande för (Ekberg & Gao, 2018).

3.3.1 Förbättrad kommunikation Witsø (2018) menar att gymnasielärarens användning av den digitala lärplattformen OLKWEB förbättrar kommunikationen mellan gymnasielärare och elever. Studien genomfördes på gymnasieskola med yrkesinriktning i Norge. Witsø (2018) menar att den digitala lärplattformen resulterar i att kommunikationen mellan gymnasielärare och elev formaliseras och därmed blir tydlig, vilket även liknar det internationella

8

påståendet av Siedlaczek & Ed (2004) om att lärplattformen ställer högre krav på att läraren i community college måste vara tydligare i kommunikationen med studenten.

3.3.2 Tekniska problem I likhet med Llamas-Nistal, Caeiro-Rodriguez & Castro (2011) beskriver Ekberg & Gao (2018) att tekniska problem påverkar gymnasielärarna. Ekberg & Gao (2018) exemplifierar att tekniska fel som till exempel nätverksproblem har förhindrat både gymnasielärare och studenter att utföra sitt arbete. I studien råder det delade meningar om kvalité och tillgänglighet av IT-support, då två av fyra deltagare i intervjuerna tyckte att de fick god IT-support och att IT-supporten var lättillgänglig.

3.3.3 Behov av utbildning I en studie av Olofsson, Lindberg & Fransson (2017) undersöker de vad lärare i svenska gymnasieskolor vill få ut av informations- och kommunikationsteknik i sitt arbete. Olofsson, Lindberg & Fransson (2017) påpekar att det finns ett behov från gymnasielärarna att få mer avancerad teknisk kunskap som kan förbättra deras användning av datorer. I likhet med internationella studier (Alzahrani 2018; De Smet 2012) förklarar Olofsson, Lindberg & Fransson (2017) även att det i Sverige finns ett behov för grundkunskap i digitala verktyg som till exempel digitala lärplattformar. Vidare menar Olofsson, Lindberg & Fransson (2017) att gymnasielärare inte är tekniskt förberedda på att använda digitala verktyg och inte heller förberedda för nya tekniska applikationer som kommer i framtiden. Ekberg & Gao (2018) påpekar däremot att alla gymnasielärare i studien hade fått någon sorts utbildning för användning av digitala verktyg men gymnasielärarna tyckte inte det var tillräckligt med en grundlig utbildning. I likhet med Ekberg & Gao (2018) beskriver Garrote Jurado (2007) att användare som är mindre erfarna av att använda digitala lärplattformar behöver utbildning och uppmuntran för att bredda användningen.

Garrote Jurado (2007) beskriver att skolor aktivt måste träna, planera och allokera resurser för utnyttjning av digitala verktyg som exempelvis digitala lärplattformar för att uppnå ett flexibelt e-lärande. Ekberg & Gao (2018) lyfter också fram hur viktigt det är för gymnasielärarna att det finns stöd från skolan för att förbättra användningen av digitala verktyg. I likhet med Ekberg & Gao (2018) beskriver Garrote Jurado (2007) att det blir lättare för lärare inom högre utbildning att arbeta med undervisning, planering och kursadministration om det finns stöd från skolan. Även dokumentation kommer att kräva mindre ansträngning om lärarna inom högre utbildning får stöttning från skolledning och skolansvariga (Garrote Jurado, 2007).

3.3.4 Tidseffektivt eller tidskrävande? Garrote Jurado (2007) påpekar att lärare inom högre utbildning har individuella åsikter om hur digitala lärplattformar ska användas. Lärare i högre utbildning använder de funktioner i den digitala lärplattformen som de tror kommer att göra arbetet lättare och spara tid om det inte tar för mycket tid att komma igång. Lärare i högre utbildning väljer de verktyg som underlättar den egna undervisningen och inte de verktyg som kan ha en stor påverkan på utbildningen (Garrote Jurado, 2007).

9

Kuikka, Kitola & Laakso (2014) påvisar att det är viktigt för läraren i högre utbildning att spara tid. Funktioner och verktyg i den digitala lärplattformen som till exempel automatisk kursvärdering och delning av övningar hjälper lärare att spara tid. Kuikka, Kitola & Laakso (2014) påpekar att lärare inom högre utbildning måste samarbeta och kommunicera med varandra för att uppnå bästa möjliga tidsbesparing.

Ekberg & Gao (2018) understryker i likhet med de internationella studier (Llamas-Nistal, Caeiro-Rodriguez & Castro 2011; Alzahrani, 2018) att tid är en stor utmaning för gymnasielärare. Till skillnad från Kuikka, Kitola & Laakso, (2014); Garrote Jurado, (2007) menar Ekberg & Gao (2018) till exempel att det tar tid att hitta digitala resurser för användning i kurserna, tid att förbereda kurser och tid att lära sig nya funktioner. Gymnasielärare i studien påpekade att det blir svårt att hinna med då gymnasielärare redan spenderar tid på administrativt arbete (Ekberg & Gao, 2018).

10

4 UNIFIED THEORY OF ACCEPTANCE AND USE OF TECHNOLOGY -

EN TEORETISK MODELL

I detta kapitel kommer modellen Unified Theory and Acceptance and Use of Technology beskrivas. Vidare presenteras forskning där modellen har tillämpats.

4.1 UTAUT-MODELLEN UTAUT utvecklades för att förklara individens intention till användning samt faktisk användning av informationsteknik. Syftet med UTAUT är att kunna bedöma sannolikheten för framgång för ny teknik och för att hjälpa till att förstå drivkrafterna för acceptans. Venkatesh m.fl. (2003) beskriver att fyra kärnfaktorer påverkar den faktiska användningen av systemet, dessa är förväntad prestanda, förväntad ansträngning, socialt inflytande, samt underlättande förhållande (vår översättning), se figur 1.

- Förväntad prestanda vilket definieras som vilken grad användaren tror att systemet kan hjälpa användaren att förbättra dennes arbetsaktiviteter.

- Förväntad ansträngning syftar till vilken grad systemet är lätt att använda, det vill säga hur användarvänligt systemet är.

- Socialt inflytande syftar till i vilken grad individens användning av systemet påverkas av andra människor.

- Underlättande förhållanden refererar till existerande teknisk infrastruktur som stöder användning av tekniken.

Figur 1. UTAUT-modellen (vår översättning) baserad på Venkatesh m.fl. (2003).

11

Venkatesh m.fl. (2003) beskriver att utöver dessa fyra huvudfaktorer läggs ytterligare fyra premisser till som var och en påverkar faktorerna. De fyra individuella premisserna är kön, ålder, erfarenhet samt valfrihet att använda. Vidare beskriver Venkatesh m.fl. (2003) olika påstående som kan användas för utvärdering med UTAUT. I förhållande till de kärnfaktorer som beskrivs ovan presenterar de följande påstående till de olika kärnfaktorerna, se tabell 1.

Förväntad prestanda

Förväntad ansträngning

Socialt inflytande Underlättande förhållande

1. “Jag anser att systemet är användbart i mitt jobb.”

1. “Interaktion med systemet är tydlig och förståelig.”

1. “Människor som påverkar mitt beteende tycker att jag borde använda systemet.”

1. “Jag har de resurser som krävs för att använda systemet.”

2. “Genom att använda systemet kan jag utföra uppgifter snabbare.”

2. “Det skulle vara lätt för mig att bli skicklig att använda systemet.”

2. “Människor som är viktiga för mig tycker att jag borde använda systemet.”

2. “Jag har tillräckligt med kunskap för att använda systemet.”

3. “Genom att använda systemet ökat min produktivitet.”

3. “Systemet är lätt att använda.”

3. “Den högsta ledningen för denna verksamhet har varit hjälpsamma vid användning av systemet.”

3. “Systemet är inte kompatibelt med den andra systemet jag använder”

4. “Om jag använder systemet ökar mina chanser att få löneförhöjning.”

4. “Att lära mig att använda systemet är lätt för mig.”

4. “I allmänhet har organisationen stöttat användningen av systemet.”

4. “En speciell person eller grupp är tillgänglig för att assistera med system svårigheter.”

Tabell 1. Påstående i förhållande till respektive kärnfaktor i UTAUT-modellen.

4.2 ACCEPTANSFORSKNING Det finns flera teorier och modeller för att bedöma hur väl ett system accepteras av användaren. Acceptans av digitala lärplattformar tas upp i kapitel 3.2.6, där presenteras

12

en artikel av Stockless (2018) där TAM (Technical Acceptance Model) används för att bedöma hur väl digitala lärplattformar accepteras av gymnasielärare. I likhet med Stockless (2018) studie har Endozo, Oluyinka & Daenos (2019) undersökt lärares erfarenheter inom högre utbildning av att använda lärplattformen Canvas i förhållande till modellen UTAUT.

I studien som genomfördes av Endozo, Oluyinka & Daenos (2019) användes UTAUT-modellen då syftet var att undersöka lärares erfarenheter och användning av den digitala lärplattformen Canvas, hos lärare inom högre utbildning i Filippinerna. Endozo, Oluyinka & Daenos (2019) kunde i studien se att lärarnas tekniska erfarenheter har en positiv påverkan på förväntad ansträngning, underlättande förhållande och socialt inflytande. Forskarna påpekar att teknisk erfarenhet är den premiss som har den största påverkan på lärarnas användning av digitala lärplattformar inom högre utbildning. Efter teknisk erfarenhet kommer förväntad prestanda, underlätta förhållanden, förväntad ansträngning och sist socialt inflytande. I studien beskrivs det att förväntad prestanda, underlätta förhållanden, förväntad ansträngning och sociala influenser har en påverkan på användarens beteende (Endozo, Oluyinka & Daenos, 2019).

I likhet med Endozo, Oluyinka & Daenos (2019) har Gruzd, Staves & Wilk (2012) genomfört en studie där de använde UTAUT som teoretiskt ramverk. Till skillnad från Endozo, Oluyinka & Daenos (2019) genomförde Gruzd, Staves & Wilk (2012) en kvalitativ studie, där de undersökte sociala mediers roll i forskningssamhället. I studien undersöker de vilka de mest populära verktygen för sociala medier, varför sociala medier används, hur användbara sociala medier är för vetenskapliga metoder, samt vad för problem som upplevs ur forskarens perspektiv. I studien framkommer det att de populäraste verktygen för social media bland forskare är wikis, icke-akademiska verktyg för sociala nätverk som till exempel Facebook, bloggar, video samt telefonkonferensverktyg. Anledningen till att forskare använder sociala medier beskriver Gruzd, Staves & Wilk (2012) för att skapa nya kontakter, skapa samarbete men även för att sprida forskningen. Vidare beskriver Gruzd, Staves & Wilk (2012) forskare som använder sociala medier i arbetet anser att de är användbara för att skapa ny samt stärka kontakter, hålla sig uppdaterade på området, samt för att marknadsföra arbetet online och upprätthålla en professionell image. Det största problemet som upplevs med sociala medier är skydd av integritet. Vidare beskriver Gruzd, Staves & Wilk (2012) att UTAUT vanligtvis används för att analysera och beskriva kvantitativa data men att de i studien använder modellen för att analysera semistrukturerade intervjuer på grund av att studien var den första i sitt slag som undersökte vetenskaplig användning av sociala medier.

Gruzd, Staves & Wilk (2012) exkluderade i sin studie de fyra olika premisserna kön, ålder, erfarenhet och valfrihet att använda, vilka kan användas för att förstärka eller försvaga de olika kärnfaktorerna, anledningen till detta var att endast ett litet antal personer deltog i studien och därmed ansågs dessa inte lämpliga att använda vid jämförelser av individuella egenskaper. I studien använder Gruzd, Staves & Wilk (2012) för UTAUT för att analysera insamlade data från intervjuerna utifrån de olika kärnfaktorerna och de olika påstående kring varje kärnfaktor som Venkatesh m.fl. (2003) presenterar.

13

5 METOD

I detta kapitel kommer studiens design och hur den är utförd beskrivas, detta genom att beskriva urval, genomförande samt hur data har bearbetats. Vidare diskuteras den metod som har använts.

5.1 DESIGN Utifrån syftet att fånga upp komvuxlärares upplevelser och erfarenheter av digitala lärplattformar är studiens metodologiska utgångspunkt en kvalitativ studie.

Studien som har genomförts består av en litteraturstudie samt en intervjustudie. Litteraturstudien genomfördes som första steg för att skapa en grund till vad tidigare forskare har kommit fram till i liknande område. Intervjustudien bestod av intervjuer med yrkesverksamma komvuxlärare. Komvux har idag funnits i över 50 år och är en av de största skolformerna i Sverige. Komvux beskrivs som en av de mest aktuella skolformer vi har dels på grund av att den möjliggör en andra chans i livet för de som kanske valt fel utbildning eller inte lyckades ta sig igenom utbildningen, dels även på grund av arbetslösa som behöver vidareutbilda sig men dels även det höga antalet nyanlända som behöver etablera sig i det svenska samhället (Fahlen, 2018).

5.1.1 Intervju Utifrån den litteraturstudie som genomfördes kunde vi se att olika metodansatser användes. Av den litteratur som har använts i kapitel 3, var det vanligaste tillvägagångsättet enkätundersökningar, några av dessa var dessutom kombinerade med intervjuer, av de kvalitativa studierna användes framförallt fokusgrupp/gruppintervjuer samt semistrukturerade intervjuer. En av de studier vi granskade var Gruzd, Staves & Wilk (2012) studie, där de undersökte sociala mediers roll i forskningssamhället. Gruzd, Staves & Wilk (2012) genomförde semistrukturerade intervjuer för att få en bredare bild av olika faktorer som påverkar hur skolor använder sociala medier samt hur lämplig UTAUT är att använda för att genomföra forskning i området. I vår studie har vi också valt att använda semistrukturerade intervjuer, dels för att vi liksom Gruzd, Staves & Wilk (2012) vill ha en bredare bild av hur komvuxlärare upplever digitala lärplattformar.

Ytterligare en anledning till att semistrukturerade intervjuer användes var på grund av att vi vill fånga in komvuxlärare upplevelser och åsikter om digitala lärplattformar som vi annars skulle kunna riskera att missa vid till exempel en enkätundersökning. Genom att genomföra semistrukturerade intervjuer kommer vi dessutom hålla oss inom ämnet och frågeställningen och riskerar därmed inte att intervjun kommer in på fel ämne eller spår vilket är en risk vid ostrukturerade intervjuer (Denscombe, 2019). Semistrukturerade intervjuer gav oss också chansen att vara mer flexibla vilket Denscombe (2019) beskriver kan leda till utförligare svar från deltagarna.

14

5.1.1.1 Urval

I studien användes ett subjektivt urval, där deltagarna i studien handplockades. Anledningen till detta berodde på den avgränsade frågeställningen. Denscombe (2019) beskriver att ett subjektivt urval kan användas om forskaren redan har viss kännedom om de människor eller företeelser skall undersökas och medvetet väljer vissa av dessa eftersom det anses troligt att just dessa ger mest värdefulla data. Således bestod urvalet av en grupp komvuxlärare som antingen arbetar med klassrumsundervisning eller flexundervisning och som använder sig av digitala lärplattformar i arbetet. Komvuxlärare som vanligtvis arbetar med ren distansutbildning innan coronautbrottet filtrerades således bort.

5.1.1.2 Genomförande

Innan vi tog kontakt med komvuxlärare så skapades en intervjuguide, se bilaga A. Intervjuguiden utgick ifrån frågeställningen samt UTAUT-modellens olika kärnfaktorer: förväntad prestanda, förväntad ansträngning, socialt inflytande och underlättande förhållande.

Kontakt med komvuxlärare togs på fyra olika sätt. Dels genom att dela ett inlägg i två olika lärargrupper på Facebook. Det andra sättet var att kontakta komvuxlärare via mejl. Det tredje sättet var att dela ett inlägg i ett intranät för komvuxlärare. Det fjärde och sista sättet var att använda det personliga nätverket för att kontakta komvuxlärare, se bilaga C.

Facebookinlägget delades av en yrkesverksam gymnasielärare och resulterade inte i några intervjuer. De mailadresser som vi skickade till hittade vi på två olika kommuners webbsidor, där skickades 12, respektive 27 mejl ut till olika komvuxlärare, detta resulterade i fem intervjuer, vidare skickades mejl till ytterligare en kommun i Västra Götaland där kontaktuppgifter till lärarna inte fanns tillgängliga, mejlen skickades då ut till rektorer där vi efterfrågade mejladresser till komvuxlärare, detta gav dock inget resultat. Ytterligare en yrkesverksam gymnasielärare hjälpte oss att dela vårt inlägg i ett intranät för komvuxlärare, detta resulterade i tre intervjuer. Genom personliga kontakter kunde vi dessutom få kontakt med en komvuxlärare samt en kollega till denna, detta resulterade i två intervjuer. Totalt deltog tio komvuxlärare från fyra olika skolor.

De lärare som ville delta i studien fick ett samtyckesformulär, se bilaga B, i detta kunde deltagarna läsa vad studien handlade om och hur intervjun skulle gå till samt godkänna att de ville vara delaktiga i studien.

Intervjuerna genomfördes online samt via telefon på grund av att skolorna var stängda på grund av coronautbrottet. Innan varje intervju fick deltagarna möjlighet att ställa eventuella frågor. Varje deltagare fick också frågan om de godkände samtyckesformuläret muntligt. Varje intervju tog mellan 15 - 30 minuter att genomföra. Varje intervju spelades in och samtliga intervjuer transkriberades med fullständig transkribering.

15

5.1.1.3 Bearbetning och analys av data

Mutambik (2018) genomförde en gruppintervju för att få insikt om e-lärandets roll. Den data som Mutambik (2018) samlades in bearbetades med hjälp av en tematisk analys.

Vi har också valt att bearbeta insamlade data på detta sätt. Vid den tematiska analysen har vi utgått från Braun & Clarke (2006) sex faser av en tematisk analys samt Gruzd, Staves & Wilk (2012) beskrivning om hur de analyserade kvalitativa data i förhållande till UTAUT, se figur 2.

Figur 2. Analysprocessen.

I den första fasen gick vi igenom insamlade data. I denna fas läste vi noggrant igenom samtliga transskript två gånger för att få en tydlig bild över intervjuerna. Eftersom vi var två personer som genomförde studien genomförde vi hälften av intervjuerna och transkriberingen var, på grund av detta var denna process väldigt viktig för att få en förståelse för de intervjuer som vi inte själva hade genomfört.

I den andra fasen genererades kodord. I denna fas underströk vi ord och meningar som var intressanta och relevanta till vår frågeställning och UTAUT-modellen. Ur frågeställningen underströks ord eller meningar som berörde för eller nackdelar, beskrivningar hur plattformen används samt utbildning. Ur UTAUT-modellen underströks ord eller meningar som berörde användarvänlighet, effektivisering, social påverkan, valfrihet att använda samt teknisk erfarenhet samt support. I detta steg försökte vi sortera vi sortera kodorden i olika grupper för att kunna kategorisera data. Samtliga intervjuer kodades enligt exemplet med teknisk erfarenhet nedan, se tabell 2.

Intervju Kodord Gruppering

I: Ah okej. Och hur hög teknisk kunskap skulle du säga att du har?

L: Eh, ja medel, kanske lite över medel, om man säger så

I: Mm, Skulle du kunna utveckla det lite bara ?

I: Eh, jag tänker eh, det är svårt att säga men om man jämför med mina kollegor liksom

I: Mm

medel, kanske lite över medel

ligger jag väl på en nivå som är ungefär eh likvärdig med dom flesta, kanske något över några

Teknisk erfarenhet

16

L: Så ligger jag väl på en nivå som är ungefär eh likvärdig med dom flesta, kanske något över några

I: Okej

L: Så jag har ju ganska alltså jag har upplever att jag har lätt att ta till mig och förstå lärplattformar

Tabell 2. Kodord, I står för intervjuare och L står för lärare, intervju är den vänstra kolumnen och kodord som genererades är den högra kolumnen.

I den tredje fasen placerades kodorden i olika tema. Braun & Clarke (2006) beskriver att det är i denna fas som forskaren söker tema. UTAUT används vanligtvis för att skapa analyser och förklaringar från kvantitativa data, men användes av Gruzd, Staves & Wilk (2012) för att analysera semi-strukturerade intervjuer. Vår studie liknar Gruzd, Staves & Wilk (2012) studie på punkterna datainsamling och teoretiskt ramverk. Den delen av analysen kommer således ske på liknande sätt. Gruzd, Staves & Wilk (2012) exkluderade i sin studie de fyra olika premisserna kön, ålder, erfarenhet och valfrihet att använda, vilka kan användas för att förstärka eller försvaga de olika kärnfaktorerna, anledningen till detta var att det endast var ett litet antal personer som deltog i studien och därmed ansågs dessa inte lämpliga att använda vid jämförelser av individuella egenskaper. I studien använder Gruzd, Staves & Wilk (2012) för UTAUT för att analysera insamlade data från intervjuerna utifrån de olika kärnfaktorerna och de olika påstående kring varje kärnfaktor som Venkatesh m.fl. (2003) presenterar.

Vi har i vår studie valt att göra samma sak, dock hade vi med de olika premisserna vi insamling av data men placerade istället ut dem i de olika kärnfaktornerna från UTAUT -modellen. Anledning till att premisserna exkluderades och istället fördelades i de olika kärnfaktorerna beror på att antalet deltagare i studien är relativt lågt och därmed är de inte lämpliga att använda vid jämförelser av individuella egenskaper likt studien som genomfördes av Gruzd, Staves & Wilk (2012).

Eftersom vi delvis hade förutbestämda tema utifrån den analysmetod vi valde att använda så fördelades data enligt dessa teman, det vill säga i förväntad prestanda, förväntad ansträngning, social påverkan och underlättande förhållande, utöver dessa skapades ett tema som beskriver komvuxlärarnas användning av digitala lärplattformar.

Utifrån de olika grupperingar vi hade från kodningen fördelades för och nackdelar med lärplattformar vid den faktor som de överensstämde med bäst, teknisk erfarenhet, support, och utbildning placerades i faktorn underlättande förhållande, användarvänlighet placerades i förväntad ansträngning, effektivisering samt valfrihet att använda placerades i förväntad prestanda. Detta genomfördes i samtliga intervjuer

17

och fasen avslutades med att samtliga intervjuer hade fem olika teman med kodord som berörde dessa.

Ett exempel på hur denna fas genomfördes specificeras i tabell 3, det tema som identifierats var förväntad ansträngning.

Förväntad ansträngning när man väl har lärt sig den så är den relativt lätt jag skulle säga att den är ganska så den är inte speciellt intuitiv alltså man måste lära sig hur saker funkar det är lite svårt att lista ut hur det funkar liksom

Så man behöver ha någon som förklarar för en i början så det gör ju att den är lite komplicerad ur lärarperspektivet

den är inte intuitiv

den är välfungerande när man väl så att säga får den att fungera

Tabell 3. Kodord placerade i temat förväntad ansträngning.

I den fjärde fasen granskades de teman som skapats. Anledning till detta berodde på att kontrollera så att kodorden under respektive tema faktiskt var sammanhängande och fortfarande hade ett samband med den originaldata.

I den femte fasen beskriver Braun & Clarke (2006) att teman skall definieras och namnges, denna del var dock redan klar då namnen helt enkelt speglar de faktorer som ingår i UTAUT-modellen. Utöver faktorerna i UTAUT fanns dock ett tema som beskrev hur lärarna använder digitala lärplattformar i arbetet, detta valde vi att kalla komvuxlärarens användning av digitala lärplattformar.

Den sjätte och sista fasen var att producera resultatet, vilket gjordes genom att sammanställa tema från samtliga intervjuer, i denna fas hade samtliga tema data från tio olika intervjuer. I resultatet beskrivs de uppfattningar som är av liknande slag samt de som skiljer sig.

18

5.1.1.4 Etiska ställningstagande

Inför studien kontrollerades den utifrån Denscombe (2019) fyra huvudprinciper vid forskningsetiska koder:

1. Skyddar deltagarens intressen.

2. Garanterar att deltagande är frivilligt och baserat på informerat samtycke.

3. Undviker falska förespeglingar och bedrivs med vetenskaplig integritet.

4. Följer den nationella lagstiftningen.

För att säkerställa att studien är etisk kommer dessa etiska koder diskuteras i texten nedan i kontext till den studie vi har genomfört. För att skydda deltagarnas intressen är deltagarna anonyma, varken namn eller skolans namn kommer användas. Studien genomfördes online eller via telefon med Skype eller Meet på grund av smittorisken i samband med coronautbrottet. Tid och syfte med studien meddelades innan så att deltagaren hade god tid att förbereda sig.

Vid deltagande i studien användes ett samtyckesformulär, se bilaga B. Samtyckesformuläret skickades ut till deltagaren före intervjun så att de kunde läsa igenom dokumentet. Innan intervjun började fick deltagaren muntligt ge sitt samtycke till att medverka i studien. I dokumentet står det att deltagaren godkänner att delta i studien och att medverkan är frivillig, i dokumentet ges också information om studien så att deltagaren kan göra ett val att delta samt vad som förväntas av deltagaren. Studien har genomförts på ett öppet och ärligt sätt, detta har vi uppnått genom att meddela deltagarna innan studien om vad syftet är och samt vad för data som samlas in och hur den behandlas. Även Bell & Waters (2016) påpekar vikten av att deltagaren helst skall få information om studien inför tillfället, för att deltagaren skall ha en möjlighet att fundera på om de vill medverka. Resultatet från studien har tolkats på ett rättvist och objektivt sätt genom att använda kända teorier, i vårt fall tematisk analys samt UTAUT-modellen. Studien riskerade inte att bryta några lagar då varken känsligt ämne studerats eller personuppgifter har hanterats.

5.1.1.5 Metoddiskussion

På grund av coronautbrottet och den omställning till distansundervisning skedde under den tid som studien genomfördes innebar det en utmaning att dels hitta deltagare till studien, samt att dels att genomföra studien praktiskt. För att komma i kontakt med lärare så skickades en beskrivning om studien ut tillsammans med ett samtyckesformulär som också innehöll en beskrivning av studien. Detta visade sig under två av intervjuerna inte varit helt tillräckligt. Vid beskrivning av studien användes begreppet digitala lärplattformar. Vid två av intervjuerna visade det sig dock att begreppet skulle beskrivits mer ingående, då dessa använde sig av Teams, vilket inte är en lärplattform. Dock använde deltagarna Teams för kommunikation vid undervisningen, där de delade material, kommunicerade med elever, vilket skulle kunna gå att kategorisera som en typ av digital lärplattform.

I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer, det finns flera fördelar med att använda semistrukturerade intervjuer, detta innebär dock inte att metoden är fri från

19

svagheter. Alla typer av intervjuer innebär att vi måste interagera med människor och därmed finns alltid en risk att vi som intervjuer på något sätt kan påverka respondenten (Bell & Waters, 2016). En annan nackdel med de semistrukturerade intervjuerna som vi upplevde var att vi genomförde hälften av intervjuerna var, det kan ha inneburit att vi följde upp frågorna på olika sätt, och därmed haft fokus på olika saker under intervjun, samtidigt skapar det en något mer objektiv bild än ifall endast en person hade genomfört intervjuerna.

När intervjuerna genomfördes var tanken att de skulle genomföras på plats hos de som vi intervjuade, dock innebar coronautbrottet att vi fick genomföra intervjuerna online och via telefon. Detta innebar på vissa sätt fler problem än vi räknat med. Ingen av oss hade erfarenhet av att genomföra intervjuer online och därmed blev genomförandeprocessen också en läroprocess med inspelningar och så vidare. Vi stötte på problem med några av ljudinspelningarna av intervjuerna. Ljudkvalitén på mikrofonen var i ett fall sämre än förväntat och i ett annat fall saknades ljudet från oss som ställde frågorna under intervjun. Vidare så upplevde vi vissa problem med mjukvaran som användes för att hålla i intervjuerna, ibland funkade den helt enkelt inte som vi hade tänkt och ibland saknade deltagarna kunskaper och hårdvara för att genomföra intervjun online. Det resulterade att vissa intervjuer istället genomfördes som telefonintervjuer.

Efter intervjuerna hade genomförts transkriberades samtliga inspelade intervjuer. Denna process tog väldigt lång tid och frågan är om det verkligen gynnade oss att genomföra denna process på det sättet. Eventuellt skulle det varit mer effektivt att arbeta med någon annan form av transkriberingsmetod för att kunna lägga mer tid på analysen. Fördelen som vi såg med att ha hela intervjuerna transkriberade var dock ifall något upplevdes otydligt under den tematiska analysen eller när resultatdelen skrevs så kunde vi gå tillbaka till transkripten och kontrollera både text och sammanhang.

När tillförlitligheten på en kvalitativ studie skall bedömas skiljer det sig från kvantitativa studier, i kvantitativa studier avser tillförlitlighet att studien har utförts med mätningar som är utförda på korrekt sätt (Thuren, 2019). Denscombe (2019) beskriver att pålitlighet är ett begrepp som passar bättre in i kvalitativ forskning, det innebär att forskningen återspeglas av procedurer och beslut som andra forskare kan se och därmed bedöma i vilken mån de anser att forskningens dessa är rimliga. Detta fungerar som ett alternativ för att kunna upprepa forskningen. Vidare beskriver Denscombe (2019) att det därmed kräver full redogörelse av metoder, analys och beslutfattande som har leder fram till de slutsatser som dras. För att studien skall uppnå detta har en hög transparens vid beskrivning av urval, genomförande, bearbetning av data samt etiska ställningstagande beskrivits noggrant i kapitlen ovan.

I den kvalitativa forskningen är det vanligt att studien består av ett relativt litet antal fall, det innebär att det kan vara problematiskt att generalisera resultatet. Sannolikheten att resultatet kommer gå att återfinna i liknande studier kan vara svår att bedöma då den kvalitativ forskning med endast ett få deltagare inte kan anses spegla en hel population eller målgrupp (Denscombe, 2019). Vidare beskriver Denscombe (2019) överförbarhet som ett annat begrepp som kan användas i sammanhanget, vilket gör läsaren till bedömare av i vilken mån informationen går att tillämpa på liknande forskning.

20

5.1.2 Litteraturstudie För att söka information genomfördes en litteraturstudie, för att genomföra ett urval kontrollerades först artiklarnas rubriker, om artikeln ansågs relevant granskades därefter abstrakt och om de fortfarande ansågs relevanta användes artiklarna till texten, se figur 3. För att få en bredare bild har även vissa av artiklarnas referenser använts.

Figur 3. Sökprocessen.

I litteratursökningen användes två olika databaser. Sökning skedde i databaserna ERIC och Business Source Premier. Val av databas har skett utifrån två olika perspektiv, dels ur ämnet informatik, och dels ur ämnet pedagogik. Den första databasen som användes var Business Source Premier, det är en av de databaser som rekommenderas av Högskolan Västs bibliotek till ämnet informatik och systemvetenskap. Den andra databasen som användes var ERIC då den rekommenderas av Högskolan Västs bibliotek för ämnet pedagogik och utbildningsvetenskap. Databas, sökord, filtrering samt antal träffar och använda artiklar specificeras i figur 4.

Figur 4. Sökning, filtrering, resultat och använda artiklar.

21

6 RESULTAT & ANALYS

I detta kapitel kommer resultatet från den studie som har genomförts presenterats. Först presenteras de lärare som deltagit i studien samt hur de använder digitala lärplattformar i arbetet. Till sist presenteras och analyseras resultatet enligt UTAUT-modellen.

I studien deltog totalt tio olika lärare från fyra olika skolor, skolorna benämns som skola A,B,C och D. Under respektive skola beskrivs de lärare som deltog i studien. Samtliga deltagares namn har bytts ut till fiktiva namn.

Skola A

Kalle är en 31-årig man som har arbetat som lärare i 5 år. Kalle är lärare i samhällskunskap och rätten & samhället. Kalle använder plattformen Moodle i arbetet.

Caroline är en 43-årig kvinna som har arbetat som lärare i 9 år. Caroline är lärare i geografi, engelska samt handledare i gymnasiearbete. Caroline använder plattformen Moodle i arbetet.

Skola B

Erika är en 34-årig kvinna och har arbetat som lärare i 3 år. Erika är lärare i engelska. Erika använder plattformen Google Classroom i arbetet.

Freja är en 57-årig kvinna och har arbetat som lärare i 5 år. Freja undervisar i religion, psykologi samt svenska som andraspråk. Freja använder plattformen Google Classroom i arbetet.

Harald är en 38-årig man och har arbetat som lärare i 12 år. Harald undervisar i samhällskunskap, historia och en datakurs. Harald använder Google Classroom i arbetet.

Skola C

Camilla är en 66-årig kvinna och har arbetat som lärare i 45 år. Camilla undervisar i svenska, engelska samt svenska som andraspråk. Camilla använder plattformen Itslearning i arbetet.

Fredrik är en 44-årig man som har arbetat som lärare i 15 år. Fredrik undervisar i engelska och svenska som andraspråk samt svenska för invandrare. Fredrik använder plattformen Itslearning i arbetet.

Albin är en 67-årig man som har arbetat som lärare vid flexundervisning i 17 år. Albin undervisar i matematik och naturkunskap. Albin använder plattformen Itslearning i arbetet.

22

Skola D

Lovisa är en 50-årig kvinna som har arbetat som lärare i 7 år. Lovisa undervisar i svenska som andraspråk. Lovisa använder plattformen Microsoft Teams som en typ av digital lärplattform i arbetet.

Elin är en 59-årig kvinna som har arbetat som lärare i 23 år. Elin undervisar i svenska som andraspråk. Elin använder plattformen Microsoft Teams som en typ av digital lärplattform i arbetet.

6.1 KOMVUXLÄRARNAS ANVÄNDNING AV DIGITALA LÄRPLATTFORMAR Att studera och undervisa på komvux skiljer sig från gymnasieskolan. De komvuxlärare som deltog i intervjun beskrev bland annat att många elever inte befinner sig på plats under klassrumsundervisningen och att det då måste finnas något sätt att nå dessa elever på. Andra lärare beskrev att många av eleverna både jobbar och studerar samtidigt eftersom komvux riktar sig till vuxna personer, och att detta ofta är en anledning till att de inte kan delta i klassrumsundervisningen, detta resulterar i att mycket av kommunikationen sker via den digitala lärplattformen.

“..framförallt på Komvux där vi ju, har, eh, alltså närvaro och sådär på lektioner och sådär är inte alltid jättegod om man jämför med till exempel gymnasiet, så det är svårt att räkna med att alla elever har fått samma information bara dom har vart på en lektion, utan man behöver ju kommunicera på andra sätt, och då är det väldigt smidigt att kunna göra det centralt på en lärplattform.” -Kalle

Nio av tio lärare som deltog i studien beskrev att de använde den digitala lärplattformen för att kommunicera med eleverna genom att skicka meddelande till varandra.

“..flex och distansundervisningen så är ju lärplattformar egentligen det är ju vår kommunikationsväg och där allt material finns där alla uppgifter ligger upplagda” - Kalle

Trots att de olika digitala lärplattformarna har inbyggda system för att kommunicera med eleverna använder tre av tio lärare ändå både lärplattform och extern mejl för att kommunicera med eleverna, anledningen till att både system används verkar bero på att eleverna ibland föredrar att använda vanlig mail.

“..en del elever föredrar liksom att gå via min skolmail och då svarar jag den vägen. Så blir det på det viset.” - Albin

Vissa elever har dessutom upplevt vissa svårigheter i den digitala lärplattformens inbyggda meddelandefunktion, detta har framförallt påpekats av de lärare som använder lärplattformen Itslearning där eleverna har beskrivit de upplever att det är svårt att bifoga filer.

“Ibland så är det ju fördelar med bilagor och så, det är lite smidigare med mejl än med meddelandesystemet i Itslearning. Man har mera plats, så det är inte bara nackdel.” - Albin

23

Utöver kommunikation beskriver många komvuxlärare att de använder den digitala lärplattformen för att dela material. Flera av komvuxlärarna beskrev att de använde plattformen till detta syfte. En anledning till att materialet delas är framförallt för att eleverna ska ha tillgång till det mellan lektionerna, och inte bara under lektionstid.

“..för ordinarie lektioner så använder vi plattformen för att lägga upp a material som eleverna behöver mellan lektionerna” - Kalle

Ytterligare funktioner i lärplattformarna som används men som ett färre antal komvuxlärare beskriver är för att hantera inlämningsuppgifter och att redovisa resultat på uppgifter som eleverna gör.

“Men sen efter det så kommer ju då uppgifter som dom gör med alltså det är ju information från mig då sen där dom skickar in sina uppgifter som jag betygsätter och meddelar via den här lärplattformen.“ - Caroline

Några lärare beskriver dessutom att de använder plattformen på ett mer interaktivt sätt genom att till exempel skapa quiz för eleverna. En annan lärare beskriver dessutom att hon spelar in sig själv och delar materialet för att eleverna inte endast ska behöva läsa utan även ska kunna se och höra.

“Vi använder ju lite teknik som vi sitter, när vi sitter och läser in saker till dom och så dära och så att dom kan lyssna på oss också inte bara läsa allting som på mail och dokument som vi lägger in utan dom kan också lyssna på oss [..] det blir nog lättare när dom får se oss och får höra vår röst iallafall, tror jag.” - Elin

Utöver detta beskriver ett mindre antal lärare att de använder plattformen för att skapa olika typer av planeringar till exempel pedagogisk planering där eleven själv fyller i om den behöver någon speciell hjälp, vilket läraren kontrollerar innan kursens start. Utöver pedagogisk planering skapar även vissa lärare lektionsplanering i plattformarna. Vissa lärare beskriver dessutom att de använder plattformen för att dela allmän information till eleverna.

“..men när vi vill meddela alla, till exempel att ja, eh, tänk på att det inte är någon skola nästa måndag till exempel eller något sådant där. Då lägger vi det i Classroom. Och där ligger läxor och allting.” - Freja

6.2 TILLÄMPNING AV UTAUT FÖR ATT FÖRSTÅ ANVÄNDNING SAMT INTENTION TILL

ANVÄNDNING AV DIGITALA LÄRPLATTFORMAR. I detta kapitel tillämpar vi UTAUT på den data som samlats in genom intervjuerna utifrån de fyra huvudsakliga kärnfaktorerna, förväntad prestanda, förväntad ansträngning, underlättande förhållande samt socialt inflytande. Eftersom endast tio intervjuer har genomförts sker ingen utvärdering av UTAUT utan snarare en analys kring de olika kärnfaktorerna och påstående till dessa i UTAUT.

24

6.2.1 Förväntad prestanda I UTAUT-modellen definieras förväntad prestanda som till vilken grad användaren tror att systemet kan hjälpa användaren att förbättra dennes arbetsaktiviteter. Venkatesh m.fl. (2003) beskriver att förväntad prestanda representeras av följande fyra påstående: 1. “Jag anser att systemet är användbart i mitt jobb”. 2. “Genom att använda systemet kan jag utföra uppgifter snabbare”. 3. “Genom att använda systemet ökar min produktivitet”. 4. “Om jag använder systemet ökar mina chanser att få löneförhöjning”. Utifrån den tematiska analysen har dessa påstående analyserats.

De frågor som ställdes till förväntad prestanda var om deltagaren ansåg att det fanns några tekniska eller pedagogiska fördelar eller nackdelar med att använda den digitala lärplattformen, samt om deltagaren ansåg att lärplattformen bidrog till att effektivisera arbetet. De tre första påståendena går att koppla till generella fördelar med att använda lärplattformar och dessa kommer beskrivas i texten nedan, vidare kommer även nackdelar som lärarna beskrivit i förhållande till dessa påstående specificeras. Det fjärde påståendet är väldigt specifikt och utifrån frågan som ställdes beskrev ingen av deltagarna att de genom att använda plattformen skulle kunna få högre lön.

Samtliga deltagare utom en beskrev med olika formuleringar att lärplattformarna bidrar till att ökad effektivitet i arbetet, många beskrev att allting var samlat på ett ställe samt att mycket material kunde återanvändas, vilket bidrog till ökad effektivitet i arbetet.

“..jag behöver inte producera material på samma sätt, utan man gör ju det en gång sen lägger man upp det på den här plattformen så är det upp till eleverna att hämta hem det” - Caroline

Med avseende till de tre påstående så var de två mest omtalade fördelarna med lärplattformar ökad effektivitet, kommunikation och tillgänglighet. Sex av tio beskrev att lärplattformen bidrog till en bättre kommunikation med eleverna. Lärplattformen gav dem möjlighet att snabbt meddela elever om uppdateringar, händelser eller avvikelser.

“...till exempel när jag har blivit sjuk så har jag kunnat skriva på morgonen ‘Lektionen inställd idag, kom inte’. Å det är liksom ingen elev som dyker upp då för dom har fått det här meddelande i Classroom, så det är absolut effektivt.” - Erika

De flesta beskrev också att lärplattformarna hade en mobilapplikation vilket ytterligare förbättrade kommunikationen mellan lärare och elever. En mobilapplikation av lärplattformen bidrog även till att göra lärplattformen mer tillgänglig för både elever och lärare. Nio av tio deltagare påpekade att tillgängligheten av lärplattformen var fördelaktig för deras arbete. Anledningen berodde på att kursmaterial och andra resurser fanns samlat på ett ställe som gjorde det lättare för lärare och elever att komma åt uppgifter och annat. Dessutom blev det lättare för både elever och lärare att komma åt kursmaterialet när och var som helst.

En av lärarna beskriver dock att det kan vara svårt att ge skriftlig feedback på elevernas inlämningsuppgifter då det kan vara svårt att förmedla budskap i skrivande text, och att feedback kan upplevas olika beroende på vem som tolkar det.

25

“Jag kan tycka ibland att ge skriftlig feedback, kan va lite, inte alltid så tydligt. Man kan ju ta som ett exempel att om man är ironisk till exempel i skrift så framgår inte det så bra alltid, om man tar det som exempel. Det kan även vara samma sak att elever, att inte riktigt informationen går fram helt och hållet vad det är jag egentligen jag menar att dom behöver förbättra eller har gjort fel då till exempel.” - Fredrik

I studien är det en person som skiljer sig mot de övriga, denna lärare tycker inte att plattformen bidrar till ökad effektivitet i arbetet. Anledningen till att läraren inte anser att plattformen bidrar till ökat effektivitet beror framförallt på det rådande läget med coronautbrottet där all undervisning sker online. Läraren beskriver att de duktiga eleverna fortsätter jobba trots att undervisningen sker helt på distans medan de elever som läraren beskriver som svagare har svårt att anamma den nya undervisningsformer och behöver komma till skolan för att få lite påtryckningar från läraren. Läraren lyfter fram att den personliga kontakten mellan elev och lärare är väldigt viktig och att den kan försvinna när lärare blir tvungna att använda lärplattformar allt mer. Ytterligare nackdelar som beskrivs av lärarna är bland annat att till exempel att vissa plattformar äger allt som laddas upp och huruvida bra den följer GDPR. Två av lärare beskriver även att det finns en oro över eventuella intrång i plattformen. En av lärarna har dessutom varit med om när denna oro blev reell och en hackad version av plattformen kom ut.

“Vi hade ett problem till exempel att det kom ut nån, nån, jag vet inte vad det va, det va nån hackad version som kom ut med en fisk-logga på istället” - Harald

I relation till påstående 1. “Jag anser att systemet är användbart i mitt jobb” beskrev samtliga lärare svarade att de skulle använda plattformen om dem hade ett val att inte göra det, vilket vi kopplar till att plattformen är användbar i jobbet. I relation till påstående 2. “Genom att använda systemet kan jag utföra uppgifter snabbare” och påstående 3. “Genom att använda systemet ökat min produktivitet”, beskrev flera lärare att de har allt material samlat på ett ställe och kan återanvända mycket material och därmed bör de kunna utföra sitt arbete snabbare. I relation till påstående 4. “Om jag använder systemet ökar mina chanser att få löneförhöjning” beskrev ingen lärare något om löneförhöjning, detta beror troligtvis på att inga frågor om just detta ställdes, eller att ingen lärare anser att använda systemet kommer resultera i löneförhöjning.

Sammanfattningsvis kunde vi se att utifrån de intervjuer som har genomförts att förväntad prestanda verkar ha en positiv inverkan angående deltagarnas intention att använda plattformen. Detta visade sig genom samtliga deltagare skulle använda plattformen även om dem hade valet att inte göra det, dessutom beskrev flera lärare att de också kunde utföra sitt jobb snabbare med lärplattformen varpå plattformen verkar vara ett viktigt verktyg vad gäller att effektivisera arbetet.

6.2.2 Förväntad ansträngning I UTAUT-modellen syftar förväntad ansträngning till vilken grad systemet är lätt att använda, det vill säga hur användarvänligt systemet är. Venkatesh m.fl. (2003) beskriver att förväntad ansträngning representeras av följande fyra påstående: 1. “Interaktion med systemet är tydlig och förståelig”. 2. “Det skulle vara lätt för mig att bli

26

skicklig att använda systemet.”, 3. “Systemet är lätt att använda”, 4. “Att lära mig att använda systemet är lätt för mig”. Utifrån den tematiska analysen har dessa påstående analyserats.

De frågor som ställdes till deltagarna angående förväntad ansträngning var om de tyckte att lärplattformen var lätt eller svår att använda. Även en del följdfrågor tog upp användarvänligheten av systemet och dessutom tog vissa deltagare upp detta ämne utan att bli tillfrågade.

Fem av tio lärare beskrev att de upplevde att systemet som tydligt och lätt att förstå. Deltagarna som använde Moodle som lärplattform, tyckte inte att plattformen var tydlig eller lätt att förstå.

“Det finns nog lättare. Det finns vissa funktioner som jag ser helt onödiga och som jag inte riktigt begriper men jag har förstått att den här plattformen används i många andra företag eller olika branscher och därför finns det så många olika alternativ. Som om man skapar en aktivitet till exempel så finns det massa konstiga olika liksom val man kan göra som vi inte förstår vad det skulle vara” - Caroline

Dessutom förklarade deltagarna att lärplattformen kunde vara trög och hade en tendens att låsa sig. De nämnde även att det var blandade språk i lärplattformen, det kunde hoppa från svenska till engelska beroende på vilken sida de var inne på i lärplattformen.

Två av de tre lärare som använde Itslearning upplevde delar av lärplattformen som krånglig eller jobbig att navigera på. En lärare tog även upp användarvänligheten på mobilapplikationen för lärplattformen.

“..dom jobbar ju hårt på att den ska bli lätt att använda men det är mobilanpassningen som har gjort det lite krångligt. För de har byggt upp det på ett sätt som sen blev svårare än nödvändig” - Albin

Å andra sidan så tyckte deltagarna som använde Google Classroom i arbetet generellt att systemet var tydligt och lätt att förstå.

“..den är ganska tydlig, man, man ser ganska lätt hur man ska göra” - Freja

“Jag tycker den är busenkel att använda.” - Erika

Åtta av tio lärare tyckte att lärplattformen var lätt att använda. Dock beskrev lärarna några saker i lärplattformen som de tyckte antingen saknas eller gjorde arbetsprocessen lite krångligare, till exempel att lärarna saknade en elev vy som försvårar det för dem att se hur kurssidan ser ut från elevernas perspektiv.

“Framför allt, det största problemet är att vi inte har en elev vy. För vi vet ju inte riktigt hur eleverna kommer att se det vi lägger ut. Och det skulle vi gärna vilja se, för ibland är det bra om man ska tala om ‘och då klickar du där och där’ med folk som inte är vana” - Harald

Även om funktioner saknades som hade förbättrat deras arbetsprocess tyckte de överlag att lärplattformen var lätt att använda.

27

Några komvuxlärare tog även upp hur deras kollegor upplevde lärplattformen. Deltagarna uppfattade det som att kollegorna hade ungefär samma upplevelser. En lärare däremot nämnde att hennes kollegor hade haft större problem i lärplattformen.

“..men om jag tänker på mina kolleger har ju en del av dom haft jätteproblem, tycker att det är jättekrångligt.” - Caroline

Överlag ansåg de flesta lärare att det var lätt att lära sig systemet. Två av tio deltagare tyckte inte att det var lätt att lära sig systemet. Orsaken var att lärplattformen inte var särskild intuitiv och att det var svårt att begripa hur funktioner i systemet fungerade. Resterande deltagare nämnde inte ordagrant att lärplattformen var lätt att lära sig förutom en lärare.

“Ja, alltså, först i början så tänkte man att, hur ska jag kunna lära mig det här? Men det är faktiskt inte så svårt” - Elin

I relation till påstående 1. “Interaktion med systemet är tydlig och förståelig” verkar det finnas delade meningar om huruvida lärplattformarna är tydliga och förståeliga då svaren var splittrade. I relation till påstående 2. “Det skulle vara lätt för mig att bli skicklig att använda systemet” och påstående 4. “Att lära mig att använda systemet är lätt för mig”, tyckte två av tio deltagare att det var svårt att lära sig systemet. En av tio påpekade att det inte alls var svårt att lära sig systemet. Resten av deltagarna nämnde varken ordagrant om det var lätt eller svårt att lära sig systemet. I relation till påstående 3. “Systemet är lätt att använda” beskrev åtta av tio lärare att systemet var lätt att använda. Bland annat på grund av att det fanns ett begränsat antal val att göra i lärplattformen, men också på grund av lärplattformen var tydlig och logisk utformad. En deltagare nämnde att dennes kollegor hade haft problem och krångel vid användning av lärplattformen.

Sammanfattningsvis kunde vi se att utifrån de intervjuer som har genomförts att förväntad ansträngning kan ha en positiv inverkan angående deltagarnas intention att använda plattformen, dock kunde vi även se att det kan ha en negativ inverkan på vissa funktioner i plattformen, detta visade sig genom att vissa funktioner inte användes på grund av att de upplevdes som svåra. Samt att vissa plattformar inte upplevdes som intuitiva, vilket gör att vissa delar av plattformen kanske inte används.

6.2.3 Socialt inflytande I UTAUT-modellen syftar socialt inflytande till i vilken grad individens användning av systemet påverkas av andra människor. Venkatesh m.fl. (2003) beskriver att förväntad ansträngning representeras av följande fyra påstående: 1. “Människor som påverkar mitt beteende tycker att jag borde använda systemet.” 2. “Människor som är viktiga för mig tycker att jag borde använda systemet.” 3. “Den högsta ledningen för denna verksamhet har varit hjälpsamma vid användning av systemet.” 4. “I allmänhet har organisationen stöttat användningen av systemet.” Utifrån den tematiska analysen har dessa påstående analyserats.

För att undersöka social påverkan ställdes frågan huruvida komvuxlärarna påverkas av hur kollegorna använder systemet. Sex av tio lärare beskrev att de påverkas av hur

28

kollegorna använder plattformen, framförallt handlade det om att hämta inspiration från varandra och ge varandra tips och hjälp om hur plattformen kan användas.

“..i och med att jag blir varse i hur de använder plattformen och det är klart att det kan ju ge en och annan idé ibland” - Albin

Vidare beskrev tre av lärarna att de ansåg att det är viktigt att eleverna känner igen sig i de olika kurssidorna oavsett vilken kurs de studerar och därmed strävar efter att ha en gemensam struktur på kurssidan.

“..strukturen behöver ju vara igenkänningsfaktor för målgruppen, eleverna då, så man inte håller på med för många olika strukturer.” - Lovisa

En lärare beskriver att detta till en början upplevs som begränsande då det inte gick att vara så kreativ som man kanske skulle vilja vara, men att den pedagogiska friheten fungerar tillräckligt bra. En lärare beskriver även att utformning av kurssidan är en fråga för ledningen.

“Det är ju egentligen en ledningsfråga att de ska finnas tydliga direktiv kanske då.” - Caroline

I relation till påstående 1. “Människor som påverkar mitt beteende tycker att jag borde använda systemet.” samt påstående 2. “Människor som är viktiga för mig tycker att jag borde använda systemet.” beskrev flera lärare att hämta inspiration av varandra samt anpassar kurssidor för att elever skall känna igen sig. I förhållande till påstående 3. “Den högsta ledningen för denna verksamhet har varit hjälpsamma vid användning av systemet” beskrev några lärare att olika ramar eller strukturer förväntas, dessa kan möjligtvis ha bestämts av ledningen. I förhållande till påstående 4. “I allmänhet har organisationen stöttat användningen av systemet.” men utifrån den fråga som ställts går det inte heller att förvänta sig att någon av deltagarna skulle påpeka just hur organisationen har stöttat användning av systemet.

Sammanfattningsvis kunde vi se att utifrån de intervjuer som har genomförts att socialt inflytande verkar ha en positiv inverkan angående deltagarnas intention att använda plattformen. Detta visade sig genom att lärare hämtar inspiration från varandra och delar kunskaper med varandra, vilket kan leda till att komvuxlärarna intention till användning av lärplattformen ökar.

6.2.4 Underlättande förhållanden I UTAUT-modellen refererar underlättande förhållanden till existerande teknisk infrastruktur som stöder användningen av tekniken. Venkatesh m.fl. (2003) beskriver att underlättande förhållanden representeras av följande fyra påstående: 1. “Jag har de resurser som krävs för att använda systemet.”, 2. “Jag har tillräckligt med kunskap för att använda systemet”, 3. “Systemet är inte kompatibelt med den andra systemet jag använder”, 4. “En speciell person eller grupp är tillgänglig för att assistera med system svårigheter”. Utifrån den tematiska analysen har dessa påstående analyserats. För att undersöka detta tillfrågades deltagarna hur hög teknisk kunskap de hade, om de hade haft någon utbildning eller fortbildning i hur plattformen fungerar samt om de hade tillgång till någon support.

29

Samtliga deltagare anser att de ligger på medel eller något högre avseende teknisk erfarenhet. Samtliga deltagare har haft någon typ av utbildning i lärplattformar. Vissa beskriver att de utbildades i samband med att plattformarna implementeras i verksamheten och att det då kom personer från tillverkaren och utbildade dom, medan andra beskriver att de fick utbildning i hur plattformen kan användas när de började sin nuvarande tjänst. Denna utbildning beskrivs som en halvdag där de fick lära sig plattformen och efter utbildningen fick de genomföra ett mindre test för att visa att de hade kunskap i hur plattformen fungerar. De flesta beskriver att de har någon typ av fortbildning i hur plattformen kan användas, vissa beskriver att de har möjlighet att delta i webbinarium från tillverkaren två till tre gånger om året, medan vissa lärare beskriver att de samlas några gånger per år tillsammans med andra kommuner där de kan välja olika inriktningar som de vill lära sig mer om, en inriktning på ett sådant möte kan då vara att fördjupa sig i lärplattformen. Vissa lärare beskriver att de på arbetsplatsträffar ibland går igenom olika funktioner i plattformen. En lärare beskriver att utbildningen i plattformen har ökat sedan coronautbrottet.

“Den har nog ökat med 600% på 14 dagar” - Lovisa

En annan lärare i samma skola beskriver att hon har utbildning i plattformen tre gånger i veckan. Liknande påstående om att utbildningen har ökat sedan coronautbrottet beskrivs av fler lärare, där de bland annat beskriver att plattformens tillverkare har skickat ut utbildningar. Två av lärarna beskriver att det finns ett behov av utbildning, en lärare beskriver att utbildningen inte har varit tillräcklig och en lärare beskriver att det finns ett stort behov av utbildning bland kollegiet. En annan lärare beskriver att kollegorna inte riktigt har koll på vad som är möjligt att göra i plattformen.

“Alltså det är många av mina kollegor som liksom ‘vad kan man göra?’, dom har alla möjliga föreställningar om vad det här är för någonting och en del är fel och en del är alldeles korrekt” - Albin

Samtliga lärare har tillgång till någon typ av support. Det vanligaste verkar vara att det finns någon med dataansvar bland kollegorna. Nio av tio lärare beskriver att de antingen frågar en kollega om plattformen strular eller att de är den kollegan som de övriga lärarna frågar om något strular. De flesta lärarna beskriver dock att de har tillgång till någon support också, ofta är det någon typ av support inom verksamheten, men även support hos tillverkaren, det verkar finns en uppfattning om att den externa supporten är svår att nå.

“..sen över där då så finns det ju Moodle support på företaget som har den här sidan eller som erbjuder den här tjänsten . eh, jag tror inte det är så himla enkelt för oss vanliga att liksom ah, få kontakt där, jag tror inte det det är min känsla, jag har ju vi har ju försökt, vi har ju haft vissa problem, vissa funktioner som inte funkar och de är ju jätte trögt att få det ändrat” - Caroline

Vidare beskriver tre av tio lärare att de upplever att det är problematiskt med synkning av externa system som till exempel frånvarosystem eller betygsystem.

“Nackdel är att den inte är kopplat till skolans frånvarosystem och därmed kan man inte föra närvaro, frånvaro eller sätta betyg där, och eftersom det är en molntjänst är den inte kopplad till övriga system vilket gör att man måste använda två system.” - Freja

30

Komvuxlärarna beskriver att resultatet av detta är att samma sak behöver genomföras flera gånger. Vidare beskriver en lärare även att synkning mot andra kommuner är problematiskt.

“Ja den är extern, och där, vi har ju ett litet problem egentligen, för att vi har ju samarbete, jag jobbar ju i [..] å så har vi samarbete med [..] också. Och varje enhet eller varje skola måste ha sin egen licens på det här, så att man kan inte gå, du får ju plugga och studera och läsa kurser gratis i dem här tre kommunerna. Men du måste ha tre olika Itslearning konton så att den går inte. Utan där, det är ju inköpt av extern och då måste varje kommun köpa sin egen. Så eleverna har alltså tre olika inloggningar så att vi kan inte synka det med [..] och det är ju väldigt synd tycker vi men det är ju klart dom ser ju pengar i detta givetvis förstår jag.” - Fredrik

En av lärarna beskriver dessutom att väldigt många system och plattformar används på skolorna, vilket därmed ställer krav på lärarens kompetens.

I relation till påstående 1. “Jag har de resurser som krävs för att använda systemet.” beskrev ingen av deltagarna varken att de hade tillräckligt eller för lite resurser att använda systemet, detta beror troligtvis dock på de frågor som ställdes. I relation till påstående 2. “Jag har tillräckligt med kunskap för att använda systemet” beskrev de flesta lärare att de hade tillräckligt med kunskap för att använda systemet, dock beskrev några lärare att det finns ett behov av utbildning bland kollegorna. Vidare beskrev vissa lärare att de hade baskunskaper för att använda de mest basala funktionerna i systemet, men saknade kunskap i hur mer avancerade funktioner kan användas. i relation till 3. “Systemet är inte kompatibelt med den andra systemet jag använder” beskrev tre lärare att det problematiskt med synkning av externa system som till exempel frånvarosystem eller betygsystem. I relation till påstående 4, “En speciell person eller grupp är tillgänglig för att assistera med system svårigheter” beskrev samtliga lärare att de har tillgång till support, antingen i form av hjälp från kollegor, support inom verksamheten eller support från plattforms tillverkaren.

Sammanfattningsvis kunde vi se att utifrån de intervjuer som har genomförts att underlättande förhållande verkar ha en positiv inverkan på den faktiska användningen av systemet. Samtliga deltagare hade utbildning och de flesta beskrev att de hade någon typ av fortbildning, dock beskrev flera att det fanns ett stort behov av utbildning bland kollegorna. Samtliga deltagare hade också tillgång till någon typ av support, intern eller extern, så om de skulle fastna så hindrar inte det användning av plattformen utan de kan de få hjälp av antingen kollegor, intern eller extern support. Ett fåtal lärare beskrev dock att det fanns svårigheter med att systemet inte pratade med andra system vilket innebar att samma jobba behövde genomföras flera gånger i olika system, dock verkar detta inte förändra den faktiska användningen av systemet.

31

7 DISKUSSION

I detta kapitel diskuteras de resultat som framkommit i studien i förhållande till den tidigare presenterade forskningen om lärares upplevelser av digitala lärplattformar i kapitel 3.

I studien kunde vi se att komvuxlärares upplevelser om lärplattformar varierar beroende på vilken plattform de använder. Detta förekommer också i litteraturgranskningen där Yildirim m.fl. (2014) beskriver ett liknande resultat. En förklaring till varför komvuxlärarna upplevelser av lärplattformar varierande från plattform till plattform kan vara det Kuikka, Kitola & Laakso (2014) beskriver, att många lärplattformar är skapade efter utvecklarnas kreativitet och inte efter lärarnas behov. Detta kan vara en anledning till att komvuxlärarna som använde en viss lärplattform hade sämre upplevelser än andra komvuxlärare med annorlunda lärplattform. Vårt resultat innehåller endast fyra olika lärplattformar jämfört med Yildirim m.fl. (2014) sju olika lärplattformar.

Studien visar att komvuxlärare anser att lärplattformar är ett användbart system i yrket, ett resultat som återspeglar Stockless (2018) påstående att lärare anser lärplattformar som användbara. Vårt resultat visar även i likhet med Stockless (2018) att komvuxlärare inte har några svårigheter att använda grundliga funktioner i lärplattformen. Det finns däremot funktioner i lärplattformarna som komvuxlärarna inte känner till eller har kunskapen att använda. I likhet med Stockless (2018) kan vi även se i vår studie att potentialen för lärplattformen är inte helt uppfylld, då vissa komvuxlärarna antingen saknar kännedom eller kunskap för att tillämpa andra relevanta funktioner som finns i lärplattformen.

I studien framkommer det att nio av tio komvuxlärare tyckte att tillgängligheten av lärplattformen var en fördel. I likhet med de internationella studier (Mutambik, 2018; Siedlaczek & Ed, 2004; Llamas-Nistal, Caeiro-Rodriguez & Castro, 2011) är tillgängligheten av lärplattformen fördelaktig för komvuxlärarna då de kan jobba när som helst och var som helst.

I internationell forskning har Sobolewski & Numan (2018) sett att lärplattformen förbättrar arbetsprocessen. I den skandinaviska forskningen går forskningen isär angående effektiviteten av digitala lärplattformar, vissa menar att de är tidseffektiva och bidrar till att lärare i högre utbildning sparar tid (Kuikka, Kitola & Laakso, 2014; Garrote Jurado, 2007) medan vissa studier på gymnasielärare menar att det istället är tidskrävande (Ekberg & Gao, 2018). I vår studie kunde vi se att nio av tio deltagare ansåg att lärplattformarna bidrar till att ökad effektivitet i arbetet, många beskrev att allting var samlat på ett ställe samt att mycket material kunde återanvändas, vilket bidrog till ökad effektivitet i arbetet.

Till skillnad från Llamas-Nistal, Caeiro-Rodriguez & Castro (2011) ser vi inte i vårt resultat att användning av lärplattformen skulle kräva större ansträngning från komvuxlärarna. Material och innehåll som läggs upp i lärplattformen kan återanvändas så att många komvuxlärare inte behöver producera nytt material varje gång en ny kurs börjar.

Den internationella forskningen visar att många lärare saknar teknisk kunskap och skulle behöva utbildning i hur de ska använda lärplattformar och andra digitala verktyg.

32

Detta är inte något som vi ser i vårt resultat. Alla deltagare i vår studie har en medelhög grad av teknisk kunskap och alla har fått utbildning eller fortbildning i användningen av sin lärplattform. Vårt resultat påminner om den internationella forskningen av Emelyanova & Voronina (2014) och Stockless (2018) som beskriver att lärare inte har några tekniska svårigheter med att använda tekniska eller digitala verktyg som till exempel lärplattformar.

En deltagare nämnde däremot att vissa kollegor har haft det svårt med lärplattformen, men eftersom vi själva inte har kunnat intervjua dessa individer kan vi inte heller veta om detta beror på deras teknisk kunskap eller andra anledningar. Den stora frågan blir ifall vårt resultat hade sett likadant ut om vi hade andra individer i vårt urval, till exempel de kollegor som hade upplevt stora problem med lärplattformen.

De Smet m.fl. (2012) påpekar att det är viktigt att kontinuerligt utbilda lärare och att ge dem tillgänglig support för att uppmuntra deras användning av lärplattformar. Komvuxlärarna i vår studie har fått utbildning, och en del har kontinuerlig utbildning. Dessutom har alla deltagarna någon typ av support för att hjälpa dem med tekniska problem. Detta kan som De Smet m.fl. (2012) beskriver, ha bidragit till att komvuxlärarna har en bättre upplevelse till deras användning av lärplattformar än andra. Även i skandinavisk forskning beskriver Olofsson, Lindberg & Fransson (2017) och Garrote Jurado, (2007) att det finns ett behov av utbildning för gymnasielärarna i de digitala lärplattformarna. I likhet med detta beskriver flera av de lärare som deltog i vår studie att det finns ett behov av utbildning bland kollegorna, även om de själva anser att de inte behöver utbildas.

Llamas-Nistal, Caeiro-Rodriguez & Castro (2011) påpekar i internationell forskning att tekniska problem i lärplattformen kan ställa till det för lärare. Även i skandinavisk forskning beskriver Ekberg & Gao (2018) att tekniska problem förekommer, detta påstående styrks i vår studie där det visade sig att vissa lärare upplevde att plattformen ibland låste sig och innehöll olika språk beroende på vilken sida man befann sig på. Ytterligare tekniska problem som beskrevs i vår studie var att övergången till mobilanpassad sida resulterade att plattformen blev svårare än nödvändigt.

Den internationella forskningen lyfter fram vikten utav att inte tappa den personliga kontakten mellan elev och lärare vid användning av digitala lärplattformar. Totalt är det fyra studier (Siedlaczek & Ed, 2004; Llamas-Nistal, Caeiro-Rodriguez & Castro, 2011; Emelyanova & Voronina, 2014; Holmes & Prieto-Rodriguez, 2018) i den internationella forskningen som tar upp bristen på interaktion och att det är viktigt att inte tappa den personliga kontakten mellan elev och lärare. I vårt resultat var det endast en deltagare som tog upp vikten utav att ha personliga möten med elev och lärare och att inte förlita sig för mycket på lärplattformen.

Den skandinaviska forskningen visar bland annat att lärplattformar förbättrar kommunikationen (Witsø, 2018). Detta kunde vi även se i vår studie, där sex av tio lärare beskrev att lärplattformen bidrog till en bättre kommunikation med eleverna. Bland annat på grund av att lärarna kunde meddela eleverna om uppdateringar, händelser eller avvikelser genom plattformen, de beskrev dessutom att de flesta plattformar har en mobilapplikation, vilket ytterligare förbättrade kommunikationen mellan lärare och elever.

33

Sammanfattningsvis kan vi se att skandinaviska forskningen överensstämmer med vår studie på samtliga punkter medan den internationella forskningen både överensstämmer och skiljer sig på vissa punkter.

34

8 AVSLUTNING

I detta kapitel kommer de slutsatser som kan dras utifrån den studie som har genomförts presenteras, dessutom presenteras förslag till framtida forskning.

8.1 SLUTSATS Slutsatserna gäller endast den grupp människor som undersökts och förväntas således inte spegla samtliga komvuxlärare. För att dra en slutsats kring den huvudsakliga frågan, det vill säga hur lärare i svensk kommunal vuxenutbildning upplever att det är att arbeta med digitala lärplattformar besvaras först de olika delfrågor som frågan delades upp i, avslutningsvis sammanfattas dessa slutsatser för att därmed besvara den huvudsakliga frågan.

8.1.1 Hur använder komvuxlärare digitala lärplattformar? Det vanligaste användningsområdet för lärplattformen verkar vara att kommunicera med eleven, utöver detta beskriver lärarna även att många använder plattformen för att dela material för att göra det tillgängligt för eleverna mellan det olika undervisningstillfället. Ytterligare användningsområden som lärarna beskriver är för att hantera inlämningsuppgifter, redovisa resultat på uppgifter, skapa quiz för eleverna, dela inspelat material, skapa olika typer av planeringar till exempel pedagogisk planering och lektionsplanering samt för att dela allmän information till eleverna.

8.1.2 Hur tekniskt förberedda är komvuxlärare på att använda digitala lärplattformar?

De lärare som deltog i studien ansåg att de befinner sig någonstans mellan medel och något högre avseende teknisk erfarenhet. Samtliga lärare har fått någon typ av utbildning i hur de ska använda lärplattformen, vissa beskriver att de utbildades i samband med att plattformarna implementeras i verksamheten och vissa beskriver att de utbildades när de började sin nuvarande tjänst. De flesta beskriver att de har någon typ av fortbildning i hur plattformen kan användas. Flera lärare beskrev dock att finns ett behov av utbildning bland kollegorna, även om de själva anser att de inte behöver utbildas.

Slutsatsen vi har dragit är att komvuxlärare är tillräckligt tekniskt förberedda att använda digitala lärplattformar, då deras tekniska erfarenhet ligger på en medelnivå, och att samtliga lärare har fått någon typ av utbildning eller fortbildning i plattformen.

8.1.3 Vilka för- och nackdelar ser komvuxlärare vid användning av digitala lärplattformar?

Det var framförallt två positiva delar av att använda lärplattform som lyftes fram genomgående under studien, dessa var ökad effektivitet, kommunikation och tillgänglighet.

35

Ökad effektivitet, nio av tio lärare beskrev att lärplattformen bidrog till ökad effektivitet i arbetet, många beskrev att allting var samlat på ett ställe samt att mycket material kunde återanvändas.

Kommunikation, deltagandet på komvux är inte alltid så högt och då kan lärare och elever kommunicera på ett smidigt sätt med lärplattformen, dessutom finns materialet tillgängligt för alla även om man inte befinner sig i klassrummet. Eftersom allt finns uppe vet eleverna dessutom vad som förväntas av dem. Det är dessutom lätt att nå eleverna då de flesta plattformar även har mobilapplikationer. Det går dessutom vid oväntade händelser att enkelt meddela samtliga elever genom plattformen.

Tillgänglighet, flera lärare beskrev att det är en fördel att ha allt material samlat på ett ställe och kan återanvända mycket material. Fördel att slippa kopiera upp eller skicka ut specifikt material utan har allt samlat på ett ställe. Det är en fördel att inte behöva få in saker på papper eller på mejl utan att ha allt samlat på ett ställe vilket resulterar i ordning och reda. Fördel är att allt sparas och det är lätt att få en översikt. Underlättar eftersom det även är flexibelt och att man kan till och med ha det hemma.

Generellt anser vi att lärarna var mer positivt än negativt inställda till att använda lärplattformar, några nackdelar som beskrevs av lärare av framkommer dock, sammanfattningsvis är det rättssäkerhet, förenlighet med lag, integration samt feedback som beskrivs som nackdelar.

Rättssäkerhet, flera lärare beskriver att de inte vet vem som genomför inlämningsuppgifter, de beskriver att det kan lika gärna vara en granne eller kompis som genomför dom.

Integration, tre lärare upplevde det som problematiskt att lärplattformen inte synkroniserade med externa system som till exempel frånvarosystem eller betygsystem. Detta ledde till att lärarna fick göra samma moment i flera system.

Förenlighet med lag, en nackdel med att vissa plattformar får äganderätt på det som laddas upp. Viss osäkerhet bland någon lärare huruvida plattformarna följer de lagar som finns, till exempel GDPR.

Feedback, en lärare beskriver att feedback kan vara svårt att lämna skriftligt eftersom det kan vara svårt att få fram viktiga budskap i skrivande text och att det är upp till läsaren att tolka det som skrivs.

8.1.4 Vad påverkar användningen av digitala lärplattformar bland komvuxlärare?

För att besvara denna fråga användes UTAUT-modellen, modellen beskriver olika faktorer som påverkar användarens vilja att använda samt den faktiska användningen av ett system. UTAUT-modellen består av fyra olika faktorer, tre av dessa påverkar användarens intention att använda systemet, dessa är förväntad prestanda, förväntad ansträngning samt social påverkan. Användarens vilja att använda systemet påverkar den faktiska användningen. Den fjärde faktorn är underlättande förhållande vilken endast påverkar den faktiska användningen är underlättande förhållande.

36

Förväntad prestanda definieras som vilken grad användaren tror att systemet kan hjälpa användaren att förbättra dennes arbetsaktiviteter, denna verkar ha en positiv inverkan angående lärarnas intention att använda plattformen, detta visade sig genom samtliga deltagare skulle använda plattformen även om dom hade valet att inte göra det dessutom beskrev flera lärare att de också kunde utföra sitt jobb snabbare med lärplattformen varpå plattformen verkar vara ett viktigt verktyg vad gäller att effektivisera arbetet.

Förväntad ansträngning syftar till vilken grad systemet är lätt att använda, det vill säga hur användarvänligt systemet är, detta kan ha en positiv inverkan angående deltagarnas intention att använda plattformen, dock kunde vi även se att det kan ha en negativ inverkan på vissa funktioner i plattformen, detta visade sig genom att vissa funktioner inte användes på grund av att de upplevdes som svåra. Samt att vissa plattformar inte upplevdes som intuitiva, vilket gör att vissa delar av plattformen kanske inte används.

Socialt inflytande syftar till i vilken grad individens användning av systemet påverkas av andra människor. Detta verkar ha en positiv inverkan angående deltagarnas vilja att använda plattformen. Detta visade sig genom att lärare hämtar inspiration från varandra och delar kunskaper med varandra.

Underlättande förhållande refererar till existerande teknisk infrastruktur som stöder användningen av tekniken. Detta verkar ha en positiv inverkan på den faktiska användningen av systemet. samtliga deltagare hade utbildning och de flesta beskrev att de hade någon typ av fortbildning, dock beskrev flera att det fanns ett stort behov av utbildning bland kollegorna. Samtliga deltagare hade också tillgång till någon typ av support, intern eller extern, så om de skulle fastna så hindrar inte det användning av plattformen utan de kan de få hjälp av antingen kollegor, intern eller extern support.

8.1.5 Hur upplever komvuxlärare att det är att använda digitala lärplattformar? Som svar på den fråga som drivit denna studie kunde vi se att komvuxlärarna använder framförallt plattformen för att kommunicera och fördela material. Komvuxlärarna är tekniskt förberedda på att använda digitala lärplattformar men vissa upplever att det finns ett behov av utbildning bland kollegorna. Fördelar som komvuxlärarna ser med plattformen är bland annat att den ökar effektiviteten och förbättrar tillgängligheten, nackdelar är bland annat rättssäkerhet, huruvida den följer lagar, interaktion med andra system samt att skriftlig feedback kan vara svår att ge. Samtliga faktorer i UTAUT-modellen påverkar intention och faktiskt användning positivt, dock kan förväntad ansträngning även påverka intentionen negativt då vissa funktioner upplevs som svåra att förstå, vilket då resulterar att de inte heller används.

8.2 FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA FORSKNING I studien genomfördes intervjuer, vilka sedan analyserades med UTAUT-modellen. UTAUT används framförallt för att analysera kvantitativa data (Gruzd, Staves, & Wilk, 2012). Det som gör det intressant med en kvalitativ studie är att fler påstående kopplade till respektive kärnfaktor än de som Venkatesh m.fl. (2003) beskriver kan identifieras och specificeras. Dessutom skapas en djupare bild då frågorna dessutom

37

kan följas upp. Vår studie genomfördes under coronautbrottet vilket kan ha påverkat hur lärarna upplevde användningen av digitala lärplattformar, det kan därför vara aktuellt att i framtida forskning att studera ämnet under normala förhållanden. Det kan även vara aktuellt för framtida forskning att undersöka övergången från traditionell undervisning till digital undervisning ifall något liknande skulle inträffa framtiden.

38

9 REFERENSER

Aftonbladet. (2020). Gymnasieskolor ska gå över till distansundervisning. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/mR44yl/gymnasieskolor-ska-ga-over-till-distansundervisning [2020-03-20].

Alzahrani, S. (2018). Practices, Challenges, and Prospects of E-Learning at a Saudi University: English Teachers’ Perspectives. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://search.ebscohost.com.ezproxy.server.hv.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=ED590633&site=eds-live&scope=site [2020-03-10].

BBC. (2020). Coronavirus confirmed as pandemic by World Health Organization. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.bbc.com/news/world-51839944 [2020-03-19].

De Smet, C, Bourgonjon, J, De Wever, B, Schellens, T & Valcke, M. (2012) Researching Instructional Use and the Technology Acceptation of Learning Management Systems by Secondary School Teachers.. Computers & Education, vol. 58(2) ss. 688–696.

Denscombe, M. (2019). Forskningshandboken. 4:e uppl. Lund: Studentlitteratur.

Edutechnica (2020). LMS Data – Spring 2020 Updates. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://edutechnica.com/2020/02/02/lms-data-spring-2020-updates/ [2020-03-10].

Ekberg, S & Gao, S. (2018). Understanding Challenges of Using ICT in Secondary Schools in Sweden from Teachers’ Perspective. International Journal of Information and Learning Technology, vol.35(1), ss. 43–55.

Emelyanova, N & Voronina, E.A.. (2014). Introducing a Learning Management System at a Russian University: Students' and Teachers' Perceptions. International Review of Research in Open and Distance Learning, vol.15, ss. 272-289.

Endozo, A, Oluyinka, S & Daenos, R. (2019). Teachers’ Experiences towards Usage of Learning Management System: CANVAS. Proceedings of the 2019 11th International Conference on Education Technology and Computers (ICETC 2019). Association for Computing Machinery, New York, NY, Oktober, 2019, USA.

Expressen. (2020). Kina dolde coronautbrottet – mörkningen dag för dag. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.expressen.se/nyheter/coronaviruset/kina-dolde-coronautbrottet-morkningen-dag-for-dag/ [2020-03-20].

Fahlen, Å. (2018). Komvux 50 år – möjlighet till livslångt lärande. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.lr.se/opinion--debatt/ordforande-har-ordet/2018/2018-10-26-komvux-50-ar---mojlighet-till-livslangt-larande [2020-03-20].

Garrote Jurado, R. (2007). Lecturers' attitudes about the use of learning management systems in engineering education: A Swedish case study. Australasian Journal of Educational Technology, vol.23 ss. 327-349.

Gruzd, A, Staves, K, & Wilk, A. (2012). Connected scholars: Examining the role of social media in research practices of faculty using the UTAUT model. Academic Journal | In Computers in Human Behavior, vol.28(6) ss. 2340-2350.

39

Holmes, K. A. & Prieto-Rodriguez, E. (2018). Student and Staff Perceptions of a Learning Management System for Blended Learning in Teacher Education. Australian Journal of Teacher Education, vol,43(3) ss. 21–34.

Hylén, J. (2010). Digitaliseringen av skolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Komvuxutbildningar. (u.å.). [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.komvuxutbildningar.se/om-komvuxutbildningar-653 [2020-04-08].

Kuikka, M, Kitola, M & Laakso, M.-J. (2014). Challenges When Introducing Electronic Exam. Research in Learning Technology, vol.22 ss. 1-17.

Llamas-Nistal, M, Caeiro-Rodriguez, M & Castro, M. (2011). Use of E-Learning Functionalities and Standards: The Spanish Case. IEEE Transactions on Education, vol. 54(4) ss. 540–549.

Lärarförbundet. (2014). Lärare i vuxenutbildningen: stort engagemang - små möjligheter. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://res.cloudinary.com/lararforbundet/image/upload/v1403091090/ad2b7e617df4e1b954311aad0d8b5274/Larare_i_vuxenutbildningen.pdf [2020-04-09].

Lärarförbundet. (2020). Stör- eller stödfunktion? – en rapport om lärplattformar. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.lararforbundet.se/artikelsidor/stor-eller-stodfunktion-en-rapport-om-larplattformar?fbclid=IwAR1-KNGfM9v2u4hjpkrIoJ9_-FnR-HwswGVFVAlQa8hlGYiCPrpXNpmFFB8#9-av-10-behover-fora-egen-dokumentation [2020-03-10].

Mutambik, I. (2018). The Role of e-Learning in Studying English as a Foreign Language in Saudi Arabia: Students’ and Teachers’ Perspectives. English Language Teaching, vol. 11(5). ss. 74–83.

Olofsson, A.D., Lindberg, J.O. & Fransson, G. (2017). What do upper secondary school teachers want to know from research on the use of ICT and how does this inform a research design? Education and Information Technologies, vol. 22 ss. 2897-2914.

Semicon. (u.å.). Vad är digitalisering? [Elektronisk]. Tillgänglig: https://semcon.com/sv/vad-vi-gor/smart-products/vad-ar-digitalisering/ [2020-03-10].

Siedlaczek, K. (2004). Perceptions about Teaching Online versus in a Classroom. [Elektronisk] Environment. College Quarterly, vol.7(3). Tillgänglig: ERIC. [2020-04-29].

Skolverket. (2020). Vi främjar skolväsendets digitalisering. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/digitalisering/skolverket-framjar-skolvasendets-digitalisering [2020-03-10].

Sobolewski, S & Numan, M. Z. (2018). Replacing the Lab Manual with a Learning Management System in Physics Investigations for K-4 Pre-Service Teachers. Universal Journal of Educational Research, vol..6(6) ss. 1373–1381.

Spetz, M. (2007). Lyckas med lärplattformen: nya verktyg-nya möjligheter. 1. uppl. Malmö: Gleerup.

40

Stockless, A. (2018). Acceptance of Learning Management System: The Case of Secondary School Teachers. Education and Information Technologies, vol.23(3) ss. 1101–1121.

SVT. (2020). Gymnasieskolor och universitet rekommenderas stänga. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/gymnasiskolor-och-universitet-rekommenderas-stanga [2020-03-20].

Venkatesh, V., Morris, M., Davis, G., & Davis, F. (2003). User Acceptance of Information Technology: Toward a Unified View. MIS Quarterly, vol.27(3) ss. 425-478.

Witsø, H. (2018). Does the Introduction of Learning Management Systems in Vocational Education and Training Affect Learning? A Norwegian Experience. Journal of the International Society for Teacher Education, vol.22(2) ss. 15-22.

Yildirim, Z., Reigeluth. CM., Kwon, S., Kageto, Y., & Shao, Z. (2014). A Comparison of Learning Management Systems in a School District: Searching for the Ideal Personalized Integrated Educational System (PIES). Interactive Learning Environments, vol.22(6) ss. 721–736.

41

BILAGA A. INTERVJUGUIDE

Hur gammal är du?

Vilka ämne undervisar du i?

Hur länge har du arbetat som lärare?

Vad för lärplattform använder ni?

Hur länge har du använt lärplattformen?

Hur hög teknisk kompetens skulle du säga att du har?

Hur använder du lärplattformen i arbetet?

Är den digitala plattformen lätt/svår att använda?

Vad för fördelar eller möjligheter tycker du att det finns med att arbeta med den digitala lärplattformen(tekniska, pedagogiska)?

Vilka nackdelar eller utmaningar tycker du det finns med användandet av lärplattformen(tekniska, pedagogiska)?

Upplever du att lärplattformen bidrar till ökad effektivitet i yrket?

Påverkas du av hur dina kollegor använder lärplattformen?

Skulle du använda lärplattformen om inte var tvungen?

Har du fått någon utbildning eller fortbildning i hur lärplattformen kan användas?

Finns det support att kontakta om lärplattformen strular?

42

BILAGA B. SAMTYCKESFORMULÄR

Samtyckesformulär Institutionen för ekonomi och IT

Avdelningen för informatik Detta informations- och samtyckesformulär är för Komvuxlärare som vi bjuder in att delta i vår undersökning. Undersökningen handlar om Komvuxlärares upplevelse av digitala lärplattformar. Vi är två studenter på Högskolan Väst i Trollhättan, vid namn Andreas Hermansson och Johannes Thornfält, vi läser utbildningen systemutveckling IT-och samhälle och skriver i vår kandidatuppsats om digitalisering i skolan. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur Komvuxlärare upplever att det är att arbeta med digitala lärplattformar. Undersökningen kommer ske genom intervju, antingen via fysiskt möte eller online via Skype eller liknande. Intervjun kommer ta cirka 1h och ljudupptagning kommer ske med telefon och sparas på telefon samt dator, som bägge är lösenordskyddade. Deltagarna är helt anonyma och efter uppsatsen godkänts kommer samtliga ljudfiler raderas. Deltagande i denna studie är helt frivillig och ditt val att delta inte kommer påverka ditt arbete. Samtliga frågor under intervjun är helt valfria att svara på. Om du vill, kan du när som helst avbryta intervjun eller dra dig ur, och har därmed ingen skyldighet att fullfölja intervjun. Genom att delta i undersökningen kommer du bidra med information om hur Komvuxlärare upplever att det är att arbeta med digitala lärplattformar, något som vi sett i den litteraturgranskning vi genomfört verkar vara ett understuderat område. Vi vill också tacka för eventuellt deltagande. Jag har läst ovanstående information och har haft möjlighet att ställa frågor och alla frågor jag har ställt har besvarats till min tillfredsställelse. Jag samtycker frivilligt till att vara deltagare i denna studie ............................................. ............................................ Underskrift Datum, ort ........................................................................................ Namnförtydligande

43

BILAGA C. KONTAKT MED KOMVUXLÄRARE

Facebook-inlägg

Hej!

Vi är två studenter från Högskolan Väst som håller på med vår kandidatuppsats i informatik. Vi har tänkt att undersöka vad Komvux-lärare på gymnasienivå som bedriver klassrumsundervisning eller flexundervisning tycker om att använda digitala lärplattformar i undervisningen. För att ta reda på detta vill vi genomföra en intervju som är helt anonym och kommer ta cirka 1h. Så är du lärare på komvux och har erfarenhet av att använda någon digital lärplattform och vill ställa upp på en intervju, kontakta oss på: anhe0094@student.hv.se

OBS! På grund av corona-utbrottet, förstår vi om ni inte vill/ kan träffas fysiskt men isåfall löser vi det online via skype eller liknande!

Med vänlig hälsning Andreas Hermansson & Johannes Thornfält.

Mail

Vi är två studenter från Högskolan Väst i Trollhättan som skriver vår kandidatuppsats i informatik. Vi undersöker Komvux-lärares upplevelser av att använda digitala lärplattformar i sin undervisning.

Vi vill därför intervjua komvux-lärare för att få information om vad de tycker och tänker om digitala lärplattformar. Vi letar efter lärare som har erfarenhet att undervisa i klassrum eller flex.

Skulle ni vara intresserade att ställa upp på en intervju? Intervjun kommer att vara anonym och kommer ta ca 1 timma. Ifall vi inte kan träffas på plats på grund av COVID-19 kan vi lösa det online via Skype eller liknande.

Med vänlig hälsning Andreas Hermansson & Johannes Thornfält.

Inlägg i intranät Hej!

Vi är två studenter från Högskolan Väst som arbetar med vår kandidatuppsats i informatik. Är du Komvux-lärare på gymnasienivå som bedriver klassrumsundervisning eller flexundervisning? Vi vill gärna veta vad du tycker om att använda digitala lärplattformar i undervisningen. För att ta reda på detta vill vi genomföra en intervju som är helt anonym och kommer ta cirka 45 min. Om det låter intressant och du vill ställa upp på en intervju, kontakta oss på: anhe0094@student.hv.se

Intervjun sker via skype eller liknande!

Med vänlig hälsning

Andreas Hermansson & Johannes Thornfält.

44

BILAGA D. ARBETSFÖRDELNING

Vecka 1

Ämne

Litteraturgranskning / Bakgrund, begrepp m.m - Andreas

Litteraturgranskning / tidigare forskning - Johannes - Andreas

Vecka 2

Litteraturgranskning /Tidigare forskning – Johannes & Andreas

Frågeställning - Andreas

Litteraturgranskning / Teorier/modeller - Andreas & Johannes

Vecka 3

Litteraturgranskning / Tidigare forskning - Johannes

Litteraturgranskning / Teorier/modeller - Andreas

Vecka 4

Litteraturgranskning / Tidigare forskning - Johannes

Litteraturgranskning / Teorier/modeller - Andreas

Metod

- Design/litteraturstudie - Andreas

- Urval - Johannes

- Genomförande - Andreas

- Pålitlighet och generaliserbarhet - Andreas

- Metoddiskussion – Andreas och JOhannes

Inledning - Andreas

Sammanfattning/abstract - Andreas

Vecka 5

Litteraturgranskning / Tidigare forskning - Johannes

Metod - Andreas

Inledning- Andreas

Vecka 6

Intervjuer, Johannes 2st, Andreas 1st

Transkribering, Johannes 1st

Transkribering, Johannes 1st

Tematisk analys - Andreas 2 st

45

Vecka 7

Intervjuer, Johannes 3 st, Andreas 4st

Transkribering- Andreas 4st, Johannes 3 st

Tematisk analys - Andreas 4 st och Johannes 4 st

Resultat Andreas

Vecka 8

- Metoddiskussion - Andreas och Johannes

- Resultat Andreas och Johannes

- Resultatdiskussion Andreas och Johannes

- Slutsats Andreas och Johannes

Vecka 9ss

- Färdigställa rapport Andreas och Johannes

Vecka 10

- Färdigställa rapport Andreas och Johannes