Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper

Samhällskunskap

Mona Port

Arbetet inom skolan för att

förebygga mobbning

Work in schools to prevent bullying

Examensarbete 15 högskolepoäng

Lärarutbildningen

Datum: 2011-01-21

Handledare: Per-Olof Fjällsby

Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60

Information@kau.se www.kau.se

Abstract

My purpose in this work was to find out how staff in a middle sized school uses its local

Equal treatment plan in its work against bullying. But also to see how the use of a

standardized anti-bullying program works to prevent bullying.

I have interviewed the principal, teachers, and what we in Sweden call a ”fritidspedagog” and

the members of the anti-bullying team to get answers to my questions.

The conclusion of this study is that the school follow and work according to what the Equal

treatment plan states, both in terms of prevention, as in working with actual bullying cases.

The school has also followed the National School Agency's recommendations on what should

be the local Equality plan, but also to follow up and revise it each year.

The interview shows that the staff at the school placed great emphasis on talking and

discussing with students about how to behave towards each other, they also brought up things

that happened at one time and talked about this. The staffs were very committed to work

towards the prevention of bullying and the same was true with the school's headmaster. The

Anti-bullying team followed ready templates when bullying cases occurred. This is seen as an

great advantage because many of the school staff have to work in team, so where there is a

small school with few staff.

Keywords: Equal treatment plan, anti-bullying program, school

Sammandrag

Mitt syfte med detta arbete var att ta reda på hur personalen på en enskild skola använde sig

av likabehandlingsplanen i sitt förebyggande arbete mot mobbning. Men även att se hur de

använder sig av anti-mobbningsprogram i det förebyggande arbetet. Jag har intervjuat rektorn,

lärare, fritidspedagog och mobbningsteam för att få svar på mina frågor. Anledningen till att

jag intervjuade en fritidspedagog är att skolan har ett fritids och att mobbning kan förekomma

även där.

Slutsatsen av denna undersökning är att skolan följer och arbetar efter vad som står i

likabehandlingsplanen, både vad det gäller det förebyggande arbetet som arbetet vid

mobbningsfall. Skolan har också följt Skolverkets rekommendationer om vad som ska stå i

likabehandlingsplanen, men även att man följer upp och reviderar den varje år.

Personalen på skolan lägger stor vikt vid att prata och diskutera med eleverna om hur man ska

uppträda mot varandra, lärarna tar även upp saker som hände på en gång och pratade om

detta. Personalen var mycket engagerad i arbetet mot att förebygga mobbning och det samma

gällde skolans rektor. Mobbningsteamet hade klara mallar att arbeta efter vid mobbningsfall,

detta är en fördel då flera av skolans personal kan få arbeta i teamet, detta då det är en liten

skola med lite personal.

Nyckelord: likabehandlingsplan, anti-mobbningsprogram, skola

Innehållsförteckning

Abstract

Sammandrag

1 Inledning ........................................................................................................................... 1

1.1 Bakgrund ................................................................................................................. 1

1.2 Syfte ......................................................................................................................... 1

1.3 Frågeställningar ....................................................................................................... 2

1.4 Avgränsningar ......................................................................................................... 2

1.5 Litteratur och tidigare forskning .............................................................................. 2

1.5.1 Historisk bakgrund till begreppet mobbning ................................................. 3

1.5.2 Historik om några experter inom forskningen om mobbning ........................ 3

1.6 Fyra mobbningsmodellers olika upplägg ................................................................ 4

1.6.1 Farstametoden ................................................................................................ 5

1.6.2 SET – Social och emotionell träning ............................................................. 6

1.6.3 Friends ............................................................................................................ 7

1.6.4 Österholmsmodellen ...................................................................................... 7

1.6.5 Kritik mot mobbningsmodellerna .................................................................. 9

1.6.6 Effekter med mobbningsmodeller .................................................................. 9

1.7 Tidigare examensarbetens resultat ........................................................................... 10

1.8 Skolinspektionens granskning av 50 skolor i landet ............................................... 11

1.9 Metod ....................................................................................................................... 13

1.9.1 Urval .............................................................................................................. 13

1.9.2 Datainsamlingsmetoder .................................................................................. 14

1.9.3 Procedur ......................................................................................................... 15

1.9.4 Reliabilitet ...................................................................................................... 16

1.9.5 Validitet .......................................................................................................... 16

2 Vad som sägs om mobbning, kränkande behandling samt diskriminering ...................... 17

2.1 Lpo 94 ...................................................................................................................... 17

2.2 Skollagen ................................................................................................................. 17

2.3 Diskrimineringslagen............................................................................................... 18

2.4 Likabehandlingsplanen ............................................................................................ 19

2.5 FN:s barnkonvention ............................................................................................... 19

3 Resultat ............................................................................................................................. 20

3.1 Beskrivning av den undersökta skolan .................................................................... 20

3.2 Analys av skolans X:s likabehandlingsplan ............................................................ 20

3.3 Resultat av analysen på likabehandlingsplanen ....................................................... 21

3.4 Resultat av intervju med rektor ............................................................................... 22

3.5 Resultat av intervju med lärare och fritidspedagog ................................................. 23

3.6 Resultat av intervju med mobbningsteam ............................................................... 24

3.7 Resultatsammanställning av gjorda intervjuer ........................................................ 26

4 Slutsatser och diskussion .................................................................................................. 27

4.1 En kritisk granskning över mitt eget arbete ............................................................. 29

4.2 Framtida forskning .................................................................................................. 30

Referenslista

Bilaga 1 Kopia på delar av skolans likabehandlingsplan

Bilaga 2 Frågor till rektorn

Bilaga 3 Frågor till lärare och fritidspedagog

Bilaga 4 Frågor till mobbningsteam

1

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Jag tycker det är viktigt att man som lärare jobbar efter skolans likabehandlingsplan, att jag

vet vad som står och som lärare fått verktyg av skolans rektor för att kunna följa den. Alla

delar i likabehandlingsplanen är lika viktiga, men jag har valt att undersöka mobbning. Jag

kommer att undersöka hur skolan, i detta fall ett rektorsområde för de lägre åldrarna 1-5,

arbetar för att förebygga mobbning. Själva värdegrundsarbetet för att lära eleverna hur man

ska vara mot varandra är minst lika viktig. Jag vet att som lärare kan det vara svårt att se och

kunna förstå de signaler som eleverna ger, därför är det viktigt att man som lärare får lära sig

att kunna tolka dessa signaler.

Ämnet ligger mig varmt om hjärtat så det kommer att bli intressant att få ta del av hur rektor,

lärare, fritidspersonal och mobbningsteam jobbar i förebyggande syfte mot mobbning och se

hur likabehandlingsplanen följs. Tyvärr har jag upplevt mobbning då både jag och mina barn

har råkat ut för detta. Men jag vet också att med rätt hjälp så går det att lösa. Jag kan se en stor

skillnad i hur skolan ser på mobbning nu mot när jag gick i skolan. Det pratas mer öppet nu

om mobbning och hur det kan motverkas, och även hur man kan upptäcka signalerna. Målet

måste vara att ingen elev ska behöva vara rädd för att vara i skolan eller på fritids, och

barnens behov måste därför stå i centrum.

1.2 Syfte

Syftet med arbetet är att undersöka hur personalen vid en skola använder

likabehandlingsplanen i det förebyggande arbetet mot mobbning. Ett delsyfte är att ta reda på

hur så kallade antimobbningsprogram kan användas i arbete mot mobbning på en enskild

skola.

2

1.3 Frågeställningar

De frågeställningar jag ska besvara med arbetet är:

Hur används likabehandlingsplanen som ett verktyg i arbetet mot mobbning?

Hur jobbar man i förebyggande syfte med mobbningsprogram i det dagliga arbetet på

skolan?

1.4 Avgränsningar

Skolan jag valt att titta på ligger i ett rektorsområde i en mindre kommun i Värmland.

Anledningen till att jag valt att undersöka en enskild skola är att jag på detta sätt kan gå mer

på djupet i min undersökning än om jag jämfört skolor i olika kommuner. Då det finns tre

skolor i kommunen med elever i de yngre åldrarna valde jag att prata med personalen på en av

de två F-3 skolorna, detta gjorde jag på grund av att det även finns fritidsverksamhet på

skolan samt att det finns fler elever och personal på denna skola. Min tanke med detta var att

mobbning sker inte bara på skoltid utan även under den tid eleven är på fritids.

Jag har vidare valt att koncentrera mig på tre av de åtta mobbningsmodeller som nämns i

Skolverkets publikation På tal om mobbning - och det som görs, detta för att annars skulle

arbetet bli för stort och tidskrävande. Jag har även tittat på Österholmsmodellen som inte

ingick i boken, då skolan använde sig av deras samtalsmall i mobbningssamtalen.

Skolinspektionen har nyligen gjort granskningar av några skolor i landet om hur de arbetar

förebyggande och hur de följer likabehandlingsplanen, som jag tagit del av.

1.5 Litteratur och tidigare forskning

I denna del av arbetet kommer jag att titta närmare på vad forskning, styrdokument och olika

lagar säger om mobbning. Jag kommer först att ge en historisk bakgrund till ordet mobbning.

Här kommer jag även att titta närmare på olika mobbningsmodeller, vad de innehåller och hur

man arbetar efter dessa. Jag kommer även att visa utvärdering om mobbningsmodeller som

gjort på uppdrag av Brottsförebyggande rådet.

3

1.5.1 Historisk bakgrund till begreppet mobbning

Ordet mobbning introducerades i Sverige först 1969, detta skedde i en tidningsartikel i

Dagens Nyheter som en läkare vid namn Peter-Paul Heinemann skrivit. Enligt historikern

Kenneth Nordgren drar Heinemann paralleller i artikeln mellan Sydafrikas rasistiska system

och det våld som förekom på de svenska skolgårdarna. Man hade redan innan denna artikel

skrevs använt ordet mobbing, men då inom socialpsykologin när man beskrev aggressiva

beteenden hos folkmassor, men även inom etnologin där man beskrev hur fåglar som kom i

flock jagade bort inkräktare. Själva ordet mobbing bygger på ordet ”mob” som kommer från

engelskan, ordet översätts mestadels till ”folkmassa, pöbel och pack”. Den 13 november 1969

startas en artikelserie i Dagens Nyheter, den kom att kallas ”Mobbing, en artikelserie om

gruppvåld mot avvikande barn”. 1

I början av 1970-talet hade ordet försvenskats till mobbning. Ordet kom att namnge ett

fenomen som innehöll gruppvåld och avvikande beteenden. Göteborgs Handels- och

Sjöfartstidning skrevs den 28 oktober 1972 en artikel som visar hur ordet mobbning etablerats

i svenskt språkbruk:

Det är bara ett par år sedan vårt språk tillfördes det engelska låneordet mobbing, numera försvenskat till

mobbning. Den företeelse det avser är urgammal, men i svenskan har bara ord för de olika former den tar sig,

inte ett ord som täcker begreppet som helhet, Det är påfallande hur mycket uppmärksamhet som har riktats

mot problemet sedan den bristen avhjälptes; de semantiska innovationerna är sannerligen inte utan praktisk

betydelse. 2

1.5.2 Historik om några experter inom forskningen om mobbning

En av de främsta experter om mobbning är professor Dan Olweus, han gjorde en avhandling

som anses vara en av världens första vetenskapliga avhandlingar om mobbning.

Undersökningen omfattande hundra pojkar från Storstockholm, detta kom sedan att bli en bok

vid namn ”Hackkycklingar och översittare”(1973). Han startade Olweusprogrammet, som

började användas år 1985 i en första version. Olweusprogrammet är ett mobbningsprogram

som jobbar för att förebygga mobbning.3 Enligt utvärderingar i USA har Olweusprogrammet

goda dokumenterade effekter som ett våldsförebyggande program. Många skolor i USA

1 Kenneth Nordgren, kap. Talet om mobbning – ett historiskt perspektiv. På tal om mobbning - och det som görs.

(Skolverket 2009) s. 44 Dagens Nyheter 1969-11-13 2 Ibid. s.44

3 Gun-Marie Frånberg, Marie Wrethander, Kap. Om det som görs mot mobbning – analys av åtta program. På

tal om mobbning - och det som görs. s. 137

4

använder sig utav Olweusprogrammet. Dan Olweus bor och arbetar i dag vid universitetet i

Bergen.4 Olweus menar att den som mobbar har specifika personliga drag, bland annat som

ett aggressivt beteende, hög självkänsla och något lägre medkänsla. Han menar också att det

kan ligga faktorer som man kan häröra till uppväxten bakom deras beteende.5

En annan framstående expert på mobbning är Anatol Pikas som föddes i Estland och kom att

emigrera till Sverige, han studerade sedan vid Uppsala universitet. Där började hans intresse

för mobbning, han var med och tog hand om mobbningsfall i skolor i Uppsala. Hans

erfarenheter utifrån skolan gjorde att han började anordna egna kurser i pedagogik, där

studenterna själva fick skriva om egna mobbningsfall i skolan. Detta arbete resulterade i en

bok om hur man hanterar mobbningsfall. Ändringar gjordes i boken och metoden kom nu att

kallas för GBm, Gemensamt Bekymmer metoden.6 Pikas menar att skolans personal, föräldrar

och elever ska samarbeta i arbetet mot mobbning i skolan. Han tycker också att det finns ett

större behov av åtgärder mot mobbning än ett behov av teorier. Pikas håller med Heinemann i

hans åsikter om att mobbning kan ses som gruppvåld, att gruppen kan förstärka mobbarnas

beteende.7

1.6 Fyra mobbningsmodellers olika upplägg

Anledningen till att jag i min undersökning använder mig av begreppet mobbningsmodeller är

att i den referenslitteratur jag använt så benämner man modellerna på detta sätt. Ett annat sätt

att benämna modellerna är förebyggande mobbningsmodeller eller anti-mobbningsmodeller.

För att inte skapa förvirring med begreppet mobbningsmodell är det viktigt att påpeka att

mobbningsmodellernas syfte är att förebygga mobbning.

4 http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=143&module_instance=12 (2010-12-10)

5 Gun-Marie Frånberg, Marie Wrethander, Kap. Om det som görs mot mobbning – analys av åtta program. På

tal om mobbning - och det som görs. s. 140 6 http://www.pikas.se/GBm/ (2010-12-10)

7 Nordgren. På tal om mobbning - och det som görs. s. 70

5

1.6.1 Farstamodellen

Farstamodellen är utvecklad av Karl Ljungström, han var mellanstadielärare samt

speciallärare under mitten av 1980-talet. Själva modellen är utvecklad utifrån en modell av

Anatol Pikas som handlar om behandling av akut mobbning.8

Författarna Frånberg och Wrethander beskriver att programmet betraktas som en metod mot

mobbning vars syfte är att stoppa akut mobbning omedelbart. Detta är en manualbaserad och

mycket strukturerad metod, det ska ingå två till fem personer i ett behandlingsteam, och det

ska finnas med minst en person som inte är knuten till klassens ordinarie undervisning. När

skolan upptäcker en misstänkt mobbning ska mobbningsteamet underrättas och undersöka så

att det verkligen rör sig om mobbning, personalen ser även till vilka som är inblandade. Efter

detta så har teamet ett samtal med det berörda offret och efter detta så pratar teamet med de

som mobbat, är de flera så pratar man med dessa en och en. Man förklarar för dem som

mobbat att detta är inte acceptabelt och att detta ska upphöra omedelbart. Personalen

kontrollerar mobbarna under två veckor och efter det så har man ett nytt samtal. Ljungström

menar att detta samtal är ett mycket viktigt samtal för att det är här man kan se effekten av

skolan och teamets insatser.9

I analysen kan man läsa att Farstamodellen rekommenderar att man ska vänta med att

informera föräldrarna till eleverna som mobbat, föräldrarna till den elev som mobbats

informeras omedelbart. Det nämns även att modellen rekommenderar att kontakten med

mobbarnas föräldrar ska ske efter en vecka eller efter det andra samtalet med eleverna. Detta

är något som har kritiserats eftersom det går emot vad som står i Lpo 94 och även vad

Skolverket skriver i sina allmänna råd mot mobbning, diskriminering och annan kränkande

behandlig. På grund av detta har Skolverkets inspektion kritiserat detta. 10

I Farstamodellens

utbildning eller i deras material ges inga hänvisningar till skolans styrdokument. 11

8 Frånberg, Wrethander. På tal om mobbning - och det som görs. s. 98, 103

9 Ibid. s. 98-99

10Ibid. s. 98-99

11 Ibid. s. 104

6

1.6.2 SET – Social och emotionell träning

SET är ett program som är framtaget av Birgitta Kimber, speciallärare och legitimerad

psykoterapeut, hon är även doktorand på Karolinska institutet. Själva grunden till programmet

togs genom det arbete som görs i det amerikanska nätverket vid namn Casel – Colloborative

for Academic, Social and Emotional Learning. Casel grundades 1994 och en av grundarna är

författaren Daniel Goldman. 12

I analysen beskriver författarna Frånberg och Wrethander att SET är ett pedagogiskt program

som är manualbaserat. Med detta program ska eleverna utveckla att lära sig hantera sina

känslor, problemlösningar, stresshantering, självkännedom, empati, motivation, samarbete

och social kompetens. Personalen arbetar med SET som ett skolämne och detta ska

schemaläggas från en till två gånger per vecka, beroende vilken klass man går i. I programmet

ingår läromedel både för grundskola och gymnasieskola. Eleverna bör sitta i en ring under

lektionen, detta för att man ska se alla.

Lektionerna är utformade efter tre regler;

1. Alla ska delta, men man får säga pass om man inte vill svara på frågan.

2. En i taget pratar och de andra visar respekt för den som pratar.

3. Det som sägs i rummet stannar där, man pratar inte om vad som sagts under lektionen.13

Frånberg och Wrethander skriver även att programmet inte har någon definition av mobbning,

det tas inte heller upp som ett specifikt problem. Mobbning är inte utgångspunkten för

programmet, detta då Kimber menar att skolornas egna mobbningsplaner tar upp hur och vad

man ska göra i en sådan situation när mobbningen har uppstått. Kimber menar att med hjälp

av SET kan man arbeta med att förebygga mobbning, detta genom att träna elevernas sociala

och emotionella färdigheter. 14

Den koppling som finns till styrdokumenten är att man jobbar med värdegrunden och lika

värde i SET programmet, och eftersom det är ett pedagogiskt program menar Kimber att då

det används i skolan ska det vara ”förenligt med skolans och läroplanens mål”. 15

12

Frånberg, Wrethander. På tal om mobbning – och det som görs. S. 151 13

Ibid. s. 151, 153 14

Ibid. s. 153, 154 15

Ibid. s. 157

7

1.6.3 Friends

Ett annat känt program är Friends, som 1997 startades av Sara Damber, detta utifrån hennes

egna erfarenheter då hon själv blivit mobbad. Friends är en stiftelse med kontor på flera

ställen i Sverige; Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå och i Linköping. Målet för Friends är

att minska mobbningen i skolorna men även kränkande behandling ute i samhället. Detta görs

genom förebyggande arbete och genom att man utbildar elever till kamratstödjare.16

Här beskriver författarna Frånberg och Wrethander Friends utgångspunkt att som i ett led i det

förebyggande arbetet etablerar man en vuxengrupp på skolan som arbetar mot mobbning och

de träffas regelbundet. Denna grupp bör bestå av elevvårdspersonal, skolledare och pedagoger

enligt Friends. Gruppen ska förutom att arbeta mot mobbning även vara ett stöd åt

kompisstödjarna, kartlägga hur stor eller lite omfattning mobbning förekommer på skolan

samt ta hand om redan uppkomna situationer. Kompisstödjarna röstas fram från varje klass i

skolan och de ska vara två till antalet. Deras arbete går ut på att visa hur man är en bra kompis

och hur man uppför sig på skolan. De ska även tala om för någon vuxen om de ser att någon

elev mår dåligt, är utanför eller blir mobbad. Man är noga inom Friends att tala om att det är

alltid de vuxna som har ansvaret för arbetet och inte eleverna som är kompisstödjare. 17

Det påpekas även att Friends är ett förebyggande program mot mobbning och annan

kränkande behandling. Om det uppstår ett akut problem rekommenderar de en modell likt

Farstametoden, skillnaden är att man rekommenderar flera samtal med de inbladade eleverna.

Samtalen baseras på Pikas samtalsmetod, men även på erfarenheter utifrån Friends. Likheten

med Farstametoden är att även inom Friends väntar man med kontakten med de inblandades

föräldrar. Friends har tydliga kopplingar till skolans styrdokument; skollagen, läroplanen

Lo94 och Skolverkets allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling. 18

1.6.4 Österholmsmodellen

Grundarna till Österholmsmodellen är AnnCha Lagerman som är lärare och Pia Stenberg som

är kurator. På hemsidan står det att detta är ett forsknings- och evidensbaserat

16

Frånberg, Wrethander. På tal om mobbning – och det som görs. s. 108 17

Ibid. s. 108, 109 18

Ibid. s. 109, 114

8

handlingsprogram. I informationen på deras hemsida om modellen står att alla vuxna ska vara

goda förebilder, de ska bry sig om eleverna och att de vuxna ska kunna sätta gränser. Att man

som vuxen ska ingripa vid mobbningsfall och prata med mobbningsteamet på skolan som

sedan kan utreda fallet. Enligt modellen ska några elever i varje klass agera som

kamratstödjare åt utsatta och ensamma elever. De tar även upp att läraren i klassen ska ge

föräldrarna en broschyr där det framgår hur programmet fungerar och hur man arbetar efter

detta, både vad det gäller mobbningsteamets arbete som det förebyggande arbetet mot

mobbning.19

Så här beskriver man hur arbetet kan se ut enligt hemsidans information; personalen delar ut

enkäter till eleverna en gång per månad där de får svara på hur elever och personal bemöter

varandra. Lärarna har även ett enskilt samtal med varje elev ca en gång per månad där eleven

får tala om sin kamratsituation, om mobbning och om man vet om någon annan elev har det

jobbigt. Här frågar man eleven om denne kan göra något för att förbättra för den andra eleven,

detta lämnas sedan vidare till mobbningsteamet. Som ett led i det förebyggande arbetet ger

lärarna eleverna social och emotionell träning. Andra saker som görs är vänskapsövningar,

värderingsövningar och andra samarbetsövningar för att eleverna ska fungera bättre i grupp,

detta ska helst göras varje vecka. Andra förebyggande åtgärder kan vara att se till att eleverna

har roliga aktiviteter på rasterna, att det finns rastvakter, att lärarna gör indelningar i klassen,

detta för att ingen ska behöva känna sig ensam och utstött. De vuxna på skolan behöver kunna

konflikthantering, och alltid visa att skolan inte accepterar dåligt beteende och mobbning.20

Då boken Att stoppa mobbning går har kopieringsförbud, kommer här ett utdrag hur deras

samtalsmall ser ut:

Detta samtal utföres av en eller två vuxna ur mobbningsteamet. Det är oerhört viktigt att den som håller

samtalet är kärleksfullt gränssättande och inte repressiv! Under en lektion hämtas mobbarna en och en till

samtal. Det är viktigt att de är totalt oförberedda och inte kan meddela sig med varandra. Kom i förväg

överens med den lärare som har lektion med mobbarna. På väg till samtalet ges ingen information, svara bara

”Vi talar om det när vi är framme” på frågor. Samtalet ska utföras på en ostörd plats. Tala alltid med

mobbarna en och en, aldrig när de är två eller flera. Detta är viktigt! 21

19

http://www.mobbningsfriskola.nu/osterholmsmodellen.htm (2010-12-10) 20

http://www.mobbningsfriskola.nu/osterholmsmodellen.htm (2010-12-10) 21

Anncha Lagerman, Pia Stenberg. Att stoppa mobbning går. (Förslagshuset Gothia 2003) Reviderad upplaga.

S. 54-55

9

Exempel på inledande samtal:

L: Hej

L: Vet du varför vi vill tala med dig?

L: Det gäller ”namn” i din klass. Några elever är dumma mot henne/honom. Känner du till

något om detta?22

1.6.5 Kritik mot mobbningsmodellerna

Det negativa inom SET kan sägas vara att det tar lång tid att införa i sin helhet på skolorna,

man säger att man får räkna med tre år innan det är helt inarbetat och fungerar fullt ut. En

annan negativ aspekt blir att det krävs mycket tid av lärarna och handledarna som ska utbilda

de andra på skolan.23

Inom Farstamodellen är en negativ sak att man håller samtalen lika för

flickor som mobbat en annan flicka genom passiv eller indirekt mobbning, som om en pojke

som mobbat en pojke genom aktiv eller indirekt mobbning. Passiv och verbal mobbning sägs

vara vanligare hos flickor som mobbar än hos mobbande pojkar. En annan negativ aspekt är

att man inte reflekterar över vad elevens tystnad kan bero på under samtalen, man tänker inte

på att eleven kan känna sig utsatt.24

Både inom Friends och Österholmsmodellen använder

man sig av kamratstödjare. Detta kan vara något som kan kännas både svårt och jobbigt för

eleverna, de ska både vara duktiga elever och duktiga kamrater. Men detta kan även uttrycka

sig genom att kamratstödjaren kan missbruka sin makt gentemot andra elever. Både Friends

och Farstamodellens har kritiserats för att vänta med samtalen med föräldrarna fast detta

strider mot skollagen.25

1.6.6 Effekter med mobbningsmodeller

Enligt en skrift som gjorts av Brottsförebyggande rådet, Effekter av anti-mobbningsprogam –

vad säger forskningen, som gjordes 2009 så kan mobbning minskas med hjälp av

mobbningsprogram. Undersökningen baseras bland annat på rapporten Effectiveness of

Programmes to Reduce School Bullying (Brå 2008) denna gjordes av tre kriminologer, Maria

Ttofi och David Farrington båda två jobbar på Cambridge University och Anna Baldry som

22

Anncha Lagerman, Pia Stenberg. Att stoppa mobbning går. (Förslagshuset Gothia 2003) Reviderad upplaga.

S. 54-55 23

Frånberg, Wrethander. På tal om mobbning – och det som görs. s. 160 24

Ibid. s. 106 25

Ibid. s. 116

10

jobbar vid Second University of Naples. De studerade världens forskning om verksamheter

som finns i arbetet mot mobbning. I deras forskningsrappor tas trettio olika

mobbningsmodeller upp, två av dessa är från Skandinavien, det är bland annat

Olweusprogrammet. Man fann att tretton av de trettio programmen hade Olweusprogrammet

som grundprincip, men att vissa delar av programmet var ändrat för att passa lokala

förutsättningar. I deras forskning om mobbningsprogram och om dessa hjälper mot mobbning

har de funnit att färre elever blir mobbade och färre mobbar om det finns ett förebyggande

mobbningsprogram på skolan.

”Det viktigaste generella resultatet kan sammanfattas så här enlig Brottsförebyggande rådets

skrivelse:”

”Anti-mobbningsprogram i skolan fungerar. Den systematiska forskningsgenomgången visar

att programmen ofta är effektiva för att minska mobbning.”26

1.7 Tidigare examensarbeten

Jag har valt att titta på tre examensarbeten som alla handlar om likabehandlingsplanen och om

mobbning. Detta beror på att de dessa handlade om lika saker som min egen undersökning.

De är alla gjorda på olika universitet i landet, detta valde jag på grund av att få en bättre

spridning av resultaten. Man arbetar på ett aktivt sätt utifrån denna och att man har ett

fungerande förebyggande arbete mot mobbning, detta med hjälp av olika mobbningsprogram.

Både de lärare som jag intervjuat och den personal som blivit intervjuade i de andras arbeten

är engagerade när det gäller mobbning, man vet vad som ska göras både förbyggande som att

utreda när något hänt. Kommuner och skolor följer de riktlinjer som Skolverket ger i arbetet

både om hur en likabehandlingsplan ska utformas som att arbeta efter den.27

I Henrik Anderssons, Karlstads universitet, examensarbete Arbete mot mobbning inom skolan,

undersöker han en skola i Örebros kommun. I detta arbete tittar författaren på hur kommunen

och skolan följer det som står i likabehandlingsplanen men även vilka mobbningsmodeller

26

http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=Antimobbningsprogram_webb.pdf&url=/d

ynamaster/file_archive/090330/3b4c4e511c78954f1800a2a0135ad6a8/Antimobbningsprogram%5Fwebb.pdf

(2010-12-11) s. 4-15 27

Lina Jonsson, Emma Ling, ”Typ att alla ska bli lika bra behandlade”,

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-3885 (2010-12-13)

Irene Wall, Likabehandlingsplanen, ett verktyg för skolan, och skolans arbete för att motverka mobbning,

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3829 (2010-12-13)

Henrik Andersson, Arbete mot mobbning inom skolan, http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-3617

(2010-12-13)

11

som de funnit fungerat bäst. Författaren finner att skolan följer arbetet med

likabehandlingsplanen på ett tillfredsställande sätt, han fann även att skolan brister i sin

uppdatering av likabehandlingsplanen, detta ska göras varje år.28

Det andra arbetet jag tittade på var ”Typ att alla ska bli lika bra behandlade”, skrivet av Lina

Jonsson och Emma Ling, Högskolan i Halmstad. Här har man sett på två skolor och har

intervjuat både lärare och elever. I denna undersökning fann de att skolorna de undersökt hade

lektioner där lärare och elever arbetade med likabehandlingsplanen och med

värdegrundsfrågor. Författarna fann att skolan följer arbetet med likabehandlingsplanen, men

att lärarna som är väl insatta i arbetet ändå känner att de inte riktigt vet vilken roll de spelar i

detta arbete. De undersökta skolorna har även ett förebyggande, främjande samt åtgärdande

arbete när det gäller kränkande behandlingar.29

Mitt sista granskade arbete är Likabehandlingsplanen, ett verktyg för skolan, och skolans

arbete för att motverka mobbning, författaren är Irena Wall, Södertörns högskola. Även här

undersöks två skolors arbete med likabehandlingsplanen och deras arbete mot mobbning. Här

fann författaren att skolornas likabehandlingsplan innehöll likheter och olikheter, men båda

skolorna följer det som står. Likheten var att båda skolorna var noga med sitt arbete för att

motverka mobbning och olikheterna var språket i likabehandlingsplanerna, den ena var lätt för

alla att förstå och den andra var mer byråkratiskt skriven, den andra skillnaden var mängden

information i likabehandlingsplanen. De båda skolornas rektorer och lärare var alla

engagerade i arbetet mot mobbning.30

1.8 Skolinspektionens granskning av 50 skolor i landet

Skolinspektionen har granskat 50 grundskolor på olika platser i Sverige i deras arbete mot

trakasserier och kränkande behandling. Skolorna i undersökningen är med på olika grunder,

vissa har tidigare fått kritik och andra har gjort ett bra arbete med värdegrundsfrågor. I

Skolinspektionens sammanfattning av granskningen är man nog med att tala om att resultatet

28

Henrik Andersson, Arbete mot mobbning inom skolan, http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-3617

(2010-12-13) 29

Lina Jonsson, Emma Ling, ”Typ att alla ska bli lika bra behandlade”,

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-3885 (2010-12-13) 30

Irena Wall, Likabehandlingsplanen, ett verktyg för skolan, och skolans arbete för att motverka mobbning,

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3829 (2010-12-13)

12

inte ger en generell bild av den svenska skolan, men resultatet stöds av den regelbundna

tillsynen under sex år av skolorna gjorda av Skolinspektionen samt deras rapporter. De menar

att det man kommit fram till i denna rapport kan vara till nytta för skolorna i landet. 31

Vid besöken vid skolorna framkommer att många av eleverna känner sig trygga och att de

trivs i skolan, detta gällde likväl de skolor som fått kritik som de skolor som inte fått kritik.

Detta är något positivt eftersom en förutsättning för att kunna lära är att känna trygghet och

trivsel. Det förekommer kränkningar av elever på de berörda skolorna och detta klarar

skolorna upp i varierande grad. Granskningen har visat att i många fall så ses kränkningar

trakasserier som en naturlig del i vardagen i skolan. Det förekommer även kränkningar av

elever gjorda av personal, detta benämns som ”särskilt allvarligt med tanke på att eleverna är i

beroendeställning gentemot lärare”.32

Vid flera av de besökta skolorna fann man att det fanns få eller inga vuxna på schemafri tid

för eleverna. Det fanns rastvaktsscheman men de följdes inte alltid. Vissa av skolorna

använde sig av kamratstödjare med varierande kvalitet på deras arbete. Vissa kamratstödjare

på några skolor kände att det var deras ansvar att lösa konflikter och här markerar

Skolinspektionen att det är de vuxnas ansvar att lösa konflikter samtidigt som det är skolans

ansvar att förhindra kränkande behandling. I vissa fall på skolorna så har eleverna inte

förtroendet för de vuxnas sätt att hantera och lösa konflikter, detta har lett till att eleverna

löser detta själva. Rapporten påpekar att här mister skolan ett tillfälle att ta in arbetet med

värdegrunden och dess frågor i arbetet mot att lösa och förebygga konflikter.33

I några skolor fanns det ingen kartläggning av var och hur kränkande behandling kan uppstå,

men det fanns även skolor som gjorde detta på ett bra sätt. Får eleverna själva vara med i detta

arbete så blir det ett bra tillfälle att arbeta med värdegrunden och värdegrundsfrågor.

Skolinspektionen fann även att det finns rutiner men vissa skolor har inte följt dessa medans

några skolor inte hade några rutiner. Vissa av skolornas personal reflekterade inte över sina

egna normer eller eget förhållningssätt, detta kan ge en missvisande föreställning om vad som

är normalt eller inte.34

31

http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/Trakasserier/sammanfattning-trakasserier-

och-krankningar.pdf?epslanguage=sv (2010-11-22) s. 1 32

Sammanfattning Skolornas arbete vid trakasserier och kränkande behandling. s.2 33

Ibid. s.2 34

Ibid.s.3, 4

13

Skolinspektionens huvudsakliga rekommendationer

Skolinspektionen konstaterar att de skolor som inte har rutiner för hur det förebyggande, förhindrande och

åtgärdande arbetet ska bedrivas omedelbart behöver upprätta sådana. De skolor som har rutiner måste

förvissa sig om att dessa rutiner följs. Vuxennärvaron vid elevernas lektionsfria tid behöver säkerställas.

Skolorna bör också undersöka om eleverna har förtroende för vuxnas förmåga att hantera utsatthet och arbeta

medvetet för att höja förtroendet. Vidare rekommenderar Skolinspektionen att eleverna i högre utsträckning

involveras i värdegrundsarbetet så att den kunskap och de erfarenheter de har tas till vara. Det är också av

vikt att skolorna reflekterar över vilka förhållningssätt som råder samt genomför uppföljningar av arbetet i

syfte att utveckla det. För de skolor som använder kamratstödjare är det av vikt att deras roll tydligt

klargörs.35

1.9 Metod

Den metod jag valt att använda mig av i mitt arbete är en kvalitativ metod med strukturerade

enskilda intervjuer med rektor och två lärare samt en strukturerad gruppintervju med

mobbningsteamet, på grund av yttre omständigheter blev det ingen grupp intervju utan en

enskild intervju. Utifrån de jag skulle intervjua har jag valt att göra tre olika

frågeuppsättningar, en till rektor, den andra till läraren och fritidspersonal och den tredje till

mobbningsteamet. De intervjuades frågor kommer att redovisas separat förutom lärarens och

fritidspedagogens frågor då de fått lika frågor. Alla de intervjuade kommer att vara anonyma i

arbetet. Den andra metoden jag kommer att använda mig av är textanalyser. Enligt boken

Examensarbetet i lärarutbildningen är textanalys ett begrepp av stor betydelse. Det innebär att

man beskriver och tolkar litteraturen så att man kan relatera till dessa i sitt eget arbete, men

det kräver även att man undersöker olika källors sanningsvärde.36

Jag kommer även att ta del

av vad de olika lagar och rekommendationer som rör skolan säger, se vad läroplanen Lpo 94

säger, ta del av skolans likabehandlingsplan.

1.9.1 Urval

Jag har valt att intervjua rektor, en lärare, mobbningsteam och en fritidspedagog för att få svar

på mina frågor om likabehandlingsplanen och arbetet mot mobbning. Valet av skola inom

rektorsområdet grundas på att det finns mer personal och elever här mot de andra skolorna i

kommunen. Detta gör att det blir lättare att få en större spännvid av svaren på mina frågor.

35

Sammanfattning Skolornas arbete vid trakasserier och kränkande behandling. s.4 36

Bo Johansson, Per Olov Svedner, Examensarbetet i lärarutbildningen, (Kunskapsförlaget AB, 2010) Femte

upplagan. S. 49

14

Anledningen till att jag valde att prata med rektorn är att det är hon som har det yttersta

ansvaret för att likabehandlingsplanen görs och efterföljs. Fritidspedagogen valde jag utifrån

det att hon jobbar på fritids men även går in i olika klasser som hjälp under lektioner, hon kan

på detta sätt se saker både utifrån klassrum som fritids. Eftersom mobbning även förekommer

på fritids var en fritidspedagog ett självklart val. Då det inte finns så många lärare på skolan

så valde jag i första hand en som inte ingick i mobbningsteamet, men jag tänkte även på antal

år inom skolan, detta för att få deras syn på mobbning över tid. Jag har även valt att ha olika

frågor till de intervjuade, en frågedel till rektor, en till lärare och fritidspedagog och en till

mobbningsteamet, detta beror på att vissa av frågorna är rektorn bättre att svara på och vissa

är lärare och mobbningsteamet bättre lämpade till. Den text jag valt att använda mig av har

hämtats från skolans lagar samt tidigare forskning om mobbning, har även valt ut tre tidigare

examensarbeten från olika delar i landet som handlar om likabehandlingsplanen och

mobbning.

1.9.2 Datainsamlingsmetoder

Anledningen till att jag valt intervjuer istället för en enkätundersökning är att jag kan få mer

bredd på frågorna på detta sätt. ”Svaren på enkätfrågorna måste tas för vad de är, men i en

intervju kan man komma med följdfrågor och svaren kan utvecklas och fördjupas”. 37

Varför

jag valde en gruppintervju med mobbningsteamet var för att de skulle få samma frågor och för

att underlätta för alla var det bättre att sitta i grupp. De har samma erfarenhet av jobbet i

teamet. Förhoppningen är att de lyssnar och lägger fram sina åsikter och gemensamt kommer

fram till svar på de olika frågorna. Vid en gruppintervju blir jag som intervjuare mer någon

som leder ett samtal.38

Intervjufrågorna ligger med som bilaga 2-4 längst bak i arbetet. Då

frågorna jag valt att göra innefattar likabehandlingsplanen och hur skolan arbetar mot

mobbning har jag läst skolans likabehandlingsplan och därigenom fått reda på vilka modeller

man använder sig av så har jag även läst på om dessa innan intervjuerna.

Den andra metoden jag har valt är en textanalys av dokument som handlar om

likabehandlingsplanen och om att arbeta förebyggande mot mobbning, detta har skett från en

nationell nivå av skolans lagar ner till en enskild skolas likabehandlingsplan. Detta för att jag

som i min undersökning ska få en djupare förståelse för det jag läser i min undersökning. I

37

Judit Bell, Introduktion till forskningsmetodik, (Studentlitteratur 2006) Fjärde upplagan. s. 158 38

Judit Bell. s. 163

15

denna undersökning har jag gått till väga att jag börjat läsa dokument om lika saker men från

olika instanser, detta för att jämföra om man skriver på ett likartat sätt. Sedan har jag

sammansällt detta i mitt undersökande arbete. Jag har valt att göra en textanalys för att detta

ger mig som undersökare möjligheten att studera texters olika upplägg i ett större samanhang.

1.9.3 Procedur

När jag pratade med de berörda lärarna och rektorn förklarade jag vem jag är och syftet med

intervjuerna, att de var en del i mitt examensarbete. När jag kontaktade berörda parter så

frågade jag om det gick bra att göra en intervju, förklarade att jag skrivit frågorna redan och

om de ville så kunde jag skicka dessa via mejl om de ville förbereda sig. Jag talade även om

att de alla skulle vara anonyma i arbetet. För att kunna genomföra intervjuerna på ett bra sätt,

förberedde jag mig genom att läsa kommunens likabehandlingsplan, läste om mobbning och

läste vad lagen säger om kommunens skyldighet att ha en likabehandlingsplan. Då det står i

skolans likabehandlingsplan vilken mobbningsmodell man använder så läste jag på vad just

den modellen innehåller, detta för att bättre förstå vad personalen pratade om.

Själva intervjuerna gick till så att jag hade med mig de frågor som jag skrivit ner, en kopia till

mig och en till den intervjuade. Vi pratade om mitt syfte med intervjun och jag informerade

innan vi började om att de var anonyma i arbetet, ville de så kunde de avbryta intervjun när

som helst samt att de inte behövde svara på någon/några om de ansåg att de hade skäl till

detta. Jag frågade även de/den intervjuade om det gick bra om jag ställde några följdfrågor

om jag kom på något jag ville fråga under tiden som inte stod på frågeformuläret. Under

intervjuerna med lärarna och fritidspedagogen satt vi ensamma i lugn och ro, med rektorn

blev intervjun per telefon då hon hade mycket som måste göras, det blev en bra intervju, hon

satt ensam på sitt kontor och jag satt ensam hemma. Jag ställde frågorna jag skrivit ner och

jag antecknade svaren under intervjuernas gång. Detta fungerade på ett bra sätt, jag skrev ner

stödord under tiden som den intervjuade svarade, på detta sätt kunde jag koncentrera mig mer

på vad som sades. Intervjuerna tog cirka en timme och efteråt så satt jag mig direkt och skrev

rent mina anteckningar och stöd ord.

16

1.9.4 Reliabilitet

Med reliabilitet menas mätnoggrannheten på de metoder man använt sig av som metod, jag

har använt mig av intervjuer och textanalyser av dokument. Då jag har använt mig av samma

tillvägagångssätt vid alla intervjuer, men även att den personal på skolan jag intervjuat har

haft samma förutsättningar har jag kunnat få en tydlig bild av hur det fungerar i

undervisningen. Den skolpersonal som jag intervjuat har alla utom rektorn jobbat på den skola

som jag gjort min praktik på. Detta är något som kan ha påverkat min objektivitet, men jag

har försökt att se på deras intervjusvar med öppna ögon. Då jag inte visste innan vilka som

ingick i mobbningsteamet och hur deras arbete var utformat var det lättare att vara mer

objektiv fast att jag kände personalen. Rektorn visste jag vem det var, men hade inte någon

förutfattad mening om hur hennes arbete gick till så här var det också lättare att vara objektiv.

Men jag hoppas och tror att jag kunnat redovisa skolans arbete på ett rätt sätt. Sedan finns det

andra faktorer som kunnat spela in på de intervjuades svar på mina frågor, Bell nämner till

exempel att den intervjuade kanske sett eller läst något om det berörda ämnet som kan speglas

i svaret.39

I detta fall kan det vara att de intervjuade visste vem jag var och svarade utifrån

detta.

1.9.5 Validitet

Med validitet menas att man med hjälp av resultatet ser om det undersökta har gett en sann

bild av verkligheten. 40

Utifrån de intervjuades svar har jag kunnat se hur och med vad de

jobbar, både med likabehandlingsplanen och mer aktivt arbete mot mobbning kan jag se att

detta stämmer bra överens med vad som står i skolans likabehandlingsplan. När jag läst

likabehandlingsplanen så finner jag att det som står med följer de rekommendationer som

finns. Den information jag fått genom texter har jag granskat mot andra källor för att se hur de

stämmer överens. Så mitt resultat baserat på texter och intervjuer speglar verkligheten på ett

rättvist sätt, de intervjuade var alla eniga om att förebygga mobbning är ett viktigt arbete så de

var alla måna om att delge mig sina svar. Bell nämner att man som skribent ska fråga sig själv

om någon annan kunnat få ett likvärdigt svar och resultat och det stämmer när man jämför de

olika texterna.

39

Bell. Introduktion till forskningsmetodik. s. 117 40

Ibid. s. 118

17

2 Vad som sägs om mobbning, kränkande behandling samt

diskriminering

2.1 Lpo 94

I Lpo 94 står det att skolan ska utbilda enligt en demokratisk grund, att skolan ska påvisa

människors lika värde, att lära eleverna om solidaritet och jämställdhet mellan könen. Den

nämner att ingen inom skolan ska behöva bli diskriminerad, varken på grund av kön, sexuell

läggning, inte heller på grund av olika funktionshinder samt annan kränkande behandling.

Skolan ska aktivt motverka sådana tendenser till trakasserier eller kränkande behandling. När

det gäller främlingsfientlighet ska detta mötas med kunskap, diskussioner samt andra insatser

inom skolan. 41

2.2 Skollagen

Skollagen säger att:” Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i

samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor

och samhällsmedlemmar”.

Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår

gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan

1. främja jämställdhet mellan könen samt

2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.

Lag (1999:886). 42

I skollagens 14 kapitel om skolhälsovård finns en underrubrik som heter ändamål och

tillämpningsområde här tar man även där upp förbud mot diskriminering och kränkande

behandling av elever Lag (2008:571). 43

I skollagen står det att huvudmannen ska upprätta en årlig plan mot kränkande behandling och

i diskrimineringslagen står det att en likabehandlingsplan ska upprättas varje år. 44

41

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069 (2010-11-17) 42

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1985:1100 (2010-11-16). 43

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&dok_id=SFS1985:1100&rm=1985&bet=1985:1100

(2010-11-17) 44

http://www.skolinspektionen.se/sv/Kvalitetsgranskning/Genomforda-kvalitetsgranskningar/Skolornas-arbete-

vid-diskriminering-och-annan-krankande-behandling/Sa-sager-lagen/ (2010-11-16)

18

Skolverket gav ut Allmänna råd och kommentarer, För arbetet med att främja likabehandling

2006, dessa råd grundar sig på skollagen och på lagen om förbud mot diskriminering och

annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67), denna lag trädde i kraft 2006. I

denna publikation definieras diskriminering på detta sätt; ”är ett övergripande begrepp för

negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika

grunder”. Man skiljer även på direkt och indirekt diskriminering. Annan kränkande

behandling benämns; ”Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller

elevs värdighet”. Mobbning definieras; ” En upprepad negativ handling när någon eller några

medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag”.45

Man fortsätter att beskriva kränkande behandling på ett mer ingående sätt, man tar upp att

kränkande behandling kan vara diskrimineringar och trakasserier, att detta kan uttrycka sig på

olika sätt och förekomma i olika sammanhang. Den gemensamma faktorn för all kränkande

behandling är att den strider mot principen om att alla människor har ett lika värde. 46

Den 1 januari 2009 upphörde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande

behandling av barn och elever (2006:67), den är nu indelad i två lagar, dels skollagen

kap.14a, dels i diskrimineringslagen. 47

2.3 Diskrimineringslagen

Diskrimineringslagen har till uppgift att motverka diskriminering, se till att alla har lika

rättigheter och möjligheter, detta oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller sexuella

läggningar. Dessa är bara några saker som nämns i 1 Kapitlet 1§ i diskrimineringslagen, detta

är en bindande lag.

4 § I denna lag avses med diskriminering

1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har

behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön,

könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

funktionshinder, sexuell läggning eller ålder,

2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett

förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön,

viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan

trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen,

45

Skolverket, Allmänna råd och kommentarer, För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka

diskriminering och annan kränkande behandling. Stockholm 2006. s. 10-11 46

Allmänna råd och kommentarer. s. 12 47

http://www.skolinspektionen.se/Documents/Nyheter/Informationsblad-krankningar.pdf?epslanguage=sv

(2010-11-16)

19

kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga

för att uppnå syftet,

3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av

diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder,

4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet,

5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4

och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller

instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. 48

2.4 Likabehandlingsplanen

I Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och

elever står det på detta vis om likabehandlingsplanen:

6 § Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer skall se till att det finns en

likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen skall syfta till att främja barns och elevers lika

rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller

funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen skall

planerade åtgärder redovisas. Planen skall årligen följas upp och ses över.49

I Skolverkets Allmänna råd och kommentarer står det även att varje verksamhet ska ha en

likabehandlingsplan, detta gäller såväl skola, förskola och fritidshem. Varje års uppföljning

ska redovisas i skolans kvalitetsredovisning men även i kommunens kvalitetsredovisning.

Man rekommenderar även att eleverna ska vara med i arbetet med likabehandlingsplanen. Det

finns råd om vad som bör finnas med i en likabehandlingsplan, t.ex.

”Beskriva rutiner för akuta åtgärder och uppföljande insatser och hur dessa skall

dokumenteras”50

2.5 FN:s barnkonvention

Barnkonventionen antogs den 20 november 1989. Länderna som godkände konventionen är

skyldiga till att följa den. I artikel 28 erkänner länderna att barn har rätt till utbildning.

Länderna ska se till att grundskolan är både obligatorisk och kostnadsfri. I artikel 29 står

bland annat att barns utbildning ska ge en utvecklad respekt för mänskliga rättigheter.51

48

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2008%3a567 (2010-11-16) 49

http://www.notisum.se/Pub/Doc.aspx?url=/rnp/sls/lag/20060067.htm (2010-12-13) 50

Skolverket, Allmänna råd och kommentarer, För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka

diskriminering och annan kränkande behandling. Stockholm 2006. s.14 51

http://www.unicef.se/assets/barnkonventionen.pdf (2010-11-23)

20

3 Resultat

3.1 Beskrivning av den undersökta skolan

Den skola jag har varit och gjort mina intervjuer är en mindre skola, man har förskola, klass

ett till tre, särskola samt fritids. Totalt jobbar där fyra lärare fördelat på klass ett till tre,

särskolan har två personal, det finns två förskollärare, en assistent som hjälper till i klass två

och tre och på fritids jobbar fyra pedagoger, man är alltid två personal samtidigt på fritids. På

skolan är det endast kvinnliga lärare och assistenter, detta är en spegling av hur det ser ut på

många skolor i skolans värld. Elevantalet på skolan är cirka hundratjugo stycken. Hela

rektorsområdet innefattar tre skolor med olika verksamheter.

3.2 Analys av skolans X:s likabehandlingsplan

Skolans likabehandlingsplan baseras på en rad lagar och förordningar, dessa är skollagen,

diskrimineringslagen, förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en

likabehandlingsplan, Lpfö98, Lpo94, Arbetsmiljölagen, socialtjänstlagen och FN:s

barnkonvention. Man beskriver i början av likabehandlingsplanen vad man som elev, förälder

och personal ska kunna förvänta sig av skolan och dess miljö, alla som arbetar i skolan ska:

Visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett

demokratiskt förhållningssätt

Aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper

Aktivt verka för att kränkningar aldrig skall förekomma (Se bilaga 1)

Likabehandlingsplanen tar även upp grundläggande utgångspunkter för att motverka

diskriminering och kränkningar på kommunens skolor, dessa utgångspunkter är;

Kön

Könsöverskridande identitet

Etnisk tillhörighet

Religion och trosuppfattning

Sexuell läggning

Funktionsnedsättning

Ålder

Annan kränkande behandling, t.ex. mobbning (Se bilaga 1)

21

Vidare tar man upp definitionen av kränkande behandling under olika punkter, det

understryks noga att den som upplever att ha blivit kränkt alltid måste tas på allvar. Man

påvisar vad skolan anser vara en god lärmiljö samt en god lärmiljö ur elevsynpunkt. Det

förebyggande arbetet mot kränkande behandling tas lättfattligt upp i punktform och där man

visar vad planerna för nästa läsår innehåller. Likabehandlingsplanen innehåller även vad som

görs för att upptäcka trakasserier och annan kränkande behandling och vad och hur man gör

för att utreda det inträffade. Det finns en handlingsplan för vad som ska göras om elev kränker

elev. Det står detaljerat vad som görs vid upptäckt, förebyggande arbete, utvärdering och

dokumentation om händelsen. Det står återkommande flera gånger i likabehandlingsplanen att

det råder nolltolerans mot kränkande behandlingar inom skolan i kommunen. (Se bilaga 1)

Om kränkande behandlingar inträffar så har skolan en handlingsplan i sju steg som de följer;

Vi är alla uppmärksamma på kränkande behandling.

De vuxna tar alla situationer som rör kränkandebehandling av både elever och personal på

allvar.

Mindre förseelser dokumenteras på särskild blankett. Vid kränkning av allvarlig karaktär

kontaktas de inblandades föräldrar skyndsamt. Fr.o.m. detta samtal startar dokumentation

enligt bilaga1.

Ger inte detta önskad effekt, kallar vi enskild elev med föräldrar till samtal på skolan

tillsammans med lärare. Här upprättas ett åtgärdsprogram.

Uppföljningssamtal av detta görs inom en månad med elev, förälder och lärare.

Om det krävs ytterligare åtgärder informeras rektor som kallar till beslutande

konferens/elevvårdskonferens.

Vid behov kan annan myndighet kontaktas efter beslutande konferens/elevvårdskonferens

(Se bilaga1).

3.3 Resultat av analysen på likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen i kommunen stämmer väl överens med vad som sägs i Allmänna råd

om likabehandlig som Skolverket gett ut. Här står det att likabehandlingsplanen ska främja

barns och elevers rättigheter, att det ska finnas en plan i varje verksamhet och att denna ska

utvärderas varje år. Det står även att eleverna ska vara deltagande i arbetet med

likabehandlingsplanen. Detta är något som finns med i kommunens likabehandlingsplan på ett

mycket konkret sätt, den har ett lättfattligt språk som kan förstås av alla och det är mycket väl

preciserat hur skolan går till väga om det inträffar mobbning. Skolan följer Skolverkets

direktiv på ett bra sätt och det som står med i likabehandlingsplanen är de

22

rekommendationerna som finns. Men skolan har ändå lyckats få en egen prägel på

likabehandlingsplanen, det märks att de inte bara kopierat en färdig mall. Inte minst märks

detta på språket som är lättfattligt och inte byråkratiskt. Det framgår tydligt vilka lagar som

man använt sig av i framtagandet av likabehandlingsplanen. Som utomstående är det lätt att se

vem eller vilka man ska vända sig till på skolan om man misstänker att ens barn mobbas och

man kan ta del av hur arbetet kommer att läggas upp. Lärarna diskuterar mycket med eleverna

om hur man ska vara själv och mot andra och följer på detta sätt det förebyggande arbetet mot

mobbning som finns i likabehandlingsplanen. All personal på skolan får utbildning i SET som

en del i det förbyggande mobbningsarbetet och varje klass har två lektionspass i veckan med

livskunskap (SET) detta står även med i likabehandlingsplanen. En förebyggande åtgärd som

finns med är att man ger eleverna enkäter om hur de upplever bland annat skola och

bussåkning och en enkät om hur de upplever trivseln i skolan. Både personal och rektor tycker

att arbetet efter likabehandlingsplanen och med SET fungerar bra.

3.4 Resultat av intervju med rektor

Den intervjuade rektorn är i grunden lärare, hon jobbade som lärare i 13 år och har nu jobbat

som rektor i 4 år.

Ser du någon skillnad på mobbningens struktur nu mot när du jobbade som lärare?

Det har blivit ett hårdare klimat, det är grövre kränkningar och könsordskränkningar, även

att det blivit hårdare fysisk mobbning, man ger sig på svagare elever på ett hårdare sätt.

Men det har blivit en tydligare struktur inom skolan med mobbningsarbetet och mer

dokumentation nu mot förut.

Rektorn tyckte även att det är viktigt med att markera att kränkningar inte är acceptabelt i

skolan.

Hur gick processen till när likabehandlingsplanen gjordes och hur förankrades den bland

personalen?

Rektorn och skolans kurator satt och läste barn och elevombudets råd om

likabehandlingsplanen och Allmänna råd om likabehandlingsplanen, när detta var gjort

satte de upp i punktform vad de ville ha med. Hon kallade detta för planens A del, den som

bland annat innehåller lagtexter, utgångspunkter och definitionen av kränkande

behandling. Efter det så gick de igenom med lärarna, vad som står och hur det ska göras.

23

Detta gjordes genom flera dagars föreläsningar och efter detta så inleddes arbetet med att

skriva handlingsplanerna. Personalen gjorde själva en omarbetad Farstamodell och rektorn

var delaktig i hela processen med handlingsplanerna. Rektorn menade att detta blev en klar

förankring bland personalen i arbetet med likabehandlingsplanen, idag har man cirka en

halv dag för att vidareutveckla planen. Vid utarbetandet gjorde rektorn fyra lektionspass

utifrån Skolverkets Allmänna råd, dessa innehöll frågor från de olika kapitlen som handlar

om kränkande behandling, dessa gick sedan lärarna igenom med eleverna.

Får personalen någon annan utbildning om mobbning förutom utbildningen i SET?

Rektorn talade om att för tillfället får personalen ingen annan utbildning om mobbning

förutom den utbildning i SET som skolans personal genomgår. Det är rektorn själv som har

bestämt att skolan ska jobba med SET materialet, detta mycket för att hon vill bygga upp

elevernas självkänsla. Varje klass från förskola upp till klass 5 har två lektionspass i

veckan där man jobbar med SET och detta har man gjort i två år.

3.5 Resultat av intervju med lärare och fritidspedagog

Den intervjuade läraren har jobbat som lärare sedan hösten 1997 och fritidspedagogen har

jobbat sedan 1998.

Vad är mobbning för dig?

Båda svarade:

Det behöver inte bara vara slag, utan det kan även vara ord, blickar, kroppsspråket, höjda

ögonbryn. Läraren tog även upp vad hon kallar inte handlingar. Med detta menar läraren

att eleverna inte hjälper en annan elev eller så talar de inte om, ifall någon inte hört eller

varit närvarande.

Hur arbetar du för att motverka mobbning i klassen/fritids?

Vi diskuterar mycket i klassen, ibland har vi rollspel. Händer det något så pratar man om

detta direkt och försöker få barnen till att tänka på sin egen roll i det som hänt. På fritids

jobbar man aktivt efter fritids egen likabehandlingsplan och dess förebyggande arbete,

bland annat med SET.

Både läraren och fritidspedagogen tycker att det förebyggande arbetet och arbetet med

likabehandlingsplanen fungerar bra. Man är tydliga med att nolltolerans gäller på skolan, man

24

skickar hem enkäter till föräldrarna om eleverna upplever några platser som otrygga på

skolan. Läraren sa att de kan bli bättre på att inkludera både elever och föräldrar mer i arbetet,

samt att hon saknar ett mer konkret praktiskt arbete med likabehandlingsplanen.

På vilket sätt använder du dig av likabehandlingsplanen i undervisningen?

Ett sätt som vi arbetar nu är med den ”Gyllene Regeln”, ”Det du vill att andra ska göra mot

dig ska du göra mot andra”, vi pratar mycket om betydelsen av texten och hur man ska vara

mot andra både elever och vuxna. Ett andra sätt är deras arbete med SET, det jobbar man med

både i skolklassen och på fritids. Här är båda överens att det är ett material som fungerar, alla

övningar kanske inte fungerar som de är utan att de får ändra på övningen. Vissa övningar kan

kännas utlämnande och känsliga.

Tycker du att mobbningens struktur har förändrats under dina år i skolan?

Båda svarade att det blivit lite råare klimat. Läraren sa att hon alltid jobba med de mindre

eleverna och hon upplever inte att de blivit elakare mot varandra, däremot är det skillnad på

de äldre eleverna, de har fått fler saker att mobba med som telefoner och internet.

Fritidspedagogen tycker att det blivit mer verbal mobbning och ett hårdare språk, men att man

nu har blivit bättre på att upptäcka mobbning. På fritids har eleverna inte lika lätt att hålla på

med varandra detta beror på att det alltid finns flera vuxna som är med ute eller inne. Läraren

och fritidspedagogen tyckte båda två att arbeta förebyggande mot mobbning och annan

kränkande behandling är ett mycket viktigt arbete”.

3.6 Resultat av intervju med mobbningsteamet

På grund av olika yttre omständigheter så kunde endast en person i mobbningsteamet närvara

vid intervjun. Den lärare som jag intervjuade har jobbat inom skolan i tretton och ett halvt år

och på nuvarande skola i sju år.

Vad är mobbning för er?

Mobbning för teamet är när en eller flera elever trakasserar en annan elev vid upprepade

tillfällen. Hon sa också att man måste vara noga med att skilja på retas och på mobbning.

25

Hon tog även upp att det är mycket viktigt att lyssna på den elev som blir mobbad hur den

upplever situationen.

Hur skiljer sig den omarbetade Farstamodellen mot den tidigare?

Hon svarade att det som är skillnad är att man nu kontaktar föräldrarna omedelbart det

inträffat något, men även att man använder en strukturerad mall över inledande och

efterföljande samtal från en bok som heter Att stoppa mobbning går, detta bygger på

Österholmsmodellen(se exempel i 1.6.4). Hon anser att mallen fungerar bra och att man

alltid är samma personal vid samtalen med eleverna. En lärare samtalar och den andra

antecknar vad som sägs för att sedan dokumenteras på skolans mall för kränkande

behandlingar (se bilaga1).

Läraren talade om att man aldrig har med klassläraren till de elever som samtalen rör. Detta

beror på att har man sin egen elev så blir det för personligt. Man har två personer som ingår i

mobbningsteamet, men då man är en liten skola med lite personal så kan all personal på

skolan få hoppa in i mobbningsteamet.

Har skolan jobbat efter någon annan modell innan?

Under lärarens sju år på skolan har man inte använt sig av någon annan modell än

Farstamodellen.

Tycker ni att mobbningens struktur har ändrats under er tid i skolan?

Det ter sig på annat vis i dag, nu använder eleverna sig av mobiler där de kan ta kort,

skicka sms. Som ett led i att försöka förebygga detta får inte eleverna använda

mobiltelefonerna under skoltid, har man med en telefon får man lämna in den till

klassläraren och få den tillbaka efter skolans slut.

Hon nämnde även att man pratar och diskuterar mer nu i skolan som förebyggande arbete. Då

hon jobbar med de yngre eleverna tycker hon att mobbningen inte hinner ta fart bland de

mindre barnen, detta kan bero på att de yngre oftare talar om vad som hänt på till exempel på

rasten, i kapprummet eller någon annanstans.

Har ni som mobbningsteam fått någon särskild utbildning?

Läraren talade om att personalen har fått vara på föreläsningar och den utbildning de får nu är

genom SET.

26

3.7 Resultatsammanställning av gjorda intervjuer

Alla de intervjuade tyckte att mobbningen har ändrat karaktär under åren, men även att man

som personal inom skolan har fått mer kunskap och blivit bättre på att upptäcka mobbningen.

Personalen på skolan var också överens om att arbetet med SET var ett bra material att jobba

efter, men att man ibland var tvungna att ändra vissa övningar så att inga barn behövde känna

sig utanför eller tycka att det är för utlämnande. Det var intressant att få höra att samarbetet

mellan skolans personal och rektor fungerade på ett bra sätt, både med utbildningar och med

arbetet med likabehandlingsplanen. Intrycket jag fick av rektorn var att hon var mycket

engagerad i eleverna och att det ska vara tryggt för alla barn att gå till skolan. Lärarna på

skolan var noga att förmedla till eleverna att det råder nolltolerans mot mobbning och andra

kränkningar på skolan. Man diskuterade mycket med eleverna hur man ska uppträda mot

varandra och upptäcker de att någon till exempel retar en annan elev så tar man tag i detta

direkt, detta gäller även om det är lektion, man avbryter och pratar om det som inträffat.

Personalen efter lever på ett bra sätt efter likabehandlingsplanen både vad gäller det

förebyggande arbetet som arbetet inom mobbningsteamet om det inträffar något. Lärarna

presenterar likabehandlingsplanen för föräldrarna under höstterminen, man tar upp vad den

innehåller och talar om att eleverna inte får ha mobiltelefon under skoltid.

27

4 Slutsatser och diskussion

Mitt syfte med arbetet har varit att se hur en enskild skola arbetar med likabehandlingsplanen

och mobbningsmodeller, både som ett stöd i den dagliga undervisningen samt i det

förebyggande arbetet mot mobbning. Jag valde att intervjua personal på en F-3 skola och

rektorn för de yngre åldrarna om deras arbete med likabehandlingsplanen och

mobbningsmodell. Anledningen till att jag inte valde att jämföra olika skolor var att jag kunde

gå mer på djupet på detta sätt.

Min slutsats av skolans likabehandlingsplan, vad som står om förebyggande arbete och om

uppföljning om det inträffat mobbningsfall och jämför detta med vad som rekommenderas

kan jag finna att dessa rekommendationer följs. Vid min intervju av skolans rektor framgick

det mycket klart att hon var mycket noga med att Skolverkets rekommendationer skulle följas

vid upprättandet av likabehandlingsplanen, men även att de ändringar som gjordes i efterhand

skulle kunna godkännas vid Skolverkets kontroller. Då hon som rektor har det yttersta

ansvaret för likabehandlingsplanens uppförande och efterföljning var hon noga med att själv

delta i arbetet både före, under och efter. Rektorn var också noga med att man som personal

följer det som står i planen, men även att personalen på skolan får utbildning i det

förebyggande arbete mot mobbning. Jag tycker att det är en lättläst och lättfattlig

likabehandlingsplan, man hittar den lätt på kommunens hemsida. Detta är en positiv sak anser

jag, är materialet skrivet med ett lätt språk har man lättare att förstå vad som menas även om

man inte jobbar inom skolan.

När jag pratade med personalen på skolan upplevde jag att man tyckte att de hade en bra och

fungerande likabehandlingsplan. Man pratade mycket i klassen om saker som tas upp, tänker

då på hur man ska en bra miljö i skolan. Det är viktigt att eleverna får vara med och tycka om

hur deras klassrum ska se ut. Personalen var även positiv till deras arbete och utbildning av

SET. De tyckte att det var ett program som fungerade, men då de inte haft det så länge kunde

det bli bättre. Det de påpekade var att alla övningar inte passade i klassen utan att de gjorde

om dessa, det pekar på ett sort engagemang av lärarna att de ser över övningarna innan de

används i klassen. Man är tydliga i likabehandlingsplanen att man använder sig av SET i ett

förebyggande arbete mot mobbning och skolledningen har ett stort engagemang i både arbetet

med eleverna som utbildningen av personalen.

28

Min slutsats är att man på den berörda skolan väl följer de rekommendationer som Skolverket

ger i både framtagandet av likabehandlingsplanen och i arbetet efter den. Personalen på

skolan var väl förtrogna i vad som stod i planen och man följde det förebyggande arbetet som

fanns inskrivet men även att man följde den dokumentation som finns ned skriven i

likabehandlingsplanen. Läraren och fritidspedagogen på skolan var alla engagerade i det

förebyggande arbetet mot mobbning, man diskuterade mycket med eleverna hur man ska vara

mot varandra, men även hur man känner sig när någon till exempel retas. Det kändes positivt

med engagerade lärare och en rektor som verkligen brinner för att kunna minska mobbning på

skolan. Detta är en av de viktigaste faktorerna anser jag, att både personal och skolledning är

intresserade av att samarbeta, men även att lärarna känner att deras förebyggande

undervisning ger resultat, man blir då mer motiverad att fortsätta.

Den undersökta skolan använder sig av tre olika mobbningsmodeller i sitt arbete mot

mobbning. Det de använder i störst utsträckning som förebyggande är SET, Social och

emotionell träning, detta använder man sig av i undervisningen genom två lektionspass i

veckan. Personalen får utbildning så att de vet hur de ska lära ut materialet och använda det på

bästa sätt.

De andra två modellerna man använder sig av på skolan är Farstamodellen och

Österholmsmodellen. Personalen har gjort en omarbetad version av Farstamodellen, det som

skiljer sig åt är att man kontaktar föräldrarna när något inträffat, detta ska man vänta med

enligt Farstamodellen, fast detta strider mot Skolverkets rekommendationer.

Österholmsmodellen använder de sig av vid samtalet med eleven/eleverna, det finns en färdig

mall att tillgå som mobbningsteamet använder sig av och som de anser fungerar bra.

Personligen kan jag tycka att det är bra att plocka det bästa ur olika modeller, allt för att få ett

så bra fungerande arbete som möjligt. Jag har läst igenom samtalsmallen skolans

mobbningsteam använder och jag tycker det var ett lättfattligt sätt att samtala med eleven. En

fördel med att använda sig av en mall, är då skolan har lite med personal så det inträffar att

annan personal än mobbningsteamet håller i samtalen, personalen kan då känna trygghet i

mallen, detta innebär att all personal frågar och lägger upp samtalen på lika sätt.

När man läser Skolverkets rapport om hur olika skolorna i landet följer de rekommendationer

som finns är det glädjande att se att den skola som jag undersökt följer lagarna och inte fått

någon anmärkning på sitt arbete. Om man tittar på användningen av mobbningsprogram i

29

skolan kan dessa hjälpa till i det förebyggande arbetet mot mobbning, det viktiga här är att all

personal på skolan är engagerade och att de använder den modell som passar ens skola bäst.

Detta stämmer med resultatet i Brottsförebyggande rådets skrift Effekter av anti-

mobbningsprogram- vad säger forskningen.

När jag intervjuade personalen så fick jag mycket värdefull information att ta med i mitt

kommande yrke. Det kändes att personalen brydde sig om eleverna och om hur de mår. Men

även att de tyckte att det var bra med min intervju, då fick de en chans att stanna upp och

själva granska sitt arbete, titta på hur man egentligen arbetade efter likabehandlingsplanen och

om de kunde ändra eller lägga till något. Jag har haft förmånen att se hur lärarna jobbar

praktiskt med likabehandlingsplanen och med SET, och jag måste säga att jag är positiv till

deras arbetssätt. De får med sig eleverna genom att prata, visa och genom lek i

undervisningen, och detta inte bara i ett förebyggande arbete utan detta genomsyrade all

undervisning i de olika ämnena. Jag måste säga att jag fått svar på mina frågeställningar om

hur man arbetar efter likabehandlingsplanen och förebyggande efter mobbningsprogram. Man

gör detta genom att diskutera mycket med eleverna om olika situationer som uppkommer men

även genom att ha livskunskap (SET) två lektionspass i veckan.

4.1 En kritisk granskning över mitt eget arbete

Då detta var första gången jag skrivit ett sådant stort arbete visste jag inte riktigt vad jag gett

mig in på, frågorna var många och det har blivit många ändringar. Men det har varit roligt att

skriva arbetet och jag har lärt mig mycket som jag kommer ha nytta av när jag kommer ut i

arbetslivet. Men om jag ska stanna upp och tänka igenom vad jag kunnat göra annorlunda är

det några saker som kommer upp. Det första är att jag inte skulle lagt så stor press på mig

själv, att lita på att det kommer att fungera.

Men om jag tänker främst på själva arbetet skulle jag velat ta med tankar och funderingar

kring mobbning från eleverna. Jag valde nu att bara koncentrera mig på personal på skolan

och på rektorn, det som kunde varit intressant hade varit att fråga om vad eleverna tyckt om

arbetet med likabehandlingsplanen och med SET. En annan intressant vinkling hade kunnat

vara att jämföra skolors arbete med likabehandlingsplanen och se vilka modeller de använde

sig av.

30

En annan sak jag kunde gjort annorlunda är mina intervjuer, det gick jättebra att skriva ner

svaren men jag kunde varit mer koncentrerad på den jag intervjuade om jag spelat in

intervjun, detta är något jag tar med mig om jag ska göra någon fler intervju.

4.2 Framtida forskning

Något jag funderat över när det gäller att förebygga mobbning och dess olika program är vart

är de elever med diagnoser? Under tiden som jag har läst har jag inte hittat något där man

nämner hur mobbningsprogrammen fungerar på dessa elever. Detta är något som jag tycker

skulle vara intressant att läsa om. För hur gör man med en elev som mobbar, eleven har någon

diagnos och kan inte förstå och ta till sig att det denne gör sårar andra elever. Det löser ju inga

problem att byta skola för den som mobbar, man flyttar ju bara problemet.

Referenslista

Litteratur

Bell, Judit(2006), Introduktion till Forskningsmetodik, Studentlitteratur, Narayana press

Danmark, Fjärde upplagan

Johansson, Bo, Svedner, Per Olov (2010), Examensarbetet i lärarutbildningen,

Kunskapsförlaget AB, Uppsala, Upplaga fem

Lagerman, Anncha, Stenberg, Pia (2003), Att stoppa mobbning går, Förslagshuset Gothia,

Elanders Graphic Systems AB, Göteborg, Reviderad upplaga

På tal om mobbning – och det som görs(2009), Skolverket, Davidsons Tryckeri, Stockholm

Allmänna råd och kommentarer För arbetet med att främja likabehandling och för att

motverka diskriminering och annan kränkande behandling (2006), Skolverket, Lenanders

Grafiska AB, Stockholm

Elektroniska källor

Brottsförebyggande rådet

http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=Antimobbningsprogram_

webb.pdf&url=/dynamaster/file_archive/090330/3b4c4e511c78954f1800a2a0135ad6a8/Anti

mobbningsprogram%5Fwebb.pdf (2010-12-11)

http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=143&module_instance=12 (2010-12-10)

Riksdagen

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1985:1100 (2010-11-16).

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2008%3a567 (2010-11-16)

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&dok_id=SFS1985:1100&rm=1985

&bet=1985:1100 (2010-11-17)

Skolinspektionen

http://www.skolinspektionen.se/sv/Kvalitetsgranskning/Genomforda-

kvalitetsgranskningar/Skolornas-arbete-vid-diskriminering-och-annan-krankande-

behandling/Sa-sager-lagen/ (2010-11-16)

http://www.skolinspektionen.se/Documents/Nyheter/Informationsblad-

krankningar.pdf?epslanguage=sv (2010-11-16)

http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/Trakasserier/sammanfattning

-trakasserier-och-krankningar.pdf?epslanguage=sv (2010-11-22)

Skolverket

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069 (2010-11-17)

Unicef

http://www.unicef.se/assets/barnkonventionen.pdf (2010-11-23)

Gemensamt bekymmer metoden av Anatol Pikas

http://www.pikas.se/GBm/ (2010-12-10)

Österholmsmodellen

http://www.mobbningsfriskola.nu/osterholmsmodellen.htm (2010-12-10)

Notisums Lagbok

http://www.notisum.se/Pub/Doc.aspx?url=/rnp/sls/lag/20060067.htm (2010-12-13)

Examensarbeten

Andersson, Henrik, Arbete mot mobbning inom skolan, Karlstads universitet

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-3617 (2010-12-13)

Jonsson, Lina, Ling, Emma, ”Typ att alla ska bli lika bra behandlade”, Halmstads Högskola

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-3885 (2010-12-13)

Wall, Irena, Likabehandlingsplanen, ett verktyg för skolan, Södertörns Högskola

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3829 (2010-12-13)

Muntliga källor

Rektor (2010-11-30)

Lärare (2010-11-29)

Fritidspedagog (2010-11-18)

Mobbningsteam (2010-12-06)

Andra källor

Kommunens likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan (Bilaga1)

(delar av likabehandlingsplanen)

Handlingsplanen är framtagen av elever, föräldrar och personal, och

gäller för barn/elever samt personal i X kommuns skolor

Till dig som elev

Alla elever ska kunna trivas, vara trygga och känna samhörighet med varandra och skolans

personal.

Det är viktigt för att kunna tillgodogöra sig undervisning. Se”En god läromiljö” sidan 6

Om du någon gång blir utsatt för kränkande behandling eller diskriminering, vill vi att du

omedelbart kontaktar en vuxen som du känner förtroende för. Det gäller också dig som känner

någon som blivit utsatt men som inte vågar berätta själv. Om man vill vara anonym kan man

ändå berätta genom att skriva ett meddelande och lämna till personal på skolan.

Till dig som förälder/vårdnadshavare

Om du misstänker att ditt eller någon annans barn blir utsatt för kränkande behandling eller

diskriminering, så kontakta ditt barns lärare/mentor, elevhälsan eller skolans rektor. Om du

misstänker att ditt eget barn utsätter andra barn för någon form av kränkande behandling så

råder vi dig att tala allvar med ditt barn och visa att du inte accepterar ett sådant beteende. Ta

gärna kontakt med skolan även i detta fall. Utan samverkan kommer vi aldrig vidare i detta

viktiga arbete.

Till all personal som arbetar i skolan

Alla vi som arbetar i skolans värld måste våga vara vuxna förebilder och agera på ett

samstämmigt

sätt för att förebygga, förhindra, upptäcka och agera, vid alla typer av kränkande behandling

och diskriminering. Vi har ett regerings uppdrag att åstadkomma en trygg skolgång där våra

elever ska ha med sig både social kompetens och ämneskunskaper för att kunna klara sig i

livet. Vi måste hjälpas åt för att åstadkomma detta.

Alla som arbetar i skolan ska

visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå

från ett demokratiskt förhållningssätt

aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper

aktivt verka för att kränkningar aldrig skall förekomma.

Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxna i

Skolan

Lagtext

Handlingsplanen har sitt ursprung i följande lagtexter;

Skollagen (SFS 1985:1100)

1 Kap. 2 § Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med

grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan

skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår

gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan

1.främja jämställdhet mellan könen samt

2: aktivt motverka alla former av kränkande behandling som mobbing

och rasistiska beteenden. (SFS 1999:886)

14a kap (SFS 2008:571)

Förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en

likabehandlingsplan.(2006:1083)

Skolans skyldighet att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande

behandling regleras också i skolförfattningarna; Läroplan för förskolan, Lpfö98,

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet,

Lpo94.

Arbetsmiljölagen (AML,1977:1160) med tillhörande föreskrifter reglerar också

arbetet mot kränkande behandling i skolan.

Socialtjänstlagen (SoL2001:453) och reglerna i Brottsbalken kan också tillämpas

FN:s konvention om barns rättigheter, barnkonventionen, bygger på att barns

bästa alltid ska komma i främsta rummet.

Diskrimineringslag ( SFS2008:567)

1 Kap. 1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra

sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande

identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning,

funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Grundläggande utgångspunkter

X kommuns skolor skall aktivt motverka diskriminering och kränkningar enligt

följande grundläggande utgångspunkter;

Kön:

Flickor och pojkar är jämställda. De skall ges utrymme för sina specifika behov som individer

och ges möjlighet att tillgodose sina intressen inom ramarna för skolans verksamhet.

Könsöverskridande identitet:

Alla ska accepteras och respekteras som individ.

Etnisk tillhörighet:

Alla elever inom X kommuns skolor ska bemötas med respekt för individens

okränkbarhet, oavsett nationalitet eller folkgrupp.

Religion och trosuppfattning:

Religion och trosuppfattning tillhör den privata sfären och skall därför mötas med tolerans av

elever och personal.

Sexuell läggning:

Sexualitet tillhör privatlivet och skall vårdas med omtanke och hänsyn. Ingen oavsett sexuell

läggning skall förnekas denna hänsyn.

Funktionsnedsättning:

Alla typer av funktionsnedsättningar skall mötas av förståelse och omtanke och får inte utgöra

något hinder i det vardagliga arbetet i skolan.

Ålder:

Ingen skall diskrimineras eller trakasseras beroende på sin ålder.

Annan kränkande behandling, t.ex. mobbning

Ingen skall tilldelas kränkande tillmälen eller nedsättande omdömen och inte heller utsättas

för aktiv fysisk eller psykisk uteslutning ur gruppen.

Definition av kränkande behandling

Begreppet ”kränkande behandling” används som ett samlingsbegrepp för olika former av

kränkningar

inkl. diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller

annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, kön eller av sexuell natur.

Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker

principen om alla människors lika värde

Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck

Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller

flera

En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och

återkommande

Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna

En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger

att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar.

Kränkningar kan vara

fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar)

verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög)

psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning)

text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms)

Kränkningar kan bland annat ta sig uttryck som:

mobbning

diskriminering

sexuella trakasserier

rasism

främlingsfientlighet

homofobi

Kvalitetssäkring av likabehandlingsplanen

Alla vuxna, inom förskolan, och skolan skall känna till och aktivt arbeta för

att likabehandlingsplanen följs

Vikarier, nyanställd personal och VFU – studenter informeras, av

handledare, om likabehandlingsplanen och sekretess lagstiftningen

Likabehandlingsplanen skall finnas på kommunens hemsida

Likabehandlingsplanen är en del av förskolans/skolans kvalitetsredovisning

God lärmiljö

En god läromiljö anser vi vara;

att alla trivs och är trygga

att dagen innehåller en samling

att arbetet är meningsfullt och aktivt

att få arbeta i egen takt

att få sjunka in i sin uppgift

att få göra färdigt och fint

att få njuta av sitt arbete och tycka om det man gör

att få arbeta skapande

att få ta eget ansvar och känna sig delaktig

att bli rättvist behandlad

att ha tillgång till bra material

att få omväxlande uppgifter

att det är ordning och reda

att det finns rutiner och normer som alla känner till

att den fysiska miljön är trivsam

att barnens alster pryder skolan

att läraren fungerar som vägvisare

En god lärmiljö utifrån elevperspektiv

Att man visar hänsyn och att alla är lika värda.

Att man respekterar varandra och varandras åsikter.

Att man lyssnar på varandra och blir lyssnad till.

Att vi får vara delaktiga i beslut som rör oss själva och vår skolgång.

Att alla har rätt att trivas och att alla får vara med i gemenskapen.

Att man har rätt att få hjälp om man behöver.

Att alla vuxna bryr sig om och är snälla emot oss.

Att alla får vara trygga i skolan och på skolgården.

Att varje incident av kränkande behandling tas på allvar och

resultera i en reaktion från de vuxna på skolan.

Att våra föräldrar är delaktiga i vår skolgång och får reda på om

något händer på skolan.

Revideras tillsammans med eleverna varje läsår i samband med diskussion om skolans regler

Förebyggande arbete för att motverka kränkande behandling

Vårt förebyggande arbete kan beskrivas i följande punkter:

Nolltolerans - varje incident av kränkande behandling ska resultera i en reaktion från de

vuxna i skolan

Vi arbetar med värdegrund genom SET (social emotionell träning), diskussioner,

värderingsövningar och samtal om ”livsfrågor”. Som läromedel använder vi bl.a

Livsviktigt, samt Samtal, Sociala berättelser och Ritprata.

Vi arbetar med olika projekt för att främja samverkan mellan elever och skapa goda

relationer tex temadagar mm.

Som mål ska eleverna samarbeta och hjälpa varandra.

Skolan har ett team mot kränkningar som har till uppdrag att utreda, genomföra samtal

och åtgärda.

Kränkningar finns med som punkt att ta upp på varje veckokonferens.

Personal finns ute på rasterna.

Kartläggning tillsammans med eleverna om otrygga platser i skolan.

Planer inför nästa läsår:

Enkät till hemmen om trivsel i skolan.

Införa SET på schemat för alla elever två lektioner per vecka.

Skolpersonal diskuterar frågorna på studiedagar och

klasskonferenser. För att arbetet ska genomsyra hela verksamheten

krävs att övrig personal förevisas planerna för kännedom . En stor

del av skolans personal har andra befattningar än lärartjänst men

utgör en stor del av elevernas kontakt med vuxna i verksamheten.

Det är viktigt med en samsyn och att alla känner att de är med och att

vi pratar samma språk och ger samma signaler.

Likabehandlingsplanen presenteras för föräldrar på första

föräldramötet på höstterminen.

Ansvar för planen: All skolpersonal, teamet mot kränkningar och rektor.

Att upptäcka trakasserier och annan kränkande behandling

Kränkningar och trakasserier finns med som en stående punkt på

veckokonferens, observera och diskutera.

Rastvakter finns ute varje rast, men även inomhus är det många

passager och skrymslen som kan skapa oro t.ex toaletter,

omklädningsrum. Dessa platser behöver också uppmärksammas.

Konflikter tas upp till diskussion i klassen.

Elevenkäter om skoltrivsel genomförs och följs upp av elevhälsan.

Om en elev känner sig kränkt av en vuxen eller en vuxen känner sig

kränkt av en elev, är tillvägagångssättet detsamma som när elever

kränker elever.

I diskussion med barnen ska vi varje år kartlägga otrygga miljöer.

Skolskjuts situationen kan skapa problem. Vi informerar chaufförer

om planen och samverkar för elevernas bästa. En plan om detta

behöver utarbetas inför HT 2010.

Att utreda trakasserier och annan kränkande behandling

Teamet mot kränkningar kallas in. Vi arbetar enligt skolans plan.

Uppföljning och information för personalen på veckokonferensen

Allt arbete dokumenteras och låses in.

Vi arbetar i enlighet med Allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling

Likabehandlingsplanen ska utvärderas varje år.

Handlingsplan för kränkande behandling vid X skolan

1. Vi är alla uppmärksamma på kränkande behandling

2. De vuxna tar alla situationer som rör kränkande behandling av både elever

och personal på allvar

3. Mindre förseelser dokumenteras på särskild blankett. Vid kränkning av

allvarlig karaktär kontaktas de inblandades föräldrar skyndsamt. Fr.o.m

detta samtal startar dokumentation enligt bilaga 1

4. Ger inte detta önskad effekt, kallar vi enskild elev med förälder till samtal

på skolan tillsammans med lärare. Här upprättas ett åtgärdsprogram

5. Uppföljningssamtal av detta görs inom en månad med elev, förälder och

lärare.

6. Om det krävs ytterligare åtgärder informeras rektor som kallar till

beslutande konferens/elevvårdskonferens

7. Vid behov kan annan myndighet kontaktas efter beslutande

konferens/elevvårdskonferens

X skolans Fritidshem.

Upprättat mars 2010

Utvärdering av likabehandlingsplan 2009

Eftersom detta är en nygjord likabehandlingsplan för fritidshemmet finns inget underlag för

utvärdering. Tidigare har vi arbetat utifrån skolans likabehandlingsplan

Att göra: Ta fram en barn och föräldraenkät som detta år lämnas ut i april/maj, som utvärderas

i juni. Barnenkäten kommer fortsättningsvis att delas ut två gånger/år, oktober och mars,

dessa utvärderas inom 2 veckor. Föräldraenkäten delas ut en gång/år i oktober.

Förebyggande arbete.

Vårt förebyggande arbete kan beskrivas i följande punkter

Nolltolerans- varje incident av kränkande behandling ska resultera i en reaktion från de

vuxna på fritidshemmet.

Vi arbetar med värdegrund genom SET.

Vi strävar efter att barnen ska hjälpa varandra ”fråga en kompis”

På fritidshemmet är det alla vuxnas ansvar att utreda uppdagad mobbning och

genomföra samtal med berörda elever. Vi arbetar med samma modell som skolan se

bilaga.

Mobbning och kränkande behandling finns alltid med som punkter att ta upp på varje

veckokonferens och fritidsplanering.

Personal finns alltid med ute tillsammans med barnen

Alla vuxna är goda förebilder och alla elever är alla vuxnas ansvar.

Fritidspersonalen utvärderar verksamheten 1gång/år i samband med

utvärderingsdagarna efter skolavslutningen i juni

Föräldrakontakt bl a genom drop in fika och tamburkontakt.

Fritids medverkar vid utvecklingssamtal när det önskas.

Vi arbetar utifrån barnens intressen oavsett ålder och kön.

Vi hälsar alltid på varandra när vi möts.

Att utvärdera trakasserier och annan kränkande behandling

Personalen analyserar samtal, enkät och intervjusvar från elever och föräldrar i oktober

och mars

Likabehandlingsplanen utvärderas årligen i samband med utvärderingsdagarna efter

skolavslutningen i juni.

Att utreda trakasserier och annan kränkande behandling

Fritidspersonalen arbetar och utreder enligt en omarbetad Farstamodell, se

handlingsplanen.

Uppföljning och information för övrig personal på veckokonferens och fritidsplanering.

Allt arbete dokumenteras och sätts in i pärmen

Kartläggning.

Kartläggning av elevernas trivsel på fritids genom enkät eller intervju i oktober och

mars

Enkät till föräldrar ang. verksamheten på fritids i oktober

Samtal vid samling varje fredag samt diskussioner om normer och värden i den dagliga

verksamheten.

Vid samtal med barnen kom det fram att en elev upplevde det jobbigt att byta kapprum

efter skolans slut. Det blir många barn samtidigt och konflikter uppstår lätt.

Mål och konkreta åtgärder 2010

Utifrån en analys av kartläggningar formulera konkreta och uppföljningsbara mål för

arbetet samt planera vilka insatser som ska göras under året.

Nolltolerans ska råda på fritids, vilket betyder att all personal alltid reagerar vid

kränkningar.

Ingen elev ska känna sig ensam eller utesluten på fritids. Personalen arbetar aktivt med

att få in alla elever i gemenskapen och aktiviteter.

Vi ändrar på rutinerna för de elever som idag byter kapprum vid fritids start.

Vi inför mobbning/kränkande behandling som stående punkt för diskussion på

veckokonferens och fritidsplanering.

Personal skall alltid finnas ute tillsammans med barnen.

Personalen kontrollerar skrymslen som kan skapa oro.

Personalen kommer att ha gula västar på sig ute så att man syns tydligt.

Samtal med barnen en gång i veckan om trivsel/kränkningar på fritids så att

missförhållanden upptäcks tidigt

Elevenkät och intervjuer en gång per termin.

Föräldraenkät en gång per år

Utredning om kränkande behandling/mobbning Datum: …………………………………

Utredare:……………………………………………….…

Utsatt barn/elev:

……………………………………………………………………………………….

Förskola/skola:

………………………………………………………………………………………...

Vem har uppmärksammat problemet:

……………………………………………………………..…

Händelseförlopp:

………………………………………………………………………………..……

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

Personer som deltar vid

samtalet:……………………………………………………………………..

…………………………………………………………………………………………………

Kontakt förälder/facklig representant:

…………………………………………………………….…..

Datum för uppföljningssamtal:

…………………………………………………………………….….

Ärendet avslutas datum: …………………………………………………………..………..…

Kränkningen har ej upphört: ……………………………………………………………….….

Insatser enligt åtgärdsprogram upprättat

datum:……………………………………………………....

Underskrift av

utredare:……………………………………………………………………………....

Åtgärdsprogram vid kränkande behandling/mobbning Datum: ………………………….. Namn: …………………………………………………………....

Förskola/skola: ………………………………………………………………………………………...

Ansvarig rektor: ……………………………………………………………………………………….

Närvarande: …………………………………………………………………………………………...

…………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………

Nuläge: ………………………………………………………………………………………………..

…………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………

Mål: …………………………………………………………………………………………………...

…………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………

Åtgärder – så här arbetar vi: ……………………………………………………………………….….

…………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………

Ansvarig: ……………………………………………………………………………………………...

Datum för uppföljning och utvärdering:

……………………………………………………………...

Underskrifter: …………………………………..……… ……………………………………….…...

Uppföljning av åtgärdsprogram vid kränkande

behandling/mobbning

Datum: …………………………..

Namn: ……………………………………………………….…..

Förskola/skola:

………………………………………………………………………………………...

Ansvarig rektor:

……………………………………………………………………………………….

Närvarande:

……………………………………………………………………………………….…..

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

Hur har det gått? Är målet

uppnått?…………………………………………………………………..

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

Åtgärder – så här arbetar vi:

…………………………………………………………………………..

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

Ansvarig:

…………………………………………………………………………………………..….

Ärendet ej avslutat. Nytt uppföljningsdatum:

…………………………………………………….….

Ärendet avslutat. Datum:

……………………………………………………………………………..

Underskrifter:………………………………………

……………………………………………..…

Frågor till rektor (Bilaga 2)

Hur länge jobbade du som lärare innan du blev rektor? Hur länge har du jobbat som rektor?

Ser du någon skillnad på mobbningens struktur nu mot när du jobbade som lärare?

Vem har det yttersta ansvaret för att en likabehandlingsplan upprättas, följs och utvärderas?

Vem/vilka bestämmer vilken mobbningsmodell skolan ska arbeta efter?

Får skolpersonal någon annan utbildning om mobbning förutom utbildningen i set?

Hur anser du som rektor att arbetet med likabehandlingsplanen fungerar mellan berörda

parter?

Blir elever samt föräldrar informerade vilka som jobbar i mobbningsteamet på berörd skola?

Hur gick processen till när likabehandlingsplanen gjordes?

Hur förankrades likabehandlingsplanen bland personalen?

Finns det något annat som du skulle vilja tillägga?

Frågor av Mona Porth till rektor med anledning av skrivandet av examensarbete i

lärarprogrammet. Den intervjuade rektorn kommer att vara anonym i arbetet. Om så önskas

får rektor läsa och godkänna det skrivna materialet innan det lämnas vidare för bedömning.

Frågor till lärare och fritidspedagog (Bilaga 3)

Hur länge har du arbetat som lärare/fritidspersonal?

Hur arbetar du med att motverka mobbning i klassen/fritids?

Vad är mobbning för dig?

Hur tycker du att likabehandlingsplanen fungerar i undervisningen/den ordinarie

verksamheten?

På vilket sätt använder du dig av likabehandlingsplanen i undervisningen?

Hur tycker du att materialet ”SET” fungerar att använda i undervisningen?

Tycker du att mobbningens struktur har förändrats under dina år i skolan?

Finns det något annat som du skulle vilja tillägga?

Frågor av Mona Porth till lärare/fritidspersonal med anledning av skrivandet av

examensarbete i lärarprogrammet. De intervjuade kommer att vara anonym i arbetet. Om så

önskas får de läsa och godkänna det skrivna materialet innan det lämnas vidare för

bedömning.

Frågor till mobbningsteam (Bilaga 4)

Hur länge har ni jobbat inom skolan?

Vad är mobbning för er?

Hur skiljer sig den omarbetade Farstamodellen mot den tidigare?

Har skolan jobbat efter någon annan modell innan?

Tycker ni att mobbningens struktur har ändrats under er tid i skolan?

Har ni som mobbningsteam fått någon särskild utbildning?

Har elever och föräldrar fått ta del av vilka som ingår i teamet?

Är det alltid personal på skolan som tar kontakt med er eller kan även elever föräldrar

kontakta er?

Finns det något annat som ni skulle vilja tillägga?

Frågor av Mona Porth till mobbningsteam med anledning av skrivandet av examensarbete i

lärarprogrammet. De intervjuade kommer att vara anonym i arbetet. Om så önskas får de läsa

och godkänna det skrivna materialet innan det lämnas vidare för bedömning.