NOVEMBER 2012

Arbetsmarknads- och socialförvaltningens

KARLSTAD.SE

MÅNADSUPPFÖLJNING

Med fokus på avdelningen för integration, försörjning och arbete

Kommunfakta Invånare Mars 2012• Totalt: 86 409

Oktober-10 Oktober -11 September-12 Oktober-12Arbetslösa 1959 1880 2040 Tillg 14 novProgram 2022 1960 1864 Tillg 14 novmed aktivitetsstöd

oktober försvann som en blixt i fjärran. Vart tog den månaden vägen? Hade förmånen att arbeta hemma i stugan en dag och då blev jag varse vad som händer i trädgården på dagarna när jag vanligt-vis befinner mig i trygghet på mitt kontor. Där satt jag och skrev, när jag ser tre vuxna rådjur strosa runt ute på gräsmattan. De hade patrullerat av ena rabatten och var nu på väg mot de små rhododendronbuskarna som jag köpte förra året. De åt ju upp knopparna förra vintern så sommaren 2013 skulle bli första året jag skulle få se hur fina blommor de har. Nu verkade det hela vara i stor fara så jag slängde mig mot fönstret, men i sista sekunden innan jag hann knacka på rutan, vek de av och ställde sig i en annan rabatt i stället. Lugnt och värdigt smaskade de i sig daggkåpa, ett par kungsljus och desserten blev en rosett rudbeckia; blad och kvistar, ja hela plantan faktiskt. Dags att dra ut alla gamla hönsnät och bygga burar runt dyrgriparna. Annars blir det nog inte mycket kvar att titta på till vå-ren. Fågelborden är uppe och fyra sorters mat inhand-lat. Blev rikt belönad då de första gästerna var en flock stjärtmesar som valde just mina talgbollar till lunch. Annars så är ju november månaden när man inte ser något alls, då det är mörkt både morgon och kväll. Inte särskilt muntert tycker jag, så då får man lägga lite extra kraft på att hålla humöret uppe.

Det var många med mig som fick hjälp med humöret på KLURA:s spridningskonferens. Klas Hallberg fick oss att storskratta men också stelna till lite då och då när han bekräftade att vi har en viktig funktion i sam-hället och att det gör skillnad om vi går till jobbet eller inte. Vi fick höra, från någon utanför vår egen orga-nisation, att det arbete vi utför kan ändra livsbeting-elserna för andra. Ansvaret kan vila tungt ibland, och lite lättare ibland när någon medborgare berättar att vi gjort skillnad genom att just vara på våra arbeten. Jag kände mig stolt och nöjd över att vara en del av offent-lig välfärdssektor. Kompetensprojektet är nu avslutat och nu återstår att förvalta vad vi lärt oss under det 1,5 år som det pågått. På förvaltningsnivå kommer ett av resultaten att vara en övergripande kompetensplan där vi arbetar systematiskt med utbildning och övning av färdigheter i några utvalda spår.

CHEFEN HAR ORDETVi har jobbar vidare med vårt WEPA, det vill säga den inventering vi gjort i hela kommunen av eventuella framtida EU-finansierade projekt. Vår förvaltning jobbar tätt tillsammans med Räddningstjänstförbun-det, Gymnasieförvaltningen, Barn- och Ungdomsför-valtningen och Kultur- och fritidsförvaltningen. De uppslag vi arbetar med handlar om trygghetsfrågor och våra möjligheter att skapa goda uppväxtvillkor för våra barn och ungdomar. Vi får se vad det blir av med det.

På återhörande i december. Monica Persson, socialdirektör.

1

EKONOMI

Enligt beslut i KS får nämnden föra över och använda 8 600 tkr av årets extra anslag för jobbpaket för insatser under 2013.

2

Förvaltningen redovisar ett överskott på 3 mnkr för verksamheten 2012.Förvaltningen har på olika sätt arbetat med att dämpa kostnadsökningen. Samtidigt har förvaltningen sökt externa bidrag till finansiering av verksamheter. Som exempel kan nämnas:• När det gäller placeringskostnaderna för barn och unga har förvaltningen klarat av att dämpa kostnadsut-vecklingen. Det är framförallt satsningen på förstärkta familjehem och satsningen på det nya boendet för unga vuxna med en omfattande social problematik som gett goda resultat. • Förvaltningen har startat ett projekt som genom samverkan skapar förutsättningar till lönearbete och egen försörjning för personer med psykisk funktions-nedsättning. Projektet ska vara helt individanpassat där personens egen önskan står i fokus. Projektet beviljades 2,7 mnkr från socialstyrelsen att användas under år 2012.• Förvaltningen fortsätter samarbetet med Arbetsför-medlingen när det gäller arbetsmarknadsåtgärder.• Efter beslut i ledningsgruppen hösten 2011 har förvaltningen under 2012 arbetat i fem olika grupper för att finna förslag till organisationsförbättringar inom områdena: Bostäder, Unga vuxna, Våld i nära relatio-ner, Sysselsättning och Kontaktpersoner/kontaktfa-miljer. Arbetet skall ha fokus på medborgarnas ”färd” inom förvaltningen, så att den blir så smidig och ef-fektiv som möjligt för den enskilde. Syftet är att uppnå en mer sammanhängande process och där till hörande kompetens för att uppnå bästa möjliga utveckling.

• Arbetsmarknads- och socialnämnden har beslutat att den evidensbaserade modellen Bostad först ska införas i Karlstads kommun. Arbetssättet effektiviserar arbetet mot hemlöshet.• Reducering av tjänster som i möjligaste mån ska lösas genom att inte tillsätta pensionsavgångar och vakanta tjänster. Förvaltningen har 14 vakanta tjänster i nulä-get:• IFA 5,0• VUXEN 6,0• FAM 1,5• STABEN 1,5.

Överskottet i verksamheten beror på hårt arbete med besparingar, sökta och beviljade bidrag från externa parter, beviljad omprövning av momsersättning till-sammans med låga antal institutionsplacerade barn och unga. Antalet institutionsplacerade barn och unga i oktober är 13, jämfört med 24 under samma period 2011. Varje månad med så få placeringar innebär en besparing på cirka 1 mnkr jämfört med budget.

Det är alltså mycket få placeringar i nuläget och det finns ingenting som tyder på att detta kommer att bestå. Förvaltningen räknar med att placeringarna för barn och unga kommer att öka och har därför ökat budgeten för 2013 med ytterligare 3,5 mnkr.

Tabellen visar den stora ökningen av antalet LVM under 2012.

3

EXTERNA INSTITUTIONSPLACERINGAR INOM MISS-BRUK/BEROENDE OCH SOCIALPSYKIATRIKostnaderna för externa placeringarna har överskri-dit budget under 2011 och 2012 och förväntas ligga på samma nivå även de kommande åren. Trots kost-nadsökningen för externa placeringar vuxna har färre personer placerats. En orsak till de höga kostnaderna för externa placeringar är allt längre placeringstider i kostnadskrävande tvångsvård enligt LVM (Lagen om vård av missbrukare i särskilda fall). Vård med stöd av 13§ LVM har en dygnskostnad på 3 950 kr. Denna kostnad kan jämföras med kostnaden för behandlings-hem som ger vård enligt Socialtjänstlagen. Där ligger den genomsnittliga dygnskostnaden på omkring 2 000 – 2 500 kr/dygn. Tvångsvården övergår alltmer sällan i frivilliga placeringar och vårdbehovet enligt LVM ökar därför. 2009 var 19 % av samtliga placeringskostnader enligt LVM. Motsvarande andel 2011 är 30 %. Vård enligt LVM beslutas i Förvaltningsrätten och verkställs av kommunens socialtjänst.

Unga vuxna med svår missbruksproblematik, psykisk ohälsa och i behov av behandling tenderar att öka. Missbruksbilden har förändrats. Från heroin, amfe-tamin, cannabis och alkohol till en blandning av en mängd preparat vilket sker redan i tidiga tonår. Däm-pande och smärtstillande mediciner finns med i stort sett hos alla ungdomar med missbruk/beroende proble-matik. Även Subutex och Suboxon (ersättningsmedel för heroin som ges i läkemedelsassisterad behandling) har blivit vanliga som illegala droger. Drogerna är lätt tillgängliga bland annat på Internet och det finns även egentillverkade droger i omlopp. Tillgången och tillgängligheten till droger innebär att missbruk och beroendeproblematiken därmed ökar. Antalet personer, särskilt unga, i behov av behandlingsinsats för miss-bruk/ beroende blir allt fler.

Prognosen för externa placeringar inom missbruk/be-roende och socialpsykiatri är att budgeten kommer att överskridas: • med 3 mnkr för gruppen missbruk/beroende .• med 2 mnkr för gruppen med psykisk funktionsned-sättning. • med 1,5 mnkr för beslut enligt LSS.Sammanlagt med 6,5 mnkr.

Förvaltningen bör få möjlighet att skapa en buffert för externa placeringar. De är oerhört kostsamma och en liten förändring i antalet kan innebära flera miljoner kronor i överskott eller underskott. Om förvaltningen klarar målet att redovisa ett överskott är det nödvändigt att förvaltningen får behålla det överskottet för att klara fluktuationerna för externa placeringar i framtiden.

FÖRSÖRJNINGSSTÖDFörvaltningen ser ingen möjlighet att klara den budge-terade ramen för försörjningsstöd. Inga prognoser visar att försörjningsstödet kommer att minska. Genom arbetsmarknadsåtgärder som till exempel Jobbpaket kommer förvaltningen bromsa ökningen, men försörj-ningsstödet kommer inte att minska.

JOBBPAKET 2012Jobbpaketet följer den strategiska planen och vänder sig i första hand till unga under 30 år och i andra hand till familjer med barn som är under 15 år. Arbetsplat-serna finns inom kommunens förvaltningar och bolag.

Arbetsförmedlingen bekräftar att de som idag är långtidsarbetslösa och har en svag ställning på arbets-marknaden även fortsättningsvis har svårt, eller till och med svårare att få fotfäste på arbetsmarknaden. För dessa målgrupper kan jobbpaketen vara en bra lösning. Av 300 personer som genomgått ett jobbpaket har 200 personer idag egen försörjning. Det vill säga att 66 % har en annan försörjning än försörjningsstöd.

Prioriterade målgrupper för arbetsmarknadsåtgärder är:• Unga under 25: Antalet unga under 25 som har för-sörjningsstöd i Karlstad är ca 450 personer. Drygt 100 unga står långt från arbetsmarknaden. Förvaltningen samverkar med arbetsförmedlingen och arbetar med jobbpaket.• Utomnordiska invandrare: Många står långt från ar-betsmarknaden. Förvaltningen samverkar med arbets-förmedlingen och arbetar med jobbpaket.• Personer med psykosociala funktionsnedsättningar: Förvaltningen arbetar med praktikplats inom kom-munen och inom sociala företag samt samverkan med Samspelet.

ÖPPNA JÄMFÖRELSER EKONOMISKT BISTÅND 2012Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att samla in data om olika aspekter av kvalitet, resultat och effek-tivitet inom verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd och att årligen redovisa dessa i öppna jämförelser. Arbetet sker i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och i samråd med Vårdföretagarna och Famna. http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamfo-relser/ekonomisktbistand

4

Andelen personer som långa perioder inte klarar sin försörjning har ökat. Majoriteten av dem som söker ekonomiskt bistånd gör det på grund av arbetslöshet och sjukdom.

För sjuka som står utanför Försäkringskassans system med sjukpenning och sjukersättning är det mycket viktigt att hälso- och sjukvården samverkar med social-tjänsten kring bedömning av arbetsförmåga och behov av rehabiliteringsinsatser. I värsta fall kan konsekvensen annars bli att dessa personer behöver söka försörjnings-stöd fram till ålderpensionen, säger Socialstyrelsens utredare Anette Agenmark.

Under 2012 kan Socialstyrelsen också konstatera en ökning på nära tre procentenheter för andelen bi-ståndsmottagare som är beroende av långvarigt ekono-miskt bistånd respektive mycket långvarigt ekonomiskt bistånd.

Långa perioder av ekonomiskt bistånd riskerar att förstärka utanförskap. Ur ett barnperspektiv är det särskilt viktigt att föräldrar får stöd att komma in på arbetsmarknaden. Att växa upp i en familj med lång-varigt ekonomiskt bistånd innebär en utsatthet som kan vara svår, och det kan påverka barnets skolresultat, hälsa och trygghet, säger Mona Heurgren, enhetschef för Socialstyrelsens Öppna jämförelser.

Övriga resultat ur Öppna jämförelser av ekono-miskt bistånd 2012:• Ökningen av långvarigt bistånd har skett i alla län och störst är ökningen i Örebro län. • Ökningen av mycket långvarigt ekonomiskt bistånd (tre år eller längre) har skett i alla län. Den största ökningen återfinns i Västra Götalands län. • I storstadslänen med Stockholm, Göteborg och Malmö finns de högsta andelarna av mottagare av långvarigt ekonomiskt bistånd.

Totalt sett fick 4,4 procent av befolkningen i landet ekonomiskt bistånd 2011. Kristin Johansson, ekonomichef.

5

Antalet hushåll med försörjningsstöd under perioden januari till och med oktober 2011 var i snitt per månad 1081 stycken. Motsvarande siffra för perioden januari till och med oktober 2012 är 1147 hushåll i snitt per månad, det vill säga en ökning med cirka 66 hushåll i snitt per månad. Utbetalningen per hushåll har ökat med 155 kr jämfört med 2011 och ligger nu på cirka 7200 kr per hushåll. Anders Sjökvist, avdelningschef.

HORISONTUnder Horisonts första verksamhetsår deltog 80 perso-ner i projektet. 34 av dessa påbörjade gymnasiestudier, 5 personer har läst in fullständigt gymnasiebetyg, 4 personer har gått vidare till Vuxenutbildning, 7 perso-ner är på väg till Universitetet och 9 personer gick ut i arbete.

I en rapport av Ingvar Nilsson ”Och alla dessa våra minsta… Om unga människor på glid och utanförska-pets pris i Karlstad” (2012-08-30) finns en socioekono-misk analys av projekt Horisont. Ingvar konstaterar att projektmålen är utomordentligt högt satta och omöjli-ga att uppnå med tanke på målgruppens bakgrund, be-hov och problematik. Trots detta menar Ingvar Nilsson att Horisont bidragit till stora socioekonomiska vinster, närmare bestämt en långsiktig samhällsekonomisk vinst på strax under 90 Mkr varav den kommunala vinsten uppgår till 13 Mkr. För att passera ”break even” under en mandatperiod krävs att 2 % av deltagarna, eller 1.6 personer, kommer in på arbetsmarknaden. En framtida långsiktig organisation i enlighet med projekt Horisont kan men andra ord ses som en god socioeko-nomisk investering.Marie Andersson, Jobbcenter.

BOSTAD FÖRSTHISTORIKBostad först kommer ursprungligen från USA och heter Housing first. Stockholm och Helsingborg var först ut i Sverige och startade upp sina projekt 2009. Projekten har visat goda resultat och det kommer en slutrapport våren 2013.

Uppstarten av Bostad först i Karlstad är ett politiskt beslut, där man har sett att det är en bra metod för att minska hemlöshet. I den strategiska planen har man gett socialnämnden i uppdrag att motverka hemlöshet och att öka Karlstadbornas möjligheter till en egen bostad. Socialnämnden har sett Bostad först som en metod som kan svara upp mot detta och skrivit in det i genomförandet.

FOKUS PÅ AVDELNINGEN FÖR INTEGRATION, FÖRSÖRJNING OCH ARBETE

Förvaltningen har fått en extra tilldelning till 2012-års budget för jobbskapande åtgärder. För att ge arbets-sökande personer med försörjningsstöd en möjlighet till en tidsbegränsad anställning i koncernen Karlstads kommun använder IFA medel till jobbpaket. De prio-riterade grupperna i dessa jobbpaket är unga vuxna och barnfamiljer. Under 2011-2012 har hittills 213 perso-ner fått anställning i dessa jobbpaket.

Förvaltningen räknar med att behovet av försörjnings-stöd kommer att minska när jobbpaket nr 2 får full effekt. Under 2012 har hittills sjutton personer som deltagit i jobbpaketen gått vidare ut i en ordinarie anställning. Av alla de 300 personer som hittills ge-nomgått ett jobbpaket har en tredjedel idag egen försörjning.

IFA ser kontinuerligt över formerna för jobbpaketen och man har bland annat satsat på en omvårdnads-utbildning tillsammans med Komvux. Man har även utvecklat och utökat möjligheterna till jobbsökande aktiviteter för dem som är anställda och bland annat erbjuds fyra veckors coachning och jobbsökaraktivite-ter via Communicare under sin anställningstid.

Prognosen för utbetalning av försörjningsstöd under 2012 ligger på 99 mkr. Både antalet hushåll med för-sörjningsstöd och storleken av utbetalat försörjnings-stöd har ökat under 2012 jämfört med samma period 2011.

I oktober 2011 betalades 7370 tkr ut i försörjningsstöd och motsvarande siffra för oktober 2012 var 9825 tkr. Antal hushåll som fick försörjningsstöd i oktober 2011 var 1072 stycken varav 257 hushåll hade registerhållare som var under 25 år. Motsvarande siffror för oktober 2012 är 1172 stycken varav 259 hushåll hade register-hållare som var under 25 år.

Totalt betalades 73.8 mkr ut i försörjningsstöd under perioden januari till och med oktober 2011. Motsva-rande siffra för perioden januari till och med oktober 2012 är 80.5 mkr, det vill säga en ökning på cirka 6.7 mkr.

6

I april 2012 började Jörgen Widing och Martin Seppä-nen att sätta sig in metoden och arbeta fram ett förslag hur det kunde se ut i Karlstad. Socialnämnden besluta-de i oktober att Bostad först skulle ligga organisatoriskt under Bo och budgetenheten på IFA.

MODELLENBygger på att man ska få egen lägenhet utan krav på drogfrihet/nykterhet eller deltagande i behandling. Lägenheterna ska vara utspridda och man ska ha ett kontrakt med hyresvärden direkt och det är inga andra krav än att man skall följa hyreslagen.

Bostad först utgår från att varje individ är unik och att man därför behöver hitta individuella lösningar och den egna motivationen för en förändring. Detta kom-mer att styra hur hjälpinsatserna utformas och vad som krävs för att behålla sitt boende. De ytterligare krav som kommer att finnas i Karlstad är att man har kon-takt med sin vägledare en gång i veckan i bostaden och att man går med på att hyran kan betalas via autogiro. Man ska också gå med på att kontinuerligt göra ASI, Kasam, Audit och Dudit. Syftet med detta är att kunna utvärdera verksamheten, som kontinuerligt kommer att följas upp för detta. Utvärderingen kommer att genomföras av Karlstads universitet i samarbete med Lund och Stockholm universitet. Detta för att man ska kunna göra nationella jämförelser.

NULÄGEBygger på att man ska få egen lägenhet utan krav på drogfrihet/nykterhet eller deltagande i behandling. Lägenheterna ska vara utspridda och man ska ha ett kontrakt med hyresvärden direkt och det är inga andra krav än att man skall följa hyreslagen.

Bostad först utgår från att varje individ är unik och att man därför behöver hitta individuella lösningar och den egna motivationen för en förändring. Detta kom-mer att styra hur hjälpinsatserna utformas och vad som krävs för att behålla sitt boende. De ytterligare krav som kommer att finnas i Karlstad är att man har kon-takt med sin vägledare en gång i veckan i bostaden och att man går med på att hyran kan betalas via autogiro. Man ska också gå med på att kontinuerligt göra ASI, Kasam, Audit och Dudit. Syftet med detta är att kunna utvärdera verksamheten, som kontinuerligt kommer att följas upp för detta . Utvärderingen kommer att genomföras av Karlstads universitet i samarbete med Lund och Stockholm universitet. Detta för att man ska kunna göra nationella jämförelser.Jörgen Widing, utredare Bostad först.

7

Utbetalt försörjningsstöd är satt i förhållande till antalet invånare i kommunen.Förvaltningens placeringskostnader presenteras gentemot budget för placeringarna

Nyckeltal 2012

Antal familjehemsplacerade barn och ungdomar

110

115

120

125

130

135

140

Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

anta

l 20112012

Antal institutionsplacerade barn och ungdomar

0

5

10

15

20

25

30

35

Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

anta

l 20112012

Antal externa institutionsplacerade vuxna

0

10

20

30

40

50

60

Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

anta

l

2011

2012

8

Nyckeltal 2012

Placeringskostnader barn och ungdomar i tkr

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

belo

pp i

tkr Kostnad

placeringarFAM 2011KostnadplaceringarFAM 2012budgetplaceringarFAM 2012

Externa placeringskostnader vuxna i tkr

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

belo

pp i

tkr Kostnad placeringar

VUX 2011Kostnad placeringarVUX 2012budget placeringarVUX 2012

Försörjningsstöd i kronor utbetalt per invånare

0,0

20,0

40,0

60,0

80,0

100,0

120,0

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

belo

pp i

kr Utbetalt perinvånare2011Utbetalt perinvånare2012Budget2012 kr /inv

9