6 Arbetsutfrande

Kapitlet arbetsutfrande skall ge en versiktlig bild av hur markbetongbe-lggningarna platsgjuten markbetong, vltbetong och cementbundet grusutfrs. Utfrligare information kan erhllas i Betonghandboken,Arbetsutfrande [23].

6.1 Platsgjuten markbetongPlatsgjuten markbetong r normalt en oarmerad betongbelggning utom-hus, som ofta utgr bde slitlager och bundet brlager. Markbetong kanven utfras fiber- eller slakarmerad. Platsgjuten markbetong skall ha entryckhllfasthet p minst 40 MPa samt vara frostbestndig i salt milj. Fr-delen med en platsgjuten markbetong r hg och av temperaturen obe-roende brfrmga, slitstyrka, lng livslngd samt lg underhllskostnad.Platsgjuten markbetong har ven god bestndighet mot spillprodukter somoljor och drivmedel.

6.1.1 Anvndningsomrden

Platsgjuten markbetong anvnds p vgar, gator, gngytor och industriytor.De funktionella frutsttningarna kan vara olika, allt frn utfranden medhga estetiska krav, krav p formbarhet, mnster och frg, till hgtrafikera-de motorvgar och andra platser dr betongens egenskaper vad gller br-frmga och slitstyrka kommer till sin rtt. Ett vanligt anvndningsomrder t ex busshllplatser (figur 6.1). Vid utfrande av trafikskerhetshjandetgrder har platsgjuten betong visat sig mycket anvndbar, d den avvi-kande belggningsstrukturen som kan fs med betong pverkar trafikantenatt snka farten eller att bli mer observant.

Figur 6.1. Vndslinga fr bussar med betongbelggning.

Cementa AB 1

6.1.2 Material till platsgjuten markbetong

Delmaterialen till markbetong ballast, cement, vatten och tillsatsmedel skall uppfylla de fordringar som stlls p material till betong utifrn dessanvndningsomrde och hllfasthetskrav. Sammansttningen skall anpas-sas till utfrandemetoden.

Ballasten som anvnds till markbetong har normalt en maximal stenstorlekav 32 mm, men denna kan mycket vl minskas fr att anpassas till stlldakrav p betongytan. En kontinuerlig ballastgradering rekommenderas,men graderingar med partikelsprng, hgre stenhalt, kan mycket vl an-vndas om krav p slitstyrka efterfrgas. Man br dock vara medveten omatt en betong med hgre stenhalt fr andra gjutegenskaper.

Cement till markbetong kan vara av cementtyp I eller II. Vid krav p frost-bestndighet r anlggningscement (typ I) att fredra.

Vatten skall vara fritt frn sdana froreningar som kan inverka p cemen-tets bindning eller p betongens hllfasthet och bestndighet. Vattence-menttalet (vct) skall vara hgst 0,45. Vid vct < 0,40 fs en starkt kadskerhet mot frysning i salt milj.

En frostbestndig betong uppns genom en kombination av frhjd luft-halt och lgt vattencementtal.

Tillsatsmedel krvs fr att f en frostbestndig betong eller fr att pverkadess gjutegenskaper. Alla tillsatsmedel som anvnds skall vara godkndaoch vl utprovade.

6.1.3 Tillverkning och transport

Tillverkning av betong till markbetong br ske vid certifierad betong-fabrik. Betongfabriken r vanligtvis en stationr anlggning, men kan vidstrre projekt eller av annan orsak ven vara en mobil anlggning. Trans-port av betongmassan sker normalt med roterbil (figur 6.2). Betong tillvgbetong som skall lggas ut med glidformlggare fraktas dremot pflaklastbil d betongmassan r av jordfuktig konsistens.

Figur 6.2. Betong transporterad med roterbil och utlggs med rnna.

Cementa AB 2

6.1.4 Frarbete av yta som skall belggas

Underlag till platsgjuten markbetong kan vara ett obundet brlager ellerasfalt- eller cementbundet grus. Underlaget skall ha en s fast yta att arbe-tet med betongens utlggning och hantering inte nmnvrt skadar denna.Planhetstoleransen p underlaget br vara s nra den frdiga betongytansjmnhetskrav som mjligt fr att belggningstjockleken skall bli jmn.

Uppbyggnaden av de obundna lagren framgr av kapitel 3, Dimensione-ring.

Fritt vatten fr inte frekomma p underlaget vid lggning, men underlagetbr hllas fuktigt s att den frska betongen inte torkar ut fr snabbt nedt.

Vid lggningen br man ha en viss beredskap mot hftiga regnskurar.Tckning av den frska ytan vid regn utfrs bst med plastfolie.

6.1.5 Arbetsutfrande

Traditionella metoder

Den vanligaste metoden att gjuta markbetong r att dela in ytan i strk drfasta formar av tr eller annat material utgr formsidor och som flyttasvartefter betongen hrdnat. Som komplement till de flyttbara formarna kankvarsittande formar av betongelement eller strckmetall anvndas om gjut-bredden r strre n en gjutlinje. De kvarsittande formarna fr d fungerasom fog mellan gjutetapperna.

Betongen kommer med roterbil och placeras i formen via rnna eller be-tongpump. Packning och avjmning grs med hjlp av handdragen vibra-torbrygga som vilar p formen (figur 6.3). Som ett komplement tillvibratorbryggan kan en mindre modell av vibratorstav anvndas fr att s-kerstlla att betongmassan blir genomvibrerad. Vid strre gjutbredd kan enmekanisk eller motordriven frammatning av vibratorbryggan anvndas.Detta ger en jmnare framdrift och en jmnare betongyta.

Figur 6.3. Traditionell gjutning med vibratorbrygga p fast form.

Cementa AB 3

Flytbetongmetoden r en metod som har anvnts till mindre ytor dr en lttavstrykning med en ltt vibratorbalk erfordrades fr komprimering och av-jmning. Som ett alternativ till flytbetongmetoden finns nu sjlvkompakte-rande betong som bygger p samma princip, men vibreringen av dennabetong helt kan uteslutas och ytan dras av enbart fr jmnhetens skull.

Betonglggare

Utlggning av betong med olika typer av betonglggare r vanligt vid str-re arbeten dr hg lggningskapacitet efterstrvas. Olika typer av lggarefinns, t ex Bidwell, Laserarm. Dessa typer av lggare krver liksom meto-den med vibratorbrygga fasta formar som lggs ut i gjutstrk och flyttasvartefter gjutningen fortskrider. Formarna r vanligtvis av stlbalkar fr attklara belastningen frn lggaren och sidtrycket frn betongmassan.

Bidwell-lggaren bestr av en fackverkskonstruktion som kan anpassas ibredd till gjutningen och som frflyttar sig fram p formbalkarna (figur6.4). Fr bearbetningen av betongen finns en vibreringsutrustning best-ende av vibratorstav och avjmningsrulle som rr sig tvrs gjutriktningen.Efter lggaren finns en arbetsplattform fr efterbehandling av betongytan.Bidwell-lggning anvnds dr hga krav p ytans jmnhet efterstrvas.Upp till 400 mm tjock betongbelggning kan lggas med Bidwell.

Figur 6.4. Gjutning med Bidwell-lggare.

Laserarm r en relativt ny metod och anvnds liksom Bidwell-lggarenvanligtvis vid gjutningar som krver hg lggningskapacitet med hgakrav p ytjmnhet (figur 6.5). Metoden innebr att betongen lggs ut i fastaformar varefter en maskin med en i hjdled laserstyrd balk, monterad p enteleskoparm, bearbetar betongen genom vibrering och avjmnar ytan. Fr-delen med en laserarm r att den ven kan arbeta p trnga och svrtill-gngliga ytor. Efter avjmning med laserarmen finjusteras ytan fr hand.

Cementa AB 4

Figur 6.5. Gjutning med Laserarm.

Betongen till Bidwell-lggaren och Laserarmen r normalt av plastisk ellerlttflytande konsistens och transporteras till lggningsplatsen med roterbil.

Glidformslggare

Glidformslggare anvnds i frsta hand vid gjutning av betongvgar (figur6.6). I korthet r det en maskin som kontinuerligt frflyttas framt allt ef-tersom gjutningen fortskrider. Maskinen har anordningar fr egen fram-drift, utrustning fr bearbetning av betongen samt fr efterbehandling avbetongytan. Glidformslggaren krver inga fasta sidoformar utan efter vi-brering str kanterna fritt efter maskinen. Hjdlget fr betongytan styrsmed frmonterade trdar p var sida om lggaren. Det r viktigt att lgga-ren frs fram med jmn hastighet s att bra ytjmnhet uppns. Vanligtvisinnebr det en framdriftshastighet p 0,81,2 m/min. Upp till 250 mm be-tong kan lggas i ett lager, behvs strre tjocklek lggs tv lager. Glidform-slggaren finns i flera storlekar och bredden kan varieras. Betong till vg-belggning r av typen hghllfast betong med jordfuktig konsistens fr attkunna lggas ut med glidformslggare. Betongen transporteras till lgg-ningsplatsen p flaklastbil.

Cementa AB 5

Figur 6.6. Gjutning av motorvg med glidformslggare.

6.1.6 Yttextur

Yttexturen p en markbetong kan utfras p olika stt beroende p dessfunktion, fr att ka friktionen och slitstyrkan hos ytan eller enbart av este-tiska skl. De vanligaste metoderna r borstad yta, filtad yta, frilagd ballasti ytan eller mnstrad yta. Ytan kan ocks frgas om den inte skall ha be-tongens naturligt gra nyans.

Tvrgende och lngsgende struktur

Tvrgende och lngsgende struktur utfrs med en halvmjuk borste (sefigur 6.7) eller med jutevv p den nygjutna ytan. Vid hrdnad betong kanstrukturen gras med diamantslipning.

Figur 6.7. Tvrgende textur med borste.

Cementa AB 6

Frilagd ballast

Frilagd ballast stadkoms genom att cementbruket i ytan tas bort s attstenmaterialets struktur exponeras. Detta grs antingen mekaniskt ellerkemiskt. Vid mekanisk metod vattnas ytan samtidigt som den frska be-tongen borstas med en roterande borste fr frilggning av ballasten. Denkemiska metoden r vanligast och innebr att ytan sprejas med en retarder(i princip en sockerlsning) och dagen efter borstas ytan fr att frilggaballasten (figur 6.8).

Figur 6.8. Frilggning av ballast p motorvg.

6.1.7 Mnstrad betongyta

Mnstrad markbetong r platsgjuten markbetong dr betongytan struktu-rerats med ngon typ av verktyg. Detta kan frn i det enklaste fallet vara enborste till de mest avancerade mnsterstmplar eller mnsterrullar. Mnst-ring av betongytan grs oftast p platser dr man vill ha en estetiskt tillta-lande yta eller en yta som avviker frn nrbelgna ytor. Platser med mnst-rad markbetong r vanligtvis gngbanor, vergngsstllen, refuger, torg,garageuppfarter, parkeringsplatser, trdgrdsgngar och altaner.

Mnstring av den frska betongen grs i den nnu formbara betongytan(figur 6.9). Tidpunkten fr mnstringen avpassas s att nskvrt mnster-djup stadkoms. Fre mnstringen skall betongytan vara frdigbearbetadoch avjmnad till rtt niv. Eventuella efterjusteringar br undvikas.

Betongytans mnstring br utfras av kunniga personer som har god erfa-renhet av mnstring, fr att bsta resultat skall uppns.

Cementa AB 7

Figur 6.9. Mnstring av betongyta.

6.1.8 Frgad betongyta

Markbetong kan fs frgad genom att frgpigment tillstts betongmassaneller genom att frgpigment arbetas in i den frska betongytan.

Genomfrgning av betong sker genom att frgpigment blandas in i betong-massan vid tillverkning och drmed genomfrgas hela produkten. Detfinns ett stort urval kulrer att vlja mellan fr genomfrgning. Av kost-nadsskl frsker man hlla pigmenthalten s lg som mjligt eller detgenomfrgade skiktet s tunt som mjligt.

Infrgning av pigment i ytskiktet grs antingen genom att pigment strs utoch arbetas in i den frska betongytan (figur 6.10) eller genom att betong-ytan penslas med vattenlsliga metallsalter som trnger ned i ytskiktet.Metoden med metallsalter r relativt oknd i Sverige.

Att mla frdiga betongytor r mjligt, men man br vara medveten om attfrgen ltt nts bort och lmnar efter sig en flammig yta.

Frgning av betong br liksom mnstring utfras av kunniga personer medgod vana av betongfrgning.

Cementa AB 8

Figur 6.10. Infrgning i betongytan.

6.1.9 Hrdning

Fr betongbelggningens slitstyrka och bestndighet r det av stor vikt atthrdnandet kan fortg p bsta stt. Normalt skall drfr betongytan vat-tenhrdas. Ett annat hrdningsstt r tckning med plastfolie ver ytan, sefigur 6.11. Innan vattenhrdning pbrjas eller plastfolie lggs p ytan kanen membranhrdningsvtska sprutas p direkt efter gjutningen fr att fr-hindra fuktavgngen (figur 6.12).

Figur 6.11. Betongyta tckt med plastfolie.

Cementa AB 9

Figur 6.12. Pfrande av membranhrdningsvtska.

Vattenhrdning av betongen fr ske vid lufttemperatur ver +5 C och skallpg i minst 5 dygn. Nr lufttemperaturen understiger +5 C fr hrdningenbart ske med hjlp av membranhrdningsvtska.

Vattenhrdningen fr dock avbrytas efter 3 dygn om det kan visas att tryck-hllfastheten d uppntt minst 45 % av vrde enligt frunderskning.

Betongbelggningen fr inte utsttas fr frysning frrn tryckhllfasthetenberknas ha uppntt 5 MPa.

6.1.10 Fogar

Fr att minska risken fr s k vilda sprickor i belggningen frorsakade avtemperaturspnningar, ojmna undergrundsrrelser eller av betongytansform utfrs fogar.

Det finns olika typer av fogar beroende p deras placering och funktion.

Kontraktionsfog (tvrfog) och sammanhllningsfog (lngsfog) (se figur6.13ab) skall utfras fr att frhindra uppkomst av okontrollerade tempe-ratur- och krympsprickor hos belggningen. Fogavstndet r beroende avbelggningstjockleken men br inte verstiga 5 m. Exempel p fungerandefogar finns i kapitel 5, Tnk efter fre, och ATB VG [24].

Arbetsfog utfrs mellan olika gjutetapper och vid oprknade lggningsav-brott. Vid lggningsuppehll lngre n 60 min skall arbetsfog anordnas.

Anslutningsfog utfrs nr betongbelggning grnsar mot fast konstruktioneller mot annan belggning.

Dygnsfog utfrs om lggningen strcker sig ver mer n en dag.Dygnsfogen br helst frlggas mellan tv tvrfogar.

Cementa AB 10

Figur 6.13 a-b. Kontraktionsfog med dymling, sammanhllningsfog medfrankringsjrn [24].

.

Cementa AB 11

Sgning av fog

Fogen utformas genom att ett spr sgas i betongytan. Sgningen skall ut-fras s sent att skador i sprkanter inte uppkommer, men innan sprickbild-ning i betongen pbrjat [25].

Sgningen utfrs vanligtvis i tv moment. I det frsta momentet sgas ett23 mm brett spr till ett djup av en tredjedel av belggningstjockleken(figur 6.14). I det andra momentet vidgas spret till 8 mm och till ett djupav ca 40 mm.

Figur 6.14. Sgning av fog.

Om belggningen utformas med slipmn br detta fogspr ha ett djup av40 mm + 1/2 slipmn (en slipmn r 15 mm).

Andra sgningen utfrs d fogen har ppnat sig. Sgningsbredden i fogsom ppnats mer n normalt fr bedmas med hnsyn till fogens bredd.Orsaken till att ngon fog ppnats onormalt mycket kan vara att nrlig-gande fogar inte ppnats som frvntat.

Sgning av fogar i tv moment r inte alltid ndvndigt, utan det kanibland rcka med en sgning p 23 mm. Denna fog lmnas ofylld. Dettar vanligt p ytor som inte utstts fr tsaltning eller har liten trafik.

6.1.11 Fogmaterial och applicering

Fogar som skall vara vattentta ttas. Ttning utfrs genom att fogen fyllsmed vidhftande och ttande fogmassa eller genom nedpressning avelastisk foglist.

Cementa AB 12

Fogmassa

Fogmassan skall utan att spricka eller lossna frn fogkanterna kunna ta uppde rrelser och belastningar den utstts fr. Fogmassa skall ha:

god vidhftning till betongen elasticitet vid kyla stabilitet vid vrme

Fogmassan skall uppfylla kraven enligt SP-metod 0759 Funktions-provning av fogmassor fr vgar och flygflt[26].

Fyllning med fogmassa

Vid fogfyllning skall tillses att fogen inte fylls s mycket att fogmassankommer att skjuta upp ver belggningsytans niv.

Foglister

Foglister av kloroprengummi skall uppfylla kraven enligt ASTM D 2628[27]. Kloroprengummi benmns ven neopren. Nominell tjocklek p fog-list skall anpassas till fogspaltens bredd (figur 6.15).

Figur 6.15. Foglist ifog.

Montering av foglister

Montering skall utfras med sdan utrustning och p sdant stt att listernavid monteringen inte tjs mer n rekommenderat av tillverkaren. Foglistenskall monteras [24] s att dess veryta r ca 10 mm under belggningsytan.

Cementa AB 13

Dymlingar och frankringsstnger

Dymlingar och frankringstnger gjuts in i betongbelggningen dr fogarskall utfras (figur 6.16). Deras funktion r att motverka vertikala rrelseri betongen s att inte verytan blir ojmn. Dymlingarna mste ligga vinkel-rtt mot fogriktning fr att hindra spjlkning.

Figur 6.16. Dymlingar upplagda p monteringskorg fre ingjutning.

Dymlingar skall vara av rundstl med en diameter av 1625 mm och enlngd av 500600 mm. Dymlingar utfrs i hela sin lngd med korrosions-skyddande belggning av t ex epoxi eller plast. Korrosionsskyddsbelgg-ningen skall ha sdan karaktr att vidhftning till betongen frhindras.

Frankringsstnger skall vara av kamstl med en diameter av 16 mm eller20 mm och en lngd av 800 mm. Frankringsstnger frses p mitten, pen strcka av 200 mm, med en korrosionsskyddande belggning av t exepoxi eller plast.

6.1.12 Anslutningskonstruktioner

Dr trafik leds in p en betongyta eller dr betongytan slutar, t ex mot enhusvgg, utfrs en anslutningskonstruktion. En kantfrstyvning r ofta entillrcklig anslutningskonstruktion fr att klara kantbelastningar. Kantfr-styvningen blir en frstrkning av betongkanten s att den inte bryts av.Exempel p utfrande av kantfrstyvningar och anslutningsdetaljer finns ikapitel 4, Typritningar.

6.1.13 Trafikering

Nygjuten betongbelggning br inte trafikeras frrn dess tryckhllfasthetuppgr till minst 20 MPa. Detta r beroende av lufttemperaturen vid gjut-tillfllet och pverkas ocks av vilken betongkvalitet som anvnds.

Cementa AB 14

6.1.14 Kontroll vid utfrande

Omfattningen av betongens kvalitetsprovning br anpassas till objektetsstorlek och belggningens kommande funktion. Om betongen r bestlldfrostbestndig br frysprovning gras p utborrade krnor.

6.2 VltbetongVltbetong (figur 1.2) r en oarmerad betongbelggning med jordfuktigkonsistens som packas med vibrerande vlt. Konstruktivt utgr vltbe-tongen samtidigt bde slitlager och brlager. Liksom andra betongbelgg-ningar ger vltbetong mycket starka och tliga belggningsytor. P grundav vltbetongens lga fuktkvot blir krympsprickorna f och relativt sm.Belggningens funktion pverkas inte av dessa sprickor varfr vltbetongnormalt utfrs utan speciella fogar. Vltbetongens tryckhllfasthet uppgrtill minst 40 MPa. Vltbetong uppfyller generellt inte kravet p frostbe-stndighet i extremt salt milj, men har normalt en god frostbestndighet ide flesta andra miljer.

6.2.1 Anvndningsomrden

Vltbetong kan anvndas svl inomhus som utomhus dr en slitstark ochlasttlig belggning efterstrvas. De vanligaste anvndningsomrdena rytor som trafikeras med tunga fordon med lg hastighet. Exempel p s-dana r industriplaner, hamnplaner, uppstllningsytor, gruvorter och inomlantbruket. Vltbetong kan ven anvndas som belggning p vgar ochgator med tung trafik men enbart dr hastigheten r begrnsad, d vlt-betong inte har samma jmnhet som platsgjuten betong. D risk finns attstenar kan slppa frn ytan p en vltbetong br den inte anvndas sombelggning p flygflt.

Vltbetong utgr normalt bde slitlager och bundet brlager i en verbygg-nad. Vid extremt tunga laster (exempel se figur 6.17) kan vltbetongenkombineras med ett cementbundet grus (CG) fr att optimera tjockleken pvltbetongen, som r ett dyrare material n CG.

Figur 6.17. Virkesupplag vid skogsindustri.

Cementa AB 15

6.2.2 Material till vltbetong

Fr att en produkt definitionsmssigt skall vara vltbetong skall bindeme-delsmngden vara ca 340 kg/m3.

Ballast till vltbetong br ha en jmn frdelningskurva (figur 6.18), meden strsta stenstorlek av max 20 mm och en ngot frhjd halt av fin-material. Detta minimerar risken fr stenseparation vid utfrandet.

Figur 6.18. Rekommenderade grnskurvor fr ballast till vltbetong.

Fuktkvoten r en av de styrande parametrarna fr vltbetongens slutresul-tat. Fuktkvoten utgr normalt 4,75,6 viktprocent av betongmassan ochbestms vid frprovning. Det r mycket viktigt att efterstrva rtt fuktkvotoch en jmn fuktkvot under hela utfrandeprocessen. Detta fr att materia-let skall kunna packas s att slutprodukten fr rtt hllfasthet tt struktur.Rtt fukthalt ger vltbetong ett vct under 0,40 vilket frbttrar frost-bestndigheten.

Vltbetongens jordfuktiga konsistens ger ocks mjlighet till en rationellhantering av transport, utlggning och vltning.

6.2.3 Tillverkning och transport

Tillverkning av vltbetong skall ske vid certifierad betongfabrik. Betong-fabriken r vanligtvis en stationr anlggning, men kan vid strre projekteller av annan orsak ven vara en mobil anlggning.

Vltbetong r knslig fr variationer i fuktkvoten. Det r drfr viktigt attfuktigheten hlls konstant under transporten som drfr skall ske medtckta lastbilar.

Cementa AB 16

Fr att undvika stenseparation under transporten och vid tippningen brflaklastbilar anvndas. Transporten skall planeras s att ondiga vnteti-der inte uppstr vid lggningsstllet, d transporten ingr som en del av tidd vltbetongen r mjlig att packa.

6.2.4 Frarbete p lggningsplatsen

Innan vltbetongarbetet pbrjas skall ytan vara frdigstlld s att obundnalager r utlagda och vl packade. Vltbetong fr inte lggas om underlagetr fruset eller om underbyggnaden innehller tjle.

Underlaget skall ha samma lutning som den frdiga vltbetongytan, dettafr att f rtt tjocklek p vltbetongen ver hela ytan.

Fritt vatten fr inte frekomma p underlag som skall belggas. Underlagetkan behva vattnas ltt om ytan har torkat upp, detta fr att frhindra ensnabb uttorkning av vltbetongen nedt.

Kantfrstyvningar br vara utfrda dr trafik skall ledas in p vltbetongenfrn andra ytor.

Strre detaljer och anslutande belggningar som skall motgjutas br varautfrda fre vltbetongen. Mindre detaljer i vltbetongytan, t ex brunnar,kan om mjligt tckas och gjutas ver, fr att dagen efter sgas fram, hjasoch motgjutas med platsgjuten betong. Fr mer information om utfrandeav kantfrstyvningar och anslutningsdetaljer se kapitel 4, Typritningar.

6.2.5 Utlggning

Allmnt

Vltbetongen br inte utfras om lufttemperaturen understiger +5 C.Kortvarigt eller mttligt regn frhindrar inte mjligheten att lgga vlt-betong. Hg luftfuktighet, i form av dimma eller svagt duggregn undereller efter utfrandet har oftast en positiv inverkan p vltbetongens slutre-sultat.

Utlggning av vltbetong kan ske med asfaltlggare, brlagerlggare,byggnadshyvel eller frontlastare. Valet av lggningsutrustning pverkasav:

jmnhetskravet p den frdiga ytan belggningens tjocklek ytans storlek tillgngen p lggare.

Utlggningskapaciteten styrs ofta av tillverkningskapaciteten, d v s vilkenmngd vltbetong som kan levereras frn en eller flera betongfabriker. Detr drfr viktigt att planering av arbetet sker gemensamt mellan betong-tillverkaren och lggningsentreprenren.

Vid utlggningen fordras en viss verhjning fr att den frdiga belgg-ningen efter packning skall f rtt tjocklek. verhjningens storlek r mel-lan 10 och 25 procent beroende p vilken typ av lggningsutrustning somanvnds.

Cementa AB 17

Hela processen med utfrandet av en vltbetongbelggning frn tillverk-ning till dess att utlggning, packning och efterbehandling r avslutad brske inom 1,5 timme och absolut senast inom 2 timmar dvs innan vlt-betongen brjat tillstyvna.

Lggning med asfaltlggare

Asfaltlggare r den vanligaste utrustningen vid lggning av vltbetong(figur 6.19).

Figur 6.19. Lggning med asfaltlggare.

Asfaltlggare kan vara band- eller hjulgende och bda typerna anvnds.Dessa tv huvudtyper r utrustade med ngon av nedanstende typer avskrider:

Normal skrid bearbetar materialet till en packningsverkan motsvarande7080 % packningsgrad.

Hgpackande skrid bearbetar materialet till en packningsverkan motsva-rande 8590 % packningsgrad.

Den lggare som anvnds skall kunna breda ut och bearbeta materialet tillrtt tjocklek p vltbetongen. Lggarens packningsverkan tillsammansmed vltens packningsverkan bestmmer den slutliga tjockleken p denfrdiga belggningen.

Lggare med hg packningsgrad ger betydligt bttre ytjmnhet och r dr-fr att rekommendera.

Beroende p skrid och hur den r monterad till utlggaren bestms de olikalggarnas hjdkapacitet. En normal skrid kan lgga ut upp till 240 mmtjocklek vilket motsvarar ca 190 mm packat material. Ytjmnheten blirdock lg vid dessa tjocklekar, varfr rekommenderas att tjocklekar ver160 mm packat material, rekommenderas lggare med hgpackande skrid.Tillgngen p lggare med hgpackande skrid r tyvrr begrnsad, varfrutlggning av tjockare lager fr ske i tv eller flera tunnare skikt fr attklara packnings- och ytjmnhetskravet, se avsnitt Flerskiktslggning.

Cementa AB 18

Vid utfrande av vltbetong skall man vara medveten om att den hgstapackningen erhlls mot en tidigare gjuten sida och lgst mot en fri kant.

Separation orsakad av utlggaren kan frekomma. Oftast sker detta skeroftast nr en breddkning monterats p skriden. Det r drfr viktigt atthlla skruvarna fyllda och att inte anvnda strre lggningsbredd n skri-dens normala bredd.

Fr att minimera risken fr stenseparation vid lggningen br material-tillfrseln till lggaren vara s jmn som mjligt. Undvik att kra lggarenhelt tom p material, det kar risken fr separation.

Om det brjar regna skall utlggningen stoppas omedelbart. Material somr utlagt skall vltas och efterbehandlas snarast mjligt. Hll kontakt medvltbetongtillverkaren s att tillverkningen hinner avbrytas vid regn.

Flerskiktslggning

Ibland r det ndvndigt t ex att lgga vltbetongen i tv eller flera tunnareskikt vid tjocka belggningar och/eller vid hga krav p ytjmnheten. Fler-skiktslggning medfr arbetsmoment som mste planeras noga varfr mani mjligaste mn br lgga belggningen i ett skikt.

Det finns tv stt att utfra tvskiktslggning, nmligen vtt i vtt ellermed hjlp av cementbruk som vidhftningsmedel.

Vid lggning vtt i vtt lggs frst det undre skiktet ut och vltas med tvstatiska verfarter (ej vibrering). Drefter lggs det vre skiktet p direkt(vtt i vtt, figur 6.20). Hela tjockleken, dvs bda skikten, packas ihop satt full vidhftning mellan skikten erhlls.

Om det vre lagret inte kan lggas ut innan vltbetongen i det undre lagretbrjat tillstyvna, oftast inom 1 timme, skall det undre lagret packas ochdrefter skall ett ngra millimeter tjockt, lttflytande cementbruk spridasoch borstas ut p det undre skiktet innan nsta skikt lggs ut och packas.Vid tvskiktslggning utfrs det undre skiktet tjockare ca 60 % av total-tjockleken.

Figur 6.20. Tvskiktslggning vtt i vtt.

Cementa AB 19

Vid lggning av flera skikt med hjlp av cementbruksslamma lggs detundre skiktet ut och packas till full packning. Drefter vattenhrdas skiktetinnan nsta skikt lggs ut, tidigast 12 timmar senare.

Flerskiktslggning r inte att rekommendera. Risken r stor att resultatetblir tv separata lager.

Andra lggningsmetoder

Brlagerlggare, hjullastare eller vghyvel r andra lggningsutrustningarsom anvnds vid utfrande av vltbetong. Gemensamt fr dessa lggare ratt vltbetongmassan lggs ut utan att ngon komprimering sker vid ut-lggningen. Efter utlggning mste massan drfr packas statiskt, innanjusteringen av ytans niv och jmnhet kan utfras med vghyvel fr attdrefter packas med vibrerande vlt.

Brlagerlggare r som namnet sger en utrustning som normalt anvndsfr utlggning av obundet brlagermaterial, men som visat sig mycket an-vndbar ven fr cementbundna material som vltbetong och cement-bundet grus.

Anvndningen av denna lggningsmetod r dock mycket sparsam, d me-toden inte ger den bsta jmnheten vilken ocks frsmras med kad lager-tjocklek. Det finns ven stor risk fr stenseparation.

Lggning av vltbetong med hyvel (figur 6.21) eller frontlastare r en an-vndbar metod vid mindre ytor och dr noggrannheten p ytjmnheten inter s stor. Vid lggning med hyvel br antalet hyvelverfarter minimeraseller hyveln kras s att den ger s utbredd packning som mjligt innanvltning utfrs.

Resultatet efter dessa metoder dr justeringen av vltbetongen utfrts medhyvel innan den slutliga packningen med vibrerande vlt utfrts, r mycketberoende p frarens skicklighet.

Figur 6.21. Lggning med vghyvel i gruva.

Cementa AB 20

6.2.6 Packning

Packning av betongmassan genom vltning (figur 6.22) r ett av de vikti-gaste momenten fr att erhlla en fullgod slutkvalitet p en vltbetong. Omvltningen utfrts rtt skall vltbetongen efter packning ha en packnings-grad som inte understiger 97% (enligt Modifierad Proctor). En rtt packadvltbetong har en hg tryckhllfasthet och en god frostbestndighet.

Vltningsarbetet skall pbrjas omedelbart efter det att betongmassan rutlagd och fljer i princip ett normalt vltmnster. Utlggningsmetod, la-gertjocklek, sprickanvisningar etc krver dock en del anpassningar sombr vara genomtnkta innan vltningen pbrjas.

Att betongmassans fuktkvot r rtt kontrolleras genom att massans bete-ende observeras nr vltningen pbrjas. Om ytan blir vgig eller om mas-san fastnar p vlten r fuktkvoten fr hg. Vnta d med vltningen tillsbetongen brjat suga ngot och fortstt sedan vltningen. Meddela betong-stationen omedelbart om betongmassan inte har rtt fuktinnehll.

Figur 6.22. Tandemvlt i arbete.

Vltningen brjar med 12 statiska verfarter. Frn den tredje verfartenutfrs vltning med vibrering. Antalet verfarter med vibrerande packningberor p vlttyp, undergrund och lagertjocklek. Det minsta antalet vlt-verfarter som rekommenderas fr att uppn erforderlig packningsgrad97% framgr av tabell 6.1 och r beroende av vlttyp. Vltningen skalldock pg tills erforderlig packningsgrad erhllits, vilket mts p denpackade ytan med isotopmtare. Fr att minimera risken fr vgbildningvid ndrad krriktning (svngning), se figur 6.23, br vibreringen stngasav. Vlthastigheten skall normalt inte verstiga 3 km/h. En vlt medgummikldd vals ger en ngot ttare veryta p vltbetongen.

Olika praktiska detaljer om hur vltning br utfras vid frsta lggnings-strket, vid arbetsfog, vid lggningsavbrott och vid dygnsfog, framgr avfigurerna 6.2426.

Cementa AB 21

Tabell 6.1. Val av vlt och rekommenderat minsta antal vibrerande verfarter.

Figur 6.23. Krschema fr att undvika vgbildning. Innan krriktningen vxlas skallvibratorerna stngas av.

Packnings- Rekommenderat minsta Strsta lagertjocklekredskap antal vibrerande (mm) efter packninga

verfarter

Vibratorplatta 100 kg 4 50 200 kg 4 100 400 kg 4 150

Vibrerande envalsvlt 6 ton, 15 kN/m 6 150 10 ton, 25 kN/m 6 250

Vibrerande tandemvltb 1,5 ton, 10 kN/m 6 100 2,5 ton, 10 kN/m 4 100 6 ton, 20 kN/m 6 150 10 ton, 30 kN/m 6 250

a Vid andra laster n i tabellen angivna bestms strsta lagertjockleken genom interpolering.b Med vibrering p bgge valsarna.

Figur 6.24. Vltning av frsta lggningsstrket.

Fr att undvika vltspr i den frdigpackade vltbetongen kan en lttaretyp av tandemvlt anvndas efter det att vltbetongen r frdigpackad(figur 6.27). Vltningen utfrs d enbart statiskt, vilket ger en ttare ochjmnare yta.

Cementa AB 22

Figur 6.25. Vltning av arbetsfog (vtt i vtt). Figur 6.26. Exempel p hur en dygnsfog kanutfras.

Figur 6.27. Tandemvlt av mindre modell.

Cementa AB 23

Vikten av en fullgod packning framgr tydligast om packningsgraden sttsi frhllande till hllfasthetsfrndringen, se figur 6.28.

Figur 6.28. Hllfastheten som funktion av packningsgraden.

6.2.7 Efterbehandling

Den frdiga verytans egenskaper r beroende av hur effektiv hrdningenvarit. Om efterbehandlingen frdrjs eller uteblir helt, minskar ytans be-stndighet mot ntning och frost. Varken vakuumsugning eller ytspn-ningsreglerande tillsatser kan anvndas vid efterbehandling av vltbetong.Fljande tgrder r i stllet att rekommendera:

tckning med vta material, t ex geotextil tckning med folie, t ex plastfolie tckning med asfaltlsning eller membranhrdare.

Om geotextil anvnds br den hllas fuktig under hela tiden som den liggerp ytan (figur 6.29). Vattning direkt p den frdiga vltbetongen br undvi-kas, d det kan ge skador. Dremot r vattenhrdning av ytan att rekom-mendera frn det andra dygnet och ytterligare 37 dygn.

Figur 6.29. Geotextil som hlls fuktig.

Cementa AB 24

6.2.8 Fogar

Allmnt

Fogar i vltbetong anordnas fr att styra sprickbildningen. Om inte fogaranordnas kommer vltbetongen frr eller senare att spricka beroende ptemperaturfrndringar under dygnets timmar. Fogarna har oftast en merestetisk funktion n betydelse fr belggningens funktion i dess helhet.Finns dremot krav p lastverfring mellan plattor skall fogar anordnas.

Tvr- och lngsfogar

Tvr- och lngsfogar anordnas genom att vltbetongen sgas upp av ett 23 mm brett spr ned till en 1/3-del av belggningstjockleken (figur 6.30).Sgningen skall ske innan sjlvsprickor hunnit bildas, vilket bland annatberor p lufttemperaturen vid lggningen.

Avstndet mellan fogar beror p belggningens tjocklek och framgr avkap 3 Dimensionering.

Figur 6.30. Sgningav fog i vltbetong.

Arbetsfogar

Mellan olika drag uppstr arbetsfogar. Packas dessa ihop i det frska sta-diet bildas inte ngon egentlig fog i den frdiga belggningen. Dr enlngsgende fog skall sgas br den sammanfalla med en arbetsfog.

Cementa AB 25

Dygnsfogar

Sker utlggning ver mer n en dag anordnas dygnsfogar. Dessa utfrsgenom direkt motgjutning mot den hrdnade vltbetongen. Innan motgjut-ningen pbrjas, sgas ett vertikalt snitt i den hrdnade vltbetongen slngt in frn kanten att rtt packning och tjocklek erhlls. Snittet utfrs nedtill halva betongtjockleken varefter den lsa delen bryts bort, se figur 6.26.

Anslutningsfogar

Anslutningsfogar utfrs mot fasta konstruktioner, t ex husvggar, pelare,brunnar och angrnsande belggningar, fr att avgrnsa dessa frn vlt-betongen. Anslutningsfogar grs genom att ett elastiskt och bestndigt fog-material anvnds. Dr punktlaster frvntas nra en anslutningsfog brkantfrstyvning utfras. Exempel p anslutningsfog framgr av kapitel 4,Typritningar.

6.2.9 Trafikering

Vltbetong kan trafikeras tidigare n gjuten markbetong. Teoretiskt r detmjligt att trafikera vltbetong direkt efter det att materialet packats bero-ende p betongens konsistens vid gjutningen och ballastmaterialets hgastabilitet. Rekommendationen r dock att trafikering inte skall ske frrn12 timmar efter gjutningen. Nr full trafikering kan tilltas r helt av-hngigt av nr tillrcklig hllfasthet uppntts, vilket sker efter 2 till 5 dygnberoende p belggningens tjocklek och utetemperaturen.

6.2.10 Kontroll vid och efter utfrande

Under arbetets gng br fortlpande kontroll ske av svl tillverkningensom utfrandet p arbetsplatsen. Vid tillverkningen kontrolleras samman-sttningen samt att den optimala fukthalten frn provlggningen hlls. Plggningsplatsen kontrolleras rtt packningsgrad och belggningens tjock-lek. Fr att verifiera vltbetongens kvalitet, kan borrkrnor tas ur den hrd-nade vltbetongen som drefter trycks fr kontroll av hllfastheten.

6.3 Cementbundet grus (CG)Cementbundet grus (CG) definieras som ett hydrauliskt bundet brlagersom packas med vibrerande vlt. Tryckhllfastheten hos CG bestms uti-frn dess anvndning som brlager under asfalt eller under betong menbr aldrig understiga 6 MPa efter 7 dygn.

CG bidrar till att ka styvheten hos verbyggnaden och frdelar pfrdalaster mycket vl, vilket ven minskar risken fr belastningsskador i slit-lagret. CG r inte frostbestndig.

6.3.1 Anvndningsomrden

Cementbundet grus (CG) anvndas vanligtvis som ett bundet brlager pvgar, gator och industriytor. De vanligaste anvndningsomrdena r vgar

Cementa AB 26

med intensiv trafik (figur 6.31) eller ytor med tunga fordon. Exempel psdana platser r motorvgar, bussgator, industriplaner, hamnplaner ochuppstllningsytor. P ytor dr extremt tunga laster frekommer r CG ettmycket bra alternativ att kombinera med platsgjuten betong eller vlt-betong fr att optimera tjockleken p de tv sistnmnda, som r dyrarematerial n CG. Cementbundet grus kan ven utgra brlager under prefa-bricerade betongplattor eller huggen marksten.

Figur 6.31. Cementbundet grus under utfrande p E6 frbi Malm.

6.3.2 Material till CG

Bindemedelsmngden av cement till CG kan variera beroende p vilkenhllfasthet som efterstrvas, men r normalt ca 100 kg/m3.

Ballast till CG br ha en jmn frdelningskurva, med en strsta stenstorlekav max 32 mm med en ngot frhjd halt av finmaterial. Detta minimerarrisken fr stenseparation vid utfrandet.

Vgledning fr val av ballast till CG ges i figur 6.32.

Figur 6.32. Ballastkurva till CG enligt ATB VG.

Cementa AB 27

Optimal vattenkvot, dvs den mngd vatten inklusive fukt i ballastmateria-let som ger den hgsta skrymdensiteten, har stor betydelse fr CG-lagretsslutresultat. Optimal vattenkvot bestms genom frprovning. Det rmycket viktigt att efterstrva rtt fuktkvot och att hlla s jmn fuktkvotsom mjligt under hela utfrandeprocessen. Detta fr att materialet skallkunna packas s att slutprodukten fr rtt hllfasthet och en tt ytstruktur.CG-materialets torra konsistens ger mjlighet till rationell hantering avtransport, utlggning och packning.

6.3.3 Tillverkning och transport

Tillverkning av cementbundet grus sker vid betongfabrik men CG kanven utfras platsblandad. Betongfabriken r vanligtvis en stationr an-lggning, men kan vid strre projekt eller av annan orsak vara en mobilanlggning.

CG r knslig fr variationer i fuktkvoten. Det r drfr viktigt attfuktigheten hlls konstant under transporten och CG br drfr transporte-ras p tckta lastbilar.

Transporten skall planeras s att ondiga vntetider inte uppstr vid lgg-ningsstllet, d transporten ingr som en del av den tid d CG-materialet rmjligt att packa.

6.3.4 Frarbete p lggningsplatsen

Innan CG-arbetet pbrjas skall ytan vara frdigstlld s att obundna lagerr utlagda och vl packade. Cementbundet grus fr inte lggas om underla-get r fruset eller om underbyggnaden innehller tjle. Finns risk fr frys-ning de nrmaste dagarna efter utfrandet br tgrder vidtas fr att frhin-dra frysning.

Underlaget till CG skall ha samma lutning som den frdiga ytan ovan CGinklusive slitlagerbelggning, detta fr att f rtt tjocklek p CG ver helaytan.

Fritt vatten fr inte frekomma p underlag som skall belggas. Underlagetkan behva vattnas ltt om ytan har torkat upp, detta fr att frhindra ensnabb uttorkning av CG-materialet nedt.

Eventuella kantfrstyvningar br vara utfrda dr trafik skall ledas in pytor med CG frn andra ytor. Fr mer information om utfrande av kant-frstyvningar och anslutningsdetaljer se kapitel 4, Typritningar.

6.3.5 Utlggning av fabrikstillverkad CG

Allmnt

Cementbundet grus br inte utfras om lufttemperaturen understiger +5C.Kortvarigt eller mttligt regn frhindrar inte utlggning av CG. Hg luft-fuktighet i form av dimma eller svagt duggregn under eller efter utfrandethar oftast en positiv inverkan p slutresultat.

Cementa AB 28

Utlggning av fabrikstillverkad CG kan ske med asfaltlggare, brlager-lggare eller byggnadshyvel. Valet av lggningsutrustning pverkas av:

jmnhetskravet p den frdiga ytan ytans storlek tillgngen p lggare.

Utlggningskapaciteten styrs oftast av betongfabrikens tillverkningskapa-citet, dvs vilken mngd CG som kan levereras frn en eller flera fabriker.Det r drfr viktigt att CG-tillverkaren och lggningsentreprenren pla-nerar arbetet gemensamt.

Vid planeringen r det ocks viktigt att tnka p hur lggningen skall utf-ras, bl a

vilken r den bsta lggningsriktningen beroende p avvattningen avytan

hur pverkas lggningen av eventuella hinder p eller i anslutning tillytan.

Vid utlggningen fordras en viss vertjocklek fr att det frdiga CG-lagretefter packning skall f rtt tjocklek. verhjningens storlek r mellan 10och 25 procent beroende p vilken typ av lggningsutrustning som an-vnds.

Hela processen med utfrandet av ett CG-brlager br ske inom 2 timmar,rknat frn tillverkning till dess att utlggning, packning och efterbehand-ling r avslutad.

Lggning med asfaltlggare

Asfaltlggare r den vanligaste utrustningen vid lggning av cementbundetgrus. Asfaltlggare kan vara band- eller hjulgende och r utrustade medngon av nedanstende typer av skrider:

Vanligt stampande eller vibrerande skrid som bearbetar materialet till enpackningsverkan motsvarande 7080 % packningsgrad.

Hgpackande skrid (kraftigt vibrerande) som bearbetar materialet till enpackningsverkan motsvarande 8590 % packningsgrad.

Kombinerade, stampande vibrerande.

Den lggare som anvnds skall kunna breda ut och bearbeta materialet tillrtt tjocklek p CG-lagret. Lggarens packningsverkan tillsammans medvltens packningsverkan bestmmer den slutliga tjockleken p det frdigaCG-brlagret.

Lggare med hg packningsgrad ger betydligt bttre ytjmnhet och r dr-fr att rekommendera (figur 6.33).

Beroende p skrid och hur den r monterad till utlggaren bestms de olikalggarnas hjdkapacitet. En vanlig skrid kan lgga ut upp till 240 mmtjocklek vilket motsvarar ca 190 mm packat material. Ytjmnheten blirdock lg vid dessa tjocklekar, varfr rekommenderas att fr tjocklekar ver160 mm packat material, anvnds lggare med hgpackande skridar.

Cementa AB 29

Fr att minimera risken fr stenseparation vid lggningen br material-tillfrseln till lggaren vara s jmn som mjligt. Undvik att kra lggarenhelt tom p material det kar risken fr separation.

Om det brjar regna kraftigt skall utlggningen stoppas omedelbart. Mate-rial som r utlagt skall vltas och efterbehandlas snarast mjligt. Hll kon-takt med CG-tillverkaren s att tillverkningen hinner avbrytas tills regnetupphrt.

Figur 6.33. Lggning med asfaltlggare.

Flerskiktslggning

Vid krav p ett tjockt brlaget r man tvungen att lgga ut CG-lagret i tveller flera skikt. Flerskiktslggning medfr arbetsmoment som mste pla-neras noga.

Vid tvskiktslggning lggs frst det undre skiktet ut och vltas med 1 sta-tisk verfart (ingen vibrering) varefter det vre skiktet lggs p (vtt i vtt)senast inom 1 timme. Hela tjockleken, dvs bda skikten, packas ihop ge-nom vibrerande vltning s att full vidhftning mellan skikten erhlls.

Vid tvskiktslggning br det undre skiktets tjocklek utgra ca 60 % avtotaltjockleken.

Andra lggningsmetoder

Brlagerlggare, hjullastare eller vghyvel r andra lggningsutrustningarsom anvnds vid lggning av CG. Gemensamt fr dessa lggare r att CG-lagret lggs ut utan att ngon komprimering sker vid utlggningen. Efterutlggning mste massan drfr packas statiskt, innan justeringen av ytansniv och jmnhet kan utfras med vghyvel fr att drefter packas medvibrerande vlt.

Brlagerlggare r som namnet sger en utrustning som normalt anvndsfr utlggning av obundet brlagermaterial, men som visat sig mycket an-vndbar ven fr cementbundet grus. Brlagerlggaren r ett redskap somkopplas till en vanlig hjullastare dr CG-materialet tippas direkt i lgga-rens materialficka (figur 6.34). Lggning med brlagerlggare r den

Cementa AB 30

lggningsmetod som troligen har den hgsta kapaciteten och ven klararden strsta lagertjockleken, upp till 300 mm.

Anvndningen av denna lggningsmetod r dock mycket sparsam, menanvnds vanligtvis vid stora vgobjekt dr lnga lggningsdrag kan utf-ras.

Lggning av CG med hyvel eller frontlastare r en anvndbar metod vidmindre ytor eller dr noggrannheten p ytjmnheten inte r stor. Vid lgg-ning med hyvel br antalet hyvelverfarter minimeras eller hyveln kras satt den ger s utbredd packning som mjligt innan vltning utfrs.

Resultatet efter dessa metoder, dr justeringen utfrts med hyvel fre denslutliga packningen med vibrerande vlt utfrts, r mycket beroende pfrarens skicklighet.

6.3.6 Packning

Packningen av CG-materialet genom vltning r ett av de viktigaste mo-menten fr att erhlla en fullgod slutkvalitet. Om vltningen utfrts rttskall CG-lagret efter packning ha en packningsgrad som inte understiger97% (enligt Modifierad Proctor).

Vltningsarbetet skall pbrjas omedelbart efter det att CG-materialet rutlagt och fljer i princip ett normalt vltmnster (6.35). Utlggnings-metod, lagertjocklek, sprickanvisningar etc krver dock en del anpassningsom br vara genomtnkt innan vltningen pbrjas.

Att CG-materialets fuktkvot r rtt kontrolleras genom att massans bete-ende observeras nr vltningen pbrjas. Om ytan blir vgig eller massanfastnar p vlten r fuktkvoten fr hg. Vnta d med vltningen tills CG-materialet brjat suga ngot och fortstt sedan vltningen. Meddela be-tongstationen omedelbart om CG-materialet inte har rtt fuktinnehll.

Figur 6.34. Lggning med brlagerlggare modell Massmaster.

Cementa AB 31

Ett praktiskt tips om hur vltning br utfras vid dygnsfog framgr av figur6.37.

Vltningen br vara avslutad senast 2 timmar efter det att CG-materialettillverkades.

Figur 6.35. Vltning av CG med vibrerande vlt.

Packnings- Rekommenderat minsta Strsta lagertjocklekredskap antal vibrerande (mm) efter packning

verfarter

Vibratorplatta min 100 kg 4 100 min 400 kg 4 250

Vibrerande envalsvlt(statisk linjelast)* 6 ton (min 15 kN/m) 6 250 10 ton (min25 kN/m) 6 350

Vibrerande tandemvlt,(statisk linjelast)* 2,5 ton (min 10 kN/m) 6 150 6 ton (min 15 kN/m) 6 250 10 ton (min 25 kN/m) 6 350

*Statisk vikt per vals dividerad med valsbredd.

Vltningen brjar med 12 statiska verfarter. Frn den tredje verfartenutfrs vltning med vibrering. Antalet verfarter med vibrerande packningberor p vlttyp, undergrund och lagertjocklek. Det minsta antalet vlt-verfarter som rekommenderas fr att uppn erforderlig packningsgrad97% framgr av tabell 6.2.

Vltningen skall pg tills erforderlig packningsgrad erhllits, vilken mtsp den packade ytan med isotopmtare (figur 6.36). Fr att minimera ris-ken fr vgbildning vid ndrad krriktning (svngning), br vibreringenstngas av. Vlthastigheten skall normalt inte verstiga 3 km/h.

Tabell 6.2. Val av vlt och rekommenderat minsta antal vibrerande verfarter.

Cementa AB 32

Figur 6.37. Exempel phur en dygnsfog kanutfras.

Figur 6.36. Mtning av packningsgraden med isotopmtare.

6.3.7 Utfrande av platsblandad CG

Vid platsblandning tillverkas CG-lagret direkt p plats genom att cementoch vatten blandas in i ett tidigare utlagt ballastmaterial (figur 6.38).

Ballastmaterialet fr tillverkning av platsblandad CG br ha en frdel-ningskurva liknande den fr verksblandad CG, med strsta stenstorlek32 mm. Ballastmaterialet (brlagret) lggs ut, vattnas och packas som frett obundet brlager. Tjockleken p det utlagda och packade brlagret skallvara som fr det slutliga CG-lagret.

Vid platsblandningen sprids den mngd cement ut p brlagerytan somtestats fram vid laboratorieprovning fr erhllande av efterfrgad hllfast-het. Efter cementspridningen blandas cementet in i brlagret med en frs-maskin. Fr att erhlla rtt fuktinnehll i CG-materialet kontrolleras fuk-

Cementa AB 33

ten i brlagermaterialet fre inblandningen av cementet varefter erforder-ligt vatten tillstts vid infrsningen av cementet, fr att optimal fuktkvotskall uppns. Efter infrsningen av cement vltas materialet en gng meden statisk verfart. Drefter hyvlas CG-materialet fr att CG-lagret skall frtt tjocklek, profilhjd och lutning. Nr profileringen r klar vltas CG-materialet med vibrerande vlt tills 97% packningsgrad uppntts.

6.3.8 Efterbehandling

Den frdiga verytans egenskaper r beroende av hur effektiv hrdningenvarit. Orsaken till att verytans egenskaper frsmras r oftast uttorkningav CG-ytan. Den vanligaste metoden fr att skydda CG-ytan frn uttork-ning r att pfra en asfaltlsning (figur 6.39) eller att vattenhrda.

Vattning direkt p den frdiga vltbetongen br undvikas, d det kan geskador. Dremot r vattenhrdning av ytan att rekommendera frn det an-dra dygnet och ytterligare 37 dygn.

Figur 6.38. Arbetsmomenten vid platsblandad CG: cementspridning, infrsning ochvltning.

Figur 6.39. Frsegling av CG-ytan med asfaltlsning.

Cementa AB 34

6.3.9 Fogar

Fogar i ett CG-lager r inte ndvndiga, men kan utfras fr att styrasprickbildningen. Om inte fogar anordnas kommer CG-lagret frr eller se-nare att spricka beroende p materialets krympning. Fogarna har liten bety-delse fr CG-lagret men kan ha betydelse fr den slitlagerbelggning somlggs ver CG-lagret. Om en tunn asfaltbelggning lggs p CG-lagretkommer reflektionssprickor frn CG-lagret att fortplanta sig upp i asfaltenvilket kan medfra skador i asfaltlagret. Storleken p reflektionssprickornar beroende p hur tjockt asfaltlagret r.

Fr att reducera sprickbildningen kan ett asfaltbindlager lggas p CG-lag-ret fre asfaltslitlagret. Om ett cementbundet grus utgr brlager underplatsgjuten betong eller vltbetong br fogar anordnas i CG-lagret underfogarna i betongbelggningen.

6.3.10 Trafikering

Teoretiskt r det mjligt att trafikera ett CG-lager direkt efter det att mate-rialet packats. Rekommendationen r dock att trafikering skall ske i be-grnsad omfattning tills det att slitlagret ver CG-lagret lagts ut.

6.3.11 Kontroll vid och efter utfrande

Under arbetets gng br fortlpande kontroll ske av svl tillverkningensom utfrandet p arbetsplatsen. P lggningsplatsen kontrolleras rttpackningsgrad och belggningens tjocklek. Fr att verifiera CG-lagretskvalitet, kan borrkrnor tas ut som drefter trycks fr kontroll av hllfast-heten.

Cementa AB 35

6 Arbetsutfrande6.1 Platsgjuten markbetong6.2 Vltbetong6.3 Cementbundet grus (CG)