I M M O T R I N K S & A N D E R S B I W A L L

A R K E O L O G I S KP R O S P E K T E R I N G AVF O R N L Ä M N I N G S M I L J Ö NG A M L A U P P S A L AF O R S K N I N G S - O C H U T V E C K L I N G S P R O J E K T

U V T E K N I K - R I K S A N T I K VA R I E Ä M B E T E T

I M M O T R I N K S & A N D E R S B I W A L L

A R K E O L O G I S KP R O S P E K T E R I N G AVF O R N L Ä M N I N G S M I L J Ö NG A M L A U P P S A L AF O R S K N I N G S - O C H U T V E C K L I N G S P R O J E K T

U V T E K N I K - R I K S A N T I K VA R I E Ä M B E T E T

Copyright © 2011 Immo Trinks

published by uv teknik - riksantikvarieämbetet

typeset with LATEX

First print July 2011

Innehåll

Inledning 7

Projektbeskrivning 9

Metod och teknik 11

Undersökningsområden 17

Genomförandet 21

Arkeologisk resultat 23

Sammanfattning 37

Administrativa uppgifter 39

Litteraturförteckning 41

Bilaga A 43

Bilaga B 49

Bilaga C 91

Bilaga D 133

Inledning

I september 2010 genomförde Riksantikvarieämbetet (RAÄ) UVTeknik i samarbete med österrikiska Archeo Prospections©, Upp- Archeo Prospections© i Wien är ett

internationellt team av mycket me-riterade arkeologer, geofysiker ochdatorexperter för professionellt arke-ologisk prospektering. UV Teknik harsamarbetat med expertteamet sedan2005.

sala Universitet och Gamla Uppsala museum en nytt arkeologiskForsknings- och Utvecklingsprojekt i Gamla Uppsala. Syftet medundersökningen var att genom högupplöst arkeologisk prospekte-ring med magnetometer och georadar undersöka metodens poten-tial för kartläggning av fornlämningsmiljön i Gamla Uppsala ochatt generera ny kunskap om en av Sveriges mest kända historiskaplatser. Projekted finasierades genom medel från Riksantikvarie- FoU-anslaget 2010. Temaområde Plats

och tradition. RAÄ Dnr: 353-3823-2009ämbetets Forsknings- och Utvecklingsfond.

Undersökningens fältarbete genomfördes med hjälp av ny-utvecklad teknik dvs multikanal-georadar och motoriserat magne-tometer system av geofysikern PhD Immo Trinks och arkeologenAnders Biwall från Riksantikvarieämbetet UV Teknik, samt arkeo-logerna Klaus Löcker, Erich Nau och Manuel Gabler från ArcheoProspections©, Wien. Prof. Ola Kyhlberg från Institutionen för arke-ologi och antik historia, Uppsala universitetet, bidrog med expertisi datatolkningen. Bearbetningen av prospekteringsdatan är gjordav Erich Nau och Immo Trinks. Datatolkningen är gjord av ImmoTrinks. Klaus Löcker skapade 3D datavisualiseringen. Rapporten ärskriven av Immo Trinks och Anders Biwall.

Riksantikvarieämbetet UV och Archeo Prospections© är part-ner inom det 2010 i Wien ny grundade Ludwig Boltzmann Institutet http://archpro.lbg.ac.at

för Arkeologisk Prospektering och Virtuell Arkeologi, som ägnar sig åtforskning och utveckling av storskalig, högupplöst arkeologisk pro-spektering för undersökningar av hela landskap. Förutom avancera-de geofysiska mätningar med georadar och magnetometer användsoch utvecklas flygburen laserskanning och flygfotografering för attarkeologiskt kartlägga mycket stora områden.

Figur 1: Magnetometersystemet i bruk på fältet öster om Högåsengravfältet i Gamla Uppsala (undersökningsområdetMag 2). Fem känsliga gradiometerinstrument som registrerar förändringar i jordens magnetfält är monterad på enomagnetisk vagn tillsammans med en GPS för positionering med centimeternoggrannhet. Vagnen kan dras med enhastighet upp till 50 kilometer i timmen. Arkeologisk prospektering med motoriserat magnetometersystem tillåtereffektiv kartläggning av stora områden.

Figur 2: Magnetometerundersökningen visade att under markytan på område Mag 2 döljer sig kraka, hundratals meterlånga rader av stora gropar fyllda med sten. Fyrhjulningen i fotot korsar den öst-västliga raden av gropar. I bakgrundensyns Uppsala slott och Domkyrkan.

Projektbeskrivning

Fornlämningsmiljön Gamla Uppsala är en välkänd plats medtradition i Sveriges historia, som inte bara består av de idag synligaKungshögarna och kyrkan utan också av lämningar av hallbygg-nader och en tillhörande bo- och hantverksplats. Projektet skullegenom professionell geofysisk arkeologisk prospektering kunnagenerera ny värdefull kunskap om Gamla Uppsala. Med hjälp avhögupplöst magnetometer- och georadarmätningar skulle under-jordiska lämningar av forntida bebyggelse och relaterade struktureroch därmed fornlämningsmiljöns utsträckning kartläggas. Den ny-genererade informationen kommer att bidra till en bättre förståelseav fornlämningsmiljön i Gamla Uppsala och till bättre planering avframtida arkeologiska undersökningar. Ickeförstörande arkeologiskprospektering är en ideal metod för att generera planeringsun-derlag för modernt kulturmiljöarbete och en hållbar utveckling avplatsen. Projektets resultat kommer att bidra till en helt ny bild avplatsen och dess historia vilket kommer att vara av värde för såvälforskningen som allmänheten.

Gamla Uppsala var känd som en centralort men ytterst lite ärkänt om områdets bebyggelsestruktur och den exakta utbredning-en av Gamla Uppsalas fornlämningsmiljö. Bland annat är det intekänt om platsen har varit befäst eller om det funnits andra typer avförsvarsanläggningar. Flera i ytan begränsade arkeologiska under-sökningar1 har visat spår av boplatslämningar från yngre järnålder 1 Ljungkvist, J. (2009). Kartering med

metalldetektor och bebyggelsestudie inorra Gamla Uppsala. Gamla Uppsala –framväxten av ett mytiskt centrum. Rapport2. Institutionen för arkeologi och antikhistoria, Uppsala universitet

(550 – 1050 e.Kr.) och vikingatid (900-1000 tal e.Kr.), i åkermarkennord och nordöst om Gamla Uppsala, i omedelbart anslutning tillkungsgårdsplatån, och i anslutningen till järnvägen.

Figur 3: Magnetometermätning i fältet norr om Kungsgårdsplatån (undersökningsområdet Mag 1, utsikt mot nord).

Både högupplöst, storskalig magnetometer- och georadar-prospektering är mycket väl lämpad för att kartlägga underjordis-ka arkeologiska strukturer på ett tids- och kostnadseffektivt sätt.Grävande arkeologiska undersökningar kan till sin natur bara ge-nomföras en gång. På platser som Gamla Uppsala bör därför helstickeförstörande undersökningar föregå grävande undersökningarför att minimera markingrepp.

Framtida eventuella arkeologiska undersökningar kan, baseradepå prospekteringsresultat, göras riktade. Avsikten med projektetvar att testa metodens potential i Gamla Uppsala genom att gene-rera storskaliga magnetometer -och högupplösta georadarkartori området. För denna pilotstudie utvaldes tillgängliga undersök-ningsytor norr om Gamla Uppsala kyrka, och omeddelbart österom Högåsengravfältet.

Syftet med projektet var att genom kartläggning av spår efterarkeologiskt intressanta lämningar, som bebyggelsestrukturer, vägaroch möjliga befästningsanläggningar, generera ny kunskap omett av Sveriges mest kända fornlämningslandskap. Denna kun-skap skulle vara av värde för arkeologisk forskning och historie-skrivningen om platsen, utgöra planeringsunderlag för framtida,arkeologiska undersökningar och bidra till en hållbar utveckling avfornlämningsmiljön.

Metod och teknik

Internationellt sett är geofysisk arkeologisk prospekteringen etablerad vetenskapsgren. I Skandinavien har användningenav geofysiska prospekteringsmetoder för arkeologiska ändamål ibåde kvantitet och kvalitet varit begränsad. Under det senaste femåren har den inom Riksantikvarieämbetets Arkeologiska Uppdrags-verksamhet etablerade prospekteringsgruppen genom talrika test- Över 50 högupplösta prospekterings-

mätningar genomfördes mellan 2005

och 2010 i Sverige, Norge, Nederländer-na och på Cypern.

och uppdragsmätningar visat att metoden har en stor potential förframgångsrik användning även under komplicerade geologiska ocharkeologiska förhållanden. Genom mycket noggranna mätningaroch bruk av professionella, mycket känsliga mätinstrument harhittills helt okända arkeologiska lämningar på viktiga järnålders-och vikingatida platser, som till exempel Birka i Sverige och Borre2 2 Trinks, I., Gansum, T., and Hinter-

leitner, A. (2010a). Mapping iron-agegraves in Norway using magnetic andGPR prospection. Antiquity, 084(326)

i Norge kunnat kartläggas. Professionellt utförda mätningar harvisat att det är möjligt att identifiera och tolka arkeologiska läm-ningar som till exempel byggnader, gropar, gravar, stolphål, diken,tomtindelningar, stenpackningar och jordvallar.

Arkeologisk prospektering med magnetometer

Magnetometermätningar används inom arkeologisk prospekteringför att spåra områden som avviker i sin magnetisering från denvanliga magnetiseringen i jordens magnetfält 3,4. Arkeologiskt eller 3 Aspinall, A., Gaffney, C. F., and Sch-

midt, A. (2008). Magnetometry forArchaeologists. AltaMira Press4 Neubauer, W. (2001). MagnetischeProspektion in der Archäologie. Verlagder Österreichischen Akademie derWissenschaften, Wien

historiskt intressanta underjordiska strukturer kan förorsaka lokalaanomalier i jordens magnetfältstyrka och magnetfältorientering,som med mycket känsliga mätinstrument, en så kallad magneto-meter, kan mätas och analyseras. Användning av eld kan ge ökadmagnetisering av mineraler i jorden, och upphettning av jord ochlera över den så kallade Curietemperaturen kan ge ökad termo-remanent magnetisering, till exempel bränd keramik eller tegel.Magnetometerprospektering kan också användas för att hitta ferro-magnetiska objekt (järnobjekt) medan diamagnetiska metaller somkoppar, silver, guld eller bly inte syns i magnetometerdata. Mänsk-lig aktivitet (såväl i nutid, historisk eller förhistorisk tid) kan har Prospekteringsressultatet visar inte

bara strukturer av arkeologisk intresse,utan också spår av markingrep från allatider - moderna ledningar såväl somförhistoriska anläggningar.

orsakad en ökad magnetisering av ytliga jordlager. Grävda gropareller diken som fyllts med jord av högre magnetisering kan ännuidag förorsaka mätbara avvikelser i de lokala magnetfälten.

Figur 4: Motoriserad MALÅ Imaging Radar Array (MIRA). Georadarantennanordningen är monterad i lådan framförtraktorn. GPS-antennen för exakt positionering av mätdata syns monterad ovanpå MIRA antennlådan.

Figur 5: MIRA-systemet i bruk på fältet öster om järnvägen (undersökningsområdet GPR 1, utsikt mot norr).

metod och teknik 13

Magnetometermätningar utförs vanligtvis genom så kalladegradiometermätningar(fig. 6). Ett gradiometerinstrument bestårav två magnetometersensorer som båda mäter det lokala magnet-fältet. En sensor är monterad nära markytan medan den andra ärmonterad med längre avstånd från markytan. Den nedre sensornpåverkas i högre grad av magnetfältsanomalier i marken jämförtmed den andra sensorn. Båda sensorerna mäter den mycket krafti-ga effekten av det regionala jordmagnetfältet och dess variationeri tid. Variationer orsakas till exempel av solaktivitet. Genom skill-naden mellan mätvärdena från den övre och undre sensorn räknasgradienten ut för det lokala magnetfältet (därav namnet gradiome-ter) och svaga lokala magnetfältvariationer blir därmed spårbara. Figur 6: Arkeologisk prospektering

med manuellt magnetometersystembestående av fyra Foerster gradiometer-instrument.Jordens magnetfältstyrka i mellansverige är ungefär 48 000

nanotesla [nT]. Magnetfältanomalier av arkeologiska strukturerligger mestadels mellan 0,001 nT (till exempel ett svagt magnetisktstolphål) och några 10tals nT (rester av en tegelugn). Upplösning-förmågan hos det i projektet använda magnetometersystemet, ensk Förstermagnetometer, är mellan 0,2 och 0,3 nT. Magnetfältsmät-ningar utförs längs parallella profillinjer inom hela undersöknings-området.

Figur 7: Arkeologisk prospektering medmanuellt 500 MHz georadarsystem.

Den senaste magnetometerteknologin en består av flera gra-diometerinstrument monterad på att omagnetisk vagn som dras aven fyrhjulning i hög hastighet (fig. 1, 2, 3). Datan registreras på enruggad dator framför operatören och mätdatan positioneras genomvärden från en RTK-GPS med hög noggrannhet. I profilriktning-en registreras mätvärden med cirka tio centimeter avstånd frånvarandra, profilavståndet är 50 cm. På de undersökningsytor somär helt fria från hinder kan man med motoriserat magnetometer-system undersöka över tio hektar per dag.

Arkeologisk prospektering med georadar

Ett georadarsystem fungerar i princip som ett ekolod5. En sända- 5 Conyers, L. and Goodman, D. (1997).Ground penetrating radar: an introductionfor archaeologists. Walnut Creek, Calif.,AltaMira Press

rantenn skickar ner en elektromagnetisk signal i marken. Signalenreflekteras från strukturer som stenar och skiktgränser mellan jord-lager med olika fysiska egenskaper (till exempel fyllningen i dikeneller gropar i relation till den omgivande orörda undergrunden).För att en struktur ska vara mätbar krävs att det finns en tillräckligfysikalisk konstrast mellan strukturen och den omgivande markensamt att strukturen är tillräckligt stor jämfört med mätprofilav-ståndet. Penetreringsdjupet av georadarsignalen beror på markensfysiska egenskaper och signalens frekvens. Georadar (fig. 7) kallasockså för markradar eller Ground Penetrating Radar (GPR).

Figur 8: MIRA-systemet i bruk på fältet norr om Kungsgårdsplatån (undersökningsområde GPR 3, utsikt mot norr).

Figur 9: MIRA-systemet på fältet norr om Kungsgårdsplatån (undersökningsområde GPR 3, utsikt mot norr).

Figur 10: Upphöjningen i terrängen öster om järnvägen inom georadarundersökningsområde GPR 1 (utsikt mot norr).

metod och teknik 15

Genom mätningar längs många, tätt lagda parallella linjer kanman generera en tredimensionell digital datavolym. Bearbetningav en tredimensionell datavolym6 ger möjlighet att ta fram bilder 6 Leckebusch, J. (2003). Ground-

penetrating Radar: A Modern Three-dimensional Prospection Method.Archaeological Prospection, 10:213–240

av hela den sammanhängande undersökta ytan från olika djup,vilket dramatisk ökar såväl förståelsen av insamlad data som dearkeologiska tolkningsmöjligheterna.

Riksantikvarieämbetets prospekteringsgrupp inom UVanvänder ett professionella georadarsystem med flera antennermed olika signalfrekvenser, detta för att garantera såväl bästa pe-netreringsdjup som högsta dataupplösning. På flera håll har ut-grävningarna genomförts baserade på UV:s prospekteringsresultat,som till exempel St. Olofs konvent i Skänninge, ett okänt källarrumpå Borgholm slotts inre borggård7, Fransiskanerklostret på Krokeks 7 Trinks, I., Rudolfsson, J., Stibéus, M.,

Karlsson, P., Ternström, C., and Hinter-leitner, A. (2009). Med georadar på jaktefter Borgholms slotts hemligheter.Kulturvärden, 2:36–39

ödekyrkogård, och en cirkulär gravanläggning i Uppåkra. Dessavisade på mycket bra överensstämmelse mellan prospekterade ochutgrävda strukturer.

Nyaste, svenskutvecklade georadarteknologin8 i form av 8 Trinks, I., Johansson, B., Gustafsson,

J., Emilsson, J., Friborg, J., Gustafsson,C., and Nissen, J. (2010b). Efficient,large-scale archaeological prospectionusing a true 3D GPR array system.Archaeological Prospection, 17(3):175–186

MALÅ Imaging Radar Array (MIRA) tillåter prospektering medmotoriserat multikanalsystem(fig. 4, 5, 8). Med hjälp av ett auto-matiskt positioneringssystem i form av en differentiel GPS medcentimeter noggranhet uppdaterat flera gånger per sekund kanflera hektar stora områden undersökas dagligen med mycket högupplösning (8 cm horisontellt mätpunktavstånd).

16 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 11: Georadarundersökningsområdena GPR 1 till GPR 5 är markerade.

Undersökningsområden

Flera delområden har valts ut för testmätningar med magneto-meter- och georadarmetoden. Valet styrdes av tidigare arkeolo-giska fynd samt av ytbeskaffenhet och markens tillgänglighet. Endetaljerad beskrivning och sammanställning av de arkeologiska un-dersökningar som tidigare har förkommit inom dessa delområdenär gjord av Ljungkvist9 – nedanstående uppgifter är hämtat från 9 Ljungkvist, J. (2009). Kartering med

metalldetektor och bebyggelsestudie inorra Gamla Uppsala. Gamla Uppsala –framväxten av ett mytiskt centrum. Rapport2. Institutionen för arkeologi och antikhistoria, Uppsala universitet

denna källa.

Georadarundersökningsområden

Samtliga georadarrundersökningsområden är avbildade i fig. 11.

Område GPR 1 är beläget i åkern öster om järnvägen och norr omKaplansgården. Detta område, som också kallas för Östra Gärdet,har tidigare undersökts när ett kabelschakt grävdes i den södradelen, i nordvästlig–sydöslig riktning10. Det sydöstra hörnet av 10 Fagerlund, D. and Frölund, P. (1993).

Arkeologiska slutundersökningar ochkontroller. Uppsala-Örbyhus. Telekabel.RAÄ. UV Uppsala. Rapport, Uppsala

området och åkerns östra kant har undersökts i samband med enarkeologisk förundersökning inför byggandet av en cykelväg ochinför byggandet av den planerade järnvägstunneln11,12. Boplatsläm- 11 Anund, J. and Göthberg, H. (1998).

Nya perspektiv på Gamla Uppsalas kul-turlandskap –byläget och Norra Gärdet.Arkeologiska förundersökningar 1996 och1997, Riksantikvarieämbetet. Gamla Upp-sala – centralplats och omland. Arkeologiskförundersökning på ostkustbanan 1996-7.RAÄ. UV Uppsala. Rapport, Uppsala12 Karlenby, L. (1993). Ett tvärsnittgenom Gamla Uppsala socken. Arkeologiskaundersökningar inför gång- och cykelvägenmellan Gamla Uppsala och Storvreta.RAÄ . UV Uppsala. Rapport 1993:3.Stockholm.

ningar i form av stolphål, en härd och en möjlig husgrund påträf-fades i områdets sydöstra del, men inga tjocka kulturlager kundeobserveras. Intill banvallen längs den västra kanten av områdetfinns i södra delen en förhöjning i terrängen (fig. 10) som fortsätteräven väster om järnvägen. Ett grophus från 800-900-tal e.Kr. fram-kom vid undersökningen i samband med kabelschaktdragningen.Ljungkvist konstaterade (2009) att fyndspridningen talar för attboplatslämningarna är koncentrerade till de västra, södra och syd-västra delarna av området", och att 2008 noterades flera upplöjdahärdar. År 2008 genomfördes en kartering av området med metall-detektor och då framkom fynd som ett bronshuvud samt talrikametallfynd från Vikingatiden som tyder på boplatslämningar i om-rådets sydvästra del. Ytförhållandet vid undersökningstillfället synsi figur 4, 5 och 10.

Område GPR 2 är beläget på ängen omedelbart väster om Gam-la Uppsala museum. Området var också platsen för Mattsgårdeninnan den revs inför bygget av museet. Den nordvästliga begräns-ningen består av grusvägen som leder förbi gravhögarna. I dettaområde har det ännu i modern tid funnits en gård bestående av

18 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

ett antal byggnader (Ekonomisk Karta över Sverige 1952, 11 I 8 aGamla Uppsala). Områdets västra del är avbildat i fig. 12.

Område GPR 3 är beläget i åkern norr om Gamla Uppsala kyrkaoch norr om kungsgårdsplatån. I den läggre liggande åkermarken,som tidigt på våren kan vara mycket blöt och med inslag av vatten-ansamlingar, var den centrala åkern tillgänglig, medan åkern i östermot banvallen var plöjd eller under plöjningen. I området öster omområde GPR 3 påträffades relativt många arkeologiska anläggning-ar (Fagerlund & Frölund 1993). Inom själva undersökningsområdethade spår av kulturlager samt nedgrävningar och stolphål på-träffats. I södra delen av område GPR 3 genomförde Alström ochDuczkos 1992-94 arkeologiska undersökningar13,14 som resulterade 13 Alström, U. and Duczko, W. (1993).

Norra gärdet (RAÄ 281). Utgrävningen1992. Arkeologi och miljögeologi i GamlaUppsala. Studier och rapporter 1. OPIA 7.Uppsala. 39-44

14 Alström, U. and Duczko, W. (1996).Norra Gärdet. Utgrävningar 1993, 1994.Arkeologi och miljögeologi i Gamla Uppsala.Studier och rapporter 2. W. OPIA 11.Uppsala. 115-128

i fynd av flera stolphål samt en stenkonstruktion, cirka två meterbred och över 65 m lång. Denna konstruktion av två stenrader meddubbla stolphålrader tolkades som en vallanläggning. Nyare ideérantyder att denna struktur snarare har varit en äldre väg (Ljung-kvist 2009, 10). Slutsatsen var att i området har det funnits en äldreboplats (Ljungkvist 2009, 10). Området och ytförhållanden undermätperioden är avbildad i fig. 3, 8 och 9.

Område GPR 4 är beläget i det mindre, ungefär trekantiga fäl-tet mellan georadarundersökningsområde GPR 3 och GPR 5. Vidundersökningstillfället var ytan täckt med högt gräs. Området ochytförhållanden under mätperioden är avbildad i fig. 13.

Tabell 1: Storlek på de områden somundersökts med georadar:

Delområde StorlekOmråde GPR 1 27 511 kvmOmråde GPR 2 6 517 kvmOmråde GPR 3 15 670 kvmOmråde GPR 4 1 138 kvmOmråde GPR 5 13 221 kvmTotalt GPR 64 057 m2

Område GPR 5 är beläget i åkern norr om Disagården, väster omområde GPR 4. I åkerns västra kant finns lämningar av ett gravfät.I områdets södra del har fynd påträffats som antyder lämningar avett boplats- eller hantverksområde (Ljungkvist 2009).

Magnetometerundersökningsområden

Samtliga magnetometerundersökningsområden är avbildade i fig.14.

Område Mag 1 är beläget i samma åker norr om Gamla Uppsalakyrka som område GPR 3 (fig. 3, 9). Medan område GPR 3 sträckersig ungefär 140 m i NÖ-SV riktningen, är område Mag 1 cirka 250

m längre i samma riktningen.

Område Mag 2 är beläget i åkern söder om område Mag 3 ochöster om den sydliga änden av Högåsengravfältet (fig. 1). Antag-ligen har gravfältetet fortsatt in i område Mag 2 längs dess västrakant. Områdets östra del är avbildat i fig. 2.

Tabell 2: Storleken på de områden somundersökts med magnetometer:

Delområde StorlekOmråde Mag 1 30 358 kvmOmråde Mag 2 62 447 kvmOmråde Mag 3 33 530 kvmTotalt Mag 126 335 m2

Område Mag 3 är beläget i åkern SV om område GPR 2 och norrom område Mag 2, SÖ om gravhögarna.

Figur 12: Georadarundersökning på gräsmattan mellan gravhögarna och museet (undersökningsområdet GPR 2).

Figur 13: Det till ytan mindre delområde GPR 4 var vid undersökningstillfället beväxt med högt gräs. Till höger i bildensyns delområde GPR 3 och i bakgrunden delområde GPR 5.

Den totala ytan som är undersökt med georadar omfattar 6,4 hektar(64 057 kvm) (Tabell 1).Den totala ytan som är undersökt med magnetometer omfattar 12,3hektar (123 163 kvm) (Tabell 2).

20 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 14: Magnetometerundersökningsområdena Mag 1, Mag 2 och Mag 3 är markerade.

Genomförandet

Prospekteringsundersökningen genomfördes med hjälp avArcheo Prospections® från Österrike under en vecka i September2010. Istället för den planerade mätningen med manuellt opererademagnetometer- och georadarsystem användes en nyutvecklad tek-nisk utrustning för motoriserad mätning med automatisk positio-nering. Tack vare detta var det möjligt att med georadar skanna avbetydligt större områden än förväntat (6,4 hektar istället av två hek-tar) och med tre gånger högre mätpunktstäthet (8 cm profilavståndiställe för 25 cm). Den med magnetometer undersökta ytan på 12,3hektar och motsvarade ungefär den prognosticerade ytan på 10

hektar. Vädret under hela undersökningen var torrt och varmt.

Georadarmätningarna utfördes med en 16-kanal, 400 MHzMALÅ Imaging Radar Array (MIRA) med 8 cm horisontellt mät-punktavstånd (fig. 4, 5). Magnetometermätningarna utfördes medett motoriserat 5-kanal Foerster magnetometersystem med data-lagring på en ruggad dator (fig. 1). För positionering av georadar-och magnetometerdata användes en differentiell RTK-GPS från RTK-GPS: RealTime Kinematik Global

Positioning SystemLeica med egen basstation. Mätdata från både georadar och mag-netometer positionerades i SWEREF 99 vid undersökningstillfälletmen har transfererats till RT90 2,5 gon Väst.

Magnetometer -och georadarmätningarna utfördes pa-rallellt. Undersökningsytorna för testet av metoden hade valts uti diskussion med fil. dr. John Ljungkvist från Uppsala Universitetoch med hänsyn till ytornas arkeologiska potential och ytbeskaffen-het vid undersökningstillfället. Ett område undersöktes med bådegeoradar och magnetometermetoden (Mag 1 / GPR 3). Alla andraområden undersöktes bara med en metod.

Den senast utvecklade navigationsmjukvaran som visarvar mätningen har gjorts var vid undersökningstillfället inte an-vändbar. För positionering fick man i detta fall använda synligahjulspår efter magnetometersystemet. På grund av att dessa varrelativt otydliga (nertryckt halm och osäkra hjulspår) och en relativthög mäthastighet ledde detta till att område Mag 1 inte undersök-tes helt och hållet. De mindre hålen i magnetometerdatat skaparinga större problem vid datatolkingen.

22 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Datan bearbetades och filterades med hjälp av Archeo Prospec-tions® specialutvecklade mjukvara. Av magnetometerdatat genere-rades optimerade databilder med 10 cm horisontell bildupplösning.Av georadardatat genererades djupskivor med 8 cm horisontell ochcirka 5 cm vertikal upplösning för alla undersökta områden. Dessageorefererade TIFF bilder (i gråskala) visualiseras och tolkas i ettGeografiska Informationssystem (ArcMap 9.3).

Magnetometerdata är avbildat i fig. 27 till 31.

Georadardjupskivor med ungefär 5 cm tjocklek genererades förområde GPR 1 (fig. 32–71), GPR 2 (fig. 72–111) och GPR 3, 4 och 5

(fig. 112–151).

Arkeologisk resultat

Resultat av prospekteringsundersökningen. Varje undersökt delom-råde beskrivs nedan.

Område GPR 1

De översta georadardjupskivorna av undersökningsområde GPR 1

visar tydliga traktorspår (fig. 32-36). Dessa anomalier kan användasför att kontrollera att positioneringen av georadardatan är exakt.Under ploglagret (från fig. 40) syns i undersökningsområdet GPR1 tre delområden som tydligt skiljer sig i sin karaktär från omgiv-ningen: centralt i väster mot banvallen på den upphöjda platån (fig.10), i områdets sydvästra hörn samt i det sydöstra hörnet fram-träder flera relativt skarpa avgränsade ytor med ökad reflektivitetsom innehåller detaljerade strukturer. Dessa ytor samt de mindrestrukturerna är sannolikt av arkeologisk intresse. Det kan vara svårtatt urskilja anläggningar såsom hus eller geometriskt anordnadestolphål inom de ytor som visar på en ökad reflektivitet. Nordöstom det upphöjda område längs banvallen finns spår av en möjliggravanläggning. Enstaka stenansammlingar som syns i georadar-datan antyder ytterligare arkeologiska lämningar öster om dettaområde. Prospekteringsresultaten visar att georadarmetoden av-gränsar tre områden som antagligen innerhåller kulturlager. Detmellanliggande området är inte helt tom på strukturer av arkeolo-gisk intresse men antal och omfattning av dessa strukturer och samtkulturlagrens omfattning är antagligen mindre. Det NV-SÖ orien-terade ledningsschaktet, samt flera ytterligare ledningsdragningaroch möjliga dräneringsschakt framträder tydligt.

De tidigare arkeologiska resultatet från område GPR 1 (Fa-gerlund & Frölund 1993; Anund & Göthberg 1998; Karlenby 1993).De arkeologiska undersökningar längs områdets östra kant och idess sydöstra hörn i samband med ledningsdragningen, byggandetav cykelvägen och förundersökningen för järnvägstunneln visadepå boplatslämningar. Även observationer gjorda av John Ljund-kvist vid metalldetektoravsökningen av området verkar passa välihop med prospekteringsresultatet på det förhöjda området längsbanvallen.

24 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

!

!

!

!

!

!

!

!

! ! ! ! ! ! ! ! !!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!!!!!!!

!!!!!!!!!!!!!

!!

!

!!

!!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!!

!

!

!!

!!

! !

! ! ! ! ! ! ! ! !!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!!!!!!!!!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!! ! ! ! ! ! ! !

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

! ! !!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!!

!!

!!

!!!

!!

!!

!!

!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!!

!

!

!

! !

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!

!!

!!

!!

!!

!!!!!!!!!!

!!

!!

!!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!!

!

!!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!!

! !!

! !!

! ! ! ! ! ! !

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!!

!!

!

!!

!!

!

!

!

!

!!

! !!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!! !

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!!!

!!!!!!

!!!!!!

!!!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!

!!

!!

!

!!

!

!!

!!

!

!!

!

!!

!!

!

!!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!!

!!

! !!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! !! ! !

! ! !! ! !

! ! !! ! !

! ! !! ! !

! ! !! ! !

! ! !! ! !

! !!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!!!

!!!

!!!

!!!

!!!

!!!

!!!!

!!!

!!!

!!!

!!!

!!!

!!!

!!!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

1602500

1602500

1602600

1602600

6643

600

6643

600

6643

700

6643

700

6643

800

6643

800

0 20 40 60 80 10010Meters

/LedningarLinjär strukturGrav ?GropStark reflekterande skiktStruktur av arkeologisk intresse

Figur 15: Tolkning av georadardata från område GPR 1.

arkeologisk resultat 25

Område GPR 2

Resultatet av georadarmätningen på område GPR 2 är domineratav lämningar efter Mattsgården (fig. 17. I georadardata syns tyd-liga spår av de byggnader som har funnits på platsen, exempelvisgrundmurar, källare och rester av gamla grusvägar mm. Lilla hu-set till vänster på flygfotot (fig. 16) syns med sin i öster utbyggdaveranda i georadardjupskivorna, liksom det stora huset norr omtennisplanen (jämför med georadardjupskiva i fig. 88 samt fig. 94).

Gränsen mellan gårdsområdet och det obebyggda fältet i väs-ter syns tydligt i datan. Inga stora tolkningsbara underjordiskalämningar kan urskiljas här men många små reflektioner antyderförkomst av sten eller liknande objekt i marken. Ett flertal av dessastrukturer är markerade i tolkningsbilden. Det är inte möjligt attbedöma om dessa strukturer eller objekt är av arkeologisk relevans.Områdets östra del är mycket kraftig stört av recenta lämningar.På grund av de kraftiga reflektionerna och störningarna förorsa-kade av de recenta lämningarna i marken kunde inte förkomstenav arkeologiska strukturer i detta område bekräftas med hjälp avgeoradar. Jämfört med de tydliga lämningarna efter Mattsgårdenså är det troligt att kontrasten mellan fyllning och omgivande jordär så otydligt att strukturer av arkeologiskt intresse inte upptäcksvid georadarmätningen.

Figur 16: Vykort av Matsgården. Lillahuset till vänster på flygfotot (fig. 16)syns med sin i öster utbyggda verandai georadardjupskivorna, liksom detstora huset norr om tennisplanen. Källa:http://www.upplandia.se

Område GPR 3, 4, 5

Tolkningsbilden av georadaromådena GPR 3, GPR 4 och GPR 5 äravbildade i figur 18. Ett mindre utsnitt av områden med intressantastrukturer visas i figur 19.

Många ledningsdragningar dominerar data- och tolkningsbil-den från området GPR 3. I områdets sydöstliga del, parallellt med

26 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!!!!!!!!!!!!!!

!!

!!

!!

!!!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!!

!

!!

!

!!

!

!!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!! !

!! !

!! !

!! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!!

!

!!

!

!!

!!

!

!!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!!!

!!!!!!

!!!!!!

!!!!!!

!!!!!!

!!!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!!

!!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!

!!

!!

!

!!

!

!!

!!

!

!!

!

!!

!

!!

!!

!

!!

!

!!

!!

!

!!

!

!!

!!

!

!!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

! !! !

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!! !

!!

!

!

!

!!!

!

!

!

!!!

!!

!

!!! !

!

!!!

!!

!!

!!!

!!!

!!!

!!

!

!

!!!

!

!

!

!

!!

!!

!

!!

!

!

!

!

!

!!

!!

!

!!

!!!!

!

!

!!

!

!

!

!!

! !

!

!

!

!!!!

!

!!

!

!!!

!

!

!!

!

!!!

!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!!!

!

!!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!!!!

!!

!!

!

!!!!!! !

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!!

!

!!

!

!! !

!

!

!!!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

! !

!

!

!

!

!!

!

!!!

!!

!!!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!!

!

! !

!

! !

!

!!

!

!!

!

!!!

! !

!

!!!

!

!

!!

!

!!

! !

!!! !

!!!!!

!

!

!

!!

!

!!

!!

!!

!!

!!!

!

!!!

!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!!

!

!!

!!!

!!

!!

!!

!! !

!!

!!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!!!

!!! !

!

! !

!

!

!! !!

!!

!!

!

!!!!!

!

!!!!

!

!

!!

!

!!!!!

!!!

!!

!

!

!! !

!

!

!!!!

!!

!

!

!!!!

! ! !

!

!

! !!

!!

!

!!

!!

! !

!!!!

!

!!!

!

! !

!

!

!!

!

!

!!!!

!!

!!

!!

!

!! !

!

!!

!!

!

!

!

!

!!

!!

!!!!

!

!

!

! !

!!

!

!

!!

!!

!!!

!!

!

!!!

!

!!

!!!

!

!!

!

!!!!!

!!

!!! !

!

!!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!

!

! ! !!

!

!!

!!!

!!!

!

!

!!

!

!!

!

!!!

!!

!

!!!

!

!

!

!

! !

!

!

!

!

1602250

1602250

1602300

1602300

6643

400

6643

400

6643

450

6643

450

6643

500

6643

500

0 20 40 60 80 10010Meters

/

! Sten ?Linjär strukturVägMurKraftig reflekterande skiktByggnadStrukturGPR 2

Figur 17: Tolkning av georadardata från område GPR 2.

arkeologisk resultat 27

den befintliga vägen, finns cirka 20 m ut i fältet en bred struktur.Strukturen, som delvis tidigare undersökts arkeologiskt, liknar meren äldre väg än en försvarsanläggning eller palisadanläggning. Ettstort antal mindre, begränsade men kraftigt reflekterande strukturerantyder arkeologiska lämningar i form av gropar fylld med sten,och/eller härdar eller andra arkeologiska lämningar. Spridningenav dessa strukturer är inte bara begränsat till områdets södra delutan fortsätter över hela det georadarundersökta området norrut.Georadarmätningen inom området GPR 3 har inte klart kunnatavgränsa fornminnesområdet mot norr.

Område GPR 4 innehåller en struktur som kan tolkas som en öst-västlig orienterad byggnad. I georadardjupskivorna syns strukturersom kan vara rester av stolphål, och som verkar bilda en U-formmed öppen sida i öster (fig. 18, 19). Om tolkningen är korrekt skullebyggnaden har en bred på 9 m och en längd på minst 12 m menkan troligtvis vara upp till 20–22 m lång. Dessa anomalier i geora-dardatan syns tydlig till exempel i figur 123. Det kan inte uteslutasatt de observerade strukturerna förorsakast av någonting annatän ett större järnåldershus, men strukturen är värd att undersökasvidare. På grund av den relativt höga vegetationen var mätförut-sättningar för georadarundersökningen inte perfekta.

Område GPR 5 korsas av flera ledningar och dräneringar. I om-rådets nordvästra del syns en yta av ökad reflektivitet som föror-sakats av lämningar tillhörande ett sedan tidigare känt gravfältpå platsen (jämför fig. 126). I östra halvan av området, intill desssödra kant, syns flera reflekterande strukturer som antyder kul-turlager och arkeologiska lämningar (fig. 128). Dessa är till störstadelen ostrukturerade, förutom en möjligt dubbelrad av stolphål nä-ra områdets östra kant. Vidare går det att utskilja tre större groparnorr om Disagården. De möjliga stolphålen kan tillhöra en mindrebyggnad med en bredd på 4 m och minst 12 m långt (fig. 19).

Område Mag 1

Resultatet av magnetometerprospektering i område Mag 1 visartydliga spår av moderna ledningar och ett större antal gropar ellerhärdar i områdets sydligaste del (fig. 27, 28). Den väg som påträffa-des i georadardatat syns inte i magnetometerdatat. Även de kraftigreflekterande anomalierna som i georadardata syns över hela om-rådet är inte identifierbara och tolkningsbara med magnetometer-prospektering i detta område. Detta kan bero på att strukturernasfysikalisk kontrast mot omgivande områden inte är tillräcklig ochantyder generellt, att strukturerna är av mindre storlek eller attkulturlagret är mycket tunt.

28 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

! ! ! !!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!!!!!!

!!!!

!!

!!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!!!!!!!!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!!!!!!!

!!!!!!!!!

!!!!!!!!

!!!!!!!!!

!!!!!!!!

!!!!!!!!!

!!!!!!!!!

!!!!!!!!

!!!!!!!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!

!!

!

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

!!

!!

!!

!!!!!!!!!!!

!!!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!!

!!

!!

!!

!!

!!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!!!

!!!!!

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!! !

!!

!! !

!!

!! !

!!

! !! !

! !! !

! !! !

! !! !

! !! !

! !! !

! !! !

! !! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!

!!

!!

!!

!!

!!

! !!

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!!!!!!!!!!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

! !!

!!

!!

! ! ! ! ! ! ! ! !

!!

!!

!!

!

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

1601

900

1601

900

1601

950

1601

950

1602

000

1602

000

1602

050

1602

050

1602

100

1602

100

1602

150

1602

150

1602

200

1602

200

1602

250

1602

250

1602

300

1602

300

6643750

6643750

6643800

6643800

6643850

6643850

6643900

6643900

6643950

6643950

6644000

6644000

010

020

030

050

Meter

s

/An

tropo

gen l

ämnin

gLe

dning

eller

rör

Kraft

ig ref

lekter

ande

struk

turMo

dern

störni

ngBy

ggna

dStr

uktur

av ar

keolo

gisk i

ntres

seGP

R 3,

4, 5

Figur 18: Tolkning av georadardata från område GPR 3, 4, 5.

arkeologisk resultat 29

!!!!!!!!

!!!!!!!!!

!!!!!!!!

!!!!!!!!!

!!!!!!!!!

!!!!!!!!

!!!!!!!!!

!!!!!!!!

!!!!!!!!!

!!!!!!!!

!!!!!!!!!

!!!!!!!!!

!!!!!!!!

!!!!!!!!!

!!!!!!!!

!!!!!!!!!

!!!!!!!!!

!!!!!!!!

!!!!!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

!!!!!!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!!

!!

!!

!!

!!

!!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!!

!!

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!!

!!!!

!!!!!

!!!!!

!!!!!

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

! !!

!! !

!!

!! !

!!

!! !

!!

! !!

!!

! !!

!!

! !!

!! !

!!

!! !

! !! !

! !! !

! !! !

! !! !

! !! !

! !! !

! !! !

! !! !

! !! !

!! !

! !! !

! !! !

! !! !

! !! !

! !! !

! !! !

! !! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

! !!

!!

!! !

!!

!!

!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

1602

100

1602

100

1602

150

1602

150

1602

200

1602

200

1602

250

1602

250

1602

300

1602

300

6643850

6643850

6643900

6643900

6643950

6643950

050

100

150

25Me

ters

/An

tropo

gen l

ämnin

gLe

dning

eller

rör

Kraft

ig ref

lekter

ande

struk

turMo

dern

störni

ngBy

ggna

dStr

uktur

av ar

keolo

gisk i

ntres

seGP

R 3,

4, 5

Figur 19: Tolkning av georadardata från område GPR 3, 4, 5.

Figur 20: Tvärsnitt genom gropen A614. I bakgrunden skymtar man Gamla Uppsala högar. Foto och bildtext: JonasWikborg, SAU.

Område Mag 2

Magnetometerundersökningen av område Mag 2 resulterade ioväntade arkeologiska upptäckter. Data (fig. 29) visar tydliga spårav två rader av stora gropar. Dessutom syns dräneringsschakt medtypiskt fiskbenmönster, som uppenbarligen innehåller keramik-rör. I områdets sydvästra hörn syns många småskaliga magnetiskaanomalier, som tolkas (fig. 21) som ett gravfält innehållande gra-var (flatmarksgravar, möjligtvis urnegravar). Relativt storskaligageologiska avlopps- och erosionsrännor syns i västra delen av om-råde Mag 2, bildade av avlagringen av järnmineraler och möjligtvisoxidationsprocesser längs preferentiella vattenvägar.

Mest interessant är säkerligen de två långa, helt raka, raderav gropar i omedelbar närhet till Högåsengravfältet. Den ena ra-den består av 12 gropar fyllda med stenar, med mestadels 5 till 6

meters avstånd från varandra; radens totala längd är 170 meter.Raden löper i nordsydligt riktning öster om och parallellt medHögåsengravfältet. Den andra raden består av 20 gropar och har enlängd av totalt 157 meter. Den ansluter till den nordsydliga radenssödra del och fortsätter mot sydöst.

I exakt förlängning, ca 255 meter sydost om den denna finnsytterligare ett tiotal gropar (fig.22). Dessa upptäcktes i maj 2011 vid http://www.saublogg.se/2011/05

arkeologiska förundersökningar (fig. 20, 24) av RiksantikvarieämbetetUV Mitt som tillsammans med Societas Archaeologica Uppsaliensis Några meter söder om de grävda

gropar upptäcktes flera härdar i en radparallellt med groparna.

(SAU) och Upplandsmuseet har genomfört kompletterande arke-ologiska förundersökningar inför Trafikverkets projektering avostkustbanan genom Gamla Uppsala.

arkeologisk resultat 31

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PPPP

PPPP

PPPP

PPPP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

1601900

1601900

1602000

1602000

1602100

1602100

6642

900

6642

900

6643

000

6643

000

6643

100

6643

100

6643

200

6643

200

6643

300

6643

300

0 40 80 120 16020Meters

/

GropDräneringGravfältUndersökningsområde

Figur 21: Tolkning av magnetometerdata från område Mag 2.

32 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PPPP

PPPP

PPPP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!

!

!

!

!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!

!!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

1601900

1601900

1602000

1602000

1602100

1602100

1602200

1602200

1602300

1602300

1602400

1602400 6642

700

6642

800

6642

800

6642

900

6642

900

6643

000

6643

000

6643

100

6643

100

6643

200

6643

200

6643

300

6643

300

6643

400

6643

400

0 100 200 300 40050Meters

/

Grop (grävt)Grop (magnetisk prospektering)DräneringGravfältUndersökningsområde

Figur 22: Tolkning av magnetometerdata från område Mag 2. Observera de år 2011 undersökta groparna i sydöst.

arkeologisk resultat 33

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PPPP

PPPP

PPPP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

PP

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!

!

!

!

!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!

!!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

1601900

1601900

1602000

1602000

1602100

1602100

1602200

1602200

1602300

1602300

1602400

1602400 6642

700

6642

800

6642

800

6642

900

6642

900

6643

000

6643

000

6643

100

6643

100

6643

200

6643

200

6643

300

6643

300

6643

400

6643

400

0 100 200 300 40050Meters

/

Grop (grävt)Grop (magnetisk prospektering)DräneringGravfältUndersökningsområde

Figur 23: Extrapolering av de prospekterade och grävda groparna.

Figur 24: Här har en arkeolog placerats ut vid var och en av de sju västligaste groparna. De bildar en linje som pekarmot den södra utkanten av höggravfältet vid Gamla Uppsala. (Foto och bildtext: Jonas Wikborg, SAU.)

Figur 25: Visualisering av de nyupptäckta raderna av gropar sydöst om Gamla Uppsala högar. I förgrunden till högersyns järnvägsspåret. De gulfärgade markeringar visar positionen för de gropar som upptäcktes vid de arkeologiskaförundersökningarna. De två långa rader av gropar som upptäcktes vid magnetometermätningen visas som Rödamarkeringar. Den ljusfärgade åkern i förgrunden har inte undersökts med magnetometer, men de utgrävda och prospek-terade groparna ligger utmed samma linje och på exakt lika avstånd från varandra. Visualisering: Klaus Löcker, ArcheoProspections®.

Klart är att den linjära strukturen verkar höra samman, kansketill en sammanlagd längd av minst 495 meter (fig. 23). Det verkarockså som att groparna är placerade med exakt avstånd – 5-6 meter– mellan varandra. Den rad som upptäcktes genom magnetometer-prospektering redan i september 2010 ansågs då inte vara ovanlig– liknande gropanläggningar hade upptäckts med magnetometer-mätningar i närheten av järnålderboplatsen Uppåkra i Skåne. Inteförrän upptäckten av de tolv stenfyllda gropar i maj 2011 genomgrävande undersökning riktades åter uppmärksamheten på magne-tometerresultatet från september 2010.

Groparna är daterade genom C14-analys av en hästtand som http://www.saublogg.se/2011/06

hittades i en av de stenfyllda groparna till 570-660 e. Kr, som tids-mässig placerar15 groparna samtidig med uppförandet av de stora 15 Ljungkvist, J. (2005). Uppsala högars

datering och några konsekvenser aven omdatering till tidiga vendeltiden.Fornvännen, 100:245–259

gravhögarna.

Figur 26: 3D visualisering av en hypotetisk rad av stolpar som möjligtvist kan ha varit placerade i groparna. De gul-färgade markeringar visar positionen för de gropar som upptäcktes vid de arkeologiska förundersökningarna. De tvålånga rader av gropar som upptäcktes vid magnetometermätningen visas som Röda markeringar. Den ljusfärgade åkerni förgrunden har inte än undersökts med magnetometer. Visualisering: Klaus Löcker, Archeo Prospections®.

Funktionen av de upptäckta strukturena är inte klarlagd ochstudier av äldre arkeologiskt material och kartmaterial återstår attgöra. Det finns vissa likheter med fundamentsgropar till s.k. restastenar, vilket är en av hypoteserna. Uppenbarligen omsluter radeninte gravfältet, men utesluter det. Kanske har raden av groparnainhägnad ett fredad område, med tingshögen i centrum.

En kompletterande icke-förstörande arkeologisk prospekteringmed magnetometer och georadar av fältet mellan de redan pro-spekterade och den grävda raden av gropar, samt av fotbollsplanenöster om järnvägen, skulle vara av högt arkeologisk intresse ochvetenskapligt värde. Georadarmätningen skulle kunna kartläggastenstrukturer i marken ännu bättre än magnetometermetoden, ochdärmed förbättra chansen att fastställa om raden av härdar, somupptäcktes vid förundersökningen i maj 2011 söder om den rad avgrävda gropar, fortsätter hela vägen mot Högåsengravfältet. Geora-darundersökningen skulle också bättre kunna kartlägga de groparsom på grund av för liten magnetisk kontrast möjligtvist inte synsvid magnetometerprospektering. Dessutom skulle en storskaligprospektering av området kunna avslöja om där finns ytterligare,hittills okända arkeologiska strukturer inom den yta som inhägnasav raden av gropar!

Område Mag 3

Magnetometerprospektering av området Mag 3 (fig. 30, 31) visarspår av gropar, järnförmål, dräneringar och geologiska avloppsrän-nor. Anomaliernas ostrukturerade karaktär tillåter ingen arkeolo-gisk tolkning. En georadarundersökning av området skulle kunnaleda till bättre förståelse av strukturerna och upptäcka andra doldaarkeologiska lämningar.

Sammanfattning

Inom ramen för Forsknings- och Utvecklingsprojektet Arkeolo-gisk prospektering av fornlämningsmiljön Gamla Uppsala genomför-de Riksantikvarieämbetets Arkeologiska UppdragsverksamhetenUV i september 2010 storskaliga arkeologiska prospekteringsun-dersökningar med magnetometer och georadar i Gamla Uppsala.Syftet var att undersöka metodens potential för kartläggning av enav Sveriges viktigaste historiska platser. Projektet utfördes i sam-arbete med specialister från Österrike och finansierades genomForsknings- och Utvecklingsmedel (FoU) från Riksantikvarieämbe-tet.

Med hjälp av den senaste tekniken, dvs motoriserade geofy-siska mätinstrument och positioneringssystem, som tillåter effektivaoch storskaliga undersökningar av arkeologiska strukturer dol-da under markytan, upptäcktes ett omfattande antal markingrep,recenta som förhistoriska.

Förutom recenta ledningar, dräneringar, gårdsanläggning-ar (Mattsgården) och geologiska strukturer kunde många spår avförhistoriska lämningar kartläggas: kulturlager, en gammal väg,ett stort antal gropar, samt stolphål påträffades med georadar ochmagnetometer. Stora ytor kunde undersökas på kort tid. De ar-keologiskt mest intressanta upptäckterna är de tydliga, till ytanavgränsade kulturlagren i område GPR 1, de två möjliga förhistoris-ka byggnaderna i område GPR 4 och GPR 5, och de två rader medgropar i område Mag 2.

Forskingsresultatet visar att metoden fungerat mycket bra Den 11 oktober 1995 undertecknadeSverige Valetta konventionen, som ären juridiskt bindande, Europeiskaöverenskommelse till skyddet av detarkeologiska kulturarvet. Den 12 april1996 ratificerade Sverige denna konven-tion, som betyder att den godkändes.Detta innebär att Sverige åtar sig attfölja konventionens åtaganden ochavsikter.

på denna plats och att fortsatta ickeförstörande arkeologiska pro-spekteringar kommer att kunna bidra till betydande ny kunskapom Gamla Uppsala. Resultatet är helt i linje med vad Valetta kon-ventionen förskriver att non-destructive methods of investigation areapplied wherever possible (artikel 3b).

Administrativa uppgifter

Riksantikvarieämbetets dnr: 353-3823-2009

Undersökningstid: 17 till 26 september 2010

Projektgrupp: Immo Trinks, Anders Biwall, Pär Karlsson, Ola Kyhl-bergUnderkonsulter: Archeo Prospections®Koordinatsystem: RT90, 2,5 gon V.

Litteraturförteckning

Alström, U. and Duczko, W. (1993). Norra gärdet (RAÄ 281). Utgräv-ningen 1992. Arkeologi och miljögeologi i Gamla Uppsala. Studier ochrapporter 1. OPIA 7. Uppsala. 39-44.

Alström, U. and Duczko, W. (1996). Norra Gärdet. Utgrävningar1993, 1994. Arkeologi och miljögeologi i Gamla Uppsala. Studier ochrapporter 2. W. OPIA 11. Uppsala. 115-128.

Anund, J. and Göthberg, H. (1998). Nya perspektiv på Gamla Uppsalaskulturlandskap –byläget och Norra Gärdet. Arkeologiska förunder-sökningar 1996 och 1997, Riksantikvarieämbetet. Gamla Uppsala –centralplats och omland. Arkeologisk förundersökning på ostkustbanan1996-7. RAÄ. UV Uppsala. Rapport, Uppsala.

Aspinall, A., Gaffney, C. F., and Schmidt, A. (2008). Magnetometryfor Archaeologists. AltaMira Press.

Conyers, L. and Goodman, D. (1997). Ground penetrating radar: anintroduction for archaeologists. Walnut Creek, Calif., AltaMira Press.

Fagerlund, D. and Frölund, P. (1993). Arkeologiska slutundersökningaroch kontroller. Uppsala-Örbyhus. Telekabel. RAÄ. UV Uppsala.Rapport, Uppsala.

Karlenby, L. (1993). Ett tvärsnitt genom Gamla Uppsala socken. Arkeolo-giska undersökningar inför gång- och cykelvägen mellan Gamla Uppsalaoch Storvreta. RAÄ . UV Uppsala. Rapport 1993:3. Stockholm.

Leckebusch, J. (2003). Ground-penetrating Radar: A Modern Three-dimensional Prospection Method. Archaeological Prospection,10:213–240.

Ljungkvist, J. (2005). Uppsala högars datering och några konse-kvenser av en omdatering till tidiga vendeltiden. Fornvännen,100:245–259.

Ljungkvist, J. (2009). Kartering med metalldetektor och bebyggelsestudiei norra Gamla Uppsala. Gamla Uppsala – framväxten av ett mytisktcentrum. Rapport 2. Institutionen för arkeologi och antik historia,Uppsala universitet.

Neubauer, W. (2001). Magnetische Prospektion in der Archäologie.Verlag der Österreichischen Akademie der Wissenschaften, Wien.

42 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Trinks, I., Gansum, T., and Hinterleitner, A. (2010a). Mappingiron-age graves in Norway using magnetic and GPR prospection.Antiquity, 084(326).

Trinks, I., Johansson, B., Gustafsson, J., Emilsson, J., Friborg, J.,Gustafsson, C., and Nissen, J. (2010b). Efficient, large-scale ar-chaeological prospection using a true 3D GPR array system.Archaeological Prospection, 17(3):175–186.

Trinks, I., Rudolfsson, J., Stibéus, M., Karlsson, P., Ternström, C.,and Hinterleitner, A. (2009). Med georadar på jakt efter Borg-holms slotts hemligheter. Kulturvärden, 2:36–39.

Bilaga A

I bilagan A presenteras magnetometerdata från områden Mag 1,Mag 2 och Mag 3.

Figur 27: Magnetometerresultat från område Mag 1 (gråskala: -10 nT [vit] till +10 nT [svart]).

44 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 28: Magnetometerresultat från område Mag 1 (filtrerat data; gråskala: -10 nT [vit] till +10 nT [svart]).

bilaga a 45

Figur 29: Magnetometerresultat från område Mag 2 (gråskala: -10 nT [vit] till +10 nT [svart]).

46 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 30: Magnetometerresultat från område Mag 3 (gråskala: -10 nT [vit] till +10 nT [svart]).

bilaga a 47

Figur 31: Magnetometerresultat från område Mag 3 (filtrerat data; gråskala: -3 nT [vit] till +3 nT [svart]).

48 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Bilaga B

I bilagan B presenteras georadardjupskivor av 5 cm tjocklek frånområde GPR 1 ner till cirka 290 cm djup. För djupkonvertering avgeoradardatan användes en konstant signalhastighet av 10 cm/ns.Strukturernas faktiska djup kan avvika från det i djupskivan an-givna värdet, beroende på den verkliga hastighetsfördelningen imarken, som kan variera och är en funktion av t ex markfuktighe-ten. Strukturernas relativa djupförhållande till varandra är korrektavbildat.

Figur 32: Område A: 000-005cm.

50 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 33: Område A: 005-010cm.

bilaga b 51

Figur 34: Område A: 010-015cm.

52 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 35: Område A: 015-020cm.

bilaga b 53

Figur 36: Område A: 020-025cm.

54 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 37: Område A: 025-030cm.

bilaga b 55

Figur 38: Område A: 030-035cm.

56 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 39: Område A: 035-040cm.

bilaga b 57

Figur 40: Område A: 040-045cm.

58 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 41: Område A: 045-050cm.

bilaga b 59

Figur 42: Område A: 050-055cm.

60 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 43: Område A: 055-060cm.

bilaga b 61

Figur 44: Område A: 060-065cm.

62 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 45: Område A: 065-070cm.

bilaga b 63

Figur 46: Område A: 070-075cm.

64 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 47: Område A: 075-080cm.

bilaga b 65

Figur 48: Område A: 080-085cm.

66 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 49: Område A: 085-090cm.

bilaga b 67

Figur 50: Område A: 090-095cm.

68 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 51: Område A: 095-100cm.

bilaga b 69

Figur 52: Område A: 100-105cm.

70 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 53: Område A: 105-110cm.

bilaga b 71

Figur 54: Område A: 110-115cm.

72 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 55: Område A: 115-120cm.

bilaga b 73

Figur 56: Område A: 120-125cm.

74 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 57: Område A: 125-130cm.

bilaga b 75

Figur 58: Område A: 130-135cm.

76 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 59: Område A: 135-140cm.

bilaga b 77

Figur 60: Område A: 140-145cm.

78 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 61: Område A: 145-150cm.

bilaga b 79

Figur 62: Område A: 150-155cm.

80 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 63: Område A: 155-160cm.

bilaga b 81

Figur 64: Område A: 160-165cm.

82 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 65: Område A: 165-170cm.

bilaga b 83

Figur 66: Område A: 170-175cm.

84 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 67: Område A: 175-180cm.

bilaga b 85

Figur 68: Område A: 180-185cm.

86 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 69: Område A: 185-190cm.

bilaga b 87

Figur 70: Område A: 190-195cm.

88 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 71: Område A: 195-200cm.

bilaga b 89

Bilaga C

I bilagan C presenteras georadardjupskivor av 5 cm tjocklek frånområde GPR 2 ner till cirka 290 cm djup. För djupkonvertering avgeoradardatan användes en konstant signalhastighet av 10 cm/ns.Strukturernas faktiska djup kan avvika från det i djupskivan an-givna värdet, beroende på den verkliga hastighetsfördelningen imarken, som kan variera och är en funktion av t ex markfuktighe-ten. Strukturernas relativa djupförhållande till varandra är korrektavbildat.

Figur 72: Område B: 000-005cm.

92 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 73: Område B: 005-010cm.

bilaga c 93

Figur 74: Område B: 010-015cm.

94 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 75: Område B: 015-020cm.

bilaga c 95

Figur 76: Område B: 020-025cm.

96 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 77: Område B: 025-030cm.

bilaga c 97

Figur 78: Område B: 030-035cm.

98 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 79: Område B: 035-040cm.

bilaga c 99

Figur 80: Område B: 040-045cm.

100 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 81: Område B: 045-050cm.

bilaga c 101

Figur 82: Område B: 050-055cm.

102 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 83: Område B: 055-060cm.

bilaga c 103

Figur 84: Område B: 060-065cm.

104 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 85: Område B: 065-070cm.

bilaga c 105

Figur 86: Område B: 070-075cm.

106 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 87: Område B: 075-080cm.

bilaga c 107

Figur 88: Område B: 080-085cm.

108 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 89: Område B: 085-090cm.

bilaga c 109

Figur 90: Område B: 090-095cm.

110 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 91: Område B: 095-100cm.

bilaga c 111

Figur 92: Område B: 100-105cm.

112 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 93: Område B: 105-110cm.

bilaga c 113

Figur 94: Område B: 110-115cm.

114 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 95: Område B: 115-120cm.

bilaga c 115

Figur 96: Område B: 120-125cm.

116 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 97: Område B: 125-130cm.

bilaga c 117

Figur 98: Område B: 130-135cm.

118 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 99: Område B: 135-140cm.

bilaga c 119

Figur 100: Område B: 140-145cm.

120 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 101: Område B: 145-150cm.

bilaga c 121

Figur 102: Område B: 150-155cm.

122 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 103: Område B: 155-160cm.

bilaga c 123

Figur 104: Område B: 160-165cm.

124 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 105: Område B: 165-170cm.

bilaga c 125

Figur 106: Område B: 170-175cm.

126 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 107: Område B: 175-180cm.

bilaga c 127

Figur 108: Område B: 180-185cm.

128 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 109: Område B: 185-190cm.

bilaga c 129

Figur 110: Område B: 190-195cm.

130 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 111: Område B: 095-200cm.

bilaga c 131

Bilaga D

I bilagan D presenteras georadardjupskivor av 5 cm tjocklek frånområden GPR 3, GPR 4 och GPR 5 ner till cirka 290 cm djup. Fördjupkonvertering av georadardatan användes en konstant signal-hastighet av 10 cm/ns. Strukturernas faktiska djup kan avvika fråndet i djupskivan angivna värdet, beroende på den verkliga hastig-hetsfördelningen i marken, som kan variera och är en funktion avt ex markfuktigheten. Strukturernas relativa djupförhållande tillvarandra är korrekt avbildat.

Figur 112: Område CDE: 000-005cm.

134 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 113: Område CDE: 005-010cm.

bilaga d 135

Figur 114: Område CDE: 010-015cm.

136 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 115: Område CDE: 015-020cm.

bilaga d 137

Figur 116: Område CDE: 020-025cm.

138 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 117: Område CDE: 025-030cm.

bilaga d 139

Figur 118: Område CDE: 030-035cm.

140 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 119: Område CDE: 035-040cm.

bilaga d 141

Figur 120: Område CDE: 040-045cm.

142 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 121: Område CDE: 045-050cm.

bilaga d 143

Figur 122: Område CDE: 050-055cm.

144 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 123: Område CDE: 055-060cm.

bilaga d 145

Figur 124: Område CDE: 060-065cm.

146 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 125: Område CDE: 065-070cm.

bilaga d 147

Figur 126: Område CDE: 070-075cm.

148 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 127: Område CDE: 075-080cm.

bilaga d 149

Figur 128: Område CDE: 080-085cm.

150 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 129: Område CDE: 085-090cm.

bilaga d 151

Figur 130: Område CDE: 090-095cm.

152 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 131: Område CDE: 095-100cm.

bilaga d 153

Figur 132: Område CDE: 100-105cm.

154 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 133: Område CDE: 105-110cm.

bilaga d 155

Figur 134: Område CDE: 110-115cm.

156 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 135: Område CDE: 115-120cm.

bilaga d 157

Figur 136: Område CDE: 120-125cm.

158 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 137: Område CDE: 125-130cm.

bilaga d 159

Figur 138: Område CDE: 130-135cm.

160 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 139: Område CDE: 135-140cm.

bilaga d 161

Figur 140: Område CDE: 140-145cm.

162 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 141: Område CDE: 145-150cm.

bilaga d 163

Figur 142: Område CDE: 150-155cm.

164 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 143: Område CDE: 155-160cm.

bilaga d 165

Figur 144: Område CDE: 160-165cm.

166 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 145: Område CDE: 165-170cm.

bilaga d 167

Figur 146: Område CDE: 170-175cm.

168 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 147: Område CDE: 175-180cm.

bilaga d 169

Figur 148: Område CDE: 180-185cm.

170 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 149: Område CDE: 185-190cm.

bilaga d 171

Figur 150: Område CDE: 190-195cm.

172 arkeologisk prospektering i gamla uppsala

Figur 151: Område CDE: 095-200cm.

bilaga d 173