Embed Size (px)
DESCRIPTION
Det här är Röda Korsets Ungdomsförbunds årsberättelse om vad som hände under 2012.
Citation preview
Årsberättelse
2012
2
Innehåll
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Kärlek och respekt! 3
Det här är Röda Korsets Ungdomsförbund 4
Verksamhetsberättelse och årsredovisning - så funkar det 5
Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse 6
Det där som gick riktigt bra 9
Det som gick mindre bra 11
Vår verksamhetsområden
Humanitär migration 12
Barn- och ungas delaktighet 16
Hållbar utveckling 19
Globalt engagemang 21
Medlemmar och frivilliga 23
Årets hyllarlista 2012 25
ÅRSREDOVISNING
Förvaltningsberättelse 28
Resultaträkning 2012 34
Balansräkning 2012 36
Tilläggsupplysningar 38
Nyckeltal 46
Revisionsberättelse 48
3
Verksamhetsberättelse 2012
Kärlek och respekt, ska det va så jävla svårt?Vi har en vision - ett humant samhälle som tar tillvara på barn och unga som en resurs och där människovärdet sätts i främsta rummet!
I vår verksamhetsinriktning 2012-2014 kan man se att vi ska jobba med och för unga! I vår verksamhetsberättelse syns hur vi jobbar och vad vi har uppnått under 2012. OCH det går bra nu, vi kan se tillbaka på ett år då vi verkligen har hunnit göra mycket! Vi har fler medlemmar och vi har fler verksamheter än vi hade år 2011. Vi genomförde bästa MOVE hittills och Halas blogg fick fler kommentarer än någon ordförandeblogg någon gång tidigare har fått, det efter spontanbesöket i Migrationsverkets korridorer. Vi har kört På Flykt i fler olika sammanhang än tidigare: Nollrasism, Tylösand, Almedalen, MR-dagarna med flera evenemang. Vi inledde ett samarbetsprojekt med Scouterna, Ungdom mot Rasism och Expo. Vi har fortsatt arbeta med SMS-betalning, vi fick våra första medlemmar utan lokalföreningstillhörighet och under hösten när läxhjälpen diskuterades flitigt så valde vi tillsammans med flera andra organisationer att skriva en debattartikel för att lyfta det frivilligarbete som vi bedriver runt om i Sverige med läx-hjälpen.
Vi har gjort så mycket mer än detta, öppna verksamhetsberättelsen och njut!
I år är vi stolta över Ungdomsförbundet och det vi har åstadkommit tillsammans!
Tack till er allihop!
Hala Mohammed, ordförande och Anna Nubäck, generalsekreterare
4
Det här är Röda Korsets UngdomsförbundVår vision – ett humant samhälle
Röda Korsets Ungdomsförbunds vision är ett samhälle som tar tillvara på barn och unga som en resurs och där människovärdet sätts i främsta rummet. Ett humant samhälle som respekterar alla barn och ungas mänskliga rättigheter och ger dem möjligheter till ett värdigt liv. Vi vill ha ett Sverige där barn och unga är delaktiga och kan påverka sin vardag.
Vi är det unga Röda Korset i Sverige
Röda Korsets Ungdomsförbund arbetar för att förhindra och lindra mänskligt lidande. Vi ställer upp för humanitet och mänskliga rättigheter, och kämpar mot intolerans, rasism och diskrimine-ring. Vår verksamhet och vårt ledarskap utgår från rödakorsrörelsens grundprinciper. Vi påver-kar internationellt genom att arbeta lokalt i Sverige. Vi är den unga organisationen för den som osjälviskt vill engagera sig i humanitärt arbete och vi är en del av Svenska Röda Korset.
Vi finns till för barn och unga
Röda Korsets Ungdomsförbund ställer upp för och tillsammans med barn och unga som befin-ner sig i utsatta situationer. Vi tar alltid barn och ungas perspektiv och utgår från deras behov. Vi ställer upp, oavsett vem du är.
Röda Korsets Ungdomsförbund är barn och unga som jobbar för andra barn och unga. Vår viktigaste resurs är våra frivilliga. Vi erbjuder unga möjligheter till ledarskap och personlig ut-veckling genom sitt engagemang.
Röda Korsets Ungdomsförbund har 22 lokalföreningar runt om i landet. Vi har drygt 127 verk-samheter med runt 1310 engagerade frivilliga som verkar enligt mottot unga för unga.
Glada deltagare under Riksårsmötet i Göteborg 2012
5
Verksamhetsberättelse och årsredovisning – så funkar det!Verksamhetsberättelsen är en sammanfattning av de aktiviteter Röda Korsets Ungdomsförbund gemensamt gjort både lokalt och nationellt under 2012 för att nå upp till de mål som satts i vår verksamhetsinriktning. Grunden till verksamhetsberättelse och vår organisation som hel-het är de aktiviteter lokalföreningarna genomför i sina verksamheter. Detta har regelbundet rapporterats in, framför allt till halv-och helårsuppföljning. (Under varje verksamhetsområde i verksamhetsberättelsen finns en bild som sammanfattar hur det gick 2012. Bilden visar tumme ner om siffrorna är sämre än förra året. Ibland kan vi alltså ha nått upp till målet men ändå ha en tumme ner).
Årsredovisningen är en redovisning av pengarna som har använts för att finansiera det som vi gjort under året. En slags ekonomisk redovisning av verksamhetsberättelsen alltså.
Årsredovisningen som består av förvaltningsberättelsen, tilläggsupplysningar, balans- och resultaträkning handlar om var våra pengar kommer ifrån och hur vi har använt dem. Där får du också en översikt av vår ekonomi i dagsläget.
6
Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse
Om styrelsens uppdrag och sammansättning
Förbundsstyrelsen väljs på Riksårsmötet varje år och är Röda Korsets Ungdomsförbunds högsta beslutande organ mellan riksårsmötena. Förbundsstyrelsen ska intressera och en-gagera unga i vår organisation och skapa förutsättningar för att frivilliga kan bedriva bra verksamhet som fyller behov i samhället.
Under 2012 har två styrelsekonstellationer varit aktiva, som bestått av totalt femton personer varav tre personer suttit över Riksårsmötet. Styrelsen har haft totalt 9 protokollförda styrelse-möten.
Styrelsen har letts av två ordförande 2012, båda var kvinnor.
Styrelsen bestod under våren 2012 av åtta ledamöter inklusive ordförande varav hälften var män och hälften kvinnor. De två vice ordförande, en politisk och en organisatorisk, var båda kvinnor under våren.
Styrelsen som valdes på Riksårsmötet 2012 bestod av fyra män och fem kvinnor varav en nyvald ordförande. I sin konstituering valde styrelsen två vice ordförande, en politisk och en organisatorisk, varav både är kvinnor.
Förbundsstyrelsen samlade i april 2013. Fotograf: Bo Hermansson, Svenska Röda Korset
Dialog med lokalföreningarna
Styrelsen arbetar för en bra dialog med lokalföreningarna Styrelsen var representerad på regionträffarna i september och på Ungdomsförbundets utbildningshelg MOVE i november.
7
För varje region i Ungdomsförbundet har styrelsen utsett kontaktpersoner som är ansvariga för att löpande hålla koll på och peppa lokalföreningarna i den regionen i sitt arbete. Styrelsen har också en kontaktperson till Jourhavande kompis, en verksamhet som samordnas från natio-nellt håll.
Ordförande har utvecklat dialogen på Facebook, Twitter och på ordförandebloggen (rkuf.se/ordforandebloggen) för de som är intresserade av att följa Röda Korsets Ungdomsför-bund.
Styrelsens arbetsgrupper
Den styrelse som valdes på Riksårsmötet 2012 valde att konstituera sig på ett nytt sätt. Den sto-ra förändringen var att man skapade två övergripande arbetsgrupper. Den ena arbets gruppen fick namnet Demokrati och dialog och leds av vice organisatorisk ordförande. Den andra arbetsgruppen fick namnet Politik och påvekan och leds av vice politisk ordförande. Under 2012 tillsatte förbundsstyrelsen en arbetsgrupp vid namn Likabehandlingsgruppen som har i uppdrag att ta fram en likabehandlingsplan med konkreta förslag på hur policyn för mångfald och tillgänglighet ska implementeras. Gruppen har bestått av frivilliga, förtroendevalda och representanter från förbundsstyrelsen.
Extern representation
Röda Korsets Ungdomsförbund har varit representerade genom styrelsen i Nätverket för barnkonventionen, Nätverket Rena Kläder, Föreningen Fairtrade och Nätverket för rätt till vård. Ordförande har också ingått i LSU:s ordförandenätverk.
Ordförande Hala Mohammed har gjort en del externa framträdanden. På Almedalsveckan i Visby på Gotland i juli deltog hon i ett panelsamtal om Mångfald i ungdomsorganisation som LSU anordnade. Under hösten var Röda Korsets Ungdomsförbund även representerade i Oslo genom ordförande på LNU (LSU´s motsvarighet i Norge) seminariedag Ungdom, demokrati och deltakelse i norden där hon deltog i seminariet Vaccin mot utanförskap.
Ordförande deltog under hösten även i ett panelsamtal anordnat av ett politiskt parti gällande integration och mångfald. Deltog även i ett panelsamtal rörande att vara ung ledare i det civila samhället m.m.
Samverkan med Svenska Röda Korset
Styrelsen har varit representerad i Svenska Röda Korsets styrelse genom ordförande och en ytterligare adjungerad ledamot. Styrelsen är också representerad i styrelsen för Röda Korsets folkhögskola och fonden för verksamhetsutveckling. Styrelsen deltog också på Svenska Röda Korsets Regionalt Forum som arrangerades av Svenska Röda Korset.
8
Internationellt
Styrelsen var representerad med en ledamot i det 20th EYCM, European Youth Cooperation Meeting of Red Cross and Red Crescent societies, i Budapest.
Delar av styrelsen deltog också på det nordiska styrelsemötet i mars som arrangerades av fin-ska ungdomsförbundet.
I oktober deltog styrelsen på en nordisk klimatkonferens i Oslo. Förutom en styrelseledamot åkte även två frivilliga med.
Röda Korsets Ungdomsförbund blev under hösten partner i ett samarbete med fem europeiska länder som anordnade en fem dagar lång workshop vid namnet “Together we can overcome the challenges for equal participation”. Ordförande var med och planerade workshopen i Bu-dapest i november. På workshopen deltog en frivillig från organisationen.
9
Det där som har gått riktigt braExempel på stora framgångar för Röda Korsets Ungdomsförbund under 2012.
Vi har blivit större, större och större!
Jämfört med förra året har Ungdomsförbundet ökat i antal verksamheter, frivilliga och direkt-medlemmar (alltså personer som väljer att betala sin medlemsavgift direkt till Ungdomsförbun-det)! Det betyder ännu fler unga som kan göra skillnad i samhället! Framför allt kan vi se en ökning inom områdena Humanitär migration, Barn- och ungas delaktighet och Hållbar utveck-ling där ökning skett både i antal verksamheter och i antal frivilliga som engagerar sig.
Fler tar del av våra verksamheter
Vi har även ökat i antalet deltagare i våra verksamheter. Den väldigt stora ökningen jämfört med förra året beror på att vi nu redovisar siffror från Jourhavande kompis i helårsrapporten, vilket vi inte gjort tidigare. Men även utan dessa siffror skulle vi se en ökning jämfört med 2011.
Vi har verksamheter som jobbar mot våra mål
Vi kan se att förbundet generellt har verksamheter som arbetar åt samma håll för att uppnå de gemensamt satta målen i verksamhetsinriktningen. Det är inte alla verksamheter som känner till målen eller har en levande diskussion om dem, men i praktiken är det mot dem man jobbar. Vi kan se att utbildningarna är en avgörande faktor för att skapa ideologisk förankring hos de ak-tiva och därmed i verksamheterna. Därför är det extra roligt att se att både antalet utbildningar och antalet utbildade ökat jämfört med förra året – det innebär fler frivilliga som har bra verk-tyg för att kunna utföra sina uppdrag på ett bra sätt!
Vi har synts!
Vi har synts i media totalt 134 gånger under året. Förutom exemplen under respektive område kan det också nämnas att vi förekommit i 24 övriga artiklar som framför allt handlat om att Röda Korsets Ungdomsförbund fått en ny ordförande!
Då nyvalde ordföranden Hala Mohammed såg till att fixa extra marknadsföring till Ungdomförbundets På Flykt-rollspel under Almedalsveckan 2012
10
Vi tog fram en ny ideologiutbildning under året!
Vårt likabehandlingsarbete är på gång
Vi har börjat få koll på likabehandlingsarbetet inom organisationen. En arbetsgrupp bestående av frivilliga och förtroendevalda har byggt upp en mycket väl fungerande struktur och jobbar intensivt med att rekrytera deltagare till kartläggningen som kommer äga rum i februari 2013. Då kommer likabehandlingsgruppen att lägga grunden till organisationens likabehandling.
Vi har beviljats pengar till ett spännande projekt
Ungdomsförbundet har sökt och beviljats bidrag från Allmänna arvsfonden till ett projekt om elevengagemang. Tanken är att erbjuda eleverna möjlighet att engagera sig för humanitet och mänskliga rättigheter i skolan och göra en samhällsinsats genom Röda Korsets Ungdomsför-bund. Elevernas verksamheter kommer att bygga på egna initiativ och drivkraft att jobba för mänskliga rättigheter.
Vi är bra på att skapa delaktighet under våra nationella träffar
Under Riksårsmötet kände sig de flesta deltagare (75 %) delaktig i beslutsprocessen. I utvärde-ringen som genomfördes efter MOVE-helgen uppgav 92 % att de kände sig delaktiga under helgen.
11
Det där som har gått mindre braExempel på områden där Röda Korsets Ungdomsförbund inte nådde ända fram under 2012.
Vi har inte genomfört någon medlemsutredning
Även om vi fått många nya medlemmar kan vi se att det fortfarande finns en del personer som avslutar sitt medlemskap. Att undersöka varför de valt att göra det är en del av medlemsutred-Att undersöka varför de valt att göra det är en del av medlemsutred-ningen som skulle gjorts under året, men som nu kommer att göras under 2013 istället.
Vi har inte lyckats nå lika många elever som under 2011
Under hela år 2011 mötte vi 2725 elever med På Flykt. Motsvarande siffra för 2012 är 2182 elever (2406 om Nollrasism räknas in). Trots lite sämre siffror jämfört med 2011 har vi med råge uppnått målen som sattes upp för året gällande På Flykt (att möta 2000 elever)! Dock har vi minskat i mötta elever inom alla verksamhetsområden sammanlagt.
Vi har minskat i antal rörelsemedlemmar
Vi har ökat i antal personer som väljer att betala sin medlemsavgift direkt till Ungdoms-förbundet (så kallade direktmedlemmar). Samtidigt har färre personer under 31 år valt att betala sin medlemsavgift till Svenska Röda Korset och vi har därför tappat i antal så kall-lade rörelsemedlemmar. Låter det krångligt? En längre förklaring till vad vi menar finns under rubriken”medlemmar och frivilliga”.
12
Sagt om På Flykt av elever som upplevt rollspeletHumanitär migration
Under 2012 har vi ökat med antal verksamheter, antal frivilliga och antal deltagare i verksam-heter inom Humanitär migration! Vi har minskat något när det gäller skolbesök med På Flykt jämfört med 2011 men har fortfarande nått upp till målen som sattes för 2012.
Våra verksamheter inom Humanitär migration stärker unga migranter och bidrar till att de får en bra start i Sverige. Detta sker bland annat genom kompisgrupperna som är en oerhört populär verksamhet inom området. Kompisgruppen i Linköping har fått veta genom persona-len på ett boende att ungdomarna verkligen uppskattar att kompisgrupperna finns och hur otroligt skönt det är att få komma ut från boendet och göra något socialt. Just att komma ifrån boendet lyfts som någonting väldigt viktigt – det blir ett avbrott i en annars ganska monoton vardag och skapar möjligheter för nya möten.
Här finns också en stor resurs för Ungdomsförbundet. Många av de som är med i kompis-grupperna vill säkert kunna fortsätta sitt engagemang i sin lokalförening. Några som är extra bra på det här är föreningen i Piteå där flera av de som varit deltagare i verksamheten har blivit medlemmar och även fått förtroendeuppdrag i styrelsen. ”Det är ju verkligen något som får en människa att växa”, skriver föreningen.
Utbildning har genomförts lokalt på många håll under året och vi märker av att det i de grup-per som genomgått utbildning finns bättre rutiner och struktur. Det har också funnits ett behov av vidareutbildning. Under MOVE-helgen i Uppsala erbjöds det därför kompetensutveckling i form av en föreläsning med flyktingpsykolog Lilian Levin, något som uppskattades mycket av deltagarna.
Runtom i landet har det även börjat startas upp en ny form av verksamhet inom området – grupper som riktar sig till papperslösa barn. Frivilliga från en av dessa grupper höll en work-shop på MOVE där de presenterade sin verksamhet och hur man kan göra för att starta upp. För att göra uppstarten lättare har det också tagits fram en utbildning anpassad efter den nya målgruppen och en checklista för föreningar som är intresserade av att starta.
39 377
46845 364 2451
29397483062
3734
Siffror för 2012
Motsvarande siffror för 2011
13
Sagt om På Flykt av elever som upplevt rollspelet
”Det var en aha-upplevelse – att jag även under lekformen kunde förstå att resan skulle innebära påfrestningar. Det måste vara ofattbart svårt att hamna i en sådan situation på riktigt”
”Det suger att lämna sitt land på andras villkor”
”Det var jobbigt när det gick fram och till-baka och inte visste vad som skulle hända beroende på vilket alternativ man valde”
14
Nollrasism och förbundsordförande Martina Anlér som avgick vid Riksårsmötet lyfts mot skyarna av gladiatorn Baron Samedi som också medverkade under Nollrasismturnén.
Inom området är det viktigt för oss att samarbeta med andra för att utveckla vårt arbete. Lokalt finns det många bra samarbeten med Svenska Röda Korset och flera föreningar lyfter fram hur bra det är att kunna använda sig av deras kontaktnät för att nå målgruppen. På nationell nivå har samarbeten inletts, till exempel i arbetet med papperslösa, men på grund av den omorga-nisation som moderorganisationen gjort har vi inte nått ända fram.
Vi påverkar ungas värderingar och motverkar främlingsfientlighet genom att öka förståelsen för vad det innebär att vara på flykt. Detta arbete sker först och främst genom vårt textbaserade rollspel På Flykt. Jämfört med 2011 har vi ökat stort i antal spelledare som håller i rollspelet. 70 frivilliga har varit aktiva i På Flykt-verksamheter över landet (jämfört med 28 under 2011). Ut-bildning av nya spelledare skedde under den senare delen av året vilket medförde att många spelledare inte hunnit genomgå hela utbildningstrappan.
Trots att vi har mött färre elever än förra året märker vi att fler och fler skolor får upp ögonen för På Flykt. Information om spelet sprids till exempel genom medverkan på olika mässor. På MR-dagarna i Göteborg höll 5 spelledare från olika delar av landet tillsammans ett mycket uppskattat pass med På Flykt. Så uppskattat att de fick mota bort folk i dörren då lokalen var helt full! Många skolor gör också återkommande bokningar år efter år, vilket tyder på att de är mycket nöjda med spelet och de frågor vi väcker hos eleverna.
Kortversionen av På flykt - Dilemmaspelet har också använts flitigt på olika event. Det använ-des t.ex. under Nollrasism (en skolturné som Ungdomsförbundet genomförde tillsammans med TV4). TV4 bidrog genom föreläsningar av Jens Assur och Leo Razzak och Ungdomsförbundet bidrog med frivilliga som genomförde Dilemmaspelet.
15
Vi har synts!
Under året har Röda Korsets Ungdomsförbund varit med i 34 olika artiklar som på olika sätt berör området Humanitär migration. Många artiklar har handlat om Vårduppropet – rätt till vård för papperslösa som många lokalföreningar engagerade sig i, men det har även skrivits en hel del om På Flykt.
I kontakten med media och allmänhet använder vi oss av det vi ser i våra verksamheter. Det finns en stor styrka i att kunna uppmärksamma unga migranters situation utifrån det vi själva ser och genom detta vara en tydlig röst för deras mänskliga rättigheter.
Ordförande Hala skrev till exempel ett uppmärksammat inlägg på sin blogg på Ungdomsför-bundets hemsida som handlade om vad hon upplevde under en dag på Migrationsverket.
Hala bloggade om en dag på migrationsverket som satte spår
Men när det gäller synlighet och påverkan handlar inte allt om att finnas med i tidningar eller sitta i nyhetssoffor. Det viktigaste påverkansarbetet är det vi gör varje dag i våra verksamheter, och genom att prata med andra om vad vi gör kan vi sprida medvetenheten ytterligare. Några som har jobbat med samhällspåverkan, utan att egentligen kalla det så, är kompisgrupperna i Uppsala som tillsammans med sin lokalförening och andra organisationer i Uppsala gick ihop när ungdomsgården för nyanlända ungdomar skulle läggas ner. De frivilliga utövade påtryck-ningar på kommunen och involverande även deltagarna som på detta sätt kunde se hur man jobbar med demokrati i praktiken på kommunal nivå.
16
Barn- och ungas delaktighetUnder 2012 har Röda Korsets Ungdomsförbund ökat med antal verksamheter, antal frivilliga och antal deltagare i verksamheter inom Barn- och ungas delaktighet!
49 421
54252 1370 749
1203695851
5184
Siffror för 2012
Motsvarande siffror för 2011
Inom det här området finns det en mängd olika verksamheter ute i landet som har jobbat på hårt under året för att göra vardagen bättre för barn och unga.
Genom våra sociala verksamheter vill vi stärka barn och unga som individer och ge dem en bättre självkänsla. Genom att finnas närvarande i skolan ger vi också fler barn och unga möj-lighet att klara sin skolgång. I vår läxhjälpsverksamhet har vi under året haft 162 frivilliga som bidragit till att 487 barn och unga har fått möjlighet att klara sina läxor. Det är en enkel, men otroligt uppskattad verksamhet, både från deltagare, lärare och föräldrar! Utbildning är även under det här området en viktig del för att de frivilliga ska kunna bedriva bra verksamhet. En läxhjälpsutbildning efterfrågas och kommer att tas fram under 2013. Verksamheterna efterfrå-gar också tydlighet kring vad som gäller med utdrag från belastningsregistret – översyn av detta fortsätter under 2013.
Vi har också en verksamhet som heter Frukostklubben som går ut på att frivilliga från Ung-domsförbundet serverar frukost på skolor. Genom detta får eleverna en bättre start på dagen och bättre förutsättningar för att klara skoldagen. I våra frukostklubbar har 49 frivilliga bedrivit mötesplatser och serverat 6000 frukostar till barn och unga i 4 olika skolor. Frukostklubbarna bygger på samarbete med skolor och alla frukostar som serveras är företagssponsrade.
För att mäta barnen och ungdomarnas upplevelse kring Frukostklubbarna gjordes en utvärde-ring där eleverna fick svara på frågor om verksamheten.
Eleverna som deltog i enkätintervjuerna upplevde att de orkade mer i skolan när de åt där och att de blev gladare med sina kompisar. De uppgav även att de fått en bättre förståelse för att man behöver äta frukost för hälsans skull. Det framkom också att de frivilliga från Ungdomsför-bundet blev som förebilder för dem vilken hade en positiv effekt på eleverna i form av känne-dom om vad frivilligt arbete innebär och det mervärde det ger att agera osjälviskt.
17
Vi stärker barn och ungas rättigheter genom att lyssna på dem när de behöver någon att prata med. Vi ger barn och unga hjälp till självhjälp. Det sker framför allt genom vår verksamhet Jour-havande kompis som är en telefon- och chattjour för unga upp till 25 år. Under 2012 har 116 frivilliga tagit emot 3745 telefon- och chattsamtal från unga som behövt någon att prata med. De vanligaste samtalsämnena under året har varit kärleksrelationer, ångest och familjerelatio-ner, men de jourhavande kompisarna finns där för att prata om allt mellan himmel och jord.
Under hösten gjordes en användarutvärdering av Jourhavande kompis där de som hör av sig till jouren fick möjlighet att svara på frågor om hur samtalet med oss hjälpt dem. På frågan ”Upplevde du Jourhavande kompis som ett stöd för dig?” svarade 91% att de fått ett mycket bra eller okej stöd.
Hur kändes det då efter samtalet? Här är några av användarnas kommentarer:
”Jag kände mig lugnare och säkrare. Mindre ensam. Mina problem kändes mer över-komliga.”
”Lite bättre, jag kände mig lite modigare att våga prata med min kompis som jag var besviken på.”
”Det kändes som att jag var mindre ensam och att livet var lättare.”
”Jag fick lättat på hjärtat. Personen jag chattade berättade för mig att det inte är farligt att be om hjälp och att jag måste våga ta tag i det jag känner och tycker är jobbigt. Att man inte ska behöva må såhär.”
Inom området finns en stor mängd olika verksamheter. Allt från besöksverksamhet för äldre till simskolor och häktesgrupper som besöker intagna unga. Att lyssna och stötta är också en vik-tig del i dessa verksamheter. Och att få våra deltagare att växa. Växer gör de definitivt i våra växthusverksamheter som riktar sig till barn och unga som vuxit upp i en tuff miljö.
En verksamhet som Ungdomsförbundet inte längre har kvar inom området är tjej- och killgrup-per. Beslutet att avveckla verksamheten baserades på en utredning genomförd under 2012 och innebär att Ungdomsförbundet från och med 2013 inte längre jobbar med tjej- och killgrupp-sverksamhet.
18
Vi har synts!
Under året har Röda Korsets Ungdomsförbund förekommit i 32 olika artiklar som berör områ-det Barn- och ungas delaktighet. Mest har det skrivits om läxhjälp och Frukostklubben.
Våra Frukostklubbar blev uppmärksammade i SVT
Under hösten skrev Ungdomsförbundet en uppmärksammad debattartikel tillsammans med andra organisationer om vår inställning till rutavdrag på läxhjälp.
Men vi har också påverkat på andra sätt! Vår moderorganisation, Svenska Röda Korset, har inspi-rerats av vårt ställningstagande för att barnkonventionen ska bli svensk lag och har beslutat att det är något som de också ska jobba för!
19
Hållbar utvecklingÄven inom området Hållbar utveckling kan vi se en positiv trend gällande antal verksamheter och frivilliga. Genom stora satsningar på informationsinsatser har de aktiva grupperna nått ett mycket stort antal mottagare.
10 127
15812 14875 665
91522400
0
Siffror för 2012
Motsvarande siffror för 2011
Genom våra rättvishandelsgrupper har 85 frivilliga nått hela 14 185 personer med informa-tion om hur de kan leva och konsumera mer hållbart. Andra utåtriktade aktiviteter har också skett genom punktinsatser, försköna-grupper m.fl. som anordnat modevisningar och annat där de visat hur man kan återanvända gamla kläder för att skapa något nytt och spännande.
Vårt mål är att inspirera och engagera unga men vi inspirerar inte bara andra – vi inspirerar också varandra! I Uppsala har det fungerat väldigt väl att utbilda inom gruppen då det kom-mit fram att alla bär med sig väldigt mycket kunskap. Det är utvecklande både för individer och för gruppen att dela med sig till varandra av sina kunskaper!
Under året har en utbildning i hållbar utveckling tagits fram och testats. Många grupper som jobbar med hållbar utveckling tycker att det är mycket positivt, men det är samtidigt viktigt att vi inte slutar att jobba inom organisationen för att fortsätta ”leva som vi lär” och tänka på miljö och arbetsvillkor då vi inhandlar varor till möten och aktiviteter. Vi får inte glömma bort att hållbar utveckling också är en förutsättning för att lindra och förhindra lidande.
Det finns många bra exempel på lokala samarbeten mellan lokalförening och krets när det gäller Hållbar utveckling, till exempel i Umeå där samarbete sker vid evenemang kring åter-bruk och hållbar utveckling. Inför kommande år är ambitionen att vi även ska utveckla detta nationellt.
20
Vi har synts!
Under året har Röda Korsets Ungdomsförbund förekommit i 29 olika artiklar som berör om-rådet Hållbar utveckling. Framför allt fick aktiviteter kopplade till klädbytardagar mycket uppmärksamhet. Men det har inte bara bytts kläder. Norrköpingsföreningen blev omskrivna i lokaltidningen då de anordnade klappbytardagar för att uppmärksamma den onödiga kon-sumtionen vid jul.
I Örebro skrevs det om den klimatsmarta modevisning som föreningen anordnat.
I Kalmar visade föreningen att det inte bara är tanter som stickar och passade även på att göra reklam för den vintagehörna som de startat upp.
21
Globalt engagemangInom området Globalt engagemang har antal verksamheter under 2012 minskat något jämfört med 2011. Dock är fler frivilliga engagerade i de verksamheter som finns.
7 32
545 790 0
74553412
0
Siffror för 2012
Motsvarande siffror för 2011
Vilka grupper är det då som är verksamma inom området? Framför allt är det lokala grupper, med olika internationella inriktningar. Inom området finns också goda möjligheter till samarbe-te med Svenska Röda Korset genom deras globalprojekt. Exempel på globalprojekt är: ”Stöd till barn och ungdomar med funktionsnedsättning i Palestina” och ” Hälsa- och sjukvård till utsatta kvinnor och barn i Afghanistan”. Man kan jobba med dessa, och andra, projekt genom att starta globalgrupper, som har som syfte att medvetandegöra om och samla in pengar till olika globalprojekt. Aktiviteterna genomförs i Sverige och syftar inte till direkt samarbete eller utbyte.
Vi har påbörjat att undersökt behov, resurser och ekonomiska förutsättningar för att utveckla och implementera ett internationellt samarbete eller utbyte inom Röda Korsets Ungdomsför-bund. Vi har kikat på hur andra jobbar inom området för att få inspiration till hur vi själva skulle kunna göra. Två tjänstemän och en representant från förbundsstyrelsen deltog också på European Youth Corporation Meeting i Bulgarien och fick genom detta en uppfattning om hur utbytena ser ut i Europa.
Göteborgs lokalförening tog också ett lokalt initiativ till utökat nordiskt samarbete genom att anordna en inspirationsträff med det norska ungdomsförbundet.
Deltagare under MOVE fick även möjlighet att påverka den internationella Röda Korsrörelsen. På plats under helgen fanns danska ungdomsförbundets ordförande som också sitter i ung-domskommittén. Tillfället togs då att samla ihop åsikter från alla deltagarna om frågor som drivs just nu i ungdomskommissionen för att ordförande skulle kunna använda sig av dessa i det internationella arbetet.
22
Vi har synts!
Under året har Röda Korsets Ungdomsförbund förekommit i 13 olika artiklar som berör om-rådet Globalt engagemang. Till exempel intervjuades ordförande i Kalmarföreningen om sitt engagemang och det som fick henne intresserad av just Röda Korsets Ungdomsförbund.
Piteå
Umeå
Sollefteå
Östersund
Sundsvall
Hudiksvall
Mora
Uppsala
Kristinehamn
Eskilstuna
Stockholm
Örebro
Norrköping
Hällekis
Linköping
Göteborg
Jönköping
Oskarshamn
Kalmar
Kristianstad
Lund
Malmö
Ystad
Kartan nedan visar i vilka städer tidningsartiklar som berör Röda Korsets Ungdomsförbund har publicerats under 2012. En röd plupp i en stad innebär att (minst) en artikel som berör arbetsom-rådet Humanitär migration har publicerats där, en vit plupp i en stad innebär att Ungdomsförbundet har omnämnts i en artikel, men att det inte går att klassifi cera vilket specifi kt arbetsområde den berör, o.s.v.
Region nord
Region öst
Region väst
Region syd
Humanitär migration
Barn och ungas delaktighet
Hållbar utveckling
Globalt engagemang
Övrigt
Huma
Barn
Hållb
Övrig
Globa
23
Medlemmar och frivilligaDet kan kännas lite förvirrande att vi pratar om att vi ökat i medlemmar samtidigt som vi tappar medlemmar, men såhär hänger det ihop: 2009 infördes det så kallade rörelsemedlemskapet som innebär att alla som är under 31 år numera är medlemmar i både Svenska Röda Korset och Röda Korsets Ungdomsförbund. Man får alltså göra ett aktivt val gällande vilken organisa-tion man vill betala sin medlemsavgift till. Vi har ökat i antal personer som väljer att betala sin medlemsavgift direkt till Ungdomsförbundet (så kallade direktmedlemmar). Samtidigt har fler valt att betala till Svenska Röda Korset istället och vi har tappat i antal så kallade rörelsemed-lemmar. Vi brukar dock särredovisa de olika medlemsformerna eftersom rörelsemedlemmar inte är bidragsgrundande för förbundet.
Anledning till att vi är stolta över den ökning som skett av direktmedlemmar fastän det totala antalet medlemmar gått ner beror på att vi inte kan styra över medlemsvärvning och medlems-vård av rörelsemedlemmarna på samma sätt som våra direktmedlemmar. Direktmedlemmar är personer vi nått fram till under året och som gjort ett aktivt val att stödja oss. Det är alltså ett resultat av vad vi i Ungdomsförbundet har lyckats med under året och här har vi lyckats bra!
Vi har lockat nya medlemmar men kan samtidigt se att fler avslutade sitt medlemskap än fö-regående år. Varför så många valt att avsluta sitt medlemskap är en av de frågor medlemsut-redningen ska svara på. Den här utredningen kom dock inte igång under 2012 så som det var tänkt, utan planeras nu till 2013.
Kort sammanfattning av 2012 i siffror (2011 inom parentes)
127 2278862
1310
8943
Verksamheter
Frivilliga i verksamhet
Deltagare i verksamhet
22062
4355
35502182
Mottagare
Elever
Varav mötta På Flykt
Föreningar
Utbildningar
Utbildade
Direktmedlemmar
(124)(23)
(59)
(609)
(2709)
(14682)
(6069)
(2725)
(1194)
(3925)
Så här såg året 2012 ut i siffror
DirektmedlemÄr alla medlemmar som betalar sin medlemsav-gift direkt till Ungdoms-förbundet
RörelsemedlemAlla som blir medlem i Ungdomsförbundet blir också rörelsemed-lem i Svenska Röda Korset och alla som blir medlemmar hos dem blir rörelsemedlemmar i Ungdomförbundet
24
En ny form av medlemskap – medlemskap utan lokalföreningstillhörighet – har under året lan-serats för att vi ska kunna anpassa föreningsformen efter nya behov.
Under Riksårsmötet 2011 togs ett beslut att införa SMS-betalning av medlemskap, där intresse-rade enkelt ska kunna betala sin medlemsavgift via telefonen. Under året har vi fortsatt se över hur vi ska erbjuda SMS-betalning som ett alternativ. Något som försvårat arbetet är telefono-peratörernas tolkning av lagen gällande betalning med SMS där man måste koppla ett konto till telefonen för att kunna betala med den. Vi kommer att arbeta vidare med detta under 2013 för att hitta en lösning.
Nu är det också ännu lättare att få tag på mallar till föreningsårsmötet eller tips på hur man kan göra sin förening mer synlig i staden. Föreningshandboken har nämligen arbetats om och ligger nu uppe på hemsidan som en wiki. (rkuf.se/foreningshandboken) för att så många frivil-liga och intresserade som möjligt ska ha tillgång till den.
För att bli starkare behöver vi också använda oss av den stora kunskap som finns bland våra frivilliga och att sprida goda exempel så att fler kan inspireras. Detta gjordes under året, bland annat genom en workshop på MOVE som två frivilliga höll, där de pratade om hur de gått tillväga när de startat verksamhet för gömda barn.
Vi har vuxit!
Röda Korsets Ungdomsförbund har ökat från 2709 till 3550 direktmedlemmar från slutet av 2011 jämfört med slutet av 2012. Däremot minskade vi i antal rörelsemedlemmar med 1116 personer.
Röda Korsets Ungdomsförbund har ökat från 1194 till 1310 frivilliga i slutet av 2011 jämfört med slutet av 2012.
Vi har alltså sett en ökning både i antal frivilliga som engagerar sig i våra verksamheter och direktmedlemmar som vill stötta vårt arbete!
25
Årets-lista 2013Till den här verksamhetsberättelsen har lokalföreningarna själva fått välja ut någonting roligt eller inspirerande som hänt i föreningen under året för att kunna inspirera andra. Här kommer årets de luxe-lista 2012!
Årets läxhjälpare: Malmö som deltog i en stor kampanj som hette Läxhjälp Malmö tillsammans med andra föreningar som också bedriver läxhjälp. Den fick stor genomslagskraft och var både ett sätt att lyfta frågan kring läxhjälp och rekrytera nya frivilliga.
Årets arrangörer: Lund som i december anordnade ett event som kallas Internationen tillsammans med ett gäng andra arrangörer. Liveband, aktiviteter och gratis mat stod på pro-grammet. Samarbetet var lyckat och Internationen otroligt välbesökt och styrelsen är mycket glada med resultatet. Här skapas det internationella mötesplatser!
Årets källarsittare: Helsingborg som tycker att det varit roligt att komma igång med re-noveringen av deras källarlokal som tidigare inte var i speciellt gott skick. Den var även inte lämplig att använda i syfte att utföra aktiviteter med utsatta barn och ungdomar på, men för-hoppningsvis blir den det efter renoveringen.
Årets minglare: Kalmar som har anordnat tre mingelkvällar på Mötesplats Kupan under året. Vid ett av tillfällena hade de en modevisning och visade upp Kupans kläder. Då kom hela åttio besökare!
Årets bryr-sig-om-andra: Föreningen i Växjö som under Allkårsfestivalen fanns på plats för att dela ut vatten, bananer, kondomer och plåster. Festivalen är känd för sin höga alkoholkonsumtion och de ville därför vara en motpol. Att synas under tillfällen som exempelvis Allkårsfestivalen var inspirerande eftersom platsen skiljer sig från andra de brukar besöka (som skolor och liknande). Att använda kreativiteten och vara vandrande ”omtankes-personer” uppskattades av både styrelse och festivalbesökare.
Årets bio-mysare: Piteås föreningsstyrelse som vill lyfta sin verksamhet Valborgsbio som hade totalt 364 unika besökare under Valborgsnatten! Kvällen går ut på att anordna drogfri filmvisning i samarbete med lokal bioverksamhet för att ungdomar ska ha andra alternativ un-der Valborg än att dricka alkohol.
Årets ungdomsgård: har Luleå anordnat på Hertsön genom sina ungdomskvällar. Då fritidsgården privatiserades och fick sämre öppettider tog föreningen initiativ till att ta över vissa dagar och hålla öppet med aktiviteter och trevligt häng.
Årets råmare: Umeåstyrelsen som är mycket stolta och glada över att tillsammans med Sol-lefteå ha blivit valda att anordna 2013-års Riksårsmöte. De hoppas att fler vågar ta steget från ord till handling och skicka in sin ansökan till nästa år.
Årets temadag: stod Sollefteås föreningsstyrelse för då de mötte ca 200 gymnasieungdomar under en temadag som behandlade ämnen som fördomar, rasism, diskriminering och kränkning. Mötet med dessa ungdomar var väldigt givande och
26
inspirerande, berättar de frivilliga, och det mest positiva var att de kände att eleverna som de mötte verkligen blev påverkade på ett positivt sätt!
Årets Ungdomsförbundet + Svenska Röda Korset = sant: Östersund och deras jourverksamhet som har ett grymt samarbete med den lokala mötesplatsen där Jouren ibland har bemannat caféet och vinsten av försäljningen har gått till deras verksamhet.
Årets rekryterare: Föreningen i Sundsvall som har funderat på det här med rekrytering och är i full färd med att ta fram en medlemsvärvarutbildning som ska hållas för alla föreningar som är intresserade vid en gemensam träff under 2013.
Årets utbyte: stod Göteborg för. Föreningen berättar: ”Vårt bästa exempel på något inspirerande och spännande som vi har gjort året som gått är definitivt att vi tagit initiativ till utökat nordiskt samarbete genom vår planering av den kommande inspirationshelgen med både svenska och norska deltagare.”
Årets frivilligutvecklare: Örebro som lyfter att de har en utvecklingsbild för sina frivilliga, hur de kan utbilda sig vidare, hur de kan gå vidare inom lokalföreningen och organisationen. Genom det får de frivilliga att stanna kvar längre och utvecklas.
Årets motivator: Karlstad, som i sin läxhjälpsgrupp bjuder på smörgåsar och frukt för att deltagarna ska få bättre förutsättningar att orka med läxhjälpen efter en lång skoldag. De har också infört en ”belöning” för dem som visat på engagemang för sitt skolarbete genom att komma på läxhjälpen regelbundet och väl där fokusera på att göra sina läxor.
Årets glädjespridare: Borås, som trots ett tufft år både lyckats värva in nya i styrelsen och under hela året behållit glädjen och engagemanget.
Årets globetrotter: Skaraborg, vars ordförande blev uttagen till att delta i Youth Assembly 2012 i Bryssel, som en av 170 deltagare från hela världen. Målet med projektet var att ungdo-mar över hela världen mellan 16-25 år skulle samlas och diskutera demokrati och ungdomar vilket sedan utmynnade i förslag på förbättringar som presenterades på World Forum of De-mocracy.
Årets sociala medie-moguler: Sthlm Sydöst som under 2012 expanderade från att bara kommunicera via rkuf.se och volontärbyrån, till att även sprida information och budskap via sociala medier som Facebook och Instagram. De har även börjat blogga på rkuf.se där de gett tips om intressanta ämnen och spridit information om saker som händer i föreningen och om-världen.
Årets samarbetare: Linköping som är stolta över sitt samarbete med andra föreningar i projektet “Nolla med Koll”. Deras tips till andra föreningar är att överväga samarbete med andra om det kan gynna projektet, för att nå ännu längre.
Årets tips från coachen: kommer från Stockholm Sydväst som vill lyfta den rockad de gjort när det kommer till styrelsemotivation och engagemang. De har gått från ett stadium där flera personer, av olika skäl, inte bidrog till styrelsearbetet och det närmast såg ut att stå still till att bli en väl arbetande styrelse med idéer och planer om föreningens framtid. De ger tre heta tips på hur man gör:
27
1. Ta de svåra samtalen. Det är enormt viktigt att man vågar ta en diskussion med styrelsemed-lemmar som halkat efter om varför de halkat efter och hur man kan tänka sig att lösa det. Det är lätt hänt att styrelsearbetet blir en ångestladdad ond spiral ifall man halkar efter för mycket och risken är då att man skjuter upp mer och mer. 2. Våga fråga de svåra frågorna: En styrelse fungerar inte ifall man har styrelsemedlemmar med stort ansvar som inte gör det de ska. Som en sista instans är det viktigt att kunna fråga den svåra frågan ifall personen verkligen har tid att sitta i styrelsen just nu (man får gå på en fin linje och undvika att trampa folk på tårna för mycket). 3. Formulera målen tillsammans: Det absolut viktigaste dock är att man verkligen ser till att alla är med på de målen man sätter upp för året. Det är lätt hänt att man skenar iväg med mål och visioner som egentligen inte är realistiska, eller för den delen uttrycker de andra personernas önskan. Ifall målen sätts upp på rätt sätt så förebygger man dessutom ofta att behöva ta itu med de två tidigare punkterna.
Årets bortbytare: Norrköping som under sommaren anordnade en klädbytardag som blev mycket uppskattad och omskriven i lokala medier. Många besökare som kom dit visade upp-skattning för vad de gjorde och tyckte att det var ett väldigt bra initiativ. Detta kändes extra ro-ligt för föreningen eftersom det var första gången de gjorde något liknande. Grannföreningen Linköping blev också inspirerade till att anordna en liknande dag.
Årets upprepning av tidigare kategori: Står Uppsala för som även de haft en Svenska Röda Korset + Ungdomsförbundet = sant-relation med kretsen. Dels genom att en frivillig från kretsen var med som frivillig på MOVE. Dels genom att de allt oftare står på mässor tillsammans.
Årets samarbetare: Stockholm Nordväst som är väldigt stolta över sommarkollot för flyk-tingbarn som de anordnar tillsammans med de andra Stockholms-styrelserna. De känner att det är otroligt viktigt att ungdomarna också får en rolig sommar och tycker därför att det är ett viktigt projekt
28
Årsredovisning
Förvaltningsberättelse Verksamhetens syfte
”Svenska Röda Korsets Ungdomsförbund (Röda Korsets Ungdomsförbund) ska engagera unga människor och skapa respekt för människovärdet, öka förståelsen människor emellan samt för-hindra och lindra mänskligt lidande.” (§1.1 Röda Korsets Ungdomsförbunds stadgar, revide-rade på Riksårsmötet 2012).
Rörelsens grundprinciper
Hela rörelsen arbetar efter gemensamma grundprinciper; humanitet, opartiskhet, neutralitet, självständighet, frivillighet, enhet och universalitet.
Förbundets inriktning
Röda Korsets Ungdomsförbund är till för de som är engagerade och nyfikna och vill förändra samhället omkring sig till det bättre.
Organisationen arbetar på nationell basis, med en struktur som bygger på förbundsgemensam nivå och med lokal förankring genom självständiga föreningar.
Organisationen är politiskt och religiöst obunden och är en del av Rödakors- och rödahalvmå-nerörelsens nätverk bestående av närmare 100 miljoner frivilliga människor och medlemmar i 187 länder och som arbetar gränsöverskridande.
Röda Korsets Ungdomsförbund arbetar för att förhindra och lindra mänskligt lidande. Vi ställer upp för humanitet och mänskliga rättigheter, och kämpar mot intolerans, rasism och diskrimine-ring. Vår verksamhet och vårt ledarskap utgår från rödakorsrörelsens grundprinciper. Vi påver-kar internationellt genom att arbeta lokalt i Sverige. Vi är den unga organisationen för den som osjälviskt vill engagera sig i humanitärt arbete och vi är en del av Svenska Röda Korset.
Röda Korsets Ungdomsförbunds vision är ett samhälle som tar tillvara på barn och unga som en resurs och där människovärdet sätts i främsta rummet. Ett humant samhälle som respekterar alla barn och ungas mänskliga rättigheter och ger dem möjligheter till ett värdigt liv. Vi vill ha ett Sverige där barn och unga är delaktiga och kan påverka sin vardag.
Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhetsinriktning beslutas av Riksårsmötet, vårt högsta beslutande organ, och gäller under tre år. Verksamhetsinriktningen innehåller de strategiska och långsiktiga mål vi tillsammans ska uppnå under åren 2012-2014 och gäller för både för-bundsgemensam och lokal nivå.
29
Information om verksamheten
Under 2012 har vi arbetat mot ökad långsiktighet i vår ekonomi för att säkerställa resurser till att bedriva bra verksamhet för barn och unga. Vi har arbetat mot att effektivisera organisa-tionen och verksamheterna mot ökad externfinansiering. Två av våra nationella verksamheter finansieras helt externt och till stor del av företag, frukostklubben sponsras till stor del av Kel-loggs’ och Jourhavande kompis av Telenor. Med hjälp av ökad externfinansiering har Frukost-klubbenen utökat sin verksamhet från att servera frukost på 2 till 4 skolor under 2012. Vi har också arbetat mer målinriktat med att söka större bidrag till vår verksamhet och till projekt från andra organisationer. Vi har även inlett ett samarbete med företaget Symbio som bidrar med tekniska lösningar till Jourhavande kompis för att effektivisera verksamheten.
I enlighet med allmänna ekonomiska riktlinjer och i enlighet med att vi på gemensam nivå vill ha en långsiktig hållbar ekonomisk situation har vi kommit fram till, att Röda Korsets Ungdoms-förbunds buffert ska täcka våra kostnader under sex månader. Bufferten bygger härmed på att Röda Korsets Ungdomsförbund på gemensam nivå, har medel som av givaren inte är ända-målsbestämda och täcker våra totala verksamhetskostnader under sex månader. Detta framgår av verksamhetsinriktningen 2012-2014 som antogs på Riksårsmötet år 2011.
År 2012 överstiger bufferten sex månaders verksamhetskostnader då bufferten motsvarar nå-got mer än hälften av de totala verksamhetskostnaderna för året. Beloppen i tabellen nedan anges i tusental kronor.
ExternfinansieringDe pengar vi får från andra organisationer, stiftelser och företag
0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%
100%
2012 2011
53,10% 61,00%
46,90% 39,00%
Verksamhetskostnaderutöver buffert
Verksamhetskostnaderinom buffert
Verksamhetskostnader inom och utanför buffert i procent
2012 2011
Buffert 6 401 6 501
Verksamhetskostnader för hela året
12 060 10 655
Buffert i förhållande till verksamhetskostnader
53,1% 61,0 %
30
Resultat och ställning
Årets ekonomiska resultat före fördelning uppvisar ett underskott om -100 tkr (697 tkr).
100 tkr i fria medel har utnyttjats motsvande underskottet.
Resultatet av årets verksamhet och föreningens ställning framgår av förvaltningsberättelsen samt efterföljande resultat- och balansräkningar jämte noter och redovisningsprinciper. Belopp i samtliga tabeller anges i tusentals kronor om inget annat anges.
Medlemmar och lokal verksamhetMedlemskap
På Riksårsmötet 2011 antogs en stadgeändring som innebär att medlemmar från och med 2012 kan välja om de vill vara knutna till en lokalförening eller om de vill vara medlemmar utan lokalföreningstillhörighet.
Medlemsavgiften
På Riksårsmötet 2008 i Uppsala beslutades att förbundet skulle sänka medlemsavgiften till 50 kr, den nya medlemsavgiften började gälla årsskiftet 2008/2009. Medlemsavgiften går direkt ut till den lokalförening som respektive medlem tillhör. Medlemsavgiften för medlemmar utan lokalföreningstillhörighet betalas ut till ungdomsförbundet på gemensam nivå och går till lokal verksamhet.
Rörelsemedlemskapet
Under år 2009 infördes det så kallade rörelsemedlemskapet som innebär att alla som är under 31 år numera är medlemmar i både Svenska Röda Korset och Röda Korsets Ungdomsförbund.
Rörelsemedlemskapet bygger på att blivande medlemmar och medlemmarna väljer till vilken organisation de vill betala in sin medlemsavgift, detta innebär att medlemskapet är ett aktivt val. Medlemmarna som aktivt valt att tillhöra Röda Korsets Ungdomsförbund och rörelse-medlemmarna kan särredovisas. Detta sker genom att medlemmar som väljer att betala sin medlemsavgift direkt till Röda Korsets Ungdomsförbund benämns direktmedlemmar. Endast direktmedlemmar med lokalföreningstillhörighet är bidragsgrundande för förbundet.
Den centrala administrationen gällande Röda Korsets Ungdomsförbunds direktmedlemmar och rörelsemedlemmar sker i medlemssystemet Orion och sköts av Svenska Röda Korsets medlems-administration.
Den årliga medlemsaviseringen (betalning av medlemsavgift) skickades ut i början av 2012.
Det totala antalet medlemmar har succesivt minskat sedan 2009 men samtidigt är antalet di-rektmedlemmar fler 2012 än något annat år sedan införandet av rörelsemedlemskapet (Se medlemsstatistiken på nästa sida).
31
Medlemsstatistik 2012
01000
2000
3000
4000
5000
6000
7000
8000
9000
2012 2011 2010 2009
Rörelsemedlemmar
Direktmedlemmar
Förändringen av antalet medlemmar 2009 till 2012
Antal beta-lande med-
lemmar2012
Antal beta-lande med-
lemmar2011
Antal beta-lande med-
lemmar 2010
Antal beta-lande med-
lemmar 2009
Region Nord
574 608 686 785
Region Öst 2114 2381 2688 3401Region Väst 1530 1596 1429 1972Region Syd 1238 1339 1403 1938Medlem-mar utan lokalfören-ingstillhö-righet
193 0 0 0
Direktmed-lemmer
3550 2709 2991 2679
Rörelse-medlemmar
2099 3215 3213 5417
Andel rörel-semedlem-mar
37 % 54 % 52 % 67 %
Antal medlem-mar totalt
5649 5924 6206 8096
Trots en total minskning av antalet medlemmar från 2011 till 2012, ökade antalet direktmedlem-
32
mar som betalar direkt till Röda Korsets Ungdomsförbund med hela 841 personer!
Egna föreningar och verksamheter
På balansdagen hade vi totalt 22 (23)1 lokalföreningar med sammanlagt 127 (124) verksam-hetsgrupper. 1 310 (1194) frivilliga har engagerat sig i våra verksamheter och vi har mött totalt 4 355 (6 069) skolelever varav 2 182 (2725) med vårt textbaserade rollspel.
Under året har 1(0) lokalföreningar startats upp och 2 (1) har lagts ner.
Förbundets engagemang i andra föreningar och nätverk
När förbundsstyrelsen tar beslut om vilka föreningar och nätverk Röda Korsets Ungdomsför-bund ska ingå i ses nyttan med att ingå i föreningen eller nätverket alltid över. Följande organi-sationer är förbundet medlem i och betalar medlemsavgift till.
Organisation 2012 2011Ledarinstitutet 8 8 LSU 7 6 Föreningen för rättvise-märkt (Fairtrade)
15 15
IDEA 11 11 Nätverket för barnkonven-tionen
2 2
Summa 42 42
Förvaltning
Röda Korsets Ungdomsförbund styrs av medlemmarna via Riksårsmötet som hålls i början av juni varje år. Riksårsmötet väljer förbundsstyrelsen som leder organisationen mellan Riksårs-mötena. Medlemmarna beviljar förbundsstyrelsen ansvarsfrihet på Riksårsmötet som sedan bekräftas av Svenska Röda Korsets styrelse.
Under förbundsstyrelsen finns dels lokalföreningar (lokal nivå) och dels generalsekreteraren med operativt ansvar för ett kansli (gemensam nivå).
Förbundsstyrelsen har det strategiska ansvaret för att driva Röda Korsets Ungdomsförbund i den riktning som medlemmarna har bestämt.
Generalsekreteraren och tjänstemannaorganisationen har det operativa ansvaret att genom-föra de uppdrag som ges av förbundsstyrelsen.
1 Lokalföreningen i Helsingborg startade upp under 2012 och lokalföreningarna i Mölndal och Eskilstuna lades ner.
33
Kontakt med förbundet
Röda Korsets Ungdomsförbund finns i fyra olika städer i Sverige:
Två föreningskonsulenter finns i Malmö på Drottninggatan 2 c.
Två föreningskonsulenter och 1 nationell konsulent finns i Göteborg på Andra Långgatan 19.
Två föreningskonsulenter finns i Umeå på Rådhusesplanaden 10.
Två föreningskonsulenter och resten av tjänstemännen på kansliet finns i Stockholm på Horns-gatan 54.
Vi har en hemsida: www.rkuf.se
Vi har en facebooksida: www.facebook.com/RodakorsetUF
34
Resultaträkning 2012Att Röda Korsets Ungdomsförbund är en ideell förening, utan vinstsyfte och utan externa ägare gör att begrepp som resultat och eget kapital har en annan innebörd än i till exempel aktiebo-lag.
Eget kapital definieras som ”de medel som tillställts organisationen för uppfyllande av dess syfte och som på balansdagen inte har utbetalats och där det inte föreligger sådan juridiskt bindande förpliktelse som klassificeras som skuld eller avsättning”. Inom det egna kapitalet sker ett planerat uttag från och avsättning till olika poster inom det egna kapitalet. Planerad disposition av det egna kapitalet framgår av den budget som varje verksamhetsår antas av förbundet.
Årets resultat, i enlighet med resultaträkningen, utgör skillnaden mellan kostnader och erhållna medel under året.
Not 2012 2011
INTÄKTER
Anslag från Svenska Röda Korset 1 10 000 10 188
Bidrag från SRK:s kretsar och in-terna bidrag
20 28
Insamling, gåvor från allmänheten 2 433 242
Medlemsavgifter 3 4 0
Bidrag från offentliga organisatio-ner
4 1 283 1028
Bidrag från fonder, stiftelse och andra organisationer
5 17 13
Övriga intäkter 6 97 51
S:a INTÄKTER 11 854 11 550
35
KOSTNADER Not 2012 2011Föreningsutveckling 7 -6 331 -5 501
Verksamhetsutveckling 8 -2 713 -2 559
Kommunikation 9 -1 760 -1 364
Ekonomi och administration 10 -1 256 -1 231
S:a KOSTNADER 11 -12 060 -10 655
VERKSAMHETSRESULTAT -206 895
FINANSIELLA POSTER
Ränteintäkter 12 105 41
Räntekostnader 0 0
Förvaltningskostnad engångska-raktär
13 0 -239
RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER
-100 697
ÅRETS RESULTAT -100 697
FÖRDELNING AV ÅRETS RE-SULTATÅrets resultat -100 697
Utnyttjande av ändamålsbestämda medel
0 239
Reservering av ändamålsbestämda medel
0 -288
Utnyttjande av fria medel 100 0
ÅRETS RESULTAT EFTER FÖRDELNING
0 648
36
Balansräkning 2012
Not 2012-12-31 2011-12-31TILLGÅNGARAnläggningstillgångar
Finansiella anläggningstill-gångarLångsiktigt värdepappersinnehav 14 0 940
S:a anläggningstillgångar 0 940
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar 15 22 9
Övriga fordringar 16 1 071 2 525
Förutbetalda kostnader och upp-lupna intäkter
217 409
S:a kortfristiga fordringar 1 310 2 943
Kassa och bank 7 039 4 453
S:a omsättningstillgångar 8 349 7 396
S:A TILLGÅNGAR 8 349 8 337
37
EGET KAPITAL
Not 2012-12-31 2011-12-31
Grundkapital 2 738 2 738
Reserverade av givaren ändamåls-bestämda medel
17 390 390
Reserverade av styrelsen ända-målsbestämda medel och fria medel
18 2236 2236
Balanserat resultat 1 427 1 527
S:a eget kapital 19 6790 6891
Skulder
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder 113 259
Övriga skulder 20 508 473
Löneskatt 129 73
Upplupna kostnader och förutbe-talda intäkter
21 809 640
S:a kortfristiga skulder 1 559 1 446
S:A EGET KAPITAL OCH SKULDER
8 349 8 337
Ställda säkerheter Inga Inga
Ansvarsförbindelser Inga Inga
38
TilläggsupplysningarRedovisnings- och värderingsprinciper
Röda Korsets Ungdomsförbunds redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen (ÅRL), samt bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar.
Intäktsredovisning
Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor intäktsförs som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Med gåvor avses främst insamlade medel från privatpersoner och företag. Begreppet bidrag används främst för att beteckna medel som erhållits av externa bidragsgivare efter ansökan. Gåvor från i första hand privatpersoner redovisas av naturliga skäl normalt enligt kontantprincipen. Även bidrag från företag och organisationer redovisas normalt i den period då bidraget erhålles. I den mån det på balansdagen finns avtalade men ej erhållna bidrag från företag och organisa-tioner intäktsförs dessa efter individuell prövning.
Kostnadsredovisning
Kostnader är det utflöde av ekonomiska fördelar som är hänförligt till räkenskapsperioden och som har gjorts för förbundets egen räkning.
Upplysning om ändring av fördelningsprinciper
Under 2012 har en förändring skett gällande fördelningsprinciperna för kostnaderna. Perso-nal- och kontorskostnader är numera aööplerade till hänförligt verksamhetsområde. Tidigare räknades dessa som en del av ekonomi- och administrationskostnaderna. 2011 års jämförelse-siffror har räknats om utifrån den nya fördelningsprincipen.
Bidrag från Sida och liknande myndigheter
Samtliga bidrag från Sida och liknande myndigheter redovisas i enlighet med BFN R5 om stat-liga stöd, det vill säga de intäktsförs endast om det med hög grad av sannolikhet kan bedömas att stödet inte kommer att återkrävas, det vill säga att organisationen haft utgifter för ändamå-let.
Redovisning av förpliktelser En utgift bokförs i resultaträkningen när organisationen har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd eller liknande. Den förpliktigande händelsen är mycket sällan endast ett styrelsebeslut eller liknande eftersom detta inte resulterat i en juridisk förpliktelse gentemot tredje man. I sam-band med bokslut periodiseras dessa utgifter till kostnader.
Donerade tillgångar
Tillgångar, framför allt fastigheter, aktier och andra värdepapper, som doneras till Röda Korsets Ungdomsförbund värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället. Gåvan bokas som en omsättningstillgång om tillgången ska avyttras snarast möjligt och som anläggningstillgång om avsikten är att behålla tillgången i minst ett år. Intäkten redovisas i posten Insamlingar/gåvor från allmänheten. I den mån det uppkommer en realisationsvinst/-förlust vid avyttringen redovisas denna också i posten Insamlingar/gåvor från allmänheten om
39
tillgången avyttras kort efter att gåvan erhållits. Om gåvan är av finansiell karaktär redovisas realisationsresultatet som en finansiell post om organisationen väntat med försäljningen i avsikt att erhålla ett bättre pris. Ett realisationsresultat vid avyttring av en annan tillgång som funnits i organisationen en längre tid redovisas i den funktion där tillgången använts.
Fordringar
Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.
Årets resultat och eget kapital
Att Röda Korsets Ungdomsförbund är en ideell förening – utan vinstsyfte och externa ägare – gör att begrepp som resultat och eget kapital har en annan innebörd än i till exempel aktiebo-lag. Eget kapital definieras som: de medel som tillställts organisationen för uppfyllande av dess syften och som på balansdagen inte utbetalats och där det inte föreligger en sådan juridiskt bindande förpliktelse som klassificeras som skuld eller avsättning.
Årets resultat, enligt resultaträkningen, utgör skillnaden mellan kostnader och erhållna medel under året. Som framgår av definitionen av eget kapital sker också ett planerat uttag från, och avsättning till, olika poster inom det egna kapitalet och i den budget som fastställs för varje verksamhetsår ingår en planerad disposition av det egna kapitalet.
40
Noter 2012Not 1
Driftsanslaget från Svenska Röda Korset är 10 000 tkr och bygger på ett avtal mellan Röda Korsets Ungdomsförbund och Svenska Röda Korset. Avtalet började gälla 2012-01-01 upphör gälla 2014-12-31 och berättigar Röda Korsets Ungdomsförbund ett årligt anslag baserat på huruvida förbundet har nått upp till i avtalet ställda krav.
Not 2
Gåvokälla Ändamål 2012 2011Privatperson Lokalt Stöd 2 0Samarbetet med företag Barn- och ungas delaktighet 430 233
Övriga bidrag från allmänheten
Lokalt Stöd/Kommunikation 0 9
Summa 433 242 Not 3
Medlemsavgiften på 50 kr går direkt ut till den lokalförening som respektive medlem hör till. Beloppet nedan utgörs av medlemsavgifter för medlemmar utan lokalföreningstillhörighet.
Medlemsavgifter 2012 2011Medlemsavgifter 4 0 Summa 4 0
Not 4
Gåvokälla Ändamål 2012 2011Ungdomsstyrelsen; Organisationsbi-drag till Ungdomsorganisationer
Föreningsutveckling 239 248Verksamhetsutveckling 142 63 Kommunikation 28 25
Summa 409 336Ungdomsstyrelsen; Organisationsbi-drag till stöd för ungdomsorganisa-tioners medlemsföreningar
Föreningsutveckling 444 358
Verksamhetsutveckling 113 137
Kommunikation 261 182
Summa 817 677
Sidas Informationsbidrag Ungdoms-styrelsen; projektbidrag
Verksamhetsutveckling/ Håll-bar utveckling
30 14
Summa 30 14 Ungdomsstyrelsen; Projektbidrag Verksamhetsutveckling/ Lika-
behandlingsarbete27 0
41
Summa 27 0
Not 5
Bidragsgivande stif-telse/fond
Ändamål 2012 2011
Gustav V:s minnesfond Folkrätt och flykting 0 13
Gustav V:s minnesfond Lokalt stöd 17 0
Summa 17 13
Not 6
Intäktskälla 2012 2011
Egen försäljning, kurs- och prenu-merationsintäkter
48 41
Övriga externa intäkter 49 10
Summa 97 51
Not 7
Föreningsutveckling utgörs av personalens kostnader (8 föreningskonsulenter på fyra olika kontor i landet, en nationell konsulent, kostnader för Riksårsmötet 2012, valberedningen, verksamhetsrevisorer, förbundsstyrelsen (se separat redovisning), arbetsgrupper i anslutning till förbundsstyrelsen och dess arbete. Ordförandens kostnader, lokalt stöd till föreningar och verksamheter och utbildning ingår i denna verksamhet.
Not 8
Verksamhetsutveckling utgörs av personalkostnader (1 organisationsutvecklare, 1 operativt ansvarig för Frukostklubben och 1 generalsekreterare) och nationella insatser inom fyra på-verkansområden (humanitär migration, hållbar utveckling, barn- och ungas delaktighet samt globalt engagemang). Under verksamhetsutveckling hamnar alla kostnader i samband med nationella projekt. Kostnaderna avser också metodutveckling, informationsinsatser och verk-samhetsutbyten.
Not 9
Kommunikation utgörs av personalkostnader (2 Kommunikatörer), marknadskommunikation, distribution och kostnader för profilmaterial och medlemsadministration.
42
Not 10
Ekonomi och administration utgörs av personalkostnader (1 förbundsekonom och 1 adminis-tratör) och kostnader för revision, banktjänster och medlem-, lön- och redovisningsservice.
Not 11
Anställda och arvoderade
Vid årets slut hade vi totalt 18 anställda tjänstemän.
På gemensam nivå finns en generalsekreterare som arbetar med att verkställa förbundsstyrel-sens beslut och en arvoderad förbundsordförande.
Styrelseordföranden är den enda i förbundsstyrelsen som är arvoderad, detta enligt avtal om 6,5 prisbasbelopp per kalenderår (2012 var ett prisbasbelopp 44 000 kr).
Antal tjänstemän 2012 2011Antal på
balansdagVarav kvin-
norVarav män Antal på
balansdagVarav
kvinnorVarav
mänFörbundssekretariat 7 5 2 5 4 1Regionalt 11 10 1 10 9 1Summa 18 15 3 15 13 2
Antal tjänste-män
2012 Antal tjänste-män
2011
Antal anställda i genomsnitt per
år baserat på antal månader/
år
Varav kvinnor
Varav män
Antal an-ställda i ge-nomsnitt per
år baserat på antal måna-
der/år
Varav kvinnor
Varav-män
Summa 20 17 3 Summa 15 13 2
Styrelse-sammansätt-ning
2012 2011
Antal på balans-dag
Varav kvinnor
Varav män
Antal på balans-dag
Varav kvinnor
Varav män
Förbundsstyrelse-ledamöter (FS)
9 5 4 9 4 5
Generalsekreterare (GS) 1 1 0 1 1 0
43
Summa 10 6 4 10 5 5
Löner och andra er-sättningar
2012 2011
Styrelse och generalsekre-terare
700 814
Övriga anställda 4 545 3545
Summa 5 246 4359 Sociala kostnader 1 787 1 573(varav pensionskostnader) 265 252
Not 12
Ränteintäkt 2012 2011Ränta bankkonto 37 41Reavinst försäljning av vär-depapper
68 0
Summa 105 41
0
20
40
60
80
100
120
2012 2011
37 41
68
0
Reavinst försäljning avvärdepapper
Ränta bankkonto
Ränteintäkter i tkr 2012 och 2011
Not 13
En nedskrivning om 239 tkr av innehavet i Svenska Röda Korsets penningförvalt-ning skedde 2011 för att anpassa portföljen till det totala marknadsvärdet.
Not 14
Långsiktigt värdepappersinnehav 2012 2011Kristianstad C4:
SRK:s penningförvaltning 74 438 andelar (marknadsvärde 2003-04-30) införda 2008 i balansräkningen
0 555
Viljan Mälardalen:
SRK:s aktieförvaltning 60 andelar (marknadsvärde 2009-12-31) införda 2009 i balansräkningen
0 386
44
Summa 0 941 Svenska röda korsets aktuella andelar i penning- och aktieförvaltning såldes under 2012 och kommer att investeras hos den nya förvaltaren SEB under 2013. Innehavets värde på balans-dagen är bokförda som övriga fordringar (se not 16)
Not 15
Kundfordringarna uppgår till 22 tkr och består främst av fakturor som gäller deltagande vid Move i november 2012.
Not 16
Övriga fordringar består främst av Ungdomsförbundets andelsvärde i penningförvaltingen, 582 tkr och i aktieförvaltningen, 427 tkr och en fordran på Svenska Röda Korset, 30 tkr för Sidas informationsbidrag som gäller för 2012 men betalas ut retroaktivt 2013.
Not 17
Reserverade av givaren ända-målsbestämda medel
2012 2011
Våga mötas! 36 36Hugo Stenbecks minnesfond 156 156Kronprinsessan Margaretas fond 10 10Vårsolfonden Svenska Röda Korset 188 188Summa 390 390
Not 18
Medel reserverade av förbunds-styrelsen
2012 2011
Upplevelsebaserad metod 137 137Riksårsmöte 189 189Verksamhetsutvecklings-fond 857 857Kill- respektive tjejgruppsfond 112 112Gemensam verksamhetsadministration och förvaltning
555 555
Mälardalsfond 386 386Summa 2 236 2 236
45
Not 19
Eget kapital – in-gående balans
Ändamålsbes-tämda medel
Balanserat ka-pital
Totalt eget kapital
Ingående balans 2 626 4 265 6 890Reservering 0 0 0Disponering av fria medel
0 100 0
Årets resultat före fördelning
0 -100 -100
Utgående balans 2 626 4 165 6 790
Not 20
Övriga skulder 2012 2011Ungdomsstyrelsen projekt-bidrag till Likabehandlings-arbetet
58 0
Telenor till Jourhavande kompis
57 155
Gustaf V minnesfond till På Flykt
20 37
Kellogg´s till Frukostklubben 93 115Sociala avgifter 149 93Källskatt 131 73Summa 508 473
Not 21
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
2012 2011
Kvar övertidsskuld 83 86Semesterlöneskuld 529 299Revision 60 60Redovisning- och Administrations-service
77 170
Datalicenser 45 0
Övriga upplupna kostnader 16 26
Summa 809 640
46
Nyckeltal
Nyckeltal används för att ge indikation på hur Röda Korsets Ungdomsförbund utvecklas i för-hållande till de mål verksamheten har satt upp.
Medlemsavgift 2012: 178 tkr (135 tkr)
Nedan belyses medlemsavgiften i förhållande till förbundets totala intäkter vilket ger en indika-tion på hur det påverkar de totala intäkterna att hela medlemsavgiften går till lokal verksamhet.
Medlemmarnas avgift i förhållande till totala intäkter 2012: 1,5 % (1,2 %)
Förändring i medlemsantal 2012 (egna ingångsmedlemmar): 31 % (-9,5 %)
Betalningsberedskap: (eget kapital i förhållande till totala verksamhetskostnader) 56,3 % (64,7 %)
Andel ändamålsbestämda medel (alla inkluderade): 38,7 % (38,1 %)
Långsiktig betalningsförmåga: (eget kapital i förhållande till summa tillgångar) 81,3 % (82,7 %)
47
48
