Årsredovisnigen 2009

Års

redo

visn

ing

2009

Mittuniversitetets årsredovisning 2009 Dnr MIUN 2009/2007

Omslagsbild: Antalet studenter vid Mittuniversitetet ökade markant under 2009.Foto: Tina Stafrén

Kontaktperson för Årsredovisningen 2009 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl och utredare Helena Lindh.

Innehållsförteckning

MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2009 1

Innehållsförteckning

FÖRORD Rektor har ordet

RESULTATREDOVISNING 1. Året då vinden vände 2. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2.1 Tre campus och mycket distansutbildning 2.2 Utbildningsuppdrag och nyckeltal 2.3 Rekrytering och antagning 2.4 Grundutbildningens utveckling 2.5 Distansutbildning 2.6 Examina 3. Forskning och forskarutbildning 3.1 Forskning 3.2 Forskarutbildning 4. Gemensamt för utbildning och forskning 4.1 Kvalitet och kvalitetsarbete 4.2 Internationalisering 4.3 Jämställdhet och arbete för lika villkor 4.4 Samverkan med omgivande samhälle 4.5 Bibliotek 4.6 Personal och kompetensförsörjning 5. Ekonomisk utveckling 2009 6. Styrning och kontroll

EKONOMISK REDOVISNING

UNIVERSITETSSTYRELSENS BESLUT Bilaga 1 Sammanställning av anslagsbelastning Bilaga 2 Organisationsplan för Mittuniversitetet Bilaga 3 Sammanställning av tabeller och diagram

ÅRK – används som markering för de avsnitt som redovisar återrapporteringskrav.

Resultatredovisning – Förord

2 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2009

Resultatredovisning – Förord


Förord Rektor har ordet 2009 var ett år då Mittuniversitets ansträngningar för rekrytering och programutveckling samman-föll med större ungdomsgrupper och lågkonjunktur som gav ökad efterfrågan på högre utbildning.

Resultatet blev en kraftig ökning av antalet studenter, bland de största i landet, och en ytterli-gare förstärkning av vårt lärosäte som en av rikets främsta leverantörer av distansutbildning.

Universitetsstyrelsen beslutade i maj 2009 att anta en ny utvecklingsplan för universitetet. Planen är kortfattad och klargör ett antal övergripande mål för verksamheten. De nyckelord som ska känneteckna Mittuniversitetet är Närhet, Nytta och Nyfikenhet. Genom en verksamhet som präglas av en stark nyfikenhet och en närhet till studenter och arbetsmarknad, en närhet mellan forskning och utbildning, och ett nära samverkande arbete med partners inom forskningen så kan vi skapa nytta i vid bemärkelse för både akademi, näringsliv och offentlig sektor.

Utvecklingsplanen ska omsättas i strategier för forskning, utbildning och verksamhetsstöd där våra övergripande mål ska brytas ner och ges en konkret innebörd. Detta är en för universitetet viktig uppgift som kommer att intensifieras under det kommande året.

I början av året fattade riksdagen beslut om regeringens forsknings- och innovationspolitiska proposition som på ett genomgripande sätt markerar en ny politisk riktning. Propositionen har inte haft några positiva effekter för rikets nya universitet. Trots detta har våra forskningsmiljöer utvecklats positivt under året. Inte minst har andelen externfinansiering ökat. Med bas i utveck-lingsplanen har universitetets forskningsprofiler förädlats och tydliggjorts.

De strategiska utmaningarna kvarstår. Det finns all anledning att fortsätta utveckla våra ställ-ningstaganden inom centrala utbildnings- och forskningsstrategiska frågor. Regeringens ambitio-ner att skapa en större autonomi för universiteten kan komma att ytterligare understryka betydel-sen av strategisk riktning och strategisk agenda för universitet och högskolor.

I slutänden är dock universitetet en plats för människor och möten. Prestationer och lärande som sker i seminarierum, i klassrum, i labblokaler, ute på campus, i webbportaler eller på arbets-rummet är svåra att fånga i siffror och tabeller. Det är likväl dessa möten som är grunden för all vår verksamhet och som vi ska fortsätta utveckla kommande år!

Anders Söderholm Rektor

Resultatredovisning – Året då vinden vände




1 Året då vinden vände År 2009 innebar en positiv utveckling för Mittuniversitetet. Studenterna blev fler, den externa forskningsfinansieringen ökade, kvalitetsarbetet blev positivt uppmärksammat av Högskoleverket och ekonomin förbättrades. Året präglades även av strategisk planering för framtida utmaningar. Mittuniversitetet tog fram en ny utvecklingsplan, förberedde en ny utbildningsstrategi för de när-maste fem åren samt planerade för kårobligatoriets avskaffande i samråd med kårerna. Diskussio-ner och förberedelser för en eventuell ny och mer självständig styrform har också kännetecknat året som gått.

Studentrekrytering Efter flera år av vikande studentantal, tillhörde Mittuniversitetet de lärosäten som ökade rekryte-ringen mest under 2009. Andelen sökande till Mittuniversitetet ökade långt mer än riksgenom-snittet. Detta kan ses som ett tecken på att ökningen inte enbart är en följd av lågkonjunktur och tillfälligt större studentkullar, utan också ett resultat av intensiva och systematiska studentrekryte-ringsinsatser som vi genomfört under året. Särskilda rekryteringsinsatser har riktats till studenter från regionen samt internationella studenter.

Utbildning Mittuniversitetet började under 2009 förbereda en ny femårig utbildningsstrategi. En del i detta arbete var att följa upp den nu gällande strategin, samla in underlag och föra diskussioner på led-ningsnivå kring hur Mittuniversitetets framtida utbildning ska se ut.

Flera nya utbildningsprogram har startat. Ett av dem är ett risk- och krishanteringsprogram, det första i sitt slag i Sverige. Utbildningen är ett svar på samhällets ökade fokus på riskhantering och säkerhet. Utbildningen är tvärvetenskaplig med främst samhälls- och beteendevetenskapligt innehåll. Den har även inslag av miljövetenskap och kvalitetsteknik.

Även inom kriminologi har Mittuniversitetet startat en ny och för Sverige unik utbildning. Utbildningen syftar till att kunna arbeta med utvärderingar och analyser i verksamheter som exempelvis polis, rättspsykiatri och kriminalvård.

Ytterligare ett exempel är musik- och ljuddesign, en tvåårig distansutbildning i samarbete med två andra lärosäten. Utbildningen startade för första gången under våren och vänder sig bland annat till musiker som vill spela in sin egen musik med hjälp av ny teknik.

Forskning Mittuniversitetets forskning samlas sedan 2008 under visionen Skog och fjäll som resurser för när-ingsliv och livskvalitet. Denna vision har utvecklats efter att Mittuniversitetets forsknings- och ut-bildningsstrategi togs fram. Centralt för Skog är forskning inom Skogen som resurs samt Industriell informationsteknologi och digitala tjänster. Centralt för Fjäll är forskning inom Hälsa och idrott samt Turism och upplevelser. Hållbarhetsfrågor aktualiseras inom båda områdena. Visionen är indelad i två tematiska områden, Näringsliv och tillväxt samt Livskvalitet och välfärd, som skär rakt över veten-skapsområden och fakultetsområden. Vår ambition är att stärka dessa tematiska områden som då utgör universitetets forskningsprofil. Samtidigt finns en strävan att hitta synergier mellan områ-dena.

Olika forskargrupper har under året tilldelats medel från bland andra Vetenskapsrådet, Vin-nova och Mål 2. Externa finansiärer svarar för ökningen av forskningsvolymen.

Forskare från Mittuniversitetets har blivit uppmärksammade med priser, såväl internationella som nationella.



Mittuniversitetets forskarutbildning omfattar naturvetenskapligt samt humanistisk-samhälls-vetenskapligt vetenskapsområde.

Under 2009 antogs ett sjuttiotal nya forskarstuderande, ungefär lika fördelade mellan veten-skapsområdena. Turismvetenskap inrättades under året som det tjugoförsta forskarutbildnings-ämnet.

Samverkan Mittuniversitetet satsade under året på att utveckla stöd till forskare och studenter med affärsidéer. MIUN Innovation invigdes i både Sundsvall och Östersund. Där finns arbetsplatser för studenter och forskare som arbetar med idé- och affärsutvecklingskoncept. Vid MIUN Innovation finns även konferensrum och mingelytor samt specialinriktade innovationsagenter som kan ge coachning och stöd i immaterialrättsliga frågor.

Det blev också klart under året att Mittuniversitet ska härbärgera ett gemensamt innovations-kontor för Mittuniversitetet och universiteten i Karlstad, Växjö och Örebro. Innovationskontoret ska öka antalet forskningsbaserade innovationer, exempelvis genom att ge råd och stöd när det gäller patentering och licensering. På så sätt ska forskningen i högre utsträckning än tidigare komma till nytta. Innovationskontoret blir en del av MIUN Innovation.

För Mittuniversitetet innebär MIUN Innovation med innovationskontoret en möjlighet att ut-veckla en betydelsefull innovationsprofil.

Kvalitetsarbete Högskoleverket gav i en rapport under våren Mittuniversitetet gott betyg för det kvalitetsarbete som universitetet utför. Högskoleverkets bedömning baserades på besök från en bedömargrupp föregående höst. I rapporten beskrivs Mittuniversitetets kvalitetsarbete som aktivt och kontinuer-ligt på såväl central nivå som på institutions- och fakultetsnivå. Bedömargruppen konstaterar att ”Mittuniversitetet präglas av en levande kvalitetskultur – allt från ledningens engagemang till enskilda lärare och studenter”.

De anmärkningar som görs i rapporten var redan när rapporten publicerades under bearbet-ning. Delar av detta arbete handlar om att koppla Mittuniversitetets utvecklingsplan och utveck-lingen av kvalitetsindikatorer till de centrala målen för universitetet. Under året har verksamhets-uppföljningen förbättrats genom bland annat tätare och mer formaliserade dialoger mellan ledning och organisationsenheter. Mittuniversitetets ledning har i kvalitetsarbetet prioriterat arbetet med att koppla uppföljning och konsekvenser till konkreta åtgärder för att förbättra kvaliteten i verk-samheten.

Det organisationsanknutna kvalitetsarbete som inleddes under 2008, för att effektivisera verksamhets- och ekonomistyrningen, fortsatte även under 2009.

Förändringar i Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, FÅB Enligt förordningen (SFS 2000: 605) om årsredovisning och budgetunderlag 3 kap. 1 § ska myndig-heten ”kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myn-dighetens instruktion och till vad regeringen i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Resultatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Redovisningen ska lämnas med enligt den indelning som myndigheten bestämmer om inte regeringen beslutat annat.” Paragrafen fick denna lydelse 2008 och trädde i kraft 2009 (2008:747).

Enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter ska myndigheten översiktligt beskriva sin verk-samhet och resultatet av verksamheten, företrädesvis de viktigaste prestationerna, med avseende på volym och kostnader. Enligt de allmänna råden kan kostnad per prestation avse såväl kostnad per prestationstyp och år som enskild prestations totala kostnad.



I årsredovisningen redovisar vi en rad olika uppgifter om verksamhetens volymer, såsom helårsstudenter och forskarexamina, samt de totala kostnaderna med uppdelning på utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå. Att beräkna kostnaden per prestationstyp är däremot komplext och kräver klara definitioner för att uppgifterna ska vara meningsfulla, vilket innebär att det behövs mer tid för detta arbete än det som stått till förfogande inför årsredovisningen för 2009. Ett utvecklingsarbete inför årsredovisningen 2010 har därför initierats mellan lärosätena och i avvaktan på resultatet av detta redovisas i denna årsredo-visning inte någon specifik kostnad per prestation.

.

Resultatredovisning – Utbildning på grundnivå och avancerad nivå




2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2.1 Tre campus och mycket distansutbildning Kännetecknande för Mittuniversitetet är närheten till och för studenterna. Det finns en bra kontakt mellan lärare och studenter. Campus på tre olika orter innebär en närhet till högre utbildning för dem som bor i regionen. Ett stort antal kurser och utbildningar på distans ger en närhet till studier för studenten oavsett bostadsort.

Campus Härnösand är Mittuniversitetets minsta campus. Här finns lärarutbildning och ett beteendevetenskapligt program samt utbildningar inom humanistiska ämnen och arkiv- och in-formationsvetenskap. Campus Sundsvall kännetecknas av utbildningar inriktade mot naturveten-skap, teknik och medier. Även utbildningar inom samhällsvetenskap samt vårdutbildning finns här. Campus Östersund utmärks av samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga utbild-ningar bland annat turismutbildning, socionomutbildning och psykologutbildning. Där finns även utbildningar inom vård och sport/idrott samt vissa tekniska utbildningar.

Mittuniversitetet har en ökande andel studenter som läser på distans, antingen helt via nätet (IT-distans), eller med samlingsveckor eller andra former av träffar under utbildningen. Även campusstudenter kan välja att läsa extra kurser på distans.

TABELL 1 Studenter vid Mittuniversitetet och på olika campus

Antal individer per läsår Förändring

Campus 05/06 06/07 07/08 08/09 07/08-08/09

15 408 15 399 15 758 17 706 12,4%

varav

Härnösand 3 921 4 218 4 074 3 667 -10,0%

Sundsvall 5 714 5 514 5 143 6 041 17,5%

Östersund 7 290 7 227 7 338 9 527 29,8%

* Eftersom samma individ kan läsa på mer än ett campus så blir den sammanlagda summan för campusorterna högre än för Mittuniversitetet totalt.

Antalet studenter vid Mittuniversitetet ökade 2009 till över 17 700 individer. Mer än hälften av de som registrerar sig och läser på Mittuniversitetet gör det enbart genom nätbaserade kurser, vilket innebär att de aldrig besöker ett campus, behöver studentbostad eller deltar i studentkårernas ak-tiviteter.

Om nätstudenterna räknas bort har Härnösand 1 700 individer som längre eller kortare tid befinner sig på campus. I Sundsvall är motsvarande siffra 3 300 och i Östersund 2 700 individer.

I avsnitt 2.5 redovisas och analyseras distansutbildningen.



2.2 Utbildningsuppdrag och nyckeltal

Ökat antal helårsstudenter ÅRK Under året ökade antalet helårsstudenter på Mittuniversitetet markant, med närmare 1 200 helårs-studenter eller 18 procent. Antalet individer ökade med 29 procent.

TABELL 2

Antal helårsstudenter (hst) på poänggivande utbildningar

Antal helårsstudenter

Poänggivande utbildningar 2006 2007 2008 2009 Grundutbildning 7 194 6 464 6 140 6 804 Sommarkurser 239 389 428 904 Basår 87 83 81 105 Beställd utbildning

3 8 6

Summa 7 520 6 938 6 657 7 820 Särskilda uppdrag 5 6

Uppdragsutbildning med poäng 95 79 45 44 Utbildning för annan högskola

5 37

Totalt 7 620 7 022 6 707 7 901 Antal registrerade studenter * 14 904 14 668 14 789 19 047 * fr.o.m. 2006 inkl. uppdr.utb

Många studenter läser fristående kurser och utbildningsmoment, merparten av det ökade antalet helårsstudenter återfinns på helt nätbaserad distansutbildning. Även sommarkurserna var i hu-vudsak nätbaserade och där mer än fördubblades antalet helårsstudenter. Mer om sommarkurser och distansutbildning följer i avsnitten 2.4 och 2.5.

Mittuniversitetets utbildningsuppdrag ÅRK Mittuniversitetets takbelopp för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2009 var 509 miljoner kronor. Intäkterna på grundutbildningsanslaget uppgick till 474 miljoner kronor vilket innebär en ökning med 66 miljoner kronor jämfört med 2008. Prognosen för 2010 pekar mot 525 miljoner kro-nor, det vill säga en fortsatt snabb uppgång bland annat till följd av det ökade antalet studenter hösten 2009.



Mittuniversitet är med 2009 års resultat på väg upp mot det antal helårsstudenter universite-tet hade för några år sedan.

TABELL 3

Uppföljning av helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr) på anslaget

Antal helårsstudenter Antal helårsprestationer

Utbildningsområde 2006 2007 2008 2009 2006 2007 2008 2009 Humaniora 716 637 603 671 434 409 381 359 Juridik 227 221 185 218 162 162 146 141 Samhällsvetenskap 2 237 1 985 2 032 2 415 1 844 1 631 1 583 1 665 Naturvetenskap 444 373 365 521 323 287 276 320 Teknik 985 952 997 1 385 582 546 557 777 Vård 1 419 1 335 1 177 1 227 1 362 1 198 1 079 1 095 Medicin 161 200 240 300 97 179 194 231 Idrott

35

22

Undervisning 900 826 639 610 817 808 631 547 Övrigt 316 282 284 289 254 279 251 258 Design 114 127 133 149 92 102 109 117 Summa 7 520 6 938 6 656 7 820 5 966 5 600 5 207 5 533

Därav naturvetenskap och teknik 1 429 1 325 1 362 1 906

Antalet helårsstudenter ökade inom alla utbildningsområden utom området undervisning. Teknik ökade med 40 procent jämfört med 2008 och även inom samhällsvetenskap noterades en stor upp-gång. En närmare analys av utvecklingen inom utbildningen följer i avsnitt 2.4.

Regeringen ger ersättning för 65 helårsstudenter och 65 helårsprestationer inom utbildnings-området design. Utöver detta uppnåddes 84 helårsstudenter och 52 helårsprestationer i design. Undervisningen genomfördes för dessa utbildningsplatser med den lägre teknikprislappen och därmed med sämre ekonomiska förutsättningar än på motsvarande utbildningar i landet.

Mittuniversitetet har vid olika tillfällen begärt medieprislapp för utbildningar inom medie- och kommunikationsvetenskap vilka idag är klassificerade som design, alternativt fler hst med prislapp design för att i likhet med andra lärosäten med medieutbildning få möjligheter att an-passa utbildningen till nya utmaningar inom mediebranschen.

Nyckeltal De nyckeltal som Mittuniversitetet varje år följer upp visar på både större och mindre förändringar jämfört med tidigare år.



TABELL 4 Nyckeltal

Utbildningsvolym och genomströmning 2006 2007 2008 2009 Totalt antal hst 7 520 6 938 6 656 7 820 Totalt antal hpr 5 966 5 600 5 207 5 533 Genomströmning 79% 81% 78% 71% Andel hst inom program 61% 62% 58% 54%

Nivåer, hst:

Kandidatnivå 818 813

Magisternivå 151 217

Förberedande nivå*

105 155

Grundnivå

6 161 7 158 Avancerad nivå

391 507

Studenter:

Antal studenter (individer) 14 904 14 668 14 789 19 047 Därav andel män 37% 36% 35% 38%

Åldersstruktur, andel av hst

- 25 år 38% 37% 37% 39% 25-34 år 38% 39% 39% 38% 35 år - 24% 24% 24% 22% * Basår, preparandkurser i matematik och svenska för utbytesstudenter

Antalet helårsstudenter på program ökade under 2009 men andelen minskade till förmån för fri-stående kurser.

Antalet individer ökade procentuellt mer än antalet helårsstudenter under 2009 vilket indike-rar att fler personer än tidigare år läser enstaka fristående kurser vid Mittuniversitetet.

Andra förändringar som går att utläsa av nyckeltalstabellen är att andelen män har ökat, vil-ket är en glädjande förskjutning av obalansen mellan könen bland studenterna.

Mittuniversitetet har en högre andel yngre studenter än tidigare. Denna tendens stämmer väl överens med att relativt stora ungdomskullar lämnar gymnasiet just nu. Till detta kommer låg-konjunktur och svårigheter att hitta jobb, liksom Mittuniversitetets riktade insatser för att rekrytera framförallt yngre studenter. Vissa internationella program har också bidragit till ökningen av an-delen yngre studenter.

Genomströmning Genomströmning visar andelen studenter som slutför påbörjad kurs. Andelen redovisas i procent.

TABELL 5

Genomströmning, 2006-2009

2006 2007 2008 2009

Campusutbildning 89% 92% 90% 84% Distans total 67% 68% 66% 59%

varav

Distansutbildning m. träffar

78%

Nätbaserad utbildning

46%

totalt 79% 81% 78% 71%

Genomströmningen sjönk från 78 till 71 procent mellan 2008 och 2009. En orsak är terminsindel-ningen. Höstterminen slutar först i januari vilket varje år innebär att ett antal prestationer förs över



till året därpå. Höstens stora ökning av antalet helårsstudenter motsvarades således inte av mot-svarande ökning helårsprestationer.

Ett annat skäl till lägre genomströmning är den ökade andel helårsstudenter som valt distansut-bildning. Distanskurser, särskilt helt nätbaserade kurser, har genomgående lägre prestationsgrad än motsvarande campuskurser. Mer om distansutbildning följer i avsnitt 2.5.

Genomströmningen för program på campus var 87 procent och för campusförlagd utbildning totalt 84 procent.



Intäkter och kostnader för grundutbildning TABELL 6

Intäkter och kostnader, grundläggande högskoleutbildning 2009

Grundläggande högskoleutbildning

Grundutbildning Uppdragsverksamhet

enl. uppdrag i Beställd Uppdrags-

regleringsbrev utbildning utbildning

Verksamhetens intäkter

Anslag 474 159

Avgifter 20 657

5 572 Bidrag 12 232

1

Finansiella intäkter 94

Summa intäkter 507 142 0 5 573

Verksamhetens kostnader

Personal 281 239

3 585

Lokaler 81 716

841 Övriga driftkostnader 76 288

1 151

Finansiella kostnader 56

10 Avskrivningar 15 391

107

Summa kostnader 454 690 0 5 694

Uppbördsverksamhet 0

0

Transfereringar

Erhållna 288 0 0 Lämnade 288 0 0

Kapitalförändring 52 452 0 -121

I grundutbildningen ovan ingår övrig utbildningsnära verksamhet med 26 mkr

2.3 Rekrytering och antagning

Studentrekrytering Mittuniversitetet fortsatte även under 2009 det intensiva arbetet för att rekrytera studenter med särskilt fokus på rekrytering från andra länder och från regionen.

Under treårsperioden 2009–2011 prioriteras insatser för att öka den internationella direkt- rekryteringen och att öka samverkan med gymnasieskolorna liksom med arbetsmarknaden. Särskilda insatser gjordes för Campus Härnösand. Webbplatsen utvecklas under perioden för att bättre svara mot krav från potentiella studenter, och varumärket Mittuniversitetet förtydligas.

Resultatet av de ökade insatserna för internationell direktrekrytering var en stor ökning av antalet inresande studenter hösten 2009 (se avsnitt 4.2).

Mittuniversitetet har en viktig roll i regionen, där vi verkar för att i än högre grad bidra till att öka övergången från gymnasieskola till högre studier. I de åtgärder som vi genomfört för att öka den regionala rekryteringen har det varit särskilt viktigt att avdramatisera högre studier och där-med bredda rekryteringen. Projektet Skugga en student marknadsfördes genom ett vykort till per-soner i åldern 20–25 år. Projektet erbjöd möjligheten att följa med en student under en dag på Mitt-universitetet. Cirka hälften av dem som deltog i projektet påbörjade studier vid Mittuniversitetet.

Mittuniversitetet gjorde under året extra satsningar på fler besök på gymnasier och arbets-förmedlingar i regionen.



Under våren initierade landshövdingarna i Jämtlands och Västernorrlands län tillsammans med rektorn för Mittuniversitetet en arbetsgrupp med anledning av de många varslen på arbets-marknaden, den så kallade varselgruppen. Syftet var att arbeta fram och prioritera åtgärder som kunde genomföras inom ramen för Mittuniversitetets verksamhet. Målet var att stärka den regio-nala rekryteringen baserat på det regionala arbetslivets behov och att stärka etableringen på ar-betsmarknaden för examinerade studenter.

En ny marknadsföringsgrupp påbörjade under hösten arbetet inför rekryteringen till nästa läsår. Ett särskilt uppdrag för gruppen är att samordna rekryteringsinsatserna och göra priorite-ringar.

Under 2009 har Mittuniversitetet arbetat vidare med aktiviteter som är inarbetade sedan flera år. Öppet Hus har genomförts på alla campus. Andra aktiviteter är utbildningsmässor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Sundsvall och Östersund, uppsökande verksamhet under sportloven i Åre och gymnasiebesök runt om i landet. Studentambassadörerna är viktiga i dessa aktiviteter, och under året rekryterades och utbildades fler ambassadörer.

Alla sistaårselever på gymnasiet i hela landet fick vykort för att intressera dem för att besöka Mittuniversitetets webbplats. Under mars–april och september–oktober genomfördes profilkam-panjer. Huvudkanaler var Internet och utomhusreklam – skyltar i tunnelbanevagnar, på spårvag-nar och i bussar i storstäderna samt stortavlor på busskurer i regionen.

Nybörjare på Mittuniversitetet Antalet nybörjare på Mittuniversitetet ökade läsåret 2008/2009 jämfört med föregående läsår.

TABELL 7

Nationell rekrytering till Mittuniversitetet

Nybörjare Läsår och antal individer Rekryteringslän 05/06 06/07 07/08 08/09 Jämtlands län 623 511 580 570 Västernorrlands län 932 885 767 948 Summa regionen 1 555 1 396 1 347 1 518 Stockholms län 1 059 977 1 038 1 690 Skåne län 420 397 498 876 Västra Götaland 601 635 683 1 249 Gävleborgs län 287 252 296 343 Övriga län 1 929 1 975 2 066 3 377 Antal nybörjare (individer) 5 851 5 632 5 928 9 053 Andel från regionen 27% 25% 23% 17%

Den nationella rekryteringen ökade främst från storstadslänen. Från regionen har antalet nybörjare ökat från Västernorrlands län, medan antalet från Jämtlands län är på ungefär samma nivå som tidigare. Regionens nybörjare utgör en allt mindre andel av Mittuniversitetets totala antal nybör-jare. Statistiken från SCB redovisas läsårsvis, vilket innebär att vi ännu inte vet hur rekryteringen av nybörjare såg ut under höstterminen 2009.

Nybörjare i regionen Av de som för första gången läser vid en högskola, så kallade högskolenybörjare, valde drygt 40 procent av regionens högskolenybörjare att läsa vid Mittuniversitetet. Högskolenybörjare från Jämtland har tidigare år varit mer benägna att söka sig till Mittuniversitetet än högskolenybörjare från Västernorrlands län.



Under läsåret 2008/09 tycks länen ha närmat sig varandra. En något mindre andel än tidigare av de jämtländska nybörjarna valde Mittuniversitetet. Från Västernorrland valde en större andel än tidi-gare att börja sina studier vid Mittuniversitetet.

Övergångsfrekvenser Högskoleverket har följt upp skillnader mellan länen när det gäller påbörjade högskolestudier. Vid en jämförelse mellan länen av andelen ungdomar som under 2008 blev 21 år och som senast då påbörjat högskoleutbildning, hade Jämtlands län den lägsta andelen, knappt 23 procent. I Väster-norrland var motsvarande andel 28 procent och i riket 31 procent. Skillnaderna mellan länen minskar med tiden. Högskoleverket har även jämfört andelen 24-åringar som under 2008 hade påbörjat högskolestudier. I den jämförelsen hade ungefär 41 procent av de jämtländska ungdo-marna påbörjat högskolestudier, att jämföra med Västernorrlands dryga 43 procent och rikets 43,6 procent. Skillnaderna är stora mellan kommunerna. Regionens städer och närliggande kommuner har en betydligt högre övergång än de små inlandskommunerna som geografiskt ligger långt från en stad.

Behörighetsgivande förutbildning Basåret är en möjlighet för blivande studenter att komplettera sin behörighet för att sedan kunna läsa tekniska eller naturvetenskapliga utbildningar. Det är en alternativ rekryteringsväg till dessa



utbildningar, eftersom det ger platsgaranti på aktuella utbildningsprogram. I basåret ingår kurser i matematik, fysik, kemi och biologi.

TABELL 8 Behörighetsgivande förutbildning

2006 2007 2008 2009

Helårsstudenter 87 83 81 105

Helårsprestationer 46 53 46 59

Andel kvinnor av hst 32% 42% 48% 47%

Antalet helårsstudenter på behörighetsgivande förutbildning, där naturvetenskapligt basår utgör en del, har ökat med 26 procent jämfört med tidigare år.

Alternativt urval ÅRK Mittuniversitetets användning av alternativa urvalsgrunder och en uppföljning av prestationer och avbrott lämnas i en särskild skrivelse i samband med årsredovisningen (dnr MIUN 2010/253). Al-ternativt urval tillämpas för decentraliserad socionomutbildning, kandidatutbildning i industride-sign, bildjournalistik (från och med ht 2009) och SKARP-utbildningen i Åre samt för ett antal spe-cialistutbildningar inom sjuksköterskeutbildningen. Mittuniversitetet använder alternativt urval i alltför liten omfattning för att kunna dra några slutsatser kring prestationer och avbrott.

2.4 Grundutbildningens utveckling Mittuniversitetet har ett brett utbildningsutbud. Utbildningsprogrammen utformas med arbets-marknadens behov och studenternas efterfrågan i åtanke.

Ett exempel är den tvååriga utbildningen Nätverksdrift som ges på distans. Utbildningen leder till arbeten som nätverksspecialist eller nätverksadministratör med uppgift att planera och bygga upp fasta eller trådlösa nätverk. Ett annat exempel är Webbutveckling, en yrkesinriktad utbildning på distans som ger kunskaper för arbete med utveckling, administration och drift av moderna webbplatser. Tidigare utgjorde de två utbildningarna ett enda program med två inriktningar. Efter att ha renodlat till två skilda program har rekryteringen ökat väsentligt.

Andra nya program som startade under 2009 är ett internationellt förvaltningsprogram, ett risk- och krishanteringsprogram, utbildning i kriminologi samt ett maskiningenjörsprogram med inriktning mot fordon. Därutöver startade fyra nya internationella kandidatutbildningar.

En ny och för Sverige unik utbildning i kriminologi startar till hösten vid Mittuniversite-tet. Utbildningen ska ge kunskaper om brottslighet, dess uppkomst och hur den kan för-hindras. – Utbildningen är både teoretisk och praktisk, säger Susanne Strand. Hon är en av lärarna på utbildningen, som innehåller framför allt kriminologi. Men även psykologi och andra samhällsvetenskapliga ämnen finns med. Fokus för utbildningen är att utveckla förmågan att hantera de komplexa frågeställningar som finns i kriminologiskt arbete. Där ingår faktorer som psykisk ohälsa, missbruk och kri-minalitet. För att få en praktisk koppling till den teoretiska delen finns verksamhetsförlagd utbildning med i programmet. Utbildningen ger vad som behövs för att kunna arbeta med utvärderingar och analyser i verksamheter där kriminologi används. Sådana verksamheter finns bland annat hos polisen, i rättspsykiatri och kriminalvård. Viktig kunskap är att kunna göra riskbedömningar för våld. I dag är tillgången på personal med den här kompetensen begränsad. Ur pressmeddelande 2009-02-16



Programutbildningar

TABELL 9

Programutbildningar vid Mittuniversitetet

Antal helårsstudenter Förändring

Programutbildningar 2006 2007 2008 2009 2008-2009 Humanistiska utbildningar 34 28 20 14 -6 Beteendevetare och socionomer 1 011 1 031 885 931 46 Medieutbildningar 325 284 297 301 4 Samhällsvetenskapliga utbildningar 584 464 395 413 18 Vårdutbildningar 871 853 858 999 141 Utbildningar med inr. sport och idrott 92 113 109 103 -6 Civilingenjörsutbildningar 102 92 95 111 16 Ingenjörsutbildningar 82 65 60 58 -2 Teknikutbildningar 201 120 140 214 74 IT-utbildningar (ej ingenjör) 92 147 139 217 78 Naturvetenskapliga utbildningar 86 90 80 76 -4 Utbildningar med konstnärliga inslag

29 33 33 0

Lärarutbildning 1 081 925 755 691 -64 Mittuniversitetet totalt 4 560 4 241 3 866 4 160 294

Antalet helårsstudenter på program ökade jämfört med 2008, men är fortfarande inte i samma nivå som för några år sedan. En större ökning kommer under 2010, eftersom den stora kull som antogs till höstterminen 2009 kommer att läsa både vår- och hösttermin detta år.

I synnerhet vårdutbildningar, teknikutbildningar och IT-utbildningar ökade stort. Inom vår-den har ett tvåårigt program i psykiatrisk omvårdnad attraherat en stor grupp studenter samtidigt som fler antagits till sjuksköterskeutbildningen. Inom teknik är det framförallt de tvååriga, tydligt yrkesinriktade utbildningarna, som rekryterar många studenter.

Utbildningarna inom IT har tagit fart efter en lång svacka. Där har industrin mycket tydligt påtalat brist på arbetskraft, vilket uppfattats av presumtiva studenter.

Fristående kurser

TABELL 10

Antal helårsstudenter på fristående kurser

Helårsstudenter Förändring

Utbildningsområde 2006 2007 2008 2009 2008-2009 Humaniora 613 557 529 615 86 Juridik 173 157 131 176 45 Samhällsvetenskap 932 797 890 1 267 377 Naturvetenskap 168 140 161 240 79 Teknik 638 568 602 843 241 Undervisning 46 38 25 28 3 Vård 225 232 222 219 -3 Medicin 25 42 61 75 14 Idrott

13 13

Övrigt* 57 57 54 52 -2 Design 45 52 58 72 14 Summa 2 923 2 639 2 734 3 600 866 * Här ingår AU60, se lärarutbildningen



Större delen av Mittuniversitetets ökade utbildningsvolym återfinns inom fristående kurser. Den märks inom alla utbildningsområden, men på fristående kurser är det särskilt samhällsvetenskap och teknik som utmärker sig. Ökningen är i första hand en följd av det ökade intresset för nätbase-rad distansutbildning. Drygt 60 procent av Mittuniversitetets helårsstudenter som läser fristående kurser är nätstudenter.

Totalt utgör distansstudenterna (nät och andra distansformer) närmare 80 procent av helårs-studenterna på fristående kurser. Distansutbildningen beskrivs närmare i avsnitt 2.4. Utvecklingen av sommarkurser bidrar förstås till det ökade antalet helårsstudenter på fristående kurser.

Sommarkurserna ökar Som redovisas i avsnitt 2.2 har sommarkurserna ökat kontinuerligt de senaste åren. År 2009 mer än fördubblades antalet helårsstudenter på sommarkurser jämfört med året innan. Några institutioner gjorde stora satsningar inför sommarkurserna.

Särskilt populära var kurser inom ämnena företagsekonomi, datateknik och sociologi. Den enskilt största sommarkursen var juridisk översiktskurs. Genomströmningen på sommarkurser är många gånger låg, vilket delvis beror på att de flesta sommarkurser ges som nätbaserad distansut-bildning och att många studenter tenterar för endast en del av sommarkursen.

Särskild avrapportering för lärarutbildning ÅRK

Information och vägledning för lärarstudenter Såväl den utbildningsvetenskapliga institutionen som nämnden för lärarutbildning arbetar med studievägledare som informerar och vägleder lärarstudenter när det gäller inriktning, specialise-ring och ämneskombinationer.

Lärarutbildningen har under ett antal år informellt arbetat med individuella studieplaner för att underlätta studenternas val. Under sin första termin har studenterna översiktligt informerats om valen i utbildningen. Under termin två finns schemalagda informationstillfällen och vid dessa redovisas planerad studiegång, spärrar och valprocess.

I början av varje läsår genomför personal och studentkår en introduktionsvecka på Campus Härnösand, dit lärarutbildningen är lokaliserad.

Åtgärder för att säkerställa att tillräckligt antal lärarstudenter väljer inriktning mot arbete i för-skola och förskoleklass Mittuniversitetet har tydliggjort studiegången för lärarstudenter och skapat en tydligare ingång mot förskola och förskoleklass. Det har troligen bidragit till det stora antalet sökande till denna inriktning under året.

Under 2009 planerades en svensk-norsk förskollärarutbildning mot kulturarvspedagogik. Ut-bildningen ska genomföras i samarbete mellan bland andra Drottning Mauds Minne i Trondheim, muséerna Jamtli och Sverresborg samt Mittuniversitetet. Utbildningen kommer att erbjuda tjugo svenska och tjugo norska studenter en gemensam utbildning.

2.5 Distansutbildning Av Mittuniversitetets helårsstudenter har en hög andel valt att läsa på distans. Under 2009 ökade andelen ytterligare, trots att Mittuniversitetet inte särskilt marknadsfört distansutbildning. För första gången utgör distansstudenterna nu mer än hälften av Mittuniversitetets helårsstudenter.

Distansutbildningen är viktig för att nå många av dem som inte skulle ha möjlighet att stu-dera om utbildningen endast gavs på campus. Bland distansstudenterna finns yrkesverksamma



som fortbildar sig med hjälp av distansutbildning, småbarnsföräldrar vars enda möjlighet är att läsa på distans och campusstudenter som väljer att läsa extra kurser på distans. Mittuniversitetets distansstudenter är bosatta både i storstäder och i glesbygd, såväl i Sverige som utomlands.

Distansformen kan ha fått ett uppsving i och med de varsel och uppsägningar som varit i lan-det under året. Statistiken över Mittuniversitetets nybörjare tyder bland annat på att många stu-denter från andra delar av landet läser fristående kurser, varav en stor del är på distans.

Distansutbildning är ett samlingsbegrepp för flera olika typer av utbildning som genomförs helt eller delvis utanför campus. Det finns helt nätbaserad utbildning utan träffar och distansut-bildning med samlingstillfällen. Den senare formen kan vara delvis nätbaserad med allt från en-staka samlingstillfällen till regelbundna samlingsveckor på någon av campusorterna eller på annan studieort.

Det största ämnesområdet inom Mittuniversitetets distansutbildning finns inom lärarutbild-ningen. Den genomförs med 3–4 samlingsveckor på campus per termin.

TABELL 11

Antal helårsstudenter i distansutbildning

Antal helårsstudenter

2006 2007 2008 2009

Distansutbildning, program 1 280 1 215 1 043 1 133 Distansutbildning, frist kurs 2 023 1 986 2 096 2 850 Distansutbildning totalt 3 303 3 201 3 139 3 983 Varav Nätuniversitetet 1 455 1 272 1 512

Varav helt nätbaserat

2 460 nätbaserat, program

142

nätbaserat, frist kurs

2 317 Andel av distansutbildning totalt 44% 40% 48% 51%

Nätbaserade fristående kurser var den del av distansutbildningen som ökade mest under 2009 med företagsekonomi som det enskilt största ämnet. Inom fristående kurser läser närmare 80 procent av helårsstudenterna på distans. För program är motsvarande andel 27 procent. TABELL 12 Antal helårsstudenter per campus (inklusive uppdragsutbildning)

Studieort Totalt 2006

Därav distans

Total 2007

Därav distans

Total 2008

Därav distans

Total 2009

Därav distans

Andel distans

2009

Härnösand 1 861 1 512 1 675 1 400 1 479 1 249 1 694 1 467 87%

Sundsvall 2 498 803 2 317 775 2 158 656 2 712 965 36%

Östersund 2 850 916 2 742 1 020 2 762 1 067 3 266 1 466 45%

Övriga orter 410 104 289 59 307 188 229 137 60%

7 620 3 336 7 022 3 254 6 706 3 160 7 901 4 035 51%

Andel distans

44%

46%

47%

51%

Genomströmning i distansutbildning Distansutbildning har ofta lägre genomströmning än campusutbildning. Lägst genomströmning har nätbaserade fristående kurser, medan fristående kurser på distans med träffar har lika hög genomströmning som fristående kurser på campus.



TABELL 13 Genomströmning %, 2009

program fristående kurser

Distans med träffar 83% 70% Nätbaserad distans 66% 45% Campusutbildning 87% 70% totalt 85% 54%

Programutbildning med samlingsveckor eller enstaka träffar har en genomströmning nästan i nivå med campusutbildning. Exempel på sådana utbildningar är lärarutbildning och specialistutbild-ning för sjuksköterskor.

Insatser för att höja kvaliteten i distansutbildningen På institutionerna genomförs olika utvecklingsprojekt för att utveckla distansutbildningens upp-läggning och pedagogik.

Den ökande andelen distansstudenter ställer också krav på anpassning av lärandestödet vid universitetet. Mittuniversitetet har analyserat detta och omorganiserat lärstödet till ett Lärande och resurscentrum, LRC.

Ett särskilt uppdrag för LRC är insatser som förbättrar användningen av nya medier och ny teknik inom båda distans- och campusutbildningar. Mer om LRC följer i avsnitt 4.1 om kvalitet. Mittuniversitetet är ordförande i Samverkan för nätbaserad högskoleutbildning, SNH, där även Luleå tekniska universitet, Högskolan i Gävle, Utbildningsradion och Blekinge Tekniska Högskola ingår. Kurserna inom SNH ska kännetecknas av en väl genomtänkt helhet, där den akademiska kurskva-liteten kompletteras med en god virtuell lärmiljö under studietiden. Särskilda medel avsätts för att möjliggöra för lärarna att ha utökad kontakt med studenterna i början av utbildningen.

2.6 Examina ÅRK År 2009 utfärdade Mittuniversitetet 1 389 examina från utbildning på grundnivå och avancerad nivå, varav 1 049 examensbevis mottogs av kvinnor. Sammanlagt 364 examina utfärdades enligt den nya examensordning som trädde i kraft 1 juli 2007.

TABELL 14

Totalt antal utfärdade examina

Examina 2006 2007 2008 2009

Högskoleexamen 37 44 31 48 Kandidatexamen 444 580 424 463 Magisterexamen med ämnesdjup 187 161 154 136

Magisterexamen med ämnesbredd 2 22 34 18

Masterexamen

6 Yrkesexamen 802 846 804 718 Totalt 1 472 1 653 1 447 1 389

Mittuniversitetet ska, enligt regeringens mål, utfärda 50 civilingenjörsexamina under perioden 2009–2012. Under 2009 utfärdades 19 examina vilket, tillsammans med antalet civilingenjörsstu-denter, tyder på att målet kommer att nås.

Examinationsmålet för sjuksköterskeutbildningen är 860 examina för perioden 2009–2012. Målet ligger högre än det mål regeringen satte för perioden 2005–2008 trots att Mittuniversitetets



sjuksköterskeutbildning i Örnsköldsvik 2008 övergick till Umeå universitet. Det nya målet innebär att Mittuniversitetet bör utfärda minst 215 examina per år. Målet för hela perioden kan möjligen uppnås mot bakgrund av att fler antagits till sjuksköterskeutbildningarna i Östersund och Sunds-vall.

Det är svårt att bedöma om regeringens mål, 750 utfärdade lärarexamina med inriktning mot tidigare år för perioden 2009–2012, kommer att nås. Antalet studenter på lärarutbildningen har minskat de senaste två åren. Till detta kommer de förändringar som lärarutbildningspropositionen i februari 2010 kommer att innebära.

I summan för lärarexamen med inriktning mot tidigare år är examina för verksamhetsområ-dena förskola, förskoleklass, grundskolans tidigare år och fritidshem medräknade.

I summan för lärarexamen med inriktning mot senare år inkluderas även inriktningar mot gymnasieskolan.

TABELL 15

Examinationsmål och utfall för perioden 2009-2012

Mål utfall

Examensbenämning 2009-2012 2009 Civilingenjörsexamen 50 19 Sjuksköterskeexamen 860 189

Lärarexamen med inriktning mot tidigare år 750 157 - varav med inriktning mot förskola/förskoleklass 325 58

Lärarexamen med inriktning mot senare år och gymnasiet (inkl. äldre utbildningar) 300 57

Enligt regleringsbrevet bör det i minst 30 procent av antalet lärarexamina som utfärdas, exklusive dem med inriktning mot förskoleklass, ingå matematik, teknik eller naturvetenskap. Under 2009 utfärdade Mittuniversitetet 31 lärarexamina med någon eller några av dessa inriktningar (de exa-mina som innehåller minst 40 poäng/60 högskolepoäng i respektive inriktning är medräknade). Det motsvarar 20 procent av det totala antalet lärarexamina (exklusive förskoleklass) vilket är för låg andel för att uppfylla målet.

TABELL 16

Antal utfärdade lärarexamina

2006 2007 2008 2009 Enl. äldre studieordning (upphört fr.o.m. 1 juli 2008) 25 24 37 -

Lärarexamen, inriktning mot tidigare år 213 201 242 157

- varav inriktade mot förskola, förskoleklass 57 71 83 58

- varav inriktning matematik, naturvetenskap och teknik (exkl. förskola, förskoleklass) 24 19 25 11

Lärarexamen, inriktning mot senare år och gymnasiet 53 74 43 57 - varav inriktning matematik, naturvetenskap och teknik 20 37 12 20 Totalt 1 291 299 322 214

1 I tidigare årsredovisningar har totalvärdet 2006 varit felsummerat. Felet är nu rättat.



Antalet registrerade studenter på lärarutbildning mot tidigare år sjönk under några år vilket nu blir tydligt mätt i antalet uttagna examina.

Resultatredovisning – Forskning och forskarutbildning




3 Forskning och forskarutbildning

3.1 Forskning

Från forsknings- och utbildningsstrategi till strategisk vision Två år har gått sedan Mittuniversitetet utarbetade den forsknings- och utbildningsstrategi som lämnades till regeringen i december 2007 (MIUN 2007/507) och som utgjorde grund för budgetun-derlaget 2009–2011. Under dessa två år har avsevärt arbete lagts ned på vidareförädling av forsk-ningsstrategin i och med att vi våren 2008 ansökte till KK-stiftelsen om att bli så kallad KK-miljö och i arbetet med Mittuniversitetets utvecklingsplan 2009–2012. Mittuniversitetet har nu gått vidare i KK-stiftelsens urvalsprocess och inlett processen för att kvalificeras som KK-miljö.

Mittuniversitetets forskningsstrategi baseras på visionen Skog och fjäll som resurser för närings-liv och livskvalitet. I den del av visionen som avser Skog är forskning inom Skogen som resurs samt Industriell informationsteknologi och digitala tjänster centralt. Delen om Fjäll fokuserar forskning inom Hälsa, idrott och sportteknologi samt inom Turism och upplevelser. Tydliga synergier finns mellan de valda forskningsområdena.

Centralt är att inom valda profilområden bedriva forskning av hög akademisk kvalitet där resultaten bidrar till hållbar tillväxt inom berörda områden. Under 2009 har forskningsområdena också fått en organisatorisk inramning, en länk mellan forskning och omgivande samhället genom att respektive område knyts till en centrumbildning.

• Skogen som resurs – Fibre Science and Communication Network (FSCN). • Industriell informationsteknologi och digitala tjänster – Sensible Things that Communicate

(STC@MIUN). • Hälsa, idrott och sportteknologi. – Nationellt Vintersportcentrum (NVC) • Turism och upplevelser – European Tourism Research Institute (ETOUR).

FSCN Professor Myat Htun vid Mittuniversitetets forskningscentrum för skogsindustriell forskning be-lönas med Svenska Pappers- och Cellulosaingeniörsföreningens medalj. SPCI säger i sin motivering att ”Myat Htun har betytt mycket för uppbyggnaden av den skogsin-dustriella verksamheten vid Mittuniversitetet. Han har som ledare för verksamheten med fast hand-lag kombinerat med en generös och ödmjuk framtoning lyckats bygga upp en omfattande teknisk och vetenskaplig verksamhet, som till väsentliga delar har internationellt erkänd högsta vetenskap-liga kvalitet.” – Jag vill tacka alla mina duktiga kollegor på Mittuniversitetet och även ett stort tack till skogsindu-strin, KK-stiftelsen, Länsstyrelsen med flera för denna fina utmärkelse. Utan deras hjälp har jag inte kunnat utföra arbetet med att utveckla FSCN. År 1996 startade Myat Htuns engagemang vid dåvarande Mitthögskolan som forskningskoordina-tor och programdirektör för skogsindustriell forskning. Han blev direktör för det forskningscentrum som heter Fibre Science and Communication Network (FSCN) som byggts upp med start 1999. Ur pressmeddelande 2009-11-02.

Sensible things that communicate, STC@MIUN

Studenterna Peng Cheng och Yan Yang vid Mittuniversitetet vann kategorin Micro/Nano i täv-lingen Swedish Embedded Award 2009. De gjorde det med ett förslag till trådlös varvtalsmätning. Deras tävlingsbidrag, en ny trådlös sensor som mäter varvtal på roterande maskiner, består av en enda del som monteras på den roterande axeln. Det ger ökad flexibilitet och tillämpningar kan finnas



inom process-, energi-, rymd- och militärindustrin men även för motor- och transmissionstillverkare. Enheten är kompakt och består av sensorer, mikroprocessor och en radioenhet. Monteringen är mycket enkel och den ger en hög noggrannhet vid mätning av varvtal mellan 100 och 100 000 varv per minut. – Priset är ett kvitto på att vi har duktiga studenter och att våra Masters- och civilingenjörsutbild-ningar håller hög kvalité på sin koppling till forskningen. Det har gjorts möjligt genom forskningspro-grammet Sensible Things that Communicate, som är ett av Mittuniversitetets starkaste forskningspro-gram, säger Bengt Oelmann som är studenternas handledare. Priset delas ut av branschföreningarna IM Embedded –Technology och Elektronikindustriföreningen (EIF), KK-stiftelsen med konsortierna teknIQ, minST, tidningen Elektronik i Norden och Tekniska mässan. Ur pressmeddelande 2009-10-15.

Nationellt vintersportcentrum

En grupp kinesiska statstjänstemän från Sport China besöker Nationellt vintersportcentrum (NVC) måndag den 19 oktober. Gruppen består av sju personer inklusive tolk. Besöket i Sverige arrangeras av Sveriges Olympiska Kommitté. SOK vill visa ett av det testcentra som man samarbetar nära med inom vinteridrott och tar därför med gästerna till Campus Östersund. Be-sökarna kommer att få ta del av de unika FoU- labben vid NVC och även se den simulerade Vancou-vermiljö som sedan en tid finns i ett av labben. – Besöket är ett kvitto på att NVC uppfattas som ett internationellt intressant testcentra, säger Sture Espwall vid NVC. Ur pressmeddelande 2009-10-15.

ETOUR

Friluftsliv i förändring forskar vidare Friluftsliv i förändring är ett forskningsprogram med fokus på svenskarnas friluftsliv och naturtu-rism. Femton forskare från sju olika lärosäten arbetar med att fylla den kunskapslucka som finns i frågor kring friluftsliv. Nu har halvtidsutvärdering skett och Etours förlängningsansökan är godkänd av Naturvårdsver-ket, och Generaldirektör Maria Ågren har undertecknat beslutet om fortsatt förtroende inför andra perioden. Det innebär grönt ljus för ytterligare tre år, och det sexåriga forskningsprogrammet går in i sin andra period. Från oktober 2009 fram till september 2012. - Vi ser godkännandet som ett gott betyg på vad vi gjort under första perioden och ett förtroende från Naturvårdsverket att fortsätta vår forskning i samma anda, säger Peter Fredman, professor i naturtu-rism och programledare för Friluftsliv i förändring. Ur ETOUR News 2009:2.

Åtgärder för att stärka utbildningsvetenskaplig forskning ÅRK Lärarutbildningsnämnden, LUN, ansvarar för forskning som anknyter till lärarutbildningsområdet och allmän pedagogik det vill säga är av relevans för skola och lärarutbildning. Forsknings- och utvecklingsverksamhet inom lärarutbildningsområdet bedrivs vid flera av Mittuniversite-tet institutioner.

Pågående forsknings- och utvecklingsprojekt omfattar bland annat flexibelt lärande och pedagogiskt ledarskap, lärande för företagsamhet, struktur, kultur, ledarskap och naturvetenskapernas ämnesdidaktik

År 2008 höjde universitetsstyrelsen ramen för forskning inom lärarutbildningens område. Ramhöjningen på tre miljoner kronor gällde från budgetåret 2009. LUN satsade under 2009 på bland annat lektorers forskning. Nio universitetslektorer och tre docenter har haft tid avsatt för forskning. Nämnden avsatte även resurser för lektorers docentmeritering. Satsningen har också resulterat i beviljande av medel från Vetenskapsrådet samt i ökad publicering av refereegranskade artiklar och proceedings.

Under 2009 anställde Mittuniversitetet två professorer i pedagogik och en forskarassistent i pedagogik. Nämnden för lärarutbildning antog tre doktorander i pedagogik och tre i ämnesdidak-tik och finansierar därmed totalt tolv forskarstuderande, varav en kommundoktorand.

http://itproj.utv.mh.se/forskning/detail_proj.lasso?ID=005�




http://www.miun.se/NAT/Forskning/Forskargrupper/Didaktik/�



Christina Segerholm vid Mittuniversitetets institution för utbildningsvetenskap får 4,9 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Hon ska under de tre närmaste åren forska om inspektion som styrning. – Det är fantastiskt roligt och känns mycket ansvarsfullt att ha fått medel till att studera skolinspek-tionen när det fanns så många goda ansökningar som blev utan, säger Christina Segerholm. I forskningsprojektet är det tänkt att skolinspektion som global trend ska studeras samt hur dessa idéer sprids och tas emot i Sverige, England och Skottland. Hur inspektionen genomförs, vilken syn på kvalitet som lyfts fram och hur inspektionen påverkar kommuner och skolor ska också undersö-kas i de tre nationerna för att se vilka likheter och skillnader som finns nationellt och lokalt när glo-bala idéer blir praktisk handling. Idag satsas stora summor på skolinspektion, dels i myndigheten Skolinspektionen och dels i form av tid som skolor och kommuner ägnar åt aktiviteter i samband med inspektion. Det är därför viktigt att undersöka vilken sorts förändring av skolan som inspektio-nen bidrar till och varifrån sådana förändringsidéer kommer. I den svenska forskargruppen ska fors-kare från Umeå och Uppsala universitet också delta och i den brittiska gruppen ingår forskare från University of Edinburgh under ledning av professor Jenny Ozga. Endast 23 forskningsprojekt av de 360 ansökningarna tilldelades medel av Vetenskapsrådet. Chris-tina Segerholms projekt finns inom området pedagogik. Av inlämnade ansökningar har ett stort antal fått ett högt vetenskapligt betyg. Ur pressmeddelande 2009-10-28.

Forskningskompetens och forskningsresultat Antalet professorer vid Mittuniversitetet ökar för varje år. Under 2009 utgjorde professorerna ungefär 16 procent av lärarkategorin.

TABELL 17

Antal professorer, personår

Vetenskapsområde 2006 2007 2008 2009

Humanistisk- samhällsvetenskapligt* 27 28 29 31 Naturvetenskapligt** 19 27 27 27 Summa personår 46 54 57 58

Antal individer 56 60 66 70

Därav antal kvinnor 8 9 12 12

Andel kvinnor % 14% 15% 18% 17%

*inkl .vårdämnen

** inkl. teknik

Antalet kvinnliga professorer är tolv, samma antal som föregående år. Eftersom antalet manliga professorer har ökat blir kvinnornas andel något lägre än tidigare år. Nämnderna ger medel för att forskande kvinnor ska kunna meritera sig, vilket på sikt kommer att öka antalet kvinnor bland professorerna. Se också avsnitt 4.3.



Publiceringar och citeringar

TABELL 18 Refereegranskade artiklar 2007-2009

Vetenskapsområde 2007 2008 2009 Humanistisk- samhällsvetenskapligt 122 114 117 Naturvetenskapligt 127 106 73 totalt 249 220 190

Det stora antalet disputationer för ett par år sedan medförde ett större antal publikationer det året. Inom lärosätet pågår arbete för att stimulera forskare att publicera i internationella tidskrifter. Fakultetsnämnden för humanvetenskap ger exempelvis ekonomiskt stöd till språkgranskning men också till kunskapsuppbyggnad i form av workshops och kurser i bland annat tidskriftspublicering och akademiskt skrivande på engelska. Inom de naturvetenskapliga och tekniska ämnena har fors-karna sedan länge en vana av att publicera internationellt.

Forskningsresurser Regeringens forsknings- och innovationspolitiska proposition innebar ett nytt sätt att fördela forskningsresurser utifrån bland annat indikatorer baserade på publicering och citering samt andel externa medel. Mittuniversitetet har kritiserat detta eftersom det innebär skevheter som missgyn-nar de nya universiteten. Andra svagheter är oklara viktningar och svårigheterna att förstå hur systemet slår eller att rekapitulera beräkningarna.

De nya universiteten har tillsammans uppvaktat både utbildningsutskottet och utbildnings-departementet, tagit upp frågorna i respektive myndighetsdialoger, diskuterat med riksdagsmän-nen och debatterat i olika fora.

Mittuniversitetet delar regeringens bedömning att kvalitet och prestationer i forskningen är relevant att ha som underlag för fördelningen av statliga forskningsresurser men det finns alltför många oklarheter i systemet. I regeringens prognos förlorar Mittuniversitetet pengar inför 2010 trots fler publicerade artiklar per anställd än vissa lärosäten som får tillskott.

TABELL 19 Anslagsmedel enl. regleringsbrev, tkr

Nämndområde 2006 2007 2008 2009 Anslag totalt 165 524 170 796 173 236 176 447 därav

Nämndområde Humanvetenskap HUV 65 668 70 239 70 801 74 664 Naturvetenskap m.m., NMT 78 247 82 255 82 913 87 317 Lärarutbildning m.m., LUN 10 441 18 302 19 522 14 466

Bidragsfinansiering

Totala intäkter 109 095 101 187 110 466 156 735 därav

Nämndområde

HUV 19 000 29 590 33 438 57 113 NMT 86 000 71 078 74 623 98 575 LUN 3 900 519 2 405 1 047

* observera att i anslagsmedel för naturvetenskapligt vetenskapsområde, vilket tillfaller NMT, ingår samhällsvetenskaplig forskning i främst informatik, medie- och kommunikationsvetenskap, statistik.



Mittuniversitetets forskningsresurser utgörs till 47 procent av externa medel, där strukturfonds-medel hittills spelat en viktig roll.

Den externa finansieringen vid Mittuniversitetet kommer till stor del från EU:s regionala fond (Mål 2), KK-stiftelsen och Vinnova. Finansiering från näringslivet har, enligt universitetets årsre-dovisning, minskat under senare år. En orsak är att regelverket inom regionala fonden, där privat medfinansiering inte längre är stödberättigad, medför att näringslivets insats i projekten inte syns i den ekonomiska redovisningen.

Finansieringen från regionala fonden (Mål 2) kommer att minska under de närmaste åren i takt med att tillgängligt budgetutrymme har utnyttjats. Vidare är det oklart huruvida denna typ av medel kommer att vara tillgängliga efter 2013. För Mittuniversitetet är det därför viktigt att aktivt arbeta med att hitta andra finansieringskällor.

Mittuniversitetet konstaterar i riskanalysen inför 2010 att forskningsverksamheten är bero-ende av god tillgång på externa medel. En identifierad risk är svårigheter att få ansökningar bevil-jade. Från regionens sida finns en stor beredvillighet att arbeta med universitetet för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för långsiktig tillväxt genom forsknings- och utvecklingsinsatser i samarbete mellan universitetet och parter i omgivande samhälle. Mittuniversitetet är en viktig resurs såväl vad gäller reguljär forskning som inom ramen för den regionala utvecklingen.

Åtgärder för att öka externfinansieringen Mittuniversitetet arbetar för att bredda den externa finansieringen så att den omfattar fler finansiä-rer såväl nationellt som internationellt. Ett strukturfondsprojekt, Internationalisering av Mittuniversi-tetets forskning, ska pågå 2009–2011. Projektet omfattar 18 miljoner kronor. En del av dessa medel är öronmärkta för att bekosta forskares tid och resekostnader i samband med arbete med internatio-nella forskningsansökningar.

Hittills har 31 forskare beviljats totalt 50 personmånader. Projektet har även som mål att ge råd till andra regionala aktörer när det gäller internationell finansiering och att skapa samarbets-projekt mellan universitet och näringsliv.

Fem olika aktiviteter ingår i strukturfondsprojektet: • Att, i samverkan med regionens övriga aktörer, sprida information om internationellt

forsknings- och utvecklingsarbete samt att bedriva arbete i syfte att påverka innehållet i programskrivningarna inom Sjunde Ramprogrammet.

• Att ge stöd till forskare inom universitet, näringsliv och offentlig förvaltning för att eta-blera internationella nätverk och att utforma och driva internationella forsknings- och ut-vecklingsprojekt.

• Att ge finansiellt stöd till forskare och forskargrupper vid Mittuniversitetet för att etablera internationella nätverk och att utforma internationella projektansökningar.

• Att inom Mittuniversitetet etablera rutiner och administrativt stöd för att effektivt hantera internationella projektansökningar.

• Att i samverkan med näringslivet etablera för näringslivet relevanta kontakter för forsk-ning, utveckling, kunskapsutbyte och ökad internationell handel.

Aktiviteter för att öka finansieringen från bland annat forskningsråden genomförs i samarbete med fakultetsnämnderna. I detta ingår både information och rådgivning för att öka ansökningarnas kvalitet och åtgärder för att ge större incitament för arbete med denna typ av ansökningar. Nämn-derna arbetar med dessa frågor men från något olika utgångspunkter. Fakultetsnämnden för na-turvetenskap, teknik och medier har framgångsrikt arbetat för att öka externfinansieringen, till exempel genom att stödja forskare i sökprocessen.

Fakultetsnämnden för humanvetenskap konstaterar att förmågan att erhålla externa medel är central för möjligheten att utveckla och bedriva forskning. Under året infördes nya former för för-



delning av medel för lektorsforskning, för att bland annat förbättra forskares möjligheter att söka externa medel. Under 2009 utlystes stöd, för ett tjugotal sökande, till lektorers forskning och för utarbetande av projektansökningar. De projekt som beviljats medel från forskningsråd men i mindre omfattning än sökt totalbelopp, ska medfinansieras av fakultetsnämnden upp till ett max-belopp.

Forskargruppen KRIHS vid Mittuniversitetet har fått ett nätverksstöd av Riksbankens Jubileumsfond (RJ). Nätverket spänner över hela Sverige samt USA. Målet är att etablera ett internationellt samarbete för forskning och utbildning inom risk- och krisforskning. Forskningen är tvärvetenskaplig till sin karaktär och i Sverige finns små forskargrupper som är spridda över landet. Det är därför viktigt att samla dessa grupper till en större helhet för att skapa en solid grund för forskningen över disciplin- och nations-gränser. Syftet är att förstärka denna forskning i Sverige så att den blir en stark och efterfrå-gad samverkanspartner internationellt. Stödet är på 100 000 kr per år och kan förlängas upp till tre år. En satsning ska göras på den yngre forskargenerationen. Unga forskare ska tidigt intro-duceras i nationella och internationella forskningssamarbeten, men samarbetet syftar även till att öka seniora forskares konkurrenskraft. På så vis stärks nätverkets möjligheter att skapa excellens inom forskningsområdet. De ingående parterna är KRIHS (Kris och risk i det heterogena samhället) vid Mittuniver-sitetet, Försvarshögskolans Institution för ledarskap och management, LUCRAM vid Lunds Universitet, European CBRNE Center i Umeå samt Disaster Research Center (DRC) vid University of Delaware, USA.

Intäkter och kostnader för forskning och forskarutbildning

TABELL 20

Redovisning av intäkter och kostnader för forskning och forskarutbildning

Vetenskapsområde

Naturvetenskap*

Humanistisk- Samhällsvetenskap Övrig forskning

Forskning Uppdrags- Forskning Uppdrags- Forskning Uppdrags-

forskning

forskning

forskning


Anslag 87 317

73 812 852 14 466

Avgifter 272 5 194 398 6 575 43

Bidrag 92 244 -300 49 284 82 925

Finansiella intäkter 1 164

774

79

Summa intäkter 180 998 4 894 124 268 7 509 15 513 0


Personal 96 740 3 016 82 265 5 813 11 588

Lokaler 21 664 407 12 972 565 1 736

Övriga driftkostnader 37 689 1 448 25 312 684 2 056

Finansiella kostnader 426 8 328 12 46

Avskrivningar 8 986 99 4 277 113 489

Summa kostnader 165 505 4 979 125 154 7 187 15 915 0

Transfereringar

Erhållna 2 470

3 620

Lämnade 2 470

3 620

Kapitalförändring 15 493 -85 -886 322 -402 0

* ingår viss samhällsvetenskaplig forskning



3.2 Forskarutbildning Mittuniversitetets forskarutbildning har varit under uppbyggnad sedan 2001 med ett för varje år ökat antal forskarutbildningsämnen. Under 2009 tillkom turismvetenskap och totalt ges nu fors-karutbildning i 21 ämnen. Ökningen av antalet ämnen planar nu ut, medan forskarutbildningen volymmässigt fortfarande är under uppbyggnad.

Utveckling av antalet forskarstuderande Antalet aktiva forskarstuderande antagna vid Mittuniversitetet ökade med drygt femtio personer eller 30 procent under 2009. I redovisningen ingår endast forskarstuderande med aktivitetsgrad om minst tio procent. Under året fanns ytterligare ett trettiotal forskarstuderande som disputerade tidigt under året, antogs sent, var föräldralediga eller av annan anledning hade låg aktivitet. I takt med att Mittuniversitetets egen forskarutbildning byggts upp har antalet fors-karstuderande antagna vid andra lärosäten med finansiering av Mittuniversitetet minskat. Från att ha finansierat ett femtiotal sådana doktorander för tre år sedan, var de 2009 endast sjutton.

Mittuniversitetet definierar industridoktorander som forskarstuderande antagna vid Mittuni-versitetet, men finansierade av företag, statliga myndigheter, kommuner eller dylikt. De forskar-studerande som är finansierade av andra lärosäten räknas inte som industridoktorander, utan re-dovisas i en särskild kolumn.

TABELL 21

Antal forskarstuderande antagna vid Mittuniversitetet

Därav

Antal

industridoktorander

Antal finan-

Vetenskapsområde 2006 2007 2008 2009 sierade av

andra lärosäten Humanistisk- samhällsvetenskapligt* 48 51 69 98 14 8 Naturvetenskapligt** 90 100 84 107 23 0 Totalt 138 151 153 205 37 8 *inkl. vårdämnen

**inkl. teknik

Ökningen av forskarstuderande märks särskilt inom humanistisk- samhällsvetenskapligt veten-skapsområde. I detta vetenskapsområde ingår åtta forskarstuderande inom ämnet medie- och kommunikationsvetenskap. Ansvaret för ämnet ligger på Fakultetsnämnden för naturvetenskap, teknik och medier. Även tolv forskarstuderande från lärarutbildningen ingår i det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet.

Inom det naturvetenskapliga vetenskapsområdet har antalet forskarstuderande, med vissa variationer, legat på samma nivå under andra hälften av decenniet, men ökat under 2009. Åren 2002–2003 antogs en stor grupp forskarstuderande, som avlade examen 2007 och 2008. Mittuniver-sitetet fick naturvetenskapligt vetenskapsområde redan 2001 vilket innebär att uppbyggnaden inleddes tidigare än inom humanvetenskap som fick vetenskapsområde 2005.

Fakultetsnämnden för naturvetenskap, teknik och medier gjorde under 2009 en satsning som innebar att antalet forskarstuderande åter ökade.

Tjugo doktorander ska nyrekryteras under våren till forskningsområden inom naturvetenskap, teknik och media. Under den kommande femårsperioden handlar det om en tredubbling av antalet fakultetsfinansierade doktorander. Fakultetsnämnden bedriver forskarutbildning inom elva forskarutbildningsäm-nen och inom tre av Mittuniversitetets forskningsprofiler, Skogen som resurs, Di-



gitala samhällen och Turism, idrott och upplevelseteknologi. – Vi vill med den här satsningen uppnå högre produktivitet i forskningen. Den ska också ge kvalitativt framstående och användbara forskningsresultat säger professor Ulla Lundström, som är fakultetens dekan. Fakultetsnämnden ska även anställa ett tiotal forskarassistenter och post doktor på flera forskningsområden. Hela satsningen beräknas kosta ca 70 miljoner kro-nor under fem år. Pressmeddelande 2009-02-10

I nedanstående tabell räknas samtliga personer som antagits till forskarutbildning under 2009, även om de antagits sent och inte hunnit påbörja utbildningen förrän 2010. Tabellen kan därför inte jämföras med tabell 19 som redovisar forskarstuderande med en aktivitet över året om minst tio procent.

TABELL 22

Antal personer som antagits till forskarutbildning vid Mittuniversitetet 2009

Totalt antal

som antogs till forskar-

utbildning 2009

varav antagits till studier för lic.examen Vetenskapsområde

Humanistisk-samhällsvet.* 36

7 därav kvinnor 25

6

Naturvetenskapligt** 35

19 därav kvinnor 11

6

TOTALT 71

26 därav kvinnor 36

12

* inkl. vårdämnen

** inkl. teknik

Betydligt fler forskarstuderande antogs under 2009 jämfört med året innan. Andelen kvinnor bland nyantagna har däremot minskat.

Åtgärder för att stärka forskarutbildning inom utbildningsvetenskap ÅRK År 2008 höjde universitetsstyrelsen ramen för forskning inom lärarutbildningens område. Ramhöj-ningen på tre miljoner kronor gällde från budgetåret 2009.

Förutom att satsa på lektorers forskning och docentmeritering samt anställning av professorer och forskarassistent, antog Lärarutbildningsnämnden ytterligare tre doktorander i pedagogik och tre i ämnesdidaktik. Därmed finansieras totalt tolv doktorander inom lärarutbildningen.

Examina inom forskarutbildning För fyraårsperioden 2009–2012 har regeringen satt mål om lägsta antal avlagda examina. Inom humanistisk- samhällsvetenskapligt vetenskapsområde ska Mittuniversitetet uppnå 30 examina och inom naturvetenskapligt vetenskapsområde 70 examina.



TABELL 23 Examina inom forskarutbildningen 2009, antagna vid Mittuniversitetet

Vetenskapsområde

doktorsexamina som inte har föregåtts av

licentiatexamen1)

doktorsexamina som har

föregåtts av licentiatexamen1)

licentiat-examina1)

examina i utbildning på forskarnivå, omräknade enl. fotnot2)

Humanistisk-samhällsvetenskapligt* 4 - 1 4,5

Naturvetenskapligt** 8 4 4 12

1) antal examina utan omräkning

2) Doktorsexamen räknas som en examen, om den inte föregås av lic.examen. Doktorsexamen som föregåtts av en lic.examen räknas som en halv examen och en lic.examen räknas som en halv examen

Under 2009 uppnådde Mittuniversitet fem examina inom humanistisk/ samhällsvetenskapligt ve-tenskapsområde och tolv examina inom naturvetenskapligt vetenskapsområde. Föregående år tog betydligt fler forskarstuderande ut examina, många av dem antagna i början av 2000-talet. Under 2009 har en ny stor kull av forskarstudenter antagits, vilket innebär att ett större antal exa-mina är att vänta om några år.

Studiefinansiering på forskarnivå ÅRK TABELL 24

Medel som används för studiefinansiering i utbildning på forskarnivå

Vetenskapsområde

Finansieringsform, tkr

Humanistisk/ samhälls-

vetenskapligt Natur-

vetenskapligt Summa Personalkostnad:

- anställning som doktorand

21 993 506 18 119 450 40 112 956 - anställning via utbildningsbidrag

0

- anställning via stipendier

2 015 100 2 015 100 - annan anställning

1 569 982 1 794 512 3 364 494

Summa 23 563 488 21 929 062 45 492 550 varav anslagsmedel

15 612 293 7 531 076 23 143 369

varav externa medel

6 382 755 10 520 382 16 903 137 Uppgifterna är insamlade för var och en av de doktorander som Mittuniversitetet finansierar i samarbete mellan den centrala administrationen, nämndkanslier och institutionsekonomer. Vi be-dömer uppgifterna som tillförlitliga.

Resultatredovisning – Gemensamt för utbildning och forskning




4 Gemensamt för utbildning och forskning

4.1 Kvalitet och kvalitetsarbete Mittuniversitetets kvalitetsarbete under 2009 präglades av insatser för att förbättra den pedago-giska kompetensen vid lärosätet, arbete med kvalitetsindex, fortsatt utveckling av universitetets verksamhetsstyrning och föreberedelser inför det nya kvalitetssystemet för utbildning på grund-nivå och avancerad nivå.

Mittuniversitetets ramverk för kvalitetsarbetet uppdaterades under 2009. Det kommer att ut-värderas och revideras under 2010.

Prioriterade insatser i kvalitetsarbetet ÅRK Mittuniversitetets breda verksamhet medför olika prioriteringsbehov när det gäller insatser i kva-litetsarbetet. En del områden har dock varit universitetsgemensamma under 2009.

Ett sådant område är kvalitet i utbildningen. Nämnder och institutioner har arbetat med bland annat utbildningens forskningsanknytning och arbetslivsanknytning liksom med pedago-giska projekt. Även rent praktiska moment som hantering av utbildningsplaner samt en handlägg-ningsordning för nya utbildningar har varit sätt att öka kvaliteten i utbildningen.

Högt prioriterat har varit att rusta organisationen för det nya kvalitetssystemet som diskute-rats under 2009 och presenteras i proposition våren 2010. Nämnder och institutioner har drivit arbetet.

Pedagogiskt stöd har varit prioriterat även när det gäller forskarutbildning. Det sker på olika sätt vid olika nämnder. En av nämnderna utser till exempel mentorskollegier för sina forskarstude-rande. En gemensam prioritering är utbildningen av handledare för forskarstuderande. Handle-darkursen ges var tredje termin och har varit mycket uppskattad. Även externa handledare har visat sitt intresse och undersökt möjligheten att delta i Mittuniversitetets kurs.

När det gäller forskning har Mittuniversitetet prioriterat publiceringsfrågor, särskilt publice-ring i internationella tidskrifter. Kvalitetsgaranten vid sådan publicering är processen vid peer review. Även i Mittuniversitetets riskanalys inför 2010 har hög produktion av artiklar samt god tillgång på externa forskningsmedel identifierats som framgångsfaktorer. Universitetet kommer således att prioritera dessa områden även under 2010.

Utveckling av kvalitetsindex Mittuniversitetet började under året utveckla kvalitetsindex för utbildning, forskning och bibliotek. Dessa index är avsedda att ge en sammanfattande bild av verksamheten och ska användas internt i kvalitets- och utvecklingsarbetet.

Utgångspunkterna är att index ska utgå från etablerade kvalitetsmätningar och spegla Mitt-universitetets ambitioner i strategiska dokument. I den mån det är möjligt ska de indikatorer som index består av, kunna jämförbaras med andra lärosäten samtidigt som de ska vara nedbrytbara på olika verksamheter inom Mittuniversitetet. Statistiken som används ska vara lättillgänglig och kunna inhämtas från befintliga källor.

Utbildningsindex föreslås ha flera delar som inte kommer att vägas samman till ett gemen-samt index. Några indikatorer finns redan framtagna för 2009. Arbetet med att utveckla kvalitets-index för utbildningen kommer att fortsätta under 2009.



Forskningsindex har till att börja med tre delar: externfinansiering, publicering och produkti-vitet i forskarutbildningen. En fjärde del kring samproduktion ska utvecklas under 2010.

Universitetsbiblioteket har utvecklat ett sammanvägt index som bygger på sexton indikatorer inom områdena utbildning, forskning, verksamhetens grundförutsättningar, samverkan samt ut-vecklingspotential.

Ett index för Mittuniversitetets administration kommer att utvecklas under 2010.

Högskoleverkets granskning av kvalitetsarbetet Under 2008 granskade Högskoleverket kvalitetsarbetet vid nio lärosäten, däribland Mittuniversi-tetet. Granskningsrapporten publicerades 2009. De nio lärosätena var de första att bli granskade i en granskningsomgång som omfattar totalt 49 universitet och högkolor.

Ett av de nio lärosätena fick det högsta betyget A. Mittuniversitet, tillsammans med fyra andra lärosäten fick av Högskoleverket betyget B, vilket innebär ett godtagbart kvalitetsarbete, men att vissa områden bör förbättras. Det är samma betyg som gavs till universiteten i Uppsala, Lund, Stockholm och Umeå i granskningsomgången 2009.

Enligt bedömargruppens rapport har Mittuniversitetet lyckats ta vara på goda traditioner som syftar till att säkra och utveckla kvaliteten i verksamheten. Kvalitetsarbetet vid Mittuniversi-tetet beskrivs som aktivt och kontinuerligt på såväl central nivå som på institutions- och fakultets-nivå. Ansvar och rutiner är preciserade och kända. Bedömargruppen konstaterar även att Mittuni-versitetet präglas av en levande kvalitetskultur i allt från ledningens engagemang till enskilda lära-re och studenter.

Bedömargruppens sammanvägda uppfattning är att Mittuniversitetet har sitt system för kva-litetssäkring och kvalitetsutveckling på plats. Det som återstår att vidareutveckla är kvalitetsmål och uppföljning.

De rekommendationer som ges i rapporten bearbetades under 2009. Granskningsgruppen påpekar att målen för kvalitetsarbetet inte är formulerade så att måluppfyllelse utöver reglerings-brevet kan avläsas. I den nya utvecklingsplanen är mål formulerade och utvecklingen av kvali-tetsindikatorer kopplas till de centrala målsättningarna för universitetet (se ovan under kvalitetsin-dex). Därutöver pågår en reformering av verksamhetsstyrningen.

Högskoleverkets utvärderingar av ämnen och program Under 2009 kom Högskoleverkets granskningsrapporter för historia, socionomutbildning och pe-dagogik.

Ämnet historia granskades i slutet av år 2008. Mittuniversitetet tillhörde inte de lärosäten som ingick i den fördjupade granskningen, där resultaten kom under 2009.

Socionomutbildningen var den sista utbildningen som utvärderades av Högskoleverket i den nu avslutade utvärderingsomgången. Totalt utvärderades utbildningen vid 16 lärosäten. Mittuni-versitetet hörde till de sju lärosäten som fick examensrätten ifrågasatt. Högskoleverkets kritik gällde särskilt utbildningens forskningsanknytning, examensmål, inslag av personlig och profes-sionell utveckling samt praktiken utomlands.

Högskoleverkets granskning av pedagogikämnet visade att Mittuniversitetets utbildningar i pedagogik mycket väl uppfyller kvalitetskraven. Såväl kandidat- och magisterutbildning som forskarutbildning granskades. Innehållet i kurserna har utvecklats utifrån aktuell forskning. Till-gången på professorer, docenter och övriga disputerade lärare är tillfredsställande. Utbildningarna ges också i en miljö där flera av lärarna är forskningsaktiva och där man strävar efter att de ska delta i seminarier och kurser på alla nivåer.

Mittuniversitetets lärarutbildning hörde till dem som i utvärderingen 2008 inte fick godkänt och examensrätten ifrågasattes. Kritiken gällde främst en för låg andel disputerade lärare i under-visningen. Mittuniversitetet vidtog åtgärder med anledning av kritiken och avrapporterade dessa



till Högskoleverket i april 2009. Lärarutbildningsnämnden och berörda institutioner arbetade un-der mellantiden målmedvetet för att undanröja bristerna och Högskoleverket bedömde att kraven därmed uppfylldes och Mittuniversitetet fick behålla examensrätten.

Ledningens insatser för att förbättra den pedagogiska kompetensen ÅRK

Lärande- och resurscentrum Ökningen av antalet studenter är positiv för Mittuniversitetet. Samtidigt är det en utmaning att möta den ökande andelen distansstudenter, såväl de som läser enbart nätbaserat som de som har kortare eller längre träffar på campus.

Sedan länge har universitetet en i nationell jämförelse bred rekrytering till både grundutbild-ning och forskarutbildning, med många studenter från så kallat studieovana hem. Efter ett analys-arbete där Mittuniversitetet kartlade studenters och lärares behov, stod det klart att den tidigare organisationen av lärandestöd behövde förändras. I Mittuniversitetets riskanalys identifieras hög kvalitet i distansutbildningen som ett mål och en framgångsfaktor för universitetet.

Under höstterminen etablerades Lärande- och resurscentrum, LRC, som en enhet vid univer-sitetsbiblioteket. Verksamheten vid LRC har sin utgångspunkt i Mittuniversitetets utvecklingsplan, utbildningsstrategiska tankar samt den pedagogiska planen.

LRC samordnar lärandestödet till universitetets lärare och studenter men ska också driva egna utvecklingsprojekt. LRC har en samordnande funktion och ska kartlägga och utnyttja de re-surser som finns inom universitetet och vidareutveckla lärandestödet både på campus och via webb.

Lärandestödet på campus har exempelvis utvecklats genom att studentmentorer anlitas. De är studenter som är i slutet av sin utbildning och dagligen finns på LRC för att stödja andra studenter. Förutom lärandestödet samordnar LRC introduktions- och avslutningsaktiviteter tillsammans med studentkårerna, vilka är viktiga samverkanspartners.

LRC erbjöd under hösten drop-in verksamhet, workshops och seminarier för både lärare och studenter. Inför kommande år ska centrat särskilt arbeta med insatser som förbättrar användning-en av nya medier och ny teknik. Syftet är bland annat att öka genomströmningen på fristående kurser inom distansutbildningen.

Pedagogiska utvecklingsprojekt I arbetet med att implementera utbildningsstrategin 2007–2009 avsattes medel för pedagogiska utvecklingsprojekt. De projekt som tilldelades medel under 2009 var

• Videoblogg – en ny väg till metakognitiv och kommunicerande examen • Webb 2.0 – anpassning för kontakt, nytänkande och användarvänlighet • Discrete Mathematics with programming • Utveckling av plattform för flexibla och distansoberoende metoder för labora-

tiva/tillämpade kursmoment i psykologiundervisningen Projekten kommer att följas upp under våren 2010.

Högskolepedagogisk utbildning och handledarutbildning ÅRK För att säkra och utveckla sin pedagogiska kompetens uppmanas lärare att gå den kurs i högskole-pedagogik som erbjuds på lärosätet och den är ett krav för anställning som lektor. Forskare med ansvar för forskarstuderande uppmanas att gå handledarutbildningen.

Kursen Högskolepedagogik och flexibelt lärande engagerade 2009 cirka 65 personer, lärare och doktorander. Den resulterade i knappt 15 hst. Beräkningar i årsredovisningen 2008 gav vid handen



att andelen lärare med högskolepedagogisk utbildning då var över 50 procent. Denna andel torde under 2009 ha ökat något.

Doktoranderna stimuleras att delta i den högskolepedagogiska utbildningen och de som genomför den får ett lönepåslag.

Handledarutbildningen är mycket uppskattad och även externa handledare har anmält in-tresse av att gå den. Utbildningen ges var tredje termin och under 2009 genomfördes ingen kurs. Nästa utbildningstillfälle infaller våren 2010. Mot denna bakgrund torde andelen lärare med handledarutbildning ligga på samma nivå som föregående år, det vill säga mellan 45 och 50 pro-cent. Planer finns att starta en återkommande vidareutbildning för att hålla viktiga frågeställningar och förhållningssätt levande för handledarna.

Kvalitetsarbete på organisationsnivå Universitetsstyrelsen gav i juni 2008 rektor i uppdrag att utveckla Mittuniversitetets verksamhets-styrning och ekonomistyrning. Arbetet hade tyngdpunkt på ekonomistyrning.

Inom verksamhetsstyrningen utarbetades Verksamhetsplan och budget 2009 vilken gav en sam-lad bild av uppdrag och förutsättningar i verksamheten. Arbetet med att utveckla verksamhets-styrningen fortsatte under 2009 och under hösten vidareutvecklades innehåll och struktur i Verksamhetsplan och budget 2010.

Implementering av förordningen om intern styrning och kontroll, FISK (SFS 2007:603), inled-des 2008 och en riskanalys för 2009 fastställdes i december 2008 av universitetsstyrelsen som också fastställde processen för arbetet.

Under våren 2009 gjordes riskanalyser i verksamheten. Institutioner, nämnder, förvaltning och bibliotek analyserade riskbilden mot den egna verksamheten och förtecknade de tio allvarli-gaste riskerna i en riskanalys. Arbetssättet innebar att 128 risker rapporterades och dessa samman-ställdes till en universitetsövergripande riskanalys för 2010. Denna riskanalys ligger till grund för uppdrag från rektor till verksamhetens olika delar i Verksamhetsplan och budget 2010.

Studentinflytande ÅRK Universitetsledningen ser studenternas inflytande i verksamheten som självklart och något som berikar organisationen. Studenterna finns representerade i universitetsstyrelse, ledningsråd, de-kanråd och nämnder med underorgan. Under 2009 fanns 32 studenter och åtta forskarstuderande med i organ på den nivån. Av dessa var mindre än hälften kvinnor.

Studenterna finns representerade också i institutionsstyrelser och i ämneskollegier. Under det gångna året fanns 17 studenter och nio forskarstuderande i institutionsstyrelserna. Hälften av dessa var kvinnor. Forskarstuderande ingår vid de flesta institutioner i respektive ämneskolle-gium.

Studenter bjuds in att medverka i arbetsgrupper och projekt vid Mittuniversitetet. Många studenter har ställt upp som studentambassadörer eller deltagit i liknande marknads-

föringsåtgärder. Flera av Mittuniversitetets institutioner upplever svårigheter att få studenter engagerade i

annat än institutionsstyrelsen. Särskilt svårt är det för de institutioner som har många distansstu-denter, eftersom dessa av uppenbara skäl inte finns på plats på campus. Ett intensifierat samarbete med studentkårerna i denna fråga underlättar rekrytering av studentrepresentanter.



4.2 Internationalisering

Mittuniversitetets mål för internationalisering ÅRK Universitetsstyrelsen fastställde 2007 en strategi för internationaliseringsarbetet. Den utgör en del av universitetets utbildningsstrategi för åren 2007–2009.

Mittuniversitetets övergripande mål för internationaliseringsarbetet är att studenter, efter av-slutad utbildning, ska ha förvärvat en så god akademisk kompetens och yrkesmässig förberedelse att de med framgång kan verka i en internationell och mångkulturell miljö. Mittuniversitetets stu-denter ska erbjudas goda möjligheter till internationella erfarenheter, såväl i studiemiljön på hem-maplan som utomlands. Mittuniversitetet ska också erbjuda de internationella studenterna en god studiesocial miljö som en integrerad del av ordinarie studentverksamhet.

Mittuniversitetets mål innebär följande: • Mittuniversitetet ska eftersträva balans vad gäller internationella utbyten av studenter och

lärare. Samtliga lärare bör inom de närmaste fyra åren ha arbetat en period utomlands. Ut-byten inom administrationen ska initieras.

• Den internationella dimensionen ska vara integrerad i varje utbildningsprogram och ämne. Mittuniversitetet ska utveckla och bedriva kurser av hög kvalitet i samarbete med utländs-ka partneruniversitet samt rekrytera fler utländska lärare och gästföreläsare. Internationa-liseringsarbetet ska bedrivas i samverkan mellan utbildning och forskning.

• Mittuniversitetets fakulteter/ nämnder, institutioner, bibliotek och förvaltning ska ha en fungerande organisation och en klar ansvarsfördelning för internationaliseringsarbetet. Internationaliseringsarbetet ska präglas av kontinuerlig uppföljning och återkoppling inom institutioner/ fakulteter. Uppföljningsarbetet ska vara framåtsyftande och bidra till en fortlöpande utveckling av institutionens och fakultetens internationaliseringsarbete.

• För att uppnå de uppsatta målen ska Mittuniversitetet utveckla och fördjupa strategiska partnerskap och allianser.

In- och utresande studenter ÅRK Mellan åren 2006 och 2009 har antalet inresande studenter ökat kraftigt, särskilt under det senaste året. Antalet utresande studenter har däremot minskat.



Rekryteringsinsatser Antalet inresande studenter har ökat med nära 60 procent under perioden 2006–2009. Antalet inre-sande kvinnor har under samma period ökat med ungefär 40 procent. Den stora ökningen åter-finns inom främst inresande free movers.

Mittuniversitetet har sedan 2006 aktivt satsat på att rekrytera internationella studenter. Arbe-tet intensifierades under 2009. Vi har bland annat lanserat en kampanjwebb, medverkat vid ut-bildningsmässor utomlands, skickat direktreklam och annonserat internationellt på webbsajter och i magasin.

För att nå ut till målgrupper utanför Europa medverkar Mittuniversitetet sedan 2008 i Svenska Institutets arbetsgrupp för internationell rekrytering.

Mittuniversitetet har idag utbytesavtal med 130 partneruniversitet och högskolor runt om i världen. Majoriteten av utbytesavtal finns inom Europa, men Mittuniversitet har även avtal med universitet i Egypten, Sydafrika, Sudan, USA, Kanada, Kina, Australien och Nya Zeeland

Bolognastrukturen som infördes 2007, ger en tydlig och jämförbar examensstruktur i de euro-peiska länderna, som underlättar för inresande studenter. Mittuniversitetet har sedan 2006 ökat utbildningsutbudet från fyra internationella masterprogram inom naturvetenskap och teknik till sammanlagt tolv masterprogram och fyra kandidatprogram inför hösten 2009 och då även inom samhällsvetenskap. Därutöver erbjuder Mittuniversitetet ett hundratal kurser på engelska.

TABELL 25

Utresande och inresande studenter

Antal individer Antal helårsstudenter

Utresande studenter 2006 2007 2008 2009 2006 2007 2008 2009 EU-program 34 45 27 32 17 21 13 14 Nordplus 10 3 7 - 3 1 3 - North2North - - - 2 - - - 1 Linnaeus - - 2 - - - 1 - Bilaterala avtal 16 21 22 9 8 11 10 4 Praktik 62 64 64 64 27 28 29 27 Free mover 7 7 8 7 3 4 2 3 Summa 129 140 130 114 58 65 58 48 Därav kvinnor 108 98 89 98

Inresande studenter

EU-program 203 178 204 205 111 102 112 116 Nordplus 6 2 1 17 2 - - 1 North2North - - - 3 - - - 1 Linneaus - - - 2 - - - 1 Bilaterala avtal 13 17 37 62 7 5 11 31 Praktik - - - 2 - - - 0,3 Free mover 130 116 119 272 79 79 62 150 Summa 352 313 361 563 199 186 185 300 Därav kvinnor 136 121 140 192

Antalet internationella studenter från länder utan avtal mer än fördubblades mellan 2006 och 2009. Inresande studenter via avtal ökade med drygt 30 procent under samma period.

Utresande studenter Antalet utresande studenter har varierat sedan 2006 och minskat under år 2009. Detta trots de in-satser Mittuniversitetet gjort för att få fler studenter att studera i ett annat land under en kortare eller längre tid. Andelen utresande studenter, räknat på den totala studentpopulationen, är låg.

Mittuniversitetets höga andel distansstudenter bidrar till den låga andelen utresande studen-ter. De distansstudenter som läser IT-distans tar till exempel en eller två fristående kurser per år



och har sällan intresse av att studera utomlands. Relateras antalet utresande studenter till antalet campusstudenter blir andelen utresande högre, men den är fortfarande låg.

Mittuniversitetets insatser för att stimulera studenter att förlägga en period utomlands omfat-tar informationsmöten, broschyrer där det exempelvis framgår när i utbildningen det är lämpligt att läsa utomlands, temadagar och nätverk. En översyn av internationella samarbeten har resulte-rat i ett antal fördjupade mobilitetsutbyten.

Några av Mittuniversitetets utbildningar har praktik som en integrerad del av utbildningen med möjlighet att förlägga praktiken utomlands. Socionomutbildningen tillhör de utbildningar som har ett stort antal studenter i utlandspraktik. Inom en del ämnen ges möjlighet att genomföra examensarbeten utomlands. Införandet av Erasmusstipendiet för praktik läsåret 07/08 har bidragit positivt till internationell mobilitet.

Lärarstudenter Sedan 2006 har antalet utresande studenter inom lärarutbildningen varit lågt. Totalt har sjutton lärarstudenter studerat utomlands. Under 2009 reste endast två studenter ut. Många lärarstudenter läser på distans med samlingsveckor på campus. Studenterna är ofta äldre och många har familj, vilket minskar möjligheterna till utlandsstudier. Däremot har lärarstudenter i ökande omfattning gjort delar av sin verksamhetsförlagda utbildning, VFU, utomlands, något som fallit väl ut. Under perioden har 28 studenter gjort VFU i ett annat land.

Mittuniversitetet har försökt stimulera utlandsstudier genom träffar, informationsblad och webbsida och genom att erbjuda kortare alternativ inom ramen för Nordplus. Under perioden har 19 studenter genomfört intensivkurser inom Nordplus.

Internationell rörlighet bland lärare, forskare och forskarstuderande ÅRK Mittuniversitetet har sedan 2006 intensifierat arbetet med att öka den internationella rörligheten bland lärare, forskare och forskarstuderande. Det har bland annat skett genom utökade och för-djupade kontakter och fler partneruniversitetet.

Under perioden 2006–2009 har 51 utbyten gjorts inom ramen för Erasmusstipendiet. Majorite-ten av de utresande är lärare, forskare eller forskarstuderande, men de senaste åren har även några utbyten gjorts inom administrationen. Många lärare gör även kortare besök och gästföreläsningar vid utländska universitet.

Mittuniversitetets mål om att samtliga lärare ska tillbringa en tid utomlands mellan 2007 och 2010 kommer inte att uppnås. Det står klart även om perioden ännu inte är avslutad. Majoriteten av Mittuniversitetets lärare har under sin karriär tillbringat åtminstone en kortare period vid något utländskt lärosäte. Forskarutbildade lärare har i högre utsträckning än adjunkter varit utomlands på detta sätt.

Lärare inom lärarutbildning Under perioden 2006–2009 gjordes totalt sju lärarutbyten inom ramen för Erasmus. Under år 2009 reste ingen lärare från lärarutbildningen ut, även om det är en strävan att lärarutbildningens lärare ska genomföra utbyten.

Internationalisering på hemmaplan

Internationell dimension i utbildning och forskning De intensifierade kontakterna mellan Mittuniversitetet och ett antal partneruniversitet har innebu-rit att institutionerna fått fler besök av lärare, forskare och forskarstuderande från partnerinstitu-



tioner 2009 än 2006 och att andra kontakter med utländska lärosäten ökat. De många besöken gör det möjligt att integrera nya perspektiv och infallsvinklar i utbildningen på grundläggande nivå.

Andra sätt att ge utbildningen en internationell dimension har varit att ordna internationella temadagar, att bjuda in gästföreläsare från utländska universitetet och att exempelvis blanda svenska och utländska studenter i grupparbeten. Det finns också kurser som vidgar den interna-tionella dimensionen inom respektive ämne.

I och med att undervisningen på högre nivåer är forskningsbaserad, blir den på ett självklart sätt också internationell.

Mittuniversitetets forskning genomförs till stora delar i internationella samarbeten. Forskar-nas artiklar publiceras i internationella tidskrifter. Strategiska medel har avsatts till institutionerna för att underlätta för forskare och doktorander att presentera forskningsresultat vid internationella konferenser.

Utländska studenters påverkan på verksamhet och ekonomiska förutsättningar Det ökade antalet internationella studenter påverkar såväl verksamhet som ekonomi positivt. At-mosfären upplevs vara mer internationell och mångfalden ger ökad kompetens i studentgruppen.

Internationella studenter ger ett ekonomiskt tillskott till utbildningarna om de blir tillräckligt många. Några institutioner får en tydligt bättre ekonomi när de internationella programmen attra-herar utländska studenter. Vissa program hade inte varit möjliga att genomföra med endast svenska studenter, eftersom studentunderlaget då hade varit för svagt.

Det ökade antalet internationella studenter ställer större krav på Mittuniversitetet som ett in-ternationellt universitet. Skyltar och webbinformation på engelska, språkstöd för lärare och övrig personal samt stöd och hjälp till nya studenter är några exempel på vad ökad internationalisering för med sig. Även om Mittuniversitetet ser mycket positivt på fler inresande studenter, innebär det en ökad arbetsbörda för våra institutioner.

Organisation och uppföljning Internationaliseringsarbetet vid Mittuniversitetet är en del av kvalitets- och utvecklingsarbetet. Arbetet är organiserat i dels en central enhet som arbetar nära universitetsledningen, dels i interna-tionella koordinatorer.

Varje institution har en internationell koordinator som ansvarar för samordning av institutio-nens student- och lärarutbyten liksom utlandspraktik. Koordinatorn samordnar utveckling av samarbetsavtal på institutionsnivå liksom marknadsföring.

Internationaliseringsstrategin följdes upp när utbildningsstrategin utvärderades under hösten 2009. Mittuniversitetet följer också varje år upp institutionernas internationaliseringsarbete i arbe-tet med myndighetens årsredovisning och genom institutionernas verksamhetsberättelser.

Koppling till den nationella strategin ÅRK Nedan redovisas en sammanfattning av Mittuniversitets bidrag till målen i den nationella strate-gin. Den hänger på olika sätt samman med Mittuniversitetets mål och uppdragen i regleringsbre-vet vilket redovisats i detta avsnitt av resultatredovisningen.

Mål 1. Sverige ska vara ett attraktivt studieland för utländska studenter

• Bolognaanpassningen med jämförbar examensstruktur är genomförd från och med 1 juli 2007.

• Utbildningsutbudet på engelska har ökat jämfört med 2006. • Det finns fler partneruniversitet och mer omfattande kontakter med dessa än 2006.



Mål 2. De högskoleutbildade ska vara attraktiva på arbetsmarknaden nationellt och internatio-nellt

• Bolognaanpassningen underlättar jämförelse av kompetenser mellan arbetssökande från olika länder.

• Det ökade utbudet av internationella masterprogram. • Tillägget 2003 till examensbeviset, Diploma supplement, som tydliggör utbildningens inne-

håll för framtida arbetsgivare.

Mål 3 Universitetet ska bedriva ett attraktivt internationaliseringsarbete i syfte att främja ut-bildningens kvalitet och förståelse för andra länder och internationella förhållanden

• Fler besök av lärare, forskare och forskarstuderande från partnerinstitutioner och andra kontakter vid utländska lärosäten än 2006.

• Internationella temadagar genomförs på institutioner och på Mittuniversitets tre campus. • Svenska och internationella studenter blandas i grupparbeten och undervisnings-

situationer. • Internationella gästföreläsare medverkar i utbildningen. • I och med att undervisningen på högre nivåer är forskningsbaserad, blir den på ett själv-

klart sätt också internationell.

Mål 4. Hinder för internationaliseringen ska undanröjas såväl nationellt som internationellt • Bolognaanpassningen liksom Diploma Supplement har undanröjt hinder. • Språkstöd ges till lärare och övrig personal vid Mittuniversitetet.

Mål 5. Uppföljningen av högskolans internationella verksamhet ska utvecklas och förbättras • Internationaliseringsarbetet vid Mittuniversitetet är en del av kvalitets- och

utvecklingsarbetet.

Stipendier Mittuniversitetet har två större stipendiefonder, Universitetsinvigningsfonden och Stipendiefonden för lärare och studenter. Den senare tillkom vid invigningen av Campus Östersund.

Syftet med Universitetsinvigningsfonden är att stärka arbetet med att skapa det unga och dy-namiska universitetet. Fonden ska användas till stipendier för att stimulera personalens och stu-denternas internationella erfarenheter och kontakter samt för att främja samverkan med näringsli-vet utanför universitetet. Även Stipendiefonden för lärare och studenter syftar till att främja det inter-nationella utbytet genom bidrag till studier, resor och erfarenhetsutbyte med universitet och hög-skolor i andra länder.

Stipendierna utlystes första gången under 2006. Det kom in 73 ansökningar från studenter inom grundutbildningen till 2009 års stipendieomgång. Av dessa beviljades 33 ansökningar med summor på mellan 3 000–10 000 kr. Stipendierna avsåg i första hand studier och praktik utom-lands.

Tolv forskarstuderande ansökte om stipendier varav sju beviljades. De som fått sina arbeten accepterade vid internationella konferenser prioriterades.

Från lärare och övrig personal inkom 18 ansökningar, varav åtta beviljades. Totalt delades 462 000 kr ut under 2009. Vid bedömningen strävar stipendierådet efter en jämn könsfördelning bland dem som tilldelas stipendierna.



4.3 Jämställdhet och arbete för lika villkor Flera av regeringens återrapporteringskrav handlar om jämställdhet. Vid Mittuniversitetet utgör jämställdhetsarbetet en del av det samlade arbetet för lika villkor, som även omfattar kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Arbetet utgår från Mittuniversitetets Strategi för lika villkor 2007–2010, MIUN 2007/779, samt Handlingsplan för lika villkor 2009–2010, MIUN 2009/1634, där mål och aktiva åtgärder finns beskrivna. Arbetet för lika villkor är en del av lärosätets kvali-tets- och arbetsmiljöarbete.

Jämställdhetsarbete enligt regeringens uppdrag ÅRK Arbetet för jämställdhet och lika villkor drivs med olika intensitet på Mittuniversitetets åtta institu-tioner och i verksamheten i stort. Vid exempelvis lärarutbildningen förs en kontinuerlig diskussion kring jämställdhet. Institutionen har även belyst jämställdhetsfrågor vid personaldagar.

Inom de tekniska institutionerna har arbetet medfört en större medvetenhet och delvis också en jämnare könsfördelning. Inom den samhällsvetenskapliga institutionen kommer arbetet att re-sultera i att ett antal kvinnor inom en snar framtid söker befordran till professor.

De båda fakultetsnämnderna har avsatt forskningsmedel till forskande kvinnor för meritering till docent alternativt professor.

Under flera år har det vid dekan- och prefekttillsättningar varit ett krav från rektor att försla-gen ska omfatta såväl män som kvinnor. Trots detta har resultatet blivit en sjunkande andel kvin-nor på akademiska ledningspositioner.

Mittuniversitetet utarbetade under 2009 en struktur för arbetet med ledarutveckling. Detta arbete fortsätter under 2010 med bland annat en grundläggande ledarskapsutbildning för chefer med personalansvar. Satsningen på ledarutveckling kommer förhoppningsvis att göra det lättare att rekrytera kvinnor till ledningspositioner inom akademin.

Könsfördelning i grundutbildningen ÅRK Av Mittuniversitetets helårsstudenter var 65 procent kvinnor under 2009. Flera utbildningar har ojämn könsfördelning. Bilden är densamma på huvuddelen av lärosätena. Inom programutbild-ningarna var andelen kvinnor 70 procent. I utbildningar inom vård-, lärar- och socionomutbild-ningar dominerar kvinnor bland studenterna. Inom teknik domineras utbildningarna av män.



De män som går lärarutbildningen, har huvudsakligen valt inriktningar mot grundskolans senare år eller gymnasieskolan. Andelen män inom program med utbildning för beteendevetare och soci-onomer var, liksom tidigare år, 18 procent.

Flera av Mittuniversitetets institutioner upplever det svårt att påverka vuxna studenter att välja utbildningar enligt ett icke könsstereotypt mönster. Insatser måste sättas in långt tidigare för att motverka traditionella, könsstereotypa val och skapa det intresse som krävs för ett specifikt ämnesområde.

Mittuniversitetet har under flera år haft ett sviktande söktryck vilket inneburit att alla krafter inriktats på att rekrytera studenter, oavsett kön. I och med 2009 års goda rekrytering har Mittuni-versitetet nu en förnyad möjlighet att inrikta insatserna på att rekrytera studenter av underrepre-senterat kön.

Exempel på åtgärder har varit att låta studenter av underrepresenterat kön vara studentam-bassadörer, framträda på bilder i annonser och medverka i utbildningskatalogen.

Könsfördelning i forskarutbildningen ÅRK Andelen kvinnor bland de forskarstuderande har ökat de senaste åren och könsfördelningen är nu jämn. Inom humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde dominerar kvinnor bland de forskarstuderande medan männen är i majoritet inom naturvetenskapligt vetenskapsområde.

Institutionerna poängterar att vetenskaplig kompetens är den avgörande rekryteringsfaktorn, inte könstillhörighet. Inom den samhällsvetenskapliga institutionen görs en årlig uppföljning som möjliggör analys över tid. Andelen kvinnliga forskarstuderande är där 60 procent. Tidigare domi-nerades gruppen av män.



TABELL 26 Andel kvinnor bland forskarstuderande, per vetenskaps-område Vetenskapsområde 2006 2007 2008 2009

Humanistisk- samhällsvetenskapligt* 60% 73% 72% 71% Naturvetenskapligt** 38% 40% 38% 36% Totalt 50% 51% 53% 53% *inkl. vårdämnen

* inkl. teknik

Rekrytering och befordran av lärare ÅRK För perioden 2005–2008 uppfyllde Mittuniversitetet statsmakternas mål avseende andel kvinnor bland nyrekryterade professorer. Regeringen har ännu inte satt upp motsvarande mål för inneva-rande period. Under 2009 var 17 procent av professorerna kvinnor, räknat på individer. En kvinna anställdes som professor under året.

Inom Mittuniversitetet finns en insikt om behovet och nyttan av fler kvinnor bland professo-rerna. Vid rekrytering av samtliga lärarkategorier påpekas i annonser behovet av en jämn könsför-delning i lärarkollektivet. Inom vissa ämnen är majoriteten av de sökande män vilket naturligtvis avspeglas i nyrekryteringarna. Det sker dock långsamt en uppluckring av de låsta könsmönstren, främst i ämnen där det tidigare endast funnits manliga sökande.

Nämnderna har öronmärkt resurser för vetenskaplig meritering till underrepresenterat kön. Fakultetsnämnden för humanvetenskap utlyste under 2009 lektorsforskningsmedel i stället för att med automatik tilldela lektorer sådana medel. Det resulterade i att fler kvinnor än män ansökte och fick sådana medel. Inom nämndens område dominerar män bland professorer och nämnden utlyste meriteringsmedel till forskare för att på sikt få en jämnare könsfördelning.

Fakultetsnämnden för naturvetenskap, teknik och medier har en lång tradition av att ge meri-teringsmedel till forskande kvinnor. Inom denna nämnds område har det resulterat i ett flertal kvinnor bland professorerna.

Rekrytering av studierektorer eller motsvarande ÅRK Vid rekrytering av ledningspersonal på institutioner och nämnder är det en tydlig strävan att uppnå en jämn könsfördelning. Vid tillsättning av prefekter kräver rektor att såväl en kvinna som en man ska föreslås och det finns en medvetenhet om att ensidigt sammansatta ledningsgrupper



bör undvikas. Det kan dock vara svårt om könsfördelningen på institutionen i övrigt är mycket ojämn. Den låga andelen kvinnliga professorer är en svårighet i strävandena.

Mindre jämställt i Mittuniversitetets ledning En av tre dekaner under 2009 var kvinna. Bland prefekterna var tre av åtta kvinnor. Av övrig led-ningspersonal (rektor, prorektor, överbibliotekarie och universitetsdirektör) är universitetsdirektö-ren en kvinna. Detta innebär att andelen kvinnliga ledare i den akademiska organisationen (deka-ner, prefekter) är 36 procent, medan andelen kvinnor totalt i Mittuniversitetets ledning är 33 pro-cent. Mittuniversitetets ledningssammansättning ligger således inte inom spannet för vad som ses som jämställt, det vill säga 40-60. Andelen kvinnor i ledningen har minskat jämfört med tidigare år.

TABELL 27

Könsfördelning för ledningspersoner vid Mittuniversitetet, individer

2006 2007 2008 2009

Ledningspersoner Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Dekaner/Nämndordförande 3 0 3 1 3 1 3 1 Prefekter 8 5 8 4 8 4 8 3 Andel kvinnor

45%

45%

45%

36%

Övrig ledningspersonal, dvs. rektor, prorektor, överbibliotekarie samt universitetsdirektör

4 1

Totalt 15 5

33%

Jämställdhetsaspekter i utbildningen ÅRK Institutioner beaktar i flera fall jämställdhetsaspekterna då det gäller litteraturlistor där såväl kvinnliga som manliga författare ska finnas representerade. När nya kursplaner tas i bruk granskas litteraturlistan bland annat för att se att genus/mångfald i denna aspekt har beaktats.

Inom humanistisk utbildning har genusaspekten länge varit en viktig aspekt på alla nivåer i ordinarie kurser. Vid flera institutioner förekommer arbete med att öka kunskapen om könsmed-vetenheten inom pedagogik, undervisningens innehåll och form. Inom samhällsvetenskapen är jämställdhet ett tema både i utbildning och i forskning. Dels finns frågorna med löpande under kursens gång, dels fokuseras också här pedagogiken.

En av de tekniska institutionerna hade jämställdhetsaspekt som en punkt vid institutions- dagar där samtliga lärare uppmanats beakta detta i sin utbildning. Inom ekoteknik poängteras betydelsen av att satsa på kvinnors utbildning och möjlighet till försörjning för att uppnå en hållbar utveckling i ett globalt perspektiv.

Arbete för lika villkor enligt diskrimineringslagstiftningen Mittuniversitet arbete för att motverka diskriminering benämns lika villkor och omfattar såväl anställda som studenter.

Under det gångna året utarbetades en plan för lika villkor där de nya diskriminerings-grunderna könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder integrerats. Ett metodiskt arbete med att synliggöra och lyfta fram lika villkor har bedrivits under de senaste åren. Lika villkor är en stående punkt på dagordningen vid lokala och centrala samverkansmöten, på arbetsplatsträffar och avdelningsmöten samt vid institutionsstyrelsesammanträden. Personaldagar har också inslag av lika villkor.

Arbetet med lika villkor ser olika ut i olika delar av verksamheten. Biblioteket erbjuder exem-pelvis de internationella studenterna en första introduktion till biblioteket i början av varje termin samt även undervisning på engelska inom respektive ämne. Flera institutioner har under året haft så kallade lika villkorscaféer, då olika aspekter på lika villkor diskuteras under lättsammare for-



mer. Förvaltningsdagarna 2009 för alla inom förvaltningen hade temat Samverkan och det goda medarbetskapet med föreläsningar om alla människors lika värde och om diskrimineringslagen.

Ledningsråd och chefer inom förvaltningen har utbildats i diskrimineringslagstiftning och chefers ansvar utifrån denna.

Mittuniversitetet deltar i Partnerskapet för integration (Regional överenskommelse, RÖK) i Västernorrland och i Ledningsrådet för jämställdhet i Västernorrland. Båda samordnas av länssty-relsen i Västernorrland.

Regionalt utvecklingsnätverk (RUN) inom lärarutbildningen har arbetat aktivt med genusfrågor i 19 kommuner. RUN höll under året i en seminarieserie i syfte att skapa en likvärdig skola för flickor och pojkar.

Högskoleverket förlade i mars ett av sina jämställdhetsseminarier till Campus Östersund. Seminariet besöktes av ett 40-tal personer. Mittuniversitetet samarrangerade under hösten Dag mot diskriminering, tillsammans med bland andra Röda korsets byrå mot diskriminering.

4.4. Samverkan med omgivande samhälle

Betydelsen av kunskapsutbyte och samverkan Mittuniversitetet är ett lärosäte med nära samarbeten i regionen. Att på olika sätt samverka med arbetsmarknadens intressenter är en naturlig del i all utbildnings- och forskningsverksamhet. Un-der 2009 genomfördes en mindre omorganisation vilken knöt arbetet med samverkan närmare universitetsledningen. Arbetet inriktas på områdena bättre utbildning samt kunskapsutveckling och tillväxt.

När det gäller bättre utbildning fokuserar Mittuniversitetet på aktiviteter inom student och ar-betsliv, vilket innebär att studenten ska vara väl rustad för arbetslivet efter sina studier vid Mitt-universitetet.

Inom denna del av samverkansarbetet finns Karriärtorget, ett koncept som vidareutvecklades under 2009 till att finnas både som en fysisk plats på campus och en plats på webben. Karriärtorget anordnar universitetets karriäraktiviteter och har under året erbjudit aktiviteter på bland annat temat ”så får du drömjobbet” och ”personlig utveckling”. På Karriärtorget anslås lediga extrajobb och sommarjobb, praktikplatser och förslag på examensjobb. Mittuniversitetet är också med i den Nationella Exjobbspoolen där studenter kan hitta förslag på examensjobb över hela landet.

Utbildningar med verksamhetsförlagd utbildning, VFU, har av självklara skäl kontakter med studenternas blivande arbetsgivare. Det gäller lärarutbildning, socionomutbildning och sjukskö-terskeutbildning. Praktik ingår i allt fler program och inom civilingenjörsutbildningen finns sedan länge ett mentorsprogram, allt i syfte att utbildningen ska bli bättre för studenterna.

Inom området kunskapsutveckling och tillväxt genomförde Mittuniversitetet en stor satsning under 2009 genom att starta projektet MIUN Innovation. Syftet med projektet är att stimulera och stödja forskare att kommersialisera sina forskningsresultat och även studenter som vill starta före-tag (se nedan).

Projektet Internationalisering av forskning och utveckling i Mittsverige stödjer Mittuniversitetets forskare att samverka med andra forskare, företag och organisationer både nationellt och interna-tionellt. Se avsnitt 3.1.

Innovationsstöd Under året byggde Mittuniversitetet upp en innovationsstödjande verksamhet kallad MIUN Innovation. Projektet genomfördes med medel från EU:s strukturfondsprogram Mål 2 och i samar-bete med Sundsvalls och Östersunds kommuner samt Innovationsbron. MIUN Innovation syftar



till att öka studenters benägenhet att starta företag och öka andelen forskare som kommersialiserar sina forskningsresultat. MIUN Innovation fyller ett glapp i det regionala innovationsstödsystemet, genom att aktivt söka och stimulera idéer inom universitetet. MIUN Innovation erbjuder även en förinkubatorsmiljö med coachingstöd och fysiska arbetsplatser.

Under projektets första år har fokus varit att utarbeta en arbetsprocess och hitta verktyg för innovationsarbetet samt bygga upp de fysiska förinkubatorsmiljöerna. Personalen består av innovationsagenter, idé- och innovationscoacher för studenter, en informatör och en projektledare. Inom projektet har ett femtiotal aktiviteter genomförts för att informera, inspirera och sprida kun-skap. Totalt deltog närmare 900 personer i aktiviteterna.

Resultatmässigt har projektet på kort tid kommit igång med det operativa innovationsstöds-arbetet. MIUN Innovation har under 2009 mottagit ett hundratal idéer från forskare, lärare, perso-nal och studenter. Av dessa har 38 idéer gått vidare som projekt i verifieringsfasen.

MIUN Innovation gjorde också en enkät bland alla forskare och lärare. En hög andel av de svarande anser att samverkan och kommersialisering är viktiga för Mittuniversitetets utveckling. Även en enkätundersökning till studenter har utformats och till viss del genomförts. Enligt ett pre-liminärt resultat kan en hög andel studenter tänka sig att starta företag och många bär på affärs-idéer.

MIUN Innovation har under året utvecklat ett gott samarbete med övriga aktörer i det regio-nala innovationsstödssystemet såsom Åkroken Science Park, Business Incubator, Almi Företags-partner, Innovationsbron, Venture Cup och Peak Innovation. Idéer från universitetet som bearbe-tats inom MIUN Innovation övergår vid kommersialiseringsfasen till inkubatorerna. MIUN Innovation är i Sundsvall lokaliserad i Åkroken Science Parks lokaler vid campus och i Östersund tillsammans med Business Incubator och Peak Innovation.

Mittuniversitetet är koordinator i det med universiteten i Karlstad och Örebro samt Linnéuni-versitetet gemensamma Innovationskontoret. Innovationskontoret syftar till att stimulera och stödja forskare att kommersialisera sina forskningsresultat. Under året utarbetade Mittuniversitetet en strategi inför inrättandet av innovationskontoret, vilket inryms i MIUN Innovations verksam-het. Det ska, förutom att stödja kommersialisering av forskning inom de egna lärosätena, även ge innovationsstöd till lärosäten utan innovationskontor.

Samarbeten med andra lärosäten ÅRK Ett viktigt samarbetsprojekt med andra lärosäten, som ledningen fattat beslut om, är Innovations-kontoret som redovisas ovan.

Mittuniversitetets institutioner har en rad samarbeten med såväl andra lärosäten som med andra utbildningsanordnare. Ett exempel är en långsiktig satsning på samarbete inom ramen för risk- och krisforskning, där Mittuniversitetet ska ansvara för de samhällsvetenskapliga discipliner-na, Umeå universitetet för de naturvetenskapliga och Luleå tekniska universitet för de tekniska disciplinerna. Inom ramen för detta samarbete ingår även utbildning på masternivå.

Ett annat exempel är den samverkan Mittuniversitetet bedriver med andra lärosäten med forskarutbildning inom skogsindustriella ämnen. Mittuniversitetets forskarstuderande deltar i de andra lärosätenas kurser och får genom detta bästa möjliga föreläsare inom respektive område. Endast Mittuniversitetet ger kurser inom mekanisk massateknik, då den främsta kompetensen i landet finns här.

Inom flera nätbaserade distansprogram, som exempelvis Internetbaserad data- och elektroteknisk högskoleutbildning och Musik och ljuddesign har Mittuniversitetet väl fungerande samarbeten med andra lärosäten. Det medför bland annat att den ekonomiska risken minskar, samtidigt som rekry-teringen ökar. Samverkan avser program- och kursutveckling samt genomförande av kurser.

Inom det administrativa området finns inom flera områden ett generöst samarbete mellan lä-rosätena. Ett exempel är LISA, Mittuniversitetets ledningsinformationssystem, vilket började im-



plementeras 2009. Syftet är att effektivisera utnyttjandet av information i universitetets databaser. Målet är att få bättre beslutsunderlag och förenkla uppföljning och analys. Utvecklingsarbetet genomförs i ett nätverk med ett drygt tiotal andra universitet och högskolor.

Universitetsbiblioteken har en lång tradition att samverka genom olika nätverksstrukturer. Mittuniversitetets bibliotek samverkar sedan länge med Kungliga biblioteket och övriga svenska lärosäten kring exempelvis samkatalogen Libris och konsortieupphandling av databaser och elektroniska tidskrifter och har representanter i Kungliga bibliotekets så kallade expertgrup-per. SUHF:s Forum för bibliotekschefer med arbetsgrupper har blivit allt viktigare för utveckling och samordning av Sveriges vetenskapliga bibliotek. Mittuniversitet ingår i arbetsgruppen Gemensamma tjänster, med fokus på utvecklingen av effektivitetsdrivande tjänster för hantering och spridning av vetenskaplig information för forskning och undervisning.

Samverkan inom lärarutbildningen ÅRK Inom ramen för Regionalt utvecklingsnätverk, RUN, samarbetar lärarutbildningen aktivt med lärosä-tena i Gävle, Umeå och Luleå samt med Skolverket, Skolinspektionen, Vetenskapsrådet och Hög-skoleverket. RUN ingick i en arbetsgrupp som planerade och genomförde ett tredagarsprogram på Skolforum under hösten tillsammans med Vetenskapsrådet.

Tillsammans med kommunerna i Jämtlands län, Västernorrlands län och Hälsingland har RUN utvecklat samarbetsformer mellan lärosätena och kommunerna i form av didaktiska nätverk och verksamhetsförlagd utbildning. RUN och kommunerna håller årliga konferenser för att sprida aktuell forskning och lokala utvecklingsarbeten.

Samverkan har även skett i kompetensutvecklingsfrågor och skolutveckling som har genere-rat uppdragsutbildningar och kurser.

Varje termin hålls nationella konferenser i frågor som rör den verksamhetsförlagda utbild-ningen, VFU. Därutöver deltar Mittuniversitetet i särskilda VFU-nätverk med Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle och Uppsala universitet. Nätverket anordnar träffar några gånger per termin i frågor som rör den verksamhetsförlagda utbildningen. Även nämndordförande och kanslichefer vid de tre nordligaste lärarutbildningarna (Mittuniversitetet, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet) träffas regelbundet.

Uppdragsutbildning ÅRK TABELL 28

Uppdragsutbildning, helårsstudenter och intäkter

2006 2007 2008 2009

Antal hst i poänggivande uppdragsutbildning 95 79 50 81

Intäkter av all uppdragsutbildning (tkr) 6 808 6 009 4 326 5 573

Mittuniversitetets samtliga institutioner ger uppdragsutbildning, om än i olika omfattning. Ett av många exempel är den utbildning om nationella prov i skolans årskurs tre, som flera institutioner höll gemensamt under året. Andra exempel är uppdragsutbildningen Chefen i staten och utbild-ningen Psykiatriska omvårdnadsprogrammet med inriktning särskild komplicerad problematik. Det senare riktar sig till yrkesverksamma inom Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse, landsting och kommuner. Mittuniversitetet ger utbildningen tillsammans med Högskolan Väst och Malmö hög-skola på uppdrag av Socialstyrelsen.



Kurser inom ramen för lärarlyftet ÅRK Totalt deltog 86 personer i kurser inom lärarlyftet. Det motsvarade 21, 8 helårsstudenter. Mittuni-versitetet erbjöd sju olika kurser inom ramen för lärarlyftet, varav fem startade. Exempel på kurser som givits är Barns möte med matematik och Läs- och skrivutveckling mot förskoleklass och grundskolans tidigare år.

4.5 Bibliotek Universitetsbiblioteket ska, i samverkan med nationella och internationella bibliotek, ge biblioteks-service till Mittuniversitetets studenter, anställda och till allmänheten. Mittuniversitetet har egna bibliotek i Sundsvall och Östersund och driver, tillsammans med Härnösands kommun och Väs-ternorrlands länsbibliotek, Sambiblioteket i Härnösand.

Under de senaste åren har utvecklingen av universitetsbiblioteket som en central plats för studenternas studier och lärande varit ett stående uppdrag från rektor. Arbetet har successivt lett fram till ett även formellt utvidgat uppdrag. Under höstterminen etablerades en enhet vid univer-sitetsbiblioteket kallad Lärande- och resurscentrum, LRC, med uppgift att utveckla ett samlat läran-destöd för både universitetets studenter och lärare, såväl på campus som via webb. Verksamheten startar från ett relativt blygsamt utgångsläge med få anställda och med viss personalrekrytering. Genom kartläggning av alla institutioners behov ska med start 2010 en fullödig och angelägen resurs successivt byggas upp. LRC beskrivs närmare i avsnitt 4.1.

Från och med 2009 och tre år framöver får biblioteket årligen 500 000 kronor för att bygga upp bibliometrisk kompetens. Medlen har till en del använts för att anställa en bibliometriker på halvtid, vilken ingår i olika nätverk inom och utom lärosätet. Uppgiften är att dels bygga upp kompetensen inom biblioteket, dels vara en direkt resurs för institutioner och fakulteter. En andra del av de eko-nomiska medlen har använts till databasen Scopus som möjliggör bättre bibliometriska analyser.

Under året har också arbetet fortsatt med att höja den bibliografiska nivån och fullständighe-ten hos det som matas in i DiVA, ett redskap för elektronisk publicering och arkivering, vilken i sin tur kopplas till SwePub. SwePub är den nationellt uppbyggda databas som kommer att utgöra en viktig källa för Vetenskapsrådets analyser och följaktligen även för statsmakternas fördelning av forskningsmedel utifrån kvalitetskriterier.

Digitala medier blir en allt större del av universitets- och högskolebibliotekens medieutbud. För Mittuniversitet med sin nätverksstruktur och stora andel distansstudenter är denna utveckling mycket positiv. Mittuniversitetets bibliotek har också den uttalade ambitionen att aktivt medverka till att digitala böcker och tidskrifter väljs där det är möjligt och lämpligt.

De elektroniska mediernas roll vid Mittuniversitetet kan också påvisas konkret i antalet ned-laddade fulltextdokument ur databaserna. 2009 rörde det sig om cirka 280 000 dokument, en ök-ning med ungefär 23 procent jämfört med 2008. Trots detta ligger utlån av traditionella medier fortsatt högt med 224 425 utlån, en minskning med knappt 5 procent jämfört med föregående år, detta dock efter en uppgång åren innan. Universitetsbibliotekets mediebestånd förbättras och sedan flera år tillbaka lånas mer ut till andra bibliotek än vad som lånas in. Nettot 2009 var 3 638 utlån, vilket är ökning om cirka 2 procent jämfört med 2008, då det dock steg med över 20 procent.

Universitetsbibliotekets undervisning är en viktig funktion för att göra studenter på olika ni-våer informationskompetenta. Under 2009 undervisades 647 studenter i sammanlagt 3 361 timmar. Utöver den undervisning som biblioteket själv bedriver stöder bibliotekspersonalen universitetets lärare i detta avseende och eftersträvar alltid ett nära samarbete.



4.6 Personal och kompetensförsörjning

Utveckling av personalvolymen Antalet anställda ökade från 907 till 968 individer mellan 2008 och 2009. Anställningsvolymen ökade med 64 personår.

• Den största ökningen gällde doktorandtjänster, 27 personår eller närmare 30 procent. Åren innan var volymen konstant eller minskade.

• Kategorin annan undervisande och forskande personal ökade också, sannolikt en följd av att ett antal externfinansierade forskningsprojekt startats.

• Kategorin professorer ökade med tre personår och universitetslektorer med sju personår. • Administrativ och teknisk personal samt bibliotekspersonal hade samma volym 2009

som 2008. TABELL 29

Antal anställda per tjänstekategori, personår Tjänstekategori 2006 2007 2008 2009 Professor 46 54 57 60 Universitetslektor 139 137 128 135 Universitetsadjunkt 210 208 179 177 Gäst/timlärare 0 0 0 0 Forskarassistenter 2 2 4 9 Doktorand 111 91 93 120 Annan undervisande/ forskande personal 43 49 48 68 Teknisk personal 44 41 40 41 Administrativ personal 200 209 201 203 Bibliotekspersonal 40 40 38 39 Mittuniversitetet totalt 835 831 788 852

Andelen forskarutbildade i lärarkategorin, det vill säga professorer och universitetslektorer var 51 procent, en marginell ökning jämfört med 2008. Sedan år 2000 har andelen ökat med 16 procent-enheter.

De volymmässiga förändringarna i de olika personalkategorierna illustreras i diagram 7.

Diagram 8 visar personalens åldersstruktur år 2005 respektive 2009 fördelad på personalkategorier. En relativt hög andel anställda bland såväl lärare som teknisk/ administrativ personal (T/A-perso-nal) är 60 år och äldre.



Kompetensförsörjning ÅRK Mittuniversitetet redovisade i mars 2006 långsiktiga strategiska mål för kompetensförsörjningen till regeringen. Det övergripande målet är att ha tillräcklig tillgång på kvalificerad kompetens inom kärn-, stöd- och ledningskompetensen. Behovet av kärnkompetens styrs av uppdragen inom ut-bildning och forskning. Inom stödkompetensen är det angeläget att på sikt öka andelen kvalifice-rade handläggare. Ett gott ledarskap är av särskilt stor betydelse i arbetet med att utveckla medar-betare och Mittuniversitetet avser att satsa på ledarskapsutveckling för stora grupper av medarbe-tare.

I redovisningen till regeringen anges ett antal områden där insatser kommer att göras för att säkra kompetensförsörjningen. Mittuniversitetet har valt att kortfattat redovisa relaterat till dessa insatsområden. I resultatredovisningen finns avsnitt med bäring på kompetensförsörjning och hänvisningar görs till dessa.

• Öka antalet forskare och forskarutbildade lärare

Båda fakultetsnämnderna arbetar med rekrytering av främst professorer och lektorer. Ökad rekrytering förutsätter en stabil tillgång på forskningsresurser såväl via anslag som med extern finansiering. Se avsnitt 3.1.

• Öka antalet forskare med handledarkompetens Sedan 2001 har Mittuniversitetet genomfört årliga utbildningar för handledare av forskar-studerande. I och med den handledarutbildning som genomfördes hösten 2009 är andelen aktiva forskare med denna utbildning omkring 50 procent (se avsnitt 4.1).

• Öka antalet lärare med hög pedagogisk kompetens Mittuniversitetet erbjuder en högskolepedagogisk kurs på 15 hp som riktar sig till alla be-rörda medarbetare (se avsnitt 4.1). Över 50 procent av lärarna har nu gått denna utbildning eller motsvarande äldre utbildningar. Under 2009 fastställdes en universitetsövergripande plan för pedagogisk utveckling för att ytterligare stärka lärarnas pedagogiska kompetens. Inom ramen för det under året etablerade LRC (Learning Resource Center) utvecklas en praktisk-didaktisk introduktionskurs med inriktning mot flexibelt lärande. Kursen riktar sig till samtliga lärarkategorier och genomförandet beräknas starta under 2010.

• Öka andelen kvinnor på ledande befattningar Mittuniversitetet försöker vid tillsättning av befattningar som nämndordförande och pre-fekt att uppnå en jämn könsfördelning. Tyvärr har tillsättningarna under 2009 resulterat i färre kvinnor som prefekter. Den satsning som görs på ledarutveckling, se nedan, kommer



förhoppningsvis att göra det lättare att rekrytera kvinnor till ledningspositioner inom aka-demin.

• Fastställa en modell för lärares pedagogiska meritportfölj Arbete med en pedagogisk portfölj pågick under 2008 och 2009. Ett beslut väntas under 2010.

• Öka antalet kvalificerade handläggare inom administration De rekryteringsinsatser som genomförts under året har generellt sett inneburit att vi kun-nat höja utbildnings- och kompetensnivån för handläggarbefattningarna.

• Satsa på ledarskapsutveckling som omfattar stora grupper av medarbetare Under 2009 har Mittuniversitetet tagit fram en struktur för arbetet med ledarutveckling. Den är anpassad till de olika ledarroller som finns inom universitetet och gäller för såväl nuvarande som presumtiva ledare. Genomförandet påbörjades under hösten och fortsätter under 2010 med bland annat en grundläggande ledarskapsutbildning för chefer med per-sonalansvar.

• Genom medarbetar- och utvecklingssamtal göra en kartläggning av framtida utbildningsbehov Medarbetar- och utvecklingssamtal genomförs på alla organisationsenheter. För att utveckla kvaliteten på medarbetarsamtalen kommer cheferna på en av institutionerna att vara pilotomgång för en särskilt upphandlad utbildning inom detta område.

• Göra en inventering av befintlig och efterfrågad kompetens Självvärderingarna som föregår Högskoleverkets ämnes- och programutvärderingar inne-håller kompetensanalyser i förhållande till det uppdrag som ska utvärderas. Då nya pro-gram föreslås bli inrättade görs också en genomgång av nödvändig och tillgänglig kom-petens. Mot denna bakgrund lämnas sedan förslag till nyrekryteringar.

• Arbeta fram strategier för kompetensöverföring Några av institutionerna arbetar med strategier för kompetensförsörjning bland annat inom ramen för arbetet med balanced scorecard.

Samverkan med personalorganisationerna Samverkan med personalorganisationerna utgick från avtalet Samverkan för utveckling (dnr MIUN 2008/1538). Samverkan sker på olika nivåer i organisationen, både i central samverkansgrupp och i lokala samverkansgrupper, liksom på arbetsplatsträffar och i medarbetarsamtal.

Under året har parterna gjort en genomgång av hur samverkansavtalet fungerar och upplevs i praktisk tillämpning ute på institutionerna. Såväl personalorganisationer som arbetsgivare ser avtalet som ett betydelsefullt verktyg då det framförallt möjliggör och skapar forum för medarbe-tare vad gäller delaktighet i planering, styrning och uppföljning av verksamheten.

Arbetsmiljö En mätning av den psykosociala arbetsmiljön genomfördes under 2009. Resultaten i sin helhet vi-sar på en positiv trend jämfört med föregående mätning. Chefer och lokala skyddsombud har an-svar för att gå igenom materialet på organisationsenheten och för att upprätta handlingsplaner med konkreta förbättringsaktiviteter där så erfordras.

Skyddskommittén sammanträdde under året vid sex tillfällen. Kommittén tar upp ärenden med grund i arbetsmiljölagen, men även studenthälsa, yttre miljö och säkerhet är återkommande punkter på dagordningen.

Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron minskade till 2,84 procent år 2009 jämfört med 3,61 procent år 2008. Knappt tre fjär-dedelar av frånvaron utgörs av långtidssjukskrivningar. Kvinnors sjukfrånvaro står för nästan hälften av minskningen men är ändå 70 procent högre än männens nivå.



Antalet anställningar med sjukrapportering ökade, från 249 till 254 men detta ska ses i ljuset av att antalet anställda ökade med närmare 100 personer. Sjukfrånvaron minskade i alla grupper utom i gruppen under 30 år som visar på en mindre ökning.

Resultatredovisning – Ekonomisk utveckling under 2009




5. Ekonomisk utveckling 2009 Verksamhets- och ekonomistyrning Verksamhetsåret 2009 blev ett ur ekonomisk synvinkel mycket positivt år för Mittuniversitetet.

Den stora studenttillströmningen innebar att det ackumulerade underskottet inom grundut-bildningsanslaget som funnits under ett antal år minskade betydligt och förhoppningsvis kan av-slutas verksamhetsåret 2010. Arbetet utifrån den åtgärdsplan som upprättades under föregående år, för att reducera kostnaderna fortsatte verksamhetsåret 2009.

Under året slutfördes universitetsstyrelsens uppdrag till rektor att utveckla Mittuniversitetets verksamhets- och ekonomistyrning.

När det gäller verksamhetsstyrningen har universitetet tagit flera avgörande steg genom att införa en sammanhållen årlig planering och uppföljningscykel. Den sträcker sig från styrelsens definition av verksamhetens förutsättningar, via regeringens budgetanvisningar och budgetpropo-sition till de ettåriga verksamhetsbesluten och därpå följande rutiner för uppföljning och dialog mellan universitetets olika nivåer och enheter samt kontinuerlig uppföljning i styrelsen.

Inom ekonomistyrningen har förändringarna realiserats i form av bättre beslutsunderlag, kor-rekta ekonomiska analyser och en bättre följsamhet mellan verksamhetsstyrningens årscykel och de olika budgetkonsekvenser som den för med sig. Återstående arbete berör i första hand att skapa trygghet i de ekonomiska styrsystemen, att förbättra periodiseringar och att införa resultat- och balansräkningar på institutionsnivå. Det återstår också att genomföra de förändringar som följer av övergången till den inom SUHF överenskomna kalkylmodellen för full kostnadstäckning.

Årets kapitalförändring Mittuniversitetets kapitalförändring (resultat) för 2009 visar ett överskott på 66,8 miljoner kronor att jämföra med ett underskott på 20,2 miljoner kronor för 2008. Myndighetskapitalet uppgår nu till 149,9 miljoner kronor varav minus 17,8 miljoner kronor på grundutbildningsanslaget och 165 miljoner kronor på anslaget för forskning och forskarutbildning (se not 12 Myndighetskapital i den ekonomiska redovisningen).

Det ackumulerade överskottet utgörs av forskningsanslag som inte förbrukats det år de in-kommit till myndigheten. Överskottet uppgår till 8 procent av årets totala kostnader. Universitets-styrelsen prioriterade frågan om användning av forskningsanslagen.

Total omslutning 2009 De totala intäkterna 2009 var 845,9 miljoner kronor, en ökning med 115,4 miljoner kronor jämfört med 2008. Kostnaderna ökade med 28,4 miljoner kronor.



TABELL 30 Total omslutning för Mittuniversitetet, tkr

2006 2007 2008 2009

Intäkter

Grundutbildning 482 461 467 810 446 811 512 715 Forskning 274 619 271 983 283 702 333 182 Summa 757 080 739 793 730 513 845 897

Kostnader

Personal 451 488 453 537 478 774 484 247 Lokaler 128 197 118 886 119 290 119 902 Övriga driftskostnader 122 808 122 654 117 840 144 629 Avskrivningar 35 200 34 638 30 580 29 461 Räntor 4 752 5 016 4 181 885 Summa kostnader 742 445 734 731 750 665 779 124

Verksamhetsutfall 14 635 5 063 -20 152 66 774

Uppbördsverksamhet 0 0 0 0 Transfereringar 0 0 0 0

Årets kapitalförändring 14 635 5 063 -20 152 66 774

Mittuniversitetets takbelopp ökade enligt regleringsbrevet till 519 miljoner kronor inför verksam-hetsåret 2009, en höjning med 4 miljoner kronor i jämförelse med år 2008.

Produktionen på anslaget för grundutbildning uppgick till 474,2 miljoner kronor, en stor ök-ning i jämförelse med 2008. Även intäkter för bidragsforskning ökade vilket är i överensstämmelse med universitetets ambition att både kvalitets- och volymmässigt flytta fram positionerna inom forskningsområdet.

Personalkostnaderna ökade totalt med endast 5,4 miljoner kronor jämfört med föregående år och ökningen gällde forskning och forskarutbildning. Ökade resurser för bidragsforskning innebar ett ökat behov av personal. Inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå minskade personal-kostnaderna som en följd av pågående omstruktureringsarbete.

Lokalkostnaderna var i princip oförändrade under året. En översyn av lokalkostnaderna har medfört en omfördelning mellan utbildning och forskning utifrån faktisk nyttjandegrad. Den fak-tiska hyreskostnaden har också utvecklats positivt. Sammantaget har Mittuniversitetet effektivise-rat lokalutnyttjandet.

Övriga driftskostnader ökade jämfört med föregående år. Ökningen är större inom forsk-ningsverksamheten än inom grundutbildningen. Orsaken är främst de ökade behoven utifrån att större mängd forskning bedrivs jämfört med föregående år.

De finansiella kostnaderna och avskrivningar minskade. Räntekostnaderna sjönk beroende på det låga ränteläget, lägre investeringstakt och minskad skuldsättningsgrad.

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Årets resultat för grundutbildning är mycket positivt. Resultatet ökade från minus 46,7 miljoner kronor föregående år till plus 52,3 miljoner kronor för 2009 beroende på den ökade tillströmningen av studenter.



TABELL 31 Omslutning för grundutbildningen, tkr

2006 2007 2008 2009

Intäkter

STATSANSLAG

Ersättning hst, hpr 439 181 422 850 408 117 474 159 Anslag avtalspremie 0 0 0 0 Övriga anslag 0 0 0 0 Summa 439 181 422 850 408 117 474 159

ÖVRIGA INTÄKTER

Övriga avgifter och bidrag 43 276 42 463 36 389 38 462 Räntor 4 2 497 2 304 94 Summa 43 280 44 960 38 693 38 556

Totalsumma intäkter 482 461 467 810 446 810 512 715

Kostnader

Personal 291 114 306 640 314 517 284 824 Lokaler 99 042 96 902 91 231 82 557 Övriga driftskostnader 79 357 77 809 70 042 77 439 Avskrivningar 22 706 22 213 16 278 15 498 Räntor 2 288 2 825 1 401 66 Summa kostnader 494 507 506 388 493 469 460 384

Verksamhetsutfall -12 046 -38 578 -46 659 52 331


Årets kapitalförändring -12 046 -38 578 -46 659 52 331

Intäkterna för grundutbildning uppgick 2009 totalt till 512,7 miljoner kronor, vilket är en ökning med 65,9 miljoner kronor jämfört med 2008. Kostnaderna minskade med 33,1 miljoner kronor.

Staten ersätter Mittuniversitetet för antalet studenter som registreras på utbildningar samt för det dessa studenter presterar i studieresultat. Produktionen inom grundutbildning ökade med 66,1 miljoner kronor i jämförelse med föregående år. Ökningen var tydligast på sommarkurser, nya program samt fristående kurser inom samhällsvetenskap och teknik. Även på befintliga program ökade intäkterna.

Den ekonomiska effekten av det omstruktureringsarbete som genomfördes under 2009 har lett till minskade kostnader för personal och lokaler inom grundutbildningen. En del lokaler har tagits i anspråk inom forskning och forskarutbildning där behoven ökade.

Ökningen av övriga driftskostnader, 7,4 miljoner kronor, har sin förklaring i ökade konsultin-satser inom områden där kompetens inte har kunnat uppbringas genom normal anställning.

Forskning och forskarutbildning Intäkterna för forskning och forskarutbildning uppgick 2009 till 333,2 miljoner kronor, en ökning med 49,5 miljoner kronor jämfört med 2008. Forskningsanslaget ökade med 3,3 miljoner kronor till 176,4 miljoner kronor.

Övrig finansiering ökade med 46,2 miljoner kronor under 2009 och omfattar totalt 156,7 mil-joner kronor. Det är framförallt EU-medel samt övrig finansiering från statliga myndigheter samt tilldelade medel från forskningsråd som har ökat.

Kostnaderna för forskning och forskarutbildning ökade med 61,5 miljoner kronor och upp-gick 2009 till 318,7 miljoner kronor.



Det är främst kostnaderna för personal och lokaler som har ökat jämfört med tidigare år. Att kostnaden för lokaler ökade har sin förklaring i behovet av ytterligare lokaler för forskning och forskarutbildning.

De ökade övriga driftskostnaderna har sin förklaring i de ökade behoven utifrån att en större mängd forskning bedrivs jämfört med tidigare år.

De finansiella kostnaderna har minskat jämfört med föregående år. Det är framförallt räntelä-get samt ett lägre lånebehov och en lägre investeringstakt som orsakat minskningen.

TABELL 32 Omslutning forskning och forskarutbildning, tkr

2006 2007 2008 2009

Intäkter

STATSANSLAG

Forskningsanslag 165 524 170 796 173 236 176 447 Anslag avtalspremie

Övriga anslag

Summa 165 524 170 796 173 236 176 447

ÖVRIG FINANSIERING

Forskningsråd 3 123 4 407 6 850 19 518 Statliga myndigheter 38 697 32 497 37 394 53 620 Kommuner och landsting 3 769 3 322 2 596 4 905 Svenska forskningsstiftelser 19 891 18 341 20 988 18 027 Svenska företag och organisationer 15 075 8 774 8 374 12 404 EU-medel, inkl strukturfonder 22 829 24 880 21 333 45 391 Utländska företag och organisationer 1 025 794 1 801 704 Övriga intäkter 73 21 48 149 Räntor 4 613 8 151 11 082 2 017 Summa 109 095 101 187 110 466 156 735

Totalsumma intäkter 274 619 271 983 283 702 333 182

Kostnader

Personal 160 374 146 897 164 257 199 422 Lokaler 28 795 21 984 28 058 37 344 Övriga driftskostnader 43 451 44 845 47 798 67 190 Avskrivningar 12 494 12 426 14 302 13 964 Finansiella kostnader 2 464 2 191 2 780 820 Summa kostnader 247 578 228 342 257 195 318 740

Verksamhetsutfall 27 041 43 641 26 507 14 442


Årets kapitalförändring 27 041 43 641 26 507 14 442

Åtgärder för att upparbeta sparade anslag Arbetet för att komma till rätta med att forskningsanslag överförs, sparas, från ett budgetår till ett annat, inleddes 2008 och fortsatte 2009. Nämnder och institutioner vidtog åtgärder för att 2009 års forskningsanslag skulle utnyttjas under budgetåret.

En bidragande orsak till att medel överförts från ett budgetår till ett annat är kravet på motfi-nansiering i externfinansierade forskningsprojekt vilket inneburit att medel intecknats under pro-jektperioden. Den stora tillströmningen av studenter till grundutbildningen 2009 fick också till



följd att planerad tid för forskning för ett antal medarbetare måste stå tillbaka för undervisning, vilket innebar att resurserna inte förbrukades som planerat.

Under året har samtliga institutioner påbörjat förbrukningen av tidigare års anslag. Åtgärder har även vidtagits för att tidsmässigt korta ner rekryteringsprocessen i syfte att snabbare få ut forskningsanslagen i faktisk forskning.

Under 2009 fortsatte Mittuniversitetet att rekrytera doktorander, forskarassistenter och perso-ner med postdoktorsanställningar. Särskilda medel satsades på forskande kvinnors professors- och docentmeritering. Vissa anställningar krävde medfinansiering från institutionernas ”sparade” forskningsanslag.

Upplåtande av lägenhet ÅRK Mittuniversitetet har inte ingått något hyresavtal för bostadslägenhet i syfte att upplåta lägenheten i andra hand till utländska studenter eller gästforskare.

Samfinansiering ÅRK Anslagsmedel får tas i anspråk för samfinansiering av projekt eller liknande verksamhet inom ra-men för myndighetens verksamhetsområde, om ändamålet med anslaget inte hindrar detta.

I årsredovisningen för 2009 ska det framgå i vilken omfattning anslagsmedel efter beslut har använts för att samfinansiera bidragsfinansierad verksamhet i utbildning på grundnivå och avan-cerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå. Både belopp och andel av den to-tala finansieringen ska framgå.

I nedanstående tabell redovisas samfinansiering enligt återrapporteringskravet. Summan för total finansiering omfattar alla bidragsfinansierade projekt, även dem utan samfinansiering.

Samfinansierade projekt är i första hand EU strukturfondsprojekt. Anslagsmedel används också för att finansiera externt ofinansierad overhead i vissa bidragsprojekt.

TABELL 33

Samfinansiering av bidragsfinansierad verksamhet 2009

Anslagsmedel som efter beslut samfinansierat bidragsverksamhet, tkr

Utbildning grundnivå Forskning och

och avancerad nivå utbildning på forskarnivå

Anslagsmedel för samfinansiering 196 48 328

Total finansiering * 4 906 178 850 * total bidragsintäkt samt samfinansiering Andel samfinansiering

av total finansiering 4% 27%

Resultatredovisning – Styrning och kontroll


Resultatredovisning – Styrning och kontroll


6. Styrning och kontroll Universitetsstyrelsen ska i anslutning till årsredovisningen redovisa sin bedömning av huruvida myndigheten har en betryggande styrning och kontroll. Utgångspunkt för bedömningen ska vara Mittuniversitetets arbete enligt förordningen (2007:515) om intern styrning och kontroll.

Under 2009 har Mittuniversitetet genomfört riskanalyser på enhetsnivå. Den övergripande riskbedömning som gjordes under verksamhetsåret 2008 har därigenom kompletterats. Styrelsens bedömning grundas dels på det arbete som genomförts med utgångspunkt från förordningens krav, dels på de styr- och kontrollmetoder som universitetet tillämpat sedan tidigare.

På nämnder, institutioner och bibliotek sker verksamhetsstyrning och kontroll genom upp-drag från ledningen. Uppdragen framgår av dokumentet Verksamhetsplan och budget. Uppdragen och verksamheten i övrigt följs upp vid regelbundna dialoger där universitetsledningen träffar enhetsledningarna och går igenom status för verksamheten. Enheterna dokumenterar sin verk-samhet i årliga verksamhetsberättelser.

Styrningen av förvaltningsorganisationen dokumenteras genom en årlig verksamhetsplan som följs upp i en verksamhetsberättelse för varje avdelning. I verksamhetsplanen anges de upp-drag som ledningen, genom universitetsdirektören, lämnar till avdelningarna. Universitetsdirektö-ren har på motsvarande sätt som gäller för institutioner och bibliotek budget- och verksamhets- dialoger med avdelningscheferna och håller på så sätt universitetsledningen informerad om verksamhetens status på avdelningarna.

Internrevisionen har på styrelsens uppdrag genomfört och dokumenterat genomlysningar av universitetets verksamhet i olika avseenden och därigenom varit ett instrument för ledningens interna styrning och kontroll.

Mittuniversitetet har sedan 2005 en verksamhetscontroller med uppdrag att vara ledningens förlängda arm i frågor om verksamhetsstyrning och uppföljning. I verksamhetscontrollerns upp-drag ingår att ansvara för framtagningen av universitetsövergripande styrdokument och att konti-nuerligt följa upp de uppdrag som ges i dessa.

Ekonomisk redovisning





Sammanställning av väsentliga uppgifter Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Noter

Ekonomisk redovisning – Sammanställning av väsentliga uppgifter


Ekonomisk redovisning – Sammanställning av väsentliga uppgifter


Sammanställning av väsentliga uppgifter

2009 2008

2007 2006 2005

Grundutbildning

Antal hst inkl. uppdragsutbildning 7 901 6 706

7 022 7 620 8 273

- andel kvinnor 65% 68%

68% 66% 66%

- andel män 35% 32%

32% 34% 34%

Antal hpr inkl. uppdragsutbildning 5 606 5 259

5 683 6 030 6 276

Forskarutbildning

antal nyantagna doktorander 71 43

32 32 55


66% 72% 40%


35% 28% 60%

Antal doktorander totalt > 10% aktivitet 205 153

151 137 115


51% 45% 41%


49% 55% 59%

Antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) 121 99

91 87 75

Antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) - 1

2 - -

Antal doktorsexamina 16 30

13 9 2

Antal licentiatexamina 5 7

11 8 8

Personal; lärare1

Antal lärare totalt (årsarb.) 381 368

401 397 388


42% 46% 44%


54% 54% 56%

Antal disputerade lärare (årsarb.) 195 185

193 187 168


32% 35% 32%


68% 65% 68%

Antal professorer (årsarb.) 60 57

54 46 39


15% 15% 15%


85% 85% 85%

Ekonomi

Intäkter totalt (mnkr) 846 731

740 757 794

Grundutbildning (mnkr) 513 447

468 482 514

- andel anslag 92% 91%

90% 91% 93%

- andel externa intäkter 8% 9%

10% 9% 7%

Forskning och forskarutbildning (mnkr) 333 284

272 275 279

- andel anslag 53% 61%

60% 60% 58%

- andel externa intäkter 47% 39%

42% 40% 42%

Kostnader totalt (mnkr) 779 751

734 742 750

- andel personal 62% 64%

59% 61% 59%

- andel lokaler 15% 16%

17% 17% 17%

Lokalkostnader2 per kvm (kr) 1 665 1 469

1 451 1 590 1 432

Balansomslutning (mnkr), varav 426 378

397 403 442

- oförbrukade bidrag 84 85

88 80 94

- årets kapitalförändring 67 -20

5 15 44

- myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 151 84 104 99 84

1 Definition enligt högskoleförordningen. 2 Enligt resultaträkningen.

Ekonomisk redovisning – Resultaträkning


Resultaträkning (tkr)

Verksamhetens intäkter Not 2009 2008

Intäkter av anslag

650 606 581 353

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 38 710 32 553

Intäkter av bidrag

154 469 103 221

Finansiella intäkter 2 2 112 13 386

Summa intäkter

845 897 730 513


Kostnader för personal 3 -484 247 -478 774

Kostnader för lokaler 4 -119 902 -119 290

Övriga driftskostnader

-144 629 -117 840

Finansiella kostnader 5 -885 -4 181

Avskrivningar och nedskrivningar

-29 461 -30 580

Summa kostnader

-779 124 -750 665

Verksamhetsutfall

66 774 -20 152

Uppbördsverksamhet

Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter

som inte disponeras av myndigheten

Intäkter av uppbörd

Medel som tillförts statsbudgeten från

uppbördsverksamheten

Saldo uppbördsverksamhet

0 0

Transfereringar

Medel som erhållits från myndigheter

för finansiering av bidrag

6 210 8 495

Övriga erhållna medel för finansiering

av bidrag

168 147

Lämnade bidrag

-6 378 -8 642

Saldo transfereringar

0 0

Årets kapitalförändring 6 66 774 -20 152

Ekonomisk redovisning – Balansräkning


Balansräkning (tkr)

TILLGÅNGAR Not 2009-12-31 2008-12-31

Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för utveckling

2 411 2 886

Summa immateriella anläggningstillgångar

2 411 2 886

Materiella anläggningstillgångar

Förbättringsutgifter på annans fastighet

11 264 13 511

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

69 431 75 077

Pågående nyanläggningar

667 0

Summa materiella anläggningstillgångar 7 81 362 88 588

Fordringar

Kundfordringar

5 602 5 338

Fordringar hos andra myndigheter

14 824 12 560

Övriga fordringar

927 414

Summa fordringar

21 353 18 311

Periodavgränsningsposter

Förutbetalda kostnader

28 234 32 789

Upplupna bidragsintäkter

62 798 35 617

Övriga upplupna intäkter

-391 948

Summa periodavgränsningsposter 8 90 641 69 354

Avräkning med statsverket

Avräkning med statsverket

-86 459 - 157 910

Summa avräkning med statsverket 9 -86 459 - 157 910

Kassa och bank

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 10 317 088 357 230

Kassa, postgiro och bank

9 10

Summa kassa och bank

317 097 357 241

SUMMA TILLGÅNGAR

426 405 378 471 KAPITAL OCH SKULDER

Myndighetskapital

Statskapital

667 667

Donationskapital

0

Balanserad kapitalförändring 11 83 769 103 254

Kapitalförändring enligt resultaträkningen 11 66 774 - 20 152

Summa myndighetskapital 12 150 543 83 769

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 13 11 078 22 349

Summa avsättningar

11 078 22 349

Skulder mm

Lån i Riksgäldskontoret 14 73 902 83 723

Skulder till andra myndigheter

15 220 13 920

Leverantörsskulder

18 845 19 775

Övriga skulder

10 250 9 440

Summa skulder mm

118 217 126 859

Periodavgränsningsposter

Upplupna kostnader

51 363 50 131

Oförbrukade bidrag

84 478 84 570

Övriga förutbetalda intäkter

10 726 10 793

Summa periodavgränsningsposter 15 146 567 145 494

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

426 405 378 471

Anslagsredovisning

Anslag Ingående Årets tilldelning Indragning Totalt Utgifter Utgående

överförings- enligt disponibelt överförings- belopp regleringsbrev belopp belopp

Ramanslag 16 02 027 Grundutbildning 157 909 591 509 125 000 -106 416591 560 618 000 474 158 942 86 459 058 16 02 027 001 Takbelopp (ram)1 157 909 591 509 125 000 -106 416 591 560 618 000 474 158 942 86 459 058 16 02 028 Forskning och forskarutbildning 0 176 447 000 0 176 447 000 176 447 000 0 16 02 028 004 Basresurs (ram) 0 176 447 000 0 176 447 000 176 447 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

SUMMA 157 909 591 688 166 000 0 737 065 000 650 605 942 86 459 058 Not 1: Enligt regeringsbeslut 11:28, (U2009/1682/SAM)

Ekonomisk redovisning - Anslagsredovisning



Noter

Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och

budgetunderlag. Universitetets redovisning följer förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt god redovisningssed.

För universitet och högskolor görs undantag från bestämmelsen om avräkning i

anslagsförordningen (1996:1189). Avräkning mot anslag ska ske i samband med de månatliga inbetalningarna till universitetets räntekonto i Riksgäldskontoret.

Universitet och högskolor medges under 2008 undantag från att upprätta finansieringsanalys samt från att redovisa väsentliga uppgifter enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Väsentliga uppgifter redovisas i stället enligt uppställning i bilaga 44 i regleringsbrevet.

Värderingsprinciper

Fordringar har värderats till det belopp varmed de beräknas inflyta. Anläggningstillgångar med ett inköpspris överstigande 10 tkr och med en livslängd längre än 3 år

har aktiverats.

Följande avskrivningstider tillämpas: Immateriella anläggningstillgångar

3 år Datorer

3 år

Kontorsmaskiner, elektriska apparater, bilar

5 år Inredningsinventarier, maskiner, anläggningar, ny- till- och ombyggnad 10 år

Mittuniversitetet tar upp lån i Riksgäldskontoret två gånger per år, i juni och december. Lånen omfattar anskaffningar gjorda under december till maj, respektive juni till november.

Noter till resultaträkningen

Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Intäkter enligt 4 § Avgiftsförordningen uppgår till 11 337 tkr varav hyresintäkter utgör

8 582 tkr (2008; 12 262 tkr varav hyresintäkter utgör 10 882 tkr).

Not 2 Finansiella intäkter

Ränteintäkter på räntekonto i Riksgäldskontoret uppgår till, 1 848 tkr (2008; 13 336 tkr).

Not 3 Kostnader för personal

Av posten kostnader för personal utgör lönekostnader exkl. sociala avgifter 317 097 tkr (2008; 295 158 tkr).

Not 4 Kostnader för lokaler 2009 2008

Lokalhyra 114 310 113 621

Lokalvård på entreprenad 4 966 5 043 Övriga lokalkostnader 626 626 Summa kostnader 119 902 119 290



Not 5 Finansiella kostnader

Av posten finansiella kostnader utgör 557 tkr räntekostnader för lån i Riksgäldskontoret ( 2008; 3 989 tkr)

Not 6 Årets kapitalförändring

2009 2008 2009 2008 2009 2008

Totalt Totalt Grund- Grund- Forskning/ Forskning/


utbildning utbildning forsk.utb forsk.utb

Intäkter av anslag 650 606 581 353 474 159 408 117 176 447 173 236 Intäkter av avg. o andra ers. 38 710 32 553 26 229 25 442 12 482 7 111 Intäkter av bidrag 154 469 103 221 12 233 10 947 142 236 92 273 Finansiella intäkter 2 112 13 386 94 2 304 2 017 11 082 Summa intäkter 845 897 730 513 512 715 446 810 333 182 283 702

Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -484 247 -478 774 -284 824 -314 517 -199 422 -164 257

Kostnader för lokaler -119 902 -119 290 -82 557 -91 231 -37 344 -28 059 Övriga driftskostnader -144 629 -117 840 -77 439 -70 042 -67 190 -47 798 Finansiella kostnader -885 -4 181 -66 -1 401 -820 -2 780 Avskrivningar -29 461 -30 580 -15 498 -16 278 -13 964 -14 302 Summa kostnader -779 124 -750 665 -460 384 -493 469 -318 740 -257 196

Verksamhetsutfall 66 774 -20 152 52 331 -46 659 14 442 26 506

Summa uppbördsverksamhet 0 0 0 0 0 0

Summa transfereringar 0 0 0 0 0 0

Årets kapitalförändring 66 774 -20 152 52 331 -46 659 14 442 26 506

För vidare uppdelning av verksamhetsgrenarena grundutbildning och forskning se respektive avsnitt i resultatredovisningen.

Noter till balansräkningen

Not 7 Anläggningstillgångar

2009 2008

Förbättringsutgifter på annans fastighet Anskaffningsvärde IB

41 858 40 231

Årets anskaffningar

1 901 1 984 Utrangeringar

-3 640 -358

Ackumulerad avskrivning IB

-28 347 -24 660 Årets avskrivningar

-4 102 -3 991

Utrangeringar

3 594 304 Summa förbättringsutgifter på annans fastighet 11 264 13 511

Maskiner, inventarier, installationer m m Anskaffningsvärde IB

386 289 385 007

Årets anskaffningar

19 352 9 171 Utrangeringar

-111 536 -7 889

Ackumulerad avskrivning IB

-311 213 -293 907 Årets avskrivningar

-24 504 -24 994

Utrangeringar

111 043 7 689 Summa maskiner, inventarier, installationer m m 69 431 75 077



Pågående nyanläggningar Årets anskaffningar

667 0 Summa pågående nyanläggningar

667 0

Summa materiella anläggningstillgångar

81 362 88 588

Anläggningstillgångarna innehåller icke avskrivningsbara tillgångar.

Not 8 Periodavgränsningsposter

2009 2008

Förutbetalda hyreskostnader från icke statliga myndigheter 25 273 28 384 Övriga förutbetalda kostnader från statliga myndigheter 256 286 Övriga förutbetalda kostnader från icke statliga myndigheter 2 705 4 119 Summa förutbetalda kostnader

28 234 32 789

Upplupna bidragsintäkter från statliga myndigheter 55 522 25 289 Upplupna bidragsintäkter från icke statliga myndigheter 7 276 10 327 Summa upplupna bidragsintäkter

62 798 35 617

Övriga upplupna intäkter från statliga myndigheter -547 654 Övriga upplupna intäkter från icke statliga myndigheter 156 294 Summa övriga upplupna intäkter

-391 948

Summa periodavgränsningsposter

90 641 69 354

Not 9 Avräkning med statsverket

2009 2008

Ingående balans

-157 909 -140 223 Redovisat mot anslag

650 606 581 353

Anslagsmedel som tillförts räntekontot

-685 572 -688 166 Återbetalning av anslagsmedel

106 416 89 127

Summa avräkning med statsverket

-86 459 -157 909

Not 10 Räntekonto i Riksgäldskontoret

2009 2008

Beviljad kontokredit hos Riksgäldkontoret

70 084 68 700 Utnyttjad kontokredit hos Riksgäldkontoret

0 0

Tillgodohavandet på räntekontot per 31 december 2009 var 317 088 tkr.

Not 11 Balanserad kapitalförändring

2009 2008

Ingående balans

83 102 103 254 Årets kapitalförändring

66 774 -20 152

Summa balanserad kapitalförändring

149 876 83 102

Not 12 Myndighetskapital

2009 2008

Redovisning av myndighetskapital

A. Ackumulerat överskott (årets och balanserad kapitalförändring)

149 876 83 102

B. Årets totala kostnader

779 124 750 665

A i procent av B

19% 11%



Redovisning av kapitalförändring per verksamhetsgren (tkr)

Verksamhetsgren

Balanserad

Årets kapital-

kap.för. (A) Justering IB* förändring (B) Summa

Grundläggande högskoleutbildning Grundutbildning enligt uppdrag i regleringsbrev -70 215

52 452 -17 763

Uppdragsverksamhet

2 474

-121 2 353 Forskning/forskarutbildning/

konstnärligt utvecklingsarbete Forskning och forskarutbildning

150 873

14 205 165 078 Uppdragsforskning

-29

237 208

83 102

66 774 149 876

Resultatområde

Ack över-/ Över-/ Över-/

Över-/ underskott

underskott underskott Intäkter Kostnader underskott utgående t.o.m. 2007 2008 2009 2009 2009 2009 Uppdragsverksamhet

Uppdragsutbildning 2824 -350 5 573 -5 694 -121 2 353 Uppdragsforskning 67 -96 12 403 -12 166 237 208 Summa 2891 -446 17 976 -17 860 116 2 561 Offentligrättslig verksamhet

Högskoleprovet 0 0 506 -506 0 0

Mittuniversitetet kommer att använda överskottet för att möta ett kommande underskott vid utvecklandet av nya uppdragsutbildningar och med det också kunna kompetensutveckla berörd personal. Medlen för dessa ändamål kommer att förbrukas och vara avslutade senast 2010-12-31.

Not 13 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

2009 2008

Ingående avsättning

22 349 9 789 Årets avsättning *

2 564 17 365

Korrigering av uppsägningskostnader

-8 255 Årets pensionsutbetalningar

-5 580 -4 805

Utgående avsättningar **

11 078 22 349

* I avsättningen 2008 ingår 14 miljoner kronor avseende uppsägningskostnader för personal. **Under 2009 särredovisas uppsägningskostnader under upplupna löner och arvoden

Not 14 Lån i Riksgäldkontoret

För investeringar i anläggningstillgångar disponerar Mittuniversitetet en låneram på 150 000 tkr (2008; 125 000 tkr).

2008 2008 Skuld vid årets början

83 723 100 288

Upptagna lån

17 416 11 798 Årets amorteringar

-27 238 -28 363

Skuld vid årets slut

73 901 83 723

Under december månad har investeringar gjorts till ett värde av 7 770 tkr. Av dessa kommer 7 509 tkr att lånefinansieras i samband med nästkommande upplåningstillfälle.



Not 15 Periodavgränsningsposter (skulder) 2009 2008

Upplupna löner och arvoden inklusive sociala avgifter 6 369 5 480 Upplupna semesterlöner inklusive sociala avgifter 34 530 30 458 Upplupna kostnader verksamhetsavveckling Örnsköldsvik 0 3 636 Övriga upplupna kostnader

10 465 10 555

Summa upplupna kostnader

51 364 50 131

Oförbrukade bidrag från statliga myndigheter

40 438 43 416 Oförbrukade bidrag från icke statliga myndigheter 31 169 22 347 Externt finansierade anläggningstillgångar

12 861 18 797

Avräkning EG-medel

9 10 Summa oförbrukade bidrag

84 477 84 570

Övriga förutbet hyresintäkter från statliga myndigheter 84 173 Övriga förutbet hyresintäkter från icke statliga myndigheter 487 1 148 Övriga förutbetalda intäkter från statliga myndigheter 5 426 5 541 Övriga förutbetalda intäkter från icke statliga myndigheter 4 730 3 931 Summa förutbetalda intäkter

10 727 10 793

Summa periodavgränsningsposter

146 568 145 494



Övriga noter Not 16 Ledamöterna redovisar följande uppdrag som styrelse- och rådsledamot i andra statliga myndigheter eller uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag. Böhlin Birgitta

Styrelseordförande, Apoteket Omstrukturering AB Styrelseledamot, ALMEGA Styrelseledamot, AFA Sjukförsäkring AB Styrelsesuppleant, Svenskt Näringsliv

Eriksson Kenneth

Styrelseledamot, Insynsrådet, Länsstyrelsen i Västernorrlands län Styrelseledamot, Föreningen Sveriges Skogsindustrier Styrelseledamot, Fastighetsbolaget Norrporten Styrelseordförande, SCA Forest Products AB Styrelseordförande, SCA Packaging AB Styrelseledamot, Munters AB

Haggård-Ljungquist Elisabeth

Styrelseledamot, Vetenskapsrådet Styrelseledamot, Lawski Fonden Styrelseledamot, SU-Holding AB Styrelseledamot, The Laboratory for Molecular Infection Medicine, Umeå universitet

Mattsson Weijber Karin

Styrelseledamot Visit Sweden AB Styrelseledamot Astrid Lindgrens Värld AB Styrelseledamot Institutet för Framtidsstudier IQ-initiativet AB

Norén Agneta

Styrelseledamot, Vetenskapsrådet Styrelseledamot, Abanor AB Styrelseledamot, FAO Service AB

Kristina Persson

Styrelseledamot, Q-Med AB

Söderholm Anders

Styrelseledamot, Länsstyrelsen i Västernorrlands län

Thunfors Robert Styrelseledamot, Sundsvalls Studenters Kårhus AB Styrelsesuppleant, AB Timråbo



Not 17 Ersättningar och andra förmåner för ledamöter i Mittuniversitetets styrelse.

Styrelseledamöter anställda vid Mittuniversitetet (kr).

period i styrelsen

Anders Söderholm 1 075 809 Majen Espvall 593 856 Catrin Johansson 480 863 Anders Olofsson 668 235 Ersättningar och andra förmåner utbetalda under räkenskapsåret till externa ledamöter (kr). Birgitta Böhlin 66 000 Chako Aliyar 14 000 (fr.o.m. september 2009) Kenneth Eriksson 28 000 Elisabeth Haggård-Ljungquist 28 000 Ingemar Ingemarsson 28 000 Johan Liljeholm 14 000 (fr.o.m. juli 2009) Karin Mattsson Weijber 28 000 Agneta Norén 28 000 Anja Palm 14 000 (t.o.m. juni 2009) Kristina Persson 28 000 Bo Sundqvist 28 000 Robert Thunfors 14 000 (t.o.m. augusti 2009) Henrik Toutin 14 000 (fr.o.m. juli 2009) Christine Vallin 14 000 (t.o.m. juni 2009)

U n iversitetsstyrelsens beslut

U n ivers itetsstyrelsens bes I utStyrelsen för Mittuniversitetet har den 15 februari 2010 i Ostersund beslutat godkänna årsredovisning för

verksamhetsåret 2009.

Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader,

intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer vidare att den interna styrningen och

kontrollen vid myndigheten är betryggande.

fh,hffi-t"/ W

Chako Aliyar

Elisabeth Haggård-Ljungquist

&rU4.*) ,r1, aQ1 TOt-."^d'\ F\.^o^å'å

c-,-lngemar lngemarsson

Bo Sundqvist

Johan Liljeholm

Anders SöderholmRektor

Karin Mattsson Weiiber

'/'/ ,/ ',al1/2.^ 1,/.t,-

//.' z' u

nl,/

fl*,rfi, rl/nae'gn{tuNordn

('/f* ( JLÅ*

ffik#*

Anders Olofsson

MITTUNIVERSITETETS ARSREDOVISNING

Bilagor

Bilaga 1

Bilaga 43: Anvisningar för redovisning av högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå i årsredovisningen för 2009

Tabell 1 Intäkter för grundutbildning (tkr)

Utnyttjat takbelopp och eventuellt utnyttjat anslagssparande för grundläggande högskoleutbildning 1.a. Under 2009 genomförda helårsstudenter och helårsprestationer inom 2009 års

takbelopp enligt tabell 2 4739521.b. Eventuella decemberprestationer från 2008 som ryms inom takbeloppet. 207

2.a. Eventuellt utnyttjande av under tidigare budgetår uppkommet anslagssparande, eller 02.b. Eventuellt utnyttjande av tidigare sparade helårsprestationer. 0

Summa 474159

Årets anslagsbelastning avseende särskilda åtaganden

Summa intäkter för grundutbildning 474159

som tidigare ej ersatts inom takbeloppet_______________tkr

År 2009

Ersättning för helårsprestationer för december 2008 (totalt belopp oberoende av om det ryms inom ordinarie takbelopp eller ej)

Bilaga 43: Tabell 2 Redovisning av antal helårsstudenter (HST), helårsprestationer (HPR) samt redovisning av intäkter på grundutbildningsanslaget. Utfall avseende perioden 2009-01-01 - 2009-12-31

A B C D E F

Beräknat Beräknat HST HPR Beräknad

utfall utfall Ersättn. Ersättn. total Takbelopp

Utb.omr. HST HPR (tkr) (tkr) ersättning enl RB

C+D (tkr)

Humaniora 671 359 14 000 6 570 20 570 Teologi 0 0 0 0 0 Juridik 218 141 4 549 2 582 7 131 Samhällsvetenskap 2 415 1665 50 388 30 503 80 891

Naturvetenskap 521 320 24 985 12 944 37 929

Teknik 1 469 830 70 395 33 538 103 933 Farmaci 0 0 0 Vård 1 227 1095 62 532 48 317 110 849 Odontologi 0 0 0 0 Medicin 300 231 17 098 15 975 33 073 Undervisning 610 547 20 279 21 437 41 716 Övrigt 289 258 11 107 8 072 19 179 Design 65 65 8 828 5 378 14 206 Idrott 35 22 3 490 986 4 476

Summa 7 820 5533 287 650 186 303 473 952 509 125

Lärosätet har tidigare uppkommet anslagssparande motsvarande

51 500 tkr.

Lärosätet har tidigare sparade helårsprestationer motsvarande_________________tkr.

Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet motsvarande_________________tkr.

Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet motsvarande 35 173 tkr.

Kommentarer till tabellen 1. Exklusive utbildning för annan högskola, uppdragsutbildning, särskild utbildning för lärare i yrkesämnen,

övriga särskilda lärarutbildningar, speciallärare och projekt för invandrade akademiker.

Antal helårsstudenter inom vissa konstnärliga områden. Totalt antal utbildade helårsstudenter 149,263354 inom design. Högst får 65 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet.

Övriga helårsstudenter inom design har avräknats mot utbildningsområdet teknik.

Bilaga 44: Tabell 3 Redovisning av högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp (tkr) 509 125 + Ev. ingående anslagssparande (tkr) 51 493 Summa (A) 560 618 B. Utfall totalt för grundutbildningen Ersättning för HPR från december föregående budgetår 207 Årets utfall: ersättning för HST+HPR (tkr) 473 952 + Ev. utnyttjande av tidigare sparade HPR (tkr) Summa (B) 1. 474 159 Summa (A-B) 2. 86 459 1. Summan ska avse den totala ersättning som lärosätet genomför produktion för, dvs. oberoende av om den ryms eller inte inom tilldelade medel (A). 2. Om summan blir positiv, ska det föras in i tabell över anslagssparandet nedan. Blir summan i stället negativ, ska beloppet föras till tabell över sparade helårsprestationer nedan. Tabell. Anslagssparande Totalt utgående anslagssparande på anslaget för grund- 86 459 utbildning (A-B) - Ev. anslagssparande över 10 % av takbeloppet 3. 35 547 Summa 50 913 3. Den del av anslagssparandet som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande. Tabell. Sparade helårsprestationer Ingående värde av sparande HPR (tkr) 4. - Ev. utnyttjande av tidigare sparade HPR under 2008 (tkr) + Ev. sparade HPR under 2008 (tkr) Summa 0 - Ev. belopp överstigande 10 % av takbeloppet 2009 (tkr) Utgående värde av sparade HPR (tkr) 5. 0 4. Kan uppgå till högst 10 % av takbeloppet 2008. 5. Kan uppgå till högst 10 % av takbeloppet 2009.

SAMMANSTÄLLNING ÖVER TABELLER OCH DIAGRAM Bilaga 3

Tabell Diagram Tabelltext Avsnitt 1 Studenter vid Mittuniversitetet och på olika campus 2.1 2 Antal helårsstudenter (hst) på poänggivande utbildningar 2.2

1 Helårsstudenter och helårsprestationer 2.2 3 Uppföljning av helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr) på anslaget 2.2 4 Nyckeltal 2.2 5 Genomströmning, 2006-2009 2.2

2 Genomströmning, graf 2.2 6 Intäkter och kostnader, grundläggande högskoleutbildning 2009 2.2 7 Nationell rekrytering till Mittuniversitetet 2.3

3:a Högskolenybörjare Jämtlands län 2.3

3:b Högskolenybörjare Västernorrlands län 2.3

3:c Andel högskolenybörjare 2.3 8 Behörighetsgivande förutbildning 2.3 9 Programutbildningar vid Mittuniversitetet 2.4 10 Antal helårsstudenter på fristående kurser 2.4 11 Antal helårsstudenter i distansutbildning 2.5 12 Antal helårsstudenter per campus (inklusive uppdragsutbildning) 2.5 13 Genomströmning %, 2009 2.5 14 Totalt antal utfärdade examina 2.6 15 Examinationsmål och utfall för perioden 2009-2012 2.6 16 Antal utfärdade lärarexamina 2.6 17 Antal professorer, personår 3.1 18 Refereegranskade artiklar 3.1 19 Anslagsmedel enl. regleringsbrev, tkr 3.1 20 Intäkter och kostnader för forskning och forskarutbildning 3.1 22 Antal forskarstuderande antagna vid Mittuniversitetet 3.2 21 Antal personer som antagits till forskarutbildning vid Mittuniversitetet 2009 3.2 23 Examina inom forskarutbildningen, antagna vid Mittuniversitetet 3.2 24 Medel som används för studiefinansiering i utbildning på forskarnivå 3.2

4 Inresande och utresande studenter 1999-2009 4.2 25 Utresande och inresande studenter 4.2

5 Underrepresenterat kön i programutbildningarna 4.3 26 Andel kvinnor bland forskarstuderande, per vetenskapsområde 4.3

6 Andel kvinnor i olika tjänstekategorier 2006-2009 4.3 27 Könsfördelning för ledningspersoner vid Mittuniversitetet, individer 4.3 28 Uppdragsutbildning, helårsstudenter och intäkter 4.4 29 Antal anställda per tjänstekategori, personår 4.6

7 Antal anställda i olika kategorier 4.6

8:1 Personalens åldersstruktur 2005 4.6

8:2 Personalens åldersstruktur 2009 4.6 30 Total omslutning för Mittuniversitetet, tkr 5 31 Omslutning för grundutbildningen, tkr 5 32 Omslutning för forskning och forskarutbildning, tkr 5 33 Samfinansiering av bidragsfinansierad verksamhet 2009 5

www.miun.se

Campus Härnösand Campus Sundsvall Campus Östersund 871 88 Härnösand 851 70 Sundsvall 831 25 Östersund

Telefon 0771-97 50 00 Fax 0771-97 50 01

Documents

Årsredovisnigen 2009