Årsredovisning 2013 - Åstorps kommun

Årsredovisning 2013Å s t o r p s . k o m m u n

Åstorp - Söderåsstaden

där människor och företag möts och

växer

www.astorp.se

Årsredovisning 2013 // Åstorps kommun // Dnr 2014/99Version: 29 april 2014 Upplaga: 4 (publ.)

Antagen av kommunfullmäktige 2014-04-28

Omslag: Möllan i Perslunds hembygdsgård, Åstorp. Bilden är tagen under nationaldagsfirandet 2013.Layout, original och tryck: kommunstyrelseförvaltningen, Åstorps kommunTryckpris: 26,04 kr

I denna årsredovisning presenteras med hjälp av bilder en handfull av aktiviteter som varit under 2013. Inbäddat i presentationerna finns en så kallad QR-kod. Denna kod skannar du med en QR-app via din smartphone. QR-koden ger dig mervärde i form av information då den leder till en adress/karta, hemsida, ett bildspel eller en tidningsartikel där du kan fördjupa dig mer kring det du är intresserad av.

Skanna QR-koden nedan för att se fler bilder från

nationaldagsfiran-det i Perslund.

...................................................................................................

..............................................................................................

..........................................................................................................................................

...........................................................

................................................................................................................

...................................................................................................................................................................................................

...........................................................................................................

..................................................................................................................................................

............................................................................................................

..........................................................................................

..................................................................................................................................................

......................................................................

........................................................................................................................

....................................................................................................................................

.............................................................................

......................................................................................................................

...................................................................................................

...............................................................

..................................................

Årsredovisning 2013ÅStoRPS kommun

INLEDNINGOrdförande och kommunchef om 2013Årets händelserKommunens samlade verksamhetOrganisationsöversiktMandatfördelningÅstorp på kartanFem år i sammandrag

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEOmvärldsanalysEkonomiskt resultat och analysGod ekonomisk hushållningMåluppfyllelseFinansiell profilKommunens Kvalitet i KorthetPersonalredovisning

RÄKENSKAPERResultaträkningBalansräkningKassaflödesanalysTilläggsupplysningar och noterNämnder och styrelserSärredovisning av VA-verksamheten

VERKSAMHETERKommunfullmäktigeValnämndKommunrevisionKommunstyrelseKommunstyrelseförvaltningBygg- och miljönämndBildningsnämndSocialnämnd

KOMMUNALA BOLAGBjörnekulla Fastighets ABAB KvidingebyggenBjörnekulla IT ABInvesteringar i dotterbolagskoncernen

REVISIONSBERÄTTELSERevisionsberättelse

KOMMUNSSTyRELSENKommunstyrelseledamöter

46899

1012

15172021262830

343537384546

4849505152626472

78798081

82

83

I detta avsnitt ger kommunstyrelsens ordförande och kommunchef sin syn på året som gått. Vidare beskrivs kommunen utifrån några nyckeltal i ett femårsperspektiv. Här kan man också se en schematisk bild över Åstorps kommuns organisation, mandatfördelning efter valet 2010, karta över Åstorp samt regionen.

Här kan du läsa om Åstorp i ett vidare perspektiv. Analys av resultat och finanser ger en bild av hur vi klarat av året och hur väl rustade vi står inför framtiden. Redovisning kring frågor som rör personal avslutar detta avsnitt. Presentation kring åldersstruktur, sjukfrånvaro, personalkostnader, arbetsmiljö sker i denna del.

Räkenskaperna visar det ekonomiska utfallet för såväl kommun som koncern (sammanställd redovis-ning). Här kan du läsa om hur det gått ekonomiskt (resultaträkning), kommunens ekonomiska ställning (balansräkning) samt hur pengarna använts (kassa-flödesanalys).

Här presenteras kommunens verksamheters berät-telser för det gångna året. Här kan du läsa om årets händelser, måluppfyllelse, ekonomisk redogörelse samt nyckeltal. Varje förvaltning/nämnd ger också sin syn på hur man ser på framtiden.

I detta avsnitt presenteras Åstorps kommuns helägda bolag. Dessa är Björnekulla Fastighets AB med dotterbolag Kvidingebyggen och Björnekulla IT AB.

I avsnittet presenteras revisionsberättelsen för 2013.

Presentation av kommunstyrelseledamöter i Åstorps kommun

2013 var ett tufft år med många utmaningar, däribland lågkonjunkturen med den höga arbets-lösheten. Situationen drabbade många av våra kommuninvånare, inte minst ungdomarna. Ett glädjeämne var Arbetsförmedlingens nya organi-sation som tog krafttag för att få ner arbetslöshe-ten. kommunen har tillsammans med Arbetsför-medlingen genom projektet ”ung kraft Åstorp” gjort insatser för att få ner ungdomsarbetslösheten och det har gett resultat.

Åstorp har under flera år ökat sin befolkning kraftigt vilket uppmärksammats i en undersök-ning gjord av Dagens samhälle. I undersökningen bedömdes vi vara en superkommun och rankades på plats 20. Endast 54 av Sveriges 290 kommuner lyckades att ta plats på listan. under 2013 ökade Åstorp med 121 invånare, vilket anses vara högt. Den höga ökningen är glädjande då befolknings-tillväxten under 2011 och 2012 varit relativt låg. tillväxten under 2013 ger Åstorp en sjätte-placering bland skånska kommuner som ökat sin befolkning mest, procentuellt sett.

Det behövs fler bostäder i Åstorps kommun och det arbetas med att planlägga nya områden för bostäder. Glädjande är att privata aktörer visar intresse för att bygga i vår kommun.

I slutet av året påbörjades ett utvecklingsprojekt Centrum 2.0 för att ta fram förslag för att utveckla centrum i Åstorp till en mötesplats för invånarna.

trots lågkonjunkturen så satsar företagen i Åstorp. Exempelvis invigde Bender AB sin nya fabriksanläggning under året och Frode Laursen fortsätter sin utveckling i kommunen och har köpt mer mark för att expandera. Externa under-sökningar visar att företagsklimatet är bra i Åstorp.

Äntligen är projektet tågstopp kvidinge igång. Efter vissa startproblem påbörjades ombyggnads-arbetena under oktober. Därutöver har resmöjlig-heterna utökats på linjen Helsingborg – markaryd då Expressbusshållplatsen ute på E4 blev färdig.

under året har vi deltagit i samarbetspro-jekt inom Skåne nordväst och 6k-samarbetet (Bjuv, klippan, Perstorp, Svalöv, Åstorp och Örkelljunga). Det har resulterat i en gemensam

räddningsnämnd med klippan. Vi deltar i utred-ningsarbetet kring eget framtida reningsverk eller eventuellt ett gemensamt reningsverk med Bjuv. under året har vi beslutat om gemensam löne- och pensionshantering med sex andra kommuner i nordvästra Skåne.

Inför 2013 beslutades om fokusområden och nya mål för kommunen och det kan konstateras att vi under 2013 uppnår målen inom flera områden och missar inom några. Det viktiga är att hålla fast vid målen och arbeta målmedvetet för att nå förbättringar på sikt.

RESuLtAtEt 2013Vi har lyckats bygga en stabilitet i kommunens ekonomi och för 2013 visar vi ett starkt resultat. Resultatet innehåller vissa engångsposter men även utan dessa är resultatet mycket bra. med en försiktighet i budgeten och fokus på kostnaderna så är det ingen slump att vi har resultat som ger nämnderna en stabilitet att bedriva sin verksamhet med. Det goda resultatet för 2013 gör oss rustade att möta framtidens utmaningar.

Som avslutning vill jag tacka alla anställda och förtroendevalda för ett gott arbete under 2013.

Ronny Sandberg (S)kommunstyrelsens ordförande

ordförande berättar

inLedningsid 4

inle

dnin

gårsredovisning

2013Åstorps kommun

DnR 2014/99

sid 4

År 2013 var ett händelserikt år för kommunen, men året fick en mycket bekymmersam start den 15 januari. Det var då en av Sveriges största trafikolyckor inträffade på tranarpsbron i svår dimma och halka. kommunens räddningstjänst gjorde en fantastisk insats och det gjorde även kommunens krisstab och PoSom-grupp som aktiverades. PoSom står för Psykiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer.

I början av året samlades både interna och externa verksamheter som arbetar med ungdomar för att diskutera ungdomsarbetslösheten i kommunen. Resultatet blev att ett tjugotal långtidsarbetslösa ungdomar fick anställning i kommunen. Projektet kallas för ung kraft Åstorp. uppföljning av projektet skedde i höstas med alla aktuella aktörer. Det visade sig att de flesta av ungdomarna har fått en god skjuts framåt inför ett kommande arbetsliv. Flera av dem avser att studera vidare.

under året startade hemmet för ensamkommande barn. Boendet kallas oasen och har plats för tio ungdomar. LSS-boendet i kvidinge invigdes i slutet av maj och heter Piren.

En ny skolorganisation blev beslutad och ska genomföras under året. Det blir färre områden än tidigare och ledarna kommer att arbeta i team.

Sommarjobben för ungdomar utökades och bl a skapades ett musikprojekt för unga – mIC ÅStoRP – musik i centrum i Åstorp. Beslut om uppförande av en konstgräsplan i kommunen togs också.

två stora byggprojekt påbörjades. En ny järnvägsstation i kvidinge är på gång. Invigningen är planerad till augusti och då får kommunen två stationer. ombyggnaden av bron vid malmövägen, den så kallade kamelryggen, inleddes.

Dessutom håller det nya centralköket på att färdigställas och blir klart som planerat i juni 2014.

klippans och Åstorps kommuner gick samman och bildade en gemensam räddningsnämnd. Åstorps kommun har huvudansvaret och är anställningsmyndighet.

Beslut togs även om ett gemensamt löne- och pensionscentra i Skåne nordväst med placering i Helsingborg. Sex av elva kommuner går samman med start den 6 mars 2014.

turistutvecklingen var fortsatt positiv för kommunen och medborgarkontoret blev auktoristerat som turistbyrå. Frukostmötena blev uppskattade och välbesökta av kommunens företag.

Åstorps kommun var med i en undersökning avseende företagsklimatet för första gången 2013. Den kallas Insikt och är en servicemätning av kommunens myndighetsutövning. Det gällde brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd och serveringstillstånd.

Av 189 kommuner hamnade Åstorp på 15:e plats och var bäst i Skåne!

Jag hoppas att det goda arbetet från 2013 fortsätter vara positivt under 2014 och att vi tillsammans utvecklar våra verksamheter inom koncernen Åstorps kommun.

sid 5inLedning

kommunchefen berättar

Claes Jarlvikommunchef

Åre

ts h

ände

lser

inLedningsid 6

några av årets händelser

sid 6

IGA (Integration genom Arbete) avslutas med ett gott resultat. media ger projektet smeknamnet ”Åstorpsmodellen” och arbetet uppmärksammas över hela Sverige. kommuner från olika delar av landet hör av sig för att få ta del av Åstorpsmodellen. malmös högskola gör forskningsprojekt om IGA med titeln ”Vad var det som gick rätt med Åstorpsmodellen”. under hösten 2013 står IGA i fokus på två olika konferenser kring flyktingmottagningsfrågor.

En av Sveriges största trafikolyckor inträffade på tranarpsbron den 15 januari 2013. uppemot 100 lastbilar och personbilar var inblandade i halkan och dimman på E4 vid tranarpsbron. En person dog och 14 personer skadades.

JAnuARI

ung kraft Åstorp-projektet startas och ett 20-tal långtidsarbetslösa ungdomar erbjöds möjligheten till anställning i kommunen. ung kraft Åstorp är ett projekt där Åstorps kommun, Arbetsförmedlingen lokalt tillsammans med facket utvecklat ett framgångsrikt arbetssätt att ge unga människor förutsättningar att lyckas på arbetsmarknaden.

APRILwww.familjenhelsingborg.se/visit Vår turisthemsida med vårt varumärke Familjen Helsingborg som avsändare öppnas - på hemsidan finns hela regionens utbud av evenemang, bokningsbara paket och aktiviteter, bokningsbara hotell, vandrarhem och sevärdheter. tillsammans med sevärdheterna runt om i regionen stärks destinationen Familjen Helsingborg och således även Åstorp och vårt näringsliv.

JunI22 sommarjobbare får anställning under ferien.nytt för i år är sommarprojektet mIC ÅStoRP – musik i centrum i Åstorp – där en handfull ungdomar ska arbetar som musiker med mål att underhålla kommunmedborgarna och besökarna under slutet av sommaren. På tre konserter kom det cirka 500 personer och lyssnade på ungdomarna i bandet.

Åstorps kommuns turistbyrå uppfyller kravet för att få använda ”det gröna I-et”.

inLedning sid 7

Invigning av hemmet för ensamkommande barn, en oas mitt i en blomstrande kommun - Åstorps kommun har i år tagit emot fem

ensamkommande flyktingbarn. under 2014 tillkommer ytterligare fem barn som ska ha Åstorp som sin nya hemstad. För att erbjuda dessa barn en trygg miljö har ett hem byggts åt barnen. Hemmet,

som fått namnet oasen, hade under måndagen den 3 juni en välbesökt invigning.

Björnekullaskolan får utmärkelsen ”Skolbiblioteket i världsklass” av fackförbundet DIk. utmärkelsen har tilldelades 25 svenska

skolbibliotek. Syftet med utmärkelsen är att hylla goda förebilder kring elevernas lärande och engagerad bibliotekspersonal.

oktoBERunder året genomgick nio lärare Arete meriterings

förstelärarmeritering. meriteringen är en del av ett arbete för att säkra lärarnas kompetens. Åstorp har sju förstelärare.

Åstorps och klippans kommuner bildar en gemensam räddningsnämnd som får namn Räddningstjänsten Söderå-

sen. Åstorp blir anställnings-kommun för räddningstjänstens ledning

och deltidspersonal.

Bildningsförvaltningen inviger Pedagogiskt mediacentrum (PmC). PmC står för spetskompetens, omvärldsbevakning, råd och stöd

och kompetensutveckling till skolor i Åstorps kommun inom områdena specialpedagogik, digitala lärresurser och skolbibliotek.

noVEmBERBrand på förskolan Piongården. Piongården gula huset eldhärjades

söndagen den 17 november. Sanerings- och renoveringsarbetet påbörjades omedelbart men uppskattades att ta väldigt lång tid, ändå upp till ett halvår. Barnen omplacerades till Rågenskolan.

kom

mun

ens s

amla

de v

erks

amhe

tinLedningsid 8 inLedning

KommunKoncernenKommunens förvaltningFörvaltningsorganisationen leds av

kommunchefen.

Verksamheten leds av kommun-

styrelsen och fyra nämnder. De tre

nämnderna är bildningsnämnden,

bygg- och miljönämnden samt

socialnämnden.

Kommunens koncernföretagBjörnekulla Fastighets AB är

moderbolag för koncernföretagen.

Bolaget äger, bygger och förvaltar

fastigheter med olika slags lokaler

inom Åstorps kommun. Bolaget har

att främja kommunens försörjning

med lokaler för dess verksamheter

samt har även uppdrag att arbeta med

energiförbrukning ur såväl miljömäs-

sigt som ekonomiskt perspektiv. Allt

i enlighet med en hållbar utveckling

inom Åstorps kommun.

AB Kvidingebyggen är kommu-

nens allmännytta och har för sin

verksamhet inom Åstorps kommun

att äga och förvalta bostadsfastigheter

med hyresrätt. I bolagets verksamhet

ingår också att förvärva fast egendom

och tomträtt till fast egendom, i syfte

att därpå uppföra och/eller förvalta

byggnader med bostadslägenheter

och därtill kopplade lokaler. Bolaget

har också att vara ägarens redskap för

påverkan och utveckling av hyres-

marknaden samt kommunal tillväxt.

Björnekulla IT AB har till uppgift

att ansvara för utbyggnaden av

It-infrastruktur inom kommunen

och då främst för kommunens egna

verksamheter.

Kommunala uppdragsföretagFöljande företag och organisationer

har Åstorps kommun ägarandel och/

eller intresse i, utan att dessa inkonso-

liderats i kommunkoncernen.

samägda företagNordvästra Skånes Vatten

och Avlopp AB (NSVA): Sedan 1 september 2009 har företaget det operativa ansvaret för kommunens vatten- och avloppsverksamhet (va). Delägarkommunerna är Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. nSVA ägs till lika delar av de sex kommunerna, det vill säga för Åstorps del en ägarandel på 16,67%. Genom samverkan vill kommunerna bland annat uppnå samordning och utveckling av va-kompetenser, stordriftsfördelar samt vidareutveck-ling av va-systemet utan hänsyn till kommungränser. Aktiekapitalet uppgår till 6.000 kkr. Bolagets kostnader täcks helt av bidrag från ägarkommunerna varför ingen vinst eller förlust uppkommer.

Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR): Sedan flera år ombesörjs kommunens renhållning av nSR, som är ett bolag som ägs gemensamt av sex nordvästskånska kommuner. Dessa är Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Ängelholm och Åstorp. Åstorps kommuns ägarandel uppgår till 6,9% av aktiekapitalet.

Kommunalförbundet Medelpunk-ten: tio nordvästskånska kommuner har gått samman för gemensam upphandling och hantering av vård-hjälpmedel. kommunens andel av kommunalförbundet utgör 10%.

Kommunassurans Syd Försäkrings AB. Bolaget startade i maj 2005 av 30 Skånska kommuner med syfte att erbjuda sina ägare sak- och ansvars-försäkringar. totalt antal delägare är per 2013-12-31 46 stycken i Skåne, Blekinge, Halland, Småland och Väs-tra Götaland. kommunens ägarandel är 1,03%.under året har bolaget delat ut 3% av aktiekapitalet, vilket för kommunens del motsvarar 19 kkr.

AV Media Skåne är ett kommunal-förbund med 16 anslutna kommuner. Förbundet lånar ut AV-läromedel till skolor och andra utbildningsanord-nare.

till AV-media betalar Åstorps kommun en årlig avgift, vilken 2013 uppgår till 330 kkr. Denna kostnad innefattar service exklusive repara-tionskostnader.

SKL Kommentus AB är en kon-cern med tre dotterbolag. koncernen är verksam inom affärsstöd vid inköp och upphandling åt offentlig sektor samt verksamhetsstöd åt offentlig sektor. under året har någon aktie-utdelning ej erhållits. Åstorps kommun äger 16 stycken aktier i företaget.

Kommuninvest ekonomisk förening vänder sig uteslutande till kommu-ner och landsting för utlåning. Per 2013-12-31 var 278 kommuner och landsting medlemmar i föreningen. Samtliga medlemmar har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för kommuninvest i Sverige AB:s samtliga och nuvarande och framtida förpliktelser. Åstorps ägarandel av kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser uppgår till 593 mkr och andelen av de totala tillgångarna uppgår till 598 mkr.

Kommunala entreprenaderKyrktuppen är en fristående

förskola som drivs av Björnekulla församling. totalt antal barn uppgår till 20 stycken. Skolpeng 1,8 mkr.

Filosofen driver skola och förskole-verksamhet för totalt 66 stycken barn. Skolpeng 7,3 mkr.

Petersvenskolan är en fristående skola för årskurserna 6-9. totalt antal elever uppgår till 105 stycken. Skolpeng 7,6 mkr.

Metria ägs av lantmäteriet och erbjuder produkter och tjänster inom geografisk It. Inom Bygg- och miljönämndens verksamhetsområde bedrivs mBk-verksamhet (mätning-beräkning-katering) som upphandlat uppdrag av metria. under 2013 har 1.433 kkr erlagts för uppdraget.

Socialde-mokra-terna

miljö-partiet

Sverige-demokra-

terna

Center-partiet

Folk-partiet li-beralerna

kristde-mokra-terna

moderata samlings-

partiet

S mP SD C FP kD m

mandat 14 1 4 2 2 1 7 könsfördelning m/k 17 14

Procent 43,77 2,95 13,11 6,04 5,55 3,03 22,71 Valdeltagande 2010: 74,36%

organisationsöversikt / m

andatfördelninginLedning sid 9

organisationsöversikt 2013KommunfullmäKtige

REVISIon

VALnÄmnD

ÖVERFÖRmynDARE

kommunStyRELSE

BILDnInGSnÄmnD

SoCIALnÄmnD

BJÖRnEkuLLA FAStIGHEtS AB

AB kVIDInGEByGGEn

BJÖRnEkuLLA It AB

HELÄGDA kommunALA BoLAG

ByGG- oCH mILJÖnÄmnD

RÄDDnInGSnÄmnD

mandatfördelning, valet 2010

mAJoRItEt (S+C)

I kommunen finns en beslutande församling, ett kommunfullmäktige, som är det enda organ i kommunen vilket väljs direkt av medborgarna.

Ledamöterna, som i Åstorps kommun är 31 st, är invalda på partilistor och representerar sitt parti som företrädare för väljarna.

kommunfullmäktige ska besluta om mål och riktlinjer för den kommunala verksamheten, viktiga ekonomiska frågor som budget, skatt och årsredovisning. Dessutom ska kommunfullmäktige besluta om ansvarsfrihet och val av ledamöter i styrelser och nämnder.

kommunfullmäktiges sammanträden är offentliga och sker på kulturhuset Björnen, om ingen annan särskild lokal angivits på kallelsen.

KoalitionÄnda sedan 2006 har Socialdemokraterna och Centerpartiet haft en koalition för att leda kommunen.

karta över Åstorps kommunÅ

stor

p på

kar

tan

inLedningsid 10

E4

SKÅNEBANANKLIPPAN / HÄSSLEHOLM / KRISTIANSTAD

SÖDERÅSBANANMALMÖ / TRELLEBORGSKÅNEBANAN

BJUV / HELSINGB ORG

SÖDERÅSBANANÄNGELHOLM

ÅSTORP-KATTARP-HÖGANÄS JÄRNVÄG

KVIDINGE

HYLLINGE

ÅSTORP

SoCknAR I ÅStoRPS kommun

Åstorps kommun är en kommun i nordvästra Skåne. kommunen ligger delvis på den flacka Ängelholmsslätten, delvis på Söderåsen och gränsar till Helsingborgs kommun, Ängelholms kommun, klippans kommun, Bjuvs kommun och Svalövs kommun. Centralorten Åstorp är belägen omkring 20 km nordost om Helsingborg.

läge 56°8 0”n 12°57 0’’Ö

centralort Åstorp

areal 92,47 km² (2013-01-01)274:e största (av 290)

- land 92,22 km²

- vatten 0,25 km²

folkmängd 14 927 (2013-12-31)154:e största (av 290)

Befolkningstäthet 161,86 invånare/km²34:e högsta (av 290)

Kommunkod 1277

inLedning sid 11

Bjuv 11 minklippan: 16 minPerstorp: 28 min Örkelljunga: 22 min Båstad: 35 minHelsingborg: 20 minHöganäs: 30 minLandskrona: 31 minSvalöv: 32 minÄngelholm: 21 min

Så här långt är det till Åstorps centrum från de andra orterna med bil

Fem

år i

sam

man

drag

inLedningsid 12

Åstorps Kommun 2013 2012 2011 2010 2009

allmänt

Antal invånare 31/12 14.927 14.806 14.789 14.737 14.667

-varav 0-4 år 956 952 966 960 989

-varav 5-14 år 1.911 1.885 1.894 1.881 1.848

-varav 15-24 år 1.940 1.950 1.961 1.926 1.955

-varav 25-34 år 1.641 1.600 1.584 1.673 1.669

-varav 35-44 år 2.124 2.175 2.247 2.254 2.234

-varav 45-54 år 1.977 1.921 1.860 1.788 1.742

-varav 55-64 år 1.721 1.764 1.764 1.790 1.835

-varav 65-74 år 1.568 1.512 1.465 1.415 1.365

-varav 75-84 år 756 716 706 723 718

-varav 85-94 år 304 310 321 305 286

-varav 95+ år 29 21 21 22 26

Förändring folkmängd 121 17 52 70 134

Inpendling till kommunen, antal 3.140 3.155 3.079 2.973

utpendling från kommunen, antal 3.824 3.769 3.653 3.608

Bor och arbetar i kommunen, antal 2.616 2.681 2.632 2.622

medelinkomst 20-64 år, kr 241.300 235.300 227.800 224.600

Öppen arbetslöshet 16-64 år 5,3% 6,5% 7,1%

Öppen arbetslöshet 18-24 år 10,3% 11,3% 10,9%

total kommunal skattesats 30,68% 30,68% 30,68% 30,68% 30,68%

Varav kommunen 20,29% 20,29% 20,29% 20,29% 20,29%

Antal lediga tomter (kommunen) 16

turistomsättning, mkr 119 105 95

resultat

Verksamhetens nettokostnader, mkr 651,6 638,2 626,0 599,7 566,9

nettokostnadernas andel av skatter, bidrag och utjämning 93,5% 95,8% 98,3% 95,0% 96,2%

Finansnetto, mkr -12,4 5,4 -5,0 2,8 -4,2

Årets resultat, mkr 33,1 27,0 -3,9 31,8 17,8

nämndernas budgetomslutning, mkr 665,4 647,8 610,7 597,5 574,0

nämndernas budgetavvikelse, mkr 1,8 -5,3 -14,1 -6,0 2,9

Balans

materiella anläggningstillgångar, mkr 214,1 181,9 177,2 168,4 163,4

Långfristiga skulder, mkr 235,7 511,3 484,9 438,5 429,3

Eget kapital, mkr 258,7 225,6 198,6 202,6 184,8

Soliditet exklusive pensionsskuld före 1998 49,4% 35,5% 34,8% 36,3% 35,4%

Soliditet inklusive pensionsskuld före 1998 32,3% 22,3% 20,7% 22,5% 19,6%

finansiering

nettoinvesteringar, mkr 46,8 18,8 22,9 23,9 21,2

Förändring av låneskuld, mkr -276,4 23,5 45,0 5,0 40,1

personal

Antal tillsvidareanställda 988 990 989 988 1.025

medelålder, år 47,2 47,5 47,0 47,0 48,2

Sjukfrånvaro i förhållande till tillgänglig arbetstid 5,36% 4,45% 3,98% 3,91% 4,05%

Lönekostnader för anställda mkr 452,8 439,5 425,7 411,3 401,9

Personalkostnader i procent av verksamhetens nettokostnader 69,5% 68,9% 68,0% 68,6% 70,9%

inLedning

notering: Siffrorna för

2013 håller på att sam-manställas av externa

aktörer och är på ingång.

Åstorps Kommun, forts. 2013 2012 2011 2010 2009

Webbstatistik

Antal besök, www.astorp.se 264.954

Antal bildspelsvisningar, flickr.com 1.200.023 9.743

inLedning sid 13

Koncern 2013 2012 2011 2010 2009

resultat

Finansnetto, mkr -26,0 -16,8 -27,0 -13,3 -19,6

Årets resultat, mkr 45,0 34,2 -2,4 35,9 23,8

Balans

materiella anläggningstillgångar, mkr 831,6 796,7 782,1 724,0 690,0

Anläggningslån, mkr 451,9 492,3 469,1 424,5 419,8

Eget kapital, mkr 239,0 194,0 159,7 162,1 138,3

Soliditet exklusive pensionsskuld före 1998 35,9% 32,6% 31,2% 32,1% 31,7%

Soliditet inklusive pensionsskuld före 1998 22,8% 19,3% 16,9% 18,2% 15,5%

finansiering

nettoinvesteringar, mkr 62,9 41,6 85,5 61,4 86,1

Förändring låneskuld, mkr -40,3 23,5 45,0 5,0 40,1

Helägda dotterBolag 2013 2012 2011 2010 2009

Björnekulla fastighets aB

Resultat efter finansiella poster, mkr 9,2 2,6 2,6 1,8 3,4

Soliditet 10,8% 9,6% 9,5% 9,2% 9,5%

medeltal anställda 12 12 12 12 12

aB Kvidingebyggen

Resultat efter finansiella poster, mkr 4,4 2,7 -1,2 2,0 3,3

Soliditet 23,1% 21,2% 20,5% 22,5% 24,3%


Lägenhetsvakanser 1,0% 0,8% 0,4% 0,4% 0,5%

Björnekulla it aB

Resultat efter finansiella poster, mkr 0,2 0,1 0 0 0,1

Soliditet 30,8% 29,6% 36,9% 38,0% 35,7%


sid 14

FILMDAGARNA, 23-25 jANuARI 2013

under tre dagar var det filmfest i Åstorp. Då visades filmer på biblioteket och Kulturhuset Björnen för både barn och vuxna. I centrum stod den hyllade filmen ”Äta, sova, dö”, där en av kommunens anställda, Nermina Lukac, spelade huvudrollen. Nermina fick Guldbaggen för Bästa kvinnliga huvudroll, vilket firades på fritidsgården i Kvidinge där hon arbeterar som fritidspedagog. Firandet uppmärksammades i bland annat Expressen och TV4.

”Äta, sova, dö” som till stor del spelats in i Åstorps kommun, visades under två olika tidpunkter på Kulturhuset Björnen inför fyllda salar. Publiken hade under en av visningarna möjligheten att mingla bland skådespelarna få höra berättelser från filminspelningen.

Filmdagarna 2013 arrangeras av Åstorps kommun i samverkan med Anagram, TriArt Film, Region Skåne, Nyvångs gruva, Kvidinge hembygdsförening och ABF.

Foto: michael Svensson / Åstorps kommun

Bildreportaget från firandet av nermina på fritidsgården har setts över 100 000

gånger. Skanna QR-koden för att ta en titt.

om

världsanalyssid 15

omvärldsanalysKällor: SKL MakroNytt 3/2013, 1/2014, SKL Ekonomi-rapporten oktober 2013, SCB

osäKerHet men ljusare framtidsutsiKterAllt sedan den ekonomiska krisen 2008 har den eko-nomiska utvecklingen i världen präglats av stor osäker-het. Rapporter om förbättringar i enskilda länders ekonomi och den globala ekonomin har ibland varit positiva men lika ofta har siffrorna visat sig oroväckan-de svaga. Fortfarande, i början av 2014, kan ingen stabil förbättring ses. men indikationer finns dock på viss ljusning i enskilda länder och på enskilda marknader. Detta beror till stor del på de enorma stimulanspaket som centralbankerna världen över har genomfört.

Positiv ekonomisk utveckling kan ses i tunga eko-nomier som uSA och Storbritannien. tyskland är också ett land där ekonomin visar styrka. Skuldtyngda länder i Euro-området har det fortsatt svårt och har sannolikt lång väg att gå innan de åter når en stabil eko-nomi. Priset dessa länder betalar för tidigare ekonomisk expansion är en mycket hög arbetslöshet.

kina imponerar med fortsatt höga tillväxttal. Dock finns det vissa indikatorer på att tillväxten kan komma avta i takt med politiska beslut. kina har enorma pro-blem bland annat när det gäller frågor kring miljön.

I Sverige utvecklades ekonomin svagt under hösten. men med en starkare ekonomi i världen och större inhemsk efterfrågan bedömer SkL att tillväxten kommer att ta fart 2014. Som stöd för detta anför man förbättrade förväntningar hos industri- och byggföre-tag. Inköpschefsindex visar också på en tilltagande tro på en ljusning i ekonomin. Hushållen har också en stor sparkvot vilken kan användas till konsumtion.

Ett stort och kvarvarande problem är emellertid sysselsättningen. Arbetslösheten är fortfarande hög och kommer troligtvis bara att sjunka marginellt. Detta innebär sannolikt ett lågt tryck på löneökningar de närmaste åren.

De senaste åren har produktivitetsutvecklingen varit svag. Detta beror på att sysselsättningen hållits uppe trots svag produktionsökning, vilket innebär att det finns gott om ledig kapacitet. Samtidigt har tillström-ningen till arbetsmarknaden ökat. Därför kommer uppgången i sysselsättningen att dröja.

Sammanfattningsvis kan konstateras, att efter många år med finansiell oro, så är en stark och balanse-rad tillväxt ännu långt borta.

VerKsamHet i Åstorp trots den finansiella oron har verksamheten i Åstorps

kommun kunnat drivas utan några större neddrag-

ningar. Detta beror huvudsakligen på återbetalning av

premier för avtalssjukförsäkring och avgiftsbefrielseför-

säkring (AFA), relativt god utveckling i skatteunderla-

get och en långsiktig ekonomisk planering.

Efterfrågan på kommunens tjänster har fortsatt varit

hög inom de flesta verksamheter. Endast efterfrågan på

särskilda boende har visat en motsatt utveckling.

under 2013 inträffade en av de största trafik-

olyckorna i Sverige. På tranarpsbron var cirka 100

lastbilar och personbilalar inblandade. Åstorps rädd-

ningstjänst var tillsammans med grannkommunerna

involverade i räddningsarbetet. trots att en person

dog och 14 skadades kunde olyckan ha slutat med ett

mycket dystrare resultat.

ung kraft Åstorp är ett projekt som drevs tillsam-

mans med arbetsförmedlingen under året. Genom

detta har cirka 20 långtidsarbetslösa ungdomar erbju-

dits anställning i kommunen. Projektet fortsätter under

en del av innevarande år. En första utvärdering är att

kommunen genom sitt deltagande gett unga människor

möjlighet att lyckas genom att gå vidare med studier

eller till arbete.

Projektet integration genom arbete avslutades med

gott resultat. modellen har rönt uppmärksamhet och

malmö högskola gör ett forskningsprojekt med titeln

”Vad var det som gick rätt med Åstorpsmodellen?”

Inom socialnämndens område startades ett hemtag-

ningsteam. Genom deras arbete, med att hemma hos

vårdtagaren ge stöd och vård direkt efter sjukhusvistel-

sen, minskas tiden för rehabilitering. Vidare ges möjlig-

het för vårdtagaren att stanna kvar i sin egen hemmiljö.

Bildningsnämnden beslöt om en ny skolorganisa-

tion vilken innebär F-6 skolor i kvidinge, nyvång,

Haganäs, Rågen och tingdal. Björnekulla blir en 7-9

skola medan Hyllinge förblir en F-9 skola.

I kvidinge öppnade ett nytt gruppboende för funk-

tionshindrade ungdomar.

Åstorps kommun har beslutat att ta emot ensam-

kommande flyktingbarn. I maj mottogs fem barn.

under 2014 kommer ytterligare fem barn att välkom-

nas till verksamheten som fått namnet oasen.

Skolbiblioteken fyller en viktig funktion inom bild-

ningsnämndens verksamhet. under året fick Björne-

kullaskolan den hedrande utmärkelsen ”Skolbibliotek

i världsklass” för sitt pedagogiska arbete. Endast 25

svenska skolbibliotek har fått denna utmärkelse.

FörvaLtningsberätteLse

FörvaLtningsberätteLsesid 16

två stora projekt inom samhällsbyggnadsenheten startade nämligen tågstation i kvidinge samt reparation av kamelryggen.

I slutet av året drabbades förskolan Piongården av en brand. trots att den inte blev omfattande kommer ombygg-nad av lokalerna att ta cirka ett halvt år.under hösten startade formellt den gemensamma räddningstjänsten mellan klippan och Åstorp benämnd Räddningstjänst Söderåsen. Gemensam ekonomi kommer att gälla från 2014-01-01.

BefolKningsutVecKlingI en artikel i Dagens Samhälle i september rankades Sve-riges kommuner efter befolkningsökning de senaste åren. De kommuner som utnämndes till superkommuner skulle uppfylla följande kriterier: ökningen av befolkningen ska de senaste tio åren överstiga den för riket, fler ska ha invand-rat än utvandrat, fler födda än döda samt fler som flyttat in från andra delar av Sverige än som flyttat ut. Åstorp hamnade på en hedrande 20:e plats. under 2013 ökade Åstorp sin befolkning med 121 personer och invånaranta-let uppgick 2013-12-31 till 14 927 personer. Detta är den största ökningen sedan 2009. Sett i ett Skånskt perspektiv intar Åstorp en sjätteplats sett till procentuell ökning. Före ligger malmö, Landskrona, Lund, Höganäs och Lomma.

Ökningen förklaras av följande faktorer. Åstorp har en ung befolkning med en medelålder på 39,9 år. Skåne län ligger på 40,9 år med en spridning på 38,4 (Lund) - 48,7 (Simrishamn). Den unga befolkningen genererar ett födel-seöverskott på 56 personer. Flyttnettot är totalt 64 personer. Av detta avser -69 inom det egna länet, 46 inom Sverige och 87 mot utlandet

nedan redovisas ökningen i befolkningen under åren 1994-2013 som en trendlinje. Där framgår tydligt att den avtagande trenden nu verkar bruten.

För att fortsatt ha en befolkningsökning i samhället krävs att kommunen planerar för nya bostäder. utveck-lingsområden som pekas ut i översiktsplanen är bland annat kvidinge samt Åstorp nordost.

sysselsättningArbetsmarknaden har under många år präglats av hög

arbetslöshet. Då konjunkturen inte tagit riktig fart, tillsam-mans med att allt fler kommer ut på arbetsmarknaden har

ingen större förbättring skett i arbetsmarknadsläget. med detta utgångsläge kan det dröja länge innan vi är tillbaka till de nivåer som gällde före 2008.

nedanstående tabell visar öppet arbetslösa som andelar av den registerbaserade arbetskraften.

arbetslöshet

Ålder: 16-64 år 18-24 år

datum: 2011 2012 2013 2011 2012 2013

riket 4,6 4,6 4,5 7,7 7,4 7,0

skåne 5,6 5,5 5,5 8,4 8,2 8,1

Åstorp 7,1 6,5 5,3 10,9 11,3 10,3

Källa: Arbetsförmedlingen

Som framgår av ovanstående tabell har andelen öppet arbetslösa varit oförändrad eller sjunkit. Detta gäller för riket, Skåne län samt för Åstorps kommun. när det gäller hela åldersgruppen åren 2011 till 2013 har minskningen varit störst i Åstorp, med 1,8 procentenheter. Skåne och riket har bägge minskat med 0,1 procentenheter. Det är glädjande att den öppna arbetslösheten 2013 i Åstorp totalt ligger under snittet för länet.

Det som fortfarande sticker ut är ungdomsarbetslöshe-ten. Även om siffrorna för 2013 uppvisar en förbättring har Åstorp den största öppna arbetslösheten bland ungdomar 2013 i hela Skåne. Därefter följer malmö med 10,2% samt Landskrona med 10,0%.

näringsliV ocH turism Arbetet inom näringsliv och turism inriktar sig på alla före-tag inom alla branscher, inklusive besöksnäringen.

Åstorp blev 2013 auktoriserade turistbyrå. Verksamhe-ten bedrivs på medborgarkontoret, vilket ökar synligheten av orten i olika sammanhang. Det gröna i:et markerar auk-torisationen.

Inom samarbetet Söderåskommunerna introducerades en ny hemsida, www.soderasen.com. Alla företag inom besöksnäringen är representerade. möjlighet att boka online erbjuds också. två reklamfilmer för Söderåsen har tagits fram.

tommarps kungsgård har varit och är under utredning, tillsammans med alla andra fastigheter inom Statens Fast-ighetsverks. utredaren föreslår att kungsgården ska finnas kvar inom statens ägo. Däremot är monumentet i kvidinge föreslagen till försäljning. En uppvaktning av utredaren skedde i juni och ett besök av tillförordnad generaldirektör samt fastighetschef genomfördes i oktober.

Exempel på evenemang som näringslivet har varit enga-gerat i är Cykel Sm, och Art & Craft.

Samarbetet med Familjen Helsingborg fortsätter och har under året bland annat resulterat i ett projekt på två miljo-ner kronor för att utveckla besöksnäringen inom export-mognad. Projektet fortgår under 2014.

under året har i Åstorp olika företagsarrangemang, såsom luncher, frukostar, upphandlingsseminarium,


Se filmerna om Söderåsen.

FörvaLtningsberätteLse sid 15

ekonomiskt resultat &

analysnyföretagardagar samt ett antal företagsbesök och företagskontakter genomförts. Detta har lett till cirka 150 – 200 kontakter med företag. Årets Företagare 2012 blev Egnahem Plants AB. Vinnaren utses tillsammans med Företagarna i Åstorp.

En inspirationsdag med medvarkan av Svensk Handel, Svenskt näringsliv med mera genomför-des i februari. Cirka 60 personer deltog.

Åstorp deltog i en servicemätning av kommunens myndighetsutövande gentemot företag un-der 2013, innehållande fem myndighetsområden. Resultatet blev ett nöjd kund Index (nkI) på 74 vilket är ett högt betyg. medelvärdet för de 197 kommuner som deltog var 67.

Antalet nyföretagare uppmättes till 66 stycken under 2013. totalt finns cirka 1.200 företag re-gistrerade i Åstorp.

I Svenskt näringslivs ranking av företagsklimatet hamnade Åstorp på plats 126, en förbättring med 3 placeringar jämfört med 2012.

tillsammans med samhällsbyggnadsenheten har projektet Centrum 2.0 startats upp efter poli-tiskt beslut under hösten. Projektet som helhet syftar till att göra centrum attraktivt och kommer att pågå 2014 - 2020. Alla olika intressenter är engagerade såsom fastighetsägare, handlare, andra företagare samt kommunen. Den första workshopen genomfördes 4 december med cirka 60 delta-gare. Arbetet fortgår under 2014.

Ekonomiskt resultat och analysKoncernenkommunkoncernens resultat uppgår till 45 (34) mkr. Av detta avser 33 mkr kommunen, 11 mkr dotterbolagen och 1 mkr avser korrigering av avskrivning på övervärde av fastigheter.

Björnekulla Fastighets AB (BFAB) redovisar ett resultat efter finansiella poster på 9,2 mkr. Resultatet förklaras av minskade räntekostnader beroende på gynnsamt ränteläge samt lösen av revers till kommunen mot nyupplåning. kommunens revers löpte med en fast ränta om 5%. Vidare har extra underhållsåtgärder begränsats till följd av förväntade utdelningskrav till kommu-nen. underhållet per kvadratmeter uthyrningsbar yta uppgår trots detta till cirka 178 (148) kronor. Resultatet i BFAB motsvarar cirka 13% av bolagets omsättning vilket överstiger ägarens krav på 4%.

Resultatet efter finansiella poster i AB kvidingebyggen uppgår till 4,4 mkr vilket motsvarar knappt 15% av bolagets omsättning. Även här är resultatet bättre än de krav ägaren ställt på 7%. Den låga räntenivån förklarar det goda resultatet. I bolaget har under året genomförts såväl planerade som extra underhållsåtgärder.

Björnekulla It AB resultat uppgår till 0,2 mkr efter finansiella poster vilket motsvarar cirka 18% av bolagets omsättning att jämföra med kravet på 10% i ägardirektivet.

KommunenResultatet för kommunen uppgår till 33 (27) mkr. Detta resultat beror på försäljning av mark/tomter, poster av engångskarak-tär samt en allmän kostnads-medvetenhet bland kommunens personal.

Verksamheternas resultat avviker negativt från budget med -5 (-2) mkr. Ökningen jämfört med tidigare år är framförallt hänförlig till försörjningsstöd samt poster av engångskaraktär inom bygg- och miljönämndens område. Avvikelsen totalt uppgår till -0,81% av budget och får anses tillfredställande.

I ovanstående siffror ingår inte utfall från finansförvaltning, exploatering samt kostnad för deponi.

De största ej budgeterade posterna av engångskaraktär är:

• Återbetalning av tidigare inbetalda premier avseende avtalsgruppsjukförsäkring samt avgifts-befrielseförsäkring: 11 mkr

• markförsäljning: 10 mkr

Revers är ett skriftligt

fordrings-bevis för en

skuld mellan två personer

såväl fysiska som

juridiska.

sid 17


nettoKostnaderkommunfullmäktige har fastslagit i ett av sina ekonomiska mål att högst 98% av skatter och utjämning får användas till verksamheternas nettokostnader. Detta mål har uppfyllts under den senaste femårsperioden. Det enda år som avvikit negativt är 2011 i huvudsak beroende på höga kostnader inom socialnämndens område. Sett över hela femårsperio-den ligger snittet på 95,7%. Detta låga tal beror på att perio-den innehåller en hel del intäkter av engångskaraktär som i huvudsak används till amorteringar och investeringar.

För år 2013 uppgår nettokostnaderna till 93,5% av skat-ter och utjämning.

nEttokoStnADER I PRoCEnt AV SkAttER oCH utJÄmnInG

intäKterVerksamhetens intäkter exklusive jämförelsestörande pos-ter har ökat med 17 mkr jämfört med år 2012. Förklaringen till detta är främst de fastighetsförsäljningar som skett under året. Dessa uppgår till 10 mkr. under 2012 skedde ingen markförsäljning.

I övrigt har bidragen från migrationsverket samt från Arbetsmarknadsstyrelsen (AmS) ökat. Bidraget från migrationsverket har ökat med cirka 4 mkr beroende på bland annat fler nyanlända samt att kommunen under året öppnat ett hem för mottagande av ensamkommande barn. Även bidragen från AmS har ökat med cirka 3 mkr. Detta förklaras av fler sålda platser från Activa samt arbetet med att få unga arbetslösa in på arbetsmarknaden. Det senare avser ett projekt tillsammans med arbetsförmedlingen.

Såväl under 2012 som under 2013 har återbetalning skett av premier för avtalssjukförsäkring och avgiftsbefriel-seförsäkring . För år 2012 återbetalades 12 mkr hänförligt till åren 2007 och 2008. under 2013 har 11 mkr återbetalts för åren 2005 och 2006. Beloppen är i sin helhet redovisade som jämförelsestörande poster.

KostnaderVerksamhetens kostnader uppgick per 2013-12-31 till 780 mkr en ökning med 29 mkr jämfört med 2012. Den största ökningen står personalkostnaderna för. totalt uppgår löne-kostnaderna till 456 mkr, en ökning med 17 mkr eller 4,0% jämfört med 2012. Lönerevisionen uppgår till 2,7%, övrig ökning avser utökning av tjänster.

Lokalkostnaden har ökat med 2 mkr eller 2,6% och uppgår till 82 mkr. Förklaringen till ökningen är kostnader för ombyggnad samt flytt av moduler till Hyllinge barnom-sorg och fritidsverksamhet.

Vidare har arbetet med handikappanpassning fortgått under 2013. Övrig kostnadsökning avser indexhöjning av hyror till Björnekulla Fastighets AB samt utökad elkostnad gällande ishallen.

Övriga kostnader har ökat med 10 mkr eller 4%. Inom socialnämndens område har kostnaderna för hem för vård och boende (barn och ungdomar) samt övriga insat-ser inom barn och familj ökat med 4 mkr. kostnader för förbrukningsinventarier har ökat med 3 mkr. Dessa avser i huvudsak inköp av datorer och datatillbehör. Övrig kost-nadsökning är 3 mkr och avser mindre kostnadsökningar i samtliga verksamheter.

Pensionskostnaderna redovisas i Åstorps kommun enligt den så kallade fullfonderingspricipen. Den innebär att samtliga skulder till personalen gällande pensioner redovisas som en skuld i balansräkningen. Enligt lagen ska den del som tjänats in före 1998 redovisas som en skuldför-bindelse inom linjen. Genom fullfonderingsprincipen, som kommunen tillämpar, ger balansräkningen en mer relevant och rättvisande bild av kommunens ekonomiska ställning. I resultaträkningen innebär förfarandet att variationerna i kostnaderna blir större mellan åren beroende på bland an-nat förändringar av beräkningsantagande gällande levnads-tid och räntenivåer. Vidare påverkas utfallet av förändringar i prisbasbelopp och eventuella beslut om bromsen i det allmänna pensionssystemet.

under 2013 har medel från överskottsfonden år 2010 och 2013 använts till att betala delar av pensionskostna-derna. Överskottsfonden uppstod som en följd av positiv skillnad mellan försäkringarnas pensionskapital och kapi-talvärdet av kPA:s åtaganden. totalt har 3 mkr använts av fonden. kvarvarande medel uppgick till 1 mkr per 2013-12-31.

sKatter ocH statsBidragI budgeten för 2013 användes Sveriges kommuner och landstings prognos per 2012-08-16. Denna prognos var för-siktig och utfallet för 2013 blev 6 mkr bättre än prognosen. utfallet för 2012 reviderades ner och blev -4 mkr, vilket inte hade budgeterats.

totala skattemedel för 2013 uppgår till 697 mkr, en ök-ning med 31 mkr eller 4,7% jämfört med 2012.

Åstorps kommun är mottagare i såväl inkomst- som kostnadsutjämningssystemen. Inkomstutjämningen 188 mkr erhålls då inkomstnivån i den egna kommunen under-stiger medelinkomsten för riket. Skatteunderlaget i Åstorp uppgick till 81,7% av riksmedelvärdet vilket är i linje med utfallet 2012. utfallet i Åstorp är det näst lägsta i Skåne efter Örkelljunga kommun.

Den sociala strukturen i Åstorp är sådan att kommunen erhåller 21 mkr i kostnadsutjämningsbidrag. I utjämnings-avgift enligt Lagen om stöd och service till funktionshin-drade (LSS) betalar Åstorps kommun 16 mkr.


inVesteringarInvesteringsvolymen för 2013 uppgick till totalt 35 miljoner avseende inventarier och 12 mkr avseende exploateringar. totalt budgeterat var 62 mkr för investeringar och 42 mkr för exploatering. De område där budgeterade medel ej använts fullt ut är södra industriområdet, tågstation i kvi-dinge, avlopp kärreberga stugby samt inventarier till nytt centralkök.

För en mera ingående redovisning av årets större inves-teringar hänvisas till uppställningen på sidan 45.

KapitalförValtningkapitalförvaltningen består av medel avsatta för pensions-ändamål. Efter att cirka hälften av kommunens pensions-skuld lösts in 2007 genom försäkring kvarstår cirka 15 mkr i placerade medel. Dessa medel hanterar kommunen i egen regi.

Avkastningen på pensionsförvaltningen har i snitt under 2013 varit 3,4%. Därvid nås det intervall på tre till sex pro-cent vilket kommunstyrelsen beslutat om.

Kvarvarande pensionsskuld efter försäkring samt åter-lånade medel framgår av nedanstående uppställning

2012 2013

Avsatt för pensioner inkl löneskatt 136 141

Placerade pensionsmedel marknadsvärde 14 15

Placerade medel bokfört värde (14) (15)

Återlån 122 126

under 2013 sänktes ränteberäkningen i pensionskulden med 25 procentenheter. Detta fick till följd att den totala förpliktelsen ökade.

sKulderFrån och med 2013-01-01 trädde nya regler i kraft angå-ende begränsningar i avdragsrätt för räntekostnader för lån inom intressegemenskap. För att BFAB inte skulle hamna i situationen att inte få avdrag för utgiftsräntor till kommu-nen löstes två reverser på totalt 236 mkr in. motsvarande belopp lånade BFAB upp på kreditmarknaden. kommunen använde amorteringen till att lösa externa lån.

Då kommunens likviditet varit god har ytterligare 40 mkr amorterats under året. någon nyupplåning har inte skett.

total långfristig skuld per 2013-12-31 uppgick till 214 mkr.

anläggningslån i kommunen

År 2009 2010 2011 2012 2013

kr/invånare 28 433 28 635 31 578 33 128 14 342

Då amortering skett internt i koncernen redovisas total låneskuld även i kr/invånare i koncernen.

anläggningslån i koncernen

År 2009 2010 2011 2012 2013

kr/invånare 28 625 28 803 31 722 33 249 30 277

medelräntan har under året varit 3,26%, en ökning med 0,03 procentenheter jämfört med 2012.

Av de totala lånen är 67,5% kombinerade med swap-avtal eller löper med bunden ränta på mer än ett år från 2013-12-31. under 2013 har två swapavtal på totalt 90 mkr förfallit. kvarvarande avtal på 96 mkr löper som längst till 2018. totalt är marknadsvärdet på swapavtalen negativt. Detta har inte tagits upp i räkenskaperna då avsikten är att behålla samtliga avtal löptiden ut.2012-11-19 antog kommunfullmäktige en ny finanspolicy. Denna omfattar ett avsnitt om riskhantering. kommunen kommer att anpassa kapitalbindning och räntebindning successivt för att minska risken i sina låneexponeringar. Vad gäller motpartsrisk har kommunen övervägande de-len av lånen placerade hos kommuninvest. Bedömningen är att placeringen inte innebär en risk.

Pensionsskulden för Åstorps kommun uppgick på bokslutsdatum till 141 mkr. Genom att cirka halva skulden försäkrats bort har Åstorps kommun en av de lägsta pen-sionsåtagande per innevånare bland kommunerna i Skåne.

Borgensåtagandenkommunens borgensåtagande uppgår till totalt 36 mkr. Den största andelen avser nordvästra Skånes Renhållnings AB (nSR) på totalt 32 mkr. För närvarande bedöms inte kommunen löpa någon risk i sina åtaganden.

soliditetSoliditeten är ett mått på ekonomisk styrka. Inklusive pensionsskuld uppgick kommunens soliditeten till 32,25% vilket innebar en ökning med 9,96 procentenheter jämfört med 2012-12-31. Ökningen förklaras till största delen av lösen av revers, men även av amortering av skuld samt positivt resultat under räkenskapsåret. om inte reversen lösts in hade soliditeten uppgått till 24,95% (22,29%).

utvecklingen av kommunens soliditeten under de senaste fem åren framgår av följande diagram:

SoLIDItEt InkL. PEnSIonSSkuLD I PRoCEnt, kommunEn

KassaflödeDen ekonomiska ställningen bedöms ofta efter resultat- och balansräkning. För att ha en sund ekonomi krävs även att kommunen har ett positivt kassaflöde. I kassaflödesanaly-sen visas betalningsflödena under året.

tack vare bra överskott har den löpande verksamheten bidragit med 58 mkr. Dessa pengar har använts till investe-ringar på 46 mkr.


swap är en form av deri-vatinstrument som utgör ett avtal mellan två parter om att göra betalningar till varandra i framtiden i enlighet med vissa villkor, ofta med syfte att justera finansiell risk. ordet swap är engelska för byte och anger att avtalsparterna byter risker och betal-ningsström-mar med varandra.

revers är ett skriftligt fordrings-bevis för en skuld mellan två personer såväl fysiska som juridiska.

Kassaflö-desanalys. Redovisar kommu-nens och koncernens betalnings-flöden uppdelat på sektorerna; löpande verksamhet, investerings-verksamhet och finansie-ringsverk-samhet.

god

eko

nom

isk

hush

ålln

ing


under året har 31 mkr netto amorterats. kortfristiga fodringar och skulder har förändrats med 23 mkr. Reste-rande belopp 4 mkr har ökat likviditeten som uppgick till 40 mkr 2013-12-31.

Genom att låneskulden amorterats kommer kom-munens räntekostnader, förutsatt samma låneränta, att minska kommande år.

övriga händelser under åretunder året tillsattes en arbetsgrupp för att arbeta med frågeställningar kring deponin på norra Vallgatan. Då kommunen inte äger tomten är avsikten att återsöka even-tuella hanteringskostnader från Staten. under året har 0,2 mkr lagts ner på framförallt kostnader för provtagning och analyser av massorna. Beloppet redovisas i sin helhet som en extraordinär kostnad.

internKontrolltill grund för intern kontrollarbetet har kommunfullmäk-tige antagit ett reglemente där varje nämnd har i uppdrag att ta fram internkontrollplaner för sina respektive verk-samhetsområden. Internkontrollplanerna ska årligen revideras och omprövas inför kommande år.

Arbetet med den interna kontroll 2013 har utförts i enlighet med kommunfullmäktiges antagna reglemente. Genom denna säkras en effektiv förvaltning samtidigt som riskerna för allvarliga fel i möjligaste mån förebyggs.

under året har kontroll genomförts på flera områden utifrån en bedömd risk. Denna bygger på vilken konse-kvens felet kan få sammanvägt med vilken sannolikheten är för att det ska inträffa.

kontrollmoment för 2013 är genomförda och där brister har hittats har förvaltningen kommit med förslag till åtgärder som godkänts av respektive nämnd.

Sammantaget kan konstateras att Åstorps kommun har en väl fungerande internkontroll. Vidare bedöms omfattningen vara tillräcklig utifrån kommunens storlek och verksamhet.

Väsentliga Händelser efter räKensKapsÅrets utgÅngunder 2013 överklagades upphandlingen som gjorts gäl-lande ny tågstation i kvidinge. På grund av detta, och att därigenom den tågfria tiden inte kunde utnyttjas under sommaren, kommer kostnaderna att bli högre. Hur stor denna fördyring blir är i nuläget ej känt.

I mars 2014 kommer Åstorps kommuns löne- och pen-sionshantering att utföras av ett gemensamt lönecenter beläget i Helsingborg. kostnaden initialt för Åstorps del ska vara densamma som den man hade i egen verksamhet men med möjligheter till att nå effektiviseringsvinster på sikt.

En ny växellösning gällande telefoni kommer att genomföras inom samverkanskommunerna 6k. Detta innebär att alla anatelförbindelser avvecklas eftersom dessa är dyra, ineffektiva och omoderna. totalt beräknas driftskostnaderna med den nya lösningen bli lägre än de som kommunen har idag.

framtidenI den mätning som görs av kommunforskning i väst konstaterades efter 2012 års resultat att Åstorps kommun haft en kontrollerad finansiell utveckling och god eko-nomi under perioden (se sidan 26). Det goda resultatet stärker kommunen inför kommande år som förväntas bli ansträngda. Förutsatt god ekonomistyrning står Åstorps kommun väl rustad inför framtiden. Bedömningen och ambitionen är att verksamheterna ska kunna få behålla de ramar som man arbetar utifrån idag även för kommande år. För att kunna utveckla verksamheten måste en ständig rationalisering ske.

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar i framtiden. Stora investeringsbehov tillsammans med en ökad efterfrågan på kommunala tjänster kommer att på sikt ställa stora krav på ekonomin. Det är glädjande att Åstorp under de senare åren byggt upp ett gott resultat vilket borgar för att verksamheten kan drivas med fortsatt god kvalitet.

Åstorps kommun har en bra verksamhet som vi har all anledning att vara stolta över. Samtidigt får vi inte slå oss till ro utan måste ständigt arbeta för att bli bättre till gagn för våra kommuninvånare.

BalansKraVsresultatBalanskravet för 2013 uppgår till 33 mkr och är således positivt varför inget negativt resultat ska återställas. Reali-sationsvinter vid försäljning av anläggningstillgångar om 0,1 mkr har återlagts i balanskravsutredningen. Vidare har återläggning gjorts av extraordinära kostnader om 0,2 mkr. En ny avsättning om 0,6 mkr har gjorts i balans-kravet för åtgärder vid parken i Hyllinge som under verk-samhetsår 2013 ej genomförts.

Ingen avsättning till resultatutjämningsreserven föreslås.

God ekonomisk hushållningÅstorps kommun når inte fullt upp till de mål som fast-ställts av kommunfullmäktige för 2013. En sammantagen bedömning är, med hänsyn till ekonomiskt resultat och måluppfyllelse, att Åstorps kommun uppfyller kraven för god ekonomisk hushållning enligt kriterierna i kommu-nallagen.

Ingrid JohnsonChefsekonom

magdalena DrakulicRedovisningsekonom

måluppfyllelse2011

Åstorp2012

Åstorp2013

Åstorp2013riket

2020mÅl

Så många som möjligt av kommunens vuxna invånare ska försörja sig genom arbete

71,6 73,1 72,2 78,6Över

medel-värdet för

riket

^mätmetod: Andelen invånare mellan 20-64 år som förvärvsarbetar ska öka (%)

Fler unga i åldern 18-24 år ska beredas sysselsättning och få stöd i att finna vägar till egen försörjning

14,0 14,5 12,3 10,1under medel-

värdet för riket

^mätmetod: Andelen öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd av befolkningen 18-24 år ska minska (%)

kommuninvånarnas hälsa ska förbättras 35,3 33,2 33,0 27,0under medel-

värdet för riket

^mätmetod: ohälsotalet ska minska för personer i arbetsför ålder (dagar)

turistomsättningen i kommunen ska öka 95 105 119 Ingen uppgift

200

^mätmetod: mätning av omsättning fördelat på branscher inom besöksnäringen (mkr)

myndighetsutövning och service mot företagen ska förbättras

Ej mätt Ej mätt 74 67Över

medel-index i landet

^mätmetod: kvalitetsmätning av kommunens myndighetsutövning och service mot företagen. nöjd kundindex mäts på en skala mellan 0-100.


2013 är det första året som uppföljning sker av de nya fokusområden och mål som kommunfullmäktige be-slutat om 2012-10-29. uppföljning sker övergripande i årsredovisningen när det gäller fokusområden och där-till hörande mål. I respektive nämnds årsberättelse har beskrivits vilka aktiviteter som vidtagits för att bidra till måluppfyllelsen. Alla mål är satta med 2020 som slut-datum. under mellantiden mäts måluppfyllelsen i förhål-

lande till tidigare mätetal. Intentionen är att förbättring av måltalen ska ske över tid.

En sammanfattning av bedömning gällande målen är att kommunen inte fullt ut uppfyller uppställda mål. med hänsyn till vidtagna åtgärder och förbättringsmöjlighet under kommande år finns möjlighet att på sikt förbättra utfallet.

1 FLer i arbete och FLer Företag

måluppfyllelse

Fyra av fem måltal visar förbättring från mätetalen 2012 eller är bättre än medeltalet för riket 2013. Det måltal som visar ett försämrat resultat är andelen av befolkningen som förvärvsarbetar. myndighetsutövning och service mot företagen har inte mätts tidigare år. För 2013 ligger Åstorp bättre till än riket.

2 utveckLa attraktivt boende

2011Åstorp

2012Åstorp

2013Åstorp

2013sKÅne

2020mÅl

Fler väljer att bosätta sig i Åstorps kommun. 14 789 14 806 14 927 16 100

^mätmetod: Invånarantalet ska öka med 150 personer/år

Verka för utöka kollektivtrafiken i nord-sydlig riktning.

Planering påbörjad

Arbete pågår

Arbete pågår Genom-

fört

^mätmetod: Genom samverkan med berörda parter möjliggöra persontrafik på Söderåsbanan

Invånare ska få ett gott bemötande i sina kontakter med kommunen och dess personal.

69 81 78 86 100

^mätmetod: Andelen invånare som uppfattat att de får ett gott bemötande ska öka (%)

Informationen och servicen på kommunens hemsida ska vara väl utvecklad och tillgänglig.

51 60 77 79 100

^mätmetod: Andelen invånare som anser att kommunens webbinformation är god ska öka (index)

kommunens invånare ska känna sig trygga i samhället.

2,21 2,03 1,76 1,55under medel-värdet i Skåne

nordväst

^mätmetod: Polisens trygghetsmätning i Skåne (index)

Ett turistmål ska bli ett av Skånes tio mest besökta.

Påbörja planering

Arbete pågår

Arbete pågår

Etable-ring

genom-förd

^utveckla ”Stenbrottet” till en besöksattraktion.

två av fokusområdets delmål visar bättre utfall än tidigare år. måltalet rörande invånarnas uppfattning om gott bemötande av kommunens personal har försäm-rats med 3 procentenheter. när det gäller Söderåsbanan har kommunen under 2013 delfinansierat en utredning om vad som behöver göras i infrastrukturen för att starta persontrafik. En ytterligare förbättring är expressbusshållplatsen på väg E4 som innebär fler busslinjeturer Helsingborg-markaryd. när det gäller ”Sten-brottet” pågår diskussion mellan markägare och intressent.



2011Åstorp

2012Åstorp

2013Åstorp

2013riKet

2020mÅl

Eleverna skall uppnå en högre resultat och måluppfyllelse på nationella prov.

Åk 3Åk 6Åk 9

608387

808186

718786

100100100

^mätmetod: Andelen elever som uppnår godkänt resultat i årskurserna 3, 6 och 9 ska öka (%)

Barn och unga som erbjuds insatser inom socialtjänsten ska göras delaktiga i planering och uppföljning av insatserna.

Ej mätt Ej mätt 65 100

^mätmetod: Andelen barn och unga som görs delaktiga i planeringen ska öka (%)

Efter avslutade utredningar och insatser enligt socialtjänstlagen ska ungdomars livssituation förbättras.

53 85 75 80 100

^ mätmetod: Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning ska öka (%)

Elever i årskurs 9 ska vara behöriga till nationella gymnasieprogram.

88 88 87 100

^mätmetod: Andelen elever som är behöriga ska öka (%)

Samtliga elever ska fullfölja gymnasieutbildningen.

60 56 63 100

^ mätmetod: Andelen elever som fullföljer ska öka (%)

Service och omsorg av äldre ska vara av hög kvalitet.

Ej mätt fullt ut

Ingen uppgift

Högre än medel-värdet

för riket

Inflytande och delaktighet hemvård (%) 85

Inflytande och delaktighet särskilda boenden (%) 76

Boendemiljö nöjdhet (%) 86

kontinuitet under en 14-dagarsperiod (antal personer) 12

^mätmetod: Sammanvägt index för delaktighet, kompetens kontinuitet och boendemiljö ska vara högre än medelvärde för riket.

Inom fokusområdet är målet för delaktighet för barn och unga inom socialtjänsten inte tidigare mätt. när det gäller service och omsorg om äldre har Socialstyrelsen gått ifrån indexredovisning. Därav ingen redovisning från tidigare år. målen gällande bildningsnämndens verksamhet har förbättrats i tre av mätningarna nämligen högre nationella prov i åk 6 och 9, samt andelen elever som fullföljer gymnasieundervisningen. Ej uppfyllt är resultat på nationella prov i åk 3 samt an-del elever i åk 9 som är behöriga till nationella gymnasieprogram. Andelen inte återaktualiserade ungdomar har försämrats från 2012.

3 Förbättra Framtiden För barn, unga och äLdre


4 FLer väLjer kommunen som arbetsgivare

2011Åstorp

2012Åstorp

2013Åstorp

2013riKet

2020mÅl

Ledare i Åstorps kommun ska ha god ledarkompetens.

4,2 Ej mätt 3,9 5,0

^ mätmetod: Ledarskapet ska stärkas och utvecklas i kommunen (poäng)

Fler ska ges möjlighet till heltid eller önskad tjänstgöringsgrad.

54 Ej mätt 55Alla

medarbetare ska ha erhållit

önskad tjänstgör-ningsgrad

^ mätmetod: Genomsnittliga tjänstgöringsgraden ska öka år från år (%)

medarbetarna ska trivas och utvecklas i Åstorps kommun.

4,6 Ej mätt 4,2 5,0

^ mätmetod: Andelen som trivs på sin arbetsplats och med sina arbetsuppgifter ska öka (poäng)

medarbetarnas trivsel ska öka genom ett gott samarbete och god kommunikation.

3,8 Ej mätt 3,3 5,0

^ mätmetod: Informationen och samarbetet på respektive arbetsplats ska öka (poäng)

Helhetssynen och samsynen ska utvecklas hos medarbetare och ledare. 3,5 Ej mätt 5,0

medarbetare 3,7

Ledare 4,0

^ mätmetod: Samsynen och helhetssynen inom och mellan kommunens verksamheter ska öka (poäng)

Ingen medarbetarenkät gjord under 2012. Frågorna 2013 är något annorlunda jämfört med dem 2011 varför det är svårt att göra direkta jämförelser. tendensen är dock att viss försämring skett i mätetalen.


5 ekonomi och FörhÅLLningssätt

2011Åstorp

2012Åstorp

2013Åstorp

2013sKÅne

2020mÅl

Högst 98% av skatter och bidrag ska användas till verksamhetskostnader.

97 97 96 98%

^ mätmetod: Verksamhetens nettokostnader mäts utifrån ett femårsperspektiv (%)

kommunens soliditet ska öka. 20,7 22,3 32,3 medelvärde för länet

2020

^ mätmetod: Soliditeten i% inklusive pensionsåtagande före 1998.

Investeringar, exklusive exploaterings- och va-investeringar, ska finansieras fullt ut med skattemedel.

-0,4 1,0 23,7 0

^ mätmetod: Summan av investeringar får högst uppgå till summan av avskrivningar för motsvarande anläggningar med tillägg för resultat (mkr)

Samtliga mål gällande ekonomi uppfylles för 2013.

Fina

nsie

ll pr

ofil


Finansiell profil för Åstorp kommun 2010-2012kommunforskning i Västsverige bedriver forskning inom området ekonomi och organisation i kommuner och landsting. organisationen och verksamheten är uppbyggt kring ett samarbete mellan kommuner/landsting samt universitet och högskolor i Västsverige. kommunforsk-ning gör finansiella profiler för kom-munerna i Skåne. Profilen visar var den enskilda kommun befinner sig finansiellt och hur den har utvecklats i förhållande till övriga Skånska kommuner mellan åren 2010-2012.

finansiell profilDen finansiella profilen, som visas i form av ett spindeldiagram, innehåller åtta olika nyckeltal och fyra viktiga finansiella per-spektiv. De senare redovisas i form av kon-troll, risk, lång- och kortsiktig kapacitet. De åtta nyckeltalen är: skattesats, soliditet, finansiella nettotillgångar, kassalikviditet, budgetföljsamhet, resultat före extraor-dinära poster genomsnittligt resultat 3 år samt skattefinansiering av investeringar. Diagrammet har skalan 1-5 och är relativ. Poängen fördelar sig enligt följande: de tre kommuner som har de starkaste obser-vationerna inom varje nyckeltal får en femma. De sex efterföljande kommunerna får en fyra. De femton kommunerna som ligger i mitten får en trea. Därefter följer sex kommuner som får en tvåa och de tre kommuner med svagast värde får en etta.

utVecKlingen 2010-2012 i ÅstorpDen finansiella profilen har förbättrats un-der tiden 2010-2012. Värdet för skattesats och budgetföljsamhet ligger på värden tre medan samtliga andra värden ligger över tre. Profilen indikerar att ”Åstorp har haft en kontrollerad finansiell utveckling under perioden och har en god ekonomi.”

GenomsnittskommunenÅstorp

sid 27

Foto: Patrik Boström

CyKEL-SM 2013 ARRANGERADES I ÅSToRP

Den 19-23 juni 2013 arrangerade Åstorps CK cykel-SM på landsväg i Åstorp. Petter Persson (tv) tog hem SM-silvret för Åstorp. Kollegan Anders Ekh (th) tog femteplatsen.


Foto: michael Svensson / Åstorps kommun Foto: michael Svensson / Åstorps kommun

Läs mer om Cykel-Sm Åstorp

2013

Andel av invånarna som skickar in en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar

Andel av invånarna som via telefon får kontakt med en handläggare för att få svar på en enkel fråga

Andel av invånarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen

Antal timmar/vecka som huvudbiblioteket och återvinningsstationen i kommunen har öppet utöver tiden 08-17 på vardagar

Andel som erbjuds plats inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum(Önskat datum kan vara kortare än lagens krav om plats inom fyra månader)

Väntetid för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat place-ringsdatum

Väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats

Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd


kommunens kvalitet i korthet (kkik) är ett verktyg för att jämföra kommuner med varan-dra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett invånarperspektiv. kommunens kvalitet i korthet drivs av sveriges kommuner och Landsting. För närvarande deltar 220 kommuner i detta jämförel-senätverk.

kommunens kvalitet undersöks årligen ur fem perspektiv:

• tillgänglighet• trygghet• information och delaktighet• effektivitet• kommunen som samhällsutvecklare

en stor utmaning för kommunerna är att utveckla dialogen med medborgarna om kvalitet i servicen. kommunens kvalitet i korthet kom till utifrån dessa behov för att ge en god bild för

de förtroendevalda av hur det ser ut i de medver-kande kommunerna.

här nedan anger vi hur Åstorp placerar sig jämfört med andra kommuner.

LäsanvisningFör att ge en snabb och enkel överblick över hur Åstorp står sig jämfört andra kommuner har vi delat upp utfallet i tre grupper. den bästa gruppen innefattar kommuner som placerade sig på plats 1-73, mellersta gruppen 74-147 och sämsta grup-pen innefattar de kommuner som placerade sig på plats 148-220.

grön = Åstorp tillhör den bästa gruppen gul = Åstorp tillhör mellersta gruppen Röd = Åstorp tillhör den sämsta gruppen

pilarna markerar riktningen av Åstorps resultat 2013 jämfört med 2012.

så bra är Åstorp jämfört med andra kommuner

ä

TiLLgängLigheT

ä

ä

a

TRyggheTbkk

ik :

kom

mun

ens k

valit

et i k

orth

et

ny

ä

ä

ä

ä

Antal olika vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar

Antal barn per personal i kommunens förskolor

ä

ä

sid 28 FörvaLtningsberätteLse


DeLakTigheT och infoRmaTionc

effekTiviTeTd

samhäLssuTveckLinge

Hur god kommunens webbinformation är till medborgarna

Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling

ä

ä

kostnad för ett inskrivet barn i förskolan

Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven

Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven

Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet

Hur effektiv kommunens grundskolor är utifrån kostnad per betygspoäng

Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning

kostnad i förhållande till andel som ej fullföljer ett gymnasieprogram

Snittkostnad per plats för särskilt boende äldreomsorg

Hur nöjda brukarna är med sitt särskilda boende

Serviceutbud inom hemtjänst finansierat av kommunen

kostnad för hemtjänst kronor per vårdtagare

Hur nöjda brukarna är med sin hemtjänst

Serviceutbud inom LSS grupp- och serviceboende finansierat av kommunen

Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats

Sysselsättningsgrad i kommunen

Andel av befolkningen som får försörjningsstöd

Antal nya företag som startas per 1000 invånare i kommunen

Företagarna sammanfattande omdöme om företagsklimatet

ohälsotalet hos kommunens invånare

kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall

Andel inköpta ekologiska livsmedel

ä

ä

ä

ä

ä

ä

ä

ä

ä

ä

ä

ä

ä

ä

ä

ä

ä

ny

ny

ny

ä


pers

onal

redo

visn

ing

sid 30

PersonalredovisningFöljande avsnitt syftar till att ge en övergripande bild över personalstruktur, personalkostnader och arbets-miljöförhållanden i Åstorps kommun under 2013. För en mer detaljerad redovisning hänvisas till kommunens personalekonomiska redovisning som varje år samman-ställs av personalenheten.

personalstruKturanställningar Den 31 december 2013 hade Åstorps kommun totalt 1.361 månadsavlönade personer anställda. (Enligt allmänna bestämmelser) Av dessa var 988 tillsvidarean-ställda och 373 tidsbegränsat anställda.

omräknat i heltider, årsarbetare, utgör de månadsav-lönade (totalt) 1.084 årsarbetare, varav 853 kvinnor och 179 män. Antalet årsarbetare har ökat med 52 årsarbe-tare sedan 2012 då antalet årsarbetare uppgick till 1.032.

Anledningen till denna ökning beror bland annat på satsningen av projektet ung kraft Åstorp med 21 an-ställda och en ökning av andra arbetsmarknadsåtgärder med 22 anställda. Dessutom har vikariatsanställda ökat med 7 helårsarbetare sedan 2012.

Förutom de ovan redovisade anställda finns det även tidsbegränsat anställda som är timavlönade, så kallade timvikarier. Fördelningen av andelen personer som är tillsvidareanställda, tidsbegränsat anställda och timav-lönade ser olika ut inom de tre förvaltningarna, vilket följande diagram visar. Detta beror på att de skilda verksamheterna har olika sårbarhet vid exempelvis sjuk-frånvaro och vissa verksamheter är därför mer beroende av fler tillfälliga vikarier, som exempelvis äldre- och handikappsomsorg samt barnomsorg.

AnDEL AnStÄLLnInGAR PER AnStÄLLnInGSFoRm

0%

20%

40%

60%

80%

100%

SOFBINKSF

timtidstillsv

Åstorps kommun har ett antal olika kollektivavtal att ta hänsyn till i sina verksamheter, exempelvis avtalet för personliga assistenter (PAn), bestämmelser för arbets-tagare i arbetsmarknadspolitiska insatser (BEA), avtalet för deltidsbrandmän (RiB) och Allmänna bestämmelser (AB). Av de olika kollektivavtalen är AB det vanligaste avtalet och vid årets slut var 988 av de tillsvidareanställ-da personerna avställda enligt AB. På dessa personer var 993 anställningar fördelade. Antalet anställda personer och antalet anställningar är inte identiska, eftersom

en person kan ha flera anställningar. I redovisningens följande statistikuppgifter är dessa baserade på tillsvida-reanställda respektive tillsvidareanställningar, enligt AB, om inget annat anges.

Av tillsvidareanställningarna 2013-12-31 var 55% heltids- och 45% deltidsanställningar. Av de tillsvidare-anställda kvinnorna arbetade 51% heltid, medan mot-svarande siffra för männen var cirka 80%.

Åldersstruktur - tillsvidareanställd personalmedelåldern i organisationen var vid årets slut 47,2 år. männens medelålder, 47,5 år, var något lite högre än kvinnornas, 47,2 år.

totalt sett återfanns största andelen anställda i ål-derskategorierna 40-49 år och 50-59 år med (29%+28%) 57% av antalet anställda. Därefter återfanns störst andel personal i åldersgrupperna 30-39 år med 20%. 16% av de anställda var 60 år eller äldre och knappt 7% var 29 år eller yngre.

AntAL AnStÄLLDA PER ÅLDERSGRuPP

0

50

100

150

200

250

300

pensionsavgångarAv de nuvarande tillsvidareanställda uppnår ungefär 30-40 personer varje år pensionsålder under de tio när-maste kommande åren. Pensionsåldern räknas här som 65 år. Storleksmässigt motsvarar detta att drygt 30% av befintlig personal kommer att uppnå pensionsålder under de tio närmaste åren.

Kvinnor och mänVid årets slut var 17% av kommunens personal män, vilket är 2 procentenheter högre än under de tidigare fem åren.

personalKostnadertotal personalkostnadDen totala personalkostnaden för 2013 uppgick till 452 790 kkr, vilket motsvarade 55% av kommunens to-tala kostnader under året. Föregående år, 2012, uppgick de totala personalkostnaderna till 439 471 kkr.

Bildningsförvaltningen stod, precis som tidigare år för lite mer än hälften av de totala personalkostnaderna och Socialförvaltningen stod för knappt en tredjedel av de totala personalkostnaderna. Följande diagram visar personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna.

-29 30-39 40-49 50-59 60-

64

201

288273

162

I sammanställningen nedan visas personalkostnaderna i för-hållande till de totala kostnaderna under året, uppdelat per förvaltning (exklusive finansförvaltning; Finansförvaltning består bland annat av övergripande kostnader, som till ex-empel semesterlöneskuld och pensionsskuld). I specificerad personalkostnad för kSF ingår personalkostnader för bygg- och miljönämnden, kommunstyrelsen, kommunfullmäk-tige, valnämnden och kommunrevisionen. Bildningsnämn-dens kostnader ingår under BIn medan socialnämndens kostnader ingår under SoF.

förvaltning personalkost-nad (mkr)

andel av total-kostnad

BIn 243 55%

SoF 151 61%

kSF 59 55%

totalt 453 55%

medellönVid årets slut 2013 uppgick den genomsnittliga lönen till 25.862 kr. Detta är en ökning med 586 kr eller 2,3% jämfört med 2012. Den totala medellönen för kvinnor ökade med 609 kr från föregående år, motsvarande 2,4%. motsvarande ökning för männen var 522 kr, det vill säga 1,9%. kvinnornas medellön är 2.480 kr lägre än männens vid årets slut, det vill säga kvinnornas medellön utgjorde 91,1% av männens medellön. En höjning med 0,4% jämfört med 2012.

Kostnad för sjuklönkostnaderna för sjuklön under 2013 uppgick till 7.149 kkr, inklusive arbetsgivaravgifter. Detta motsvarar 1.6% av de totala personalkostnaderna.

Procentuellt hade kostnaderna för sjuklön ökat med drygt sju procent sedan 2012. Förutom kostnaderna för sjuklön och arbetsgivaravgifter innebär sjukfrånvaro ökade kostnader för verksamheten i form av exempelvis vikarie-

kostnader, fyllnads- och övertidskostnader.

arBetsmiljösjukfrånvaroDen totala sjukfrånvaron steg från 4,45% till 5,36% mellan 2012 och 2013. Begreppet tillgänglig arbetstid innebär ordi-narie arbetstid exklusive obetald frånvaro.

Åldertillgänglig arbetstid

tot sjukfrånvaro >60 sjukdagar

timmar % timmar %

-29 214 683 6 413 2,99 94 1,46

30-49 969 158 51 267 5,29 19 621 38,27

50- 942 434 56 313 5,98 23 174 41,15

totalt 2 126 275 113 993 5,36 42 889 37,62

Sjukfrånvaron steg med 0,96% till 5,69% för kvinnorna och för männen steg sjukfrånvaron med 0,74% till 3,93%. kvinnor i åldersgruppen 30-49 som är sjuka mer än 60 dagar står för 39,39 % jämfört med männen i samma ålders-grupp, där sjukfrånvaron ligger på 29,58%. I sjukfrånvaro-statistiken ingår all personal.

Åldersjukfrån-varo

sjukfrån-varo

>60 sjuk-dagar

>60 sjuk-dagar

kvinnor män kvinnor män

-29 2,80 3,58 2,04 0,00

30-49 5,68 3,45 39,39 29,58

50- 6,32 4,49 43,57 26,35

totalt 5,69 3,93 39,71 24,48

arbetsskador och tillbudÅstorps kommun lämnade 82 anmälningar om arbetsska-dor till Försäkringskassan under 2013. Antalet är högre än för år 2012. två av de inträffade skadorna var så allvarliga att Arbetsmiljöverket har underrättats med en så kallad §2-anmälan. De anmälda arbetsskadorna fördelar sig med 52% på grund av fysisk skada eller fysisk överbelastning, 31% på grund av hot och våld / kränkningar med även fysisk skada till följd. 11% på grund av fallolyckor och 6% på grund av färdolycksfall.

under 2013 inkom 96 rapporter om tillbud. Antalet an-mälda tillbud har minskat något sedan 2012. tillbudsrap-porteringen är ett viktigt inslag i det förebyggande arbetet och syftet med rapporteringen är att förhindra att faktiska olyckor sker.

Cirka 76 % av de rapporterade tillbuden under 2013 handlade om situationer med våld eller hot om våld samt kränkningar. Detta indikerar att hot och våld/kränkningar är en av de största arbetsmiljöriskerna i Åstorps kommun.

Övrigt

BIN

SOF

KSF

PERSonALkoStnADERnAS AnDEL AV DE totALA koStnADERnA

ÖvRigA KOstnADeR

PeRsOnAlKOstnADeR KOMMstyRelse-FÖRvAltning

PeRsOnAlKOstnADeRsOciAlFÖRvAltning

PeRsOnAlKOstnADeRBilDningsFÖRvAltning

7%

45%

30%

18%

FörvaLtningsberätteLse FörvaLtningsberätteLse sid 31

sid 32

INTRoDuKTIoNSDAGAR FöR NyANSTÄLLDA

Två gånger om året anordnar personalenheten ett välkomnande av nyanställda genom en heldag fylld av insikt, diskussion, umgänge och en guidad busstur genom hela kommunen med stopp vid historiska och vackra platser. Bilden visar medarbetarna som deltog under kommunens introduktionsdag för nyaställda våren och hösten 2013.


www.astorp.se/jobb

ola FalckPersonalchef

Summering 2013 Personalenhetenen medarbetarundersökning har genomförts under året. resultaten visar på förhållandevis goda resultat. bland annat ligger Åstorps kommun över genomsnittet jämfört med andra kommuner när det gäller ledarskap, motivation och styrning.

1 mars 2012 blev kommunen en tobaksfri arbetsplats. det innebär att det inte är tillåtet att nyttja tobak på arbetstid. medarbetarundersökningen visar att över 80 anställda slutat med tobak de senaste två åren.

projektet ”ung kraft Åstorp” startades. syftet är att hjälpa unga långtidsarbetslösa att få erfarenhet av arbetslivet genom visstidsanställningar i kommunen. hittills har erfarenheterna varit mycket positiva och den öppna arbetslösheten bland unga har minskat betydligt.

kommunen satsade på att höja kompetensen bland medarbetarna i arbetsmiljöfrågor. en utbildning genomfördes där skyddsombud och chefer deltog. samtliga chefer och skyddsombud i kommunen har nu genomgått utbildningen.

en personalklubb bildades under året. en arbetsgrupp ansvarar för planering och genomförande av aktiviteter som är öppna för samtliga medarbetare. personalklubbens slogan är: ”För medarbetare – av medarbetare”. under året genomfördes fem mycket populära och välbesökta arrangemang.

alla medarbetare har även under detta år haft fri och gratis tillgång till gymmet ”Fritiden”. antalet besök har ökat med 7,8 procent jämfört med året innan.

en arbetsrättsutbildning genomfördes för 20 chefer. övriga chefer genomgick utbildning under hösten 2012.

Åtta ledarseminarium har genomförts för samtliga chefer i kommunen. ämnena har bland annat varit omvärldsbevakning, ledarskap, kommunövergripande frågor med mera.

även detta år har kommunen haft sommarjobbande ungdomar. ett nytt koncept introducerades med namnet ”musik i centrum i Åstorp”, MIC ÅSTORP, där sex ungdomar fick arbeta med att skapa musik och uppträda för allmänheten.

relationerna med fackliga organisationer har fortsatt att utvecklas under året.

introduktionsdagar för nyanställda genomfördes vid två tillfällen under året.

Lönerevisionen kunde genomföras planenligt trots att det under en tid fanns ett hot om konflikt.

drygt 150 lediga arbeten i kommunen publicerades på kommunens rekryteringstjänst ”offentliga jobb”.

under 2013 bildade klippan och Åstorp tillsammans räddningstjänst söderåsen med säte i Åstorp. detta resulterade i cirka 40 nya medarbetare i Åstorp.

Lönesamverkan med perstorps kommun avvecklades. Förändringen genomfördes i samförstånd och utan driftsstörningar.

av de avslutade rehabiliteringsärendena återgår 80 procent helt i ordinarie arbete. det är en ökning med 18 procentenheter sedan tidigare år.

andelen yngre medarbetare (under 29 år) har ökat från fem till sju procent. det är en positiv utveckling och ett av flera sätt att säkra återväxten av framtida medarbetare.

andelen manliga medarbetare har ökat med två procentenheter från 15 till 17 procent av totala antalet anställda. det är en positiv trend för att skapa mer jämställda arbetsgrupper.

sid 33

summ

ering 2013: personalenhetenFörvaLtningsberätteLse sid 33

räk

ensk

aper

Tusentals kronor not Koncernen2013

Koncernen2012

Kommunen2013

Kommunen2012

Verksamhetens intäkter 1 158.697 140.738 132.018 114.922

Jämförelsestörande poster 2 10.615 11.587 10.615 11.587

Verksamhetens kostnader 3 -767.965 -733.426 -779.948 -750.591

Avskrivningar 4 -27.372 -27.715 -14.319 -14.146

VerKsamHetens nettoKostnader -626.025 -608.816 -651.634 -638.228

Skatteintäkter 5 471.756 460.813 471.756 460.813

Generella statsbidrag och utjämning 6 225.508 205.447 225.508 205.447

skattenetto 697.264 666.260 697.264 666.260

resultat efter sKattenetto 71.239 57.444 45.630 28.032

Finansiella intäkter 7 2.140 1.219 13.057 23.296

Finansiella kostnader 8 -18.302 -21.306 -15.585 -21.208

Jämförelsestörande poster 9 -9.840 3.294 -9.840 3.294

finansnetto -26.002 -16.793 -12.368 5.382

resultat före eXtraordinära poster 45.237 40.651 33.262 33.414

kostnader bullervallar och deponi -176 -6.422 -176 -6.422

Årets resultat 45.061 34.229 33.086 26.992

BalansKraVsresultat

Ingående balanskravsresultat 0 0

Årets resultat enligt ovan 33.086 26.992

BalansKraVsresultat före justering 33.086 26.992

tillägg för realisationsvinster enligt undantag -736 -76

tillägg för orealiserade förluster i värdepapper 63 0

Återläggning extraordinär kostnad 176 6.422

Avsättning åtgärder park Hyllinge -600 -600

Återläggning åtgärder park Hyllinge 600 600

Årets resultat efter balanskravsjusteringar 32.526 33.338

Avgår medel till resultatutjämningsreserv 0 0

tillägg medel till resultatutjämningsreserv 0 0

Årets balanskravsresultat 32.526 33.338

Balanskravsresultat från tidigare år 0 0

Summa balanskravsresultat 32.526 33.338

Balanskravsresultat att reglera 0 0

summa balanskravsresultat 32.526 33.338

Resultaträkning

sid 34 räkenskaper

räkenskaper

BalansräkningtillgÅngarTusentals kronor not Koncernen

2013Koncernen

2012Kommunen

2013Kommunen

2012

anläggningstillgÅngar

Materiella anläggningstillgångar

mark, byggnader och tekniska anläggningar 10 737.565 719.914 147.134 126.285

maskiner och inventarier 11 56.685 53.986 40.233 36.300

Pågående nyanläggningar 12 37.336 22.830 26.696 19.268

summa materiella anläggningstillgångar 831.586 796.730 214.063 181.853

Finansiella anläggningstillgångar

Aktier och andelar i dotterföretag 13 0 0 40.023 40.023

Andra aktier och andelar 14 3.138 2.638 2.638 2.638

Långfristiga fordringar på dotterföretag 15 0 0 357.491 599.385

Bostadsrätter 535 535 535 535

Övriga långfristiga fordringar 16 2.448 4.966 2.200 2.912

summa finansiella anläggningstillgångar 6.121 8.139 402.887 645.493

summa anläggningstillgångar 837.707 804.869 616.950 827.346

Bidrag till statlig infrastruKtur

Bidrag till statlig infrastruktur

Bidrag till statlig infrastruktur 17 22.540 17.760 22.540 17.760

summa bidrag till statlig infrastruktur 22.540 17.760 22.540 17.760

omsättningstillgÅngar

Förråd 18 485 515 95 122

Exploateringsmark 18 25.939 26.309 25.939 26.309

Fordringar på dotterföretag 19 13.280 11.905

Övriga kortfristiga fordringar 20 36.994 33.932 32.874 32.147

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17.666 30.162 36.064 47.355

kortfristiga placeringar 21 14.807 14.149 14.807 14.149

kassa och bank 92.662 75.333 39.678 34.990

summa omsättningstillgångar 188.553 180.400 162.737 166.977

summa tillgÅngar 1.048.800 1.003.029 802.227 1.012.083

räkenskaper sid 35

eget Kapital, aVsättningar ocH sKulderTusentals kronor not Koncernen

2013Koncernen

2012Kommunen

2013Kommunen

2012

eget Kapital

Eget kapital 22 239.028 193.966 258.718 225.632

därav årets resultat 22 45.062 34.229 33.086 26.992

därav resultatutjämningsreserv 22 0 0 0 0

därav övrigt eget kapital 22 193.966 159.737 225.632 198.640

summa eget kapital 239.028 193.966 258.718 225.632

aVsättningar

Pensioner intjänade före 1998 23 137.187 133.214 137.187 133.214

Pensioner intjänade fr.o.m. 1998 24 4.099 3.249 4.099 3.249

Övriga avsättningar 25 32.533 25.872 24.500 18.500

summa avsättningar 173.819 162.335 165.786 154.963

sKulder

Långfristiga skulder

Anläggningslån 26 451.948 492.290 214.079 490.500

Övriga långfristiga skulder 26 21.620 20.785 21.620 20.785

summa långfristiga skulder 473.568 513.075 235.699 511.285

Kortfristiga skulder

Skulder till dotterföretag 27 0 0 2.500 1.733

Checkräkningskredit 28 0 0 0 0

Övriga kortfristiga skulder 29 16.848 14.980 11.284 10.339

upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 30 100.804 94.424 93.725 87.660

Leverantörsskulder 44.733 24.249 34.515 20.471

summa kortfristiga skulder 162.385 133.653 142.024 120.203

summa skulder 635.953 646.728 377.723 631.488

summa eget Kapital, aVsättningar ocH sKulder 1.048.800 1.003.029 802.227 1.012.083

panter ocH ansVarsförBindelser

Ställda panter 3.660 3.660 Inga Inga

Borgens- och övriga ansvarsförbindelser 31 35.906 35.690 35.777 35.563

kommuninvest i Sverige AB 32 - - - -

Visstidspension 33 2.841 1.850 2.841 1.850

soliditet

Soliditet exklusive pensionsskuld före 1998 35,87% 32,62% 49,35% 35,46%

Soliditet inklusive pensionsskuld före 1998 22,79% 19,34% 32,25% 22,29%

Balansräkning, fortsättning

räkenskapersid 36

Tusentals kronor not Koncernen2013

Koncernen2012

Kommunen2013

Kommunen2012

den löpande VerKsamHeten

Årets resultat 45.061 34.229 33.086 26.992

Justering för av- och nedskrivningar 27.372 27.715 14.319 14.146

Justering för realisationsresultat -736 -943 -736 -76

Förändring pensionsskuld 34 4.823 -2.277 4.823 -2.277

Förändring övriga avsättningar 6.661 17.613 6.000 18.500

Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 35 21 0 22 0

medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 83.202 76.337 57.514 57.285

Ökning förråd, lager och exploateringsmark 0 0 0 0

minskning förråd, lager och exploateringsmark 400 77 398 1

Ökning kortfristiga fordringar 0 0 0 0

minskning kortfristiga fordringar 8.776 2.662 8.530 635

Ökning kortfristiga skulder 29.123 0 21.821 0

minskning kortfristiga skulder 0 -19.213 0 -17.450

VerKsamHetsnetto 121.501 59.863 88.263 40.471

inVesteringsVerKsamHeten

Investering i materiella anläggningstillgångar -62.914 -41.618 -46.826 -18.816

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 1.011 218 1.011 76

Investeringar i finansiella anläggningstillgångar -500 0 0 0

inVesteringsnetto -62.403 -41.400 -45.815 -18.740

finansieringsVerKsamHeten

utlåning 0 0 0 -23.500

Återbetald utlåning 0 0 244.965 11.439

Långfristig upplåning 236.079 23.500 0 23.500

Återbetald utlåning -276.421 0 -276.421 0

Ökning långfristiga fordringar -2.262 -17.182 -7.139 -17.409

minskning långfristiga fordringar 0 0 0 0

Ökning långfristiga skulder 835 2.508 835 2.850

minskning långfristiga skulder 0 0 0 0

finansieringsnetto -41.769 8.826 -37.760 -3.120

Årets Kassaflöde 17.329 27.289 4.688 18.611

Likvida medel vid årets början 75.333 48.044 34.990 16.379

Likvida medel vid årets slut 92.662 75.333 39.678 34.990

ränteBärande nettotillgÅng/sKuld

Räntebärande nettotillgång(+)/skuld(-) vid årets början -494.000 -470.500 120.499 131.938

Räntebärande nettotillgång(+)/skuld(-) vid årets slut -453.658 -494.000 151.955 120.499

kassaflödesanalys

räkenskaper sid 37

tillä

ggsu

pply

snin

gar o

ch no

ter, k

once

rnen

och k

omm

unen

läsanVisningarFöljande tilläggsupplysningar och noter gäller såväl den sammanställda redovisningen för Åstorps kommunkon-cern som kommunen.

Åstorps KommunKoncernDen sammanställda redovisningen omfattar Åstorps kommun och de företag/organisationer vilka kommunen har ett bestämmande inflytande över. Då samtliga enheter konsoliderats direkt eller genom att dotterföretag ägs till 100% av kommunen uppstår inga tolkningsproblem gäl-lande bestämmande inflytande.

Dotterbolagskoncernen består av Björnekulla Fastighets AB (BFAB), AB kvidingebyggen (kvB) och Björnekulla It AB (BItAB). I dotterbolagskoncernen är BFAB moderbolag och äger samtliga aktier i de båda övriga bolagen.

kommunen har även inflytande över flera företag, kommunalförbund och liknande, som ej konsolideras in i den sammanställda redovisningen. Riktvärdet för att ej konsolidera är att ägarandelen understiger 20% och/eller att inflytandet ej kan anses väsentligt.

Särskilda upplysningar skall enligt RkR 8:2 lämnas för att ge en samlad bild av de ekonomiska engagemangen i koncernföretagen, detta redovisas i organisationsöver-sikten på sidan 9. Vilka dessa organisationer är framgår också av organisationsöversikten.

upplysningar om redoVisningsprinciperÅrsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RkR). Detta innebär bland annat följande: • Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt

att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodo-göras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

• Fordringar har tagits upp till det belopp varmed de beräknas inflyta.

• tillgångar och skulder har upptagits till anskaffnings-värde där inget annat anges.

• Periodisering av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed.

• Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts post för post till det lägsta av verkligt värde och anskaffnings-värde.

I de fall avvikelser förekommer redogörs dessa för under nästa rubrik.

Dotterbolagskoncernen har konsoliderats i enlighet

med förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Eftersom samtliga ingående enheter som konsoliderats är helägda föreligger inget minoritetsintresse.

uppkomna internvinster vid överlåtelse av anlägg-ningstillgångar mellan kommunen och dotterbolagskon-cernen har eliminerats och återförs i takt med underlig-gande tillgångs avskrivningstid.

Dotterbolagskoncernens redovisning är upprättad enligt Årsredovisningslagen. Vidare tillämpas Bokförings-nämndens allmänna råd, med anpassning enligt SABo:s rekommendationer i förekommande fall.

aVViKelse frÅn redoVisningsprinciperEnlig 5 kap. 4 § lagen om kommunal redovisning skall förpliktelse att betala ut pensionsförmåner som intjänats före år 1998 inte tas upp som skuld eller avsättning. Från och med 2007 avviker kommunen från detta genom att redovisa samtliga pensionsförpliktelser som skuld i balansräkningen. Det övergripande syftet är att ge en mer rättvisande bild av kommunens ekonomiska ställning, i enlighet med 2 kap. 3 § årsredovisningslagen.

Enligt RkR 11.3 materiella anläggningstillgångar skall avskrivning påbörjas från den tidpunkt då tillgången är färdig att tas i bruk. kommunen avviker från detta på så sätt att avskrivning påbörjas året efter färdigställande. Av praktiska skäl är det i flera fall svårt att avgöra när en tillgång kan anses helt färdigställd. Framför allt gäller detta anläggningar i samband med exploatering. För att i största möjliga utsträckning undvika problem med till-läggsinvesteringar är det därför lämpligt att avvakta med aktivering intill dess samtliga kostnader som skall ingå i anläggningen med säkerhet inkommit. Fördröjningen kan inte anses innebära att kommunens redovisade resultat blir väsentligt felaktigt.

Enligt RkR 13.2 Redovisning av hyres-/leasingavtal skall en kommun under vissa förutsättningar aktivera hyresavtal för fastigheter, även om dessa ägs av helägda dotterföretag. kommunen tillämpar inte detta. Skälet till detta är att den sammanställda redovisningen ger en fullödig bild av värdet av de kommunala fastigheterna. En aktivering i balansräkningen skulle inte tillföra någon ytterligare information av värde för bedömning av kom-munens ställning i detta fall. Då företagen är helägda av kommunen föreligger heller inga specifika risker eller möjligheter som särskilt behöver framhållas i kommu-nens redovisning på sätt som rekommendationen stadgar.

De leasingavtal som kommunen har är samtliga klas-sificerade som operationella leasingavtal. Avtalen avser leasing av kontorsmaskiner och bilar. Samtliga avtal har en löptid som ej överstiger tre år.

tilläggsupplysningar och noter, koncernen och kommunen

sid 38 räkenskaper

räkenskaper

Byte aV redoVisningsprinciper ocH rättning aV felkommunkoncernens och kommunens redovisningsprinciper är i övrigt oförändrade sedan föregående år. Vidare har inga felrättning-ar gjorts avseende det gångna året.

1. veRksamheTens inTäkTeR Koncernen Kommunen

Tusentals kronor 2013 2012 2013 2012

Bidrag från staten och statliga myndigheter 16 481 12 169 16 481 12 169

Övriga bidrag 29 222 31 527 29 222 31 527

konsumtionsavgifter 22 158 20 287 23 739 21 492

Barnomsorgsavgifter 10 063 10 224 10 063 10 224

Äldreomsorgsavgifter 4 136 3 667 4 136 3 667

Övriga avgifter 4 854 4 404 4 985 4 700

Hyror och arrenden 42 402 40 138 13 308 13 419

Försäljning av verksamhet och entreprenad 11 245 8 694 11 367 8 860

Realisationsvinster exploatering 10 272 0 10 272 0

Övriga intäkter 7 864 9 628 8 445 8 864

summa 158 697 140 738 132 018 114 922

under 2013 har mark försålts, vilket genererat realisationsvinster uppgående till 10.272 kkr, för 2012 var motsvarande belopp 0 kr.

2. JämföReLsesTöRanDe posTeR Koncernen Kommunen


Återbetalning avtalsförsäkrings-premier, år 2007 och 2008 0 11 587 0 11 587

Återbetalning avtalsförsäkrings-premier, år 2005 och 2006 10 615 0 10 615 0

summa 10 615 11 587 10 615 11 587

under året har kommunen erhållit återbetalning av medel för åren 2005 och 2006 gällande avtalsgruppsjukförsäkring och avgifts-befrielseförsäkring uppgående till 10.615 kkr. I enlighet med RkR 3.1 samt RkR:s yttrande med anledning av återbetalning, redovisas intäkten som en jämförelsestörande post i resultaträkningen.

3. veRksamheTens kosTnaDeR Koncernen Kommunen


Personalkostnader -466 589 -449 132 -456 096 -439 442

Interkommunala ersättningar -52 864 -52 955 -52 864 -52 955

köp övrig pedagogisk verksamhet -39 197 -38 120 -39 197 -38 120

köp extern vård och omsorg samt färdtjänst -23 895 -23 489 -23 895 -23 489

köp övrig huvudverksamhet -20 834 -19 887 -20 834 -19 931

Lokalkostnader inklusive underhåll -51 704 -46 985 -82 387 -80 313

Bidrag och transfereringar -28 468 -28 000 -28 468 -28 000

material och förbrukningsartiklar -36 353 -39 664 -31 533 -34 182

konsultkostnader, övriga främ-mande tjänster -12 748 -12 175 -11 842 -9 816

Övrigt -35 313 -23 019 -32 832 -24 343

summa -767 965 -733 426 -779 948 -750 591

4. avskRivningaR Koncernen Kommunen


Avskrivningar Åstorps kommun, byggnader/anläggningar -5 207 -4 873 -5 207 -4 873

Avskrivningar Åstorps kommun, maskiner/inventarier -8 728 -9 273 -8 728 -9 273

Avskrivningar BFAB-koncernen, byggnader/anläggningar -11 700 -14 688 0 0

Avskrivningar BFAB-koncernen, maskiner/inventarier -2 472 0 0 0

nedskrivningar -384 0 -384 0

Återföring övervärde koncern-förvärv 1 119 1 119 0 0

summa -27 372 -27 715 -14 319 -14 146

Åstorps kommuns samtliga verksamhetsfastigheter, förutom tek-niska anläggningar som gator, vägar, parker och VA-anläggningar, ägs och förvaltas av BFAB.

kommunkoncernen tillämpar rak nominell avskrivning över till-gångens bedömda nyttjandeperiod. till grund för avskrivningen ligger ursprungliga anskaffningsvärden.

kommunen tillämpar rak nominell avskrivning över tillgångens be-dömda nyttjandeperiod. Viss vägledning för denna bedömning hämtas från RkR:s utgivna idéskrift rörande avskrivningar. Vald avskrivnings-metod skall enligt RkR 11:3 avspegla hur tillgångars värde och/eller servicepotential successivt förbrukas, något som rak nominell metod överensstämmer med. till grund för avskrivningen ligger ursprungligt anskaffningsvärde. Avskrivningarna påbörjas året efter anläggningen färdigställts. För tillgångar i form av mark, konst och pågående nyan-läggningar beräknas inga avskrivningar.

För maskiner och inventarier tillämpas huvudsakligen en livslängd på 5 eller 10 år. tekniska anläggningar skrivs av på 20, 25, 33 och 50 år.

Dotterbolagskoncernen tillämpar motsvarande avskrivningstider som kommunen gällande maskiner och inventarier. Vidare tillämpar dotterbolagskoncernen en avskrivningsperiod gällande verksamhets-fastigheter uppgående till 67 år (1,5% per år). Bostadsfastigheter skrivs av på 100 år.

I samband med att BFAB förvärvade kommunens verksamhetsfas-tigheter 1997-1998 uppstod ett övervärde som skall elimineras i den sammanställda redovisningen. Detta övervärde återförs i samma takt som verksamhetsfastigheterna skrivs av, det vill säga 67 år.

5. sKatteintäKter Koncernen Kommunen


Preliminära kommunalskat-temedel 475 009 454 016 475 009 454 016

Slutavräkning 2013, prognos 355 0 355 0

Slutavräkning 2012, prognos 0 6 693 0 6 693

Slutavräkning 2012, slutlig -3 608 0 -3 608 0

Slutavräkning 2011, slutlig 0 104 0 104

summa 471 756 460 813 471 756 460 813

Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SkL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RkR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SkL publicerat en ny prognos i februari som pekar på ett negativt utfall som avviker från tidigare prognos med 38 kronor per invånare för 2013.

räkenskaper sid 39

6. geneReLLa sTaTsbiDRag och uTJämning Koncernen Kommunen


kommunal fastighetsavgift 25 773 25 350 25 773 25 350

Inkomstutjämningsbidrag 188 059 180 677 188 059 180 677

kostandsutjämningsbidrag 20 851 12 392 20 851 12 392

Regleringsbidrag 6 739 7 301 6 739 7 301

Regleringsavgift 0 0 0 0

utjämningsavgift LSS -15 914 -20 273 -15 914 -20 273

summa 225 508 205 447 225 508 205 447

År 2008 infördes en kommunal fastighetsavgift. Från och med år 2009 tillförs den årliga intäktsförändringen från fastighetsavgif-ten respektive kommun och läggs till det ursprungliga beloppet år 2008. Den faktiska intäkten för år 2013 är vid redovisningstillfället ej känd, varför SkL:s prognos avseende intäktsförändringen mellan år 2012 och 2013 används och gottskrivs kommunen.

Fastighetsavgift avser småhus, hyreshus samt vissa lantbruksen-heter. För övriga fastigheter utgår som tidigare statlig fastighets-skatt.

7. finansieLLa inTäkTeR Koncernen Kommunen


Ränteintäkter utlämnade lån 0 0 11 351 22 599

Bankräntor 858 781 461 296

Övriga ränteintäkter 416 148 379 111

Ränteintäkter kapitalförvaltning 464 203 464 203

Övriga finansiella intäkter 402 87 402 87

summa 2 140 1 219 13 057 23 296

8. finansieLLa kosTnaDeR Koncernen Kommunen


Räntekostnader långfristiga krediter -13 307 -15 648 -10 883 -15 648

Finansiella kostnader förändring pensionsskuld -4 473 -5 396 -4 473 -5 396

Övriga finansiella kostnader -522 -262 -229 -164

summa -18 302 -21 306 -15 585 -21 208

Vid redovisning av lånekostnader tillämpar kommunen huvudmetoden enligt RkR 15.1, det vill säga att alla ränteutgifter kostnadsföras på hänförlig period. Inga ränteutgifter aktiveras i balansräkningen som investeringsutgift.

9. JämföReLsesTöRanDe posTeR Koncernen Kommunen


Realisationsvinst kapitalförvaltning 0 3 294 0 3 294

Sänkning RIPS-ränta i pensionsskuldberäkning -9 840 0 -9 840 0

summa -9 840 3 294 -9 840 3 294

Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. under 2013 beslutade RIPS-kommit-tén om en sänkning av diskonteringsräntan (rips-räntan) i pen-sionsskuldsberäkningen med 0,75 procentenheter. med anledning

av detta har kommunens pensionsskuld ökat med 9.840 kkr.under 2012 gjordes en omplacering i pensionsförvaltningen,

vilket medförde en realisationsvinst på 3.294 kkr.Dessa poster redovisas enligt RkR 3.1 som jämförelsestörande

finansiella poster i resultaträkningen.

10. maRk, byggnaDeR & Tekniska anLäggningaR Koncernen Kommunen


ackumulerat anskaffningsvärde

Ingående anskaffningsvärde 1 011 777 958 867 206 887 195 799

Avgår övervärde koncernförvärv -101 232 -101 232 0 0

omklassificeringar 0 0 0 0

Årets investeringar 33 456 53 715 26 061 11 088

Årets försäljningar -5 -805 -5 0

summa 943 996 910 545 232 943 206 887

ackumulerade avskrivningar enligt plan

Ingående avskrivningar -206 821 -190 488 -80 602 -75 730

Avgår övervärde koncernförvärv 16 190 15 071 0 0

Årets försäljningar 0 152 0 0

Årets avskrivningar -16 919 -16 485 -5 207 -4 872

Årets återföring övervärde koncernförvärv 1 119 1 119 0 0

summa -206 431 -190 631 -85 809 -80 602

planenligt restvärde vid årets slut 737 565 719 914 147 134 126 285

För att en investeringsutgift skall aktiveras som anläggning krävs en varaktighet på minst tre år, samt att utgiften är större än ett halvt prisbasbelopp (f.n. 22.000 kr).

Posten övervärde koncernförvärv består huvudsakligen av det övervärde som uppstod i samband med överlåtelse av kommunens verksamhetsfastigheter till BFAB 1997-1998 (se även not 4). utöver detta ingår eliminering av realisationsförluster på 2.235 kkr som uppstått i samband med koncerninterna fastighetsöverlåtelser 2001 och 2006.

11. maskineR och invenTaRieR Koncernen Kommunen


ackumulerat anskaffningsvärde

Ingående anskaffningsvärde 188 252 181 103 150 576 143 582

Årets investeringar 14 555 8 603 13 317 7 070

Årets försäljningar -1 103 -1 454 -1 103 -76

summa 201 704 188 252 162 790 150 576

ackumulerade avskrivningar enligt plan

Ingående avskrivningar -133 936 -123 681 -113 946 -104 749

Ingående nedskrivningar -330 -330 -330 -330

Årets försäljningar 831 1 438 831 76

Årets avskrivningar -11 200 -11 693 -8 728 -9 273

Årets nedskrivningar -384 0 -384 0

summa -145 019 -134 266 -122 557 -114 276

planenligt restvärde vid årets slut 56 685 53 986 40 233 36 300

räkenskapersid 40

För att en investeringsutgift skall aktiveras som anläggning krävs en varaktighet på minst tre år, samt att utgiften är större än ett halvt prisbasbelopp (f.n. 22.000 kr).

I enlighet med RkR 19 har tidigare gjord nedskrivning om 330 kkr (år 2010) prövats per 2013-12-31. Prövning visar att nedskriv-ningsbehov föreligger då redovisat värde på tillgången överstiger nettoförsäljningsvärdet med 84 kkr. utöver detta har nedskrivning gjorts med 300 kkr på ytterligare en tillgång, då bedömt nettoför-säljningsvärde understiger redovisat värde.

12. pågåenDe nyanLäggningaR Koncernen Kommunen


Ingående anskaffningsvärde 22 830 42 792 19 268 18 611

Påbörjade under året 31 536 11 760 21 744 8 198

Avslutade under året -17 030 -31 722 -14 316 -7 541

utrangeringar 0 0 0 0

summa 37 336 22 830 26 696 19 268

13. akTieR och anDeLaR i DoTTeRföReTagPosten består till sin helhet av kommunens ägda aktier i Björne-

kulla Fastighets AB, vilket uppgår till 4.000 aktier à nominellt 10.000 kr. kommunens ägarandel är 100%.

Björnekulla Fastighets AB är moderbolag i dotterbolagskon-cernen, i vilken ingår AB kvidingebyggen och Björnekulla It AB. kommunens ägarandel är 100% för samtliga dessa företag.

14. anDRa akTieR och anDeLaRSamtliga aktier och andelar är upptagna till anskaffningsvärde.

under 2013 har kommunen erhållit återbäring från kommunin-vest ekonomisk förening uppgående till totalt 1.868 kkr varav 1.747 kkr använts till att öka kapitalet i kommuninvest ekonomisk fören-ing. I enlighet med RkR:s yttrande avseende den återbäringsmodell som kommuninvest infört från och med 2012 har den del som avser den återbäring som ökat kapitalet i kommuninvests ekono-miska förening ej redovisats som en finansiell intäkt. kommunens instatskapital hos kommuninvest ekonomisk förening uppgår per 2013-12-31 till 3.139 kkr.

Koncernen Kommunen


aktier

SkL kommentus AB 2 2 2 2

nordvästra Skånes Renhållnings AB 345 345 345 345

kommunassurans Syd Försäkrings AB 639 639 639 639

nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB 1 000 1 000 1 000 1 000

summa 1 986 1 986 1 986 1 986

andelar

kvidinge Folkets Hus 22 22 22 22

kommuninvest 630 630 630 630

Björnekulla utvecklings AB 500 0 0 0

summa 1 152 652 652 652

15. LångfRisTiga foRDRingaR på DoTTeRföReTag

Koncernen Kommunen


Björnekulla Fastighets AB 0 0 220 457 459 148

AB kvidingebyggen 0 0 134 450 137 441

Björnekulla It AB 0 0 2 584 2 796

summa 0 0 357 491 599 385

Samtliga fordringar på dotterföretag enligt ovan är räntebärande.

16. övRiga LångfRisTiga foRDRingaR

Koncernen Kommunen


Lån nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB 0 712 0 712

Förlagslån kommuninvest ekonomisk förening 2 200 2 200 2 200 2 200

uppskjuten skattefordran 248 2 054 0 0

summa 2 448 4 966 2 200 2 912

under 2013 har kommunens lån till nordvästra Skånes Avlopp AB återbetalats.

Förlagslånet till kommuninvest skall vara återbetalt senast 2040-11-30. Lånet löper med en rörlig räntesats motsvarande StIBoR 3m + 1,66%. Ränteändring sker två bankdagar före den första dagen i varje ränteperiod.

uppskjuten skattefordran i kommunkoncernen avser beräknad fordran för reduktion av framtida skatter.

17. biDRag TiLL sTaTLig infRasTRukTuR

Koncernen Kommunen


Bidrag till statlig infrastruktur, trafikverket 24 500 18 500 24 500 18 500

upplösning med 1/25 -1 960 -740 -1 960 -740

summa 22 540 17 760 22 540 17 760

Under 2012 ingick kommunen ett finansierings- och genomför-andeavtal med Trafikverket gällande utformning av fysisk miljö vid nytt tågstopp i kvidinge. totalt bedömdes investeringen vid det till-fället uppgå till 27.800 kkr varav 18.500 kkr avsåg medfinansiering och bidrag till statlig infrastruktur. under 2013 har indikationer erhållits om en fördyrning av projektet. Vid bokslutets upprättande har bedömning gjorts att indikerad fördyrning uppgår till 6.000 kkr på den delen som avser medfinansiering. totalt bedöms medfinan-sieringen uppgå till 24.500 kkr.

I enlighet med RkR 6.2 redovisas bidraget i balansräkningen och upplöses under 25 år. En retroaktiv upplösning för 2012 och 2013 har gjorts på tillkommen fördyrning. Per 2013-12-31 uppgår ackumulerade upplösningar till totalt 1.960 kkr.

Bidraget redovisas även på skuldsidan som en avsättning, se vidare not 25.

räkenskaper sid 41

18. föRRåD och expLoaTeRingsmaRkFörråd är värderad till anskaffningsvärde utan avdrag för inkurans. någon särskild bedömning enligt lägsta värdets princip har ej gjorts, då värdet är ringa och omsättningshastigheten i kommunens förråd är stor. Dotterbolagens förråd är dock värderade enligt lägsta värdets princip.

Exploateringsmark värderas till anskaffningsvärde. I allmänhet är marken anskaffad till lägre pris än bedömt marknadsvärde.

19. koRTfRisTiga foRDRingaR på DoTTeRföReTag

Koncernen Kommunen


Björnekulla Fastighets AB 0 0 8 533 8 608

AB kvidingebyggen 0 0 4 469 3 084

Björnekulla It AB 0 0 278 213

summa 0 0 13 280 11 905

Fordringar på dotterbolag består av kortfristig del av utlåning 8.544 kkr samt 4.736 kkr kundfordringar. kundfordringarna är icke räntebärande.

20. övRiga koRTfRisTiga foRDRingaR Koncernen Kommunen


kundfordringar inklusive värdereglering

7 668 7 896 7 134 7 425

moms 13 086 9 913 10 015 8 936

Avräkning skattemyndigheten 12 876 11 631 12 708 11 370

Statsbidragsfordringar 312 982 312 982

Övrigt 3 052 3 510 2 705 3 434

summa 36 994 33 932 32 874 32 147

För kundfordringar görs individuell prövning av utestående fordrans värde. Förlustreservering görs för fordringar som kan befaras osäkra.

21. koRTfRisTiga pLaceRingaR Koncernen Kommunen


Anskaffningsvärden obligationsportfölj 14 800 12 893 14 800 12 893

Ackumulerad nedskrivning -64 0 -64 0

Anskaffningsvärde efter nedskrivning 14 736 12 893 14 736 12 893

medel som ännu ej placerats 71 1 256 71 1 256

summa 14 807 14 149 14 807 14 149

markndasvärde portfölj exkl upp-lupen kupongränta 14 736 14 315 14 736 14 315

kortfristiga placeringar avser medel för betalning av kommunens pensionsförpliktelser och redovisas som lägsta av anskaffnings- och marknadsvärdet. Portföljvärdering tillämpas. Ifall flera förvaltare anlitas sker beräkning av realisationsresultat per förvaltare.

under 2013 har omplaceringar gjorts i pensionsförvaltningen, således är obligationsportföljens anskaffnings- och marknadsvärde förändrat för 2013.

En nedskrivning av obligationsportföljens anskaffningsvärde har gjorts med 64 kkr per 2013-12-31, då aktuellt marknadsvärde understiger anskaffningsvärdet.

22. egeT kapiTaL Koncernen Kommunen


Ingående värde 193 966 159 737 225 632 198 640

Årets resultat 45 062 34 229 33 086 26 992

Resultatutjämningsreserv 0 0 0 0

Justering avrundning 0 0 0 0

summa 239 028 193 966 258 718 225 632

varav pensionsreservering 42 000 42 000 42 000 42 000


övervärde fastighetsförvärv BFAB -86 158 -87 277 0 0

realisationsförlust koncernförvärv 2 235 2 235 0 0

kommunfullmäktige har under 2013 beslutat att någon retroaktiv avsättning av 2010-2012 års resultat ej skall ske till resultatutjäm-ningsreserven.

För 2013 föreslås ingen avsättning till resultatutjämningsreser-ven. Se vidare beskrivning i förvaltningsberättelsen sidan 20.

Pensionsreservering åsyftar reservering gjord i tidigare balans-kravsutredningar för mötande av framtida ökade pensionskostnader.

Det övervärde som uppstod i samband med att BFAB förvärvade kommunens verksamhetsfastigheter 1997-1998 samt det övervärde som uppstod dels i samband med att kommunen sålde kvarteret Astern till AB kvidingebyggen 2001 och dels i samband med att kommunen köpte fastigheter från AB kvidingebyggen 2006, har eliminerats bort från den sammanställda redovisningen.

23. pensioneR inTJänaDe föRe 1998 Koncernen Kommunen


Ingående avsättning inklusive sär-skild löneskatt 133 214 135 794 133 214 135 794

Förpliktelsen minskad genom försäkring 0 0 0 0

Pensionsutbetalningar -6 646 -6 973 -6 646 -6 973

Ränte- och basbeloppuppräkningar 3 551 5 305 3 551 5 305

Sänkning av diskonteringsränta 7 803 0 7 803 0

Ändringar av försäkringstekniska grunder 0 0 0 0

Bromsen 0 0 0 0

Övrigt -1 511 -407 -1 511 -407

Förändring av löneskatt, 24,26% 776 -505 776 -505

utgående avsättning inklusive särskild lönseksatt 137 187 133 214 137 187 133 214

Aktualiseringsgrad 95,0% 95,0% 95,0% 95,0%

Den särskilda löneskatten på samtliga pensionskostnader uppgår till 24,26%, vilken i enlighet med RkR 17 har periodiserats och belastar pensionsskulden.

Pensionsförpliktelser för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. En sänkning av diskonteringsräntan (rips-räntan) är gjord under 2013. Se vidare beskrivning under not 9.

utgående överskottsmedel uppgår per 2013-12-31 till 0 kkr.

räkenskapersid 42

24. pensioneR inTJänaDe fR.o.m. 1998 Koncernen Kommunen


Ingående avsättning inklusive sär-skild löneskatt 3 249 2 946 3 249 2 946

Förpliktelsen minskad genom försäkring 0 0 0 0

Pensionsutbetalningar -275 -380 -275 -380

nyintjänad pension 50 12 50 12

Ränte- och basbeloppuppräkningar 49 91 49 91

Sänkning av diskonteringsräntan 116 0 116 0

Ändringar av försäkringstekniska grunder 0 0 0 0

Ålderspension 827 327 827 327

Pension till efterlevande 0 193 0 193

Övrigt -82 1 -82 1

Förändring av löneskatt, 24,26% 165 59 165 59

utgående avsättning inklusive särskild lönseksatt 4 099 3 249 4 099 3 249

Aktualiseringsgrad 95,0% 95,0% 95,0% 95,0%

Den särskilda löneskatten på samtliga pensionskostnader uppgår till 24,26%, vilken i enlighet med RkR 17 har periodiserats och belastar pensionsskulden.

Pensionsförpliktelser för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. En sänkning av diskonteringsräntan (rips-räntan) är gjord under 2013. Se vidare beskrivning under not 9.

Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer leda till utbetalningar. I pensionsskulden ingår av kPA pension värderad ålderspension och pension till efterlevande uppgående till 1.633 kkr exklusive löneskatt.

25. övRiga avsäTTningaR Koncernen Kommunen


Bidrag till statlig infrastruktur, trafikverket 24 500 18 500 24 500 18 500

Skatteskuld 8 033 7 372 0 0

summa 32 533 25 872 24 500 18 500

Beskrivning av posten bidrag till statlig infrastruktur återfinnes under not 17.

Avsättning skatteskuld i kommunkoncernen avser dels beräk-nad skattemässig skuld i temporär skillnad mellan bokföringsmässig och skattemässig avskrivning på byggnader om 7.727 kkr och dels uppskjuten skatt på obeskattade reserver om 306 kkr.

26. LångfRisTiga skuLDeR Koncernen Kommunen


Anläggningslån 452 290 492 632 214 079 490 500

Varav kortfristig del -342 -342 0 0

Delsumma 451 948 492 290 214 079 490 500

Donationsfonder 447 430 447 430

Långfristig skuld VA-kollektivet 7545 6963 7 545 6963

Förskottsbetalda anslutningsav-gifter VA 13 628 13 392 13 628 13 392

summa 473 568 513 075 235 699 511 285

uPPGIFtER om LÅn I BAnkER oCH kREDItInStItut

Koncernen Kommunen


Genomsnittlig ränta 3,00% 3,23% 3,26% 3,23%

Lån som förfaller inom

1 år 165 579 387 000 165 579 387 000

2-3 år 284 921 103 500 48 500 103 500

3-5 år 1 448 1 790 0 0

Gällande förskottsbetalda anslutningsavgifter för vatten och avlopp intäktsförs endast den del av avgiften som motsvarar direkta kost-nader (25%), medan resterande del förs upp som skuld i balansräk-ningen och intäktsförs i takt med att gjorda investeringar i lednings-nätet avskrivs (50 år).

kommunen har swapavtal uppgående till totalt 96.000 kkr. Avtalen förfaller 2017 respektive 2018. Per 2013-12-31 var mark-nadsvärdet negativt och uppgick till -9.341 kkr.

27. koRTfRisTiga skuLDeR TiLL DoTTeRföReTag Koncernen Kommunen


Björnekulla Fastighets AB 0 0 2 180 54

AB kvidingebyggen 0 0 49 1 679

Björnekulla It AB 0 0 271 0

summa 0 0 2 500 1 733

kortfristiga skulder till dotterföretag består till sin helhet av icke räntebärande leverantörsskulder.

28. checkRäkningskReDiT Koncernen Kommunen


Ej utnyttjad limit 30 000 30 000 25 000 25 000

utnyttjad kredit 0 0 0 0

utnyttjade medel inom kom-munkoncern 0 0 0 0

summa limit 30 000 30 000 25 000 25 000

Åstorps kommunkoncern har s.k. koncernkonto, med kommunen som huvudkontohavare. totalt har koncernen en beviljad kredit med 30.000 kkr. Av denna kan kommunen utnyttja 25.000 kkr och dotterbolagskoncernen 5.000 kkr. Per 2013-12-31 nyttjade kommu-nen ej medel från checkkrediten.

29. övRiga koRTfRisTiga skuLDeR Koncernen Kommunen


Anställdas skatter 7 180 6 364 6 521 6 185

Skulder till staten 276 287 276 287

moms 5 472 4 538 911 764

Övrigt 3 920 3 791 3 576 3 103

summa 16 848 14 980 11 284 10 339

räkenskaper sid 43

30. uppLupna kosTnaDeR och föRuTbeTaLDa inTäkTeR

Koncernen Kommunen


upplupna löner 26 258 24 783 25 730 24 189

Avgiftsbestämd ålderpension 15 323 14 323 15 323 14 323

upplupna sociala avgifter 18 401 17 396 18 021 17 041

Förutbetalda skatteintäkter 0 0 0 0

Övrigt 40 822 37 922 34 651 32 107

summa 100 804 94 424 93 725 87 660

31. boRgens- & övRiga ansvaRsföRbinDeLseR Koncernen Kommunen


egna hem

SBAB 118 160 118 160

Boverket 0 32 0 32

AB Balken Finans 0 0 0 0

summa 118 192 118 192

övriga förpliktelser

nordvästra Skånes Renhållning AB, enligt konsortialavtal

24 333 24 300 24 333 24 300

nordvästra Skånes Renhållning AB, varav utnyttjat

8 280 8 058 8 280 8 058

kvidinge Folkkets hus (Swed-bank)

139 151 139 151

Åstorps Björnboulare (Swed-bank)

587 549 587 549

Åstorps Ryttarförening (Sparban-ken Öresund)

2 320 2 313 2 320 2 313

Fastigo 129 127 0 0

summa 35 788 35 498 35 659 35 371

totalt förpliktelser 35 906 35 690 35 777 35 563

32. kommuninvesT i sveRige abÅstorps kommun har i juni 1997, förnyat 2009, ingått en solida-risk borgen såsom för egen skuld för kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 278 kommuner som per 2013-12-31 var medlemmar i kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser.

mellan samtliga medlemmar i kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråk-tagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas res-pektive insatskapital i kommuninvest ekonomisk förening.

Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Åstorp kom-muns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2013-12-31 uppgick kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 269.401.727.843 kronor och totala tillgångar till 271.338.145.992 kronor. kommunens andel av de totala förplik-telserna uppgick till 593.434.058 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 597.532.340 kronor.

33. vissTiDspension Koncernen Kommunen


Ingående visstidspension inklu-sive särskild löneskatt 1 850 1 278 1 850 1 278

Visstidspension 798 460 798 460

Förändring löneskatt, 24,26% 193 112 193 112

utgående visstidspension inklusive löneskatt 2 841 1 850 2 841 1 850

34. föRänDRing pensionsskuLD Koncernen Kommunen


Förändring pensionsskuld fr.o.m. 1998 850 -2 580 850 -2 580

Förändring pensionsskuld före 1998 3 973 303 3 973 303

summa 4 823 -2 277 4 823 -2 277

35. övRiga eJ LikviDiTeTspåveRkanDe posTeR Koncernen Kommunen


Interimsförd markförsäljning 21 0 22 0

summa 21 0 22 0

räkenskapersid 44

räkenskaper sid 39sid 29

näm

nder och styrelsersid 45

Driftsredovisning, kommunTusentals kronor Budget

2013utfall2013

avvikelse2013

avvikelse2012

avvikelse2011

kommunfullmäktige -823 -1.024 -201 -135 -99

Valnämnd -17 -4 13 14 15

kommunrevision -813 -813 0 0 0

kommunstyrelse -3.203 -3.143 60 117 260

kommunstyrelseförvaltning -58.818 -51.443 7.375 -3.329 -32

Bygg- och miljönämnd -3.806 -5.231 -1.425 -327 -38

Bildningsnämnd -390.005 -389.657 348 998 -165

Socialnämnd -207.894 -212.315 -4.421 -2.667 -14.025

Finansiering 677.394 696.892 19.498 29.620 19.439

Extraordinära poster 0 -176 -176 -6.422 -9.988

totalt 12.015 33.086 21.071 17.869 -4.633

Investeringsredovisning, kommunTusentals kronor Budget

2013utfall2013

avvikelse2013

avvikelse2012

avvikelse2011

kommunstyrelse (kS) -37.301 -9.216 28.085 10.100 6.085

kommunstyrelseförvaltning (kSF) -58.348 -30.773 27.575 33.556 15.540

Bygg- och miljönämnd (Bmn) -250 -253 -3 0 0

Bildningsnämnd (BIn) -6.103 -5.569 534 240 -280

Socialnämnd (Son) -2.280 -1.014 1.266 130 -18

Finansiering 0 0 0 0 0

totalt -104.282 -46.825 57.457 44.026 21.327

Viktigare investeringsobjekt, kommunnedan listas större investeringsobjekt under året. med detta förstås enskilda objekt där utfall och/eller budget överskridit 1.000 kkr. Efter varje

objekt anges inom parentes vilken förvaltning som ansvarat för investeringen. Förkortningarna återfinns i tabellen ovan.

Tusentals kronor Budget2013

utfall2013

avvikelse2013

markförvärv (kSF) -3.000 0 3.000

utbyggnad södra industriområdet (kSF) -11.886 -1.361 10.525

tågstopp kvidinge (kS) -27.201 -9.216 17.985

Exploatering kvidinge norr 0 -1.225 -1.225

Fordonspark förnyelse (kSF) -1.150 -973 177

Bro kamelryggen (kSF) -1.932 -6.342 -4.410

Avloppsserviser (kSF) -600 -1.666 -1.066

Sanering av avloppsnätet (kSF) -8.446 -6.844 1.602

Reningsverk och pumpstationer (kSF) -4.267 -1.902 2.365

utvidgning södra industriområdet (kSF) -9.500 0 9.500

omledning dagvattenledning södra industriområdet (kSF) -1.600 0 1.600

kärreberga stugby avlopp (kSF) -5.953 -2.746 3.207

miljöförbättring Storgatan kvidinge (kSF) -1.907 946 2.853

It-investeringar (kSF) -1.900 -1.616 284

tankbil/lastväxlare (kSF) -3.487 -3.311 176

Inventarier idrottsplatser (BIn) -1.055 -1.059 -4

sid 28

särre

dovi

snin

g av

va

-ver

ksam

hete

nsid 46 räkenskaper

Särredovisning av VA-verksamhetnordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (nSVA) sköter driften och förvaltning av kommunens VA-anlägg-ningar. Ägandet av anläggningarna ligger dock fortfarande kvar i kommunen.

till nSVA har under tiden 2013.01.01 - 2013.12.31 betalats 16,4 mkr avseende direkta och indirekta kost-nader inom driftsverksamheten. totala investeringar i VA-anläggningar utförda av nSVA uppgår till 13,8 mkr.

Resultaträkning (kkr) utfall2012

utfall2013

Budget 2013

Budget-avvikelse

Brukningsavgifter 23 847 24 021 27 364 -3 343

Anläggningsavgifter 1 015 713 0 713

Periodisering årets anläggningsavgifter -761 -535 0 -535

Periodisering tidigare års anläggningsavgifter 283 299 0 299

Övriga intäkter 5 310 0 310

Summa externa intäkter 24 389 24 808 27 364 -2 556

Interna intäkter 875 845 0 845

VerKsamHetens intäKter 25 264 25 653 27 364 -1 711

Externa kostnader -17 119 -17 967 -18 289 322

Interna kostnader -1 651 -2 296 -2 539 243

Avskrivningar -2 620 -2 753 -3 426 673

VerKsamHetens Kostnad -21 390 -23 016 -24 254 1 238

VerKsamHetens nettoKostnad 3 874 2 637 3 110 -473

Finansiella intäkter 156 233 0 233

Finansiella kostnader -1 675 -2 288 -3 110 822

Årets resultat 2 355 582 0 582

Foto: nSVA

räkenskaper räkenskaper sid 47

Balansräkning (kkr) utfall2012

utfall2013

tillgÅngar

anläggningstillgångar

mark, byggnader och tekniska anläggningar 68 519 90 826

maskiner och inventarier 518 401

Pågående nyanläggningar 16 162 5 037

summa anläggningstillgångar 85 199 96 264

omsättningstillgångar

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 0 0

Övriga omsättningstillgångar 22 642 24 719

summa omsättningstillgångar 22 642 24 719

summa tillgÅngar 107 841 120 983

eget Kapital, aVsättningar ocH sKulder

eget kapital

Balanserat resultat 4 608 6 963

Årets resultat 2 355 582

summa eget kapital 6 963 7 545

skulder

Långfristiga skulder

Lån från Åstorps kommun 85 199 96 264

Investeringsfond 0 0

Förskottsbetalda intäkter från anläggningsavgifter 13 392 13 628

summa långfristiga skulder 98 591 109 892

Kortfristiga skulder

upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2 287 3 546

summa kortfristiga skulder 2 287 3 546

summa skulder 100 878 113 438

summa eget Kapital, aVsättningar ocH sKulder 107 841 120 983

Gemensamma nyckeltal med kommuner i Nordvästra Skåne (kkr)

utfall2012

utfall2013

Drifts- och underhållskostnad för:

produktion av dricksvatten (kr/levererad m3) 2,60 2,54

behandling av avloppsvatten (kr/behandlad m3) 2,23 2,83

distribution av dricksvatten (kr/levererad m3) 4,19 4,17

distribution av dricksvatten (kr/m vattenledning) 28,23 29,19

avledning av avloppsvatten (kr/avledd m3) 2,02 2,00

avledning av avloppsvatten (kr/m ledning), exkl dagvatten 30,18 26,89

avledning av avloppsvatten (kr/m ledning), inkl dagvatten 14,32 14,09

Svinn 21,53% 21,50%

interna posterI resultatet ingår ett antal interna poster, det vill säga intäkter och kostnader som uppstått mellan VA-verksamheten och övriga kommunala förvaltningar. Bolag ingående i kommun-koncernen är dock i detta sammanhang extern motpart.

De interna intäkterna består till sin helhet av bruknings-avgifter. Intäkterna har minskat under 2013 beroende före-trädesvis på ändrad verksamhet hos större brukare. Interna kostnader är avseende 2013, något lägre än föregående år med anledning av att nSVA övertagit än fler driftskostnader som således redovisas som externa kostnader. kvarstående interna kostnader framgår av nedanstående tabell:

Interna kostnader (kkr) utfall2012

utfall2013

koncessionsavgift gata 1 000 1 000

Andel Geosecma 0 0

Andel metria 431 431

kravverksamhet, inkasso 109 109

Porto fakturor 61 61

Avgifter för autogiro 10 10

Övrigt porto 0 0

underhåll program 40 40

Larm och bevakning 0 0

Städning 0 0

summa interna kostnader 1 651 1 651

kostnaderna fördelas på följande grunder:

Andel Geosecma: nyttjande av moduler

Andel metria: uppskattat nyttjande baserat på timmar

kravverksamhet, inkasso: Bedömd tidsåtgång enligt schablon

Porto: Andel av utskickade fakturor enligt schablon.

koncessionsavgiften avser ersättning till gatuverksamheten för nyttjande av kommunens mark för ledningsnät. Verksamhe-tens fastigheter är försäkrade genom kommunens försäkring. kostnaden fördelas enligt anläggningarnas värde. VA-verk-samhetens finansiella poster består av internränta till kommu-nen avseende balanserat resultat (intäkt) och anläggningarnas restvärde (kostnad). Räntesatsen utgörs av ett genomsnitt på räntekostnaderna för kommunens anläggningslån. 75% av anläggningsavgifterna periodiseras över 50 år för att matcha avskrivningar på ledningsnätet. VA-verksamheten innehar per 2013-12-31 en skuld till VA-kollektivet om 7,5 mkr. Dessa medel kommer att behövas till kapitalkostnader i samband med framtida behov av investeringar i bland annat renings-verk.

sid 28

kom

mun

fullm

äktig

esid 48 verksamheter

kommunfullmäktigeÅrets Händelserkommunfullmäktige är kommunens högsta poli-tiska organ och har som sådant att besluta i de över-gripande frågorna. Dessutom väcker ledamöterna förslag genom motioner och ställer interpellationer och frågor. under det gångna året har kommunfull-mäktige hållit totalt 10 sammanträden. kommun-fullmäktiges sammanträden har ägt rum i kulturhu-set Björnen. kommunfullmäktiges presidium består av Per-Arne Håkansson (S) som ordförande, Anders Wilhelmsson (S) som 1:e vice ordförande samt nils-Göran nilsson som 2:e vice ordförande.

Årets viktigaste händelser kommunfullmäktige har under 2013 slutbehandlat 7 motioner, varav 5 ansetts besvarade och 2 fått bi-fall. Det har lämnats in 9 nya motioner och vid årets slut fanns 12 stycken obesvarade motioner. några av besluten som togs i fullmäktige under året var:

• Antagande av detaljplan för kvidinge stations-område

• Bildande av utvecklingsbolag inom BFAB • Beslut om godkännande av riktlinjer för vindkrafts-

etableringar i väntan på antagen vindbruksplan • Äldreomsorgsplan för Åstorps kommun 2013-2020• Inköp av fastigheterna kvidinge 1:14 och 1:21 • Antagande av detaljplan för Åstorp 113:90, med

flera Flintstensvägen i Åstorp • Dagvattenpolicy Åstorp • Revidering av alkohol- och drogpolitiska pro-

grammet • ombyggnad av bro på väg 1759• Antagande av Vindbruksplan för Åstorps kommun• Samverkan gemensam räddningsnämnd klippans

och Åstorps kommuner • Antagande av detaljplan för ”Haganäsgatan” del av

Åstorp 112:36 i Åstorp • kärreberga stugby - utbyggnad av spillvattenled-

ningar • konstgräsplan • ny arbetsordning för kommunfullmäktige i Ås-

torps kommun • Policy med syfte att stärka barns och ungas rättighe-

ter i Åstorps kommun med stöd av Fns konvention om barns rättigheter

• Årsplan för kommunfullmäktiges ärenden 2014

eKonomisK redogörelse med Kommentar

Kommentar resultatkommunfullmäktige avviker totalt med 201 kkr i huvudsak förklarat av följande: utbildningsdag för kommunfullmäktiges ledamöter -101 kkr samt ej infriat sparbeting -100 kkr.

Alla belopp i kkr

resultat

utfall 2013 utfall 2012 utfall 2011

Intäkter 0 0 0

kostnader -1 024 -947 -732

varav personal -574 -656 -522

nettokostnad -1 024 -947 -732

Budget -823 -812 -633

Budgetavvikelse -201 -135 -99

Per-Arne Håkansson (S), ordförande

eva bergdahl, kommunsekreterare

verksamheter verksamheter sid 39sid 29

valnämnd

sid 49

ValnämndÅrets HändelserValnämnden har mellanår och har endast haft ett sammanträde inför val år 2014 då det både är europaval och riksdag/kommunalval.


Kommentar resultatValnämndens resultat avviker positivt med 13 kkr i huvudsak beroende på färre sammanträden än budgeterat.

Alla belopp i kkr

resultat

utfall 2013 utfall 2012 utfall 2011

Intäkter 0 0 0

kostnader -4 -3 -3


nettokostnad -4 -3 -3

Budget -17 -17 -18

Budgetavvikelse 13 14 15


ulf cronbring (s), ordförande

sid 28

kom

mun

revi

sion

sid 50 verksamheter

kommunrevisionÅrets Händelserrevisionens sammansättning 2013Revisionen har under året haft följande samman-sättning:

• ordförande Sven Ekelund (m)• 1:e vice ordförande tord Sturesson (m)• 2:e vice ordförande Bengt Joehns (S)• Ledamot nils Persson (kD)• Ledamot kristoffer Glinka (S)

VerKsamHetVerksamheten 2013 har bestått av granskningar av delårsbokslut och helårsbokslut samt fem förvalt-ningsgranskningar.

Sakkunnigt biträde har varit Ernst & young med magnus Helmfrid som kontaktperson.

under året har kristoffer Glinka (S) ersatt mar-tina Engberg (S) i revisionen.

Ett flertal studiebesök har gjorts under året i samband med revisionens sammanträden, där in-bjudan gjorts och diskussioner först med represen-tanter för nämnder och förvaltningar.

Förvaltningsgranskningarna har följts upp med genomgångar tillsammans med berörda förvalt-ningsars arbetsutskott.

Verksamheten i bolagen har följts genom lek-mannarevision.

Granskning av Finsams verksamhet har genom-förts.

Lekmannarevisor och ersättare har deltagit i möten med övriga ägares lekmannarevisorer för nSR och nSVA.

granskningsrapporterFöljande granskningar har genomförts under året:

• Inköpskort och drivmedelskort• Detaljplan- och bygglovsprocesser• Intern kontroll • Delårsrapport 2013-07-31• Avtalshantering• Förrådsrutiner• Bokslutsgranskning 2013-12-31


Kommentar resultatRevisionens resultat följer budgeten för 2013. Revisio-nens verksamhet för 2013 avslutas med revisionen av årsbokslutet 2013.

framtidenmålsättningen är att genomföra 4-5 granskningar, av nämnderna och bolagen 2014.

I samband med ny upphandling av revisionstjäns-ter har beslut tagits att för perioden 2014-2017 anlita kPmG.

Alla belopp i kkr

resultat

utfall 2013

utfall 2012

utfall 2011

Intäkter 28 28 28

kostnader -841 -838 -815


nettokostnad -813 -810 -787

Budget -813 -810 -787


Sven Ekelund (m), ordförande

verksamheter verksamheter sid 39sid 29

kom

munstyrelse

sid 51

kommunstyrelseÅrets HändelserStyrelsen bereder ärenden inför kommunfullmäkti-ges beslut, samt leder och samordnar övergripande verksamhet. Styrelsen har också en uppsiktskyl-dighet som utöver den traditionella nämnds- och förvaltningsorganisationen, också innefattar kom-munens hel- och delägda bolag. kommunstyrelsens egen förvaltning omfattar central administration, strategiska funktioner, samhällsbyggnadskontoret, räddningstjänsten, arbetsmarknadsenheten, vuxen-utbildningen och integrationsenheten.

kommunstyrelsen har under 2012 haft 11 sam-manträden. kommunstyrelsens arbetsutskott har genomfört 21 sammanträden. Räddningstjänsten tillhör sedan 2014 den gemensamma Räddnings-nämnden för Åstorps och klippans kommuner.

till kommunstyrelsen hör även pensionärsrådet, handikapprådet och folkhälsorådet samt brottföre-byggande rådet som under året har ett antal möten.

Årets viktigaste händelser några av de viktigaste besluten som under året togs i kommunstyrelsen var: • utredning av kommunalt avlopp på landsbygden • Ansökan om planbesked för detaljplan med nor-

malt planförfarande för Centrum nordost (delar av fastigheterna Åstorp 113:15, Åstorp 113:20, Björnekulla 13:163 med flera

• Försäljning av fastighet Åstorp 112:21 (kv. Resedan)

• Information och uppföljning efter Länsstyrel-sens tillsyn enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor

• tillsynsplan för Åstorps räddningstjänst 2013• Återvinningsstationer • Förlängning avseende avtal om samtjänst mellan

Åstorps kommun och polismyndigheten i Skåne, polisområde nordvästra Skåne

• Överenskommelse om planering för införande av persontrafik på Söderåsbanan, del av Godsstrå-ket genom Skåne

• kommunikationsstrategi för Åstorps kommun • Samverkan avseende löne- och pensionsadminis-

tration i Skåne nordväst • Bidrag till samlingslokaler • Centrumutvecklingsprojekt Åstorp: Centrum 2.0• Elektrifiering av industrijärnväg • Struktur folkhälsorådet • Försäljning av del av fastigheten Broby 4:21


Kommentar resultatkommunstyrelsens visar en positiv budgetavvikelse på 60 kkr. Störst positiv avvikelse visar folkhälso-rådet 57 kkr på grund av ej använda budgeterade medel för kurser och konferenser. Även handikapp-rådet redovisar positiv budgetavvikelse på 13 kkr på grund av lägre kostnad än budgeterat för sam-manträden. kommunstyrelsens avvikelse uppgår totalt till -10 kkr. Positiv avvikelse noteras gällande fasta- och sammanträdesarvoden 101 kkr, medan inköp av konsultverksamhet -94 kkr, kopiering -14 kkr samt övriga kostnader -3 kkr visar negativ budgetavvikelse.

Kommentar investeringsredovisning utfallet avser kostnader för kvidinge tågstation 9 216 kkr. Ej använda medel avser markköp 3 000 kkr, inventarier nytt centralkök 7 100 kkr samt tågstation kvidinge 17 985 kkr.

Alla belopp i kkr

resultat

utfall 2013

utfall 2012

utfall 2011

Intäkter 0 0 0

kostnader -3.143 -3.081 -2.900

varav personal -1.602 -1.1724 -1.647

nettokostnad -3.143 -3.081 -2.900

Budget -3.203 -3.198 -3.160


Alla belopp i kkr

inVesteringar

utfall 2013

utfall 2012

utfall 2011

Intäkter 0 0 0

kostnader -9.216 0 0

nettokostnad -9.216 0 0

Budget -37.301 -10.100 -6.085

Budgetavvikelse 28.085 10.100 6.085

ronny sandberg (s), ordförande


sid 28

kom

mun

styr

else

förv

altn

ing

sid 52 verksamheter

Årets HändelserKanslikanslienheten fick utökat tjänsten som huvudregistrator till 100%. Vidare har styrdokument avseende utlämnade av handlingar och post-hantering utarbetats.

ekonomiEkonomifunktionen för bygg- och miljönämnden har utförts av ekono-mienheten.

Fortsatt arbete med att aktualisera och komplettera ekonomihandboken har pågått under året.

Förberedelser för och införande av elektronisk fakturahantering har utförts.

personalEn personalklubb bildades och fem populära aktiviteter har genomförts.

Samtliga chefer och skyddsombud har vid 2013 års utgång genomgått en tre dagar lång arbetsmiljöutbild-ning.

Samtliga chefer deltog i en två dagars arbetsrättsutbildning.

Lönesamverkan med Perstorp avslutades. Beslut togs om ett ge-mensamt löne- och pensionscenter inom ramen för Skåne nordväst.

Projektet ung kraft Åstorp starta-des. Syftet med projektet är att unga arbetslösa ska får förutsättningar att lyckas på arbetsmarknaden.

två introduktionsdagar för nyan-ställda samlade många medarbetare.

Inrangeringsförhandlingar har genomförts för övertagande av räddningspersonalen från klippans kommun.

En medarbetarundersökning genomfördes i slutet av året.

Åtta ledarforum har anordnats.

itkommunens serverpark har moder-niserats med inköp av ny lagringsser-ver med större kapacitet.

Inköp och driftsättning av ett avancerad backupprogram ökar

återställningsmöjligheten av förlo-rade filer.

Flertalet serverbaserade program har uppgraderats.

Fortsatt utveckling har skett av kommunens infrastruktur inom det trådlösa nätverket.

En stor satsning har gjorts för att kunna modernisera kommunens pc-park.

medborgarkontor och växelVartannat år genomför medborgar-kontorets personal mätningar avse-ende inkomna ärenden. 2008 visade mätningarna ett flöde om cirka 1000 kontakter under en tvåveckorsperiod medan siffran för 2013 uppsteg till cirka 1800 kontakter. Fördelning visar att ökningen av kontakterna till stor del avser fysiska besök. Det är också personalens bedömning att det i Åstorps kommun finns ett ökat behov av allmän samhällsvägledning då de flesta myndigheter inte finns representerade i kommunen och många medborgare har svårt med språk, fylla i blanketter osv. Sedan neddragningarna 2009 och 2010 har situationen på medborgarkontoret till och från varit orolig och specifikt under 2013 har även personalomsätt-ningen på kontoret varit hög.

Kris och säkerhetunder året hanterades masskrocken på tranarpsbron tillsammans med Räddningstjänsten, krisstaben och PoSom-gruppen.

I övrigt har inga större olyckor och kriser inträffat. utbildningar och övningar har genomförts för personal inom krisberedskapsorga-nisationen. Beredskapsplaner har varit uppdaterade. krisberedskap har upprätthållits genom tiB (tjänste-man i beredskap) i samarbete med RCB-tiB Skåne nordväst. I det lo-kala krishanteringsrådet har viktiga aktörer inom kommunen mötts.

näringsliv och turismCentrumutvecklingsarbetet har påbörjats genom projektet Centrum 2.0. näringsliv, föreningar, kom-munen ska tillsammans utveckla centrum.

medborgarkontoret har blivit auktoriserat som turistbyrå vilket leder till att Åstorp befinner sig på samma strategiska nivå som övriga kommuner gällande turism.

Företagsaktiviteter såsom frukost-möten, inspirationsdag i februari, luncher har genomförts. Syftet är att stärka samverkan mellan kommun och näringsliv.

En servicemätning av kommu-nens myndighetsutövning gentemot företag är genomförd. totalt deltog 197 kommuner i undersökningen. Åstorps kommun fick ett resultat på 74, vilket räknas som ett högt betyg enlig SkL. medelvärdet på samtliga deltagande kommuner är 67.

uppvaktning av regeringens till-satta utredare, träff med tf generaldi-rektör samt fastighetschef på Statens Fastighetsverk genomfördes för att belysa kommunens inställning och engagemang i frågan kring tomarps kungsgård.

överförmyndareEn ny ersättare för överförmynda-ren utsågs i juni. Länsstyrelsen har genomfört tillsynsbesök utan an-märkningar under året. under 2013 startade även Åstorp upp sitt boende för ensamkommande barn vilket medförde särskilda utbildningsinsat-ser för gode män.

Avseende budget- och skuld har en vikarie tillsatts på tjänsten och denna har genomgått utbildning i bland annat ärendehanterings-systemet BoS. Ärendemängden var fortsatt hög, då antalet skuldsatta fortsätter öka i kommunen.

företagshälsovårdenFöretagshälsovårdens koordinator / beteendevetare är sammanhållande i rehabiliteringsutredningar och har dessutom enskilda samtal och i viss mån konflikthanteringar.

kommunstyrelseförvaltning

2013 kommunStyRELSEFÖRVALtnInG

verksamheter verksamheter sid 53

Företagshälsovårdsläkaren har genom-fört lagstadgade undersökningar som i kommunen gäller räddningstjänsten och nattarbetande.

Ergonomen har gjort ett flertal ar-betsplatsgenomgångar och även haft utbildningar inom det ergonomiska området.

Stresshanteringskurser har hållits under vår och höst. Hälsoprofilbedöm-ningar har erbjudits. massören arbetade enbart på brandstationen och gick dess-utom ner i tjänst och arbetar numera halvtid.

integrationsenhetenIntegrationsenheten avslutade ett 4-årigt ESF-projekt ”Integration genom arbete” med framgång.

Integrationsenheten har tagit emot 50 nya flyktingar under året, varav sex är kvotflyktingar.

två utbildningar har hållits under året med 35 elever från kommunen samt fem lärare om förintelsen med besök på förintelseläger i Polen.

tillsammans med personalchefen har ett vänortsbesök i polska Walcz gjorts.

under året har hemmet oasen för ensamkommande barn och ungdomar startats, med ny verksamhet och ny per-sonal. Sex ensamkommande ungdomar har mottagits.

Enheten har ordnat flera aktiviteter med flyktingar vid olika högtider.

under året har samverkan skett med flera kommuner i Skåne nordväst om etableringen, samhällsorientering och ensamkommande barn. kontinuerlig dialog med migrationsverket om en för-läggning för asylsökande i kommunen.

arbetsmarknadsenhetenArbetsmarknadsenheten omfattar arbetsmarknadsåtgärder inom kom-munen samt en arbetsmarknadsinriktad daglig verksamhet för personer med en fysisk-, psykisk eller intellektuell funk-tionsnedsättning.

Den öppna arbetslösheten var under årets sista vecka 390 personer, detta är en minskning med cirka 15% jämfört med första veckan 2013. när det gäller antalet arbetssökande i program med

aktivitetsstöd var denna siffra 382 per-soner vilket är en minskning med cirka 6% jämfört med början på året.

Åstorp har haft en mer gynnsam utveckling av arbetslösheten (summan av öppet arbetslösa och sökande i pro-gram med aktivitetsstöd) än såväl re-gion Skåne som riket. Åstorp har dock fortfarande en större andel arbetslösa än riket.

under 2013 har Arbetsmarknadsen-heten tecknat överenskommelser med Arbetsförmedlingen om att verkställa:

• Jobbsökaraktiviteter med coachning för ungdomar inom jobbgarantin.

• Arbetsträning inom jobb- och ut-vecklingsgarantin.

• Förstärkt arbetsträning inom jobb- och utvecklingsgarantin.

• Sysselsättning inom jobb- och ut-vecklingsgarantin tredje fas.

under 2013 undertecknade alla 11 kommunerna i Skåne nordväst en över-enskommelse om samarbete i arbets-marknadsfrågor.

samhällsbyggnadskontoretunder 2013 påbörjade tekniska konto-ret ombyggnad av bron över järnvägen på malmövägen, den sk kamelryggen. Bron kommer att öppnas för trafik under april 2014.

under hösten 2013 påbörjades ar-betet med en pågatågstation i kvidinge. Stationen kommer att invigas i augusti 2014.

Etapp tre av gång- och cykelväg längs Storgatan i kvidinge påbörjades i december 2013. Arbetet kommer att vara klart i maj 2014.

trädplantering längs Esplanaden färdigställdes.

Arbetet med en ny VA-taxa har pågått.

Överläggningar med nSVA (nord-västra Skånes Vatten och Avlopp) och Bjuvs kommun gällande ev gemensamt reningsverk pågår.

Arbetet med anslutning av kärreber-ga stugby till kommunens avloppsnät har påbörjats.

räddningstjänstenÅret 2013 var ett mycket händelserikt år

för räddningstjänsten. operativt startade året med den

stora olyckan på tranarpsbron. Rädd-ningstjänsten och kommunens för-måga utsattes för en riktig prövning då olyckan var en av Sveriges största olycka genom tiderna med ett 80 tal fordon och 40 tal skadade. olyckan engagerade alla räddningstjänster i Skåne nordväst och hela dess ledningsstruktur. utred-ningarna som blev klara i slutet av 2013 visar på en del avvikelser.

I höst har gemensamma utbildning-ar för befälen i Skåne nordväst genom-förts under en vecka.

under året har räddningstjänsten också hjälpt flera av grannkommunerna på stora bränder, här kan nämnas indu-stribrand i Helsingborg och brand på träindustri i klippans kommun. I slutet av året har räddningstjänsten dock åter prövats i förmågan att klara svåra vä-derförhållanden.

Stormarna Simone och Sven satte åter kommunen och räddningstjänsten på prov i den hårda blåsten. Vid båda stormarna så byggde räddningstjänsten upp en mindre stab tillsammans med kris och säkerhetssamordnare, som täckte både Åstorps och klippans kom-mun.

Året har präglats av sammanslag-ningen av Åstorp och klippans rädd-ningstjänster och den process som denna krävt. Båda kommunerna tog beslut om att skapa en gemensam rädd-ningsnämnd och ha Åstorp som säte för räddningstjänsten.

under 2013 har räddningstjänsten också upphandlat ett nytt tankfordon. Det som är nytt med denna tankbil är att den även kan fungera som förstafor-don det vill säga släck/räddningsenhet, ifall första bilen skulle vara på service eller upptagen på övning eller liknande. Det finns också modern mobil klipp-utrustning för trafikolyckor. Bilen som blir en form av kombifordon har väckt stort intresse utanför kommunen och det kommer säkert bli många studiebe-sök från andra kommuner framöver.

under året har cirka 700 st utbildats inom skola och kommun, gällande brandskydd och HLR samt haft 150 tal personer på studiebesök.

kommunStyRELSEFÖRVALtnInG 2013

verksamhetersid 54

VerKsamHetsmÅl

1. FokuSomRåde: FleR I aRBeTe och FleR FöReTaG

1.1 mål: så många som möjligt av kommu-nens vuxna invånare ska försörja sig genom arbete.

Aktivitet: Av de deltagare som anvisats till ar-betsmarknadsenheten med målsättningen att finna ett arbete eller utbildning ska minst 50% ha uppnått målet när insatsen är avslutad.

under året har 120 personer avslutats med denna inriktning. 49 personer (41%) har gått till arbete och 14 personer (12%) till utbildning. totalt 53%

Aktivitet: Nya verksamhetsområden håller på att iordningställas på södra industriområdet. En ny detaljplan för verksamheter vann laga kraft under oktober 2012. Inom denna plan kommer kommunen att kunna sälja fastigheter som genererar arbetstillfällen. För att ytterlig-gare kunna vidga området pågår att förhand-lingar om nedmontering av en större kraftled-ning inom området. Detta för att ytterliggare större arealer kan planeras för verksamheter.

Samhällsbyggnadsenheten arbetar för att utveckla södra industriområdet så att fler företag och därmed fler arbetstillfällen kommer till kommunen. under 2013 har ett företag, Cirkabinex AB, ansökt om mark, och flera andra har visat intresse.

1.2 mål: fler unga i åldern 18-24 år ska beredas sysselsättning och få stöd i att finna vägar till egen försörjning.

Aktivitet: I Arbetsmarknadsenhetens ungdoms-projektet tillsammans med Arbetsförmedlingen ska minst 40% ha uppnått målet med arbete eller studier efter avslutad insats.

under året har 47% av personer som av-slutats i ungdomsprojektet uppnått målet.

1.3 mål: Kommuninvånarnas hälsa ska förbättras.

Aktivitet: Arbetsmarknadsenheten erbjuder möjlighet till rehabilitering genom anpassad arbetsträning för att tydliggöra arbetsförmåga och arbetsutbud samt arbetsträning ingående i andra program.

under året har 54 personer avslutats enligt ovanstående delmål.

Aktivitet: Arbetet med att identifiera bakgrun-den till ohälsotalet har inletts. Bland annat har en folkhälsoprofil för Åstorps kommun upprät-tats inom ramen för en verksamhetsförlagd ut-bildning 25 mars – 31 maj 2013, Kristianstad högskola. Vidare analys av profilen planeras.

under hösten 2013 har beslut om ny struktur antagits. Rådet kommer under 2014 att kompletteras med chefstjäns-temän med syfte är att skapa en närmre dialog mellan förvaltningarna och därmed möjliggöra en mer operativt verksamhet med framtagna fokusområden som ut-gångspunkt.Åstorps kommun har även ingått en sam-verkan med sex kommuner i Skåne nord-väst med syfte att kartlägga gemensamma styr- och ledningsformer för det förebyg-gande folkhälsoarbetet. Bakgrunden till samverkan är att flera av kommunerna i regionen delar flera risk- och sjukfaktorer. Projektet stöds av Region Skåne.

1.4 mål: turistomsättningen i kommunen ska öka.

Aktivitet: Tillsammans med medarbetare, näringslivet och andra kommunala verksam-heter utveckla Åstorps möjligheter för ökad turistnäring. Sker även genom samarbete lo-kalt, inom Söderåskommunerna och Familjen Helsingborg. utbudet synliggörs i kommunen för besökare, press och andra intressenter.

omsättningen 2012 var 119 miljoner . En ökning med 13,5% från 2011 (105 miljo-ner).

Aktivitet: utvecklingen av turismnäringen sker i samverkan mellan medborgakontoret och kommunens näringslivsutvecklare genom att information sprids, planering genomförs. Antalet besökande turister ska mätas under juli - augusti via enkätundersökning.

Arbetet med besöksnäringen har utveck-lats under året. Det har bland annat skett genom samverkan med de andra Söder-åskommunerna.De produkter som besöksnäringen erbju-der finns idag exempelvis på gemensam-ma hemsidor för att presentera utbudet i kommunen.

Aktivitet: Inför sommarmånaderna planeras auktorisation för medborgarkontorets turist-verksamhet samt förbättrad hänvisning och skyltning såväl till medborgarkontoret som inne på medborgarkontoret.

Skyltning avseende turistinformationen in till och inne på medborgarkontoret har förbättrats. I samband med auktorisa-tionen fick verksamheten börja använda den gröna informationsskyltningen. yttre skyltning saknas fortfarande från t ex tågstationen.

1.5 mål: myndighetsutövning och service mot företagen ska förbättras.

Aktivitet: Myndighetsutövning ska följa plane-rad tillsynsplan enligt LSo (Lagen om skydd mot olyckor) och LBE (Lagen om brandfarliga och explosiva varor). Bygglovsärenden bör effektiviseras med bättre rutiner tillsammans med BMN (bygg och miljönämnd).

myndighetsövning och tillsynsplan har följts och ärendena har registrerats och följts upp varje månad i Daedalos verk-samhetsstöd. under året har genomförts 55 st LSo/LBE tillsyner och ett 30 tal bostadstillsyner. Bygglovsärende och re-misser har hanterats och genomförts i den om fattning som efterfrågats, alla remissä-renden är registrerade. Bygglovsärendena lyfts nu även upp i veckomöten med sam-hällsbyggnadsenheten. Räddningstjänsten fick också mycket högt betyg (index 90) i servicemätningen ”Insikt 2013” som utförs av Sveriges kommuner och Lands-ting.

Aktivitet: För att underlätta för företag att etablera sig i kommunen pågår arbetet med att förbättra bemötandet gentemot de företag som vill etablera sig.

Rutiner för ett bra bemötande av företag som vill etablera sig i kommunen kommer att förbättras med en ny tjänst som mark- och exploateringsingenjör som kommer att anställas under första kvartalet 2014.

Aktivitet: Medborgarkontoret handlägger ärenden enligt alkohollagen. Följande punkter ses över:

• Förtydligande av begäran av handlingar• tillgänglighet hos handläggare• Dialog- och utbildningsträffar


verksamheter sid 55

medborgarkontoret har enligt gällande lag-stiftning under hösten upprättat förslag till riktlinjer i syfte att skapa förutsebarhet för om en etablering som planeras kan ges tillstånd samt att skapa likabehandling inom kommu-nen av ansökningar om serveringstillstånd. Även dialogträffar med kommunens närings-livsansvariga har genomförts. 2. FokuSomRåde: uTveckla aTTRakTIvT BoeNde

2.1 mål: fler väljer att bosätta sig i Åstorps kommun.

Aktivitet: Verka för att kommunens verksam-het ska präglas av tillgänglighet, god service och hög kvalitet.

Integrationsenheten har en kontinuerlig dialog med privata och kommunala bolag i kommunen för att ordna bostäder. Då många själva ordnar egen bostad hjälper integrationsenheten dessa att etablera sig i kommunen.

Aktivitet: Kommunen ska ha en hög säkerhet mot skador och störningar i den kommunala verksamheten med syfte att det ska vara en trygg och säker miljö för kommunens anställda och de människor som berörs av kommunens verksamhet.

kommunen arbetar aktivt för en hög säkerhet mot skador och störningar i den löpande kommunala verksamheten med syfte att det ska vara en trygg och säker miljö för kommunens anställda och de människor som berörs av kommunernas verksamhet. kontinuerligt arbete genom-förs med säkerhetsanalyser, riskinvente-ringar, konsultationer och utbildning av personal.

Aktivitet: Förbättra och utveckla marknads-föringen av kommunen. Skapa samsyn inom enheten och kommunen om kommunens vision och mål. utveckla kanslienhetens service genom att förstärka tillgängligheten och för-bättra informationen.

En registrator har anställt på heltid vilket har ökat servicenivån och tillgängligheten. Avseende informationen pågår ett kon-tinuerligt arbete med att förbättra och förstärka kommunens hemsida.

Aktivitet: Samhällsbyggnadsenheten arbetar med att iordningsställa byggbar mark enligt beslut i översiktsplanen. Arbete / projekt pågår med att etablera 50 st nya radhus i centrala Åstorp. Planavdelningen är förstärkt och arbe-tet med att exploatera flera områden för bostä-der kommer att påbörjas under året. Intresse har visats för att i år börja bebygga tomter vid Glasblåsaregatan i Hyllinge.

Vid Hantverkaregatan och trastgatan har 18 nya radhuslägenheter iordningställts. I kvarteret Resedan pågår uppförande av 32 nya lägenheter. målet att producera 50 nya lägenheter under 2013 har uppfyllts. SBE har med projektet centrum 2.0 startat en process för att bland annat bygga fler lägenheter i centrum.

Aktivitet: Planläggning och igångsättande av arbetet att utveckla näringsverksamheten i centrum av kommunen.

Arbetet kring utvecklingen av centrum är påbörjat genom projekt Centrum 2.0, projektet inkluderar näringsverksamhet.

Aktivitet: Arbete med torrhamnsprojekt inom samarbetet Familjen Helsingborg.

Inom Familjen Helsingborg pågår arbetet med torrhamnsprojektet.

Aktivitet: Ansluta nya VA-abonnenter på landsbygden till avloppsnätet.

VA-verksamheten ska erbjuda en service som bidrager till en god hälsa. För närva-rande ligger mycket fokus på att ansluta nya VA-abonnenter på landsbygden till avloppsnätet. under 2013-2014 kommer samtliga hushåll på Björnås att anslutas till kommunalt avlopp. kärreberga stugby kommer att anslutas 2013-2014. många fastighetsägare på landsbygden önskar kommunalt avlopp, och erbjudes anslut-ning vid kommunens gräns för verksam-hetsområde.

Aktivitet: upprustningen av Nyvångs avlopps-reningsverk.

upprustningen av nyvångs avlopps-reningsverk fortsätter. under 2013 har fortsatta utredningar med Bjuvs kommun genomförts för att om möjligt kunna enas om att ev bygga ut nyvångsverket för båda kommunerna.

2.2 mål: invånare ska få ett gott bemötande i sina kontakter med kommunen och dess personal.

Aktivitet: Arbetssättet ska präglas av en hög servicenivå gentemot medborgare/kund samt ett positivt och professionellt bemötande.

Planering och tillgänglighet stäms av och följes upp kontinuerligt månadsvis mot verksamhetsstödet och i samband med APt mötena.

Aktivitet: Anställda och deltagare i Arbets-marknadsenhetens verksamhet ska hela tiden sträva efter ett gott bemötande i sina kontakter med invånarna i kommunen. Klagomål ska alltid följas upp och återkopplas till berörd person.

Detta är en ständigt levande fråga på ar-betsplatsträffar och avdelningsmöte. Såväl anställda som deltagare inom Arbets-marknadsenheten alltid ska sträva efter ett gott bemötande i sina kontakter med kommunens invånare. klagomål följs upp och återkopplas till berörda personer.

Aktivitet: Rutiner utarbetas för utlämnande av handlingar från diarium och arkiv. Tydliga beskrivningar om rutiner och tider ska läggas ut på hemsidan och ska finnas på Medborgar-kontoret.

Rutiner har utarbetats men dessa är av intern karaktär och ska därför inte publi-ceras på hemsidan eller finnas på medbor-garkontoret.

Aktivitet: Introduktionsdag för alla nyan-ställda.

under 2013 har två uppskattade introduk-tionsdagar genomförts.

Aktivitet: Kommuninvånare som vänder sig till medborgarkontor och växel ska få ett gott bemötande.

Verksamheten på medborgarkontoret har under året belastas ovanligt mycket av hög personalomsättning. Det har inneburit svårigheter med introduktion främst avse-ende den ej lagstadgade verksamheten. Avseende växelfunktionen har kritik rik-tats från samverkanskommunerna i 4-k då bemanningen i Åstorp anses bristfällig.


verksamhetersid 56

Aktivitet: Samhällsbyggnadsenheten kommer att utveckla ett kvalitetssäkringssystem för hur kontakterna upplevs i sin kontakt med kom-muninvånare och andra intressenter.

Samhällsbyggnadskontoret kommer att utveckla ett kvalitetssäkringssystem för hur kontakter handlägges. I detta system ska finnas en tydlig telefonpolicy där det blir lättare att nå tjänstemännen. Arbetet har inte hunnits med under 2013.

Aktivitet: överförmyndare ska enligt Föräld-rabalken finnas utsedd i kommunen och vara tillgänglig för allmänheten.

En utsedd överförmyndare och ersättare finns. under 2013 genomförde Länsstyrel-sens en granskning av verksamheten och då konstaterade att kraven på tillgänglighet uppfylldes.

Aktivitet: Information om överförmyndarverk-samheten ska finnas på kommunens hemsida.

Det finns aktuell information på hemsidan men detta är ett pågående arbete att hålla informationen uppdaterad.

Aktivitet: Genomföra informationsmöten och utbildningar för blivande gode män/förvaltare.

Såväl utbildningar som informationsmö-ten har hållits under 2013.

Aktivitet: Arbetssättet ska präglas av en hög servicenivå gentemot medborgare/kund samt ett positivt och professionellt bemötande.Planering och tillgänglighet ska alltid vara avstämd i gemensam planering.

Planering och tillgänglighet har följts upp kontinuerligt månadsvis mot verksamhets-stödet Daedalos och i samband med APt mötena.

2.3 mål: informationen och servicen på kommunens hemsida ska vara väl utvecklad och tillgänglig.

Aktivitet: Kommunens hemsida ska utveckla utifrån SKL:s mall ”Information för alla” och arbete med ett förtydligande av rollerna för webbadministratörerna ute i förvaltningarna ska genomföras.

En kommunikationsansvarig är rekryterad och tillträder tjänsten den 24 mars 2014.

Aktivitet: Arbetsmarknadsenhetens hemsida ska uppdateras kontinuerligt.

En person har som sitt bevakningsområde och se till att hemsidan ständigt uppda-teras.

Aktivitet: Räddningstjänstens sidor på hemsi-dan ska ses över två gånger årligen plus att de kampanjer som genomförs enligt planering ska publiceras på hemsidan.

Räddningstjänstens information på kom-munens hemsida är kontrollerad och uppdaterad under året. De kampanjer och den information som varit av vikt har publicerats på hemsidans startsida, bla ge-nomfördes det en stor informationsinsats på hemsidan vid olyckan på tranarpsbron och vid stormarna Simone och Sven.

2.4 mål: Kommunens invånare ska känna sig trygga i samhället.

Aktivitet: Räddningstjänstens ska följa plane-rad tillsynsplan enligt LSo (Lag om skydd mot olyckor) och LBE (Lagen om brand och explo-siva varor). 90% av kommunens invånare ska nås av livräddande styrka inom 20 minuter.

På den operativa sidan har målet uppnåtts med att nå 90% av våra medborgare med livräddande styrka inom 20 min. Vid 47% av utryckningarna har styrkan varit på plats inom 10 min, vid 88% inom 15 min och vi 99% inom 20 min. 1% av larmen har tagit mer än 20 min innan styrkan har varit på plats, vid dessa tre tillfälle är det SoS alarm som haft lång larmbehand-lingstid.tillsynsplanen har genomförts enligt plan och följts upp i verksamhetsstödet.

Aktivitet: Genom samtjänst med polismyndig-heten arbetar medborgarkontoret för att tydlig-göra informations- och kontaktkanaler.

medborgarkontoret och polisen i Åstorp har fortlöpande kontakt. Informationen på polisstationen och på kommunens hem-sida har setts över.

Aktivitet: Folkhälsoperspektivet ska beaktas vid samhällsplanering.

Folkhälsorådet har under året delvis besvarat inkomna remissförfrågningar från samhällsbyggnadsenheten. Enheten

har även bjudit in folkhälsosamordnaren till projektarbete under 2013 avseende planering av cykelbanor i kommunen. Enhetschef för samhällsbyggnadsenheten kommer från 2014 att medverka i folkhäl-sorådet. Inga hälsokonsekvensbeskrivningar har upprättats i samband med beslut om de-taljplaneringen.

Aktivitet: Samhällsbyggnadsenheten arbe-tar med att förbättra den fysiska miljön på allmänna platser. För närvarande pågår ett arbete med att förbättra belysningen i parker och bostadsområden. Samhällsbyggnadsenhe-ten arbetar med olika projekt för att förbättra trafiksäkerheten.

SBE arbetar med att förbättra den fysiska miljön på allmänna platser. under 2013 har belysningen i bostadsområden och parker förbättrats. För att öka trafiksäker-heten har ett projekt startats med fokus på cykelvägarna. En enkät bland skolbarnen har genomförts för att kunna erhålla ett bra underlag för detta arbete.I kvidinge fortsätter arbetet med Storgatan som får en separat gång- och cykelväg.

2.5 mål: ett turistmål skal bli ett av skånes tio mest besökta.

Aktivitet: Påbörja arbetet med utveckling av Makadammen under 2013.

Arbetet med makadammen pågår.

3. FokuSomRåde: FöRBäTTRa FRamTIdeN FöR BaRN, uNGa och äldRe3.1 mål: service och omsorg av äldre ska vara av hög kvalitet.

Aktivitet: Mätning av handläggningstider vid hantering av bidrag för bostadsanpassning.

Handläggningstiden skiljer sig mycket åt från ärende till ärende, från fyra dagar till 349 dagar. Svårigheten är att handläggarna inte alltid kan påverka hur lång tid ett ärende kommer att ta i anspråk. Faktorer som kan påverka statistiken för hand-läggningen är t ex offertförfråga, tid hos entreprenör efter beställning, om ansökan är komplett, om ärendet ska beslutas poli-tiskt, sökandes hälsotillstånd, när fakturan inkommer mm.


verksamheter sid 57

4. FokuSomRåde: FleR väljeR kommuNeN Som aRBeTSGIvaRe4.1 mål: ledare i Åstorps kommun ska ha god ledarkompetens.

Aktivitet: Alla ledare i operativ tjänst ska ha minst räddningsledare A-utbildning.

Alla ledare i ordinarie operativ tjänst har i dag räddningsledare A-utbildning eller högre.

Aktivitet: Arbetsmiljöutbildningar för chefer och skyddsombud samt arbetsrättsutbildning för chefer ska genomföras under året, vidare ska åtta ledarforum hållas. Arbetet med nya FAS 05-avtalet ska fortsätta och en kom-munövergripande modell för avslutningssam-tal ska utvecklas. Inom ramen för samarbetet inom Skåne Nordväst ska ett ledarprogram utformas. Rutiner för uppföljning av arbets-miljöarbetet ska utarbetas, rekryterings-processen ska stärkas och utvecklas genom förbättrade kravprofiler, intervjuteknik, referenstagning och utbildning.

många av aktiviteterna är genomförda men resultat är inte klart. Avvaktar med-arbetarenkäten.Planerade arbetsrätts- och arbetsmiljö-utbildningar har genomförts för chefer och skyddsombud. Åtta ledarforum har hållits. Arbetet med att utveckla samverkan med fackliga or-ganisationerna (FAS 05) har fortskridit. kommunövergripande modell för avlut-ningssamtal är under framtagande men ännu inte klar. Ledarprogram inom Skåne nordväst har startat och Åstorp bidrar med deltagare. Arbetsmiljöarbetet och förbättrats och rutinerna har strukturernas och sam-ordnats. kompetensen kring rekrytering har stärkts och vikten av god referenstagning har påtalats vid flera ledarforum. Behö-righet att göra rekryteringstester finns numera internt inom kommunen.

4.2 mål: fler ska ges möjlighet till heltid eller önskad tjänstgöringsgrad.

Aktivitet: Sträva efter att bereda möjlighet i verksamheten så att alla medarbetares öns-kemål om sysselsättningsgrad kan tillgodoses.

Arbetet med att bereda möjlighet till önskad sysselsättningsgrad fortskrider.

4.3 mål: medarbetare ska trivas och utvecklas i Åstorps kommun.

Aktivitet: En bra och tydlig lönestruktur som är konkurrenskraftig ska utformas och som bygger på omvärldsbevakning och analyser. Personalhandboken som finns på intranätet ska utvecklas och moderniseras och personal-relaterade frågor ska finnas tillgängliga på kommunens hemsidan. Löneavdelningen ska utvecklas genom en organisationsförändring för att minska sårbarheten och öka servicen. Policyn om tobaksfri arbetsmiljö ska följas upp och samarbetet med friskvårdsenheten och företagshälsovård ska utvecklas. översyn av samtliga policys inom personalenheten ska göras och leda till att en medarbetarpo-licy arbetas fram.

En personalklubb har bildats för att öka trivseln och gemenskapen i kommunen. Evenemangen har varit mycket uppskat-tade.Lönesamarbetet med Perstorps kom-mun har avvecklats i god anda och utan driftsstörningar. Arbetet att skapa och bygga ett gemensamt lönecenter har präglats av delaktighet och gott samar-bete. Centrat beräknas var i drift under våren 2014. kommunen har gett förutsättningar för medarbetare att växla en del av lönen mot pension.kommunen har genomfört utbildningar i arbetsrätt och arbetsmiljö för chefer och skyddsombud.Personalhandboken har utvecklats.Lönerevisionen genomfördes på ett bra sätt och i god anda.Arbetet med att skapa en bra löne-struktur är ett kontinuerligt arbete och fortskrider med hjälp av omvärldsjäm-förelser och interna analyser. Fler medarbetare jämfört med föregå-ende år har tränat på kommunens frisk-vårdsanläggning.Inrangeringsförhandlingar har genom-förts för övertagande av räddningsperso-nalen från klippans kommun. medarbetarundersökning har genom-förts.

4.4 mål: medarbetarnas trivsel ska

öka genom ett gott samarbete och god

kommunikation.

Aktivitet: Personalen på medborgarkontoret

har bland annat utifrån Åstorps kommuns

nya vision och målområden formulerat

och lyft fram och förtydligat relaterade mål

inom verksamheterna. utöver enhetschefens

ansvar har även samtliga medarbetare ett

uppdrag att ansvara för kommunikationen

med aktuell verksamhet inom tilldelat an-

svarsområde.

med anledning av hög belastning och

personalomsättning har dialogen med

förvaltningarna inte kunnat underhållas

från medborgarkontorets sida. konsta-

teras kan att detta har lett till informa-

tionsbrister, dvs. att personalen har svårt

att tillhandahålla direkt information i

acceptabel utsträckning. Detta förmodas

även belasta förvaltningarna.

4.5 mål: Helhetssynen och samsynen ska

utvecklas hos medarbetare och ledare.

Aktivitet: Rutiner för introduktion av nyan-

ställda ska förbättras. Aktiviteter ska genom-

föras i syfte att öka koncern- och vi-känslan.

Denna aktivitet har påbörjats men är

inte fullt genomförd.

Aktiviteter: Samtliga nya arbetsledare får

övergripande information från ekonomi-

enheten. utbildning och information hålls

kontinuerligt till berörda parter. Ekonomi-

handboken ska fortsatt utvecklas.

nya arbetsledare, som anställts under

2013, kommer att få ekonomiutbildning

under april 2014.

utbildning har under året hållits i konto-

planen, ekonomihandboken, Qlickview

(styrsystem) samt elektronisk faktura-

hantering.

Ekonomihandboken har kontinuerligt

uppdaterats samt kompletterats.


verksamhetersid 58


Resultat (kkr) utfall 2013

utfall 2012

utfall 2011

Intäkter 63 598 47 732 51 344

kostnader -115 041 -107. 985 -106 514

varav personal -50 236 -46 443 -44 914

nettokostnad -51 443 -60 253 -55 170

Budget -58 818 -56 924 -55 138

Budgetavvikelse 7 375 -3 329 -32

Investeringar (kkr) utfall 2013

utfall 2012

utfall 2011

Intäkter 0 0 0

kostnader -30 773 -14 020 -16 424

nettokostnad -30 773 -14 020 -16 424

Budget -58 348 -47 576 -31 964

Budgetavvikelse 27 575 33 556 15 540

gemensam administration -556 kkr fördelat enligt följande:

Central administration -142 kkrCentral administration omfattar ekonomi, utveck-lingsstrateg, upphandling, företagshälsovård, kris & säkerhet, näringsliv och turism.Den negativa avvikelsen beror på ej budgeterade kostnader för väntsalen i stationen.

IT-enheten -39 kkrIt-enheten innefattar även driftskostnader för kom-muns växel. Då personalbudgeten för It inte har utnyttjats fullt ut under året kan de övergripande It-licenserna i stort finansieras.

Kansli -214 kkrkanslienheten omfattar även medborgarkontor, växelpersonal, överförmyndare, budget och skuld-rådgivning samt vaktmästeri. Den negativa avvikel-sen beror främst på ökade kostnader för överför-myndararvoden.

Personalenheten -161 kkrPersonalenhetens negativa avvikelse beror till störs-ta delen på kommunövergripande arbetsrätts- och arbetsmiljöutbildningar samt minskade intäkter för lönesamverkan med Perstorp.

Arbetsmarknadsenheten +1.241 kkrIntäkterna har ökat med cirka 747 kkr jämfört med budgeten. Anledningarna till att intäkterna har ökat är såväl att antal deltagare från Arbetsförmedlingen ökat som att intäkterna från försäljning av varor och

tjänster ökat. Samtidigt har kostnaderna varit något lägre än budgeterat under verksamhetsåret och till-sammans med en hög kostnadsmedvetenhet i hela verksamheten innebär detta ett positivt resultat.

Samhällsbyggnadskontoret +6.817 kkrFörsäljning av en större industrifastighet på Södra industriområdet medför att exploateringsbudgeten visar en vinst på 7.175 kkr.Anslagsverksamheten för gata och park visar ett minus på 358 kkr. Detta beror i huvudsak på ökade kostnader för underhåll av gatubelysningsnätet i samband med återkommande stormar under 4:e kvartalet.

Räddningstjänsten -127 kkrPersonalkostnader har blivit högre än budgeterat, mycket beroende på hög larmstatistik. Räddningstjänsten har också haft några större larm som genererat kostnader, bla tranarpsolyckan i ja-nuari där stora delar av Skåne nordväst räddnings-tjänster blev engagerade i räddningsarbetet. under året har det också förekommit en hel del oförutsedda reparationskostnader på fordon, mate-riel och fastighet.

Investeringsredovisning +27 575 kkrombyggnad av gatubelysning är färdigställd enligt plan. ny redskapsbärare är inköpt.Renovering av lekplatser har skett.ombyggnad av bro över malmövägen pågår och beräknas vara klar i april 2014.Byggnation av pågatågstation i kvidinge pågår. kostnaderna redovisas under kommunstyrelsens.Gång- och cykelväg längs Storgatan i kvidinge pågår och beräknas vara klar i maj 2014.utbyte av träd i Esplanaden etapp två är klar.Sanering av VA-nätet på odengatan har färdigställts under 2013.Arbetet med att ansluta kärreberga stugby till av-loppsnätet är påbörjat.nya VA-ledningar till exploateringsområde på Flintstensvägen är påbörjat.

verksamheter 2013 kommunStyRELSEFÖRVALtnInG

verksamheter sid 59

nycKeltal

verksamhetsmått och nyckeltal 2013 2012 2011

Antal utbetalda löner 18 565 18 516 18 773

Antal leverantörsfakturor 21 955 20 877 22 230

Antal externa faktureringar 34 336 35 402 35 829

Antal kravärenden 2 138 2 120 2 389

Sjukfrånvaro,% 5,36 4,45 3,98

operativ räddningstjänst 2013 2012 2011 2010

Brand i byggnad 26 24 20 10

Brand ej i byggnad 40 33 28 26

Automatlarm ej brand 76 68 62 58

Sjukvårdslarm (inkl IVPA Sjv.larm hjälp till amb) 35 32 31 20

trafikolyckor 66 74 48 37

utsläpp farligt ämne 3 5 3 3

Övriga larm 48 48 15 49

Inbrottslarm 156 131 142 133

Insats i annan kommun 57 47 44 64

Antal larm kvidinge frivilliga räddningsvärn 23 30 21 21

antal händelser totalt 450 415 400 400

kostnader gata/parkBenämning mängd Kr/enhet

Parkunderhåll 800 000 m2 7,10

Gatuunderhåll 108 km 47 000

Gatubelysning 4 175 st 616

Följande arealer är i december 2013 lediga för försäljning:ort Villatomter m2 industrimark m2

Hyllinge 0 0

kvidinge 15 827 64 800

nyvång 0 0

Åstorp 0 480 000

summa 15 827 544 800

Producerad mängd vatten 2013:Åstorp 504 584

kvidinge 741 581

Antal tagna prov i egenkontrollen: 102

Antal prov tjänliga med anmärkning: 11

Antal prov som visar otjänligt vatten: 0

mottagen mängd spillvatten 2013:nyvång: 1 354 130 m³

kvidinge: 142 688 m³

framtiden

KansliArbetet med publicering på hemsidan och arbetet med att digitalisera handlingar fortsätter. Vidare kommer rutinerna för nämndsadministration att revideras och uppdateras. kansliet kommer att ha en viktig funktion i arbetet kring valadministrationen under 2014.

ekonominy bankupphandling av ekonomitjänster kommer att genomföras.

Fortsatt effektivisering av ekonomiadministrationen kommer att ske i form av digitalisering av bokförings-ordrar och internräkningar.

För att underlätta för vatten- och avloppsabonnenter ska möjlighet ges att rapportera mätarställning via webben.

personaluppbyggnaden av det gemensamma lönecentrat inom Skåne nordväst genomförs fullt under året.

En intern introduktionsutbildning för nya chefer i kommunen genomförs under våren.

medarbetarundersökningen analyseras och utifrån resultat tas handlingsplaner fram och aktiviteter/åtgärder vidtas.

två Introduktionsdagar för nyanställda ska genomföras.Projektet ung kraft Åstorp fortskrider.Personalkubbben fortsätter det framgångsrika arbete. Ledarforum ska fortsätta, utvecklas och anpassas efter

behov. Arbetet med att genomföra löneväxling fortgår. Skolungdomar ska erbjudas sommarjobb inom olika

verksamheter.Lönekartläggning ska analyseras och aktiviteter ge-

nomföras.

itkommunens ökade behov av datoranvändning kräver kraftfull insatts som ska resultera i att serverparken får en stabil drift med så få avbrott så möjligt.

Fortsatt planering för att kunna bemöta belastningen av nätverkstrafik.

Det blir viktigt för It-avdelningen att få nya styrdoku-ment att arbeta utifrån, både en It-policy och en säker-hetsplan.

uppgradering av klientdatorer till senaste operativsys-tem och office påbörjas.

It-strategiska mål ska arbetas fram för att kunna be-möta användarnas framtida behov.

Ett större utökat samarbete inom 6k-It planeras. tydliggörande av ansvarsfördelning mellan It/sys-

temförvaltare/användare påbörjas med hjälp en nystartad It-grupp.


verksamhetersid 60

Samverkande kommuner i 4k har sagt upp avtalet med telia avseende drift och support av telefonväxel från och med halvårsskiftet 2014. ny upphand-ling av drift och uppgradering blir aktuell under året.

medborgarkontor och växelmedborgarkontoret är nu en relativt väl inarbetad verksamhet Åstorps kommun. tidigare upprättad ris-kanalys inför tidigare besparningar på kontoret har dock visat sig vara befo-gade och flera av riskerna har blivit ett faktum. För att medborgarkontorets verksamhets ska fortsätta att utvecklas och att personalen ska stanna i Åstorp bedöms det oundvikligt att en ny poli-tisk vilja för verksamheten formuleras och att förutsättningar skapas.

Kris och säkerhetkommunens förmåga att hantera kriser eller extraordinära händelser ska fortsätta att vara god. Detta för att kunna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa de verksamheter som kommunen har bedömt alltid måste upprätthållas. men också för att kunna ge tillräcklig och korrekt information vid oväntade händelser. Personal i krisberedskapsorganisationen utbildas och övas liksom personal i olika verk-samheter.

Arbete pågår med nytt handlings-program för förebyggande arbete, räddningstjänst och beredskap enligt lagarna om skydd mot olyckor och extraordinära händelser. Där ingår en kommunövergripande risk- och sår-barhetsanalys.

kriskommunikationssystemen Rakel och WIS (webbaserat informa-tionssystem) introduceras under året i krisberedskapsorganisationen.

näringsliv och turismutvecklingsarbete kring myndighets-utövning mot företag genomförs. trots gott resultat för Åstorps kommun finns vissa förbättringsområden.

Inom samarbetet Familjen Hel-singborg har en projektansökan till Länsstyrelsen i Skåne beviljats. Arbetet kring detta ska genomföras under 2014. Syftet med projektet, som omfat-tar två miljoner kronor, är att utveckla

besöksnäringen på landsbygden. Pro-jektet pågår under 2013 – 2014.

Arbetet kring centrum 2.0 fortgår och intensifieras. målsättning är att utveckla centrum 2014 – 2020.

Företagsaktiviteter såsom besök, frukostar, luncher och inspirationsdag kommer att genomföras.

näringslivsprogrammet för Åstorp kommer att uppdateras.

överförmyndareFortsätta bedriva arbetet med en hög servicenivå och arbeta med utbildning för gode män och förvaltare. utöka samarbetet med angränsade kommu-ner är också en viktig del för att minska sårbarheten.

Avseende budget- och skuld måste arbetet med att nå ut till fler berörda intensifieras liksom att ett bättre sam-arbete med socialtjänstens försörj-ningsstöd måste förbättras.

företagshälsovårdenFöretagshälsovården är helt beroende av vilka uppdrag som efterfrågan och även vilka förutsättningar som förelig-ger.

integrationsenhetenVerksamheten är mycket beroende av vad som händer i omvärlden. om många från krigsdrabbade länder flyt-tar till kommunen kommer detta att påverka det dagliga arbetet.

Verksamheten är beroende av de lagar och bestämmelser Riksdagen tar angående flyktingar och de riktlinjer migrationsverket och Länsstyrelsen har.

nästa år kommer verksamheten att ta emot fler barn på boendet oasen för ensamkommande barn. Detta påverkar budget, personal och verksamhet.

arbetsmarknadsenhetennär det gäller arbetsmarknadsdelen kommer verksamheten att styras av arbetslöshetssituationen, de resurser som uppdragsgivare får sig tilldelat samt vilken roll kommunen ska ha i arbetsmarknadspolitiken.

under 2013 har arbetsmarknadsen-heten tecknat nya överenskommelser med Arbetsförmedlingen som gäller för 2014 avseende tre olika insatser

inom jobb- och utvecklingsgarantin samt en överenskommelse inom jobb-garantin för ungdomar.

under 2013 har arbetsmarknads-enheten och socialförvaltningen verkställt projekt kEDJAn som är ett samverkansprojekt mellan Åstorps kommun, Arbetsförmedlingen, För-säkringskassan och Region Skåne och som finansierats av Åstorps Samord-ningsförbund. Syftet med projektet är att arbeta efter en arbetsmodell som medverkar till att fler personer med missbruksproblem kan bli självförsör-jande. Arbetsmarknadsenheten och Socialförvaltningen arbetar intensivt med att försöka implementera arbets-modellen efter projekttiden slut i juli 2014.

Enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen och prognosen (sept och dec 2013) kommer såväl den inhemska efterfrågan, exporten och in-vesteringarna att öka igen under 2014. Ökningen av sysselsättningen blir inte tillräckligt stark för att arbetslösheten ska minska påtagligt. Arbetslösheten bedöms dock sjunka till 7,7% under 2014 men först under 2015 bedöms arbetslösheten minska mer påtagligt.

För Åstorps kommun som redan idag har en större andel öppet arbets-lösa personer och arbetssökande i program med aktivitetsstöd jämfört med Riket som helhet, är en långsam återhämtning av arbetsmarknadsläget bekymmersam.

när det gäller den arbetsmark-nadsinriktade dagliga verksamheten för personer med funktionsnedsätt-ningar kommer kommunen troligen att verkställa något ytterligare ärende i slutet på 2014 än i början på året. Detta innebär att antalet platser inom den arbetsmarknadsinriktade dagliga verk-samheten troligtvis kommer att vara fullt utnyttjade under slutet på 2014. om efterfrågan ytterligare kommer att öka under 2015 och 2016 är idag svårt att förutsäga.

verksamheter 2013 kommunStyRELSEFÖRVALtnInG

verksamheter sid 61

samhällsbyggnadskontorettekniska kontoret fortsätter med förbättringar av gatu-belysningsnätet.

under 2014 kommer etapp tre av gång- och cykel-väg längs Storgatan i kvidinge att färdigställas

De naturlika planteringarna kräver gallringar yt-terligare ett antal år.

under 2014 kommer en ny tågstation att färdigstäl-las i kvidinge.

under 2014 kommer det att färdigställas nya villa-tomter för försäljning inom Haganäsområdet.

Inköp av fastigheter inom Södra industriområdet fortsätter.

Fortsatt arbete med sanering av avloppsnätet. Skyddsområden för dricksvatten i kvidinge och

Åstorp ses över under 2014. Reningsverket i nyvång behöver uppgraderas. målsättning att nyvångsverket ska byggas ut för 30 000 personer i Åstorp och Bjuvs kommuner. Planering för omfattande anslutning av fastigheter på landsbygden.

räddningstjänstenunder 2014 fortsätter arbetet med nya gemensamma räddningstjänstorganisationen. Ett arbete räddnings-tjänsten har framför sig i den nya organisationen, är att skriva ihop ett nytt handlingsprogram som täcker båda kommunerna och beskriver dess förmåga och mål.

Vad det gäller det gemensamma samarbetet i Skåne nordnäst räddningstjänst är samarbetsavtalet uppsagt, då Helsingborg, Ängelholm och Örkelljunga bygger ett nytt räddningstjänstförbund.

From 2015 blir motorsågen körkortsbelagd och kräver stora resurser både ekonomiskt och övnings-mässigt för att kunna användas i utryckningstjänst. Verksamheten kommer också under 2014 försöka testa FIP (Första Insats Person). FIP innebär att en ur deltidsstyrkan, troligtvis styrkeledaren, har ett mindre brandfordon med sig hem och åker med detta direkt till olycksplats, för att tjäna de första viktiga minuterna till exempel vid livräddning eller att slå ner en brand i tidigt skede.

Räddningstjänsten har också att säkra personalre-krytering till deltidsstyrkorna.

Claes Jarlvi, kommunchef

Ronny Sandberg (S), ordförande


FöRSKoLANS DAG 2013Under Förskolans dag i Åstorp samlas förskolorna från kommunen vid Perslunds hembygdsgård - efter att den färgglada skaran slingrat sig genom hela Åstorp och vinkat friskt till föräldrarna och släkt som gärna tar ledigt för att titta på paraden. Förskolans dag 2013 ar-rangerades av Nyvångsskola med den färgklädda och underhållande rektorn Per-Olof Ganestam i spetsen.


Bildreportaget från Förskolans dag

2013 är ett av de mest populära. Det

har setts över 520 000 gånger.

Skanna QR-koden för att se bildspelet.

sid 28

byg

g- o

ch m

iljön

ämnd

sid 62 verksamheter

Årets HändelserSamhällsbyggnadsenheten fick i oktober 2013 i upp-drag att påbörja ett visionsarbete för Åstorps centrum. Centrum 2.0 handlar om att låta centrumaktörer och medborgare vara med och forma en gemensam vision med tillhörande strategier. Åstorps kommun har många anledningar att ta sig an och leda utmaningen att få Åstorps centrum på rätt kurs inför framtiden.

Planprogram för Centrum nordost har varit ute på programsamråd. Planprogrammets långsiktiga syfte är att möjliggöra för ett livfullt, attraktivt, tryggt och robust område som kan utvecklas under en lång tid framöver. Vidare ska området upplevas som en del av Åstorp och stärka tätorten som huvudort i kom-munen. Det direkta syftet med planprogrammet är att synliggöra platsens kvaliteter och säkerställa att dessa stärks vid utvecklingen av området.

Detaljplaner (Dp) som vunnit laga kraft under 2013:• Dp för verksamhetsområde Broby väster• Dp för kvidinge stationsområde• Dp för bostäder Flintstensvägen Björnås• Dp för ”Haganäsgatan” Åstorp

Arbetet med vindbruksplanen slutfördes och pla-nen vann laga kraft.

upphandling gällande nytt kartsystem genomför-des i samarbete med 6k-kommunerna.

Bygglov beviljades för flerbostadshus innehållande 32 lägenheter på Resedan i Åstorp.

Den största nyheten i media gällande Samhälls-byggnadsenheten var under våren 2013 det felmärkta kebabköttet som visade sig vara hästkött. under som-maren rörde medias intresse vildsvinen på Björnås som närmade sig bebyggelsen allt mer.

Gällande Åstorp 113:154, kemikalieupplaget fort-satte arbetet med att finna en miljömässigt acceptabel lösning.

VerKsamHetsmÅl1. FokuSomRåde: FleR I aRBeTe och FleR FöReTaG1.1 mål: Kommuninvånarnas hälsa ska förbättras.Aktivitet: I framtagande av nya detaljplaner har folk-hälsoperspektivet varit en viktig faktor. Fokus för pla-neringen har legat på att skapa bättre förutsättningar för folkhälsa genom bland annat bättre gång- och cykelmöjligheter i de nya områdena. Samråd sker med Folkhälsorådet i detaljplanearbetet.

målet är uppfyllt.

1.2 mål: myndighetsutövning och service mot före-tagen förbättras.Aktivitet: Samhällsbyggnadsenheten har under 2013 fokuserat på service och myndighetsutövning. Målet har varit att den rena myndighetsdelen ska kommuniceras på ett sådant sätt att företagen upplever kontakten med enheten som tydlig och lättförståelig samtidigt som hög service nivå upprätthålls inom lagstiftningens råmär-ken. Målsättningen är att Samhällsbyggnadsenheten ska upplevas som en ”servicemyndighet”.Byggloven gällande ny-, om- och tillbyggnader i kom-pletta och okomplicerade ärenden har hanterats inom fem veckor. Samarbete sker mellan Miljökontoret och Räddnings-tjänsten där respektive tillsynsplan ligger till grund för gemensamma företagsbesök. Vid projekttillsyn exem-pelvis på fordonsverkstäder har företagen i förväg fått information att tillsynen är en del av ett regionalt till-synsprojekt som kartlägger en hel bransch och inte det enskilda företaget.


2. FokuSomRåde: uTveckla aTTRakTIvT BoeNde2.1 mål: fler väljer att bosätta sig i Åstorps kommun.Aktivitet: I enlighet med översiktsplanen för Åstorps kommun arbetar Samhällsbyggnadsenheten aktivt med framtagande av nya detaljplaner för bostäder. Planavdelning har förstärkts med personal för att möta det framtida behovet av nya detaljplaner. Fyra detalj-planer har antagits under 2013 varav två är planer för bostäder.Projekt för Centrum 2.0 har startats upp och kommer att utgöra ett viktigt underlag i en revidering av cen-trumplanen. Planprogram för Centrum Nordost är framtaget och har varit ute på samråd.

målet är ej uppfyllt.

2.2 mål: invånare ska få ett gott bemötande i sina kontakter med kommunen och dess personal.Aktivitet: Samhällsbyggnadsenheten har under 2013 fokuserat på service och myndighetsutövning. Målet har varit att den rena myndighetsdelen ska kommuniceras på ett sådant sätt att kommuninvånarna upplever kontakten med enheten som tydlig och lättförståelig samtidigt som en hög servicenivå upprätthålls inom lagstiftningens råmärken. Målsättningen är att Sam-hällsbyggnadsenheten ska upplevas som en ”service-myndighet”.


Bygg- och miljönämnd

2013 ByGG- oCH mILJÖnÄmnD

verksamheter verksamheter sid 63

2.3 mål: informationen och servicen på kommunens hemsida ska vara utvecklad och tillgänglig.Aktivitet: Arbete pågår med att förbättra fliken ”Bygga, Bo och Miljö” på kommunen hemsida. Informationen ska vara adekvat, korrekt, uppdaterad och lättförstålig. En förbättrad hemsida innebär att kommuninvånare på ett enkelt sätt kan inhämta den information som de behöver.


2.4 mål: Kommunens invånare ska känna sig trygga i samhället.Aktivitet: I framtagande av nya detaljplaner är trygghetsas-pekten en parameter som alltid inkluderas och beaktas. Sam-arbete sker med de instanser som hanterar frågor gällande trygghetsaspekten såsom Räddningstjänst, Risk och säker-hetssamordnare och miljökontor. Samhällsbyggnadsenheten arbetar med olika projekt för att förbättra trafiksäkerheten.



Resultat (kkr) utfall 2013

utfall 2012

utfall 2011

Intäkter 3 984 4 727 4 265

kostnader -9 215 -8 178 -7 403

varav personal -6 048 -5 125 -4 349

nettokostnad -5 231 -3 451 -3 138

Budget -3 806 -3 124 -3 100

Budgetavvikelse -1 425 -327 -38

Kommentar resultatHelårsresultatet för Bygg- och miljönämnden är på minus 1425 kkr som avser kostnader för avslutad anställning, kost-nader för nämndssekretare som ej har ramtäckning samt minskade bygglovsintäkter. Bygglovsverksamheten påverkas av konjunktur och övrig samhällsutveckling. Den allmänna ekonomiska nedgången och hårdare lånevillkor har innebu-rit att nybyggnationen av enbostadshus minskat.

Investeringar (kkr) utfall 2013

utfall 2012

utfall 2011

Intäkter 0 0 0

kostnader -253 0 0

nettokostnad -253 0 0

Budget -250

Budgetavvikelse -3 0 0

Kommentar investeringsredovisningInvesteringsbudgeten för ny kartdatabas följde budget.

nycKeltal

framtiden2014 prioriterar Samhällsbyggnadsenheten att koncentrera sig på lagstyrd kärnverksamhet.

En viktig del för nämndens framtida arbete är också att utvecklas som en ”servicemyndighet” det vill säga att vi inom ramen för rådande lagstiftning för myndighetsutöv-ning även utvecklar och framhäver den service vi ska och kan ge till kommuninvånarna. Inte minst det faktum att nämnden nu i sin plan för den Interna kontrollen 2014 vill säkerställa lagstiftarens intentioner kring handläggning och administration gör att extra krafttag måste tas för att uppnå såväl en god service till kommuninvånarna samtidigt som detta arbete kan utföras helt i enlighet med miljöbalken och plan- och bygglagen.

verksamhetsmått och nyckeltal 2013 2012 2011

Ärenden i nämnden 124 90 117

Delegationsbeslut 418 755 594

miljörelaterade klagomålsärenden 81 79 73

Livsmedelskontroller 92 123 90

Hanterade miljöskyddsärenden 176 209 150

(Bygganmälan)* / anmälan 2012-ny PBL 53 68 (262) 232

Behandlade bygglov 178 266 231

* ny PBL, ändrat begrepp, bygganmälan utgår ersätts av anmälan som hanteras i betydligt ringare omfattning

sven berlin (s), ordförande

johanna perlau, chef samhällsbyggnadsenheten

ByGG- oCH mILJÖnÄmnD 2013

sid 28

bild

ning

snäm

ndsid 64 verksamheter

VISION: Vi öppnar dörrar för framtiden

Årets HändelserDet totala antalet barn och elever var 4297 inom verksamheterna; förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och gymnasium. Av dessa gick 574 st barn och elever inkl. gymnasieelever i andra kommuner (13%) samt 300 st barn och elever inkl. gymnasieelever i externa verksamheter (7%).

Bildningsnämndens ansvarsom-råde avser förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem, särskola, gymnasieutbildning/introduktions-program och kommunal vuxenut-bildning. Övriga verksamheter inom nämnden är kultur/bibliotek, öppen fritidsverksamhet, öppen förskola, barn- och ungdomshälsa, fritids-enhet, musikskola och kostenhet. Verksamheten är decentraliserad och bedrivs inom femton olika enheter. Förvaltningskontoret ansvarar för ledning och samordning av verksam-heterna.

I december 2013 hade bildnings-förvaltningen 569 st anställda varav 66% hade heltidstjänster. Antal kvin-nor var 81%. Sysselssättningsgraden var i medeltal

89,57%; kvinnor 89,16% och 91,76% för män.

meritering och karriärtjänsterunder året fick bildningsförvalt-ningen sina första ”Aretemeriterade” lärare. meriteringen är ett bevis för särskild yrkesskicklighet och meriteringsarbetet bedrivs under 6 månader. meriteringen är förankrad utifrån vetenskap och beprövad erfa-renhet. Flera lärare är nu meriterade (4 st) och ytterligare 12 lärare arbetar med sin meritering.

I juli tillsattes 7 förstelärare i Åstorps kommun. Lärarna arbetar övergripande i hela kommunen med uppdraget att förändra och förbättra det pedagogiska arbetet, i syfte att öka elevernas kunskapsresultat.

forskningsanknytningtvå förskolor i Åstorp deltar i ett forskningsprojekt gällande naturkun-

skap i förskolan, i samarbete med övriga kommuner i Skåne nordväst samt kristi-anstad högskola.

tre grundskolor deltar i ett forsk-ningsprojekt tillsammans med 11 andra kommuner i Sverige. Projektet ”Inkluderande lärmiljöer” behandlar olika aspekter på hur alla elever kan erbjudas lärmiljöer som upplevs som inkluderande och framåtsyftande. Projektet samordnas av IFouS (Inno-vation, Forskning och utveckling i Skolan).

Kompetensutveckling/handledningkommunen deltar i Skolverkets sats-ning på naturkunskap och teknik. två naturutvecklare inom förskolan kom-mer att utbildas under en treårspe-riod i Skolverkets regi. De ska arbeta lokalt för att utveckla lärandet kring naturkunskap och teknik.

Flera av grundskolorna deltar i ”matematiklyftet”, en av regeringen stor satsning, som syftar till att höja kompetensen hos lärare som undervi-sar i matematik.

under hösten 2013 öppnade PmC; Pedagogiskt mediacentrum med tillhörande skoldatatek. Syftet med skoldatateket är att erbjuda elever med funktionshinder digi-tala verktyg och handledning, som möjliggör en likvärdig utbildning. Skoldatateket /PmC handleder och genomför utbildningar för personal, gällande Ikt (Information, kommu-nikation och teknik)

under 2013 startade en stor satsning på digital utveckling inom skolan. Personalen har genomfört kompetensutvecklingsinsatser; (PIm samt andra kurser) och en uppdate-ring och inköp av digitala verktyg; datorer, lärplattor, smartboards etcetera har skett.

kostenhet och fritidsenhet ge-nomförde en inspirationsföreläsning för personalen gällande den goda arbetsmiljön.

idrott och hälsaI syfte att främja rörelse och spontani-drott för våra unga satsades det resur-

ser på att bygga tre ”multiarenor” på skolgårdarna i Hyllinge, nyvång och på Björnekullaskolan.

I juni genomfördes Sm i cykling i Åstorp. Fritidsenheten var i hög grad delaktig i arrangemanget.

under hösten fattades det också beslut om att bygga en konstgräsplan på Bjärshögs idrottsplats.

under 2013 har samverkansar-betet mellan bildningsförvaltningen och socialförvaltningen (Individ och Familj) utvecklats.

utökning av kuratortid med inriktning på de lägre skolåren.

centralkökCentralkökets byggnation påbörjades under 2013.

Arbete under året med att minska andelen matsvinn i kommunen.

nytt avtal för transporter av färdiglagad mat är i upphandlingens slutfas.

Kultur/BibliotekBjörnekulla skolbibliotek var en av tre nominerade till utmärkelsen ”Årets skolbibliotek” och fick av fackförbun-det DIk utmärkelsen ”Skolbibliotek i världsklass”.

kultur- och bibliotek anordnade filmdagar i Åstorp. Det genomfördes även minibio för föräldralediga med barn.

utökning av kommunala som-marjobb för ungdomar med möjlig-het att arbeta som musiker.

utökning av antal arrangemang på kulturhuset Björnen.

Alla skolor har från 2013 tillgång till en egen skolbibliotekarie.

Gemensam mediehantering inom Skåne nordvästs biblioteksverksam-heter.

Alla medier på huvudbiblioteket har märkts upp med chip och servi-cediskar har installerats, för att skapa möjligheter för självutlån.

Biblioteket beviljades projektme-del från Svenska filminstitutet i syfte att utveckla arbetet med filmska-pande.

Bildningsnämnd

2013 BILDnInGSnÄmnD

verksamheter sid 65

MIC ÅSToRP 2013Pop, rock och jazz. Sommarjobbande ungdomar har under sommaren 2013 arbetat med att tillsammans skapa ett husband och tränat för att kunna förgylla Söderåsstaden med underhållning. Projektet leddes av musikläraren David Sääf Collijn.under tre torsdagstillfällen i juli fick invånarna i Åstorps kommun musikunderhållning utanför kulturhuset Björnen. Denna underhållning var helt gratis, vände sig till hela familjen och blev ett härligt tillfälle på sommaren att mötas i centrala Åstorp.


Skanna koden för att lyssna på

en av låtarna som husbandet

framförde under en av kvällarna på kulturhuset

Björnen.

VerKsamHetsmÅl1.1 FokuSomRåde: FleR I aRBeTe och FleR FöReTaG1.1 mål: så många som möjligt av kommunens vuxna invånare ska försörja sig genom arbete.Strategi BIn: SFI har vid åtta tillfällen genomfört informationsinsatser för SFI-elever som har barn i åldern 0-16 år. SFI har även erbjudit kursen ”Aktivt föräld-raskap” i samverkan med Hagapunkten totalt har cirka 70 SFI-elever deltagit i insatserna.

Vuxenutbildningscentrum har personal som nätverkar genom att till exempel Delta i företagsluncherna. Vuxenutbildningen deltar även i ”årets företagare”, där de ger diplom till före-tagare som utmärkt sig positivt. Daglig kontakt med företag som tar emot elever på praktik.

”Framsteget” är ett Finsam-projekt som drivs av Vuxenutbildningscen-trum med syfte att långtidsarbetslösa utlandsfödda i Åstorp ska närma sig arbetsmarknaden. under 2013 har 40 personer deltagit varav 10 har erbjudits arbete.

Samtliga ungdomar i ålder 16-20 år, boende i kommunen och som inte går i skolan eller deltar i annan verksamhet kallas till motivationssamtal på Vuxen-utbildningscentrum. De erbjuds praktik och hjälp med att söka in på i huvudsak yrkesutbildningar.

Vuxenutbildningscentrum har kontakt med gymnasieskolorna i grannkommunerna för att förebygga studieavbrott.

Biblioteket erbjuder en entimmes introduktionsutbildning för datorovana personer i kommunen.

under 2013 har Vuxenutbildnings-centrum utbildat 64 personer inom området ”Lager- och terminalarbete”. De har även startat upp en Vård- och omsorgsutbildning.

1.2 mål: fler unga i åldern 18 – 24 år ska beredas sysselsättning och få stöd i att finna vägar till egen försörjning.

Strategi BIn: ”ung kraft” samarbetspro-jekt med arbetsförmedlingen, där verk-samheterna inom BIn har haft unga

personer anställda hos sig under året.”ungsam” är ett samarbete mellan

BIn och socialtjänsten med flera kring ungdomar som har behov av stöd ur olika aspekter.

Det kommunala informationsansva-ret gäller de ungdomar i ålder 16-21 år, som inte går i skolan eller deltar i andra aktiviteter kallas till vägledningssam-tal på Vuxenutbildningscentrum. De erbjuds då praktik eller studier. under 2013 deltog 24 ungdomar varav 2 kom i arbete, 9 kom i studier 8 fick praktik, 3 har flyttat och 2 har ej gått att nå för uppföljning.

Verksamheterna inom BIn anställer ungdomar under sommaren i sommar-jobb. Drygt 25 ungdomar har arbetat inom Bin under sommaren 2013. Verksamheten utökades jämfört med föregående år då 2013 6 st unga deltog i projektet mIC ÅStoRP (musik i centrum Åstorp) som sommarjobbsak-tivitet.

1.3 mål: Kommuninvånarnas hälsa ska förbättras.Strategi BIn: kostenheten planerar måltider enligt nationella riktlinjer och i enlighet med lokal livsmedels- och mål-tidspolicy. Enheten följer kontinuerligt upp verksamhetens arbete och erbjuder kompetenshöjande insatser i livsmed-elshygien och specialkoster.

Barn- och ungdomshälsan arbetar hälsofrämjande genom bland annat elevhälsoarbete, Ant och fältarbete.

Fritidsenheten arbetar utifrån fritidsplanens fem fokusområden i syfte att främja kommuninvånarnas hälsa. Bildningsnämnden har ett nära samarbete med det lokala förenings-livet och ger bidrag till en rad olika föreningar och studieförbund i enlighet med fastställda normer. Dialog gällande abonnemangstider sker kontinuerligt.

Inom fritidsenheten finns ett stort antal anläggningar som nyttjas flitigt av både allmänhet, föreningar och skolor. I syfte att synliggöra vilka möjligheter som finns har det under 2013 distribu-erats ut en kultur & fritidsguide till alla hushåll.

1.4 mål: turistomsättningen i kom-munen ska öka.Strategi BIn: Bättre och utökad mark-

nadsföring av kultur- och fritidsakti-viteter samt av kommunens skiftande utbud av lokaler och miljöer.

Arbetet med kulturhusets utveck-ling till att bli ett aktivt kulturhus med dagliga aktiviteter, är påbörjat.

Samarbete med kommunens fören-ingar och skolan gällande till exempel lokaler och genomförd hälsovecka.

2. FokuSomRåde: uTveckla aTTRakTIvT BoeNde2.1 mål: fler väljer att bosätta sig i Åstorps kommun.Strategi BIn: Skapa goda förutsättning-ar och ett allsidigt utbud av olika akti-viteter inom fritid och kultur sektorn. Föreningslivet är en viktigt samarbets-partner. Det är också viktigt att utveckla samverkan mellan olika kulturaktörer. utökad och förbättrad information och kommunikation med kommunens brukare till exempel genom webbsidor.

Skapa större tillgänglighet i kom-munens anläggningar genom flexibla öppettider.

Ökat öppethållande på kommunens fritidsgårdar. och utveckla möjlighe-terna för så kallade spontanverksam-het i kommunen. (aktiviteter för icke föreningsanslutna)

Arbeta för att skapa ett levande cen-trum med olika fritids- och kulturakti-viteter. Arbeta för att i framtiden bredda verksamheten inom Pedagogiskt medi-acentrum.

Fortsatt samverkan och utveckling tillsammans med lokala föreningar och kulturaktörer.

2.2 mål: invånare ska få ett gott bemö-tande i sina kontakter med kommu-nen och dess personal.Strategi BIn: Frågan om bemötande och service ska alltid finnas med och hållas aktuell genom enhetens AP-träffar. Enheterna går igenom ett utarbetat program med nyanställd personal. Viktigt att synliggöra och premiera goda exempel. utvärdera med fokus på brukarna; till exempel Qualis i skola och på fritidsgårdar. Aktivt arbeta för att ta tillvara brukarnas synpunkter gällande olika verksamheter.

verksamhetersid 66 2013 BILDnInGSnÄmnD

verksamheter sid 67BILDnInGSnÄmnD 2013

2.3 mål: informationen och servicen på kommunens hemsida ska vara väl utvecklad och tillgänglig.Strategi BIn: Det finns personal som är ansvarig för hemsidan på respektive enhet.

under 2013 har enheterna utbildat ansvarig personal för respektive hemsida.

För biblioteken inom Skåne nord-väst finns det en webbutvecklare som fortlöpande arbetar med att utveckla den gemensamma hemsidan.under 2013 genomfördes det en undersökning på BIn om vilka kom-munikationskanaler, som fungerar i kontakten med unga invånare samt deras intresse för och deras deltagande i de aktiviteter som kommunen erbju-der inom kultur- och fritidssektorn. utifrån presenterat resultat kommer en handlingsplan att upprättas

medborgarnas synpunkter tas till-vara och hemsidorna utformas utifrån ett brukarperspektiv.

kulturverksamheterna ska priori-tera kontinuerlig uppdatering på hem-sidorna och uppdatering av hemsidan sker kontinuerligt med start 1 juli 2013.

2.4 mål: Kommunens invånare ska känna sig trygga i samhället.Strategi BIn: Samtliga verksamheter arbetar för nolltolerans mot olika typer av brott. Polisanmälan ska ske vid misstanke om brott. Förebygga brott genom att samverka med polismyn-digheten. Samverkan, förebyggande arbete, tidiga insatser och uppfölj-ning över verksamhets- och förvalt-ningsgränserna (Soc/Bin/ Polis) sker kontinuerligt. Värdegrundsarbete sker kontinuerligt i skolan. Det sker årligen en utvärdering av elevernas trivsel och trygghet. Årlig revidering av likabe-handlingsplanen.

Arbete sker kontinuerligt med in-satser för att lokaler och anläggningar uppfyller brukarnas önskemål gällande trygghet och trivsel.

Säkerställa att BIn erbjuder trygga och säkra anläggningar, lokaler och miljöer, samt att alla fritidslokaler är väl upplysta utvändigt under den mörka årstiden.

nolltolerans mot klotter.

3. FokuSomRåde: FöRBäTT-Ra FRamTIdeN FöR BaRN, uNGa och äldRe3.1 mål: eleverna ska uppnå en högre resultat- och måluppfyllelse på natio-nella prov. Strategi BIn: Strategier som bygger på forskning och beprövad erfarenhet, utifrån styrande dokument samt egen behovsinventering.Skolan ska arbeta på vetenskaplig grund. Verksamheterna deltar i olika projekt, vilka är kopplade till olika universitet och högskolor och där det bedrivs forskning inom projektens olika delar.

Deltagande i nationella utbildnings-insatser till exempel matematiklyftet.

tydliga uppföljningar och analyser. uppföljning av elevernas kunskaps-

resultat sker 4 ggr/år. Analys, reflektion och åtgärder gällande elevernas kun-skapsresultat redovisas till bildnings-förvaltningen 2 ggr/år.

Systematiskt kvalitetsarbete i enlig-het med årsklocka.

tidiga insatser och inkluderande arbetssätt.

kontinuerliga möten på skolorna tillsammans med barn- och ungdoms-hälsans personal för att identifiera särskilda behov och där insatser disku-teras och beslutas. Arbetet bedrivs på vetenskaplig grund.

Aktivt arbete med att ha ”behörig” personal i alla ämnen och arbeta med att skapa inkluderande lärmiljöer för alla elever.

PmC kopplas in för att hitta alter-nativa verktyg förde elever som är i behov av särskilt stöd.

Aktivt arbete med att skapa goda förutsättningar för att behålla och rekrytera kompetent och behörig personal.

kompetenutveckling i Lärarlyftet, matematiklyftet etcetera. Skapa kar-riärutvecklingsmöjligheter.

Fysisk aktivitet ska dagligen erbjudas och genomförs för alla elever och därigenom främja betydelsen av ”rörelse” och synliggöra för barn och unga vikten av motion och rörelse.

Skapa förutsättningar att inom skol-dagen få möjlighet till fysisk aktivitet.

(bland annat spontanidrott).PmC i samverkan med kulturverk-

samheter.möjliggörande för alla skolenheter

att ha tillgång till skolbibliotekarie.Skapande skola.

3.2 mål: elever i årskurs 9 ska vara behöriga till nationella gymnasiepro-gram.Strategi BIn: Strategier som bygger på forskning och beprövad erfarenhet, utifrån styrande dokument samt egen behovsinventering.

tydliga uppföljningar och analyser. tidiga insatser och inkluderande uppföljning av elevernas kunskapsre-sultat sker 4 ggr/år. Analys, reflektion och åtgärder gällande elevernas kun-skapsresultat redovisas till bildnings-förvaltningen 2 ggr/år.

Systematiskt kvalitetsarbete i enlig-het med årsklockan.

kontinuerliga möten på skolorna tillsammans med barn- och ungdoms-hälsans personal för att identifiera särskilda behov och där insatser disku-teras och beslutas. Arbetet bedrivs på vetenskaplig grund.

Aktivt arbete med att ha ”behörig” personal i alla ämnen.

Arbeta med att skapa inkluderande lärmiljöer för alla elever.

PmC kopplas in för att hitta alter-nativa verktyg för de elever som är i behov av särskilt stöd.

Ge eleverna förebilder och fram-tidstro.

kontinuerligt arbete mellan elever och vuxna i verksamheten.

Höga förväntningar på alla barn/elever. Skapa studiemotivation och kontinuerligt arbete mellan elever och vuxna i verksamheten.

Behörig, engagerad personalFysisk aktivitet ska dagligen

erbjudas och genoföras för alla elever och därigenom främja betydelsen av ”rörelse”.

Synliggörande för barn och unga vikten av motion och rörelse.

Skapa förutsättningar att inom skol-dagen få möglighet till fysisk aktivitet (bland annat spontanidrott).

3.3 mål: samtliga elever ska fullfölja gymnasieutbildningen.Strategi BIn: Strategier som bygger på forskning och beprövad erfarenhet, utifrån styrande dokument samt egen behovsinventering.

Ökat fokus på studie- och yrkes-vägledning. ny handlingsplan beslutad under 2013

Det är viktigt att knyta omvärlden till skolan.

Genomförande av en gemensam workshop, där företagare i Åstorp träf-fade elever på Björnekullaskolan och Hyllinge skola.

närma sig yrkeslivet ”speed dating” med info om utbildning koppling till yrke/ företag.

Samverkan/uppföljning med gym-nasieskolor där eleverna går. uppstart 2014 med forskningsprojekt med Halmstad högskola.

Ha höga förväntningar på alla barn/elever och skapa studiemotivation

Ge eleverna förebilder och fram-tidstro genom kontinuerligt arbete mellan elever och vuxna i verksamhe-ten

4. FokuSomRåde: FleR väljeR kommuNeN Som aRBeTSGIvaRe4.1 mål: ledare i Åstorps kommun ska ha god ledarkompetens.Strategi BIn: kravspecifikationer utformas vid rekryteringar av ledare. Introduktionsprogram för ledare ska genomföras vid nyanställning. Leda-reutvecklingsprogram ska genomföras kontinuerligt.Introduktionsprogram för ledare ska genomföras vid nyanställning. möjlig-het att gå parallellt med förra ledaren. Introduktionen genomförs i enlighet med styrdokument och verksamhetens behov

tydliga uppdragsbeskrivningar för varje tjänstekategori.

Ledareutvecklingsprogram ska genomföras kontinuerligt. känslan av delaktighet och tillhörighet är av stor vikt. Skapa en positiv ”vi- känsla” genom att förvaltningen genomför årligen kompetensutveckling för alla chefer utifrån identifierade behov.

konkurrenskraftiga villkor för chefer genom att arbete med att skapa goda förutsättningar för att behålla ledarkompetens samt att kunna re-krytera god kompetens vid nyanställ-ningar. Skapa en god arbetsmiljö samt en god lönenivå.

4.2 mål: fler ska ges möjlighet till heltid eller önskad tjänstgöringsgrad.Strategi BIn: Samtliga – Översyn av tjänstgöringsgrader och genomförande ska ske utifrån verksamhetens behov och de ekonomiska förutsättningarna.

Verksamhetens behov måste styra. Se lösningar i verksamheterna och i samarbete med andra verksamheter.

Översyn sker kontinuerligt i verk-samheten.

Översyn/justeringar av tjänstgö-ringsgrad ska alltidgenomföras i sam-band med rekryteringar och eventuellt vid omorganisation.

4.3 mål: medarbetarna ska trivas och utvecklas i Åstorps kommun.Strategi BIn: Samtliga – Varje ledare ansvarar för att stimulera, uppmuntra sin personal samt utforma individuella utvecklingsplaner för var och en.

utveckla metoder för att alla ska känna sig ”myndiga” i sitt yrkesutövan-de samt att ansvar och befogenheter är tydliga.

uppdragsbeskrivningar för olika yrkeskategorier.

Synliggöra tilliten till personalen. ok att prova nytt – tillåtet att miss-lyckas. Learning by doing.

Delaktighet ska vara ett naturligt inslag i vardagen. Genom att perso-nalen deltar i olika arbetsgrupper. LoSAm.gruppen, (lokal samverkans-grupp) viktig i detta arbete. uppfölj-ning av individuella utvecklingsplaner sker kontinuerligt. Diskussion och uppföljning vid medarbetarsamtalet.

4.4 mål: medarbetarnas trivsel ska öka genom ett gott samarbete och god kommunikation.Strategi BIn: Varje ledare bidrar till att samarbete ska vara gott och att det finns en god kommunikation på arbetsplatsen.

utveckla metoder för att alla ska känna sig ”myndiga i sitt yrkesutövan-de samt att ansvar och befogenheter är tydliga.

uppdragsbeskrivningar för olika personalkategorier.

tillgängliga och synliga ledare. Rutiner för god kommunikation åt

båda hållen, AP-träffar, mail.Diskussion på arbetsplatsen om vad

som saknas och vad som bör förbätt-ras. Detta sker kontinuerligt på interna konferenser, AL-möten APt-träffar och LoSAm-möten.

Skapa mötesplatser och aktiviteter som ökar stolthet och trivsel inom alla verksamhetsområden. Ex. After work,, motionslopp och olika typer av sam-kväm genomförs på både central- och områdesnivå.

4.5 mål: Helhetssynen och samsynen ska utvecklas hos medarbetare och ledare.Strategi BIn: Samtliga – medarbetarna ska stimuleras till att ta del av övergri-pande information om kommunen, dess verksamheter, vision, fokusområ-den och mål.

Inför samtliga beslut och ställnings-taganden ska helhetssynen beaktas.

Som stående punkt på AP-träffar ”aktuellt från kommunledning, nämnd och förvaltning” för att alla i organisationen ska känna delaktighet i helheten. kontinuerlig information och kommunikation, muntligen eller i skrift. utarbetande av ett BIn Intranät, för specifik information rörande BIn:s verksamhetsområden.. tas i bruk våren 2014.

Fokusområden/visionsbroschyr diskuteras regelbundet och följs upp årligen i personalgrupperna.

Visionsbroschyr och måldokument delas ut till alla nyanställda.

Visionsbrochyr är utdelad till all personal inom BIn under 2013.

Affisch med de 5 fokusområdena trycks upp att placeras i personalrum. Denna är under utarbetande.

verksamhetersid 68 2013 BILDnInGSnÄmnD

sid 69

KuLTuRHuSET BjöRNEN 2013under 2013 har Kulturhuset Björnen varit fyllt av fantastiska aktiviteter för både barn och vuxna. Det har bjudits på bland annat teater, pyssel, konserter, filmstunder, konstutställningarn, standup, möten, fikastunder och föreläsningar. För aktuella aktiviteter se www.astorp.se/kulturhuset. På sidan hittar du också ett arkiv med aktiviteter som varit.

Foto: Bosse Bildoktorn Foto: Chantal kronberg Pusnik / Åstorps kommun Foto: övriga: michael Svensson / Åstorps kommun

www.astorp.se/kulturhuset

verksamhetersid 70


Resultat (kkr) utfall 2013 utfall 2012 utfall 2011

Intäkter 53 617 50 430 50 407

kostnader -443 274 -432 467 -419 685

varav personal -243 075 -238 875 -230 625

nettokostnad -389 657 -382 037 -369 278

Budget -390 005 -383 035 -369 113

Budgetavvikelse 348 998 -165

Kommentar resultatVolymökningen under 2013 i verksamheterna förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola genererade en nettokostnad motsva-rande 9 932 kkr utöver ramen 2013.

Prognosen för 2013 var satt med en budget i balans (0kr) Resultatet 2013 slutade med ett överskott på 379 kkr, det motsva-rar 0,12% av Bildninsnämndens totala budget. Överskottet kan förklaras med att intäkterna har varit högre, det har även förekom-mit vakanser på enstaka tjänster under hösten som har eller ska tillsättas under våren 2014. Personalen i bildningsförvaltningen har en hög kostnadsmedvetenhet som underlättar arbetet med att få en budget i balans.

Investeringar (kkr) utfall 2013 utfall 2012 utfall 2011

Intäkter 0 0 0

kostnader -5 569 -4 220 -5 614

nettokostnad -5 569 -4 220 -5 614

Budget -6 103 -4 460 -5 334

Budgetavvikelse 534 240 -280

Kommentar investeringsredovisningÖverskottet på investeringsbudgeten avser projekt som skjutits fram till nästa år. Bildningsnämnden kommer ansöka om att föra över delar av överskottet till 2014 års budget.

nycKeltal

verksamhetsmått och nyckeltal 20

13

2012

2011

2010

2009

2008

2007

förskolanettokostnad/bokad timme, kr 61,8 60,7 61,7 59,9 59,8 58,0 57,4

familjedaghemnettokostnad/bokad timme, kr 40,9 39,4 46,0 38,2 30,0 28,1 24,0

skolbarnomsorgnettokostnad/bokad timme, kr 26,7 24,9 26,8 25,3 25,5 26,3 25,5

förskoleklassnettokostnad per elev, kkr 37,2 41,6 55,6 38,9 39,0 39,9 38,3

grundskola (exkl särskola)nettokostnad per elev, kkr 92,1 90,8 88,5 87,7 84,3 83,1 77,7

gymnasium (exkl särskola och iV)nettokostnad per elev, kkr 105,5 101,6 96,3 94,4 95,4 92,9 91,2

gymnasium särskolanettokostnad per elev, kkr 326,6 308,9 277,0 265,6 237,8 234,4 221,8

nettokostnad per invånare, kkr 26,1 25,7 25,7 23,9 23,2 22,9 22,3

Det genomsnittliga resultatet på nationella prov i årskurs 3, våren 2013 var mycket lågt, 71%. Det negativa resultatet var bero-ende på en skolklass resultat. Övriga klasser hade goda resultat och elevernas resultat visar på en ökad måluppfyllelse. Åtgärder för att säkerställa elevernas kunskapsresultat är vidtagna bland annat genom en ökad satsning på läs-, skriv- och matematikutveckling.

när dessa elever nu går i årskurs 4 och vi sammanställer resul-tatet kan vi se en avsevärd förbättring. Det genomsnittliga resulta-tet vid höstterminens mätning visar att elevernas kunskapsresultat är 88% (161 av 182 elever, som har uppnått kunskapskraven).

Det genomsnittliga resultatet på nationella prov i årskurs 6, var 87% våren 2013. Dessa elever har ett sjunkande kunskapsresultat, nämligen 74% när vi jämför med hösten 2013 då de går i årskurs 7. Skolornas analys visar att många elever behöver stärkas i sin motivation inför skolarbetet. Flera elever har hög frånvaro, en del är oroliga, flera elever har stora brister i modersmålet och det har varit mycket in- och utflyttning på skolorna. Satsning sker på att anpassa undervisning, arbetstempo, material samt studiestöd/ läxläsning. många elever behöver tydlig struktur under skoldagen och framförallt under lektionerna.

Resultatet på nationella prov i årskurs 9, våren 2013 var 86% och har legat på nästan samma nivå de senaste tre åren.

Andelen elever i årskurs 9 med fullständiga betyg vid höst-terminen 2013 har ökat med sju procentenheter från 67% till 74% om man jämför med föregående års hösttermin. Andelen elever som är behöriga till gymnasiet har ökat med två procentenheter mellan hösttermin 2012 och hösttermin 2013. Skolornas analys visar att många elever är studiemotiverade på samma gång som de är skoltrötta. Eleverna har en vilja att satsa på sin skolgång och ökat elevinflytande ger ökat studieresultat. Analysen visar på en positiv utveckling för eleverna, där pedagogerna aktivt arbetar för att skapa goda lärmiljöer.

Varje enhet måste, på systemnivå, analysera, reflektera och sätta in vederbörliga insatser för att nå bättre kunskapsresultat. uppfölj-ning görs fyra gånger per år på samtliga skolenheter och analys av resultaten sker två gånger per år.

2013 2012 2011

Resultat nationella prov åk 3, svenska och matematik

Vt 71% 80% 60%

Resultat Alla kunskapsmål godkända åk 3

VtHt

Åk 488%

70%63%

80%

Resultat nationella prov åk 6, svenska, matematik och engelska

Vt 87% 81% 83%

Resultat Alla kunskapsmål godkända åk 6

VtHt

Åk 774%

61%63%

86%

Resultat nationella prov åk 9, svenska, matematik och engelska

Vt 86% 86% 87%

Andel elever med fullständiga betyg åk 9

VtHt

75%74%

76%67%

73%

Andel behöriga till gymnasiet VtHt

87%83%

88% 88%

Antal grupper föräldrarutb. 7 9 12

Antal besökare familjecentralerna 858 787 886

2013 BILDnInGSnÄmnD verksamheter

verksamheter sid 71

framtidenFör perioden 2012 – 2017 har bildnings-förvaltningen 20 – 25 personer, som årligen fyller 65 år.

personalförsörjningAv bildningsförvaltningens nuvarande personalstyrka är åldersgruppen 60-65 år är 18%, åldersgruppen 50-60 år är 30% och åldersgruppen 40-50 år är 25%. I förskolan är åldergruppen 50-65 år 42% och inom grundskolan 34%.

För att vara en attraktiv arbetsgivare med behörig och kompetent personal kommer det i fortsättningen att krävas en extra satsning, när det gäller rekrytering av pedagogisk personal och skolledare. Det kommer att bli svårare att rekrytera behöriga pedagoger till våra verksamhe-ter, då tillströmning av studenter till våra lärarhögskolor inte är tillräckligt stor, för att täcka framtida behov. Det kommer även att vara svårt att rekrytera skolledare i framtiden. Bra arbetsmiljö, en funktionell organisation, rätt lön och en aktiv perso-nalpolitik kommer att vara viktiga faktorer för att skapa en framgångsrik rekrytering av kompetent personal i framtiden. Då konkurrensen mellan kommunerna hård-nar, när det gäller möjligheten att anställa kompetenta och behöriga pedagoger, be-hövs det en extra satsning på pedagogernas löner och arbetsvillkor framgent.

organisationunder 2014 kommer den i Bildnings-nämnden beslutade organisationsföränd-ringen att träda i kraft. I de fall det fungerar kommer åk 6 elever att stanna kvar på de skolor, där de tidigare har genomfört sin grundskoletid. Detta innebär att Björne-kullaskolan blir en åk 7-9 skola. Rektors-områdena kommer att minska, från sju till fyra st och en ny ledningsstruktur kommer att verkställas inom grundskolan. Vi kommer också att verkställa införandet av en central ”Barn- och ungdomshälsa/elevhälsa”.

långsiktighet i utvecklingsarbetet målet för förskolans och skolans verksam-het är att utveckla det pedagogiska arbetet och på så sätt öka elevernas måluppfyllelse och kunskapsresultat.

Barn och unga känna ska också känna

sig trygga, kunna arbeta med arbetsro och känna stor trivsel i BIn-s verksamheter

Insatser: • Arbete med att säkerställa likvärdighe-

ten – varje skola ska lyckas.• Anknytning till forskning och beprövad

erfarenhet.• uppföljning och analys av elevernas

kunskapsresultat.• tydligt systematiskt Q-arbete.• Fokus på pedagogiskt ledarskap• Strategisk och medveten resursplane-

ring/tilldelning• Satsning på lärarnas kompetens• Digital utveckling

Det är också av största vikt att följa upp gymnasieelevernas resultat och deras syn på sin utbildning och framtid. Detta kom-mer att göras under 2014 i samarbete med Halmstad högskola.

den digitala satsningen kommer att fortsättaSvensk och internationell forskning visar på att en digitaliserad skola medför stora pedagogiska vinster för eleverna. Det är härvidlag av störst vikt att elever i Åstorps kommun får ta del av denna digitala ut-veckling för att inte komma på efterkälken, vad det gäller framtida utbildningsmöjlig-heter och möjligheten till egen försörjning i vuxenlivet.

Vi har stort behov av att utveckla infrastrukturen inom It samtidigt som vi skapar möjligheter för barn och unga att få ta del av arbetet med digitala verktyg. Detta innebär stora ekonomiska satsningar i framtiden på olika digitala verktyg bland annat datorer, lärplattor, Active/Smart boards etcetera. utöver detta finns det ett behov av att säkerställa och öka perso-nalens kompetens. Pedagogiskt media Centrum blir en viktig verksamhet i det kompetenshöjande arbetet.

lokalutvecklingsbehovDen kommunala vuxenutbildningen har ett behov av att förläggas i de centrala delarna av Åstorp, för att kunna öka den fysiska tillgängligheten, förbättrade kom-munikationer och knyta de studerande i Åstorp till Åstorps vuxenutbildning. Detta torde också få positiv inverkan på

utvecklingen av centrum i Åstorp. Ett stort tillskott av vuxna torde skapa möjlighet för nyetableringar i de centrala delarna av Åstorp.

Bildningsförvaltningens lokalbestånd behöver inventeras och en långsiktig plan för ombyggnad och renovering behöver arbetas fram.

Arbetet med att miljöcertifiera skolor och förskolor fortsätter. målet är att alla verksamheter ska ha ”Grön Flagg” 2015.

Elevhälsan tillsammans med Barn- och ungdomshälsan kommer att samlas i en centralt placerad resursenhet under 2014.

fritid och kulturArbete med att utveckla verksamheten i enlighet med lokala och regionala styrdo-kument fortsätter.

Fritid och kultur kommer att intensifie-ra arbetet med att hitta kommunikations-kanaler för de yngre invånarna i Åstorp. En utredning visar att det finns många unga som önskar att ta del av kommunens verksamheter och utbud men att de har svårt att ”skanna” av vad som erbjuds. En strategi för information och kommunika-tion kommer att utarbetas samtidigt som medborgarnas förslag och synpunkter kommer att diskuteras och i största möjliga mån beaktas. Arbetet med att utveckla innehållet och utökade öppettider i kultur-huset Björnen kommer att fortsätta. Även arbetet med att utveckla musikskolan till en kulturskola fortsätter. Det tvärsekto-riella samarbetet mellan de olika verksam-hetsdelarna fortsätter

kommunens nya centralkök kommer att tas i bruk sommaren 2014. Det finns här ett behov av anpassning av mot-tagningsköken till det nya centralkökets funktion.

Annika Hoppe, förvaltningschef

Reino Persson (S), ordförande

BILDnInGSnÄmnD 2013

sid 28

soci

alnä

mnd

sid 72 verksamheter

VISION: Ge varje dag ett innehåll

Årets Händelserunder våren öppnade och invigdes Piren, den fjärde gruppbostaden i kommunen med plats för 5 boende.Barnsekretare för att alla placerade barn ska ha möjlighet att vända sig till och ha kontakt med en handläg-gare enbart för dem, har inrättats enligt lagstiftningens krav.

kommunen har sedan somma-ren tagit emot asylsökande ensam-kommande barn utan vårdnads-havare. mottagandet bygger på ett samarbete med Integrationsenheten där socialförvaltningens handläg-gare ansvarar för myndighetsutöv-ningen. Flertalet bor på det i kom-munen nyinrättande boendet.

Hemtagningsteamet startade under året och pågick som projekt april-december för att möta ett omfattande vårdbehov med hög omvårdnadsnivå och rehabilite-ring i det egna hemmet. Genom fortlöpande uppföljning kunde sedan nämnden ta ställning till att permanenta verksamheten som ett viktigt led att i samarbete med hemvården möta ökande volymer inom hemvården och med hjälp av hemtagningsteamet tillskapa trygghet i hemmiljön och undvika onödiga förflyttningar. Därmed har korttidsavdelningen kunnat läggas ner och enbart två korttidsplatser finns att tillgå vid särskilda skäl.

Anpassning av antalet platser inom särskilt boende till efterfrågan och behov genom en tillfällig ned-dragning av åtta vårdplatser.

KValitets-BerättelseRegistreringar i kvalitetsregister Senior Alert sker på alla särskilda boende och har implementerats i hemvvården. Personalen gör risk-bedömningar och arbetar förebyg-gande för att minska förekomsten av trycksår, undernäring och fall, samt ombesörja god munhälsa.

Registreringar i Palliativ registret

görs på flertalet av de avlidna vårdtagarna. Arbetet har medfört ökad reflektion och samtal om vård i livets slutskede.

Demensboendet registrerar alla boende i BPSD (beteendemässsiga och psykiska symptom vid demens).

utveckling av teambaserat arbete genom att flertalet berörda profes-sioner träffas och ger uppföljningar av den enskilde vårdtagaren, plane-rar den fortsatta vården, hanterar avvikelser som en del i förbättrings-arbetet.

Förbättringsåtgärder är fram-tagna och genomförda genom nya rutiner på flera olika områden. Arbete med att ta fram riktlinjer el-ler att revidera riktlinjer pågår inom myndighetsavdelningen, liksom arbete enligt handlingsplan gällande nya föreskrifter och allmänna råd för demensomsorgen samt ökade krav på rättssäkerhet i biståndsverk-samheten. Det innebär för bistånds-handläggningen att samtliga inom särskilt boende ska ha ett beslut av samtliga insatser, att dessa ska var individuellt utformade och följas upp. För den enskilde är det en ökad rättsäkerhet och att vården utformas efter behov.

Fokus har varit att utveckla och förbättra dokumentationen och därmed rättsäkerheten kopplat till detta.

Hanteringen av hjälpmedel säkras genom datoriserad informa-tionslagring.

VerKsamHetsmÅl1. FleR I aRBeTe och FleR FöReTaGmålet är delvis uppfyllt.

utveckling av arbetet med för-sörjningsstödstagare som innebär utökad klientkontakt för att med hjälp av handlingsplan arbeta för egen och annan försörjning för den bidragssökande.

utökad och förbättrad samver-kan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i arbetet för sys-selsättning och egen försörjning för bidragstagare.

mötesplatsen inom projekt ked-jan, ett samverkansprojekt för per-soner med missbruksproblematik med syfte att ge stöd och aktiviteter för en starkare grund på vägen till självförsörjning

2. uTveckla aTTRakTIvT BoeNdemålet är helt uppfyllt.

Öppnande av Piren, ett fjärde gruppboende för funktionsnedsatta i kommunen.

Satsning på bättre utemiljö med hjälp av stimulansmedel på demens-boendet för att motivera utökad utevistelse.

uppstart av boråd på särskilt boende där bland annat aktiviteter och kost diskuteras.

Regelbundna boendemöten för ökat brukarinflytande på gruppbo-städerna inom funktionshinder-verksamheten och på boenden inom socialpsykiatrin.

Ett digitalt nyckelsystem prövas under ett halvår i hemvårdens verksamhet för att öka trygghet och service för den boende och med minskad administration i verksam-heten.

3. FöRBäTTRa FRam-TIdeN FöR BaRN, uNGa och äldRemålet är delvis uppfyllt.

3.1 Fortsatt utveckling av kontakt-mannauppdrag. Eventuellt behov av utbildningsinsats.målet är helt uppfyllt.

Samtliga berörda medarbetare inom äldreomsorgen har undertecknat ansvarsförbindelsen gällande kon-taktmannaskapet.

Bild och information gällande kontaktman hos varje vårdtagare inom äldreomsorgen.

Införandet och utveckling av egentid när kontaktmannen gör en aktivitet som vårdtagaren önskar.

Besöks- och terapihund finns på särskilt boende inom äldreomsorgen för att öka vårdtagarnas välbefin-nande och trivsel.

Socialnämnd

2013 SoCIALnÄmnD

verksamheter sid 73

INVIGNING AV LSS-BoENDET PIREN

Fredagen den 24 maj invigdes Piren, Åstorps kommuns nya gruppboende för funktionshindrade ungdomar. LSS-boendet har idag fem rum. Fyra av dem var vid invigningen redan upptagna med hyresgäster som visade upp sina talanger inom matlagningen: de hade nämligen förberett den fantastiska festmaten själva i sitt gemensamma kök till de 60-tal gäster som kom till invigningen.

Boendet Piren ligger intill äldreboendet Rönnåsen och är granne med bland annat Kvidinge fritids. Från grästäppan utanför byggnaden har man byggd en grillplats med ett par bord och ett vindskydd. utsikten från Pirens utomhusplats är som i övriga Kvidinge: helt fantastisk.

Blommor och presenter överlämnades. Tal hölls av områdeschefen för LSS-boende Ann-Marie Malmström och socialnämndens ordförande Gunilla Karlsson (s). Band klipptes, festmaten och tårta åts och Glädjekören framförde glada sommarsånger som fick publiken att gunga. Det var en fest som bekräftade att gruppboendet Piren i Kvidinge är numera invigt.


LSS-boendeEtt LSS-boende är boende för funktionshindrade och som är anpassad för personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsätt-ningar.

Se fler bilder från invigningen.

3.2 Personalkontinuitet hos vårdtagarna i hemvården. Arbetet fortsätter 2013.målet är delvis uppfyllt.ordinarie personal ersätter i huvudsak frånvarande och få timanställda anlitas.

Personalkontinuiteten har ökat inom hemvården bland annat genom centrumgruppens arbete i områdesvisa grupper.

Införandet av ett databaserat plane-ringssystem som utgår från använda-rens behov och visar på verksamhetens planering avseende effektivitet, kvalitet, kontinuitet och uppföljning i förhållan-de till personalresurser och beslutade insatser.

3.3 Arbetet med hemmaplanslösningar fortsätter. Korttidsvistelse och korttids-tillsyn ska särskilt prioriteras. Arbetet med att utveckla ett hemtagningsteam fortsätter.målet är delvis uppfyllt.

Vi arbetar för att öka barns delaktighet i de processer som pågår i hela verksam-hetsområdet genom att bland annat inhämta större kunskap om hur barn uppfattar kontakten med socialtjänsten.

uppdraget och rollen som barnse-kreterare för placerade barn har börjat tillämpas och utvecklas.

I samverkan mellan skola och socialtjänst har nya rutiner som är mer anpassade till ny lagstiftning och pågå-ende utvecklingsarbete, arbetats fram och antagits av nämnderna.

I ett tidsbegränsat projekt gällande Våld i nära relationer har ny handlings-plan och riktlinjer tagits fram vilket medför utveckling i handläggningen av denna målgrupp.

Flyttat samtliga externt placerade vårdtagare till likvärdig insats i den egna kommunen inom äldreomsorgen.

Startat upp korttidstillsyn inom funktionshinderverksamheten i den egna kommunen där lokalen har anpassats till ungdomarnas behov av aktiviteter.

korttidsvistelse verkställs inte längre med placering på gruppbostäderna efter Socialstyrelsens ställningstagande att

insatserna inte ska verkställas under samma tak.

uppstart och efter utvärdering, permanentad verksamhet i hemtag-ningsteam för vårdtagare som är ut-skrivningsklara från sjukhus med behov av stora insatser och som erbjuds hög nivå av omvårdnad och rehabilitering initialt för att trygga situationen i hem-met. korttidsenheten har avvecklats på grund av minskad efterfrågan och för att möjliggöra utveckling av arbetet i hemtagningsteam.

3.4 omsorgsplan utarbetas under 2013.målet är helt uppfyllt. Planen har tagits fram av ansvariga che-fer och medarbetare i en arbetsgrupp, med hjälp av synpunkter från berörda personer inom verksamheten och deras anhöriga. Denna är nu föremål för politiskt ställningstagande.

3.5 Arbetet med bemötandefrågor ska intensifieras. Målet 2013 är Äldreguiden + 10%.målet är helt uppfyllt.

utbildning av värdegrundsledare och värdegrundsombud för fortsatt arbete med all personal inom äldreomsorgen kring bemötande och värdegrund.

utbildning i självskydd med fokus på bemötande av vårdtagare inom demensvården.

Gemensam föreläsning för all per-sonal inom äldreomsorgen kring bete-ende, bemötande och professionalism.

Introduktionsutbildning i tydlig-görande pedagogik inom funktions-hinderverksamheten för att utveckla ett mer pedagogiskt arbets- och förhållningssätt genom att arbeta med bildkommunikation.

3.6 Eventuella åtgärder enligt beslutad äldreomsorgsplan.målet är helt uppfyllt.

Vidareutveckling av frivilligcentralen, träffpunkter och anhörigstödet.

utveckling av innehållet i vården utifrån den nationella värdegrunden

och framtagande av värdighetsgarantier.Satsning på ökad omsorg och rehabi-

literande insatser i hemmet.

3.7 utreda och särskilt beskriva hur verk-samheten kan förebygga undernäring, fall och trycksår inom vården exempelvis genom Senior Alert (ett nationellt kvali-tetsregister för vård och omsorg).målet är delvis uppfyllt.

teamarbetet har utvecklats och förstärkts med regelbundna möten, samtliga berörda professioner deltar och med åtgärdsplaner i fokus.

Riskbedömningar görs i samtliga fall.

Senior Alert har implementerats i hemvården under hösten.

4. FleR väljeR kommuNeN Som aRBeTSGIvaRemålet är delvis uppfyllt.

4.1 Koncept ”Mönsterarbetsplats” i Åstorpsmodell fortsätter i ytterligare verksamheter. Vid vakanser/personalut-ökningar/personalförändringar ska önskad sysselsättningsgrad beaktas.målet är delvis uppfyllt.

Vid vakanspersonalförändringar ska önskad sysselsättningsgrad beaktas och erbjudande av högre sysselsättningsgrad möjliggöras.

Inom funktionshinderverksamheten har ansvar för personalplanering lagts ut till enheterna som därmed förbättrat och ökat samarbetet.

Försöksprojektet i kvidinge där hemvården utför samtliga uppgifter, såväl omsorg som service, har möjlig-gjort utökad sysselsättningsgrad.

4.2 Kompetensutvecklingsplan för personal inom socialnämndens olika verksamheter.målet är helt uppfyllt.

Det finns en beslutad kompetensutveck-lingsplan, förvaltningsövergripande och per verksamhetsområde. Den bygger på medarbetarnas önskemål som överens-stämmer med verksamhetens behov.

verksamhetersid 74 2013 SoCIALnÄmnD

verksamheter sid 75


Resultat (kkr) utfall 2013 utfall 2012 utfall 2011

Intäkter 33 598 36.697 41.944

kostnader -245 913 -239.215 -234.770

varav personal -151 057 -146.421 -143.554

nettokostnad -212 315 -202.518 -192.826

Budget -207 894 -199.851 -178.801

Budgetavvikelse -4 421 -2.667 -14.025

Kommentar resultatDet ekonomiska resultatet för år 2013 är negativt, -4,4 miljoner kronor, motsvarande 2% över budget.

tABELL: Fördelning av nettokostnad och budgetavvikelse (kkr):

Nettokostnad och budgetavvikelse (kkr)

-20 000

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

160 000

180 000

Nettokostnad 164 930 30 287 17 099

Resultat 2 863 -3 295 -3 989

Egna verksamheter Placeringar Försörjningsstöd

Försörjningsstödet börjar planat ut men är en stor negativ post, -4,0 miljoner kronor, varav 0,5 utgör minskad budgetram. Placeringskostnaderna blev 3,3 miljoner kronor högre än budget, men insatser i öppen vård håller nere kostsamma externa kostnader på institution. Resultat i egna verksamheter är positivt, +2,9 miljoner kronor.

nämnd, ledning och administrationnettoresultat +1 615 kkrEtt positivt resultat för nämnd samt personal- och övriga verksamhetskostnader inom ledning och administration. Driftkostnader, 250 kkr för larmsystem inom hemvården kommer först nästa år eftersom upphandling påbörjats och ännu inte är i drift Reservanslaget för personlig assistans har flyttats till denna budgetpost.

myndighetsenheten vuxnanettoresultat -3 875 kkr, varav försörjningsstöd -3 989 kkrÄven om det finns mycket som pekar på att den svenska konjunkturen håller på att förbättras, väntas läget på arbetsmarknaden förbättras först nästa år. Visserligen har arbetslösheten sjunkit något, men någon större förändring är, enligt Statistiks Centralbyrån, SCB. Även om det skapas nya jobb i Sverige så påkar lite på att sysselsättningen ökar snabbare än arbetskraften, vilket betyder att arbetslösheten kan ligga kvar på samma nivå.

tABELL: kostnad försörjningsstöd år 2009 - 2013 (kkr):Kostnad försörjningsstöd år 2009 2013 (kkr)

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

14 000

16 000

18 000

År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013

Försörjningsstödet har ökat men kostnadsutvecklingen har börjat plana ut. kostnaden uppgick till 17,1 miljoner kronor, en ökning med 0,3 jämfört med föregående år, varav hälften utgör höjning av riksnormen för försörjningsstöd. Antalet hushåll med försörjningsstöd har minskat, från 464 till 431.

nästan hälften av alla vuxna i Åstorps kommun som fick ekonomiskt bistånd det på grund av arbetslöshet, personer som står till arbetsmarknadens förfogande. Den näst vanligaste orsaken var arbetshinder på grund av sociala skäl följt av sjukskrivning. Sammantaget har tre personer av fyra har dessa orsaker som försörjningshinder.

äldreomsorg och Hälso- och sjukvård, Hslnettoresultat +511 kkrVarav placeringskostnader -13 kkrHög belastning i hemvården som tar hand om sjukare äldre med bland annat fler delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser som följd och därmed ökad bemanning. Hemtagningsteam inom ramen för korttidsplatser. uteblivna momsintäkter för ordinära lägenheter motsvarande närmare miljon kronor. Inga kostnader under året för medicinskt färdigbehandlade.

tABELL: Antal beviljade timmar hemtjänst, omvårdnad och service, år 2009 - 2013. År 2013 inkl delegerad

HSL from juni

Antal beviljade timmar hemtjänst, omvårdnad och service, år 2009 - 2013

År 2013 inkl delegerad HSL fr o m juni

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

70 000

80 000

År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013

Antalet delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser ökar inom hemvården. Dessa insatser har ökat avsevärt från och med hösten, följs upp varje månad och redovisas från och med juni i diagrammet ovan. En förklaring är att de äldre bor kvar hemma längre med fler insatser vid behov. Inom särskilda boende fanns under början av året lediga

SoCIALnÄmnD 2013

vårdplatser och ingen kö. Bemanningen har anpassats i största möjliga mån till beläggningen. Lägre hyresintäkter och kostersättning för lediga vårdplatser har kompenserats med att hålla nere kostnader. Anpassning av vårdplatser utifrån behov genom neddragning av åtta vårdplatser som genomfördes under hösten. Externa intäkter för sålda platser dagverksamhet. Överskott mot budget medelpunkten, tekniska hjälpmedel, utifrån avräkningsystemet samt återbetalning resultatfördelning avseende år 2012.

lss, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, nettoresultat +1 447Varav placeringskostnader +623 kkrLSS visar ett överskott. Externa boendeplaceringar har övergått i till andra insatser eller inneburit hemflytt av brukare. Färre utnyttjade timmar inom extern korttidsvistelse men ökade kostnader för kontaktpersoner LSS. Egna gruppboende har arbetat med bemanning vilket inneburit lägre kostnader för personal samt övriga verksamhetskostnader medan intäkterna blev lägre eftersom inflyttning skett successivt under våren till det nya gruppboendet. Privata utförare personlig assistans ökar vilket inneburit ökade externa kostnader för vikarier från assistansbolagen, i slutet av året även ett par månaders uteblivna intäkter från försäkringskassan.

ifo, individ- och familjeomsorgnettoresultat -4 119 kkrVarav placeringskostnader -3 905 kkrDet negativa resultatet förklaras till största delen av externa kostnader för placeringar. men tidiga insatser i öppen vård har möjliggjort att kostsamma placeringar hålls tillbaka. Inom barn och familj fortsätter arbetet med öppna insatser där möjlighet finns inom ramen för placeringskostnader samt förstärkning med en socialsekreterare på grund av hög arbetsbelastning. omställningsarbetet fortsätter inom vuxna missbruk med tidiga insatser i öppen vård. Bostöd bedrivs där det är möjligt. Beslutade insatser med heldygnsplacering har tillkommit i slutet av året.

placeringskostnader äldreomsorg, lss och ifonettokostnad 30 287 kkr, nettoresultat -3 295 kkrPlaceringskostnader har haft svårigheter att hållas inom budget men kostnadsutvecklingen har planat ut.

tABELL: Placeringskostnader netto år 2009 - 2013äldreomsorg, LSS och individ- och familj

Placeringskostnader netto år 2009 - 2013äldreomsorg, LSS och individ- och familj

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013

I syfte att minska antalet externa placeringar omfördelas medel från och med år 2012 för att stärka möjligheten till öppna insatser.

tABELL: Placeringskostnadernas utveckling (netto) 2009-2013per verksamhetsområde

Placeringskostnadernas utveckling (netto) 2009-2013 per verksamhetsområde

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013

Kkr

Äldreomsorg

LSS

IFO barn och familj

IFO vuxna

Totalt

Äldreomsorgen, från och med april finns inga externa placeringar.

LSS visar lägre kostnader än budget. Hemflytt brukare i externt boende samt beslut som övergått till insats i familjehem LSS vilket innebär minskade kostnader. kostnader över budget för korttidsvistelse som hittills inte kunnat verkställas i egen regi. undersöks vidare med fortsatt uppdrag att utveckla korttidsvistelse i egen regi. korttidstillsyn bedrivs i egen regi från och med i år. kontaktpersoner innebär kostnader över budget. uppdrag ses över.

IFo, överskridande av budget utifrån beslutade insatser. Fortsatt behov vård för placerade barn och unga institution och kvalificerade familjhem. Ökat antal insatser i öppen vård familjebehandling håller nere kostsamma institutionsplaceringar. kostnaden för kontaktpersoner högre än budget. Insatser vuxna missbruk har tillkommit under hösten.

Investeringar (kkr) utfall 2013 utfall 2012 utfall 2011

Intäkter 0 0 0

kostnader -1 014 -576 -813

nettokostnad -1 014 -576 -813

Budget -2 280 -706 -795

Budgetavvikelse 1 266 130 -18

Kommentar investeringsredovisning Investeringsanslaget har inte använts fullt ut under året. Viss återhållsamhet för anskaffning av möbler och inventarier eftersom utbyte av uttjänta datorer varit oförutsägbart i tid och fått ske löpande under året. Det som återstår av anslaget till det nya LSS gruppboendet planeras till behov framöver av ombyggnad av två korttidslägenheter till en lägenhet gruppboende. Verksamhetssystem i hemvården pågår och nyckelsystem i hemvården har inletts med en testperiod medan trygghetslarm är under upphandling. Samtliga dessa projekt fortsätter eller påbörjas kommande år varför ansökan om att överföra medel till nästa kommer.

verksamhetersid 76 2013 SoCIALnÄmnD

verksamheter sid 77

nycKeltal framtidenFörutom de i nämndsplanen utpekade uppdragen kan följande områden lyftas som särskilt viktiga inför kommande verksamhetsår.

Inrätta en träningslägenhet med möjlighet för den enskilde att bo självständigt med stöd av personal för att pröva och möjliggöra en bedömning om vilken boendeform som fungerar bäst. med en tjänst som arbetsterapeut med kognitiv inriktning möjliggöra insatser inom funktionshinderverksamheter som stärker den enskildes förmåga och att dessa insatser kan ske i närmiljön och det egna boendet.

Översyn och utveckling av insatsen daglig verksamhet kommer att ske för att tillgodose målgruppens behov.

utveckling av insatserna för barn och ungdomar och deras föräldrar med ett familjeperspektiv för att möjliggöra stadigvarande förändring i familjen och att heldygnsvården kan undvikas eller kortas ner. I samband med detta behöver familjehemsvården och barnsekreterarrollen utvecklas.

Samverkan med Arbetsförmedlingen kommer att utvecklas ytterligare genom mer gemensamt arbete i form av gemensamma träffar med den sökande och genom att upprätta gemensamma handlingsplaner. tankar finns på gemensamt arbete med gruppaktiviteter för arbetslösa bidragssökande.

Förbättra möjligheterna att hantera och tillgodose behovet av hjälpmedel på plats.

utveckla innehållet i anhörigstödet och sprida kunskap och trygghet i att bemöta anhöriga på att bra sätt i hela förvaltningen.

med hjälp av modern teknik utveckla och förbättra möjligheterna för boende och underlätta personalens arbete genom att dokumentera på plats.

Samverkan med andra kommuner behöver utvecklas vidare för att vissa verksamheter ska klara kvalitetskraven och inte vara alltför sårbar.

VerKsamHetsmÅtt ocH nycKeltal 2013 2012 2011

PREStAtIon - kVALItEt

myndighetsenheten

Antal inledda utredningar

LSS 116 123 113

Äldreomsorg 844 821 1.094

Barn/unga, exkl Lagen om unga lagöver-trädare (LuL) 186 184 163

Vuxna 97 71 79

Antal hushåll med försörjningsstöd 431 464 430

Antal bostadsanpassningsärenden 56 49 45

äldreomsorg

Antal vårdtagare särskilt boende 86 98 106

Antal klorttidsplatser/växelvård 6 16 16

Antal personer med insatser i ordinärt boende Socialtjänstlagen (SoL)/Hälso- och sjukvårds-lagen (HSL), korttid ingår

381 393 401

lss, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Antal boende (barn) 1 0 0

Antal boende (vuxna) 34 31 31

Antal brukare personlig assistans 22 21 25

Antal brukare med ledsagarservice 19 12 13

Antal brukare korttidstillsyn 5 5 7

Antal brukare korttidsvistelse 16 17 19

Antal brukare daglig verksamhet 48 48 44

Antal brukare avlösarservice 5 5 5

Antal brukare kontaktperson 36 39 32

ifo, individ- och familjeomsorg

Barn/unga

Antal vårddyg på institution/förstärkt familjehem 1.974 1.336 1.123

Antal familjehemsplaceringar per 31 dec 25 31 28

Antal dygn övriga insatser 1.688 226 444

Vuxna

Antal vårddygn på institution/familjehem 498 1.322 2.833

Antal familjehemsplaceringar per 31 dec 0 0 6

Antal vårddygn extern psykiatri 165 366 365

EkonomI

Försörjningsstöd (kkr) -17.099 -16.734 -15.243

Bostadsanpassningsbidrag (kkr) -499 -645 -360

Genomsnittlig vårddygnskostnad för barn/unga 4.443 4.157 3.886

Genomsnittlig vårddygnskostnad för vuxna 2.416 1.450 1.441

Genomsnittlig vårddygnskostnad extern psykiatri 939 939 939

Gunilla karlsson (S), ordförande

Anna-Lena Sellergren, förvaltningschef

SoCIALnÄmnD 2013

bjö

rnek

ulla

Fas

tighe

ts a

b

uppdragÄndamålet med bolagets verksamhet är att främja kommunens försörjning med lokaler. Björnekulla Fastighets AB ägs till 100% av Åstorps kommun.

Årets HändelserBolaget har genom vidtagna åtgärder på energisidan möjliggjort en återbetalning till Ås-torps kommun med 1 miljon kronor gällande energikostnader.

eKonomisK redogörelse

BfaB (kkr) 2013 2012 2011

omsättning 70.726 70.976 65.491

Resultat efter finansiella poster 9.204 2.601 2.551

Soliditet 10,8 9,6 9,4

nettoinv 16.688 23.018 33.527

Anställda 12 12 12

Bolaget redovisar ett resultat om 9.204 kkr före skatt och avsättningar vilket medför en rörelsemarginal om 10,1%.

framtidenFortsatt arbete kring lokaleffektiviseringar genom att nyttjandegraden för samtliga fastig-hetskategorier inom fastighetsbeståndet ska öka.

Aktivt arbete med att fortsätta jobba mot målet att elförbrukningen i lokaler som uthyrs av BFAB (exkluderat uppvärmning och varmvattenberedning) senast år 2020 ska ha mins-kat med 10% i jämförelse med 2009-års förbrukning och motsvarande aktuell lokalyta.

Arbetet med att ersätta fossila bränslen med förnyelsebara energikällor fortlöper. Fort-satt arbete kring ekonomisk hushållning för att bibehålla rörelsemarginal om 3% i enlighet med ägardirektiv.

Björnekulla Fastighets AB

Lennart Fredriksson (S), ordförande mikael Fors, verkställande direktör

kommunaLa boLagsid 78


ab

kvidingebyggen

kommunaLa boLag

uppdragAtt äga, förvalta och tillskapa bostäder/lägenheter som upplåts som hyres- eller bostadsrätt. Att vara ägarens påverkare på hyresmarknaden, samt genom expansion verka för kommu-nens tillväxt. Att, genom att agera med socialt ansvar så att den ekonomiska aspekten för samtliga hyresgäster och kommuninvånare beaktas i bolagets uthyrningsprinciper.

Årets HändelserAB kvidingebyggen har under året arbetat förebyggande för att minimera uppkomst av oförutsedda underhållskostnader. Energieffektiviseringar fortgår löpande.

eKonomisK redogörelseKvB (kkr) 2013 2012 2011

omsättning 29.754 30.400 29.288

Resultat efter finansiella poster 4.378 2.718 -1.214

Soliditet 23,1 21,2 20,1

nettoinv 0 550 27.746

Anställda 5 5 5

Bolaget redovisar ett resultat om 4.378 kkr efter finansiella poster före skatter och avsätt-ningar. Detta är en avkastning om 14,7% av omsättningen.

framtidenFortsatt arbete kring ekonomisk hushållning för att tillgodose ägardirektiv om 7% i avkast-ningskrav.

AB kvidingebyggen


kommunaLa boLag sid 79

Foto: AB kvidingebyggen

bjö

rnek

ulla

it a

b

uppdragBolaget ska vara det lokala alternativet där den privata marknaden inte fungerar samt verka för ortssammanbindande nät, företrädesvis för kommunens verksamhet. möjliggöra utbyggnad av fiber- eller andra nät till kommunens industriområden.

Årets HändelserSamförläggning och anslutningsinvesteringar fortgår.

eKonomisK redogörelseBitab (kkr) 2013 2012 2011

omsättning 1.085 1.042 930

Resultat efter finansiella poster 199 144 60

Soliditet 31 30 32

nettoinv 401 395 583

Anställda 0 0 0

Resultat om 199 kkr före avsättningar och skatter vilket ligger väl i paritet med uppsatta förväntningar.

framtidenDär så erfordras och är tekniskt möjligt kommer BItAB att bygga nät för tillhandahållande av bredbandsuppkoppling till kommunens industriområden och andra redan befintliga nät inom kommunen.

Björnekulla It AB


kommunaLa boLagsid 80

Foto: Björnekulla It AB

Viktigare investeringsobjektnedan listas de viktigaste investeringsprojekten i dotterbolagskoncernen som genomförts under året. Sammanställningen beskriver projekten över tiden, vilket innebär att de utgifter som visas läggs ned över flera år. totalt nedlagda investeringsutgifter för dotterbolagskoncernen för år 2013 uppgår till 15 688 kkr. motsvarande belopp för år 2012 var 23 963 kkr.

Tusentals kronor

ack investering

t.o.m. 2013-12-31

planeradinvestering

projektetsstatus

BjörneKulla fastigHets aB

Centralkök Åstorp 10.590 13.600 under byggnation

oasen mottagning för ensamkommande flyktingar 4.377 4.300 Avslutat

investeringar dotterbolagskoncernenkommunaLa boLag kommunaLa boLag sid 81

sid 28

rev

isio

nsbe

rätte

lse

sid 82 revisionsberätteLse

revisionsberätteLse

kommunstyrelseledamöter i Åstorps kommun

kom

munstyrelseledam

öterkommunstyreLsen sid 83

Sandberg Ronny (S) ordförande

Jönsson Hans-Ingvar (C) 1:e vice ordförande

Pålsson Pontus (m) 2:e vice ordförande

Dakouri katrina (m) Dakouri ulrika (m) Holmén Åsa (FP)

Håkansson Per-Arne (S) Jonsson mats (mP) karlsson Gunilla (S)

mattsson Richard (SD) Persson Reino (S) Petersson Lars-Erik (C)

Åkerman Lizetthe (S)

Postadress: 265 80 Åstorp | Gatuadress: Storgatan 7 | E-post: [email protected] | Telefon: 042-640 00 | Fax: 042-642 10Org. nr. 212000-0936 | Bg 5103-2951 | Pg 11 01 50-0 | www.astorp.se

Documents

Årsredovisning 2013 - Åstorps kommun