1

ARVET EFTER EN SVENSK HJÄLTE

Lucas Kramer

Gustav Lugnegård

Projekt DH 2011

2

© Lucas Kramer och Gustav Lugnegård 2011 Tryckt hos One Digitaltryck Omslag: Gustav Lugnegård

Omslagsfoto: UN Photo/ES

3

”Tack för människor som lärt mig detta. Tack för dagar som lärt mig detta.”

Dag Hammarskjöld

Man kan alltid lära av historien och det som skett. Man kan alltid använda sig av det förgångna för att stå stark inför det kommande. Det som har passerat finns i allra högsta grad kring oss, och det är ett faktum vi aldrig kan bortse ifrån.

Spåren och arvet efter en av världens mest betydelsefulla diplomater i modern tid, svensken Dag Hammarskjöld är något alltför värdefullt och viktigt för att låta bli att ta del av inför internationella utmaningar såväl som idag och i framtiden. FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld hade en stor och betydande roll i kampen för en trygg och fredlig värld under sin tid i FN och hans arbete har betydelse än idag för konflikter och säkerhetsåtgärder i vår alltmer globaliserade värld.

I arbetet om att förvalta förståelsen, innebörden och kunskapen om hans viktigaste diplomatiska gärningar och åtgärder, har vi tagit fram den här boken med ett syfte att inspirera och upplysa folk om hans arbete och även kopplat samman hans idéer till dagens internationella utmaningar och våra tankar kring vad de har för betydelse idag.

Vi står idag inför ett antal olika internationella utmaningar där internationellt samarbete och välutvecklad diplomati är lösningar på många problem.

I boken har vi sammanställt fakta och information för att upplysa kring vetskapen om arvet från Hammarskjöld och kombinerat det med våra egna reflektioner och syn på hans arbete och idéer. Vi har även tagit del av information och synpunkter från allra högsta ort genom en intervju med Margot Wallström, FN:s representant för att bevaka kvinnors utsatta roll i krig och konflikt, där hon berättar om hennes FN-arbete i Kongo där även Dag Hammarskjöld gjorde insatser under 60-talets

4

Kongokris, och även hennes om tankar om framtidens arbete i FN och vad som krävs för att möta internationella utmaningar som de i Kongo.

Vårt fokus ligger mycket kring Hammarskjölds arbete med FN:s fredsbevarande styrkor och krisen i Kongo under 60-talet, där vi försöker knyta an historiens lärdomar till skillnader i dagens Kongo och på vilket sätt arvet efter Hammarskjöld uppenbarar sig inför de utmaningar landet står inför idag.

Låt er inspireras och ta del av arvet efter en svensk hjälte och hans betydelse för framtiden!

Lucas Kramer och Gustav Lugnegård

5

Den tysta hjälten

Den 18 september 1961 fick Gud en ny ängel vid sin sida. Kanske skulle denna ängel fortsätta att utföra underverk även i himlen, kanske vakar han över världen med sitt diplomatiska öga än idag som han en gång vakade över världen från posten som FN:s generalsekreterare. Vad han gör idag är lika osäkert som omständigheterna kring hans död år 1961.

Son till en politiker och adelsman. Dag Hammarskjöld fick biljetten till samhällets toppskikt i samma stund som han kom till jorden. Som historien så väl förtäljer är dock var man sin egen lyckas smed. På sin fars lycka och framgång kommer ingen långt. Detta visste den unge Dag. Redan i unga år visade Dag en stor arbetslust och var omtyckt av sina lärare. Efter examen vid Uppsala allmänna läroverk skaffade han sig en gedigen akademisk utbildning. Hans första akademiska examen blev filosofie kandidat, många hade nöjt sig här men Hammarskjöld törstade efter mer kunskap. Efter år av fortsatta studier hade han blivit både filosofie licentiat och juris kandidat. Han studerade huvudsakligen franska, praktisk filosofi, nationalekonomi och senare även juridik. Individer med den studieviljan satsar ofta på en rent akademisk karriär, men det var inte något som lockade Hammarskjöld. Största delen av sin uppväxt spenderade han på Uppsala slott, som han hela sitt liv betraktade som sitt barndomshem.

Folk i hans närhet beskrev honom som en trevlig kamrat men förhållandevis reserverad. Han visar redan här drag, ändock i personliga sammanhang, av sin tysta diplomati som han senare i livet skulle föra på ett internationellt och högt plan. Hammarskjöld var en intresserad människa och lade ner sin själ i vad han gjorde. Redan i sin ungdom visade han upp personlighetsdrag som skulle visa sig essentiella för FN:s generalsekreterare. Innan FN som organisation över huvud taget

6

existerade. Hans kamrater hyste respekt för Hammarskjöld, som man gör för personer med mycket kunskap.

Efter avslutad universitetsutbildning gjorde Hammarskjöld en snabb karriär som ämbetsman. Han betade av posterna som sekreterare på Riksbanken såväl som statssekreterare i Finansdepartementet och riksbanksfullmäktiges ordförande. Sedan riktades hans blickar utåt i världen för en tid när han var svensk delegat i det amerikanska ekonomiska biståndsprojektet OEEC. Här gjorde han sig ett namn även i utländska kretsar och mycket av Hammarskjölds framgångsrika arbete inom OEEC ledde senare fram till hans post som FN:s generalsekreterare. Men än var det inte dags för Hammarskjöld att göra en internationell karriär. Tidigare hade hans arbeten kretsat runt ekonomi. När han efter det avlutade arbetet i OEEC fick jobb som kabinettssekreterare i utrikesdepartementet koncentrerades arbetet mer på diplomati och internationella relationer. Kanske föddes här ett intresse som han senare skulle bokstavligen viga sitt liv åt. Hammarskjöld lyckades även med den ovanliga bedriften att sitta med i en regering utan att tillhöra något parti. Detta skulle vara avgörande för honom, hade han haft någon partitillhörighet hade han aldrig blivit accepterad som generalsekreterare. Redan här var Hammarskjöld en neutral, arbetsvillig, disciplinerad man. Hans val i livet kunde inte föra honom till någon annan post än till posten som FN:s generalsekreterare. Ändå säger många att valet av Hammarskjöld som generalsekreterare var en stor överraskning och slump. Tittar man närmare på hans utbildning, karriär och personlighet torde valet vara enkelt. Kanske betraktades valet av Hammarskjöld som överraskande då han fortfarande var en förhållandevis okänd person, i Sverige så väl som i övriga världen. Han hade sällan figurerat i media och var inte den som ställde till med onödiga scener för att ge sig själv uppmärksamhet.

7

Efter en lång och brokig process inom FN valdes till slut Dag Hammarskjöld till generalsekretare, utan hans egen vetskap! Han blev förvånad när beskedet kom men tackade lyckligtvis ja.

Under sin tid som generalsekreterare ställdes Hammarskjöld inför stora utmaningar och utsattes för hård press. Men som alltid behöll han sitt lugn och sin saklighet. Han gjorde vad han gjorde, gick sin egen väg och litade på sig själv och sina egna idéer. Och ofta, för att inte säga alltid fattade han rätt beslut och bidrog till en bättre värld och ett bättre, handlingskraftigare FN.

Hammarskjöld vigde hela sitt liv åt sitt arbete, få kände honom personligen och någon att dela sitt liv med fann han aldrig. Kanske valde den disciplinerade Hammarskjöld att aldrig finna någon att dela sitt liv med då han visste att det inte var förenligt med hans arbete. Vissa har spekulerat i om Hammarskjöld var homosexuell, men personer i hans närhet har tydligt dementerat de spekulationerna. Det ligger mycket mystik i Hammarskjölds privatliv. Av de personer som trots allt betraktade sig själva som Hammarskjölds vänner beskrevs han som en trevlig, snäll person som dock inte var den bäste på att hantera sociala situationer utanför arbetet, trots det blev han en av världens mest framgångsrika diplomater. Kanske var han en människa skapt för att viga sitt liv åt arbete snarare än familj och vänner.

Vissa av sina tankar delade Hammarskjöld med världen, dock efter sin död. I en byrålåda på hans kontor i FN-huset fann man mängder av dagboksanteckningar som Hammarskjöld uttryckligen ville skulle publiceras efter hans död. I dessa framkom det även att Hammarskjöld var djupt religiös, långt religiösare än vad de flesta hade trott. Resultatet av Hammarskjölds anteckningar, texter, haikudikter och funderingar blev boken ”Vägmärken” som publicerades en tid efter hans död.

Hammarskjöld var en man som satte stora spår inom FN, inom diplomatin, i Sverige och inte minst i världen. Han delade med sig av sin kunskap och sina åsikter, men mycket sällan om sig själv. Hela sitt liv ägnade han åt att göra världen till en bättre

8

plats för andra. Sällan tänkte han på sig själv. Alltid tänkte han på andra. Än idag sprider han fred i världen, om han gör det från himlen eller via sina prestationer på jorden förblir vi ovetande om.

”Godhet är något så enkelt: att alltid finnas för andra, att aldrig söka sig själv.”

Dag Hammarskjöld

9

En stillsam fredskämpe

Hammarskjölds företrädare som generalsekreterare Trygve Lie lämnade över ämbetet till Hammarskjöld med orden ”ni övertar världens omöjligaste jobb”. Och någon sanning låg väl det i vad norrmannen sa. Oavsett det politiska läget i världen har FN:s generalsekreterare ett hektiskt jobb med mycket att göra, mycket ansvar, hård press, lite sömn och stora utmaningar. För att klara jobbet behövs stor arbetsvilja och mycket disciplin. Något som Hammarskjöld inte saknade. Under sin tid ställdes han för stora utmaningar men alltid behöll han sitt lugn och löste alla problem sakligt och metodiskt.

Hammarskjölds första utmaning blev inget mindre än den egna organisationen. Många ser idag på FN som en komplex och förhållandevis ostrukturerad organisation. När Hammarskjöld tillträdde var läget ännu värre. I FN-sekreteriatet, som är ett av FN:s huvudorgan rådde totalt kaos. Lugn som alltid antog sig Hammarskjöld utmaningen och började omstrukturera delar av FN, avskaffa onödiga poster och driva igenom nya regler. Många såg Hammarskjöld till en början som blyg och lam. Folk inom FN ansåg att han inte uträttade någonting. Kanske var det för att Hammarskjöld förde sin tysta diplomati även internt inom FN. Dock hände det både ett och annat efter det att Hammarskjöld tillträtt på posten som FN:s generalsekreterare. FN gjordes till en mer effektiv organisation och utgifterna för organisationen minskade.

Som generalsekreterare ställs man hela tiden inför nya utmaningar och problem. 1948 tilldelade FN judarna landet Israel som kompensation för de grymheter de utsatts för under andra världskriget. Dock orsakade detta stora konflikter i det religiöst redan komplexa mellanöstern. Hammarskjöld upprättade här goda diplomatiska relationer med både Egyptens dåvarande president Gamal Abdel Nasser och Israels premiärminister David Ben-Gurion. Hammarskjöld lyckas stabilisera läget utan militära medel. Till slut blev dock situationen ohållbar när Egypten

10

nationaliserade Suezkanalen och Storbritannien, Frankrike och Israel valde att angripa Egypten militärt. Den allvarliga situationen krävde ett snabbt handlande från FN och Dag Hammarskjöld. Han valde att konstruera en militär oberoende FN-styrka.

Landet Kongo i Afrika gick senare in i en djup nationell kris. Kongo blev självständigt från kolonialmakten Belgien 1960 och kort därefter fick landet stora problem. De var inte förberedda på ett självstyre och ytterst få välutbildade personer fanns i landet. Toalt kaos bröt ut då provinsen Katangas guvernör Moise Tshombe utropade Katanga som en egen stat. FN kallades in och Dag Hammarskjöld var tvungen att agera snabbt. Det ironiska var att det Hammarskjöld uträttade fick större efterdyningar i media för honom själv än för Kongo. Han kritiserades hårt av främst Sovjetunionen eftersom han vid ett besök i Kongo flög till Katanga och besökte Katanga innan han besökte övriga Kongo. Detta tolkade Sovjetunionen som att Hammarskjöld tog parti för Katanga och övergav sin tidigare absoluta neutralitet. Det drogs så långt att Hammarskjölds roll som generalsekreterare ifrågasattes. En stor utmaning för Hammarskjöld. Men som alltid behöll han sitt lugn och förlorade inte sin sakliga förmåga, inte ens när det handlade om honom själv. En förmåga som återfinns hos ytterst få människor på vår jord. Hammarskjöld kommenterade kritiken i generalförsamlingen hösten 1960 med orden:

”Genom att avgå skulle jag därför i nuvarande svåra och farliga läge lämna organisationen vind för våg. Jag har ingen rätt att göra detta, ty jag har ett ansvar gentemot alla de medlemsstater för vilka organisationen är av avgörande betydelse, ett ansvar som har försteget framför alla andra hänsyn.”

Orden möttes av jubel från i stort sett hela generalförsamlingen.

11

Hammarskjölds utmaningar i Kongo

”Framgång – till Guds ära eller din egen, för människors frid eller din egen? Svaret avgör utgången av din strävan.”

Dag Hammarskjöld

Hammarskjöld stod inför en av de största och kanske mest svårlösta internationella konflikterna under sin tid i FN precis i slutet av sin karriär. Kongokrisen. En internationell konflikt som inte endast skulle innebära döden för tusentals människor utan även för Hammarskjöld själv. Det här är berättelsen om konflikten i den djupaste av afrikanska djungler och om Hammarskjölds sista gärning i livet.

En av de stora frågorna som berörde stora delar av världen under Hammarskjölds tid som Generalsekreterare i FN var de stora missnöjena och oroligheterna i de europeiska ländernas kolonier i Afrika. Utvecklingen hade gått framåt de senaste åren i Afrika och flera tidigare kolonier hade nu blivit självständiga nationer.

Bland de kvarstående kolonierna fanns det stora Belgiska Kongo i hjärtat av Afrika, det vi idag kallar för Kongo-Kinshasa. 30 juni 1960 blir Kongo självständigt från belgarna, ett framsteg för Kongos urinvånare som nu kunde utse en egen regering. Men drömmen om ett fridfullt, enat och välbestående Kongo skulle snabbt sopas åt sidan då den nye premiärministern Patrice Lumumba redan några månader efter självständigheten gör myteri mot kvarvarande belgiska officerare och andra belgare som fortfarande fanns kvar i landet.

Efter kongolesernas agerande flyger Belgien direkt trupper till Kongo, närmare bestämt den rikaste provinsen Katanga, där guvernören Moise Tshome utropar Katanga självständigt, fri från Kongo. Oroligheter utbryter mellan Katanga och Kongo eftersom Katanga misstycker gentemot Kongos regerings agerande mot belgarna.

12

Lumumba kontaktar FN och Hammarskjöld och ber dem hjälpa dem att driva ut de gamla kolonisatörerna, stoppa Katangas utbrytning och få ordning i landet. Hammarskjöld uppmanar belgarna att dra sig ur landet samtidigt som han upprättar en fredsbevarande styrka, ONUC, till för att verka i konfliktens Kongo.

FN:s uppgift handlar inte om att beblanda sig i de interna stridigheterna i landet, men att hjälpa Kongo att återställa stabiliteten i landet. ONUC:s minst sagt komplicerade uppgifter består även av att hålla lag och ordning i landet och även påbörja långsiktiga insatser för utbildning i landet samt skydda civilbefolkningen. Hammarskjöld är viktig med att poängtera syftet med sina fredsbevarande styrkor, så som att de inte får använda våld förutom i självförsvar. Hammarskjölds idé med fredsbevarande insatser innebär ett verktyg som hjälper honom att hålla situationen något stabil medan han fortskrider sina diplomatiska förhandlingar han är tvungen att fullfölja.

Situationen i Kongo hålls relativt stabil tack vare ONUC, de diplomatiska förhandlingarna fortskrider, men situationen i Kongo förvärras ändå. Landet är nu delat och Lumumba störtas vid en miltärkupp av sin egen arméchef Joseph Mobutu, för att sedan för att sedan sättas i fångenskap. Men Lumumba fortsätter kampen samtidigt som landets befolkning har splittrats i vilka de stödjer. Mobutu får snabbt många sympatisörer i landet och USA och västvärlden ställer sig på den nye ledarens sida. Men Lumumba har fortfarande sympatisörer i landet och Sovjet på sin sida. Katanga har belgarnas stöd och håller fast vid drömmen om att bli en egen nation. Den stora frågan som nu uppkommer är: ska Kongo bli en del av det Kalla kriget där afrikanerna blir marionetter i en sammandrabbning av krigsstinna krafter från öst och väst?

De splittrade, instabila Kongo blir ingen enkel internationell utmaning för FN samtidigt som Sovjetunionen kritiserar Hammarskjölds ledarskap och ifrågasätter honom som

13

generalsekreterare. Men Hammarskjöld och hans framgångsrika ledarskap hade fortfarande stöd från en majoritet av medlemsländerna. Kongokrisen blev till slut ett redskap i Kalla kriget som alla befarat och nu vill Sovjet avsätta Dag Hammarskjöld som FN:s generalsekreterare.

Lumumba blir 1961 mördad i Katanga av Tshombes mannar. Belgarna försvinner tillslut från Katanga men problemen och oroligheterna kvarstår då utomstående länder fortfarande bistår Katanga med politiska rådgivare och militärhjälp med legosoldater. Efter en misslyckad vapenvila mellan de båda parterna blossar nu stridigheter upp och FN-soldater blir tillfångatagna, misshandlade och mördade av Katangas legosoldater.

Krisen är total i Kongo, men Hammarskjöld har sina fredliga mål klara och tänker inte för en sekund sluta jobba stenhårt för en fredligare situation i det konfliktdrabbade landet. Med hopp om förhandlingar som kan leda till en total vapenvila mellan Katanga och Kongo ger sig Dag Hammarskjöld till Ndola i Nordrhodesia (Zambia) för att förhandla och diskutera fredliga lösningar med Moise Tshombe. Målet är att få ett slutgiltigt stopp på eländet i Kongo, en gång för alla.

Men den 18 september 1961 händer det som inte får hända. Dag Hammarskjölds plan kraschar i den afrikanska djungeln under resan till Ndola. Mannen som under stor del av sitt liv kämpat för fred och icke-våld dör i sin gärning om att bringa freden i hamn i det sargade Kongo. En hel värld sörjer, och en svensk hjälte har gått i graven.

14

”Blott den förtjänar makt som dagligen rättfärdigar den.”

Dag Hammarskjöld

Den nye generalsekreteraren U Thant blir Hammarskjölds efterträdare och kastas direkt in i hårt arbete med att reda ut den för tillfället största krisen FN hanterar, situationen i Kongo. Han lyckas med att fortsätta med Hammarskjölds diplomatiska förhandlingar och tillslut går ONUC in i Katanga och lyckas på fredlig väg stoppa provinsens utbrytning.

Hammarskjöld hade efter Lumumbas död insett att det krävdes hårdare tag för att FN skulle kunna lösa situationen i Kongo och gav ONUC extra befogenheter att få ingripa i strid för att kunna driva bort Katangas legosoldater och de belgiska styrkorna. Det här var något som började ge resultat ganska snabbt, men Hammarskjöld hann dö innan han fick se att krisen i Kongo tillslut landade i en fredlig lösning.

Tillslut efter ytterligare oroligheter med gerillor som gjorde uppror, tar Joseph Mobutu makten 1965 i Kongo, mycket tack vare USA:s hjälp. Han träder snabbt in i rollen som diktator och förbjuder alla andra politiska partier än sitt eget då han menar att en politisk splittring kan leda till mer krig. Hundratusentals människor har fallit offer i kriget, men landet är trots, och även tack vare, sin nye diktator, mer enat än på mycket länge.

Mobutu styrde landet länge, ända fram till 90-talet då hemskheterna blossade upp på allvar igen. Efter folkmorden och konflikterna i Rwanda, grannlandet till Kongo som även det varit en belgisk koloni, skedde en massflykt av hutuer in i Kongo, där de kom i konflikt med kongolesiska tutsistammar.

Konflikten mellan folkslagen hutu och tutsi bottnar i arvet från belgarna på 60-talet. När belgarna lämnade sin gamla koloni Rwanda till självstyre stärkte de tutsifolkets maktposition i landet genom att positivt särbehandla tutsi framför hutu. Tutsidelen av befolkningen kunde åtnjuta betydligt bättre förmåner än hutu

15

och hade det bättre ställt på alla plan än hutu. Belgarnas anledning till rasindelningen var att de såg tutsifolket mer lika den västerländska rasen och gav dem därför förmåner i landet som hutufolket endast kunde drömma om.

Efter årtionden av krig och oroligheter i Rwanda väcktes den ultimata mardrömmen till liv genom folkmorden i Rwanda som blossade upp 1994. Man räknar på att en knapp miljon tutsier dödades av hutuer under en kort period av 1994.

När hutufolken tillslut blev motarbetade och bortjagade skedde en stor flykt av hutuer till Kongo där oroligheter direkt blossade upp med Kongos tutsibefolkning.

Oroligheterna som blossade upp ledde först till det första Kongokriget och sedermera andra Kongokriget, som även kallas Afrikas första världskrig. Men situationen i Kongo med krig och elände är mer komplex än vad man kan tro. I kriget strider flertalet gerillor och oppositionsgrupper mot varandra och den instabila, sköra sammanhållningen i landet spricker upp och leder till att kriget blir en slakt utan dess like. De olika etniska grupper som finns främst i östra Kongo och angränsande länder, drabbar samman i kriget och slåss om territorier och om de rikedomar marken i Kongo besitter, med guld, diamanter och olika mineraler som främsta attraktion. Civilbefolkningen faller offer i kriget, även barn och kvinnor blir offer för det elände som utbrutit. Kvinnor blir våldtagna, hundratals per dag och folk dör i mängder.

FN ingriper med sin fredsbevarande insats MONUC, och försöker stabilisera situationen på alla möjliga sätt. Förenta Nationerna hjälper till i medlingen mellan krigets olika parter, bistånd och skydd till civilbefolkningen samt transport av flyktingar och hjälporganisationer.

Skillnaden är mycket mer komplicerad nu är under 60-talets Kongokris och hundratusentals människor faller återigen offer för ett nytt afrikanskt blodbad. Idag har Kongo en demokratiskt vald president, Joseph Kabila, men läget är fortfarande mycket

16

instabilt i landet. FN:s fredsbevarande trupper finns fortfarande på plats i landet och hoppet om fred i östra Kongo-Kinshasa verkar ha försvunnit som solen om natten. Men som alla vet stiger solen i gryningen, en gryning som FN jobbar mer än någonsin för att frammana.

“I can tell you that the Congolese have never forgotten Dag Hammarskjöld.

Four days ago, during my visit to the Congo, I met with a group of representatives of parties involved in the Inter-Congolese Dialogue as part of the peace process.

Their spokesman began the meeting by telling me how much they appreciated the late Secretary-General's dedication, and the fact that he gave his life for peace in their country. And he asked us to pay tribute to Hammarskjöld's memory by observing a minute of silence. Everyone got up. I found it very moving that people could feel like that about him after 40 years.”

Kofi Annan

17

18

19

20

21

Fredens kämpar

FN har sedan 1948 arbetat med att skapa och bevara fred i världen. Den första fredsbevarande operationen genomfördes i Israel och Arabländerna. Man upprättade UNTSO, United Nations Truce Supervision Organization år 1948 .UNTSO:s ursprungliga uppdrag var att övervaka vapenvilan mellan Israel och Arabländerna. UNTSO finns kvar än idag och har ända sedan 1948 arbetat med att skapa fred och lösa de många och komplicerade konflikterna i Mellanöstern. Dock var inte UNTSO:s huvudsakliga uppdrag att fungera som en militär styrka. Mer som en diplomatisk styrka med viss militär assistans för transporter och självförsvar.

Den första egentliga fredsbevarande styrkan upprättades hastigt mellan den 5 och 7 november 1956. Den fick namnet UNEF, United Nations Emergency Force och dess uppdrag var att dra isär de stridande parterna, på ena sidan Storbritannien, Frankrike och Israel och på den andra sidan Egypten. I bildandet av UNEF hade Hammarskjöld en mycket central roll. Han drev igenom förslaget att skicka militära styrkor till Egypten för att på kort sikt lösa den rådande konflikten. Insatsen fick ett mycket positivt resultat då de i princip ställde sig emellan de stridande parterna. För att egyptierna skulle kunna ge sig på israelerna, fransmännen och britterna var de först tvungna att ge sig på FN-styrkan. Även om det inte skulle vara något större problem för egyptierna att ta sig igenom FN-styrkan rent praktiskt så var de ändå ett problem, för om de angrep FN-styrkan angrep de i princip hela världen. Detsamma gällde för israelerna, fransmännen och britterna. UNEF fick rollen som de som snabbt var på plats och löste en väpnad konflikt medan UNTSO arbetade mer långsiktigt. För att få sätta in FN-styrkor såsom UNEF är det absolut nödvändigt att den mottagande statsmakten godkänner operationen. Soldaterna deltog frivilligt i UNEF och kom från olika länder som ansåg sig som neutrala i Suezkonflikten.

22

Efter den lyckade operationen i Suez ville vissa inom FN-organisationen upprätta en stående militär FN-styrka som snabbt kunde sättas in där den behövdes, men till det förslaget motsatte sig Hammarskjöld starkt. Han menade att FN inte var en militär organisation utan en diplomatisk organisation. FN:s uppdrag i konflikter är att medla mellan två eller flera parter och lösa det på ett diplomatiskt vis, inte genom militära medel. Däremot var det inte uteslutet att FN skulle sätta ihop flera fredsbevarande styrkor. Ibland kan det behövas militära styrkor vars uppgift inte är att delta som en stridande part utan att i princip ställa sig i vägen och förhindra humanitära katastrofer.

Mellan 1956 och 1996 bildades 34 stycken fredsbevarande FN-styrkor som sattes in i olika delar i världen. De är lätt beväpnade men har aldrig varit en direkt stridande part utan har bara använt våld som självförsvar. FN:s fredsbevarande arbete bygger på tre grundläggande principer. Alla parter i konflikten ska gå med på FN-insatsen, FN-styrkorna ska vara opartiska och oberoende och FN-styrkorna ska inte använda sig av våld förutom i självförsvar eller i försvar av uppdraget de är på plats i landet för.

FN:s fredsbevarande styrkor är ett av resultaten av Dag Hammarskjölds diplomatiska förmåga. Han lyckades skapa militära styrkor vars uppgift inte var att släcka liv utan vars uppgift var att medla fred mellan stridande parter. Han och hans medarbetare lyckades formulera uppdraget till FN-soldaterna så att de förstod att de inte hade ett vanligt militärt arbete, utan ett speciellt arbete. FN:s fredsbevarande styrkor har varit med och löst konflikter i många av världens oroshärdar.

23

Hammarskjölds verk förändrar en hel värld

Sedan 1948 har FN arbetat med att skapa och bevara fred i världen. Fram till och med 1996 hade 34 FN- styrkor bildats och för det mesta framgångrikt skapat och bevarat fred i världens oroshärdar. Idag sysselsätter FN:s fredsarbete över 100 000 människor fördelat på 14 pågående operationer. Genom årens lopp har FN spelat en avgörande roll i de stora konflikterna. Man har för hindrat humanitära katastrofer och öppnat för dialog mellan stridande parter. För många har FN:s insatser betytt oerhört mycket.

FN:s fredsbevarande styrkor har aldrig någon positiv inverkan på de stridande parterna. Deras uppgift har varit att öppna för dialog och fredsförhandlingar mellan parterna och skydda civilbefolkningen från övergrepp. Genom åren har de räddat betydligt fler liv än vad de tagit. Det är de allra flesta helt överrens om.

Idén om fredsbevarande styrkor är lika motsägelsefull som den är genial. Vem skulle tro att en lösning på en konflikt skulle vara att skicka ytterligare militärer från ytterligare en part till det drabbade området? Ganska få förutom Dag Hammarskjöld. Han insåg att om man formulerar FN-styrkornas uppdrag rätt och tydligt och om samtliga parter accepterar FN:s insatser kan de spela en avgörande roll i hur konflikten utvecklar sig. Hammarskjöld lyckades behålla FN som en diplomatisk organisation men samtidigt öka dess slagkraftighet med militära styrkor.

I de flesta konflikter som ägt rum efter andra världskriget har FN på något sätt varit inblandade i. I många fall har de även haft militära styrkor och annan personal på plats för att hålla situationen under någorlunda kontroll och arbeta för en hållbar lösning på de aktuella problemen.

FN-styrkorna har funnits på plats på Balkanhalvön under de långa och blodiga oroligheterna och krigen under 1990-talet. I Bosnien och det forna Jugoslavien, organiserade man totalt tre

24

olika fredsbevarande operationer under FN-flagg. UNPROFOR, United Nations Protection Force som var den första fredsbevarande styrkan på plats. De fick det tuffaste jobbet när konflikten var som allvarligast. Tack vare deras insatser kunde man öppna en dialog för fredsarbete och efter en tid kom man överrens om Daytonavtalet som var ett avtal främst om militära omständigheter. Avtalet ledde till en fredligare situation i det forna Jugoslavien. Därmed var UNPROFOR:s uppdrag avlutat, men än fanns det arbete att göra. UNPROFOR efterträddes av IFOR, Implematation Force som skulle se till att Daytonavtalet följdes och att arbetet mot ett stabilt läge på Balkanhalvön fortskred. IFOR:s uppdrag var slut efter ett år, efter dem kom ytterligare en styrka, SFOR, Stabilisation Force vars arbete liknade IFOR:s. De skulle övervaka freden och stabilisera läget ytterligare. SFOR ersattes i sin tur av EUFOR, en EU-ledd styrka som avlutade sitt uppdrag år 2005. Man ser tydligt hur FN har haft en stor roll i den positiva fredsutvecklingen i det forna Jugoslavien. En utmärkt insats från FN:s sida. Man såg ett behov av FN:s hjälp, satte in nödvändiga resurser för att först ta itu med de mest akuta problemen på ett kortsiktigt plan, för att sedan sätta in andra resurser för att lösa problemen på ett djupare och långsiktigare plan. Modellen upprepar sig i de flesta av FN:s fredsinsatser runt om i världen. En modell som till stor del utformades av Dag Hammarskjöld.

FN:s fredsinsatser har varit och är ovärderliga för människor i utsatta områden världen över. FN:s fredsinsatser hade inte vad de är idag utan Dag Hammarskjöld, världen hade inte varit vad den är idag utan FN:s fredsinsatser. Världen hade inte varit vad den är idag utan Dag Hammarskjöld och hans idéer och gärningar för en fredligare värld.

”Our work for peace must begin within the private world of each one of us.”

Dag Hammarskjöld

25

Hammarskjöld, Wallström och ett fredligare Kongo

”Kongo behöver starkare politiska ledare som vill någonting med sitt land.”

Margot Wallström

FN:s insatser sträcker sig under en lång tid av Kongos historia, och få vågar drömma om hur landet hade sett ut idag om inte FN hade hjälp landet på alla olika sätt. I dag är situationen i Kongo en komplex fråga och situationen är långt ifrån stabil. FN:s närvaro är fortfarande oerhört betydelsefull, om inte viktigare än någonsin då landet börjar ta steg mot en demokratisering.

För att få en större förståelse för FN:s arbete i landet, och få en tydligare bild av vad Kongo verkligen står inför har vi samtalat med en expert från högsta ort, FN:s särskilda representant för sexuellt våld i krig och konflikt, svensken Margot Wallström.

Margot Wallström arbetar i samma världsorganisation som Dag Hammarskjöld var med och byggde upp, men det är inte det enda de har gemensamt. Båda är svenskar, de har båda suttit i en svensk regering och båda har i sina FN uppdrag arbetat med konflikterna i Kongo-Kinshasa.

Margot har relativt nyligen tillträtt sitt ämbete i FN och har direkt börjat arbeta med konfliktens Kongo, där civila faller offer för det brutala kriget som pågått till och från sedan 90-talet. Terrorn som kvinnor och barnen upplever är stor och man räknar med att flera hundratals kvinnor våldtas varje dag i konfliktens kölvatten, främst i östra Kongo-Kinshasa. När vi ber Margot berätta sin syn på hur stabil situationen i Kongo är berättar hon med ett bestämt engagemang om läget i det krigsdrabbade landet.

”Situationen är allt annat än stabil, kriget skapar oro bland civilbefolkningen då kvinnor och barn ofta är de hårdast

26

drabbade. Kriget är komplicerat och landet har ingen ordning, ingen stark nationell armé som kan skydda befolkningen, då den är infiltrerad av många kriminella från olika rebellgrupper.”

I frågan om vad Kongos största utmaning för framtiden är, berättar Margot om det känsliga läget som råder nu när valet närmar sig i höst.

”Folket måste kunna känna säkerhet och det är svårt i dagens läge. De måste få ordning på säkerheten, med polis, rättsväsende och en armé som skyddar civilbefolkningen för att kunna trygga situationen. Kongo behöver även starkare politiska ledare som vill någonting med sitt land. Inför valet i höst finns FN fortsatt på plats för att hålla situationen stabil. Regeringen vill egentligen ha ur FN ur landet men vill nu ändå ha dem kvar inför det kommande valet. Nu finns det åtminstone oppositionspolitiker, men många är fortfarande rädda att våldet ska blossa upp på allvar i samband med valet.”

Margot fortsätter med att berätta om FN:s viktiga roll för landet och på vilket sätt de hjälper Kongo på plats.

”Eftersom infrastrukturen är så dålig blir alla andra hjälporganisationer beroende av FN:s transporter. Landet är så enorm stort men har så otroligt dålig infrastruktur”, berättar Margot.

”FN håller främst till i östra Kongo där situationen är som oroligast. Förenta Nationerna har även en viktig roll när det kommer till information om situationen där. Tack vare FN kan media ge en klar bild vad som egentligen händer i Afrika.”

När vi fortsätter att diskutera FN:s förhoppningar om hur landet ska utvecklas är Margot noga med att betona vikten av insatsen utav FN:s fredsbevarande styrkor.

”I och med att offren idag är civila, det är inte soldater som dör i krig, innebär det att FN:s fredsbevarande styrkor är viktiga i och med beskyddandet av folket. Jag arbetar nära dem här i New York, bland annat när det gäller deras utbildning exempelvis i hur

27

man skyddar civilbefolkningen, eftersom de är krigets främsta offer och då speciellt kvinnor och barn ”

Vårt samtal spinner vidare in på Dag Hammarskjöld och hans gärningar under sin tid som generalsekreterare i samma organisation som Margot Wallström nu jobbar för. Vi frågar Margot om paralleller mellan dagens Kongo och de problem som Kongo stod inför på Hammarskjölds tid.

”Återigen handlar skillnaden mycket om att offren är civila idag, så var det oftast inte i krig förr i tiden, som när man tänker sig ett krig på ett slagfält” förklarar Margot. ”Men när det kommer till paralleller mellan då och nu så kan man konstatera en sak, och det är att historien är väldigt närvarande i Kongo. Landet är egentligen så rikt med alla sina naturtillgångar men människorna är så fattiga. Kolonisatörerna lämnade ingenting efter sig och det avspeglas än idag i Kongo. FN har nu blivit en del av historien där med sina insatser. Historien är väldigt närvarande.”

”Det internationella samfundet glömmer inte människorna där. FN har en fortsatt viktig roll.”

Margot Wallström om Kongo

När vår konversation kommer i på arvet efter Dag Hammarskjöld klargör Margot kring hur synen på honom i FN ser ut idag.

”Vi hade faktiskt nyligen en ceremoni i hans ära. Hans arv är fortfarande väldigt levande. Jag tror att han som person var väldigt viktig, han var en sann ledare, en seriös ledare, med en integritet och djup som man sällan stöter på”, berättar Margot avslutande.

Margots historia om det krisdrabbade Kongo är verkligen gripande och ger en mer levande bild om vilken terror befolkningen blir utsatt för där och hur FN:s roll ser ut i landet.

28

Att FN har en viktig roll kan nog många förstå men att hur viktig och hur omfattande arbetet verkligen är kan man först nu få en klar bild av. FN:s insatser med fredsbevarande styrkor blir en buffert i den våg av terror, mord och våldtäkter som drar dagligen över det krigshärjade Kongo. Men även andra insatser förblir viktiga för att återupprätta en stabilitet i landet, där FN hjälper till med juridiska reformer, transporter i hela landet, samt att FN:s säkerhetsråd kan skicka ärenden till Internationella brottsmålsdomstolen i Haag.

FN:s insatser genom åren och historien i sig är väldigt närvarande i dagens Kongo, då Kongokrisens generationer fortfarande är en del av dagens konflikt och arvet efter dåtidens konflikt lever kvar. Handlar hela situationen om att Kongo aldrig hunnit ställa sig på egna fötter efter belgarnas tid utan bara fallit tillbaka ner i träsket av misär och terror med jämna mellanrum? Eller handlar det om avsaknaden av en äkta samhörighetskänsla bland Kongos invånare? Frågorna är många och vem har egentligen svaren? FN? Kongos ledare eller dess befolkning? Kanske finns det olika svar?

Som man säkerligen kan misstänka finns det nog ytterligare svar på hur Kongos framtid ska se ut och hur man egentligen ska få ordning på landet. Framtiden är oviss och man vet inte om Kongos regering längre vill ha FN i landet efter valet. Men även om FN blir kvar i landet, vad är i så fall planen?

I FN hyllas Hammarskjöld fortfarande som en hjälte och är en stor förebild för många, bland annat för den tidigare generalsekreteraren Kofi Annan, som ofta hyllade Hammarskjöld och hans gärningar. Finns det en chans att ikonen Dag Hammarskjölds idéer fortfarande kan göras aktuella för att lösa konflikten i dagens Kongo?

29

”Hans arv är fortfarande levande. Jag tror att han som person var väldigt viktig, han var en sann ledare, en seriös ledare, med en integritet och djup som man sällan stöter på.”

Margot Wallström om Dag Hammarskjöld

30

31

32

33

34

Diplomatens arv

Så väl som under Hammarskjölds tid står vi idag inför stora diplomatiska utmaningar. Visserligen är kalla kriget avslutat och det allmänna politiska läget i världen är stabilare idag än vad det var under 1950 och 60-talen. Dock finns det alltid ändlöst med arbete att uträtta på det diplomatiska planet, stora omfattande såsom mindre, enkla uppgifter. Det finns många olika tankar om hur man ska föra diplomatiska samtal för att lösa konflikter och förbättra människors liv på jorden. Precis som människan alltid gör, har även diplomaters idéer apats efter genom åren, detsamma med Dag Hammarskjölds tankar och filosofi rörande diplomati och internationella relationer.

En av Hammarskjölds mest omtalade strategier är hans tysta diplomati. Tyst diplomati innebär att ett minimum av information läcker till utomstående, som press, innan problemet eller problemen huvudsakligen är lösta. Hammarskjöld menade att det bara är skadligt för arbetet om hela världen känner till minsta detalj om pågående förhandlingar inom ett visst område. Ett bra exempel på när Hammarskjöld använde sig av den tysta diplomatin var när han fick Kinas dåvarande utrikesminister Chou En-lai att frisläppa ett antal tillfångatagna amerikanska flygare från Koreakriget. Hammarskjöld öppnade diskussionen med En-lai via ett brev. Responsen på brevet blev positiv från En-lais sida och Hammarskjöld reste till Kina en tid senare. De båda männens diskussioner utmynnade i att fyra amerikanska fångar släpptes och senare, på Hammarskjölds 50-årsdag, släpptes de resterande fångarna. När förhandlingarna pågick mellan Hammarsköld och En-lai blev Hammarskjöld hårt kritiserad då nästan ingen visste vad som pågick och om Hammarskjöld kom någon vart. Han trodde på sin tysta diplomati. Om Hammarskjöld hade läckt information om hans och En-lais förhandlingar hade En-lai genast tröttnat och avbrutit förhandlingarna. Istället höll Hammarskjöld tyst, tog

35

emot stora mängder kritik, löste konflikten och räddade, inte bara de amerikanska flygarna, utan också sitt egna rykte. Den tysta diplomatin fungerade.

Kanske använde sig Hammarskjöld så pass mycket av den tysta diplomatin eftersom han själv varken var särskilt duktig på eller tyckte om att figurera i media. Till skillnad från många av sina extremt medietränade kollegor var han själv förhållandevis dålig på att figurera i media. Han var aldrig någon retoriker utan läste direkt från pappret, utan krusiduller, och när han väl uttalade sig offentligt, då sa han som det var.

I det timida Sverige är tyst diplomati flitigt använt. Vi vill inte göra mycket väsen av oss och ställa till med stora scener i media. Bland annat användes den framgångsrikt för att flytta svenskan Annika Östberg, som suttit i amerikanskt fängelse en lång tid, hem till Sverige för en prövning i svensk rätt. Ingen visste i princip någonting om förhandlingarna mellan Sverige och USA innan Östberg satt på planet hem till Sverige. I fallet Dawit Isaak har den tysta diplomatin använts, dock utan någon större framgång. Dawit Isaak är en svensk-eritreiansk journalist som för närvarande sitter fängslad i sitt hemland Eritrea, utan rättegång, för att ha publicerat regimkritiska texter i en av landets fristående tidningar.

Vi tror att den tysta diplomatin kan fungera i vissa situationer, som all annan diplomati handlar den att läsa av sin motspelare och försöka anpassa sin strategi utefter hur denne tänker. I vissa fall behövs det stora påtryckningar från folket och media för att förhandlingarna ska bli framgångsrika, så tror vi i fallet Dawit Isaak, och i andra fall är det lämpligast att använda sig av tyst diplomati för att inte störa pågående förhandlingar. En annan strategi som Hammarskjöld förespråkade var alltid anpassa åtgärderna utefter situationen. Man ska vara beredd på alla tänkbara situationer, men ingenting kunde vara standardiserat och färdigt att sätta in i förväg. Varje problem krävde sin egen lösning, man kan inte formulera standardlösningar på problem

36

som ännu inte existerar menade Hammarskjöld. FN och FN:s diplomati skulle aldrig standardiseras så att man alltid gjorde på ett sätt i liknande situationer, t.ex. alltid sätta in en FN-styrka när det blev oroligt någonstans i världen. Detta blev tydligt efter Suezkrisen då vissa inom FN förespråkade att man skulle ha en stående FN-styrka som snabbt kunde sättas in lite varstans i världen. Den idén motsatte sig Hammarskjöld och menade att ingen situation är den andra lik.

”Det är bara drömmerier att vi kan ha en konfektionskostym hängandes någonstans i New York eller lagrad jag vet inte var, och hoppas att den skall passa in på situationer på skilda håll i världen […] Det är mycket bättre att ha tyget och gå till verket snabbt, som en bra skräddare när behovet anmäler sig.”

Så uttalade sig Hammarskjöld om idén att ha en stående FN-styrka efter framgången med den första FN-styrkan UNEF som sattes in i Egypten under Suezkrisen.

Dessa tankar lever kvar än idag i FN. FN har ingen egen militärstyrka, har aldrig haft och kommer antagligen aldrig att ha. Mycket tack vare Hammarskjöld.

37

Ikonens arv idag

“I can tell you that the Congolese have never forgotten Dag Hammarskjöld.”

Kofi Annan

Hammarskjölds insatser och gärningar för en fredligare värld inspirerar fortfarande än idag, 50 år efter hans död. Men på vilket sätt var Dag Hammarskjölds arbete viktigt för världen och på vilket sätt är arvet efter honom fortfarande betydelsefullt i dagens internationella konflikter och utmaningar?

Hammarskjölds arbete omfattade inte bara diplomatiska förhandlingar och fredsbevarande insatser utan hans arbete handlade även om att forma och bygga upp det då väldigt unga FN. Att vara med och påverka ett sådant internationellt samfund i så unga år innebär att man lägger mycket av grunden i hur organisationen ska arbeta, vad man ska fokusera på och även de värderingar som ska genomsyra organisationens insatser och arbete.

Hammarskjöld förändrade en hel del i organisationen när han tillträtt, bland annat effektiviserade han arbetet i organisationen och sopade bort den antikommunsim som hade börjat prägla FN:s arbete, framförallt för att FN skulle bestå som en neutral instans. För att FN skulle stå fast som ett internationellt fredligt oberoende organ var Hammarskjölds linje att behålla neutraliteten och exempelvis inte ställa sig på någons sida i Kalla kriget. Även FN:s fredsbevarande styrkor bestod av soldater från främst neutrala länder, exempelvis var många svenskar på plats under FN:s flagg under Kongokrisen.

Dag Hammarskjöld betonade ofta även vikten av att FN skulle finnas till för de små länderna i världen. Han visste att stormakterna alltid skulle klara sig och stå starkare i konflikter

38

och krig, något som man kan tycka är ganska naturligt, och att FN därför var viktigt för att stå upp för mindre staters roll i världen.

Dag Hammarskjölds arbetssätt präglades av att vara disciplinerad, arbetsvillig samtidigt som han hade klara visioner och mål om vad FN skulle utvecklas till. Samtidigt så präglades även Hammarskjölds arbete av hans eminenta diplomatiska förmåga, något som han gav bevis på redan i tidigt skede som generalsekreterare. Hammarskjöld framställdes ofta som en tillbakadragen och lugn man, men man respekterade hans visdom och kompetens i alla lägen. Hans tysta diplomati som var så typiskt för honom har kopplingar dels till hans betoningar på neutralitet och vikt av fredliga förhandlingar, men även att han var diskret som person.

Generalsekreterare Hammarskjöld hade aldrig några drömmar eller visioner om att FN skulle utvecklas till en militärmakt, så därför vara han alltid stenhård med att betona vikten av ickevåldet inom FN:s fredsbevarande styrkor vars uppgift är att gå ut i världen för att jobba emot våldets krafter. Våld var endast tänkbart i försvarssituationer och FN:s fredbevarande styrkor skulle finnas till för att fungera som en buffert i väpnade konflikter och försöka föra stabilitet i krig och konflikt, utan att ställa sig på den ena sidan.

Dag Hammarskjöld förstod att han hade chansen att göra en mall för FN:s arbete i framtiden, och än idag lever arvet efter hur Hammarskjöld formade FN kvar, även om vi lever i en helt annan verklighet idag. Dagens internationella utmaningar är på många sätt olika de Dag Hammarskjöld handskades med, men det kommer alltid att finnas likheter. Något som exempelvis inte får glömmas är hur Dag Hammarskjöld alltid behandlade alla parter med respekt och försiktighet. Dessa var kanske några av hans vassaste knep inom den tysta diplomati han förde. Han försökte på ett respektfullt sätt förtjäna folks förtroende som gjorde att de gärna både lyssnade på honom och förhandlade

39

med honom. Detta bevisas i de konflikter som Hammarskjöld hanterade exempelvis Suezkrisen, de amerikanska fångarna i Kina och konflikten i Bizerte i Tunisien. Tack vare dessa egenskaper som Hammarskjöld erhöll är han än idag en inspirationskälla för många diplomater världen över.

Krig och oeniga länder var något som Hammarskjölds arbete präglades av under hans tid i FN. I dagens konflikter som den i Kongo är det fortfarande våldets språk som talas och ibland kan ren diplomati mellan krigets olika parter bli utdragen och svår. Som Margot Wallström berättade för oss kan FN:s insatser ”ibland kännas som en droppe i havet”. Men FN:s ickevåld och neutralitet i insatsen består, precis som Hammarskjöld hade velat om han levt idag. Att även FN:s anpassningsförmåga måste vara utvecklad, för att kunna stå stark inför oväntade vändningar i konflikter, var en av Hammarskjölds viktiga visioner för det internationella samfundet. Förenta nationerna måste alltid fokusera på att inte glömma framtiden och tänka långsiktigt. Ibland kan tillfälliga insatser kännas nödvändiga, men det kan ofta rubba fokuset på arbetet kring den långsiktiga planen. En av Hammarskjölds egenskaper var just att han oftast fokuserade på de långsiktiga, hållbara lösningarna.

Jämlikhet, rättvisa och mänskliga rättigheter glömde sällan Dag Hammarskjöld att lägga tonvikten på, och vi kan observera hur hans arbete fortsätter in i vår verklighet idag där vi ser att respekten för allas lika värde växer sig starkare för varje dag som går i vår värld. Hammarskjöld var en av de tidigaste med att framhäva vikten av dessa ståndpunkter och värderingar. Än idag genomsyras hela världen av arvet efter den fredskämpande svensken, och hans arbete för vår värld kommer alltid att förbli ovärderligt. Den relativt trygga värld vi idag lever i präglas än idag av arvet efter en svensk hjälte.

40

”Gav du mig denna olösliga ensamhet för att jag lättare skulle kunna ge dig allt?”

Dag Hammarskjöld

”Även i våra friskaste, ljusaste mänskliga relationer lurar avgrunden – skapad av den misstro som binder vår blick vid nattsidans möjlighet.”

Dag Hammarskjöld

”Mät aldrig bergets höjd förrän du nått toppen. Då skall du se hur lågt det var.”

Dag Hammarskjöld

41

”Vad som måste komma bör komma. Innanför måstes gränser är du därför osårbar.”

Dag Hammarskjöld

”Vi har inte råd att glömma ens det mest pinsamma.”

Dag Hammarskjöld

”För var gärning allt mindre bunden vid ditt namn, för vart steg allt lättare på jorden.”

Dag Hammarskjöld

42

En man att minnas

En man som betydde mycket för världen. En man som satte avtryck. En man som påverkade. Hammarskjöld passar in under många beskrivningar, men något som han inte var är lat och orkeslös. Under hela sitt liv arbetade han för andra människor och deras bästa. Han var ingen självisk man, Hammarskjöld. Och det avspeglades kraftigt i hans arbete.

Kunskapen om Hammarskjöld är begränsad bland dagens svenskar. Vi är stolta över våra internationellt kända musiker och idrottsmän, men de riktigt stora inom diplomatin och politiken glöms ofta bort. Kanske tror folk att det är för tråkigt och icke-folkligt, men om man bara tar sig tid och sätter sig in i diplomati eller politik så är det varken tråkigt eller icke-folkligt. Den stora skillnaden är egentligen att man kan läsa om det i den i vanlig dagspress istället för skvallerpress. Jag tror att det är viktigt att förvalta arvet av de svenskar som figurerat på den stora internationella arenan, den diplomatiska såväl som den politiska och kulturella. Känner man till någon från ens eget land som varit stor inom det man själv är intresserad av är chansen att man tror på sig själv avsevärt mycket större. Därför bör vi förvalta minnet av våra svenskar och på olika sätt uppmärksamma de som betytt mycket för oss och andra genom historien. På så sätt inspirerar man andra till att göra saker, förändra världen, som de annars aldrig hade gjort.

Dag Hammarskjöld har inspirerat många genom åren. Visat att man kan lösa stora problem, visat att en till synes olöslig konflikt har en lösning. Även om lösningen är annorlunda och oprövad. Jag tror att Hammarskjöld gjorde ett större avtryck i världen än vad de allra flesta svenskar har gjort i historien. Hans idéer och principer är fortfarande aktuella och FN som organisation spelar fortfarande en stor roll i världen. Antagligen hade FN inte spelat den roll som organisationen gör idag utan Hammarskjölds insatser. Om vi inte forsätter att föra arvet efter Hammarskjöld vidare kommer ingen annan bli inspirerad att utföra lika stora

43

förändringar inom en organisation som Hammarskjöld gjorde. Vi alla måste ha inspiration för att göra saker. Hammarskjöld hade sin inspiration, och vi måste ha vår. Och för att inspireras måste vi känna till. Och för att känna till behöver vi kunskap. Kunskap om vår historia och om vår samtid. Har vi kunskapen finner vi snart inspirationen.

Kongo är ett land som länge har fått dras med stora problem. Oro har präglat landet länge. Innan 1960 var läget i landet visserligen stabilt men långt ifrån bra. Man var en lydstat under belgarna. Kongo blev Hammarskjölds största utmaning. Han och FN lade ner stor möda i fallet. Saker förbättrades något i landet, men Hammarskjöld han aldrig slutföra sitt arbete innan livet togs hastigt ifrån honom. Fallet Kongo blev hans död. Säga vad man vill om omständigheterna kring hans död, men nog var den symbolisk. En hjälte som får ett uppdrag han inte rår sig på. Uppdraget knäcker honom och blir hans död. Kanske hade Hammarskjöld löst konflikten i Kongo om han hade fått fortsätta leva. Kanske hade Kongo sett helt annorlunda ut idag om inte allt hade gått så fel under Hammarskjölds sista flygning. Det kommer vi aldrig få veta, vi kan bara tro och spekulera. Precis som vi bara kan tro och spekulera om omständigheterna kring hans död.

Det bästa vi kan göra för Hammarskjöld idag är att förvalta arvet och minnet av honom, föra hans idéer vidare och var och en dra vårt strå till stacken för en lite bättre värld. Alla kan göra något, på just det man är bra på, eller tycker om att göra. Alla är vi olika, alla kan vi förändra världen på olika sätt. Hammarskjöld förändrade världen på sitt sätt. Du kan förändra, och förändrar världen på ditt sätt.

Gustav Lugnegård

44

Upplysning, inspiration och utveckling

Arvet efter Hammarskjöld kommer att följa med FN och världen i framtiden och det gör det i allra högsta grad även idag. Många av Hammarskjölds unika och värdefulla egenskaper gav upphov till ett mönster av stordåd och goda gärningar. Därför var Dag Hammarskjölds bortgång en stor sorgehändelse som fick en hel värld att sörja. Många saknar även hans visdom och inspiration än idag. Det är därför vi måste bevara både vetskapen om hans stordåd, men även insikten om hans karaktär och hur han både agerade och resonerade i sitt arbete.

Välutbildade, kompetenta diplomater med insikten om Hammarskjölds arbetssätt kommer alltid att behövas för att kunna ta stegen mot fredligare värld. FN måste alltid visa att de står upp som ett oberoende neutralt organ och fortsätta med jobbet för demokrati, mänskliga rättigheter och fredliga insatser där de behövs. De fredsbevarande styrkorna måste fortsätta med att stå fast som en stark buffert i väpnade konflikter.

Förenta nationerna måste framför allt fortsätta med att hjälpa länder att fortskrida diplomatiska förhandlingar som kan generera bättre och mer ömsesidiga relationer mellan nationerna. Än idag är många relationer mellan olika länder stela och kalla och det är sådana relationer som ger upphov till fördomar, skepticism, hat och terrorism. En öppen, globaliserad värld där länder håller dörrarna öppna mot varandra för diskussion kommer alltid att vara den rätta medicinen för att motverka sådant. Därför är Hammarskjölds förmågor och arvet efter honom fortfarande viktigt idag. FN är just det rätta forumet där alla länder kan få föra fram sin talan och knyta bättre band med varandra. En hel värld har Hammarskjöld att tacka för att han utvecklade FN i den riktning vi ser idag. Hade exempelvis den diplomatiske svensken inte blivit en del av FN, hade kanske fortfarande en stark antikommunsim präglat organisationen, som i sin tur ledat till att FN ställt sig på en sida av den delade värld som fanns i stället för att stå stark mittemellan. På så sätt hade FN förlorat sin vitalitet

45

och kanske förlorat sin seriositet som ett internationellt världssamfund.

Med de huvudsakliga förhoppningarna om att upplysa, inspirera och utveckla arvet om och efter Hammarskjöld har vi författat den här boken som nu är en bit av det enorma arv som Dag Hammarskjöld lämnat efter sig. Vi är inspirerade av hans synsätt, idéer och vill dela med oss av dem till andra för att på så sätt kunna upplysa, inspirera och få människor att utveckla sina egna tankar kring arvet efter Hammarskjöld.

Med förhoppningar om att arvet efter Hammarskjöld fortsätter att förvaltas och inspirera, låter vi den här boken bli en del av hans arv.

Lucas Kramer

46

Samtliga bilder utom bilden på Lucas och Gustav är hämtade från www.unmultimedia.org/photo och används i enlighet med

FN:s föreskrifter om användandet av deras bilder. För fullständiga uppgifter om användning av FN:s bilder. Besök

http://www.unmultimedia.org/photo/guidelines.jsp