Arvet, gener och bioteknik - Stockholm...Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska

Arvet, gener

och bioteknik

Namn: ………………………………………………………………………………………

Klass: 9A

2

Arvet, gener och bioteknik

Tidsplanering och litteratur att söka i:

9A Tisdag 50 Onsdag 50 Torsdag 90

7 12/2

Introduktion och material

14/2 Vikarie

EA: s.6

15/2 Vikarie

EA: s.7+8

Film: ”Det sitter i generna” (23 min)

8 19/2

G: Cellen, proteinsyntes, delning

21/2

G: Korsningsscheman

22/2 Vikarie

EA: s.10-11 (+12)

9 26/2 28/2 1/3

10 5/3

G: Korsningsschema

7/3

G: Sjukdomar

8/3

EA: s.13-14

Film: ”Det sitter i generna” (23 min)

11 12/3

G: Förädling

EA: s.15 -17

14/3

G: Genmodifiering

EA: s.15-17

15/3 NP Sv C

12 19/3

Repetera och Öva

21/3

Repetera och Öva 22/3 PROV

13 26/3

Inför NP

28/3

Inför NP

29/3

Inför NP

14 2/4 4/4 5/4

15 9/4

Inför NP 11/4 NP NO A 12/4

Biologi Spektrum (svart bok):

Gener är recept på proteiner s.398-402

Gener för arvet vidare s.403-409

Sjukdomsgener och genteknik s.410-415

Från avel till genslöjd s.418-422

Gener med nya uppdrag s.423-427

En bot mot svälten? s.428-431

Viktiga begrepp:

Cellkärna

DNA

Gen

Kvävebas

Aminosyra

Protein

Ribosom

Proteinsyntes

Stamcell

Genreglering

Kromosom

Kromosompar

Könskromosomer

Vanlig celldelning – mitos

Reduktionsdelning – meios

Tvillingar

Dominant gen

Vikande gen (recessiv)

Korsningsschema

Mutation

Dominant sjukdomsanlag

Vikande sjukdomsanlag

Könsbundet arv

Färgblindhet

Blödarsjuka

Downs syndrom

Hybrid-DNA-teknik

Genterapi

Homozygot

Heterozygot

Avel

Förädling

Bioteknik

Genteknik

GMO

3


Arbetssätt:

Uppgifter

Genomgångar

Film

Undersökningar

Dessa förmågor ska du träna:

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och

ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Genomföra systematiska undersökningar i biologi.

Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara

biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

Centralt innehåll:

Aktuella samhällsfrågor, till exempel bioteknik

Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö.

Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.

Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald utifrån

evolutionsteorin.

Historiska och nutida upptäckter samt deras betydelse för samhällets och människans

levnadsvillkor, till exempel penicillin och transplantationer

Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och

diskussioner

”Anledningen till att japaner är så korta

och har gul hudfärg är att de bara har

ätit fisk och ris i tvåtusen år.

Om vi istället äter hamburgare och potatis

de närmaste tusen åren så kommer vi att bli

längre, vita i hyn och blonda.”

Den Fujita, chef för McDonald’s i Japan

4


Kunskapskrav:

E C A Eleven kan samtala om och diskutera

frågor som rör hälsa och skiljer då fakta

från värderingar och formulerar

ställningstaganden med enkla

motiveringar samt beskriver några

tänkbara konsekvenser.

Eleven kan samtala om och diskutera

frågor som rör hälsa och skiljer då

fakta från värderingar och formulerar

ställningstaganden med utvecklade



Eleven kan samtala om och diskutera

frågor som rör hälsa och skiljer då

fakta från värderingar och formulerar

ställningstaganden med välutvecklade



I diskussionerna ställer eleven frågor och

framför och bemöter åsikter och

argument på ett sätt som till viss del för

diskussionerna framåt.

I diskussionerna ställer eleven frågor

och framför och bemöter åsikter och

argument på ett sätt som för

diskussionerna framåt.

I diskussionerna ställer eleven frågor

och framför och bemöter åsikter och

argument på ett sätt som för

diskussionerna framåt och fördjupar

eller breddar dem.

Eleven kan söka naturvetenskaplig

information och använder då olika källor

och för enkla och till viss del

underbyggda resonemang om

informationens och källornas trovärdighet

och relevans.



och för utvecklade och relativt väl


informationens och källornas

trovärdighet och relevans.



och för välutvecklade och väl


informationens och källornas

trovärdighet och relevans.

Eleven kan använda informationen på ett i

huvudsak fungerande sätt i diskussioner.

Eleven kan använda informationen på ett

relativt väl fungerande sätt i

diskussioner.

Eleven kan använda informationen på ett

väl fungerande sätt i diskussioner.

Eleven har grundläggande kunskaper om

biologiska sammanhang och visar det

genom att ge exempel och beskriva

dessa med viss användning av biologins

begrepp, modeller och teorier.

Eleven har goda kunskaper om biologiska

sammanhang och visar det genom att

förklara och visa på samband inom

dessa med relativt god användning av

biologins begrepp, modeller och teorier.

Eleven har mycket goda kunskaper om

biologiska sammanhang och visar det

genom att förklara och visa på

samband inom dessa och något

generellt drag med god användning av

biologins begrepp, modeller och teorier.

Eleven kan föra enkla och till viss del

underbyggda resonemang om hälsa,

sjukdom, sexualitet och ärftlighet och

visar då på enkelt identifierbara

samband som rör människokroppens

byggnad och funktion.

Eleven kan föra utvecklade och relativt

väl underbyggda resonemang om hälsa,


visar då på förhållandevis komplexa

samband som rör människokroppens

byggnad och funktion.

Eleven kan föra välutvecklade och väl

underbyggda resonemang om hälsa,


visar då på komplexa samband som rör

människokroppens byggnad och funktion.

Eleven undersöker olika faktorers

inverkan på ekosystem och populationer

och beskriver då enkelt identifierbara

ekologiska samband och ger exempel på

energiflöden och kretslopp.



och beskriver då förhållandevis

komplexa ekologiska samband och

förklarar och visar på samband kring

energiflöden och kretslopp.



och beskriver då komplexa ekologiska

samband och förklarar och

generaliserar kring energiflöden och

kretslopp.

Dessutom för eleven enkla och till viss

del underbyggda resonemang kring hur

människan påverkar naturen och visar på

några åtgärder som kan bidra till en

ekologiskt hållbar utveckling.

Dessutom för eleven utvecklade och

relativt väl underbyggda resonemang

kring hur människan påverkar naturen

och visar på fördelar och

begränsningar hos några åtgärder som

kan bidra till en ekologiskt hållbar

utveckling.

Dessutom för eleven välutvecklade och

väl underbyggda resonemang kring hur

människan påverkar naturen och visar ur

olika perspektiv på fördelar och

begränsningar hos några åtgärder som

kan bidra till en ekologiskt hållbar

utveckling.

Eleven kan ge exempel på och beskriva

några centrala naturvetenskapliga

upptäckter och deras betydelse för

människors levnadsvillkor.

Eleven kan förklara och visa på

samband mellan några centrala

naturvetenskapliga upptäckter och

deras betydelse för människors

levnadsvillkor.

Eleven kan förklara och generalisera

kring några centrala naturvetenskapliga

upptäckter och deras betydelse för

människors levnadsvillkor.

5


Exempel på frågeställningar

Exempel på provfrågor som kräver faktakunskaper men relativt korta svar:

Förklara begreppen kromosom, dominant gen, mutation och genterapi.

Koppla samman cellerna till vänster med kromosomuppsättningen till höger

1 Äggcell från kvinna A 22X eller 22Y

2 Hudcell från en kvinna B 44XX

3 Spermie från en man C 44XY

4 Njurcell från en kvinna D 22X

Ge exempel på vad som orsakar mutationer, och vad mutationer kan leda till.

Vilka påståenden är felaktiga? Förklara varför!

A Vi har 46 kromosomer.

B Tvåäggstvillingar har identiska arvsanlag.

C Cancer beror vanligen på mutationer i kroppscellerna.

D När könsceller bildas blandas arvsmassan så att varje könscell får en unik

uppsättning gener.

Exempel på provfrågor där du förväntas förklara sammanhang och använda begrepp:

Förklara hur proteiner bildas i cellerna – från DNA i cellkärnan till ett färdigt protein.

Rita modeller!

Mutationer kan uppstå i både könsceller och kroppsceller. Varför kan mutationer i

spermier och äggceller få andra följder än mutationer i kroppsceller?

Några ungdomar diskuterar genmodifiering och använder sig av olika argument.

Vem använder ett naturvetenskapligt argument?

A Genmodifiering är ett brott mot livets helighet.

B Genmodifiering sker främst där det är lönsamt.

C Genmodifiering kan få en organism att tillverka nya kemiska ämnen.

D Genmodifiering kan hjälpa till att bota världssvälten.

Ge ett argument för varför genmodifiering skulle kunna leda till en minskad användning

av bekämpningsmedel. Ge sedan ett argument för motsatsen.

Ge exempel på naturvetenskapliga upptäckter som har att göra med arvet,

och förklara vilken betydelse upptäckterna har haft för människors levnadsvillkor.

6


Cellens delar och funktioner Bi Spektrum s.231

Kroppen hos en vuxen människa innehåller ungefär 100.000 miljarder celler.

1. Beskriv kortfattat vad cellens delar har för funktion.

2. Placera ut cellens delar på bilden.

3. a) Vad kallas den kemiska reaktion som ger cellen energi?

b) Skriv en formel för den kemiska reaktionen.

c) Vad händer om cellen inte får bränsle?

Del i cellen Funktion/Beskrivning

A. Cellkärna

B. Ribosomer

C. Mitokondrier

D. Cellmembran

E. Lysosom

7


Gener är recept på proteiner Bi Spektrum s.398-402

4. Vad handlar genetik om?

5. Var i kroppen finns dina arvsanlag?

6. Vilka två huvuduppgifter har våra gener?

7. Beskriv hur ”bokstäverna” i DNA är sammankopplade i baspar.

Rita en enkel bild av DNA och förklara hur informationen finns lagrad.

8. a) Vad består en gen av?

b) Ungefär hur många gener har vi människor?

9. Vilken betydelse tror forskarna att överskotts-DNA har?

10. a) Vad heter de byggstenar som bygger upp proteinerna?

b) Beskriv hur ett protein bildas, från DNA i cellkärnan till ett färdigt protein.

Använd gärna bilden nedanför eller rita en egen!

CELLKÄRNA MED ARVSMASSA (DNA)

8


Gener för arvet vidare Bi Spektrum s.403-405

11. a) Hur många kromosomer har människans kroppsceller?

b) Hur många kromosompar har människans kroppsceller?

12. Celler dör och måste ersättas. Beskriv med hjälp av modellen

nedanför hur ”vanliga celler” förökar sig och blir kopior av

”modercellen”. Vad händer i varje steg?

(Modellen är förenklad och innehåller bara 2 av 46 kromosomer.)

13. a) Vad kallas kromosompar nummer 23 med annat namn?

b) Hur ser du på kromosomerna om det är en man eller en kvinna?

c) Varför har en könscell inte lika många kromosomer som en vanlig cell?

14. Förklara skillnaden mellan tvåäggstvillingar och enäggstvillingar.

15. Vilket påstående är felaktigt? Motivera ditt svar.

A) Vi har 46 kromosomer. Två av dem är könskromosomer, pojkar har XY och flickor XX.

B) Cancer beror vanligen på mutationer i kroppscellerna.

C) Tvåäggstvillingar har identiska arvsanlag.

D) När könscellerna bildas blandas arvsmassan så att varje könscell får en unik

uppsättning gener. Därför blir inte syskon identiskt lika.

16. Visa i korsningsschemat nedan hur barnets kön ärvs.

MAN

KVINNA

9


Celldelning (bilder från Bi spektrum)

10


Gener för arvet vidare Bi Spektrum s.406-409

17. Varför förekommer gener parvis?

18. Anlag kan antingen vara dominanta eller vikande (recessiva).

a) Ge minst tre exempel på egenskaper som är dominanta.

b) Beskriv hur korsningsscheman kan visa hur arvsanlag ärvs.

19. Sonja och Erik ska skaffa barn. Sonja har bruna ögon med två dominanta anlag (BB)

för ögonfärg och Erik har blå ögon med två vikande anlag (bb) för ögonfärg.

a) Visa i korsningsschemat hur barnets ögonfärg kan komma att se ut.

b) Hur stor är chansen att Sonjas och Eriks första barn får bruna ögon?

Erik

Sonja

20. Förändras sannolikheten om Sonja istället har bruna ögon med ett dominant anlag och

ett vikande anlag (Bb) för ögonfärg och Erik har blå ögon med två vikande anlag (bb)

för ögonfärg?

a) Visa i korsningsschemat hur barnets ögonfärg kan komma att se ut.

b) Hur stor är chansen att Sonjas och Eriks första barn får bruna ögon?

Erik

Sonja

21. Daniel och Johanna har båda lockigt hår. De väntar sitt första barn och de funderar på

hur deras barns hår kan se ut. Båda har ett dominant anlag (L) och ett vikande anlag (r).

a) Visa i korsningsschemat hur barnets hår kan komma att se ut.

b) Hur stor är chansen att Daniels och Johannas första barn får rakt hår?

Daniel

Johanna

11


Gener för arvet vidare Extra korsningsscheman

Homozygot - Två gener som är likadana kallas homozygoter.

Ex. två dominanta gener eller två vikande gener.

Heterozygot - Två gener som är olika kallas heterozygota.

Ex. en dominant och en vikande gen.

Blå ögonfärg kan alltså bara vara homozygota.

Bruna ögon kan vara antingen homozygota eller heterozygota.

22. a) Vad kallas ett genpar med två dominanta gener?

b) Vad betyder hetero?

c) Är en person med blå ögonfärg homozygot eller heterozygot? Motivera.

23. Anlag för fria öronsnibbar är dominant (D) över fasta öronsnibbar (v).

a) Vilka av genparen 1-3 visar en homozygot öronsnibb?

b) Vilket av genparen 1-3 visar en heterozygot öronsnibb?

c) Har en person med anlagen Dv fria eller fasta öronsnibbar?

Genpar 1. Genpar 2. Genpar 3.

D D D v v v

24. En brunögd heterozygot och en blåögd homozygot väntar barn tillsammans.

Visa med ett korsningsschema vilka genkombinationer och vilken ögonfärg

barnet kan få.

MAN

KVINNA

25. Hos kaniner beror svart päls på en dominant gen (S) och vit päls på en vikande

gen (v). Två svarta kaniner som är heterozygoter parar sig med varandra.

Visa med korsningsscheman hur många olika genkombinationer det kan finnas

hos ungarna.

HANE

HONA

12


Gener för arvet vidare Extra korsningsscheman om blod

26. Vilka genkombinationer kan en person med A-, B-, AB- respektive 0-blod ha?

A och B är dominanta gener och 0 är vikande gener. Rita modeller av möjliga

genpar, ex:

A B A 0

27. Visa med hjälp av korsningsscheman vilka blodgrupper ett barn kan få om

a) pappan har blodanlag AA och mamman har blodanlag AB.

b) pappan har blodanlag B0 och mamman har blodanlag 00.

MAN MAN

KVINNA KVINNA

28. Hur stor är sannolikheten att ett barn får blodgrupp A om pappan har blodanlag

A0 och mamman har blodanlag AB? Visa med hjälp av korsningsschema.

MAN

KVINNA

29. Kan en man med blodgrupp B vara far till ett barn med blodgrupp 0 om

mamman har blodgrupp A? Motivera ditt svar med korsningsschema.

MAN

KVINNA

30. Diskutera hur blodgruppsbestämning kan användas vid faderskapsmål.

13


Sjukdomsgener och genteknik Bi Spektrum s.410-411

31. a) Vad innebär mutation hos en cell?

b) Ge exempel på yttre faktorer som kan leda till mutationer.

c) Förklara hur en mutation kan leda till cancer.

d) Vad kan mutationer leda till mer förutom sjukdomar?

32. En person bär på ett anlag för en sjukdom. Sjukdomen har inte

brutit ut hos bäraren. Är sjukdomsanlaget dominant eller vikande? Motivera.

33. Cleo är 2 år och har den ärftliga sjukdomen cystisk fibros.

Ingen av hennes föräldrar har sjukdomen.

a) Rita ett korsningsschema som visar hur Cleo har ärvt sjukdomsanlagen

från sina föräldrar. Använd litet s för att ange ett vikande sjukdomsanlag

och stort F för att ange ett friskt dominant anlag.

b) Hur stor var sannolikheten för att Cleo skulle få cystisk fibros?

PAPPA

MAMMA

34. Kerstin och Allan ska skaffa barn. Allan bär på en ärftlig sjukdom med dominant anlag.

Nu undrar de över hur stor risken är att barnet får anlag för denna dominanta skadade

gen, så att sjukdomen bryter ut. Visa med hjälp av korsningsschema.

ALLAN

KERSTIN

35. Färgblindhet är en genetisk sjukdom som är könsbunden.

Ramona ser färger bra, men bär på anlaget för färgblindhet.

Hon får barn med Jocke som är en normalseende man.

a) Hur stor sannolikhet är det att de får ett barn som är färgblind?

Visa med ett korsningsschema.

b) Varför är det vanligare att pojkar är färgblinda?

14


Sjukdomsgener och genteknik Bi Spektrum s.412-415

36. Beskriv den genetiska sjukdomen Downs syndrom.

37. a) Nämn några modellorganismer som är viktiga för den genetiska forskningen.

b) Varför är dessa så viktiga?

38. Genteknik har använts sedan 1970-talet.

Under de senaste årtiondena har hybrid-DNA-tekniken utvecklats.

a) Ge exempel på läkemedel som tillverkas med hybrid-DNA-teknik.

b) Beskriv hur metoden fungerar när bakterier tillverkar insulin.

39. Mänskliga gener, friska som sjuka, kan också flyttas över till möss.

På vilket sätt har forskare utnyttjat denna kunskap?

40. a) Vad är genterapi?

b) Varför är det skillnad mellan genterapi på kroppsceller och på könsceller?

41. Läs s.416-417 ”Gentester på gott och ont”. Tänk själv först och diskutera sedan!

A. Tycker du att det är etiskt riktigt att vid fosterdiagnostik

sortera bort befruktade ägg med sjukdomsanlag?

B. Om du hade en svår ärftlig sjukdom i släkten, skulle du vilja veta om du

i framtiden kommer att få sjukdomen?

Även om det inte går att bota sjukdomen eller förhindra att den bryter ut?

C. Vill du veta vilka gener du har och vilka sjukdomar som du riskerar att få?

Hur tror du att du skulle reagera om du fick veta att du har ökad risk

att i framtiden får en allvarlig sjukdom?

D. Vad tror du händer om arbetsgivare eller försäkringsbolag kan få reda på

resultaten av anställdas gentester?

E. Skulle du vilja göra ett gentest för att se vilken idrott som passar bäst

för dig? Vilka fördelar och nackdelar kan du se med sådana tester?

15


Från avel till genslöjd Bi Spektrum s.418-422

42. a) Ungefär hur länge har människan odlat växter?

b) Varför var metoder såsom syrning och jäsning viktiga när människan blev bonde?

43. Teknik som tar levande organismer till hjälp kallas bioteknik. Exempel på bioteknik

är hö som jäser till ensilage och bakterier på avloppsreningsverk.

a) Hur förädlas växter och djur med traditionell bioteknik?

b) Hur förädlas växter och djur med modern genteknik?

c) Vilka för- och nackdelar finns med metoderna i jämförelse med varandra?

44. a) Ge exempel på djur och växter som förädlats på traditionellt sätt.

b) Ge exempel på djur och växter som förädlats genom genteknik.

c) Vilka egenskaper vill man ofta få fram hos ätliga växter?

d) Vilka egenskaper önskar man avla fram med djurförädling?

45. a) Vad är en genmodifierad organism (GMO)?

b) På vilka sätt skulle en genmodifierad organism kunna förändra ett ekosystem?

46. Bonden Kent har haft problem med insektsangrepp på sin åker.

Beskriv hur Kent med hjälp av genteknik kan få hjälp mot insekterna

utan att bespruta sina grödor med giftiga medel.

16


Gener med nya uppdrag Bi Spektrum s.423-427

47. Hur kan genmodifiering göra potatis mer tålig mot kyla?

48. Varför vill man göra lax till växtätare?

49. Hur skulle genmodifierade bakterier och växter kunna förse oss

med bränslen och nya material?

50. Vilka risker skulle kunna finnas med att modifierade gener kan spridas till vilda arter,

eller att genmodifierade djur sprider sig i ett ekosystem?

51. Finns det risker med genmodifierade livsmedel?

52. På vilket sätt finns det risk för att odlare kan bli mer beroende av

sina leverantörer om de väljer utsäde till skräddarsydda grödor?

Diskutera och skriv några argument för och mot genmodifierad mat.

Kan du tänka dig att äta GMO? Vilket är ditt främsta argument?

17


En bot mot världssvälten? Bi Spektrum s.428-431

53. I vilka länder är genmodifierade grödor vanligast?

BOMULL RAPS SOJA

54. Varför är genmodifierade grödor ovanligare inom EU?

55. Vilka fördelar skulle en ”fosforsnål” gris kunna ha, jämfört med en vanlig gris?

56. Varför finns det risk att nya och nyttiga grödor inte hjälper mot svälten i världen?

57. Varför har man regler om säkerhetsavstånd mellan genmodifierade odlingar

och traditionella?

58. Oavsett vilken riskbedömning som visar sig rimligast – vilken nytta kan vi ha

av den pågående diskussionen om genteknikens möjligheter och risker?

18


Laboration - DNA från munnen

Uppgift:

Undersök ditt eget DNA från munnen.

Material:

Natriumklorid

Alkohol (T-röd)

Diskmedel

Övrigt material: …………………………………………………………………………………………………………………………

Genomförande:

1. Läs igenom hela instruktionen. Planera hur du ska lägga upp laborationen och

vilka material du kan tänkas behöva - fyll på listan ovan.

2. Blanda ihop en 1% saltlösning (ex; 1ml i 100ml vatten).

3. Tugga lätt på kinden i 30 sekunder och skölj munnen direkt efter med

saltlösningen i 60 sekunder – svälj inte!

4. Spotta ut saltlösningen i en bägare eller dylikt.

Häll lite av lösningen (ca 2 cm) i ett rent provrör.

5. Blanda lika delar diskmedel och vatten (ca 1 - 1,5 cm av vardera ämne) i ett

nytt provrör. Tillsätt mixen till provröret med saltlösningen.

Diskmedel öppnar cell- och kärnmembranen så att DNA blir fritt i lösningen.

6. Tillsätt en pipett alkohol (T-röd) i ytan till lösningen i provröret.

Låt alkoholen rinna längs insidan på provröret (vinkla provröret).

Saltvatten och etanol gör att DNA fälls ut och blir synligt!

7. Låt provröret stå en stund. Den vita ringen som bildas strax under ytan

är söndertrasad DNA från de yttersta muncellerna.

8. Prova att vira upp DNA med en tandpetare, och gör i ordning ett preparat

som du kan titta på i ett mikroskop! Rita vad du ser här!

Resultat och slutsats: ……………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………….

…………………………………………………………………………………………………………………………………….

19


Laboration - DNA från kiwi

Uppgift:

Undersök om du kan hitta DNA från en kiwi.

Material:

Kiwi

T-röd (alkohol)

Natriumklorid

Diskmedel

1 liten bägare

Tratt

Filtreringspapper

Mätglas

Pinne

Sked

Lupp eller mikroskop

Genomförande:

1. Hämta allt material du behöver enligt listan och genomförandet (läs allt innan du börjar).

2. Mosa en bit av kiwin i en bägare.

3. Späd 5 ml diskmedel med 50 ml vatten.

4. Täck fruktmoset med det utspädda diskmedlet.

5. Tillsätt en nypa salt och blanda väl.

6. Gör i ordning filterpapper i en tratt och ställ i en bägare.

7. Häll fruktmoset i tratten och filtrera.

8. Mät hur stor volum du fått av det filtrerade fruktmoset.

Tillsätt försiktigt en lika stor mängd (iskall) T-röd.

9. Försök nysta upp lite DNA med en pinne, och gör i ordning ett preparat

som du kan titta på i ett mikroskop! Rita vad du ser här!

Resultat och slutsats: ……………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………….

…………………………………………………………………………………………………………………………………….

20


Uppgift – Arv och miljö

Går alla egenskaper i arv från våra föräldrar?

Eller beror vissa endast av miljön omkring oss?

Kan en egenskap bero både på arv och miljö?

1. Titta på egenskaperna nedan, och fundera över vilka som enbart beror av arv,

vilka egenskaper som endast beror av miljön och vilka egenskaper som beror

på både arv och miljö.

2. Fyll i egenskaperna i tabellen.

3. Skriv en motivering till minst 3 av dina val och lämna in till läraren.

Förmåga att tala

Kroppslängd

Skonummer

Ondska

Skönhet

Hårfärg

Kriminalitet

Intelligens

Argsinthet

Förmågan att gå

Muskelstyrka

Tecknartalang

Bollsinne

Homosexualitet

Ärlighet

Ögonfärg

Musikalitet

Matematikbegåvning

Enbart miljön Både miljö och arv Enbart arv

21


Bilder på egenskaper

Fri öronsnibb Fast öronsnibb V-format hårfäste Rakt hårfäste

Öronutskott Ej öronutskott Uppnäsa Rak nästipp

Vänster tumme över höger Inåtböjda lillfingertoppar

22


Uppgift – Hur olika är vi egentligen?

Vilket nummer blir du (1-128)? …………………………………………………………….

o Figuren visar sju ringar som är numrerade från mitten och utåt.

o Varje ring betecknar ärftliga egenskaper.

o Färga ringens plussida om du har egenskapen, eller minussida om du saknar egenskapen.

Du ska alltså bara markera ett plus eller ett minus i varje ring!

o När du går vidare till fråga 2. utgår du den halva som du färgat på fråga 1.

o Till slut ska du bli ett nummer mellan 1-128.

+ -

Fråga 1. Kan du rulla tungan till ett U? Ja Nej

Fråga 2. Är din öronsnibb fri eller fast? Fri Fast

Fråga 3. Har du öronutskott? Ja Nej

Fråga 4. Är du fräknig? Ja Nej

Fråga 5. Har du smilgropar? Ja Nej

Fråga 6. Vilken färg har dina ögon? Bruna/gröna Blå/grå

Fråga 7. Har du lockigt eller rakt hår? Lockigt Rakt

23


Uppgift – Egenskaper i familjen

Dominanta anlag Jag 2. 3. 4. 5.

1. Brun och grön ögonfärg (dominerar över blå och grå.)

2. Normal syn.

3. Grop i hakan.

4. Skrattgropar i kinderna.

5. Förmåga att rulla tungan till ett rör.

6. Mörkt hår (dominerar över ljust.)

7. Ej rött hår (dominerar över rött hår.)

8. Lockigt hår.

9. V-format hårfäste (dominerar över rakt.)

10. Medsols hårvirvel (dominerar över motsols.)

11. Normal pigmentering (dominerar över albino.)

12. Fräknar.

13. Fria öronsnibbar (dominerar över fastvuxna vid kinden.)

14. Böjd näsa (dominerar över rak.)

15. Rak nästipp (dominerar över uppnäsa.)

16. Vida näsborrar (dominerar över trånga.)

17. Fylliga läppar (dominerar över smala.)

18. Skomakartumme med övre delen av tummen bakåtböjd.

19. Inåtböjda lillfingertoppar (dominerar över raka.)

20. Högerhänthet (dominerar över vänsterhänthet.)

21. Höger tumme överst vid knäppta händer.

22. Höger underarm överst vid korslagda armar.

23. Blodgrupp A, AB, B (dominerar över blodgrupp O.) Få vet!

1. Markera vilka dominanta anlag DU har genom att markera ruta 1.

Om egenskapen visar sig är det dominant.

2. Undersök hemma om du och din familj har samma anlag.

Låt då exempelvis kolumn 2. vara mamma, kolumn 3. pappa, kolumn 4. syster

och så vidare.

3. Diskutera

a) Har du och din familj samma anlag?

b) Vad kan skillnader bero på?

c) Tror du människors egenskaper på olika världsdelar skiljer sig åt? Varför?

Documents

Arvet, gener och bioteknik - Stockholm...Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska