Årsredovisning 2014

150183_ÅseViste_2014.indd 1 2015-03-12 08:35

1

Årsredovisning 2014

Sparbanksstämman med huvudmännen äger rumfredagen den 24 april kl. 18.00 i Sparbankens samlingssal

150183_ÅseViste_2014.indd 1 2015-03-12 08:35

22

InnehållVD:s kommentar ...........................................................................................................................................3Allmänekonomisk bakgrund ..........................................................................................................................4Förvaltningsberättelse...................................................................................................................................5Fem år i sammandrag ...................................................................................................................................6Resultat- och balansräkningar 2010-2014.....................................................................................................7Resultaträkning .............................................................................................................................................8Rapport över totalresultat ..............................................................................................................................8Balansräkning ...............................................................................................................................................9Rapport över förändringar i eget kapital ......................................................................................................10Kassaflödesanalys ......................................................................................................................................11Noter till de finansiella rapporterna..............................................................................................................12Utgående mandatperioder...........................................................................................................................38Revisionsberättelse.....................................................................................................................................39Företagsstyrning .........................................................................................................................................40Styrelse, huvudmän m fl..............................................................................................................................41

150183_ÅseViste_2014.indd 2 2015-03-12 08:35

33

VD:s kommentar Det är glädjande att se att bankens verksamhet fortsätter att utvecklas i positiv riktning. Under 2014 har affärsvolymen ökat med 5,5 %, bankens balansräkning är stark och kapitaltäckningsgraden uppgår till 23,8%. Rörelseresultatet på 22 mkr ger oss goda möjligheter att fortsätta växa tillsammans med våra kunder och därmed kunna vara en utvecklingsmotor i vårt verksamhetsområde. Kundnöjdhetsundersökning Under året genomförde vi en kundnöjdhets-undersökning hos våra kunder. Det var faktiskt första gången som vi deltog i den här undersökningen. Vi tog hjälp av Svenskt Kvalitetsindex (SKI) som kontaktade ett statistiskt urval av både privat- och företagskunder. När undersökningen var genomförd fick vi det glädjande resultatet att Åse Viste Sparbanks kunder var nöjdast i Sverige! Det fantastiska är att det gällde såväl våra privatkunder som företagskunder. Vi är otroligt glada och tacksamma över det beskedet. Vi kommer naturligtvis att fortsätta att sträva efter att utveckla vår relation till våra kunder och därigenom vara det naturliga valet av bank. Ombyggnation Under våren och sommaren genomförde vi en efterlängtad ombyggnation av vår kundmiljö. Vi är nu glada över att kunna möta och samtala med våra kunder i en betydligt bättre miljö. Regelverksarbete Under året har vi också genomfört ett omfattade internt arbete med att möta de ökade regelverkskrav som kommit inom banksektorn. Bakgrunden är till stor del den finansiella utmaning som uppkom under 2008 där hela det finansiella systemet stressades. Det ställs numer ytterligare krav på styrning, kontroll och uppföljning av bankens finansiella utveckling. Det är viktigt att detta fundament finns på plats för att vi ska kunna fortsätta utveckla vår verksamhet.

Socialt engagemang I den tid vi lever nu kan jag se hur fler företag på ett tydligare sätt vill bli betraktade som att ha ett socialt engagemang. Det finns en tanke att de företag som engagerar sig socialt i exempelvis föreningar, miljöfrågor eller andra samhällsfrågor kommer att lyckas bättre än de som väljer att avstå. Jag tror också att de företag som jobbar med goda värderingar och har ett socialt engagemang, kommer att attrahera fler kunder och medarbetare. Det fina är att dessa tankar ryms i vår sparbanksidé och det har Åse Viste Sparbank haft som utgångspunkt i snart 140 år. Det kommer även fortsättningsvis vara vår bärande grund för framtiden. Återigen vill jag tacka personal, styrelse och våra kunder för era insatser och ert engagemang under 2014. Nu ser vi fram emot ett framgångsrikt 2015. Melker Ström, VD

150183_ÅseViste_2014.indd 3 2015-03-12 08:35

44

REDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014

Styrelsen för Åse Viste Sparbank, org nr 569000-6670,får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2014,

bankens 139:e verksamhetsår.

ALLMÄNEKONOMISK BAKGRUND

Långsam global återhämtningDen globala ekonomin uppvisade en mixad bild under 2014 där USA visade framfötterna medan återhämtningen i eurozonen blev en besvikelse. Arbetsmarknaden i USA utvecklades starkt och tillväxten var högre än väntat, gynnad av sjunkande energipriser och lägre räntor. Hushållens konsumtion, som utgör mer än två tredjedelar av ekonomin, svarade för merparten av tillväxtökningen. Även om den amerikanska BNP-tillväxten varvade ned till 2,6% i det fjärde kvartalet 2014 från närmare 5% i det tredje kvartalet är den amerikanska centralbanken (Federal Reserv) positiv om den amerikanska ekonomin. Efter att ha avslutat sina obligationsköp i höstas står Federal Reserv i begrepp att höja sin viktigaste styrränta under 2015 för första gången sedan 2007, även om ett lågt underliggande inflationstryck reser frågor om tidpunkten för en räntehöjning.

I euroområdet blev tillväxten svagare än förväntat där den ökade geopolitiska osäkerheten till följd av Ukraina krisen och sanktionerna gentemot Ryssland kan ha haft en negativ påverkan på den europeiska konjunkturen. Inflationen i eurozonen fortsatte att sjunka och risken för en deflationistisk utveckling bidrog till att Europeiska Centralbanken (ECB) sänkte styrräntan till rekordlåga 0,05% i höstas. ECB:s beslut om ett omfattande uppköpsprogram av obligationer motsvarande 1 miljarder euros fram till september 2016 var ytterligare ett steg för att motverka den sjunkande inflationen och stärka tillväxten. Den okonventionella penningpolitiken från ECB bidrog till att statsobligationsräntorna föll ytterligare inom EMU till rekordlåga nivåer. Detta har även satt avtryck på valutamarknaderna där euron har påtagligt försvagats mot dollarn. Även tillväxtekonomierna uppvisade en splittrad utveckling under 2014. Den kinesiska tillväxten växlade ned ytterligare och i slutet av förra året var BNP ökningen 7,3% i årstakt vilket är den lägsta takten på

flera decennier. Detta är dock delvis en medveten strategi för att minska obalanserna i ekonomin. Växande obalanser i den brasilianska ekonomin och bristande reformer drog ned tillväxten ytterligare under fjolåret medan den indiska ekonomin börjat skörda frukterna av de strukturreformer som har implementerats.

Hushållen driver svensk ekonomi Den svenska ekonomin uppvisade en förhållandesvis stabil utveckling under 2014 trots inrikespolitisk osäkerhet och svag tillväxt i Europa. BNP steg med 2% under fjolårets tre första kvartal och drevs av en ökad inhemsk efterfrågan där privata konsumtionen och bostadsinvesteringarna svarade för merparten av uppgången. Hushållssektorn stimulerades av låga räntor, stigande realinkomster och en ökad sysselsättning. Den inhemskt drivna tillväxten har även satt avtryck i den privata tjänstesektorn som växte med dryga 3% i årstakt under 2014. För svensk export-industri var utvecklingen den motsatta där den svaga omvärldsefterfrågan, inte minst i euroområdet, ledde till en fortsatt minskad industriproduktion och medioker exportutveckling.

Inflationen i svensk ekonomi sjönk ytterligare under 2014 och i genomsnitt föll konsumentpriserna med 0,2% jämfört med 2013. Samtidigt sänkte Riksbanken sin reporänta, till historiskt låga noll procent. Den låga svenska inflationen, fallande inflationsförväntningar och ECB:s expansiva penningpolitik sätter ytterligare press på Riksbanken att genomföra fler penningpolitiska åtgärder för att på sikt kunna nå inflationsmålet på 2%. Den 12:e februari tog Riksbanken det historiska beslutet att sänka reporäntan till -0,10 procent.Riksbankens räntesänkningar samtidigt som framtida räntehöjningar förskjutits på framtiden har lett till en svagare krona i synnerhet mot den amerikanska dollarn men även gentemot euron vilket på sikt kan stödja svensk exportindustri.

150183_ÅseViste_2014.indd 4 2015-03-12 08:35

5 5

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetens art och inriktning Åse Viste Sparbank är en självständig sparbank vars verksamhetsområde omfattar Grästorps kommun och delar av Lidköpings, Vara och Essunga kommuner. Banken har ett kontor beläget i centralorten Grästorp. Kundunderlaget utgörs av privatpersoner, små och medelstora företag samt offentlig sektor. Trots vår relativa litenhet är vi en fullsortimentsbank med kunden i centrum. Banken erbjuder all modern teknik för utförande av banktjänster men eftersom vi inser att teknik aldrig kan ersätta mänskliga relationer fullt ut finns en väl utbyggd personlig service för den som så önskar. Vi har kvalificerade rådgivare för finansiella, försäkringstekniska och juridiska tjänster. Sparbankens ställning Bankens balansomslutning har ökat med 18 574 tkr till 1 628 419 tkr vid räkenskapsårets utgång. Den totala affärsvolymen uppgick vid årsskiftet till 4 817 578 tkr, en ökning med 251 812 tkr. Inlåningen från allmänheten uppgick vid årsskiftet till 1 239 275 tkr, en minskning med 1,0%. Bankens kunder hade förmedlade placeringar i Swedbank Robur och Swedbank Försäkring på totalt 1 279 853 tkr, en ökning med 239 783 tkr i förhållande till föregående räkenskapsår. Bankens utlåning till allmänheten brutto har ökat med 2,1% till 1 116 560 tkr. Förmedlade krediter till Swed-bank Hypotek ökade under räkenskapsåret med 2,4% och uppgick vid räkenskapsårets utgång till totalt 838 579 tkr. Det sammanlagda egna kapitalet uppgick till 371 258 tkr. Den totala kapitalrelationen (totalt kapital i % av riskexponeringsbeloppet) var vid utgången av 2014 23,8%, att jämföra med 21,4% vid utgången av 2013. Sparbankens resultat Resultatet före kreditförluster uppgick till 23 407 tkr, att jämföra med 25 766 tkr föregående år. Rörelse- resultatet uppgick till 22 087 tkr. Räntenettot 2014 uppgick till 30 303 tkr, en minskning från föregående år med 1,7%. Provisionsnettot uppgick till 14 065 tkr, vilket är en ökning med 636 tkr i förhållande till 2013. Nettoresultatet av finansiella transaktioner uppgick till 1 122 tkr att jämföra med 1 691 tkr föregående år. Av bruttobeloppet utgör 4 tkr realisationsresultat, 942 tkr orealiserade värdeförändringar och 176 tkr valutakurs-förändringar. Sammantaget minskade rörelseintäkterna mellan 2014 och 2013 med 1,6%.

De totala rörelsekostnaderna ökade under året med 2 068 tkr. Ökningen är hänförlig till lokalkostnader i samband med ombyggnad av banklokalen. Risker och riskhantering I Sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har Sparbankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i Sparbanken, fastställt policys och instruktioner för kreditgivningen och den övriga verksamheten. Sparbankens styrelse har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Ytterligare information om Sparbankernas risker och riskhantering presenteras i not 3, Finansiella risker. Förväntad framtida utveckling Utifrån nu kända förutsättningar tyder resultatprognosen för 2015 på ett rörelseresultat på 22 000 tkr. Förslag till resultatdisposition Sparbankens vinst för 2014 uppgår till 18 719 tkr. Styrelsen föreslår att ovanstående belopp disponeras enligt följande: - avsättning till reservfonden 18 719 tkr Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker och kreditvärdighetsjustering samt dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingsprocess. Sparbankens totala kapital-relation uppgår till 23,8% (föregående år 21,4%). Kapitalbasen uppgår till 239 515 tkr och minimikapital-kravet till 80 486 tkr. Specifikation av posterna framgår av not 34, Kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

150183_ÅseViste_2014.indd 5 2015-03-12 08:35

6

FEM ÅR I SAMMANDRAGNyckeltal 2014 2013 2012 2011 2010VolymAffärsvolym ultimo, Mkr 4 818 4 566 4 139 3 957 4 003förändring under året, % 5,5 10,3 4,6 -1,1 9,0

KapitalSoliditet

22,8 21,3 20,2 17,9 18,4

1 006 079 999 762 909 750 899 887 902 262

23,8 - - - -

23,8 18,9 21,3 20,9 19,3

23,8 21,4 22,2 20,9 19,3

Likviditet0,9 0,9 0,9 0,9 1,1

ResultatPlaceringsmarginalRäntenetto i % av MO 1,9 2,0 2,3 2,3 2,0

1,1 1,2 1,2 1,2 1,0

0,5 0,4 0,4 0,5 0,3

Årets nettoresultat i % av genomsnittlig balansomslutning

1,2 1,1 0,8 1,0 0,7

4,8 4,1 4,7 5,4 3,8

0,56 0,52 0,54 0,54 0,68

0,58 0,69 0,65 0,61 0,69

60 65 52 69 50

Andel osäkra fordringar0,3 0,8 1,2 0,3 0,5

Kreditförlustnivå0,1 0,9 0,6 0,3 0,0

Övriga uppgifterMedelantal anställda 19 19 19 21 21Antal kontor 1 1 1 1 1

Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym

Räntabilitet på eget kapitalÅrets resultat i % av genomsnittligt eget kapital

K/I-tal före kreditförlusterSumma kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

K/I-tal efter kreditförlusterSumma kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto

Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker)

Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)

Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer

Beskattat eget kapital + 78 % (73,7 %) av obeskattade reserver i % av balansomslutningen

Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolymRörelseresultat/affärsvolym

Rörelseintäkter/affärsvolym

Osäkra fordringar och kreditförlusterReserveringsgrad för osäkra fordringar

Utlåning brutto/Inlåning från allmänheten

Summa riskvägt exponeringsblopp, tkrKärnprimärkapitalrelationKärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp

PrimärkapitalrelationPrimärkapital i % av riskexponeringsbelopp

Total kapitalrelationTotalt kapital i % av riskexponeringsbelopp

Avkastning på totala tillgångar

6

150183_ÅseViste_2014.indd 6 2015-03-12 08:35

7

Resultaträkning tkr 2014 2013 2012 2011 2010

Räntenetto 30 303 30 813 32 536 30 940 25 145Provisioner, netto 14 065 13 429 12 583 12 334 11 937

1 122 1 691 843 -60 29Övriga intäkter 7 548 7 396 4 072 2 669 384

Summa intäkter 53 038 53 329 50 034 45 883 37 495

-25 842 -23 455 -23 271 -21 615 -22 683Övriga kostnader1 -3 789 -4 108 -3 591 -3 040 -2 900Kreditförluster -1 320 -9 201 -5 765 -3 229 -206

Summa kostnader -30 951 -36 764 -32 627 -27 884 -25 789

Rörelseresultat 22 087 16 565 17 407 17 999 11 706

Bokslutsdispositioner -38 3 325 -3 471 0 0

Skatter -3 330 -2 856 -2 832 -4 265 -3 112

Årets resultat 18 719 17 034 11 104 13 734 8 594

Balansräkning

Kassa 1 273 1 983 4 681 5 517 5 648Utlåning till kreditinstitut 134 680 172 419 133 411 186 448 23 320Utlåning till allmänheten 1 120 057 1 081 390 1 007 499 963 864 1 122 607

221 263 212 059 192 506 165 354 70 968Aktier och andelar 137 797 127 668 88 009 62 088 65 744Materiella tillgångar 4 783 4 372 4 569 3 836 3 925Övriga tillgångar 8 566 9 954 8 823 6 920 9 559Summa tillgångar 1 628 419 1 609 845 1 439 498 1 394 027 1 301 771

Skulder till kreditinstitut 0 0 529 30 624 20 009Inlåning från allmänheten 1 239 275 1 252 319 1 128 413 1 095 896 1 025 707Övriga skulder 17 365 14 166 18 607 17 296 15 105Avsättningar 298 261 188 0 940

1 256 938 1 266 746 1 147 737 1 143 816 1 061 761

Obeskattade reserver 184 146 3 471 0 0

Eget kapital 371 258 342 953 288 290 250 211 240 010

1 628 380 1 609 845 1 439 498 1 394 027 1 301 771

1 inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

Summa skulder, avsättningar och eget kapital

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Allmänna administrationskostnader

Summa skulder och avsättningar

Räntebärande värdepapper

RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR

7

150183_ÅseViste_2014.indd 7 2015-03-12 08:35

8

1 januari - 31 december

tkr Not 2014 2013

Ränteintäkter 38 275 43 541Räntekostnader -7 972 -12 728Räntenetto 4 30 303 30 813Erhållna utdelningar 5 7 122 6 981Provisionsintäkter 6 16 116 15 530Provisionskostnader 7 -2 051 -2 101

8 1 122 1 691Övriga rörelseintäkter 9 426 415Summa rörelseintäkter 53 038 53 329Allmänna administrationskostnader 10 -25 842 -23 455

20 -831 -625Övriga rörelsekostnader 11 -2 958 -3 483

-29 631 -27 563

Resultat före kreditförluster 23 407 25 766Kreditförluster, netto 12 -1 320 -9 201

Rörelseresultat 22 087 16 56513 -38 3 325

Skatt på årets resultat 14 -3 330 -2 856

Årets resultat 18 719 17 034

1 januari - 31 december

tkr 2014 2013

Årets resultat 18 719 17 034

Övrigt totalresultat som har omförts eller kan omföras till årets resultat

som kan säljas 9 414 37 637Skatt hänförlig till finansiella tillgångar som kan säljas 172 -9Årets övrigt totalresultat 9 586 37 628

Årets totalresultat 28 305 54 662

Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

Summa kostnader före kreditförluster

Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar

RESULTATRÄKNING

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Bokslutsdispositioner

8

150183_ÅseViste_2014.indd 8 2015-03-12 08:35

9

tkr Not 2014 2013

1 273 1 98315 48 915 016 134 680 172 41917 1 111 620 1 077 746

8 437 3 64418 172 348 212 05919 137 797 127 66820

1 854 1 2812 929 3 091

Aktuell skattefordran 1 921 2 17121 702 1 37522 5 943 6 408

1 628 419 1 609 845

23 1 239 275 1 252 31924 14 214 10 81025 3 190 3 35626 298 261

1 256 977 1 266 746

27 184 146

28252 315 235 281100 224 90 638

18 719 17 034371 258 342 953

1 628 419 1 609 845

Inga Inga29 28 926 28 31530 173 603 153 096

Poster inom linjenStällda säkerheter för egna skulderAnsvarsförbindelser

Årets resultatSumma eget kapital

Summa skulder, avsättningar och eget kapital

Åtaganden

Fond för verkligt värde

Eget kapital Reservfond

Övriga avsättningarSumma skulder och avsättningar

Obeskattade reserver

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkterÖvriga skulderInlåning från allmänheten

Summa tillgångar

Skulder, avsättningar och eget kapital

Övriga tillgångarFörutbetalda kostnader och upplupna intäkter

- Inventarier - Byggnader och mark

Per den 31 december

KassaTillgångar

BALANSRÄKNING

Materiella tillgångar

Obligationer och andra räntebärande värdepapperAktier och andelar

Belåningsbara statsskuldförbindelser m mUtlåning till kreditinstitutUtlåning till allmänhetenFörändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring

9

150183_ÅseViste_2014.indd 9 2015-03-12 08:35

10

tkr Reservfond

Fond för verkligt

värdeÅrets

resultatTotalt eget

kapital

224 177 53 010 11 104 288 291

Årets resultat 17 034 17 034Årets övrigt totalresultat 37 628 37 628Årets totalresultat 37 628 17 034 54 662

Vinstdisposition 11 104 -11 104235 281 90 638 17 034 342 953

Reservfond

Fond för verkligt

värdeÅrets

resultatTotalt eget

kapital

235 281 90 638 17 034 342 953

Årets resultat 18 719 18 719Årets övrigt totalresultat 9 586 9 586Årets totalresultat 9 586 18 719 28 305

Vinstdisposition 17 034 -17 034252 315 100 224 18 719 371 258

RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL

Ingående eget kapital 2014-01-01

Utgående eget kapital 2014-12-31

Ingående eget kapital 2013-01-01

Utgående eget kapital 2013-12-31

10

150183_ÅseViste_2014.indd 10 2015-03-12 08:35

11

1 januari - 31 december

tkr 2014-12-31 2013-12-31

22 087 16 565

295 170-942 -208831 625

1 188 9 047-3 122 -2 873

20 337 23 326

-35 062 -85 845-9 334 -19 395

-13 044 123 9060 -529

1 075 -818-1 245 -1 845

-37 273 38 800

65 00 -2 062

22 3-1 263 -431-1 176 -2 490

Årets kassaflöde -38 449 36 310Likvida medel vid årets början 174 402 138 092Likvida medel vid årets slut 135 953 174 402

1 273 1 983134 680 172 419135 953 174 402

KASSAFLÖDESANALYS

Den löpande verksamhetenRörelseresultat (+)Justering för poster som inte ingår i kassaflödetFörändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-)Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-)Avskrivningar (+)Kreditförluster (+)Betald inkomstskatt (-)

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalÖkning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-)Ökning/minskning av värdepapper (+/-)Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-)Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-)Förändring av övriga tillgångar (+/-)

InvesteringsverksamhetenAvyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+)

Förändring av övriga skulder (+/-)Kassaflöde från den löpande verksamheten (not 33)

Investering i finansiella tillgångar (-)Utrangering av materiella tillgångar (+)Förvärv av materiella tillgångar (-)Kassaflöde från investeringsverksamheten

KassaFöljande delkomponenter ingår i likvida medel

Utlåning till kreditinstitutSumma enligt balansräkningen

11

150183_ÅseViste_2014.indd 11 2015-03-12 08:35

12

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

1 Uppgifter om sparbanken

Årsredovisningen avges per 31 december 2014 och avser Åse Viste Sparbank, som är sparbank med säte i Grästorp.Adressen till kontoret är Torggatan 14, Grästorp.

2

Överensstämmelse med normgivning och lagSparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL)samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25)i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54 och FFFS 2013:2, FFFS2013:24, FFFS 2014:18 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbanken tillämpar därigenom s k lag-begränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 ochFFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 26 februari 2015.

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiellarapporterna, om inte annat framgår.

Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 32) eller när säkrings-redovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat-räkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp,om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar ochuppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen avtillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ettantal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antagandenanvänds sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor.Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs omändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar bådeaktuell period och framtida perioder.

Utländsk valutaSparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till denvalutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas iresultaträkningen.

Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelningRänteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden.Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntaderäntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar iförekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuellarabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.

Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån.

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning

Redovisningsprinciper

12

150183_ÅseViste_2014.indd 12 2015-03-12 08:35

13

- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen.- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan).

Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts.

Provisions- och avgiftsintäkterEn provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att deekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken.

Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:

Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntanProvisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justeringav effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån samt avgifterför tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommeratt utnyttjas.

Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförsTill dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att facilitetenkommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar förkreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision)redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.

Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförtsTill dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter,betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisasomedelbart som intäkt.

ProvisionskostnaderHär redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro,depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.

Nettoresultat av finansiella transaktionerPosten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått medanledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:

- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål.- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option.- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas- Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.- Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde- Valutakursförändringar

Allmänna administrationskostnaderAllmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader,arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese-och representationskostnader samt kassadifferenser.

BokslutsdispositionerBokslutsdispositioner omfattar avsättningar till obeskattade reserver.

AvsättningarEn avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

SkatterInkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggandetransaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutadeeller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade ochskattemässiga värden på tillgångar och skulder.

13

150183_ÅseViste_2014.indd 13 2015-03-12 08:35

14

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

Finansiella instrumentFinansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL.

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andraegetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinnsleverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

Redovisning i och borttagande från balansräkningenEn finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässigavillkor.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreliggeren legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realiseratillgången och reglera skulden

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärvaeller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband medatt lånebelopp utbetalas till låntagaren.

Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivatoch de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas tillverkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilketsyfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiellainstrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Inbäddade derivatHuvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat sominte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som enfinansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Då säkringsredovisning tillämpas redovisasvärdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningenDenna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål , dels andrafinansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiellainstrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den förstaundergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivtsäkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiseradevärdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt attklassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat.Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas iresultaträkningen.

Lånefordringar och kundfordringarLånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningaroch som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffnings-värde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.

Finansiella tillgångar som kan säljasI kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori ellerfinansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital. Vidareredovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier.För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfälletoch därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller

14

150183_ÅseViste_2014.indd 14 2015-03-12 08:35

15

avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen.

Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivsner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen.Sparbanken betraktar alltid en värdenedgång större än 50% som betydande, vid värdenedgång mellan 20 och 50% tas vid var tid beslut utifrån rådande marknadssituation. En period om minst 9 månader anses som utdragen.

Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigareredovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen.

Andra finansiella skulderInlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

LånelöftenMed lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas.

Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränteexponeringar som sparbanken är utsatt för. För attuppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.

Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas.

Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen.

Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. Den post som säkras och där säkrings-redovisning tillämpas är:- ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring)

Den säkrade risken i ovanstående post är:- risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan

Säkring av verkligt värde (portfölj)När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen ochden säkrade tillgången redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligtvärde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen underposten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna.

För säkringsrelationen tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp somutifran sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på den säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar.

Metoder för bestämning av verkligt värdeFinansiella instrument noterade på en aktiv marknadFör finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noteradeköpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.

15

150183_ÅseViste_2014.indd 15 2015-03-12 08:35

16

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar bankens motpart fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företags-specifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Bankens motpart kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken ochprövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; aktieindexobligationer och andra sammansatta instrument (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga). De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedanlöpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskparametrarna.

AktierInnehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt sparbanken råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan.Sparbanken har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 357 tkr (421 tkr).

Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrumentNedskrivningsprövning för finansiella tillgångarVid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången .Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar somosäkra också i de fall när sparbanken vid en kassaflödesberäkning kommer fram till att full täckning finns för fordran vid ett eventuellt ianspråktagande av pant. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.

Sparbanken utvärderar på individuell basis för alla lån om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas.En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt),diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen.

För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror påom ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.

För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisassom en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade medlånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas ienlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.

Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhetbetalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.

Återföring av nedskrivningarEn nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändringi de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Bortskrivningar av lånefordringarLånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annatsätt.

Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningarredovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.

16

150183_ÅseViste_2014.indd 16 2015-03-12 08:35

17

Materiella tillgångarÄgda tillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelarkommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när ingaframtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommervid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde medavdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

AvskrivningsprinciperAvskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av.

Beräknade nyttjandeperioder;- byggnader, rörelsefastigheter se nedan- inventarier 5 år

Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna har bedömts varieramellan 10-100 år på dessa komponenter. Den redovisningsmässiga skillnaden mellan att tillämpa olika avskrivningsperioder förfastigheternas beståndsdelar i förhållande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar. Sparbankenhar därför valt att tillämpa avskrivning av fastigheten på 50 år, vilket överensstämmer med det skatterättsliga avdraget.

Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.

Ersättningar till anställdaErsättningar efter avslutad anställningPensionering genom försäkringSparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med SparinstitutensPensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företagetbetalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligareavgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig tillanställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare.

En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan.Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även försparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet medIAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter tillavgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänsteråt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremierframgår av not 10.

Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomstbekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld elleravsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

17

150183_ÅseViste_2014.indd 17 2015-03-12 08:35

18

3. Finansiella risker

I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativarisker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för deninterna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.

Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissaramar delegerat ansvaret till riskkontrollfunktionen. Denna i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.

Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet. Styrelsen harfastställt riskaptit och risklimiter. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids.Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.

I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är attanalysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.

KreditriskMed kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer attgöra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissaramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Samtliga kreditbeslut rapporteras regelbundet till styrelsen.

Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kreditriskenutgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små.

Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värde-pappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet.

Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.

Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusternagenom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.

Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.

18

150183_ÅseViste_2014.indd 18 2015-03-12 08:35

19

Kreditriskexponering, brutto och netto 2014Total kreditrisk-exponering (före nedskriv-ning)

Nedskrivning/ Avsättning

Redovisat värde Värde av säkerheter

Total kreditrisk-exponering efter

avdrag säkerheter

Krediter1 mot 15 082 15 082 15 082 0

223 317 314 223 003 216 020 6 983189 625 189 625 188 040 1 585290 387 290 387 290 361 26109 501 317 109 184 108 664 52091 169 3 250 87 919 75 294 12 625

Övriga5197 479 1 059 196 420 99 765 96 655

920 920 0 920Summa 1 116 560 4 940 1 111 620 993 226 118 394Värdepapper

- AAA6 19 005 19 005 19 005 - AA 29 910 29 910 29 910Andra emittenter - AAA 50 719 50 719 50 719 - AA 5 548 5 548 5 548 - A 31 190 31 190 31 190 - BBB eller lägre 10 065 10 065 10 065 - utan rating 74 826 74 826 74 826Summa 221 263 221 263 221 263Övrigt

173 603 173 603 173 60328 926 28 926 28 926

Summa 202 529 202 529 202 5291 540 352 4 940 1 535 412 993 226 542 186

Kreditriskexponering, brutto och netto 2013Total kreditrisk-exponering (före nedskriv-ning)

Nedskrivning/ Avsättning

Redovisat värde Värde av säkerheter

Total kreditrisk-exponering efter

avdrag säkerheter

Krediter1 mot 16 264 16 264 16 264 0

201 394 232 201 162 191 149 10 013180 216 180 216 179 541 675255 591 255 591 255 549 42131 597 6 360 125 237 124 909 32890 653 5 251 85 402 73 317 12 085

Övriga5218 166 4 292 213 874 104 012 109 862

887 887 887 0Summa 1 093 881 16 135 1 077 746 944 741 133 005VärdepapperAndra emittenter - AAA6 91 192 91 192 91 192 - AA 5 245 5 245 5 245 - A 50 846 50 846 50 846 - utan rating 54 727 54 727 54 727Summa 212 059 212 059 212 059Övrigt

153 096 153 096 153 09628 315 28 315 28 315

Summa 181 411 181 411 181 4111 487 351 16 135 1 471 216 944 741 526 475

2 inklusive krediter till stat och kommun3 inklusive bostadsrätter4 inklusive bostadsrättsföreningar5 inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning6 utgår från Standard and Poor's rating

Total kreditriskexponering

Total kreditriskexponering

Utställda lånelöften och outnyttjad del av beviljade räkningskrediterUtställda finansiella garantier

1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.

Pantbrev i andra näringsfastigheterFöretagsinteckning

varav kreditinstitut

Utställda lånelöften och outnyttjad del av beviljade räkningskrediterUtställda finansiella garantier

varav kreditinstitut

Statlig och kommunal borgen2

Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3

Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4

Pantbrev i jordbruksfastigheter

Statlig och kommunal borgen2

Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4

Pantbrev i jordbruksfastigheterPantbrev i andra näringsfastigheterFöretagsinteckning

Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3

Statspapper och andra offentliga organ

19

150183_ÅseViste_2014.indd 19 2015-03-12 08:35

20

KreditkvalitetSparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvalitén i banken. En riskklassificeringsmodell är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kreditkvalitén i engagemangen. Med hjälp av modellen är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för obestånd och Risk vid obestånd. Modellen tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet. För privata engagemang används ett scoringssystem anpassat för att säkerställa kvalitén på beviljade kreditertill privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att banken har god kreditkvalité både inom företag och privatsegmenten.

Lånefordringar, kreditkvalitet 2014 Totalt Företag HushållRiskklass Sannolikhet för fallissemangOsäker 100% 1% 0% 1%RK 0-5 > 5,7% 3% 2% 4%RK 6-8 2,0 - 5,7% 18% 19% 18%RK 9-12 0,5 - 2,0% 39% 53% 29%RK 13-21 < 0,5% 39% 26% 48%

Lånefordringar, kreditkvalitet 2013 Totalt Företag HushållRiskklass Sannolikhet för fallissemangOsäker 100% 2% 3% 1%RK 0-5 > 5,7% 2% 2% 3%RK 6-8 2,0 - 5,7% 21% 20% 22%RK 9-12 0,5 - 2,0% 39% 54% 27%RK 13-21 < 0,5% 36% 21% 47%

Oreglerade och osäkra fordringar

2014 2013

Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre 33 816Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 839 29Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr 0 362Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 36 22Fordringar förfallna > 360 dgr 654 10Summa 1 562 1 239

Lånefordringar per kategori av låntagareLånefordringar, brutto - offentlig sektor 12 300 13 100 - företagssektor 461 588 474 797 - hushållssektor 642 672 605 783 varav enskilda företagare 380 959 347 720 - övriga 0 201Summa 1 116 560 1 093 881

varav:Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar - företagssektor 1 169 14 306 - hushållssektor 3 643 2 104

Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för vilka ränta intäktsförs 0 0

Osäkra lånefordringar - företagssektor 2 149 18 086 - hushållssektor 6 038 6 638

Avgår:Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar - företagssektor 905 11 761 - hushållssektor 4 035 4 374

Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna

20

150183_ÅseViste_2014.indd 20 2015-03-12 08:35

21

2014 2013Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor 12 300 13 100 - företagssektor 460 683 463 036 - hushållssektor 638 637 601 409 varav enskilda företagare 377 959 344 720 - övriga 0 201Summa 1 111 620 1 077 746

Följande faktorer beaktar sparbanken för att bestämma om tillgången är osäker:- om det utifrån inträffade händelser och omständigheter som förelåg på balansdagen är sannolikt att betalningarna inte kommer att fullföljas enligt kontraktsvillkoren och- det inte finns säkerhet som med betryggande marginal täcker både lånebelopp och räntor, inklusive kompensation för eventuell försening.

LikviditetsriskLikviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder.Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankensbetalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument harolika löptider.

Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringarendast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande ochstresstester utförs för olika scenarier.

Sparbankens likviditetsreserv i form av kassa, inlåningsmedel i annan bank och värdepapper belåningsbara hos centralbankfår lägst uppgå till 10 % av inlåningen från allmänheten och beviljade ej utnyttjade krediter.

Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan.

Löptidsinformation 2014Odiskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid

På anfordran

Högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men

högst 5 år

Längre än 5 år

Utan löptid Summa redovisat

värde

Varav förväntad tidp för

återvinning > 12 mån

Tillgångar1 273 1 273

Belåningsbara statsskuldförbindel 29 910 19 005 48 915 48 915

134 680 134 68061 675 23 059 50 435 180 862 795 589 1 111 620 976 451

88 1 020 7 329 8 437 7 329

19 980 60 481 91 887 172 348 91 8874 783 4 783

Övriga tillgångar 154 1 921 138 345 140 420

5 943 5 943196 355 49 224 113 857 309 988 814 594 144 401 1 628 419 1 124 582

Skulder1 017 167 160 401 61 114 593 1 239 275 593

Övriga skulder o eget kapital 3 516 3 368 7 330 371 442 385 656 7 330

3 190 3 190Avsättningar 298 298 298

1 017 167 167 107 64 482 8 221 0 371 442 1 628 419 8 221Total skillnad -820 812 -117 883 49 375 301 767 814 594 -227 041 1 116 361

Obligationer och andra räntebärande värdepapperMateriella tillgångar

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning

Kassa

Utlåning till kreditinstitutUtlåning till allmänheten1

Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring

Summa tillgångar

Inlåning fr allmänheten

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Summa skulder och eget kapital

21

150183_ÅseViste_2014.indd 21 2015-03-12 08:35

22

Löptidsinformation 2013Odiskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid

På anfordran

Högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men

högst 5 år

Längre än 5 år

Utan löptid Summa redovisat

värde

Varav förväntad tidp för

återvinning > 12 mån

TillgångarKassa 1 983 1 983

172 419 172 41975 630 18 592 50 396 198 873 734 255 1 077 746 933 128

309 3 335 3 644 3 335

19 958 89 555 102 546 212 059 102 5464 372 4 372

Övriga tillgångar 504 2 171 307 128 232 131 214

6 408 6 408248 049 45 462 142 431 305 061 734 255 134 587 1 609 845 1 039 009

Skulder1 073 415 149 494 27 552 1 858 1 252 319 1 858

Övriga skulder o eget kapital 5 265 1 903 3 642 343 099 353 909 3 642

3 356 3 356Avsättningar 261 261 261

1 073 415 158 115 29 455 5 761 0 343 099 1 609 845 5 761Total skillnad -825 366 -112 653 112 976 299 300 734 255 -208 512 1 033 248

1Samtliga krediter är uppsägningsbara inom 6 månader enligt allmänna villkor.

De nominella kassaflödena överensstämmer med de odiskonterade kassaflödena.

MarknadsriskMarknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar imarknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigastemarknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken deövervägande marknadsriskerna.

Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Gradenav ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämrasi ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.

Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer.

Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer.

RänteriskRänterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar imarknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk.En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.

I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförräntade utlåning har sparbanken i stor utsträckning ingått ränteswapavtal, dvs avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 148 tkr.

Enligt finanspolicyn får sparbankens totala ränterisk uppå till högst 5% av kapitalbasen. Derivatinstrument som exempelvisränteswapkontrakt används för att hantera ränterisken. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrade lån och ränteswappen se vidare i not om redovisningsprinciper. Per den 31 december 2014 var durationen i eget kapital 1,15 år.

Materiella tillgångar

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkterSumma tillgångar

Inlåning fr allmänheten

Utlåning till kreditinstitutUtlåning till allmänheten1

Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring

Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Summa skulder och eget kapital

22

150183_ÅseViste_2014.indd 22 2015-03-12 08:35

23

Per den 31 december 2014 hade sparbanken ränteswapar med ett kontraktsvärde på 306 500 tkr (328 500 tkr). Swaparnas verkliga värde netto uppgick den 31 december 2014 till -8 437 tkr (-3 644 tkr) bestående av tillgångar om 0 tkr (307 tkr) ochskulder om 8 437 tkr (3 951 tkr).

Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst

3 mån

Längre än 3 mån men högst

6 mån

Längre än 6 mån men högst

1 år

Längre än 1 år men högst 3 år

Längre än 3 år men högst 5 år

Längre än 5 år Utan ränta Totalt

TillgångarKassa 1 273 1 273Belåningsbara statsskuld-förbindelser 29 910 19 005 48 915Utlåning till kreditinstitut 134 680 134 680Utlåning till allmänheten 391 300 338 368 36 527 59 317 186 813 99 295 1 111 620Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 5 83 223 797 3 421 3 908 8 437Obligationer och andra räntebär-ande värdepapper 130 438 19 967 21 943 172 348Övriga tillgångar 151 146 151 146Summa 525 985 498 799 56 717 60 114 190 234 103 203 19 005 174 362 1 628 419SkulderInlåning från allmänheten 1 096 213 80 368 56 808 5 293 593 1 239 275Övriga skulder 17 702 17 702Eget kapital 371 442 371 442Summa skulder och eget kapital 1 096 213 80 368 56 808 5 293 593 389 144 1 628 419Differens tillgångar och skulder -570 228 418 431 -91 54 821 189 641 103 203 19 005 -214 782Räntederivat,rörlig ränta erhålls 1 110 500 196 000 306 500Räntederivat, fast ränta erläggs 1 10 250 40 000 25 000 46 000 115 000 70 250 306 500Kumulativ exponering -469 978 104 453 79 362 88 183 162 824 195 777 214 782

1 Nominellt värde

Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2014

23

150183_ÅseViste_2014.indd 23 2015-03-12 08:35

24

Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst

3 mån

Längre än 3 mån men högst

6 mån

Längre än 6 mån men högst

1 år

Längre än 1 år men högst 3 år

Längre än 3 år men högst 5 år

Längre än 5 år Utan ränta Totalt

TillgångarKassa 1 983 1 983Utlåning till kreditinstitut 172 419 172 419Utlåning till allmänheten 346 959 282 368 35 933 27 951 239 791 139 744 5 000 1 077 746Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 62 247 2 663 672 3 644Obligationer och andra räntebärande värdepapper 191 060 20 999 212 059Övriga tillgångar 141 994 141 994Summa 519 378 473 428 35 995 28 198 242 454 140 416 5 000 164 976 1 609 845SkulderInlåning från allmänheten 1 112 869 103 707 18 900 14 832 1 931 80 1 252 319Övriga skulder 14 427 14 427Eget kapital 343 099 343 099Summa skulder och eget kapital 1 112 869 103 707 18 900 14 832 1 931 80 357 526 1 609 845Differens tillgångar och skulder -593 491 369 721 17 095 13 366 240 523 140 336 5 000 -192 550Räntederivat rörlig ränta erhålls 1 122 500 206 000 328 500Räntederivat, fast ränta erläggs 1 20 000 10 000 182 250 116 250 328 500Kumulativ exponering -470 991 104 730 101 825 105 191 163 464 187 550 192 550

1 Nominellt värde

Räntenettorisk, genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör 148 tkr (274), givet de räntebärande tillgångar och skulder som finns på balansdagen.

ValutariskValutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar ivalutakurser.

Sparbankens valutarisk är begränsad. Den avser fluktuation i resevalutalagret.

Ett område som är utsatt för valutarisker är betalningsflöden i lån och placeringar i utländsk valuta (finansiell exponering). För att reduceravalutarisken för valutakonto, valutalån och valutaterminer skapar affärsystemet automatiskt en motaffär med Swedbank som motpart.

I sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 176 tkr (116 tkr) i nettoresultat av finansiella transaktioner.

AktiekursriskAktiekursrisk är risken för att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar imarknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till det aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden).

En förändring med 10 procentenhet av aktiekursen beräknas påverka sparbankens egna kapital med 13 744 tkr (12 725 tkr).

Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2013

24

150183_ÅseViste_2014.indd 24 2015-03-12 08:35

25

Operativa riskerMed operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster.Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken.

De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar- kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar.

Derivat

Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år Total Positiva

marknads-värden

Negativa marknads-

värdenDerivat för verkligtvärde-säkringarRänterelaterade kontraktSwappar 121 250 185 250 0 306 500 0 8 437Summa 121 250 185 250 0 306 500 0 8 437

Derivat

Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år Total Positiva

marknads-värden

Negativa marknads-

värdenDerivat för verkligtvärde-säkringarRänterelaterade kontraktSwappar 30 000 298 500 0 328 500 307 3 951Summa 30 000 298 500 0 328 500 307 3 951

Säkring av verkligt värdeFörändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till 4 793 tkr och på säkringsinstrument (derivat) till -4 793 tkr. Periodens effektivitet är således 100%.

Derivat och säkringsredovisning 2014

Derivat och säkringsredovisning 2013

Nominellt belopp/ återstående löptid

Nominellt belopp/ återstående löptid

25

150183_ÅseViste_2014.indd 25 2015-03-12 08:35

26

4 Räntenetto 2014 2013

RänteintäkterUtlåning till kreditinstitut 1 041 1 524Utlåning till allmänheten 38 789 41 462Räntebärande värdepapper 2 718 3 708Derivat- säkringsredovisning -4 285 -3 163Övriga 12 10Summa 38 275 43 541varav ränteintäkt från osäkra fordringar 0 806

RäntekostnaderSkulder till kreditinstitut 0 -230Inlåning från allmänheten -7 520 -11 789varav kostnad för insättningsgaranti -851 -782Övriga -452 -709varav kostnad för stabilitetsavgift -413 -412Summa -7 972 -12 728

Summa räntenetto 30 303 30 813

Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) 1,75 1,82minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver)Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 1,89 2,04Medelränta utlåningen 3,21 3,72Medelränta inlåningen 0,31 0,81

5 Erhållna utdelningar

Swedbank AB 7 101 6 960Sparbankernas Försäkrings AB 21 21Summa 7 122 6 981

6 Provisionsintäkter

Betalningsförmedlingsprovisioner 1 785 2 172Utlåningsprovisioner 5 077 5 010Inlåningsprovisioner 979 831Provisioner avseende utställda finansiella garantier 17 16Värdepappersprovisioner 6 227 5 688Övriga provisioner 2 031 1 813Summa 16 116 15 530

7 Provisionskostnader

Betalningsförmedlingsprovisioner -1 407 -1 410Värdepappersprovisioner -409 -460Övriga provisioner -235 -231Summa -2 051 -2 101

8 Nettoresultat av finansiella transaktioner

Räntebärande värdepapper 0 125Andra finansiella instrument 946 1 450Valutakursförändringar 176 116Summa 1 122 1 691

26

150183_ÅseViste_2014.indd 26 2015-03-12 08:35

27

2014 2013Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategoriFinansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen 946 1 450Finansiella tillgångar som kan säljas 9 586 37 762

-4 793 2 907

4 793 -2 907Valutakursförändringar 176 116Summa 10 708 39 328

9 586 37 637

9 Övriga rörelseintäkter

Intäkter från rörelsefastigheter 310 317Övriga rörelseintäkter 116 98Summa 426 415

10 Allmänna administrationskostnader

Personalkostnader- löner och arvoden -9 374 -9 273- sociala avgifter -3 431 -3 455- kostnad för pensionspremier -1 592 -1 884- avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt -453 -450- övriga personalkostnader -682 -1 114Summa personalkostnader -15 532 -16 176Övriga allmänna administrationskostnader- porto och telefon -258 -328- IT-kostnader -3 982 -3 645- konsulttjänster -878 -496- revision -575 -490- lokalkostnader -3 302 -728- fastighetskostnader -431 -550- övriga -884 -1 042Summa övriga allmänna administrationskostnader -10 310 -7 279Summa -25 842 -23 455

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

Ledande befattnings-

havare Övriga anställda

Ledande befattnings-

havare Övriga anställdaLöner 2 104 7 270 2 396 6 877Sociala kostnader 661 2 770 753 2 702Summa 2 765 10 040 3 149 9 579

Ledande befattningshavares ersättningar

Berednings- och beslutsprocessErsättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutasav verkställande direktör.

Lön och arvodenTill styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övrigaförmåner samt pension. Med andra ledande befattningshavare avses de 3 personer som tillsammans med verkställande direktören utgör bankledningen.

Ersättning till verkställande direktören för 2014 har beslutats av styrelsen.

Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risk i säkringar av verkligt värde

Nettovinst eller förlust på finansiella tillgångar som kan säljas som redovisats i övrigt totalresultat.

2014 2013

Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde

27

150183_ÅseViste_2014.indd 27 2015-03-12 08:35

28

Löner och ersättningar till ledande befattningshavare, 2014

Grundlön / styrelsearvode

Rörlig ersättning

Övriga förmåner

Pensions-kostnad

Vinstandels stiftelse Summa

Styrelsens ordförande Stefan Eksvärd 99 52 151Styrelseledamot Monica Andersson Skall 52 16 68Styrelseledamot Gunnar Lundquist 43 5 48Styrelseledamot Thomas Carlsson 57 6 63Styrelseledamot Anna Carlsson 51 6 57VD Melker Ström 978 337 1 315

1 920 26 594 40 2 580Summa 3 200 85 26 931 40 4 282

Löner och ersättningar till ledande befattningshavare, 2013

Grundlön / styrelsearvode

Rörlig ersättning

Övriga förmåner

Pensions-kostnad

Vinstandels stiftelse Summa

Styrelsens ordförande Stefan Eksvärd 97 93 190Styrelseledamot Monica Andersson Skall 61 57 118Styrelseledamot Gunnar Lundquist 49 30 79Styrelseledamot Thomas Karlsson 14 8 22Styrelseledamot Thomas Carlsson 49 32 81Styrelseledamot Anna Carlsson 38 31 69VDStig-Göran Dennisson (slutade 2013-10-06) 760 54 392 1 206VD Melker Ström (började 2013-08-19) 366 140 506

1 857 18 552 40 2 467Summa 3 291 251 72 1 084 40 4 738

Rörlig ersättningAvsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) har skett på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetaremed undantag för VD och stf VD.Övriga förmåner avser bilförmån, ränteförmån och kostförmån.

PensionerVerkställande direktören har samma pensionsförmåner som övriga anställda enligt Finansförbundets gällande pensionsavtal.

AvgångsvederlagVid uppsägning från bolagets sida har verkställande direktör och andra ledande befattningshavare rätt till lön underuppsägningstiden, som är sex månader. Vid egen uppsägning har den verkställande direktören sex månaders uppsägningstid.

Lån till ledande befattningshavare 2014 20130 0

Styrelseledamöter 38 151 37 036Summa 38 151 37 036

Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten.För samtliga lån finns fullgod säkerhet.

Offentliggörande av uppgifter om ersättningUpplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1lämnas på www.avsparbank.se.

Medelantalet anställda 2014 2013Sparbanken- varav kvinnor 13 13- varav män 6 6Totalt 19 19

Könsfördelning i ledningen Styrelsen- antal kvinnor 2 2- antal män 4 4Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören- antal kvinnor 2 2- antal män 2 2

Andra ledande befattningshavare (3 personer)

Andra ledande befattningshavare (3 personer)

Verkställande direktör och ställföreträdande för verkställande direktör

28

150183_ÅseViste_2014.indd 28 2015-03-12 08:35

29

Arvode och kostnadsersättning till revisorer 2014 2013PwC Revisionsuppdrag 118 108

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörensförvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde somföranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.

11 Övriga rörelsekostnader 2014 2013

Avgifter till centrala organisationer -665 -659Försäkringskostnader -353 -369Säkerhetskostnader -429 -538Marknadsföringskostnader -1 430 -1 843Övriga rörelsekostnader -81 -74Summa -2 958 -3 483

12 Kreditförluster, netto

Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringarÅrets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (-) -12 648 -5 947

10 484 4 642Årets nedskrivning för kreditförluster (-) -982 -8 569Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (+) 132 154Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster (+) 1 694 519Årets nettokostnad för kreditförluster -1 320 -9 201

13 Bokslutsdispositioner

Återföring av periodiseringsfond 0 3 350Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan -38 -25Summa -38 3 325

14 Skatter

Redovisat i resultaträkningen

Aktuell skattekostnadPeriodens skattekostnad -3 122 -2 873Uppskjuten skatt -208 17Totalt redovisad skattekostnad -3 330 -2 856

Avstämning av effektiv skatt

Resultat före skatt 22 049 19 890Skatt enligt gällande skattesats 22,0% -4 851 26,3% -4 376Ej avdragsgilla kostnader 0,2% -50 0,6% -73Ej skattepliktiga intäkter -8,0% 1 777 -7,8% 1 583Schablonränta på periodiseringsfond 0,0% 0 0,0% -7Temporära skillnader 0,9% -206 1,0% 17Redovisad effektiv skatt 15,1% -3 330 14,4% -2 856

2013%

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster (+)

2014%

29

150183_ÅseViste_2014.indd 29 2015-03-12 08:35

30

Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder

2014 2013 2014 2013 2014 2013

tillgångar som kan säljas 298 261 -298 -261

15 Belåningsbara statsskuldsförbindelser m m

Verkligt värde Redovisat värde Verkligt värde Redovisat värdeBelåningsbara statsskuldförbindelser m m- svenska staten 19 005 19 005 0 0- svenska kommuner 29 910 29 910 0 0Summa 48 915 48 915 0 0Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden 4 005 0Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden 90 0

16 Utlåning till kreditinstitut 2014 2013

Swedbank- svensk valuta 111 235 145 796- utländsk valuta 1 800 3 104Övriga 21 645 23 519Summa 134 680 172 419

17 Utlåning till allmänheten

Utestående fordringar, brutto- svensk valuta 1 116 560 1 093 881Summa 1 116 560 1 093 881Varav osäkra 8 187 24 724Individuell nedskrivning (specifikation se nedan) 4 940 16 135Redovisat värde, netto 1 111 620 1 077 746

Förändring av nedskrivningar

Ingående balans 1 januari 2014 16 135Årets nedskrivning för kreditförluster 982Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -1 694Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som

-10 483Utgående balans 31 december 2014 4 940

18 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Verkligt värde Redovisat värde Verkligt värde Redovisat värdeEmitterade av andra låntagare- svenska bostadsinstitut 50 719 50 719 91 192 91 192- icke finansiella företag 84 890 84 890 59 357 59 357- finansiella företag 10 976 10 976 35 827 35 827- utländska emittenter 25 763 25 763 25 683 25 683Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper 172 348 172 348 212 059 212 059varav: Noterade värdepapper 150 405 191 060 Onoterade värdepapper 21 943 20 999

Uppskjuten skatt hänförlig till finansiella

i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster

2014 2013

2014

NettoUppskjuten skatteskuldUppskjuten skattefordran

2013

30

150183_ÅseViste_2014.indd 30 2015-03-12 08:35

31

Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger 3 400 3 100

53 42

19 Aktier och andelar 2014 2013

Kreditinstitut 137 441 127 247Övriga 356 421Summa aktier och andelar 137 797 127 668varav: Noterade värdepapper 137 441 127 247 Onoterade värdepapper 356 421

Företag Antal Börsvärde Redovisat värdeAktier - Swedbank A 703 021 137 441 137 441 - Sparbankernas Försäkrings AB 353 0 356Summa 137 441 137 797

20 Materiella tillgångar

InventarierByggn. och

mark TotaltAnskaffningsvärdeIngående balans 1 januari 2013 5 169 8 392 13 561Förvärv 431 0 431Avyttringar och utrangeringar -801 0 -801Utgående balans 31 december 2013 4 799 8 392 13 191

Ingående balans 1 januari 2014 4 799 8 392 13 191Förvärv 1 263 0 1 263Avyttringar och utrangeringar -917 0 -917Utgående balans 31 december 2014 5 145 8 392 13 537

AvskrivningarIngående balans 1 januari 2013 -3 862 -5 130 -8 992Årets avskrivningar -454 -171 -625Avyttringar och utrangeringar 798 0 798Utgående balans 31 december 2013 -3 518 -5 301 -8 819

Ingående balans 1 januari 2014 -3 518 -5 301 -8 819Årets avskrivningar -669 -162 -831Avyttringar och utrangeringar 896 0 896Utgående balans 31 december 2014 -3 291 -5 463 -8 754

Redovisade värdenPer 1 januari 2013 1 307 3 262 4 569Per 31 december 2013 1 281 3 091 4 372

Per 1 januari 2014 1 281 3 091 4 372Per 31 december 2014 1 854 2 929 4 783

21 Övriga tillgångar 2014 2013

Positivt värde på derivatinstrument 0 307Upplupna ränteintäkter på swappar 154 504Förfallna räntefordringar 2 6Övriga tillgångar 546 558Summa 702 1 375

nominella värden

nominella värdenNegativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger

2014 2013

31

150183_ÅseViste_2014.indd 31 2015-03-12 08:35

32

22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2014 2013

Förutbetalda kostnader 372 394Upplupna ränteintäkter 1 524 2 124Övrigt 4 047 3 890Summa 5 943 6 408

23 Inlåning från allmänheten

Allmänheten- svensk valuta 1 237 456 1 249 197- utländsk valuta 1 819 3 122Summa 1 239 275 1 252 319

Inlåningen per kategori av kunderOffentlig sektor 38 283 24 495Företagssektor 148 422 191 538Hushållssektor 991 637 987 382varav enskilda företagare 286 939 274 425Övriga 60 933 48 904Summa 1 239 275 1 252 319

24 Övriga skulder

Negativt värde på derivatinstrument 8 437 3 951Upplupna räntekostnader på swappar 3 094 3 276Preliminärskatt räntor 831 1 560Anställdas källskattemedel 343 369Övriga skulder 1 509 1 654Summa 14 214 10 810

25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Upplupna räntekostnader 1 111 1 009Övriga upplupna kostnader 2 050 2 320Förutbetalda intäkter 29 27Summa 3 190 3 356

26 Övriga avsättningar

Uppskjuten skatt 298 261Totalt 298 261

27 Obeskattade reserver

Ackumulerade avskrivningar utöver plan:InventarierIngående balans 1 januari 146 121Årets avskrivningar utöver plan 38 25Utgående balans 31 december 184 146Summa obeskattade reserver 184 146

32

150183_ÅseViste_2014.indd 32 2015-03-12 08:35

33

28 Eget kapital

För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital.

ReservfondReservfonden utgör bundet eget kapital och får inte minskas genom vinstutdelning.

Fond för verkligt värdeFond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas dock i resultaträkningen.

29 Ansvarsförbindelser 2014 2013

(nom belopp)Garantier- Garantiförbindelser - krediter 27 193 26 856- Garantiförbindelser - övriga 1 733 1 459Summa 28 926 28 315

30 Åtaganden

(nom belopp)Övriga åtaganden- Kreditlöften 70 179 42 315- Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 103 424 110 781Summa 173 603 153 096

31 Närstående

Sammanställning över närståendetransaktioner

Närståenderelation År

Fordran på närstående per

31 december

Skuld till närstående per

31 decemberErhållen

utlåningsräntaBetald

inlåningsräntaAndra närstående 2014 0 6 175 0 102Andra närstående 2013 2 361 11 822 37 78

Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor.

Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställningVad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10.

33

150183_ÅseViste_2014.indd 33 2015-03-12 08:35

34

32 Finansiella tillgångar och skulder

2014 Låne-fordringar och

kund-fordringar

Finansiella tillgångar som

kan säljas

Andra finansiella

skulder

Derivat som används i säkrings-

redovisning

Summa redovisat

värde Verkligt värde

Fin tillg som bestäms

tillhöra denna kategori

Innehav för handels-ändamål

1 273 1 273 1 27348 915 48 915 48 915

Utlåning till kreditinstitut 134 680 134 680 134 680Utlåning till allmänheten 1 111 620 1 111 620 1 111 620

8 437 8 437 8 437

21 943 150 405 172 348 172 348Aktier och andelar 137 797 137 797 137 797Upplupna intäkter 5 943 5 943 5 943Övriga finansiella tillgångar 2 623 2 623 2 623Summa 21 943 1 264 576 337 117 1 623 636 1 623 636

Inlåning från allmänheten 1 239 275 1 239 275 1 239 275Övriga skulder 6 075 8 437 14 512 25 841Upplupna kostnader 3 190 3 190 3 190Summa 1 248 540 8 437 1 256 977 1 268 306

2013 Låne-fordringar och

kund-fordringar

Finansiella tillgångar som

kan säljas

Andra finansiella

skulder

Derivat som används i säkrings-

redovisning

Summa redovisat

värde Verkligt värde

Fin tillg som bestäms

tillhöra denna kategor

Innehav för handels-ändamål

1 983 1 983 1 983Utlåning till kreditinstitut 172 419 172 419 172 419Utlåning till allmänheten 1 077 746 1 077 746 1 077 746

3 644 3 644 3 644

20 999 191 060 212 059 212 059Aktier och andelar 127 668 127 668 127 668Upplupna intäkter 6 408 6 408 6 408Övriga finansiella tillgångar 3 239 307 3 546 3 546Summa 20 999 1 265 439 318 728 307 1 605 473 1 605 473

Inlåning från allmänheten 1 252 319 1 252 319 1 252 319Övriga skulder 7 120 3 951 11 071 11 071Upplupna kostnader 3 356 3 356 3 356Summa 1 262 795 3 951 1 266 746 1 266 746

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via

resultaträkningen

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via

resultaträkningen

KassaBelåningsbara statsskuldförbindelser m

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring

Kassa

Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper

34

150183_ÅseViste_2014.indd 34 2015-03-12 08:35

35

Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat

I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument somvärderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer.

Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrumentNivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden

2014Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Belåningsbara statsskuldsförbindelser mm 48 915 48 915Obligationer och andra räntebärande värdepapper 150 404 16 524 5 420 172 348Aktier och andelar 137 441 356 137 797Summa 336 760 16 524 5 776 359 060Övriga skulder 8 437 8 437Summa 8 437 8 437

2013Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 191 060 15 579 5 420 212 059Aktier och andelar 127 247 421 127 668Övriga tillgångar 307 307Summa 318 307 15 886 5 841 340 034Övriga skulder 3 951 3 951Summa 3 951 3 951

I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar indata (nivå 3).

Aktier och andelar

Öppningsbalans 2013-01-01 5 838Anskaffningsvärde förvärv 3Utgående balans 2013-12-31 5 841

Öppningsbalans 2014-01-01 5 841Försäljningslikvid försäljning -65Utgående balans 2014-12-31 5 776

Beräkning av verkligt värdeFöljande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan.

Finansiella instrument noterade på en aktiv marknadFör finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på enbörs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsyns-myndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposternaAktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrumentåsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad.

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. De är inte föremål för daglig handel på en aktiv marknad har det verkliga värdet hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument.

35

150183_ÅseViste_2014.indd 35 2015-03-12 08:35

36

33 Specifikationer till kassaflödesanalys

2014-12-31 2013-12-31Erhållen utdelning 7 122 6 981Erhållen ränta 43 397 47 973Erlagd ränta 10 570 15 509

34 Kapitaltäckning

Reglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skyddasparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapital-kraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna utvärdering av kapital och risker.

Sparbanken har en fastställd utvärdering av kapitalbehovet baserad på - sparbankens riskprofil,- identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan,- s k stresstester och scenarioanalyser,- förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt- ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar.

Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov.

Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till Institutets aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett.Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3.

Banken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 6 kap. 4 § i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-bolag (FFFS 2008:25). Övriga upplysningar om kapitaltäckning lämnas på sparbankens hemsida www.avsparbank.se.Det finns inga pågående eller förytsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen.

Sparbanken uppfyller dels det lagstadgade kravet på kapitaltäckning, dels det internt bedömda kapitalbehovet.

Nedan redovisas kapitalbas, kapitalkrav m m enligt gällande regelverk. Detta innebär att jämförande uppgifter för 2013beräknas utifrån det regelverk som gällde då och har alltså inte räknats om för att reflektera det regelverk som trättikraft under 2014.

Kapitalbas2014 2013

KärnprimärkapitalReservfond 252 314 235 281Fond för verkligt värde 100 224 90 638Verifierat resultat efter avdrag för föreslagen vinstdisposition - 17 034Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar 352 538 342 953

LagstiftningsjusteringarInnehav i kärnprimärkapitalinstrument i den finansiella sektorn -12 799Lagstiftningsjusteringar som avser orealiserade vinster o förluster -100 224 -90 638Avräkning aktier -63 835Samanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital -113 023 -154 473Summa kärnprimärkapital 239 515 E/T

Summa primärkapital 239 515 188 480

Supplementärt kapitalOrealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde 89 574Avräkning av aktier -63 834Summa supplementärt kapital E/T 25 740

Total kapitalbas 239 515 214 220

Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten

36

150183_ÅseViste_2014.indd 36 2015-03-12 08:35

37

Kapitalrelationer, buffertar m m 2014-12-31 2013-12-31

Summa riskvägt exponeringsbelopp 1 006 079 999 758Kärnprimärrelation 23,81% E/TPrimärkapitalrelation 23,81% 18,85%Total kapitalrelation 23,81% 21,43%

Buffertkrav 2,50% E/Tvarav kapitalkonserveringsbuffert 2,50% E/TKärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert 15,81% E/TInnehav i kärnprimärkapitalinstrument i vilka sparbanken har enväsentlig investering (belopp under tröskelvärdet på 10,00 procent) 25 231 E/T

Kapitalkrav och riskvägt exponerinhsbelopp 2014 2013Riskvägt

exponering belopp Kapitalkrav

Kreditrisk enligt schablonmetoden - Exponeringar mot stater och centralbanker 0 0 0 0

0 0 0 0 - Institutsexponeringar 2 818 35 219 3 749 46 858 - Företagsexponeringar 32 065 400 819 33 260 415 749 - Hushållsexponeringar 24 944 311 803 21 950 274 378 - Exponeringar med säkerhet i fastighet 9 990 124 874 11 449 143 110 - Oreglerade poster 383 4 782 672 8 396 - Exponeringar i form av säkerställda obligationer 406 5 072 1 459 18 238 - Aktiexponeringar 2 018 25 231 0 0 - Övriga poster 493 6 167 435 5 442Summa kapitalkrav för kreditrisker 73 117 913 967 72 974 912 171

Operativa riskerBasmetoden 7 355 91 937 7 007 87 587Summa kapitalkrav för operativa risker 7 355 91 937 7 007 87 587

Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringSchablonmetoden 14 175 E/TSumma kapitalkrav för kreditvärdighetsjustering 14 175

Totalt minimikapitalkrav 80 486 1 006 079 79 981 999 758

Sparbanken uppfyller miniminivån för kapitalbasen vilket motsvarar en kapitalbas som minst uppgår till det totala minimikapitalkravet.

KapitalplaneringFör att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har företaget en egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att företaget på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehovi relation till detta. I detta ingår att företaget ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna kapitalutvärderingen genomförs åtminstone årligen.

35 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen

Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30. Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond och försäkringssparande till Swedbank Robur Fond och Försäkring. Sparbanken har per 2014-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek med en total volym av 838 579 tkr. För detta har Sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2014 på 4 373 tkr, som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Robur Fond och Försäkring har Sparbanken förmedlat fondsparande på 1 023 359 tkr och försäkringssparande på 256 494 tkr. För detta har Sparbanken erhållit 5 749 tkr respektive 1 352 tkr i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen som övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fonder och försäkringar beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag.

36 Händelser efter balansdagen

Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen som påverkar Sparbankens ställning och resultat.

- Exponeringar mot kommuner

Riskvägt exponering

beloppKapitalkrav

37

150183_ÅseViste_2014.indd 37 2015-03-12 08:35

3838

UTGÅENDE MANDATPERIODER

I tur att avgå bland huvudmännen är Göran Andersson, Ingrid Levenstedt, Kajsa Olsson och Berit Hallersbo.

I tur att avgå ur styrelsen är Stefan Eksvärd och Gunnar Lundqvist.

Grästorp den 26 februari 2015

Stefan Eksvärd Melker StrömOrdförande VD

Monica Andersson Skall Thomas Carlsson

Anna Carlsson Gunnar Lundqvist

Min revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning har avgivits den 11 mars 2015

Michael LindengrenAuktoriserad revisor

Av huvudmännen utsedd revisor

150183_ÅseViste_2014.indd 38 2015-03-12 08:35

3939

REVISIONSBERÄTTELSE

Till sparbanksstämman i Åse Viste Sparbank, org nr 569000-6670

Rapport om årsredovisningenJag har utfört en revision av årsredovisningen för Åse Viste Sparbank för år 2014.

Styrelsens ansvar för årsredovisningDet är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorernas ansvarMitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur sparbanken upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i sparbankens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den över-gripande presentationen i årsredovisningen.Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.

UttalandenEnligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Åse Viste Sparbank finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.Jag tillstyrker därför att sparbanksstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra förordningarUtöver min revision av årsredovisningen har jag även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust samt styrelsens förvaltning för Åse Viste Sparbank för år 2014.

Styrelsens ansvarDet är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust, och det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt sparbankslagen och sparbankens reglemente.

Revisorernas ansvarMitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med sparbankslagen.

Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot sparbanken. Jag har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med sparbankslagen, lagen om bank-och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente.Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.

UttalandenJag tillstyrker att sparbanksstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grästorp den 11 mars 2015

Michael LindengrenAuktoriserad revisor

Av huvudmännen utsedd revisor

150183_ÅseViste_2014.indd 39 2015-03-12 08:35

4040

FÖRETAGSSTYRNING

Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är ”att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse.” För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar.

Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktörerSom representanter för insättarna har sparbanken 32 huvudmän. Av dessa väljs 11 av Grästorps kommun, 2 av Lidköpings kommun, 2 av Essunga kommun och 1 av Vara kommun, medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är spar-bankens högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattider för dessa återfinns på sidan 42.Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Valberedningen utgörs av Erik Hallerfors som ordförande samt ledamöterna Jenny Anerös och Kent Jacobsson. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode uppdelat mellan ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter. Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande om inte annat beslutas av sparbanksstämman. Likaså utser styrelsen verk-ställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken samt ställ-företrädande verkställande direktör.

Styrelsens sammansättning och arbeteSparbankens styrelse, som utses vid sparbanks-stämma, består av 5 ledamöter. Härutöver ingår enligt lag bankens VD i styrelsen. Av styrelsens ledamöter är 2 kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa återfinns på sidan 41. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollför-delningen mellan styrelseordföranden och verk-ställande direktören, frekvensen och formerna för

styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt samt att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bland annat till att styrelsen erhåller tillfredsställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD samt ställföreträdande VD är att fastställa bankens strategiska plan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års- och delårsbokslut,fastställa/ompröva policies/instruktioner för verksam-heten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2014 har styrelsen sammanträtt vid 13 tillfällen. Vid styrelsesammanträdena har bland annat behandlats års- och delårsbokslut, riskanalys, strategisk plan, prognos för kommande år, policies inom riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang och revisionsrapporter. Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Deras granskning omfattar en översyn av verksamhetens omfattning och inriktning samt av bankens organisation och arbetsprocesser.

Styrelsens presidiumPresidiet fattar beslut i kreditfrågor i enlighet med i delegeringsinstruktion fastställda beslutsramar och i övriga frågor enligt bestämmelserna i arbets-ordningen. Besluten protokollförs och rapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte. I presidiet ingår styrelsens ordförande Stefan Eksvärd, styrelsens vice ordförande Thomas Carlsson och VD Melker Ström.

150183_ÅseViste_2014.indd 40 2015-03-12 08:35

4141

SPARBANKENS STYRELSEVald till och med

sparbanksstämmanOrdinarie ledamöter:Stefan Eksvärd Hyringa 2015Gunnar Lundqvist Grästorp 2015Monica Andersson Skall Lavad 2016Anna Carlsson Flo 2016Thomas Carlsson Grästorp 2017Melker Ström Falköping

Suppleant:Annika Frisell Vara

SPARBANKENS LEDNINGSGRUPP

Melker Ström VDAnnika Frisell Administrativ chef, stf VDAnn-Christin Larsson PrivatmarknadschefTommy Gustafsson Företagsmarknadschef

SPARBANKENS REVISORERVald till och med

sparbanksstämmanValda av huvudmännen:

Auktoriserad revisor, ordinarie:Michael Lindengren Göteborg 2016

Auktoriserad revisor, suppleant:Marcus Robertsson Stockholm 2017

150183_ÅseViste_2014.indd 41 2015-03-12 08:35

4242

SPARBANKENS HUVUDMÄNValda av huvudmännen:

Mandatperiod t o m Göran Andersson Hålesparbankstämman 2015 Ingrid Levenstedt St Levene

Kajsa Olsson FrämmestadBerit Hallersbo Flo

Mandatperiod t o m Elisabeth Levenskog Flosparbanksstämman 2016 Tomas Nätt Grästorp

Helena Fransson FlakebergOve Mark Tun

Mandatperiod t o m Ann Gustafsson Frielsparbanksstämman 2017 Kristina Andersson Grästorp

Sören Fredlund MalmaPer Johansson Grästorp

Mandatperiod t o m Jenny Anerös TengeneSparbanksstämman 2018 Erik Hallerfors Ås

Håkan Sparlund GrästorpKent Jacobsson Grästorp

Valda av Grästorps kommun: Kent Hansson GrästorpMandatperiod t o m Dag Hardyson Grästorpsparbanksstämman 2015 Jens Persson Grästorp

Magnus Karlsson FloLars-Erik Tengeland TengeneChristina Zellén GrästorpUlrika Norin GrästorpTobias Svensson FloKristina Augustsson GrästorpBengt Svensson LängnumCaroline Lundgren Grästorp

Valda av Lidköpings kommun: Maria Eklöf TunMandatperiod t o m Tord Eklund Frielsparbankstämman 2015

Valda av Essunga kommun: Tommy Jonsson NossebroMandatperiod t o m Jan-Olof Johansson Främmestadsparbankstämman 2015

Valda av Vara kommun: Gun-Britt Nilsson RydaMandatperiod t o m sparbankstämman 2015

150183_ÅseViste_2014.indd 42 2015-03-12 08:35

Åse Viste SparbankBesök: Torggatan 14 Post: Box 210, 467 23 Grästorp Tel : 0514-587 00

www.avsparbank.se

Tryc

k: R

olf T

ryck

eri A

B S

kövd

e F

oto

omsl

ag: T

omm

ie R

avn

150183_ÅseViste_2014.indd 43 2015-03-12 08:35