Askdeponi i bergrum

Askdeponi i bergrum Metoder för slurrytillverkning

David Johansson

Maskinkonstruktion

Examensarbete Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

LIU-IEI-TEK-G--09/00127--SE

Sammanfattning Detta examensarbete har utförts på konsultföretaget Pöyry Sweden AB i Norrköping, som i sin tur utför uppdraget åt E.ON Värme Sverige AB, Händelöverket i Norrköping. Rapporten redovisar metoder för att tillverka en slurry av flygaska och vatten. Slurryn skall pumpas ner i flera före detta oljebergrum som E.ON driftsatt för det specifika ändamålet. Askblandningen bildar även vätgas vid kontakt med vatten. Arbetet har syftat till att ta fram olika förslag på metoder och utrustning som kan användas för ändamålet. Vid arbetet med förslagen har blandningsmetod och säkerhetsfrågor varit i centrum. Delar som endast indirekt har med tillverkningen av slurry att göra, har av tidsskäl inte tagits med. Information har först och främst hämtats ifrån Internet och olika företags hemsidor, men senare även genom kontakt med försäljare och kunniga personer inom askhantering. Flera referenser har undersökts. Ett närgånget och tankeväckande studiebesök genomfördes dessutom. Resultatet av arbetet är tre beprövade huvudförslag, samt ett förslag där en helt annan blandningsteknik används. Resultatkapitlets inledning behandlar även jämförbara blandningsverksamheter inom industrin, samt viss teori om tre olika blandningstekniker. Dessutom har exempel på pumpningsmetoder tagits fram. Fortsättningsvis återstår mycket arbete. En utvärdering av denna examensrapport bör genomföras före val av blandningsmetod och utrustning görs. Även samordning kring allehanda praktiska och tekniska detaljer rörande byggnation, upphandlingar med mera, tillhör det arbete som ligger framöver.

Abstract This thesis work has been carried out at the consultant company Pöyry Sweden AB in Norrköping, whom performs the task for E.ON heating Sweden AB, Händelöverket in Norrköping. The report shows methods to manufacture slurry consisting of fly ash and water. The slurry shall be pumped into several former oil storage rock shelters that E.ON has put into operation for the specific purpose. The ash mixture also develops hydrogen gas in contact with water. The work has aimed to produce different suggestions of methods and equipment that can be used for the objective. Mixing method and security issues were in centre while working with the suggestions. Parts which only indirectly are involved in the slurry manufacturing have been left out. Information has first and foremost been obtained from the Internet and company websites, but also later on through contact with salesmen and persons with knowledge in ash handling. Several references have been investigated. A close visual inspective and thought-provoking educational visit was also conducted. The results of the work are three well-tried main suggestions and one suggestion where a totally different mixing technique is used. Comparable industrial mixing activities are discussed in the beginning of the result chapter, along with some theory in three different mixing technologies. Examples of pumping equipment have also been put together. In the future a lot of work remains. An evaluation of this thesis report should be conducted before the choice of mixing method and equipment is done. Also coordination concerning all sorts of practical and technical details regarding construction work, purchasing and so on, belongs to the work that lies ahead.

Innehållsförteckning 1. Inledning....................................................................................................................... 2

1.1 Bakgrund ................................................................................................................ 2 1.1.1 Bergrum........................................................................................................... 3 1.1.2 Slurry ............................................................................................................... 5

1.2 Företagen ................................................................................................................ 6 1.3 Syfte........................................................................................................................ 6 1.4 Avgränsningar ........................................................................................................ 6 1.5 Metod och källor..................................................................................................... 7 1.6 Begrepp och förkortningar ..................................................................................... 7

2. Blandningsteknik........................................................................................................ 10 2.1 Applikationer ........................................................................................................ 10 2.2 Blandare................................................................................................................ 10

2.2.1 Vertikala blandare ......................................................................................... 10 2.2.2 Horisontella blandare..................................................................................... 112.2.3 Frifallsblandare.............................................................................................. 12

3. Krav ............................................................................................................................ 14 4. Allmän beskrivning av utrustning .............................................................................. 16 5. Utrustningsalternativ .................................................................................................. 18

5.1 Alternativ 1 ........................................................................................................... 18 5.2 Alternativ 2 ........................................................................................................... 18 5.3 Alternativ 3 ........................................................................................................... 18 5.4 Twin-Shaft- och frifallsalternativ ......................................................................... 18

6. Studiebesök................................................................................................................. 20 7. Pumpning.................................................................................................................... 24 8. Slutsats och framtida arbete........................................................................................ 26 Referenslista ....................................................................................................................28 Bilaga 1 Projektbeskrivning22..........................................................................................30 Bilaga 2 Kravdokument askblandningsanläggning22 ......................................................32 Bilaga 3 Ritning 3D-modell22..........................................................................................34 Bilaga 4 Förslag Anboni AB18 ........................................................................................36 Bilaga 5 Förslag Nordströms konstruktionsbyrå AB19....................................................44 Bilaga 6 Förslag Tecwill Oy20 .........................................................................................50 Bilaga 7 Exempel från Röbäcks Sweden AB21 ...............................................................70 Figurförteckning Figur 1. Översikt över bergrummen21 ...............................................................................3 Figur 2. Principskiss bergrum6 ..........................................................................................4 Figur 3. Tvärsnitt bergrum6 ...............................................................................................5 Figur 4. Planblandare med centriskt- respektive excentriskt system av roterande skovlar10...........................................................................................................................11 Figur 5. Horisontella trågblandare med en respektive två axlar10 ...................................11 Figur 6. Frifalls- eller trumblandare med två rotationsriktningar10 .................................12 Figur 7. Allmän blandningsenhet21..................................................................................16 Figur 8. Askhantering vid Västerås kraftvärmeverk1 ......................................................20 Figur 9. Insidan på Fejmertblandare1 ..............................................................................21 Figur 10. Kontrollrummets datorskärmar1 ......................................................................22

Askdeponi i bergrum – Metoder för slurrytillverkning David Johansson

1


1. Inledning 1.1 Bakgrund Händelöverket är ett av Sveriges största kraftvärmeverk, tillhörande E.ON Värme Sverige AB, härefter benämnt E.ON. Fjärrvärmeproduktionen vid Händelöverket är mestadels biobränsleproducerad, men det pågår även avfallsförbränning. I dagsläget är fyra förbränningspannor i drift varav en kolpanna. Förbränning av kol görs så sällan som möjligt bland annat eftersom det kostar mycket i skatt.1 Nu byggs en ny avfallspanna som kommer att utgöra en femte förbränningspanna vid Händelöverket. Då avfall och biobränsle bränns bildas det i rökgaserna stoft, vanligen benämnt flygaska. Det bildas även bottenaska som inte är lika skadlig för miljön som flygaskan. Vid förbränning av biobränslen kan botten- och flygaskan användas bland annat vid vägbyggnation, sluttäckning av Tvetadeponin i Södertälje, och som förbättringsmedel av olika slag. Ett sådant exempel där aska används som förbättringsmedel, är som tillsats till betong för att öka dess stabilitet. Bottenaska från avfallsförbränning används också, bland annat som sluttäckning av ovan nämnda deponi. Flygaskan från framförallt avfallsförbränning innehåller en viss mängd tungmetaller som inte får användas som förbättringsmedel av olika slag. Denna flygaska måste då samlas ihop och förvaras på något sätt. Flygaska från avfallsförbränning får dessutom inte läggas på deponi, något som förekommer med andra typer av flygaska och bottenaska. Det finns företag som tar hand om farligt avfall, till exempel SAKAB i Sverige och NOAH i Norge.1,6

2


1.1.1 Bergrum Händelöverket har de senaste åren, innan avfallsförbränningen startades, tagit hand om flygaskan genom att pumpa ner den i gamla oljebergrum. För översikt över bergrum, se figur 1. E.ON anser att utfyllnaden av bergrummen är det ekonomiskt och miljömässigt mest fördelaktiga alternativet. Att deponera flygaskan vid godkänd deponi skulle kräva långa transporter och vara allmänt dyrt.1

Figur 1. Översikt över bergrummen

Fylls hela den rektangulära delen av bergrummen med aska så ryms det cirka 160 000 m3. Det finns även några mindre bergrum som är lite kortare med en volym på 100 000 m3. För principskiss över ett bergrum, se figur 2 på nästa sida. Bergrummen ligger under grundvattennivån. För att kunna fylla bergrummen med aska måste bergrummen först fyllas med vatten. Askan hämtas med tankbil från en stor silo belägen intill verket. Sedan blåses askan ner med tryckluft från en kompressor. Askan hamnar på vattenytan och sjunker sedan ner i vattnet och bildar en fast kropp. Askan stelnar på en till tre dagar. Vattenytan måste alltid ligga ovanför askan för att vätgasen skall gå bort direkt och att askan skall bilda en fast kropp. Detta så det inte blir stora mängder på kort tid i fall toppen på högarna av flygaska ovanför vattenytan skulle rasa. Det bildas högar på vattenytan innan askan sjunkit ner i vattnet. Vattennivån höjs därmed allt eftersom askan fyller bergrummen.1

3


Figur 2. Principskiss bergrum

Dramatiska händelser inträffade på Händelö utanför Norrköping morgonen den 19 januari 2004, då tre kraftiga smällar fick Norrköping med omnejd att reagera. Det var vätgasexplosioner som inträffat i en bergtunnel i anslutning till bergrum 7, där fyllning av flygaska från avfallsförbränning påbörjats. Orsaken till detta var att i askan, som klassas som farligt avfall, fanns rester av metalliskt aluminium. Detta aluminium, som bland annat kommer ifrån insidan på förpackningar, aluminiumfolie och värmeljuskoppar som kastas i hushållsavfall, bildar stora mängder vätgas vid kontakt med vatten. Delen av aluminium i hushållsavfall tenderar att öka på grund av för dålig avfallssortering. Då vätgaskoncentrationen i luft överstiger en kritisk nivå vid 4-14 % är risken för explosion påtaglig. Explosionerna på Händelö slog ut fjärrvärmeproduktionen under cirka två veckor, något som var högst olägligt med tanke på vintertemperaturerna i januari månad.1,2 E.ON fick trots detta fortsatt tillstånd att lagra flygaska i bergrum då åtgärder vidtogs som ökade säkerheten. Åtgärder såsom att ventilera bort vätgas, att ta bort gammal elektrisk utrustning i bergtunnlar som kunde orsaka gnistor, samt att hela tiden mäta vätgasnivån.1

4


Då bergrummet fyllts med vatten och aska så att det återstår fem meter (5-10 %) upp till taket, så kan nivån inte höjas med samma påfyllningsmetod längre. I det läget skulle det höjdmässigt bli fullt precis under hålen till bergrummen, medan det fortfarande finns volymer att fylla mellan dessa hål. Av säkerhetsskäl finns det anledning att inte fylla på med aska ända upp till taket då det finns små ”fickor”, sprickor och gropar i taket där berget kan lossna och orsaka gnistor. En bild som visar detta i tvärsnitt ses i figur 3. Dessutom gör liten kvarvarande volym att vätgashalten stiger mycket snabbt, vilket innebär svårigheter att toppfylla. Det bör av denna anledning finnas en marginal upp till taket så att vätgasen kan röra sig och strömma ut i de hål som borrats för att ventilera ut gasen.1

Figur 3. Tvärsnitt bergrum

Att borra fler hål och fortsätta att fylla på med samma metod är inte ett alternativ då det skulle krävas väldigt många hål. Samtidigt finns det vägar och byggnation ovanför bergrummen på vissa ställen, vilket komplicerar verksamheten ytterliggare.1 1.1.2 Slurry En idé som funnits länge är att tillverka en slurry, aska och vatten i en mix, som sedan pumpas ner i bergrummet. Denna slurry skulle med rätt koncentration rinna ut mot kanterna i bergrummet och sedan fylla även toppen på detsamma. Personal på Händelöverket har genomfört tester med olika blandningar för att mäta vätgasproduktionen.1,23 E.ON har givit Pöyry Sweden AB, härefter benämnt Pöyry, i uppdrag att göra en studie på vilken utrustning som kan användas för att tillverka en slurry ovan jord för att sedan pumpa ner den i bergrummen. I denna studie ingår, se projektbeskrivning i bilaga 1, att

5


studera vilken utrustning som finns idag för att blanda aska och annan typ av slurry. Ingår gör även studiebesök, att eventuellt utarbeta en ny metod med befintlig eller modifierad utrustning, att samverka med Pöyrys personal, samt att hålla kontakt med leverantörer och E.ON.1 Inom ett år kommer det vara aktuellt att toppfylla två bergrum. De som är i drift idag börjar närma sig sin maxnivå för fyllning med dagens teknik.1 1.2 Företagen Pöyry är ett globalt ingenjörs- och konsultföretag med 8000 anställda i 47 länder. I Sverige har Pöyry 14 kontor med cirka 320 anställda från Kiruna i norr till Lund i söder. Företaget grundades år 1958 i Finland av Dr Jaako Pöyry tillsammans med sin dåvarande kollega. Verksamheten var från början inriktad mot skogsindustrin, som med tiden gick vidare mot pappers- och massaindustrin. Idag utför Pöyry även en stor mängd uppdrag inom den snabbt växande energisektorn, miljöindustrin, gruv- och metallindustrin samt kemi- och livsmedelsindustrin. Tjänsterna omfattar processteknik, automationsteknik, el- och instrumentteknik, anläggning och mekanisk konstruktion samt projektledning.3 E.ON Värme Sverige AB är Sveriges största privata värmeproducent och tillhör koncernen E.ON, som är världens största privata energiföretag. Till E.ON Värme Sverige AB hör Händelöverket i Norrköping som är ett av Sveriges största biobränsleeldade kraftvärmeverk. Över 95 % av bränslet som används består av biobränslen och avfall. Vid Händelöverket finns fyra pannor samt grunden till en ny panna som ingår i en investering på 1,5 miljarder kronor på Händelö. Värmen som produceras går mestadels till fjärrvärmenätet i Norrköping.4

1.3 Syfte

Syftet med detta examensarbete var att ta fram förslag på maskintekniska metoder för att blanda flygaska med vatten för vidare pumpning ner i bergrum. Detta genom att titta på liknande tekniker som finns idag och att uppsöka företag som tillverkar relevant utrustning. Ursprungligen var syftet att i det fall ingen existerande teknik passade in på denna applikation, så skulle en lämplig teknik tas fram. En befintlig teknik som skulle ha anpassats till detta specifika fall. Under arbetets gång hittades dock flera företag med utrustning och erfarenhet från denna typ av applikation, därmed blev en framställning av en gammal modifierad teknik inte nödvändig. 1.4 Avgränsningar Tidsbegränsningen vid arbetet med denna rapport har gjort att de förslag som redovisas, är de förslag som inkom under den tidsperiod som tilläts. Förfrågningar skickades ut till fler företag än dem som redovisas i denna rapport. Det som behandlas är redovisning av utförd informationssökning samt framtagning av ett antal förslag till en blandningsenhet. Byggnadstekniska frågor, ventilations- och pumpsystem utelämnades från dessa förfrågningar för att få in svar inom den tidsram som fanns. Den del som behandlar pumpning är av tidsskäl begränsad till exempel på fungerande pumptyper och exempel på leverantörer. Endast maskintekniska frågor behandlas i denna rapport.

6


För kemiska och miljömässiga aspekter hänvisas till rapporterna Cementstabiliserad granulerad flygaska och dess tekniska egenskaper samt MKB i praktiken – Utfyllnad av bergrum med aska, som finns i referenslistan. Bedömningen av nämnda förslag lämnas att utföras efter detta examensarbetes slut. Det har tydligt uttryckts från Pöyry att en jämförelse mellan alternativen, samt priser, inte skall ingå i detta examensarbete. Med priser menas även inköpskostnad, som initialt fanns med i projektbeskrivningen.5,6

1.5 Metod och källor

Den inhämtning av information som tog upp mest tid utgjordes av frisökningar på Internet. Från början var tanken att det inledande sökandet av information skulle fokusera på olika tekniker för att blanda medium liknande flygaska och vatten. Sökandet kom istället snabbt att inriktas på olika leverantörer av utrustning. Information och teori om olika blandningstekniker som är frånkopplad från företagen och försäljare som säljer blandare, är mycket svårt att hitta. Ett besök på Händelöverket gjordes då ett antal frågor ställdes. Med stöd från handledaren på Pöyry utformades ett kravdokument för blandningsenheten, se bilaga 2. Varefter denna skickades ut med förfrågningar via e-post till ett antal företag. De förslag som sedan kom tillbaka gicks igenom och diskuterades. Ett studiebesök genomfördes på kraftvärmeverket i Västerås, Mälarenergi, som är Sveriges största kraftvärmeverk. Nästintill all information, förutom förslagen, är hämtad från Internet. Det har, bland annat av tidsskäl, inte inneburit att källkritiken varit noggrann och omfattande. Informationen är mestadels hämtad från företagssidor, artiklar och diverse rapporter. Artiklarna och rapporterna är bland annat hämtade från forsknings- och företagsnätverk, samt examensarbeten. Information från försäljare har vägts mot intresset att marknadsföra. Vad gäller artiklar och rapporter så är de för det mesta av det undersökande slaget där bakgrund och informationshämtning varit trovärdig.

1.6 Begrepp och förkortningar

Flygaska Den aska som lämnar pannan och fångas upp i olika typer av filter som renar rökgasen, innan den lämnar skorstenen, kallas flygaska. Till största delen består den av kalcium, kisel och aluminium. Den innehåller högre halter tungmetaller än bottenaska, och i CFB-panna utkommer oftast mer flygaska än bottenaska.5,6,7 Bottenaska Den aska som blir kvar i pannan kallas bottenaska, vilken från CBF-förbränning innehåller mycket sand.7 CFB Cirkulerande fluidiserad bäddpanna är idag den vanligaste typen av biobränslepanna som används vid värmekraftverk. I pannan virvlar bränslet runt tillsammans med sand vilket gör att temperaturen inte varierar så mycket vid förbränning. Den stabila temperaturnivån ger en jämn drift, något som självklart är en fördel vid värmeproduktion. CFB-tekniken gör också att det inte behövs lika bra kvalitet på bränslet i denna panna som vid andra vanliga pannor.7,8 ATEX ATEX-direktiven reglerar arbete och utrustning i explosionsfarlig miljö. Enligt direktiven skall riskbedömning och zonklassificering göras för anläggningar där

7


explosionsfarlig miljö kan förekomma. Zonerna anger hur stor risken är i förhållande till avståndet till den explosiva miljön. Utrustningen i detta examensarbete måste vara ATEX-klassificerad för att kunna användas för tillämpningen att blanda flygaska som vid kontakt med vatten bildar vätgas.1,9 Redundans Innebär en åtgärd för ökad driftsäkerhet genom att överkapacitet byggs i anläggningen. I stället för att ha en blandare som vid haveri leder till att hela anläggningen står still, används två eller möjligen tre blandare som körs parallellt. På så sätt säkras att anläggningen kan köras även om en blandare underhålls eller havererar.1 MKB MKB står för miljökonsekvensbeskrivning och finns för utfyllnad av bergrum vid Händelöverket i referenslistan.

8


9


2. Blandningsteknik 2.1 Applikationer Det finns applikationer där blandningsmetoder analogt kan jämföras med den specifika applikation som beskrivs i denna rapport. En sådan jämförbar applikation, är den som är nästintill identisk med den metod som detta examensarbete skall ge förslag på. Nämligen blandning av aska och vatten för deponi eller för tillsatsblandning med cement. Det som skiljer denna applikation från den som behandlas i denna rapport, är att här blandas endast flygaska från CFB-panna med vatten, samt att denna askblandning bildar stora mängder vätgas. Efter själva blandningen finns skillnaden hur blandningen skall användas, då det är mycket sällan som den skall pumpas ner i ett bergrum. Det finns en stor mängd användningsområden för aska från förbränning av olika slag. Detta visas inte minst i en intressant rapport, Cementstabiliserad granulerad flygaska och dess tekniska egenskaper, som handlar om användning av askor och som titeln uttrycker, granulerad flygaska. Granulerad betyder att flygaskan klumpats ihop när den initialt blandas med vatten, och detta görs för att få askan mindre löslig och frätande. I ovan nämnda rapport, som finns i denna rapports referenslista, beskrivs projekt som genomförts med användning av flygaska både i Sverige och internationellt. Den rapporten räknar även upp ett stort antal användningsområden där flygaska ingår och kan även vara intressant ur ett tekniskt perspektiv avseende flygaska, om än i granulerad form. En större källa för användning och hantering av askor, finns på www.energiaskor.se/aweb/rapporter1/rapporter.htm.5,17 Gemensamt i nästan alla applikationer där aska används som förbättringsmedel är att askan blandas med vatten före vidare behandling. Detta gör att det finns en mängd företag som erbjuder utrustning för blandning av allt möjligt. Därför har det inte varit svårt att hitta vare sig liknande applikationer, metoder eller blandare. Något som däremot kan vara invecklat, är att komma fram till vilken metod som passar bäst för den situation som eftersöks. Det som låter sig göras är att anpassa metod och utrustning efter det aktuella fallet, men även detta blir ett stort arbete då många alternativ att välja mellan uppkommer. Valmöjligheter är inte enbart positivt utan kan också göra att fokus läggs på fel saker. I slutändan bör det alternativ ändå väljas, där erfarenhet av liknande tillämpning finns. 2.2 Blandare 2.2.1 Vertikala blandare Vertikala blandare, där tvångsblandaren är mycket vanlig, finns i olika modeller där den vanligaste tvångsblandaren kallas för planblandare. Modellerna delar dock samma funktionella huvudprincip, nämligen att medium som skall blandas förs in i en fast trumma där själva blandningen sköts av roterande skovlar. Dessa skovlar sitter oftast monterade på armar. För de roterande verktygen som blandar massan finns framförallt två principer. Dels den där drivningen sitter i bottens centrum och där armarna roterar runt en fast axel i mitten. Samt motströmsprincipen där drivningen sitter i toppen på blandaren och där oftast två skovelsystem roterar excentriskt i blandaren.

10


För principskisser på botten- respektive toppendrivning, se figur 4.10

Figur 4. Planblandare med centriskt- respektive excentriskt system av roterande

skovlar

Planblandare finns av många olika fabrikat och är den mest förekommande blandaren i anläggningar främst för att blanda betong, och därmed också aska. Det projekt inom industrin som hittats, där blandare avsedda för betongtillverkning jämförts, visar att tvångsblandare är mer effektiva än frifallsblandare. Tvångsblandare ger dessutom en billigare och miljövänligare produktion. Det faktum att den är så vanlig, samt att den finns i mindre storlekar, borde innebära att inköpspriset blir lägre än för andra alternativ. I Fjärrvärmeföreningens Handbok för restprodukter från förbränning, eller Askhandboken som den kallas, konstateras att tvångsblandaren ger den mest homogena blandningen. Den kan även lätt utrustas med komponenter som ger en helt dammfri hantering. Däremot har ingen studie eller information hittats där olika typer av tvångsblandare jämförts. Vilken av de två planblandarprinciper som beskrivs ovan som är bäst står outforskat.11,12 2.2.2 Horisontella blandare Horisontella blandare, där trumman är fast och blandarvingar roterar runt en horisontell axel, finns i både en- och tvåaxligt utförande. Dessa utföranden finns i form av principskiss i figur 5. Dessa horisontella blandare kan även kallas trågblandare.10

Figur 5. Horisontella trågblandare med en respektive två axlar

Denna typ av tvångsblandare är den näst vanligaste efter planblandaren när det gäller blandning på områden där betongtillverkning borträknats. Skillnader mellan denna typ och den vertikala planblandaren, vad gäller för- och nackdelar, är få att behandla. Kvaliteten på blandningen torde vara densamma som för planblandaren. Däremot kan den vara svårare att rengöra med avseende på att den har större och mer sammansatta komponenter inuti blandaren än vad planblandaren har. Den modell som skulle vara aktuell för horisontell blandning, en så kallad Twin-Shaft blandare med dubbla

11


horisontella axlar, finns endast i större format än som krävs för den utrustning som behandlas i denna rapport. Det skulle ge en onödigt stor och dyr blandningsenhet. För den horisontella varianten är det dessutom krångligt att byta ut komponenter i blandaren. Detta beroende på att den inte har några serviceluckor på sidorna, något som planblandaren har, samt att en tekniker måste klättra ner i blandaren för att utföra underhållet. 2.2.3 Frifallsblandare Frifallsblandare, eller trumblandare, utgör ett relativt obeprövat alternativ i fråga om att blanda aska är. I frifallsblandaren blandas medium genom att hela trumman roterar. För principskiss, se figur 6.10

Figur 6. Frifalls- eller trumblandare med två rotationsriktningar

Trumman är försedd med fasta vingar på insidan. Blandaren töms genom att rotationsriktningen byts och skruvformade skovlar matar ut massan. Denna typ av blandare skulle klara större satser och kräva mindre energi. Däremot ger frifallsblandaren en sämre och mindre homogen blandning. Inga eller få rörliga delar gör att underhållskostnaderna skulle bli låga och för den delen inte ligga till last för detta alternativ. Då klumpbildning är vanligt vid blandning av askor på grund av hög fukthalt, uppkommer ett spörsmål gällande huruvida dessa klumpar slås sönder när vatten och aska bara vänds i en tunna om och om igen. Även luftbubblor kvarstår efter denna typ av blandning, något som är negativt både när slurryn skall pumpas och genom att vätgas kan inhysas i bubblorna och kan leda till senare konsekvenser. Dålig blandning skulle leda till att slurryn inte skulle fördela sig över de volymer som syftet är med tekniken för att toppfylla. Frifallsblandare är stora pjäser och är, liksom Twin-Shaft blandare, formatet större än vad som är aktuellt här. Det största frågetecknet är dock vem som skall leverera blandaren. En möjlig leverantör kan ha hittats i arbetet med denna rapport. Sedan finns det många företag som tillverkar frifallsblandare för betongblandning på lastbil till exempel. Att styra en sådan blandare in på denna applikation förefaller dock komplicerat. I så fall måste det till ett stort utvecklingsarbete för att inte nämna det faktum att den eventuella enheten skulle bli en testenhet i stället för en beprövad enhet, där kontakt med leverantör redan finns. Detta alternativ kan ses som en enkel princip för att blanda, men skulle bli ett vanskligt projekt rent kommersiellt.10,11

12


13


3. Krav Förutom kravdokumentet i bilaga 2, kommer här en kort allmän beskrivning av vilka krav som bör ställas på utrustning för denna applikation:

• Utrustningen skall som tidigare nämnts vara klassificerad enligt ATEX, vilket bland annat innebär att utrustningen är gnistsäker, dammtät och vattentät

• För att skydda mot den korrosiva flygaskan bör de vätskeberörda delarna vara i rostfritt material

• Dammet som uppstår vid hantering av askan måste hanteras på ett bra sätt • Det måste också finnas ventilation för och mätning av vätgasen som bildas • Ett annat krav är att det skall finnas ingående lagringskapacitet i enheten • Det skall också finnas en inbyggd redundans så att en hög driftsäkerhet skapas • Effektiv rengöring • Lättåtkomlig utrustning • Överskådligt och praktiskt styrsystem

14


15


4. Allmän beskrivning av utrustning Blandningsenhetens större delar består av en silo, två blandare, en pumptank och en pump. Med silo ingår matarskruv för transport från silo till blandarna, samt med blandarna ingår ett vågkärl med askvåg och en fördelare till blandarna. För att blandarna skall kunna släppa ner blandningen i pumptanken rakt under så krävs en plattform av något slag för att höja upp blandarna. Under plattformen kan pumptanken, som skall vara tetraedformad (upp- och nedvänd pyramid), vara fastmonterad. Alternativet till pumpning är transport med lastbil. Därför är plattformen upphöjd och försedd med ett halvplan där en pump kan placeras, för att visa båda möjligheterna. För en 3D-modell av en möjlig blandningsenhet, se figur 7. Vidare behövs system för tvättning och ventilation. Högtrycksspolning ingår de flesta blandare, men även tvättning av pumptank behövs. Ventilation skall ske från blandare, pumptank och byggnaden som skall inhysa utrustningen. Enheten skall vara uppvärmd för brukbarhet under vinterhalvåret. För ritning på blandningsenheten i figuren nedan, se bilaga 3. I nedanstående alternativ ingår inte pumpning, ventilation, värme eller byggnad. Därför att, som tidigare nämnts, förfrågan till företagen av tidsskäl inte innehöll krav på dessa delar.

Askvåg + vågkärl

Blandare

Figur 7. Allmän blandningsenhet

Silo

Plattform Pumptank

16


17


5. Utrustningsalternativ I detta kapitel behandlas tre alternativ på utrustningar från tre företag, samt ett exempel på utrustning med tekniker där planblandare inte ingår, och hur dessa skiljer sig från den allmänna beskrivningen ovan. Eftersom förfrågan till företagen inte innehöll någon pump, så finns därmed ingen pump i de alternativ som beskrivs i kommande avsnitt. Däremot ges ett separat kapitel om pumpning. Företagen är medvetna om ATEX-kraven men frågor avseende klassificering återstår. Då siffror och beräkningar i framförallt ett av förslagen är baserade på tidiga uppgifter, kan dessa vara inaktuella, och bör ses som ett möjligt upplägg. Formatet är av diskussionskaraktär utan att alternativen ställs mot varandra. För detaljer och specifikationer hänvisas till bilagor 4, 5, 6 och 7. 5.1 Alternativ 1 Detta förslag från Anboni AB visas i sin helhet i bilaga 4. Det bygger på planblandarteknik av motströmsprincip, där utrustningen står på en plattform. Anboni har med sin blandarleverantör Wiggert, tillsammans med Mälarenergi i Västerås, utvecklat en omrörare i blandaren som markant effektiviserar blandningen. En lösning som visar på benägenhet till teknisk utveckling och tillgång till tekniskt kunnande. Omröraren visas på bild i bilaga 4. Den enda referens inom askblandning som finns för detta alternativ är Västerås kraftvärmeverk.18 5.2 Alternativ 2 Detta förslag från Nordströms Konstruktionsbyrå AB visas i sin helhet i bilaga 5. Även detta alternativ innehåller planblandare, som är en typ av blandare som ofta förekommer i betongfabriker och askbefuktningsutrustning. Förslaget har i nuvarande form inte någon plattform eller ställning på vilken utrustningen skall placeras. Nordströms har stor erfarenhet av blandning av betong och aska. Ett stort antal referenser i form av levererade anläggningar är meriterande. Nordströms amarbete med leverantör av blandare har pågått under lång tid, och ger ett gediget intryck av beprövad blandningsteknik. Blandarna kommer från Fejmert och är i första hand konstruerade för att blanda cement, betong och liknande. Ett blandningsprov gjordes av företaget Cementa, där en Fejmertblandare jämfördes med en motströmsblandare. Under testet blandades cement och aska, där Cementa kom fram till att blandaren från Fejmert gav den bästa blandningen. Att blanda cement och aska ställer andra krav än vad det gör att blanda en slurry av flygaska och vatten som skall vara pumpbar.19,24 5.3 Alternativ 3 Det sista huvudförslaget kommer från Tecwill Oy och visas i bilaga 6. Tecwill levererar en komplett fabrik för askblandning. Den är en specialbyggd variant då Tecwill i huvudsak levererar betongfabriker. Fabriken är utrustning och byggnad i ett och ger därmed ett sammanhållet intryck. Framförallt är det den enda referens, där det framkommit att det blandats flygaska av den typ som bildar vätgas i vatten. Något som ger Tecwill en stor fördel i denna rapport i och med att vätgasbildande flygaska blandats under lång tid. Samt att det visar sig fullt möjligt att använda denna utrustning under ikvärdiga förhållanden.20l 5.4 Twin-Shaft- och frifallsalternativ

18


Örebro energi använder en frifallsblandare från Röbäcks Sweden AB. De blandar aska och vatten för att få kulor, alltså granulerar de askan. Röbäcks uppger att frifallsblandaren inte är byggd för att blanda aska med vatten. Företaget uppger även att det största problemet med att blanda med den höga vattenhalt som gäller i detta fall, är att tömma blandaren. Blandaren töms genom att rotationsriktningen vänds och skovlar på blandarväggen matar ut blandningen. Sedan finns begränsningen att blandarna endast tillverkas i 2 m3 och uppåt. Något som ställer kravet på redundans mot rätt volym, eftersom 4 m3 är dubbelt vad som behövs, och ekonomi då stora blandare kostar mer. Med i referensen från Röbäcks, se bilaga 7, finns även Twin-Shaft blandare från BHS. Denna blandares egenskaper beskrevs i avsnitt 2.2.2. Förutom BHS finns ytterliggare ett antal tillverkare och leverantörer av denna typ av blandare.21

19


6. Studiebesök I slutet av detta examensarbete genomfördes ett studiebesök vid Västerås kraftvärmeverk. En ny stor investering på cirka 2,4 miljarder kronor i ny förbränningsutrustning, kommer att innebära att det inom några år produceras 66 000 ton flygaska per år. Till detta kommer det att behövas en lösning för att deponera dessa stora mängder aska, där pumpning ner i bergrum diskuteras, precis vad som pågår på Händelöverket. Under studiebesöket visades den utrustning för blandning av askor som finns. En bild på utrustningen visas i figur 8, där byggnaderna ovanför lastbilsöppningarna innesluter blandningsutrustningen. Det som blandas är 95 % aska och 5 % cement, samt 15 % vatten av den totala mängden aska och cement. Någon form av tillsats kan även förekomma för att anpassa massan till det valda alternativet för nyttiggörande.

Figur 8. Askhantering vid Västerås kraftvärmeverk

Den utrustning som fanns vid Västeråsverket bestod dels av en gammal blandare från Fejmert anno 1986 på 7 000 liter levererad av Nordströms Konstruktionsbyrå. Dels av en blandare från Wiggert (2004) på 3 000 liter levererad av Anboni. Enligt personalen fungerade den senare blandaren mycket bättre, bland annat med avseende på den omrörare som beskrivs i avsnitt 5.1. Blandaren från Fejmert uppgavs ta lång tid att blanda samtidigt som den krävde en större vattenmängd än blandaren från Wiggert.

20


Blandaren från Fejmert var under renovering och insidan kan ses i figur 9.

Figur 9. Insidan på Fejmertblandare

Det underhåll som utförts på blandaren från Wiggert har främst varit byte av sidoskrapa. Alltså har inget annat verktyg i blandaren krävt byte på fem år. En anmärkning som fanns rörde rost på blandarens utsida, där det målade skiktet höll en för dålig standard. Här vore alltså ett material i rostfritt, eller bättre ytbehandling och målning, önskvärt.

21


I figur 10 visas kontrollrummets datorskärmar, där operatören övervakar processen. I användargränssnittet på höger skärm visas bland annat nivåer på aska och cement, samt flöden av vatten, cement och aska. Vänster skärm visar kamerabilder under blandaren, där lastbilar hämtar askblandningen.

Figur 10. Kontrollrummets datorskärmar

22


23


7. Pumpning I detta kapitel ges exempel på och leverantörer av pumptyper som kan fungera vid denna speciella applikation. Det ingår inte någon beskrivning av tekniken bakom pumparna. Det som framkom, om än svaren varit divergerande, var att centrifugalpumpar inte är lämpliga för att pumpa medier där gasbildning förekommer. En metod som används för att komma åt problemet med gas i massa som skall pumpas inom pappers- och massaindustrin, är att en vakuumpump kopplas till pumpen och suger ut gasen. Denna gas är vanligtvis luft och består den av något annat så är den förmodligen inte explosiv. Att använda denna metod i detta fall där vätgas förekommer är ytterst tveksamt. Dessutom kostar en vakuumpump nästan lika mycket som den pump som skall pumpa slurryn. Ett alternativ som flera företag nämnt som möjligt är en slangpump. Den klarar partiklarna i slurryn och kan pumpa trögflytande och slitande medier. Frågetecknet för detta alternativ är hur stor pumpen behöver vara beroende på flöde och pumptid. Skall pumpning ske i stora mängder om pumptanken fyllts ordentligt, så kommer detta att kräva en stor och dyr pump samtidigt som slitage gör att den nöts snabbt. Slangpumpen fungerar bättre vid små flöden och ofta vid långa uppehåll.15 Ett annat alternativ är tryckluftsdrivna membranpumpar. De klarar slitande partiklar och är ett ekonomiskt mer fördelaktigt alternativ än slangpumpen av motsvarande storlek. Ytterliggare ett alternativ är excenterskruvpumpen. Den är även mycket känslig i fall torr massa skulle passera. Garanti för att torrkörning inte förekommer vid pumpning av askslurry utgör en svårighet.13 Avslutande exemplet är ett mycket robust sådant, nämligen kolvpumpen. Betongpumpar innebär ofta underförstått kolvpumpar, vilket betyder att den ofta används för pumpning av betong. Den kan pumpa allt ifrån vatten till betong och gas, vilket innebär en mycket stabil och användbar pump. De företag som levererar slangpumpar, membranpumpar och excenterskruvpumpar är: Zander & Ingeström, Sikama och Axflow. En stor leverantör av kolvpumpar är Putzmeister via Zander & Ingeström i Sverige.14,15,16

24


25


8. Slutsats och framtida arbete Detta examensarbete har inte haft som syfte att göra ett slutgiltigt val för investering av utrustning. Syftet att ta fram förslag på metoder och utrustning för att blanda slurry har uppfyllts. De avsnitt som behandlar metoder och utrustning för blandning tar upp olika aspekter gällande utformning och innehåll av dessa. Det är för tidigt att avgöra vilken metod och vilken utrustning i detalj som är mest lämplig. Pumpningsavsnittet nämner några pumptyper som kan utvärderas vidare. Arbetet med att undersöka erfarenheter och referenser är något som bör följas upp. Premissen från arbetets början, att teknik för att blanda vätgasbildande askslurry inte fanns, stämde inte. Referenser från flera värmeverk tyder på att blandaning av aska förekommer i stort sett överallt. Olika tekniker och blandare har använts och fungerat. Det har snarare handlat om att hitta den metod som passar bäst för just det fall, med de förutsättningar, som gällt för uppdraget. För trots att värmeverken liknar varandra finns det alltid faktorer som skiljer dem åt. Mängder, fysikaliska och kemiska skillnader på askor, utrymme, kunskap, tid och ekonomi är sådana faktorer. Arbetet fortsätter i den förstudie som görs av Pöyry. Det återstår en hel del arbete för att komma fram till den slutliga lösningen. Dels skall rätt blandningsmetod och leverantör väljas. En fullständig och formell offert skickas ut till en eller flera leverantörer. Rätt metod för blandning bör gå före pris, men självklart skall budget hållas. Förmodligen kommer ett antal modifieringar göras till det alternativ som väljs vilket i sin tur påverkar priset. Det som utelämnats från de tre huvudalternativen i denna rapport, såsom byggnad, pumpning och värme, hör självklart till det framtida arbetet. Besök på någon av den slutligen valda leverantörens referensanläggningar bör göras. Samt att erfarenheter utbyts med personer från referensföretaget och vald leverantör. Provkörning av utrustning är slutligen en viktig aktivitet för framtida genomförande.

26


27


Referenser Muntliga 1. Mats Lindroth, Pöyry Sweden AB, 011-15 74 10 Internet 2. http://www.askprogrammet.com/ (2009-05-04) 3. http://www.poyry.se (2009-05-08) 4. http://www.eon.se (2009-05-08) 5. http://epubl.ltu.se/1402-1617/2003/272/LTU-EX-03272-SE.pdf (2009-05-04) 6. http://epubl.ltu.se/1402-1617/2007/111/LTU-EX-07111-SE.pdf (2009-05-04) 7. http://www.recash.info/uploads/documents/Total%20svår.pdf (2009-05-04) 8. http://www.barsebackkraft.se/ordlista/mainresult.asp?ItemID=195 (2009-05-04) 9. http://www.sikama.se/sika/filer/31.pdf (2009-05-04) 10. http://www.sis.se (2009-05-13) 11. http://www.sbuf.se (2009-05-05) 12. http://www.energiaskor.se/rapporter/Askhandboken/askhandb.pdf (2009-05-05) 13. http://www.pumpportalen.se/pumphandboken/3/pumphandboken_kapitel03.pdf (2009-05-22) 14. http://www.zeta.se/ (2009-05-28) 15. http://www.sikama.se/sika/ (2009-05-28) 16. http://www.axflow.com/sv/se/ (2009-05-28) 17. http://www.energiaskor.se/aweb/rapporter1/rapporter.htm (2009-05-28) Skriftliga 18. Anboni AB 19. Nordströms Konstruktionsbyrå AB 20. Tecwill Oy 21. Röbäcks Sweden AB 22. Pöyry Sweden AB 23. E.ON Värme Sverige AB (Projektrapport slututgåva) 24. AB Fejmert Patent

28

http://www.askprogrammet.com/

http://www.poyry.se/

http://www.eon.se/

http://epubl.ltu.se/1402-1617/2003/272/LTU-EX-03272-SE.pdf

http://epubl.ltu.se/1402-1617/2007/111/LTU-EX-07111-SE.pdf

http://www.recash.info/uploads/documents/Total%20sv%C3%A5r.pdf

http://www.barsebackkraft.se/ordlista/mainresult.asp?ItemID=195

http://www.sikama.se/sika/filer/31.pdf

http://www.sis.se/

http://www.sbuf.se/

http://www.energiaskor.se/rapporter/Askhandboken/askhandb.pdf

http://www.pumpportalen.se/pumphandboken/3/pumphandboken_kapitel03.pdf

http://www.zeta.se/

http://www.sikama.se/sika/

http://www.axflow.com/sv/se/

http://www.energiaskor.se/aweb/rapporter1/rapporter.htm

29

PM

Projektbeskrivning Ex-jobb

Kund EON Värme, Region Norrköping

Benämning Fas 2 Asklagring i bergrum - toppfyllning

Bakgrund:

EON Värme , Händelöverket i Norrköping, erhåller vid förbränning i sin avfallspanna en betydande

mängd restprodukter, bl. a flygaska. EON har tillstånd att deponera denna aska i ett antal tidigare

oljebergrum belägna på området. Flygaskan blåses ned i bergrummen med hjälp av tryckluft.

Askan innehåller en viss mängd aluminium som vid kontakt med vatten i bergrummet bildar vätgas.

Bergrummen har anpassats för att ventilera ut och övervaka mängden vätgas som bildas.

I två av de nio bergrummen pågår fyllning och inom ca 1-2 år kommer ett av dessa preliminärt att

vara fyllt. Idag finns det ett problem med att på ett säkert sätt toppfylla bergrummet den sista 5-10%

av volymen. Beroende på liten kvarvarande utjämnande volym så stiger vätgashalten orimligt

snabbt och det innebär att det blir svårare mot slutet av fyllningen.

Ex-jobb:

EON har planerat att göra en studie på om det kan finnas alt etableras annan teknik än den

nuvarande att fylla bergrummen den sista biten. Pöyry har nyligen avslutat en studie till EON kallad

fas 1 för utökning av befintliga bergrumslagringen med ytterligare 2 bergrum.

Till fas 2 – toppfyllning, planeras nu denna nya studie för att kunna planera för en installation inom

ett till två år med utrustning för toppfyllning.

Examensarbetet kan ingå som en väsentlig del i Pöyry´s studie fas 2 och behandla den

maskintekniska delen i studien. Genom samverkan med vår personal ska en komplett studie utföras

med utvärdering av processteknik, presentation en maskinteknisk lösning, layout samt

kostnadskalkyl. Den maskintekniska delen (exjobbet) kan omfatta en egen rapport som ingår i den

totala rapporten.

Den teknik som efterfrågas är att tillverka en form av askslurry som kan pumpas ner i bergrummet

och ha en sådan viskositet så den lätt fyller ut övre delen av bergrummen. Problemen består i att

blanda slurryn ovan jord så att merparten av vätgasen avgår samt att slurryn ej stelnar innan den kan

pumpas ner i bergrummet.

Litteraturstudier, studiebesök, leverantörskontakter och samverkan i team med Pöyrys personal

ingår i exjobbet. Rapport eftersträvas inom 10 veckor och ska beskriva den föreslagna

maskintekniska lösningen inklusive inköpskostnad.

Mats Lindroth

Avdelningschef Anläggning&Process

Pöyry Sweden AB

Hotellgatan 5 SE-602 22 Norrköping, Sweden Domicile Gävle, Sweden Trade Reg No. 556247-1267 Tel. +46 11 15 74 00 Fax +46 11 15 74 01

30

jjs27

Text Box

Bilaga 1 Projektbeskrivning

31

Askblandningsanläggning Komponentinnehåll:

• En silo för buffertlagring av flygaska • Doseringsskruv/ar för att överföra aska från silo till blandare • Två eller tre blandare beroende på redundansnivå • Överföringsdel mellan blandare och pumptank • En pumptank med bottenutformning som passar för askslurry, pump ingår ej • Tvättsystem för att lätt spola av askspill i blandningstank samt pumptank • Blandningstank och pumptank skall vara öppna enheter, med avseende på

utvecklingen av vätgas och ammoniakgas • Hänsyn skall tas till redundans så att två blandare (60+60 %), alternativt tre blandare

(40+40+40 %) kan användas • Material i blandningsenhet och pumptank EN 1.4432 eller liknande • Kontrollsystem för enkel hantering av anläggningen, bussanslutning till övergripande

DCS-system • Elektriska motorer 690 V

Kapacitet och prestanda: (Siffervärdena är preliminära och variationerna ej exakta.)

• Genomströmning, ton/timme: 2,5-4,2 torrt eller 5-8,5 slurry (med 50 % aska), 9-14 slurry (med 30 % aska)

• Kornstorlek, aska: 10-70 µm • Blandningsförhållande: 50-70 % vatten, 30-50 % aska • Blandvatten, pH: 7-12 • Aktiv tid per dag: 8 timmar (5 dagar i veckan) • Blandtid: 15-60 min – batchvis drift dagtid

Säkerhet: All elektrisk utrustning skall vara försedd med ATEX/EX klassificering. (Brytare, motorer etc.) Säkerhetskraven är höga då, som tidigare nämnts, flygaska från avfallsförbränning i CFB-panna i kontakt med vatten bildar vätgas och viss mängd ammoniak. Ungefär 1 kg aska blandat med vanligt vatten ger 25-35 liter vätgas. Även ammoniak bildas och bör ventileras bort i det fall att ventilationen för vätgas inte täcker detta. Anläggningen skall vara CE-märkt (2A-certifikat) Systemgränser: Inloppsfläns till silo Vattenfläns i blandarenhet Pumpfläns vid pumptank

32

jjs27

Text Box

Bilaga 2 Kravdokument askblandningsanläggning

Underhåll och service: Anläggningen skall vara lätt och inte för dyr att underhålla. Reservdelar skall finnas till rimlig kostnad. Referenser: Lämna ett antal referenser på liknande lösningar med inskickat förslag.

33

1 1

2 2

3 3

4 4

5 5

6 6

7 7

8 8

9 9

10

10

11

11

12

12

AA

BB

CC

DD

EE

FF

GG

HH

Modell Blandaren-vyer

sgt27

2009-05-26

Designed by

Checked by

Approved by

Date

1 / 1

Edition

Sheet

Date

34

jjs27

Text Box

Bilaga 3 Ritning 3D-modell

35

Anboni AB ☼ Lokegatan 1 ☼ SE-263 37 höganäs Tel: 042-352950 ☼ Fax: 042-352951 ☼ E-post: [email protected]

Er ref Vår ref Datum Anders Nilsson 2009-04-20 Offert 1059 Budgetoffert ny askeblandnings anläggning Refererande till vårt samtal, har vi nöjet att offerera: 1 st Silo 105 m³ Silon är utrustad enl följande: Diameter ca 3200 mm. 1700 mm från kona till mark. Volym ca 105 m³. 60º kona. Räcke på toppen. 1 st 24 m² tryckluftsrensat filter inkl kontrollbox, tryckluftstank och magnetventil. 1 st Säkerhetsventil för över- och undertryck. Kontinuerlig nivågivare 1 st fluidbotten diameter 1200 mm 1 st 300 mm utlopp. 1 st Manuellt säkerhetsspjäll. 1 st Askskruv Ø 273 mm Längd ca 5 000 mm universalt inlopp rakt utlopp. Motor 5,5kW 4” inblåsningsrör. Fångstlina. Klokoppling + lock. Målas i valfri RAL-färg.

36

jjs27

Text Box

Bilaga 4 Förslag Anboni AB


A Mixer plattform Modern stabil stålkonstruktion med stor serviceplattform, pelare och grova stag,

golvplåt och ankarbult för fastsättning i fundamentet. Höjd under stativ 2000 mm På plattformen är det installerat: 2 st HPGM 1500 Blandare i standard stål med utbytbara slitplåtar. 1 st hydrauliska luckor med öppen-stängd lägesgivare, hydrauliskt system med

drivmotor, hydraulisk pump, 4/3 ventil, tryckvakt och cylinder, handpump för nödöppning av lucka.

Motor med termistor, växellåda och kuggkrans. Blandarstjärna med blandararmar - skyddade med polyuretan. Vattensystem med spraymunstycken, och backventil. Blandarlock med stora luckor med säkerhetsbrytare. Teknisk data: Torrfyllning: 1500 liter Uteffekt kompakterad färsk betong 1125 liter Motor 45,0 kW Hydraulisk motor 2,2 kW Blandarstjärnor 1 st Blandararmar/stjärna 3 st Sidoskrapor/utmatning 1+1st Hastighet på blandare 12,5 varv/min Hastighet på stjärna 41 varv/min Vattenledning Ø 2” tum Uppsamlingstank Tank som rymmer en och en halv sats. Automatisk tvättning av blandare Komplett system, tvättid ca 10 min Högtrycksaggregat 110 bar, 15kW 4 st roterande spraydysor/blandare 1 st roterande spraydysa för mellanficka Sprayhantag för tvättning utanför blandare 1 st Askvåg 1500 kg Med 2 st inlopp, ventilationsutlopp, vågceller, vibrator och pneumatisktvridspjäll. 1 st Spädvattenmätare 2 ” 1 st Luftskanalsystem 300 mm spirorör in till varje blandare för friskluft 300 mm spirorör ut från varje blandare för bortföring av gaser. 2 st fläktar 2,2 kW (ca 2400m3 luft/tim/fläkt)

37


www.anboni.se

Blandarstyrning: Komplett elskåp med plc, 4 vågar, 2 blandare, max 64 utgångar,64 ingångar,4 analoga

in, tcp/ip nätverk, pc ink 2 skärmar 19 tum, kontaktorskåp, ritningar, programvara Frakt och montage ingår ej Mervärdesskatt tillkommer

Offertens giltighet: 30 dagar Leveransvillkor: Fritt vår fabrik Betalningsvillkor: 30% vid order 60% före leverans 10% 30 dagar efter leverans Leveransbestämmelser: NL 01 Leveranstid: enligt överenskommelse

Vi hoppas att offerten uppfyller Era förväntningar. Med vänliga hälsningar ANBONI AB Anders Nilsson

38

39

40

41

Planblandare

Anboni AB ☼ Sädesvägen 6 ☼ SE-263 54 Lerberget

Tel: 042-352950 ☼ Fax: 042-352951 ☼ E-post: [email protected] www.anboni.se

375 – 4500 liter

☺ Blandare av mycket hög kvalite

☺ Designas enligt era önskemål

☺ Mycket effektiv blandning

Med hundbana Komplett

vågutrustning

Hydraulik

Provlucka

Temp mätare Automatisk tvättning

Blandarmönster

42

43

maj 27, 2009 Kenth Ärletun

David Johansson

Pöyry Sweden AB Hotellgatan 5 602 22 NORRKÖPING Angående förfrågan om askbefuktningsanläggning värmeverk i Norrköping Förutsättningar: 1. Ca 20 – 30 ton torr aska levereras till ny silo per dygn 2. Stillestånd fredag em till måndag fm medför en silostorlek på för ca 2,5 dygn d v s

ca 50 – 75 ton men vi föreslår en isolerad silo med en rymd på ca 90 ton 3. Askan skall blandas med ca 50 – 70% vatten för att sedan pumpas direkt från

pumptank till bergrum 4. Pumptanken bör vara ventilerad för bortforsling av ev vätgas o ammoniak. 5. Batchning kan ske under ett 8-timmars skift x 5 dagar/vecka 6. Totalt produceras ca 7 x 30 ton= 210 ton aska/kalendervecka. Det betyder att ca

40 – 45 ton torr aska skall hanteras per arbetsdag. Det medför i sin tur att med en inblandning av ca 50% vatten ger det en total mängd på 420 ton/vecka eller ca 90 ton färdig blandning/arbetsdag eller 5 ton torr aska/timme. Det skulle klaras med en blandarstorlek som gör 500 liter färdig blandning/sats. Men om inblandning är 70% vatten måste blandningskapaciteten ökas för att klara samma mängd aska per arbetsdag. Om inblandning är 70%vatten medför det att blandarstorleken skall ökas till ca 750 liter färdig blandning/sats.

7. Vårt förslag är då att man bygger en anläggning med 2 st blandare som ger 500lit färdig blandning/sats för att klara ev variationer i vatteninblandning och för att klara ev driftstopp för underhåll mm samt att hela dagen inte tas i anspråk för att klara att hålla undan produktionen av aska.

8. Man bygger en pumptank som klarar ett viss lagringsutrymme innan pumpanläggningen startas.

Leveransen skulle då bestå av: 1 st isolerad asksilo som rymmer 90 ton med spjäll och uttag i sida för ev slamsugningsbil vid ev haveri 2 st askskruvar 2 st Fejmert betongblandare typ S750

44

jjs27

Text Box

Bilaga 5 Förslag Nordströms konstruktionsbyrå AB

Sida 2

2 st dammlungor för att ta hand om askdammet när blandaren fylls 2 st vattenanläggningar för ca 10 bars tryck för vattenpåfyllning i blandare ( det medför att blandaren både får sitt satsvatten samt att blandaren rengörs på insidan via dysor för att minimera behovet av manuell rengöring ) 1 st pumptank med avluftning 1 st elskåp 1 st PLC för styrning av processen Jag bifogar lite bilder på hur en sådan anläggning kan se ut. Bilderna härrör från en leverans vi gjort till Göteborgs Energi i Sävenäs. Med vänlig hälsning Kenth Ärletun Nordströms Konstruktionsbyrå AB

45

46

47

48

S-150Little one - suitable for small operations and laboratory work!

Nominal input capacity: Nominal output capacity:

Nominal batch weight: Electric motor(s):

Maximum aggregate size: Number of mixing paddles:

Number of discharge accelerators: Weight of machine:

Diameter:

150 litres

230 kg

40 mm

100 litres

11kW

4

1000 kg

S-350Junior - but with enough power to deliver a brilliant performance in any industry!





350 litres

535 kg

60 mm

235 litres

15 kW

3

1500 kg

S-500Another junior - but it gives you another hundred litres per batch!




Weight of machine:

500 litres

765 kg

60 mm

335 litres

18,5 kW

4

1600 kg

S-750Popular thing - thousands of this model in operation, one of the most popular sizeswith pre-cast and concrete products manufacturers all over the world!





750 litres

1150 kg

60 mm

500 litres

22 kW

6

2300 kg

S-1125Middle size - not as popular as the S-750, but still a very frequently used model!





1125 litres

1725 kg

60 mm

750 litres

2 x 15 kW

7

3100 kg

S-1500Loved size - competing for the award as most popular model of all categories!





1500 litres

2300 kg

75 mm

1000 litres

2 x 22 kW

8

4400 kg

The Fejmert S Mixers

1

Number of discharge accelerators:

-

1402 mm 1054 mmHeight:

Diameter: 1542 mm 1044 mmHeight:

-

-





-

-

49

Tecwill Oy | Rahtikatu 3 B, 80100 Joensuu | Finland

Tel. +358 (0)10 830 2900 | Telefax +358 (0)10 830 2900 | [email protected] | www.tecwill.com

TECWILL OY 02.10.2007 № ”förfrågan” Rahtikatu 3 B 80100 Joensuu, Finland Fax +358 10 8302900 Tel +358 10 830 2901 PÖYRY SWEDEN AB David Johansson Hotellgatan 5 60222 Norrköping Sverige

Ärade Mottagare, Med hänvisning till tidigare konversation har vi nöjet att offerera Er TECWI LL askblandningfabrik COBRA C100-A

Innehåll av Offerten Den här offerten omfattar TECWILL askbladningsfabrik utrustningar baserad på

teknisk specifikation, appendix 1. Pris Prissättning efter detaljerad diskussion med slutkunden

Leveransvillkor Leveransvillkor är EXW i Tecwill fabriken enligt INCOTERMS 2000. Andra villkor är enligt NLM 02 allmänna bestämmelser. Transportering till Sverige kan offereras senare.

Leveranstid Leveranstid informeras efter detaljerad diskussion med slutkunden. Leveranstid ska i alla fall ordnas enligt kundens behov.

Betalningsvillkor Betalningsvillkor informeras efter diskussion med slutkunden

50

jjs27

Text Box

Bilaga 6 Förslag Tecwill Oy



Garanti

Garantitiden är 12 månader i enskiftesarbete och den börjar när monteringen är färdig. Garantitiden är dock max 15 månader efter senaste EXW leverans.

Giltighet

Vi ser fram emot ett samarbete med Pöyry Sweden AB och slutkunden och står gärna till tjänst med ytterligare upplysningar om ni så önskar.

Kontakt person och mer information: - Tapio Pirinen, Exportchef

o Mobil telefon +358 50 5404669

o Fax +358 10 830 2901

o Email [email protected]

Med vänliga hälsningar, Tecwill Oy Tapio Pirinen Datum 17.4.2009 Exportchef

Bilagor 1. Tekniska specifikationer.

2. Preliminär layout ritning.

3. Installation.

51

Offert nummer: ”förfrågan” 17.4.2009 Appendix 1.

Tecwill askblandningsfabrik COBRA C100-A GRUNDDATA Askbladningsfabrik Tvångsblandare med motstömprincip Aska silorna 1 – 4 st., volym 50-150m3 Tecwill WillControl automatisk styrsystem Betongstation färger enligt kundens krav (standard RAL färger) Fabriken är CE märkt med 2A sertifikat

TEKNISK SPECIFIKATION A) STANDARD UTRUSTNINGAR 1 BLANDARMODUL MED UTRUSTNINGAR 1.2 BINDEMEDEL DOSERING 1 st. Askvåg SV-900-4000 - hänger med tre lastgivare - vägningskapacitet enligt blandarens kapacitet, 900 -4000 kg - tömning med en pneumatisk klappventil, Ø 400 mm - utrustad med en pneumatisk vibrator med underplåt och säkerhetskedjan - utrustad med en ventilation rör mellan våg och blandare - material av våg rostfristål - mekaniska anslutningar färdiga för fyra ask skruvarna

1 st. Delningsapparat för askan - rostfristål konsturerat delningsapparat som delar askan till valt blandare - utrustad med tryckluftstyrt delningslucka, material rostfristål - utrustad med 2 st. tömningsstub till blandaren, material rostfristål 1.3 VATTEN SYSTEM 1 st. Vattenvåg VV-xxxx - för vägning av kalt vatten - hänger med en lastgivare - vägningskapacitet xxxx kg (enligt behov) - fyllning med magnetventil NS65, för kallt vatten - tömning med pneumatisk klappventil, Ø 150 mm 1 st. Rörsystem i blandarrum VEPU-C-DN65 - anslutning DN65 - ansluten till beställarens rörsystem - i botten modul i nivå+3000, KALT VATTEN - bara en anslutning, värmeisolerad vattenrörsystem - anspråk för beställarens vatten; - rent vatten utan sand eller mudder - tryck 3 - 5 bar, skyddad mot tryckslag - strömingens justering möjlighet

52

1.4 BLANDARUTRUSTNING 1 st. Blandare L-1500 / L-2000 / L-3000 / L-4000 - planblandare med motström princip - volym 1500 - 4000 l beroende om blandare - kort blandningstid tack vare motström princip i blandning - två starka aktivatorer - 3-9 blandarskovlar av NiHard eller polyurethan, beroende om blandare - tömningslucka med pneumatisk cylinder och skydd ELLER blandare tömning med pump - blabdarkaret är försett men utbytbara slitplåtar av manganstål Hardox 500 i botten och på sidårna BLANDARENS MATERIAL DEFINERAS NÄR MAN VET MER OM KVALITET AV ASKAN - skyddskåpa med inspectionslucka med säkerhetsbrytare - två serviceluckor med säkerhetsbrytare - motor 1 x 30 kW / 2/3 x 22 kW - blandare är utrustad med temperatur mätare - ventilation rör mellan blandare och cement våg - dammsugning, se på pos. 9.1 - temperatursensor i blandaren 1 st - tömningrörsystem till slurrytank BLANDARENS 1.5 PNEUMATISK SYSTEM 1 st. Pneumatisk kompressor CO-900 - ATLA S COPCO kolvkompressor - kapacitet 900 l / min - galvaniserad luft tank 250 l 10 bar - automatisk torkare - tryckmätare, timmätare 1 st. Pneumatisk system PI-C - rörsystem - ventiler för olika pneumatisk linjer 1.6 KONSTRUKTIONER FÖR BETONGSTATION 1 st. Trappor och fotbräde C-PORTAAT - trappor och fotbräde till styr- och blandnigsmoduler - trappsteg och fotbräde är galvaniserad, ledstänger är målat 1 st. Kontroll- och blandarmodul MOD-C-SUPER - blandarplan, lagerrum, el-centralrum, kontrollrum och vågplan - modul stålramskonstruktion, dimensionering passlig för biltransport - inomhus maskinutrustningar mekaniskt och elektriskt färdig installerat - blandarmodulens bottengolv av stålplåt - kontrollrummets golv betäckt med vinylmatta, på väggarna inredningsplåt - trappor från blandarplan till vågplan inne i bladningsmodul - se på pos. 6.4 VINTER UTRUSTNINGAR 2 st. Underhåll del av modul COBRA-MOD-LEV - stålkonstruerad ram - möjliggör 1,0 m större fritt rum omkring blandare - på båda sidor av blandarrum

53

1.7 STYRSYSTEM TILL BETONGSTATION 1 st. Styrsystem till betongstation Tecwill WillControl-C Wil lControl är ett modernt styrsystem till blandningtationen, som utnyttjar den nyaste Windows teknologien. * Det består av högklassiga lastgivare, vågomstärkare och software i Windows omgivning. * Styrsystemet sköter produktionsprocessen helt automatiskt. * Styrsystemets utrustningar; - 1 st Pentium PC datorer nätverk, Windows XP SWE, Cd-rom station, tangentbord, mus, nätkort - 2 st19 ” monitor - 1 st laserskrivare för rapportering - 1 st vägningsenhet - 1 st UPS utrustning - kablar och anslutningstillbehör * WillC onSeq processtyrningssystemet styr väganingsutrustningar, som ansluts till blandning av aska. Det justerar också korrektheten av vägning efter varje sats. * Software kan blanda aska oberoende av order. Det ger säkerhet och pålitlighet till askaproduktionen. * Antal av kunder och recept är obegränsad. * Styrsystem innehåller vidstäckt rapportering. * Standard rapporter är : - satsrapport - råmaterialsrapport - olika produktionsrapporterna - kundrapport, beställningsrapport - transporteringsrapport, receptrapport * Will ConBet software automatiserar alla justerings- och styrnings funktioner, och minskar fördröjningar mellan olika arbetsfaser. * Man kan följa blandning process med hjälp av WillConPros software. I program kan man se olika etapper av blandningen. * Vägning i vågar, tömning av vågar, betong blandning, dosering av tillsatsvatten och tömning av blandaren kan också följas. * På monitor av WillConPros kan man styra alla anläggningar manuellt. 1.8 ELEKTRIFIERING 1 st. Elektrifiering EL-C - elektrisk kopplingsschema - elcentral med motorutgångar - alla processutrustningar är färdigomkoplade och utrustade med snabbsärkopplingsdonar för snabb installation och ibrukstagning - elcentral innehåller inte mätning av energi och kompensering av reaktiv effekt - el anslutning; PRELIMINÄR - omkopplingseffekt ca. 270/250 kVA, 400 V, 50 Hz - huvud säkring 3x400 A - kablar 2 st. AXMK 3x185 + 95/97

ATEX/EX klassifiering är möjlig men kunden måste definera först vilka rum hör

till zon 0 (vi tycker att hela fabriken behöver inte vara zon 0 klassifierad)

54

B) BINDEMEDEL OCH ADDITIVER 3 TRANSPORTERING OCH LAGRING AV BINDEMEDEL 3.1 TRANSPORTERING AV BINDEMEDEL 1 st. Ask skruvtransportör SR-250 - kapacitet 1000 kg/min - snäckväxel - motor 15 kW - inspektionsluckor på båda ändarna - inre diameter 250 mm - progressiv spiral and fluidiseting vid skruv 3.2 BINDEMEDEL SILO 1-4 st. Ask silo SS-50 – SS-150 - volym kan vara mellan 50 - 150 m3 - manlucka, ut- och innestege och räcke - övertrycksventil - manuell avstängningslucka i silo botten

- rotenrande max. nivå sensor med varningslampa och signal för varning av överfyllning

- silo benkonstruktioner - inblåsningsrör med slang, NS100 för aska 3.3 UTRUSTNINGAR FÖR BINDEMEDEL SILO 1 st. Cementsilo nivå mätning system LEVELFLEX - kontinuerlig kapasitiv mätning - cement nivå indikator i styrsystemet 1 st. Cementsilo filter sss - fil tering area 25 m² - rengöring med en pneumatisk vibrator, rengöring tid kan regleras - fil ter material, polyester C) VINTERUTRUSTNINGAR 6 APPARATER AV VINTER UTRUSTNINGAR 6.4 VÄRMEISOLERING OCH VINTERUTRUSTNINGAR AV RUM 1 st. Vinter utrustningar, belysning och modulens uppvärmning C-WINTER - vinter utrustningar och värmeisolering av blandningsstation - alla väggarna betäckta med värmeisolerade element av polyuretan, tjocklek 80 mm - utomhusbelysning ovanför dörrarna - i styrrummet - uppvärmning med elektrisk batteri - belysning - 2 st 16A 220 V - 3 fönstren, 1 st dörrar 900 x 2100 med ASSA lås - golv betäckt med vinylmatta - bord för styrsystem - blandar modul: - bottengolv av stålplåt - uppvärmning elektrisk fläkt 2 x 9 kW - belysning, 1 st dörr 900 x 2100 med ASSA lås - 2 st 16A 220 V och 1 st 380 V el anslutning - tvättningsvatten anslutning

55

- manual panel för blandare, tömningslucka eller pump start - i kompressor / el-central modul - uppvärmning med elektrisk batteri - belysning - 1 st 16A 220 V och 1 st 380 V el anslutning - 2 st dörrar 900 x 2100 med ASSA lås D) EXTRA LEVERANS 8 HANDLEDNING AV INSTALLATION, UTBILDNING OCH IBRUKSTAGNING 8.1 HANDLEDNING AV INSTALLATION, UTBILDNING OCH IBRUKSTAGNING 1 st. Installation handledning ASVAD - se på installation, ibrukstagning och utbildning, appendix 3 1 st. Dokumentation av betongstation DOC Tecwill Oy levererar följande svenska språkiga dokumentation; - 2 serie general ritningar med måttsättning, belastningar och anslutningar för el och vatten - 2 serie bruksanvisningar och serviceinstruktioner - 2 serie bruksanvisningar av styrsystem - 2 serie el-ritningar - enskilda apparat instruktioner kan vara på engelska 9 ÖVRIGA UTRUSTNINGAR 9.1 OPTION UTRUSTNINGAR 1 1 st. Servis paket electricitet, automation och mekanik - inductiv sensor E2A-M30LS15-M1-B1 (Omron) 2 st - lampa 24VDC (led lampa) 2 st - relä + hållning Omron 24VDC 5 st - propp 2A (20mm) 2 st - el matning enhet 5A (Phoenix) 1 st - propp 1 serie - kontaktor 1 serie - motor propp 1 serie - handtag för prop ombytning 1 st - magnet ventiler 1 serie 1 st. Kamera system för betongstation CAMERA - Färgmonitor 17", LCD skärm - 1 st. kamera i blandar modul - 1 st. kamera som visar blandare tömning område

1 st. Dammsugare för blandare - dammsugare med rörsystem

- sugenhet typ "B”, 1,5 kW, undertryck 2000 Pa med luftmängd 1700 Nm3/h. - sugare 230/400V, 50 Hz - sugenhet installerad i filterenhet - total höjd = 1291 mm - filterkammare 845 x 1200 mm - rostfritt stål Inox, där kontakt med damn - rensas med tryckluft stötvåg - filterelementer horisontala, beklädd med teflon, material FV, 550 g/m2 - spjäll

56

- filteryta 9 m2 - enkel filteromväxling och service arbete från ”klar sida” - utrustad med vattenavskiljare

1 st. WALTER högtryck rengöringsystem för askblandare

- högtryckpump 2x50 l = 100 l/min, 100 bar, motor 2 x 10 kW - 4 st motoriserad spolenheter på tak av blandare, varje spolenhet har 2 st munstycken

- styrning integrerad till fabrikens styrningsystem - vatten konsumtion - full rengöring program 10min x 100 l/min =1000 l

- halv rengöring program 5min x 100 l/min =500 l 1 st. Slurrytank

- material EN 1.4432 - volym enligt blandarestorlek, 2000 – 6000 l

- anslutningar för pumpsugning - avrinning skydd?

57

58

Offert ”förfrågan” 17.4.2009 Appendix 3

INSTALLATION OCH IBRUKSTAGNING

1. Installationsarbete

Installation för mekaniska och elektriska arbeten skall utföras av köpares personal under ledning av säljarens installationsutbildaren. Tecwill kan offerera också full installation, när man vet exakt installation plats och mer om projektet.

Installationsutbildaren leder och kontrollerar installationsarbetet och gör själva specialarbete mm. testningarna och mätningarna.

1.1 Köparens personal

Köparen skall sörja för hjälparbetaren tills all arbete är genomförda.

Vi rekommenderar, att tilltänkta operatörer till blandarstationen tar del i installationsarbetet. Detta reducerar tid för utbildningen, eftersom personalen kan göra sig förtrogen med anordningen.

1.2 Installation och ibruktagnings period och personal

- 2 installation utbildare (TECWILL) för 7-14 arbetsdagar - 2-4 mekaniska montörer (KÖPARE) för 7-14 arbetsdagar - 1 elektrisk montör (KÖPARE) för 4-7 arbetsdagar

Nödvändiga lyftanordningar:

- 1 bilkran med kapacitet 80 t (KÖPARE) - 1 uppkorg (KÖPARE)

1.3 Utbildning personal

- 2 installation utbildare (TECWILL) för 2-3 arbetsdagar - 1 mekanisk montör (KÖPARE) för 1-3 arbetsdagar - 1 elektrisk montör (KÖPARE) för 1-3 arbetsdagar - 2 operator (KÖPARE) för 2-3 arbetsdagar

Estimerade tiden för installation och ibuktagning baserar på våra erfarenheter i finska förhållanden. Estimerade tiden för installation och ibuktagning förutsätter, att beställaren skall förverkliga sina förpliktelserna och obligationerna för installation och byggnadstekniska arbete, och att installationsarbete och utbilding kan utföras utan avbrott.

59

Offert ”förfrågan” 17.4.2009 Appendix 3 2. Installation, ibrukstagning och utbildningskostnader Pris per dag: - Utbildare / montör Tecwill Oy EUR xxx/dag EXTRA DAGAR: om försening beror på Köpare - Utbildare / montör Tecwill Oy EUR xxx/dag Beställaren tar ansvar och kostnader under installation, ibrukstagning och utbildning för:

- telefon/fax förbindelse till Finland - resakostander från Finland till installation plats - hotel kostnader vid installation - låsbara kontor - avfall evakuering - platt lagring område för moduler vid installation - elektricitet under installation, arbetes el-central - elektricitet, instrument och tareringsvikter för installering

(installation instrument kan komma också från Tecwill) 3. Råmaterial och anslutningarna Köpare tar ansvar och kostnader att följande punkter är färdiga innan installation startar:

- alla råmaterialen är färdiga i askfabriken för blandning (vatten, aska osv.) - färdig att ansluta elektricitet till betongstationens el-central - färdig att ansluta vattenlinje till vatten anslutningspunkt - alla utrutningar som är anslutit till askfabriken och hör till kundens leverans är färdiga - fundament och alla konstruktionerna är helt färdigt och marken är jämnat innan början

av installationen - gjutnings delar för fundament - operator är på plats - fjärrbruk anslutning via modem eller Internet för styrsystem. Tecwill kan testa

programvara och anslutning via fjärbruk. 4. Andra saker Köpare tar ansvar och kostnader av följande punkter:

- alla kostnaderna, vilka beror på inspektion av lokala myndigheter eller tillståndsavgifter

- köpare informerar två veckor på förhand att installering kan starta - en vecka innan början av installation, leverantör och beställare ska göra byggplats

kontroll

60

Vast

avir

tape

riaa

ttee

n an

sios

ta L

APA

sek

oiti

n so

velt

uu

myö

s m

aako

stei

den

mas

soje

n no

peaa

n se

koit

ukse

en.

Yli 6

0 vu

oden

kok

emus

on

osoi

ttan

ut L

APA

MIX

ER s

e-

koit

tim

ien

luot

etta

vuud

en ja

teh

okku

uden

luku

isis

sa

vaat

ivis

sa k

äytt

ösov

ellu

ksis

sa.

• L

yhyt

sek

oitu

saik

a

• E

nem

män

bet

onia

tun

niss

a, m

aksi

moi

tu t

uota

nto

• E

nem

män

tuo

ttoa

sek

oitt

imen

käy

ttöa

ikan

a

• Y

ksin

kert

aine

n ja

luot

etta

va r

aken

ne, v

ähem

män

se

isok

keja

Vaki

omal

lien

lisäk

si t

eem

me

asia

kask

ohta

isia

sov

ellu

k-

sia

Seko

itti

mie

n kä

yttö

koht

eita

:

• B

eton

ituo

tete

htaa

t

• V

alm

isbe

toni

asem

at

• R

aken

nust

yöm

aat

• L

asit

ehta

at

• K

orja

usas

falt

in v

alm

istu

s

• T

uhka

n kä

sitt

ely

LAPA

MIX

ER s

ekoi

tin

• bl

anda

re50

0TY

750T

Y10

00TY

1500

TY20

00TY

3000

TY

Mat

eria

alin

ja v

eden

täy

ttö

max

. lit

raa

/ lit

erM

ater

ial o

ch v

atte

n fy

llnin

g m

ax.

kg50

080

075

012

0011

2518

0015

0024

0022

5036

0030

0048

00

Tila

vuus

/ann

os •

Vol

ym/s

ats

lit

raa

/ lit

er33

350

075

010

0015

0020

00

Moo

ttor

i(t)

• M

otor

(er)

kW

1522

302x

223x

223x

30

Seko

itus

lapi

ot •

Bla

ndni

ngss

kovl

ar

kp

l / s

t3

33

55

9

Seko

itus

päät

• B

land

ning

sstj

ärna

kpl

/ st

11

12

22

Seko

itti

men

pai

no •

Bla

ndar

ens

vikt

k

g25

0030

0036

0055

0065

0078

00

LAPA

- L

uote

ttav

ia k

otim

aisi

a se

koit

tim

ia

jo y

li 60

vuo

tta

LAPA

- M

er ä

n 60

års

erf

aren

het

av

tillf

örlit

liga

blan

dare

Vast

avir

tase

koit

in •

Två

ngsb

land

are

Jatk

uvan

tuo

teke

hity

ksen

vuo

ksi o

ikeu

det

muu

toks

iin p

idät

etää

n.

Mak

sim

i täy

ttöm

ääri

ä ei

saa

ylit

tää.

Vi r

eser

vera

r os

s at

t ut

an t

idig

are

noti

s än

dra

spec

ifi ka

tion

erna

. M

ax f

ylln

inge

n få

r in

te ö

vers

krid

as

Tekn

iset

tie

dot

• Te

knis

ka d

ata

Lam

min

Paj

a Ky

Lap

a M

ixer

M

utas

tent

ie 1

• 1

6900

LA

MM

I • F

INLA

ND

Tel.

+35

8-3-

6332

138

• F

ax +

358-

3-63

32 2

38

info

@la

pam

ixer

.com

• w

ww

.lapa

mix

er.c

om

19

4

6

61

Kes

tävä

sek

oit

usk

on

eist

oÖ

ljyky

lvys

sä p

yöri

vät

isot

kar

kais

tut

ham

mas

pyör

ät ja

su

uri ö

ljym

äärä

tak

aava

t pi

tkän

käy

ttöi

än. E

rilli

siä

voit

e-lu

öljy

pum

ppuj

a ja

öljy

n lä

mpö

tila

vaht

eja

ei t

arvi

ta.

Varm

a to

imin

ta v

ähen

tää

turh

ia s

eiso

kkej

a.

Teh

oka

s se

koit

us

Vast

avir

tape

riaa

ttee

n an

sios

ta s

ekoi

tusl

apio

t ku

lkev

at

joka

kie

rrok

sella

eri

koh

dast

a va

rmis

taen

täy

delli

sen

seko

ittu

mis

en.

Lyh

yt s

eko

itu

saik

aLy

hyen

sek

oitu

saja

n an

sios

ta L

APA

sek

oiti

n te

kee

enem

-m

än b

eton

ia t

unni

ssa,

mik

ä lis

ää t

ehok

kuut

ta ja

tuo

ttoa

se

koit

tim

en k

äytt

öiän

aik

ana.

Nop

ean

seko

ittu

mis

en a

nsio

sta

seko

itus

lapi

ot ja

kul

utus

-le

vyt

kest

ävät

pid

empä

än ja

huo

ltos

eiso

kit

vähe

nevä

t.

Mo

nip

uo

lise

t ty

hje

nn

yso

min

aisu

ud

etSe

koit

in v

oida

an v

arus

taa

jopa

nel

jällä

tyh

jenn

yslu

ukul

la

eri t

arko

ituk

sia

vart

en.

Aut

oon,

tuo

teko

neel

le,

pesu

vede

n po

isto

on, y

ms.

Rak

enn

ettu

kes

täm

ään

Erit

täin

vah

vast

i mit

oite

ttu

ja r

aken

nett

u ru

nkor

aken

ne

pitä

ä se

koit

tim

en m

uodo

ssaa

n vu

osie

nkin

jälk

een.

Hel

pp

o h

uo

llet

tavu

us

Yläp

uolis

en m

oott

orin

ja v

aiht

eist

on s

ekä

isoj

enhu

olto

luuk

kuje

n an

sios

ta h

uolt

o ja

puh

dist

us o

nhe

lppo

a ja

nop

eaa.

LAPA

MIX

ER s

eko

itti

met

- T

eho

kkaa

mp

i ta

pa

seko

itta

a

Slit

tåli

g p

lan

etvä

xel

Öve

rdim

ensi

oner

ad, h

ärda

de k

uggh

jul i

ett

gen

erös

t ti

lltag

et o

lje b

ad M

indr

e sl

itag

e på

dri

vlin

an. I

ngen

ol

jepu

mp

elle

r ol

jete

mpe

ratu

rs m

ätar

e be

hövs

.

Per

fekt

bla

nd

nin

gG

enom

att

anv

ända

mot

strö

msp

rinc

ipen

blir

bla

ndni

ngen

pe

rfek

t ba

ra e

fter

ett

par

var

v. B

land

ning

ssko

vlar

na

rote

rar

lite

omva

rand

ra v

arje

var

v. In

ga d

öda

stäl

len.

Ko

rt b

lan

dn

ing

stid

Mer

bet

ong

per

tim

me,

mer

vin

st u

nder

bla

ndar

ens

livs-

tid.

Kor

t bl

andn

ings

tid

bety

der

ocks

å m

indr

e sl

itag

e pe

r bl

andn

ing

och

man

spa

rar

i slit

dela

r oc

h se

rvic

e.

Fler

a tö

mn

ing

slu

cko

rLA

PA M

ixer

kan

för

ses

med

upp

till

fyra

töm

ning

sluc

kor.

T.ex

. en

för

färd

igbe

tong

, en

för

elem

ent

beto

ng, e

n fö

r re

ngör

ing

osv.

Gjo

rd f

ör

att

hål

la l

äng

eKr

afti

g ko

nstr

ukti

on o

ch b

land

ning

skar

et h

ålle

r fo

rmen

ef

ter

årti

onde

n av

anv

ändn

ing.

Lätt

ser

vice

Topp

mon

tera

d dr

ivlin

a gö

r se

rvic

e oc

h da

glig

ren

göri

ng

snab

b oc

h lä

tt.

LAPA

mix

er ä

r ko

nstr

uera

d fö

r ko

rt b

land

ning

stid

, äve

n

för

svår

blan

dad

mar

kfuk

tig

beto

ng, g

enom

att

anv

ända

mot

strö

msp

rinc

ipen

. Mer

än

60 å

rs e

rfar

enhe

t ha

r ge

tt

tillf

örlit

lighe

t oc

h ef

fekt

ivit

et i

mån

ga o

lika

kräv

ande

för

-

hålla

nden

.

• K

ort

blan

dnin

gsti

d

• M

er b

eton

g pe

r ti

mm

e, m

axim

al p

rodu

ktio

n

• M

er v

inst

und

er b

land

aren

s liv

stid

• E

nkel

och

tål

ig k

onst

rukt

ion,

min

dre

still

astå

ende

Stan

dard

och

spe

cial

till

verk

ade

blan

dare

Blan

dare

för

:

• B

eton

g fö

r el

emen

tfab

rike

r

• F

ärdi

gbet

ong

• B

ygg

proj

ekt

• G

las

indu

stri

n

• T

illve

rkni

ng a

v la

gnin

gs a

sfal

t

• A

sk b

land

ning

1. 2. 3.

4. 5.

6.

SSSSSSSSSSSlllllllit

Öv

Öv

Öv

Öv

Öv

Öv

Öv

Övvveeeeeeeeee iill

1.

PPPPeeeeeeeeee

Ge

Geennnn

2.

Ko

Me

tittd

3.

Fle

LAAAAAAPPPP

T

4.

GGGGGGGjjjjjjjoooooo

KrKrKrKrKrKaaaaaa ffffft

5.

LLääääääättttt

ToTopp

6.

1.

2. 3.

4.

5.

6.

LAPA

MIX

ER -

Ett

bät

tre

sätt

att

bla

nd

a

62



ÅR: 2004 LEVERANTÖR: Tecwill Oy, Finland BESTÄLLARE: SÖRAB AB, Sverige BLADNINGS FABRIK MODEL: COBRA C100 Askbladning station BLANDARE: L-4000TY, Kapacitet 4000 l ASKA SILORNA: 2x150m³ BINDEMEDEL SILO: 1x80m³ STYRSYSTEM: Tecwill WillControl (Windows XP baserad)

63

64

65

66

67

68

69

70

jjs27

Text Box

Bilaga 7 Exempel från Röbäcks Sweden AB

71

72

73

Box 1410 Telefon: +46 90 428 00 www.robacks.se S-901 24 Umeå Försäljning: +46 90 428 04 [email protected] Sweden Reservdelar och Service: +46 90 428 11 Fax: +46 90 428 28

Röbäcks Sweden AB har egen tillverkning av flera olika typer av blandare så som: • Frifallsblandare • Tvångsblandare • Kontinuerliga blandare Frifallsblandaren är den vanligaste blandartypen med många fördelar: • Lågt energibehov • Effektiv blandning • Lång livslängd • Liten förslitning Vår standardmodell av frifallsblandare BFC tillverkas i storlekar upp till 9 m3. BFC blandaren är en väl beprövad konstruktion med genomgående mycket hög kvalitet på trumma, axlar, drivpaket och slitmaterial. Vi kan på vår konstruktionsavdelning anpassa både in- och utmatningsstup. Hos oss finns en nära kontakt mellan konstruktion och produktion, vi kan därför lätt övervaka och granska alla kritiska moment i tillverkningen allt för att säker-ställa den kvalitet som Röbäcks Sweden AB är kända för och stolta över.

Frifallsblandare

Vi erbjuder olika leverantörers standard-motorer och växlar till våra blandare allt efter kundens önskemål och behov.

74

Box 1410 Telefon: +46 90 428 00 www.robacks.se S-901 24 Umeå Försäljning: +46 90 428 04 [email protected] Sweden Reservdelar och Service: +46 90 428 11 Fax: +46 90 428 28

På insidan av blandarna har våra konstruktörer ut-vecklat ett avancerat skovelsystem av Hardox slitstål. Ett system som medför snabb inlastning samt en kort och intensiv blandning. Blandaren uppfyller krav för 60 sekunders blandningstid och kan med för-del användas för blandning av produkter som: • Betong • Aska • Restmaterial Blandaren blandar satserna snabbt och exakt varje gång och med en livslängd som är svårslagen. Vi erbjuder infodringar av gummi eller polyuretan. Polyuretan är ett högdämpande material med egen-skaper som gummi men med en bättre slitbeständig-het, rivhållfasthet, styvhet och elasticitet. Polyuretan är dessutom olje- och väderbeständigt.

Några av fördelarna med en frifallsblandare från Röbäcks Sweden AB är • Ekonomisk • Lång livslängd • Förbrukar lite energi • Slittålig • Klarar olika drifter • Support • Beprövad teknik

• Dokumenterad • Många olika storlekar • Blandningsförmågan • Reservdelar • Kort leveranstid • Anpassningsbara • Hög kvalitet

Röbäcks Sweden AB tillhanda håller även reserv- och slitdelar till Lasco, Abece, Zinda, Sermec, Nello, m.fl. frifallsblandare.

Tveka inte att ta kontakt med oss på Röbäcks Sweden AB Vesa Julkunen VD 090-428 07 [email protected] Håkan Jonasson Försäljning 090-428 04 [email protected] Fredrik Lindvall = Marknadsföring/Försäljning 090-428 16 [email protected] Karl-Arne Lindgren = Reservdelar 090-428 11 [email protected]

75

Documents

Askdeponi i bergrum