ATLAS EN SNABBPRODUCERAD ATLAS ÖVER FARSTA – STOCKHOLM – SVEALAND – SVERIGE

> REPRESENTATION 3 @ KTH-A // LÄRARE: CLAES SÖRSTEDT + VERONICA SKEPPE // 2014–15

[V.1.0@WORK ]

ÄMNE: Vind

SKALA: 1:2 miljoner

DATAKÄLLOR: SMHI http://opendata-download-metobs.

smhi.se/explore/?parameter=2

LAGER: Sverige med kommungränser, stormfoto, longitud-

och latitudlinjer, kordinater, vindriktning och styrka.

KOMMENTAR/METOD: Kordinater och styrka tagna från

SMHI databas. Sedan konstruerade vi ett Exceldokument

enligt nedan.

ÄMNE: VALRESULTAT 2014

SKALA: 1:2 miljoner

DATAKÄLLOR: Lantmäteriet (slu get), opengov.se

Lager: valresultaten i hela landet, valresultat per kommun,

kommuner i sverige

METOD/KOMMENTAR: det är viktigt när man slår ihop alla

lager att slå ihop dem rätt. Kom ihåg att använda system

inställningen när man lägger in kommunerna för det blir

problem när man har å,ä,ö. Det är viktigt att all kodning,

när man använder sig av kategoriinställningen, blir rätt så

dubbelkolla.

ÄMNE: Snötäcke, medelvärde antal dygn per år 1961-90

SKALA: 1:2 miljoner

DATAKÄLLOR: http://opendata-view.smhi.se/klim-stat_sno/

wms?layers=dygn_med_snotacke

LAGER: - Sverige i gränser efter snötäcke

- Proportionell stegring, 25 dygn per steg

- Färgskala i nio nyanser, från < 25 till 201-225 dygn

METOD 1: Importera och behandla vald WMS-data i QGIS

2. Exportera därifrån i lämpligt filval

3. Behandla i Rhino för att skapa höjdnivåer

4. Färgskalan görs i Photoshop

5. Färdigställs i InDesign (rubrik, förklarande text m.m.)

6. Skriv ut som PDF

KOMMENTAR: Att importera till QGIS var till en början

svårt, men efter att det var gjort var resten av arbetet

tekniskt sett enkelt. Utmaningen låg snarare i att göra en

representation som kommunicerade tydligt och är enkel

att tolka.

ÄMNE: Luftkoncentration av Svaveldioxid år 1998 och 2012

SKALA: 1:2 miljoner

DATAKÄLLOR: SMHI

LAGER: 12CAIR_SO2__M

METOD/KOMMENTAR: svaveldioxidhalten i luft, jämförelse

mellan 1998 och 2012.

ÄMNE: Nederbörd i Sverige 2013

SKALA: 1:2 miljoner

DATAKÄLLOR: SMHI

LAGER: LAND5L, RRY_1313

METOD/KOMMENTAR: Gradientfyllning

ÄMNE: Vattenflöden

SKALA: 1:2 miljoner

DATA/KÄLLOR:

http://www.smhi.se/klimatdata/hydrologi/sjoar-och-vatten-

drag/ladda-ner-data-fran-svensktvattenarkiv-

1.20127

http://www.smhi.se/.../ladda-ner-data-fran-svenskt...

gör så här:

1. Ladda ned Vattenförekomster-vattenytor SVAR2012_2.zip

2. QGIS - öppna upp. Där är flödesgeometrien men inga

flöden.

3. Visualisera istället flödets avstånd RAVM.

Använd EGENSKAPER - STIL - ENKEL SYMBOL - ENKEL-

LINJE - DATADEFINIERADE

INSTÄLLNINGAR. Multiplicera värdet för att reducera ska-

lan (alltså RAVM*0.0001 typ)

4. Ta bort havsflöden (för stora.)

METOD/KOMMENTAR: Information från SMHI har tagits in

i QGIS. Sedan är den bearbetad i Photoshop, Illustrator och

Indesign.

ÄMNE: Hydrografi

SKALA: 1:1 miljon

DATAKÄLLOR: http://www.smhi.se/klimatdata/hydrologi/

sjoar-och-vattendrag/ladda-ner-da-

ta-fran-svenskt-vattenarkiv-1.20127

http://www.smhi.se/klimatdata/hydrologi/sjoar-och-vatten-

drag/ladda-ner-data-fran-svenskt-vattenar-

kiv-1.20127

LAGER: havet, sjöar och vattendrag

METOD/KOMMENTAR: Information från SMHI har tagits in i

QGIS. Sedan är den bearbetad i Illustrator och Indesign

ÄMNE: Vägar

SKALA: 1:1 miljon

DATAKÄLLOR: vägkartan vektor (Lantmäteriet), oly-

cksstatistik (Transportsyrelsen)

LAGER: vägar (motorväg, motorfarled, övrig riksväg,

allmänväg, bilväg och gator), dödsolyckor rapporterade till

polisen

METOD/KOMMENTAR: vägarna har tjocklek och färg efter

betydelse för transport genom landet. Sedan är vägarna

representerade i fallande ordning efter deras betydelse för

transport. Olyckorna är inlagda från en .Csv fil med koor-

dinater. (Vi har komplett olycksstatistik från 2010 rörande

stockholms- och angränsande län)

ÄMNE: Industriutsläpp

SKALA: 1:1 miljon

LAGER: Östra Svealand karta

DATAKÄLLOR: Finns på tempen under 01 Material / B2,

CSV-fil som heter Industriutsläpp

Kommungränser

Industriutsläpp

Färger

METOD: Importera och behandla CSV-fil i Qgis. Exporterat

till Photoshop. Skrev ut till PDF.

KOMMENTAR: Svårttydligt program och svårt att hitta

relevant information/data. Vi hade tänkt oss en annan

representation men information för den metoden fanns inte

tillgängligt för Qgis.

ÄMNE: Skyddade naturområden

SKALA: 1:1 miljon

DATAKÄLLOR: NaturvŒrdsverket,ÊMiljšdataportalen

(http://mdp.vic-metria.nu/miljodataportalen/)

LAGER: Nationalparker, Naturreservat, Naturminnen, Bio-

topiska skyddsområden, Vattenskyddsområden, Kulturmin-

nen, RAMSAR, Natura 2000

METOD/KOMMENTAR: Informationen finns att hŠmta ur

olika kartor: översikt, terräng och vägkartor på Naturvårds-

verket. Vi har färgat de olika naturområdena, de som har

mest med vatten att göra i olika blå nyanser och de som

har mest med land att göra i olika gröna nyanser. De är

gjorde med en viss transparens så att när de överlappar

varandra blir färgstyrkan en indikation på styrkan i skyddet

av olika områden: Ju starkare färg desto starkare skydd.

ÄMNE: MARKANVÄNDNING

SKALA: 1:1 miljon

DATAKÄLLOR: EEA (EUROPEAN ENVIRONMENT AGENCY)

LAGER: URBAN BEBYGGELSE (MAX 200m MELLAN HUS-

EN), kvantifierade i med ett Voronoidiagram (destu större/

oftare förekommande städer, destu intensivare nät)

METOD/KOMMENTAR: Från satellitbilder hämtades in-

formation om svenska städers utbredning, vilken kvantifi-

erades och visaulsierades i ett voronoidiagram. Under syns

originalinformationen om städernas utbredning.

ÄMNE: Batymetri

SKALA: 1:600 000

DATAKÄLLOR: The Baltic Sea Bathymetry Database (http://

data.bshc.pro/), Länsgränser SCB (http://www.arcgis.com/

home/item.html?id=912b806e3b864b5f83596575a2f7cb01)

LAGER: Batymetri 32 bit GeoTIFF, Länsgränser Länsgräns-

er_SCB_07

METOD/KOMMENTAR: Den fria datan är begränsad till

varierande approximeringar på minst 500x500 meter varför

vi valde att inte ta ut faktiska djupkurvor från TIFF-filen. Det

skulle inneburit ytterligare approximeringar, och därför inte

representera datasetet korrekt. Istället använde vi TIFF-

bildens gråskala tillsammans med djupinformationen för

att färgsätta vår karta: en inverterad orange färgskala i 20

nyanser med maxdjupet definierat från bildens data och

mindjupet satt till noll manuellt.

Länsgränserna togs från SCBs fil. Vi valde att ha med alla

länsgränserna då de effektivt fungerar som landlinje.

Valet av skala 1:600 000 gjorde vi för att djupinformationen

i de grunda delarna av vårt tilldelade utsnitt var mycket

knapphändig: resultatet sade i princip ingenting, och visu-

ellt blev det mycket torftigt. I 1:600 000 får man istället en

bra uppfattning om djupförhållandena i skärgården, och det

visuella resultatet blir mer slående.

ÄMNE : Trafikflöden i Stockholms Län

SKALA: 1:200 000

METOD: Vi började med att hämta info (filformat) från

lantmäteriet, vägnät och kustlinjer. Trafikflödesdatan kunde

vi inte få i något digitalt filformat, vi sökte både på trafikver-

ket och stockholmstad med Vi började med att hämta info

(filformat) från lantmäteriet, vägnät och kustlinjer. Trafik-

flödesdatan kunde vi inte få i något digitalt filformat, vi

sökte både på trafikverket och stockholmstad med mera.

Men vi blev hänvisade till informationen nedan, som var

den infon vi utgick ifrån: https://nvdb2012.trafikverket.se/

SeTransportnatverket

Vi bearbetade infon i QGIS när vi sorterade och bestämde

vad som var relevant för att visa Trafikflödet på bästa sätt.

3. Datan som visar trafikflödet infogade vi manuellt i Illus-

tator, där förstärkte vi vissa leder där trafikflödet är större.

4. För att stärka vår vision om en nattbild över Stockholm

gjorde vi lite efter effekter i Photoshop innan vi kände oss

nöjda med resultatet.

ÄMNE: Vattenhöjning över en 600-års period.

Baserad på FN:s 100-årsprognos av land-, och vattenhöjn-

ing.

SKALA: 1:200 000

DATAKÄLLOR: Tätortskartan från K:servern

SMHI:sjökort geodata.se/höjddata raster

LAGER: ./50 meter ho?jdkurvor/Stockholms la?n 50 m/5

METODER + DATA

meter ./tolla_Hojddata50mRaster_184189872/hojdda-

ta50m_1302_3006/dem50m_6489275_606023.tif

./Ta?tortskartan_vektor/tatort/0336/my_0336.shp

METOD/KOMMENTAR: QGIS:

Extrahera höjdkurvor från .tif-bilden

Katergorisera höjdkurvor inom intervall (5m)

Specifiera yta över 5m i .tiffen

Illustrator:

Lageruppdelning från QGIS

Städa lagren, rensa kantlinjer etc.

ÄMNE: Jordarter

SKALA: 1:200 000

DATAKÄLLOR: Lantmäteriet, (SLU GET)

LAGER: JORDARTER_25_100k_1403_3006

METOD/KOMMENTAR: info om landhöjning efter inland-

sisen från wikipedia.

ÄMNE: medianinkomst för Familjer (20+år) efter samman-

räknad förvärvsinkomst.

SKALA: 1:200 000

DATAKÄLLOR: SCB

LAGER: IF1_rutaSW_region_2012.shp, mk_get.shp, mh_

get.shp, ms_get.shp

METOD/KOMMENTAR: Shape-fil med nummerdata inmatad

som vektorlager i QGis, samt ytterligare vektorlager

bestående av shape-filer med konturer av sjöar, hav samt

tätorter. Nummerdatan har formen av ett rutnät med min-

dre rutor där befolkningsdensiteten är högre, vilket gjorde

det svårt att redigera grafiken annat än med färger. Det

går att skapa polygoncentrumpunkter i varje ruta och efter

detta ändra formen på rutorna, men då dessa rutor inte lig-

ger på koordinater utan på en specifik plats inom rutnätet

så hamnade många av rutorna ovanpå varandra och gjorde

därmed kartan än mer svårläst.

Därför valde vi att behålla rutorna men kategorisera

indatan i 4 kategorier genom att dupcilera lagret 4 gånger

och sedan lägga filter som specificerar de inkomstspann

som skulle representeras inom respektive kategori, och

tilldelade sedan dessa lager varsin färg. Efter detta katego-

riserades lagren i ett jämnt intervall i 5 steg, på detta lades

en gradient från 50-100 % opacitet i lagrens respektive

färg. Detta gav dels 4 kategorier som blir åtskiljbara genom

olika färger, samt en gradering inom dessa kategorier för

att ge ytterligare förståelse för inkomstfördelningen. De

övriga lagren gavs en svart fyllnad och lade över rutlagret

för att tydliggöra landskapets uppbyggnad och dölja rutor

som hamnat mitt ute på öppet vatten. Kartan tog sedan in i

Indesign där ortnamn och legend tillfördes till kartan.

ÄMNE: Marktäckedata

SKALA: 1:200 000

DATAKÄLLOR: metria: http://gpt.vic-metria.nu/data/mark-

tackedata/Vektor/

LAGER: Stad/anlagda ytor, skog, åkermark/betesmark och

vattenlandskap.

METOD/KOMMENTAR: på länken ovan hittas all marktäcke-

data för hela Sverige uppdelat i län. Denna information är

mer detaljerad än vad vi har presenteratpå vår karta – stad/

anlagd yta är till exempel uppdelad i tät stadsstruktur, gles

stadsstruktur, industri, väg och järnväg, hamnområden,

flygplatser osv

ÅMNE: Bottensediment

SKALA: 1:200 000

DATAKÄLLOR: Lantmäteriet/SGU

LAGER: Bottenmaterial

METOD/KOMMENTAR: Vi märkte upp de olika bottenma-

terialen i olika färglager i QGIS. Sedan tog vi över filen till

illustrator och ändrade färgerna till olika prick-swatches.

ÄMNE: medianinkomst för Familjer (20+år) efter samman-

räknad förvärvsinkomst.

SKALA: 1:200000

DATAKÄLLOR: SCB

LAGER: IF1_rutaSW_region_2012.shp, mk_get.shp, mh_

get.shp, ms_get.shp

METOD/KOMMENTAR: Shape-fil med nummerdata inmatad

som vektorlager i QGis, samt ytterligare vektorlager

bestående av shape-filer med konturer av sjöar, hav samt

tätorter. Nummerdatan har formen av ett rutnät med min-

dre rutor där befolkningsdensiteten är högre, vilket gjorde

det svårt att redigera grafiken annat än med färger. Det

går att skapa polygoncentrumpunkter i varje ruta och efter

detta ändra formen på rutorna, men då dessa rutor inte lig-

ger på koordinater utan på en specifik plats inom rutnätet

så hamnade många av rutorna ovanpå varandra och gjorde

därmed kartan än mer svårläst.

Därför valde vi att behålla rutorna men kategorisera

indatan i 4 kategorier genom att dupcilera lagret 4 gånger

och sedan lägga filter som specificerar de inkomstspann

som skulle representeras inom respektive kategori, och

tilldelade sedan dessa lager varsin färg. Efter detta katego-

riserades lagren i ett jämnt intervall i 5 steg, på detta lades

en gradient från 50-100 % opacitet i lagrens respektive

färg. Detta gav dels 4 kategorier som blir åtskiljbara genom

olika färger, samt en gradering inom dessa kategorier för

att ge ytterligare förståelse för inkomstfördelningen. De

övriga lagren gavs en svart fyllnad och lade över rutlagret

för att tydliggöra landskapets uppbyggnad och dölja rutor

som hamnat mitt ute på öppet vatten. Kartan tog sedan in i

Indesign där ortnamn och legend tillfördes till kartan.

ÄMNE: Antal personer med mer än 3 års eftergymnasial

utbildning per utsnitt om 250x250 meter.

SKALA: 1:50 000

DATAKÄLLOR: SCB

LAGER: A9_rutaSW_region_2014101, mh_get.shps

METOD/KOMMENTAR: Shape-fil med nummerdata inmatad

som vektorlager i QGis, samt ytterligare ett vektorlager

bestående av shape-fil med konturer av vattendrag. Num-

merdatan har av någon anledning formen av ett rutnät med

mindre rutor dÄr befolkningsdensiteten Är hägre, varför

vi får den visuella läsbarhetens skull ville utjämna denna

storleksskillnad. Vi skapade därför polygoncentrumpunkter

i varje ruta. Därefter kategoriserades indatan i 10 jämna

steg, och på detta lades en gradient från svart till ljusgrått.

I Illustrator gjordes vattenkonturerna till en lagermask med

ett fotografi.

ÄMNE: Berggrund

SKALA: 1:25 000

DATAKÄLLOR: SGU: Berggrund vektor, Lantmäteriet: Höjd-

data 2m raster, Översiktskartan vektor

LAGER: Bergartsytor. Vattendrag (ms_get.shp). Höjdkurvor

5m vektor.

METOD/KOMMENTAR: Berggrundsytor: Layer options -

Style: Categorized, Kolumner (Bergart, Bergart_2, Ber-

gart_3, Bergart_4, Textur) klassifieras i fyra lager för att

få med alla 8 kolumner med bergarter. Höjdkurvor 5m

vektor - konturer extraherade från höjddata 2m raster. Få

bort kantlinjer- Layer options - style - symbol- simple fill -

border style: no pen. Efterarbetad i Illustrator.

ÄMNE: SLUTTNINGAR

SKALA: 1:25 000

Bild 1 (Höjdkurvor)

DATAKKÄLLOR: Länsstyrelsen (DEM) Raster50m

LAGER: .TIF-filen

METOD/KOMMENTAR: Skapade ett rasterklipp (Raster >

Extrahera >Klipp) av DEM-filen.

Tog sedan ut 2-meters höjdkurvor ur den (Raster > Ex-

trahera > Höjdkurvor [Se till att attributabell HOJD finns

med]).

Dessa kategoriserades sedan i ett färgspektra (Lageren-

skaper > Välj Kategoriserad istället för Enkel symbol un-

der stil > Välj HOJD > Välj färger > Klassificera > Apply)

Bild 2 (Topografisk karta)

Bild 2 (Relief topografi) DATAKKÄLLOR:

Länsstyrelsen (DEM)Raster2m

LAGER: Relief, skuggning av slänter

METOD/KOMMENTAR: Utgick från Länsstyrelsens Raster

2m.tfif.Vi använde Rasterverktygen “terränganalyser” som

finns under Rasterfliken > Terränganalys.

Om verktygen inte finns i default kan de behöva aktiveras

för att användas.

Detta görs under Plug-in flikeken > manage and install

plugins> “Raster terrain Analysis”.

Vi använde först Relief (där DEM-filen var elevationslagret).

Viktigt att Add result to projectär iklickat för att se förän-

dringarna på kartan.

Reliefen sparas som en ny fil, som man själv namger och

sparar i Relief-menyn, och blir ett nytt lager i Qgis-filen.

Skuggningslagret genereras på liknande sätt,även under

Rasterverktyg. Under stil kan man sedan ställa in exakt vad

som skall skugggas

- i vårt fall valde vi att sluttningarna skulle skuggas oavsett

om dess läge i relation till väderstrecken. Vi ladeäven på en

transparens i stilmenyn

och placerade skuggningarna ovanpå reliefen.

Bild 3 (Sluttningar över 60 grader)

DATAKKÄLLOR: Länsstyrelsen (DEM)Raster2m och Or-

tokarta

LAGER: Ortokarta + Sluttningar + järnväg, tåg och

spårvagnsstationer.

METOD/KOMMENTAR: Vi genererade sluttningsutmärkn-

ingarna med Sluttningskommandot under Rasterverktyg.

Raster2m.tif är elevationslager. När lagret var genererat

var gick vi in under stil för att begränsa intervallet av

sluttningar som visades och begränsade det till endast lu-

tningar över 60grader. Under stil bytte viäven från gråskala

till pseudo-färg och genererade färgskalor för att byta den

befintliga gråskalan till en tydligare röd färg. OBS - Or-

thokartan gör filen tung och extra svår att navigera i.

ÄMNE: Bebyggelsehistoria, byggnadsår.

SKALA: 1:25 000

DATAKÄLLOR: Bebyggelseregistret

LAGER: Bebyggelse_AB

METOD/KOMMENTAR:Man får bara ett lager genom ner-

laddning på bebyggelseregistret. Genom katogorisering

får man ut olika typ av information. Vissa områden saknar

dock information.

ÄMNE: Fornlämningar

SKALA: 1:25 000

DATAKÄLLOR: Lantmäteriet och Länsstyrelsen

LAGER: Bebyggd mark, vattendrag och fornlämningar

METOD/KOMMENTAR: Bebyggd mark, vattendrag och

fornlämningar placerades in i deras geografiska lägen med

hjälp av Q-gis. Fornlämningarnas ålder fanns i Länssty-

relsens datasamling, och fšrdes manuellt in och represen-

terades med hjälp av Illustrator.

ÅMNE: Historiska kartor

Vi har hämtat hem kartor från stockholmskällan (stock-

holmskallan.se), där man kan jämföra historiska kartor. Vi

har även hittat äldre kartmaterial på lantmäteriet. Riksan-

tikvarieämbetet har en enormt arkiv, som man kan söka i

på deras hemsida, men för att få ut kartorna måste man gå

dit.