Embed Size (px)
Citation preview
Regeringen har tagit flera initiativ i syfte att stödja en ökad måluppfyllelse i skolan.
En expertgrupp tillsattes för att analysera behovet av insatser för att stärka:
• måluppfyllelsen
• den individuella planeringen i grundskolan
Förra regeringens motiv till IUP
Ur DS 2001:19 Elevens framgång – Skolans ansvar
Nuvarande regeringens motiv till IUP
Enligt regeringens budgetpropositionen för 2007 ville regeringen skapa former för:
stödja elevernas utveckling mot målen och
sätta en lägsta garanterad nivå för lärarnas kontinuerliga utvärdering och uppföljning av elevernas kunskapsutveckling
Ur regeringens promemoria om IUP med skriftlig omdömen
Nuvarande regeringens motiv till IUP
Det finns alltså två syften med skärpningen av förordningen med IUP.
1. Undervisningen ska i högre grad inriktas mot de nationella målen.
2. Lärarnas bedömarkompetens behöver utvecklas
Skriftliga omdömen
En grundläggande förutsättning i ett mål- och resultatstyrt system är att berörda parter är väl förtrogna med de mål som ställts upp för verksamheten.
Utan goda målkunskaper är risken uppenbar att man famlar i blindo.
Skolverket: Individuella utvecklingsplaner - en studie efter införandet av nya bestämmelser i det obligatoriska skolväsendet
Hur IUP
Utformningen av den individuella utvecklingsplanen är däremot inte nationellt formaliserad och standardiserad.
1. Elevens resultat beskrivs i förhållande till hur långt eleven nått på sin väg till målen enligt den lokala pedagogiska planeringen.
…
2. Informationen bör vara formativ, d.v.s. läraren lyfter under pågående process fram elevens utvecklingsmöjligheter i syfte att stimulera till fortsatt lärande.
Ur departementspromemorian En individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen
Hur IUP
De skriftliga omdömena ska innehålla en beskrivning av elevens kunskaper i förhållande till den pedagogiska planeringen och de nationella målen.
Bedömningarna är underlag för den framåtsyftande planeringen av undervisningen utifrån läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot.
Ur Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftligt omdöme
Hur IUP
Ur Skolverkets Allmänna råd
1. Om målElevens lärare bör
beskriva hur de nationella målen har konkretiserats i undervisningen,
Den individuella utvecklingsplanen bör
sammanfattande ange vilka kunskaper och förmågor eleven ska utveckla,
Hur IUP
Ur Skolverkets Allmänna råd
2. Om bedömningElevens lärare bör
informera elev och vårdnadshavare om vilka kunskaper och kunskapskvaliteter som ska bedömas.
De skriftliga omdömena bör
utformas så att eleven och vårdnadshavaren får tydlig information om elevens kunskaper i relation till de nationella målen och lyfta fram elevens utvecklingsmöjligheter i syfte att stimulera fortsatt lärande,
Hur IUP
Ur Skolverkets Allmänna råd
3. Om undervisningkonkret beskriva vad skolan ska göra för att eleven ska utvecklas i riktning mot läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot,
Hur IUP
Ur Skolverkets Allmänna rådKommentarer
Skolans uppgift är att skapa förutsättningar för att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt mot målen att sträva mot i läroplanen och kursplanerna. Varje elevs utveckling och lärande ska stimuleras och stödjas bland annat med hjälp av återkommande utvecklingssamtal.
En förutsättning för att ett utvecklingssamtal ska kunna bli ett trepartssamtal är att de nationella målen är kända för elev och vårdnadshavare liksom hur elevens kunskaper har bedömts och att vårdnadshavaren har information om elevens kunskapsutveckling.
Hur IUP
Ur Skolverkets Allmänna rådKommentarer
Uppföljning och bedömning av elevens lärande och utveckling förutsätter att de nationella mål som undervisningen har inriktats mot är tydliggjorda.
Det kan vara svårt för elev och vårdnadshavare att se hur målen i läroplanen och kursplanerna hänger samman med undervisningen.
Det är därför viktigt att information om målen i styrdokumenten också kan relateras till en beskrivning av hur undervisningen har genomförts för att konkretisera innebörden i de nationellt fastställda målen.
Hur IUP
Ur Skolverkets Allmänna rådKommentarer
En förutsättning för att kunna stödja och stimulera elevens lärande är att känna till elevens kunskaper i förhållande till de nationella målen.
Tydliga beskrivningar i form av skriftliga omdömen av elevens kunskaper är en utgångspunkt för utvecklingssamtalet där lärare, elev och vårdnadshavare gör en framåtsyftande planering för eleven.
Hur IUP
Ur Skolverkets Allmänna rådKommentarer
Bedömningarna ska ha en formativ funktion, vilket innebär att de ska stödja elevens fortsatta lärande och lyfta fram elevens utvecklingsmöjligheter.
En sådan bedömning beskriver såväl vad eleven kan som vad eleven behöver utveckla vidare och hur detta kan stimuleras.
Denna bedömning sker under lärandets gång och påverkar planeringen av det fortsatta lärandet.
Hur IUP
Ur Skolverkets Allmänna rådKommentarer
Bedömningens syfte är att fastställa var eleverna befinner sig i sitt lärande och med en tydlig inriktning mot läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot.
Den ska också vara underlag för undervisningens utformning för att stödja elevernas fortsatta utveckling mot målen. I detta arbete ska elev och vårdnadshavare vara delaktiga.
Hur IUP
Ur Skolverkets Allmänna rådKommentarer
De kunskaper och förmågor som ska bedömas och vilka mål att sträva mot som undervisningen inriktats mot ska vara kända av elev och vårdnadshavare så att de vet vad lärandet syftar till och ska få för resultat.
Bedömningen ska inte enbart gälla kunskaper om fakta och begrepp utan också omfatta förmågor som t.ex. beskriva och förklara, göra jämförelser, dra slutsatser och lösa problem vilket tydligt framgår i kursplanernas avsnitt Bedömningens inriktning.
Ur inledning av Skolverkets stödmaterial
Just nu pågår en omfattande revidering av läro- och kursplaner samt betygsskalan.
MEN
Nästa läroplan och kursplaner ska utgå ifrån samma kunskapssyn som Lpo 94.
Uppdraget med IUP och skriftliga omdömen kommer att kvarstå.
Eleverna kommer att få betyg från årskurs 6.
Att arbeta runt kunskap och bedömning
Lärare behöver få möjlighet att utveckla och fördjupa
Sin förståelse för läroplanens kvalitativa kunskapssyn
Sin kursplanekompetens
Sin bedömarkompetensen.
Att diskutera
Ur Läroplanen:
”Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap idag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker.”
Utveckla kompetens
Sammanfattningsvis kan man konstatera att IUP-reformeninnebär ett förtydligande av läraruppdraget gällande:
- skolans kunskapsuppdrag
- kunskapssynen i styrdokumenten
- formativ och summativ bedömning (betyg)
- dokumentation
- professionellt språk
- utvecklingssamtalet
Sammanfattning
Det finns en ökande insikt om:
- att ”processen tar tid och inte kan hoppas över”
- att arbetet med individuella utvecklingsplaner måste integreras i kvalitetsarbetet och övrigt utvecklingsarbete påskolan
Utvecklingsarbete
Arbetet sker i flera steg och har sin utgångspunkt i styrdokumenten.
Det handlar om att tolka och planera utifrån den syn påkunskap och lärande som finns i Lpo och de reviderade kursplanerna. Kunna bedöma och sätta ord på elevernas lärande.
Planering – samla elevarbeten – studera elevarbeten –skriva bedömningsaspekter – beskriva elevernas arbeten – skapa bedömningsverktyg i första hand matriser –skaffa en ”bank” av illustrativa elevarbeten
Inte förväxlas
En lokal pedagogisk planering är INTE detsamma som lokala kursplaner eller lärares enskilda lektionsplaneringar.
Pedagogiska planeringar
Skapa gemensamma lokala pedagogiska planeringar
För att skapa ett gemensamt, professionellt och sakligt språk bör detta arbete utföras i arbetslag eller i ämneslag.
De gemensamma planeringarna kan sedan ligga till grund för den enskilda lärarens lektionsplaneringar.
En lokal pedagogisk planering kan vara längre eller kortare. Den kan vara för en hel termin eller över ett arbetsområde med flera ämnen inblandade.
Ur allmänna råd kommentarer
All undervisning ska vila på en lokal pedagogisk planering (LPP).
En LPP är en övergripande planering som en mer detaljerad lektionsplanering kan bygga på.
En LPP ska ha följande tre rubriker:
1. MÅL a. nationella mål. b. tolkade och konkretiserade mål
2. BEDÖMNING
3. UNDERVISNING
Planeringsmodell
1. MÅLA. Utvalda Kursplan- och läroplansmål
B. Tolkade och konkretiserade mål
Vilka mål i läroplanen och kursplanerna ska ni arbeta mot?
Utgå ifrån Mål att sträva mot, Bedömningens inriktning och eventuellt betygskriterier.
Tolka och konkretisera målen så att de blir möjliga för eleverna att förstå. Avgränsa kursplanernas övergripande mål till mål som är lämpligt för aktuellt skolår.
Identifiering av målen
FRÅGA Vilken roll har mål att sträva mot när det gäller betygssättningen? (Lärare).
SVAR: Mål att sträva mot är främst tänkta som underlag vid planeringen av utbildningen och undervisningen. Mål att sträva mot sätter inte upp någon gräns för elevens kunskapsutveckling. De anger undervisningens riktning.
Mål att sträva mot har emellertid också betydelse för betygssättningen genom att de pekar ut de kvaliteter som undervisningen skall inriktas mot och som skall ligga till grund för bedömningen. Detta framgår tydligt i avsnittet Bedömningens inriktning som inleder grundskolans betygskriterier.
Denna text är ett stöd för läraren vid identifieringen av de kvaliteter i kunnandet som skall ligga till grund för bedömningen.
Bedömning och betygssättning – Kommentarer med frågor och svar
Identifiering av målen
FRÅGA Vilken roll har mål att sträva mot när det gäller betygssättningen? (Lärare).
SVAR: Mål att sträva mot är främst tänkta som underlag vid planeringen av utbildningen och undervisningen. Mål att sträva mot sätter inte upp någon gräns för elevens kunskapsutveckling. De anger undervisningens riktning.
Mål att sträva mot har emellertid också betydelse för betygssättningen genom att de pekar ut de kvaliteter som undervisningen skall inriktas mot och som skall ligga till grund för bedömningen. Detta framgår tydligt i avsnittet Bedömningens inriktning som inleder grundskolans betygskriterier.
Denna text är ett stöd för läraren vid identifieringen av de kvaliteter i kunnandet som skall ligga till grund för bedömningen.
Bedömning och betygssättning – Kommentarer med frågor och svar
Planeringsmodell
2. BEDÖMNINGBestäm VAD (vilka aspekter) som ska fokuseras för att kunna upptäcka och bedöma kvalitetsnivån (utvecklingsnivån) påelevens arbete mot målen
Dvs VAD ska bedömas?OBS. Aktiviteten för bedömning t ex utställning eller skriven rapport, ska inte anges här.
Planeringsmodell
3. UNDERVISNINGMed undervisning avses här alla aktiviteter som läraren initierar och leder. Undervisning innebär inte endast att läraren beskriver, förklarar eller ger texter att läsa, utan det inbegriper även samtal och övningar i olika former – dessa kan göras enskilt, i grupp eller i helklass.
Under denna punkt planeras vilket innehåll undervisningen ska ha.
Faktakunskaper Vad eleverna måste känna till, fåbeskrivet, förklarat och insatt i sitt sammanhang
Grundläggande Vad eleverna måste träna ochfärdigheter automatisera
Förmågor som De kunskapskvaliteter – förmågor –ska utvecklas som är uppsatta som mål för lärandet
4. ANVÄNDA OCH VISA UPP KUNSKAPER
Formulera en eller flera öppna frågor eller uppgifter som gör att eleverna måste använda det de lärt under det planerade arbetsområdet
Dvs eleverna ska använda de ”byggstenar” de arbetat med: fakta, färdigheter och förmågor
frågeställningarna, problemen eller de uppgifter som formuleras ska vara öppet formulerade och gärna utmana elevernas tänkande.
Den ska var så öppen att den kan lösas på olika sätt och påolika kvalitativa nivåer.(Tanken är att en sådan uppgift kan ersätta ett ”slutprov”)
Planeringsmodell
Planeringsmodell
Självbedömning av planeringUtgå från den planeringsmodell ni fått
Är målen hämtade från kursplanerna/ läroplanen? Från vilka mål?
I vilken grad är de nationella målen tolkade och bearbetade för att fungera och vara meningsfulla för de skolår som eleverna befinner sig i.
Är de tillräckligt utmanande för detta skolår?
Planeringsmodell
Självbedömning av planering1. Är målen hämtade från läroplan – kursplaner?
2. Bedöms de kunskapskvaliteter som kursplanerna beskriver? Tillkommer mål – försvinner mål?
3. Stämmer undervisningens innehåll
a. med målen?
b. med vad som ska bedömas enligt planeringen?
c. med vad som ska bedömas enligt Bedömningens inriktning?
Planeringsmodell
Med andra ord hänger planeringen samman och bildar en röd tråd?
Bildar MÅL – UNDERVISNING (aktiviteter) –BEDÖMNING en sammanhängande kedja?
Planeringsmodell
Det är viktigt att skilja mellan mål och medel i lärandet. Kunskapskvaliteter är mål, faktakunskaper och färdigheter är till stor del medel för att nå målen
Eleven måste ges tillfälle till att tillämpa kunskapskvaliteterna på problem, frågeställningar eller andra typer av öppna uppgifter.
Planeringsmodell
TänkvärtEleverna är sedan länge tränade på att tänka kunskap och lärande i ett helt annat perspektiv, många gånger handlar det om att kvantitet blir viktigare än kvalitet och mängden fakta viktigare än att utveckla en kompetens.
Ett inte ovanligt elevtänkande är att högre antal sidor per automatik innebär ett bättre betyg/omdöme.
Syfte att utveckla en gemensam syn på vad som är kunskapsmål
Bedömningsnivåer
Ett skriftligt omdöme kan utformas som text eller som symboler som i några steg beskriver elevens kunskaper i förhållande till i förväg lokalt bestämda kunskapsnivåer och förmågor. (sid 11)
Ur Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftligt omdöme
En arbetsmodell
I ett lokalt utvecklingsarbete kan man låta lärare i arbetslag/ ämneslag tillsammans göra en LPP.
En eller några av lärarna genomför planeringen.
Alla elevarbeten som denna undervisning genererat ligger sedan till grund för samtal om bedömning och skapandet av bedömningsunderlag.
OBS! Planeringen ska presenteras för ”någon/några”.
Det ska finnas en tydlig tidsplan och organisation.
En arbetsmodell
När eleverna gjort klart sina arbeten samlas de in för att vara underlag för diskussioner om olika kvalitetsnivåer.
Steg 1.Arbetet i arbetslaget / ämneslaget inleds med att varje lärare enskilt efter sin ”magkänsla” – intuition – bedömer elevarbetena genom att sortera dem i fyra olika ”kvalitetsnivåhögar”
Därefter skriva varje lärare ner vilka kriterier man tror sig ha använt sig när bedömningen gjordes.
En arbetsmodell
Steg 2.Arbetslaget / ämneslaget samlas för att jämföra sina listor med kriterier.
I en gemensam diskussion beslutas om vilka kriterier som är lämpliga att använda för att bedöma aktuell typ av elevarbeten.
En gemensam kriterielista skapas.
En arbetsmodell
Steg 3.Arbetslaget / ämneslaget diskuterar och bedömer elevarbetena gemensamt genom att återigen sortera dem i fyra kvalitetshögar.
En arbetsmodell
Steg 5. Ett (eller max 2) elevarbeten ur varje ”kvalitetshög” väljs ut. Dessa används för att skapa bedömningsunderlag med nivåbeskrivningar.
En matris kan skapas genom att:
1. Den kriterielista som skapats bildar den vänstra spalten med matrisens bedömningsaspekter.
En arbetsmodell
Steg 5. (fortsättning)2 a. Använd första bedömningsaspekten (kriteriet) på den
gemensamma listan
b. Ta ett elevarbetet ur högen med den bästa elevarbetena.
c. Bestäm genom gemensamma diskussioner på vilket sätt denna elev uttryckt sitt kunnande på detta kriterium.
d. Gör en gemensam beskrivning.
e. Redigera denna beskrivning till en nivåbeskrivning för högsta nivån (nivå 4) i den blivande matrisen
En arbetsmodell
Steg 6.1. Ta ett elevarbete ur den näst bästa nivåhögen och gör om
samma procedur.
2. Redigera denna beskrivande bedömning till en nivåbeskrivning för nivå 3 i matrisen.
3. Gör om samma procedur med elevarbetena ur kvalitetsnivåhögarna 1 och 2 och gör nivåerna 1 och två i matrisen.
En arbetsmodell
Steg 7.1. Ta nästa kriterium från kriterielistan.
Tag det bästa elevarbetet och använd det på samma sätt som tidigare för att skapa en beskrivande nivåbeskrivning.
2. Arbeta med ett kriterium i taget.
Tag elevarbetena ett och ett i kvalitetsordning och skapa alla nivåbeskrivningarna i matrisen.
Utvecklingsarbete
Skapa planeringar
Syfte: att tolka och diskutera styrdokument samt skapa ett gemensamt språk
Genomföra planeringar
Diskutera elevarbeten
Syfte: att skapa en gemensam bedömningsgrund samt få en gemensam syn på vad som ska bedömas samt ett gemensamt språk
Diskutera vad som bör bedömas i en bedömnings-matris och vad som bör bedömas på annat sätt
Fortsättning tillämpning
Det är viktigt att skilja mellan mål och medel i lärandet. Kunskapskvaliteter är mål , vetande och färdigheter är till stor del medel för att nå målen
Eleven måste ges tillfälle till att tillämpa kunskapskvaliteterna på problem, frågeställningar eller andra typer av öppna uppgifter.
Lärarutvärdering
En sak jag märkt av är inriktningen på utvecklingssamtalen. Det är lättare att prata om förmågor och starka sidor hos en elev än tidigare. Innan var alla nöjda om de fick höra om betyg och chans att höja detta betyg.
Nu har jag t ex kunnat prata om varje elevs starka sidor, om deras roll i grupparbeten och känsla i diskussioner och både elev och förälder har förstått varför.
När jag tar med mig matriser på utvecklingssamtalen samt jämför med elevarbeten höjer jag nivån på samtalet. Det är inget snack om att det är jag som har kunskapsövertaget.
Det blir tydligt för elever och föräldrar hur vi tänkt. Detta har stärkt mig i min yrkesroll.
Lärarutvärdering
Genom att samtala om vad som krävs med kollegor, känner jag mig säkrare vid bedömningar av elever. Utbytet med vår samarbetsskola har också varit givande (Lärare skolår 5)
Betygssättningen har underlättats. Genom att klart visa kunskapsmål och vilka förmågor som bedöms, och hur, så har samtalet med eleven (och föräldrar) fungerat bra. (Lärare skolår 7-9)
Kunskap och bedömning
Arbetsgång för att skapa matriser inom projektet.
1. Första matrisen avser att undersöka och formulera den intuitiva bedömarförmågan. Denna matris är även en övningsmatris där grundläggande regler för matrisskapande tränas. Matrisen ska inte användas inom undervisningen.
2. Andra matrisen avser att bedöma de generella kunskapskvaliteter som är mål i många ämnen. Denna matris ska bli en fungerande matris för undervisningen.
Denna matris kan kallas för faktamatris
Kunskap och bedömning
I tredje omgången ska olika grupper skapa olika typer av matriser. Varje grupp ansvar för att skapa en typ av matris.
Dessa grupper kan endera bestå av ämnesgrupper på 6-9 skolor eller att arbetslagen tillsammans på en F-6 skola ansvarar för att skapa en typ av matris.
Syftet är att få fram de matriser som behövs för att kunna bedöma alla de kunskapskvaliteter som ska bedömas enligt kursplanerna.
När man har dessa matriser kan man även använda dessa som skriftliga omdömen.
Kunskap och bedömning
Följande matriser ska skapas inom projektetFaktamatris (kan användas inom SO, NO, Sv, Språk och även till del
inom de praktiskt/estetiska ämnena)
Matris för naturvetenskapligt arbetssätt
Matris för berättande text i språk
Matris för kommunikativ kvalitet inom Eng och M-språk
Matris för problemlösning inom Ma
Matriser för den olika praktiskt/estetiska ämnena
Matris för lärprocesser (gäller för alla ämnen)
Matris för presentationsteknik (gäller för alla ämnen)
