December 2005

Att ta seden dit man kommerOm Telias affrer i Ryssland

Frord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Regeringens policy fr statliga fretag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Att gra affrer i ryssland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Telias affrer i ryssland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

de frsta stegen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

vem var telias affrspartner r 2000? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

vad anvndes Telias pengar till? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Historien om MegaFon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

fretagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

den danska advokaten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

den ryska ministern . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

anklagelser om pengatvtt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

att vlja vnner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Regeringens kunskap och agerande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Slutsatser och frslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Bilagor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

bilaga 1. kvitto p betalningen till leonid reiman . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

bilaga 2. georgious avtal med choumak . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

bilaga 3. TeliaSoneras pressmeddelande 9 mars 2005 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

4

5

Frord

Staten ger 25 procent av svenskt nrings-liv. Riksdagens uppgift r att granska re-geringens garstyrning. Kristdemokraternahar gnat en hel del tid t sdan granskning.I februari brjade vi arbetet med att grans-ka TeliaSoneras affrer i Ryssland. Det helabrjade med en enkel frga: Vem r detegentligen som TeliaSonera gr affrer medi Ryssland? Frgan hade sitt ursprung i enartikel i tidningen Affrsvrlden nr 1-3den 19 januari 2005 som berttade om deoklarheter som finns kring TeliaSonerasaffrspartners i Telecominvest och Mega-Fon.

Den 7 mars stllde Maria Larsson eninterpellation till nringsminister Thomasstros fr att frska f regeringens syn puppgifterna i Affrsvrldens artikel klar-lagd. Efter det att nya uppgifter fram-kommit stllde Maria en skriftlig frga tillnringsministern fr att terigen frska ffram ett svar om regeringens syn p hn-delseutvecklingen och vilka tgrder somregeringen mnar vidta.

Hitintills har Thomas stros inte gettngra som helst svar i sakfrgan utan hn-visar till sitt fulla frtroende fr TeliaSonerasledning. Vi har drfr sjlva frskt attfinna fakta i mlet och strukturera de oli-ka uppgifter som vi tagit del av.

I arbetet har vi gtt igenom artiklar frnbde svenska och utlndska medier frperioden mellan 1992 och 2005. Vi hargranskat utdrag ur nringsdepartementetsdiarium fr perioden 1999 till 2003 samt

vissa akter i departementets arkiv, blandannat akten om samgendet mellan Teliaoch Telenor. Vi har begrt att regeringen skaprva sekretessen p den akt som rr Teliasbrsintroduktion. Vidare har personer somstr nra Alfa Group varit behjlpliga medinformation om ngra av de rttsprocessersom tvisten mellan IPOC och Alfa har gettupphov till. Vi har ven tagit del av of-fentliga dokument frn dessa rttsproces-ser, p vilka vi grundar en del av de slut-satser vi drar i denna rapport.

Kristdemokraterna tar inte stllning ide rttstvister som pgr mellan IPOC ochAlfa Group med flera. Vi kan konstatera attinternationella handelskammarens skilje-nmnd i Genve den 25 augusti fattade ettbeslut till frdel fr IPOC1 och att en ap-pellationsdomstol i stra Karibien i mittenav oktober fattade ett beslut till frdel frAlfa Group2. Bda rttsprocesserna fort-stter nu i andra instanser.

Denna rapport r framtagen av MariaLarsson, riksdagsledamot och frsta vicepartiordfrande fr Kristdemokraterna,och Magnus Kolsj, politiskt sakkunnigvid Kristdemokraternas riksdagskansli. Fr-fattarna ansvarar sjlva fr innehllet i rap-porten. Den har inte behandlats av ngotbeslutande organ inom partiet.

Stockholm den 2 december 2005

Maria Larsson

1 http://english.pravda.ru/main/18/89/355/13916_megafon.html2 http://www.cellular-news.com/story/14892.php

6

Regeringens policy fr statliga fretag

Enligt nringsminister Thomas stros skade statligt gda fretagen vara fredmenoch fregngare.3 Men det viktigaste m-let r vrdeskapande.4 Mlet att skapa vrdestller enligt regeringen krav p lngsik-tighet, effektivitet, lnsamhet, utvecklings-frmga samt ett miljmssigt och socialtansvarstagande. Regeringens frvaltningska vara tydlig och ppen.5

Regeringen anser att det r viktigt att destatligt hel- och delgda fretagen har engenomtnkt strategi fr att hantera etiskafrgor. I den senaste verksamhetsberttel-se fr statliga fretag str det: Alla styrel-ser br besluta om att bolaget ska ha en vlfrankrad och gemensam etikpolicy. Hand-lingsprogram br finnas fr hur den etiska po-licyn implementeras samt kommuniceras s-vl externt och internt. Den externarapporteringen ska ppet deklarera bolagetsgemensamma etiska vrdegrund. De statligtgda bolagen br bedriva ett aktivt arbete idessa frgor svl i de egna fretagen som isina respektive branschorganisationer. 6 Re-geringen uppmuntrar ocks svenska fre-tag till globalt ansvarstagande genom att

upptrda i enlighet med grundlggandeinternationella normer kring mnskligarttigheter, arbetsvillkor, miljhnsyn ochbekmpning av korruption.7

I en debatt artikel i Dagens Nyheterden 27 maj 2004 skrev dvarande nrings-minister Leif Pagrotsky att: Den statliga bo-lagssfren ska tillmpa nolltolerans nr detgller fusk, mygel, mutor och annat olagligtoch oetiskt beteende. Inga fretag i Sverige rs hrt granskade och ppassade som de stat-liga fretagen. Utrymmet fr felsteg r mi-nimalt. Det r tufft, men ocks fullt rimligt.Det r den frvntan som det svenska folkethar p de statliga bolagen. Och det svenskanringslivet behver fredmen. 8

Trots den hga svansfringen i etiskafrgor har regeringen hitintills vgrat attupprtta en egen etisk policy fr frvalt-ningen av de statliga bolagen. Man harheller inte gjort ngra frsk att upprttaetiska riktlinjer fr de statliga bolagen pliknande stt som man idag har gemen-samma riktlinjer fr anstllningsvillkor frpersoner i fretagsledande stllning samtden externa ekonomiska redovisningen.

3 Verksamhetsberttelse fr fretag med statligt gande 2004, s. 54 Ibid, s. 105 Ibid, s. 116 Ibid, s. 167 Ibid, s. 178 Kapital ska verfras till lyckade bolag, Dagens nyheter 27 maj 2004

7

Ryssland r bland de lnder i vrlden somgenomsyras mest av korruption. Bland 159granskade lnder hamnade Ryssland p126:e plats p Transparency internationalsranking fr 2005.9 Trots att president Pu-tin har satt korruptionsbekmpning hgtupp p den officiella agendan10 har ut-vecklingen gtt bakt. P ett r har landettappat 36 placeringar p den internationellarankingen.11

Den omfattande korruptionen tillsam-mans med myndigheternas bristande re-spekt fr grundlggande rttsprinciper,bristande transparens i beslutsfattandet,det oskra affrsklimatet och den organi-serade brottsligheten, har lett till att de ut-lndska investeringarna i landet inte mot-svarar vad man kan frvnta sig i enekonomi av Rysslands storlek.12

I en rapport frn 2002 ger Amnesty In-ternational exempel p ngra av de affrs-metoder som anvnds i Ryssland. SomeRussian companies have missled investors.Some delay producing their accounts, othersdo not produce any accounts. Some issue newshares at a substantial discount to benefitofficials connected with the companysmanagement. Some divert profits to shellcompanies listed in tax havens, which under-

mines the rights of minority shareholders.International accounting firms have auditedthe accounts of some of these companies andone international investor is suing a largeaccounting firm for tolerating such abuse.13

Korruption utgr ett hot mot mnskligarttigheter och leder enligt FN:s utveck-lingsprogram till att fattiga och utsattamnniskor fr smre social service samti-digt som de drabbas av hgre skatter. FN:sgeneralfrsamling har slagit fast att kor-ruption kan hota stabiliteten och trygg-heten i samhllet, underminera demokra-tiska och moraliska vrden samt utgra enfara fr den sociala, ekonomiska och poli-tiska utvecklingen.14

Den ryska regeringens kamp mot kor-ruptionen har ntt ett visst momentumoch landet strks 2002 frn FATF:s (Financial Action Task Force) lista verlnder som inte vidtagit tgrder fr attmotarbeta penningtvtt.15 Men vad somocks blivit tydligt vart efter regeringenskampanj intensifierats r att kampen mot korruptionen blivit ett redskap ipresidentens hand som kan anvndas motmotstrviga tjnstemn och politiska mot-stndare.16

Att gra affrer i Ryssland

9 http://www.transparency.org/cpi/2005/cpi2005_infocus.html10 Global corruption report 2005, Transparency international, s. 20011 http://news.independent.co.uk/europe/article320804.ece12 Doing business in the Russian Federation: The human rights approach, Amnesty international

2002, s. 1-213 Ibid, s. 1514 Ibid, s. 1915 http://www.fatf-gafi.org/dataoecd/45/31/33693981.pdf16 Global corruption report 2005, Transparency international, s. 200

8

De frsta stegenRedan i januari 1992 etablerade Telia, d-varande Televerket, verksamhet i Ryssland.Man hyrde lokaler i Sankt Petersburg fratt kunna vara med och rusta upp det re-gionala telentet.17 Det var ocks tillsam-mans med det regionala, statligt gda, te-lebolaget som Televerket Radio tog initiativtill att bilda North West GSM.18 gandetkom att frdelas mellan de finska, norskaoch svenska televerken samt tre statligaryska telebolag och ett privat fretag somgdes gemensamt av cheferna fr de ryskatelebolagen. Televerkets andel i North WestGSM var cirka 13 procent.19

I brjan av februari 2000 meddeladedet d helstatliga Telia att man kpt 25 pro-cent av det ryska bolaget Telecominvestfr 700 miljoner kronor. Det hr r ettmycket viktigt steg fr Telia, sa Bo Mag-nusson som d var ansvarig fr Telias Ryss-lands-satsning.20 Sanningen var snarare attman investerat i det Luxemburg-baseradeholdingbolaget First National Holdings.Fr investeringen p 700 miljoner kronorkom man ver 29,5 procent av FirstNational Holdings som genom en serietransaktioner senare kom att ga 85 pro-cent av Telecominvest. Sljaren var tyskaCommerzbank, eller det var tminstonevad som d uppgavs.

Vem var Telias affrspartner r2000? Den 23 mars 2000 gr Commerzbank ochTelia en anmlan till Europeiska kommis-

sionen om att Telia ska f kpa en del avde aktier som Commerzbank ger i FirstNational Holding (FNH).21 Den 28 aprilgodknns kpet av kommissionen efter-som det inte anses att transaktionen kan le-da till att konkurrensen snedvrids. Kom-missionen har d uppfattningen att bdeTelecominvest (TCI) och First NationalHoldings gs av Commerzbank. I sitt press-meddelande sger kommissionen: FNHand TCI are active in the field of invest-ment in telecommunication activities in Rus-sia. Both companies are currently controlledby Commerzbank AG.22

Det har senare framkommit att Com-merzbak inte gde den del i First NationalHoldings som man slde till Telia utan attden verkliga garen i sjlva verket var endansk advokat vid namn Jeffery Galmond.Galmond sger i en edsvuren inlaga tillEastern Caribbean Supreme Court p Brit-tiska Jungfruarna att Telia genomgick enordentlig due diligence process innan dekpte sin del i First National Holdings.Dock verkar denna process inte varit till-rckligt ordentlig fr att upptcka att denriktiga garen till aktierna man kpte intevar tyska Commerzbank utan Galmond.

Informationen om vem som var denegentliga garen blev allmnt knt frraret i och med en av alla rttsprocesser omgandet av de omtvistade 25,1 procentenav MegaFon. Jeffery Galmond sger klartoch tydligt i en av sina edsvurna inlagor attdet r han som gde den delen av FirstNational Holdings som sldes till Telia2000 och att han enbart anvnt Com-

Telias affrer i Ryssland

17 Svenskarna i S:t Petersburg, Dagens industri 4 september 199218 Telias optimister vill vxa i Ryssland, Dagens industri 13 januari 199919 Telia i rysk rvsax, Dagens industri 21 februari 199520 Telia betalar 700 Mkr fr ryskt telebolag, Dagens industri 17 februari 200021 http://europa.eu.int/eur-lex/pri/sv/oj/dat/2000/c_093/c_09320000331sv00100010.pdf22 http://www.europa.eu.int/rapid/pressReleasesAction.do?reference=IP/00/416

9

merzbank som en fasad.23 Men, sger Gal-mond, 2001 bestmde sig Commerzbankfr att man inte knde sig bekvma ver si-tuationen att agera gare fr 66,58 procentav First National Holding eftersom denryska telekomsektorn inte var bankens hu-vudsakliga uppgift. Drfr verfrdes ak-tierna till Com Tel Eastern i december2001.24 Varken Commerzbank eller Teliagjorde ens d en ansats att meddela kom-missionen om de oriktiga uppgifterna manuppgav nr man notifierade sin investeringi First National Holding ret innan.

Trots att Telia rimligtvis mste ha vetatfr lnge sedan att de inte kpte sin del avFirst National Holdings frn Commerz-bank s pstr de s sent som i somras attde inte hade en aning om vem de egentli-gen gjorde affrer med. I en artikel sompublicerades den 15 augusti i Wall StreetJournal str det: A spokesman for Telia,now part of TeliaSonera AB, said the companythought it was partnering with Commerz-bank and wasnt aware of Mr. Galmondsownership. 25

Men varfr kpte Telia verhuvudtagetaktier i First National Holdings? Det var ju Telecominvest man ville skaffa sig ett

gande i. Det r om inte annat tydligt iTelias beskrivning av affren dr de bert-tade fr media att det var just Telecominvestde investerat i.26 r 2002 bytte Telia insina akter i First National Holdings mot ettdirekt gande i Telecominvest.27

Vad anvndes Telias pengar till?Vad anvndes de 700 miljoner som Teliakpte sina 29,5 procent av First NationalHoldings till? I en artikel i Wall StreetJournal i r uppges att de pengar som detd helstatliga Telia betalade fr sin del i FirstNational Holdings gick till att spda utdet ryska statliga garintresset i Telecom-invest28 och att en strre del hamnade ihnderna p Jeffery Galmond.29

Jeffery Galmond uppger sjlv i en eds-vuren inlaga att Telias pengar anvndes tillatt ka First National Holdings gande iTelecominvest. Nr transaktionerna varklara hade First National Holdings kat sittgande i Telecominvest till 85 procent. Depengar Telecominvest erhll anvnde de isin tur till att ka sitt gande i NorthwestGSM.30

23 Fourth Affidavis of Jeffery Galmond, punkt 157. 24 Fourth Affidavis of Jeffery Galmond, punkt 171-17425 German Probe Scritinizes Commerzbank CEO, Wall Street Journal 15 augusti 200526 Telia betalar 700 Mkr fr ryskt telebolag, Dagens industri 17 februari 200027 Ibid28 http://english.mn.ru/english/issue.php?2004-44-1429 Commerzbank is at Center of Probe, Wall Street Journal 25 juli 200530 Fourth Affidavis of Jeffery Galmond, punkt 170

10

TeliaSonera har idag sitt ryska gande pla-cerat i bolaget MegaFon, som r det tred-je strsta mobiltelefonfretaget i Rysslandoch det enda mobiltelefonfretaget somhar en rikstckande licens. Bolaget grun-dades 2002 genom en sammanslagning avNorth West GSM, som hade en GSM-licens fr Sankt Petersburgomrdet, ochSonic Duo som hade en GSM-licens frMoskva samt ett antal mindre regionalamobiltelefonoperatrer. Idag ser garbil-den i Megafon ut p fljande stt: Telia-Sonera 34,1 procent, Telecominvest 31,3procent, CT-Mobile 25,1 procent, IPOCInternational Growth Fund 8 procent ochComtact-C 1,5 procent.31

CT-Mobiles garandel r freml fr engarstrid. Telecominvest och IPOC, upp-backade av TeliaSonera, menar att CT-Mo-bile inte har rtt till sin andel p 25,1 pro-cent eftersom det funnits ett optionsavtalsom gett IPOC rtt att kpa denna del.

Bakom flera av garna till MegaFonfinns det dessutom ett relativt kompliceratkorsgande och det finns anledning attstudera dessa fretags bakgrund nrmare.

FretagenTelecominvests etablerades 1994 i St Pe-tersburg och till grund lg tillgngarna i tvstatliga fretag OAO Petersburg Telep-hone Network och OAO St PetersburgNational and International Telephone.Telecomivest privatiserades 1996. Dendanske advokaten Jeffery Galmond sger sigvara en av grundarna till Telecominvestoch fretagets huvudgare.

Telecominvest gs i dag av Luxem-burgregistrerade First National Holding,TeliaSonera samt North West Telecom, ettav de tidigare statliga telebolagen fr SanktPetersburgomrdet.

IPOC International Growth Fund ren investeringsfond som har sitt ste pBermuda. Fonden sgs vara gd av en danskadvokat, Jeffrey Galmond, och MichaelNorth som tidigare arbetade fr tyskaCommerzbank.

Nr Telia gick i hop med Soneras hadebda parter med sig ryska garintressen ini boet. Soneras gande var koncentrerattill 35 procent i Sonic Duo. Telia gde endel av den luxemburgbaserade fonden FirstNational Holding som i sin tur gde storadelar av North West GSM genom freta-get Telecominvest. Telia hade ven sedangammalt ett direkt gande i North WestGSM. TeliaSonera gs idag till 43,5 procentav den svenska staten och till 13,18 procentav den finska. Dessutom gs bolaget avmnga smsparare som investerade i Telianr dvarande nringsminister BjrnRosengren slde ut fretaget 2000 underfrespeglingen att Teliaaktien hade allafrutsttningar att bli en framgngsrik folk-aktie.

CT-Mobile gs av Alfa Telecom som in-gr i den ryska oligarken Michael Friedmansimperium Alfa Group. CT-Mobiles gar-skap r omstritt eftersom IPOC menar attde haft ett optionsavtal som gett dem rt-ten att kpa CT Mobiles 25,1 procent avMegaFon, vilket Alfa bestrider.

I klvattnet av garstriden om de 25,1procenten av MegaFon har en rad intres-santa uppgifter framkommit som bidrarmed tidigare oknd information omTeliaSoneras partners. Det r uppgiftersom borde f mnga vckarklockor attringa, framfrallt mot bakgrund av densocialdemokratiska regeringens mycket tyd-liga uttalanden om etiska krav p fretagdr staten har garintressen.

Historien om MegaFon

31 http://eng.megafon.ru/

11

Den danske advokaten Jeffery Galmond r en dansk advokat somsjlv menar att han kontrollerar stora vr-den i telekomsektorn i Ryssland. Han ut-mlas av TeliaSonera som en dansk juristoch mngrig investerare inom telekommu-nikation i Ryssland 32 Det frekommerdock ihrdiga rykten som pekar p att Jef-fery Galmond i sjlva verket r den ryskatelekomministerns Leonid Reimans bul-van, ngot som bda frnekar. Galmondsjlv har i sitt vittnesml i den process sompgtt p Brittiska Jungfruarna uppgett atthan r en nra personlig vn till den ryskatelekomministern Leonid Reiman.33 Entidigare affrskollega till Reiman som ock-s r bekant med Reiman hvdar atttelekomministern i sjlva verket r Gal-monds svger.34

Frgan r dock hur det gick till nr denrelativt oknda danska advokaten JefferyGalmond kom ver ansenliga ryska tele-komtillgngar och nu personligen r hu-vudgare till det tredje strsta telekombo-laget i Ryssland. Galmond menar sjlv atthan fick chansen att kpa 20 procent avSankt Petersburgs frsta privata teleopera-tr Peterstar fr drygt 530 dollar.35 Dettai brjan p 1990-talet d aktierna enligtandra investerare skulle vara vrda mngamiljoner dollar.36 En kort tid drefter skaGalmond ha slt 55 procent av dessa aktiervidare till det amerikanska bolaget Cableand Wireless fr 6,75 miljoner dollar viaen serie transaktioner ver flera skalbolagi olika skatteparadis.37

Galmond hvdar ocks att han var dri-vande nr Telecominvest bildades. Tankenmed bolaget var att det skulle bidra med

kapital frn vst fr att bygga upp SanktPetersburgs telent som frvaltades avPetersburg Telphone Network. Enligt Gal-mond kom Petersburg Telephone networkatt ga 95 procent av Telecominvest medanGalmond gde de resterade 5 procenten. En av de ansvariga cheferna p PetersburgTelephone Network och Galmonds kon-taktperson vid bildandet av Telecominvestvar Leonid Reiman. Genom en rad trans-aktioner kunde Galmond bidra med ettkapitaltillskott p 1,8 miljoner dollar tillbolaget och kom p s stt att kontrollera51 procent av kapitalet i Telecominvestsom d blev ett dotterbolag till GalmondsLuxemburgregistrerade holdingbolag FirstNational Holdings.38

Fr att dlja sitt eget gande frn en alltnyfiknare rysk press bad Galmond sin godavn Dr Boemke att frga Commerzbank,som var klient hos Boemkes advokatbyr,om de kunde agera som nominerad aktie-gare fr First Naional Holdings och Com-pus Holdings i Galmonds stlle. Meneftersom lagen i Luxemburg krver att ettholdingbolag har minst tv aktiegare,lovade Dr Boemke att agera gare fr en li-ten procentandel av aktierna i bolagen.39

Den ryske ministernInitiativtagaren till Peterstar, LeonidReimans tidigare affrspartner, AnthonyGeorgiou berttar en helt annan historia omde aktier som enligt Galmond gjorde ho-nom rik. Georgiou berttar att aktiernafrn brjan gdes av honom och Reimangemensamt genom ett bolag som hetteGlenrothes men att Reiman med hjlp av

32 Aktiegare i MegaFon enade bakom aktiegaravtal, pressmeddelande TeliaSonera 9 mars 200533 Jeffery Galmonds Fourth Affidavit, avsnitt 85- 9934 Anthony Nicholas Georgious First Affidavit, avsnitt 4735 Jeffery Galmonds Fourth Affidavit, avsnitt 11436 Anthony Nicholas Georgious First Affidavit, avsnitt 6737 Jeffery Galmonds Fourth Affidavit, avsnitt 118- 12038 Ibid, avsnitt 123-14639 Jeffery Galmonds Fourth Affidavit, avsnitt 147- 157

12

amerikanska investerare lyckades verfraaktierna till ett av honom helgt bolag Complus Holdings.40 Om Georgious ver-sion om de 20 procenten av Peterstar rkorrekt, innebr det att hela grunden frGalmonds pstdda frmgenhet frsvin-ner.

Jeffrey Galmond berttar i en av sina in-lagor till domstolen p Brittiska Jungfru-arna att han vid ett tillflle bestmde sig fr att han ville belna sin nra vnLeonid Reiman. Han verfrde drfr allasina aktier i First National Holdings ochTelecominvest till en fond i Liechtenstein,Fiduciare Commerce Trust eller FCT.Galmond gjorde sedan Reiman till fondensprimra frmnstagare.41 Den 11 novem-ber frra ret bekrftade ven Reiman atthan var fondens frmnstagare. Men dhade aktierna i First National Holdingsoch Telecominvest redan flyttats till andrahnder.42

En artikel i The Washington Times frn15 november 2004 framgr det att LeonidReiman har varit i centrum i den ryskatelekomvrlden sedan tidigt 1990-tal. Detbeskrivs ocks hur MegaFon har tilldelatsfrdelar av Reiman nr det gller tilldelningav frekvenser.43

Anthony Georgiou intygar i sin edsvurnainlaga till domstolen p Brittiska Jungfru-arna att han varit tvungen att betala tvmiljoner dollar i avgifter varav hlften gickdirekt till Remians bankkonto i Schweiz,nr han startade Peterstar. Georgiou slt ettavtal med Alexander Choumak om att av-gifterna skulle finansieras genom att

Georgiou slde sina aktier i bolaget. Chou-mak hade tidigare utsetts av centrala myn-dighetspersoner i Moskva fr att hjlpa tillmed bildandet av Peterstar44 och avgifter-na var enligt Choumak ndvndiga fr attf std av personer som behvde godkn-na att Peterstar skulle tilldelas en licens attbedriva televerksamhet.45

Oavsett om det r Galmond eller Reimansom r den egentliga garen bakom IPOCoch First National Holdings med flera bo-lag s r det i alla fall relativt tydligt att tu-rerna kring de 20 procenten av Peterstar ochde avgifter som Georgiou var tvungen attbetala fr Peterstars ursprungliga licens harvarit avgrande fr att Galmondsfren skakunnat vxa till den omfattning den haridag.

Anklagelser om pengatvttI samband med rttsprocessen p Brittis-ka Jungfruarna har revisionsfirman Price-waterhouseCoopers granskat den bolagssfrsom Jeffrey Galmond hvdar att han ger.Jonathan G A Phillips, som har gjortgranskningen, skriver [M]utch of what Ihave seen is consistent with accepted charac-teristics of money laundering schemes and Ihave been provided with no evidence thatenables me to conclude that the structureand the funds flows are not a part of a moneylaundering scheme as alleged. 46

Phillips noterar i sin rapport att mngaav de strukturer och transaktioner somhan har granskat uppvisar vissa eller alla detecken fr penningtvtt som Financial

40 Anthony Nicholas Georgious First Affidavit, avsnitt 49- 6841 Jeffery Galmonds Fourth Affidavit, avsnitt 15842 http://english.mn.ru/english/issue.php?2004-44-1443 Analysis: Russias Telecom-gate By Peter Lavelle UPI, The Washington Times 15 November

2004 44 Anthony Nicholas Georgious First Affidavit, avsnitt 1745 Ibid, avsnitt 34- 3946 IPOC International Growth Fund Limited v- OOO Alfa-Eco, Santel Limited, Avenue

Limited, Janow Properties and others. Report by Jonathan G. A. Phillips- Date 18 October2004, avsnitt 2.6

13

Action Task Force on Money Laundering(FATF) beskriver i sina typologier. Till demhr anvndandet av offshore banker, an-vndandet av skalbolag utan ngon egent-lig verksamhet, anvndandet av en mng-fald snabba elektroniska kapitalverfringarsamt anvndandet av mellanhnder ssomadvokater och sekreterarbyrer vid trans-aktioner och som delar av bolagsstruktu-rer 47.

I ett avsnitt behandlas gruppens frslj-ning av Nort West DCS till North WestGSM, det bolag dr Telia varit delgaresedan 1992. Enligt Phillips riktades en ny-emission p fem miljoner aktier till ett f-

retag vid namn Unialbert Holdings Limi-ted straxt innan North West DCS skulle sl-jas. Unialbert betalade endast det nominellavrdet p aktierna, ungefr 17 000 dollar.Mindre n en mnad senare sldes bolagetoch Unialbert fick 9,8 miljoner dollar var-p Unialbert upplstes och fem miljonerdollar delades ut till Complus Holdings ochresterande 4,8 miljoner dollar betaladesvia Galmonds advokatbyr och ytterligareen mellanhand till Augmentation Invest-ments, ett bolag i Galmondsfren.48 Detverkar allts som om Telias partner i NorthWest GSM lurat dem p flera miljonerdollar, och det bara p en enskild affr.

47 Ibid, avsnitt 2.8- 2.948 Ibid, avsnitt 7.14- 7.16

Figur 1 Frenklad figur avGalmondsfren

14

Att vlja vnnerTrots att Telia borde frsttt s tidigt som2001 att Galmond bedragit dem i frganom vem som var den verkliga garen tillFirst National Holdings och Telecominvestoch trots att PricewatarehouseCoopersrapport som visar p allvarliga misstankarom penningtvtt publicerades redan phsten frra ret, skrev TeliaSonera p ettaktiegaravtal med IPOC och Telecom-invest den 9 mars i r. I avtalet stller mansig p IPOC:s sida i striden om MegaFon.Man sger bland annat i sitt pressmedde-lande att TeliaSonera, TelecomInvest (TCI)och IPOC International Growth Fund(IPOC), huvudgarna i ryska mobilopera-tren MegaFon, meddelar i dag att de harundertecknat ett avtal som avser att strkaderas samarbete och klargra MegaFonsstyrning och verksamhet... Aktiegaravtalet

hindrar att direkta eller indirekta konkur-renter, ssom Alfa Group, har ett garintressei MegaFon. Fr MegaFons bsta, kommerdrfr parterna att arbeta fr att lsa denpgende tvisten gllande Alfas ansprk pgande i MegaFon. 49 Trots att Telia hvdarmotsatsen, r det svrt att tolka aktiegar-avtalet annorlunda n att TeliaSonera frfrsta gngen vljer sida i striden mellanIPOC och Alfa.50

Trots att TeliaSonera i sin CorporateSocial Responsibility (CSR) rapport fr2005 sger sig ha ett tydligt stllnings-tagande vad gller mutor och korruptionoch trots att bolaget understryker att enkad transparens r en nyckelfaktor fr attmotverka olagliga och oetiska beteenden51,har de allts valt att samarbeta med enfretagsgrupp vars etik r starkt ifrgasatt.

49 Aktiegare i MegaFon enade bakom aktiegaravtal, TeliaSonera pressmeddelande 9 mars 200550 Telia Sonera i ryskt dilemma, Dagens industri 10 mars 200551 Towards sustainability through telecommunications services CSR Report 2005, TeliaSonera,

s. 34

15

Vi har gtt igenom nringsdepartementetsdiarium fr tiden mellan 1999 och 2003utan att finna ett enda dokument som haranknytning till Telias affrer i Ryssland.Detta trots att Telia gjorde vad de sjlva be-skrev som en strategisk investering i br-jan av r 2000 nr bolaget fortfarande varhelstatligt. Under den period vi har grans-kat finns det ett dokument dr ven rende-raden r sekretessbelagd. Detta dokumenthar frkommit och det r allts omjligt attreda ut om dokumentet innehll ngoninformation om Telias affrer i Ryssland.

Vad visste regeringen egentligen omTelias kp av aktier i First NationalHolding? Knde de till att den egentligasamarbetspartnern inte var Commerzbankeller var de helt ovetande om Telias storasteg den viktiga strategiska investeringen?Man kan tycka att det borde vara naturligtatt ett helstatligt bolag kommunicerar medregeringen nr man gr en affr sombehver notifieras hos EU-kommissionenoch att regeringen ven r med i utfor-mandet av sjlva notifieringen.

Nr Telia senare under 2000 skullebrsnoteras och aktierna bjds ut till all-mnheten skrev regeringen och Telias sty-relse i prospektet: I St Petersburg har Teliainvesterat i det ryska holdingbolaget TCI,som ger aktier i mobilteleoperatren NorthWest GSM (som ocks gs direkt av affrs-omrde Mobil). Via North West GSM er-bjuder Telia mobiltjnster till fretagskunder.Telia ger ocks en andel i Peterstar, en stads-ntsverksamhet med en sljstyrka som till-handahller kundtjnst fr Telias fre-tagskunder. Dessutom har TCI innehav i eninternetleverantr och andra telerelaterade

verksamheter i St Petersburg-omrdet. 52

Trots att Telia varken gde aktier i Telecom-invest eller Peterstar och att regeringenrimligtvis borde ha knt till det, skriverbolaget s hr.

Nr Telia investerade i First NationalHoldings gde Telecominvest endast enminoritetsandel av Peterstar. Den serie avaffrer som ledde till att Telecominvestidag kontrollerar bolaget genomfrdes ssent som i hstas d First National Holdingsoch Emergent Telecom Ventures kpte 71procent av aktierna av amerikanska Metro-media. Kpet genomfrdes genom FirstNational Holdings dotterbolag Pisces.53

Om man r geners kan man sga att Te-lia gde 7,3 procent av Peterstar nr re-geringen godknde noteringsprospektet.Men vilken kontroll kan ett bolag anses haver ett intressebolag till ett intressebolagsdotterbolag? Och vilken ekonomisk vinningkunde Telia och dess blivande aktiegarefrvnta sig av det arrangemang som fannsd?

I ett svar p den interpellation om Teliasaffrer i Ryssland som Maria Larsson stll-de till nringsministern den 7 mars i r, hn-visar Thomas stros till TeliaSoneras egenetikpolicy som sger att fretaget inte skata emot betalningar av ngot slag som rolagliga och/eller oetiska i landet dr verk-samheten bedrivs. Svaret r behftat medflera svagheter. Dels gllde frgestllning-arna i frsta hand inte Telia som sdant utanbolagets samarbetspartner, dels skiljer sigdefinitionen t p vad som r oetiskabetalningar relativt mycket mellan Sverigeoch Ryssland, dels gller TeliaSoneras etiska riktlinjer enbart de konsoliderade

Regeringens kunskap och agerande

52 Inbjudan av frvrv av aktier i Telia AB, Stockholm 20 maj 2000, s. 9553 Telekom: First National och Emergent kper 71% av Peterstar, Nyhetbyrn Ticker 2 augusti

2005

16

fretagen54 Telecominvest och MegaFonr endast intressebolag. I den riksdags-debatt som interpellationen ledde till sastros: Vrt krav p styrelsen r natur-ligtvis att om man fr information och fak-ta p bordet som tyder p att ngon av deras partner skulle syssla med oegentlighetermste man omedelbart ta itu med det. 55

Trots att det snart gtt tta mnadersedan interpellationsdebatten, och trots att

Maria Larsson upprepat frgestllningenom TeliaSoneras investeringar i Ryssland ien skriftlig frga till nringsministern, strThomas stros fortfarande utan svar. Somfrvaltare av den strsta aktieposten ibolaget har stros ett ansvar att agera nrdet nu finns fakta p bordet som tyder patt Telias partner kan vara inblandade ioegentligheter.

54 Towards substainability through telecommunications services CSR Report 2005,TeliaSonera, s. 34

55 Riksdagens protokoll 2004/05:110 6 anf. 22

17

Vi har gnat en avsevrd tid t att g igenomngra av de dokument och artiklar sombehandlar TeliaSoneras affrspartners iRyssland. Trots det har vi bara skrapat pytan. Den avslutade rttsprocessen p Brit-tiska Jungfruarna omfattar tusentals sidormed skriftliga vittnesml, expertutltan-den och annan bevisning. Vi kan inte drangra slutsatser huruvida det r JeffreyGalmond eller Leonid Reiman som r denegentliga garen till den s kallade Gal-mondsfren. Vi kan heller inte dra ngraslutsatser om huruvida gruppen gnar sigt ekonomisk brottslighet. Men det vi settreser tillrckligt mnga frgetecken fr attman ska undra om TeliaSonera verkligenagerat p ett stt som verensstmmer meden hg etisk standard? Det reser ocksfrgetecken om regeringens agerande. Var-fr var regeringen s otydlig om Telias en-gagemang i Ryssland nr bolaget brs-noterades? Vad visste regeringen om defalska uppgifter som lmnades till EU-kommissionen nr fretaget kpte in sig iFirst National Holdings? Och vad harregeringen gjort fr att frvissa sig om attTeliaSoneras affrspartners lever upp tillde hgt stllda etiska krav som regeringensger sig ha?

Turerna kring Telias affrer i Ryssland rett tydligt bevis p att regeringen behverha en vergripande etisk policy fr sin egenbolagsfrvaltning och fr alla fretag medstatligt gande. Detta r ngot som vi krist-demokrater efterlyst i flera r. Den social-demokratiska regeringen har ofta efterlystett mer moraliskt agerande frn de priva-ta bolagens sida och har grna hllit enhg svansfring i etiska frgor s lnge dethandlar om hgtidstal. Men nr det kom-

mer till kritan har bristerna p etik i bo-lagsstyrningen varit uppenbar. Prisdump-ning, mutor, bestickning, miljskadligverksamhet och skatteplanering hos de stat-liga fretagen r bara ngra av de sakersom uppmrksammats under regeringenPersson.

En annan brist som blir tydlig ven nrdet gller Telia r svrigheten att flja uppvad som egentligen har hnt. Vilka kon-takter togs och vilka beslut fattades infrTelias investering i First National Hol-dings? Regeringens s kallade formlsastyrning mste upphra. Det r inte de-mokratisk frsvarbart att viktiga beslut fat-tas om vra gemensamma tillgngar utanatt en enda anteckning frs.

De personer som har knnedom omTelias strategiska investering fr att f ettrejlt fotfste p den ryska marknadenbehver trda fram och bertta vad de vet.Nringsutskottet br hlla en hearing meddem som var inblandade i frhandling-arna och besluten r 2000 s att vi i alla fallkan f en ngot bttre uppfattning n vi haridag om vad som verkligen hnde och vemTelia och regeringen trodde man gjordeaffrer med.

Thomas stros r fortfarande svaretskyldig p frgan om vad han tnker grafr att utrna vem som r TeliaSonerasverkliga partner i Ryssland och vad hantnker gra fr att skerstlla att Telia-Sonera inte drabbas av de beskyllningarom penningtvtt och korruption som rik-tas mot bolagets samarbetspartners. Krist-demokraterna kommer drfr att lmnain en interpellation s att nringsminis-tern tvingas att komma till riksdagen ochsvara p de frgorna.

Slutsatser och frslag

18

19

Bilagor

Bilaga 1: Kvitto p betalningen till Leonid Reiman

20

Bilaga 2: Georgious avtal med Choumak

21

22

23

Bilaga 3: TeliaSoneras pressmeddelande 9 mars 2005

24

Box 2373, 103 18 StockholmTelefon 08-723 25 00 Telefax 08-723 25 10

www.kristdemokraterna.seinfo@kristdemokraterna.se

/ColorImageDict > /JPEG2000ColorACSImageDict > /JPEG2000ColorImageDict > /AntiAliasGrayImages false /DownsampleGrayImages true /GrayImageDownsampleType /Bicubic /GrayImageResolution 72 /GrayImageDepth -1 /GrayImageDownsampleThreshold 3.00000 /EncodeGrayImages true /GrayImageFilter /DCTEncode /AutoFilterGrayImages true /GrayImageAutoFilterStrategy /JPEG /GrayACSImageDict > /GrayImageDict > /JPEG2000GrayACSImageDict > /JPEG2000GrayImageDict > /AntiAliasMonoImages true /DownsampleMonoImages true /MonoImageDownsampleType /Bicubic /MonoImageResolution 300 /MonoImageDepth 4 /MonoImageDownsampleThreshold 1.50000 /EncodeMonoImages true /MonoImageFilter /CCITTFaxEncode /MonoImageDict > /AllowPSXObjects true /PDFX1aCheck false /PDFX3Check false /PDFXCompliantPDFOnly false /PDFXNoTrimBoxError true /PDFXTrimBoxToMediaBoxOffset [ 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 ] /PDFXSetBleedBoxToMediaBox true /PDFXBleedBoxToTrimBoxOffset [ 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 ] /PDFXOutputIntentProfile (None) /PDFXOutputCondition () /PDFXRegistryName (http://www.color.org) /PDFXTrapped /Unknown /Description >>> setdistillerparams> setpagedevice