Att tolka en kommuns ekonomi utifrån årsredovisningen

God ekonomisk hushållning och balanskravet

En kort diskussion kring begreppen

Hur kan vi hitta balansen mellan olika krav?

Kommun

Kommunallagen 8 kap

God ekonomisk hushållning

Vad innebär god ekonomisk hushållning och balanskravet?

Kommunallagen 8 kap

Krav på balans i ekonomin

Skolverket

Förordningar och andra krav

Socialstyrelsen

SocialtjänstlagenKommunallagen

Kommuninvånare

Anhöriga

Massmedia

Varför ”God ekonomisk hushållning”

Kommunallagen 8 kap 1 §

Kommuner och landsting skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer.

Varför god ekonomisk hushållning?

Finansiering = Kommunal konsumtionDet gäller att hitta balansen

Finansiering = Kommunal konsumtionFör högt skatteuttag leder till en obalans

Finansiering = Kommunal konsumtionFramtida kommuninvånares konsumtionsval kommer att begränsas på grund av att man tvingas finansiera vad tidigare generationer har konsumerat.

Vad utmärker god ekonomisk hushållning!

Kommunen skatteintäkter och övriga intäkter skall kunna finansiera den löpande verksamheten och i de flesta kommuner bör också samtliga årets investeringar finansieras med skatteintäkter.

Detta medför att kommunens kort- och långsiktig betalnings-beredskap förbättras i takt med dagens inflationen.

Lyckas kommunen inte med detta, kommer på sikt både den kort- och långsiktiga betalningsberedskapen att försvagas, vilket innebär en belastning i framtiden.

Avslutningsvis!

”de levande generationen bör ej förstöra vad

de tidigare generationerna hopbragt till de

efterlevandes gagn

Kommunallagen 1953

Varför balanskravet?

• Infördes år 2000 i kommunalagens och kommunal redovisningslag.

• Anses i lagstiftningen vara en miniminivå på god ekonomisk hushållning

• Reviderades 2005.

• Tas fram enligt en speciell konstruktion. • Årets resultat i resultaträkningen med avdrag för försäljningsinkomster.

Resultatet måste då bli positivt!

Balanskravet (Kommunallagen)

• 4 § Budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna.   Undantag från tredje stycket får göras om det finns synnerliga skäl.

Balanskravet (Kommunallagen)

• 5 a § Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, skall det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande tre åren.   Fullmäktige skall anta en åtgärdsplan för hur återställandet skall ske.   Beslut om reglering skall fattas senast i budgeten det tredje året efter det år då det

negativa resultatet uppkom.

• 5 b § Fullmäktige får besluta att en reglering av ett negativt resultat inte skall göras1. om det har uppkommit till följd av ett beslut med stöd av 8 kap. 4§ fjärde stycket,2. om orealiserade förluster i värdepapper uppstått, eller3. om det finns andra synnerliga skäl.

Finansiell (ekonomisk) analys av en kommun

KontrollRisk

KapacitetResultat

Vilken kontroll har redovisningsenheten över den finansiella utvecklingen?

Vilken kapacitet har redovisnings-enheten att möta finansiella svårigheter på lång sikt?

Vilken balans har redovisningsenheten haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden?

Föreligger några risker som kan påverka redovisningsenhetenresultat och kapacitet?

RK-modellenRK-modellenFyra aspekter vid finansiell bedömningFyra aspekter vid finansiell bedömning

Identifieraproblem

God ekonomiskhushållning

eller ej?

KontrollRisk

KapacitetResultat

Budgetföljsamhet

Prognossäkerhet

Finansiella målsättningar

SoliditetSkuldsättningsgradKommunalskatt

Resultatrelaterade nyckeltalNettokostnadsandelInvesteringsrelaterade nyckeltalSkattefinansieringsgrad

LikviditetsmåttFinansiella nettotillgångarValuta- och ränteriskPensionsåtagandeBorgensåtagande

RK-modellen: RK-modellen: NyckeltalNyckeltal

Identifieraproblem

God ekonomiskhushållning

eller ej?

ResultaträkningResultaträkningResultatResultat

Belopp i mkr 2008 2009 2010

Verksamhetens intäkter not 1 6 714 6 664 6 940

Verksamhetens kostnader not 2 -26 871 -27 510 -27 828

Jämförelsestörande verksamhetsposter not 3 -142 - -1 250

Avskrivningar och nedskrivningar not 4 -638 -714 -770

Verksamhetens nettokostnader -20 937 -21 560 -22 908

Skatteintäkter not 5 19 005 19 437 19 888

Kommunalekonomisk utjämning mm not 5 2 268 2 366 3 239

Finansiella intäkter not 6 1 576 980 833

Finansiella kostnader not 6 -1 631 -944 -823

Jämförelsestörande finansiella poster not 7 0 273 -

Resultat före extraordinära poster 281 552 229

Extraordinära intäkter - - -

Extraordinära kostnader - - -

Årets resultat 281 552 229

Årets resultatÅrets resultatResultatResultat

2008 2009 2010

Årets resultat (mkr) 281 552 229

Årets resultat i relation till skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning (procent)

1,3 % 2,5 % 1,0 %

Årets resultat exkl. jämförelsestörande poster (mkr)

423 279 1 479

Årets resultat exkl. jämförelsestörande poster i relation till skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning (%)

2,0 % 1,3 % 6,4 %

Resultat exkl. jämförelsestörande posterResultat exkl. jämförelsestörande poster

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

resultat exkl. jäm.poster årets resultat

2,0%

6,4%

1,3%

5,8%6,4%

2006-2010 = 4,4% i genomsnitt per år

Årets resultatÅrets resultatResultatResultat

Ett resultat på runt 2% brukar betraktas som god ekonomisk hushållning, då det i de flesta svenska kommuner ger ett utrymme till att, förutom finansiera den löpande driften, även finansiera en stor del av kommunens investeringar.

Detta får till konsekvens att ingen eller minimal upplåning av främmande kapital behövs. Kommunens betalningsberedskap förbättras eller förblir oförändrad.

Detta gäller dock över en längre tidsperiod.

NettokostnadsandelNettokostnadsandelResultatResultat

Procent 2008 2009 2010

Verks. intäkter och kostnader (netto) 94,7 95,6 90,3

Avskrivningar 3,0 3,3 3,3

Driftkostnadsandel före jämförelsestörande poster och finansnetto

97,7 98,9 93,6

Finansnetto 0,3 -0,2 0,0

Driftkostnadsandel efter finansnetto 98,0 98,7 93,6

Jämförelsestörande poster (netto) 0,7 -1,3* 5,4

Driftkostnadsandel 98,7 97,4 99,0

NettokostnadsandelNettokostnadsandelResultatResultat

Ett nettokostnadsandel på runt 98% brukar betraktas som god ekonomisk hushållning, då det i de flesta svenska kommuner ger ett utrymme till att, förutom finansiera den löpande driften, även finansiera en stor del av kommunens investeringar.

Detta får till konsekvens att ingen eller minimal upplåning behövs. Kommunens betalningsberedskap förbättras eller förblir oförändrad.

Detta gäller dock över en längre tidsperiod.

KapacitetKapacitet

Investeringar och skattefinansierings-Investeringar och skattefinansierings-graden av investeringargraden av investeringar

ResultatResultat

2008 2009 2010

Investeringsvolym (mkr) 1 827 1 444 1 360

Investeringsvolym / bruttokostnader (%) 7 % 5 % 5 %

Skattefinansieringsgraden av investeringar (%) 50% 88% 73%

Vad är skattefinansieringsgrad?Vad är skattefinansieringsgrad?

• Skattefinansieringsgraden av investeringarna - beskriver hur stor del av kommunens nettoinvesteringar som kan finansieras med skatteintäkter när löpande driften är finansierad. 100% innebär att samtliga investeringar kan finansieras med skatteintäkter.

Under 100% tvingas kommunen låna medel. Över 100% kan kommunen amortera skulder eller öka likvida medel

ResultatResultat

KapacitetKapacitet

Balansräkningens tillgångarBalansräkningens tillgångarResultatResultat

Belopp i mkr 2008 2009 2010

TILLGÅNGAR

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar 6 5 5

Materiella anläggningstillgångar not 4 12 914 13 515 13 851

Finansiella anläggningstillgångar not 9 15 377 14 112 13 475

Summa anläggningstillgångar 28 297 27 632 27 331

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Förråd och lager 16 16 17

Kortfristiga fordringar not 10 6 237 9 527 11 154

Kassa och bank 675 1 175 482

Summa omsättningstillgångar 6 928 10 718 11 653

Summa tillgångar 35 225 38 350 38 984

ResultatResultatBalansräkningens eget kapital och skulderBalansräkningens eget kapital och skulder

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

EGET KAPITAL not 11 6 562 7 114 7 343

varav årets resultat 281 552 229

AVSÄTTNINGAR

Avsättningar för pension och liknande förpliktelser not 12 1 357 1 435 1 462

Övriga avsättningar not 13 346 313 1 518

Summa avsättningar 1 703 1 748 2 980

SKULDER

Långfristiga skulder not 14 17 379 18 008 17 955

Kortfristiga skulder not 15 9 581 11 480 10 706

Summa skulder 26 960 29 488 28 661

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 35 225 38 350 38 984

SUMMA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER

Borgensförbindelser not 16 2 780 2 694 2 612

Pensionsavsättningar inom linjen not 17 8 617 8 880 8 522

Särskild löneskatt not 18 2 089 2 153 2 067

SoliditetSoliditet

procent 2008 2009 2010

Soliditet 19 19 19

Soliditet exklusive upplåning som sker för bolagens behov 38 40 41

KapacitetKapacitet

Soliditet enligt balansräkningen

Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser

Procent2008 2009 2010

Soliditet inkl. samt. pensionsförpliktelser och löneskatt

-12 -10 -8

PensionsåtagandePensionsåtagandeRiskRisk

KontrollKontroll

Mkr2008 2009 2010

Avgifts. del, placeras av anställda402 428 452

Långfristig pensionsavsättning1 084 1 146 1 169

Ansvarsförbind. tidigare. pen. system (före 1998)8 564 8 812 8 474

Summa: Pensionsåtagande10 050 10 386 10 095

Särskild löneskatt2 439 2 520 2 449

Summa: Pensionsåtagande och löneskatt12 489 12 906 12 544

Vad är soliditet?Vad är soliditet?

• Soliditet - eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto starkare finansiellt handlingsutrymme

Har vi ”God ekonomisk hushållning” Har vi ”God ekonomisk hushållning” i Göteborgs Stad?i Göteborgs Stad?

Identifierade styrkor 2010• Starkt löpande driftsresultat

• Förbättrad balans mellan skatteintäkter och nettokostnader

• Merparten av investeringar har finansierats med skatteintäkter och försäljningar

Identifierade problem/svagheter 2010

• Inga direkta svagheter 2010

• Hur klarar dagens resultat- och skuldsättning förväntad verksamhet inom 10-15 års period?

God ekonomisk hushållning eller ej.

• Resultat Ja

• Kapacitet Nja

• Risk Ja (Pensioner?)

• Kontroll Ja