Att välja papper - · PDF fileAtt välja papper Svenskt Papper AB Stockholm 08 -772 30 00 Göteborg 031 -742 42 00 Malmö 040 -53 64 00 Jönköping 036 -34 27 00 En beslutsguide med

Att välja papper

Svenskt Papper ABStockholm 08 -772 30 00Göteborg 031 -742 42 00

Malmö 040 -53 64 00Jönköping 036 -34 27 00

En beslutsguide med checklistor

Djungel-n: Tropisk snårskog.

I Sverige finns det flera hundra papperskvalitéer i flera tusen olika varianteroch ytvikter. Många liknar förstås varandra, men ännu fler är faktiskt unika.Där finns en jättelik källa till kreativitet och möjligheter att optimera kommu-nikations-effekterna av dina trycksaker. I den här pappersdjungeln behövsdock en infödd guide som hjälper dig att snabbt hitta nya bättre vägar ochatt undvika fallgropar. Varsågod, här är den. Läs igenom den eller användden som ett verktyg i ditt arbete. Du är dessutom alltid välkommen att kon-takta oss på Svenskt Papper för råd, tips, prover och pappersdummies.Besök också vår hemsida, www.svensktpapper.se, där du hittar mer produkt-information, råd och service.

UTSEENDEOCH KÄNSLA

BILDTRYCKOCH

RASTER

FÄRGÅTER-GIVNING

LÄSBARHET

OPACITET FORMAT EFTERBEAR-BETNING

KOSTNADOCH

UPPLAGA

VIKT OCHDISTRIBUTIONS-

KOSTNAD

LIVSLÄNGD MILJÖ

Utseende och känsla

Skaffa pappersprover och låt dig inspireras. Titta på andras trycksaker.

När trycksaken innehåller många sidor; beställ pappersdummy, så vet du hur slutresultatet känns i handen.

Valet av pappersyta (till exempel glättat, matt eller obestruket) påverkar papperets tjocklek och styvhet. Bestruket glättat papper är tunnast och har minst styvhet – här kan det vara idé att välja en högre ytvikt.

När man väljer högre eller lägre ytvikt ändrasstyvheten omkring tre gånger ytviktsförändringen.

Färgtryck på kulörta papper ger en förskjutning i färgnyanser.

Det allmänna intryck man får eller den känsla som finns i en papperskvalitéberor i stort sett på tre saker: Pappers-ytan, färgen och tjockleken/styvhe-ten.

Pappersyta handlar framför allt om valen mellan: Bestruket eller obestruket,glättat eller matt, slätt eller strukturerat. Här finns också ytterligare grad-skillnader. Exempelvis kan bestruket papper vara lättbestruket, medium-bestruket eller högbestruket. De olika papperskvalitéerna ger mycket olikakänsla i den färdiga trycksaken. Men det handlar förstås också om hurjämn pappersyta man behöver ur tryckbarhetssynpunkt (det tar vi uppunder rubrikerna Bildtryck och raster samt Färgåtergivning). Av vilka skälman än väljer pappersyta ska man vara medveten om att valet påverkarandra faktorer. Om man, vid en viss ytvikt, exempelvis vill ha god ytjämnhetoch hög glans är det ofrånkomligt att papperets tjocklek minskar. Ettbestruket, glättat papper är mindre styvt och har sämre opacitet än ett obe-struket. Det kan man dock motverka genom att välja en något högre ytviktav det bestrukna, glättade papperet.

Att välja papper


Malmö 040 -53 64 00Jönköping 036 -34 27 00

Färgat papper finns i ett mycket stort antal varianter. Inom dessa kulörtapapper finns det även flera specialpapper, såsom transparenta, marmore-rade, mönstrade och papper med metallicfärgyta. Här finns en uppsjö kre-ativa möjligheter. Bästa sättet att se möjligheterna och finna inspiration äratt titta på och känna på pappersproverna. Många kulörta papper finnsockså med matchande kuvert. Visserligen kostar kulörta papper mer ände flesta vita obestrukna, men i mindre upplagor blir kostnadsskillnadernamarginella. De flesta kulörta papper är obestrukna. När man använderkulört papper i färgtryck ska man också tänka på att man får en förskjut-ning av färgnyanser jämfört med när man trycker på vitt papper.

Papperets tjocklek är inte minst viktig för hur det känns att hålla i den fär-diga trycksaken. Olika papper har olika tjocklek eller bulk vid samma ytvikt.Tjocklek och styvhet påverkas mycket av valet mellan glättat och matt pap-per samt naturligtvis valet mellan olika ytvikter. Ett glättat papper är ipraktiken sammanpressat mellan valsar och blir då tunnare och mjukare(mindre styvt) än ett matt papper. När man väljer högre eller lägre ytviktändras styvheten kraftigt, omkring tre gånger ytviktsförändringen. Det kanvara svårt att, utifrån ett enda provblad av ett visst papper, avgöra hur exempelvis en 32-sidig broschyr kommer att kännas i handen. Det ärofta en god idé att beställa en pappersdummy med rätt papper och rättsidantal, innan man beställer tryckning.

Hur tjock blir trycksaken? I tabellen ser du tjocklekar i mm för några avvåra vanligaste papper. På Svenskt Pappers hemsida hittar du riktvärdenmed tjocklekar på alla ytvikter och betydligt fler kvaliteter. Tjocklekarna kanvariera något mellan olika tillverkningar.


Malmö 040 -53 64 00Jönköping 036 -34 27 00

ANTAL SIDORKVALITET YTVIKT, G 2 16 32 64 128

IMPERIAL HALVMATT 150 0,118 0,94 1,89 3,78 7,55

170 0,131 1,05 2,01 4,19 8,38

IMPERIAL GLOSS 150 0,110 0,88 1,76 3,52 7,04

170 0,120 0,96 1,92 3,84 7,68

GOTHIC SILK 100 0,087 0,70 1,39 2,78 5,57130 0,113 0,90 1,81 3,62 7,23

170 0,148 1,18 2,37 4,74 9,47

GOTHIC ART 115 0,089 0,71 1,42 2,85 5,70

150 0,116 0,93 1,86 3,71 7,42

170 0,134 1,07 2,14 4,29 8,58

SILVERBLADE MATT 100 0,094 0,75 1,50 3,01 6,02

130 0,124 0,99 1,98 3,97 7,94

150 0,142 1,14 2,27 4,54 9,09

SILVERBLADE ART 130 0,097 0,78 1,56 3,10 6,21

150 0,117 0,94 1,87 3,74 7,49

170 0,132 1,06 2,11 4,22 8,45

SCANMATT 80 0,075 0,60 1,20 2,40 4,80

100 0,100 0,80 1,60 3,20 6,40

115 0,123 0,98 1,97 3,94 7,87

SCANGLOSS 80 0,067 0,54 1,07 2,14 4,29

100 0,086 0,69 1,38 2,75 5,50

115 0,094 0,75 1,50 3,01 6,02

SCANDIA 2000 80 0,105 0,84 1,68 3,36 6,72

130 0,170 1,36 2,72 5,44 10,88

170 0,225 1,80 3,60 7,201 4,40

LESSEBO LINNE 100 0,120 0,96 1,92 3,84 7,68

120 0,144 1,15 2,30 4,61 9,22

150 0,180 1,44 2,88 5,76 11,52

LESSEBO BOK 100 0,130 1,04 2,08 4,16 8,32

120 0,156 1,25 2,50 4,99 9,98

150 0,195 1,56 3,12 6,24 12,48

CITAT RETUROFFSET 80 0,102 0,82 1,63 3,26 6,53

100 0,130 1,04 2,08 4,16 8,32

135 0,175 1,40 2,80 5,60 11,20

FORTUNA 100 RC OFFSET 80 0,095 0,76 1,52 3,04 6,08

100 0,100 0,80 1,60 3,20 6,40

120 0,120 0,96 1,92 3,84 7,68

HOLMEN SUPER PRINT 60 0,097 0,78 1,55 3,10 6,21


Malmö 040 -53 64 00Jönköping 036 -34 27 00

Bildtryck och raster

Grundregel: Ju jämnare pappersyta, desto större möjlighet till detalj-rikt och originallikt bildtryck.

Om du vill ha bästa möjliga detaljåtergivning i bilderna, välj ett bestruket glättat papper (se sortimentstabellen längst bak).

Om du vill ha största möjliga kontrast i bildtrycket, välj ett så vitt ochytjämnt papper som möjligt.

Om det är viktigt att återge bildernas exakta färgnyanser, välj ett bestruket papper, helst glättat.

MEN: Vackert och effektfullt bildtryck kan man även åstadkomma på obestruket papper.

Om du väljer ett obestruket papper:– Använd lägre rastertäthet (se tabellen i detta avsnitt). – Välj helst lätta bilder, undvik tunga bilder.– Välj gärna närbilder, då märks den grövre bildupplösningen mindre.

Vid tunga färgbilder på obestruket papper kan man använda underfärgsborttagning i repron för att lätta upp bilderna.

Tala alltid om för dem som gör repron vilken typ av papper du valt, så att rastertäthet med mera kan anpassas till pappersytan.

Alternativ: Med stokastiskt raster kan du åstadkomma mer detaljrikt bildtryck på obestruket papper.

Ytjämnhet och rastertäthet. Valet av papper och kvalitén på bildtrycket hän-ger intimt samman. Rent trycktekniskt är grundregeln: Ju jämnare papper-syta, desto större möjlighet till detaljrikt och originallikt bildtryck. Vad gällerytjämnheten finns i stort sett följande papperskategorier att välja mellan:

ObestruketLättbestruket Matt StruktureratMediumbestruket Glättat SlättHögbestruket

Att välja papper


Malmö 040 -53 64 00Jönköping 036 -34 27 00

I kraftig förstorig är det stor skill-nad på ytstruktur mellan obe-struket papper (övre bilden) ochbestruket papper (undre bilden).

Vilka papperskvalitéer Svenskt Papper har inom respektive kategori ser dui sortimentstabellen längst bak.

Rasterpunkterna blir större på ett papper med ojämn yta, exempelvis ettobestruket papper. Det beror på att tryckfärgen flyter ut i ojämnheterna.Det kallas punktförstoring. Effekten blir att trycket blir mörkare och att bil-derna kan ge ett något oskarpt intryck. Antalet nyanser minskar och övergångarnamellan olika färgtoner blir mindre tydliga. Använder man för hög rastertäthetkan man i värsta fall få så kallad fullslagning i trycket, det vill säga de mörkarepartierna i bilderna sotar igen och blir svarta. Punktförstoring blir alltid störrepå obestruket papper än på bestruket.

Om man ska följa resonemanget om ytjämnhet och rasterpunkter skulle mankunna tro att bilder alltid helst ska tryckas på högbestruket, glättat papper.Men så enkelt är det förstås inte. Det är inget självändamål att använda såhög rastertäthet som möjligt. Man kan åstadkomma både vackert ocheffektfullt bildtryck även på obestruket papper, som i sig ger en annan käns-la och kanske harmonierar bättre med det man vill kommunicera. Men manmåste då tänka på vissa trycktekniska anpassningar och även valet av bil-der.

Bra bildtryck på olika papper kan man åstadkomma på flera sätt. Om du villha bästa möjliga detaljåtergivning i den tryckta bilden, välj ett så ytjämntpapper som möjligt, till exempel ett bestruket glättat papper. Ju jämnare pap-persyta, desto större möjlighet till detaljrikt och originallikt bildtryck. Om duvill välja ett obestruket papper, och utnyttja möjlig-heterna som finns i detsortimentet, ska du använda lägre rastertäthet. Det motverkar effekten avpunktförstoringen. Man undviker att trycket blir för mörkt eller sotar igen.Om man ska trycka tunga och färgmättade fyrfärgsbilder på obestruket pap-per bör man använda underfärgsborttagning, det vill säga minskar den totalafärgmängden redan i repron. Glöm inte att tala om för dem som gör bildre-pron vilken typ av papper bilderna ska tryckas på.

LAMPLIG

TYP AV PAPPER RASTERTATHET/

LINJER PER TUM

TIDNINGSPAPPER 65 – 85

OBESTRUKET 100 – 120

BESTRUKET, MATT 120 – 150

BESTRUKET, SILK 133 – 170

BESTRUKET, GLATTAT 150 – 170

Även valet av bilder påverkar hur bra bildtrycket blir på obestrukna papper.Använd helst lätta bilder, undvik tunga bilder. Lätta bilder är bilder somdomineras av ljusa toner och mellantoner. Typiskt för tunga bilder är att dedomineras av mörka partier. Det är svårt att få fram mörka nyanser ochmörka bilddetaljer när man trycker på obestruket papper. Genom attanvända lätta bilder motverkar man effekterna av punktförstoringen. Påobestruket papper kan det också vara idé att välja närbilder framför bildermed många små detaljer. Då märks inte den grövre bildupplösningen påsamma sätt.


Malmö 040 -53 64 00Jönköping 036 -34 27 00

När färgen flyter ut i papperetsojämnheter blir rasterpunktenstörre.


Malmö 040 -53 64 00Jönköping 036 -34 27 00

Alternativ: Med stokastiskt raster ökar valfriheten. Med hjälp av stokastisktraster (FM-raster) kan man åstadkomma detaljrikt bildtryck både på bestru-ket och obestruket papper. Stokastiskt raster har en helt annan uppbygg-nad, jämfört med konventionellt raster. Rasterpunkterna är alla lika stora,men ligger utspridda med olika täthet beroende på hur ljus eller mörk enviss del av bilden ska vara. Här talar man inte om en viss rastertäthet ireproarbetet (tätheten varierar i en och samma bild), vilket också betyderatt man inte behöver göra anpassningar av rastertäthet när man exempel-vis använder obestruket papper. Rasterpunkterna är också mindre vilketger möjlighet till mer detaljrikt bildtryck. Med stokastiskt raster riskerar manheller inte moiréeffekter.

Om du vill ha maximal kontrast i bildtrycket, välj ett så vitt och ytjämnt pap-per som möjligt. Kontrasten blir störst på bestrukna, vita papper. Olika pap-per ger olika stora kontraster i trycket. Det ger i sin tur olikheter i bildupp-levelse, exempelvis djupet i bilderna. Allt tryck är kontrast. Det är heltenkelt skillnaden mellan absorberat ljus på den tryckta ytan och reflekteratljus på den otryckta ytan. Ju ljusare ett papper är, desto större blir kon-trasterna i trycket. Och ju jämnare pappersytan är desto djupare blir svär-tan i trycket.

Om det är viktigt att återge bildernas exakta färgnyanser, välj ett så ytjämntpapper som möjligt. Även färgnyanserna i bilder påverkas direkt av valetmellan papper med olika ytjämnhet. En och samma bild kan ge mycketolika färg-intryck på ett bestruket respektive ett obestruket papper. Påobestruket papper får man färgnyansförskjutningar, vilket beror på punktförstoring och att ljuset reflekteras ojämnt på en ojämnpappersyta (det tar vi upp i nästa avsnitt). Men färgnyansförskjutningar ärinte detsamma som dåligt bildtryck. Återigen, det går utmärkt att åstad-komma vackert och effektfullt bildtryck även på obestruket papper.

Exempel på tung bild som domi-neras av mörka partier (övre bil-den) och exempel på lätt bildsom domineras av ljusa toneroch mellantoner (undre bilden).

Färgåtergivning

Om det är viktigt att åstadkomma exakta färgnyanser och maximal färgbriljans, välj ett vitt högbestruket papper, helst glättat (se sortimentstabellen längst bak).

Om du vill välja ett obestruket papper, och utnyttja de positiva möjligheterna i det sortimentet, tänk på att det uppstår förskjutningar i färgnyanserna.

Vid obestruket papper: Se upp med chromalin-kopior och liknande «förprovtryck», de visar inte exakt hur färgnyan-serna blir i tryck.

En och samma färg kan ge mycket olika färgnyanser på bestruket respekti-ve obestruket papper. I olika färgprover finns därför ofta alla färger åter-givna på både bestruket och obestruket papper. Observera skillnaden, den ärmycket stor för vissa färger. Att färgintrycket blir annorlunda på pappermed ojämn yta har främst tre orsaker:

1 Punktförstoring. 2 Färgen sjunker in mer i papperet. 3 Ljuset reflekteras ojämnt.

Även papperets vithet och kulör påverkar färgnyanserna i trycket, eftersomoffsetfärger inte är täckande färger. Särskilt när det gäller kulörta papperska man vara vaksam på att färgintrycket blir mycket annorlunda jämförtmed tryck på vitt papper. Är man ute efter exakta färgnyanser, exempelvisi logotyper eller på produkter, är det svårt att träffa rätt på kulört papper.Även om papperet är vitt men obestruket får man se upp med detta. Tänkockså på att färgnyanserna på chromalinkopior eller andra färggranna,glansiga «förprovtryck» som man godkänner före tryck, ofta ligger långtifrån slutresultatet på obestruket papper. Däremot kan digitala «förprov-tryck» eller kontrollkopior ofta göras på rätt typ av papper, men även här ärskillnaderna i färgnyanser bitvis ganska stora, vilket gäller både bestruketoch obestruket papper.

Att välja papper


Malmö 040 -53 64 00Jönköping 036 -34 27 00

Läsbarhet

Ger sämre läsbarhet:– Glättat (glansigt) papper, bländar ögat– Mycket hög vithet, bländar ögat– Starkt färgtonat papper, ger sämre kontrast.

När läsbarheten är viktigast (till exempel vid stora textmängder); välj ett obestruket papper eller ett bestruket papper som är matt (se sortimentstabellen längst bak).

Man tvingas välja mellan optimalt bildtryck och optimal läsbarhet, när manväljer papper. Den bästa läsbarheten får man på ett icke glansigt papper,det vill säga på matt bestruket eller på obestruket papper. Glättat och glan-sigt papper, som ju är optimalt för bildtryck, kan blända ögat och störa läs-barheten. Det gäller särskilt vid större textmängder. Förmågan att uppfattatext på glansigt papper kan vara ända upp till 80 procent sämre än på mattpapper. En bra kompromiss mellan bildtryck och läsbarhet är att välja ettbestruket, matt papper.

Även mycket vita papper kan blända ögat och motverka läsbarhetennågot. Gultonat papper har erfarenhetsmässigt visat sig vara skonsammareför ögat. Å andra sidan kan ett alltför mörkt tonat papper ge dålig läsbar-het på grund av att kontrasten blir för liten.

Om du ska trycka stora textmängder och det viktigaste är att läsbarhetenblir maximal, välj ett obestruket papper, gärna lätt gultonat. Eller välj ettmatt, bestruket papper.

Mycket viktigt i det här sammanhanget är också att trycket på andra sidanpapperet inte syns igenom och stör läsbarheten, det vill säga att papperethar tillräckligt hög opacitet (se nästa avsnitt).

Att välja papper


Malmö 040 -53 64 00Jönköping 036 -34 27 00

Opacitet

Trycket på papperets ena sida kan synas igenom och störa utseende och läsbarhet på den andra sidan.

Risken för opacitetsproblem är störst om man väljer en låg ytvikt av ett papper som är bestruket, glättat och har hög vithet.

Om man vill använda bestruket, glättat papper kan man motverka den sämre opaciteten genom att:– Välja en högre ytvikt– Välja ett papper med lägre vithet, exempelvis ett tonat papper eller ett trähaltigt papper.

Opacitet är ett mått på papperets ogenomskinlighet. Ett papper med lågopacitet är relativt genomskinligt. Papper med hög opacitet är ogenomskin-ligt. Olika papperskvalitéer har olika opacitet. Det beror på olika förmåga attbåde absorbera ljuset och att sprida ljuset. I valet mellan olika papper hand-lar det om att trycket på papperets ena sida, så lite som möjligt eller helstinte alls, ska synas igenom på den andra sidan. Det är särskilt i de lägreytvikterna som det här kan vara ett problem.

Men vem väljer medvetet ett papper med låg opacitet och varför tillverkasdet överhuvudtaget sådant papper? Problemet är att opaciteten påverkasav andra faktorer i ett pappersval som ofta anses vara viktigare, exempel-vis glansighet, vithet, ytvikt och papperskostnad.

Ett bestruket, glättat papper har i praktiken pressats samman mellan val-sar när det glättades. Pappersbasen blir tunnare och mer genomskinlig.Och ytan blir slätare och sprider inte ljuset på samma sätt som en matt yta,vilket betyder att även den blir mer genomskinlig. Opaciteten försämrasytterligare vid tryckningen, särskilt om man trycker mörka, täckande ytor.Detta beror på att den feta färgen tränger ner i papperet och gör det mergenomskinligt.

Det är alltså särskilt bestrukna, glättade, vita papper i låga ytvikter som kange opacitetsproblem. Men det finns å andra sidan flera goda skäl att använ-da just sådant papper – bra bildtryck, bra kontrast samt låg vikt som jupåverkar både papperskostnad och distributionskostnad. Om du vill tryckapå bestruket, glättat papper kan du motverka den sämre opaciteten genomatt:

1 Välja en högre ytvikt.2 Välja ett papper med lägre vithet,

exempelvis ett tonat papper eller ett trähaltigt papper.

Att välja papper


Malmö 040 -53 64 00Jönköping 036 -34 27 00

Ser du bilden på nästa sida ige-nom papperet?

Format

Udda trycksaksformat kan, för vissa pappers-kvalitéer, innebära ökad papperskostnad på grund av stort pappersspill från tryckarken.

Om du väljer ett udda format (ej standardformat) på trycksaken eller ett stort format (till exempel 70 100-affisch); fråga tryckeriet eller Svenskt Papper om formatet ställer till problem eller om det blir oekonomiskt med det papper du valt. Samma sak gäller om du ändrar papperskvalité eller ytvikt.

Normalt innebär inte valet av format på trycksaker någon större begräns-ning av möjligheterna att fritt välja papper. Särskilt inte så länge man hål-ler sig till standardformat som exempelvis A-serien och G-serien. Väljer manett udda format kan man dock råka ut för att vissa papperskvalitéer intefinns i lämpliga, ekonomiska tryckarkformat. Man kan visserligen trycka deallra flesta udda format på de allra flesta papperskvalitéer. Problemet är attpappersspillet i vissa fall blir mycket stort, därför att formatet på trycksakenpassar dåligt in på de arkformat som finns tillgängliga i just den valda pap-perskvalitén. Det innebär att man skär bort och slänger stora mängder pap-per som man också betalar för. Ett alternativ kan då vara att specialbestäl-la ett visst arkformat från pappersgrossisten, men det tar då väsentligt myck-et längre tid att få fram papperet och det kräver en relativt stor volym ibeställningen.

Det kan vara svårt att själv räkna ut och hålla reda på vilka arkformat sombehövs och vilka som finns tillgängliga för olika papperskvalitéer. Om manhar valt ett udda trycksaksformat är det därför alltid klokt att fråga trycke-riet eller Svenskt Papper om valet av papper ställer till problem eller om detblir oekonomiskt. Det kan till exempel visa sig att man bör välja en annanpapperskvalité eller kanske ett närliggande format för att få rimlig ekonomii trycksaken.

Om man vill ändra sitt ursprungliga val av pappersytvikt ska man tänka påatt alla ytvikter av en viss papperskvalité ofta inte finns tillgängliga i sammatryckarkformat. Det kan betyda att tryckeriet då måste använda ett oeko-nomiskt arkformat som gör att produktionen blir dyrare. Om du ändrar pap-persytvikt i ett sent produktionsskede kan det vara idé att fråga tryckerietom det får följder för kostnader och produktionstider.

Att välja papper


Malmö 040 -53 64 00Jönköping 036 -34 27 00

Efterbearbetning

Om du valt ett bestruket papper över 150 g eller ett obestruket över 200 g bör det bigas före falsning. Annars kan det uppstå sprickor.

Bestruket, glättat papper fäster sämre än obestruket papper vid limbindning. Det kan du motverka genom att: 1. undvika de mest bestrukna och glättade papperskvalitéerna, 2. välja en högre ytvikt, 3. undvika utfallande tryck mot ryggen, 4. se till att bokbinderiet använder så kallat kallim.

Obestruket papper är inte meningsfullt att lackera för att få glanseffekt. Däremot kan en lackering skydda mot stoftning. Om du vill lackera för att få högre glans, välj ett bestruket papper.

Obestruket papper är direkt olämpligt att laminera. Om du vill laminera, välj ett högbestruket glättat eller halvmatt (silk) papper.

Det är viktigt att ta hänsyn till efterbearbetningen när man väljer papper.Det gäller både falsning, bindning och yt-behandling. Här kan man annarsförstöra resultatet av allt tidigare arbete.

Falsning: Sprickor i falsen uppstår lätt på papper i höga ytvikter. I ytvikteröver 150 g för högbestruket och 200 g för obestruket bör papperet/kar-tongen bigas. Som regel går det bra att biga och vika kartong i ytvikter upptill 600 g. Däröver bör man ritsa eller göra flera bigar intill varandra.Bestruket papper i höga ytvikter är känsligare för sprickor i falsen än obe-struket. Det beror på att bestrykningsskiktet inte har lika stor elasticitetsom den obestrukna pappers-ytan. Även papper som innehåller returfiber ärkänsligare för sprickor vid falsning. En vanlig orsak till sprickor i falsen ärockså att man inte falsat längs papperets fiberriktning. Tänk på att sprick-orna syns särskilt tydligt i tryckta, mörka ytor.

Att välja papper


Malmö 040 -53 64 00Jönköping 036 -34 27 00

Se upp med sprickor i falsen, desyns tydligt på tryckta, mörkaytor.

Limbindning: Bestruket, glättat papper kan innebära problem vid limbind-ning. Risken finns att bladen lossnar. Det beror på att papperet inte sugerupp lim på samma sätt som ett obestruket papper och därför inte fäster likabra. Ofta är det dock svårt att välja bort alla bestrukna pappers-kvalitéerenbart för att maximera styrkan i limbindningen. Man kan då istället mot-verka (men inte eliminera) problemet på andra sätt:

• Välj inte de mest glättade, bestrukna papperskvalitéerna.

• Välj en högre ytvikt. Det gör att limmet får större yta att fästa på.

• Undvik utfallande tryck som hindrar limmet att fästa.• Se till att bokbinderiet använder så kallat kallim

(dispersionslim), som fungerar bättre än smältlim på bestruket papper.

• Tryck inte på den yta på omslagets insida där inlagan ska fästa. Då riskerar man att omslaget lossnar från inlagan.

• Stäm av med bokbindaren när trycksaken ska innehålla flera olika papperstyper, så att det inte uppstår problem med körbarhet (på bokbinderiet) och hållbarhet.

Lackering: Obestruket papper är inte meningsfullt att lackera (tunn hinna lackpå det tryckta arket) i syfte att uppnå glanseffekt. Men det ger ett bra skyddmot stoftning. För att åstadkomma högre glans med hjälp av lackering krävsen tätare och jämnare pappersyta. Välj då ett bestruket papper.

Laminering på ojämna pappersytor, till exempel obestruket papper, ärdirekt olämpligt. Bästa resultat får man på högbestrukna, glättade ellerhalvmatta (silk) papper. Vid laminering (tunn folie eller film läggs på dettryckta arket) av ojämna pappersytor kan det uppstå mjölkiga prickar överde små fördjupningar som finns i pappersytan. Resultatet blir då en grå-daskig yta. Särskilt tydligt blir detta på mörka heltäckande ytor. På obe-strukna, präglade eller randade papper är det svårt att få lamineringsfilmenatt fästa på hela ytan, vilket även det ger ett mjölkigt intryck.


Malmö 040 -53 64 00Jönköping 036 -34 27 00

laminat

laminat

papper

papper

Lamineringen fäster bra påjämna pappersytor, men ärdirekt olämplig på ojämna pap-persytor.

Det finns flera sätt att undvikaatt limbindningen släpper.

Kostnad och upplaga

Om upplagan är liten eller medelstor motsvarar papperskostnaden en relativt liten del av trycksakens produktionskostnad. Det ger frihet att välja papper.

Med ökad upplaga ökar papperets andel av trycksakens produktionskostnad. Då blir kostnadsaspekterna i pappersvalet viktigare.

Av den totala projektkostnaden runt en trycksak (inklusive idé, text, bild, form etc.) motsvarar papperet ännu mindre del av kostnaden, samtidigt som pappersvalet har stor betydelse för slutresultatet.

Ändrar du ytvikt på en specifik papperskvalité påverkas kostnaden proportionellt med vikt-förändringen.

Vill du ha en grov kostnadsjämförelse mellan olika papperskvalitéer, se prisindex längst bak.

Pappersvalet är förstås också en kostnadsfråga. Speciellt vid stora uppla-gor. Grundregeln är: Ju större upplaga desto större blir papperets andel avtrycksakens produktionskostnad. Vid små upplagor (till exempel 1.000exemplar) har pappersvalet mycket liten betydelse för produktionskostna-den. Då kan man alltså lugnt koncentrera sig mer på kreativa och bud-skapsmässiga pappersval och välja ett riktigt fint papper. Även vid medel-stora upplagor (till exempel 5.000 ex) har pappersvalet i regel relativt litenbetydelse för trycksakens totala kostnad. Vid stora upplagor ökar pappers-valets effekt på trycksakens totala kostnad. Och vid mycket stora upplagor(exempelvis 50.000 ex) kan det vara idé att överväga rulltryck, särskiltom trycksaken innehåller många sidor.

Om man räknar in alla projektkostnader runt en trycksak ser man i regel attpapperet motsvarar en blygsam del av totalkostnaderna. Men det är ändåså att valet av papper har stor betydelse för slutresultatet, både när det gäl-ler den trycktekniska kvalitén, det allmänna intrycket och känslan i tryck-saken.

Att välja papper


Malmö 040 -53 64 00Jönköping 036 -34 27 00

Vanligt exempel på hur liten delav en trycksaks kostnad som ärpapperskostnad.

Papper kostar i regel mer, ju mer bestruket det är (här bortser vi frånobestrukna special- och effektpapper). De ungefärliga kostnadsrelationer-na mellan lättbestruket, mediumbestruket och högbestruket papper fram-går av bilden härintill. Kostnadsskillnaderna mellan olika ytvikter inomsamma papperskvalité är i stort sett proportionella med skillnaden i vikt.Om man tycker att det av kostnadsskäl är svårt att välja papper kan man betryckeriet räkna fram kostnadsskillnaden mellan ett par alternativ. Om duvill ha en jämförande, ungefärlig prisuppfattning för de vanligaste pap-perskvalitéerna, se prisindex längst bak.


Malmö 040 -53 64 00Jönköping 036 -34 27 00

Ungefärlig kostnadsskillnad mel-lan olika typer av papper.

Vikt och distributionskostnad

Ta reda på vad trycksaken kommer att väga om den ska postdistribueras.

Om du väljer en lägre ytvikt för att minimera portokostnaderna, tänk även på att opaciteten och styvheten i trycksaken blir sämre.

Kontrollera att det finns kuvert i ett format som passar trycksaken.

Om man ska postdistribuera sin trycksak bör man tänka på att välja ett pap-per med lämplig ytvikt. Annars kan trycksaken i onödan hamna strax ovan-för en portogräns, vilket kan vara förödande för portokostnaden. Å andrasidan bör man här väga in och kompromissa med andra pappers-egenska-per. Väljer man exempelvis ett bestruket, glättat papper i en låg ytvikt kandet ju hända att opaciteten inte blir tillräckligt bra. Går man ner i ytvikt min-skar också styvheten i papperet, vilket kan ge stor skillnad i hur hela tryck-saken känns i handen. Det finns fler faktorer att väga in, bland annat pap-perskostnaderna, som ju sjunker med minskad ytvikt. Huvudsaken är attman vet vad man väljer emellan och att man inte glömmer distributions-kostnaderna.

Om trycksaken ska postdistribueras bör du tidigt ta reda på om det finnskuvert i rätt format. Specialbeställda kuvert tar längre tid att få fram ochkostar mer. Man bör också tänka på Postens måttgränser för brev.

Räkna också tidigt ut vad trycksaken kommer att väga eller beställ en pap-persdummy och väg den. Då har du möjlighet att undvika onödigt höga por-tokostnader. På nästa sida finns en tabell som visar hur mycket papperet ien trycksak i olika A-format väger beroende på sidantal, format och ytvikt (vik-terna kan variera något, se upp vid portogränser). Glöm inte lägga till even-tuellt kuvert, följebrev och dylikt.

Att välja papper


Malmö 040 -53 64 00Jönköping 036 -34 27 00

TRYCKSAKERS VIKT I GRAM, VID OLIKA YTVIKTER, A-FORMAT OCH SIDANTAL.(VIKTERNA AR AVRUNDADE TILL NARMASTE HELA GRAM)

SIDANTAL 2 4 8 12 16 24 32

YTVIKT FORMAT GRAM

80 A5 3 5 10 15 20 30 40A4 5 10 20 30 40 60 80A3 10 20 40 60 80 120 160

90 A5 3 6 11 17 22 34 45A4 6 11 22 34 45 67 90A3 11 22 45 67 90 135 180

100 A5 3 6 12 19 25 37 50A4 6 12 25 37 50 75 100A3 12 25 50 75 100 150 200

115 A5 4 7 14 21 29 43 57A4 7 14 29 43 57 86 115A3 14 29 57 86 115 172 230

130 A5 4 8 16 24 32 48 65A4 8 16 32 49 65 97 130A3 16 32 65 97 130 195 259

150 A5 5 9 19 28 37 56 75A4 9 19 37 56 75 112 150A3 19 37 75 112 150 225 299

MAN KAN SJALV RAKNA UT VAD TRYCKSAKEN KOMMER ATT VAGA MED HJALP AV FOLJANDE FORMEL:

BREDD (M) HOJD (M) HALVA SIDANTALET YTVIKT = TRYCKSAKENS CIRKAVIKT I GRAM.

EXEMPEL: FORMAT A4, 32 SIDOR, 115 G PAPPER.0,210 0,297 16 115 = 114,8 GRAM.


Malmö 040 -53 64 00Jönköping 036 -34 27 00

Trycksakens livslängd

Ska trycksaken leva länge, välj ett träfritt papper (se sortimentstabellen längst bak). Trähaltiga papper gulnar snabbare.

Detsamma gäller färgade papper, välj ett träfritt, det håller färgen längre och bleknar långsammare än trähaltiga.

Ska trycksaken leva länge, välj ett papper som även är åldringsbeständigt, vilket har med papperets fysiska hållbarhet att göra.

Det finns papperskvalitéer som är speciellt lämpade för trycksaker som ska tåla exempelvis mycket frekvent användning eller fukt, utomhusmiljö, smuts etc.

Olika papper har olika åldersbeständighet eller livslängd. Det är naturligt-vis viktigt att tänka på när man gör trycksaker som ska leva länge. En tryck-saks livslängd beror i hög grad på två saker:

• Papperets tendens att gulna eller blekna.• Förmågan att bibehålla styrkan efter många år.

Det man i regel har störst anledning att tänka på när det gäller papperetslivslängd är gulningstendenserna på vita papper. Det är främst halten av såkallad mekanisk pappers-massa (träråvaran har sönderdelats mekaniskt)som bestämmer hur snabbt papperet gulnar. Vilket ljus papperet utsätts förär naturligtvis också avgörande. De papperssorter som innehåller meka-nisk massa kallas trähaltiga. Det är dessa papperskvalitéer som gulnar snab-bast. Ett trähaltigt papper som är bestruket har klart mindre tendens attgulna än ett obestruket. Träfria papper, det vill säga papper som är tillver-kat av så kallad kemisk massa (fibrerna tas fram ur vedråvaran genom kok-ning) håller vitheten bättre.

Färgat papper gulnar inte, det bleknar. Även här är det skillnad mellanträfria och trähaltiga papper. De träfria papperskvalitéerna håller färgenbättre än de trähaltiga.

När det gäller att undvika gulnade och blekta trycksaker är rådet alltså: Omtrycksaken ska leva länge, välj ett träfritt papper. Om du av andra skäl ändåvill välja ett trähaltigt papper, välj då om möjligt ett bestruket papper.

Att välja papper


Malmö 040 -53 64 00Jönköping 036 -34 27 00

När det gäller fysisk hållbarhet under mycket lång tid finns en internatio-nell standard för åldringsbeständighet på papper (ISO 9706), somRiksarkivet har antagit. Den innebär att ännu fler papperskvalitéer i vårtsortiment, bland annat Kaskad, nu betecknas som åldringsbeständiga.Vilka de är kan du se i sortimentstabellen längst bak. Ett papper som äråldringsbeständigt ska under normala förhållanden kunna klara flera hun-dra år utan att brytas ner nämnvärt. Men den gällande standarden föråldringsbeständighet tar endast fasta på mekaniska egenskaper, inte gul-ning och blekning.

Arkivbeständigt papper är en annan beteckning för papper med mycket brafysisk hållbarhet. Ett arkivbeständigt papper är både åldringsbeständigt enligtISO-normen och kan vikas 150 gånger i dess svagaste ledd utan att fallasönder.

Vissa trycksaker utsätts för tuff användning, som ställer speciella krav påpapperet. Exempelvis handböcker som man bläddrar i flera gånger omdagen och kanske också utsätter för smuts. Eller affischer som ska använ-das utomhus. För flitigt använda handböcker, skolböcker och liknande ärdet lämpligt att använda ett extra starkt papper. Om man vill att omslagetska stå emot smuts kan linnepräglade papper vara ett bra val. För utom-husaffischer som ska tåla fukt finns också specialkvalitéer. Man kan förståsockså lackera eller laminera en trycksak för att skydda den mot smuts, sli-tage och fukt, men det går vi inte in på här


Malmö 040 -53 64 00Jönköping 036 -34 27 00

Miljö

När det gäller papper talar man om:– Svanen, det officiella nordiska miljömärket.– Hur papperet är blekt, ECF (blekt med

klordioxid men ej klorgas) eller TCF (blekt helt utan klorhaltiga kemikalier).

– Papper som innehåller returfiber. Returfiberbaserat papper har egenskaper som innebär både fördelar och nackdelar för en trycksak (se nedan).

När det gäller hela verksamheten talar man om:Miljöcertifiering enligt ISO 14001 eller BS 7750 (Svenskt Papper är miljöcertifierat enligt ISO 14001).

Det finns olika uppfattningar om vad som är miljöanpassat och hur en mil-jöanpassad trycksak ska se ut. Som inom många andra områden finns detinte heller här några enkla svar. Förutom miljöpåverkan vid papperetstillverkningsprocess kan man se till hur skogen sköts, hur själva trycksakenproduceras och hur trycksaken återvinns. Det är alltså viktigt att försöka sehelheten. Här ska vi begränsa oss till att förklara några vanligt förekom-mande begrepp.

Svanen är det officiella nordiska miljömärket. Svanen tar fasta på produk-tionen av papperet och vilka utsläpp massa-tillverkningen har gett upphov tilli form av svavel och kväve-oxider till luften, syreförbrukande ämnen, klor-organiska föreningar och fosfor till vattnet. Svanen ställer också krav påvilka kemikalier som används samt att produkterna också skall gå attåtervinna. Dessutom ställs krav på avfallshantering på fabriksområdet.

De krav som ställs skärps med jämna mellanrum. Vilka papperskvalitéersom är Svanenmärkta ser du i sortiments-tabeller längst bak. Tänk på attman får bara använda själva Svanensymbolen på en trycksak om äventryckeriet är Svanencertifierat. I annat fall går det bra att skriva på trycksa-ken att den är tryckt på Svanenmärkt papper.

Klor som blekkemikalie. Sedan 70-talet har det skett mycket inom bleke-ritekniken för att minska massabrukens miljöpåverkan. Bland annat harsyrgasblekning införts som ett steg i de flesta massabruk, vilket har gjort detmöjligt att använda blekkemikalier med mindre miljöpåverkan. Detta hargjort att utsläppen av klororganiska föreningar minskats med närmare 90procent. Dessutom innehåller utsläppen inte längre högklorerat organisktmaterial, vilket förorsakade störningar hos vattenlevande organismer. Närdet gäller blekning av papper används ofta följande två begrepp:

Att välja papper


Malmö 040 -53 64 00Jönköping 036 -34 27 00

Märket för ISO 14001.

Märket för nordisk miljömärk-ning.

TCF (Total Chlorine Free), som betyder att pappersmassan blekts helt utanklorhaltiga kemikalier. Istället har andra kemikalier använts, som tillexempel syrgas, ozon och väteperoxid. Det finns inga krav iSvanenkriterierna på att massan skall vara TCF.

ECF (Elemental Chlorine Free), som betyder att pappersmassan blekts utanklorgas, men klordioxid har använts i kombination med till exempel syrgasoch natriumhydroxid.

Returpapper är sådant papper som helt eller delvis är tillverkat av returfiber.Mest används returfiber i tidningspapper och i centerskiktet i kartong. Totaltsett används inte så mycket returfiber i finpapper. Men det finnsfinpapperskvalitéer som är tillverkade av 100 procent returfiber. Varje litenpappersfiber kan användas och cirkuleras ett visst antal gånger. Det bety-der att man, i det totala papperskretsloppet på hela marknaden, ävenmåste tillsätta nya färska fibrer direkt från skogen. Det är ur råvarusyn-punkt inget problem i Sverige, eftersom våra skogstillgångar ökar medomkring 30 procent per år.

Det finns både fördelar och nackdelar med att använda returpapper. En för-del är att det spar energi (förutsatt att returpapperet inte transporterasalltför långa sträckor) och det minskar sopberget. Returpapper kan ocksåbidra till att kommunicera en miljömedveten företagsprofil.

Men det finns även rent trycktekniska kvalitetsaspekter på returpapper. Iregel är returpapper inte lika vitt som ett papper gjort på färska fibrer. Detbetyder att kontrasten i trycket blir mindre. Jämnheten i returpapper ärdäremot bra, men eftersom fibrerna har blivit sönderdelade tappar retur-papperet i styrka och styvhet och det uppstår lättare sprickbildningar i fal-sen. Det uppstår också lättare dammning vid tryckningen. Opaciteten, ellerogenomskinligheten, är bättre i de flesta returfiberbaserade papper, efter-som papperet i regel har en grundton och inte är helt vitt. Returpapper kanvara trähaltigt eller träfritt. De trähaltiga har lägre åldringsbeständighet än deträfria. Vilka papper som helt eller delvis är uppbyggda av returfiber ser dui sortiments-tabellen längst bak.

En ganska vanlig fråga är om bestruket, glättat papper innehåller mermiljöfarliga kemikalier än andra papper. Bestrykningen på bestruket pap-per innehåller tämligen harmlösa ingredienser; krita, lera, latex och pig-ment. Och det finns ingen skillnad mellan glättat och matt bestruket pap-per. Det glättade papperet är blankt därför att ytan helt enkelt är gnuggadmellan blanka valsar.


Malmö 040 -53 64 00Jönköping 036 -34 27 00

Documents

Att välja papper - · PDF fileAtt välja papper Svenskt Papper AB Stockholm 08 -772 30 00 Göteborg 031 -742 42 00 Malmö 040 -53 64 00 Jönköping 036 -34 27 00 En beslutsguide med