ATT VÅRDAS I ISOLERING

ERIKA GÖRANSSON

HANNAH JOSEPHSON

Akademin för hälsa, vård och välfärd Vårdvetenskap Grundnivå 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp VAE027

Handledare: Helene Appelgren Engström & Anna Brännback

Examinator: Lena-Karin Gustafsson Datum: 2016-05-02

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Sjuksköterskor som vårdar patienter i isolering är ofta oroliga för att sprida

smitta vidare och att själva bli smittade. Sjuksköterskor upplevde att hinder kan uppstå i den

vårdande relationen mellan vårdare och patient vid användning av skyddskläder. Det var

viktigt med en god kommunikation mellan arbetskollegor eftersom det är tidskrävande att

vårda patienter i isolering. Problem: Patienter som vårdas i isolering på grund av smittsam

sjukdom kan uppleva många olika känslor. Det är viktigt att sjukvårdspersonal är medvetna

om detta då stor del av patienternas lidande kan lindras vid möten med vårdpersonal.

Syfte: Syftet är att beskriva hur patienter upplever att vara isolerad under behandling av

smittsam sjukdom. Metod: Systematisk litteraturstudie, kvalitativ ansats med beskrivande

syntes. Resultat: Två teman framkom, ”att känna maktlöshet” samt ”att känna sig

bekräftad”. Patienters känslor av vård i isolering varierade. Patienter upplevde en rädsla över

att smitta andra. Isoleringsvård medförde ensamhet som kan betraktas både positivt och

negativt. Dock uppskattade alla patienter besök från anhöriga. Patienterna uttryckte även att

information om det egna tillståndet gav en känsla av delaktighet. Slutsats: Mer forskning

om att vårdas i isolering bör göras, forskning som finns om patienternas upplevelser av

isoleringsvård är begränsad.

Nyckelord: Anhöriga, delaktighet, ensamhet, information

ABSTRACT

Background: Nurses who care for patients in isolation are often anxious to spread the

contamination further and becoming infected themselves. Nurses felt that obstacles may

arise in the caring relationship between healthcare professional and patient while using

protective equipment. It was important to have good communication between colleagues

because it is time consuming to care for patients in isolation. Problem: Patients cared for in

isolation due to infectious disease can experience many different emotions. It is important

that healthcare professionals are aware of this. Much of the suffering of patients can be

relieved in the interactions with health care professionals. Aim: To describe how patients

perceive to be isolated while treated for infectious disease. Method: Systematic literature

review, qualitative approach with descriptive synthesis. Result: Two themes, "to feel

powerless" and "to feel confirmed". Patients' feelings of care in isolation varied. Patients

experienced fear of infecting others. Isolationcare meant loneliness that can be viewed both

positively and negatively. However, all patients appreciated visits from relatives. Patients also

expressed that information about their condition gave a sense of participation in their care.

Conclusion: More research on care in isolation should be made because the research on

patients' experiences of isolation care is limited.

Keywords: Information, loneliness, participation, relatives.

INNEHÅLL

1 INLEDNING .....................................................................................................................1

2 BAKGRUND ....................................................................................................................1

2.1 Isoleringsvård .......................................................................................................... 2

2.2 Smittsamma sjukdomar .......................................................................................... 2

2.3 Styrdokument och ansvar ....................................................................................... 3

2.4 Teoretiskt perspektiv............................................................................................... 4

2.4.1 Värld ................................................................................................................ 4

2.4.2 Hälsa ............................................................................................................... 4

2.4.3 Vårdande och den vårdande relationen ........................................................... 5

2.4.4 Lidande ............................................................................................................ 6

2.5 Tidigare forskning ................................................................................................... 7

2.5.1 Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i isolering som bär på

smittsam sjukdom ............................................................................................ 7

2.5.2 Sjukvårdspersonalens uppgift att förebygga smittspridning .............................. 8

2.6 Problemformulering ................................................................................................ 9

3 SYFTE ........................................................................................................................... 10

4 METOD .......................................................................................................................... 10

4.1 Urval och datainsamling ........................................................................................11

4.2 Analys och genomförande .....................................................................................12

4.3 Etiska överväganden ..............................................................................................14

5 RESULTAT .................................................................................................................... 14

5.1 Att känna maktlöshet .............................................................................................15

5.1.1 Att känna rädsla över att smitta andra .............................................................15

5.1.2 Att vara ensam mot sin vilja ............................................................................16

5.1.3 Att inte kunna påverka sin situation .................................................................17

5.2 Att känna sig bekräftad ..........................................................................................18

5.2.1 Att känna sig delaktig i sin vård .......................................................................19

5.2.2 Att känna gemenskap .....................................................................................19

5.3 Resultatsammanfattning ........................................................................................20

6 DISKUSSION................................................................................................................. 21

6.1 Resultatdiskussion .................................................................................................21

6.2 Metoddiskussion ....................................................................................................26

6.3 Etikdiskussion ........................................................................................................28

7 SLUTSATS OCH FÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING ....................................... 29

7.1 Slutsats ...................................................................................................................29

7.2 Förslag till framtida forskning ...............................................................................30

REFERENSLISTA ............................................................................................................... 31

BILAGA A SÖKMATRIS

BILAGA B KVALITETSGRANSKNINGSFRÅGOR

BILAGA C ARTIKELMATRIS

1

1 INLEDNING

Att vårdas i isolering på grund av en smittsam sjukdom kan väcka många olika känslor. För

att förbättra patienters vårdtid i isolering är det viktigt att sjuksköterskor skapar en relation

till patienter och genom relationen uppmärksammar dessa känslor hos patienter. Vi hoppas

att med detta examensarbete kunna öka förståelsen för patienters upplevelser hos

sjuksköterskor. Att behandlas för en smittsam sjukdom i isolering kan upplevas olika mellan

individer. Det är viktigt att ge sjuksköterskor en förståelse om detta. Vi hoppas att med detta

examensarbete kunna lyfta fram vikten av en positiv relation mellan sjukvårdspersonal och

patienter för att underlätta patienters upplevelse av att vårdas i isolering under behandling av

smittsam sjukdom.

Under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) mötte vi många patienter som vårdades i

isolering på grund av smittsam sjukdom. Skyltar som väckte uppmärksamhet satt på

dörrarna in till patienterna. På skyltarna stod det ”Vänligen kontakta personalen innan ni går

in”. Reaktioner över skylten från sjukvårdspersonal och anhöriga var avståndstagande och

rädsla för smitta. Vi har valt att skriva om patienters upplevelser av att vara isolerad under

behandling av smittsam sjukdom och framförallt deras upplevelser av att vårdas i isolering.

Intresseområdet kommer från Viktoriaenheten, Mälarsjukhuset Eskilstuna som har intresse

av att få veta hur patienter upplever att vårdas i isolering på en avdelning på grund av sin

smitta.

2 BAKGRUND

Bakgrunden inleds med en beskrivning av vad isolering innebär därefter ges en beskrivning

av benämningen ”smittsam sjukdom”. Därefter presenteras sjuksköterskans roll och ansvar

med förankring i styrdokument och ansvar samt vårdteoretiskt perspektiv utifrån Katie

Eriksson. Bakgrunden avslutas med en beskrivning av tidigare forskning av sjuksköterskors

upplevelser av att vårda patienter som är isolerade på grund av smittsam sjukdom samt en

problemformulering.

2

2.1 Isoleringsvård

Ericson och Ericson (2009) beskriver konstruktionen av isoleringsrum med sluss som att

slussen är ett förrum till vårdrummet. I slussrummet finns ett tvättställ och förvaring av

skyddsutrustning. Skyddsutrustningen kan innefatta skyddsrockar, plastförkläden, handskar

och munskydd. Det finns även sängkläder placerade i slussrummet. Slussens funktion är att

förhindra luften från vårdrummet att ventilera ut till korridoren. Det är viktigt att tänka på

att vårdrumsdörrarna och korridordörrarna inte ska vara öppna samtidigt.

Att vara isolerad innebär att patienter inte får lämna sitt rum. Isoleringsvård kan delas in i

olika grader, bland annat flerpatientsrum, enkelrum, isoleringsrum med förrum samt

isoleringsrum med luftsluss. Isoleringsrummen är indelade i olika renlighetsgrader.

Flerpatientsrum är den lägsta graden av isoleringsform. Isoleringsrum med luftsluss har den

högsta renlighetsgraden. Den sjukdom eller smitta patienter har avgör vilken form av

isolering patienten bör ha. Patienter med omfattande brännskador eller patienter som av

olika anledningar är infektionskänsliga vårdas i enkelrum med luftsluss. De kan även ha

smittsamma sjukdomar som exempelvis tuberkulos. Patienter som smittar via kontaktsmitta

eller droppsmitta vårdas i enkelrum. Patienter som redan befinner sig i flerpatients rum och

som bär på exempelvis Calicivirus vårdas isolerat i flerpatientsrum. De patienter som vårdats

i samma sal som den smittsamma patienten förblir i samma sal tills samtliga patienter är

friska för att undvika smittspridning (Ericson & Ericson, 2009). Anmälan om sjukdomsfall

enligt Smittskyddslag (2004:168) § 4 skall sjukvårdspersonal vid förekomst av smittsamma

sjukdomar vara uppmärksamma och vid behov vidta åtgärder som krävs.

2.2 Smittsamma sjukdomar

Enligt Socialstyrelsen (2006) delas smittsamma sjukdomar in i samhällsfarliga, allmänfarliga

och övriga smittsamma sjukdomar. Enligt Smittskyddslagen (2004:168) definieras

smittsamma sjukdomar som alla sjukdomar som överförs till och mellan människor.

Smittskyddslagen definierar allmänfarliga sjukdomar som sjukdomar som kan vara

livshotande, innebära långvarig sjukdomstid eller orsaka svårt lidande. Samhällsfarliga

sjukdomar avses enligt lag vara sjukdomar som medför stor smittspridning i samhället.

Smittan innebär allvarlig skada för samhället därför krävs det extraordinära

smittskyddsåtgärder för att kontrollera smittan och motverka smittspridning (Ericson &

Ericson, 2011).

Socialstyrelsen (2006) samt Ericson & Ericson (2011) nämner smittkoppor och svår akut

respiratorisk sjukdom även kallad SARS som exempel på samhällsfarliga sjukdomar.

3

Salmonellainfektion, tuberkulos, fågelinfluensa (HSN1), infektion med meticillinresistenta S.

aureus (MRSA), polio samt HIV-infektion betraktas som allmänfarliga sjukdomar. Övriga

smittspårningspliktiga sjukdomar är legionellainfektion, påssjuka (parotit), röda hund,

mässling och kikhosta. Samtliga smittsamma sjukdomar är anmälningspliktiga (Ericson &

Ericson, 2011).

2.3 Styrdokument och ansvar

Sjukvårdspersonal ska följa Smittskyddslagen (2004:168) § 4 som innefattar att

sjukvårdspersonal ska arbeta för att förebygga smittspridning. Sjukvårdpersonal ska

uppmärksamma förekomsten av smittsamma sjukdomar och vidta de åtgärder som krävs

från smittskyddssynpunkt. Smittskyddsåtgärder skall byggas på beprövad erfarenhet och

vetenskap. Under vårdtiden skall respekt för människans värde och integritet visas. När det

inte längre finns skäl för isolering ska den omedelbart upphöra (Smittskyddslagen,

2004:168).

Sjuksköterskor skall verka för jämlikhet och social rättvisa när det gäller fördelningen av

resurser, tillgång till hälso- och sjukvård och andra vård- och omsorgstjänster.

Sjuksköterskor ansvarar för att patienter skall få korrekt, tillräcklig och lämplig information

på ett anpassat sätt, som grund för samtycke till vård och behandling. En professionell

hållning som uppvisar respektfullhet, lyhördhet och integritet ska hållas. Sjuksköterskor ska

sköta sin hälsa så att förmågan att ge vård inte påverkas så att sjuksköterskor ej kan fortsätta

med sitt arbete under den tid hen bär på smittan. Att sträva efter en hållbar miljö för

patienter är viktigt. Att vara medveten om miljöns betydelse för hälsa anses betydelsefullt

(International Council of Nurses, 2014).

Hälso- och sjukvård bedrivs utifrån krav på basala hygienrutiner. Basala hygienrutiner

används vid patientnärakontakt, undersökningar samt vid olika behandlingar. Hälso- och

sjukvårdspersonal skall använda kortärmade arbetskläder som skall bytas dagligen.

Sjukvårdspersonalens armar ska vara fria från smycken och armbandsur. Före och efter

patientkontakt ska sjukvårdspersonal desinfektera händer och underarmar med

handdesinfektionsmedel, samt före och efter användning av handskar. Om händerna är

synligt smutsiga skall de tvättas med tvål och vatten före användandet av handdesinfektion.

Skyddshandskar skall användas vid kontakt eller risk för kontakt av kroppsvätskor samt tas

av direkt efter smutsigt arbete och bytas ut mellan olika arbetsmoment. Vid risk för att

kroppsvätskor och annat biologiskt material kommer i kontakt med arbetskläder skall

engångsförkläde av plast eller skyddsrock användas (Socialstyrelsen, 2007).

4

Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) innebär skyldighet att främja en god och säker vård

vilket innefattar att vården ska ha en hög kvalitet och goda hygieniska rutiner ska följas.

Vården skall även se till patienters behov och därigenom skapa en trygghet vid vård och

behandling. Detta innefattar även att vården ska vara lättillgänglig. Sjukvårdspersonal ska se

till att en god kontakt finns mellan patienter och sjukvårdspersonal. Patienters behov ska

även tillgodoses kontinuerligt för att skapa säkerhet i vårdandet. Hälso- och

sjukvårdspersonal ska ge god vård till alla människor (hälso- och sjukvårdslag, 1982:763).

Patientlagen (2014:821) benämner i kap 3 § 1 att patienter har rätt att få information om sitt

hälsotillstånd, metoder som finns för undersökningar, behandling samt vård. Patienter ska

även få information om vilken tidpunkt patient förväntas få vård samt det förväntade vård-

och behandlingsförloppet. Patienter ska även få exempel på olika metoder som hjälper för att

förebygga sjukdom. Enligt kapitel 5 i patientlagen (2014:821) har patienter rätt till att

tillsammans med sjukvårdspersonal utforma sin egen sjukvård. Patienter ska utifrån sin

förmåga kunna ge önskemål över vård och behandlingsåtgärder. Patienter ska medverka i

genomförandet av vården i så stor utsträckning patienten klarar av.

2.4 Teoretiskt perspektiv

Vårdteoretikern Katie Erikssons teori beskriver bland annat begreppen värld, hälsa,

vårdande relation och lidande. Dessa begrepp anses vara relevanta vid beskrivning av

patienters upplevelser av att vårdas i isolering under behandling av smittsam sjukdom.

2.4.1 Värld

Enligt Katie Eriksson används begreppen miljö och omgivning för att beskriva världen.

Miljön och omgivningen representerar den fysiska världen. Hon menar även att världen

består av tre delvärldar: omvärlden, medvärlden och egenvärlden. Omvärlden representerar

levnadsvärlden, där allt materialistiskt finns. Relationer och möten skapas i medvärlden.

Egenvärlden är människans privata sfär, där människan söker sitt inre jag. Människan lever i

alla tre världar samtidigt och varje värld påverkar människan olika (Eriksson, 1987).

2.4.2 Hälsa

Eriksson (2000) beskriver att hälsa är en naturlig del av människan. Hälsa upplevas

kroppsligt eller själsligt hos varje individ, dock kan hälsa uppfattas olika av individer.

Kroppslig hälsa handlar om välbefinnande medan den själsliga hälsan handlar om en inre

balans och jämvikt mellan relationer och individer. Sundhet och välbefinnande utgör

5

grunden för hälsa och människans inre stöd. För att kunna växa behöver människan tro,

hopp och kärlek. Eriksson (1987) menar även att människan måste våga skapa sin egen hälsa

och vara den person man är ämnad att vara. I skapandet träder den innersta människan fram

och de innersta begären visar sig. Eriksson (2014) menar att hälsa inte kan ”ges bort” till

någon annan individ men människan kan stötta den andra till att vara i hälsa. Eriksson

(2000) menar att hälsa innebär att förstå människans hälsa som en del av livet som helhet.

Hälsan är relativ till människans uppfattning av livet. Hälsa är hela tiden föränderlig.

Eriksson (2000) beskriver sin teori om vårdandets kärna som utgår från Caritas kärlek och

barmhärtighet. Med detta menas att sjukvårdspersonal ska visa omtanke och respekt för

patienters integritet då det gynnar hälsan.

För att hälsan hos en individ ska utvecklas behöver människans liv innefatta både lidande

och kärlek (Eriksson, 1994). Eriksson (2000) pratar om hälsans olika dimensioner.

Dimensionerna är: den kroppsliga, den själsliga och den andliga dimensionen. Den

kroppsliga dimensionen handlar om friskhet medan den själsliga dimensionen handlar om

att finna en inre balans och jämnvikt i sitt eget liv och tillsammans med andra människor.

Den andliga dimensionen handlar om människans förmåga att finna djupare värden i livet.

Dessa värden skapar mening och utveckling.

2.4.3 Vårdande och den vårdande relationen

Relationen till den konkreta andra är en relation mellan människa och människa. Denna

relation kan formas olika och kan innehålla vad som helst. Vårdrelationen är grunden till

vårdandet. Katie Eriksson uttrycker att i relationen mellan patient och vårdare så ska

patienten få utrymme att ge uttryck för sina begär, behov och problem. Vårdrelationen pågår

kontinuerligt och vilar på en ömsesidig grund. Det är viktigt att vårdaren låter relationen ta

tid och inte påskyndar den vårdande relationens process. Ansa, leka och lära utgör alla olika

aspekter av vårdandet, dessa utgör även vägar till hälsa (Eriksson, 2014).

Eriksson (1987) menar att sjukvårdspersonal ska genom ansande, lekande och lärande

åstadkomma ett tillstånd av tillit mellan patient och vårdare, tillfredställelse hos patienter

samt kroppsligt och andligt välbefinnande. Att ansa betyder att ta hand om det kroppsliga

och det själsliga, att tillgodose de basala behoven så som hygien och välmående. Att leka

innebär att skapa tillit i relationen mellan patient och vårdare. Att lära betyder att skapa en

utveckling hos patienter som leder till självständighet och mognad. Alla dessa begrepp är

knutna till varandra och skapar en grund i den vårdande relationen (Eriksson, 1987).

6

2.4.4 Lidande

Eriksson (1994) beskriver lidande som något som hör livet till. Det är människans unika sätt

att uppfatta sitt lidande som avgör om lidandet har någon mening eller om lidandet är

meningslöst. Är livet tillskrivet en mening är även lidandet det. Lidandet beskrivs som en

kamp mellan det onda och det goda i livet. Kärnan i allt liv är lidande, lust, liv och död. Utan

kärnan skulle livet vara tomt och stillastående. Lidandet är en kamp för människans

värdighet men även en kamp för människans frihet att vara sig själv. Varje gång en person

lider tas någonting definitivt ifrån personen i konkret eller symbolisk mening. I lidandet finns

en sorg över det vi förlorat eller håller på att förlora.

Eriksson (1994) pratar om lidandes former sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande.

Katie Eriksson menar att sjukdomslidandet är ett lidande som uppstår på grund av sjukdom

och behandling, detta kan orsaka lidande både kroppsligt och själsligt för patienten. Det

kroppsliga lidandet uttrycks oftast till en bestämd del av kroppen vilket upptar all fokus hos

människan. Den kroppsliga smärtan kan påverka människan så kraftigt att det kan driva

människan till ett själsligt lidande. När människan upplever känslor som förnedring, skam

och skuld i relation till sin sjukdom uppstår ett själsligt och andligt lidande.

Vårdlidande är när människan på något vis blivit lidande på grund av vård eller utebliven

vård. Det kan exempelvis vara en kränkning av patientens värdighet, maktutövning eller en

skada som uppkommit i samband med vård. Livslidande innebär ett lidande som innefattar

hela människan livssituation. Ett livslidande kan vara när närstående blir sjuk eller hastigt

går bort men kan även innefatta en skilsmässa (Eriksson, 1994)

Lidandet har tre olika nivåer, att ha lidande, att vara i lidandet och att varda i lidandet. Att ha

ett lidande innebär att människan känner sig främmande gentemot sig själv. Att vara i

lidandet innebär att människan söker en mening med lidandet. Människan försöker lindra

sitt lidande genom att försöka tillfredsställa olika behov som att äta mycket eller sova.

Människan känner dock alltid en oro då lidandet inte upphört och tillfredsställelsen endast

varar en kort period. Att varda i lidandet är en kamp mellan hopp och död. I detta stadium

kan människan finna en orsak till sitt lidande och tillslut även acceptera sitt lidande

(Eriksson, 1994)

Ensamhet förknippas ofta med lidande. Ensamhet kan uppfattas på många olika sätt.

Ensamhet förväntas oftast vara negativ men kan även upplevas positiv om den är självvald.

Människor som ofta är fysiskt ensamma behöver nödvändigtvis inte känna sig ensamma till

skillnad från människor som ofta har andra runt sig i sin fysiska omgivning som kan känna

sig väldigt ensamma (Eriksson, 1994).

7

2.5 Tidigare forskning

Tidigare forskning är uppdelat i två underrubriker. Först presenteras sjuksköterskors

upplevelse av att vårda patienter som ska vårdas i isolering under behandling av deras

smittsamma sjukdom. Därefter presenteras sjukvårdspersonals uppgift att förebygga

smittspridning.

2.5.1 Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i isolering

Tidigare forskning visar att sjuksköterskor anser att isoleringsvård är bra vid arbete för att

förhindra spridning av smitta och sjukdom. Vissa sjuksköterskor anser dock att isolering är

dåligt vid kritiska patientsituationer då smittskyddsrutiner fortfarande behöver följas vilket

kräver förberedelser som tar lång tid. Den extra tiden kan orsaka onödigt lidande hos

patienten (Lindberg, Carlsson & Skytt, 2014). Cassidy (2006) beskriver sjuksköterskors

konflikt i balansen mellan vård av isolerade patienter och patienters individuella behov

samtidigt som de arbetar för att förebygga smittspridning. Enligt Guillemin et al. (2015)

beskriver sjuksköterskor att de visar en förståelse för patienters fysiska och psykiska

påfrestningar av att vårdas i isolering. För många sjuksköterskor är det en börda fysiskt och

det strider mot deras moral att vårda patienter som är isolerade på grund av sin smittsamma

sjukdom.

Godsell, Shaban och Gamble (2013) och Wong, Wong, Cheung och Griffiths (2012) beskriver

att sjuksköterskors handlingar motiveras av deras känsla av plikt gentemot sina patienter och

deras anhöriga. Wong et al. (2012) betonar vikten av att fortsätta arbeta trots smittorisken

som sjuksköterskor kan utsättas för. De menar även att sjukvårdspersonal måste vara

beredda på att tuffa tider kan inträffa vid arbete inom sjukvården. Det tar längre tid att vårda

patienter som är isolerade, det är därför extra viktigt att ha en god dialog med sina kollegor

för att övriga patienters vård inte ska komprimeras. Att ge samma omvårdnad till en patient i

isolering som en patient som inte vårdas i isolering är en utmaning eftersom det tar längre

tid. Sjuksköterskor går inte in till isolerade patienter lika frekvent som de gjorde om de inte

vårdas i isolering eftersom de tidskrävande rutinerna kändes omständiga (Seibert, Gabel

Speroni, Kyeung, Devoe & Jacobsen, 2014). Undersökningsinstrument som stetoskop

används hos flera patienter. De kan vara svåra att få ordentligt rena och sjuksköterskor är

därför oroliga att sprida smitta vidare via exempelvis undersökningsinstrumenten (Cassidy,

2006).

Sjuksköterskor beskriver utmaningar när det gäller närkontakt vid vårdsituationer med

patienter som vårdas i isolering (Seibert et al., 2014). Tidigare forskning visar att

sjuksköterskor drar sig från att gå in till patienter med smittsamma sjukdomar.

8

Sjuksköterskor upplever att de få besöken ledde till att sjukvårdspersonal och patient fick en

sämre relation till varandra (Cassidy, 2006). Sjuksköterskor upplever ofta hinder i relation

med patienter vid isolerings vård. Skyddskläder är en barriär i vårdrelationen mellan

sjuksköterskor och patienter. Skyddskläderna upplevs ofta vara i vägen, speciellt vid

patientnära arbete då personalen kan ha svårt att uttrycka ansiktsuttryck eller svårigheter att

tala tydligt. Många sjuksköterskor försöker bygga en relation med patienter men att bära

skyddsmask hindrar patienter från att se sjuksköterskors ansiktsuttryck och det kan bli svårt

för patienterna att höra dem, det påverkar sjuksköterskors och patienters relation negativt.

Det minskar känslan av en personlig kontakt. Detta skapar ett hinder när det gäller att bygga

upp en tillit hos patienter. Eftersom skyddsutrustning kan påverka vårdrelationen negativt

försöker sjuksköterskor underlätta den vårdande situationen genom att använda humor, be

om ursäkt eller förklara varför de bär skyddsutrustning. De försöker även att prata med

patienter mer när de är inne hos dem. Trots detta upplever sjuksköterskor att de inte kan ge

patienter tillräckligt med psykologiskt stöd (Godsell et al., 2013).

Sjuksköterskor känner ansvar gentemot patienter men uttrycker samtidigt en rädsla för att

jobba med smittsamma patienter. De känner en rädsla för att själva bli smittade och en

rädsla för att smitta andra. Att gå in till patienter ofta medför en större risk att bli smittad

varje gång de går in till patienter. En sjuksköterska uttrycker: “…when you hear that some

people are in isolation, the first thing that comes into your head is what have they can I catch

it?… Is it contagious ah?” (Cassidy, 2006, p. 1250). Rädslan över att själv bli smittad gjorde

att sjukvårdspersonal ofta använder överdrivna åtgärder. De upplever att det inte räcker med

att tvätta händerna med tvål och vatten. En sjuksköterska uttrycker att hon ville använda

blekmedel för att känna att de faktiskt fick bort alla bakterier. Sjuksköterskor kan använda

samma smittskyddsrutiner hos alla patienter trots att det inte är nödvändigt. Några

sjuksköterskor undviker att i så stor utsträckning som möjligt att gå in till patienter som

vårdas i isolering (Cassidy, 2006).

2.5.2 Sjukvårdspersonalens uppgift att förebygga smittspridning

Sjuksköterskor tänker ofta på att det är viktigt att både sjukvårdspersonal och anhöriga till

patienter följer smittskyddsrutiner för att hindra smittspridning. Sjuksköterskor berättar att

hygien- och isolerings rutiner är effektiva så länge alla följer dessa och de behöver då inte

vara oroliga för att själva bli smittade eller för att sprida smittan vidare till andra.

Sjukvårdspersonal får lära sig hur försiktighetsåtgärder ska vidtas för att inte sprida smitta

vidare. Hur de ska bete sig för att inte få med sig smittan ut ur isoleringsrummet och

kontaminera saker eller andra människor. Att tvätta händerna ofta, både innan och efter de

besöker en smittad patient anses vara viktigt (Guillemin et al., 2015).

9

Sjukvårdspersonal begränsar antalet besökare som får hälsa på och hur ofta de får hälsa på.

Detta begränsas för att minska risken för att föra smitta vidare. På grund av

försiktighetsåtgärderna tar det längre tid för sjuksköterskor att vårda patienter i isolering än

de patienter som inte vårdas i isolering. Att använda plastförkläde och handskar är den

försiktighetsåtgärd vid isoleringsvård som är besvärligast, främst för att det tar lång tid att ta

på sig skyddskläderna. Sjukvårdspersonal upplever även att skyddskläder känns begränsande

(Guillemin et al., 2015). Många sjuksköterskor beskriver att de får en klaustrofobisk känsla

när de använder skyddskläder. De beskriver även att det är väldigt varmt att ha skyddskläder

på sig men att de använder dessa eftersom de vet att de annars kan bli smittade (Godsell et

al., 2013). Det krävs noggrann planering utav av dagen då det krävs lång tid vid förberedelser

och patientnära vård (Guillemin et al., 2015).

Sjuksköterskor känner att det är deras ansvar att hindra smittspridning och att de behöver

kunskap om hur smitta sprids för att kunna hindra det. De behöver även viljan att arbeta på

ett sätt som förebygger smittspridning. Sjuksköterskor beskriver allvaret med

smittspridningen och att de är rädda för att sprida smittan vidare på arbetsplats och ta med

sig smittan hem (Seibert et al., 2014). Hygienrutiner följs noga. Många sjuksköterskor är

medvetna om smittvägar och är extra noga med hygienen för att hindra smittspridning.

Hygienrutiner som förekommer på vårdavdelningar gäller inte när något är smutsigare eller

mer infekterat än vanligt, extra åtgärder krävs då (Jackson, Lowton & Griffiths, 2014). Gould,

Drey, Moralejo, Grimshaw och Chudleigh (2008) nämner vikten av handhygien som är en

faktor för att minska smittspridning.

Flera sjuksköterskor uttrycker hur viktigt det är att tala om för anhöriga och visa hur de på

ett säkert sätt kunde ta på och av skyddskläder. Dock menar sjuksköterskor att det tar lång

tid att undervisa anhöriga. Skriftlig information eller material som kan användas för att visa

hade underlättat för att få anhöriga att förstå hur skyddskläderna hindrar smittspridning och

varför det är viktigt att ta av skyddskläderna på ett korrekt sätt (Godsell et al., 2013).

2.6 Problemformulering

Enligt lagar och författningar så skall sjukvårdspersonal ge vård på lika villkor till alla

individer. Det innefattar även patienter som vårdas i isolering. Patienter har enligt lag rätt till

att få utforma sin egen sjukvård tillsammans med sjukvårdspersonal. De har även rätt till att

få information om sitt hälsotillstånd och behandlingsalternativ. Tidigare forskning visar att

det finns en rädsla hos sjuksköterskor för att gå in till patienter som bär på smittsamma

sjukdomar. Rädsla uttrycks dels som oro att sprida smittan vidare till andra patienter men

även att själva bli smittade. Många sjuksköterskor har kunskap om isoleringsvård, den är

10

dock bristfällig i sjuksköterskors förhållningssätt till patienter. Trots att många

sjuksköterskor känner ansvar för att hindra smittspridning och samtidigt ge god vård drar de

sig från att gå in till patienter som vårdas i isolering. Sjuksköterskor bör se patienter som

individer så att en vårdande relation kan uppstå. Spridning av smittsamma sjukdomar har

ökat kraftigt på senare tid. Åtgärder har vidtagits för att smittspridning ska hindras, isolering

är en viktig del för att hindra smittspridningen. Vid isoleringstillfället kan personen bakom

sjukdomen bli bortglömd av sjukvårdspersonal och anhöriga då de enbart ser sjukdomar och

patienter som en eventuella smittspridare. Sjuksköterskor förklarar utmaningar när det

gäller närkontakt med patienter som vårdas i isolering. Att vara isolerad kan skapa problem

för relationer och kommunikation mellan vårdare och patient. På så vis blir patienters

emotionella behov påverkade och patienters hälsoprocesser kan påverkas till det negativa.

Vårdteoretikern Katie Eriksson menar att genom en god vårande relation kan patienters

hälsa och värld påverkas till det positiva, samtidigt som lidandet lindras. Med hjälp av den

vårdande relationen kan sjuksköterskor se till patienter som en helhet och patienters

kroppsliga och själsliga behov möts. När patienters kroppsliga och själsliga behov möts

underlättas vårdtiden i isolering för patienter. Då det redan finns bra rutiner för

isoleringsvård behövs mer forskning om patienternas syn och upplevelse av isoleringsvård

vid behandling av smittsam sjukdom och därmed minska onödigt lidande hos patienter.

3 SYFTE

Syftet är att beskriva hur patienter upplever att vara isolerad under behandling av smittsam

sjukdom.

4 METOD

Metoden som används är en systematisk litteraturstudie. Grunden till en litteraturstudie är

bearbetat material. Examensarbetet grundar sig på en kvalitativ metod, som är lämplig för att

få en djupare förståelse av patienters upplevelser av ett fenomen (Friberg, 2012). Metoden är

lämplig då syftet till examensarbetet är att beskriva patienters upplevelse av att vårdas i

isolering under behandling av smittsam sjukdom.

11

4.1 Urval och datainsamling

Databaser som innehöll vårdvetenskapliga artiklar valdes då det var relevanta för

examensarbetet, de databaser som valdes var Cinahl Plus, Pubmed och Discovery.

Sökbasen Svenska MeSH användes för att översätta svenska termer till engelska begrepp som

används inom vårdvetenskapliga artiklar. MeSH termer användes för att få fram relevanta

begrepp för examensarbetets syfte. Trunkeringar användes för att böja det valda grundordet.

Exempel på trunkeringstecken är: ””och *. ”” användes för att söka på hela meningar eller

större sammanhang. Till exempel ”patient isolation” menar att databasen endast tog fram

artiklar där orden patient och isolation står i följd av varandra. * användes till ordböjelser till

exempel nurse* som då blir nurses eller nursing och så vidare. Booleska operatorer användes

för att underlätta sökningar av större sammanhang av fenomenet som undersökts i

examensarbetet. Operatören som använts är: AND. Andra operatörer som finns är OR och

NOT. Dessa kan användas för att begränsa sökningar, till exempel ”Nurse NOT Nursing” eller

”Child OR Children”. Dessa har inte använts i examensarbetet då de inte gav fler träffar än

när endast AND användes. AND användes för att få med alla ord i sökningen, annars

särskildes inte orden utan söktes som en hel mening. Sökord som svarade an på

examensarbetets syfte valdes för att sökorden skulle vara relevanta. Exempel på sökord som

användes på databasen CINAHL Plus var: ”psychosocial factors” AND ”SARS” AND

”isolation”. Exempel på sökord som användes på databasen Discovery var: MRSA AND

nurse* experience AND patient.

Därefter valdes inklutions- och exklutionskriterier för att få fram relevanta artiklar. Till en

början söktes endast artiklar skrivna mellan 2010-2015. Rubrikerna till artiklarna som

uppkom vid sökningen lästes. Då urvalet av artiklar med valt tidsspann endast blev 7 stycken

ökades tidsspannet till år 2005-2015 för att fler artiklar skulle framkomma. Det framkom då

ytterligare 2 artiklar. Tidsspannet ökades sedan ytterligare till år 2000-2015, ytterligare 3

artiklar framkom. Majoriteten av urvalet av artiklarna var mellan år 2010-2015, därmed kan

examensarbetets resultat grundas på aktuell forskning. Andra inklutionskriterier var full text,

peer reviewed samt att författarna till artiklarna använt intervjuer som datainsamlingsmetod.

Med fulltext menas att artiklarna var publicerade i fullt format, det gick alltså att läsa hela

artikeln. Peer reviewed innebar att artiklarna var granskade av utomstående med kunskap av

ämnet. Datainsamlingsmetoder för forskning med kvalitativ ansats kan vara exempelvis

enkäter och intervjuer av olika slag. Då intervjuer ger en djupare förståelse av patienters

upplevelse, har artiklar där datainsamlingsmetoden var intervjuer använts.

Exklutionskriterier var exempelvis publikationsår tidigare än år 2000 och artiklar där

datainsamlingsmetoden var av kvantitativ ansats, exempelvis enkäter. Alla sökningar av de

valda artiklarna presenteras i bilaga A.

12

När sökningar gjorts lästes rubrikerna på de artiklar som utgjorde sökresultatet. De rubriker

som var intresseväckande och eventuellt kunde svara an på examensarbetets syfte lästes. De

delar som lästes var abstract, syfte och metod. Om artiklarna var av kvantitativ ansats, ej

behandlade patienters upplevelser av att vårdas i isolering exkluderades dessa. Om artiklarna

svarade an mot examensarbetets syfte och där datainsamlingsmetoden som författarna till

artiklarna använt var intervjuer, lästes hela artikeln. När artiklarna lästes utgick författarna

till examensarbetet efter Fribergs (2012) kvalitetsgranskning av kvalitativa artiklar, se bilaga

B. Totalt användes 12 stycken artiklar till examensarbetets resultat. Dessa finns presenterade

under bilaga C.

4.2 Analys och genomförande

Dataanalysen som använts är en systematisk litteraturstudie enligt Evans (2002).

Analysmetoden är uppdelad i fyra steg. Första steget var att samla data samt sortera data och

utgå ifrån relevans utifrån studiens syfte. För att få en djupare förståelse och kunna se

sammanhang är det viktigt att relevanta artiklar med hög trovärdighet för studiens syfte

hittas. Data samlades in via sökningar i databaser (se bilaga A). Kvalitetsgranskning

genomfördes enligt Friberg (2012) (se granskningskriterier i bilaga B).

Under steg två lästes hela artikeln ett flertal gånger för att få en helhetsbild av det insamlade

materialet för att på så sätt kunna uppmärksamma detaljer, dock låg fokus på resultatdelen.

Nyckelfynd är meningar i materialet som svarar på examensarbetets syfte. Nyckelfynd

samlades från samtliga artiklar och sammanställdes sedan (Evans, 2002). Artiklarna lästes

individuellt av examensarbetets båda författare. Nyckelfynd som ansågs besvara

examensarbetets syfte plockades ut ur artiklarnas resultat. Författarna till examensarbetet

jämförde sedan nyckelfynden från varje enskild artikel för att se likheter och skillnader

mellan de separata analyserna. Författarna av examensarbetet sorterade nyckelfynden

utifrån likheter och skillnader genom att markera dessa nyckelfynd med olika färger.

Nyckelfynd som liknade varandra markerades med samma färg, tillexempel nyckelfynd som

handlade om ensamhet markerades med färgen grön.

Under steg tre kategoriserades nyckelfynden efter likheter och skillnader i en tabell, detta för

att få en överblick och en bättre struktur. När nyckelfynden hade sorterats valdes teman.

Nyckelfynden delades in i två teman. Tema ett är ”Att känna maktlöshet”. Tema två är: ”Att

känna sig bekräftad”. Dessa teman speglar nyckelfyndens skillnader. Efter detta valdes

subteman som svarade an mot examensarbetets syfte. Subteman utformades för att få en

bredare förståelse av varje enskilt tema (Evans, 2002). Totalt identifierades fem subteman,

subteman till det första temat var: ”Att känna rädsla över att smitta andra”, ”Att vara ensam

13

mot sin vilja” och ”Att inte kunna påverka sin situation”. Subteman till det andra temat var: ”

Att känna sig delaktig i sin vård” och ”Att känna gemenskap”.

Under steg 4, sammanställdes resultatet utefter identifierade teman och subteman. Dessa

visades i text och resultatet stärktes av citat från artiklar, se exempel i tabell 1 för att få en

överblick över hur teman och subteman grupperades efter de identifierade nyckelfynden.

Citat ur artiklarna användes för att stärka tillförlitligheten (Evans, 2002).

Tabell 1: Exempel på hur tema och subtema bygger på nyckelfynd

Nyckelfynd Tema Subtema

“I felt I was a walking focus

of infection and that I was

very dangerous.”

“The hardest part was the

imprisonment. Well, there

were also periods when I

was sick, or were I wasn’t

well, but the

imprisonment… let say I

was totally depressed after,

I had to get out.”

“There are limitations, no

doubt.”

Att känna maktlöshet

Att känna rädsla över att

smitta andra

Att vara ensam mot sin

vilja

Att inte kunna påverka

sin situation

14

4.3 Etiska överväganden

Examensarbetet grundas på vårdvetenskapligt datamaterial. Vårdvetenskapliga artiklar har

använts vid insamling av datamaterial till examensarbetets resultat då artiklarna som

använts vilar på evidensbaserad forskning. Den etiska koden CODEX (2015) har följts i detta

examensarbete. Den etiska koden menar att det inte är tillåtet att förvränga en text eller säga

att någon annans text är sin egen. Polit och Beck (2012) uttrycker vikten av kontinuerlig

återkoppling till originaltexten för att undvika felskrivningar och för att texten ska återges så

korrekt som möjligt. Ingen etikprövning gjordes eftersom ingen ny data införskaffades

(Centrala etikprövningsnämnden, 2007).

5 RESULTAT

Två teman framkom under analysen. Det första temat var ”Att känna maktlöshet”, subteman

till det till första temat var ”Att känna rädsla över att smitta andra”, ”Att vara ensam mot sin

vilja” och ”Att inte kunna påverka sin situation”. Det andra temat som framkom under

analysen var ”Att känna sig bekräftad”. Subteman till detta tema var ”Att känna sig delaktig i

sin vård” och ”Att känna gemenskap”. En överblick av examensarbetets tema presenteras i

tabell 2.

Tabell 2: Tabellen visar en översikt över valda teman och subteman.

Tema Subtema

Att känna maktlöshet Att känna rädsla över att smitta andra

Att vara ensam mot sin vilja

Att inte kunna påverka sin situation

Att känna sig bekräftad

Att känna sig delaktig i sin vård

Att känna gemenskap

15

5.1 Att känna maktlöshet

Under detta tema presenteras tre subteman. ”Att känna rädsla över att smitta andra”, ”Att

vara ensam mot sin vilja” och ”Att inte kunna påverka sin situation”.

5.1.1 Att känna rädsla över att smitta andra

Patienter beskrev att de kändes som att de var smittade av pesten eller att de hade spetälska

(Andersson, Lindholm & Fossum, 2011; Lindberg, Carlsson, Högman & Skytt, 2014; Skyman,

Sjöström & Hellström, 2010). Många patienter beskrev även att de kände sig smutsiga

(Webber, Macpherson, Meagher, Hutchinson & Lewis, 2012). En patient uttryckte: “It is that

feeling again, that I have got the plague that I am a danger to my surroundings” (Andersson

et al., 2011, p. 51). Patienter beskrev att de kunde känna en förståelse över hur andra

patienter som är smittade med HIV kände sig. De kände att de kunde identifiera sig med dem

då de kände att de hade fått en stämpel (Lindberg et al., 2014).

De hängde en skylt på flera patienters dörrar med en uppmanande varnande text som

medföljde att de kände sig annorlunda mot andra patienter (Webber et al., 2012). Många

patienter uttryckte att de var ledsna då de upplevde att de spred skräck i omgivningen

(Skyman et al., 2010). De kände även att de var ett hot mot omgivningen eftersom de kunde

sprida en smitta vidare (Andersson et al., 2011). Eftersom de kände att de spred skräck i

omgivningen så kände dem att de inte var socialt accepterade. Många patienter berättar att

de var oroliga över hur deras vänner och arbetskollegor skulle reagera om de fått reda på att

de vårdats i isolering eftersom de skämdes över sin sjukdom och sin situation (Andersson et

al., 2011; Cava, Fay, Beanlands, McCay & Wignall, 2005; Lindberg et al., 2009; Skyman et

al., 2010). Därför var det få som hade berättat för vänner och kollegor att de vårdats i

isolering (Andersson et al., 2011).

Flera patienter var oroliga över hur de skulle hälsa på sina anhöriga när de kom och hälsade

på. Anhöriga ville ofta ge dem en kram eller en puss men många patienter tog hellre avstånd

än riskera att smitta någon annan. Patienter berättar att de kände en rädsla för sina anhöriga

och deras välbefinnande (Barratt, Shaban & Moyle, 2011).

Patienter berättade att de var oroliga över att de kunde ha fört smitta vidare till sina nära och

kära samt till omgivningen innan de placerades i isolering (Andersson et al., 2011; Barratt et

al., 2011; Cava et al., 2005; Guillemin et al., 2014; Lindberg et al., 2009; Webber et al., 2012).

Patienter uttryckte att det var jobbigt och svårt att känna att de kunde utsätta sina nära och

kära för fara (Andersson et al., 2011; Maunder et al., 2003). Många patienter tog därför

avstånd och backade undan när anhöriga kom nära. En patient berättade:

16

When they come in they want to give a kiss or a hug … I would say ’No, no you can’t touch me

cause I might be contaminated or contagious’… and so I wasn’t sure how much of that they

could do (Barratt et al., 2011, p. 57).

Att bära på en smitta gjorde att flera patienter kände att de var en börda för

sjukvårdspersonal eftersom deras sjukdom var så smittsam (Barratt et al., 2011; Guillemin et

al., 2014).

Flera patienter berättade att de upplevde att sjukvårdspersonal slarvade med att ha på sig

skyddskläder vid patientnära vård (Barratt et al., 2011). Detta väckte känslor som ilska och

frustration främst för att smitta kunde ha spridits till andra patienter och möjligtvis även

smitta sjukvårdspersonal (Guillemin et al., 2014; Maunder et al., 2003). Patienter kände att

de inte hade någon kontroll över situationen (Barratt et al., 2011).

Eftersom flertalet patienter inte kunde påverka sjukvårdspersonals handlingar upplevde de

en stor oro när smittskyddsrutiner inte följdes som det skulle (Andersson et al., 2011). En

patient uttryckte:

Some nurses had a protective apron, but some didn’t; they just put on the gloves. I noticed it,

but I was ashamed to ask, aren’t you going to wear an apron, but then I thought they must

know what they are doing, who am I to tell them how to perform their job?... (Andersson et al.,

2011, p. 50).

Flertalet patienter uttryckte att de var oroliga över sjukvårdspersonals brist på kunskap då de

kunde föra smitta vidare om de till exempel inte visste hur de skulle tvätta händerna på ett

korrekt sätt (Andersson et al., 2011). Patienter nämnde att de hade uppskattat om

sjukvårdspersonal tog smittskyddsrutiner på allvar eftersom det hindrar smittspridning

(Barratt et al., 2011). Sjukvårdsvårdpersonal som följde isoleringsrutiner konsekvent

uppfattades enligt patienter som omtänksamma och som att de brydde sig om smittrisken

(Webber et al., 2012).

5.1.2 Att vara ensam mot sin vilja

Patienter upplevde en större ensamhet i isolering då uppmärksamhet från sjukvårdspersonal

var bristfällig (Newton, Constable & Senior, 2001). Att ofrivilligt bli lämnad ensam i ett

vårdrum upplevdes som en känsla av maktlöshet. Sjukvårdspersonal gjorde inte spontana

besök utan besökte bara patienter när en specifik uppgift skulle utföras (Skyman et al., 2010).

En patient uttryckte: “It was so dull, because they only came when they were going to clean or

bring food” (Skyman et al., 2010, p. 103). Brist på uppmärksamhet från sjukvårdspersonal

visade sig genom få besök (Ward, 2000). Flera patienter upplevde att isolering påverkade

deras relation med sjukvårdspersonal och att deras vård därmed blev sämre (Barratt et al.,

17

2011). Bristfällig vård och få besök ledde till att patienter kände sig som fångar i sitt rum

(Barratt et al., 2011; Guillemin et al., 2014).

Patienter uppfattade att anhöriga var rädda för att bli smittade och att deras anhöriga därför

tog avstånd (Pacheco & Spyropoulos, 2010). Patienters besök var därför få vilket påverkade

dem negativt och isoleringen upplevdes därför som en stor ensamhet (Pacheco &

Spyropoulos, 2010; Skyman et al., 2010). En patient uttryckte: “They won’t even come in the

room… they are afraid of catching something. They don’t want to understand, they just don’t

want to catch anything” (Barratt et al., 2011, p. 56). Många patienter berättar att de kände sig

ledsna och nedstämda under vårdtiden i isolering då bristen på besök från nära och kära var

stor (Maunder et al., 2003). Det upplevdes tråkigt att vara ensam i ett rum under en längre

tid (Pacheco & Spyropoulos, 2010). Patienter uttryckte att de kände sig sårade och övergivna

när familj och vänner inte kom och hälsade på (Barratt et al., 2011). Många patienter

uttryckte att de kände sig deprimerade när de var ensamma (Guillemin et al., 2014; Webber

et al., 2012).

5.1.3 Att inte kunna påverka sin situation

Det uppmärksammades att många patienter inte fått någon eller väldigt lite information

under den tid de vårdades i isolering (Skyman et al., 2010). Flera patienter fick varken

skriftligt eller muntlig information (Burnett et al., 2010). Patienter rapporterar att den lilla

mängd information de fick kom från många olika informanter vilket gjorde informationen

otydlig. Detta ledde till att patienter inte kunde ta information till sig och blev förvirrade

(Skyman et al., 2010). På grund av utebliven information visste de inte hur de blivit smittade

(Skyman et al., 2010) eller varför de skulle vårdas i isolering (Newton et al., 2001). En patient

uttryckte: “Nobody ever put any energy to tell me anything about this. Therefore my

knowledge of the disease is the same now as before – nothing. It is that simple” (Skyman et

al., 2010, p. 104).

Många patienter kände ilska och frustration över att inte veta vad som skulle ske under dagen

då de inte hade fått någon information (Andersson et al., 2011; Barratt et al., 2011; Cava et

al., 2005). En patient uttryckte: “Most of the time I didn’t know what was happening”

(Burnett et al., 2010, p. 44). Då många patienter inte hade vetskap om vad som skulle ske

kände de att de ej var delaktiga i sin vård (Skyman et al., 2010).

Många patienter kände att de inte hade tillräckligt med information för att kunna vara med

och påverka sin vård. Flera patienter beskrev att information hade förbättrat upplevelsen av

att vårdas i isolering, de hade då själva kunnat läsa om sin situation eftersom de kände sig

förbisedda och ignorerade när de inte fick information (Ward, 2000).

18

En annan känsla som uppkom vid brist på information var rädsla. Rädslan symboliserade en

ovisshet om vad som skulle hända under deras tid i isolering. Detta skapade en oroskänsla

både hos patienter och deras anhöriga (Pacheco & Spyropoulos, 2010).

Flertalet patienter berättar att varken de eller deras anhöriga fått tillräckligt med information

om varför de vårdas i isolering. Eftersom anhöriga inte fått information kände de inte till

vilka smittvägar som fanns och vad de kunde göra för att skydda sig från att bli smittade vid

besök. Detta hade en ogynnsam effekt på patienters upplevelse av att vårdas i isolering på

sjukhus. Patienter upplevde att bristen på information till anhöriga ledde till att deras

anhöriga besökte sällan eller bara besökte korta stunder åt gången. Patienter trodde att detta

berodde på att deras anhöriga var rädda för att bli smittade. Flera patienter trodde att deras

anhöriga hade stannat längre eller besökt oftare om de fått ordentligt med information

(Ward, 2000).

Många patienter rapporterar att de upplevde att kommunikationen mellan dem och

sjukvårdspersonal var dålig överlag. Patienter beskrev att den bristande kommunikationen

gjorde att de kände sig begränsade och kränkta när de inte var delaktiga i sin vård (Skyman et

al., 2010).

Många patienter vågade heller inte ställa frågor till sjukvårdspersonal. Att ställa frågor om

sin isolering eller sin sjukdom fick patienter att känna sig mer avskilda från andra patienter

än vad de redan gjorde (Burnett et al., 2010). En patient uttryckte: “When i did speak up, the

nurse took a grudge against me” (Burnett et al., 2010, p. 44). Detta tillsammans med dålig

kommunikation ledde till känslor som frustration och instängdhet (Ward, 2000).

Patienter berättar även att de upplevde att sjukvårdspersonal var dåliga på att lyssna, främst

läkare som inte tog sig tid att lyssna på vad patienten hade att säga. Läkare använde ord som

många patienter inte förstod. Detta gjorde att patienter kände att sjukvårdspersonal inte

uppmärksammade dem och detta ledde till att många patienter kände sig frustrerade och att

de inte togs på allvar (Ward, 2000).

5.2 Att känna sig bekräftad

Under detta tema presenteras två subteman: ”att känna sig delaktig i sin vård” samt ”att

känna gemenskap”.

19

5.2.1 Att känna sig delaktig i sin vård

De patienter som fått information om sin sjukdom och anledningen till varför de vårdades i

isolering kände sig mer insatta i sin situation och i sin egen vård (Ward, 2000). De hade

förståelse för vilka konsekvenser som hade kunnat uppstå om de smittat andra och insåg

därför varför det var viktigt för dem att vårdas i isolering (Skyman et al., 2010). En patient

uttryckte: “… its only common sense that if you have got something that you can pass on,

which can cause say half a dozen more to get sick, … to be on your own till its cured” (Barratt

et al., 2011, p. 56). Patienter som fått information upplevde att de var mer delaktiga i sin vård

då de hade kunskap och förståelse för sin situation. Flera patienter uttryckte många fördelar

med att få information om sin isolering och sin sjukdom, bland annat tyckte patienter att de

kunde påverka sin situation mer. Några patienter beskrev att de upplevde att tiden de

vårdades i isolering underlättades när de förstod anledningen till deras isolering. De

patienter som hade tidigare erfarenhet av att vårdas i isolering på grund av sin smittsamma

sjukdom hade lättare att acceptera sin situation eftersom de upplevt liknande situationer

tidigare (Barratt et al., 2011). Ward (2000) menar att patienter som har en förståelse för sin

sjukdom och sin situation upplever mindre ångest och andra negativa känslor som annars

kan förknippas med att vårdas i isolering.

5.2.2 Att känna gemenskap

Många patienter beskrev vikten av att få stöttning av sina nära och kära under vårdtiden i

isolering (Cava et al., 2005; Ward, 2000). Besök från anhöriga var något de flesta patienter

såg fram emot. Tid tillsammans med sina anhöriga ansågs viktig och värdesattes. I samband

med besök från patienters nära och kära kände sig de flesta patienter bekräftade. Besök

ansågs vara viktiga för att klara av vårdtiden. Besök gjorde att många patienter upplevde

ensamhet, som var en följd av att vårdas i isolering, mindre jobbig och tråkig (Ward, 2000).

Patienter uttryckte att besök från familj och vänner hjälpte dem att fördriva tid (Barratt et al.,

2011). Dock fick patienter inte träffa sina anhöriga så ofta som de ville (Webber et al., 2012).

En patient uttryckte: “But I truly don’t like being in a room like this, I like being with people…

I do like the company… just someone else in the room” (Barratt et al., 2011, p. 56).

Patienter kunde genom stöttning av familjemedlemmar sätta sin sjukdom i perspektiv,

patienter kunde i och med det reflektera över sin situation (Ward, 2000). Flera patienter

menar att det var lättare att uthärda isoleringen om de fick kontinuerliga besök av nära och

kära, särskilt de patienter som vårdades i isolering under en längre tid (Webber et al., 2012).

Under de stunder många patienter var själva på rummet kunde de tänka tillbaka på tidigare

besök eller längta till nästa besök. Det hjälpte de flesta patienter i stunder de kände sig extra

ensamma (Ward, 2000). Fri tillgång till telefon uppskattades av patienter då de kunde ringa

20

och prata med sina anhöriga så ofta de ville. Patienter kunde prata med sina anhöriga och

lugna ner sig vid situationer där de kände uppgivenhet. Även anhöriga kunde kontakta

patienter vilket ingav en känsla av bekräftelse hos många patienter. Telefonsamtal var

särskilt viktiga de dagar då deras anhöriga inte kunde komma på besök. Patienter kände att

trots bristen på besök fanns de ändå i deras anhörigas tankar (Barratt et al., 2011; Ward,

2000; Webber et al., 2012).

Rummets utformning var viktigt för de flesta patienter. Att ha ett fönster uppskattades då det

var viktigt för många att kunna titta ut, främst att kunna se solen och parken. En utblick

utanför isoleringsrummet gjorde att många patienter kände sig mindre isolerade och de

kunde därmed känna att de var en del av omvärlden (Barratt et al., 2011; Ward, 2000;

Webber et al., 2012). En patient uttryckte: “If you have got something to look at and the sun

is shining, that is 100% great… If you have got a view it does not do any harm on their own”

(Barratt et al., 2011, p. 57). Att kunna se andra människor gå förbi, se bilar och att kunna

fantisera om andras liv och vad som skedde i omvärlden ökade känslan av välmående och

välbefinnande hos många patienter (Guillemin et al., 2014).

Många patienter uppskattade att ha bakgrundsljud från exempelvis radio eller tv. Att ha ljud i

rummet hjälpte många patienter att tänka på annat, de slapp tänka på sin situation vilket

ledde till ett ökat välmående. När de hade ljud i bakgrunden i form av TV eller radio upplevde

de isoleringen som en positiv, avslappnad miljö där de kunde vila och koncentrera sig på att

tillfriskna (Ward, 2000). De kunde se nyheterna och vara väl medvetna om vad som skedde i

”välden utanför”. Detta gjorde att de kände en samhörighet med omvärlden även om de inte

fick lämna sitt rum och trots att de var ensamma på rummet en stor del av dagen (Barratt et

al., 2011; Ward, 2000; Webber et al., 2012).

5.3 Resultatsammanfattning

En sammanfattning av resultatet visade att många patienter upplevde maktlöshet.

Maktlöshet visade sig på olika sätt. Många patienter uttryckte att de upplevde en rädsla över

att smitta andra. De beskrev att de kändes som om de var smittade av pesten. Många

patienter uppmärksammade att viss sjukvårdspersonal slarvade med smittskyddsrutiner

vilket ledde till att de flesta patienter blev oroliga för att sjukvårdspersonal skulle sprida

deras smitta vidare till andra patienter, till sina kollegor och till sig själva. Eftersom

sjukvårdspersonal slarvade med skyddsrutiner ökade patienters känslor av skuld och skam

då de var oroliga över att sjukvårdspersonal spred deras smitta vidare. Flera patienter

uttryckte att de var oroliga över att ha smittat sina anhöriga innan de placerades i isolering.

Många patienter upplevde att uppmärksamhet från sjukvårdspersonal var bristande under

21

den tid de vårdades i isolering, patienter upplevde då att de blev ensamma. Bristande

uppmärksamhet ledde till att patienter upplevde att de inte fick tillräckligt med adekvat

information vilket ledde till att många patienter upplevde att de inte kunde påverka sin

situation. Resultatet visade även att patienter upplevde att de kände sig mer delaktiga i sin

vård om de fick information om sin situation. Patienter uttryckte att besök från deras

anhöriga hjälpte dem att klara av situationen. Att kunna prata i telefon hjälpte patienter att

känna en gemenskap med världen utanför. Många patienter uppskattade även att kunna se ut

genom ett fönster, kunna titta på tv eller att lyssna på radion.

6 DISKUSSION

Diskussionen inleds med en diskussion av examensarbetets resultat, följt av en diskussion av

metoden som används i examensarbetet och avslutas med en etisk diskussion.

Resultatdiskussionen inleds med att examensarbetets resultat diskuteras i förhållande till ett

vårdteoretiskt perspektiv och bakgrunden till detta examensarbete. Det resoneras även kring

hur resultatet svarar an mot examensarbetets syfte.

6.1 Resultatdiskussion

Två teman framkom under analysen. Det första temat var ”Att känna maktlöshet”, subteman

till det till första temat var ”Att känna rädsla över att smitta andra”, ”Att vara ensam mot sin

vilja” och ”Att inte kunna påverka sin situation”. Det andra temat som framkom under

analysen var ”Att känna sig bekräftad”. Subteman till detta tema var ”Att känna sig delaktig i

sin vård” och ”Att känna gemenskap”. Då examensarbetets syfte var att beskriva patienters

upplevelser vid vård i isolering under behandling av smittsam sjukdom så anses

examensarbetets syfte vara besvarat då många känslor har påvisats.

Under temat ”Att känna maktlöshet” framkom under det första subtemat ”att känna rädsla

över att smitta andra” att många patienter upplevde att de kände sig smutsiga och flera

patienter beskrev att de kände sig som att vara smittade av pesten. Många patienter var

rädda för att smitta anhöriga och sjukvårdspersonal. Patienter uppmärksammade att viss

sjukvårdspersonal inte följde isoleringsrutiner. Detta väckte känslor som ilska och frustration

över att sjukvårdspersonal kunde sprida smitta vidare till andra patienter, sig själva och sina

kollegor. Tidigare forskning visar att sjukvårdspersonal drar sig från att gå in till patienter ”i

22

onödan” eftersom de är oroliga att själva bli smittade. Sjukvårdspersonal anser att ju fler

gånger de går in till patienter desto större är risken att bli smittad, därför undviker de att

besöka patienter flera gånger än nödvändigt (Cassidy, 2006). Det går att se samband mellan

examensarbetets resultat och tidigare forskning. Sjukvårdspersonals rädsla över att bli

smittade vid patientnära kontakt bekräftar patienters oro över att sprida smitta vidare.

Sjukvårdspersonals rädsla skapar ett onödigt lidande hos patienter. Ett vårdlidande enligt

Eriksson (1994) är när en patient lider på grund av vård eller utebliven vård. Det kan även

vara att patienter känner sig exempelvis kränkta i en vårdsituation. Patienter upplevde ett

lidande när de var rädda för att smitta andra kan det ses som ett vårdlidande. Ett vårdlidande

går att förhindra med hjälp av god kommunikation och en god vårdande relation. Tidigare

forskning visar även att trots deras rädsla över att bli smittade tog sjuksköterskor sin

profession på allvar. De förstod allvaret med smittspridning och vill därför införskaffa mer

kunskap om smittspridning för att på så vis upprätta rutiner för att hindra smittspridning.

Sjuksköterskor känner att det är deras ansvar att hindra smittspridning. De har viljan att

arbeta på ett smittförebyggandet sätt (Guillemin et al., 2015). Sjukvårdspersonal lär även de

anhöriga metoder för att ta på och av skyddsutrustning på rätt sätt (Guillemin et al., 2015).

Enligt International Council of Nurses (2014) ska sjuksköterskor sköta sin hälsa så att

sjuksköterskors förmåga att arbeta inte påverkas negativt. Det är därför viktigt att

sjuksköterskor arbetar med smittskyddsrutiner kontinuerligt.

Det andra subtemat ”att vara ensam mot sin vilja” visade även att många patienter upplevde

en ensamhet i isoleringen då uppmärksamheten från sjukvårdspersonal var bristfällig.

Sjukvårdspersonal gjorde inte spontana besök utan besökte bara patienter när en specifik

uppgift skulle utföras. Att ofrivilligt bli lämnad ensam i ett vårdrum upplevdes som en känsla

av maktlöshet. Brist på uppmärksamhet från sjukvårdspersonal visade sig genom få besök.

Detta går att koppla ihop med hälso- och sjukvårdens mål för en god vård på lika villkor för

hela befolkningen (hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763). I och med brist på besök och

sjukvårdspersonals inställning till att vårda patienter i isolering bedrevs ej en god vård. Vård

skall även bygga på respekt för människors lika värde (hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763),

vilket examensarbetets resultat visade att sjukvårdspersonal inte gjorde. Enligt International

Council of Nurses (2014) ska sjuksköterskor uppvisa professionella värden såsom

respektfullhet, medkänsla och integritet. Enligt tidigare forskning beskriver sjuksköterskor

att det strider mot deras moral att vårda patienter i isolering (Guillemin et al., 2015). Enligt

International Council of Nurses (2014) ska sjuksköterskor ej blanda in egna värderingar utan

ska ha en professionell hållning. Sjuksköterskor som uttrycker att vård av specifika patienter

strider mot deras moral följer därmed inte ICNs kod.

23

En stor del av det andra subtemat visade att de flesta patienter upplevde ensamhet under sin

vårdtid i isolering. Detta berodde på att de under stora delar av dagen var ensamma.

Sjukvårdspersonal besökte endast patienter när till exempel en uppgift skulle utföras. Enligt

tidigare forskning anser sjukvårdspersonal att det tar för lång tid att ta på och av

skyddskläder. Besöken anses då bli långa och omständliga (Seibert et al., 2014).

Examensarbetets resultat visade att många patienter uttryckte att de upplevde att de var en

börda för sjukvårdspersonal då smittskyddsrutiner var tidskrävande. Många patienter

upplevde att sjukvårdspersonal inte tog sig tiden att besöka patienter ofta utan gjorde så

många uppgifter som möjligt när de väl var inne hos patienter. En vårdande relation enligt

Eriksson (2014) hade kunnat möjliggöras om sjukvårdspersonal tagit sig tid att besöka

patienter oftare. Människans hälsa kan upplevas kroppsligt eller själsligt hos varje individ.

Den själsliga innefattar att uppnå en jämvikt mellan relationer och individer medan den

kroppsliga innefattar ett välbefinnande. Om den vårdande relationen inte fungerar så

påverkas människans själsliga hälsa. Enligt Eriksson (2014) får den vårdande relationen ej

påskyndas. Den måste få ta den tid den behöver för att växa. Om den vårdande relationen

hade vuxit fram hade detta skapat en trygghetskänsla hos patienter som förmodligen hjälpt

dem att klara av den tid de vårdas i isolering och upplevelsen hade varit mindre negativ

(Eriksson, 1987). Det upplevdes ofta att skyddskläder byggde hinder i relationen mellan

patient och sjukvårdspersonal. Enligt tidigare forskning påverkas tal och ansiktsuttryck

negativt när sjukvårdspersonal använder munskydd. Därmed kunde de ej ge den tröst som de

upplever att vissa patienter behöver (Godsell et al., 2013). Eriksson (1994) beskriver att

människan behöver tröst i sitt lidande. Bristande kontakt från sjukvårdspersonal gentemot

patienter leder till att patienters själsliga behov ej tillgodoses. Detta kan utgöra ett hinder i

det Eriksson (1987) kallar för lekandet i vården. När lekandet i vården hindras så hindrar det

förmågan till utveckling hos patienter. Den vårdande relationen behövs då den ger patienter

utrymme för att delge sina känslor och få dessa bekräftade. Relationen ger även utrymme för

patienter att ge uttryck för sina begär, behov och problem (Eriksson, 1994).

Resultatet visade att besöken från patienters anhöriga var få. Många patienter upplevde att

deras anhöriga inte hade fått tillräckligt med information för känna sig trygga att hälsa på.

Om de anhöriga hade känt sig trygga med situationen kunde de i sin tur hälsa på oftare.

Genom att ge anhöriga tillräckligt med adekvat information om olika smittvägar som fanns

och vad de kunde göra för att skydda sig kunde det öka trygghetskänslan hos patienters

anhöriga. Sjukvårdspersonal förebygger därmed känslan av ensamhet som uppkommer hos

de patienter som vårdas i isolering i samband med bristande besök från anhöriga. Bristen på

besök från nära och kära gjorde att många patienter kände sig övergivna och sårade. Många

patienter beskrev att deras anhöriga drog sig från att komma på besök då de var oroliga över

att själva bli smittade. Detta bidrog till att de flesta patienter kände sig ensamma. Eriksson

24

(1994) beskriver lidande i tre former, sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande.

Sjukdomslidandet beskrivs som ett lidande som uppstår på grund av en sjukdom och dess

behandling. Isolering var en del av patienters behandling av den smittsamma sjukdomen och

kan i och med det betraktas som ett sjukdomslidande då isoleringen uppgav känslor som

ensamhet och övergivenhet. Enligt Eriksson (1987) består människans värld av tre

delvärldar. Människan lever i dessa tre samtidigt då de hör ihop. I och med känslan av

ensamhet påverkas egenvärlden negativt. I och med att egenvärlden påverkas negativ kan

även medvärlden påverkas negativt eftersom de är sammankopplade. Eftersom relationer

mellan människor byggs upp i medvärlden påverkas i sin tur vårdrelationen. Om den

vårdande relationen påtvingas eller inte existerar påverkas medvärlden negativt. Den positiva

relationen mellan sjukvårdspersonal och patient kan bidra till att skapa balans i människans

världar. Detta leder till att vårdtiden i isolering blir bättre. I och med att miljön runt om

patienter är behaglig påverkas hälsan till det positiva. Eftersom hälsan är föränderlig

(Eriksson, 2000) behöver sjukvårdspersonal vara medvetna om hur miljön påverkar hälsan

positivt och negativt.

Det tredje subtemat ”att inte kunna påverka sin situation” visade att flera patienter beskrev

att de inte hade förståelse för sin sjukdom, de förstod inte varför de skulle vårdas i isolering.

Detta ledde till att många patienter upplevde sin isolering jobbig och de kände sig kränkta.

Resultatet går att koppla samman med Erikssons (1994) teori om att befinna sig i ”att ha

lidande”. Eriksson (1994) beskriver lidande i både former och nivåer. De tre olika nivåerna är

”att ha lidande”, ”att vara i lidande” och ”att varda i lidande”. Eftersom många patienter inte

blivit informerade om sitt tillstånd kunde de inte få en förståelse och kunde därmed inte

acceptera sin situation. De patienter som fått information befann sig i ”att varda i lidande”

enligt Erikssons (1994) teori. De patienter som befann sig på den nivån hade fått information

om sin situation och dess isolering och det underlättade förståelsen till isoleringen. I och med

förståelsen kunde en början till acceptens av situationen påbörjas. Resultatet visade även att

patienter uttryckte att de upplevde att kommunikationen mellan sjukvårdpersonal och

patienter var dålig överlag. Sjukvårdspersonal upplevdes som dåliga lyssnare, detta ledde till

att flera patienter kände att sjukvårdspersonal inte uppmärksammade dem. Patienter kände

sig i och med detta frustrerade och de kände att de inte togs på allvar. Eriksson (1994) menar

att en viktig del av vårdandet är att ge information till patienter. Utebliven vård kränker

människans värdighet som i sin tur skapar ett vårdlidande. Ett vårdlidande enligt Eriksson

(1994) är när en person lider på grund av vården eller utebliven vård. Information räknas

som en del av vårdandet och brist på information kan därför ses som brist på vård som är ett

vårdlidande. Ett vårdlidande kan även vara till exempel när en person känner sig kränkt.

Resultatet visade att patienter kände sig kränkta och smutsiga i och med deras isolering.

Detta kan betraktas som ett vårdlidande.

25

Under det andra temat ”att känna sig bekräftad” framkom under det första subtemat ”att

känna sig delaktig i sin vård” att patienter som blivit tilldelade information om sin sjukdom

och anledningen till deras vård i isolering beskrev att de kände sig mer delaktiga i sin vård.

Eriksson (2014) menar att patienter ska vara delaktiga i sin vårdprocess. Enligt patientlagen

(2014:821) har patienter rätt till att tillsammans med sjukvårdspersonal utforma sin egen

sjukvård. Patienter ska utifrån sin förmåga kunna ge önskemål om vård och

behandlingsåtgärder. Patienten ska medverka i genomförandet av sin omvårdnad i så stor

utsträckning patienten klarar av. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) så ska

sjukvården bedrivas på patienters självbestämmande som även Eriksson (2014) nämner.

Genom att ha en god informationsförmåga samt rätt kommunikationsteknik kan känslan av

oro och ångest hos patienter på grund av att vårdas i isolering undvikas. Enligt International

Council of Nurses (2014) ska sjuksköterskor ansvara för att patienter får korrekt, tillräcklig

och lämplig information på ett individuellt anpassat sätt. Detta kan jämföras med

examensarbetets resultat där patienter uttryckte att de ej fått information om sin sjukdom

eller om sin vårdtid i isolering. Patientlagen (2014:821) benämner i kap 3 § 1 att patienter har

rätt till att få information om sitt hälsotillstånd, metoder som finns för undersökningar,

behandling samt vård. Patienter ska även få information om vilken tidpunkt de förväntas få

vård samt det förväntade vård- och behandlingsförloppet. Patienter ska även få exempel på

olika metoder som hjälper för att förebygga sjukdom. Brist på information från

sjukvårdpersonal till patienter som visades i resultatet för examensarbetet kan tolkas som

utebliven vård enligt beskrivningen av patientlagen.

Det framkom under det andra subtemat ”att känna gemenskap” att patienter uppskattade att

ha tillgång till tv att se på och radio att lyssna på. Många patienter uppskattade även att ha ett

fönster de kunde titta ut genom. Det var viktigt för många patienter att kunna se solen och

parken. Utifrån Erikssons (1987) teori kan isolering uppfattas som människans omvärld då

isolering är människans levda, fysiska miljö. Enligt International Council of Nursing (2014)

så ska sjuksköterskor arbeta för en hållbar miljö och vara väl medvetna om miljöns betydelse

för hälsans utveckling. En hållbar miljö är en miljö där patienter känner sig fria och kan göra

det hen vill i så stor utsträckning som möjligt. Att ha en trivsam miljö påverkar patienters

hälsoprocess positivt. Det är viktigt att uppmärksamma för sjukvårdspersonal hur miljön

påverkar människans hälsoprocess. Författarna till examensarbetet kan se likheter mellan

tidigare forskning och examensarbetets resultat då sjukvårdspersonal kunde ha en negativ

inställning till isoleringsvård. I och med sjukvårdspersonals negativa inställning påverkades

patienters inställning mer negativt vilket ledde till en dålig upplevelse av vården i isolering på

sjukhus. Med hjälp av Erikssons teori (1987) ansa, leka och lära hade detta kunnat undvikas.

Närhet och värme beskriver innebörden av ansa enligt Erikssons teori (1987). Patienter i

isolering känner sig ofta ensamma och kan då vara i behov av extra uppmärksamhet. Genom

26

ansning hade sjukvårdspersonal kunnat underlätta känslan av ensamhet. Patienter hade

kunnat uppleva välbehag. Sjukvårdspersonal hade med små handlingar som att hålla

patienters händer kunnat bygga upp tillit hos patienter.

6.2 Metoddiskussion

Examensarbetets syfte var att beskriva patienters upplevelse av ett fenomen, upplevelser av

att vårdas i isolering under behandling av smittsam sjukdom. Därför ansågs en kvalitativ

ansats vara lämplig för detta examensarbete. Att använda en kvalitativ metod för

examensarbetet kan ge läsarna en djupare förståelse för patienters upplevelse av att vårdas i

isolering. Eftersom den kvalitativa metod som använts i de valda artiklarna var intervjuer var

det lätt att urskilja patienters olika känslor och upplevelser av att vårdas i isolering. Hade en

mixad studie, där både kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserats använts, hade

perspektivet varit mer spritt och resultatet kunde därmed varit svårare att urskilja och

sammanställa.

Metoden som använts för dataanalysen var en litteraturstudie enligt Evans (2002). Evans

(2002) metod utgår ifrån att analysera kvalitativt bearbetat material. Med detta menas att

författarna till examensarbetet endast läst artiklar av kvalitativ ansats för att få fram ett

resultat. Analysen delades in i klara och tydliga steg. Att plocka ut nyckelfynd ur artiklarnas

resultat var ett steg i analysen som minskade risken för att författarna av examensarbetet inte

skulle lägga egna tolkningar i resultatet. En kvalitetsgranskning enligt Friberg (2012) har

utförts. Friberg (2012) har en väldigt detaljerad beskrivning av hur en kvalitetsgranskning

går till (se bilaga B). I och med kvalitetsgranskningen anses examensarbetet ha en hög

kvalitet på de artiklar som använts då de uppfyller kvalitetskraven för en vårdvetenskaplig

artikel. Analysmetoden enligt Evans (2002) anses vara tydligt beskriven. Styrkor med analys

metoden är att den delas upp i steg vilket underlättade för hur analysen skulle utföras.

Datainsamlingsmetoden för artiklarna som använts till detta examensarbete har varit

intervjuer. Detta kan anses som en styrka för examensarbetes resultat då intervjuer kan ge en

djupare förståelse av patienters upplevelser än vad enkäter skulle ha gjort, av att vårdas i

isolering under behandling av smittsam sjukdom.

Andra datainsamlingsmetoder hade kunnat användas för detta examensarbete. Exempelvis

hade en empirisk studie kunnat genomföras. Detta hade då innefattat att författarna till

examensarbetet utfört intervjuer med sjuksköterskor. Om denna metod använts hade

examensarbetets syfte behövts ändrats till utifrån ett sjuksköterskeperspektiv, inte ett

patientperspektiv. Då hade innebörden av det författarna till examensarbetet ville beskriva

gått till spillo eftersom de ville skriva utifrån ett patientperspektiv. Om denna metod använts

27

hade endast sjuksköterskor i Västerås intervjuats. Detta hade lett till att examensarbetet haft

ett litet geografiskt område. Författarna har valt att ej begränsa valda artiklarna till

examensarbetets resultat inom Sverige. Artiklar från olika länder användes även för att få en

bredare grund och ett bredare perspektiv för examensarbetet. Om studien endast utförts i

Västerås kan studiens resultat ej överföras till andra individer utanför det geografiska

området. Överförbarhet (transferability) enligt Polit och Beck (2012) betyder att studien ska

stämma in på fler än de som deltog i studien. Tillförlitlighet (dependability) menar att

resultatet på studien skulle kunna göras om, av andra människor, på en annan plats (Polit &

Beck, 2012). Eftersom författarna till examensarbetet har använt sig av publicerade artiklar

skulle andra kunna få fram ett liknande resultat. Artiklarna som använts till examensarbetet

är skrivna på engelska vilket gör att även människor från andra länder skulle kunna läsa dem

och få fram ett liknande resultat. Sökprocessen samt de valda artiklarna finns presenterade i

bilagorna A och C.

De databaser som använts är Cinahl Plus, Pubmed och Discovery. Dessa har använts då de

har ett brett sortiment av vårdvetenskapliga artiklar. Databasen Cinahl Plus har använts mest

då den hade flest artiklar som svarade an på examensarbetets syfte. Sökbasen Svensk MeSH

användes för att få tillförlitliga översättningar av svenska begrepp till engelska inom

vårdvetenskapen. Detta användes för att inte författarna till examensarbetes översättning

skulle vara missvisande i val av sökord. Översättningar från engelska till svenska kan vara

missvisande och innebörden kan därmed förloras även om författarna till detta

examensarbete har använt sig av trovärdiga översättningsmetoder som exempelvis lexikon.

Giltighet (credibility) innebär att den data som presenteras ska gå att lita på (Polit & Beck,

2012). För att säkerställa detta har författarna till examensarbetet skrivit nyckelfynd och citat

på engelska då misstolkningar lätt kan göras om text översätts från engelska till svenska.

Författarna till examensarbetet har inte lagt egna värderingar eller tolkningar i den text som

översatts. Sökord valdes till en början. Då dessa ledde till icke relevanta artiklar valdes

sökord om ett flertal gånger med hjälp av Svenska MeSH.

Artiklar skrivna mellan år 2000-2015 har använts. Artiklar äldre än 2010 användes då

urvalet av artiklar publicerade efter 2010 var begränsade. Flertalet av de artiklar som

framkom under sökningen med inklutionskriterier 2010-2015 var av kvantitativ ansats eller

besvarade ej syftet för examensarbetet och var därav ej relevanta för examensarbetet. Under

granskning av artiklarna uppmärksammade författarna ingen större skillnad på patienters

upplevelser beroende på om artikeln var skriven 2001 eller 2012. De skillnader som

uppmärksammades i artiklarna beroende på vilket årtal de var skrivna var på hur rummet

var utformat och dess miljö och kan ha gett en annorlunda upplevelse. Detta går att koppla

till samhällets tekniska utveckling de senaste åren. Majoriteten av artiklarna som använts i

28

examensarbetet är skrivna år 2010 eller senare. Därmed kan examensarbetets resultat

grundas på aktuell forskning. Nackdelen med att ha så stort årsspann kan vara att sjukvården

har utvecklats mycket under de senaste åren. Även om utvecklingen går framåt anses känslor

upplevas på liknande sätt hos olika individer.

6.3 Etikdiskussion

Den litteratur som har använts till examensarbetets bakgrund var primärkällor för att få

tolkningar skulle förekomma i examensarbetet. Sekundärkällor är tolkningar av text som

andra författare har gjort, dessa har därför ej använts i examensarbetet.

Datainsamlingsmetoden för de valda artiklarna har varit intervjuer eftersom de ger en djup

inblick i patienters upplevelser och innehåller därmed få tolkningar. De artiklar som använts

i detta examensarbete har varit peer reviwed vilket betyder att de blivit granskad av

utomstående med kunskap om ämnet. En kvalitetsgranskning av Friberg (2012) har gjorts av

de artiklar som använts för att säkerställa god kvalitet och därmed ge en hög standard på

examensarbetet. Den etiska koden CODEX (2015) har följts i detta examensarbete. CODEX

(2015) lyfter fram att det inte är tillåtet att förvränga redan skriven text eller hitta på egen

information. Författarna till examensarbetets förförståelse har lagts åt sidan och därmed har

egna tolkningar undvikts i så stor utsträckning som möjligt. Evans (2002) dataanalysmetod

har använts då det är en bra metod som underlättar att undvika egna tolkningar. De

framtagna nyckelfynden, teman samt subteman har bidragit att på ett lättare sätt beskriva en

sammanställning av resultatet. Citat har refererats till på artiklarnas originalspråk för att

undvika egna tolkningar och för att innebörden av meningen ej ska gå förlorad under

översättningsprocessen. APA-stilen har använts vid referering för att tydliggöra vem som sagt

vad i texten. Examensarbetet har skickats till urkund för att säkerställa att arbetet ej är

plagierat.

29

7 SLUTSATS OCH FÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING

Under denna rubrik kommer en slutsats att redovisas, efter detta följer förslag till vidare

forskning.

7.1 Slutsats

Det framkom i examensarbetet att patienter upplevde vård i isolering på olika sätt. De flesta

uttryckte isolerings vården som en negativ upplevelse. De upplevde en stor ensamhet då

besök från sjukvårdspersonal och anhöriga var få. De upplevde även att de inte fått tillräckligt

med information. I och med de negativa känslor som väcktes hos många patienter under

deras vårdtid i isolering är det nödvändigt att sjukvårdspersonal förstår de små medel som

kan underlätta uppkomsten av en vårdande relation. Dessa små medel är till exempel att ge

information eller att beröra patienten och där med visa empati.

Andra upplevde vården i isolering positiv. De uppskattade att få vara ensamma, att få ha ett

eget rum. De kände att de hade ett större privatliv. De uttryckte även att de inte behövde

skämmas lika mycket över sin sjukdom och sin situation om de inte behövde träffa andra

människor. Isoleringen var lättare för de patienter som fått adekvat information. Det gjorde

att de förstod orsaken till varför de vårdas i isolering och det var därför lättare för de

patienterna att acceptera sin situation.

Det är viktigt att sjukvårdspersonal vet vikten av att försöka skapa möjligheter för en god

vårdande relation till patienten. En bra relation ger patienten en bättre upplevelse av

vistelsen i isolering. Det är viktigt för sjukvårdspersonalen att vara medveten om vilka krav

som ställs på isoleringsvård utifrån olika lagar och styrdokument.

Flertalet patienter uttryckte bristen på information. Att skapa en broschyr med information

om isolering och dess orsaker kan därför vara bra att för att underlätta för patienter som

vårdas i isolering på grund av smittsam sjukdom. Det kan även underlätta för att ha ett

detaljerat schema över dagen på rummet. På schemat ska det stå vilken tid patienter kan

förvänta sig att få mat, medicin eller rond med läkare. Detta skulle göra att patienter inte

känner den ovisshet som finns beskriven i examensarbetets resultat. I och med det skulle

patienter inte behöva ringa på larm lika ofta för att ställa en fråga och sjukvårdspersonal

skulle i och med det inte behöva ”slösa” på skyddsutrustning.

30

7.2 Förslag till framtida forskning

Det är viktigt för vårdpersonal att förstå hur patienter som vårdas i isolering känner sig. Om

sjukvårdpersonal är medveten om detta kan det ge en ökad möjlighet till en vårdande

relation skapas och därmed en möjlighet att patienters värdighet och privatliv upprätthålls.

Det kan därför vara bra om mer forskning kring detta ämne görs. Vad som kan underlätta

patienters upplevelser av att vårdas i isolering kan vara ett förslag på vidare forskning.

Information om hur patienter upplever att vårdas i isolering på grund av smittsam sjukdom

har varit begränsad. Dock har många studier om antingen sjukdomen eller isoleringen

publicerats. Författarna till detta examensarbete anser därför att det är viktigt med mer

forskning om patienters upplevelse av att vårdas i isolering på grund av smittsam sjukdom.

31

REFERENSLISTA

Andersson, H., Lindholm, C., & Fossum, B. (2011). MRSA - global threat and personal

disaster: patients' experiences. International Nursing Review, 58(1), 47-53.

doi:10.1111/j.1466-7657.2010.00833.x

Barratt, R., Shaban, R., & Moyle, W. (2011). Behind barriers: patient's perceptions of source

isolation for Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA). Australian Journal

of Advanced Nursing, 28(2), 53-59.

Burnett, E., Lee, K., Rushmer, R., Ellis, M., Noble, M., & Davey, P. (2010). Healthcare-

associated infection and the patient experience: a qualitative study using patient

interviews. Journal of Hospital Infection, 74(1), 42-47. doi:10.1016/j.jhin.2009.07.027

Cassidy, I. (2006). Student nurses' experiences of caring for infectious patients in source

isolation. A hermeneutic phenomenological study. Journal of Clinical Nursing, 15(10),

1247-1256. doi:10.1111/j.1365-2702.2006.01404.x

Cava, M., Fay, K., Beanlands, H., McCay, E., & Wignall, R. (2005). The experience of

quarantine for individuals affected by SARS in Toronto. Public Health Nursing, 22(5),

398-406.

Centrala etikprövningsnämnden (2007). Hämtad den 29 januari, 2016, från

http://www.epn.se/media/1101/cepn_praxis_forskningsbegreppet.pdf

CODEX (2015). Hämtade den 16 september 2015 från

http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml

Ericson, E., & Ericson, T. (2009). Klinisk mikrobiologi. Infektioner, immunologi,

Vårdhygien. Stockholm: Liber.

Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Liber: Stockholm.

Eriksson, K. (2000). Hälsans idé. Liber: Stockholm.

Eriksson, K. (1987). Pausen: En beskrivning av vårdvetenskapens kunskapsobjekt.

Stockholm: Gotab.

Eriksson, K. (2014). Vårdprocessen. Liber: Stockholm.

Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretative data synthesis of processed data.

Australian Journal of Advanced Nursing, 20(2), 22-26.

32

Friberg, F. (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.

Lund: Studentlitteratur.

Godsell, M., Shaban, R. Z., & Gamble, J. (2013). “Recognizing rapport”: Health professionals’

lived experience of caring for patients under transmission-based precautions in an

Australian health care setting. American Journal of Infection Control, 41(11), 971-975.

doi:10.1016/j.ajic.2013.05.022

Gould, D., Drey, N., Moralejo, D., Grimshaw, J., & Chudleigh, J. (2008). Interventions to

improve hand hygiene compliance in patient care. Journal of Hospital Infection, 68(3),

193-202.

Guillemin, I., Marrel, A., Lambert, J., Beriot-Mathiot, A., Doucet, C, Kazoglou, O.,

Luxemburger, C., Reygrobellet, C., & Arnould, B. (2014). Patients’ Experience and

Perception of Hospital-Treated Clostridium difficile Infections: a Qualitative Study.

Patient, 7(1), 97–105. doi: 10.1007/s40271-013-0043-y.

Guillemin, I., Marrel, A., Beriot-Mathiot, A., Doucet, C., Kazoglou, O., Luxemburger, C., &

Arnould, B. (2015). How do Clostridium difficile infections affect nurses' everyday

hospital work: A qualitative study. International Journal of Nursing Practice, 2138-

2145. doi:10.1111/ijn.12166

International Council of Nurses. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor

(Svensksjuksköterskeförening, Övers. Rev. utg). Hämtat den 29 april 2016 från

http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Etik/ICNs-Etiska-kod-

forsjukskoterskor/

Jackson, C., Lowton, K., & Griffiths, P. (2014). Infection prevention as ''a show'': A qualitative

study of nurses' infection prevention behaviours. International Journal of Nursing

Studies, 51(3), 400-408. doi:10.1016/j.ijnurstu.2013.07.002

Lindberg, M., Carlsson, M., & Skytt, B. (2014). MRSA-colonized persons’ and healthcare

personnel's experiences of patient–professional interactions in and responsibilities for

infection prevention in Sweden. Journal of infection and public health, 7(5), 427-435.

doi:10.1016/j.jiph.2014.02.004

Lindberg, M., Carlsson, M., Högman, M., & Skytt, B. (2009). Suffering from meticillin-

resistant Staphylococcus aureus: experiences and understandings of colonisation.

Journal of Hospital Infection, 73, 271-277. doi:10.1016/j.jhin.2009.07.002

Maunder, R., Hunter, J., Vincent, L., Bennett, J., Peladeau, N., Leszcz, M., & Mazzulli, T.

(2003). The immediate psychological and occupational impact of the 2003 SARS

33

outbreak in a teaching hospital. Canadian Medical Association Journal, 168(10), 1245-

1251.

Newton, J., Constable, D., & Senior, V. (2001). Patients' perceptions of methicillin-resistant

Staphylococcus aureus and source isolation: a qualitative analysis of source-isolated

patients. Journal of Hospital Infection, 48(4), 275-280.

Nurminen, M. (2012) . Tid- vårdande tid. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.),

Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Pacheco, M., & Spyropoulos, V. (2010). The experience of source isolation for Clostridium

difficile in adult patients and their families. Canadian Journal of Infection Control,

25(3), 166-174.

Patientlag (2014:821). Stockholm: Socialdepartementet. hämtat 15 februari, 2016, från

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763

Polit, D.F., & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for

nursing practice (9th ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Rees, J., Davies, H., Birchall, C., & Price, J. (2000). Psychological effects of source isolation

nursing (2): patient satisfaction...this is the second part of the study, this time focusing

on patient satisfaction. Nursing Standard, 14(29), 32-36.

Seibert, D. J., Gabel Speroni, K., Kyeung Mi, O., DeVoe, M. C., & Jacobsen, K. H. (2014).

Preventing transmission of MRSA: A qualitative study of health care workers' attitudes

and suggestions. American Journal of Infection Control, 42(4), 405-411.

doi:10.1016/j.ajic2013.10.O08

SFS (1982:763). Hälso- och sjukvårdslag. Hämtat 29 april, 2016, från Riksdagen

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763

SFS (2004:168). Smittskyddslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtat den 29 april,

2016 från http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/smittskyddslag-2004168_sfs-2004-168#K5

Skyman, E., Sjöström, H., & Hellström, L. (2010). Patients' experiences of being infected with

MRSA at a hospital and subsequently source isolated. Scandinavian Journal of Caring

Sciences, 24(1), 101-107. doi:10.1111/j.1471-6712.2009.00692.x

34

Socialstyrelsen (2006). Termbank. Hämtat 28 januari, 2016, från

http://socialstyrelsen.iterm.se/showterm.php?fTid=8

Socialstyrelsen (2007). Basala hygienrutiner. Hämtat 2 februari, 2016, från

http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2007-19

Ward, D. (2000). Clinical. Infection control: reducing the psychologial effects of isolation.

British Journal of Nursing, 9(3), 162-170. doi:10.1016/j.jiph.2014.02.004.

Webber, K. L., Macpherson, S., Meagher, A., Hutchinson, S., & Lewis, B. (2012). The impact

of strict isolation on MRSA positive patients: an action-based study undertaken in a

rehabilitation center. Rehabilitation Nursing, 37(1), 43-50. doi:10.1002/RNJ.00007

Wong, E. L., Wong, S. Y., Lee, N., Cheung, A., & Griffiths, S. (2012). Healthcare workers' duty

concerns of working in the isolation ward during the novel H1N1 pandemic. Journal of

Clinical Nursing, 21(9/10), 1466-1475. doi:10.1111/j.1365-2702.2011.03783.x

1

BILAGA A: SÖKMATRIS

Databas Sökord Antal träffar

Avgränsningar Antal valda

Urval

Discovery

mrsa AND "patient experience"

9 träffar Peer reviewed Publications date: 10 years 2005-2014.

1 st Andersson, H., Lindholm, C., Fossum, B.

CINAHL Plus

staphylococcus aureus infections" and "patient* isolation

23 träffar

Fulltext Publications date: 10 years 2005-2015.

1 st Skyman, E., Sjöström, HT., Hellström, L.

CINAHL Plus

mrsa and "patient isolation" and experience "

7 träffar Peer reviewed Publications date: 10 years 2005-2014.

1 st Webber,K.,Macpherson,S., Meagher, A., Hutchinson,S., Lewis,B.

CINAHL Plus

Methicillin Resistance and "patient isolation"

10 träffar

Full text Publications date: 2005-2015

1 st Barratt, R., Shaban, R., Moyle, W. behind barriers

Disovery MRSA AND nurse* experience and patient

41 träffar

peer reviwed och Publications date: 2009-2016.

1 st Lindberg, M., Carlsson, M., Högman, M., & Skytt,B.

CINAHL PLUS

"Psychosocial factors" AND "SARS" AND "isolation"

4 träffar peer reviwed och Publications date: 2003-2015.

1 st Cava, M., Fay, K.,

Beanlands, H., McCay,

E., & Wignall, R.

CINAHL PLUS

psychological and SARS outbreak and hospital

14 träffar peer reviwed och Publications date: 2000-2015.

1 st Maunder, R., Hunter,

J., Vincent, L., Bennett,

J., Peladeau, N., Leszcz,

M., & ... Mazzulli, T.

2

CINHAL PLUS

methicillin-resistant Staphylococcus aureus and "source-isolated patients"

1 träffar peer reviwed och Publications date: 2000-2016.

1 st Newton, J., Constable,

D., & Senior, V.

CINAHL Plus

Clostridium difficile AND "patient isolation"

38 träffar

Peer reviewed Publications date: 2010-2016

1 st Pacheco, M., &

Spyropoulos, V.

CINAHL Plus

"qualitative studies" and "patient isolation"

32 träffar

Peer reviewed Publications date: 2000-2016

1 st Ward, D.

PudMed “Patients’ Experience and Hospital and Clostridium difficile Infection”

1 träffar Publications date: 5 years

1 st Guillemin, I., Marrel, A., Lambert, J., Beriot-

Mathiot, A., Doucet, C, Kazoglou, O., Luxemburger, C., Reygrobellet, C., & Arnould, B.

CINAHL Plus

Healthcare-associated infection and infection and patient experience

22 träffar

Peer reviewed Publications date: 2010-2016

1 st Burnett, E., Lee, K., Rushmer, R., Ellis, M., Noble, M., & Davey, P.

BILAGA B: KVALITETSGRANSKNINGSFRÅGOR

-Finns det ett tydligt problem formulerat? Hur är detta i så fall formulerat och avgränsat?

-Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade?

-Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? Hur är denna i så fall

beskriven?

-Vad är syftet? Är syftet klart formulerat?

-Hur är metoden beskriven?

-Hur är undersökningspersonerna eller situationerna beskrivna?

- Hur har data analyserats?

-Hur hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop?

- Vad visar resultatet?

-Hur har tolkat studiens resultat?

-Hur argumenterar författarna?

-Finns det en metoddiskussion? Hur diskuteras metoden i så fall?

-Finns det en återkoppling till omvårdnadsvetenskapliga utgångspunkter?

- Sker en återkoppling till det praktiska vårdarbetet?

(Friberg, 2012 sid. 126)

1

BILAGA C: ARTIKELMATRIS

Artikel Syfte Metod Resultat Titel: Patients' perceptions of methicillin-resistant Staphylococcus aureus and source isolation: a qualitative analysis of source-isolated patients. Författare: Newton, J., Constable, D., & Senior, V. Tidsskrift: Journal Of Hospital Infection, 48(4), 275-280 6p. Årtal: 2001

Syftet var att undersöka drabbade patienters upplevelser av MRSA och isolering.

Metoden är kvalitativ och datamaterialet är halv strukturerade intervjuer.

Många av deltagarna verkar inte ha en förståelse av MRSA samt isoleringens funktion trots den muntliga informationen till patienterna. Deltagarna uttryckte stor förvirring om konsekvenserna av MRSA-infektion samt behandlingen av MRSA och dess isolering. Andra patienter upplevde en avskildhet och ensamhet var i båda negativa och positiva känslor att vara isolerad samt upplevde brist på uppmärksamhet från vårdpersonal.

Titel: Infection control: reducing the psychological effects of isolation Författare: Ward, D. Tidsskrift: Clinical. Infection control: reducing the psychological effects of isolation. British Journal Of Nursing, 9(3), 162-170 8p. Årtal: 2000

Syftet är att beskriva patienters upplevelser av isolering.

Kvalitativ metod med datainsamling från semistruktuerade intervjuer.

Deltagarna identifierade negativa känslor kring isolering som till exempel, fångenskap, ensamhet och tristess. De fann även positiva känslor som en positiv tystnad, att vara avslappnad och få vara privat. Att få bättre information kring isolering till patienterna och dess anhöriga kunde förbättra isoleringen.

Titel: Patients’ Experience and

Syftet är att beskriva patienters upplevelse

Kvalitativ metod med

Resultatet visade att patienterna kände

2

Perception of Hospital-Treated Clostridium difficile Infections: a Qualitative Study. Författare: Guillemin, I., Marrel, A., Lambert, J., Beriot-Mathiot, A., Doucet, C, Kazoglou,O., Luxemburger,C., Reygrobellet, C., & Arnould, B. Tidsskrift: Patient. Årtal: 2014

av att ha clostridium difficile samt isoleringens påverkan.

datainsamling från semistruktuerade intervjuer.

sig förödmjukade och skämdes för att de hade en smittsam sjukdom samt att de satt i isolering. De kände en stor ensamhet och oro att vårdas i isolering.

Titel:. The experience of quarantine for individuals affected by SARS in Toronto. Författare: Cava, M., Fay, K., Beanlands, H., McCay, E., & Wignall, R. Tidsskrift: Public Health Nursing, 22(5), 398-406 9p. Årtal: 2005

Syftet var att undersöka upplevelsen av isolering under det svåra utbrottet med SARS.

Metoden var en kvalitativ design då datamaterialet var Semistruktuerade intervjuer.

Man fann känslor av osäkerhet som uppkom efter patienternas isolering. De kände även ett behov under och efter isoleringen att få personligt stöd fysiskt och psykiskt från anhöriga.

Titel: MRSA - global threat and personal disaster: patients' experiences. Författare: Andersson, H., Lindholm, C., & Fossum, B. Tidsskrift: International Nursing Review, 58 (1): 47-53. Årtal: 2011

Syftet är att ta reda på patienters erfarenheter av att ha MRSA och att vara isolerad.

Semi-strukturerade intervjuer med öppna frågor.

Resultatet var att patienterna kände sig smutsiga och de kände sig stressande med att leva med sin sjukdom.

Titel: The impact of strict isolation on MRSA positive patients: an action-based study undertaken in a rehabilitation center Författare: Webber, K., Macpherson, S., Meagher, A., Hutchinson,S., & Lewis,B. Tidsskrift: Rehabilitation Nursing, 43-50. Årtal: 2012

Syftet var att få bättre förståelse av patienternas upplevelse av isolering.

De har valt att genomföra intervjuer.

Resultatet visade att några av patienterna beskriver hur MRSA har påverkat deras rehabilitering och deras förmåga att umgås med deras nära och kära, träffa vårdpersonal och andra patienter. Dem ser deras isolering som ensam och tråkig särskilt som de patienterna är långtidssjuka och har få besök.

3

Titel: Behind barriers: patient's perceptions of source isolation for Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA). Författare: Barratt, R., Shaban, R., & Moyle, W. Tidsskrift: Australian Journal of Advanced Nursing, (2): 53-9 Årtal: 2011

Studien syftar till att undersöka den levda erfarenheter och upplevelser av MRSA isolering på hos inlagda patienter på en akutmottagning.

Metoden är kvalitativ forskningsmetod. De använder sig av en fenomenologisk undersökning.

Resultatet är att vissa kunde se en positiv aspekt av isolering men de flesta ansåg att isolering var något negativt. Då det kunde medföra hinder för uttryck av sin egen identitet och normala interaktioner samt att vårdkvaliten blev sämre.

Titel: Suffering from meticillin-resistant Staphylococcus aureus: experiences and understandings of colonisation

Författare: Lindberg, M., Carlsson, M., Högman, M., & Skytt, B. Tidsskrift: Journal of Hospital Infection, 73(3):271-277 Årtal: 2009

Syftet är att undersöka patienters upplevelse och förståelse av MRSA och isolering.

Intervjuer med patienter.

Deltagarna beskrev känslor av skuld, skam i relation till sin partner för att ha smittat anhöriga. Även känslor av att känna sig oren och att vara smittad var en psykisk påfrestning och oroskänslor.

Titel: The experience of source isolation for Clostridium difficile in adult patients and their families. Författare: Pacheco, M., & Spyropoulos, V. Tidsskrift: Canadian Journal Of Infection Control, 25(3), 166-174 9p Årtal: 2010

Syftet är att utforska isolering upplevelse för Clostridium difficile patienter.

Metoden är en kvalitativ, beskrivande design med semistrukturerade intervjuer.

Resultatet visar tre teman. Ensamhet är ett centralt inslag. Osäkerhet kring sjukdomen uttrycktes. Patienterna uttrycker en misstro mot sjukvårdspersonalen.

Titel: Patients' experiences of being infected with MRSA at a hospital and subsequently source isolated. Författare: Skyman, E., Sjöström, HT., & Hellström, L. Tidskrift: Scandinavian Journal of Caring Sciences, (1): 101-7. Årtal: 2010

Syftet är att undersöka patienters upplevelser om att vara isolerade av MRSA.

Metoden är kvalitativ och datamaterialet var djupintervjuer.

Resultatet visade att de isolerade patienterna kände sig kränkta, nekade sina rättigheter enligt svensk lag. De hade även mindre möjligheter att få vård och behandling. De kände sig framförallt en skuld och skam och att de bar på ett ansvar att

4

inte smitta vidare sjukdomen.

Titel: Healthcare-associated infection and the patient experience: a qualitative study using patient interviews. Författare: Burnett, E., Lee, K., Rushmer, R., Ellis, M., Noble, M., & Davey, P. Tidsskrift: Journal of Hospital Infection, 74 (1): 42-7. Årtal: 2010

Syftet med denna studie var att jämföra berättelser från patienter som hade fått diagnosen Staphylococcus aureus.

Metoden är kvalitativ och datamaterialet är djupintervjuer.

Patienterna upplevde att kommunikationen under hela deras sjukhusvistelse var dålig tillexempel begränsad information om patienteras sjukdom.

Titel: The immediate psychological and occupational impact of the 2003 SARS outbreak in a teaching hospital. Författare: Maunder, R., Hunter, J., Vincent, L., Bennett, J., Peladeau, N., Leszcz, M., Sadavoy, J., & Verhaeghe, L. Tidsskrift: Canadian Medical Association Journal, 168(10), 1245-1251 7p. Årtal: 2003

Syftet var att undersöka patienter med SARS upplevelse att vara isolerad.

Kvalitativ metod och datamaterial samlades in genom ostrukturerade intervjuer.

Patienter med SARS rapporterade rädsla, ensamhet, tristess och ilska, och de oroade om effekterna av karantän och smitta på familjemedlemmar och vänner. De upplevde oro feber och effekterna av sömnlöshet.

5

Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00

E-post: info@mdh.se Webb: www.mdh.se