att yvas ¶ver att yvas ¶ver

  • View
    234

  • Download
    6

Embed Size (px)

Text of att yvas ¶ver att yvas ¶ver

  • Nummer 2 2005

    LTH:S FRSTE REKTOR AVLIDEN PROFESSORN TAR SIG TON NYBYGGE FR NANO

    Konst att yvas verKonst att yvas ver

  • LT H - n y t t n u m m e r 2 2 0 0 52

    lth-nytt och lum ska samarbe-ta mer. Frn och med i hst frstr-ker universitetets personaltidning lum sin lth-bevakning. Det sker genom att undertecknad kommer att bidra mer n tidigare i lum med nyheter och reportage frn lth.

    Fr att gra den satsningen mjlig minskar lth-nytt sin utgivning frn tv till ett nummer per termin.

    Detta blev resultatet av ett utredningsarbete som initierades av universitetets nya informationschef eva johannesson. lth-nytts och lums redaktrer har deltagit i utredningen med std av ngra delegerade ledamter som bland annat representerat student- och lrarkrerna p lth.

    Vi enades snabbt om att det var en intressant id, d lths personal kan f snabbare och mer kontinuerliga nyheter genom lum, som kommer ut tio gnger per r. Samtidigt fr vriga universitetet veta mer om vad som hnder p dess tekniska fakultet, vilket kompletterar den traditionsrika bilden av universitetet med den hgtekno-logiska och innovativa, som ocks hr dit.

    I fortsttningen ska lum spridas i stll ven p studenttta platser som lths krhus och Akademiska

    reda

    ktr

    ens

    ruta

    LTH-nytt utges av Lunds tekniska hgskola, Box 118, 221 00 Lund Ansvarig utgivare Per Gran Nilsson Redaktr Mats Nygren Telefon 046-222 70 86

    E-post mats.nygren@kansli.lth.se Grafisk form Eva Fredenholm, Informationsenheten, Lunds universitet Omslagsbild Mats Nygren: Detalj ur frlaga till Frisfrack

    av Jrgen Fogelquist Annonser MP-media Telefon 040-42 29 10 Fax 040-42 29 06 E-post mpmedia@swipnet.se Tryck Elanders Gummessons AB, Falkping 2005

    Upplaga 12.000 ex Internet www.lth.se/press_media/lth_nytt.html ISSN 1400-5867

    Blanddet bsta i konstvg!

    sidorna 711

    Lab fr knsliga mtningar 12 Huvudgator fr bilar eller mnniskor? 16 Doktorandsektionen presenterar sig 22 P turn fr havets skull 26 S spras sjuka proteiner 34

    Internationellt p Arkitektur 18

    freningen och liksom lth-nytt i hgre grad n hit-tills ven skildra studenter p ett stt som r upplysande och berikande fr lrarna i deras lrarroll.

    Men andra sidan nr lth-nytt grupper som inte lser lum, s vi vill inte lgga ner denna rorika tidskrift. lth-nytt delas ut till hgskolans nuvarande studenter och till dess gamla studenter i form av Alumnifreningen och det nya Alumnintverket. Dessutom delas tidningen ut till vissa fretag, media, politiker och intresserade personer.

    Den lth-nytt som frn och med i hst allts kom-mer en gng per termin kan nnu mer n tidigare rikta sig till just dessa grupper men naturligtvis ska den ven i fort sttningen distribueras till alla lth-anstllda.

    De hr tankarna har godknts av lths ledning och kommer nu att frverkligas. Fr mig personligen betyder det att jag blir medlem i ett professionellt journalistiskt kollektiv, lums redaktion, som ven kan ge mig en hjl-pande hand med artiklar i lth-nytt.

    Jag tror att det blir bra

    Svvande elektro-teknik sid 4

  • 3LT H - n y t t n u m m e r 2 2 0 0 5

    Kths rektor ragnar woxn, som organisera-de lth fram till start 1961, freslog att Broberg skulle ska professuren i hllfasthetslra och det gjorde han. Han var med i den frsta kullen professo-rer som installerades 1961 och eftertrdde ocks snart Woxn som ordfrande i organisationskommittn fr Lunds tekniska hgskola.

    Bertram Broberg var enda professorn under lths frsta r. Han var d bara 36 r. Senare vid lths offi ciella invig-ning installerade han sjlv 27 professorer med ett djrvt frenklat frfarande. Formellt blev han rektor frst 1964 och hade uppdraget till 1966 d han lmnade det i mot-stnd mot tanken p att lth skulle bli en del av Lunds universitet. Men som framstende professor i hllfasthets-lra blev han kvar till sin pensionering 1990. Han behll livet ut en nra vnskap med sina doktorander.

    Sedan 1991 bodde Bertram Broberg p Irland dr hans hustru anne buttimer tjnst gr som professor i kul-turgeografi . (Hon hade tidigare haft en bakgrund som nunna.)

    Hon startade tillsammans med professor Torsten Hgerstrand ett internationellt Dialog projekt, nu en serie p ver 160 videointervjuer med betydande forskare, be-rttar skotte mrtensson. De omvandlas just nu till modern dvd-media. Bertram sjlv skulle enligt planerna ha blivit intervjuad i serien i juni.

    17 gnger kte Bertram Broberg Vasaloppet, senast fr tio r sedan. Han trnade dels p rullskidor i Dublin dels i svenska fjllen. Att Bertram vid cirka 70 hade god fy-sik frstod en f d doktorand som tillsammans med fyra egna doktorander med viss oro sg hur Bertram for kor-taste vgen ner fr den svartklassade offpisten Branten i Riksgrnsen p lparskidor.

    Han portrtterades i lth-nytt nr 1/2001 av gran frankel liksom i jubileumsboken r 2001 en LTH-odys-s. I skriften LTH 25 r skrev Broberg sjlv 1986 om Ett kvartssekel med LTH. Han skriver med en personlig och nrmast litterr ton: Hur man ser (de gngna ren) be-ror p vilken utsiktspunkt man haft, p vilka linser man br och p vilka fi lter man silat minnena igenom.

    Bertram Broberg var en internationell vetenskapsman med intressen i brott mekanik och biomekanik och efter sin pensionering kunde han g vidare med fl era ider, som tidigare hade varit hmmade av bristande datorkapacitet. Han erhll mnga nationella och internationella utmr-kelser fr sina insatser inom mekaniken, och var intill den sista tiden aktiv med bde pris belnta originalartiklar och vetenskapliga fredrag, bland annat i Beijing 2004. Bertram Broberg var en stor inspiratr som delade med sig av mekanikens problem till andra forskningsomrden, uppger professor georg lindgren.

    Bertrams upptckt att vgoberoende integraler kan anvndas fr att bedma brottrisker r kanske det resultat som ftt strst genomslag och innebar ett genombrott fr den olinjra brott mekaniken som ingenjrsverktyg, sger professor per sthle, en av hans doktorander.

    Broberg uppmrksammades ocks fr en teori om elastisk vgutbredning. Den grundade han p en serie undervattenssprngningar och experiment bl a med en stlplatta ur det snkte tyska slagskeppet Tirpitz.

    Bertram Broberg var medlem av Kungliga vetenskaps-akademin, Kungliga ingenjrs vetenskaps akademin och Kungliga fysiografi ska sllskapet. Under tio r var han ordfrande i internationella samfundet fr ekolo-gisk design. Han hann ocks med att vara professor vid California Institute of Technology, Brown University och Sendai universitetet i Japan.

    B E R T R A M B R O B E R G AV L I D E N

    LTHs frste rektor, Bertram Broberg, r dd. Han avled 80 r gammal den 3 maj i Dublin, dr han bott i 14 r.

    Han var inte bara LTHs frste rektor utan ocks dess frste professor och teknologkrens frste inspektor.

    Foto: Mark Beatty

  • LT H - n y t t n u m m e r 2 2 0 0 54

    Det lilla trekantiga bygget av balsatr, tunn koppartrd och aluminiumfolie ser ut som modellen till ett veran-darcke och vger mindre n tv gram. Det laddas med hgspnning genom en tunn trd och lyfter!

    Tack vare fasttejpade trdar stannar det ganska stabilt svvande en bit ver bordet. Tyngd kraften ver-kar upphvd!

    Den hr lite overkliga scenen upprepades ett par gnger nr studenterna p en projektkurs i elektroteknik hade re-dovisning i slutet av februari.

    Att bygga svvare har nmligen blivit en populr sys-selsttning bland studenter p Elektroteknikprogrammet. P Internet kan man fi nna fl era sajter som redogr fr hur man bygger dem. Ibland fi nns det ocks teorier om att det-ta skulle vara ett exempel p anti gravitation med mjlighet att fl yga p ett stt som skulle kunna driva fl ygande tefat.

    Men det r bara trams. Processen bakom r vl knd. Det r ocks svrt att tnka sig att det gr att skala upp processen. Lyftkraften r bara ngot gram. Mjligen kan det fungera som en minifl kt utan rrliga delar, men det r d en fl kt som luktar starkt av ozon, sger richard

    TITTA VI FLYGER!lundin, lrare i elektrovetenskap och den som hittade experimentet p Internet fr ett par r sedan. Sedan dess har han fl ugit svvare (eller lifters som man sger p eng-elska) fr studenterna i kursen Elektromagnetisk fltteori

    Fr ven om det ser mystiskt ut fr lekmannen r det inget mysterium. Det som hnder beror p Biefeld-Brown-effekten, som varit knd sedan 20-talet. Nr de tunna trdarna laddas uppstr en svag jon vind frn trdarna ner mot folien och den vinden lyfter det ltta ekipaget. Med samma princip kan man f en kaststjrna att snurra eftersom den elektriska spnningen blir hg vid stjrnans spetsar.

    Man kan faktiskt med handen knna ett ltt vinddrag under svvaren. Detta visade zoltan michis nr han krde den svvare han byggt med hjlp av kurskamraterna martin kihlsgrd och claes bengtsson.

    Nsta grupp bestod av hampus ekwall, henrik pers-son och jesper petersson. Med en vxelstrmsgene-rator och bl a en transformator och en kaskadgenerator skapade de en spnning p 30 000 volt. Via tv torn dr spnningen multipliceras upp leds laddningen in i trden.

    Jag knner luftdraget, sger Anders Lyddby till Zoltan Michis som kr experimentet. Foto: Mats Nygren

  • 5LT H - n y t t n u m m e r 2 2 0 0 5

    Det skapar dr frklarade Jesper ett starkt positivt flt runt denna och de positiva jonerna strmmar ner mot den negativt laddade folien. P vgen krockar jonerna med olad-dade luftmolekyler, en kraft nedt skapas i form av en luft-strm. Det r den som lyfter farkosten, srskilt om folien ftt en ngorlunda aerodynamisk form.

    Utan luften fr motorn allts ingen verkan till skill-nad frn de jonmotorer som nu anvnts p en svensk/eu-ropeisk mnfarkost.

    Det r tydligt att det inte r helt riskfritt att fl yga svva-re. Hampus fr tskilliga kraftiga sttar medan han hller sladden i rtt lge och blir efterhand ganska rd i ansiktet. Men han fr sin