4

ATTHANTERA JAI

  • Upload
    ngoque

  • View
    219

  • Download
    3

Embed Size (px)

Citation preview

ATT HANTERA

JAI<TSABOTAG EUnder mer än ett decenniumhar vi sett en utveckling där faktaoch erfarenhet kring jakt ochviltförvaltning ofta har fått strykapå foten för högröstade känslo-argument. Tillfälliga segrar på denmediala arenan "smäller" högreän viltvårdarens insatser.

Ett sätt att vinna poäng för sin sak är att fåuppmärksamhet. Det får man genom spek-takulära utspel, och tyvärr också genom attsabotera verksamheter som har med djuroch naturbruk att göra. För jaktens delhandlar det ofta om att aktivt störa underjakter, eller kanske till och med om att vältajakttorn eller att såga av benen på dem.

Under ett pågående jaktsabotage är detsåklart viktigt att vi kan hantera situationenså att vi dels avvärjer fara, dels minimeraraktivisternas påverkans- och opinionskraft.Detta måste ske vänligt och juridiskt heltkorrekt.

Det sista jakten behöver är en inspel-ning aven förbannad jägare som viftarmed sitt vapen!

MASSMEDIAFör aktivisterna är publiciteten A och o.Utan publicitet, får deras frågor ingen upp-märksamhet.

Ditt mål ska självfallet vara att blockeranegativ publicitet genom att Du får framditt och jaktens budskap på ett sådant sättatt Du vinner publikens sympatier. Här föl-jer några tips:

Ta initiativet!Råkar du ut för sabotage eller provokatio-ner är det bäst att Du själv hör av dig tilllokala media. Gör detta efter polisanmälan.Då är det Du som har initiativet och chan-sen är större att du får fram ditt budskap.

Att "mörka" och hoppas att sabotage el-ler andra aktioner ska passera fungerar inte- och även om det skulle fungera förlorar viett tillfälle att kommunicera våra budskap.

Prioritera service!Om media kommer till platsen är det vik-tigaste att ge dem en korrekt och vänligbild av jakten och jägarna. Hjälp media såmycket Du kan. Tänk på att många journa-lister inte kan någonting om jakt. Ta dig tidoch ge förklarande exempel.

Om Du får uppträda i media, tänk på attdet inte är reportern du talar till, utan hanseller hennes publik. Tala lättfattligt ochundvik svåra fackuttryck. Undvik all kon-frontation framför kamera eller mikrofon.

Du tävlar alltid med aktivisternaom publikens sympatier. Den somär lugn och vänlig, utövar en lagligverksamhet och respekterar andrasvärderingar vinner oftast i längden.

AKTIVISTERNADe individer som är beredda att gåhandgripligt tillväga har ofta en delsaker gemensamt. De tillmäter djursamma värde som människor (dju-ren kallas till och med filosofiskt för"icke-mänskliga djur"). De anser följ-aktligen att vi människor inte har rätt attförfoga över djurens liv. Detta kan inbegri-pa både att bruka djuren och att döda dem.

För att tvinga andra att följa denna över-tygelse anser vissa djurrättsaktivister attde har rätt att bryta mot lagen för att drauppmärksamhet till frågan. Det är ocksådärför man kan rättfärdiga en insats somsläpper ut 3000 minkar till en säker död.Man anser att framtida "räddade" minkarberättigar de 3000 utsläppta minkarnasplågsamma död.

Varje människa äger rätt att ha och häv-da en egen åsikt. Vi jägare måste både ac-ceptera och respektera att människor harandra åsikter än vi - hur vansinniga ellerohållbara vi än tycker att de är.

Vi behöver däremot inte acceptera attnågon bryter mot lagen eller orsakar skadaför att främja sin egen åsikt. I detta fall ärjust lagen, som ju är grunden för vårt de-mokratiska samhälle, vår bästa vän.

VAD SÄGER LAGEN?Lagstiftningen har slagit fast att viltet är enresurs som ska vårdas. Jakt är ett av verkty-gen för en fungerande viltförvaltning. Jakt-lagen paragraf 4 stadgar att det är en skyl-dighet för markägaren att bedriva viltvård,och detta inbegriper också jakt.

Ett annat viktigt argument för jakt är attden jaktliga näringen idag är en av lands-bygdens näringar. Här kan vi tala om vilt-

bruk för alla dem som har sitt up-pehälle av jaktturism, säljjakteroch viltköttsproduktion. Med akti-

visternas egna argument kan manhävda att viltkött är betydligt hän-

synsfullare mot djuren än storskaligproduktion av kött från våra tama djur.

Detta, tillsammans med jakträttsinneha-varens rätt att tillgodogöra sig det vilda (el-ler arrendera ut jakten), gör att lagen kantolkas så att:

Jakten har företräde vid eventuellakollisioner med andra intressen. Sär-skilt om det rör sig om någon form avnäringsutövning.

För vår del innebär det att vi har rättgentemot de aktivister som stör vår verk-samhet, men också att vi har ett stort an-svar att visa andra naturanvändare hänsynnär vi utövar vår näring eller vårt nöje.

Vi vill mota bort aktivister, men vi väl-komnar svampplockare och hjälper demså gott vi kan. Detta ska också en svamp-plockare känna när han träffar dig.

AllemansrättenMänniskor som vill störa jakt åberoparsannolikt allemansrätten som stöd för attfå vistas imarkerna. Aktioner med syfte attsabotera jakt - både som nöje och som nä-ring - saknar helt stöd i allemansrätten.

• Att medvetet störa eller sabotera jaktrubriceras som ofredande eller egenmäk-tigt förfarande.

• Att göra åverkan på jakttorn, vilthägn,med mera och att släppa ut djur kan rubri-ceras som skadegörelse och/eller framkal-lande av fara för annan. I båda fallen kanfängelse följa på brottet.

VÅLDvåld är uteslutet, oavsett vilken form av sa-botage vi råkar ut för. Våld kan i undantags-fall berättigas endast vid utövande av akutsj älvförsvar.

ARGUMENTUnder en medieträning kan du lära dig atti förväg tänka över vilka argument som ärdina huvudargument. Även om Du intefår tillfälle att använda argumenten i sam-språk med aktivister, har du repeterat deminför eventuella mediekontakter.

Du kan alltid ringa Svenska Jägareför-bundet och be om aktuella argument förjust din situation (till exempel fågeljakt).Tala med din jaktvårdskonsulent eller medförbundets informationschef.

FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDERDet viktigaste av allt är att vi sköter jaktenpå ett etiskt försvarbart och korrekt sätt.För att förebygga sabotage, gör så här:

• Upplys nära grannar om att jakt kom-mer att ske. Var beredd på att förklara vadjakt är och varför vi jagar. Var tillmötesgå-ende, men bestämd om det behövs.

• Du kan spärra av enskilda vägar underden aktiva jakten. Ha gärna en skylt vidbommen eller kedjan som förklarar att detär jakt och att området är avspärrat för allastrivsel imarkerna. Välkommen åter!

• Notera bilnummer på främmande bi-lar som rör sig på småvägarna dagarna förejakten. Sabotörer är ofta välorganiseradeoch har som regel rekognoscerat området.

VID SABOTAGEDet bästa sättet att undvika våld är att varatydlig i sina budskap och visa lugn ochfasthet.

• Filma eller fotografera gärningsmän-nen. Be om deras namn (du får förmodli-gen inte dem, men det visar på professic-

nalism). Filmning har ofta en avskräckandeeffekt och du uppger tydligt att du gör detför att dokumentera händelsen. Filma sär-skilt ansikten, hotfulla beteenden och for-don/registreringsskyltar.

• Gör sabotörerna uppmärksamma påatt de stör jakten. Gör det på ett sådant sättatt det inte kan missförstås. Vid en even-tuell rättegång, ska det vara helt klart attsabotörerna var medvetna om att de stördepågående jakt. Din bevisföring blir starkaremed bra dokumentation.

• Be personerna lämna området. Om deinte lyder, ring polisen. Du kanske tyckeratt det inte lönar sig att ringa polisen, menvarje anmälan kan i efterhand användasmot en och samma förövare, och då blirstraffet desto mer kännbart.

• Invänta polisen och/eller deras åtgär-der innan Du gör något annat.

• Se till att ni är två eller flera som agerar.Detta för att i efterhand kunna styrka vadsom hände och sades.

• Ta hand om vapnen. Tänk på att vapenär med i bilden och att det kan uppfattassom hotfullt. Du kan till och med beskyllasför att ha hotat med vapen. Låt någon i säll-skapet ta hand om era vapen, så att de är påbetryggande avstånd från sabotörerna.

• Notera bilnummer, signalement etc.

• Återuppta jakten först när situationenär utagerad. Om det handlar om en störrejakt, kan du avdela minst två personer attinvänta polisen, samtidigt som du förflyt-tar jaktsällskapet till en annan såt (utomsyn- och hörhåll från platsen), där du kanåteruppta jakten.

Vi har respekt för andras vär- ,deringar och känslor. Vi krä-ver att de på samma vis ska •ha respekt för oss.