Strategier och beteenden bakom en varaktig viktminskning

– en enkätundersökning gjord på individer som bibehållit sin vikt i mer än ett år

Jenny Syrén

GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete 28:2006

Hälsopedagogutbildningen: 2003-2006 Handledare: Rolf Carlsson

Strategies and behaviours behind a maintained weight loss

– An encase research made on individuals who have maintained their weight more

than one year

Jenny Syrén

THE SWEDISH SCHOOL OF SPORT AND HEALTH SCIENCES

STOCKHOLM Degree thesis 28: 2006

EXAMENSARBETE (10 P)

VID HÄLSOPEDAGOGUTBILDNINGEN 2003-2006 PÅ GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM

Strategier och beteenden bakom en varaktig viktminskning

– en enkätundersökning gjord på individer som bibehållit sin vikt i mer än ett år

Jenny Syrén

Handledare: Rolf Carlson

Abstract Aim

The purpose of this degree thesis was to find out what strategies and behaviours earlier

overweight individuals have used to maintain their weight loss.

- What strategies did the participants use to loose weight?

- Which behaviours are related with maintained weight loss?

Method

The study is based on an encase research with earlier overweight individuals who had lost

weight with help of the Cambridge method. The chosen population who further more had

maintained their weight for over one year have answered questions about their successfully

maintained weight loss.

Results

The results are based on 32 overweighed individuals, 9 men and 23 women, who had

maintained their weight loss for over one year. After the initial weigh loss by help of the

Cambridge method their main strategy was to change eating behaviour – by eating on regular

schedule, choose food with less fat – and to increase their physical activity. Regular weight

control every day or at least once a week was also a common behaviour among the

participants.

Conclusions

The majority of those who took part in the study wore involved with regularly physical

activity and ate on a regular basis in order to maintain their weight loss. The most important

reason to their weight loss was according to themselves support, encourage, fast result,

contact with their consultant, increased knowledge and characteristics features like strong will

and a high degree of motivation.

1

Sammanfattning Syfte och frågeställningar

Syftet med studien var att ta reda på vilka strategier och beteenden tidigare överviktiga

individer använt för att gå ner i vikt samt för att bibehålla vikten.

- Vilka strategier använde deltagarna sig av för att gå ner i vikt?

- Vilka beteenden var förknippade med varaktig viktminskning?

Metod

Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning, där tidigare överviktiga individer,

som gått ner i vikt med hjälp av Cambridgemetoden och bibehållit vikten i över ett år,

besvarat frågor om deras strategier för en varaktig viktnedgång.

Resultat

Resultatet bygger på 32 överviktiga individer, 9 män och 23 kvinnor, som bibehållit reducerad

vikt under minst ett år. Den varaktiga viktminskningen uppnåddes genom att efter viktminsk-

ningen, med hjälp av lågkaloridieten (VLCD) Cambridgekuren, övergå till sunda matvanor

enligt tallriksmodellen och ökad fysisk aktivitet. Att äta på regelbundna tider, samt välja

fettsnål mat tycks också vara gynnsamt. Regelbunden kontroll av vikten genom att väga sig

varje dag eller någon gång i veckan verkade också bidra.

Slutsats

Majoriteten som deltog i studien uppgav att de utförde regelbunden fysisk aktivitet samt åt

enligt tallriksmodellen för att bibehålla sin vikt. Den huvudsakliga anledningen till deras

varaktiga viktnedgång berodde enligt dem själva på stöd, uppmuntran, snabbt resultat, kontakt

med konsulent, ökad kunskap samt karaktärsdrag såsom stark vilja, insikt samt hög grad av

motivation.

2

Innehållsförteckning

Abstract ..................................................................................................................................... 1

Sammanfattning ....................................................................................................................... 2

Tabell- och figurförteckning ................................................................................................... 4

Förord........................................................................................................................................ 5

1 Inledning ................................................................................................................................ 6

1.1 Introduktion...................................................................................................................... 6

1.2 Bakgrund .......................................................................................................................... 6

1.3 Tidigare forskning .......................................................................................................... 10

1.4 Syfte och frågeställningar............................................................................................... 14

2 Begrepp och teoretiska utgångspunkter ........................................................................... 15

2.1 Definition av övervikt .................................................................................................... 15

2.2 Definition av bibehållen viktminskning......................................................................... 16

2.3 Beteendeförändring ........................................................................................................ 16

2.3.1 Den socialkognitiva teorin ...................................................................................... 16 2.3.2 Den transteoretiska modellen .................................................................................. 17

3 Metod.................................................................................................................................... 19

4 Resultat................................................................................................................................. 22

4.1Bakgrund ......................................................................................................................... 22

4.2 Upplevd Hälsa ................................................................................................................ 24

4.3 Fysisk aktivitet ............................................................................................................... 27

4.4 Kost ................................................................................................................................ 30

4.5 Viktminskning................................................................................................................ 32

5 Sammanfattande diskussion............................................................................................... 35

5.1 Slutsats ........................................................................................................................... 39

6 Käll- och litteraturförteckning........................................................................................... 40

Bilaga 1: Käll- och litteratursökning

Bilaga 2: Enkät

3

Tabell- och figurförteckning Tabell 1 – Gränsvärden för BMI .........................................................................................15

Bakgrund

Figur 1 – Ålder ....................................................................................................................22

Figur 2 – BMI-värden .........................................................................................................23

Figur 3 – Hur upplever du din.............................................................................................24

Figur 4 – Hur ofta upplever du............................................................................................24

Figur 5 – Hur ofta upplever du............................................................................................25

Figur 6 – Jag upplever att jag har ett bra socialt nätverk?...................................................25

Figur 7 – Känner du att du fick stöd från din omgivning....................................................26

Figur 8 – Hur påverkas ditt ätbeteende av ditt humör? .......................................................26

Fysisk aktivitet

Figur 9 – Hur kroppsligt ansträngande är ditt dagliga arbete..............................................27

Figur 10 – Hur kroppsligt ansträngande är din fritid?.........................................................27

Figur 11 – Hur lång tid färdas du dagligen mellan platser..................................................28

Figur 12 – Hur mycket stillasittande är du dagligen under din vakna tid? .........................28

Figur 13 – Om kravet för fysisk aktivitet ............................................................................29

Figur 14 – Ange dina vanligaste fysiska aktiviteter ............................................................29

Kost

Figur 15 – Äter du regelbundet följande måltider under en vanlig vecka...........................30

Figur 16 – Hur många kalorier innehåller din dagliga kost?...............................................30

Figur 17 – Hur ofta väger du din mat? ................................................................................31

Figur 18 – Äter du vanligtvis fettsnålt ................................................................................31

Figur 19 – Hur ofta äter du mat ”ute” (på restaurang eller liknande)?................................31

Viktminskning

Figur 20 – Vilken/vilka viktminskningsmetoder använde ..................................................32

Figur 21 – Hur mycket förlorade du i vikt under den första perioden ................................32

Figur 22 – Hur lång tid tog det innan du fann din ”målvikt”? ............................................33

Figur 23 – Hur ofta väger du dig? .......................................................................................33

Figur 24 – Om ja, vilken metod använde du dig av då?......................................................34

Figur 25 – Vad tror du är den främsta orsaken till din nuvarande ......................................34

4

Förord Detta examensarbete skrivs som en avslutande del av min utbildning till Hälsopedagog vid

Gymnastik – och Idrottshögskolan i Stockholm. Valet av ämne inför denna C-uppsats

kommer från mitt intresse av beteendeförändring. Att lyckas bibehålla varaktig viktminskning

är ett vardagligt ämne runt fikabordet på de flesta arbetsplatser. Jag skulle i framtiden kunna

tänka mig att arbeta inom detta område vilket motiverat mig att fördjupa mig mer inom

ämnet.

Jag vill personligen tacka Diana Johansson på Vikt och Hälsa i Eskilstuna och hennes

kollegor i Västerås, som i och med deras engagemang bidrog med deltagare och därmed

gjorde hela studien möjlig. Ett särskilt tack vill jag även rikta till alla deltagare som ställt upp

i studien.

Jenny Syrén

Eskilstuna, mars 2006

5

1 Inledning Termodynamikens första huvudsats:

Den totala energin i ett slutet system är konstant; kroppsvikten förblir oförändrad så länge

den tillförda energin håller takt med förbränningen. Om kaloriintaget överstiger

förbrukningen avlagras fett och vikten ökar, om kaloriintaget understiger förbrukningen

förbränns kroppens fett och vikten går ner – Däggdjursorganismen är emellertid inte ett

slutet system.1

1.1 Introduktion

Merparten av Sveriges befolkning rör sig allt mindre. Den moderna livsstilen som medför att

ta bilen till jobbet, ha ett stillasittande arbete framför datorn, använda rulltrappor och hissar

istället för trapporna och bli sittandes framför TV: n på kvällen, bidrar i längden och i

samband med felaktiga matvanor till övervikt samt en rad följdsjukdomar. Övervikt är därmed

ett stort problem för såväl individ som samhälle.2

Många olika sätt att reducera vikten finns på marknaden, men få leder till varaktig

viktkontroll. Denna studie behandlar därmed olika strategier och beteenden som kan leda till

en varaktig viktminskning.

1.2 Bakgrund

I Sverige är övervikt vanligt. Hälften av alla kvinnor över 50 år och en tredjedel av alla män

över 50 år är mer eller mindre överviktiga. Man uppskattar att sammanlagt cirka en halv

miljon svenskar eller cirka 8 procent bland den vuxna befolkningen lider av fetma (Body

Mass Index, BMI, >30). Dessutom ökar fetman oroväckande bland barn och ungdomar.3

Detta medför att samhällets kostnader för fetma och dess följdsjukdomar ökar, samtidigt som

övervikten också innebär både ett fysisk, psykiskt och ett socialt lidande för individen.

Sammanlagt beräknas fetmans sjukvårdskostnader utgöra omkring 2 procent av de totala

1 Uffe Ravnskov, ”Man blir inte fet av fett utan av för många kalorier och för lite motion”, Läkartidningen, nr. 41, vol. 100, 2003, p.p. 3255-3256. 2 Marie Broholmer, Per Karlsson & Tommy Leijding, Ät bäst (Farsta: SISU idrottsböcker, 2001). p. 10. 3 Ingrid Christenson, Ing-Marie Sundling, Näringslära (Liber AB: Stockholm, 2000). p. 19.

6

utgifterna för hälso- och sjukvården, motsvarande cirka 3 miljarder kronor per år i Sverige.

Till detta kommer indirekta kostnader för sjukskrivningar samt förtidspensioner.4

Det är framför allt fettet som sätter sig runt magen, bukfetman, som är förknippad med en rad

riskfaktorer. Det beror bland annat på att detta fett lättare kan frigöras och transporteras till

livsviktiga inre organ och ställa till problem. Den som lider av fetma löper dubbelt så stor risk

att dö i förtid, jämfört med normalviktiga. Bland riskerna finns också förhöjda blodfetter och

för högt blodtryck vilket i sin tur leder till åderförfettning och hjärt- och kärlsjukdomar. Även

risken att drabbas av typ 2-diabetes, gallvägssjukdomar och vissa cancerformer ökar.

Övervikten innebär också belastningsverk i leder samt orsakar sömnrubbningar.5

Förekomsten av fetma varierar mellan olika länder, men i de flesta länder är det fler kvinnor

än män som utvecklar fetma. Däremot är det fler män än kvinnor som utvecklar bukfetma.

Risken för att drabbas av fetma är relaterad till vissa tidsperioder under en människas liv.

Under de första levnadsåren, tonårstiden, tiden efter graviditet samt i samband med menopaus

är risken speciellt stor.6

Fetman beror främst på en obalans mellan energiintag och energiförbrukning. När kroppen

tillförs mer energi än den förbrukar lagras överskottsenergin i kroppen i form av fett.

Ärftligheten antas svara för cirka 50 % av orsakerna till övervikt och fetma. Förutom det

genetiska arvet ärver vi också attityder, emotionell läggning och livsstilar. Därmed spelar

även livsstils- samt sociala faktorer en stor roll i samband med övervikt. Andra orsaker till

fetma kan vara; ämnesomsättningsrubbningar, störningar i aptitregleringen, stress samt

omgivande miljö.7

Det finns en rad sätt att gå tillväga för att gå ner i vikt, bland annat genom organiserade

program (till exempel Viktväktarna), användning av måltidsersättningspulver (VLCD), läke-

medelsbehandling (till exempel orlistat eller sibutramin) eller genom operation. Förutom

operation leder oftast dessa dieter endast till en snabb inledande viktminskning och inte till en

4 Göran Berglund, Peter Nilsson, ”Fetma är farligt – men vad händer vid viktnedgång”?, Läkartidningen, nr. 32-33, vol. 99, 2002, p. 3178. 5 Lillemor Abrahamsson m.fl., Näringslära för högskolan (Stockholm, Liber AB, 1999). p.p. 13-16. 6 Ibid., p.p. 13-16. 7 Per Björntorp, ”Obesitas”, Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling FYSS, Statens Folkhälsoinstitut, kap. 27, 2003: 44, p. 293.

7

långvarig viktnedgång.8 Därför är det speciellt viktigt att utforma andra strategier som kan

leda till bestående viktminskning. Beteendeförändring har visat sig vara en av de bästa metod-

erna för att gå ner i vikt samt för att bibehålla vikten.9

Lågkaloridieter (Very low calorie diets, VLCD) används ofta vid behandling av fetma och

resulterar i en inledande snabb viktminskning. Däremot är VLCD som enskild behandlings-

form inte den effektivaste behandlingen vid varaktig viktminskning. Vid viktnedgång förloras

inte enbart fettvävnad utan även muskelvävnaden vilket leder till en sänkt basalomsättning.

Därmed minskar också förutsättningen för att förbränna tillräcklig mängd energi vilket kan

leda till viktuppgång med större andel fettvävnad. Ett behandlingsprogram bör därför

innehålla råd som leder till underhåll och eventuellt uppbyggnad av muskulaturen, men som

samtidigt ökar fettförbränningen.10 För detta ändamål bör VLCD ingå i ett behandlings-

program som även inkluderar fysisk aktivitet och beteendeförändring. En kombination av

inledande lågkaloridiet med beteendeförändring, ökad fysisk aktivitet och en aktiv uppfölj-

ningsperiod verkar däremot vara en effektfull behandlingsmetod.11

Cambridgekuren12

Nedan följer en presentation av Cambridgemetoden i och med att deltagarna i studien bland

annat använt sig av denna som viktminksningsmetod. Cambridgekuren är en välprövad

lågkaloridiet och den äldsta av VLCD (Very Low Calorie Diet). Cambridgekuren utvecklades

1970 av Alan Howard, professor i näringsfysiologi vid universitetet i Cambridge, England.

1991 kom Cambridgekuren till Sverige och testades vid Överviktsenheten på Karolinska sjuk-

huset under ledning av Kjeld Ryttig och Stephan Rössner. Studien som presenterades 1993

visade en genomsnittlig viktminskning under de första 12 veckorna på 19,9 kg per person då

Cambridgekuren användes som ren kur, det vill säga som enda näring. Studien visade även att

de som använde kuren i kombination med mat i en upptrappningsperiod höll vikten bättre än

de som inte använde Cambridgekuren.13 1993 blev Cambridgekuren ett godkänt hjälpmedel

vid viktminskning och som enda näring.

8 ”Fetma svårt att behandla med framgång”, Läkartidningen: nr.23, 2002, p. 2609. 9 Ingela Melin, Obesitas (Lund: Studentlitteratur, 2001), p. 20. 10 Abrahamsson, 1999, p. 16. 11 Helen Lantz, Markku Peltonen, Liselotte Ågren, Jarl S. Torgerson, “A dietary and behavioural programme for the treatment of obesity”, Journal of International Medicine, vol.254, 2003, p.p. 272-279. 12 http://www.cambridgekuren.se13 Kjell Ryttig, Stefan Rössner, “Weight maintenance after very low calorie diet (VLCD)”, Journal of Internal Medicine, 238(4), 1995, p.p. 299-306.

8

Produkterna består av mjöldrinkar och soppor baserade på avfettad torrmjölk och fettfritt

sojamjöl. Torrmjölken klassas som ett högvärdigt protein eftersom den innehåller alla essent-

iella aminosyror. Kuren är berikad med vitaminer, mineraler och spårämnen, så att gällande

näringsrekommendationer för vuxna uppnås. Cambridgekuren kan ersätta den dagliga kosten

och varje portion innehåller 150 kcal, 16.9 gram protein, 2,7 gram fett, 16,7 gram kolhydrater

och 1/3 av dagsbehovet av vitaminer och mineraler och spårämnen.

Cambridgekuren på ren kur, det vill säga som enda näring, är ett snabbt och effektivt och

säkert sätt att minska i vikt. Vid användning av VLCD-produkter ökar ketonernas produktion

och ketos uppstår. Ketoner är nedbrytningsprodukter av fett och frigörs när kolhydraterna,

glykogenet, är slut. Ketonernas effekter är bland annat att dämpa hungerkänslorna, upprätt-

hålla muskelvävnaden samt ge näring åt hjärnan. Kroppen förbränner 80 % av fettvävnaden

men endast 20 % av muskelvävnaden. Från dag 1-3 förbränner kroppen glykogenlagret, vilket

gör att vätskan som lagrats i glykogendepåerna i muskler och lever frigörs. Dessa depåer

väger cirka ½ kg och binder vätska till 4 gånger sin vikt, 2 liter = 2 kilo. Detta innebär en stor

viktminskning de första dagarna. När man sedan börjar äta vanlig mat igen kommer

glykogenet och vattenlagret snabbt att återbildas. Det är därför viktigt med en långsam åter-

trappning. Efter dag fyra är fettförbränningen i full gång och de flesta är inne i ketosfasen.

Cambridgekuren kan användas på två olika sätt, dels som ren kur eller kombinerad kur. Den

rena kuren består av tre portioner Cambridgekurer/dag samt minst tre liter vatten. Vid

användning av ren kur utnyttjar man ketosen. Viktigt är då att inte tillföra kolhydrater, till

exempel bröd, frukt och grönsaker, vilket skulle bryta ketosen. Bättre är då att tillföra protein,

vilket bryter ketosen minst. Vid den kombinerade kuren blandas Cambridgemåltider med

vanlig mat. Ju fler måltider man byter ut mot Cambridge desto snabbare viktminskning. Den

vanliga maten ska innehålla få kolhydrater samt ätas enligt tallriksmodellen för överviktiga,

alltså ½ tallriken med grönsaker, ¼ med protein såsom kött/fisk/ägg, ¼ kolhydrater till

exempel bröd, pasta, potatis m.m. Vid användning av ren kur ligger viktminskningen på cirka

1½-3 kg per vecka hos kvinnor och 2,5-3,5 kg hos män, medan den kombinerade kuren

innebär en viktminskning på cirka 0,5-1,0 kg i veckan.

Efter uppnådd viktminskning följer ett upptrappningsschema som innebär att sakta byta ut

Cambridgemåltiderna mot vanlig mat enligt tallriksmodellen för överviktiga enligt ovan. I

samband med upptrappningen är också den ökade fysiska aktiviteten viktig.

9

Ett varaktigt resultat uppnås bäst med ett reducerat näringsintag i kombination med ökad

fysisk aktivitet. Cambridge-konsulterna lägger därmed också stor vikt på att lära ut sunda

levnads- och matvanor. Viktigt är också att jobba med självförtroendet samt uppmuntran.

1.3 Tidigare forskning

Det finns en rad gjorda studier inom varaktig viktminskning från USA men endast ett fåtal har

gjorts i Sverige. De flesta forskare inom området har genomfört kvantitativa undersökningar,

främst med hjälp av enkäter, för att ta reda på vilka metoder överviktiga individer använt för

sin viktnedgång samt vilka strategier som använts för att bibehålla vikten.14

Tidigare studier har gjorts av överviktiga individer som lyckats bibehålla vikten under en

längre tid efter viktminskningen. De vanligaste metoderna som använts för att gå ner i vikt var

antingen med hjälp av ett formellt program (t ex Viktväktarna), professionell hjälp (läkare

eller dietist) eller på egen hand. Dessa grupper hade använt både diet och motion för att gå

ner i vikt. Andra metoder som använts var måltidsersättningspulver, medicin (till exempel

orlistat eller sibutramin) eller operation för att minska i vikt. Oavsett vilken metod som valdes

för att gå ner i vikt använde de flesta individer liknande beteendestrategier för att bibehålla

vikten, såsom att fortsätta kontrollera matintaget och utföra regelbunden fysisk aktivitet.

Orsaken till att alla individer inte bibehöll vikten var att de tidigare pendlat i vikt, initialt haft

en stor viktnedgång, slarvat med att kontrollera matintaget och vikten samt minskat sin

fysiska aktivitetsgrad.15

Forskning har visat att behandling av övervikt kräver en lång behandlingstid.16 Viktigt är att

satsa på långvarig beteendeförändring såsom kost- och motionsvanor samt på uppföljning.17

14 Mary L. Klem et al. “A descriptive study of individuals successful at long-term maintenance of substantial weight loss”, American Journal of Clinical Nutrition, vol. 66, 1997, p.p. 239-246. Siao Mei Shick et al. ”Persons successful at long-term weight loss and maintenance continue to consume a low-energy, low-fat diet”, Journal Of American Diet Association, vol. 98, 1998, p.p. 408-413. Maurrren T. McGuire et al. ”What predicts weight regain in a group of successful losers”? Journal Of Consulting And Clinical Psychology, vol. 67, nr. 2, 1999, p.p. 177-185. Bing Qi Bing et al. ”The adaptation of eating behaviours conductive to weight loss”, Eating Behaviours, vol 1, 2000, p.p. 23-31. 15 Klem, 1997, p.p. 239-246; Shick, 1998, p.p. 408-413; Maureen T. Mcguire et. al., “Long-term maintenance of weight loss: do people who lose weight through various weight methods use different behaviours to maintain their weight”? International Journal Of Obesity, vol. 22, 1998, p.p. 572-577; Mcguire, 1999, p.p. 177-185. 16 Klem, 1997, p.p. 239-246; Lantz, 2003, p.p. 272-279; Hjördis Björvell, ”Insikt om eget beteende bättre än bantning”, Läkartidningen, nr.16, vol.93, 1996, p.p.1537-1538. 17 Lantz, 2003, p.p.272-279L; Melin, 2001, p. 20; Läkartidningen, nr. 23, 2002, p. 2609.

10

Förändringar av kostvanor, såsom att minska energiintaget, andelen fett i maten, portions-

storlek med mera, har visat sig leda till en viktreduktion på 3-10 % under första året.18

Det råder i dag delade meningar om hur mycket varje individ bör röra på sig. De flesta vet att

fysisk aktivitet är bra för hälsan och välbefinnandet. Samtidigt är fysisk aktivitet i samband

med ett minskat energiintag den bästa strategin för att få en negativ energibalans – det vill

säga gå ner i vikt.19

Fysisk aktivitet definieras som all typ av rörelse som ger en ökad energiomsättning.20 Varje

vuxen person bör utföra minst 30 minuter lätt- till medelintensiv fysisk aktivitet varje dag.

Detta kan uppnås genom att till exempel ta trapporna istället för hissen, promenera eller cykla

istället för att ta bilen och utföra trädgårdsarbete med mera. Det spelar ingen roll om den

fysiska aktiviteten utförs spritt under dagen, till exempel tre 10 minuters promenader eller

sammanhängande under 30 minuter, hälsoeffekterna tycks bli detsamma. Det är den totala

utförda fysiska aktiviteten som är viktig.21

Samtidigt anser nyare studier att den nuvarande rekommendationen inom fysisk aktivitet som

tidigare förespråkas inte är tillräcklig för att undvika viktuppgång, utan endast är viktig för att

minska hälsoriskerna för en rad olika kroniska sjukdomar inklusive hjärt- och kärlsjukdomar

och diabetes, samt för att initialt gå ner i vikt.22 Överviktiga vuxna individer behöver utföra

60-90 minuter per dag av måttlig fysisk aktivitet, eller kortare pass av högintensiva aktiviteter,

för att undvika att gå upp i vikt. För barn rekommenderas ännu längre tid.23 En bra strategi för

att uppnå denna rekommendation är att införa mer fysisk aktivitet under fritiden och göra

dessa aktiviteter till dagliga rutiner. En aktivare livsstil kan därmed leda till att viktuppgång

reduceras.24

18 Läkartidningen, nr. 23, p. 2609. 19 Klem, 1997, p.p. 239-246. 20 Björn Ekblom, Johnny Nilsson, Aktivt liv (Farsta: SISU Idrottsböcker, 2001). p. 24. 21 Russel R. Pate, Michel Pratt, Steven Blair et al., “Physical activity and public health, a recommendation from the centers for disease control and prevention and the American collage of sports medicine”, JAMA (The journal of the American medical association), vol. 273, nr. 5, 1995, p.p. 402-407. 22 W.H.M Saris et al., “How much physical activity is enough to prevent unhealthy weight gain? Outcome of the 1st stock conference and consensus statement”, Obesity Reviews, vol. 4, nr. 2, 2003, p.p. 101-114. 23 Saris, 2003, p.p. 101-114 ; Klem, 1997, p.p. 239-246 ; McGuire, 1998, p.p. 572-577. 24 M.A.V. Baak et. al., “Leisure-time activity is an important determinant of long-term weight maintenance after weight loss in the Sibutramine Trial on obesity reduction and maintenance (STORM trail)”, American Journal Clinical Nutrition, vol. 78, 2003, p.p. 209-214.

11

Vid behandling av fetma krävs en striktare diet som skiljer sig från de vanliga kostrekom-

mendationerna. Överviktiga individer bör istället välja en energireducerad kost. Detta innebär

en energifattig och näringstät kost med mindre fett och socker och istället mer frukt och

grönsaker. För att minska i vikt på lång sikt (cirka 0,5 kg per vecka) rekommenderas att

minska energiintaget med 500-1000 kilokalorier (kcal) per dag. Överviktiga personer rekom-

menderas att äta en normalkost som innehåller cirka 1200 kcal för kvinnor (mot normalt cirka

2000 kcal/dag) respektive 1680 kcal för män (mot normalt 2700 kcal/dag).25 Den enklaste

metoden för att uppnå dessa rekommendationer är att följa tallriksmodellen. För dem som vill

reducera sin vikt innebär detta att fylla halva tallriken med grönsaker/frukter samt resterande

del med lika mängd kolhydrater (potatis, ris, pasta) och proteiner (kött, fick, ägg, bönor). För

dem som vill bibehålla sin vikt eller har en normal energiförbrukning innebär tallriksmodellen

att dela tallriken i tre delar och fylla denna med lika delar grönsaker, kolhydrater samt

protein.26 Metoden som använts i denna studie bygger på den förstnämnda tallriksmodellen

(benämns senare i uppsatsen som tallriksmodellen för överviktiga).

Tidigare studier visar att varaktig viktminskning uppnås genom strategier såsom ett fortsatt

minskat energiintag, undvika viss sorts mat, minskning av portionerna samt räkning av

kalorier.27 De flesta av undersökningsdeltagarna tillagade också maten hemma, åt sällan ute

på restaurang, för att på så sätt kontrollera vad maten bestod av. Andra strategier som hjälper

mot bibehållandet av den nya vikten och det nya beteende, är bland annat att äta på bestämda

tider, äta minst tre mål om dagen samt minska på andelen fett i kosten.28

Mycket forskning finns inom framförallt viktminskning, men endast ett fåtal lyckade

forskningsprojekt finns där individerna haft en varaktig viktminskning.29 Många forsknings-

rapporter betonar hur viktigt det är med beteendeförändring för att lyckas gå ner i vikt och

bibehålla vikten.30 Att ändra ett beteende är dock inte så lätt, för vissa kan det ta upp till 10

år.31 Överviktiga behöver således långsiktigt stöd och uppmuntran för att uppnå en varaktig

viktminskning.

25 Christensson, 2002, p.19 26 Ibid, p. 40. 27 Klem,1997, p.p. 239-246;Shick, 1998, p.p. 408-413;McGuire,1998, p.p. 572-577;McGuire,1999, p.p. 177-185. 28 Christensson, 2000, p. 19. 29 Klem, 1997, p.p.239-246 ; Läkartidningen, nr. 23, 2002, p. 2609. 30 McGuire, 1999, p.p. 177-185. 31 Melin, 2001, p. 22.

12

Kognitiv beteendebehandling används idag som en del av behandling av fetma. Denna

behandlingsform går ut på att öka individens medvetenhet om var, när, hur och varför han

eller hon till exempel äter. Vad vi känner och tänker styr oftast hur mycket vi äter. Vissa

situationer ökar risken för överätande. Viljan, motivationen, tankar och känslor lyfts fram och

analyseras. Det är viktigt att inte ge upp. Återfall är dock vanligt och det viktigaste är att

diskutera vilka konsekvenser ett visst beteende får. Många patienter lär sig av sina återfall och

kan till sist styra sitt ätbeteende och få bestående resultat.32

En riskfaktor som enligt tidigare studier lett till viktuppgång är depression. Samtidigt tyder

dessa studier på att individer som gått ner i vikt och bibehållit vikten fått ett bättre

självförtroende, humör och ett bättre socialt liv, vilket i detta fall skulle motverka

depression.33 Det finns också en rad olika risksituationer som kan leda till återfall eller till

okontrollerad ätning, däribland humöret. Ensamhet, nedstämdhet och trötthet är också

bidragande faktorer.34

32 Björvell, p.p. 1537-1538. 33 Klem, 1997, p.p. 230-246. 34 Melin, 2001, p. 20.

13

1.4 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att ta reda på vilka strategier och beteenden tidigare överviktiga

individer använt för att gå ner i vikt samt för att bibehålla vikten.

Frågeställningar:

- Vilka strategier använde deltagarna sig av för att gå ner i vikt?

- Vilka beteenden var förknippade med varaktig viktminskning?

14

2 Begrepp och teoretiska utgångspunkter

2.1 Definition av övervikt

Med dagens kroppsideal är det svårt att avgöra vad som är normal vikt. Det finns dock enligt

WHO klara riktlinjer för vad som betraktas som övervikt och fetma.35 Bland annat finns det

olika mätmetoder för att definiera övervikt. Tre av dessa är BMI, midje-/höftkvoten samt

midjemåttet.

Body Mass Index, BMI, är en internationell mätmetod som mäter kroppsmasseindex, det vill

säga graden av undervikt, normalvikt, övervikt samt fetma. Ett högt BMI behöver inte vara

entydigt med övervikt utan en indikation på stor muskelmassa. BMI-måttet har därmed en rad

brister, såsom att inte ta hänsyn till hur stor del av kroppsmassan som består av muskler och

fett, eller hur kroppsfettet på kroppen är fördelat. Studier har visat att fettvävnadens

lokalisation har en mer avgörande hälsorisk än den totala fettvävnadens storlek.36 BMI

beräknas genom personens vikt (i kilogram, kg) dividerat med längden (i meter, m) i kvadrat

(vikten/längden x längden).37 En person som väger 68 kg och är 1,73 m lång får då ett BMI på

23 (68/1,73 x 1,73).

Tabell 1: Gränsvärden för BMI

Viktgrupp Kvinnor Män

Undervikt <18,5 <19,9

Normalvikt 18,6-23,8 20,0-25,0

Övervikt 23,9-28,6 25,1-30,0

Fetma >28,7 >31 Ingrid Christenson & Marie Sundling, Näringslära (Stockholm:Liber AB), p.20; se WHO, 1997.

Andra metoder som tar mer hänsyn till kroppssammansättningen – bland annat ger

information om fettvävnadsfördelningen och om till exempel risk för bukfetma finns – fås

genom midje-/höftkvoten, midjemåttet dividerat med höftmåttet. Just bukfetma (visceral

fetma) har förknippats med högre risk för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och högt

35 Per Björntorp, “Obestias”, FYSS, 2003, p. 291; se WHO, “Obesity, Preventing and managing the global epidemic”, Report of a WHO consultation on obesity, Geneva, 1997. 36 Abrahamsson, p. 14. 37 Björntorp, 1999, p. 291.

15

blodtryck, speciellt hos män. En midja/höftkvot >1,0 för män och >0,9 för kvinnor är förenad

med ökad sjuklighet. Den totala kroppsfettmassan hos normalviktiga varierar för kvinnor

mellan 20-35 % och för män mellan 15-25 %. Föreslagna gränser för normal andel fettmassa

är <25-27 % av kroppsvikten för kvinnor och <20 % för män.38

Enklaste metoden för att ta reda på om hälsan ligger i riskzonen är att mäta midjemåttet

(ungefär runt naveln). För kvinnor ökar hälsorisken vid ett midjeomfång över 80 cm, över 88

cm innebär mycket ökad risk. För män är motsvarande värden 94 cm och 102 cm.

Ingen av metoderna ska användas till barn. Resultatet kan också bli missvisande eftersom de

varken tar hänsyn till ålder, kroppsproportioner, eller hur långt man kommit i puberteten.39

2.2 Definition av bibehållen viktminskning

En definition av varaktig viktminskning enligt tidigare studier är att avsiktligt förlora minst 10

% av initial kroppsvikt och bibehålla denna viktnedgång i åtminstone ett år.40 I denna studie

har däremot inget urval gjorts gällande hur mycket deltagarna initialt gått ner i vikt. Tonvikten

ligger i stället på varaktig viktreduktion över ett års tid.

2.3 Beteendeförändring

Det finns en rad olika vetenskapliga teorier och modeller som behandlar ämnet

beteendeförändring, två av dessa som nedan tas upp är Den Socialkognitiva Teorin41 samt

Den Transteoretiska Modellen.42

2.3.1 Den socialkognitiva teorin

Enligt den socialkognitiva teorin styrs vårt beteende av ett samspel mellan individen och dess

omgivande fysiska och sociala miljö, det vill säga vi både påverkar och påverkas av

omgivningen. Till exempel känner vi oss mer motiverade att ta en promenad i solsken och

dagsljus än vad vi gör vid regn och mörker. En individs resurser att hantera olika situationer

38 Abrahamsson, p.p. 14-15. 39 Ibid., p.p. 14-15. 40 R.R. Wing, J.O. Hill, “Successful Weight Loss Maintainance”, Annual Review of Nutrition, 21, 2001, s. 323. 41 Kamilla Nylund, Johan Faskunger, Det löser sig (Stockholm: SISU idrottsböcker, 2004), p.p. 18-19; se A. Bandura, Self-efficacy: The exercise of control (New York, US: WH Freeman and Company, 1997). 42 Nylund & Faskunger, 2004, p.p. 19-22; se J.O. Prochaska, J.C. Norcross & C.C. DiClimente, Changing for good: A revolutionary six-stage program for overcoming bad habits and moving your life positively forward, (New York, US, Avon Books, 1994).

16

och tro på sin egen förmåga har dock stor betydelse vid förändringar av vanor. Så kallat self-

efficacy eller självförtroende, är en färdighet som är specifik för olika situationer.

Vikiga aspekter som den socialkognitiva teorin tar upp är:

- Miljön; innefattar alla faktorer utanför individen. Goda yttre förutsättningar skapar

möjligheter, samt underlättar individens strävan till förändring av en vana eller ett

beteende. Även en människas upplevelser av ett visst sammanhang spelar roll, till

exempel att en park upplevs som osäker att promenera i på grund av dålig belysning.

- Self-efficacy är en individs tro på sin egen förmåga att till exempel genomföra en viss

uppgift i en specifik situation. Tron kan stärkas genom att fokus läggs på framsteg,

förebilder och genom att gradvis genomföra förändringar.

- Förhoppning. Förändringar av vanor underlättas om motiv till behov av förändring

fastställs. Till exempel att bli gladare och piggare av att träna vilket i sin tur leder till

mer ork i vardagen.

- Förstärkning definieras som reaktioner som förstärker sannolikheten att ett önskvärt

beteende inträffar igen och handlar om att ta till sig belöningar och beröm för att öka

motivationen.

Vid förändring av en vana och/eller ett beteende är det därmed lika viktigt att fokusera på

individen – bland annat på motiv, självförtroende, förväntningar och förhoppningar – som det

är på individens omgivning – stöd, motivation samt fysisk och social miljö.

2.3.2 Den transteoretiska modellen

Den transteoretiska modellen menar att förändring av livsstilsvanor sker i ett antal stadier eller

steg över tid, med ökande motivations och förändringsbenägenhet vid förflyttning framåt

genom stadierna. Det finns enligt denna modell fem olika förändringsstadier:

- 1. Ej beredd. Personer som befinner sig i det här stadiet har låg motivation, är ännu

inte intresserade eller har ännu inte insett sitt behov av förändring samt uppfattar

många nackdelar till förändring.

- 2. Osäker/begrundande. I detta stadium inser du fördelar med förändringen men

upplever fortfarande många hinder. Du funderar att genomföra en förändring i

framtiden men är ännu inte redo att ta steget till handling.

- 3. Förberedelse. Du planerar en förändring inom en snar framtid, ser fler fördelar än

nackdelar och har en hög motivation.

17

- 4. Handling. Motivationen är hög och förändringen har påbörjats.

- 5. Bibehållande. Utmaningen är att vidmakthålla förändringen på längre sikt, längre än

sex månader, utan att ge upp eller sluta. Här är självförtroendet högt för att undvika

frestelser.

Inom den transteoretiska modellen finns även så kallade förändringsstrategier, som består av

tekniker och metoder för att underlätta förändring. Stadierna ovan beskriver när förändring

sker medan strategierna nedan handlar om hur själva förändringen går till.

- Kunskap och insikt. Öka kunskapen och insikten om det egna beteendet.

- Omvärdering. Utvärdera nuet och vad man vill uppnå i framtiden, till exempel väga

upplevda fördelar och nackdelar med förändringen mot varandra.

- Möjligheter och stöd. Identifiera möjligheter i omgivningen som stödjer förändringen

samt hitta socialt stöd.

- Engagemang och planering. Engagera sig genom att planera och prioritera

förändringen.

- Framförhållning. Kontrollera frestande situationer och/eller lära sig hantera situationer

när de uppstår.

- Belöning. Att notera positiva händelser och förändringar såsom delmål är viktigt för

att fortsätta jobba mot slutmålet.

18

3 Metod De flesta forskningsresultat inom området varaktig viktminskning bygger på kvantitativa

undersökningar med bland annat enkäter, vilket enligt nedan även valdes till denna studie.

Urval

Populationen består av 32 tidigare överviktiga individer, 9 män och 23 kvinnor, som reducerat

vikten och bibehållit denna under minst ett år. Eftersom det var svårt att få tag i en grupp som

gått ner i vikt genom olika viktminskningsmetoder behandlar denna studie endast individer

som gått ner i vikt och bibehållit vikten med hjälp av Cambridgekuren. Inget urval har gjorts

gällande hur mycket deltagarna initialt gått ner i vikt. Tonvikten ligger i stället på varaktig

viktreduktion över ett års tid. Deltagarna i studien hade innan viktnedgången haft en

inledande övervikt på + 8-50 kg. De som använt ren kur har haft en viktnedgång på cirka 10

kg i månaden (2-4 kg/veckan) för män och cirka 8 kg i månaden för kvinnor. De som använde

en kombinerad kur hade en viktminskning på cirka 0.5-2 kg/veckan. Vissa av deltagarna byter

fortfarande ut enstaka måltider mot Cambridgemåltider, vid exempelvis ont om tid, annars

äter de numera vanlig mat.

Datainsamling

Vid insamling av data till studien kontaktades via telefon Diana Johansson på Vikt och Hälsa i

Eskilstuna43 som är ett enskilt företag som arbetar med viktminskning och då främst med

Cambridgekuren. Diana har arbetat med Cambridgekurien i flera år och hade på så sätt

fortfarande kontakt med kunder som gått ner i vikt och bibehålligt denna under mer än ett år.

Jag berättade om min studie och bad att få genomföra enkätundersökningen på hennes kunder.

Vikt och Hälsa finns även i Västerås, Arboga, Strängnäs, Sala och Flen/Malmköping. För att

få en större svarsfrekvens valdes att även skicka enkäter till Vikt och hälsa i Västerås.

Genomförande

Diana vidarebefordrade enkäter till sin kollega i Västerås samt delade ut dessa till deltagarna i

Eskilstuna. Både kunderna i Eskilstuna och Västerås som gått ner i vikt och bibehålligt vikten

i mer än ett år kommer fortfarande och kontrollväger sig och träffar konsulenten från en gång

i veckan till en gång i månaden. För att minimera bortfallet och för att få en så stor

43 http://www.vikt-halsa.se

19

svarsfrekvens som möjligt valde vi att Vikt och Hälsa under just denna visit delade ut

enkäterna till deltagarna. Deltagarna i Västerås valde att ta med sig enkäten hem och ta med

sig den tillbaka inför nästa besök medan kunderna i Eskilstuna fyllde i enkäten på plats.

Databearbetning

Vid analys av data valde jag att inte särskilja enkätsvaren från de olika orterna. Av de 32

enkätsvar som kom in var 15 från Eskilstuna och 17 stycken ifrån Västerås. Det finns heller

inte någon skillnad mellan könen avseende svarsalternativen, vilket då heller inte särskiljs i

resultatet.

Validitet

Det var svårt att få tag i en grupp som gått ner i vikt genom olika viktminskningsmetoder

vilket betyder att denna studie endast undersöker individer som gått ner i vikt med hjälp av

Cambridgekuren. Trots detta kan resultaten eventuellt vara generaliserbara för andra grupper

av individer som gått ner i vikt och bibehållit denna över ett år i och med att liknande

beteendestrategier enligt tidigare studier använts. Även urvalet av frågor i enkäten ökar

validiteten i studien i och med att dessa bygger på resultat ur tidigare gjorda studier samt är

relevanta för frågeställningarna i denna studie. Sammanställningen av frågor är inspirerade av

tidigare forskning samt Gymnastik- och Idrottshögskolans egen hälsoenkät.44 För att öka

validiteten i studien gjordes också en pilotstudie innan enkäten delades ut.

Reliabilitet

Enkäten delades ut av Vikt och Hälsa i samband med kontrollvägningen. Deltagarna fyllde i

enkäten på plats eller tog med den till nästa tillfälle vilket omintetgjorde det externa bortfallet.

Följaktligen inkom de 32 enkäter som delades ut. En svaghet i samband med enkätunder-

sökningar kan vara att individen omedvetet svarar på ett sätt som överensstämmer med vad

som kan tänkas vara önskvärt utåt. Det kan också vara så att individen inte har tillräcklig

självkännedom för att kunna ge ett riktigt svar eller att individen inte tolkar frågorna på det

sätt som avses. Det interna bortfallet i studien förblev därmed marginellt. Vid speciellt en av

frågorna, som du kan avläsa i resultatavsnittet på sidan 24 (figur 4), valde två av deltagarna att

placera sig mitt emellan två svarsalternativ, vilket jag valde att inte presentera i diagrammet

utan endast nämna i kommentaren nedanför figuren. Detta gäller även för de enstaka andra

44 Gymnastik- och Idrottshögskolans hälsoenkät var fortfarande under framställning vid tidpunkten då denna uppsats skrevs. En av de ansvariga för enkätutformningen är Lina Wahlgren, GIH, Stockholm.

20

tillfällen då detta uppstod. Vid övrig analys av insamlade data verkade få tolkningssvårigheter

föreligga i och med att flertalet fyllt i angivna kolumner.

Möjliga felkällor

Då tidsplanen för examensarbetet var knappt tio veckor begränsades urvalet deltagare i

studien. Därför baseras denna studie endast på överviktiga individer som gått ner i vikt med

hjälp av Cambridgemetoden. I och med att Diana på Vikt och Hälsa fortfarande hade kontakt

och uppföljning med gamla kunder som bibehållit vikten hade en större svarsfrekvens

uppnåtts om tiden för studien varit längre, vilket eventuellt hade givit ett annat resultat.

Större delen av deltagarna var även kvinnor, endast 9 av 32 individer var män. Om

svarsfrekvensen av män hade varit större hade eventuellt en större skillnad setts mellan könen.

En annan möjlig felkälla som kan ha påverkat resultatet var att deltagarna i Västerås valde att

ta med sig enkäten hem och deltagarna i Eskilstuna fyllde i enkäten på plats. Denna borde

dock vara minimal i och med att Diana på Vikt och hälsa inte kunde besvara deltagarnas

frågor i och med att hon inte var insatt i enkätens utformning.

21

4 Resultat Flera olika faktorer samverkar till att skapa en bestående viktminskning. I resultatavsnittet

nedan redovisas karakteristiska strategier som hör samman med varaktig viktnedgång.

Resultaten baseras på den enkätundersökning som gjorts på överviktiga individer som gått ner

i vikt med hjälp av Cambridgemetoden, samt bibehållit vikten i över ett år.

Inledningsvis redogörs för bakgrunden, följt av upplevd hälsa, fysisk aktivitet, kost samt

avslutningsvis viktminskning. De flesta frågor åskådliggörs av ett diagram, medan vissa frågor

redovisas i textformat. Den totala svarsfrekvensen var 32 individer, varav 23 kvinnor samt 9

män.

4.1Bakgrund

3

6

8

8

7

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

60-69

50-59

40-49

30-39

19-29

Antal

Figur 1: Ålder

Som framgår av figur ett ovan var deltagarna av varierande ålder, den yngsta var 19 år och

den äldsta 67 år gammal.

Kön

23 av deltagarna i studien var kvinnor, medan 9 var män.

22

Civilstånd

21 av deltagarna var antingen gifta eller sambo, medan övriga 11 var singlar. Ingen av

deltagarna var därmed särbo.

Jag bor…

25 av deltagarna bodde i stadsbebyggelse medan 7 bodde på landsbygden.

Antal hemmaboende barn

14 deltagare i studien hade hemmavarande barn.

Sysselsättning/yrke/befattning

En mängd olika sysselsättningar, yrken och/eller befattningar fanns bland deltagarna i studien.

Som exempel kan nämnas tre chefer av olika slag, en tekniker, montör, lagerarbetare,

chaufför, sjukgymnast, beteendevetare, arbetsterapeut, konstnär, bonde, ekonom. Tre av

deltagarna arbetade som affärsbiträden, tre som säljare och tre som kontorister. Tre var

arbetslösa/arbetssökande, en var mammaledig, två pensionärer och en var sjukpensionär.

Längd och vikt är sammanställt som BMI-värden, se figur 2 nedan.

2

22

8

0 5 10 15 20 25

Antal

<1919-25>25

Figur 2: BMI-värden

Som framgår av figur två ovan var 8 individer underviktiga, den som vägde minst hade ett

BMI på 16. 22 var normalviktiga, medan 2 stycken klassades som överviktiga – de hade ett

BMI på 26. (Ingen uppdelning är gjord mellan mäns och kvinnors BMI-värden vilket enligt

tidigare definitioner skiljer sig åt).

23

4.2 Upplevd Hälsa

14

9

16

20

2 3

0 00

5

10

15

20

25

...kroppsliga (fysiskahälsa)

...själsliga (psykiskahälsa)

Ant

al

Mycket tillfredsställandeTillfredsställandeMindre tillfredställandeOtillfredsställande

Figur 3: Hur upplever du din…

Som framgår av figur tre ovan upplever merparten av deltagarna både sin kroppsliga samt sin

psykiska hälsa som tillfredsställande eller mycket tillfredsställande.

57

52

1921

1922

64 5

7

0 0 1 00

5

10

15

20

25

…hopp och/elleroptimism?

…glädje och/ellycka?

…"kontroll" över dindag?

…meningsfullhet?

Ant

al

AlltidOftaSällanAldrig

Figur 4: Hur ofta upplever du…

Som figur fyra ovan visar upplevde merparten av deltagarna ofta hopp och/eller optimism,

(här valde två av deltagarna att placera sig mittemellan ofta - sällan, vilket gör att dessa svar

inte presenteras i diagrammet). Merparten upplevde också glädje och/eller lycka, samt

kontroll över sin dag (två av deltagarna placerade sina svar mellan ofta – sällan och

presenteras inte i diagrammet). Slutligen upplevde deltagarna ofta också meningsfullhet. (En

placerade sitt svar mellan ofta – sällan och presenteras inte i diagrammet).

24

12

1

19

10

17

12

17

14

02

002468

101214161820

…att du vaknar utvilad? …att du tar dig tid attkoppla av?

…lugn, harmoni, och/elbalans?

Ant

al

AlltidOftaSällanAldrig

Figur 5: Hur ofta upplever du…

Som framgår av figur fem ovan upplevde merparten av deltagarna att de ofta vaknade

utvilade, medan flertalet sällan tog sig tid att koppla av. Merparten upplevde ofta även lugn,

harmoni och balans.

18

12

1

1

0 5 10 15 20

Ja

Devis

Tveksamt

Nej

Antal

Figur 6: Jag upplever att jag har ett bra socialt nätverk?

Som framgår av figur sex ovan upplever merparten av deltagarna i studien sig ha ett bra

socialt nätverk.

25

9

12

7

4

0 2 4 6 8 10 12 1

Ja, fullt ut

Ja, till viss del

Inte tillräckligt

Nej

Antal4

Figur 7: Känner du att du fick stöd från din omgivning i samband med din viktnedgång?

Som framgår av figur sju ovan fick merparten av deltagarna i studien till viss del stöd från sin

omgivning.

02

0 0

17

4

16

6

12

16

12

17

3

9

2

7

02468

1012141618

Jag äter ätermer när jagkänner migoch/eller är

ensam

Jag äter ätermer när jag är isällskap med

andra

Jag äter mernär jag kännermig nedstämd

Jag äter mernär jag känner

mig glad

Ant

al AlltidOftaSällanAldrig

Figur 8: Hur påverkas ditt ätbeteende av ditt humör?

Som framgår av figur åtta ovan äter merparten av deltagarna ofta mer när de känner sig

och/eller är ensamma eller känner sig nedstämda.

26

4.3 Fysisk aktivitet

16

10

6

002468

1012141618

Ej ansträngande(övervägande

stillasittande arbete)

Ganska anstängande(går ganska mycket)

Ansträngande (går ochlyfter dessutomganska mycket)

Mycket ansträngande(tungt kroppsarbete)

Ant

al

Figur 9: Hur kroppsligt ansträngande är ditt dagliga arbete (din sysselsättning)?

Som framgår av figur nio ovan har merparten av deltagarna i studien ett övervägande

stillasittande arbete och/eller sysselsättning.

15

13

4

00

2

4

6

8

10

12

14

16

Ej ansträngande(övervägandestillasittande)

Ganskaansträngande (rör

mig ganskamycket)

Ansträngande (gåroch lyfter

dessutom ganskamycket)

Mycketansträngande

(tungtkroppsarbete)

Ant

al

Figur 10: Hur kroppsligt ansträngande är din fritid?

Som framgår av figur tio ovan har cirka hälften av deltagarna ett övervägande stillasittande

fritid medan hälften rör sig ganska mycket.

27

5

13

7 7

0

2

4

6

8

10

12

14

Mindre än 10 min Mellan 10-30 min Mer än 30 min menmindre än 60 min

Över 60 min

Ant

al

Figur 11: Hur lång tid färdas du dagligen mellan platser till fots (promenad) och/eller på cykel?

Som framgår av figur elva ovan färdas merparten av deltagarna 10-30 minuter dagligen

antingen till fots och/eller på cykel.

1

7

12 12

0

2

4

6

8

10

12

14

0-2 timmar 3-4 timmar 5-7 timmar 8 timmar eller mer

Anta

l

Figur 12: Hur mycket stillasittande är du dagligen under din vakna tid?

Som framgår av figur tolv ovan är merparten av deltagarna stillasittande åtta timmar eller mer

under sin dagliga vakna tid.

28

0

6

7

3

6

3

4

1

2

0

1

2

3

4

5

6

7

8r

Ant

al p

erso

ne

Dagar 0 1 2 3 4 5 6 7

Figur 13: Om kravet för fysisk aktivitet sätts till minst 60 minuter, sammanlagd tid, och

ansträngningsnivån till minst promenadtakt – Hur många dagar per vecka når du normalt

upp till denna nivå? Ange (med en siffra mellan 0-7) antal dagar/veckan.

Som framgår av figur 13 ovan är det sex som rör sig för lite för att nå upp till kravet om fysisk

aktivitet under 60 minuter sammanlagd tid. Samtidigt är det 26 som uppnår kravet minst en

gång i veckan eller oftare.

14

11

8

4

12

02468

10121416

Promen

ad/st

avgå

ng

Spinnin

g/Cyk

ling

Styrke

tränin

g

Löpn

ing

Övriga

Ant

al

Figur 14: Ange dina vanligaste fysiska aktiviteter (högst tre).

Som framgår av figur 14 ovan var de vanligaste aktiviteterna promenader/stavgång, följt av

spinning/cykling, styrketräning och löpning. Under övriga nämndes bland annat gymnastik,

core, vattengymnastik, skidor, yoga, boxercise, aerobic samt sitt dagliga arbete.

29

4.4 Kost

17

4

20

5

24

24

118

13

5 55 64

10

3

13

1

11

04

0

9

0

5

10

15

20

25

30

Frukost Mellanmålförmiddag

Lunch Mellanmåleftermiddag

Middag Kvällsmål

Anta

l

AlltidOftaSällanAldrig

Figur 15: Äter du regelbundet följande måltider under en vanlig vecka, måndag - söndag?

Som framgår av figur 15 äter merparten av deltagarna alltid frukost, lunch och middag, medan

mellanmål på förmiddagen och eftermiddagen är vanligare än kvällsmål.

01

5

8

31

14

02468

10121416

Under 1000kcal/dag

Cirka 1100-1500 kcal/dag

Cirka 1600-2000 kcal/dag

Cirka 2100-2500 kcal/dag

Cirka 2600-3000 kcal/dag

Över 3000kcal/dag

Vet ej

Ant

al

Figur 16: Hur många kalorier innehåller din dagliga kost?

Som framgår av figur 16 vet merparten av deltagarna i studien inte hur många kalorier deras

dagliga kost innehåller.

30

31

5

21

0

5

10

15

20

25

Dagligen Vardagar Helgdagar Aldrig

Ant

al

Figur 17: Hur ofta väger du din mat?

Som framgår av figur 17 ovan väger merparten av deltagarna aldrig sin mat.

7

20

5

00

5

10

15

20

25

Alltid Vardagar Helgdagar Aldrig

Ant

al

Figur 18: Äter du vanligtvis fettsnålt? (väljer magra mejeriprodukter och undviker feta

charkuterier, stekt mat och fet snabbmat)?

Som framgår av figur 18 ovan väljer deltagarna fettsnål mat främst på vardagarna.

7

20

5

00

5

10

15

20

25

Alltid Vardagar Helgdagar Aldrig

Ant

al

Figur 19: Hur ofta äter du mat ”ute” (på restaurang eller liknande)?

Som framgår av figur 19 ovan äter deltagarna ofta mat ute på restaurang eller liknande, 7 gör

det alltid medan 20 gör det på vardagarna.

31

4.5 Viktminskning

32

118

005

101520253035

Med

hjä

lp a

vm

åltid

sers

ättn

ings

pulv

er (t

.ex.

Cam

brid

geku

ren)

Ändr

ade

kost

vano

r

Öka

d fy

sisk

akt

ivite

t

Anna

n

Ant

al

Figur 20: Vilken/vilka viktminskningsmetoder använde du dig av för att gå ner i vikt?

Som framgår av figur 20 ovan använde de flesta av deltagarna sig av måltidsersättningspulver

- Cambridgekuren, för att minska i vikt, samtidigt som de ändrade sina kostvanor samt ökade

sin fysiska aktivitet.

0

5

1113

3

02468

101214

Mindre än/eller 0.5kg/veckan

Cirka 0.6-1.5kg/veckan

Cirka 1.6-2.5kg/veckan

Cirka 2.6-3.5kg/veckan

Mer än 3.5 kg iveckan

Ant

al

Figur 21: Hur mycket förlorade du i vikt under den första perioden (de första 4 veckorna)?

Som framgår av figur 21 ovan förlorade merparten av deltagarna cirka 2.6-3.5 kg/veckan.

32

6

13

8

1 1

0

2

4

6

8

10

12

14A

ntal

0-1 månader1-2 månader3-4 månader5-6 månader7-8 månader

Figur 22: Hur lång tid tog det innan du fann din ”målvikt”?

Som framgår av figur 22 ovan tog det cirka 1-2 månader för merparten av deltagarna innan de

fann sin målvikt.

18

11

30 0

02468

101214161820

Varje dag Någon gång/veckan Någongång/månaden

Någon gång/år Aldrig

Ant

al

Figur 23: Hur ofta väger du dig?

Som framgår av figur 23 ovan väger sig merparten av deltagarna varje dag eller någon gång

per vecka.

Har du tidigare försökt gå ner i vikt?

24 av deltagarna hade någon gång tidigare försökt gå ner i vikt, medan 8 inte hade gjort det.

33

15

4

1613

10

02468

1012141618

Med

hjä

lp a

v et

tor

gani

sera

t pro

gram

(t.ex

. Vik

tväk

tarn

a)

Med

hjä

lp a

vm

åltid

sers

ättn

ings

pul

ver

Änd

rade

kos

tvan

or

Öka

d fy

sisk

akt

ivite

t

Ann

an

Ant

al

Figur 24: Om ja, vilken metod använde du dig av då?

Som framgår av figur 24 ovan hade deltagarna tidigare försökt gå ner i vikt med hjälp av

ändrade kostvanor, ett organiserat program t.ex. Viktväktarna, måltidsersättningspulver och

ökad fysisk aktivitet. Under annat nämndes GI-metoden och Atkinsonsdieten.

13

86

4 4 43

2

02468

101214

Stö

d,up

pmun

tran,

mot

ivat

ion

Sna

bbt

resu

ltat

Kon

takt

med

kons

ulen

t/bra

bem

ötan

de Vilj

a

Insi

kt

Ann

an

Cam

brid

ge

Kun

skap

Ant

al

Figur 25: Vad tror du är den främsta orsaken till din nuvarande lyckade viktminskning?

Stöd och uppmuntran verkar betyda mest för deltagarna i samband med deras viktkontroll. Att

de snabbt fick se resultat verkar också ha en stor betydelse. Bra kontakt med konsulenten följt

av stark vilja, insikt och kunskap har även betydelse. Andra orsaker som nämndes var bland

annat en sund livsstil och kontrollvägning.

34

5 Sammanfattande diskussion Syftet med studien var att undersöka vilka strategier och beteenden tidigare överviktiga

individer använt sig av för att gå ner i vikt samt för att bibehålla vikten. De centrala

frågeställningarna har varit:

- Vilka strategier använde deltagarna sig av för att gå ner i vikt?

- Vilka beteenden var förknippade med varaktig viktminskning?

De viktigaste resultaten ur studien visar på att den varaktiga viktminskningen uppnåddes

genom att initialt använda sig av Cambridgekuren för att gå ner i vikt, för att sedan övergå till

sunda matvanor enligt tallriksmodellen och ökad fysisk aktivitet. Regelbunden kontroll av

vikten genom att väga sig varje dag eller någon gång i veckan verkade också bidra. Den

huvudsakliga anledningen till att deltagarna i studien behållit sin viktminskning berodde

enligt dem själva på stöd, uppmuntran, snabbt resultat, kontakt med konsulent, ökad kunskap,

samt karaktärsdrag såsom vilja, insikt samt hög grad av motivation.

Deltagarna i studien var av blandade åldrar, den yngsta var 19 år och den äldsta 67 år gammal,

vilket styrker tidigare studier45 som anser att risken för att drabbas av fetma är relaterad till

olika tidsperioder under en människas liv. Bland annat är det vanligare att drabbas av övervikt

i samband med tonårstiden, tiden efter graviditet samt i samband med menopausen.

Merparten av deltagarna i studien hade tidigare försökt gå ner i vikt med hjälp av bland annat

organiserade program (exempelvis Viktväktarna), genom förändrade kost- och motionsvanor

samt prövat olika dieter såsom Atkinsdieten och GI–metoden. Strategier som deltagarna

denna gång använde sig av för att gå ner i vikt var liksom i tidigare studier,46 framför allt med

hjälp av diet och fysisk aktivitet. Deltagarna använde sig initialt främst av Cambridgekuren,

det vill säga bytte ut alla eller vissa måltider mot Cambridgemåltider. De fick även hjälp med

att efter viktnedgången lära sig att äta sundare, enligt tallriksmodellen för överviktiga, det vill

säga fylla halva tallriken med grönsaker/frukt och resterande med kolhydrater (potatis, ris,

pasta) och proteiner (kött, fick, fågel, ägg).

45 Abrahamsson, 1999, p.p. 13-16. 46 Klem, 1997, p.p. 230-246; Shick, 1998, p.p. 408-413; McGuire, 1999, p.p. 177-185; Bing, 2000, p.p. 23-31.

35

För att bibehålla vikten utförde deltagarna i studien regelbunden fysisk aktivitet, samt

kontrollerade sitt matintag. Strategier för att kontrollera matintaget hade i stället för att räkna

kalorier likt tidigare studier47 inneburit att följa tallriksmodellen för överviktiga. Detta kan

förklaras varför nästan hälften av deltagarna inte visste hur många kalorier deras daliga kost

innehöll, samt inte vägde sin mat. Däremot kan användning av tallriksmodellen istället för att

räkna kalorier eventuellt lett till deras varaktiga viktminskning. Däremot framkom det inte ur

resultatet om de fortfarande följer tallriksmodellen för överviktiga eller den för normal

energiförbrukning, det vill säga fyller ⅓ av tallriken med respektive grönsaker, kolhydrater

och proteiner.

Tidigare nämnda kostrekommendationer48 talar om att det finns en rad strategier som kan

hjälpa för att bibehålla den nya vikten och det nya beteende, bland annat att äta på bestämda

tider, äta minst tre mål om dagen samt minska på andelen fett i kosten. Liknande resultat

framkom ur studien där merparten av deltagare åt tre stora huvudmålen om dagen – frukost,

lunch och middag, samt mellanmål. Mellanmål på eftermiddagen var vanligare än på

förmiddagen eller kvällen. Flertalet valde också att äta fettsnålt i alla fall under veckorna.

Tidigare forskning49 visar att matlagning hemma istället för att äta lunch ute på restaurang är

vanligare i samband med varaktig viktminskning, vilket medför en kontroll av matinnehållet.

Detta resultat misstämmer däremot mot resultatet i denna studie, där merparten åt mat ute på

restaurang – hela 85 % åt alltid ute eller i alla fall på vardagarna.

För att minska i vikt på lång sikt, cirka 0,5 kg per vecka, rekommenderas att minska

energiintaget med 500-1000 kilokalorier (kcal) per dag. Överviktiga personer rekommenderas

att äta en normalkost som innehåller cirka 1200 kcal för kvinnor (mot normalt cirka 2000

kcal/dag) respektive 1680 kcal för män (mot normalt 2700 kcal/dag).50 Cambridgekuren

innehåller bara 150 kcal per portion vilket totalt innebär 450 kcal/dag. Detta innebär också att

deltagarna i studien initialt förlorade så mycket i vikt som över 2 kg/veckan.

Hälften av deltagarna hade ett övervägande stillasittande arbete samt fritid. Däremot verkade

merparten utnyttja den vardagliga motionen genom att färdas mellan platser till fots och/eller

på cykel. Flertalet verkade också utföra fysisk aktivitet i över 60 minuter sammanlagd tid, 47 Ibid., 1997, p.p. 230-246; 1998, p.p. 408-413; 1999, p.p. 177-185; 2000, p.p. 23-31. 48 Christensson, 2000, p. 19. 49 Klem,1997,p.p. 230-246; Shick,1998,p.p. 408-413; McGuire, 1998,p.p. 572-577; McGuire,1999,p.p. 177-185. 50 Christensson, 2002, p.19

36

minst 1 dag i veckan. Trots den rådande rekommendationen om 60-90 minuters fysisk

aktivitet per dag för att bibehålla vikten51 var det cirka 20 % av deltagarna som inte uppnådde

detta krav. De vanligaste aktiviteterna var promenader, följt av spinning och styrketräning.

Ingen skillnad sågs mellan kvinnor och män i deras val av aktiviteter. Båda könen verkade

gilla både styrketräning, löpning, promenader samt spinning.

Tidigare forskning pekar på att det finns en rad anledningar till att överviktiga individer inte

lyckats bibehålla sin viktminskning.52 De som hade gått upp i vikt hade tidigare pendlat i vikt,

sökt hjälp för sin viktminskning (istället för att gå ner i vikt på egen hand) och hade i allt

större utsträckning använt måltidsersättningspulver för att inledningsvis gå ner i vikt. Dessa

hade också initialt förlorat en stor del av sin vikt (individer som initialt förlorat mer än 30 %

eller mer av sin maximala vikt löpte en större risk att gå upp i vikt igen). Dessa resultat är

dock motstridiga vid en jämförelse med deltagarna i denna studie. Strax under hälften av

deltagarna förlorade mellan 2,6-3,5 kg/veckan i initial viktminskning. Detta är mycket om

man jämför med nuvarande rekommendationer om ett minskat energiintag på maximalt 1000

kcal per dag som skulle innebära en viktminskning på 0,5 kg i veckan. Anledningen till att en

så stor viktnedgång uppnåtts kan bero på att glykogenlagret tömts och därmed också

tillhörande bindande vatten (2 liter vatten = 2 kg).

I samma studier som nämndes ovan var vägning, åtminstone en gång per vecka en bra strategi

för att kontrollera vikten, vilket överensstämmer med deltagarna i denna studie som kontroll-

vägde sig antingen varje dag eller någon gång i veckan.

För merparten av deltagarna i studien tog det inte mer än 1-2 månader innan de fann sin

målvikt. Vilket kan hänga ihop med att de denna gång hade större motivation. Den

huvudsakliga anledningen till att deltagarna i studien behållit sin viktminskning berodde

därmed enligt dem själva på stöd, uppmuntran, snabbt resultat, kontakt med konsulent, vilja,

insikt samt ökad kunskap. Detta kan jämföras med den tidigare nämnda socialkognitiva teorin

som betonar att det vid förändring av en vana och/eller ett beteende är det lika viktigt att

fokusera på individen – bland annat på motiv, självförtroende, förväntningar, förstärkning och

förhoppningar – som det är på individens omgivning – stöd, motivation samt fysiska och

sociala miljö. Goda yttre förutsättningar såsom stöd från omgivningen underlättar enligt teorin

51 Saris, 2003, p.p. 101-114; Klem, 1997, p.p. 230-246; Mcguire, 1998, p.p. 572-577. 52 McGuire, 1999, p.p. 177-185.

37

individens strävan till förändring, vilket hälften av deltagarna i studien kände att de fick i

samband med sin viktnedgång och nästan alla upplevde sig ha eller delvis ha ett bra social

nätverk att ta hjälp av. I och med detta upplevde de också sin fysiska och psykiska hälsa som

tillfredsställande eller till och med mycket tillfredsställande. Speciellt förstärkning i form av

beröm, belöningar och stöd från konsulten verkar ha ökat deras motivation, vilket deltagarna

ansåg ha en betydande del i samband med deras varaktiga viktminskning.

Även den transteoretiska modellen tar upp hur viktigt det är i samband med själva

förändringen identifiera sociala stöd och möjligheter i omgivningen som kan motivera till

förändring. Även ökad kunskap och insikt om det egna beteendet, verkar enligt deltagarna i

studien vara en orsak till deras bestående viktminskning.

En riskfaktor som enligt tidigare studier lett till viktuppgång är depression. Samtidigt tyder

dessa studier på att individer som gått ner i vikt och bibehållit vikten fått ett bättre självför-

troende, humör och ett bättre socialt liv, vilket i detta fall skulle motverka depression.53 Det

finns olika risksituationer som kan leda till återfall eller till okontrollerad ätning, däribland –

humöret. Ensamhet, nedstämdhet och trötthet är några bidragande faktorer.54 Resultaten ur

denna studie visar på att över hälften av deltagarna åt mer när de kände sig och/eller var

ensamma eller när de kände sig nedstämda. Trots detta har de bibehållit sin vikt vilket, enligt

den socialkognitiva teorin som nämndes ovan, kan bero på att de haft en hög grad av self-

efficacy samt goda yttre förutsättningar.

Enligt den transteoretiska modellen och förändring av livsstilsvanor sker detta i ett antal

stadier över tid och med ökad motivation och förändringsbenägenhet vid förflyttning genom

stadierna. I och med att deltagarna i studien gått ner i vikt samt bibehålligt vikten i över ett år

befann de sig i bibehållande stadiet. De har därmed ett högt självförtroende och framför-

hållning i och med att de fortfarande kontrollerade sitt matintag samt utförde regelbunden

fysisk aktivitet.

53 Klem, 1997, p.p. 230-246. 54 Melin, 2001, p. 20.

38

5.1 Slutsats

En av de tydligaste slutsatserna som framträder ur studien är att oavsett viktminskningsmetod

kunna fortsätta leva en sund livsstil med kontroll av matintag och ökad fysisk aktivitet.

Regelbunden kontroll av vikten genom att väga sig varje dag eller någon gång i veckan verkar

också ha en bidragande orsak. De karaktärsdrag som kännetecknar dem som bibehållit

viktminskningen är god psykisk hälsa, hög grad av motivation samt en stark vilja att

genomföra en beteendeförändring. Den huvudsakliga anledningen till att deltagarna i studien

behållit sin viktminskning berodde enligt dem själva på stöd, uppmuntran, snabbt resultat,

kontakt med konsulent, vilja, insikt samt ökad kunskap.

Ytterligare parametrar att fokusera på i framtida undersökningar kring varaktig viktminskning

vore att jämföra olika viktminskningsmetoders påverkan på bibehållandet av viktminsk-

ningen. Intressant vore också att följa dessa individer över tid, till exempel göra en

enkätundersökning både före och ett år efter viktminskningen för att se skillnader i upplevd

hälsa, fysisk aktivitetsgrad samt kosthållning. För att öka tillförlitligheten av resultaten skulle

även ett större forskningsunderlag, än vad som var möjligt i denna studie, behövas. Detta

skulle eventuellt visa på olika könsskillnader i samband med viktminskning och bibehållande

av vikten.

39

6 Käll- och litteraturförteckning Artiklar:

o Baak, M.A.v. et al (2003). “Leisure-time activity is an important determinant of long-

term weight maintenance after weight loss in the Sibutramine Trial on Obesity

Reduction and Maintenance (STORM trail)”. American Journal Clinical Nutrition,

Vol. 78, p.p. 209-214.

o Berglund Göran, Nilsson Peter, ”Fetma är farligt – men vad händer vid viktnedgång”?

Läkartidningen, nr. 32-33, 2002, vol. 99, p. 3178.

o Bing Bing Qi, Dennis Karen E. (2000). ”The adoption of eating behaviors conductive

to weight loss”. Eating Behaviors, Vol 1, p.p. 23-31.

o Björntorp Per, ”Obesitas”, Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och

sjukdomsbehandling (FYSS), Statens folkhälsoinstitut, rapport nr 44, 2003, p.p. 291-

299

o Björntorp Per, “Obestias”, FYSS, Statens folkhälsoinstitut, rapport nr. 44, 2003, p.p.

291-299; se WHO, “Obesity, Preventing and managing the global epidemic”, Report

of a WHO consultation on obesity, Geneva, 1997.

o Björvell, H, ”Insikt om eget beteende bättre än bantning”, Läkartidningen, nr.16, vol.

93, 1996, p.p. 1537-1538.

o Klem Mary L, Wing Rena R, McGuire Maureen T, Seagle Helen M, Hill James O

(1997). “A descriptive study of individuals successful at long-term maintenance of

substantial weight loss”. American Journal Clinical Nutrition, Vol 66, p.p. 239-46.

o Lantz Helén, Peltonen Markku, Ågren Liselotte, Torgerson Jarl S. (2003). “A dietary

and behavioural programme for the treatment of obesity. A 4-year clinical trial and a

long-term posttreatment follow-up”. Journal of International Medicine, Vol 254, p.p.

272-279.

o ”Fetma svårt att behandla med framgång”, Läkartidningen, nr. 23, 2002, p. 2609.

o McGuire Maureen T, Wing Rena R, Klem Mary L, Seagle Helen L, Hill James O

(1998). “Long-term maintenance of weight loss: do people who lose weight through

various weight loss methods use different behaviours to maintain their weight”?

International Journal of obesity, Vol. 22, p.p. 572-577.

o McGuire Maureen T, Wing Rena R, Klem Mary L, Lang Wei, Hill James O (1999).

“What predicts weight regain in a group of successful weight losers”? Journal of

Consulting and Clinical Psychology, Vol 67, Nr 2, p.p. 177-185.

40

o Pate Russel R, Pratt Michel, Blair Steven N m.fl. (1995). “Physical Activity and

Public Health: A Recommendation from the Centers for Disease Control and

Prevention and the American Collage of Sports Medicine”. JAMA (The journal of the

American medical association, Vol 273, nr 5, p.p. 402-407.

o Ravnskov, Uffe, ”Man blir inte feta v fett utan för många kalorier och för lite motion”,

Läkartidningen, nr. 41, vol. 100, 2003, p.p. 3255-3256.

o Ryttig Kjell, Rössner Stefan, “Weight maintenance after a very low diet (VLCD)

weight reduction period and the effects of VLCD supplementation. A prospective,

randomized, comparative, controlled long-term trial”, Journal of Internal Medicine,

238 (4), 1995, p.p. 299-306.

o Saris, W.H.M. et al (2003). ”How much physical activity is enough to prevent

unhealthy weight gain? Outcome of the IASO 1st Stock Conference and consensus

statement”. Obesity Reviews, 2003, Vol 4, Nr 2, p.p. 101-114.

o Shick Siao Mei, Wing Rena R, Klem Mary L, McGuire Maureen T, Hill James O,

Seagle Helen (1998). “Persons successful at long-term weight loss and maintenance

continue to consume a low-energy, low-fat diet”. Journal American Diet Association,

Vol 98, p.p. 408-413.

o Wing R.R., Hill J.O., “Successful weight loss maintenance”, Annual Review of

Nutrition, nr. 21, 2001, p. 323.

Litteratur:

o Abrahamsson, L, Red. m.fl. Näringslära för högskolan, 4:e uppl., (Stockholm:Liber,

1999).

o Broholmer Marie, Karlsson Per, Leijding Tommy, Ät bäst (Farsta: SISU idrottsböcker,

2001).

o Christenson Ingrid, Sundling Ing-Marie, Näringslära (Stockholm: Liber AB, 2000).

o Christenson Ingrid, Sundling Marie, Näringslära (Stockholm:Liber AB, 2000); se

WHO, “Obesity, Preventing and managing the global epidemic”, Report of a WHO

consultation on obesity, Geneva, 1997.

o Ekblom Björn, Johnny Nilsson, Aktivt liv (Farsta: SISU idrottsböcker, 2001).

o Melin, Ingela, Obesitas (Lund: Studentlitteratur, 2001).

41

Elektroniska källor:

Cambridgekuren Sverige AB, <info@cambridgekuren.se>, <http://www.cambridgekuren.se>

(2006-03-01).

Diana Johansson, <info@vikt-halsa.se>, <http://www.vikt-halsa.se> (2006-01-09).

Enkät:

Gymnastik- och Idrottshögskolans hälsoenkät, Ansvarig utformare; Wahlgren Lina,

<lina.wahlgren@gih.se>, 070-461 05 59, Stockholm.

42

Bilaga 1

Käll- och litteratursökning Frågeställningar:

- Vilka strategier använde deltagarna sig av för att gå ner i vikt?

- Vilka beteenden var förknippade med varaktig viktminskning?

VAD? Vilka ämnesord har jag sökt på? Ämnesord Synonymer Klem ML, Wing RR, Hill JO, Baak MA, Ryttig, McGuire MT + weight-loss maintenance, Weight-loss maintenance

Weight regain, weight loss maintenance, weight maintenance

VARFÖR? Varför har jag valt dessa ämnesord? Jag har valt ovanstående sökord eftersom jag blivit rekommenderad dessa författare inom området för varaktig viktminskning. Genom referenser i dessa artiklar fann jag ytterligare material, samt förslag på sökord. HUR? Hur jag sökt i de olika databaserna Databas Söksträng Antal träffar PubMed PubMed PubMed PubMed PubMed PubMed PubMed PubMed PubMed PubMed PubMed PubMed

Klem ML Klem ML + weight-loss maintenance Wing RR Wing RR + weight-loss maintenance Hill JO Hill JO + weight-loss maintenace Baak MA McGuire MT+ weight-loss maintenance Weight maintenance Weight loss maintenance Weight regain Ryttig

25 8 235 35 229 26 4 9 8991 1323 734 15

KOMMENTAR Det fanns inte mycket svenskt material inom området. I och med rekommendationer på amerikanska forskare i PubMed fanns det dock mycket material att tillgå.

Bilaga 2

BAKGRUND

1. Datum:

2. Ålder: år

3. Kön: ( ) Kvinna ( ) Man

4. Civilstånd: ( ) Gift/sambo ( ) Särbo ( ) Singel

5. Jag bor: ( ) I stan ( ) På landsbygden

6. Antal hemmaboende barn: st

7. Sysselsättning/yrke/befattning:

8. Längd: cm

9. Vikt: kg

Bilaga 2

UPPLEVD HÄLSA

10. Hur upplever du din…Mycket Tillfreds- Mindre Otillfreds-

tillfreds- ställande tillfreds- ställandeställande ställande

…kroppsliga (fysiska) hälsa?… själsliga (psykiska) hälsa?

11. Hur ofta upplever du…Alltid Ofta Sällan Aldrig

…hopp och/eller optimism?…glädje och/eller lycka?…"kontroll" över din dag?…menigsfullhet?

12. Hur ofta upplever du…Alltid Ofta Sällan Aldrig

…att du vaknar utvilad?…att du tar dig tid att koppla av?…lugn, harmoni och/eller balans?

13. Jag upplever att jag har ett bra socialt nätverk?

( ) Ja ( ) Delvis ( ) Tveksamt ( ) Nej

Kommentar:

14. Känner du att du fick stöd från din omgivning i samband med din viktnedgång?

( ) Ja, fullt ut ( ) Ja, till viss del ( ) Inte tillräckligt ( ) Nej

Kommentar:

15. Hur påverkas ditt ätbeteende av ditt humör?

Alltid Ofta Sällan AldrigJag äter mer när jag känner mig och/eller är ensamJag äter mer när jag är i sällskap med andraJag äter mer när jag känner mig nedstämdJag äter mer när jag känner mig glad

Bilaga 2

FYSISK AKTIVITET

16. Hur kroppsligt ansträngande är ditt dagliga arbete (din sysselsättning)?

( ) Ej ansträngande (övervägande stillasittande arbete)( ) Ganska ansträngande (går ganska mycket)( ) Ansträngande (går och lyfter dessutom ganska mycket)( ) Mycket ansträngande (tungt kroppsarbete)

17. Hur kroppsligt ansträngande är din fritid?

( ) Ej ansträngande (övervägande stillasittande)( ) Ganska ansträngande (rör mig ganska mycket)( ) Ansträngande (går och lyfter dessutom ganska mycket)( ) Mycket ansträngande (tungt kroppsarbete)

18. Hur lång tid färdas du dagligen mellan platser till fots (promenad) och/eller på cykel?

( ) Mindre än 10 min ( ) Mellan 10-30 min ( ) Mer än 30 min men mindre än 60 min ( ) Över 60 min

19. Hur mycket stillasittande är du dagligen under din vakna tid?

( ) 0-2 timmar ( ) 3-4 timmar ( ) 5-7 timmar ( ) 8 tim eller mer

20. Om kravet för fysisk aktivitet sätts till minst 60 minuter, sammanlagd tid, och ansträngningsnivån till minst snabb promenadtakt - hur många dagar per vecka når du normalt upp till denna nivå?Ange (med en siffra mellan 0-7) antal dagar/vecka nedan

antal dagar/vecka

21. Ange dina vanligaste fysiska aktiviteter (högst tre):

Bilaga 2

KOST

22. Äter du regelbundet följande måltider under en vanlig vecka, måndag-söndag?

Alltid Ofta Sällan AldrigFrukostMellanmål förmiddagLunchMellanmål eftermiddagMiddagKvällsmål

23. Hur många kalorier innehåller din dagliga kost?

( ) Under 1000 kcal/dag ( ) Cirka 1100-1500 kcal/dag ( ) Cirka 1600-2000 kcal/dag( ) Cirka 2100-2500 kcal/dag ( ) Cirka 2600-3000 kcal/dag ( ) Över 3000 kcal/dag( ) Vet ej

24. Hur ofta väger du din mat?

( ) Dagligen ( ) Vardagar ( ) Helgdagar ( ) Aldrig

25. Äter du vanligtvis fettsnålt? (väljer magra mejeriprodukter och undviker feta charkuterier, stekt mat och fet snabbmat)?

( ) Alltid ( ) Ofta ( ) Sällan ( ) Aldrig

26. Hur ofta äter du mat "ute" (på restaurang eller liknande)?

( ) Dagligen( ) Flera dagar i veckan( ) Någon dag i veckan( ) Någon/några gånger i månaden( ) Aldrig

Bilaga 2

VIKTMINSKNING

27. Vilken/vilka viktminskningsmetoder använde du dig av för att gå ner i vikt?

( ) Med hjälp av måltidsersättningspulver ( t ex Cambridgekuren)( ) Ändrade kostvanor ( ) Ökad fysisk aktivitet( ) Annan:

28. Hur mycket förlorade du i vikt under den första perioden (de första 4 veckorna)?

( ) Mindre än/eller 0.5 kg/veckan( ) Cirka 0.6-1,5 kg/veckan( ) Cirka1,6-2,5 kg/veckan( ) Cirka 2,6-3,5 kg/veckan( ) Mer än 3,5 kilo/veckan

29. Hur lång tid tog det innan du fann din "målvikt"?

veckor månader år

30. Hur ofta väger du dig?

( ) Varje dag( ) Någon gång/veckan( ) Någon gång/månaden( ) Någon gång/år( ) Aldrig

31. Har du tidigare försökt gå ner i vikt?

( ) Ja ( ) Nej

32. Om ja, vilken metod använde du dig av då?

( ) Med hjälp av ett organiserat program (t.ex. Viktväktarna)( ) Med hjälp av måltidsersättningspulver( ) Ändrade kostvanor( ) Ökad fysisk aktivitet( ) Annan:

33. Vad tror du är den främsta orsaken till din nuvarande lyckade viktminskning?