Avelsindex för de svenska köttrasernaAnna Näsholm, Institutionen för husdjursgenetik

presentation 2008-11-27 på Gismestad

Medel till projektet har erhållits från Stiftelsen Lantbruksforskning

Anna har gjort ekonomiska beräkningar och gett förslag på indexets uppbyggnad och indexvikter

Indexvikterna har modifierats enligt rasföreningarnas önskemål

Frågeställningar

• Varför Avelsindex? • Vilka egenskaper ingår?

• Hur vägs de samman?

• Beskriv delindexen

• Varför ingår inte alla avelsvärdena i Avelsindex?

Avelsmål för köttraserna

Kor och tjurar som har en hög slakttillväxt och ger ett önskvärt klassificeringsresultat, som

kan reproducera sig normalt med lätta kalvningar samt är friska och sunda

Målegenskaper i svensk köttrasavelKalvningsförmåga hos kalven (direkt komponent)

Kalvningsförmåga hos kon (maternell komponent)

Tillväxt till 200d, maternell komponent (mjölkmängd)

Nettotillväxt från födelse till slakt

Fettgrupp registrerad vid slakt

EUROP-klass registrerad vid slakt

I KAP sker avelsvärderingen i 3 delar1. 2.Födelsevikt, kg (direkt, mat.) Födelsevikt, kgTillväxt 200d, kg (direkt, mat.) Tillväxt födelse – 200d, kg

Tillväxt 200 – 365d, kg Tillväxt 200 – 365d, kg Slakttillväxt, g/dag Fettgrupp EUROP-klass

3.Kalvningsförmåga, 2 klasser, (direkt, mat.)Födelsevikt, kg

Avelsvärderingen ger ”3 typer” av avelsvärden

Maternella avelsvärden för kalvningsförmåga och tillväxtDirekta avelsvärden för tillväxt och slaktkroppDirekt avelsvärde för kalvningsförmåga

Avelsindexets delindex

Delindex Avelsvärden MätegenskaperModersindex Kalvningsförmåga, maternellt Kalvningsförmåga

Tillväxt 200d, maternellt Födelsevikt

Tillväxt 200d

Tillväxt 200-365d

Produktions- Slaktkroppstillväxt Födelsevikt

index Fettgrupp Tillväxt 200d

EUROP-klass Tillväxt 200-365d

Slaktkroppstillväxt

Fettgrupp

EUROP-klass

Födelseindex Kalvningsförmåga, direkt Kalvningsförmåga

Födelsevikt

En struktur med renrasavel. Selektionen förutsätts i första hand ske i avelsbe-sättningar.

Vid beräkningarna av kostnader/intäkter för tillväxt och slaktkroppsegenskaperhar antagits att den renrasiga kalven köps in vid 200 dagars ålder och föds uppsom ungtjur till slakt.

Vid beräkningarna för kalvningsförmåga har antagits att kalvningen sker i enbesättning som säljer kalvarna vid 200 dagars ålder.

Bakgrund för de ekonomiska beräkningarna

Avelsindex = c1v1A1 + c2v2A2 + c3v3A3 + c4v4A4 + c5v5A5 + c6v6A6

där

A1 – A6 = avelsvärden för de enskilda målegenskaperna v1 – v6 = ekonomiska vikter c1 – c6 = antal diskonterade uttryck

modersindex produktionsindex födelseindex

c1v1A1 + c2v2A2 c3v3A3 + c4v4A4 + c5v5A5 c6v6A6

Ekonomiska vikter

Tillväxt födelse – 200dSlakttillväxt

Kostnader har beräknats för förändringar i tillväxt från födelse till 200d, från 200d till 365d och från 365d till slakt samt för slaktad tillväxt från födelse till slakt. När beräkningarna har gjorts för respektive period har tillväxt i övriga perioder antagits vara oförändrad.

De förändrade kostnaderna har beräknats för perioden från 200d till slakt. Ökar kalvens tillväxt fram till 200d ökar kalvens pris. Detta kompenseras av en förkortad tillväxtperiod från 200d till slakt.

Hänsyn har tagits till: Kostnader för foder och mineral Ränta djurkapital Arbetskostnader Ränta på rörelsekapital (Byggkostnader = 0)

EUROP-klassFettgruppIntäkter har beräknats vid förbättrad klassificering av ungtjuren. För fettgrupp har hänsyn tagits till att intäkten är som störst vid ett optimum.

KalvningsförmågaKostnader har beräknats som skillnad mellan kostnader för lätt/normal kalvning och svårkalvning.

Hänsyn har tagits till:Extra arbete (2 tim)Veterinärbesök + medicin (1/3 av svåra kalvningar)Ökad dödfödselfrekvens hos kalvarna (30 % mer vid svår kalvning)Ökad dödlighet hos korna (10% mer vid svår kalvning) ger ökad kostnad för rekrytering samt

förlorad slaktintäkt

Ekonomiska vikter

• Direkta kalvningsegenskaper, tillväxt och slaktkroppsegen- skaper faller ut en gång tidigt i djurens liv, medan egenskaper som uttrycks av moderdjuren faller ut senare och vid flera tillfällen under deras liv. • För den ekonomiska jämförelsen måste en gemensam tidpunkt väljas. Betäcknings- eller semineringstidpunkten är här ett naturligt val eftersom jämförelsen mellan tjurar är av störst intresse vid detta tillfälle. • Antalet möjliga kalvningar i olika generationer under olika år har beräknats och diskonterats till betäckningstidpunkten i enlighet med ”The discounted gene flow method” (Mc Clintock & Cunningham, 1974). • Beräkningarna är gjorda för 10 generationer och 20 år.• Diskonto 4, 6 eller 8 % (innehåller basränta och risk men inte inflation) har jämförts

Diskontering

Ang Ch He Lim Sim

Modersindex

Kalvningsförmåga, maternellt 0,4 0,39 1,25 0,8 0,5

Födelse-200d, maternellt 1 0,44 2 2 1

Produktionsindex

Slakttillväxt 0,8 1,14 1 1 0,75

EUROP-klass 0,4 0,29 0,5 0,4 0,63

Fettgrupp 0/0,4 0,14 0,375 0,4 0,13

Födelseindex

Kalvningsförmåga, direkt 1 1 1 1 1

”Beslutade” relativa vikter (C*V)

OBS!De i tabellen redovisade relativa vikterna kommer innan de tas i bruk våren 2009att justeras för önskad spridning på avelsvärden, delindex och avelsindex

Jens Fjelkners examensarbete 2003 visade på ettbehov av olika indexvikter för de olika köttraserna

Hereford och highland1. och 2. Modersegenskaper och kalvens överlevnad3. Köttproduktion

Charolais och simmental1. Kalvens överlevnad 2. Köttproduktion 3. Modersegenskaper

Blonde1. Köttproduktion 2. Kalvens överlevnad 3. Modersegenskaper

Limousin1. Kalvens överlevnad 2. Modersegenskaper 3. Köttproduktion

Angus1. och 2. Kalvens överlevnad och köttproduktion3. Modersegenskaper

1 = viktigast2 = viktigare3 = viktig

S-index i DanmarkIndex för funktion

Fertilitetsindex Kalvningsintervall

KalvningsindexLivskraft, mat.Kalvningsförlopp, mat.

MjölkproduktionsindexKalvens vikt 200d, mat.Kalvens vikt 365d, mat

Födelseindex Livskraft, direktKalvningsförlopp, direkt

Index för produktionTillväxtindexSlaktkroppsindexExteriörindex

Index i StorbritannienBeef value

SlaktkroppsviktFormklassFettklass

Calving valueKalvningssvårigheterKalvningsintervall