1

AVGÖRANDE ÖGONBLICK – HENRI CARTIER-BRESSON

i Konstmuseet Ateneum 23.10.2015–31.1.2016

Brussels, Belgium, 1932. ©Henri CArtier-Bresson / mAgnum PHotos.

2

INNEHåLL:

SIDA 2 VäLKOmmEN TILL ATENEum!

SIDA 3 HENRI CARTIER-BRESSON, fOTOGRAfIER. BAKGRuNDSINfORmATION

SIDA 5 TIpS 1–20, I SKOLAN ELLER I muSEET

SIDA 6 I fÖRRäTT: fÖRBERED ER REDAN I SKOLAN

uppGIfT 1: VAD äR ETT fOTOGRAfI?

uppGIfT 2: CARTIER-BRESSONS fOTOGRAfIER OCH mEDIERNAS BILDER IDAG

uppGIfT 3: #DET AVGÖRANDE ÖGONBLICKET. EGEN uTSTäLLNING

DET AVGÖRANDE ÖGONBLICKET OCH pRESSfOTOGRAf SAmI KERO &

uppGIfT 4: EN BRA pRESS- OCH SITuATIONSBILD

SIDA x II HuVuDRäTT: uNDER muSEIBESÖKET

uppGIfT 5: SER VI på SAmmA BILD?

uppGIfT 6: BILDENS AVGRäNSNING

uppGIfT 7: BARNENS LIV fÖRR OCH Nu

SIDA 10 III EfTERRäTT:EfTER uTSTäLLNINGSBESÖKET

uppGIfT 8: ETT fOTO AV EN NATuRLIG mäNNISKA

SIDA 12 pRAKTISKA ANVISNINGAR

VäLKOmmEN TILL ATENEum!

Detta material är gjort för dig som kommer med din grupp till Ateneum för att se Henri Cartier-Bressons utställning. I materialet finns bakgrundsinformation, 18 uppgiftstips och åtta andra uppgifter. Vi har speciellt riktat in oss på grundutbildningens sjätteklassister, men materialet kan också anpassas till andra skol-grupper och också till vuxna.

Fransmannen Henri Cartier-Bresson (1908–2004) hör till världens mest kända fotografer. Han fotograferade aktivt människor och händel-ser på olika kontinenter under sex årtionden. Denna omfattande retrospektiva utställning visas i museets andra våning.

Om ni går igenom Cartier-Bressons bilder och uppgifterna nedan före ert museibesök får ni mera ut av besöket. En del av uppgifterna kan göras också i museet eller i skolan efter besöket. Elever som går i grundutbildningens sjätte klass i Helsingfors har en möjlighet att kostnadsfritt se utställningen och delta i en utställningspresen-tation som hålls av en guide i Ateneum. Detta är möjligt tack vare ett samarbete med Helsingin Sanomat och Helsingfors stads utbildningsverks informationstjänst.

3

fOTOGRAfIER, BAKGRuNDSINfORmATION En klar stjärna från Frankrike lyser upp Ate-neums höst. Henri Cartier-Bresson (1908–2004) som även har kallats fotojournalistikens fader var en av förra seklets mest betydelsefulla fotografer och en av den internationella fotobyrån Magnus Photos grundare.

Henri Cartier-Bresson var som ögonvitt-ne närvarande och kunde bekräfta och bevara

många av 1900-talets vändpunkter – såväl spanska inbördeskrigets fasor som fångarnas frigivning från koncentrationslägren efter andra världskriget. Cartier-Bresson befann sig i Kina när Mao Zedong marscherade in i Peking. Han fotograferade Mahatma Gandhi i Indien endast någon timme före lönnmordet. Hans fotografi-er har redan format flera generationers bild av världshistorien.

Fotografin var ett sätt för Henri Cartier- Bresson att berätta historier ur livet, att fånga betydelsefulla, överraskande och avgörande

ögonblick på film. Det viktiga var enligt honom perfekt och noggrant val av tidpunkt. En fotograf måste ständigt vara på sin vakt. För honom fung-erade kameran som en skissbok där han snabbt och spontant sparade förbigående ögonblick. Informationsförmedlingens utveckling medförde att nyhetsbilder kunde spridas och bli inflytelse-rika.

Cartier-Bressons utställning omfattar närma-re 300 fotografier från konstnärens långa karriär. Utställningen arrangeras i samarbete med foto-byrån Magnum Photos och Fondation HCB.

HENRI CARTIER-BRESSON

4PlACe de l’euroPe, gAre sAint lAzAre, PAris, FrAnCe, 1932. © Henri CArtier-Bresson / mAgnum PHotos.

”Att göra ett fotografi innebär att plötsligt, inom bråkdelen av en sekund, känna igen ett skeende och den exakta strukturen hos de visuellt uppfattade mönster som uttrycker och är signifikanta för just detta skeende. det innebär att man kan ställa huvud, öga och hjärta på rad längs samma synlinje. det är en livsstil.” Henri Cartier-Bresson

DET RäTTA ÖGONBLICKETS HEmLIGHET Henri Cartier-Bresson fotograferade alltid i svart-vitt. Han använde en 35 mm Leica-kamera med en 50 mm lins. Kameran var rätt liten och han kunde obehindrat röra sig med den bland folk. Fotografen ville inte störa sina objekt med blixt-ljus och han avgränsade inte heller sina fotogra-fier i efterhand. Cartier-Bresson hade ett välut-vecklat öga för komposition och utomordentlig förmåga att uppfatta situationer. Uttrycket ”det avgörande ögonblicket” hänför sig just till Cartier- Bressons fotografier. Han kunde ta flera tiotal bilder av motivet och valde med kritisk blick ut det som kom ut i offentligheten. Idag, under de digitala bildernas tid, kan vi ta hur många bilder som helst – vi kan ta bort de misslyckade från kameran omedelbart. Under Cartier-Bressons tid måste varje bild exponeras på film och sedan framkallas innan man kunde se den.

5

BILDmATERIAL, TILLäGGSINfORmATIONDet finns mycket material om Henri Carti-er-Bresson som också kan visas i klassen och dessutom information på engelska på framför allt två webbplatser:

• På sidor som bär hans egen stiftelses namn (Fondation Henri Cartier-Bresson): www.henricartierbresson.org

• På Magnum Photos webbplats, fotobyrån som han själv var med om att grunda tillsam-mans med några konstnärskolleger 1947: www.magnumphotos.com

Vi rekommenderar skolor att också besöka utställningen ”Pimiö, darkroom” på Finlands fotografiska museum som visas fram till 31.1.2016. I en levande utställning som talar till olika sinnen leder konstnärer och amatörer besökaren in i mörkrummets värld.

tiPs 1–20, i sKolAn eller i museet

Välj en bild som ni studerar – endera från materialet här, på nätet eller på utställningen. Fundera på följande frågor utgående från bilden:

1. Vad fäster man sig först vid på bilden? Varför det?

2. Vad händer på bilden?3. Vad kan ha hänt strax innan bilden togs,

och vad kan hända efter det? 4. Om du gav bilden ett namn, vad skulle den

heta? Ta sedan reda på vad fotografen kallar sin bild: vad talar namnet om för dig?

5. Personen på bilden: Vad kan du dra för slutsats utgående från personens ansikte, min, gest, ställning eller kläder? Vad tror du personen tänker på när bilden tas?

6. Vilken roll spelar personerna av olika ålder på fotot och hur förmedlas det?

7. Kan du avgöra var och när fotot är taget? Motivera.

8. Närhistoria: hur förmedlas förändringar i livsmiljön, modet och levnadssättet genom bilderna?

9. Vad innebär det att posera?10. Vad är vackert (och motsatt: vad är fult)?11. Vad innebär ett vanligt liv eller en vanlig

vardag, hur förmedlas det genom bilderna?

12. Kan man förbättra världen genom att fotografera? Hur?

13. Hur inverkar det att ett foto är svartvitt? Är ett svartvitt foto nyansrikare än ett färg-foto (motsättningen mellan det ljusa och det mörka, mellan ljus och skugga) eller känns bilden kanske vardaglig och grå? Kan ett svartvitt foto vara glatt, roligt och färggrant?

14. Finns det i ditt eget liv något som också finns på bilden? Är det något du känner igen?

15. Bildvinklar: hur är bildens komposition upp-byggd, människorna, det övriga? Ser man motivet rakt framifrån, nerifrån eller uppi-från?

16. Hur är bilden avgränsad, det vill säga hur har fotografen riktat sin kamera mot det som skulle fotograferas? Vad tror du har lämnats utanför bilden?

17. Hur har ljus och skugga använts – hur inverkar det på stämningen?

18. Har bilden tagits av någon speciellt orsak – propaganda, reklam, lobbning eller mot-svarande?

19. Berättar bilden också något om fotografen? Berättar bilden något om fotografens egen inställning eller åsikt? Kan du säga om bilden säger:a) hur något verkligen förhåller sig,b) hur fotografen uppfattade situationen, ellerc) hur fotografen skulle önska att något skulle vara?

20. I Ateneum: Hur känns det att vara i museet?

6

uPPgiFt 1:

VAD äR ETT fOTOGRAfI? Plats: I skolan.Målsättning: Att fundera över vad ett fotografi är, hur det gestaltar världen, vad som är sant och vad som är tolkning. För vilka ändamål har man tagit och tar foton?

Genomförande: Be varje elev ta med sig ett foto som är viktigt för just honom/henne. Det kan vara ett foto eleven själv har tagit, en familjebild, ett passfoto, en bild från en tidning, från nätet eller ett postkort. Be eleverna fundera över följande teman (kan göras individuellt eller i par och följas upp genom diskussion eller som skriftlig uppgift). Läraren kan också på förhand samla ihop bilder som representerar olika kategorier.

1. Visar ett fotografi alltid sanningen? Finns det något samband mellan fotot och verkligheten? Är fotot en kopia av livet – alltid sanningsenligt och exakt? Kan ett foto ljuga?

2. Hur indelar vi fotografier? Fundera över av vilka orsaker fotografier är tagna (till exempel klass-, familje- eller passfoton, instagrambilder, reklambilder, modebilder). Hur kan man skilja bildtyperna från varandra?

3. Hur kan vi skilja ett nyhetsfoto från ett reklamfoto? Finns det skillnader? Vilka?

uPPgiFt 2:

CARTIER-BRESSONS fOTOGRAfIER OCH mEDIERNAS BILDER IDAGPlats: I skolan, i mindre grupper.

Materialbehov: En stor mängd dagstidningar och möjligen nättidningar.

Målsättning: Att studera Henri Cartier- Bressons fotografier och dagens nyhetsbilder och att analysera dem.

Genomförande: Först studerar klassen Henri Cartier-Bressons foton i större grupper på stiftelsens webbplats som bär hans namn www.henricartierbresson.org. Sedan bläddrar eleverna i mindre grupper igenom inhemska dagstidningar och studerar bilderna i dem. Välj ut en eller två artiklar eller nyheter som är försedda med fotografi. Vad berättar bilden? Hur har den använts och vad berättas om den? Hur hänger den ihop med texten? Har tidnings-bilden något gemensamt med Henri Cartier-Bressons foton?

uPPgiFt 3:

#DET AVGÖRANDE ÖGON-BLICKET. EGEN uTSTäLLNINGPlats: I skolan och närmiljön.

Materialbehov: Kameror och en möjlighet att skriva ut bilderna.

Målsättning: Att uppmuntra eleverna till att ta situationsbilder och iaktta den egna närmiljön. Att förbereda eleverna för museibesöket och göra situationsbildens tematik till något självupplevt för eleverna.

Genomförande: Ta en eller flera situations-bilder med intressant motiv eller ett skeende någonstans i närheten av skolan där det finns en eller flera människor. Kom ihåg att fråga om personerna godkänner fotografering. Skriv ut bilderna och gör tillsammans en liten fotout-ställning. Välj ut ett område i skolan eller i dess närhet där bilderna kan ställas fram. Fundera tillsammans på utställningens tema, rubrik och hur bilderna ska placeras. Vill ni förse bilderna med text (fundera på textens storlek och hur den placeras i förhållande till bilden) och ställ till med vernissage (vem ska inbjudas, vad vill ni säga om de foton som visas på vernissagen eller så länge utställningen är öppen)? Diskutera vad en konst-utställning är och vad som krävs för att arrangera en sådan.

Tips: Ni kan också dela era bilder på Ate-neums Instagramsidor. Där samlar vi in finska fo-tografers ”avgörande ögonblick”: #ratkaisevahetki

I fÖRRäTT: fÖRBERED ER REDAN I SKOLAN

7

det AvgörAnde ögonBliCKet oCH PressFotogrAF sAmi Kero

på EN BRA pRESSBILD KOmBINERAS INfORmATION OCH KäNSLA

Bildjournalisten Sami Kero har varit en av Hel-singin Sanomats permanenta fotografer sedan 2005. Det mesta av hans arbete sker i Finland, men han har också rest till krisområden runtom i världen för att fotografera. Vi frågade honom hur en pressfotografs normala arbetsdag ser ut och vad som gör ett fotografi till en bra journalistisk bild. Han ger dessutom några råd om hur man tar situationsbilder.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig?

Om jag är hemma i Finland har vi morgon-, dags- och kvällsskift. Innan jag åker till jobbet tittar jag på min uppdragslista för att se om jag har något fotouppdrag. Jag kan ha mellan två och till och med fyra uppdrag på en dag.

Ett fotouppdrag kan vara vad som helst. Standarduppdraget består av en fotobeställning där tiden, platsen, motivet och synvinkeln ang-es. Ibland är direktiven klara och snäva, ibland svävande. Om temat är att söka arbete via nätet kan jag ta en bild av en person gör just det. Eller om nyheten handlar om att det varit rusning till

Rovaniemitågen på senare tid kan jag ta en bild av ett tåg och en massa människor.

Det vanligaste uppdraget är ett personpor-trätt: en sakkunnig eller en person som har med nyheten att göra. Ofta rör jag mig tillsammans med en av tidningens journalister och följer med intervjun. Ofta händer det något annat också,

kanske görs intervjun under en pågående tillställ-ning, och då föds nyheten på platsen. Jag ska försöka göra ett bildpaket som hänför sig till nyheten eller personen, det vill säga binda ihop text och bild. Ofta behandlar och skickar jag bilderna till tidningens redaktion redan från plat-sen, till och med direkt från kameran. Jag skickar

Helsingin sAnomAt 18.7.2015. Foto: sAmi Kero.

8

alltid några alternativ. En grundregel är att man ska ta bilder både på nära håll och på avstånd och också så att en del är vågräta och andra lodräta. Då är det lättare för redaktionen att variera och balansera tidningens layout.

Hur är det utomlands? Du har också besökt många av världens krisområden, under pågående jordbävningar eller krig?

Under arbetsresor utomlands är det annorlunda. Man kan skickas till ett krisområde med bara några timmars varsel. Det råkade jag ut för efter jordbävningarna i både Haiti och Japan.

När det gäller utlandsuppdrag finns det mycket att ordna: resande och väntan; att ta sig till själva krisplatsen kan vara mycket besvärligt. Ändå är arbetet där i huvudsak likadant som i Finland: man fotograferar människor och deras liv, man visar och berättar vad som händer. Vad jag själv har för åsikt eller världsåskådning har ingen större betydelse. Men fotograferar man till exempel mitt i en kris är det viktigt att man inte förvärrar de utsatta människornas situation genom att fotografera eller publicera bilder. Det finns också kulturskillnader. I Afghanistan måste man till exempel vara försiktig med att fotografe-ra kvinnor, framför allt om man själv är man.

Ibland kan det hänga på ett hår om man lyck-as ta en enda bra bild från något katastrofområ-de. Därför är det nästan roande att akademiska forskare kan sitta och fundera över varför foto-grafen har tagit just den här bilden.

det som gör arbetet utmanande. En pressbild kan visa ett ögonblick, en situation, något som sker en enda gång. En bild kan också ha bra belysning, fina färger, intressanta kontraster, det vill säga motsatser: något stort och något litet intill var-andra såsom en pansarvagn och en människa. På fotografiet kan det också finnas hänvisningar till andra visuella kulturer såsom film eller måleri.

Ett fotografi kan bestå av olika nivåer av be-rättande. I mina egna bilder kan det finnas dolda detaljer som en del betraktare upptäcker och förstår. Bildens egentliga budskap bevaras, men samtidigt tillkommer ytterligare en dimension.

Henri Cartier-Bresson avgränsade inte sina bilder efter det att han hade tagit dem. Vad anser du om bildbehandling?

Det som kommer från kameran tycker jag inte är så heligt att man inte skulle få justera det. Ibland rätar jag ut en bild i ett bildbehandlingsprogram om den i brådskan blivit sned. Men när det gäl-ler nyhetsbilder får man varken lägga till eller ta bort något – läsarna måste kunna lita på att bild-en är verklighetstrogen. Visserligen är kameran aldrig fullkomlig, också den gör fel. Den kan för-vränga former och då måste man göra små korri-geringar. Även om apparaturen ständigt utveck-las har ingen japansk ingenjör ännu utvecklat en kamera som skulle föreviga verkligheten i sig. Det behövs alltid en människa för små justering-ar. Det kameran producerar är inte den absoluta sanningen.

Hur hittar du själv dina avgörande ögonblick? Hur tar man en bra situationsbild?

Jag är situationsfotograf, jag försöker alltid skapa en viss situation i mina bilder. När jag tar per-sonbilder kan jag be objektet göra något som han eller hon själv brukar göra, såsom sitt eget arbete.

Pressbilden som ingår i detta material föddes till exempel så att vi skulle göra ett reportage från en gästhamn. På bilden måste man se en hamn, en båt och den tyske båtföraren Thomas som redaktören intervjuade. Där hade vi bygg-stenarna. Jag höll redan på att packa ihop när jag märkte att det fanns en hund på båten intill och jag beslöt att vänta. Efter en stund gick Thomas tillbaka till sin båt och jag lyckades stjäla mig till denna bild.

Ofta skapas de bästa bilderna just så att den avbildade inte är medveten om att han eller hon blir fotograferad utan koncentrerar sig på sina egna sysslor. På de mest omtyckta pressbilderna finns det ett lurvigt djur, något i luften, eller en människa i en konstig ställning. Nå, på denna bild ingår två av dessa element.

En bra nyhetsbild presenterar en nyhet sam-tidigt som där finns något överraskande som får betraktaren att se på världen ur en litet ny synvinkel. Där måste finnas en observation, ett budskap och en tanke. Jag tror att om fotografen är nyfiken och intresserad kan man också se det på fotografiet. På en bra pressbild kombineras kunskap och känsla, fotografens hjärta och hu-vud måste båda vara närvarande. Det är också

9

Henri Cartier-Bresson hör till världens mest kända fotografer. Hur ser du på arvet han lämnat? För det första är Cartier-Bressons sätt att bygga upp en bild fortfarande utgångspunkten för nästan alla som är intresserade av att fotografera. Hans ställning i fotohistorien är mycket stark. Ett bra sätt att lära sig fotografera är att försöka göra som han gjorde.

Före Cartier-Bressons tid var nyhetsfotografi-erna iscensatta, de togs med stora, klumpiga stor-formatskameror och man använde ofta blixtljus. Med nyare små men ljuskänsliga kinofilmkameror kunde man göra mera sanningsenlig bildjournalis-tik då fotografen inte blandade sig i skeendet.

Kan du avsluta med att ge några goda råd ifall man vill ta situationsfoton?

Om du ska fotografera en person, vänta lugnt på rätt tillfälle. Du kan få en bra bild om personen gör någonting. Fotografera på olika avstånd, du kan börja ganska nära ditt objekt.

Och kom ihåg det som jag tycker är allra vik-tigast inom fotografin: om du själv är entusiastisk och intresserad av den situation du ska fotografera, då syns det nog också på resultatet!

Länk till Helsingin Sanomats webbsidor där Sami Kero berättar om en situation när han fotografera-de på ett krisområde utomlands (på finska): http://www.hs.fi/kulttuuri/a1415594594576

uPPgiFt 4. EN BRA pRESS- OCH SITuATIONSBILDPlats: I skolan före museibesöket. Materialbehov: Dagstidningar. Målsättning: Att uppmuntra eleverna till att tänka på bildens inverkan och betydelse i mediet. Att föra mediernas bilder närmare eleven.

Genomförande: Bläddra igenom dagstid-ningar i mindre grupper och fäst speciellt upp-märksamhet vid hur fotografier har använts i reportagen. Läs sedan intervjun med Sami Kero. Därefter kan ni kanske följa länken och höra på videointervjun med honom och svara på följande frågor i mindre grupper:

•Hurserenbrapress-ellermediabildut? •Vadärdetskälattbeaktanärmantaren situationsbild där det finns människor? •Uppföljninggenomdiskussioniklassen.

10

uPPgiFt 5.

SER VI på SAmmA BILD? Plats: I Ateneum, på Henri Cartier-Bressons utställning. I mindre grupper eller parvis.

Målsättning: Att se på Henri Cartier-Bres-sons fotografier och att lära sig se noggrannare, att utveckla det kritiska tänkandet och förmågan till växelverkan samt att fundera över kultur-skillnader under olika epoker. Att uppmuntra eleverna till att ha egna åsikter och upptäckter; var och en kan se en bild på sitt eget sätt. Att uppmuntra till att se samband mellan bildens värld och vårt eget liv.

Genomförande: Gruppen väljer en bild i varje utställningssal som ni diskuterar. Som grund för ert val kan ni använda något av följande element (läraren kan dela ut frågorna till mindre grupper):

• Enbilddärdetfinnsnågotbekant,till exempel en händelse, en plats, personens ålder eller sinnesstämning. •Enbildsompånågotsättärgåtfull. • Enbilddärnihittarskönhet. Hur framstår den? Hurudan skönhet? •Enbildsomirriterar. •Denbildnityckerbästom. •Enbildsomvisarenvärldsominte längre finns. Hur kan du avgöra det? •Enbildsomvisarenannantid, en annan plats, ett annat liv.

Fundera på vad det är i den bild ni valt som för-medlar just ovan nämnda tankar eller känslor. Diskutera fritt: sök inte ”den rätta” tolkningen utan uppmuntra varandra till olika tankar. Ni märker kanske hur berikande det är att olika människor ser saker på olika sätt.

Uppföljning i skolan: Vilka tankar och diskussioner väckte bilderna hos er?

uPPgiFt 6.

BILDENS AVGRäNSNING Plats: I museet eller i skolan. Tankeuppgift parvis.

Målsättning: Granska och lär: vi fäster upp-märksamhet vid hur bilden är avgränsad och avgränsningens betydelse, vi utvecklar förmågan till analytisk granskning av bilden. Vi förstår att varje bild är resultatet av olika val.

Genomförande: Välj tillsammans med ditt par endera bilden ovan eller, om ni är på utställ-ningen, ett fotografi som ni tycker är intressant. Fundera över vilken inverkan avgränsningen har på just den bilden. Varför har fotografen avgränsat bilden just så? Hur inverkar bildens uppbyggnad på stämningen i bilden? Vad tror ni har lämnats utanför? Avsluta med att presentera er åsikt för de andra i gruppen.

uPPgiFt 7.

BARNENS LIV fÖRR OCH Nu Plats: Gruppuppgift a) i skolan eller b) först på utställningen med fortsättning i skolan. Uppgif-ten går ut på att berätta historier och göra bilder.

Målsättning: Att fundera över hur barnets roll har förändrats, att förbättra förmågan till interaktion och berättande, att höra på och godkänna andras åsikter.

Materialbehov: Papper och penna eller dator för att skriva ner berättelsen, för fortsätt-ningsuppgiften behövs material för att kunna göra bilder.

Genomförande: Studera Cartier-Bressons bilder med barnmotiv i Ateneum eller i skolan från webbplatser där hans bilder visas. Vad berät-tar bilderna om barnens arbete och fritid? Välj sedan en bild och studera den en stund tillsam-mans i lugn och ro. Berätta en historia om en barnbild. En i gruppen är skrivare och en annan inleder genom att hitta på en mening ”Det var en gång ...”. Eleverna fortsätter att bygga upp be-rättelsen så att var och en lägger till en mening. Skrivaren antecknar meningarna. Se hela tiden på bilden. När berättelsen är färdig läser skriva-ren upp den och var och en kan ännu korrigera sin egen mening.

Fortsättning i skolan: Ni läser den gemen-samma berättelsen högt ännu en gång och var och en gör en ny bild utgående från den. Slutligen jämförs bilderna med varandra.

II HuVuDRäTT: uNDER muSEIBESÖKET

11

Hyères, FrAnCe ©Henri CArtier-Bresson / mAgnum PHotos.

Ni kan återgå till temana ovan också efter museibesöket. I skolan kan ni studera Cartier- Bressons bilder på nätet på HCB-stiftelsens och Magnum Photos webbplatser som nämndes tidigare i detta material.

uPPgiFt 8

fOTO AV EN NATuRLIG mäNNISKA Plats: I skolan. I mindre grupper, uppföljning alla tillsammans.

Målsättning: Att fundera över hur man tar personfoton, fotografens och objektets roll samt äktheten i situationen.

Materialbehov: Telefonkameror eller kame-ror. En dator och videokanon för att se på bilder-na tillsammans.

Genomförande: Studera Cartier-Bressons fotografier på tidigare nämnda webbplatser. Vilka tankar väcker människorna på fotona? Försöker de vara något annat än de är eller är de naturliga? Fäst speciell uppmärksamhet vid ansiktet och minerna. Vad berättar minerna?

Ta foton av varandra så att ni poserar så lite som möjligt. Fundera på hur en naturlig männ-iska ser ut: en person som inte försöker vara an-norlunda på bilden än han/hon är normalt. Är det möjligt att ha en uttryckslös min? Hur kan en fotograf få den fotograferade personens förtroende? Ni kan öva er att ta bilder så att ni först gör en tydlig min (t.ex. en primär känsla:

hat, förtjusning, lycka, överraskning eller rädsla) och sedan motsatsen. Uppföljning genom diskus-sion och jämförande av fotografierna.

PrAKtisKA AnvisningAr

VäLKOmmEN TILL ATENEum! Ni kan gå runt i museet med er grupp på egen hand men vi rekommenderar att grupper alltid beställer en av Ateneums specialistguider. De avgiftsbelagda guiderna går endera runt och guidar utställningen eller ger en introduktion i Ateneumsalen. Tilläggsuppgifter finns här.

Ni läser väl också igenom anvisningarna för skolgrupper här.

http://www.ateneum.fi/sv/anvisningar-inför-museibesök

III EfTERRäTT: EfTER uTSTäLLNINGSBESÖKET

Text och redaktion: Ateneums publikarbete / Satu Itkonen. Fotografier: Sidor 1, 4 och 11 Henri Cartier-Bresson, © Henri Cartier-Bresson / Magnum Photos. Sida 7 Helsingin Sanomat 18.7.2015, foto: Sami Kero. Översättning finska-engelska: Tomi Snellman, finska-svenska: Barbara Cederqvist.Grafisk planering: Osmo Leppälä / St. MIR

Konstmuseet Ateneum / Finlands Nationalgalleri 2015.

Konstmuseet Ateneum / Finlands Nationalgalleri Brunnsgatan 2, 00100 HelsingforsTel. 0294 500 401

ainfo@ateneum.fi www.ateneum.fi

Öppet ti, fre 10–18, ons, to 10–20, lö, sö 10–17.

Honored to support pHotograpHic art