Avtal med BUP Stockholm, SLSO, 2017 om lokal … om lokal öppenvård är uppdelat i fyra delbeställningar, ett för varje verksamhetsområde. Behovsbeskrivning Befolkningen 0-17

1 (4)

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Eva Bohlin

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-05-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-06-20

HSN 2017-0873

Avtal med BUP Stockholm, SLSO, 2017 om lokal barn- och ungdomspsykiatrisk vård och behandling

Ärendebeskrivning

Ärendet innehåller förslag till avtal med Barn- och ungdomspsykiatri Stockholm inom Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) om lokal barn- och ungdomspsykiatrisk vård för perioden den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2017 möjlighet till ett års förlängning två gånger.

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2017-05-09 Bilaga 1, vårdavtal BUP Bilaga 2, specifik uppdragsbeskrivning BUP Bilaga 3, årlig uppföljning Bilaga 4, ersättningsvillkor Bilaga 5, informationshantering Bilaga 6, allmänna villkor

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar

att godkänna avtalet med Barn- och ungdomspsykiatri Stockholm inom SLSO för perioden 2017-01-01--2017-12-31 avseende lokal barn- och ungdomspsykiatrisk vård med möjlighet att förlänga avtalet, ett år vid två tillfällen

att uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att träffa avtal med Barn och ungdomspsykiatri Stockholm inom SLSO, för perioden 2017-01-01 till 2017-12-31. Därefter har beställaren möjlighet att förlänga avtalet, ett år vid två tillfällen.

2 (4)

TJÄNSTEUTLÅTANDE

HSN 2017-0873

Förvaltningens motivering till förslaget

Bakgrund Den totala beställningen till BUP Stockholm, SLSO omfattar två avtal, ett för lokal öppenvård (BUP-mottagningar) och ett för länsgemensam verksamhet. Detta ärende avser avtal om lokal öppenvård. Avtalet om lokal öppenvård är uppdelat i fyra delbeställningar, ett för varje verksamhetsområde.

Behovsbeskrivning Befolkningen 0-17 år uppgår till cirka 415 000 barn och ungdomar i de kommuner/stadsdelar där BUP Stockholm, SLSO har ett områdesansvar. Befolkningsprognosen visar att åldersgruppen 0 till och med 17 år ökar med 2,6 procent i området mellan åren 2016 och 2017. Mest ökar tonårsgruppen 13-17 år som ökar med 5,2 procent mellan åren. Uppföljning visar att andelen barn som besöker BUP successivt ökat. År 2009 var det drygt 4 procent av barn/ungdomar inom Stockholms län som var aktuella vid BUP, och år 2016 var det 5,4 procent som hade kontakt med lokala BUP-mottagningar. Behovet av barn- och ungdomspsykiatriska insatser påverkas därmed både av att det blir fler barn i befolkningen och att andelen barn som är aktuella inom BUP ökar. Sedan 2014 finns möjlighet för barn- och ungdomsmedicinska mottagningar och husläkarmottagningar att söka tilläggsavtal om första linjens insatser till barn och ungdom med psykisk ohälsa. Trots att första linjen tagit emot ett stort antal barn har BUP inte upplevt någon påtaglig minskning i efterfrågetryck. Det kan delvis förklaras av att första linjen kan ha fångat upp barn som tidigare inte sökte sjukvård. Samtidigt har tillkomsten av första linjen fått till konsekvens att fler psykologer med barnkompetens behövs i vården. Befintligt antal psykologer med barnerfarenhet räcker inte till. BUP har till del varit rekryteringsbas för första linjen eftersom kravet i första linjen på minst två års barnerfarenhet hittar man hos psykologer som arbetar inom BUP. De vakanser inom BUP som uppstått på psykologer har medfört att BUP Stockholm inte kunnat uppnå beställda volymer senaste två åren. Det har

3 (4)

TJÄNSTEUTLÅTANDE

HSN 2017-0873

även medfört att beställningen trots ökade behov inte kunnat öka i avtalet med BUP Stockholm, SLSO. På helheten har det dock skett en viss utökning av beställda volymer 2017 jämfört med 2016 genom att det upphandlade avtalet Prima Handen som trädde ikraft 1 januari 2017 innehåller en volymökning. Avtal 2017 Beställda volymer ligger kvar på samma nivå som år 2016. Beställningen bedöms innefatta cirka 22 000 och ungdomar i lokal öppenvård. Förvaltningen kommer fortsatt att regelbundet följa upp väntetider till första besök samt till fördjupad utredning och behandling. Uppdraget är i huvudsak samma som tidigare år men har anpassats till den översyn av uppdraget som gjordes i samband med upphandlingen av barn- och ungdomspsykiatri som genomfördes under år 2016 och där förfrågningsunderlaget beslutades av hälso- och sjukvårdsnämnden i januari 2016.

Ersättning Ersättningen innehåller en prisjustering på 1 procent. Ersättningen uppgår till totalt cirka 410 miljoner kronor. Tre procent av den sammantagna fasta och rörliga ersättningen är knuten till vissa kvalitetsindikatorer och betalas ut endast under förutsättning att dessa kvalitetsindikatorer uppfyllts. 2017 uppgår den målrelaterade ersättningen till cirka 12 mnkr av totalbeloppet. Landstingsstyrelsen beslutade år 2008 om en ersättningsmodell som är utformad så att överenskommen ersättning betalas ut i form av en fast och en rörlig del som utgör 50 procent vardera. Den fasta ersättningen betalas alltid ut medan den rörliga minskar eller ökar i proportion till hur mycket vård som utförs. För att behålla kostnadskontroll har modellen ett tak som innebär att om verksamheten utför fler än överenskomna volymer utbetalas endast tio (10) procent av rörlig ersättning för den vård som utförs över överenskommen volym. Modellen har fungerat utan stora avvikelser under perioder då utförd vård varit relativt nära den nivå som beställts. I 2017 års avtal föreslår förvaltningen ett avsteg från den beslutade modellen som innebär att även den fasta ersättningen reduceras vid underproduktion som överstiger 4 procent. Erfarenheterna från senaste två

4 (4)

TJÄNSTEUTLÅTANDE

HSN 2017-0873

åren, då BUP haft vakanser i en utsträckning som påtagligt minskat produktionen, är att ersättningsmodellens konstruktion medfört att vårdgivaren erhållit ersättning som inte kunnat användas till barn- och ungdomspsykiatrisk vård. Ekonomiska konsekvenser När ersättningsmodellen beslutades 2008 av Landstingsstyrelsen fastslogs att en utökad andel prestationsersättning medför risker för en försämrad kostnadskontroll. Ersättningsmodellen innehåller en takkonstruktion som begränsar risken att överproduktion får stora ekonomiska konsekvenser. År 2017 innehåller avtalet även en begränsning för utbetalning av fast ersättning vid stor underproduktion vilket begränsar risken för utbetalning av ersättning som inte har förutsättningar att kunna användas till barn- och ungdomspsykiatrisk vård inom SLSO. Konsekvenser för patientsäkerhet Förslaget innebär oförändrade konsekvenser för patientsäkerheten. Konsekvenser för jämställd och jämlik vård Förslaget innebär oförändrade konsekvenser för jämställd och jämlik vård. Miljökonsekvenser Förslaget innebär oförändrade konsekvenser för miljön. Barbro Naroskyin Hälso- och sjukvårdsdirektör Anna Ingmansson Avdelningschef

Stockholms läns landsting AVTAL Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämnden Lokal barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård SLSO

BUP Stockholm ADA 7626 HSN 2017-0873

AVTAL MED BUP STOCKHOLM, STOCKHOLMS LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE, OM LOKAL BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRISK ÖPPEVÅRD 2017

SIDA 1 AV 7

Mellan

Stockholms läns landsting genom Hälso- och sjukvårdsnämnden, (”Bestäl-laren”) och Stockholms läns sjukvårdsområde, BUP Stockholm båda med organisationsnummer 232100-0016 (”Vårdgivaren”), har slutits följande

Vårdavtal

1 Avtalets omfattning I detta Avtal regleras Vårdgivarens bedrivande av lokal barn- och ungdoms-psykiatrisk vård öppenvård (”Uppdraget”).

Med Avtalet avses bestämmelserna i detta Vårdavtal och dess bilagor (”Av-talet”).

2 Avtalet Vårdgivaren åtar sig (”Åtagandet”) att utföra Uppdraget och agera enligt Avtalet. Villkoren för Vårdgivarens utförande av Uppdraget framgår av Avtalet.

Båda parter förbinder sig att följa gällande villkor i Avtalet. Om det före-kommer motstridiga villkor i Avtalets olika delar, dvs. Avtalet och de delar av förfrågningsunderlaget som är bilagor till Avtalet, ska handlingarna tol-kas i följande ordning:

1. Detta Vårdavtal

2. Ersättningsvillkor, bilaga 3

3. Specifik uppdragsbeskrivning, bilaga 1

4. Årlig uppföljning, bilaga 2

5. Informationshantering, bilaga 4

6. Allmänna villkor, bilaga 5

3 Definitioner

Avtal Detta Vårdavtal med samtliga därtill hörande bilagor

Befrielsegrund Parts (Beställarens och Vårdgivarens) möjlighet att bli befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt Avtalet till följd av sär-skild omständighet som preciseras i p 8 ”Force majeure”.

Beställare Stockholms läns landsting genom Hälso- och sjukvårdsnämnden




SIDA 2 AV 7

Driftstart Den dag Vårdgivaren enligt Avtalet ska börja utföra Uppdraget

SLL Stockholms läns landsting

Uppdrag Det uppdrag Vårdgivaren har att bedriva hälso- och sjukvård enligt detta Avtal. Uppdraget beskrivs i bilagorna Specifik uppdragsbeskrivning och All-männa villkor.

Vårdgivarguiden Vårdgivarguiden - www.vardgivarguiden.se - är Beställarens portal för in-formation till vårdgivarna. Där finns information och styrdokument för vårdgivare.

Vårdgivare Den person (juridisk eller enskild fysisk person) Beställaren tecknat Avtalet med, se inledningen av Avtalet.

Åtagande Vårdgivarens åtagande att utföra Uppdraget och att fullgöra det som i öv-rigt anges i Avtalet.

4 Avtalsperiod Avtalet träder i kraft från och med 2017-01-01. Avtalet gäller därefter till och med 2017-12-31. Beställaren äger rätt att förlänga Avtalet i högst 2 år med ett år i taget. Vårdgivaren ska skriftligen informeras om sådan förlängning sen-ast tre månader före avtalsperiodens upphörande. Regler för förtida upphö-rande finns i p 7. I samband med förlängning har beställaren möjlighet att diskutera eventuell volymförändring och prisjustering.

5 Överlåtelse Ingen av parterna äger rätt att överlåta eller pantsätta Avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke.

6 Brister i utförande av Åtagandet och sanktioner Beställaren följer att Vårdgivaren uppfyller Åtagandet och vidmakthåller den kvalitet i utförande av Uppdraget som följer av Åtagandet. Uppfölj-ningen sker bland annat genom analys och kontroll av inrapporterade verk-samhetsdata, statistiska underlag, kvalitetsutfall, uppföljningsmöten och revisioner samt om Vårdgivaren följer lagar, förordningar och landstingets policys. Om Beställaren konstaterar att Vårdgivaren brister i fullgörandet av Åtagandet har Beställaren rätt att vidta sanktioner mot Vårdgivaren. Be-roende på bristens allvarlighet tillämpas olika sanktioner.

http://www.vardgivarguiden.se/




SIDA 3 AV 7

6.1 Vårdgivarens åsidosättande av skyldigheter – rättelse och innehållande av ersättning Om Vårdgivaren åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet har Beställaren rätt att uppmana Vårdgivaren att inom skälig tid vidta rättelse för att av-hjälpa bristen. En sådan uppmaning görs genom att Beställaren tilldelar Vårdgivaren en skriftlig varning. Av varningen framgår när bristen ska vara åtgärdad. Av varningen framgår också att om bristen inte är åtgärdad vid denna tidpunkt äger Beställaren rätt att innehålla upp till fem procent av den ersättning som utbetalas varje månad fram till dess bristen är åtgärdad. När bristen är åtgärdad utbetalar Beställaren 80 procent av den innehållna ersättningen.

6.2 Brister i rapportering och fakturering – rättelse, reducerad ersättning och vite Vårdgivaren ansvarar för all sin rapportering till Beställaren. Vårdgivaren ska ha rutiner för att säkerställa att rapporteringen är korrekt. Om Vårdgi-varen är osäker på Beställarens rapporteringsinstruktioner är det Vårdgiva-rens ansvar att införskaffa tillräcklig information för att rapporteringen ska vara korrekt.

Om det finns fel i rapporteringen som innebär att för höga ersättningskrav ställts eller för hög utbetalning skett äger Beställaren rätt att kräva återbe-talning av felaktigt utbetalat belopp eller att reducera ersättningen på kom-mande utbetalningar till Vårdgivaren med det belopp som felaktigt betalats ut. Beställaren ska skriftligen underrätta Vårdgivaren om felet. Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att felet inte ska upprepas. Om Vård-givaren upprepar felet flera gånger har Beställaren rätt att ta ut ett vite på upp till det dubbla felaktiga beloppet.

7 Förtida upphörande

7.1 Beställarens rätt till uppsägning av Avtalet till omedelbart upphörande Beställaren har rätt att säga upp hela eller delar av Avtalet till omedelbart upphörande eller den senare dag som anges vid uppsägningen om Vårdgi-varen i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och inte vidtar rättelse efter erinran därom.

Exempel på väsentligt åsidosättande av skyldigheter enligt Avtalet nedan kan vara att:

a) Vårdgivaren eller företrädare för Vårdgivaren har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkes-utövning eller annat brott som allvarligt skadar förtroendet för vården,

b) allvarliga risker för patientsäkerheten föreligger,

c) det är, vid genomförd revision enligt bestämmelserna i Allmänna vill-kor, uppenbart att den av Vårdgivaren bedrivna hälso- och sjukvården inte uppfyller gällande medicinska krav på undersökning, vård, behand-ling eller krav på bemötande av patienter,




SIDA 4 AV 7

d) det i väsentlig omfattning saknas förutsättning att utföra Uppdraget till följd av bristande kompetens, brister i ekonomi, lokaler, utrustning eller av annat skäl,

e) Vårdgivaren vid upprepade tillfällen fått skriftliga varningar från Bestäl-laren enligt p 6.1 på grund av åsidosättande av skyldigheter enligt Avta-let utan att bristerna avhjälpts på tillfredsställande sätt,

f) Vårdgivaren i sin rapportering lämnat uppgifter som leder till väsentliga fel i underlag för ersättning eller i utbetalning från Beställaren,

g) Vårdgivaren väsentligt åsidosätter bestämmelser i lagar, förordningar eller föreskrifter,

h) Vårdgivaren saknar tillstånd som krävs för att utföra Uppdraget,

i) Vårdgivaren agerar på ett sätt som riskerar att medföra att Beställarens anseende som sjukvårdshuvudman eller förtroendet för vården allvar-ligt skadas eller i övrigt agerar på ett sätt som medför att Beställarens förtroende för Vårdgivaren allvarligt rubbas,

7.2 Skadestånd Om Avtalet sägs upp enligt p 7.1 är Vårdgivaren skyldig att till Beställaren utge skadestånd för den skada denne lidit. Detta gäller dock inte vid Force majeure enligt p 8.

7.3 Uppsägning efter anmaning Var och en av parterna har rätt att säga upp hela eller delar av Avtalet om den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten.

7.4 Andra grunder för uppsägning av hela Avtalet till förtida upphörande. a) I p 8 regleras parts rätt att säga upp Avtalet om Befrielsegrund förelig-

ger enligt Force majeure,

b) Om Vårdgivaren i väsentligt avseende eller vid upprepade tillfällen bru-tit mot reglerna i Allmänna Villkor om anställdas rätt till meddelarfri-het.

Uppsägning ska alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten.

7.5 Vårdgivarens rätt till uppsägning av Avtalet Vårdgivaren har rätt att säga upp hela eller delar av Avtalet till omedelbart upphörande eller den senare dag som anges vid uppsägningen om Beställa-ren i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och det inte beror på omständigheter som är hänförliga till vårdgivaren samt inte vidtar rättelse efter erinran därom.

8 Force majeure Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt Avtalet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout,




SIDA 5 AV 7

brand, översvämning, knapphet på transporter eller energi, myndighets åt-gärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller annan omständighet som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll och omständigheten förhindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen (”Befrielsegrund”).

Part som påkallar Befrielsegrund enligt stycket ovan ska utan dröjsmål skriftligen meddela den andra parten därom. Part ska vidta skäliga an-strängningar för att mildra omfattningen och effekten av Befrielsegrund.

Part ska återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller för-senats så snart det praktiskt kan ske. För det fall Befrielsegrunden varar mer än två månader, har den andra parten rätt att skriftligen säga upp Avtalet till omedelbart upphörande. Vid sådan uppsägning har ingen av parterna rätt till ersättning av den andra parten.

Vårdgivaren är dock skyldig att fortsätta utföra Uppdraget under bl.a. kris- och katastrofläge enligt punkten om ” Allvarlig händelse med ändrat bered-skapsläge, extraordinär händelse och höjd beredskap” i Allmänna villkor.

9 Kontaktpersoner Parterna ska utse var sin kontaktperson. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, ska detta skriftligen meddelas den andra parten utan dröjsmål.

10 Meddelanden Meddelanden i anledning av Avtalet ska skickas till respektive parts kon-taktperson med post, e-post eller telefax. Meddelandet ska anses ha kommit till mottagaren tre arbetsdagar efter att det skickats.

11 Tillämplig lag och tvister Avtalet ska tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt.

Tvist i anledning av Avtalet ska avgöras av allmän domstol med Stockholms tingsrätt som första instans.

Tvister mellan Beställaren och vårdgivare som ingår i SLL:s förvaltningsor-ganisation samt med av SLL ägda bolag löses enligt SLL:s interna regler.

12 Efter Avtalets upphörande Vårdgivaren ska vid Avtalets upphörande samråda med Beställaren kring hantering av patientjournaler, patientlistor, lokaler, utrustning och perso-nal samt information till patienter och allmänhet för att övergången till an-nan vårdgivare ska kunna ske utan avbrott eller brister i utförande av vår-den. Vårdgivaren är skyldig att samverka med andra vårdgivare som kom-mer att ta över Vårdgivarens patientansvar.

När Vårdgivaren upphör att utföra Uppdraget enligt Avtalet ska patient-journalerna överföras till annan av Beställaren anvisad hälso- och sjuk-vårdspersonal som framöver ska svara för patientens vård och behandling. Om journalen finns hos SLL ska istället en kopia av journalen överföras.




SIDA 6 AV 7

Patientens medgivande till överföring ska finnas. Vårdgivaren ska hantera patientjournaler, arkivmaterial och annan information i sin verksamhet av-seende uppdraget i enlighet med gällande författningar och SLL:s riktlinjer för bevarande och gallring. Vid upphörande av Uppdraget ska Vårdgivaren stå för kostnader som kan uppkomma i samband med överlämnandet av handlingar. Vårdgivaren ska svara för att dokumentation upprättas vid överföring av patientjournal så att journal kan följas.

För utförda tjänster enligt Avtalet gäller Avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter det att Avtalet upphört att gälla.

14 Övrigt

14,1 Övriga avtalsvillkor Vårdgivaren ska utföra Uppdraget enligt Avtalet som en självständig aktör och äger inte rätt att företräda Beställaren utöver vad som framgår av Avtalet.

Parts försummelse att vid ett eller flera tillfällen göra gällande rättighet en-ligt Avtalet eller att påtala förhållande som är hänförligt till Avtalet innebär inte att part avstått från rätten att vid senare tillfälle göra gällande eller på-tala rättighet eller förhållande av ifrågavarande slag.

Om någon bestämmelse i Avtalet skulle vara ogiltig innebär det inte att Av-talet i sin helhet ska anses ogiltigt. Om sådan ogiltighet väsentligt påverkar någon av parterna äger denna part rätt till skälig jämkning av Avtalet.

*************




SIDA 7 AV 7

Avtalet har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholm den 201 - - Ort den 201 - -

Stockholms läns landsting Vårdgivaren

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

________________________ ____________________

Anna Ingmansson Anna Stenseth

Avdelningschef Vårdområdeschef

Bilaga 1 Avtal om barn- och ungdomspsykiatrisk vård med BUP Stockholm, SLSO. HSN 2017-0799 HSN 2017-0873

1(16)

1 Specifik Uppdragsbeskrivning

1.1 Inledning I Allmänna villkor beskrivs det generella uppdrag som gäller alla vårdgivare som har avtal med Stockholms läns landsting. I denna bilaga beskrivs det specifika uppdraget för det aktuella vårdområdet/avtalet.

1.2 Kort om uppdraget Uppdraget är att bedriva såväl frivillig öppen och sluten vård som tvångsvård inkl. öppen psykiatrisk tvångsvård. Vårdgivarens ska tillhandahålla ett differentierat vårdutbud för akuta, oplanerade och planerade insatser i såväl öppenvård som slutenvård. Den lokala barn- och ungdomspsykiatriska öppenvårdsverksamheten utgör basen för den samlade barn och ungdomspsykiatrin på specialistnivå och omfattar ett differentierat utbud av akut och planerad vård, konsultationer samt samverkan såväl på individnivå som på strukturell nivå. Varje patients individuella resurser och möjligheter att vara delaktig i vård och behandling ska tas tillvara. Vårdgivaren utformar processer som främjar kontinuitet, tillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. LEON1-principen tillämpas. Patienter tas emot utifrån medicinsk behovsbedömning och prioritering.

1.3 Målgrupp Målgruppen omfattar patienter folkbokförda i Sverige.

Patienter från andra landsting har med stöd av Patientlagen rätt att på egen hand söka öppenvård i SLL. Dock gäller att eventuella remisskrav såväl i hemlandstinget som i SLL ska vara uppfyllda.

För planerad slutenvård för patienter från andra landsting behövs alltid remiss eller betalningsförbindelse från patientens hemlandsting, se Vårdgivarguiden.

• Patienter i akut behov av vård.

• Patienter som har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom enligt vad som följer av Europaparlamentets och rådets förordningar (EEG 883/2004 och EEG 987/2009 om samordning av de sociala trygghetssystemen samt EEG 1408/71). Detta gäller även för EU-medborgare som är registrerade som arbetssökande i Stockholms län.

• Patienter som omfattas av konventioner eller överenskommelser om sjukvårdsförmåner som Sverige har ingått med andra länder, se Vårdgivarguiden.

• Asylsökande (personer som omfattas av lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl.) som inte fyllt 18 år ska erbjudas vård i samma

1 Lägsta effektiva omhändertagande nivå

Bilaga 1 Avtal om barn- och ungdomspsykiatrisk vård med BUP Stockholm, SLSO. Specifik UppdragsbeskrivningHSN 2017-0799 HSN 2017-0873

2(16)

omfattning som den som erbjuds dem som är folkbokförda inom Stockholms län. Detsamma gäller för personer som inte har fyllt 18 år och som omfattas av lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.

• Asylsökande och personer utan nödvändiga tillstånd som fyllt 18 år ska erbjudas vård som inte kan anstå.

1.3.1 Uppdragets målgrupp

Vårdgivarens målgrupp är barn och ungdomar upp till och med 17 år med psykisk sjukdom och/eller störning, som utgör hinder för personlig växt och mognad, och deras familjer. Problemen hos barnet/ ungdomen ska vara av sådan omfattning och intensitet att de kräver barn- och ungdomspsykiatrisk specialistvård.

Målgruppen innefattar patienter som vårdas enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patienter som vårdas enligt Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Vårdgivaren ska utifrån patientens vårdbehov tillämpa en flexibel åldersgräns mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin.

Vägledningsdokument gällande ansvarsfördelningen mellan Vårdgivaren och husläkarmottagningar eller barn- och ungdomsmedicinska mottagningar med tilläggsuppdrag psykisk ohälsa finns på Vårdgivarguiden.se, Viss.nu samt psykiatristöd.se.

1.4 Uppdraget

Uppdraget omfattar att:

Vårdgivaren ska tillhandahålla barn-och ungdomspsykiatrisk specialist-vård innefattande:

• akut och planerad vård

• utredning, bedömning, diagnostik, behandling, rådgivning samt uppföljning

• barn- och ungdomspsykiatriska insatser i ett differentierat utrednings- och behandlingsutbud innefattande medicinska, psykologiska, psykoterapeutiska och pedagogiska metoder.

• kompetens inom följande områden: depression, ångestsyndrom, psykotiska tillstånd, bipolära syndrom, ätstörning, självskadebeteende, tvång, fobier, ADHD, autismspektrumtillstånd, traumarelaterade tillstånd, trotssyndrom, uppförandestörning, tillstånd hos små barn.

• ett övergripande vårdplaneringsansvar för de patienter som vårdas inom verksamheten

Vårdgivaren ska


3(16)

• ge barnet/ungdomen/familjen individuellt anpassad information om hälsotillstånd och om aktuella metoder för undersökning, vård och behandling

• utgå från bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap, klinisk expertis och beprövad erfarenhet samt patientens egna värderingar och förutsättningar.

• tillhandahålla kognitivt stöd och hjälpmedel vid behov

• för barnet/ungdomen/familjen tydliggöra vilka metoder som finns att tillgå, deras för- och nackdelar, så att barnet/ungdomen/familjen görs delaktiga i vård- och behandlingsplaneringen och kan medverka i ställningstagandet till vilken behandling som kan passa barnet.

• informera om eventuella biverkningar av behandling och hjälp att hantera dessa;

• ha skriftliga rutiner för självmordspreventiva åtgärder;

• tillhandahålla barn-och ungdomspsykiatriskt stöd och behandling för barn som får habiliteringsinsatser, och som utöver dessa insatser, också är i behov av barn- och ungdomspsykiatrisk specialistvård;

• tillse att patient senast efter tredje besöket har en diagnos registrerad i journalen. Rapportering av diagnos till beställaren sker enligt ICD 10;

• regelbundet utvärdera diagnos och behandling och vid behov förändra in-satserna;

• fortlöpande mäta effekterna av vårdens effekter på patientens psykiska hälsa och sociala funktionsförmåga och redovisa metoder för mätningarna samt sammanställningar av resultaten;

• för samtliga patienter som kommer på fler än tre besök, vid påbörjad och avslutad behandling, samt minst en gång per år göra en bedömning med själv-/funktionsskattningsinstrument enligt rekommendationer i nationella riktlinjer och regionala vård- och handlingsprogram;

• i samråd med barnet/ungdomen/familjen upprätta en skriftlig vårdplan som kontinuerligt följs, uppdateras och delges berörda parter samt definierar ansvariga personer och mål för insatserna;

• erbjuda patienter som påbörjat en längre tids vård och behandling minst ett läkarbesök per år;

• ge information om möjligheten att vända sig till sin kommun för att ansöka om bistånd när detta är aktuellt;

• för aktuella patienter som har behov av samordnade insatser mellan landsting och kommun upprätta/delta i upprättande av en samordnad individuell plan, SIP, (HSL och SOL)

• erbjuda telefonkontakt/telefonrådgivning till patienter och närstående.

• ge information om rätten att byta vårdgivare mm i enlighet med valfrihetsregler gällande psykiatrisk specialistvård, se vårdgivarguiden.

• ge information om brukar- och anhörigföreningar och om Vårdgivarens samverkansformer med dessa


4(16)

• erbjuda patienten ett uppföljningsbesök inom tre dygn vid utskrivning från

heldygnsvård efter självmordsförsök

• för patienter som gjort självmordsförsök och som haft kontakt med barn- och ungdomspsykiatrisk vård eller barnmedicinsk akutvård men inte varit inskrivna i barn- och ungdomspsykiatrisk heldygnsvård erbjuda ett besök så snart som möjligt, dock senast inom 24 timmar efter självmordsförsöket. För patienter som uteblir från avtalat besök ska Vårdgivaren omgående söka kontakt med patient och/eller närstående.

• Erbjuda fast vårdkontakt i enlighet med Patientlagen och HSL.

1.4.1 Lokal öppenvård

Vårdgivaren har ett geografiskt områdesansvar inom kommunerna Österåker, Täby, Vallentuna Vaxholm, Danderyd Lidingö, Sigtuna, Upplands Väsby, Sollentuna, Upplands Bro, Järfälla, Solna, Sundbyberg, Stockholms stad, Nacka, Värmdö, Huddinge, Salem, Södertälje, Nykvarn vilket innebär att Vårdgivaren inom sitt geografiska område ska:

• samverka med övrig barn- och ungdomspsykiatri, vårdgrannar och andra huvudmän;

• medverka i samverkansforum kring barn med neuropsykiatriska fråge-ställningar;

• ge konsultation till av SLL auktoriserad barn- och mödrahälsovård samt ungdomsmottagningar;

• erbjuda konsultation/rådgivning till vårdgrannar och andra huvudmän som är berörda i enskilda ärenden;

• medverka i upprättandet av skriftliga lokala samverkansrutiner för konsul-tationer och samverkan med andra vårdgivare och huvudmän i området. Vårdgivaren ansvarar för att dessa samverkansrutiner för egen del fungerar;

• utföra vårdintygsbedömningar för personer som bor eller tillfälligt vistas i området: och

• i samverkan med socialtjänsten, när socialtjänsten behöver Vårdgivarens specifika kompetens, bedöma barn och ungdomar som visar tecken på psykisk störning.

• delta i ”Tvärprofessionella samverkansteam” kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap.

• vid behov hjälpa sökande, patient och närstående vidare till rätt instans i hälso- och sjukvården eller till annan huvudman;

• telefonkontakt/telefonrådgivning till patienter och närstående.


5(16)

1.4.1.1 Insatser till mödra- och barnhälsovården Konsultationen ska bidra till kompetensutveckling för MVC resp BVC, både generellt och individuellt, samt bidra till en kvalitativt god mödra- resp. barnhälsovård både medicinskt och psykosocialt. Se riktlinjer för konsultationer, Vårdgivarguiden. http://www.vardgivarguiden.se/omraden/barnmorskemottagning/samverkan/riktlinjer-for-konsultationer/

Vårdgivaren ska:

• erbjuda psykologkonsultation till personal inom av SLL auktoriserad mödra- och barnhälsovård inom området

• via konsultation och rådgivning medverka till tidig upptäckt av riskfaktorer som kan påverka det blivande föräldraskapet

• medverka vid bedömning av individuella vårdbehov hos blivande och ny-blivna föräldrar så att mödra- respektive barnhälsovården vid behov kan lotsa till adekvat insats inom barn- och ungdomspsykiatri, primärvård, socialtjänst eller vuxenpsykiatri

• medverka till att tidigt upptäcka barn med psykisk ohälsa inklusive anknytningsproblem och neuropsykiatriska störningar samt medverka till att familjen lotsas till adekvata insatser inom barn- och ungdomspsykiatri, barnmedicin, socialtjänst och/eller vuxenpsykiatri

• tillhandahålla telefonrådgivning till föräldrar med små barn

1.4.2 Mellanvård

Vårdtjänsten ska vara en resurs för all barn- och ungdomspsykiatrisk vård som bedrivs på uppdrag av SLL. Vårdgivaren ska erbjuda insatser utöver vad lokal mottagningsvård kan ge till patienter/familjer där arten och graden av det psykiatriska tillståndet kräver det.

Mellanvårdens uppdrag riktar sig till barn som bor i hemmet/motsvarande som behöver mer omfattande insatser än poliklinisk mottagningsvård samt barn som ska slussas ut från heldygnsvård.

Vårdtjänsten ska innefatta

• intensiva, flexibla och tidsbestämda insatser utifrån barnets vårdplan

• såväl akuta och snabba insatser som planerade insatser

• mobila team som ska arbeta med stöd i nätverket genom insatser i hemmet eller andra vardagsmiljöer för barnet

• dagvård för barn som har behov av intensiva insatser där heldygnsvård inte är nödvändig

• mottagningsbesök

http://www.vardgivarguiden.se/omraden/barnmorskemottagning/samverkan/riktlinjer-for-konsultationer/

http://www.vardgivarguiden.se/omraden/barnmorskemottagning/samverkan/riktlinjer-for-konsultationer/


6(16)

1.4.3 Länsgemensam öppenvård

Vårdtjänsten ska vara en resurs för all barn- och ungdomspsykiatrisk vård som bedrivs på uppdrag av SLL. Målgruppen utgörs av patienter med sällan förekommande problematik och/eller där det finns särskilt stora behov av en specialiserad barn- och ungdomspsykiatrisk kompetens och/eller speciella behandlingsmetoder.

Länsgemensam öppenvård ska också efter bedömning av såväl behov som uppdrag och utifrån prioritering av resurser, kunna bistå samverkansparter inom SLL och länets kommuner med konsultativa insatser.

Vårdgivaren ska tillhandahålla länsgemensamma insatser för

• döva och hörselskadade barn och/eller barn till döva föräldrar med särskilda barn- och ungdomspsykiatriska behov

• finskspråkiga familjer där vård och behandling behöver bedrivas på hemspråketBUP.s specialenheter

• barn och ungdomar med traumarelaterade tillstånd, med betoning på att inom målgruppen möta patienter med komplex symtombild och hög svårighetsgrad

• barn och ungdomar med diagnosticerad autismspektrumstörning med normalbegåvning samt annan psykiatrisk samsjuklighet, i nära samarbete med barn- och ungdomspsykiatrins akademiska verksamhet.

• barn och ungdomar med OCD och OCD-relaterade tillstånd inklusive de

patienter som har en samsjuklighet med autism. I dessa tillstånd ingår följande diagnosgrupper: tvångssyndrom (obsessive-compulsive disorder OCD), dysmorfofobi (BDD), samlarsyndrom (HD), trichotillomani (HPD), dermatillomani (SPD), kroniska tics/Tourettes syndrom, PANS/PANDAS – OCD och relaterade tillstånd som symptom på bakomliggande neuroinflamatoriska tillstånd. Barn med selektiv mutism ingår i målgruppen. För barn med selektiv mutism ska kunskap kring diagnosen utvecklas samt stöd till lokala mottagningar kring denna patientgrupp utgöras. För barn och ungdomar med ovannämnda diagnoser ska evidensbaserade metoder för behandling anpassas och vidareutvecklas och samverkan med forskningsenheter inom detta område ske.

• tonåringar med problem inom området emotionell instabilitet och återkommande självskada, självmordsförsök med mera och som behandlas med dialektisk beteendeterapi

• barn och ungdomar som vårdas på barnmedicinsk klinik, och där psykiatrisk

och somatisk problematik interagerar; enheten ska erbjuda barnpsykiatrisk specialistvård samt konsultation till vårdpersonal avseende enhetens målgrupp


7(16)

• barn och ungdomar med allvarliga, omfattande funktionshinder och psykiatrisk problematik, som ofta kräver anpassad behandlingsmetodik

• barn som föds med oklart kön, respektive barn och ungdomar under 18 år

som upplever sig vara födda i fel kön. Skriftligt samarbetsavtal med berörda samarbetspartners inom barnmedicin skall finnas kring målgruppen

• insatser för asylsökande barn och ungdomar med allvarlig barnpsykiatrisk problematik, regleras i separat tilläggsavtal

BUP.s specialenheter

Vårdtjänsten ska för samtliga s. k. Specialenheter innefatta:

• Kliniskt arbete; Specialenheternas målgrupp definieras utifrån tydliga kriterier gällande framförallt hög svårighetsgrad och hög grad av komplexitet avseende den barnpsykiatriska symtombilden.

• Utåtriktat arbete; specialenheterna ska, utifrån enheternas respektive uppdrag, bidra med konsultativa och kompetenshöjande insatser riktat till barnpsykiatri på olika nivåer.

• Utvecklingsarbete; specialenheterna utgör en resurs inom BUP Stockholms pågående utvecklingsarbete genom strukturerad samverkan med öppenvårdens subspecialiseringsnätverk samt för övrig barn- och ungdomspsykiatrisk vård som bedrivs på uppdrag av SLL. Specialenheternas utvecklingsuppdrag omfattar även metodutvecklingsarbete, med fokus på den egna enhetens behov av metodutveckling för att fullfölja sitt kliniska uppdrag.

1.4.4 Klinikvård och kliniknära vårdtjänster

Vårdgivaren ska tillhandahålla dygnet-runt-öppen barn- och ungdomspsykiatrisk akutverksamhet i form av mottagningsverksamhet och vid behov akut inläggning.

Vårdtjänsten ska innefatta

• akutinsatser som komplement till de lokala mottagningarnas akutansvar dagtid samt ansvar för akutinsatser kvällar, nätter och helger

• akuta insatser dygnet runt för patienter som, efter kontakt inom barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård, bedöms behöva klinikvård

• akutinsatser på de somatiska barnklinikerna ska ske i enlighet med aktuell överenskommelse mellan BUP och barnsjukhusen.

• akutinsatser hela dygnet för patienter som aktualiseras via polis, ambulans eller annat samt för utomlänspatienter och patienter som vårdas på behandlingshem inom Stockholms län

• vård enligt Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT) skall kunna erbjudas på kliniken


8(16)

• tillhandahålla heldygnsvård för svårt sjuka barn-och ungdomar som behöver omfattande och avancerad omvårdnad dygnet runt.

• planerade inläggningar efter samråd med öppenvård.

• tillhandahålla strukturerad och kvalificerad dagvård som komplement till eller i vissa fall alternativ till dygnetruntvård för patienter i behov av stabilisering, återhämtning och successiv återgång till ett mer normalt liv.

• mottagningsverksamhet för barn och ungdomar med psykotiska och bipolära tillstånd.

Vårdtjänsten ska innefatta:

• differentierade behandlingsinsatser för patienter med olika typer av psykiatrisk problematik

• differentierade behandlingsinsatser utifrån patientens ålder

• den kliniknära vården ska anpassas och tillämpas utifrån det behov av vårdinsatser som föreligger

1.4.5 Särskilda uppdrag

Verksamhetsområde Nordost Vårdgivaren ska erbjuda

• Samordningsansvar för remissgrupper i samarbete med barnmedicin.

Verksamhetsområde Nordväst Vårdgivaren ska erbjuda


Verksamhetsområde Sydost

Vårdgivaren ska erbjuda


Verksamhetsområde Sydväst Vårdgivaren ska erbjuda

• mottagning för Unga enligt samarbetsavtal med Psykiatriska kliniken, Södertälje sjukhus.


Verksamhetsområde Specialenheter


9(16)

Vårdgivaren ska erbjuda

• Insatser i Barnahus

Vårdgivaren ska tillhandahålla insatser i barnahus med utgångspunkt i de samverkansöverenskommelser/ motsvarande, som de deltagande huvudmännen/myndigheterna antagit för Barnahuset i Stockholm, Barnahuset Huddinge/Botkyrka och Barnahus Norrort.

Vårdgivaren ska för barnahusen

- bemanna med barn-och ungdomspsykiatrisk kompetens knutna till BUP Traumaenhet,

- bidra till kompentensutveckling, ge råd och konsultation till den egna verksamheten, samverkande parter samt bidra till uppföljning av verksamheten,

- delta i samråds- och samverkansmöten tillsammans med personal från de övriga myndigheterna,

- bedöma barnets eller ungdomens behov av psykiatrisk behandling och i samband med detta

- tillgodose barnets eller ungdomens behov av psykiatriskt krisbemötande,’

- lotsa till vårdgivare vid behov av längre eller annan form av psykiatrisk vård,

- lotsa närstående/familj vidare till annan vårdgivare eller huvudman vid behov av insatser.

Bedömningssamtal och krisbemötande görs under förutsättning att det finns tillräcklig bemanning på plats från övriga samverkansparter. Om så inte är fallet, kan Vårdgivaren av patientsäkerhetsskäl ge dessa insatser på en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning.

• Behandlingsforskningsenhet inom barn- och ungdomspsykiatri

Behandlingsforskningsenhet inom barn- och ungdomspsykiatri med uppdrag att erhålla infrastruktur för kliniska prövningar. Behandlingsforskningsenheten skall samordna projekt med syfte är att utveckla och utvärdera diagnostik och behandling av barn- och ungdomspsykiatriska tillstånd inom Stockholms läns landsting.

Övergripande utveckling, samverkan och utbildning

Vårdgivaren ska

• för SLLs räkning medverka i utvecklingsarbete på nationell nivå, t ex i framtagande av nationella riktlinjer

• medverka i regionalt utvecklingsarbete t ex i framtagande av regionala vårdprogram


10(16)

• utveckla och underhålla ett patient-/kvalitetsregister som skall vara öppet för samtliga vårdgivare inom Stockholms län som har avtal med landstinget om barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet att ansluta sig till. Kvalitetsregistret ska vara tillgängligt för forskning, utvärdering och uppföljning av barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms län

• medverka i utvecklingen av övergripande samverkansmodeller på natio-nell och regional nivå, t ex BUS-samverkan

• ansvara för övergripande och samordnande funktioner kring utbildning av olika personalkategorier såsom ST-läkare, PTP-psykologer

• utveckla och erbjuda aktuella förläsningar och seminarier som ska vara tillgängligt för anställda hos samtliga vårdgivare som har avtal med SLL om barn– och ungdomspsykiatrisk verksamhet

• Tiohundra och privata BUP-verksamheter har tillgång till alla BUP Stockholms utbildningar som arrangeras inom ordinarie budget och som rör generell barnpsykiatrisk kunskap och metodik. Vid platsbrist fördelas platser proportionerligt efter storleken på upptagningsområde, oavsett huvudman.

• de utbildningar som endast erbjuds BUP Stockholms egen personal är: Utbildningar som finansieras av projektmedel och/eller ingår i BUP Stockholms egna utvecklingsprojekt; Utbildningar som rör anställning inom BUP Stockholm, interna arbetsrutiner och system; Interna yrkesvisa träffar och seminarier.

• ansvarar för, utveckla och underhålla en frågesida på Internet riktad till barn och ungdomar, ”BUP.se”.

1.4.6 Vårdprogram och riktlinjer Vårdgivaren ska följa för Uppdraget tillämpliga nationella riktlinjer samt regionala och lokala vård- och handlingsprogram som finns på Psykiatristöd.se. Se även VISS, www.viss.nu och Vårdgivarguiden.

1.4.7 Kvalitetsregister Vårdgivaren ska, förutsatt patientens medgivande, rapportera uppgifter inom sin verksamhet till relevanta nationella psykiatriska kvalitetsregister med certifieringsnivå 1 till och med 3. Vårdgivare ska arbeta med kvalitetsutveckling via de psykiatriska kvalitetsregistren. Se Vårdgivarguiden

1.4.8 Samverkan

1.4.8.1 Samverkan för patientens bästa Vårdgivaren ska aktivt bidra till samverkan för patienter som har behov av vård och omsorg från andra vårdgivare och huvudmän. Dokumenterade rutiner ska

http://www.viss.nu/


11(16)

upprättas för samverkan med andra vårdgivare och huvudmän i den omfattning som krävs för Uppdragets utförande.

1.4.8.2 Vårdprocesser Vårdgivaren ska säkerställa att vårdprocessen ur ett patient- och närståendeperspektiv är så sammanhängande som möjligt. Vårdgivaren ansvarar för överlämnande till annan vård- eller omsorgsgivare för att ge patienten god och samordnad vård. Så få kontaktpunkter som möjligt ska involveras i patientens möte med vården.

1.4.8.3 Vårdplanering Vårdgivaren ska aktivt delta i och vid behov ta initiativ till vårdplanering i samverkan med andra vård- och omsorgsgivare samt erbjuda patienten en kopia på upprättad skriftlig samordnad vård -och omsorgplan.

Vårdgivaren ska kalla vuxenpsykiatrin till vårdplanering i god tid före patientens 18-årsdag när fortsatt vårdbehov bedöms föreligga.

Vårdgivarens lokala öppenvård har det övergripande barn- och ungdomspsykiatriska vårdplaneringsansvaret för målgruppen. Detta ska omfatta även barn och ungdomar som vårdas på barn- och ungdomspsykiatrisk klinik, barn- och ungdomsmedicinsk klinik och hem för vård och boende, HVB. I vissa fall och efter skriftlig överenskommelse kan detta vårdplaneringsansvar överlåtas till barn- och ungdomspsykiatrisk klinik eller specialenhet.

När barnet/ungdomen behöver insatser av länsgemensamma barn- och ungdomspsykiatriska verksamheter, exempelvis mellanvård, specialistmottagningar, dagvård och mobila team ska Vårdgivaren ansvara för att detta föregås av en gemensam vårdplanering innefattande ett tydligt avgränsat uppdrag för denna länsgemensamma verksamhet.

För barn och ungdom som vistas i HVB ska Vårdgivaren:

• svara för barn- och ungdomspsykiatriska utrednings- och behandlingsinsatser på specialistnivå om barnet är placerat inom länet;

• svara för att skriftlig vårdplan upprättas samt medverka till att närmaste barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet kan fullgöra uppdraget för de barn som är placerade i HVB utanför länets gränser och som enbart behöver öppenvårdsinsatser; och

• svara för att vårdplanen utvärderas och omprövas minst var sjätte månad för barn och ungdom som vårdas på HVB och där landstinget är medfinansiär.

1.4.8.4 Övergripande samverkansöverenskommelser Vårdgivaren ska känna till och följa beslut och riktlinjer i samverkans-överenskommelser som finns mellan SLL och andra huvudmän och som berör Vårdgivarens uppdrag, se Vårdgivarguiden. Vårdgivaren ska delta i arbetet med att anpassa och utveckla dessa till lokal nivå.


12(16)

1.4.8.5 Lokala samverkansöverenskommelser Vårdgivaren ska upprätta skriftliga samverkansöverenskommelser med vårdgrannar och andra huvudmän som är lokaliserade i samma kommun/stadsdel som Vårdgivaren.

Vårdgivaren ska upprätta lokala samverkansrutiner för konsultation till elevhälsa, socialtjänst, barnhälsovård, mödrahälsovård, ungdomsmottagningar, barn- och ungdomsmedicinska - och husläkarmottagningar med tilläggsuppdrag om psykisk ohälsa hos barn och unga, barnläkare i öppenvård och andra samverkanspartners.

Vårdgivaren ska samverka med brukar- och anhörigföreningar, samt i övrigt erbjuda brukare och närstående olika möjligheter att på ett strukturerat sätt medverka i syfte att utveckla vården och öka delaktigheten.

1.5 Personal och kompetens Vårdgivaren ska ha personal i den omfattning som krävs för att utföra Uppdraget i enlighet med Avtalet.

Vårdgivaren ska tillse att personalen har för Uppdraget adekvat utbildning och kompetens och får den kompetensutveckling som erfordras.

Personal med patientkontakt ska tala och förstå samt kunna läsa och skriva svenska.

Vårdgivaren ska säkerställa att verksamhetschefen har adekvat kompetens och tillräckliga kunskaper för att leda den systematiska utvecklingen av verksamhetens kvalitet i enlighet med verksamhetens ledningssystem. I detta ingår att vara väl förtrogen med och insatt i de lagar, förordningar, föreskrifter, riktlinjer, råd och rekommendationer som gäller för hälso- och sjukvården, både nationellt och lokalt.

I Vårdgivarens verksamhet ska minst finnas specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri, legitimerade psykologer varav minst 50 procent med minst två års dokumenterad erfarenhet av praktiskt arbete med barn och ungdomar, socionomer, legitimerade psykoterapeuter, legitimerad specialist sjuksköterska, tillgång till arbetsterapeut.

1.6 Tider för verksamhetens bedrivande/inställelsetider Vårdgivaren ska

• vara tillgänglig per telefon för patient och närstående mellan 08.00 och 16.45 för information, bedömning, råd, stöd och hänvisning. Under andra tider informera om öppettider och hänvisa till annan vårdenhet och 1177 Vårdguiden

• anpassa öppethållande- och telefontider till patienters och anhörigas behov, t ex genom att hålla öppet kvällsmottagning

• kunna erbjuda akuta besök och ge kvalificerad rådgivning vardagar 08.00-16.00. Rådgivningen ska tillhandahållas av vårdpersonal med lämplig


13(16)

kompetens och erfarenhet för att per telefon bedöma de vårdsökandes vårdbehov och lämplig vårdnivå

• ta emot patienter för planerade besök vardagar minst mellan 08.00 och 16.45

• vara tillgänglig för vårdgrannar och andra huvudmän vardagar kl. 8.00-16.00 och

• ansluta sig till och tillämpa tjänsten ”Tillgänglighet till kontakt via 1177 Vårdguidens e-tjänster”. Vårdgivaren ska uppnå en miniminivå som omfattar: av- och omboka tid, beställa tid, begära ut intyg, beställa journalkopia, förnya recept. Beställaren kan komma att initiera användandet av internetförmedlad behandling under avtalsperioden.

1.7 Miljö Vårdgivaren ska ha ett miljöledningssystem certifierat enligt ISO-standard 14001, EMAS eller motsvarande om ersättningen överstiger 15 miljoner kronor per år. Kravet på miljöcertifiering gäller också om Vårdgivaren är del av en koncern eller motsvarande vars sammanlagda årliga ersättning från Beställaren överstiger 15 miljoner kronor.

Kravet på att verksamheten är certifierad infaller senast 31 december året som följer det år 15 miljoner kronor i ersättning är överskriden.

Om vårdgivarens ersättning understiger 15 miljoner kronor per år ska denna vara miljödiplomerad av Beställaren om den inte är miljöcertifierad.

Diplomering ska ske senast ett år efter driftstart. Beställarens miljödiplom gäller ett år från den dag det godkänns.

1.7.1 Förnybart bilbränsle Fordon som kan drivas med förnybart bränsle ska använda förnybart bränsle när det finns tillgängligt. Fordon som drivs av bensin eller diesel ska använda bränsle med så hög andel inblandning av förnybart drivmedel som är möjligt.

1.7.2 Läkemedel Vårdgivaren ska se till att läkemedelsförskrivande personal har utbildning i läkemedels miljöpåverkan.

Utbildningen ska avse läkemedels påverkan på miljön (dvs ej arbetsmiljöfrågor). Senast efter fem år bör förskrivare genomföra ny utbildning eftersom kunskapsområdet utvecklats starkt.

1.7.3 Ekologiska livsmedel Andelen livsmedel i patientmat som är baserad på ekologiskt framställda produkter ska från och med 2021 uppgå till minst 50 procent. Beräkningen görs utifrån råvarukostnad. Ekologiska produkter ska uppfylla kriterierna i förordning EG 834/2007 (EG899/2008) om ekologisk produktion och märkning.

1.8 Forskning, utveckling och utbildning 1.8.1 Forskning och utveckling Vårdgivare med uppdrag från Stockholms Läns Landsting ska delta i utveckling av vården och framtagande av nya läkemedel, behandlingsmetoder,


14(16)

medicintekniska produkter och diagnostika genom att medverka i forskningsprojekt, kliniska prövningar och kvalitetsutveckling samt genomförande av innovationsprojekt. Denna medverkan består bland annat i att tillhandahålla nödvändiga uppgifter från journal och laboratorierapporter och biträda med kompletterande uppgifter och tjänster. I förekommande fall skall vårdgivare delta i insamling, lagring och tillgängliggörande av prov, provdata och kliniska uppgifter inom ramen för vad som regleras i nationella eller regionala vårdprogram eller på annat sätt överenskommits i regionala eller lokala avtal.

Efter att informerat samtycke har inhämtats ska journaluppgifter, biobanksprover, provdata och liknande data om patienter tillgängliggöras för de ovan angivna ändamålen. Uppgifter om enskilda prov som sparas ska registreras i Stockholms medicinska biobank. Om detta är förknippat med väsentliga merkostnader regleras detta genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Vårdgivaren, biobanken och den som begär ut uppgifter eller prover.

1.8.2 Utbildningsuppdraget Vårdgivaren ska till den ersättning som landstinget fastställer medverka i utbildning och verksamhetsintegrerat lärande (VIL).

Vårdgivaren ska tillhandahålla utbildningsplatser för hälso- och sjukvårdsutbildningarna i gymnasieskolan, yrkeshögskolan och högskolan. Detta innebär att vårdgivaren ska medverka i studenternas verksamhetsförlagda utbildning och handleda studenterna i verksamhets integrerat och interprofessionellt lärande. Vårdgivaren ska följa landstingets rekommendation för handledarkompetens. Vårdgivaren ska ansvara för att de kliniska utbildningsmiljöerna håller den kvalitet som följer av examenskraven för respektive utbildning och medverka i utvärderingar, uppföljningar och utvecklingsarbete. Platser för verksamhetsintegrerat lärande (VIL) hanteras via det elektroniska kliniska placeringsprogrammet KliPP.

1.9 Läkemedel Läkemedelsbehandling ska ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv där patientens och samhällets bästa beaktas.

När patient behandlas med läkemedel som administreras på öppenvårdsmottagning, inom dagvård eller i slutenvård svarar Vårdgivaren för kostnaden för läkemedel.

Då patient överförs till annan vårdgivare ska patienten förses med läkemedel fram till planerat återbesök, oavsett var detta kommer att ske. Vårdgivaren ska informera mottagande vårdgivare om aktuell läkemedelsbehandling och planerade förändringar i medicineringen.

Vårdgivarens förskrivning ska ske i enlighet med rekommendationer som utfärdas eller förmedlas av Stockholms läns läkemedelskommitté inklusive Kloka listan© och Kloka råd.

Vårdgivaren ansvarar dessutom för att patienternas hela läkemedelsbehov tillgodoses under slutenvårdstiden.


15(16)

Recept ska vara försedda med kvalitetssäkrad identifikation som innehåller personlig förskrivarkod och arbetsplatskod. Arbetsplatskod ska vara kopplad till Vårdgivarens uppdrag enligt detta Avtal.

Hjälpmedelskort som används vid förskrivning av förbrukningsartiklar för stomi, för att tillföra läkemedel eller för egenkontroll av medicinering ska vara försedda med kvalitetssäkrad identifikation som innehåller personlig förskrivarkod och arbetsplatskod.

Vårdgivaren ska tillse att Vårdgivarens arbetsplatskoder används på ett korrekt sätt, se Vårdgivarguiden.

Alla kontakter och all samverkan som Vårdgivaren har med läkemedelsföretag och medicinsktekniska företag ska följa de avtal och överenskommelser som har träffats av SLL med berörda intressentorganisationer, se Vårdgivarguiden.

Vårdgivare som avser att genomföra klinisk läkemedelsstudie ska senast i samband med ansökan till Läkemedelsverket/etikprövningsnämnd anmäla detta till Stockholms läns läkemedelskommitté samt ta kontakt med Stockholms regionala biobankscenter eller vederbörande ansvarig för biobankshantering av insamlade prover. Vårdgivaren ska försäkra sig om att resurser finns för fortsatt eller avslutande behandling efter det att studien upphört.

Mer information och instruktioner om Läkemedel finns på Vårdgivarguiden under området Läkemedel.

Vårdgivaren ska genomföra läkemedelsgenomgångar i enlighet med SLL:s riktlinjer, se Vårdgivarguiden.

Förskrivare av specialläkemedel är ansvarig för att bistå patientens husläkare vid läkemedelsgenomgång samt för kunskapsöverföring gällande förskrivna specialläkemedel.

1.10 Medicinsk service

Medicinsk service är patientbunden diagnostik och laboratorieanalyser utförda efter remiss. Tjänster som därmed avses är laboratoriemedicin, radiologi, klinisk fysiologi, klinisk neurofysiologi, gastrointestinal endoskopi, spermaprover, transfusionsmedicin och nuklearmedicin samt biobankshantering och vävnadsinrättning.

För nyttjande av medicinsk service där Vårdgivaren har hela kostnadsansvaret, ska Vårdgivaren välja leverantör som har avtal med SLL eller är ackrediterad av SWEDAC.

Beställaren äger rätt att granska Vårdgivarens förskrivning av medicinsk service.

Vid utfärdande av remiss avseende medicinsk service ska på remissen anges Kombikakod eller HSAID enligt Beställarens anvisningar för den egna Verksamheten som drivs enligt detta Avtal. Remiss till medicinsk service får endast utfärdas för patienter som vårdas i verksamhet som omfattas av detta Avtal.


16(16)

Kombikakod eller HSAID för någon annan verksamhet får inte användas, se Vårdgivarguiden.

1.11 Hjälpmedel och visst förbrukningsmaterial Vårdgivaren ska efter behovsbedömning förskriva hjälpmedel, förbrukningsmaterial eller näringsprodukter enligt SLL:s anvisningar, regler och beställningsrutiner, se Hjälpmedelsguiden via Vårdgivarguiden. Vårdgivaren ska vara väl förtrogen med aktuellt hjälpmedelsutbud, följa upp förskrivna hjälpmedel samt även i övrigt fullfölja sitt förskrivansvar. Vårdgivare som i sitt uppdrag har att förskriva bashjälpmedel för rörelsenedsättning mm ska tillhandahålla utrymme för utlämning och återtagning för denna typ av hjälpmedel.

Vårdgivaren ansvarar för att ta ut eventuell avgift av patienter/brukare för hjälpmedel enligt SLL:s beslut, se Vårdgivarguiden. Avgiften ska tillfalla Beställaren.

1.12 Jämlik och jämställd vård Vårdgivaren ska vid planerandet och utförandet av sitt uppdrag verka för att vården ska vara jämlik och jämställd i enlighet med landstingets policyer och program, se Vårdgivarguiden.

HSN 2017-0873 ADA 7626

Årlig uppföljning Bilaga 2 till Vårdavtal med BUP Stockholm SLSO om lokal barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård 2017 Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

1(10)

1 Årlig uppföljning I Allmänna villkor finns en generell beskrivning av Beställarens uppföljning. I detta dokument beskrivs den årliga uppföljningen av avtal inom detta vårdområde inklusive krav på manuell inrapportering.

Beställarens uppföljning tjänar flera syften:

• Uppföljning för analys och planering

• Uppföljning för kontroll (verifiera att vårdgivaren levererar enligt avtal)

• Uppföljning för dialog och utveckling

• Uppföljning som en del av styrningen (bland annat kopplat till målrelaterad ersättning)

Utformning av avtalsuppföljningen 1.1.1 Löpande uppföljning Beställaren följer fortlöpande vårdgivarens leverans av vårdtjänster i enlighet med avtalet. Vårdproduktionen stäms av i samband med faktureringen. Synpunkter från patienter och vårdgrannar tas emot och hanteras. Dialog som från tid till annan uppstår kring tolkningen av avtalet ger också input till avtalsuppföljningen.

1.1.2 Årlig sammanställning av uppgifter Årligen görs en sammanställning per avtal vilken bygger på Beställaren hämtar från register (beskrivs i matris med indikatorer och nyckeltal, se punkt 1.2) och på svar på frågor som hämtas in via WIM, se nedan. Den årliga sammanställningen återkopplas till vårdgivaren.

1.1.3 Uppföljningsmöten Utbytet av information via statistik och rapporter kompletteras med att Beställaren kallar till uppföljningsmöten. I allmänhet sker detta på vårdenheten/mottagningen.

HSN 2017-0873 ADA 7626


2(10)

Inom detta vårdområde avser Beställaren att initiera uppföljningsmöte minst en gång per år, vanligen i mars året efter uppföljningsperioden.

1.1.4 Fördjupad uppföljning I en del fall blir det aktuellt med en noggrannare granskning av hur vårdgivaren uppfyller villkoren i avtalet, så kallad fördjupad uppföljning. Denna beskrivs i Allmänna villkor.

Indikatorer och nyckeltal En matris med indikatorer och nyckeltal, publicerad på Vårdgivarguiden, beskriver underlaget för Beställarens uppföljning. Matrisen kan revideras av Beställaren årligen. Resultatet kommer att publiceras i LeverantörsUppföljningsDatabasen (LUD) och/eller på Uppföljningsportalen.

I avtalet – bilaga 3 Ersättningsvillkor, under punkten ”Målrelaterad ersättning”, redovisas hur målrelaterad ersättning beräknas och fördelas.

Vårdgivaren ansvarar för att kvalitetssäkra all data som rapporteras in till Beställaren.

Matris för indikatorer och nyckeltal (Uppföljningsplan)

Perspektiv VAD? Nyckeltal/ indikator

VARFÖR? Syfte med nyckel-talet/ indikatorn

HUR? Beskrivning av beräkning Datakälla

Uppdaterings-frekvens/ Mätperiod

VEM? Ansvarsfördelning vårdgivare/HSF

Lägsta nivå

Målrel. ers.

Kommentar

Prestationer – utförda

Vårdproduktion i förhållande till avtal och tidigare år

Följa vårdproduktionen i förhållande till avtal och föregående års utfall

VAL 1 jan – 31 dec Vårdgivare rapporterar till GVR. HSF tar fram data via bland annat VAL

Prestationer – utförda

Andel läkarbesök av samtliga fysiska besök.

Följa upp avtalets krav på andel läkarbesök.

1) VAL Månad Vårdgivare rapporterar till GVR. HSF sammanställer i LUD

Prestationer - åtgärder

Vårdåtgärd (KVÅ) XU 045 – Upprättande av samordnad individuell plan (SIP)

Följa upp avtalets Bilaga 1 specifik uppdragsbeskrivning p 3, om samordnad individuell plan

2) VAL 1 jan – 31 dec Vårdgivare rapporterar till GVR. HSF tar fram data i VAL

HSN 2017-0873 ADA 7626


3(10)

Prestationer - åtgärder

Vårdåtgärd (KVÅ) AU120 – Upprättande av strukturerad vård- och omsorgsplan/Vårdplan

Följa upp avtalets Bilaga 1 specifik uppdragsbeskrivning p 3, om vårdplan

3) VAL 1 jan – 31 dec Vårdgivare rapporterar till GVR. HSF tar fram data i VAL

Kvalitet - kunskapsbaserad och ändamålsenlig

Diagnosregistreringsgrad, andel diagnossatta läkarbesök av samtliga läkarbesök

Följa upp diagnossättningsgrad av läkarbesök. Uppgiften är obligatorisk till socialstyrelsens patientregister (PAR).

4) VAL Månad Vårdgivare rapporterar till GVR. HSF sammanställer i LUD

Kvalitet - patientfokuserad

Andel patienter som upplever sig delaktiga

Följa upp upplevelsen av delaktighet Om/när Nationell patientenkät genomförs

Vårdgivaren informerar om patientenkät. HSF och Vårdgivaren gör urval. HSF skickar ut och sammanställer.


Andel välinformerade patienter Följa upp upplevelsen av att vara välinformerad

Om/när Nationell patientenkät genomförs

Vårdgivaren informerar om patientenkät. HSF och Vårdgivaren gör urval. HSF skickar ut och sammanställer.


Andel som rekommenderar Vårdgivaren

Följa upp patienternas nöjdhet Om/när Nationell patientenkät genomförs

Vårdgivare rapporterar till GVR. HSF sammanställer i LUD informerar om patientenkät. HSF och Vårdgivaren gör urval. HSF skickar ut och sammanställer.

Kvalitet - i rimlig tid

Andel av de patienter som gjort ett första besök som väntat högst 30 dagar. Mäts enligt SKLs sätt att mäta sk Faktisk väntetid.

Följa upp väntetider till första besök 5) CVR 1 jan - 31 okt Vårdgivaren rapporterar till CVR. HSFs avstämning av målrealterad ersättning baseras på resultatet i SKLs databas SIGNE (som baseras på uppgifter från CVR)

90 %. Målrel.ersätt-ning


Andel patienter med beslut om fördjupad utredning som har påbörjat en sådan inom högst 90 dagar exkl. patientvald väntan och medicinskt-/särskilt orsakad väntan enligt SKLs sätt att mäta. Källa CVR.

Följa upp väntetider till utredning. 6) CVR 1 jan - 31 okt Vårdgivaren rapporterar till CVR. HSFs avstämning av målrelaterad ersättning baseras på resultatet som rapporteras i SKLs databas SIGNE (som baseras på uppgifter från CVR)

90 % Målrel.ersätt-ning

HSN 2017-0873 ADA 7626


4(10)

Beräkning av Indikatorer och Nyckeltal mm

1) Läkarbesök: Antalet fysiska besök för vårdgivare läkare (01-69)summeras och divideras med summan av besök. 2) Antalet SIP rapporterade som XU045 följs. 3) Antalet vårdplaner rapporterade so mAU120 följs. AU120 vård- och omsorgsplan är ett överordnat begrepp som används vid upprättande av

plan för vilket det inte finns en specifik kod ska AU120 användas vid upprättande av Vårdplan vid frivillig vård. Diagnosregistreringsgrad: 4) Antalet diagnossatta läkarbesök summeras och divideras med totala antalet läkarbesök. 5) Rapportering och beräkning av sk ”Faktisk väntetid ”, se vårdgivarguiden.se 6) Rapportering och beräkning av sk ”Faktisk väntetid ”, se vårdgivarguiden.se 7) Rapportering och beräkning av sk ”Faktisk väntetid ”, se vårdgivarguiden.se 8) Telefontillgänglighet: Se Vårdgivarguiden för metod och beräkning.

Uppgifter från register Uppgifter till avtalsuppföljningen hämtas av Beställaren från dataregister som Vårdgivaren ska rapportera till. Information om rapportering till register finns i bilagan Informationshantering.


Andel av de patienter som påbörjat åtgärd som väntat högst 30 dagar. Mäts enligt SKLs sätt att mäta sk Faktisk väntetid.

Följa upp väntetider till åtgärd 7) CVR 1 jan - 31 okt Vårdgivaren rapporterar till CVR.

Kvalitet – i rimlig tid

Telefontillgänglighet Följa upp telefontillgänglighet 8) Om och när landstingets t elefontillgänglighetsmätning genomförs

Månad År HSF publicerar i LUD

HSN 2017-0873 ADA 7626


5(10)

Inrapportering via WIM Uppgifter som inte kan inhämtas från register, men har sin grund i avtalet, rapporteras av Vårdgivaren till Beställaren via en Webbaserad InrapporteringsMall (WIM). Denna manuella inrapportering kan vara föranledd dels av Beställarens uppföljningsbehov, dels av olika statliga initiativ och överenskommelser som innebär att SLL ska rapportera in uppgifter.

Vårdgivaren ska årligen till Beställaren lämna svar på nedanstående frågor. Beställaren sänder ut frågeformulär i god tid före det att svaren ska lämnas. Rapporteringen sker genom en Webbaserad Inrapporteringsmall (WIM). Samtliga svar ska – där så är möjligt – redovisas könsuppdelat.

Frågor kan tillkomma bland annat utifrån årligen uppdaterade överenskommelser mellan staten och SKL. Vårdgivaren är skyldig att svara på dessa eventuellt tillkommande frågor.

Kunskapsbaserad vård

Kvalitetsindikator och mått Mätperiod Svarstid

Kvalitetsnivå för målrelaterad ersättning

Funktionsnivå 1 jan – 30 nov

15 dec

1) Ange antal och andel individer fr o m 4 år där psykosocial funktionsnivå bedömts med C-GAS före och efter avslutad behandling. Avser patienter som haft fler än 3 öv-besök och avslutat sin behandling under mätperioden.

95% bonus

2) Medelvärde vid första bedömning respektive vid avslutad kontakt. 3) Antal och andel patienter per intervall ≤30, 31-40, 41-50, 51-60, 61-70, 71-80, ≥81

Diagnos 1 jan – 30 nov

15 dec 95 % bonus

Ange antal och andel patienter som senast vid 4:e fysiska besöket under sin vårdepisod har ICD10-diagnos registrerad

HSN 2017-0873 ADA 7626


6(10)

Täljare: antalet patienter som under mätperioden har genomfört sitt fjärde besök och har en ICD10-diagnos registrerad senast på datumet för det fjärde besöket Nämnare: antalet patienter som under mätperioden har genomfört sitt fjärde besök Nationella kvalitetsregister 1 jan – 31

dec 28 feb

Ange täckningsgrad för Vårdgivarens rapportering till relevanta nationella psykiatriska kvalitetsregister. Täljare: antal inrapporterade patienter enligt resp kvalitetsregistrens målgrupp under mätperioden (uppgifter från kvalitetsregister.se, psykiatrikompassen.se) Nämnare: antal patienter enligt kvalitetsregistrens målgrupp inom vårdgivarens verksamhet under mätperioden.

Säker vård



Lex Maria 1 jan – 31 dec

28 feb

Ange antal anmälningar avseende Lex Maria och orsaker till dessa Suicidprevention

1 jan – 31 dec

28 feb

Har vårdgivaren dokumenterade riktlinjer inom verksamheten kring suicidriskbedömningar? Om ja beskriv hur vårdgivaren arbetar för att följa upp följsamheten till dessa.

4) Redovisa hur Vårdgivaren säkerställer att patienter med suicidrisk som uteblir från bokade besök följs upp.

HSN 2017-0873 ADA 7626


7(10)

Effektiv vård



Konsultationer 1 jan – 31 dec

28 feb

1. Ange antal konsultationstillfällen och antal verksamheter (mottagningar/centraler) till 1) Mödravårdscentraler MVC/Barnmorskemottagningar BMM 2) Barnavårdscentraler BVC 3) Ungdomsmottagningar UM

2. Redovisa namn på verksamhet/central och tidsperiod som MVC/BMM, BVC eller UM avsagt sig konsultationer.

Samverkan 1) Ange antal barn och unga (t o m 24 år) som har kontakt med barn-

och ungdomspsykiatrin och som har fått en SIP, samordnad individuell plan, upprättad

1) Enligt beställarens anvisningar

1) Enligt beställar

ens anvisnin

gar 2) Redovisa former för samverkan på strukturell nivå samt med vilka vårdgrannar /andra huvudmän

2-4) 1 jan-31 dec

2-4) 28 feb

3) Redovisa former för samverkan på konsultativ nivå samt med vilka 4)vårdgrannar /andra huvudmän

Personal 30 sep 15 okt Ange antal kliniskt verksam personal omräknat i motsvarande heltidstjänster den 30 september. Redovisningen delas upp i yrkesgrupper, anställda respektive inhyrd personal. Ange antal vakanser omräknat i heltidstjänster.

HSN 2017-0873 ADA 7626


8(10)

Redovisa former för samverkan på patientnivå samt med vilka vårdgrannar /andra huvudmän

Enligt SOSFS 2011:9 ska vårdgivaren utöva egenkontroll där av frågor nedan Nämn de tre (3) viktigaste källorna som används vid uppföljning och utvärdering av resultaten i er verksamhet. Nämn de viktigaste förbättringsåtgärder,(max tre (3) som har vidtagits utifrån uppföljningen och utvärderingen av er verksamhet enligt ovan

1jan-31dec 28 feb

Jämställd och jämlik vård



Hbt 1 jan – 31 dec

28 feb

1) Har Vårdgivaren dokumenterad handlingsplan för verksamhetens arbete med att utveckla bemötande, synliggörande och kompetens kring patienter med Hbt-identitet? Ja/Nej.

2) Har några åtgärder genomförts under året? Ja/Nej 3) Antal personer i verksamheten som genomfört webbutbildningen "Hbt-normer, kön och sexualitet" som finns tillgänglig på Lärtorget? 4) Antal personer totalt i verksamheten?

HSN 2017-0873 ADA 7626


9(10)

Patientfokuserad vård



HVB 1 jan – 31 dec

28 dec

1) Antal patienter och antal uppföljningstillfällen när det gäller patienter placerade vid Hem för vård eller boende där Stockholms läns landsting betalat del av vårddygnskostnaden.

2) Antal patienter och antal uppföljningstillfällen när det gäller patienter placerade vid Hem för vård eller boende, där Vårdgivaren tillhandahåller psykiatriska insatser men Stockholms läns landsting inte betalat del av vårddygnskostnaden.

Vårdplan 1 jan – 30 nov

15 dec 95% Målrel. ersättning

Antal och andel patienter som senast vid det 4:e fysiska besöket under sin vårdepisod har en skriftlig strukturerad vårdplan som har kommunicerats med patienten och patienten har erbjudits en kopia. Täljare: Antalet patienter som under mätperioden har genomfört sitt fjärde besök och har korrekt dokumenterad vårdplan senast på datumet för det fjärde besöket. Nämnare: Antalet patienter som under mätperioden har genomfört sitt fjärde besök.

Delaktighet Beskriv hur vårdgivaren säkerställer patienternas delaktighet.

1 jan – 31 dec

28 feb

HSN 2017-0873 ADA 7626


10(10)

Miljö

1 På grund av utvecklingen på drivmedelsmarknaden redogörs det inte här för exakt vilka olika bränslen som kommer att efterfrågas 2 Anställda med förskrivningsrätt innebär läkare (inklusive AT och ST) samt barnmorskor med förskrivningsrätt. Även barnmorskor utan förskrivningsrätt får inkluderas. Timanställda omfattas inte. Tidsbegränsade anställningar under 6 månader, tjänstlediga, föräldralediga och långtidssjuka får exkluderas i sammanställningen.



Miljöcertifikat 1 jan – 31 dec

Giltigt certifikat vite

Vårdgivare som är miljöcertifierade enligt ISO 14001 eller EMAS ansvarar för att Beställaren från certifieringsorganet digitalt erhåller information om certifikatet. Informationen ska innehålla verksamhetens organisationsnummer, enheternas respektive HSA-ID och adresser. Vårdgivaren ska digitalt förse certifieringsorganet med uppgifter. För mall och handledning se Vårdgivarguiden.

BUP Stockholm

1jan-31dec

Vårdgivaren ska årligen rapportera årsförbrukningen av drivmedel uppdelat per bränsle i enlighet med vad som efterfrågas vid den årliga uppföljningen1.

BUP Stockholm

1jan-31dec

31 jan

Hur många av de vid årets slut anställda inom sjukvårdande verksamheter (inklusive AT- och ST-anställd) har rätt att förskriva läkemedel? _____ personer. Hur många av dem har genomgått utbildningen ”läkemedels miljöpåverkan______?2

BUP Stockholm

1jan-31dec

31 jan

HSN 2017-0873

ADA 7626

AVTAL MED BUP STOCKHOLM, STOCKHOLMS LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE, OM LOKAL BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI 2017 ERSÄTTNINGSVILLKOR (BILAGA 3)

SIDA 1 AV 12

Ersättningsvillkor

1.1 Ersättningssystemet

Allmänt Ersättningssystemet består av två delar: dels beskrivningssystemet som be-skriver patientens kontakter med vården, dels ersättningsmodellen som omfattar Beställarens ersättningar till Vårdgivaren.

Vårdgivarens uppdrag som beskrivs i Specifik uppdragsbeskrivning utgör grunden för Vårdgivarens rätt att fakturera enligt detta Avtal.

1.2 Ersättningsmodellen

Produktionsrelaterad ersättning Beställaren ersätter enligt nedan Vårdgivaren för utförda prestationer åt patienter folkbokförda i Stockholms län som rapporteras enligt Beställarens krav och anvisningar enligt Avtalet. Ersättning för andra patienter se punkt ”Ersättningar för vård av personer ej folkbokförda i Stockholms län”.

Tjänst Ersättning per vikt

Produktionsrelaterad ersättning 717 kr/vikt 1,o

Beskrivning av ovanstående förtydligas i rapporteringsanvisning för Barn- och ungdomspsykiatri - rapporteringsanvisningar inkl. KVÅ, modell 111. Detta dokument finns tillgängligt på Vårdgivarguiden. Vårdgivaren ansva-rar för att hålla sig uppdaterad om innehållet i rapporteringsanvisningen.

Hantering av patientavgifter i ersättningsmodellen Vårdgivaren behåller de patientavgifter som patienterna betalar som en er-sättning utöver det som anges ovan. Vårdgivaren kompenseras inte för ute-bliven intäkt för patienter med frikort eller avgiftsbefriade. Vårdgivaren kompenseras inte för utebliven intäkt om betalning av avgiften uteblir av annan orsak.

Om SLL beslutar om ändrade patientavgifter ska övriga ersättningar från Beställaren till Vårdgivaren justeras på sådant sätt att Vårdgivarens totala ersättning enligt detta Avtal inte förändras till följd av förändringen av patientavgifter. Beställaren fastställer hur denna justering av ersättning-arna ska ske.

HSN 2017-0873

ADA 7626


SIDA 2 AV 12

Uppdragsrelaterad ersättning

Beställaren ersätter Vårdgivaren med en uppdragsrelaterad ersättning som utbetalas månadsvis med en tolftedel av årsbeloppet.

Om summa vikter för utförda och rapporterade besök mm under året un-derstiger summan totalt tilldelade totala vikter i öppenvård med mer än fyra procent (4 %) reduceras den uppdragsrelaterade ersättningen med motsvarande del.

Uppdrag Ersättning per år (kr

VO Nordost 46 181 779

VO Nordväst 57 548 004

VO Sydost 46 953 725

VO Sydväst 42 005 277

Tot BUP lokal öppenvård 192 688 784

Tilläggsersättning

Tolk, utredning, ny patient Beställaren ersätter Vårdgivaren för utförda och registrerade produkter när tolk används med en tilläggsersättning. Besök med mera med tolk har 50 % högre vikt, denna vikt ligger utöver summan av tilldelade totala vikter (se Prisbilaga). Tilläggsersättningen för tolk är 50 % av den rörliga ersätt-ningen för respektive produkt med undantag för tilläggsersättning för ut-redning normal respektive omfattande och ny patient. Tilläggsersättning för både utredning normal och omfattande faktureras Beställaren efter att utredningen är registrerad som avslutad och utgör ett tilläggsbelopp utöver besöksersättningen. Denna vikt ligger inom summan av tilldelade vikter. Tilläggsersättning utgår för ny patient, denna vikt ligger inom summan av tilldelade vikter. Ny patient definieras när en patient inte varit aktuell på 12 månader per uppdragsID.

Målrelaterad ersättning

Den målrelaterade ersättningen omfattar såväl kvalitetsrelaterad ersättning som viten för ej uppnådda mål.

Utbetalning och kvittering

Målrelaterad ersättning beräknas av Beställaren utifrån de underlag Vårdgi-varen rapporterat in.

HSN 2017-0873

ADA 7626


SIDA 3 AV 12

Beställaren äger rätt att kvitta vite mot ersättning till Vårdgivare för utförda tjänster vid kommande utbetalningar.

Vite för processer och aktiviteter

Vite för bristande inrapportering Om Vårdgivaren inte rapporterar till Beställaren enligt bilagorna Årlig upp-följning och Informationshantering i Avtalet innehåller Beställaren 5 pro-cent av på varje faktura fakturerat belopp från och med den månad rappor-teringen uteblir fram till dess att rapporteringen sker. Beställaren återbeta-lar då 80 procent av det innehållna beloppet.

Miljö Om miljöcertifikat eller miljödiplomering saknas enligt de krav som anges i specifik uppdragsbeskrivning ska Vårdgivaren erlägga vite motsvarande 0,5 procent av den årliga ersättning som Beställaren för detta Avtal utbetalat till Vårdgivaren. Vite faktureras efterföljande år.

Kvalitetsrelaterad ersättning

Allmänt Vårdgivaren ska för full ersättning enligt detta avtal uppnå angivna målni-våer för kvalitetsindikatorer. Om angivna nivåer inte uppnås görs ett avdrag för den del av redan utbetald ersättning som är relaterad till resp kvalitets-indikator. Avdraget beräknas – om inte annat anges – per kalenderår. Av-stämning sker i december Uppföljning av kvalitetsindikatorer sker på mot-tagningsnivå och ersättningen beräknas per mottagning i förhållande till befolkningsandel.

Kvalitetsrelaterad ersättning

Underlag för beräkning av den kvalitetsrelaterade ersättningen uppgår till 3 procent av den totala ersättningen enligt punkt 2.1 och 2.2 (ej 2.2.1) ovan.

HSN 2017-0873

ADA 7626


SIDA 4 AV 12

Kvalitetsindikator Målnivå T otalt VO NO VO NV VO SO VO SV90% och över full ersättning

90% och över full ersättning


90-94% halv ersättning

Under 90% igen ersättning


7 5-84% halv ersättning

Under 7 5% igen ersättning

90% och över full ersättning85-89% halv ersättning

Under 85% igen ersättning

Sum m a 11 561 327 2 770 907 3 452 880 2 817 223 2 520 317

Andel patienter med beslut om en första bedömning inom specialiserad barn- och ungdomspsy kiatri som fått en första bedömning inom högst 30 dagar exkl PVV och MoV enligt SKLs sätt att mäta. Källa CVR

1 926 888 461 818 575 480 469 537

Andel patienter med beslut om fördjupad utredning som har påbörjat en sådan inom högst 90 dagar exkl. patientvald väntan och medicinskt-/särskilt orsakad väntan enligt SKLs sätt att mäta. Källa CVR.

1 926 888

461 818 575 480 469 537

Andel och antal patienter som v id det 4:e fy siska besöket under sin vårdepisod har en skriftlig strukturerad vårdplan (AU 120) som har kommunicerats med patienten och patienten har erbjudits en kopia. WIM

1 926 888 461 818 575 480 469 537

469 537

461 818 575 480 469 537

Andel patienter där psy kosocial funktionsnivå bedömts före och efter avslutad behandling (t ex C-GAS)

1 926 888 461 818 575 480 469 537

Antal registrerade SIP (XU045). WIM 1 926 888 461 818 575 480

Andel och antal patienter som v id 4:e fy siska besöket under sin vårdepisod har ICD10-diagnos registrerad. WIM

1 926 888

420 053

420 053

420 053

420 053

420 053

420 053

HSN 2017-0873

ADA 7626


SIDA 5 AV 12

Särskilda uppdrag

Uppdrag Ersättning

ST-läkare 28 038 per månad

Stimulansersättning för sjuksköterskor som startar resp avslutar en vidareutbildning inom psykiatrisk specialistutbildning med kandidat eller magisterexamen. 100 000 kr då utbildningen startar och 100 000 kr då ut-bildningen fullgjorts, högst 100 000 kr per vi-dareutbildad sjuksköterska och år.

100 000 per år

Ersättning kr/år

Verksamhetsområde NordostSamordningsuppdrag remissgrupper 546 069

Verksamhetsområde NordvästSamordningsuppdrag remissgrupper 543 932Tilläggsersättning MVC/BVC innerstadseffekt 233 637Spädbarnsverksamhet i samarbete med Järfälla kommun 183 913

Verksamhetsområde Sydost

Samordningsuppdrag remissgrupper 327 619Tilläggsersättning för MVC/BVC innerstadseffekt 292 045

Verksamhetsområde SydvästSamordningsuppdrag remissgrupper 436 833Mottagning för unga 1 635 459

Övergripande Övergripande utveckling, samverkan och utbildning 19 021 190BUP.se - Svarstjänst för allmänheten 1 632 000

Summa 24 852 698

HSN 2017-0873

ADA 7626


SIDA 6 AV 12

Ersättningar för vård av personer ej folkbokförda i Stockholms län

Vård av asylsökande med flera och personer som saknar nödvändiga tillstånd

Ersättning för vård av asylsökande med flera och personer som saknar nöd-vändiga tillstånd att vistas i Sverige faktureras Beställaren i särskild ord-ning, se Vårdgivarguiden. I gruppen asylsökande med flera ingår även för-varstagna som vistas i Migrationsverkets förvar, de som beviljats tillfälligt skydd och deras anhöriga samt ytterligare grupper som regeringen beslutar om.

Utomlänspatienter Vårdgivaren fakturerar själv andra landsting för utomlänspatienter.

Patienter från andra länder För patienter från andra länder varierar betalningsansvaret beroende på bland annat bosättningsland. Regler för patientavgifter och ersättningsni-vårer för dessa patientkategorier framgår av avgiftshandboken och turist-handboken, se Vårdgivarguiden.

För patienter från andra länder fakturerar Vårdgivaren i särskild ordning, se Vårdgivarguiden.

Vårdgivaren ska fakturera Försäkringskassan direkt.

1.3 Ersättningstak Taket omfattar vård av patienter folkbokförda i Stockholms län. Om summa av tilldelade totala vikter för öppenvård för utförda och regi-strerade pro-dukter under året överstiger summan av i Prisbilagan tillde-lade totala vikter för öppen-vård, reduceras ersättningen per produkt i öp-penvård med vikt 1,0 med 90 % för de utförda och registrerade produkter som överstiger summan av i Prisbilagan tilldelade totala vikter i öppenvård.

1.4 Patientavgifter

Betalning av patientavgifter Vårdgivaren ska av patienter som behandlas enligt detta Avtal ta ut patient-avgift med de belopp som SLL beslutat. Uppgift om patientavgifterna finns tillgängliga i SLL:s patientavgiftshandbok, se Vårdgivarguiden.

Patientavgifter ska kunna betalas kontant, med betalkort eller mot faktura.

Beställaren ersätter inte Vårdgivaren för uteblivna patientavgifter.

Patientavgifter för hjälpmedel Vårdgivaren ska debitera patienter för hjälpmedel enligt av Beställaren fast-ställda avgifter se Vårdgivarguiden. De patientavgifter patienter betalar för hjälpmedel tillfaller i sin helhet Beställaren.

http://www.vardgivarguiden.se/patientadministration/patientavgifter/

HSN 2017-0873

ADA 7626


SIDA 7 AV 12

Patientavgifter för besök inom medicinsk service Vårdgivaren ska debitera patienter för besök inom medicinsk service enligt av Beställaren fastställda avgifter se Vårdgivarguiden. De patientavgifter patienter betalar för besök inom medicinsk service tillfaller i sin helhet Beställaren.

1.5 Kostnadsansvar

Vårdgivarens kostnadsansvar Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader som är förenade med Åtagan-det, med de preciseringar och undantag som anges nedan.

Medicinsk service Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader för medicinsk service som ut-förs inom Uppdraget.

Lokaler, utrustning och försörjningstjänster inklusive informationsförsörjning

Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader som är relaterade till de loka-ler, den utrustning, de försörjningstjänster och den informationsförsörjning som behövs för uppdragets utförande.

Kostnadsansvar för receptförskrivna läkemedel BUP Stockholm har ett ansvar för 50% av kostnaden för förskrivna läkeme-del i öppenvård, såväl bas som specialmedel.

BUP Stockholm fakturerar Beställaren månadsvis med 1/12 av: 22 602 000 kr

Vid förlängning av avtalet kommer beloppet att justeras.

Vårdgivaren kan faktureras med högst 110 % och lägst 90 % av kronor av

ovanstående belopp.

Beställaren vidarefakturerar Vårdgivaren med 50 % av från Apoteket Ser-

vice AB totalt fakturerat belopp för de läkemedel som förskrivits från och

med 2017-01-01.

Hjälpmedel Vissa behandlingshjälpmedel som förskrivs till brukare i hemmet bekostas av Vårdgivaren, se Hjälpmedelsguiden, behandlingshjälpmedel via Vårdgi-varguiden.

Beställaren bekostar övriga hjälpmedel som förskrivs enligt SLL:s anvis-ningar och regler, se Hjälpmedelsguiden via Vårdgivarguiden.

Tolkar Beställaren ansvarar för kostnaden för språktolk och tolk för döva, döv-blinda och hörselskadade vid patientkontakt när tolktjänst som har avtal med SLL anlitas. Om annan tolktjänst används ansvarar Vårdgivaren för kostnaden.

http://www.vardgivarguiden.se/avtaluppdrag/it-stod-och-e-tjanster/e-tjanster-och-system-a-o/beslutsstod/hjalpmedelsguiden/

HSN 2017-0873

ADA 7626


SIDA 8 AV 12

Sjukresor Beställaren ansvarar för kostnaderna för sjukresor om leverantör som SLL har avtal med anlitas se Vårdgivarguiden.

1.6 Utbildningsåtaganden Beställaren ersätter Vårdgivaren för utbildningsplatser som denne tillhan-dahåller vård- och medicinstuderande med av SLL fastställd ersättning, se Vårdgivarguiden.

1.7 Fakturering

Utformning av faktura Från den registrering av vårdhändelser som Vårdgivaren gör till Beställa-rens databaser sammanställer Beställaren ett faktureringsunderlag. Faktu-reringsunderlaget kan även innehålla särskilda tillägg enligt uppdraget.

Vårdgivaren ska kontrollera och godkänna detta underlag, varefter utbetal-ning sker.

Beställaren betalar endast för utförd vård som rapporterats till Beställarens databaser enligt Beställarens anvisningar samt för uppdragsrelaterade er-sättningar och särskilda ersättningar enligt detta Avtal.

På fakturan samlas samtliga poster som ska faktureras enligt detta Avtal. Undantag från detta är ersättning för vård av personer ej folkbokförda i Stockholms län enligt punkt 1.2.6 som faktureras enligt särskilda rutiner, se Vårdgivarguiden.

Beställaren äger rätt att kvitta för mycket utbetald ersättning mot ersätt-ning till Vårdgivare för utförda tjänster vid kommande utbetalningar.

Faktureringsperiod Fakturering sker månadsvis i efterskott.

Ersättningar som utgår med ett fastställt årsbelopp faktureras månadsvis i efterskott med en tolftedel av årsbeloppet.

Faktureringsadress Faktura ska sändas till adress Beställaren anger, se Vårdgivarguiden.

Invändningar mot faktura Invändningar mot fakturan ska ske skriftligen senast tre månader efter mottagandet för att beaktas. Reglering av felaktigt fakturerat belopp ska ske inom 30 dagar efter det att parterna enats om att korrigering ska ske.

Beställaren har rätt att begära rättelse av felaktigt fakturerat belopp även efter denna tremånadersperiod.

1.8 Betalningsvillkor Betalning sker mot faktura på första tillgängliga bankdag 30 kalenderdagar efter fakturadatum. Om fakturans faktiska ankomstdatum är mer än fem kalenderdagar efter fakturadatum äger Beställaren rätt att förlänga tiden för betalning med motsvarande antal dagar.

HSN 2017-0873

ADA 7626


SIDA 9 AV 12

Vårdgivaren har inte rätt att ta ut faktureringsavgift, andra avgifter eller pristillägg som inte framgår av detta Avtal.

Ersättning utbetalas endast till Vårdgivare som är godkänd för F-skatt.

Rätten till ersättning har förfallit om kravet inte har fakturerats – eller om vårdhändelsen inte rapporterats korrekt till Beställarens databaser – inom tre månader efter det att det som är ersättningsberättigat utförts. Detta för-hållande påverkas inte av Avtalets stycke om parts rätt att vid senare till-fälle påtala rättighet.

Dröjsmål Betalningsmottagande part äger vid försenad betalning rätt att ta ut dröjsmålsränta enligt gällande räntelag.

1.9 Volymer Antal patienter är beräknat utifrån den genomsnittliga andelen av befolk-ningen som besöker lokal öppenvård. Andelen patienter kan variera något mellan mottagningar och områden beroende på befolkningsstruktur, områ-dets samlade resurser för barn och ungdomar mm.

1.10 UppdragsID Alla avtal registreras i ADA. Vårdgivarens ADA-nummer skall alltid anges vid fakturering. Presterade vårdtjänster skall registreras på nedanstående kombikakoder och ersättningen utfaller endast på dessa koder. Om vårdgi-varen under avtalsperioden gör förändringar på sina kombikakoder skall detta skriftligen anmälas till Beställaren för att ersättning skall utbetalas på de nya koderna.

Upp-drags-ID

Kombika Lokal öppenvård BUP-divisionen

Verksamhetsområde Nordost - lokal mottagning

7072 15428 931 102 BUP Danderyd

7092 15425 931 101 BUP Täby

7087 15420 931 101 BUP Sollentuna

VO Nordost VO Nordväst VO Sy dost VO Sy dväst T ot BUP-div

Totalt antal v ikter, beställda voly mer 64 410 80 262 65 486 58 585 268 7 43

HSN 2017-0873

ADA 7626


SIDA 10 AV 12

Verksamhetsområde Nordväst – lokal mottagning

7078 15408 931 101 BUP Jakobsberg

7088 15421 931 101 BUP Solna

7071 15426 931 103 BUP Brommaplan

7081 15410 931 101 BUP Kungsholmen

Verksamhetsområde Sydost – lokal mot-tagning

7075 15403 931 102 BUP Globen

7074 15407 931 101 BUP Farsta

5321 15407 931 102 Utv psykiatrisk enhet SO

9860 15414 931 103 BUP Ektorp,

Verksamhetsområde Sydväst – lokal mot-tagning

7086 15419 931 101 BUP Skärholmen

9862 15406 931 101 BUP Huddinge

9863 15423 931 101 BUP Södertälje

HSN 2017-0873

ADA 7626


SIDA 11 AV 12

1.11 Sammanfattande specifikation över ersättningar enligt detta avtal år 2017

Del Belopp kr Kommentar

Särskilda ersättningar enl p 2.4 24 852 698 Faktureras med 1/12 per månad

TOTALT ordinarie avtal

Målrelaterad kvalitetsersättning enl p 2.3 11 686 077Maximalt avdrag på ersättningen om kvalitetsmål ej uppnås. Regleras vid årets slut.

Ersättning vid 100% utförda av beställd volym. Faktureras per månad enligt utförda och registrerade prestationer.

Uppdragsrelaterad ersättning enl p 2.2 192 688 784 Faktureras med 1/12 per månad.

410 230 266 Vid 100 % utförda beställda volymer,

Produktionsrelaterad ersättning enl p 2.1 192 688 784

HSN 2017-0873

ADA 7626


SIDA 12 AV 12

1.12 Produkt – och prislista 2017

kod Produktvikt i lokal öppenvård

rörligt pris (kr)

29B01 Mottagningsbesök, ej läkare 1,0 71729B02 Mottagningsbesök, läkare 1,6 1 14729B25 Teambesök 1,8 1 29129B03 Familjesamtal (en behandlare) 1,5 1 07629B04 Familjesamtal (flera behandlare) 2,0 1 43429B30 Hembesök/besök på annan plats 2,0 1 43429B07 Gruppbesök 0,7 50229B24 Gruppteambesök 1,0 71729B08 Dagvård/längre behandling 4,0 2 86829B09 Nätverkssamtal med patient 2,0 1 43429B10 Tjänstemannamöte 1,5 1 07629B11 Utredning, normal 8,0 5 73629B12 Utredning, omfattande 12,0 8 60429B23 Telefonsamtal 0,1 7229B26 Telefonsamtal BCFPI 1,0 71729B13 Mottagningsbesök, ej läkare, tolk 0,5 35929B14 Mottagningsbesök, läkare, tolk 0,8 57429B28 Teambesök, tolk 0,9 64529B15 Familjesamtal (en behandlare) tolk 0,8 574

29B16 Familjesamtal (flera behandlare) tolk 1,0 717

29B29 Hembesök/besök på annan plats tolk 1,0 717

29B19 Gruppbesök tolk 0,4 28729B27 Gruppteambesök tolk 0,5 35929B20 Dagvård/längre behandling tolk 2,0 1 43429B21 Nätverkssamtal med patient tolk 1,0 71729B22 Ny patient 2,0 1 434

Produkter och vikter för BUP-divisionen from 2017-01-01

AVTAL BUP SLSO 2017 HSN 2017-0799 HSN 2017-0873 BILAGA 4 - INFORMATIONSHANTERING

SIDA 1 AV 12

Informationshantering

1 Inledning Denna bilaga beskriver Beställarens krav på e-tjänster1 och IT-system2 som vårdgivaren ska vara ansluten till för rapportering.

Beställaren äger rätt att ändra, lägga till eller ta bort de krav på informat-ionsanvändning och rapportering som beskrivs i denna bilaga. Om Beställa-ren ändrar kraven kommer Beställaren meddela Vårdgivaren om detta inom skälig tid.

2 Informationssäkerhet Vårdgivaren ska skydda sin information mot otillbörlig åtkomst och förstö-relse i enlighet med gällande lagar, förordningar och föreskrifter. Hur skyd-det genomförs ska dokumenteras. Vårdgivaren ska på begäran kunna upp-visa denna dokumentation för Beställaren.

Vårdgivaren ska följa SLL:s gällande riktlinjer för informationssäkerhet, se Vårdgivarguiden.

3 Personuppgiftsbehandling All hantering av personuppgifter ska ske i enlighet med Personuppgiftsla-gen och Patientdatalagen.

I Avtalet gäller följande

• Personuppgifter är all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet.

• Personuppgiftsansvarig är den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålet med och medlen för behandlingen av personuppgifter.

• Personuppgiftsbiträde är den som behandlar personuppgifter för den personansvariges räkning.

• Behandling är varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter vare sig det sker på automatisk väg eller ej.

1 Med e-tjänst avses i detta sammanhang en tjänst som innefattar en eller flera funktioner som in-formationstekniken kan erbjuda och utföra för en människa eller åt ett annat tekniskt IT-sy-stem/e-tjänst. Det kan till exempel vara en tjänst där en patients vårdtillfälle bokas eller en filö-verföring görs mellan två programvaror/system. E-tjänst utgör en del av en IT-plattform där flera olika tjänster samutnyttjar plattformens behörighetskontroll, notifiering, loggning, kommunikat-ionstjänster med mera. 2 Med IT-system avses i detta sammanhang ett antal komponenter som tillsammans samverkar för ett gemensamt mål. Varje IT-system erbjuder funktioner, däribland nödvändiga basfunktioner för ett fungerande system såsom loggning, databashantering, kommunikation, behörighetskon-troll, notifiering, etc.


SIDA 2 AV 12

• Den personuppgiftsansvarige har ansvar för att all behandling av personuppgifter sker i enlighet med personuppgiftslagen och pati-entdatalagen.

• Personuppgiftsbiträdet åtar sig att endast behandla personuppgifter som personuppgiftslagen medger. Behandling sker i enlighet med den personuppgiftsansvariges instruktioner, styrdokument och träf-fade överenskommelser.

• Beställaren åtar sig att vara personuppgiftsbiträde i de gemen-samma lagringar Beställaren anvisar att Vårdgivaren ska delta i inom ramen för Avtalet.

• All vidareförmedling av erhållet registerutdrag rörande personupp-gifter är förbjudet.

• Personuppgiftsbiträdet ska vidta lämpliga tekniska och organisato-riska åtgärder för att skydda de personuppgifter som behandlas på den personuppgiftsansvariges vägnar i enlighet med 31 § i person-uppgiftslagen.

• Personuppgiftsbiträdet ska informera den personuppgiftsansvarige om vilka åtgärder som vidtagits. Om ytterligare åtgärder behövs ska biträdet informeras om detta.

• Sammanställningen kan utgöra den personuppgiftsansvariges in-struktion vad gäller säkerhetskrav.

• Personuppgiftsbiträdet ska vara beredd att följa beslut från tillsyns-myndigheter vad avser säkerhetskrav.

• Personuppgiftsbiträdet ska tillåta de inspektioner som genomförs av tillsynsmyndigheter eller annan berörd part enligt lagens krav för upprätthållandet av korrekt behandling av personuppgifter.

• Vid upphörande av personuppgiftsbiträdets behandling av person-uppgifter ska biträdet återlämna all data som innehåller personupp-gifter på samtliga media som den är fixerad på.

• För vidare information och krav, se Vårdgivarguiden.


SIDA 3 AV 12

4 Beskrivningssystemet

4.1 Allmänt Beskrivningssystemet baseras i första hand på det nationella beskrivnings-systemet som utvecklas av Socialstyrelsen. Vissa avsteg och komplette-ringar görs som anpassningar till Uppdraget. All vård som utförs enligt Av-talet ska beskrivas enligt beskrivningssystemet. För ytterligare information, se Vårdgivarguiden.

4.2 Verksamhetsdata

4.2.1 Termer För information om termer och begrepp, se Vårdgivarguiden.

4.2.2 Primär klassificering Utförd hälso- och sjukvård ska beskrivas med diagnoser och åtgärder, så kallad primär klassificering. För diagnoser ska Internationell statistisk klas-sifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem – systematisk förteck-ning (ICD-10-SE) användas och för åtgärder Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ). Information om klassificering av diagnoser och åtgärder, se Vårdgi-varguiden.

4.3 Regelverk för verksamhetsdata Vårdgivaren ska registrera patienternas vårdkontakter i enlighet med Be-ställarens regelverk, se Vårdgivarguiden.

Vårdgivaren ska tillämpa och anpassa sig efter eventuella förändringar i de av Beställaren tillämpade regelverken för verksamhetsdata.

Vårdgivaren ska leverera verksamhetsdata enligt beställarens anvisningar. Beställaren ansvarar för att vidarebefordra informationen enligt lagar och förordningar till andra myndigheter.

5 E-tjänster och IT-system

5.1 Allmänt SLL:s e-tjänster och IT-system kan delas in i följande fyra övergripande områden:

• Invånartjänster: Information och tjänster för invånare.

• Vårdinformation och beslutsstöd: Information och tjänster för hälso- och sjukvården. Informationen tillhandahålls till vården som beslutsstöd.

• Ekonomi och uppföljning: Information och system för rappor-tering och fakturering.


SIDA 4 AV 12

• Infrastruktur: ”Vägar och broar” för informationsutbyte mellan vårdens olika aktörer.

För mer information om SLL:s e-tjänster och IT-system, se Vårdgivar-guiden.

6 2016 års krav på informationsanvändning och rapportering

I tabell 1 till 4 nedan beskrivs SLL:s e-tjänster och IT-system som tillämpas inom SLL 2016 och 2016 års krav på informationsanvändning och rappor-tering som Vårdgivaren ska uppfylla.

6.1 Tabell 1 Invånartjänster

E-tjänst Beskrivning av e-tjänst Krav på Vårdgivaren Innehåller gemensam lagring

1177 Vårdguidens e-tjänster (tidigare Mina vårdkontakter)

1177 Vårdguidens e-tjänster är invå-narnas ingång för att få tillgång till e-tjänster.

Vårdgivaren ska via anslutning till 1177 Vårdguidens e-tjänster tillhan-dahålla följande tjänster till invå-nare:

• Av/Omboka tid

• Beställa tid

• Begära intyg

• Beställa journalkopia

• Förnya recept

6.2 Tabell 2 Vårdinformation och beslutstöd

E-tjänst/IT-system] Beskrivning av e-tjänst/

Beställningsportalen

Beställningsportalen är ett f hjälpmedel. I Beställningsp ions- och kognitionshinder diabetes samt närings-, förb

Beställningssystem för läkemedel Systemet används för att be viss patient eller så avser be


SIDA 5 AV 12


Elektroniskt journalsystem

Elektroniskt journalsystem entrelaterad information.

E-recept E-recept är en tjänst vid för tek.

Finns även en tilläggstjänst het bland annat eftersom fö kulera inaktuella e-recept.

E-sjukintyg E-sjukintyg är en tjänst som ringskassan samt ger möjlig säkringskassan.

EQ5D Ett system där patienten gö ling för att följa upp utfall a

Janusinfo Janusinfo www.janusinfo.se vare. Webbplatsen är även i

Läkemedelsförteckningen I Läkemedelsförteckningen som förskrivit dessa) som p derna. Syftet med Läkemed tade läkemedel.

Tjänsten kräver stark auten

Läkemedel och amning Tjänsten läkemedel och am och generella rekommendat modern genomgår läkemed rad litteratur, handböcker i tjänsten Janusfönster, via tj

Läkemedel och fosterpåverkan

Tjänsten ”Läkemedel och fo olika läkemedels eventuella av läkemedelsexponering u analyser av det svenska Med ten är tillgänglig via tjänste

Nationell Patientöversikt (NPÖ) NPÖ är en del i sammanhål journalinformation från olik underlag för diagnos och be

http://www.janusinfo.se/


SIDA 6 AV 12


Ett viktigt syfte med NPÖ ä

Psykiatristöd Webbplatsen www.psykiatr i länet. Innehållet baseras p Nationella riktlinjer.

Sjukresesystemet Sjukresesystemet är SLL:s s

Sfinx Interaktionstjänsten Sfinx a medel en patient ordinerats lan läkemedel och vissa nat via tjänsten Janusfönster, e

Svensk Informationsdatabas för Läkemedel (”SIL”) I SIL samlas och kvalitetssä

Vårdgivarguiden Vårdgivarguiden är vårdgiv styrdokument för vårdgivar

VISS VISS - Vårdinformation Sto ministrativ information, i fö vårdnadsprogram som stöd och vårdgivare.

www.viss.nu

WebCare WebCare är ett IT-stöd för s och kommuner. Genom We kommer i enlighet med lage sjukvård (”Betalningsansva

http://www.psykiatrist%C3%B6d.se/


SIDA 7 AV 12

6.3 Tabell 3 Ekonomi och uppföljning

Namn e-tjänst/IT-sy-stem

Beskrivning av e-tjänst/IT-sy-stem

Krav på Vårdgivaren Innehåller gemensam lagring

Centralt väntetidsregis-ter (”CVR”)

CVR är Beställarens system för upp-följning av väntetider för väntande patienter.

Vårdgivaren ska en gång per dygn med filöverföring rapportera vän-tande patienter.

X

Faktureringsunderlag läkemedel, FUL

FUL är ett system där Vårdgivaren kan granska och kontrollera kostna-der för läkemedel som Vårdgivaren har betalningsansvar för.

Vårdgivaren ska granska och kon-trollera kostnader för läkemedel i FUL.

Faktureringsunderlag medicinsk service, FUMS

FUMS är ett system där Vårdgivaren kan granska och kontrollera kostna-der för medicinsk service som Vård-givaren har betalningsansvar för.

Vårdgivaren ska granska och kon-trollera kostnader för medicinsk ser-vice i FUMS.

Gemensamt vårdregis-ter (”GVR”)

GVR är Beställarens gemensamma vårdregister med verksamhets- och prestationsinformation samt diagno-ser, åtgärder och kontaktorsaker. In-formation från GVR används bland annat för framtagning av underlag för utbetalning och uppföljning av vården.

Vårdgivaren ska antingen ha en on-line-överföring av data eller göra en uppdatering av data en gång per dygn via filöverföring till GVR.

X

Hej HEJ framställer ett fakturaunderlag sorterat efter vårdgivarens behov.

Systemet uppdateras dagligen, varför vårdgivaren lätt kan kontrollera att underlaget som skickats till GVR är korrekt och vid behov göra rättningar före månadsslutet då månadens fak-tureringsunderlag framställs.

Vårdgivaren ska via ett webbgräns-snitt ta del av faktureringsunderlaget från HEJ. Underlaget kan också tas ut som fil.

Janus läkemedelssta-tistik

Gemensam uppföljningsplattform för läkemedel.

Vårdgivaren ska genom regelbunden aktiv uppföljning av den egna verk-samheten förbättra sin läkemedels-användning.

Nationella kvalitetsre-gister

Register dit Vårdgivaren rapporterar patientuppgifter som diagnos, be-handlingsåtgärd och resultat. Regist-ren syftar till att öka kvaliteten i vår-den och ge möjlighet till jämförelser med andra Vårdgivare.

De kvalitetsregister Vårdgivaren ska rapportera till finns angivna i Upp-draget.

X


SIDA 8 AV 12

Namn e-tjänst/IT-sy-stem



Rapp Rapp är en webbaserad tjänst för in-rapportering av vårdhändelser till GVR som ett alternativ till överföring från patientadministrativt system.

Vårdgivaren har möjlighet att an-vända Rapp.

Utbudstjänst SLL Utbudstjänst SLL är ett system som används av vårdgivare för att regi-strera prognostiserad väntetid för åt-gärder och mottagningsbesök. In-formationen i Utbudstjänst SLL an-vänds både av patienter och remit-tenter för att se väntetider hos olika vårdgivare. Informationen visas på 1177.se och Vårdgivarguiden.

Vårdgivaren ska rapportera aktuell väntetidsprognos enligt Beställarens anvisningar, se Vårdgivarguiden.

Vårdfaktura Vårdfaktura är ett webbaserat system där Vårdgivaren kan kontrollera och godkänna fakturor baserade på vård som har rapporterats till Beställaren i andra system eller tjänster.

Vårdgivaren ska använda Vårdfak-tura för att godkänna fakturor.

6.4 Tabell 4 Infrastruktur

Namn e-tjänst/IT-system



EK SLL:s elektroniska katalog (”EK”)

EK är en katalogtjänst för SLL som innehåller information om personer, funktioner och organisatoriska en-heter för den vård Beställaren finan-sierar. Information från EK används bland annat för behörighetsadminist-ration med e-tjänstekort. Dessutom hämtas information från EK för att användas på Vårdguiden (adress, te-lefonnummer, typ av vård med mera) och Mina vårdkontakter. EK utbyter i sin tur information med katalogtjänsten HSA. HSA är en nat-ionell informationskälla för kvalitets-säkrade uppgifter om personer, en-heter och funktioner.

EK. Se Vårdgivarguiden för fullstän-diga anvisningar av informationsob-jekt som ska rapporteras in.

X

E-tjänstekort/SITHS-certifikat

SITHS är en nationell säkerhetslös-ning som förvaltas av SKL genom

Vårdgivaren ska använda eTjänste-kort för att tillse att åtkomst till IT-


SIDA 9 AV 12

Namn e-tjänst/IT-system



Inera AB. SLL har valt namnet eTjänstekort - ett kort som följer den nationella SITHS-standarden. eTjänstekortet är en förutsättning för att kunna dela elektronisk informat-ion mellan vårdens alla aktörer på ett effektivt och säkert sätt. Till kor-tet är det också möjligt att knyta yt-terligare användningsområden.

system och eTjänster samt inloggning till dessa sker på ett säkert sätt. Vårdgivaren ska hantera eTjänstekort med SITHS-certifikat enligt SITHS RA-policy. Vårdgivaren väljer fritt le-verantör av eTjänstekort men kortut-givaren måste vara godkänd av Inera AB. All vårdpersonal hos Vårdgivaren ska ha ett eTjänstekort.

Kodservern Kodservern är en tjänst som innehål-ler tabeller med koder och klassifi-kationer som används inom vård och omsorg. Exempel på koder och klassifikat-ioner inom Kodservern är: besöks-klassificering, läkemedelskoder, verksamhetsform och diagnoser.

Vårdgivaren ska använda Kodser-verns tabeller för att säkerställa att korrekt information registreras och rapporteras till Beställarens system.

Personuppgiftsregister (”PU”)

PU är ett personregister över boende i Stockholms län och Gotland. PU in-nehåller folkbokföringsuppgifter.

Vårdgivaren ska i samband med regi-strering av patienter kontrollera alla personnummer/reservnummer mot PU för att säkerställa patientens identitet.

SLLNet SLLNet är SLL:s gemensamma kom-munikationsnät. Beställaren bekostar Vårdgivarens uppkoppling med den kapacitet och servicenivå som krävs för kommuni-kation enligt denna bilaga. Vårdgiva-ren bekostar eventuell högre kapa-citet som behövs för att klara annan funktionalitet i Vårdgivarens sy-stem/tjänster – till exempel för sam-ordnad journalhantering.

Vårdgivaren ska vara ansluten till SLLNet. Vårdgivaren ska följa de säkerhetsbe-stämmelser som SLL har utfärdat för anslutning till SLLNet, se Vårdgivar-guiden.

7 E-tjänster och IT-system samt krav på Vårdgivaren som avses införas

I tabell 5 nedan beskrivs SLL:s eTjänster och IT-system som SLL avser in-föra samt de därtill relaterade kraven på informationsanvändning och rap-portering som Vårdgivaren ska uppfylla.


SIDA 10 AV 12

7.1 Tabell 5

E-tjänst/IT-system Beskrivning av e-tjänst/IT-system Krav på Vårdgivaren

E-kunskapstjänster Det finns idag flera e-Kunskapstjänster och fler kommer att införas. De eTjänster som SLL kommer att införa har validerats utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet.

Vårdgivaren ska anpassa sina system uti-från regionala och/eller nationella krav på införande av e-Kunskapstjänster. Vårdgivaren ska även följa regionala och/eller nationella krav på användning av dessa.

Det kommer att rekommenderas eller krävas att tjänsten integreras med Vård-givarens elektroniska journalsystem.

E-remiss SLL har etablerat en infrastruktur för att kunna skicka elektroniska allmänremisser (konsultationsremisser) mellan olika jour-nalsystem. Förutsättningen för detta är att de vårdgivare som vill utbyta elektro-niska allmänremisser ansluter sitt journal-system till remissinfrastrukturen alternativt börjar använda den anslutna, webbaserade remissapplikationen Remittera som ägs och tillhandahålls av Hälso- och sjukvårdsför-valtningen

Kön, genus och läkemedel

Tillhandahåller strukturerad information om köns- och genusaspekter på läkemedels-behandling. Syftet är att ge stöd till en för-bättrad läkemedelsbehandling genom att underlätta rätt val av läkemedel och rätt do-sering, relaterat till patientens kön. Tjänsten tillhandahålls via www.janusinfo.se och in-tentionen finns att i framtiden utreda om det också kan vara lämpligt att integrera i journalsystemen, till exempel via Janusföns-ter.

Det kommer att rekommenderas eller krävas att vårdgivaren vid läkemedelsdo-sering tar hänsyn till kön i den mån det finns evidens för att behandlingen bör anpassas.

NjuRen-Läkemedel och njurfunktion

Tillhandahåller rekommendationer kring lä-kemedelsordination utifrån patientens njur-funktion. Tjänsten är tillgänglig via Ja-nusfönster för journalsystemet TakeCare.

Det kommer att rekommenderas eller krävas att vårdgivaren använder en källa för att stödja dosering av läkemedel uti-från njurfunktion.

Vårdgivare kommer att erbjudas tjänsten via beslutsstödet Janusfönster och via en webbplats.

NOD – Nationell ordinat-ionstjänst/databas

E-tjänsterna Läkemedelsförteckning, e-dos samt e-recept och makulering av e-recept

Vårdgivaren ska anpassa sina system uti-från nationella krav på införande av

http://www.janusinfo.se/


SIDA 11 AV 12

E-tjänst/IT-system Beskrivning av e-tjänst/IT-system Krav på Vårdgivaren

kommer att sammanföras i en ny e-tjänst/IT-system vilket innebär att patien-tens samlade aktuella och historiska läke-medel information förs in en databas

NOD, Nationell ordinationsdatabas kommer att vara den samlade lagringsplatsen för alla patienters läkemedelsordinationer inom ra-men för sammanhållen journalföring dvs den innehåller patientens samlade läkeme-delslista.

denna ordinationstjänst/databas. Vårdgi-varen ska även följa nationella krav på användning av ordinationstjänsten/data-basen.

Nationell ordinationsdatabas, NOD , byggs för att kunna integreras till journal-systemens läkemedelsmoduler från och med 2014. Varje vårdgivare skriver ett av-tal med Inera om hur integrationen ska göras, baserat på ett ”integrationspaket” med tjänstekontrakt och andra integrat-ionsinstruktioner, som utarbetas av Inera.

8 Rapportering av informationsobjekt På Vårdgivarguiden redovisas de informationsobjekt som Vårdgivaren ska rapportera till GVR för öppen vård (”GVR ÖV”), CVR och EK. Vårdgivaren ska rapportera i enlighet med de tidsintervall, de dataformat och det elektroniska kommunikationsstöd samt med definitioner på informations-objekten som anges på där.

9 Meddelandeformat, informationsmodeller och rutiner

Vårdgivaren ska tillgodose att patientrelaterad information som hanteras hos Vårdgivaren tillgängliggörs enligt de meddelandeformat, informations-modeller och rutiner som Beställaren vid var tid anvisar, se Vårdgivargui-den.

10 E-tjänster och IT-system som är önskvärda och möjliga för Vårdgivaren att använda

Det finns ”Önskvärda” och ”Möjliga” e-tjänster och IT-system som erbjuds Vårdgivaren att använda för Åtagandet på eget initiativ, se Vårdgivargui-den.

11 Kontaktinformation För kontaktinformation avseende SLL:s e-tjänster och IT-system tillgänglig se Vårdgivarguiden.


SIDA 12 AV 12

12 Kostnadsansvar SLLnet Nedanstående gäller samtliga Vårdgivare med undantag av dem som endast rapporterar verksamhetsinformation via det patient-administrativa systemet ”Rapp”.

SLLnet är SLL:s gemensamma kommunikationsnät. Alla vårdgivare som har avtal med SLL har rätt att ha en anslutning till SLLnet. Beställaren be-kostar denna uppkoppling med en kapacitet och servicenivå som krävs för den kommunikation Beställaren ställer krav på. Vårdgivaren bekostar even-tuell högre kapacitet som behövs för att klara annan funktionalitet i Vårdgi-varens system/tjänster - t.ex. för samordnad journalhantering. Om det inte längre är nödvändigt att vara ansluten till SLLnet för att rapportera inform-ation enligt detta avtal kommer anslutningen till SLLnet att upphöra att vara en kostnadsfri tjänst.

BILAGA 5 – ALLMÄNNA VILLKOR

1 (19)

1 Allmänna villkor från 1 jan 2017

1.1 Inledning 1.1.1 Allmänna

villkor Allmänna villkor är en del av det Uppdrag och Åtagande Vårdgivaren ska uppfylla inom Avtalet. Allmänna villkor gäller för alla vård-avtal Beställaren tecknar, varför någon del kan sakna tillämpning för ett specifikt Avtal.

1.1.2 Förtydligande och avsteg från Allmänna villkor

I Vårdavtalet samt dess bilagor Specifik upp-dragsbeskrivning, Årlig uppföljning, Ersätt-ningsvillkor och Informationshantering kan delar av Allmänna villkor förtydligas eller ju-steras, vilka i så fall gäller före Allmänna vill-kor.

1.2 Allmänna utgångspunkter


2 (19)

1.2.1 Nätverks-sjukvården i Stockholms län

Den bärande idén i Framtidsplanen inom SLL är etablerandet av nätverkssjukvård, en hälso- och sjukvård där olika vårdgivare sam-verkar i en sammanhållen vårdprocess till-sammans med patienten och där patientens delaktighet och vårdbehov står i fokus. Pati-enten ska kunna uppleva hälso- och sjukvår-dens insatser som en helhet.

Väl fungerande arbetsflöden och vårdproces-ser ska prägla nätverkssjukvården och organi-sationen kring patienten ska vara god.

Hälso- och sjukvården ska utmärkas av ett patient-/personcentrerat förhållningssätt

1.2.2 Hälsofrämjan-de perspektiv på vården

Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyg-gande perspektiv ska genomsyra och vara en självklar del i den hälso- och sjukvård Vårdgi-varen utför.

1.2.3 Vetenskap och beprövad erfarenhet

Hälso- och sjukvård och rådgivning ska ges i enlighet med vetenskap och beprövad erfa-renhet.

1.2.4 Helhetssyn Behovet av hälso- och sjukvård ska tillgodo-ses utifrån en helhetssyn på patienten och dennes behov samt inom mest effektiva vård-nivå. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vår-den.

1.2.5 Bemötande Vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar. Patienten och dennes när-stående ska ges ett värdigt omhändertagande och gott bemötande samt visas omtanke och respekt. Hänsyn ska tas till varje individs spe-ciella förutsättningar och omständigheter.


3 (19)

1.2.6 Patientens delaktighet

Hälso- och sjukvården ska så långt som möj-ligt utformas och genomföras i samråd med patienten.

En patients medverkan i hälso- och sjukvår-den genom att han eller hon själv utför vissa vård- eller behandlingsåtgärder ska utgå från patientens önskemål och individuella förut-sättningar.

Patientens närstående ska få möjlighet att medverka vid utformningen och genomföran-det av vården, om det är lämpligt och om be-stämmelser om sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta.

Patientlagen (2014:821) 5 kap.

Alla vårdgivare har ett ansvar för att verka för patientens delaktighet (länk till Socialstyrel-sen) i den egna vården.

1.2.7 Information till patienten

Patienten ska få information om 1. sitt hälsotillstånd, 2. de metoder som finns för undersökning, vård och behandling, 3. de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning, 4. vid vilken tidpunkt han eller hon kan för-vänta sig att få vård, 5. det förväntade vård- och behandlingsför-loppet, 6. väsentliga risker för komplikationer och bi-verkningar, 7. eftervård, och 8. metoder för att förebygga sjukdom eller skada.

Patientlagen 3 kap 1§

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-1-5


4 (19)

1.2.8 Riskföre-byggande

Vårdgivaren ska arbeta riskförebyggande och bedriva ett systematiskt förbättringsarbete. Vårdgivaren ska

• planera, leda och kontrollera verksamheten så att god vård upprätthålls

• vidta åtgärder för att förebygga vårdskador

• utreda händelser som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada

• ge patienterna och närstående möjlighet att delta i patientsä-kerhetsarbetet

• anmäla allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård och om-sorg (IVO)

• informera patienter om inträf-fade vårdskador

• anmäla ”riskpersoner” till IVO • upprätta patientsäkerhetsberät-

telse senast 1 mars

Se 3 kap patientsäkerhetslagen (2010:659).


5 (19)

1.3 Lagar och förordningar samt SLL:s riktlinjer och policys


6 (19)

1.3.1 Vårdgivarens ansvar

Vårdgivaren ska följa vid var tid gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrif-ter och SLL:s egna riktlinjer och policys, se Vardgivarguiden.se/styrande, som på något sätt berör Avtalet och dess Uppdrag. Vårdgi-varen är skyldig att följa de överenskommel-ser som träffas mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i de delar som rör Vårdgivarens Åtagande enligt detta Avtal.

1.3.2 Lednings-system

Vårdgivaren ska ha ett ledningssystem i enlig-het med Socialstyrelsens föreskrifter och all-männa råd om Ledningssystem för systema-tiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9. Vårdgiva-ren ansvarar för att verksamheten med stöd av ledningssystemet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter för hälso- och sjukvård samt beslut som meddelats med stöd av såd-ana föreskrifter.

1.3.3 Information på Vårdgivar-guiden

Beställaren ansvarar för att den information som enligt Avtalet ska finnas tillgänglig på Vårdgivarguiden är uppdaterad och aktuell.

1.3.4 Information och stöd till patienten om vårdgarantin

Vårdgivaren ska ha rutiner för information till patienter om deras rätt till vårdgarantier och använda den aktuella information som finns på 1177 Vårdguiden och Vårdgivargui-den. Vårdgivaren ska, vid behov, i samråd med patient bistå denne att få kontakt med annan vårdgivare.

1.3.5 Uppföljning av vårdgarantin

Vårdgivaren ska delta i uppföljningar, rap-portera om besöks- och vårdgaranti samt väntetider enligt Beställarens anvisningar, se Vardgivarguiden.se/vardgaranti.

1.3.6 Remisser Vårdgivaren ska följa de krav och regler SLL har kring remisser, se Vardgivarguiden.se/re-missregler.

1.3.7 Smittskydd Vårdgivaren ska följa och tillämpa lagar och förordningar samt nationella och region-ala riktlinjer avseende smittskydd vid utfö-randet av hälso- och sjukvård som bedrivs en-ligt avtalet.

http://www.vardgivarguiden.se/styrande

http://www.vardgivarguiden.se/vardgaranti

http://www.vardgivarguiden.se/remissregler

http://www.vardgivarguiden.se/remissregler


7 (19)

1.3.8 Provtagning, anmälan och smittspårning

Enligt Smittskyddslagen (2004:168) är varje läkare skyldig att, utan kostnad för patienten, ta de prover som behövs för att diagnostisera en allmänfarlig sjukdom. Varje läkare har också skyldighet att utan dröjsmål anmäla anmälningspliktiga sjukdomar till smitt-skyddsläkaren och genomföra smittspårning av allmänfarliga och övriga smittspårnings-pliktiga sjukdomar. Landstingets smitt-skyddsenhet har för smittspårning och myn-dighetsutövning rätt att vid behov ta del av och följa upp av SLL IT/Vårdgivaren relevant lagrad provtagningsdata genom systemen NYSA (smittspårning av vårdrelaterade in-fektioner) och Stise (kontroll om provtagning skett som ett led i smittspårning). Uppgifts-skyldighet för Vårdgivaren finns enligt 6 kap. 9-10 §§ Smittskyddslagen.

1.3.9 Vårdhygien Vårdgivaren har att följa nationella och reg-ionala riktlinjer avseende vårdhygien vid ut-förande av hälso- och sjukvård enligt Avtalet, se Vårdgivarguiden.

Vårdgivaren ansvarar för att vårdlokalerna är anpassade och utrustade så att vården kan bedrivas i enlighet med god vårdhygienisk standard

1.3.10 Rationell antibiotika-användning

Vårdgivaren har att följa nationella och reg-ionala riktlinjer avseende antibiotikabehand-ling, se STRAMA Stockholm via Vårdgivar-guiden

http://www.vardgivarguiden.se/Behandlingsstod/Vardhygien/

http://www.vardgivarguiden.se/behandlingsstod/smittskydd/amnesomraden/strama/

http://www.vardgivarguiden.se/behandlingsstod/smittskydd/amnesomraden/strama/


8 (19)

1.3.11 Sekretess och skydd av patient-uppgifter

Vårdgivare ska tillse att all personal har samma tystnadsplikt som hälso- och sjuk-vårdspersonal. Detta gäller även personal an-ställd hos andra leverantörer som arbetar på uppdrag av Vårdgivaren. Vårdgivaren får inte skicka eller uppmana andra att skicka patientuppgifter över öppna nät, exempelvis som e-post, om inte överfö-ring sker på ett sätt som säkerställer att obe-höriga inte kan ta del av uppgifterna. Åtkomst till uppgifterna ska föregås av stark autentise-ring. Med patientuppgifter avses alla person-uppgifter som rör en patient, exempelvis namn, personnummer, folkbokföringsadress, telefonnummer, besöksorsak och diagnoser.

1.3.12 E-tjänster Vårdgivaren ska vara ansluten till 1177 Vård-guidens e-tjänster och erbjuda för uppdraget relevanta tjänster. Vårdgivare som erbjuder patienterna egna e-tjänster ska göra detta via 1177 Vårdguidens inloggning och tillse att in-formation om dessa tjänster hålls aktuell på 1177 Vårdguiden. Vårdgivaren ska följa Be-ställarens riktlinjer för användning av 1177 Vårdguidens e-tjänster, se Vardgivargui-den.se.

1.3.13 Meddelarfrihet Meddelarfrihet för anställda är viktig för medborgarnas insyn i vården och därmed för vårdens utveckling. Anställda hos Vårdgiva-ren ska därför ha rätt att lämna uppgifter för offentliggörande. Vårdgivaren åtar sig att, med undantag för vad som nedan anges, inte ingripa mot eller efterforska den som lämnat sådant meddelande.

1.3.14 Undantag från meddelarfrihet

Åtagandet enligt punkten ovan gäller inte så-dana meddelanden som avser företagshem-lighet som skyddas av lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter eller omfattas av tystnadsplikt för Vårdgivarens anställda utanför det område som Avtalet omfattar.

1.3.15 Anmälnings-skyldighet

Vårdgivaren ska under hela Avtalstiden ha de tillstånd och fullgöra sådan anmälningsskyl-dighet som vid var tid är gällande för utfö-rande av uppdraget.

För det fall myndighet skulle återkalla till-stånd, bemyndigande eller godkännande för F-skatt ska Vårdgivaren omedelbart meddela Beställaren detta.

http://www.vardgivarguiden.se/mvk

http://www.vardgivarguiden.se/mvk


9 (19)

1.3.16 Minska miljö-påverkan

Vårdgivaren ska vid utförande av Uppdraget verka för att minska sin skadliga miljöpåver-kan och för att de i SLL:s miljöpolitiska pro-gram vid varje tidpunkt gällande miljömålen uppnås. För information om gällande miljö-program och miljömål, se Vårdgivarguiden.

Vårdgivaren ska i utförande av Uppdraget följa Beställarens anvisningar för ett gott mil-jöarbete och de specifika krav på insatser som finns angivna för Uppdraget.

1.3.17 Samverkan i miljöfrågor och uppföljning

Vårdgivaren ska samverka med Beställaren i miljöfrågor och på Beställarens begäran re-dovisa hur Vårdgivaren arbetar för att upp-fylla SLL:s miljömål.

1.3.18 Systematiskt brandskydds-arbete

Vårdgivaren är skyldig att vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand (systematiskt brandskyddsarbete).

1.3.19 Internkontroll Vårdgivaren ska ha ett ändamålsenligt system för internkontroll och på begäran kunna redogöra för detta för Beställaren.

1.4 Patientnämnden 1.4.1 Underlag till

Patient-nämnden

SLL:s Patientnämnd handlägger ärenden som rör den hälso- och sjukvård som Vårdgivaren svarar för. Vårdgivaren ska snarast, och utan ersättning, ge nämnden den information och de svar som begärs.

1.4.2 Information till patienten

Vårdgivaren ska se till att patienterna får in-formation om Patientnämndens verksamhet.

Vårdgivaren ska informera patienten om Pa-tientnämndens verksamhet vid inträffad vårdskada. Patientsäkerhetslagen 3 kap 8§

1.5 Tillgänglighet/åtkomst

http://www.vardgivarguiden.se/avtaluppdrag/styrdokument/dokument/miljokrav/


10 (19)

1.5.1 Patientens behov

Väntetider, öppettider, lokaler och utrustning samt information ska anpassas utifrån patien-tens behov för att garantera alla en god till-gänglighet till vården. Vårdgivaren ska göra verksamheten i alla avseenden tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar, även kognitiva funktionsnedsättningar.

1.5.2 Tillgängliga lokaler

Byggnaden, utformningen av rummen, inred-ning och utrustning ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Vårdgiva-ren ska tillse att lokaler som patienter har till-gång till har en tillgänglighet som motsvarar Beställarens checklista för lokaler – fysisk till-gänglighet.

1.5.3 Ändamåls-enliga lokaler och utrustning

Vårdgivaren ansvarar för att det finns för Upp-dragets utförande ändamålsenliga och verk-samhetsanpassade lokaler och utrustning.

1.5.4 Reducerad tillgänglighet

Vårdgivaren äger inte rätt att utan Beställarens skriftliga medgivande reducera tillgänglighet eller öppettider under semestrar, helger eller vid andra tidpunkter.

1.5.5 E-post etc. Det ska vara möjligt för Beställaren och samar-betspartners att kommunicera med Vårdgiva-ren via telefon, brev, och e-post.

1.5.6 Tolkar Vårdgivaren ska, när så behövs, anlita tolk samt ha rutiner för hur användning av tolk sker, se Vardgivarguiden.se/spraktolk och Vardgivarguiden.se/teckentolk. Det gäller så-väl språktolk som tolk för barndomsdöva, vux-endöva och personer med dövblindhet eller hörselnedsättning.

1.5.7 Tolkförmedling Vårdgivare som utnyttjar tolk som Beställaren betalar ska använda tolkförmedling som SLL har avtal med, se Vardgivarguiden.se/sprak-tolk och Vardgivarguiden.se/teckentolk. Be-ställning av språktolk ska ske enligt de rutiner som anges på Vårdgivarguiden.

Minderåriga eller närstående får inte användas som alternativ till tolk.

1.5.8 Text- och bildtelefon

Vårdgivaren ska ha rutiner för att använda text- och bildtelefon exempelvis via förmed-lingstjänst.

1.6 Information och marknadsföring

http://www.vardgivarguiden.se/fysisk/tillganglighet

http://www.vardgivarguiden.se/fysisk/tillganglighet

http://vardgivarguiden.se/spraktolk

http://vardgivarguiden.se/teckentolk



http://vardgivarguiden.se/teckentolk


11 (19)

1.6.1 Information till invånare, patienter med flera

Vårdgivaren ansvarar för att informera om sin verksamhet till invånare, patienter, samverkansparter och andra intressenter.

Vårdgivaren ansvarar för att hålla informat-ionen i den elektroniska katalogen (EK) upp-daterad enligt anvisningar på Vårdgivargui-den.

1.6.2 Riktlinjer för marknads-föring

Vårdgivaren ansvarar för att marknadsföring av verksamheten är saklig och följer Beställa-rens riktlinjer för marknadsföring, se Vardgi-varguiden.se/marknadsforing.

1.6.3 Information om öppettider

Vårdgivaren ska svara för att det finns lättill-gänglig och lättförståelig information om öp-pettider och tidsbeställning. Informationen ska finnas tillgänglig på 1177 Vårdguiden. In-formationen hålls uppdaterad genom elektro-niska katalogen (EK).

1.6.4 Då mottag-ningen är stängd

Vid de tider då Vårdgivaren inte har öppet el-ler inte kan svara i telefon ska telefonsvarare ge information om mottagningens öppettider samt vid behov hänvisa till 1177 Vårdguiden på telefon och webben.

1.6.5 Information från Beställaren

Vårdgivaren ska informera patienterna om och ge dem sådant informationsmaterial som Beställaren anvisar.

1.7 Uppföljning

http://www.vardgivarguiden.se/marknadsforing

http://www.vardgivarguiden.se/marknadsforing


12 (19)

1.7.1 Beställarens rätt att följa upp Uppdraget

Beställaren äger rätt att följa upp Vårdgiva-rens utförande av Uppdraget. Beställaren an-svarar för utformningen av uppföljningarna, innefattande former, innehåll och tidpunkter härför. Uppföljningen kan ske planerat eller genom stickprov.

1.7.2 Vårdgivaren ska samverka vid uppföljning

Vårdgivaren ska samverka med Beställaren i uppföljning och analys av hur Uppdraget ut-förs samt utveckling av vårdens kvalitet, pro-duktivitet och effektivitet. Vårdgivaren ska delta i uppföljningsmöten som Beställaren kallar till.

1.7.3 Offentliga redovisningar

Beställaren äger rätt att publicera uppfölj-ningens resultat för allmänheten för deras val av vårdgivare och för andra vårdgivare för att stimulera öppna jämförelser, erfarenhetsut-byte och kvalitets- och förbättringsarbete samt ge underlag för rankning.

1.7.4 Mätningar Uppföljning kan ske genom mätningar av me-dicinsk kvalitet, patientsäkerhet, patientnöjd-het, väntetider, telefontillgänglighet m.m. Mätningar utförs med den metod, de fråge-ställningar, vid de tidpunkter och med de in-tervall Beställaren eller den Beställaren låter utföra mätningarna bestämmer. Beställaren äger resultaten av dessa mätningar.

1.7.5 Underlag till mätningar

När Beställaren genomför patientenkäter el-ler andra mätningar ska Vårdgivaren – efter Beställarens anvisningar – medverka i fram-tagandet av till exempel patientunderlag och ställa detta kostnadsfritt till Beställarens för-fogande.

1.7.6 Fördjupad uppföljning

Beställaren äger rätt att genomföra fördju-pade uppföljningar av Vårdgivarens utfö-rande av Uppdraget. Fördjupad uppföljning kan även omfatta ett eller flera av Socialsty-relsens kvalitetsperspektiv på God Vård. För-djupade uppföljningar kan utföras i syfte att:

Granska vården säkerställa att Vårdgivaren fullföljer sitt upp-drag enligt Avtalet och att patienterna får bästa möjliga hälso- och sjukvård,

Jämförelser göra jämförande studier med andra vårdgi-vare med motsvarande eller liknande upp-drag,


13 (19)

Vårdsamband studera vårdsamband mellan olika vårdni-våer,

Kontroller göra de kontroller som behövs för att bedöma om Vårdgivarens fakturering sker på korrekt sätt,

Miljö följa upp Vårdgivarens miljöarbete,

Andra skäl eller av andra skäl.

1.7.7 Omfattning av den fördjupade uppföljningen

En fördjupad uppföljning kan omfatta granskning av kvalitetssystem, rutinbeskriv-ningar samt patientjournaler och övriga do-kument samt intervjuer som granskarna eller Beställaren anser angelägna för granskning-ens genomförande. Därtill får granskarna vidta sådana åtgärder som de bedömer nöd-vändiga för att fullgöra granskningen.

1.7.8 Vårdgivarens medverkan i fördjupade uppföljningar

Vårdgivaren ska medverka vid fördjupade uppföljningar och kostnadsfritt samt utan dröjsmål ställa allt material och all doku-mentation som granskarna efterfrågar till de-ras förfogande. Detta gäller även tillgång till ekonomisystem och för granskningen ade-kvata sidosystem. Vid granskning av journal-handlingar ska detta ske enligt gällande sek-retessregler. Samtliga deltagare i en fördju-pad uppföljning ska beakta gällande bestäm-melser om sekretess och tystnadsplikt.

1.7.9 Rapport om fördjupad uppföljning

Beställaren äger rapporten som blir resultatet av den fördjupade uppföljningen.

1.7.10 Kostnads-ansvar för ytterligare kontroll

Från 2017-07-01 kommer Beställaren att de-bitera vårdgivare en självkostnad avseende journalgranskning och andra kontrollmo-ment i de fall där rapporten från den fördju-pade uppföljningen visar på behov av ytterli-gare kontroll. Denna debitering tillkommer utöver eventuella krav på återbetalning av fel-fakturerat belopp.

1.8 Patientjournaler


14 (19)

1.8.1 Upprätta journal

Vårdgivaren ska upprätta, hantera och bevara patientjournaler enligt gällande lagar och för-ordningar, se Vardgivarguiden.se/patientda-talagen.

1.8.2 Alla media Med patientjournal avses journaler oavsett vilka media de lagras på.

1.8.3 Kopia till patient

Vid utlämnande av kopior av patientjournal till patient ska Vårdgivaren följa SLL:s regler om avgiftsbeläggning vid utlämnande av ko-pior av allmän handling, se Vardgivargui-den.se/avgiftjournalkopior.

1.8.4 Kopia till annan vårdgivare

Vårdgivaren ska, om patientens medgivande finns, utlämna kopia av patientjournal till an-nan vårdgivare som lämnar hälso- och sjuk-vård till patienten. Vårdgivaren äger inte rätt till någon ersättning för detta.

1.8.5 Termer och begrepp

Vårdgivaren ska använda termer och be-grepp, beskrivning av diagnoser, åtgärder och vårdkontakter enligt av SLL/nationellt fast-ställd terminologi, se Vardgivarguiden.se/ter-merbegrepp.

1.8.6 Vårdgivaren är personupp-giftsansvarig

Vårdgivaren är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som hanteras i journalen – oavsett om det är en fristående journal eller en sammanhållen journal.

1.8.7 Vårdgivaren ska vara be-redd att ingå i sammanhållen journalföring

Vårdgivaren ska vara beredd att ingå i de sammanhållna journaler som behövs för Uppdragets utförande och/eller som Beställa-ren anvisar. Vårdgivaren har inte rätt att neka att delta i sammanhållen journal som Bestäl-laren anvisar. Detta omfattar även deltagande i den Nationella Patientöversikten (NPÖ) och Nationellt Fackspråk (NF).

1.8.8 När Vårdgiva-ren ingår i sammanhållen journalföring

När Vårdgivaren ingår i ett system med sam-manhållen journalföring, och därigenom har tillgång till patientuppgifter från andra vård-givare, ansvarar Vårdgivaren för att åtkomst och hantering av dessa patientuppgifter följer reglerna i patientdatalagen (2008:355) och personuppgiftslagen (1998:204).

http://www.vardgivarguiden.se/patientdatalagen

http://www.vardgivarguiden.se/patientdatalagen

http://vardgivarguiden.se/avgiftjournalkopior

http://vardgivarguiden.se/avgiftjournalkopior

http://www.vardgivarguiden.se/termerbegrepp

http://www.vardgivarguiden.se/termerbegrepp


15 (19)

1.8.9 Personuppgifts-biträdesavtal

Avtalet utgör ett personuppgiftsbiträdesavtal enligt 30 § personuppgiftslagen mellan Vård-givaren (personuppgiftsansvarig) och Stock-holms läns landsting (personuppgiftsbiträde) beträffande IT-system som anvisas eller an-nars tillhandahålls av landstinget och genom vilka landstinget behandlar personuppgifter för Vårdgivarens räkning.

Avtalet innefattar även fullmakt för Stock-holms läns landsting respektive Inera AB att för Vårdgivarens räkning teckna personupp-giftsbiträdesavtal med tredje part, i den mån sådant avtal krävs enligt personuppgiftslagen för att tillhandahålla berörda IT-system eller för Vårdgivarens anslutning till nationella e-hälsotjänster via Inera AB.

Personuppiftsbiträdesavtalets fullständiga villkor samt vilka IT-system som berörs fram-går av bilagan Informationshantering.

1.8.10 Efter avtalets

upphörande I Avtalet finns särskilda regler för hantering av journaler vid Avtalets upphörande.

1.9 Personal 1.9.1 Arbetsgivar-

ansvar Vårdgivaren ska som arbetsgivare iaktta god sed på arbetsmarknaden och ha sådana ruti-ner och processer som krävs för att följa den arbetsrättsliga lagstiftningen.

1.9.2 Byte av verk-samhetschef

Vårdgivaren ska skriftligen i förväg informera Beställaren om byte av verksamhetschef.

1.9.3 Ersättning enligt lag om läkarvårds-ersättning och lag om ersättning för fysioterapi

Vårdgivaren ansvarar för att personalen (in-klusive vikarier, ersättare och underleveran-törer) inte uppbär ersättning enligt lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning (LOL) eller lag (1993:1652) om ersättning för fysio-terapi (LOF) under samma kalenderår de är verksamma hos Vårdgivaren och utför tjäns-ter enligt Avtalet.

Om särskilda skäl föreligger kan Beställaren efter Vårdgivarens skriftliga ansökan god-känna avsteg från ovanstående bestämmelse.

Syftet med denna bestämmelse är att säker-ställa ett effektivt användande av hälso- och sjukvårdens resurser.


16 (19)

1.10 Underleverantör 1.10.1 Definition Med underleverantör avses i Avtalet annan

vårdgivare som utför hela eller delar av det Uppdrag Vårdgivaren har enligt Avtalet.

1.10.2 Vårdgivarens fulla ansvar

Om Vårdgivaren anlitar underleverantör för utförande av Åtaganden enligt Avtalet ska Vårdgivaren ansvara för underleverantörens Åtagande såsom för sitt eget.

1.10.3 Information till Beställaren

Vårdgivaren ska, på Beställarens begäran, lämna information om vilka underleverantö-rer som anlitas.

1.11 Försäkringar, skadeståndsansvar och åligganden


17 (19)

1.11.1 Patientskade-försäkring

Försäkring som täcker skador enligt patient-skadelagen (1996:799) tecknas av Beställaren för de patienter som vårdas enligt Avtalet.

1.11.2 Underlag till LÖF

Vårdgivaren är skyldig att utan kostnad och utan dröjsmål tillhandahålla den utredning (exempelvis utlåtanden, intyg, journaler, röntgenbilder, röntgenundersökningar, foto-grafier, utredningar och analyser) som Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbo-lag (LÖF) behöver för sin handläggning av patientskadefall.

I händelse av rättegång ska Vårdgivaren se till att i erforderlig utsträckning vittnes- och sak-kunnigbevisning kan föras med hjälp av hos Vårdgivaren anställd personal.

1.11.3 Ansvars-försäkring

Vårdgivaren ska teckna och vidmakthålla an-svars- och företagsförsäkringar enligt veder-tagna normer. Ansvarsförsäkringen ska bland annat omfatta skadeståndskrav med anled-ning av personskada som orsakats patient i direkt samband med sådan hälso- och sjuk-vård som vårdgivaren bedriver.

1.11.4 Vårdgivarens skadestånds-ansvar

Vårdgivaren har fullt ansvar för sitt Åtagande enligt Avtalet och för all skada och alla förlus-ter som kan komma att orsakas av Vårdgiva-rens handlande eller brist på handlande.

1.11.5 Om skadestånds-krav väcks mot Beställaren

Vårdgivaren ska hålla Beställaren skadeslös om skadeståndskrav väcks från tredje man direkt mot Beställaren som en följd av Vård-givarens handlande, eller underlåtenhet att handla. Beställaren ska snarast underrätta Vårdgivaren om krav framställs mot Vårdgi-varen som omfattas av föregående stycke. Be-ställaren ska inte utan Vårdgivarens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser av-seende sådant krav om det kan påverka Vård-givarens ersättningsskyldighet. Beställaren är därtill skyldig att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot Beställaren framförs som omfattas av Vårdgivarens ersättningsskyldighet.

1.11.6 Socialförsäk-ringsavgifter m m

Vårdgivaren ska fullgöra samtliga åligganden avseende inbetalning av socialförsäkringsav-gifter, skatter och avgifter.


18 (19)

1.12 Allvarlig händelse med ändrat beredskapsläge, extraordinär händelse och höjd beredskap

1.12.1 Allvarlig händelse med ändrat beredskap-släge

Vårdgivare ska vid en allvarlig händelse med ändrat beredskapsläge, där det inte beslutats att landstingsstyrelsens ledning tagit över, följa direktiv ställda av SLL:s Tjänsteman i Beredskap (TiB) och Regional särskild sjuk-vårdsledning.

1.12.2 Kris- och katastrofläge. extraordinär händelse, höjd beredskap samt epidemiläge 3

Vårdgivaren ska vid kris- och katastrofläge, extraordinär händelse, höjd beredskap samt epidemiläge 3 (influensapandemi eller mot-svarande katastrofläge) följa direktiv ställda av SLL och fortsätta sin verksamhet under landstingsstyrelsens ledning.

1.12.3 Deltagande i planering

Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordi-nära händelser i fredstid och höjd beredskap samt lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap, ska landstinget vidta de be-redskapsförberedelser som behövs för re-spektive verksamhet under beredskap. Basen utgörs av den fredstida katastrofmedicinska beredskapen. Vid höjd beredskap, vilket inne-bär skärpt beredskap eller högsta beredskap, ska Vårdgivaren fortsätta att utföra Uppdra-get under landstingsstyrelsens ledning. Vård-givaren ska i egenskap av näringsidkare vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av verksamheten, tjänstgöring och ledighet för personal samt användning av till-gängliga resurser som är nödvändiga för att verksamheten ska fungera under rådande för-hållanden.

Inför stora evenemang och andra insatser som kräver planering ska utpekade vårdgi-vare delta i planeringen.

1.12.4 Upplysningar för planering

Vårdgivaren ska lämna SLL de upplysningar som kan behövas för krisplaneringen. Vårdgi-varen ska vid allvarlig händelse som berör den egna verksamheten omgående kontakta SLL:s TiB-funktion.


19 (19)

1.9.2016

Documents

Avtal med BUP Stockholm, SLSO, 2017 om lokal … om lokal öppenvård är uppdelat i fyra delbeställningar, ett för varje verksamhetsområde. Behovsbeskrivning Befolkningen 0-17