BACHELOR THESIS - 2009

Embed Size (px)

Text of BACHELOR THESIS - 2009

  1. 1. Damjan Tosic Gabriel Eriksson Fr fonder betalt fr sina risker? En jmfrelse mellan sm och stora Sverigefonder Fretagsekonomi C-uppsats Termin: Hstterminen 2009 Handledare: Tommy Bood
  2. 2. 2 Sammanfattning Fondsparandet har lnge varit den dominerande sparformen i Sverige. Totalt gnar sig hela 74 procent av Sveriges befolkning t aktivt fondsparande, och andelen blir hgre vid pensionssparande. Tendensen r tydlig, svenskar gnar sig allt mindre t att sjlva ga aktier och har i stllet verltit sparandet till banker och fondfrvaltare. Storleken p en aktiefond har stor betydelse fr vilken strategi en frvaltare vljer. Tidigare studier har funnit att det finns skilln- ader mellan frvaltad fondfrmgenhet, avkastning och risktagande. Studierna r dock f p den svenska marknaden. Uppsatsen syftar till att underska risk och avkastning i mindre och strre fond- frmgenheter inom Sverige. Om det freligger en skillnad i risktagandet skall det ven underskas i fall fonder fr betalt fr sina risker. Den kvantitativa underskningen av sm respektive stora fonder har utretts utifrn ett finansteoretiskt perspektiv med empirisk data och statistisk metodik. Underskningen har baserats p Morningstars data av Sverigefonder. Huvud- mtten som anvnts r Sharpes kvot, Treynors kvot och Jensens alfa. Aktiv risk har anvnts som referens till huvudmtten. Data har sammanstllts och be- rknats i tv statistiska datorprogram. Resultatet har drefter analyserats utifrn gllande frgestllningar och matas ut i form av diagram och tabeller. De induktiva slutsatserna har hrletts frn diskussion av resultatet och analysen. En klar majoritet av mtten visade att sm fonder r att fredra. Alla mtt visade att bde sm och stora fonder utmrkte sig positivt ver mtperioden, men att de flesta av storbankernas fonder presterade i paritet med index eller ngot bttre. Frvaltare som tog en hg aktiv risk blev ofta belnade genom en veravkastning mot index. Slutsatserna r att Sverigefonder skiljer sig mellan mindre och strre fr- mgenheter, men att den aktiva frvaltningsrisken r ptaglig i respektive fond- storlek. Det r med andra ord skickligheten hos frvaltaren som avgr hur av- kastningen kommer att se ut. Valet av Sverigefonder br st mellan olika sm fonder med hg aktiv risk som frvaltas av duktiga frvaltare.
  3. 3. 3 Innehllsfrteckning 1 Inledning.......................................................................................... 4 1.1 Introduktion ...................................................................................................................4 1.2 Bakgrund och diskussion av problemomrdet..........................................................5 1.3 Problemformulering......................................................................................................6 1.4 Syfte .................................................................................................................................6 1.5 Tidigare empiriska studier ............................................................................................7 1.6 Disposition......................................................................................................................9 2 Metod ..............................................................................................11 2.1 Underskningsansats...................................................................................................11 2.2 Populations identifiering.............................................................................................11 2.3 Datainsamling...............................................................................................................13 2.4 Val av metod.................................................................................................................13 2.4.1 Kvantitativ metod ................................................................................................14 2.4.2 Induktiv ansats......................................................................................................14 2.5 Tillvgagngsstt ..........................................................................................................14 2.6 Kllkritik........................................................................................................................14 3 Teori................................................................................................16 3.1 Effektiv marknadsteori ...............................................................................................16 3.2 Regressionsanalys.........................................................................................................16 3.3 Portfljvalsteori............................................................................................................17 3.3.1 Capital Asset Price Modell (CAPM)..................................................................17 . 3.3.2 Portfljavkastning ................................................................................................20 3.3.3 Riskmtt.................................................................................................................20 3.4 Riskjusterande avkastningsmtt.................................................................................22 3.4.1 Sharpes kvot..........................................................................................................22 3.4.2 Jensens alfa............................................................................................................23 3.4.3 M2 -mtt ................................................................................................................25 3.5 Kritik mot CAPM och Sharpes kvot ........................................................................25 4 Resultat och analys........................................................................ 26 4.1 Aktiv risk.......................................................................................................................26 4.2 Sharpes kvot .................................................................................................................30 4.3 M 2 -mtt........................................................................................................................33 4.4 Treynors kvot...............................................................................................................35 4.5 T 2 -mtt.........................................................................................................................39 4.6 Jensens alfa ...................................................................................................................41 4.7 The Appraisal ratio......................................................................................................44 4.8 Sammanstllning och bedmning .............................................................................45 4.9 Kritik mot resultat och analys....................................................................................46 5 Diskussion och slutsatser.............................................................. 47 Finns det en skillnad i risk och avkastning mellan sm och stora fonder med inriktning Sverige47 Fr fonder med hgre risk betalt genom hgre avkastning? .......................................................48 Kllfrteckning ................................................................................. 49 Diagram- och tabellfrteckning....................................................... 53 Bilagor............................................................................................... 55
  4. 4. 4 1 Inledning I det inledande avsnittet introduceras bakgrundsfakta till problemomrdet. Sedan diskuteras problemet i bakgrundsbelysning och formuleras. Syftet med uppsatsen redogrs samt tidigare empiriska studier inom problemomrdet presenteras. Slutligen ges en disposition av uppsatsen. 1.1 Introduktion Fondsparandet har lnge varit den dominerande sparformen i Sverige (Petter- son et al. 2009). Totalt gnar sig hela 74 procent av Sveriges befolkning aktivt t fondsparande, och andelen blir hgre vid pensionssparande. Tendenserna r tydliga, svenskar gnar sig mindre t att sjlva ga aktier, och har i stllet verltit sparandet till banker och fondfrvaltare (Pettersson et al. 2009). Det r naturligt, d ett direkt gande i aktier krver bde tid och mda. En Sverigefond ger dremot en god riskspridning utan att vara alltfr krvande. Historiskt visar den svenska aktiemarknaden en avkastning p cirka nio procent per r, vilket med rnta p rnta-effekten gr att pengar tenderar att vxta snabbt i vrde. Vrldens fondmarknad bestr i dag av 4000 fonder med en sammanlagd frmgenhet p 1200 miljarder kronor, varav den svenska utgrs av cirka 150 stycken (Pettersson et al. 2009). Marknaden r dock komplicerad, d det finns stora skillnader mellan placeringsinriktningar och jmfrelseindex (Customer.- mseu.net 2007). Fonder fljer ven trender, vilket frsvrar god frvaltning (Lindmark 2009b). Ekonomie doktor Stefan Engstrm (E24.se 2008) hvdar att det r ett hstjobb att hitta en bra frvaltad fond. Det r drfr av strsta vikt att investerare kontinuerligt kar sin kunskap betrffande avkastning, risk samt frvaltare, fr att kunna maximera den egna avkastningen. Fondmarknaden kan delas in i tre olika huvudkategorier; rnte-, aktie- och blandfonder. Rntefonder handlas i statsskuldvxlar och andra rnteinstrument vilket ger rntefonder en vldigt lg risk. En aktiefond mste enligt lag investera 75 procent av sitt kapital i aktiemarknaden (Petterson et al. 2009). Blandfond innebr en mix mellan aktier och rntepapper (Haskel 2000). Utver huvud- kategorierna finns ven hedgefonder, ideella fonder och indexfonder. Hedge- fond r ett relativt nytt begrepp som handlar om frvaltning dr frvaltaren kan byta fritt mellan olika tillgngsslag fr en optimal avkastning (Sandstrm & Svensson 2009). Indexfond innebr en passivt frvaltad fond dr innehavet fljer ett valt