Barn, böcker och bibliotek · böcker och 103 ungdomsböcker får jag det till. Det är ju inte så dåligt. Nog borde jag hitta några barnböcker att sluka. Jag analyserar lite

framsidan nummer 1/1999 s1

Barn, böckeroch bibliotek

AKTUELLT FRÅN

REGIONBIBLIOTEK

VÄSTRA GÖTALAND

1999:3

Barnet skall ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, mottaoch sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycks-medel som barnet väljer.

FN:s Barnkonvention. Artikel 13:1

FRAMSIDAN NUMMER 3/1999 s 2

3

6

8

9

11

12

13

14

VART TOG SLUKARÅLDERN VÄGEN?

MED BARN SOM UPPDRAGSGIVARE

HONUNGSFÅGEL

ALLAS BARNBARN

SESAM - ÖPPNA DIG!

BIBLIOTEK FÖR ALLA BARN

DALSLAND

STENEBYSKOLANS BIBLIOTEK

INNEHÅLL

Vi framlever just nu de sista dagarna av ”Barnets århundrade”.Seklet, som inleddes med så många förhoppningar, önskningaroch visioner om att bli något mycket bättre än alla andra tidi-gare århundraden.Ett århundrade då barns villkor skulle sät-tas i centrum. Det var Ellen Key, författare och debattör, sommyntade begreppet med sin bok från 1911 betitlad just Bar-nets århundrade. Hon tar sitt avstamp i det tidiga industrisam-hällets problem med barnarbete, migration från landsbygd tillbrukssamhällen och städer, stora inkomstklyftor och okunskapom barns behov.

”Läkarna veta att de härjningar bakterierna anställa,äro obetydligheter i förhållande med fattigdomen somsjukdomsorsak. Överansträngda mödrar, supiga fäder,usla bostäder ... otillräcklig föda ... för tidigt arbete.(Barnets århundrade s 46-47)

1911 argumenterar man fortfarande mot de arbetsgivare sommenade att barnarbete på fabriker var sedlighetsbefrämjande,underlättande för familjeförsörjningen och något som hindradebarn från att hemfalla åt lättja. Vid sekelskiftet varnade manockså - även en radikal person som Ellen Key - fortfarandekvinnorna för att gå ut i arbetslivet, där de kunde förlora sinmoderlighet. Man varnade också kvinnorna för att gå in i detpolitiska livet, där de kunde få dela samma öde som männensom ”redan står som parlamentarisk personlighet femtio pro-cent under sin höjd som människa.” (s 101). Politikerföraktetär ingen ny företeelse!

Hur blev ”Barnets århundrade”? I dagarna ser vi bilder frånflyktingläger i Tjetjenien och köande människamassor av barn,kvinnor och åldringar på flykt undan terrorbombningar. Ny-ligen var det Kosovo, strax innan Bosnien och runt hörnet harvi Treblinka och Auschwitz-Birkenau. När man ska försökasammanfatta 1900-talet framträder ett sekel fullt av krig, kon-flikter och etniska utrensningar; krig där alltid barnen far mestilla.

Men om vi lämnar de europeiska slagfälten och blickar inåtvårt lugna hörn av världen - nog har mycket positivt hänt.Vihar byggt skolor och daghem, infört barnbidrag och barnavårds-centraler, vaccinerat bort sjukdomar och fått ner spädbarns-dödligheten - ett viktigt mått på barns levnadsvillkor - tillvärldens lägsta. Barnarbetet är avskaffat och nu är problemetför ungdomar att komma in på arbetsmarknaden.Vi har ingenbrist på mat utan välfärdssjukdomarna sprider sig p g a förmycket mat, bilåkning och TV-tittande.

I dagarna har en stor ny studie av barns levnadsvillkor iNorden presenterats vid Nordiska hälsovårdshögskolan i Gö-teborg. Man har studerat 10 000 barn i Norden, vilka ocksåundersöktes för 12 år sedan, för att få svar på frågor kringderas hälsa och välbefinnande. Under de år som gått har främstfamiljerna i Finland och Sverige drabbats av ekonomiskaåtstramningar och arbetslöshet. Bara Norge har haft en gynn-sam tillväxt och låg arbetslöshet under tidsperioden.

För 12 år sedan mådde barn i Norden bra och det gör deockså i dag, men undersökningen visar att de psykosomatiskabesvären hos barnen ökar. Hos alla barn även hos de norska,som haft en ekonomiskt positiv utveckling under tidsperio-den, har huvudvärk, ont i magen, oro, sömnsvårigheter ochyrsel ökat. Leeni Berntsson, som varit projektledare för under-sökningen konstaterar att ekonomi inte är allt, när det gällerbarns villkor. Det viktigaste tycks vara de vuxnas engagemang.Hur man har det med kamrater, skola och familj är viktigare idag än ekonomiska faktorer.

Ska 2000 bli ”Barnets århundrade” eller kanske ”Barnetsårtusende”? Det beror på oss. Någon har sagt att när man job-bar med barn måste man göra sig av med sitt intellektuelladistanserande genomskådande av tillvaron, ett genomskådandesom gränsar till förakt och i stället sprida ljusa och förhopp-ningsfulla framtidsbilder.Det måste bli ett bra årtusende!

Barnets århundrade

LEDARE NUMMER TRE 1999FRAMSIDAN


Barn, böcker och bibliotek

Är böcker för dyra?Enligt Btj:s prisindex ligger en genom-snittlig barnbok på 150 kr. Barnböckerär verkligen inte något man köper förveckopengen. Vem sjutton har råd attköpa en kapitelbok till kusinen i julklappnär den kostar 150 spänn? Nej, visst ärböcker för dyra, men de har å andra si-dan aldrig varit särskilt billiga. Månads-pengen har väl alltid bara räckt till enWahlströmsbok. Enligt Föreningspar-banken har en 12-åring i snitt 150 kr/månad.

På vuxensidan har pocketutgivningenoch -försäljningen ökat rejält. Förlagentalar om rekord. Men på barnboks-hyllorna lyser pocketutgivningen med sinfrånvaro. Lågprisutgivningen av barn-böcker är inte speciellt omfattande ochtitlarna har inte alls samma aktualitetsom på vuxensidan. En bok för alla?Jovisst, men även barn vill ha nya böcker.

Ges det ut för få bra böcker?Varje år kommer runt 700 barnböcker,men är det ”rätt” böcker som ges ut? Sit-ter och bläddrar i Barn- och ungdoms-böcker 1999. Slås av de få titlarna förslukarbarnen, som annonseras. Så sätter

jag mig att räkna i registret. 169 barn-böcker och 103 ungdomsböcker får jagdet till. Det är ju inte så dåligt. Nog bordejag hitta några barnböcker att sluka.

Jag analyserar lite och ser att runt 100är delar i en serie t ex Kitty, som kommittill nr 250 och Tvillingarna, som är pånr 60. Några nya upplagor har ocksåslunkit med. Då är ca 60 titlar barn-böcker fortfarande kvar. Gillar inte häst-böcker, så där försvinner 10 till. Av dessa50 har jag läst 10 och så en hög ung-domsböcker. Jag älskar Fredda, Kaspar,Mirjam och Metteborg. Och LauraTrenters böcker är kanon. Harry Potteroch de vises sten är precis ett sådant läs-äventyr, som jag längtat efter, likadantmed Leopardens sten och Hex. JohnMarsdens serie får gärna vara slut snart,men den behandlar viktiga och svåra frå-gor.

Så, där föll min teori om för få riktigtbra läsupplevelser. Fast jag tycker nog attdet har varit en lång period med utgiv-ning av ganska likgiltiga barnböcker. Dethar varit svårt att hitta godbitarna. För-lagen har, tyvärr, varit väldigt lyhörda förvåra rop på mer faktaböcker. Bilderboks-utgivningen har också varit stark ett tag.Det är ju verkligen roligt om vi nu fårmånga härliga äventyr och berättelser.

Vi behöver nya böcker, nya författaresom skriver om dagens barn. Som skild-rar sådant de känner igen. Hur mångaskildringar av 40-50-talen har vi fått desenaste åren? Hur bra och tänkvärda deän är så kan det bli för många. Förfat-tare skildrar sin egen uppväxt. Det äringet konstigt med det. Men barnen be-höver både och. Skildringar från vårbarndom och skildringar från deras egentid, fantasi och realism, roliga och sorg-liga osv. Inte konstigt att Bert, Tzatsikioch Fredda har blivit så poppis. De be-rättar ju om dagens barn.

Ges det ut fel böcker?Har Lennart Hellsing rätt i sin kritik avdagens litteratur - ”De är präglade avkvinnlig smak. Lite för gulligt och idyl-liskt. Barn är kanske inte så gulliga. Justnu är det också mycket nostalgi, det ärjag inte förtjust i. Barndomen är inte såidyllisk som många vuxna anser med sinegen barndom på betryggande avstånd.”(SvB nr 16:99)

Visst är det tankeväckande det somLennart Hellsing själv påpekar att hansnästan 30 år gamla bok fortfarande är såaktuell att den håller för nytryck ochändå känns fräsch och fräck. Har vi ingenbarnboksdebatt?

Vart tog slukaråldern vägen?

Läser barn mindre? Lite då och då dyker farhågorna upp. Utlåningenminskar inte, snarare tvärt om. Men rapporter från skolan nämner mindretid för läsning och ett sämre ordförråd. Om det är så att barn i slukar-åldern läser mindre - vad kan det då bero på ? Katarina Dorbell, Region-bibliotekets barnbibliotekskonsulent, har funderat en del kring utgivningenav barnböcker och bibliotekens roll. I denna artikel struntar hon enligtegen utsago ”i allt prat om dataspel och tv”.

»KATARINA DORBELL«

>>



Har Lennart Hellsing och förrestenockså SORK-projektets Ebba Junckerrätt, när de lägger skulden på den kvinn-liga smaken? (SORK-projektet, som justnu pågår på Gotland, skall få killar attläsa mer.) Jag blir lite förvirrad. Det ärju inte länge sedan vi pratade om de fåkvinnliga förebilderna inom barn-litteraturen. Räknar jag på titlar i Barn-och ungdomsböcker 1999 med pojkarsom huvudperson får jag 5 av 18 an-nonserade barnböcker. Där får vi nogge dem rätt, men det kanske snararehandlar om vad förlagen väljer att geut. Och vad författaren väljer att skildra.

Förresten, läser inte pojkar böckermed kvinnliga huvudpersoner? Ni kan-ske minns att vi haft den debatten tidi-gare. Ett intressant försök gjordes av enbarn- och skolbibliotekarie. Hon deladeupp en åttondeklass i pojkar och flickor.Bokpratade om samma böcker. Vadhände? Jo, pojkarna läste och diskute-rade livligt även böckerna med kvinn-liga huvudpersoner. Något som de tidi-gare vägrat. De skulle aldrig ha erkäntatt en bok med kvinnlig huvudpersonvar bra! Har ni fler sådana intressantatester? Rapportera gärna till mig!

Är det felpå inställningen till läsning?När vi pratar barnlitteratur blir det lättväldigt mycket pedagogik. Vi menar såväl, men hur många av oss vuxna läsermedvetet en roman för att lära oss omandra miljöer, skapa förståelse för an-dra människor osv? Vi tillåter oss attläsa för nöjes skull. Vi läser bara för attdet är härligt. Lusten måste få bejakas.Men, hur är det? Sitter det inte en litenluthersk djävul fortfarande och tyckeratt läsning är onyttigt tidsfördriv. För-stör inte dina ögon, lilla vän!

Litteratur är också en konstform med alltdet innebär. Den ska ifrågasätta och skapadebatt. Barnböcker ska beröra, få oss attskratta och gråta - att känna - att utvecklaempati. Vad ni vill och vad ni hyllar vux-nas läsande med - använd det för att hyllabarns läsande!

Bibliotekens uppgift är inte att lärabarnen läsa - det är skolans sak. Men viska hålla läslusten vid liv och ge möjlig-het att utveckla den. Hur gör vi det?

Ska vi lära oss mer pedagogik?Vi behöver djup kunskap om barnsuppväxtförhållande, behov och vi behö-ver träning på kommunikation/samtal.Precis det som man talar om attlärarutbildningarna behöver mer av justnu! Hur många av oss har verkligen trä-nat den metod, som vi hört Aidan Cham-bers berätta om. Fungerar den bara i sko-lan? Varför då? Hinner ni med bok-samtalen på vägen mellan hyllorna? Ochdå menar jag inte boktips utan verkligensamtal om böckernas innehåll.

På konferensen Där världar möts - tredagar kring barnkultur pratade Eva Wes-tergren, filmpedagog, kring filmen Kandu vissla Johanna så inspirerande att jagnu läser Ulf Starks bok på ett helt annatsätt och med andra ögon. Visst borde detvara alla förunnat att kunna upptäcka meri texten än det man ser första gången manslukar en bok. Textanalys blir lätt någotman fnyser åt, det gjorde jag också. Menså hör man sådana härliga människor somEva Westergren och Ulla Rhedin prata ombilder, så man ser mycket mer och förstårinnebörden av att analysera en bild elleren text. Det borde vara våra barn förun-nat att upptäcka detta. Och biblioteka-rien skulle kunna vara den person somhjälper barnen att se.

Jag tänker själv pröva boksamtal över nä-tet på Barnens bibliotek, den hemsida,som jag nu genom projektpengar har fåttmöjlighet att ägna mer tid åt. Jag har pra-tat med några författare som vill ställaupp och prata litteratur i Bokchatten.Själv har jag lärt mig en del om bok-samtal genom Aidan Chambers böckeroch genom att lyssna på Mervi Kalliainenpå Melleruds bibliotek, när hon samta-lat med ett gäng högstadieungdomarkring böcker.

Lägger vi för stor viktvid faktasökning?Jag gjorde en mycket enkel undersökningtillsammans med tre bibliotek för någotår sedan om hur barn frågar. Det somslog mig mest var att det stora flertalet(flickor) frågade efter redan kända titlar.(Sanning eller konsekvens var den mestefterfrågade boken bland flickor.) Näs-tan inga frågor om hjälp att hitta en bra,rolig eller spännande bok. Varför? Ärbarn inte vana vid att kunna ställa ensådan fråga? Ger vi mer hjälp till de somsöker fakta? Är det så vi ska och vill för-dela våra resurser?

Svaret på den frågan kan givetvis bliolika. Det finns inget rätt svar och ingenvill väl ha en antingen eller debatt. Detär definitivt inte det jag är ute efter. Men,visst har lustläsandet lägre status än fakta-sökandet? Säg att jag har fel!


NotiserDär världar möts – tre dagar kring barn-kultur, en konferens i Borås där Region-biblioteket var medarrangör, blev ensuccé med många deltagare och intres-santa föreläsare. Utvärderingarna ärmycket positiva och själva är vi arrangö-rer mycket nöjda. Man får ju sina favo-riter och Mats Trondman är alltid en höj-dare, Eva Vestergren pratade mycket in-spirerande om filmpedagogik och LasseDencik tänkvärt. Men roligast av allt varnog Ika Nords ”Regnbågsvals” med hjälpav 5 herrar (4 politiker och 1 bibliote-karie). Sällan har det väl skrattats så gottpå en barnkulturkonferens. Ika själv varhäpen och lycklig över succén. Avslut-ningen med hundratals barn på scenensom sjöng lämnade inte ett öga torrt. Vifår väl se om vi orkar med att ordna nå-got sådant igen. Önskan och behovetfinns. Inte år 2000 men kanske åretdärpå. Mer utförliga rapporter frånårets konferens hittar ni på http://www.nfk.hb.se/regbibl/dvm

Ni lyssnar väl på Barnkulturradion iP1 var fjärde måndag 9.05 och 18.25.http://www.sr.se/p1/program/barnkr

Ska vi stimulera skrivandetså vi får fler författare?Läsglädje skapar ibland skrivglädje, sådet är kanske där vi ska sätta in stötarna.Några har prövat redan med gott resul-tat. Andra erbjuder läsecirklar och bok-samtal på fritid. Hur vore det med ettbokcafé för slukarbarn? Någon som prö-vat? Där skulle de kunna träffa andraläsintresserade. För den här gruppenbarn finns inga föreningar, inga bidrag.Så, hur gör vi biblioteket till en platsför lässugna barns fritidsgård?

Att barn och ungdomar har ett sugefter att skriva själva vet alla ni som ord-nar skrivarläger och skrivarhelger. Jaghar märkt behovet av att kunna publi-cera sig genom den mängd av texter somkommer in till Barnens bibliotek. Frånandra håll hör jag att medelåldern påde, som skickar in bidrag till tidskrifteroch hemsidor för skrivande på nätet är19 år. Det här är ytterligare en sak, somjag funderar på när det gäller vårhemsida.

Ja, det finns massor att fundera kringnär det gäller barns läsning och den nästintill obefintliga barnlitteraturdebatten.Vi barnbibliotekarier måste skapa ossett eget utrymme för debatt kring litte-ratur. Ska vi försöka få igång något påBarnens biblioteks sidor? Den nordiskabarnbibliotekarielistan är ett gott för-sök att få igång debatt, men ofta blirdet mer praktiska spörsmål. Vad vi be-höver är boksamtal oss emellan, så visedan styrkta kan boksamtala med barnoch unga.

Arbete med att revidera foldrarna kringbarnlitteratur som delas ut via BVC på-går. I arbetsgruppen ingår barnbibliotek-arier och representanter för barn-hälsovården. Ewa Kollberg håller i arbe-tet. Ewa vikarierar för Katarina under dentid hon är tjänstledig för att utveckla hem-sidan.

Barnens första bok delas nu ut i helaregionen. Det rör sig om 16 000 böcker.För de som inte tidigare haft boken pågåruppbyggnadsarbetet. Catarina Kruusvalhar tackat ja till att skapa ett exlibris, enaffisch samt en logga, som vi kan användai barnbibliotekssammanhang. Tillsam-mans med boken kommer foldern Att ägaett språk att delas ut.

Barnens bibliotek på vår hemsida medadress http://www.nfk.hb.se/lansbibl/barnbibl har fått projektpengar från Stif-telsen Framtidens kultur. Katarina Dorbelljobbar halvtid under 1 år med att försökautveckla hemsidan vidare i samarbete medbarn, barnbibliotekarier, författare m fl in-tresserade. Bokjuryn och Lust att läsa ärknutna till hemsidan och fler projektkommer t ex Skrivarlust. Katarina hop-pas kunna chatta med barn och förfat-tare, svara på barns frågor och utvecklalänklistorna mer utifrån barns funderingaroch frågor.Hon tar tacksamt emot synpunkter på[email protected] 033-35 76 28

Bokjuryn har dragit igång och hållerpå t o m 15/4. Som vanligt finns all in-formation och röstkort på Barnens bib-liotek (adress se ovan). Tyvärr har adres-sen till Barnens bibliotek blivit fel i infor-mationen om Bokjuryn i Barnbokskata-logen.

Världsbokdagen år 2000 flyttas till den13 april eftersom den 23 april infallerpå påskdagen. Förläggarföreningen fort-sätter att dela ut en bok – i år troligentill årskurs 8. Spana efter http://www.varldsbokdagen.se

Fortbildningen för barnbibliotekarier(den sk Lingonbarn) har blivit uppde-lad i enstaka kurser. Är du intresserad såbesök Högskolans i Borås hemsida därkurserna annonseras http://www.hb.se/utbildning/kurser_vt00.htm

18-20 februari anordnas Barnboks-mässa i Köpenhamn. Regionbiblioteketplanerar att ordna bussresa för barn-kulturansvariga med mässan som en avanhalterna.



Med barnsom uppdragsgivare

På resan från Göteborg till Borås, ännuen solig morgon denna vackra sista höstföre millennieskiftet, läser jag i en litenbroschyr om Bibliotekshögskolans nyautbildningsprogram. Där står det: ”Väljmellan fyra olika inriktningar i ämnetbiblioteks- och informationsvetenskapoch forma din egen profil - det är grund-tanken med den nya utbildningen inombiblioteks- och informationsvetenskap.”Och några rader längre ner. ”De sista stu-denterna det här seklet, blir de första påden nya grundutbildningen ...”

På min tid - då jag och de flesta an-dra BHS:are buggade oss igenom två årpå skolan - på bokbordens sena 70-talfanns det bara FoS eller FoF, får jag käns-lan av att det var lite mer laid back.

Jag passerar det gamla BHS - de tre småskolhusen - på väg till det nya pompös-are, glassigare och framförallt större BHS.Jag skall prata med en företrädare för ut-bildningen i barnbiblioteksverksamhet -om det nu kan heta så i dagens värld. Påmin tid fanns det ett ”barn-ochskolbiblioteksblock” och lärarna hetteGunilla Borén och Lena Skoglund. Idagskall jag träffa Kerstin Rydsjö.

NyorienteringFör att återknyta till de fyra inriktning-arna i utbildningen, som också kallaskollegier, så behandlas frågor som rörbarn i alla fyra. Den tredje beskrivs såhär: ”Individers och gruppers interaktionmed bibliotek och informationssystem”.Där handlar ”barnbiten” (om uttryckettillåts) om att ha ett användarperspektivpå bibliotek eller, enklare uttryckt, omatt se på biblioteket med barnets ögon.

Detta berättar Kerstin Rydsjö, efter detatt hon hämtat mig nere i vestibulen ochvi vindlat oss fram till hennes tjänsterumoch slagit oss ner där. Och jag erkänneratt jag inte är helt integrerad med språk-bruket.

Men Kerstin är tålmodig. Hon harvarit med och arbetat fram utbildnings-planen, och säger. - Det är en nyoriente-ring. Det gamla BHS var ju en yrkesut-bildning. Numer är det en ämnes-utbildning, där du efter 60 poäng(kandidatnivå) kan fortsätta och blimagister eller t o m doktor i ämnetBiblioteks- och informationsvetenskap.

Idag går många utav eleverna till an-dra arbetsställen än traditionelltkommunbibliotek. Man går till kun-skapsintensiva -media- och upplev-elseföretag, eller bokbranschen, berättarKerstin.

»GUNNAR SÜDOW«


Från Solna till BoråsSjälv gick hon ut dåvarande Statensbiblioteksskola i Solna redan 1970 ochvia Nybro, Malmö (Rosengård), ochSkellefteå, kom hon 1982 till Borås ochen tjänst som chef för biblioteks-verksamheten för barn i kommunen.Mest och bäst minns hon hur verksam-heten spreds ut till förorterna och filia-lerna och de omfattande bokpratar-projekten, som genomfördes under hen-nes tid. Sen började hon bli mer och merintresserad av skol- och utbildningsfrågoroch var en tid 1:e skolbibliotekarie innanhon började på BHS 1993. Nu är honuniversitetsadjunkt och hennes under-visningsdel är: Barn- och ungdoms-perspektiv på folkbibliotekens verksam-heter (barn/ungdom som informations-sökare, referenssamtal med barn etc).

AnvändarperspektivVad det handlar om är att anläggaanvändarperspektivet, berättar hon. I dethär fallet är det barnens användarper-spektiv som undersöks; vilka behov dehar på bibliotek, som läsare och använ-dare - vilka krav de ställer. Vad tyckerbarnen att ett bra bibliotek skall inne-hålla i form av böcker, verksamhet ochandra medier. Och det kanske viktigaste:Hur möter och bemöter bibliotekendessa behov?

Detta får man fram genom atteleverna för samtal med barn och ung-domar om t ex deras läsvanor. Här är detgruppen 0 - 18 år som åsyftas. Kort ochmycket bra uttryckt handlar det om barnsom uppdragsgivare - och i ett vidare ochstörre perspektiv: att visa barn respekt.

I FN:s barnkonvention står det ju, sä-ger Kerstin, att barn har rätt att uttryckasin mening i alla frågor, som rör demsjälva. Det är det vi gör på den här kur-sen: Vi utforskar hur barn/ungdomar be-skriver sina behov av information, kul-tur och kommunikation.

Och vi pratar en stund om vuxnas oftaskepsis att ta in barn i beslutsprocesser,och funderar på hur ett bibliotek skullese ut, ett bibliotek som var inrett och for-mat precis efter deras önskemål och vilja.Jag frågade efter bra exempel på detta här

i regionen, men Kerstin kan inte kommapå något. Det vore väl ett projekt att ge-nomföra så gott som något, i dennaprojektens förlovade tid!

Egen forskningKerstin Rydsjö håller också på med egenforskning - en intervjuundersökning ombarn och deras mediaanvändning. Härär det hela spektrat det handlar om, allti-från böcker, tidskrifter, TV till datorer,Internet och allehanda dator- ochinteraktiva spel. Och helt riktigt - innanman som vuxen kan anlägga åsikter omförflackning och missutnyttjande av me-dier hos de unga så måste man ju vetahur de används och i vilken omfattning.Där har Kerstin funnit att barn/ungdo-mar använder dem för att lära sig saker,de väcker nya tankar och är nöjes- ochlustbetonade.

Efter den stora biblioteksbranden iLinköping, så intervjuades barn och ung-domar i ett forskningsprojekt om bib-liotekets betydelse och man fann då attbiblioteket är mycket viktigt för dagensunga, i synnerhet som mötesplats ochfristad i en snurrad omvärld.

Med den vetskapen borde ju självklartvarje barnavdelning på våra svenska folk-bibliotek vara utformade efter kunskapom barn och om barns behov - men såär väl inte fallet tyvärr, avrundar Kerstin. - Vem konstruerar en speciellt anpassadbarnkatalog, exempelvis?

Samtid och framtidAvslutningsvis berättar Kerstin och hen-nes lärarkollega Anette Eliasson om denfortbildning för barnbibliotekarier somskall börja vårterminen 2000 genom de-ras och BHS:s försorg. Den är kalladSamtid och framtid - aspekter på barnbib-liotek och har som utgångspunkt barnsoch ungas villkor i samtiden och hur för-ändringar som påverkar de unga speglasi barnbiblioteket.

Kursen innehåller tre 5-poängskurseroch den första heter just Barn som upp-dragsgivare. Och det är bara att hoppasatt många kommer att söka, och att kur-sen många gånger kommer att upprepas,för barn behöver goda talesmän och fö-reträdare - såna som Kerstin Rydsjö.

FOTO: CHRISTER HALLGREN



ellerVad Erikssons honungsfågel kan ha med lärande att göra

Jag har just flyttat till Vänersborg ochhåller på att lära mig min nya stad. Enav de första promenaderna gick tillSkräckleparken, som ligger vid Vänernssydligaste strand. I parken fann jag ettanslag som berättade om Axel WilhelmEriksson från Vänersborg, som i mit-ten på 1800-talet reste till Namibia. Hanvar bl a jägare och sköt strutsar och an-dra fåglar och djur. Han donerade ettstort antal fåglar till sin hemstad och definns att se på Älvsborgs Läns Museum.Det är en riktigt äventyrlig historia ochför ett par veckor sedan berättades den itidningen, därför att det snart ska ges uten bok om Axel Erikssons liv. Jag tänktepå att det blir en bra bok att ha både iskrift och tal för biblioteket i Väners-borg och för andra folkbibliotek i Väs-tra Götaland. Litteraturtjänst i Regio-nens Hus, Högskolebiblioteket i Vän-ersborg och gymnasieskolans bibliotekkommer att ha den, kanske också skol-biblioteken på hög- och mellanstadiet?Detta är ju självklarheter - att man skaf-far litteratur och artiklar om hembyg-den, sin kommun, sitt område, sin re-gion. På alla bibliotek finns särskildasamlingar med litteratur om den egnatrakten och historien.

... och sanden ropadeMen så hände det att jag såg en teater-föreställning i Trollhättan. Det var en ny-skriven pjäs av Henning Mankell medtiteln …och sanden ropade. Den hand-lar om en liten pojke, som i slutet av

1800-talet kom till en bondgård i Skåne.Han hade hittats i en låda och var troli-gen den ende överlevande i en by somplundrats. En svensk man hittade ho-nom, tog honom med sig och lämnadehonom på gården och betalade för hansuppehälle. Pjäsen berättar insiktsfullt,medkännande och poetiskt om hur detmåste ha känts för en liten människa attkomma många tusen mil från sin by ochland och försöka bli hemmastadd. Attsätta träskor på sina bara fötter, att inteförstå ett ord, att så småningom lära sigbåde ord och sko men ändå inte kunnaförstå. Att längta och lyssna efter heltandra saker än de närvarande - gyllenesand i stället för svart mylla.

Hur tänkte de?Det var en tänkvärd och sorglig före-ställning med verklighetsbakgrund. Jagtänkte på alla dem som kommer till ossfrån andra länder och som bär andra ochofta svåra verkligheter med sig. Jag tänktepå språk och tänkande och lärande, påkulturers olika synsätt, på familjemönster.Jag blev nyfiken på mannen, som tog hempojken från Afrika, hur tänkte han? Hurtänkte bondefamiljen - utom att tjänapengar? Hur tänkte grannarna? Och hurtänkte pojken - på sin situation bådehemma och här? Jag tänkte på hur detvar att på denna tid färdas från Sverigetill Afrika och omvänt. Jag tänkte på sla-veri och plundring av afrikanska byar. Jagtänkte på hela kolonialismens historia, påSveriges historia, Europas historia. Detvar en bra uppsättning med skickliga skå-

despelare. Det var ett mycket fysiskt sce-neri och en flexibel men enkel sceno-grafi. Salongen var bara fylld till hälftenden här lördagskvällen. Flera veckor ef-teråt läser jag skylten i parken och letarfram artikeln i ELA (Elfsborgs Län Alle-handa). Då kommer jag på det. AxelErikssons liv i Namibia, hans upp-stoppade fåglar på museet - det har medlärande att göra ! Det har med skolbib-liotek att göra. Och med kultur i sko-lan!

Tänk om de vetat!Tänk om elever i Vänersborg, en klasseller en hel skola hade arbetat med detta!Tänk om de vetat om att det skullekomma en teaterpjäs från Riksteaternmed den här anknytningen till Trollhät-tan. Tänk om ämnet eller utgångspunk-ten varit att ta reda på så mycket sommöjligt om Axel Eriksson. Hur kom detsig att han reste till Afrika? Vad gjordehan där? Vad gjorde alla andra européerdär? Hur såg det ut? Hur tog de sig dit?Vilka språk talade de, hur hade de lärtsig? Allt detta hade eleverna kunnat frågasig. De skulle kunna arbeta med Sverigeoch Afrika både då och nu. Vilken synhar vi på länder och folk i Afrika? Lärareoch andra, som t ex författaren till bo-ken om Axel Eriksson kunde föreläsa.Eleverna kunde använda uppslagsböcker,databaser, artiklar, litteratur. De kan un-dersöka, söka information och fakta, dekan tänka, fråga, känna och fundera. Dekan ha lärare i många ämnen och bib-liotekarien i skolan som handledare och

Honungsfågel och skolbiblioteksutbildning

»MALIN KOLDENIUS«


stöd. Och förutom att se en teaterföre-ställning kan de träffa dramatikern, re-gissören, scenografen och skådespelarna.Ett exempel på det föreslagna ämnetsocial kompetens. De kan också e-postatill Namibia och få kontakt med eleverdär - de läser om Axel Eriksson i sinaläroböcker idag. Vad kan det stå om ho-nom, i deras böcker? Vad hände honomoch hans familj? Han hade en son, somblev en berömd konstnär. Vad hände ho-nom?

En hel värld blir belystUtifrån en enda persons liv kan en helvärld bli belyst, flera ämnen finnas medoch integreras. Just nu pågår en kurs påoch med lärarutbildningen i Göteborgtillsammans med Regionbiblioteket ochSkolbibliotekscentralen/GRUtbildning.Vi lär och studerar och diskuterar lär-ande ur flera aspekter. 26 personer frånhela regionen håller på att lära sig omskolbibliotek kopplat till elevers lärandeoch det egna lärandet. Det ger oss möj-lighet att tänka och arbeta annorlunda.En utgångspunkt som att studera AxelErikssons liv, är ett exempel på hur elever,lärare och bibliotekarier kan arbeta medskolbiblioteket som bas. Så skulle detkunna se ut. Så kommer det att se ut! Såser det ut! Allt mer! Och teatersalongenskulle vara full!

Allas barnbarnI vår regi pågår detta projekt i Mölndal, Tanum och Älvstrandens bibliotek i Göte-borg. Barnbibliotekens ambition är förstås att nå ut till alla barn med sin verksam-het. För att lyckas med detta samarbetar man med alla vuxna – föräldrar och perso-nal – som kommer i kontakt med barn. Här är också mor- och farföräldrar en viktigresurs! Många äldre har i större utsträckning än föräldrarna tid att berätta och läsaböcker för sina barnbarn och de utgör också en viktig länk till det förflutna. De kanberätta om egna barndomsminnen och också om hur det var när barnens föräldrarvar barn. Kanske också mor- och farföräldrar står lite vid sidan av den vanliga vardags-stressen och har mer tid för de viktiga samtalen – dvs prata med och lyssna på sinabarnbarn.

Det treåriga projektet, Allas barnbarn, som har stöd av Allmänna arvsfonden, villaktivt uppmuntra den äldre generationen att ta del av barnlitteraturen så att de kanförmedla den – inte bara till sina egna barnbarn utan också till andras barnbarn, dvsallas barnbarn. Genom att t ex i studiecirkelform få mer kunskap om barnlitteraturoch metodik för berättande och högläsning för barn i grupp kan man också få lustoch inspiration att dela med sig i kontakt med barn i förskola och förskoleklasser.Målsättningen är att hos barnen- skapa intresse för läsning av böcker- påverka språkutveckling- stimulera till språklig kommunikationoch att för barn och vuxna- skapa möjligheter till generationsmöten- initiera möten med olika kulturer för utbyte av sagor, sägner och berättelser

Projektledare är Signe Idehaag från Sveriges Pensionärsförbund (SPF) och i dencentrala projektgruppen ingår också Pensionärernas riksförbund (PRO), En bok föralla och Barnbarnens kulturfond med Bertil Widerberg. Gunnar Arvidsson frånLäslustan i TV är inspiratör. Bibliotek i sju pilotkommuner i landet utgör en viktigresurs och lokala projektgrupper med barnbibliotekarier som projektledare finns ivår region i Mölndal, Tanum och Älvstrandens bibliotek i Göteborg men också iEnköping, Härnösand, Södertälje och Umeå.

- pågående och kommande nationella läsfrämjande projekt

Allas barnbarnLäs 2000 och Läsrörelsen

»EWA KOLLBERG«Det sjuder av entusiasm och vilja att lyfta fram de goda krafterna för attfrämja läsning på alla nivåer och för alla målgrupper i vårt land! Lokalt ochregionalt pågår mycket spännande arbete som ibland låter tala om sigmen mer ofta sker i det tysta. Tre projekt eller snarare �rörelser�, somkommer att märkas under kommande år är Allas barnbarn, Läs 2000 ochLäsrörelsen. Den sistnämnda ger - säkert högst medvetet! - associatio-ner till gamla tiders väckelserörelser. Här följer en kort orientering.

>>FOTO: OLA ERIKSON,ÄLVSBORGS LÄNS MUSEUM


Barnbibliotekarier i Mölndal, Tanumoch Älvstranden har bl a samarbetatkring en trevlig gemensam dag för alla”sina” pensionärer på Göteborgs konst-museum i oktober. Anne Petterssonombads visa den unika utställningenBokvägen till Bildriket om klassiska ochmoderna barnboksillustrationer i origi-nal. Efter lunch med utbyte av erfaren-heter om planer för fortsatt arbete i deolika kommunerna föreläste IngvarLundberg, som är språkforskare och pro-fessor i psykologi ”Om konsten att läsai konsten”. Han talade varmt och enga-gerat om vikten av att börja tidigt ochatt språket och därmed lust till böckeroch läsning bara kan utvecklas i ett närasamspel med en avhållen vuxen. Hanframhöll också bibliotekens ochbibliotekariernas viktiga roll. Vi kändeoss alla efter denna dag mycket upplyf-tade och än mer övertygade om vårt me-ningsfulla samarbete i projektet.

Pensionärer är i sanning ingen nymålgrupp för biblioteken – men utgör idetta avseende en mycket trevlig resurs ivår strävan att nå ut till alla barn medbarnlitteraturen! Vi bibliotekarier arbe-tar nu vidare med att informera och en-tusiasmera alla pensionärsgrupper lokalt.

Läs 2000 vill inspirera till nya läsprojekti förskola och skola i samverkan med bib-lioteken. Man vill också synliggöra för enstörre grupp människor alla bra läs-projekt, som redan pågår. En stor mani-festation för barnoch ungdomsbokenkommer att äga rum vecka 46. Barnboks-institutet ska på sin webbsida samla in-formation om läsprojekt, idéer ochkontaktpersoner. Där ska växa fram enkunskapsbank om hur man lockar barnoch ungdomar att läsa. Projektledare ärlitteraturpedagog Inger Norberg på SBI.Läs 2000 kommer att samarbeta med Läs-rörelsen!

LäsrörelsenMed start hösten 2000 och ett år framåtgenomförs den landsomfattande Läs-rörelsen. Avstampet blir på Bok &Biblioteksmässan. Läsrörelsen kommer attbygga vidare på mycket av det som redangörs av läsfrämjande åtgärder men kom-mer också att arbeta på nya sätt och påmånga arenor.

Bengt Westerberg är ordförande ochkampanjledare är Elisabet Reslegård, somhar erfarenhet från Dyslexi- och Psyke-kampanjerna. Vidare ingår bl a SivHågård, Tina Lindemalm och KerstinLööv, som är redaktör för tidningenSkolledaren och ursprunglig idégivare. TillLäsrörelsen har ett Läsråd knutits medMarianne von Baumgarten, Bertil Falck,Ann-Britt Grünewald, Göran Hägg,Bodil Malmsten, Bo Strömstedt, BertilWiderberg, Claire Wikholm och mångafler.

Man kommer att samarbeta medBarnboksinstitutet, Förläggarföreningen,Svenska kyrkan, Riksteatern, Bokhand-larföreningen och förstås läns- och folk-biblioteken. Om ungefär ett år är det dagsatt dra igång denna kampanj, som harhela Sverige som målgrupp!

Mer att läsa om Allas barnbarn påMölndals stadsbiblioteks hemsida

Många förskolor och förskoleklasser harhört av sig för att få en egen ”morfarNisse” eller ”mormor Britta” som regel-bunden gäst. I samarbete med studieför-bunden kommer det att bli studiecirklarunder våren i våra kommuner. Mölndalinbjuder för tredje året till Barnbarnenssagostund lördagen före jul och också enbokpratarkväll för bl a mor- och farför-äldrar Julklappstips med glögg och peppar-kakor.

LÄS 2000! – läsfrämjandenät,kunskapsbank och läskampanjFrån en inspirerande konferens i Stock-holm 99-11-15 med deltagare från helalandet har jag inhämtat följande:

Läs 2000 är ett läsfrämjande projektsom ska få det att sjuda av aktiviteter ilandet på förskolor, skolor och bibliotek.Initiativtagare är ingen mindre än Len-nart Hellsing och Svenska barmboks-institutet. Lennart Hellsing har funnit attdet finns många läsfrämjande eldsjälarute i landet, men de behöver stöd av var-andra och de behöver backas upp.

Läs 2000 vill knyta samman läs-främjare i alla kommuner. Målet är ettnätverk med minst en barnbibliotekarie,förskollärare och lärare i varje kommun.Dessa ska bilda en grupp i den egna kom-munen och knyta till sig andra. Målet ärockså att bilda referensgrupper i mellan-

syd-, nord- och västsverige.


www.molndal.se/bibl samt omLäs 2000 på www.sbi.kb.se/las2000


Norrby kommundel i Borås har en be-folkning, som till mycket stor del bestårav invandrare; närmare bestämt 55%.Inte mindre än 24 språkgrupper är före-trädda i området. Här finns människorfrån Somalia, Kosovo, Vietnam ...

Kersti Ingeborn, som är ansvarig förkulturen i kommundelen, berättar omsatsningar, som görs för att nå ut till allagrupper. Biblioteket till exempel harmycket generösa öppettider, ”nästan dyg-net runt”!

Den öppna förskolan startades för attnå de barn, som inte finns i den regul-jära barnomsorgen och förskolan har enväl genomtänkt målformulering medledord som föräldrastöd, språk, samhälleoch kultur, pedagogiskt arbete samt nytt-jande av olika professioner. Verksamhe-ten vänder sig till barn upp till 5 år ochderas föräldrar. Förskolan blir en mötes-plats för barn och vuxna. För de vuxna,som varje vecka går till undervisning iSvenska för invandrare, SFI, blir för-skolan en mötesplats, som ger en utom-ordentlig möjlighet till att på ett avspäntsätt praktisera kunskaperna från under-visningen.

Lokalerna, som ligger på NorrbyTvärgata 20, är inte stora men väl dis-ponerade och mycket trevliga och väl-komnande. Precis som personalen: pro-fessionella och engagerade i sin uppgift!

Här gäller det teamwork mellan tre yr-kesgrupper: Anna-Karin Albertsson ärbibliotekarie, Anne-Christine Andelius ärsocionom och Lisbeth Petersson är för-skollärare.

Personalen har till sitt förfogande sed-vanliga redskap för verksamheten: böckerpå olika språk, leksaker, pedagogiskahjälpmedel. I lokalen ser man bokstäveri olika former och funktioner. Men detfinns också läsning för de vuxna: Boråstidning, ICA-kuriren, Vi föräldrar m m.

HemkänslaFörskolan är öppen måndag, onsdag ochfredag, samtliga dagar på förmiddagenmen på onsdagar även på eftermiddagen.Tiderna verkar fungera bra och det kom-mer i genomsnitt 15 gäster varav invand-rarna utgör cirka 90%. Det är mestadelskvinnor, som kommer med sina barnmen vid mitt besök kom en iransk manmed sin son för att hämta sonens 4-års-bok samt att få information om verksam-heten. Han passade samtidigt på att lånaböcker. Jag fick definitivt en stark känslaav ett hem, vilket det trevliga köket kan-ske starkt bidrog till. I köket samlas manvarje fredag för att äta frukost. Ett exem-pel på verksamhet är den språkgruppmed föräldrar och barn, som samlas 6gånger för att under ”ordnade former”träna svenska. Detta är basverksamheten.Men man vidgar på olika sätt cirklarna.

En bestämd dag kommer Musikskolan,en annan dag en resursperson, som kanvara tandhygienist eller speciallärare. Be-sökarna erbjuds även att gå på teater. Enytterligare vidgning av cirklarna är er-bjudandet om hembesök. Anna-Karinbesöker barnfamiljer i området och er-bjuder sina tjänster. Då har hon med sigbarnböcker och berättar om verksamhe-ten. I invandrarfamiljer ligger följd-aktligen tonvikten på att informera omaktiv språkträning på svenska. Dennaverksamhet planeras i samarbete medBarnavårdscentralen.

Förtroende är nyckelordetDet är märkbart att personalen finns tillhands för alla, och att de tre olika kom-petenserna har bidragit till att verksam-heten är så bra och genomtänkt. Förtro-ende är nyckelordet i arbetet och dethandlar mycket om att fånga tillfället närdet gäller att nå och aktivera männis-korna. Till pågående läsår har Norrbykommundel erhållit medel från Skol-verket till ett kompetensutveckling-projekt som heter Språket lyfter Norrby.Kort innebär det att all personal med pe-dagogiska arbetsuppgifter skall ges möj-lighet till att utveckla sin undervisning.Grunden i projektet är en föreläsnings-serie. Det finns säkert anledning att åter-komma till detta projekt i ett senarenummer av Framsidan.

Sesam - öppna dig!

Norrby Öppna förskola:

»KERSTIN LORENTZ«


Ett grundläggande mål för biblioteks-verksamheten har varit att nå alla män-niskor. Speciellt har människor med sär-skilda behov, med handikapp, med funk-tionshinder uppmärksammats och bib-lioteken har satsat på att ha anpassademedier - lättlästa böcker, talböcker,videogram för döva, taktila böcker,interfolierade böcker m m - för dessagrupper. Genom att samarbeta med an-dra verksamheter t ex barnhälsovården,förskolan, skolan och socialtjänsten samtgenom att aktivt delta i olika kampanjeroch projekt såsom dyslexikampanjen ochutbildningen av läsombud inom om-sorgsverksamheten, har man försökt attföra ut kunskapen om bibliotekens ut-bud.

Barnbibliotekarierna i Bohus län hararbetat för att barn med funktionshin-der skall få en god biblioteksservice medmedier som utvecklar språk, fantasi ochintellekt och de har riktat sig till läs-handikappade barn, deras föräldrar ochvårdare. De kallar denna del av barn-biblioteksverksamheten för Äppelbib-lioteket. Här samlas också medier omolika funktionshinder.

I Skaraborg har man sedan 1980-ta-let arbetat med uppsökande informationom läsning och litteratur till personermed utvecklingsstörning och till perso-nal inom omsorgen. Åren 1996-1999genomfördes projektet Livskvalitet ochLäslust, där syftet var att anpassa biblio-tekets utbud och utveckla servicen tillpersoner med utvecklingsstörning samtatt särskilt pröva IT som en möjlighet

för denna grupp. Man har också utbil-dat läsombud bland omsorgspersonal föratt öka medvetenheten om kulturens ochläsningens betydelse för livskvalitetenbland personer med utvecklingsstörningoch tydliggöra personalens uppgifter idetta sammanhang. Projektet har byggtpå att alla personalkategorier kring per-soner med utvecklingsstörning samarbe-tar.

I Älvsborg har man gjort bredautbildningssatsningar över professions-gränserna för att på bästa sätt tillgodosefunktionshindrade personers behov avkultur, litteratur och information. Ett ledi detta arbete är också skapandet avhandikappdatabasen ÄLVA.

Detta är sett ur bibliotekens synvin-kel, men hur ser det ut från andra sidan?Hur ser det ut från målgruppens synvin-kel? Är biblioteket tillgängligt för allabarn?

Jag frågade Kerstin Frii, som arbetatmed att göra kulturen tillgänglig för barnmed funktionshinder. Kerstin, som ärkulturetnolog och mamma till en pojkemed Downs syndrom, har en bred erfa-renhet av film, litteratur och bibliotek.Hon arbetar för tillfället med att barnmed utvecklingsstörning skall bli delak-tiga i barnkulturen och då speciellt fåuppleva film.

Kerstins dröm är ett bibliotek sommötesplats för alla barn. Att kunna gåmed sitt barn dit ”vanliga” människor gåroch bli bemött på ett ”vanligt” sätt. Harman ett barn med funktionshinder ställsdet ofta så stora krav, säger Kerstin. Manskall vara insatt i pedagogiska hjälpme-

del och använda dem för att stimuleraoch lära sitt barn.Biblioteket är en neutral plats där manskulle kunna njuta och slappna av. Bib-lioteket är också ett ställe där olika barnskulle kunna träffas och känna delaktig-het. För, fortsätter Kerstin, i mötet medbarn med funktionshinder utvecklasman!

Men för att mötet skall bli riktigt brabehövs det ibland särskilda lösningar.Äppelhyllorna är en bra början. Kanskeskulle man kunna inreda en avskildhörna eller ett litet rum speciellt för barnmed multihandikapp. Och något somKerstin särskilt tryckte på var bemötan-det. Tala till barnet - inte om det! Kan-ske kan bibliotekspersonalen lära sig liteteckenstöd för att bättre göra sig förstådd.Kanske skulle man kunna märka infor-mation med piktogram. Kanske kundepersonalen lära sig lite mer om olikafunktionshinder.

Det skulle kunna göras en del - kan-ske i det ordinarie kvalitetsarbetet. Vi haråtskilliga lagar och konventioner där viskulle få stöd i vårt arbete. Och framförallt skulle vi samarbeta än mer än vad viredan gör.

Det är en fråga om synsätt, sa Ker-stin. Vilken människosyn vi har. Och därbetyder faktiskt det något vilka ord vi an-vänder. Handikapp blir lätt en egenskapmedan funktionshinder är något somkan avhjälpas. Funktionshinder är mil-jön inte människan! Ingen är sitt handi-kapp, man har andra egenskaper också.Definiera inte människan genom handi-kappet, avslutade Kerstin.

»EDA EKENDAHL«

Bibliotek för alla barnUr bibliotekslagen:

Folk- och skolbibliotek skall ägna särskild uppmärk-samhet åt barn och ungdomar genom att erbjudaböcker, informationsteknik och andra medier anpas-sade till deras behov för att främja språkutvecklingoch stimulera till läsning. (§ 9)

Folk- och skolbibliotek skall ägna särskild uppmärk-samhet åt funktionshindrade samt invandrare ochandra minoriteter bl a genom att erbjuda litteraturpå andra språk än svenska och i former särskilt an-passade till dessa gruppers behov. (§ 8)

§§



Dalsland - detta vackra landskap! Detsävliga åker- och bondelandet, kantat avVänerns klippor och stränder, somsträcker sig längs järnväg och riksväg45 och gör dess sträckning så trist ochlivsfarlig, möter man som tåg- och bil-resenär. Men byt bara tåg i Öxnered ochåk mot Norge eller ta vägen mot Dals-Ed, Färgelanda, Bengtsfors ellerHåverud så får du se något helt annat!

Stig t ex av tåget i Dals-Ed en mor-gon i mitten av april när grådiset omsveptdig i Göteborg eller Skara. Då kan detmycket väl ha snöat i Dals-Ed och dubefinner dig på en av skönaste platserdu sett från en järnvägsstation med vid-sträckt utsikt över Stora Le.

Sedan är det fagert och vilt ochskogigt, storslaget precis som vi sett i fil-men om Ronja Rövardotter. Djupa sko-gar, vilda forsar och fjäll - där finns sä-kert vittror - milda tun och små stugor,som inte alla är bebodda.

Här är det kris. Säger man. Det ärhög arbetslöshet, det är ett mål 2-område enligt EU. Utbildningsnivån ärlåg. Kommunerna sparar ännu och mantycker att man är liksom på fel sida, påbortsidan - eller så brutalt som Elin ut-tryckte det i en film om Åmål. Och ändåvill vi gärna kalla vår sida ”Framsidan”.Och Dalsland är en del av den. Hur skavi arbeta för att Dalsland ska känna sigvara på framsidan?

Olika mötenDet är inte riktigt den fråga jag ställernär jag möter ”mina” kommuner i Dals-land - men det är innebörden den. Vadkan Regionbiblioteket göra för er, till-sammans med er? Hur ser invånarna påbiblioteket i kommunerna?

Jag brukar fråga den första jag möter:Var ligger biblioteket? Och det vet de iFärgelanda, Dals Ed, Åmål och Melle-rud. De vet precis och visar mig vänligtvägen dit. Så möts vi, de som arbetar påbiblioteket och jag, som ska vara deraskontakt till Regionbiblioteket. Lite olikaär mötena och det säger en del om bib-liotekets anda och struktur. Raskt fårman en bild av bibliotek, som strävar attuppfylla de mål, som finns. Några brot-tas med nedskärningar, andra har klaratsig lindrigare undan. Någon har det gan-ska bra, har personal och genomtänktverksamhet, hus och ro, relativ ro. Jagtycker att biblioteken farit illa under desenaste 10 - 15 åren. Det märks verkli-gen att man fått skära ner. Man uttryckerdet också: Tänk, när vi hade en heltidsbarnbibliotekarie! Då kom alla förskoloroch alla barn och föräldrar hit - det vartider det!

Nya kravMen nu är det andra tider. Nu är detskolornas elever, som använder bibliote-ken och de studerande i de nya utbild-ningarna. Det är nya gymnasie-skolor,KOMVUX och Kunskapslyftet, det ärdistansstuderande både på högskola och

gymnasienivå. Det är anställda i före-tag, som förkovrar sig i olika ämnen. Detär mycket annorlunda än tidigare. Destuderande av alla kategorier har nyakrav. Några behöver mycket vägledningoch alla vill ha kurslitteratur och mångaockså stöd och undervisning i informa-tionssökning på ett sätt som är alldelesnytt.

De som inte kommer är de, som intestuderar, mellangenerationerna, som hararbete och som arbetar så mycket att deinte har tid att gå till biblioteket. Deminsta har antingen stressade föräldrareller för lite personal på dagis. De får alltfärre böcker lästa för sig. De senaste siff-rorna visar att 3-7-åringar ägnar 15 minom dagen åt läsning mot 17 min allde-les härom året. Andra som inte har tidär också de, som beslutar om bibliotekoch som därför inte ser vilka, som är däroch vilka helt nya krav som ställs på bib-lioteken idag.

De andra, de som kommer, är ofta avutländsk härkomst eller har inte tillräck-lig utbildning och de kräver uppmärk-samhet och service. Det försöker biblio-teken att ge med minskande resurser. Detfinns ett uppdrag, som biblioteken för-söker att tillgodose: Att ge de yngsta till-gång till och kunskap om böcker och bib-liotek. Och man vet att de gamla ochsjuka sitter och väntar på besök för attfå en bok eller talbok. Detta samtidigtsom pigga pensionärer står och väntarpå att få släktforska, läsa tidningar ellerfå tips på en bra bok.

»MALIN KOLDENIUS«

Dalsland På vår rundresa i Västra Götaland har vi nu kommit fram tillDalsland - detta ”Sverige i miniatyr”, som Malin Koldenius så

målande beskriver i sin artikel nedan. Som våra kommunbibliotek redan vet, har vi inrättatett faddersystem på Regionbiblioteket, där regionens samtliga kommuner är fördelade på vårakonsulenter. Avsikten är att underlätta kontakterna mellan oss och kommunerna i vårstora region. I varje fadders uppgift ligger bl a att vara den, som skaffar sig den djupastekunskapen om ”sina” kommuner. Malins fadderkommuner i Dalsland är Dals Ed,Färgelanda, Mellerud och Åmål. Lena Skoglund står fadder för Bengtsfors.

Vi hade tänkt att i detta nummer också ha med lokala rapporter direkt från kommun-biblioteken i Dalsland, men till vår pressläggning hade det bara kommit in material frånFärgelanda. Därför samlar vi nu istället ihop artiklar från hela Dalsland + Sotenäs i norraBohuslän och lägger som en lös bilaga till nästa nummer av Framsidan. Red


Glädje och frustrationJag tror att det ser ganska lika ut i alla”mina” kommuner. Både glädje och frus-tration, både gott arbete och undran omdet är rätt saker man gör. Den fråganställs överallt, där nedskärningar skettoch sker. Där kommunen satsar på med-borgarkontor, IT och kunskapscentrumoch RIV antingen i samarbete med ellerutan minsta kontakt med biblioteket påorten.

Jag har många frågor efter mina be-sök. Varför är det så sällan bibliotekenfinns med i kommunens planering? Ävenom de varit med ett tag så har de senhamnat utanför. Varför är bibliotekensarbete inte känt i kommunen, bland po-litiker, IT-ansvariga, skolfolk och andra?Varför är bibliotekens verksamhet såosynlig? I Dalsland visste de svaret, närjag frågade var biblioteket finns, men vetde vad som finns där? Det är som omdet finns ett glapp mellan bibliotek ochpolitiker, mellan bibliotek och skola,mellan bibliotek och bibliotek. Jag troratt det är en viktig iakttagelse. Jag troratt det är förödande för resurser ochverksamhet.

Hoppfullt arbeteIbland är de här glappen stora somhelvetesgapet, det som Ronja och Birkhoppade över. Det är inte lätt att göradet hoppet, att överbrygga klyftorna,men det går! Ett exempel på ett sådanthoppfullt arbete pågår i Dals-Ed. Där ar-betar bibliotek och skola på ett programom barns och ungas lärande. Det skaomfatta alla barn och unga från 0 - 20år. Biblioteket är viktigt i diskussionen.Gymnasieskolan, som håller på med fort-bildning om problembaserat lärande ärviktig i processen, för att inte tala omgrundskolan. Jag träffade förvaltnings-chefen häromdagen och han försäkrademig om att arbetet med att formulera enstrategisk plan för barns lärande i Dals-Eds kommun är i full gång.Från Färgelanda skriver Birgitta Mohtén-Andersson att trots utflyttningshot ochnedskärningar så fungerar biblioteks-verksamheten väl, samarbetsklimatet ärgott och man har både turistbyrå ochkonsumentvägledning i biblioteket. Bib-liotekets personal värnar om basverk-samheten och noterar att utlåningen avskönlitteratur stigit ordentligt de senasteåren.

Ett brett band över gapetDet allra senaste, som hänt är att allaDalslands kommuner utom Bengtsforsbestämt sig för att anta budet omSUNET. Man har gemensamt bestämtsig för att lägga Dalsland på framsidan.Kommunerna ska också delta i projek-tet kring distansutbildning och biblio-tek, det som kallas BILL - Biblioteket Idet Livslånga Lärandet. Det är ett brettband, som spänns över gapet! Fler ex-empel finns och jag hoppas fler har lustatt berätta om allt intressant och hopp-fullt som görs! Jag tror att vi i regionenkan göra mycket tillsammans för att verk-ligen ska känna oss vara på framsidan.Vi behöver delge varandra och andra våraerfarenheter och brygga över alla de härgapen, så att vi vet vad man gör i grann-kommunen eller i skolan eller på kun-skapscentrum eller i kommunhuset ochatt de vet vad vi gör!

Dalslands manifestation för det skrivna ordetDalslands skrivarföreningTommy Löfgren i Norebyn, som till yrket är frilandsjournalist, tog för tre årsedan initiativ till Dalslands skrivarförening. Idag består föreningen av ett40-tal skribenter som är fördelade på lokala skrivargrupper i Ed, Bengtsfors,Mellerud och Åmål.

En av föreningens växande uppgifter är att ge ut tidskriften Dalpennan.Den har i höst kommit ut med sitt tredje nummer.

Föreningen för DalslandslitteraturUnder våren bildades en ny ideell förening för alla som ”läser, skriver, samlar,köper, säljer, ger ut, lånar ut eller är intresserad av litteratur i största allmän-het.” Den heter Föreningen för Dalslandslitteratur.

Föreningens syfte är att stödja litteratur med anknytning till Dalsland,genom att bl a göra de dalsländska författarna mer kända, både lokalt och iresten av landet. I medlemskapet ingår tidskriften Korpgluggen som ges utfyra gånger per år, inbjudningar till arrangemang samt fr o m år 2000 enåsbok. Föreningen har sitt säte på Stenebyskolan.Nu väntar vi bara på en litteraturförening i Bohuslän också!


Stenebyskolan i Dals Långed är enkonsthantverksskola som bedriverutbildningar i möbelsnickeri och trä-hantverk, konstsmide och metall-hantverk, vävning, maskinstickning,ateljésömnad och skinnhantverk. Fr o mhöstterminen år 2000 kommer 70 avutbildningsplatserna att vara 3-årigahögskoleutbildningar i konsthantverkoch design med Göteborgs universitetsom huvudman.

SamarbeteVägen dit har varit full av gropar ochgrindar. Vilken hemslöjdsutbildning somhelst kan ju inte få kalla sig högskola.Högskoleverket ställer bl a krav påutbildningskvalitet, internationellakontakter och - bibliotek. Stenebysko-lans bibliotek var inte mycket att skrytamed omkring 1996, då man började ar-beta på allvar med högskoleplanerna.Därför startades ett samarbete medBengtsfors kommunbibliotek, som hadeett filialbibliotek i Dals Långed - inte såmycket att skryta med det heller!

Efter en del utredande bestämde mansig för att söka projektpengar för ett in-tegrerat högskole- och folkbibliotek. Pla-nerna skulle i alla fall inte stupa på bib-lioteket. Stenebyskolans bibliotek skulleha samma standard som ett högskole-bibliotek, vare sig det blev högskola el-ler inte. När man ändå höll på att byggaså ville man också ha en ordentlig konst-hall, eftersom den ursprungliga biblio-tekslokalen i Dals Långed hade en brautställningslokal med livlig utställnings-verksamhet.

Pengar från EUOch det blev bingo! Projektpengarnakom, från EU bl a och Stenebyskolankunde köpa in ett äldre hus som passadeatt bygga om till bibliotek och dessutombygga till en ny konsthall och gemen-

sam entréhall. Samarbetsavtal skrevsmellan kommunen och Stenebyskolan,en bibliotekarie anställdes (jag), en ut-vecklingsplan togs fram och jobbet - medlokalplanering, mediainköp, datasystem,flyttning, arbetsrutiner, intern och externinformation - kunde börja. En av de mesttidskrävande arbetsuppgifterna blev attplanera invigningen, som skulle utförasav självaste Göran Persson under Stene-byskolans Öppet Husdagar i maj 1998.Invigningen gick av stapeln den endavarma sommardagen under 1998 och vihade inte hunnit sätta upp besöksräkna-ren, men det var svettigt och trångt!

Första verksamhetsåret var plågat avbarnsjukdomar som dataproblem, brist-fälliga arbetsrutiner, möbler och utrust-ning som inte fanns där den skulle o s v.Allting var nytt och oprövat: arbetskam-rater, schema, böcker och tidskrifter, lo-kaler, kringaktiviteter.

Det börjar fungeraMen nu, efter ett och ett halvt år, börjardet fungera som det var tänkt. Allmän-heten i Dals Långed har ett bibliotek somär öppet 26 timmar/vecka istället för 15,de har tillgång till ett växande special-bibliotek inom konst och konsthantverkoch en mängd tidskrifter som skolan pre-numererar på, Internet och andra tek-niska under, som det lilla filialbibliotekethade fått vänta länge på. Och de stude-rande på Stenebyskolan har ”inom sinaväggar” ett helt folkbibliotek med skön-litteratur, barnoch ungdomsböcker, po-pulär facklitteratur och tidskrifter somTeknikens Värld och Bamse. De har dess-utom tillgång till hela detta bibliotekäven kvällar och helger, när personalenhar gått hem. De får inte låna, men defår vistas i hela huset, läsa, kopiera ochanvända datorerna. Det fungerar, efter-som de inte är så många och de gärnavill ha kvar det förtroendet.

Viktig tillgångKonsthallen har visat sig vara en oerhördtillgång för både samhället och Steneby-skolan. De studerande får tillfälle att seoch möta professionella konstnärer frånhela Sverige och många utställningar drartill sig besökare som aldrig varit i närhe-ten av Dalsland förut. I samband medutställningarna ordnas inte bara vernis-sage utan också föreläsningar och vis-ningar. Det har dessutom visat sig attkonsthallen har en utmärkt akustik somlämpar sig för både kammarmusik ochjazz!

Samordning är nödvändigtAtt integrera folk- och högskolebibliotekhar ju prövats och diskuterats livligt desenaste åren. På en så liten ort (knappt2000 inv) som Dals Långed i en litenkommun som Bengtsfors är det en nöd-vändighet att samordna de resurser somfinns. Att ändra rutiner och flytta påansvar är alltid jobbigt, men någraandra nackdelar än de som självaförändringsprocessen för med sig är svårtatt se. Alla har fått större lokaler, merböcker och andra media, mer öppet, merpersonal. Med pengar utifrån till störstadelen.

Hur det kommer att fungera närStenbebyskolan startar sina högskole-utbildningar vet vi ju inte än. Det inne-bär att antalet studerande ökar med c:a50 och att de och deras lärare kommeratt ställa allt högre krav på biblioteket.Men då har också biblioteket fungerat itvå år och har förhoppningsvis ordningt o m på vinden ...

Den som vill veta mer om t ex be-manning, ekonomi, avtal mm får gärnahöra av sig. Det går också bra att kommapå studiebesök. Det är ett ganska fint bib-liotek!

Stenebyskolans bibliotek - högskolebibliotek och glesbygdsfilial

»LENA GRÖNLUND« BIBLIOTEKARIE STENEBYSKOLAN


REDAX

Redaktionen

Ansvarig utgivare: Lena SkoglundRedaktör: Git WestmanI redaktionen: Kerstin Lorentz, Gunnar Südow

Form: Johan Avedal, Anna PetterssonOmslagsbild: Flicka på Norrby öppna förskola

Adresser: Regionbibliotek Västra GötalandGöteborgsenheten, Box 5404402 29 GÖTEBORGTel 031/616560 Fax 031/616569

E-post: [email protected]

PersonalnyttSå här i milleniets sista skälvande månad kan det vara läge att ge en samlad informationom de chefstjänster, som tillsatts under året och presentera dem, som tillsammans med ossveteraner skall leda biblioteksverksamheten i Västra Götaland in i det nya tusentalet. Påinvant biblioteksmaner tar vi kommunerna i bokstavsordning.

Essungas nya kultur- och informationschef heter Rikard Åslund och kommer när-mast från Linköping, där han arbetat både på UB och Östgöta Correspondenten, idet senare fallet som redaktör för Radiotidningen.

I Grästorp heter den nya kultur- och fritidschefen Ann-Britt Dahl, tidigare enga-gerad som projektledare för RIV i Fyrbodal.

Christina Hjort har blivit chef för kulturförvaltningen i Göteborg. Hon har bl aett förflutet som informationschef på Göteborgs stadsbibliotek och har också underen period varit chef för kulturnämndens kansli. Johan Edgren, tidigare biblioteks-chef i Tanum, har flyttat ned till Göteborg och basar nu för Hisingens bibliotekunder Lundby stadsdelsnämnd.

Madeleine Andersson med senast kända tjänsteställe Oxelösund, en av de tre”små giraffkommunerna”, är numera kulturchef i Herrljunga.

Från Sundsvall kommer Inger Sterneskog, som tillträtt tjänsten som biblioteks-chef i Lysekil. I Sundsvall arbetade Inger under årens lopp på huvudbiblioteket,sjukhubiblioteket, förvaltningsbiblioteket, bokbussen och på filialerna.

Harriet Ljungdahl från värmländska Munkfors har efterträtt Ann Marberg sombiblioteksansvarig chef i Sotenäs. Ann själv har börjat jobba som chef för huvud-biblioteket i Uddevalla.

Hoppsan, där höll inte alfabetiseringen längre, för nästa information gäller Skövde,där Christina Westerlund-Karlsson har blivit ordinarie bibliotekschef efter att un-der en period ha suttit som tf.

Ytterligare en kvinna med värmländskt förflutet är på väg till vår region, nämli-gen Ingalill Walander från Eda kommunbibliotek, som 1 januari 2000 börjar arbetasom bibliotekschef i Tanum.

Chefstjänsten i Tidaholm är tillsatt. Agneta Bengtsson heter den nya innehava-ren. Efter några års bortavaro från biblioteksvärlden bl a genom en tjänst på YstadsTeater återvänder hon till fadershuset, där hon tidigare skaffat sig erfarenhet av re-gional biblioteksverksamhet på länsbiblioteket i Eskilstuna.

Så sluter vi cirkeln med att Karin Semberg flyttat från Essunga och blivit kultur-chef i Ulricehamn.

Nya lokala inläsningarNi vet väl att vi kontinuerligt lägger nyheter om våra lokala inläsningar på nätet?Adressen är www.nfk.hb.se/regbibl/talbok.htm Där står också vart ni ska vända erför att beställa böckerna, men här har ni tel- och faxnummer: 033 35 76 12 resp 03335 33 46. Under juli-okt har vi läst in 12 böcker bl a Göteborgs hjärta del 1 och 2 avSven Gulin, Profiler och figurer i Borås nya historia av Olof Franzon och I Västergöt-land: Prosa och poesi. Beställ helst före 15 januari; priset per kassett är 30 kr + moms,6-kassetters box kostar 30 kr, 8-kassetters box kostar 35 kr.

I och med att årets tredje och sista num-mer av Framsidan nu är klart, lämnar jagöver redaktörstafettpinnen till GunnarSüdow. Det har varit spännande att fåvara med och göra något nytt och an-norlunda och vi har också fått en delvänliga och positiva reaktioner på vår nyatidskrift.

Men vi vet alldeles för litet om, vadni på kommunbiblioteken i Västra Gö-taland - vår viktigaste målgrupp - egent-ligen tycker om det hela. Därför kom-mer ni om några dagar att drabbas av enliten minienkät med frågor om vad nisaknar, vad ni vill ha annorlunda etc. Detvore bra om ni kunde besvara enkätenmed vändande post, så Gunnar får ett såbra underlag som möjligt till nästa årsframsidor. Ni, som inte redan meddelatoss namnet på den kontaktperson, somska hjälpa oss med distributionen avFramsidan internt, kan väl vara snälla ochgöra det nu!

Och ni som inte får tag i/syn på en-käten kan höra av er med synpunkter tilloss på annat sätt. Och det gäller inte baraFramsidan! Vi tar gärna emot idéer ochkritik vad det gäller formerna för vår in-formation till er överhuvud taget!

Kala Xristougennaoch

Gott Nytt Millennium!

»GIT WESTMAN«

Documents

Barn, böcker och bibliotek · böcker och 103 ungdomsböcker får jag det till. Det är ju inte så dåligt. Nog borde jag hitta några barnböcker att sluka. Jag analyserar lite