Höstterminen 2016

Självständigt arbete (Examensarbete), 15 hp

Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp Handledare: Mats O Lundström, Universitetslektor, Institutionen för omvårdnad

I samarbete med Institutionen för omvårdnad

Barns upplevelser av vad som främjar

hälsa och välmående när de bor på

barnhem.

- En litteraturstudie

Josefin Grefve

Evelina Jonsson

Abstrakt

Titel: Barns upplevelser av vad som främjar hälsa och välmående när de bor på

barnhem.

Bakgrund: Över 153 miljoner barn beräknas vara föräldralös utifrån en rad olika

orsaker så som missbruk, krig och sjukdom. Många av dessa barn drabbas av ohälsa,

både psykiskt, fysiskt och emotionellt då deras grundläggande behov blivit

åsidosatta. Detta kan leda till negativa konsekvenser i vuxenlivet dock finns det även

stärkande och skyddande aspekter av att komma till barnhem för dessa barn.

Syfte: Syftet med studien är att belysa barns upplevelser av vad som kan främja

hälsa och välmående i situationen att bo på barnhem.

Metod: I denna studie har åtta artiklar med kvalitativ ansats valt ut. Dessa har

barnens perspektiv i fokus. Artiklarna har kvalitétsgranskats, analyserats och

slutligen sammanställts.

Resultat: När barnen kom till barnhemmet beskriver det att de fick sina

grundläggande behov tillgodosedda, såsom husrum, mat, utbildningen och sjukvård.

Emotionella behov blev även tillgodosedda genom stabila relationer med personal

och vänner. I majoriteten av studierna uttrycker barnen vikten av att bli älskad och

respekterad; att känna sig önskad och accepterad; känna att någon bryr sig och att

känna en samhörighet.

Konklusion: Att få de grundläggande behov tillgodosedda var viktigt för att öka

tryggheten. Andra betydelsefulla aspekter var att ha stabila relationer till vuxna och

vänner samt tillgång till utbildning.

Nyckelord: Föräldralös, omvårdnad, välmående, hälsa, barnhem.

Abstract

Title: Childrens experiences of effective health and well-being promotion when

they’re living in an orphanage.

Background: It is estimated that over 153 million children have lost one or both

parents due to abuse, war and sickness. These children are defined as "orphan”.

Many children have poor mental, physical and emotional health and their basic

needs are neglected. This can result in negative consequences in adult life.

Aim: The aim of this study is to highlight what children experiences promotes

health and well-being when they’re living in an orphanage.

Method: In this study, eight qualitative articles were selected. The articles have

been examined, analyzed and at last compiled.

Result: On arrival the children received shelter, food, education and medical care.

Emotional support was provided through stable relationships with care workers and

friends. The children described the need to be loved, wanted and accepted. They

wanted support and to feel that someone would look after them. Another experience

that increased well-being was to feel like they belonged to a group or family.

Conclusion: Important factors were to have their basic needs met, stable

relationships with adults and other children, as well as an opportunity to education.

Keywords: Orphan, nursing, well-being, health, orphanage.

Innehållsförteckning

BAKGRUND ............................................................................................ 1

BARNS RÄTTIGHETER TILL EN TRYGG UPPVÄXT................................................................ 1

UPPKOMST OCH SYMTOM AV PSYKISK OHÄLSA ................................................................. 1

ORSAKER TILL FÖRLUST AV FÖRÄLDRAR ......................................................................... 2

PSYKISK HÄLSA HOS BARN SOM BOR PÅ INSTITUTION ....................................................... 3

BARNS SITUATION PÅ INSTITUTION ................................................................................. 4

SYFTE ........................................................................................................................... 5

METOD ................................................................................................... 6

DESIGN ......................................................................................................................... 6

DEFINITIONER .............................................................................................................. 6

SÖKMETODER ............................................................................................................... 6

URVAL .......................................................................................................................... 7

ANALYS ......................................................................................................................... 8

FORSKNINGSETIK .......................................................................................................... 9

RESULTAT .............................................................................................. 9

BETYDELSEFULLA RELATIONER I BARNS LIV .................................................................. 10

Den Vuxnes Roll ........................................................................................................ 10

Den Skyddande Effekten Av Vänner .............................................................................. 11

Anknytning Till En Familj ........................................................................................... 12

HANTERING AV DEN NYA VARDAGEN ............................................................................ 12

Barnens Förmåga Till Anpassning .............................................................................. 12

Aktiviteter Som Bidrar Till Meningsfullhet .................................................................... 13

Viktiga Platser .......................................................................................................... 13

HOPP OM ETT BÄTTRE LIV ............................................................................................ 14

Utbildning, Skapa Möjligheter ..................................................................................... 14

Framtidsmål ............................................................................................................. 15

DISKUSSION ........................................................................................ 15

RESULTATDISKUSSION ................................................................................................. 16

METODDISKUSSION ..................................................................................................... 20

FORSKNINGSETISK DISKUSSION .................................................................................... 22

KONKLUSION .............................................................................................................. 23

REFERENSER ....................................................................................... 25

BILAGA 1: ARTIKELSÖKNING

BILAGA 2: GRANSKNINGSPROTOKOLL AV KVALITATIVA STUDIER

BILAGA 3: ARTIKELANALYS

Bakgrund

Barns rättigheter till en trygg uppväxt

Barn i allmänhet är en sårbar grupp som behöver en vuxen person som värnar om

dem. De yngre barnen är mer utsatt då de är mindre självständiga och behöver mer

omsorg. En grupp som är speciellt utsatta och med ökade risker för ohälsa är

föräldralösa barn.

För att ett barn ska få en så optimal hälsa, utveckling och framtid som möjligt måste

grundläggande behov tillfredsställas under uppväxten såsom omsorg, skydd, näring

och en god hälsa. Vårdnadshavarens skyldighet är att tillförsäkra det skydd och den

omvårdnad som behövs för barnets välfärd. De ska säkerställa att barnet inte psykisk

eller fysiskt far illa eller blir utsatt för risker som kan äventyra deras säkerhet eller

liv. Vidare behöver barn en bestående och stabil relation till vårdnadshavaren

formad av bland annat kärlek, stimulans, respekt och stöttning i utveckling för att bli

trygga individer. Dessa grundläggande rättigheter och skyldigheter slås fast i FNs

barnkonvention (Barnkonventionen 2009).

Att växa upp i en miljö som inte svarar mot dessa krav ökar risken att utveckla

psykisk eller fysisk ohälsa, vilket kan göra att skola och framtida levnadsår blir

lidande (Folkhälsomyndigheten 2016; Weich, Patterson, Shaw & Stewart-Brown

2009).

Uppkomst och symtom av psykisk ohälsa

I Stress-sårbarhetsmodellen beskrivs två faktorer som i kombination kan leda till en

ökad sårbarhet hos barnet, vilket i varierande grad kan påverka utveckling och

beteendet negativt. Ena faktorn, sårbarhet, kan i huvudsak beskrivas som medfödd

och detta kan dels vara genetiskt dels förvärvat, om det ofödda barnet har blivit

utsatt för alkohol, rökning eller förtidig födsel. Den andra faktorn är exponering för

stressfulla omständigheter i miljön, vilket ger starka känslomässiga reaktioner hos

barnet, så kallade miljöstressorer. I litteraturen beskrivs fem miljöstressorer: 1.

förlust av en förälder/närstående; 2. barnet hamnar i en långvarig och svår relation

med sina vårdnadshavare och 3. miljöomständigheter som på ett genomgripande sätt

förändrar familjens roll. Den fjärde och femte stressorern inbegriper situationer där

barnet tvingas till stark social omställning och akuta händelser av traumatisk

karaktär (Askland & Sataøen 2014, 14-15).

2

Anledningen till att föräldralösa barn är speciellt utsatta och med risk för psykisk

ohälsa är bland annat en bristande emotionell anknytning till vuxna vårdgivare

(Allgulander 2015, 233). Detta beskrivs i Bowlbys anknytningsteori. Han menade att

de emotionella problem som fanns hos de barn på barnhem som han studerade,

berodde på att de inte hade format någon anknytning till en vuxen person. Hans

grundläggande idé var att alla har ett medfött överlevnadsbehov och att spädbarnet

självt söker kontakt och närheten av en vuxen människa som kan skydda det. När

spädbarnet inte får närheten bekräftad kan konsekvensen bli att barnet upphör att

söka trygghet hos vuxna och därför inte formar vidare anknytning (Hwang & Nilsson

2011, 60). Detta kan i sin tur prägla barnens framtida sätt att relatera till andra

människor och hur det påverkar skapandet av meningsfulla relationer i vuxenlivet

(Utterbäck, 2013).

Som tidigare nämnts ökar risken för utveckling av psykisk ohälsa hos barn om

uppväxtmiljön inte är trygg och stabil (Folkhälsomyndigheten 2016). Internaliserade

problem som uppvisas hos barn med psykisk ohälsa kan vara överdriven rädsla, oro,

ångest och nedstämdhet. Symtom kan även uppträda som huvudvärk, stress och

sömnsvårigheter. Detta är normala tillstånd under vissa perioder i livet och hos de

flesta barn är det en övergående fas (Socialstyrelsen 2016). Genom gynnsamma

förhållanden under uppväxten med positiva föräldrabeteende samt en god och stabil

relation mellan barn och förälder, kan man motverka att en medfödd sårbarhet leder

till psykosociala besvär (Askland & Sataøen 2014, 14-15).

För de barn och unga som växer upp i en miljö där de utsätts för stressorer och

påfrestande förhållanden, såsom brist i omvårdnad och trygghet, är det nödvändigt

med speciella och individuella åtgärder för att skapa en trygg struktur i barnets liv

(Socialstyrelsen 2015).

Orsaker till förlust av föräldrar

Idag beräknas det att cirka 153 miljoner barn är föräldralösa runt om i världen och av

dessa har 13 miljoner förlorat båda sina föräldrar. I Asien uppskattas det finns över

71 miljoner föräldralösa barn, i Afrika runt 59 miljoner och närmare 9 miljoner i

Sydamerika och Karibien. Av dessa barn är 5% under 5 år. Definitionen föräldralös

innebär att en eller båda föräldrarna har gått bort, eller att barnet har blivit separerat

ifrån, eller övergivet av sina föräldrar. Orsaker till detta är i första hand att

3

föräldrarna går bort i HIV/AIDS. De delar av världen som är mest utsatta för

HIV/AIDS är södra och östra Afrika samt Asien. Andra vanliga anledningar till

föräldralöshet är naturkatastrofer, krig, svält och fattigdom, samt missbruk och

övriga sjukdomar (Busuttil 2011; UNICEF 2015). Majoriteten av de föräldralösa

barnen bor hos mor-och farföräldrar eller övriga släktingar (UNICEF 2015). Barn

utan kvarvarande familjemedlem kan tvingas att leva i en utsatt miljö där de

mänskliga rättigheterna såsom mat, boplats, skola och hälsa inte kan infrias. Det

händer ofta att barnen hamnar i situationer som kan äventyra deras hälsa och

säkerhet, exempel på detta kan vara våld, droger, sexuell aktivitet som kan leda till

oönskad graviditet och/eller överförbara könssjukdomar. Barns förhoppning om en

bättre levnadssituation kan tyvärr, tvärtom, leda till farliga former av barnarbete.

Barnkonventionen menar att samhället ska tillgodose trygghet och omhändertagande

av de föräldralösa barnen genom fosterhem, adoption, kvarvarande släktingar eller

barnhem (Busuttil 2011).

Psykisk hälsa hos barn som bor på institution

I en studie från Tanzania av Dorsey et. al. (2015), beskriver författarna psykisk

ohälsa hos föräldralösa barn. Barnen i studien uttryckte att de var rädda för att

förklara sina tankar, de kände sig ensam, de upplevde brist på fred, de hade förlorat

sitt hopp och hade “ont i själen” samt att de inte kände sig lyckliga.

En liknande studie gjordes i Zambia där syftet var att få en överblick över den

emotionella statusen hos institutionaliserade barn. I studien deltog 156 pojkar och

150 flickor. De fem mest förekommande emotionella besvär som barnen uppgav var

ilska, mardrömmar, nedstämdhet och oro samt en önskan att få vara i fred

(Kirkpatrick, Rojjanasrirat, South, Sindt & Williams 2012).

År 2007 genomfördes en studie i Gazaremsan bland barn som bodde på barnhem

med en medelålder på 13,4 år. Barnen hade bott hos sin familj tills de var 8,8 år.

Några av dem hade förlorat en eller båda föräldrarna, dock hade alla förlorat sin

pappa. En del av dem hade fortfarande kontakt med sin mamma eller nära anhörig. I

resultaten visade det sig att många av barnen utvecklat depression, ångest och någon

form av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) (Thabet, Aziz, Thabet, Abdul Hussein

& Vostanis 2007). Det framkommer att fler barn, i liknande studier, lider av

självmordstankar och att de därmed löper en ökad självmordsrisk (Weich et. al.

4

2009). Både internationellt och i Sverige är det 2-3 gånger vanligare att adopterade

barn vårdas inom barn-och ungdomspsykiatrin för psykiskt ohälsa,

relationssvårigheter i familj och skola samt asocialt beteende. Riskerna för psykiska

och sociala anpassningsbesvär ökar ju äldre barnet är vid adoption (Utredningen om

internationella adoptioner 2003).

Enligt Caserta, Pirttilä och Punamäki (2016) är stigmatisering och marginalisering

två aspekter som har negativ inverkan på föräldralösa barns känslomässiga

välmående. De påpekar att åtgärder som avser att reducera stigmatisering och

marginalisering är nödvändiga för att minska psykisk ohälsa samt för att förbättra

det emotionella välbefinnandet.

Barns situation på institution

En positiv upplevelse för barn på barnhem eller annan institution kan vara de

vänskapsband som bildas och mötet med människor med liknande bakgrund. En

viktig copingstrategi kan vara det mentala stöd barnen får av de andra människorna i

omgivningen på institutionen. Det negativa aspekterna i denna miljö är bristande

resurser såsom näringsrik mat, bristfälliga sovsalar som kan vara överbelastade av

barn, inga pengar till kläder, skolmaterial och hygienartiklar (Wanat et. al. 2010).

Bland unga vuxna som förlorat sina föräldrar, är det extra viktigt att hantera känslor

av hopplöshet. Dessa känslor kan undvikas genom fortsatt skolgång, och genom att

säkerställa ungdomarnas grundläggande behov samt hantera familjefaktorer för att

förbättra den psykiska hälsan (Kaggwa & Hindin 2010).

Eapen (2009) menar att för de barn som bor på barnhem, hade det optimala

alternativet varit att få flytta till en trygg och kärleksfull familj. I situationer där detta

inte är möjligt bör institutionen ha goda riktlinjer, för att stödja barnens utveckling

och hälsa, samt krav att personal ska ha adekvat utbildning. Omvårdnadspersonal

har nämligen en avgörande roll för institutionaliserade barns välmående och

utveckling samt att finna anpassade lösningar för dem. Det finns ett ständigt behov

av kunskap om hur man bör bemöta och hantera unga med psykisk ohälsa. Detta

beskrivs i en studie om sjuksköterskors upplevelser av att arbeta på en icke

psykiatrisk avdelning. De beskriver brister i sin kunskap och att de saknar

erfarenhet, vilket gör det svårt att hjälpa den utsatta gruppen som präglas av psykisk

ohälsa (Vallières-Noël, Garçon, Rosmus, Goulnik & Lavoie-Trembla 2015).

5

Bettmann, Mortensen, Akuoko & Tatum (2017) har i en studie beskrivit utifrån

personalens perspektiv, hur man kan påverka den psykosociala hälsan hos barn på

institution. Det framgår att det är ytterst viktigt att tillgodose de grundläggande

behoven, så som materiella nödvändigheter, sjukvård, god nutrition och hygien,

socialisation samt att få känna sig älskad.

Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor, finns ett ansvar att främja hälsa och

sociala behov, återuppbygga välmående och lindra lidande. Detta är särskilt viktigt

hos sårbara befolkningsgrupper, såsom utsatta barn. Att främja en god miljö för

dessa barn är ytterst viktigt, likaså att deras värde och rättigheter respekteras

(Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Utöver detta är det minst lika viktigt som

sjuksköterska att förstå och främja barnens emotionella och sociala behov som

somatiska behov.

Utifrån informationen som sammanställts ovan kan man konstatera att det finns

många barn och ungdomar runt om i världen som växer upp på barnhem, som

riskerar att ha nedsatt allmäntillstånd och psykisk ohälsa vilket även kan leda till

negativa konsekvenser i vuxenlivet. Det finns både yttre och inre faktorer såsom arv,

miljö, anknytning och relationer som samverkar och påverkar barnets utveckling och

välmående. Barn på barnhem riskerar att exponeras för en svår och stressfull miljö

och hälsofrämjande stöd kan då vara avgörande. Barn är i stort behov av gott

bemötande, trygghet och förståelse när de kommer i kontakt med vården. Genom att

ha en grundläggande förståelse om utsatta barns bakgrund, kan

omvårdnadspersonals hälsofrämjande arbete förbättras. För att nå denna förståelse

behöver man undersöka, utifrån barnens egna upplevelser, vilka dessa goda

hälsobidragande aspekter är.

Syfte

Syftet med detta arbete är att belysa upplevelser av vad som främjar hälsa och

välmående hos barn som bor på barnhem.

6

Metod

Design

Denna studie är en litteraturstudie där vi har granskat och sammanställt resultat från

8 artiklar med en kvalitativ ansats. Artiklarna har vi tagit fram via en systematisk

litteratursökning. Vi har enbart valt artiklar där informationen samlats utifrån

barnens perspektiv och erfarenheter. För att finna artiklar som lyfter ämnet utifrån

barnens eget perspektiv har vi behövt söka både i ett brett internationellt perspektiv

och bland barn med många skiftande bakgrunder till varför de har hamnat på

barnhem. De artiklar vi funnit och sammanställt identifierar därför vad föräldralösa

barn själv upplever främjar deras välmående och utveckling.

Definitioner

En del ord som vi har stött på under arbetets gång och använder i detta arbete,

kräver en ytterligare förklaring.

Child headed household - Detta innebär en institution där det inte finns någon

vuxen person utan den huvudansvarige är en minderårig, alltså under 18 år

(Meintjes, Hall, Marera & Boulle 2009). I arbetet har författarna översatt “Child-

headed household” till “Barnhushåll”.

Maternal - betyder att mamman i familjen har gått bort eller är frånvarande och

Paternal - betyder att pappan i familjen har gått bort eller är frånvarande (Zhao et.

al. 2009).

NGO - står för Non-Governmental-Organisations och är en frivillig organisation som

leds av stat eller kommun. NGO:s bistår föräldralösa barn med materiellt stöd

(Muhwezi, Muhangi & Mugumya 2009).

Social orphan - är de barn som inte omhändertas av sina föräldrarna trots att

barnet åtminstone har en levande biologisk förälder (Novelle & Gonyea 2016).

Sökmetoder

Databaser som användes var Cinalh, PsykINFO och Pubmed då dessa sökbaser är

relevant till omvårdnad (Umeå universitetsbibliotek, u.å.). Scopus databas användes

för att komplettera omvårdnadsperspektivet och för att söka ytterligare relevanta

7

artiklar i korsande vetenskapsområden. I den inledande fasen gjordes en

informationssökning för att få en övergripande bild över vilka områden forskning har

gjorts på (Östlundhs 2012, 59).

Sökord som användes då var children, orphan, orphanage, quality of life, qualitative,

care, health och needs. Valen av sökord utformades för att passa till studiens syfte

med hjälp av Wordfinder och Medical Subject Headings (MeSH). Detta resulterade i

att författarna upptäckte att det fanns mycket begränsat med artiklar där barnens

perspektiv stod i fokus och att det fanns få studier gjorda i Europa.

I steg två formades sökord med utgångspunkt från tidigare informationssökning där

fokuset låg på termerna orphan, orphanage, qualitative, well-being, care, coping

strategies och vulnerable children. Dessa sökord har använts i varierande följd och i

olika booelska kombinationer i de olika databaserna. Ordet AND användes för att

länka ihop två eller tre sökord.

I samtliga sökningar gjordes avgränsning till engelska och svenska med anledning av

att det är två språk som båda författarna behärskar och förstår. Därmed minskade

risken för missförstånd av textinnehåll (Östlundh 2012, 74). Samtliga artiklar som vi

använde var vetenskapligt granskade och publicerats de senaste 10 åren. Detta för att

hålla en aktuell vetenskaplig nivå, trovärdighet samt relevants i omvårdnadsarbete

(Olsson & Sörensen 2011, 73, 277). Sökningen som gjordes i steg 2 med aktuella

avgränsningar har lett fram till studiens artiklar och har redovisats i tabell (Bilaga 1).

Efter varje sökning läste författarna titlarna till artiklarna för att på så sätt sålla bort

de artiklar som inte svarade till vårat syfte, till exempel sjuksköterskans perspektiv,

föräldralösa barn som bodde hos mor- och farföräldrar eller fosterfamilj samt de

barn som hade blivit adopterade. Nästa steg var att läsa abstraktet till de utvalda

artiklarna där titeln speglade arbetets syfte. Om abstraktet överensstämde med

författarnas fokus lästes artikeln i sin helhet (Östlund 2012, 73-74).

Författarna har därefter gemensamt diskuterat och bedömt innehållet av artiklarna.

Artiklarna har därefter presenterats i översiktstabell (Bilaga 3).

8

Urval

Inklusionkriterier för denna studie var artiklar som studerat barn i åldern 0-18 år

och detta användes som avgränsning under artikelsökningen. Dock har en artikel

inkluderas där en deltagaren var 19 år. Vidare var kravet att artiklarna skulle utgå

från barnens perspektiv och vad de upplevde främjade deras välmående, utveckling

och hälsa (Jfr. Friberg 2012, 124-125), oberoende av om barnet var sjukt eller inte.

Ett ytterligare urvalskriterium var att barnen som ingick i studierna skulle bo på

barnhem eller barnhushåll.

Vi har även strävat att inkludera artiklar med både pojkar och flickor för att få representation

för båda könens perspektiv (jmf. Olsson & Sörensen 2011, 102).

Exklusionkriterier var adoptivbarn, föräldralösa barn som flyttat till fosterfamilj

samt föräldralösa barn som bodde hos kvarvarande släktingar. Vi valde bort artiklar

där personal och anhörigas perspektiv stod i fokus då detta inte speglade syftet för

studien. För att göra en kvalitetsbedömning av de valda artiklarna användes en

bedömningsmall, resultatet presenteras i en tabell som är inspirerad av Olsson och

Sörensen (2011, 278-279, 285) (Se bilaga 2).

Analys

Sammanlagt har 8 stycken kvalitativa artiklar analyserats, med inspiration från

Fribergs modell (2012, 127-129). För att få en helhetsbild av resultatet lästes

artiklarna upprepade gånger. Varje kategori i artiklarna hade en tillhörande

beskrivande text som författarna läste och reflekterade över, som därmed gav en

ökad förståelse för innehållet. Vi plockade, utifrån syftet med studien ut relevanta

meningsenheter från de olika artiklarnas resultatdel. Textstycken där

anhörigas/vårdpersonalens åsikter framkom togs inte med i denna studies resultat.

I ett andra steg reflekterade och sammanställde vi meningsenheterna i möjliga

underkategorier. Likheter och skillnader i artiklarnas resultat jämfördes för att sedan

kunna skapa nya underkategorier och kategorier. Se tabell 1 av sammanställningen

av nya kategorier. Därefter skrevs en beskrivande text till varje kategori för att ge

klarhet till textens innehåll. Texten var skriven utifrån de studier som analyserats

(Friberg 2012, 127-129).

9

Båda författarna har sökt, valt ut och läst samt analyser de vetenskapliga artiklarna

separat och identifierat kategorier. Därefter har den andre författaren läst igenom

samma artiklar och repeterat proceduren. Detta gjordes för att se om de individuella

slutsatserna överensstämde. På så sätt minskade risken för misstolkning och felaktig

information samt att författarna kunde utesluta irrelevanta artiklar.

Forskningsetik

Forskning får aldrig godkännas på grund av behov av just denna forskning.

Deltagarnas värdighet, rättigheter och autonomi ska alltid komma i första hand och

respekteras. Först när detta är säkerställt kan en studie godkännas av en

etikprövningsnämnd.

Enligt lag ska forskning på människor ha genomgått en etisk bedömning (Olsson &

Sörenssen 2011, 86). Artiklarna som valdes ut för att ingå i vår studie skulle var etiskt

granskade och det var ett krav att artiklarna skulle vara godkänd av en etikkommitté.

Vi exkluderade artiklar som inte var etiskt granskade.

Problemet som uppstår när barn är involverad i forskning är att de kan ha

svårigheter att bedöma risker, konsekvenser och bli påverkade av andra. Enligt lag

behövs därmed ett godkännande till deltagande i studien, av både vårdnadshavaren

och barnet (Codex 2016). De artiklar som ingår i denna studie riktar sig till

föräldralösa barn och där studierna redovisar att de har tagit hänsyn till detta och

efterfrågat samtycke från vårdnadsgivare.

Resultat

Efter att ha analyserat de valda artiklarna delades resultaten in i nya kategorier.

Detta resulterade i tre kategorier respektive åtta underkategorier som presenteras i

tabellen nedan (Tabell 1).

Tabell 1: Sammanställning av kategorier

Kategorier Underkategorier

10

Betydelsefulla relationer i barns liv

Den vuxnes roll

Många barnhemsbarn har erfarenheter av traumatiska upplevelser, såsom att ha

vårdat sina sjuka föräldrar och i ett senare skede till och med upplevt deras bortgång

eller försvinnande (Kipp, Satzinger, Alibhai & Rubaale 2010; Fournier et. al. 2014;

Harms et al. 2009). I studierna framkom att det fanns ett stort behov av emotionellt

och psykiskt stöd genom sorgeprocessen och att någon lyssnade till barnets känslor,

oro och frustration (Kipp et. al. 2010). Genom professionell hjälp, stabila relationer

och vägledning i det dagliga livet kunde barnen gå vidare och utvecklas som person

och få en stabil identitet som lade grund för gynnsamma relationer i framtiden

(Khoo, Mancinas & Skoog 2015; Kipp et. al. 2010; Novelle & Gonyea 2016).

Viktiga aspekter som ökade chansen för barnen att bli trygga individer var att bli

älskad och respekterad; att känna sig önskad och sedd av personal; att få stöd i

vardagen och känna att någon bryr sig (Morantz & Heymann 2010; Cluver & Gardner

2007; Novelle & Gonyea 2016; Fournier et. al. 2014).

De barn som bodde på barnhem uttryckte en tacksamhet till den vuxne som såg till

deras grundläggande behov men också deras känslomässiga behov (Khoo, Mancinas

& Skoog 2015). I en andel av studierna namngavs någon ur personalen som en

Betydelsefulla relationer i barns liv

Den vuxnes roll

Den skyddande effekten av vänner

Anknytning till en familj

Hantering av den nya vardagen

Barnens förmåga till anpassning

Aktiviteter som bidrar till meningsfullhet

Viktiga platser

Hopp om ett bättre liv

Utbildning, skapa möjligheter

Framtidsmål

11

nyckelperson i deras liv som de anförtrodde sig åt och som de hade roligt

tillsammans med (Cluver & Gardner 2007; Novelle & Gonyea 2016).

I en studie gjord i Colombia var chefen på barnhemmet en nyckelperson. Mannen

hade tidigare bott på barnhemmet och av den anledningen kände barnen en trygg

anknytning till honom. De kunde dela erfarenheter med honom och få vägledning.

Mannen blev som en fadersgestalt för barnen och en förebild som gav hopp om

framtiden. Ett positivt ledarskap kunde integrera barnen i den omgivande miljön

vilket gav trygghet och social kunskap, samt ökade chansen att lyckas i framtiden

(Novelle & Gonyea 2016).

För att kunna skapa stabila relationer med personalen var det viktigt för barnen att

samma personal jobbade på barnhemmet under en längre tid (Novelle & Gonyea

2016; Cluver & Gardner 2007).

Några av deltagarna uppgav att de fick sporadisk hjälp från släktingar, grannar,

lärare eller vänner i form av emotionellt och moraliskt stöd, råd om barnuppfostran

och hur ett hushåll och odling sköttes samt pengar och mat (Kipp et. al. 2010).

Personer i omgivningen visade respekt, medkänsla och uppmuntrade barnen att inte

ge upp, vilket ökade välmåendet hos barnen. Om barnen fick en känsla av acceptans

och kärlek från stödpersonen, var mängden av hjälp mindre väsentlig (Kipp et. al.

2010).

Deltagarna i studien gjord av Harms et al. (2009) ansåg att de äldre personerna hade

kunskap och erfarenhet. Detta var viktigt för barnen att få ta del av och bemötte

därför de äldre med respekt.

Den skyddande effekten av vänner

Att ha en vän var något flera studiers resultat beskrev som en betydelsefull och

skyddande aspekt. En vän kunde hjälpa och stötta, både känslomässigt och moraliskt

och vara en källa till tröst och omtanke (Cluver & Gardner 2007; Fournier et. al.

2014; Khoo, Mancinas & Skoog 2015; Harms, Kizza, Sebunnya & Jack 2009). I

studien gjord av Harms et. al. (2009) beskrev barnen ett stort behov av stöd av andra

barn med liknande erfarenheter. De ansåg att organisationer kunde tillgodose detta

behov genom att skapa möjligheter för barnen att möta andra föräldralösa barn där

de kunde dela med sig av erfarenheter och tankar.

12

Vänskapsbanden mellan de föräldralösa barnen bildades på grund av ett gemensamt

utanförskap, vilket gjorde barnen modiga och de mäktade stå upp för varandra när

andra gjorde narr av dem (Fournier et. al. 2014; Khoo, Mancinas & Skoog 2015;

Morantz & Heymann 2010). Dessa vänskapsband värderades högt av barnen. Ett

uttryck för detta var barnen som tog kort på sina vänner för att sedan behålla

bilderna som minnen av de viktiga personerna i deras liv (Khoo, Mancinas & Skoog

2015).

Aspekter i artiklarna som beskrevs vara viktiga för barnets utveckling var behovet för

unga människor att få ha vänner. Att få spela spel, leka och umgås tillsammans

uttrycktes genom glada och positiva känslor (Fournier et. al. 2014; Cluver & Gardner

2007).

Anknytning till en familj

För många av barnen betydde det oerhört mycket att få komma till barnhemmet då

de fick mer än bara mat och tak över huvudet. Dessa unga människor identifierade

institutionen som ett hem och människorna i den som sin familj (Khoo, Mancinas &

Skoog 2015; Morantz & Heymann 2010; Cluver & Gardner 2007). Bidragande

aspekter till att människorna på institutionen kändes som en familj var att de hade

liknande bakgrund, vilket minskade känslan av isolering (Novelle & Gonyea 2016).

De kunde dela med sig av sina erfarenheter och berättelser vilket gav en känsla av

samhörighet till en grupp (Khoo, Mancinas & Skoog 2015; Novelle & Gonyea 2016;

Zhao et.al. 2009). Institutionen gav också de äldre barnen ett meningsfullt ansvar, då

de fick ta hand om de yngre barnen vilket stärkte deras självförtroende och gav en

känsla av samhörighet (Morantz & Heymann 2010; Cluver & Gardner 2007; Novelle

& Gonyea 2016). En skyddande faktor var att ha kontinuerlig kontakt med

kvarvarande familj (Cluver & Gardner 2007). Barnen kunde känna att det hade

funnit en ny familj trots att deras föräldrar var frånvarande (Novelle & Gonyea 2016).

Hantering av den nya vardagen

Barnens förmåga till anpassning

I ett flertal studier beskrevs den viktigaste prioriteringen som att ha ett hem med

tillgång till mat, kläder och sjukvård, vilket resulterade i en trygg och stabil

uppväxtmiljö för barnet, som minskade oron (Morantz & Heymann 2010; Khoo,

13

Mancinas & Skoog 2015; Novelle & Gonyea 2016; Fournier et. al. 2014; Harms et. al.

2009). Dock ansåg en andel av barnen att den första tiden på barnhemmet var svår

då de skulle anpassa sig till en ny vardag. Studierna visade att barnen anpassar sig,

det kunde variera från barn till barn hur lång tid; allt ifrån några veckor upp till ett

par månader (Morantz & Heymann 2010). Efter omställningen kunde barnen se det

positiva med att få komma till institutionen, i jämförelse med deras tidigare

livssituation (Morantz & Heymann 2010; Fournier et al. 2014; Zhao et. al. 2009). En

andel av barnen uppgav att de föredrog livet på institutionen då det var en plats

förknippat med trygghet och samhörighet (Khoo, Mancinas & Skoog 2015).

Dagarna på barnhemmet var strukturerade och överlag var det personalen som

bestämde rutinerna, som hjälpte barnen till att anpassa sig till ett nytt liv (Khoo,

Mancinas & Skoog 2015). I studien av Cluver & Gardner (2007) ansåg barnen att det

var positivt att ha strukturerade dagar vilket gav en känsla av stabilitet och trygghet.

Aktiviteter som bidrar till meningsfullhet

Aktiviteter som barnen beskrev förbättrade deras välmående och gav tröst var olika

former av sport och lek, sång, musik och dans, läsning och att skriva dagbok samt

utflykter och besök i kyrkor där de kunde be (Cluver & Gardner 2007; Fournier et. al.

2014; Khoo, Mancinas & Skoog 2015). Några av barnen tyckte det var positivt att de

fick vara med att bestämma sådant som involverade vardagliga aktiviteter, vilket

barnen ansåg var meningsfullt (Khoo, Mancinas & Skoog 2015).

Från att fokusera på de negativa tankarna, så som föräldrarnas död och barnens

nuvarande situation började deltagarna utveckla positiva tankemönster och hitta

aktiviteter som distraherade dem från negativa tankar och var en gynnsam

copingstrategi. De kunde reflektera över saker som fortfarande var värdefullt och

användbart i deras liv (Harms et. al. 2009).

Viktiga platser

En del barn hade ärvt mark av sina avlidna föräldrar. Detta gav dem ett ställe att bo

och odla på samt ibland en inkomst då barnen kunde sälja matprodukter. Barnen

fick därmed en känsla av stabilitet (Kipp et. al. 2010). Denna interaktion med natur

och människor i närheten resulterade i en ökad uppskattning och respekt för andra,

14

bland barnen (Fournier et. al. 2014).

I en studie fick barnen möjlighet att ta bilder av valfria objekt. Några av barnen hade

tagit bilder av platser som för dem var speciellt viktiga och dit de brukade gå då de

kände sig nedstämda, behövde tid för sig själv eller behövde styrka och motivation.

Platserna kunde också påminna barnen om personer som var betydelsefulla. Bilder

på platser där barnen fick en känsla av utrymme och aktivitet var viktiga. (Khoo,

Mancinas & Skoog 2015), speciellt för landsbygdsbarnen som ville ha mer utrymmen

och känna sig fria (Zhao et. al. 2009).

Hopp om ett bättre liv

Utbildning, skapa möjligheter

Många barn hade tidigare i sina liv varit tvungna att hoppa av skolan eller inte alls

kunnat börja på grund av att de inte hade pengar till skolavgift, material,

skoluniform och skor. Genom att få komma till institutionen så öppnades

möjligheten att få gå skola (Kipp et. al. 2010; Cluver & Gardner 2007, Harms et. al.

2009).

I vissa barnhushåll där minderåriga var ansvariga, mottogs bidrag från icke-statliga

organisationer (NGOs) i form av materiella nödvändigheter. De betalade även

skolavgifter och skoluniformer för barnen. Detta medförde att barnen klarade

vardagen (Harms et. al. 2009).

Barnen på barnhemmet beskrev sin tacksamhet över att kunna gå i skola oavbrutet

(Morantz & Heymann 2010). En framgångsrik utbildning byggde dels på att barnen

skulle gå i en bra skola men även att de skulle få stöd hemma med studierna. På ett

av barnhemmen var en av arbetsuppgifterna för personalen att hjälpa barnen med

deras skoluppgifter. De hjälpte dem med läxor, motiverade dem och såg till att de

kom till skolan i tid (Zhao et. al. 2009). Skola och utbildning var en viktig aspekt för

barnen, som ansåg att den skyddade från fattigdom och att en utbildning kunde leda

till ett bra jobb och en trygg framtid (Cluver & Gardner 2007; Kipp et. al. 2010;

Fournier et. al. 2014; Harms et. al. 2009).

Barnen kunde känna en oro inför framtiden med tanke på de förluster de erfarit, men

15

genom att fokusera på skola kunde barnen “blicka framåt” och återfå hopp om

framtiden samt få ett ökat självförtroende (Harms et. al. 2009).

Framtidsmål

Barnen ansåg att de var trygga på barnhemmet och att det var positivt att få

socialisera med andra människor utanför barnhemmet (Cluver & Gardner 2007;

Morantz & Heymann 2010). Genom att integrera de unga i samhället ökade deras

sociala kompetens som kunde vara avgörande för framtida framgång. (Novelle &

Gonyea 2016).

Barnen var målinriktade och önskade att bidra till samhället och därmed bli

accepterade av resterande omvärlden. Många drömmar handlade om att de skulle få

en stabil inkomst så att de senare kunde bygga sig ett eget hus och skaffa sig en bil

(Fournier et. al. 2014). Andra ville bli forskare, affärsmän, soldater eller läkare (Zhao

et. al. 2009; Fournier et. al. 2014). Det fanns en stark vilja hos barnen att lyckas i

livet. De talade ofta om sina framtidsdrömmar och om hoppet som drev dem (Harms

et. al. 2009; Fournier et. al. 2014).

Diskussion

Artiklarna i vår studie visade att många av barnen hade upplevelser av en tidigare

instabil uppväxtmiljö där mat, husrum, utbildning och sjukvård inte var en

självklarhet, innan de kom till barnhemmet. Ett barn har rätt till social-, ekonomisk-

och kulturell stabilitet. Det huvudsakliga ansvaret för barnets välmående och

utveckling ligger hos föräldrarna och då barnet av någon anledning har blivit flyttat

från sitt hem ska andra vårdnadsalternativ upprättas (Barnkonventionen 2009).

Vår studie visade att när de föräldralösa barnen blivit placerade på barnhemmet

förbättrades livsvillkor och oron de bar på minskade. Detta framkommer även i

studien gjord av Dorsey et. al. (2015). Genom att hjälpa barnen med de basala

nödvändigheterna, till exempel kläder, mat, sjukvård och utbildning, minskade

stressen och oron hos de föräldralösa barnen och deras chans till utveckling

optimerades. Wiklund Gustin & Lindwall (2012, 225) förklarar att när de

16

grundläggande behoven blir tillgodosedda, kan det hjälpa patienten, i detta fall

barnen, att återfå balansen i livet.

I diskussionen nedan, lyfter vi utifrån syftet för denna studie: Upplevelser av vad

som främjar hälsa och välmående hos barn som bor på barnhem. Studiens resultat

framställs genom att reflektera över varje kategori och dess innehåll. Författarna

kommer att referera till Roys adaptionsmodell och Parses omvårdnadsteori för att

koppla samman studiens resultat.

Resultatdiskussion

Betydelsefulla personer i ett barns liv

Enligt Parses omvårdnadsteori är människan en medskapare till sin egen hälsa, att

varje individ har sitt eget sätt att ge tillvaron mening. Människans hälsa är aldrig

bestående, den är en föränderlig process som skapas av omgivningen och

samexistensen med andra människor (Wiklund Gustin & Lindwall 2012, 197, 199,

201-202). Detta är något som framgår i vår studies resultatdel Betydelsefulla

relationer i ett barns liv. Stabila relationer utgjorde den viktigaste grunden till

barnens hälsa och välmående. Barnen behövde vuxna människor för att känna att

någon brydde sig, såg och respekterade dem. På så vis kunde upplevde barnen sig

önskade och älskade. De behövde även vuxna personer i sina liv för att få stöd i

vardagen. Detta hjälpte barnen att bli trygga individer vilket tog dem framåt i livet,

eller höll tillbaka dem, vilket behövs för att människor ska kunna reflektera över sina

misstag och göra saker på ett nytt sätt (Wiklund Gustin & Lindwall 2012, 202).

Relationer bidrog till positiv uppväxt och hjälpte barnen att utvecklas till hela

individer som kunde fungera i det omgivande samhället. Detta kan ställas i kontrast

till Bowlbys studie, som visade att barnen på institutioner hade bristfälliga relationer

vilket bidrog till sämre utveckling (Allgulander 2015, 233).

En annan hälsofrämjande aspekt var att tillhöra en grupp, vilket gav värme, omtanke

och gemenskap. I och med detta blev emotionella behov tillgodosedda.

Omvårdnadspersonal som bemöter utsatta barn, kan genom visad förståelse,

medkänsla och acceptans skapa en relation av förtroende och trygghet. Detta ökar

chansen att barnet kan anförtro sig till personalen (Socialstyrelsen 2016). Resultatet i

17

denna litteraturgenomgång visade på att kontakten med personalen var bra, medan

vissa av barnen i studierna inte gärna anförtrodde sig till personalen. De vände sig

hellre till släktingar eller vänner med sina problem då de kände att de hade starkare

relation till dem. Även om en vuxen förebild var i centrum för betydelsefulla

relationer, visade barnen en stor tacksamhet och uppskattning gentemot sina vänner.

Vänskap är något mer än en vän, det är en viktig aspekt som bidrar till barnens

livskunskaper, självförtroende och självkänsla. Möjligheten att leka fritt med andra

barn bidrar till att utveckla fantasi, som är viktig för barns utveckling. Mellan två

vänner kommer en gemenskap att bildas, där de kan dela sina bekymmer, drömmar

och rädslor. Detta kommer få dem att känna sig mindre ensam och mer delaktig.

Utifrån vänskap kommer barnen lära sig hantera konflikter, samarbete och

ledarskap. Slutligen resulterar detta i att barnen kommer få lyckliga

barndomsminnen att tänka tillbaka på (Livingstone, 2011).

Hantering av den nya vardagen

Roys adaptionsmodell säger att om en människa ska kunna bibehålla sin integritet

måste hen anpassa sig till nya situationer och miljöer. En balans uppstår om

personen kan acceptera och bemästra omständigheterna. Detta betyder dock inte

samma sak som att ge upp. I denna modell gör människan medvetna val för att

bevara eller skapa en känsla av integration. Ibland kan försöken till anpassning

misslyckas och personen får en känsla av att vara oduglig. I och med detta kan stöd

erbjudas från sjuksköterskan för att hjälpa personen att vidmakthålla stabilitet och

göra nya försök till integrering (Gustin & Lindwall 2012, 225). Detta kan relateras till

att barnen hade individuella och varierande metoder för att hantera den nya och

främmande situationen. Genom aktiviteter såsom sport, lek, sång och dans skapade

barnen band till övriga personer i sin omgivning vilket gjorde att de kände sig som en

del av gemenskapen. I och med detta kunde de öppna sig och prata om sina

erfarenheter och få stöd från personal och övriga barn som delade deras

erfarenheter, som även detta kompletterar till resultatet Betydelsefulla relationer i

barnens liv. Dessa iakttagelser är något som stöds av Van Rooyen, Frood och Ricks

(2012) studie, där barnen deltog i gruppaktiviteter. Där och då kunde barnen

glömma sina problem och bli känslomässigt stärkta av gruppen.

Roys menar att om en människa kan hantera nya situationer och anpassa sig till dem

kommer personens välmående och personliga utveckling att gynnas. Vårdgivare bör

18

främja interaktionen mellan miljön och människan så att personen i fråga kan få

högsta möjliga välmående och utveckling (Gustin & Lindwall 2012, 227).

Hopp om ett bättre liv

Barnen i vårt resultat hade ofta ambitiösa mål med sina liv, de hade höga

förhoppningar om att de skulle lyckas i livet med utbildning och jobb. Barnen hade

stort hopp om framtiden och drömde om att bli läkare, advokater och ingenjörer. En

uppgift som sjuksköterska och vuxen person är att tro på barnen, vägleda dem till

självständiga val genom att uppmärksamma deras möjligheter. Varje individ har en

egen förmåga att välja själv och fatta egna beslut om vad som är viktigt i deras liv.

Dock blir inte alla drömmar uppfyllda och då gäller det som personal att dröja sig

kvar, vara lyhörd, uppmärksam och ärlig inför eventuella ändrade sinnesstämningar.

Att ge stöd är viktigt i den aspekten att barnen ska kunna bygga upp nya hopp,

drömmar och ambitioner med livet (Wiklund Gustin & Lindwall 2012, 203).

I majoriteten av artiklarna beskrev barnen vikten av utbildning. Detta framkommer

även i Van Rooyen, Frood och Ricks (2012) studie, där föräldralösa gatubarn

berättade om aspekter som ingav hopp. Vårat resultat visade att skolan var en källa

till kunskap som öppnade upp möjligheter till en ljusare framtid. I hälften av

studierna associerade barnen skolan med något glädjefullt, det var en plats de kände

sig trygga och accepterade på. I motsats till detta visade fyra studier på att de

föräldralösa barnen ofta blev mobbade och diskriminerade på grund av sin situation

och bakgrund. Detta är naturligtvis ett hot mot barnens hälsa.

Barns rättigheter till utbildning blir ofta försummad på grund av fattigdom. Detta är

något som problematiseras i Betancourt el. al studie (2012), där barnen hade en stark

önskad om att få gå i skolan, men att detta vart nedprioriterat då det fanns andra

aspekter att ta hänsyn till i vardagen. Pengarna skulle i första hand gå till mat,

husrum, materiella resurser samt sjukvård. Detta resulterade i att ekonomin inte

täckte aktuella skolavgifter och skolmaterial. Barnen var också tvungen att ta hand

om syskon, vårda sjuka föräldrar eller hjälpa till på gården, vilket upptog större delen

av dagen. I de fall där ekonomiskt utrymme fanns för utbildning prioriterades

pojkarna framför flickorna, vilket i sin tur ledde flickorna in på farliga former av

arbete i hopp om en utbildning.

19

En positiv aspekt med barnhem var den ökade utbildningsmöjligheten barnen fick i

och med placering på barnhem. Det finns olika meningar om det är gynnsamt för

föräldralösa barn att bo på institution, och aktuell forskning inom området visar på

en komplex bild. Både positiva och negativa erfarenheter av institutionalisering

framkommer. De nackdelar som påvisades var att barnen interagerade för lite med

samhället vilket ökade känslan av isolering och utanförskap (Yendork, 2015). I

studien av Wanat el. al. (2010) beskrevs de negativa aspekterna om barnhem som

brist på pengar till näringsrik mat, kläder och skolmaterial vilket kunde leda till

ineffektiv studietid.

Det fanns även en risk att barnen kände sig oförberedda inför dagen då det är dags

att flytta från barnhemmet. De kunde känna sig instängda och att deras frihet var

inskränkt på grund av rutinerna som rådde på barnhemmet. Detta gällde dock inte

alla barnen, en andel uppskattade de strukturerade dagarna vilket gav stabilitet och

trygghet. Ytterligare positiva aspekterna var de relationer som skapades, vilket

resulterade i emotionellt välbefinnande och socialt stöd. Barnen fick sina

grundläggande behov tillgodosedda så som mat, husrum, sjukvård samt materiella

resurser. Det ekonomiska stödet möjliggjorde skolgång, vilket var något de inte hade

haft chans till tidigare (Yendork 2015).

Detta kan ställas i kontrast till de barn som bodde i barnhushåll där ingen vuxen

fanns närvarande och en stabil ekonomi saknades. Barnen kände sig ensam, olycklig

och var mer isolerade samt hade en ständig oro för den ekonomiska situationen.

Tillgången till mat, materiella resurser, utbildning och sjukvård var begränsad och de

äldsta barnen bar ansvaret för de yngre barnen. De uttryckte en önskan om att få

stöd och vägledning i det dagliga livet.

I Bettmann et al. (2017) studie intervjuades personalen om vilka aspekter de ansåg

var viktiga för institutionaliserande barns psykosociala hälsa och välmående. Deras

resultat tydde på samma aspekter som framkom i denna studie; att barnen måste få

känna sig älskad, att ha tillgång till utbildning, socialisation samt sjukvård. Att

främst tillgodose barnens grundläggande behov, ökar barnens chans till en god

utveckling vilket kommer främja deras hälsa och välmående.

20

Metoddiskussion

Tidigt under forskningsprocessens gång uppmärksammade författarna att det fanns

ett behov av att belysa barnhemsbarns egna upplevelser av vad som främjar hälsa

och välmående. Det fanns en tydlig kunskapslucka av artiklar där barnens perspektiv

belystes. Tidigare studier har fokuserats på personalens syn av barnens välmående,

vilket kan ha överskuggat barnens egna upplevelser och åsikter.

Då författarna önskade att få en personligare bild av en självupplevd situation, blev

det ett naturligt val att välja barnens perspektiv. På detta sätt framkom vilka aspekter

som barnen själv ansåg vara en viktig bidragande del till deras välmående. I och med

det faktum att vi har barnens självupplevda situation i fokus, anser vi att det ökar

överförbarheten till barn i liknande situationer (Wallengren & Henricson, 2012,

482). Vetenskapliga studier har visat att patienter blir mer nöjda med vården samt

att behandlingsresultaten förbättras om patientens perspektiv på hälsa, sjukdom och

vård tas i beaktning (Hörnsten 2013). Författarna fann att Fribergs analysmodell var

passande för denna kvalitativa studie samt för studiens syfte då en helhetsbild av

situationen var önskvärd. Genom att ha läst artiklarna ett antal gånger fick

författarna en bredare och mer djupgående förförståelse och kunde lättare

sammanställa resultaten med varandra. Likheter i artiklarna identifierades och

många av artiklarna visade likvärdiga aspekter i vad som ökade välmåendet och

ökade därmed trovärdigheten på studiens resultat (Wallengren & Henricson, 2012,

482; Friberg 2012, 227).

För att hitta relevanta artiklar användes CINALH, Pubmed och Psykinfo då dessa

databaser är relevanta för omvårdnad (Umeå universitetsbibliotek, u.å.). Scopus är

en ytterligare databas som användes för att komplettera litteraturen och hitta

relevanta artiklar som speglade syftet till denna studie. De slutliga sökorden som

ledda fram till de valda artiklarna var orphan, orphanage, qualitative, care, coping

strategies och vulnerable children. Dessa gav ett relativt hanterbart antal artiklar,

men för att urskilja dem mest aktuella och relevanta artiklarna gjordes

avgränsningar såsom publikationsdatum mellan 2006-2016, engelsk text, artiklarna

var peer reviewed samt att åldern definierades till 0-18 år (Östlundh 2012, 74). Dock

har en artikel inkluderats i studien där en deltagare var 19 år. Det var inte

21

presenterat i studiens resultat vilken deltagare som hade uppgett vilket svar. På så

sätt kunde inte vi som författare plocka ut de delar där barn i åldern 0-18 år hade

svarat. Vi valde att ta med denna artikel då den innehöll relevant material som

speglade barn och ungas perspektiv och att deltagaren har bott på institution i minst

2 år, vilket innebar att hen var högst 17 år vid placering på institutionen.

Författarna använde också Boolesks söklogik och ordet AND användes för att länka

ihop två eller tre sökord för att specificera sökningen. En möjlighet för författarna

kunde vara använda ordet OR för att utvidga sökningen (Östlundh 2012, 69).

I och med denna sökningsmetod och efter kvalitétsgranskningen kvarstod 8 aktuella

artiklar som speglade syftet. Det hade varit önskvärt med ett större antal studier då

detta anses öka trovärdigheten (Friberg 2012, 121). Efter en omfattande sökning, som

inte resulterade i fler aktuella artiklar som motsvarade våra inklutionskriterier,

beslöt författarna att artiklarna innehöll tillräckligt med information som kunde

uppfylla syftet. Studierna gav tillräckligt med data och flera av artiklarna kom till

samma resultat av vad som gynnade barnens hälsa och välmående. Efter att ha

kvalitétsgranskat artiklarna, utifrån inspiration av SBUs mall, var det ett mindre

antal som inte uppfyllde kraven (se bilaga 2). Artiklarna som fick för låg

kvalitétsuppskattning, alltså de artiklar som hade en grad 3, uteslöts från studien.

Detta för att få ett tillförlitligt, pålitligt och trovärdigt slutresultat (Olsson & Sörensen

2011, 279; Wallengren & Henricson 2012, 482). Resterande 8 artiklar uppnådde en

grad 1.

Som tidigare nämnts var det bristfälligt med artiklar av en kvalitativ ansats och med

barnens perspektiv i åtanke. Artiklarna kunde vara av blandad metod med kvalitativ

och kvantitativ ansats, men mestadel av den vetenskapliga forskningen hade en

kvantitativ inriktning. Författarna exkluderade artiklar där barnen bodde hos

fosterfamilj, kvarvarande släkting eller blivit adopterade. Detta på grund av en

önskan om att hålla fokus på de barn som blev placerad på institution då de barn

som bor på barnhem har andra förutsättningar (Eapen 2009).

Författarna ville ha en jämställd studie som kan tillämpas i verkligheten, detta är

varför studien undersökte både pojkar och flickors välmående och dess bidragande

aspekter (Olsson & Sörensen 2011, 102). Dock innehöll 1 av de 8 artiklarna endast en

22

intervju med pojkar som bodde på en institution. Efter övervägande fick artikeln ingå

i studien då resterande 7 artiklarna, innehöll intervjuer med både pojkar och flickor,

samt att i barnhushållet var flickor överrepresenterat. I ett antal av de studier som

inkluderats i analysen, fanns negativa aspekter som barnen upplevde. Dock kunde

författarna urskilja positiva aspekter men också spegla de negativa synpunkterna ur

en positiv infallsvinkel, som gav en utökad bild av en komplex situation. I en studie

som inkluderades, deltog både barn och personal från barnhemmet. I detta fall

fokuserade författarna endast på de uppgifter och beskrivningar som barnen delgett,

som tydligt framkom i studiens resultat.

De länder som ingick i studien var Afrika, Asien men också Syd- och Centralamerika.

Det hade varit önskvärt med artiklar från Europeiska institutioner. Dock uppfyllde

inte dessa artiklar inklusionskriterierna, och uteslöts därför. Vi tänker att detta beror

på, dels att ordet institution innefattar mer än betydelsen barnhem

(Nationalencyklopedin, 2017) samt att huvudorsaken bakom föräldralöshet är

HIV/AIDS. Förekomsten av sjukdomen är vanligast i utvecklingsländer där

ekonomin- och levnadsstandarden är låg. Därmed var forskning på det aktuella

ämnet överrepresenterat i dessa delar av världen, särskilt Sub-Sahara (WHO 2017).

Forskningsetisk diskussion

Olsson och Sörensen (2011, 78-79) skriver om att målet med vetenskaplig forskning

är att det ska leda till ny kunskap och för att lösa problem. Det innebär att

forskningsprocessen ställs inför många etiska krav då människor är involverade

speciellt barn. Forskning får inte utsätta någon av deltagarna för skada eller obehag

varken fysisk eller psykiskt. Integritet, anonymitet, konfidentialitet och sekretess

finns till för att skydda människor som deltar i undersökning från att obehöriga inte

ska ta del av forskningsprocessen.

Ett dilemma som författarna ställdes inför var att tre av artiklarna inte tydligt

beskrivit att de ansökt om ett etiskt godkännande. Efter mejlkorrespondens med

författarna till studierna framkom att en etisk kommitté för mänskliga rättigheter

23

inom forskning hade godkänt dessa. I och med detta har alla artiklar som ingår i

studien blivit godkänt av en etisk kommitté samt att deltagandet i studierna har givit

samtycke. Detta är krav från Helsingforsdeklarationen (WMA 2016). Där sägs vidare

att deltagarnas autonomi och anonymitet respekteras samt att det finns en etisk

reflektion.

En ytterligare aspekt att ha i åtanke är bekräftelsebarheten. I och med att vi kommer

från västerländsk kultur, med ekonomisk välbärgad bakgrund kan detta leda till att vi

har ett begränsat synsätt. På grund av detta kan analysen och reflektionen av

artiklarna bli orättvist bedömda och påverka artiklarnas resultat av vår egen

förförståelse (Wallengren & Henricson 2012, 482). På samma sätt som när det varit

västerländska forskare som undersökt situationen i utvecklingsländer.

Konklusion

Att få de grundläggande behoven tillgodosedda var viktigt för att öka tryggheten.

Barnen beskrev också att de viktigaste aspekterna var att ha stabila relationer,

emotionellt stöd samt utbildning för att skapa möjligheter för framtiden, vilket är

något som barnhem bistår med.

I de länder som artiklarna är tagna ifrån finns stora samhällsklyftor som gör att

barnen blir extremt utsatta för fattigdom, sjukdom samt blir fråntagen deras

rättigheter som barn (UNICEF 2016). Vi finner att vårt resultat kan appliceras inom

olika situationer där utsatta barn står i fokus.

Sjukvårdspersonal ställs idag inför andra krav i och med den ökade invandringen till

Sverige. De behöver en fördjupad förståelse och kunskap i hur de ska bemöta och

behandla dessa barn som kan ha traumatiska erfarenheter av flykt, våld och olika

former av förluster. Omvårdnaden ska ha ett holistiskt perspektiv. Det är ytterst

viktigt att dessa barn kan känna tillit till vårdpersonal och därmed få en känsla av

trygghet (Socialstyrelsen 2016).

En bra relation till barnet och vårdnadshavaren är nyckeln till en optimal

omvårdnad. Detta kan göras genom att ha vissa delar av denna studies resultat i

åtanke; att vårdpersonal kan förmedla värme och empati, inge trygghet och hopp

24

samt stödja barnet och dess vårdnadshavaren i situationen. En annan aspekt att ha i

åtanke är vikten av att ha meningsfulla aktiviteter där barn får vara barn. Resultatet

från denna studie visade att barnen uppskattade att rita, sjunga, leka och skriva,

vilket de använde för att bemästra och hantera vardagen men också för att flytta

fokus från utmanande tankar och händelser. Genom att lyssna till barnets och

vårdnadshavares tankar om vad som är det viktiga för dem, kan vi sjuksköterskor

hjälpa patienten att uppnå livskvalité (Wiklund, Gustin & Lindwall, 2012, 202).

Författarna anser att studiens resultat har kunna uppfylla studiens syfte, och gett en

tydlig och bred bild av varierande aspekter. Ett forskningsområde som skulle vara

intressant är att studera positiva aspekter som förebygger psykisk ohälsa hos

adoptivbarn i västerländska länder då resultatet kan bli annorlunda i och med att

samhällsklyftorna och kulturen inte är desamma för dessa länder.

25

Referenser

* = Ingår i litteraturstudiens resultat

Allgulander, C. (2015). Klinisk psykiatri. 3.uppl. Lund: Studentlitteratur AB. ss. 233.

Askland, L. & Sataoen, S-O. (2014). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns

uppväxt. 2., [rev.] uppl. Stockholm: Liber. ss. 14-15.

Barnkonventionen (2009). FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm:

UNICEF Sverige. http://barnkonventionen.se/fns-konvention-for-barns-rattigheter/

[2016-09-22]

Betancourt, T. S., Williams, T. P., Kellner, S. E., Genre-Medhin, J., Hann, K. &

Kayiteshonga, Y. (2012). Interrelatedness of child health, protection and well-being:

An application of the SAFE model in Rwanda. Social Science & Medicine, Vol.

74(10), ss.1504-1511. [Fackgranskad tidskrift] DOI: 10.1016/j.socscimed.2012.01.030

Bettmann, J. E., Mortensen J. M., Akuoko K. O. & Tatum C. A. (2017). Orphanage

Staff’s Perceptions of Children’s Psycho-social Needs. Children & Society, Vol.31(1),

ss.37-49. [Fackgranskad tidskrift] DOI: 10.1111/chso.12164

Busuttil, F. (2011). Orphans - Orphaned children around the world.

http://www.humanium.org/en/orphans/ [2016.09.19]

Caserta, T. A., Pirttilä-Backman, A-M. & Punamäki, R-L. (2016). Stigma,

marginalization and psychosocial well-being of orphans in Rwanda: Exploring the

mediation role of social support. AIDS Care, 28(6), ss. 736-744. [Fackgranskad

tidskrift] DOI:10.1080/09540121.2016.1147012.

* Cluver, L. & Gardner, F. (2007). Risk and protective factors for psychological well-

being of children orphaned by AIDS in Cape Town: a qualitative study of children

26

and caregivers’ perspectives. AIDS Care, 19(3), ss.318-325 [Fackgranskad tidskrift]

DOI:10.1080/09540120600986578

Codex (2016). Regler och riktlinjer för forskning.

http://codex.vr.se/manniska1.shtml [2016.10.21]

Dorsey, S., Lucid, L., Murray, L., Bolton, P., Itemba, D., Manongi, R. & Whetten, K.

(2015). A Qualitative Study of Mental Health Problems Among Orphaned Children

and Adolescents in Tanzania. The Journal of Nervous and Mental Disease, 203(11),

ss. 864-870. [Fackgranskad tidskrift] DOI: 10.1097/NMD.0000000000000388

Eapen, D. J. (2009). Institutionalized children: The underprivileged. International

Journal of Nursing Practice, 15(5), ss. 349-352. [Fackgranskad tidskrift]

DOI: 10.1111/j.1440-172X.2009.01785.x

Folkhälsomyndigheten (2016). Barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller

våld. Artikelnr: 16042. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-

material/publikationsarkiv/b/Barn-i-familjer-med-missbruk-psykisk-ohalsa-eller-

vald/

* Fournier, B., Bridge, A., Pritchard Kennedy, A., Alibhi, A. & Konde-Lule, J. (2014).

Hear our voices: A Photovoice project with children who are orphaned and living

with HIV in a Ugandan group home. Children and Youth Services Review, 45() , ss.

55-63. [Fackgranskad tidskrift] DOI:10.1016/j.childyouth.2014.03.038

Friberg, F. (2012). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av

kvalitativ forskning. Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: vägledning för

litteraturbaserade examensarbeten. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 124-

125, 127-129.

* Harms, S., Kizza, R., Sebunnya, J. & Jack, S. (2009). Conceptions of mental health

among Ugandan youth orphaned by AIDS. African Journal of AIDS Research, 8(1),

ss.7-16 [Fackgranskad tidskrift] DOI:10.2989/AJAR.2009.8.1.2.715

27

Hwang, P. & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. 3, rev. utg. Stockholm: Natur

och kultur. s. 60.

Hörnsten, Å. (2013). Målet är ökad patientcentrering.

http://www.vardhandboken.se/Texter/Bemotande-i-vard-och-omsorg-

patientperspektiv/Malet-ar-okad-patientcentrering/ [2016.11.28]

Kaggwa, B. E. & Hindin, J. M. (2010). The psychological effect of orphanhood in a

matured HIV epidemic: An analysis of young people in Mukono, Uganda. Social

Science & Medicine, 70(7), ss. 1002-1010. [Fackgranskad tidskrift]

DOI: 10.1016/j.socscimed.2009.12.002

* Khoo, E., Mancinas, S. & Skoog, V. (2015). We are not orphans. Children's

experience of everyday life in institutional care in Mexico. Children and Youth

Services Review, 59(), ss.1-9. [Fackgranskad tidskrift]

DOI:10.1016/j.childyouth.2015.09.003

* Kipp, W. E., Satzinger, F., Alibhai, A. & Rubaale, T. (2010). Needs and support for

Ugandan child-headed households: results from a qualitative study. Vulnerable

Children and Youth Studies, 5(4), ss. 297-309. [Fackgranskad tidskrift]

DOI:10.1080/17450128.2010.507805

Kirkpatrick, S. M., Rojjanasrirat, W., South, B. J., Sindt, J. A. & William, L. A. (2012).

Assessment of Emotional Status of Orphans and Vulnerable Children in Zambia.

Journal of Nursing Scholarship, 44(2), ss. 194-201. [Fackgranskad tidskrift] DOI:

10.1111/j.1547-5069.2012.01447.x

Livingstone, B. (2011). Why It is Important for Our Children to Have Friends.

https://www.mentalhelp.net/blogs/why-it-is-important-for-our-children-to-have-

friends/ [2017.05.22]

Meintjes, H., Hall, K., Marera, D-H. & Boulle, A. (2009). Orphans of the AIDS

epidemic? The extent, nature and circumstances of child-headed households in

South Africa. AIDS Care, 22(1), ss.40-49. DOI: 10.1080/09540120903033029

28

* Morantz, G. & Heymann, J. (2010). Life in institutional care: the voices of children

in a residential facility in Botswana. AIDS Care, 22(1), ss.10-16. [Fackgranskad

tidskrift] DOI:10.1080/09540120903012601

Muhwezi, W. W., Muhangi, D. &Mugumya, F. (2009). Intra-household differences in

health seeking behaviour for orphans and non-orphans in an NGO-supported and

non-supported sub-county of Luwero, Uganda. African Health Sciences, 9(2), ss.109-

117. DOI: 10.4314/ahs.v9i2.43771

Nationalencyklopedin (2017). Institution.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/institution [Hämtad

2017.02.23]

* Novelle, M. A. & Gonyea, J. G. (2016). The availability and role of non-parental

identity agents for institutionalized male adolescent social orphans in Colombia

Child and youth services review. Children and Youth Services Review, 61(), ss.51-60.

[Fackgranskad tidskrift] DOI:10.1016/j.childyouth.2015.11.024

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa

perspektiv. 3. uppl. Stockholm: Liber. ss. 78-79, 86, 102, 206, 277-279, 285.

Socialstyrelsen (2016). Traumamedvetet bemötande.

http://www.kunskapsguiden.se/barn-och-unga/Teman/ensamkommande-barn-

och-unga/Sidor/Traumamedvetet-bemötande.aspx [2016.01.02]

Socialstyrelsen (2015). Utsatta barns hälsa. Resultat av en undersökning av fysisk

och psykisk hälsa hos barn vars behov utreds av socialtjänsten. [Stockholm]

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19755/2015-3-

5.pdf [2017.01.02] ISBN: 978-91-7555-287-3.

Socialstyrelsen (2016). Vad är psykisk ohälsa?

http://www.kunskapsguiden.se/psykiatri/Teman/psykisk-ohalsa-hos-barn-

unga/Sidor/Vad-ar-psykisk-ohalsa.aspx [2016.11.30]

29

Svensk sjuksköterskeförening (2014). ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor.

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-

publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf [2017.02.16]

Thabet, L., Aziz, A., Thabet, M., Abdul Hussein, M. & Vostanis, P. (2007). Mental

health problems among orphanage children in the Gaza Strip. Adoption & Fostering

Journal, 31(2), ss. 54-62. [Fackgranskad tidskrift].

DOI: 10.1177/030857590703100209

Umeå universitetsbibliotek (u.å.). Omvårdnad. [Lärobjekt].

http://guides.ub.umu.se/omvardnad/artiklar-databaser [2016.11.18]

UNICEF (2015). Barn och aids. https://unicef.se/fakta/barn-och-aids [2016.12.28]

UNICEF (2016). Fattigdom. https://unicef.se/fakta/fattigdom [2016.11.29]

Utterbäck. A. (2013). Anknytning. http://www.psykologiguiden.se/rad-och-

fakta/relationer/anknytning [2017.01.31]

Utredningen om internationella adoptioner (2003). Adoption – till vilket pris?

Sammanställning av adoptionsforskning. Stockholm: Fritzes offentliga

publikationer.

http://www.regeringen.se/49b6b5/contentassets/e8d775f3dc7140749ace6cf362a43

ab5/sammanstallning-av-adoptionsforskning [2016.12.28]

Vallières-Noël, M. M., Garçon, S., Rosmus, C,. Goulnik, F. & Lavoie-Tremblay, M.

(2015). Exploring the Needs for Support of Pediatric Nurses Caring for Children with

a Mental Health Disorder Hospitalized in Non-Psychiatric Units. Archives of

Psychiatric Nursing, 30(2), ss. 170–177. [Fackgranskad tidskrift]

DOI: 10.1016/j.apnu.2015.08.008

30

Van Rooyen, D., Frood, S. & Ricks, E. (2012). The experiences of AIDS orphans

living in a township. Health SA Gesondheid, 17(1), ss.1-11.

DOI: 10.4102/hsag.v17i1.568

Wanat, S., Whisnant, J., Reicherter, D., Solvason, B., Juul, S., Penrose, B. &

Koopman, C. (2010). Coping with the challenges of living in an Indonesian

residential institution. Health Policy, 96(1), ss. 45–50. [Fackgranskad tidskrift]

DOI: 10.1016/j.healthpol.2010.01.001.

Wallengren, C. & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig teori och metod. Från idé till

examination inom omvårdnad, Henricson, M (red.) Vetenskaplig kvalitetssäkring av

litteraturbaserat examensarbete. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, s 482.

Weich, S., Patterson, J., Shaw, R. & Stewart-Brown, S. (2009). Family relationships

in childhood and common psychiatric disorders in later life: systematic review of

prospective studies. The British journal of psychiatry, 194(5), ss. 392-8.

[Fackgranskad tidskrift] DOI:10.1192/bjp.bp.107.042515

WHO (2017). Global health observatory data. http://www.who.int/gho/hiv/en/

[2017.05.16]

Wiklund Gustin, L. & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. 1. utg.

Stockholm: Natur & kultur. ss 197, 199, 201-203, 225.

WMA (2016). WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles for Medical

Research Involving Human Subjects.

http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html [2016.12.01]

Yendork, S. (2015). Exiled Life, or Home Away from Home?” Exploring Ghanaian

Orphan Narratives of Orphanage Placement. Africa Today, 62(2), ss.27.

[Fackgranskad tidskrift] DOI:http://dx.doi.org/10.2979/africatoday.62.2.27

Zhao, Q., Li, X., Fang, X., Zhao, G., Zhao, J., Lin, X. & Stanton, B. (2009). Difference

in Psychosocial Well-Being Between Paternal and Maternal AIDS Orphans in Rural

31

China. Journal of the Association of Nurses in AIDS Care, 21(4), ss.335-344.

[Fackgranskad tidskrift] DOI: 10.1016/j.jana.2009.12.001 .

* Zhao, Q., Li, X., Kaljee, L. M., Fang, X., Stanton, B. & Zhang, L. (2009). AIDS

Orphanages in China: Reality and Challenges. AIDS patient care and STD, 23(4),

ss.297-303. [Fackgranskad tidskrift] DOI: 10.1089/apc.2008.0190

Östlundh, L. (2012). Informationssökning. Dags för uppsats: vägledning för

litteraturbaserade examensarbeten. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 50,

74.

Bilaga 1: Artikelsökning

Datum Databas Sökord Filter Antal

sökträffar

Urval 1

Antal lästa

abstrakt

Urval 2

Antal lästa

artiklar

Urval 3

Kvalitésgranskade

artiklar

Urval 4

Använda

artiklar

2016-11-16 PsycInfo Orphan

AND

Qualitative

AND Care

Apply related

words,

Publication Year:

2006-2016,

Published Date:

20060101 -

20161131

Peer Reviewed

Language: English

Age Groups:

Childhood (birth 12-

yrs),

Preschool (2-5 yrs),

Adolescence (13-17

yrs)

31 träffar 11 st 7 st 7 st 7 st

2016-11-17 Cinalh Orphan

AND

Qualitative

AND Care

Apply related

words,

Abstract available

English Language,

Peer reviewed,

Publish date:

January 2006 -

November 2016,

Age groups:

Child preschool (2-5

yrs),

Child (6-12 yrs),

Adolesent (13-18

yrs)

22 träffar 7 st 2 st 2 st 2 st

2016-12-01 Cinalh Orphan

AND

Well-being

AND Care

Apply related

words,

English Language,

26 träffar 10 st 8 st 0 st 0 st

Peer reviewed

Publish date:

January 2006 -

December 2016

Age groups:

Infant (1-23

months)

Child preschool (2-5

yrs),

Child (6-12 yrs),

Adolesent (13-18

yrs)

2016-11-17 PUBMED Orphan

AND

Qualitative

AND Care

Publication dates:

10 years

Languages: English

Ages: Child-18

years

49 träffar 9 st 6 st 3 st 3 st

2016-11-18 Scopus Orphanage

AND

Qualitative

AND Care

Pubyear 2006-2016 21 träffar 8 st 3 st 3 st 2 st

2016-11-18 Scopus Coping

strategies

AND

Orphans

AND

Vulnerable

children

Pubyear 2006-2016 7 träffar 2 st 1 st 1 st 0 st

2016-11-02 Scopus Orphan

AND

Qualitative

Pupyear 2006-2016

English

195 träffar 8 st 8 st 8 st 8 st

Totalt (inklusive dubbletter) 351 träffar 55 st 35 st 24 st 22 st

Totalt (exklusive dubbletter) 126 träffar 33 st 10 st 10 st 8 st

Bilaga 2: Granskningsprotokoll av kvalitativa studier

Poängsättning 0 1 2 3

Titel

Författare

Abstrakt (syfte, metod, resultat = 3p) Saknas 1/3 2/3 Samtliga

Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven

Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt

Metod

Metodval adekvat till frågan Ej angiven Ej relevant Relevant

Metodbeskrivning (repeterbarhet

möjlig)

Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig

Urval (antal, beskrivning,

representativitet)

Ej acceptabel Låg Medel God

Föräldralösa barn Ej undersökt Liten andel Hälften Samtliga

Bortfall Ej angivet >20% 5-20% <5%

Bortfall med betydelse för resultat Analys saknas / Ja Nej

Kvalitet på analysmetod Saknas Låg Medel Hög

Etiska aspekter Ej angivna Angivna

Resultat

Frågeställningen besvarad Nej Ja

Resultatbeskrivning (redovisning,

tabeller etc.)

Saknas Otydlig Medel Tydlig

Diskussion

Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig

Diskussion av egenkritik eller felkällor Saknas Låg God

Anknytning till tidigare forskning Saknas Låg Medel God

Slutsatser

Överensstämmer med resultatet

(resultatets huvudpunkter belyses)

Slutsats saknas Låg Medel God

Ogrundade slutsatser Finns Saknas

Maxpoäng: 44 p Grad I: 80 % Grad II: 70 % Grad III: 60 %

Bilaga 3: Artikelanalys

Författare

År

Tidskrift

Land

Titel Syfte Metod och Urval Resultat Kvalitet

Cluver, L. &

Gardner, F

Annals of

General

Psychiatry

2006

Sydafrika

The

psychological

well-being of

children

orphaned by

AIDS in Cape

Town, South

Africa

Studiens syfte är

att undersöka

faktorer som, hos

föräldralösa barn,

bidrar till emotionell

hälsa samt positivt

beteende.

I studien deltog föräldralösa barn,

vårdgivare som jobbade med

föräldralösa barn samt övrig

vårdpersonal. Av barnen var 43%

var pojkar och 57% var flickor.

Medelåldern var 13.3 år. I 23% av

fallen hade barnen förlorat sin

mamma, 27% hade förlorat sin

pappa och 20% hade förlorat båda

föräldrarna.

23 stycken barn deltog i

semistrukturerade intervjuer som

fokuserade på vad som påverkade

deras glädje, sorg, ilska och

copinstrategier. I intervjun

användes öppna frågor.

I resultatet framkom flera

faktorer som påverkar det

emotionella, fysiska och

psykiska välmåendet.

En huvudkategori som bidrog till

mental ohälsa var

sorgereaktioner och ilska samt

övergrepp och våld. Några

faktorer som medverkade till

god hälsa var att känna kärlek

och tillhörighet till vårdgivare,

bli, respekterad och accepterad

samt skola och vänner.

Grad 1

Fournier, B.,

Bridge, A.,

Pritchard

Kennedy, A.,

Alibhi, A. &

Konde-Lule, J

Children and

Youth Services

Review

2014

Uganda

Hear our

voices: A

Photovoice

project with

children who

are orphaned

and living

with HIV in a

Ugandan

group home

Vad är upplevelsen

av att vara

föräldralös, HIV-

seropositiv barn

som bor i en

gruppbostad i

Uganda?

Kvalitativ studie med photovoice

och fokusgruppdisskutioner.För att

möjlighet att skapa och diskutera

bilder som ett sätt att dela sina

åsikter, idéer och erfarenheter, och

att spela in, reflektera, kritik, och

vidta åtgärder på personliga och

samhällsfrågor.

Det var sammanlagt 13 barn

(mellan 12-18 år) som deltog i

studien. Både pojkar och flickor.

Resultatet belyser barnens

bilder där var och en fick prata

om de positiva faktorer i deras

liv, som till exempel barnens

förhoppningar och drömmar.

Grupphemmet var en viktig

skyddsfaktor.

Studien ger insikt i hur det är

att vara ett barn, och att vara

ett barn som är föräldralöst och

lever med HIV. Barnens

berättelser ger också inblickar i

sina svårigheter.

Grad 1

Harms, S.,

Kizza, R.,

Sebunnya, J. &

Jack, S.

African Journal

Conceptions

of mental

health

among

Ugandan

youth

Syftet med studien

var att undersöka

hur

Ugandiska

ungdomar

föräldralösa på

Kvalitativ studie med djupgående

semi-strukturerade intervjuer. varje

intervju tog ungefär 90-120

minuter samt att intervjuerna blev

inspelade.

Insamling av data skedde under

Resultaten visade på att barnen

hade emotionella svårigheter

efter döden av sina föräldrar.

Termen "psykisk hälsa", kunde

förknippas med faktorer som är

god eller dålig psykisk hälsa och

Grad 1

of AIDS

Research

2009

Uganda

orphaned by

AIDS

grund av aids och

stöds av en

icke-statlig

organisation (NGO)

De beskriver sina

erfarenheter

som föräldralösa

som rör deras

uppfattningar om

mental

hälsa.

2006 mellan januari till juni.

Inklusionskriterium för barnen som

deltog i studien var 12-18 år,

barnen hade förlorat en eller båda

föräldrarna på grund av

insjuknande av AIDS, support av

NGO, kunde prata engelska eller

swahili och hade någon misstänkt

kognitiv nedsättning.

de redovisade exemplen på

dessa.

Generellt god psykisk hälsa

fanns samband med socialt

beteende som är kulturellt

lämpligt. Psykisk ohälsa

uppfattades som en form av

galenskap och det var i

samband med en förlust av

grundläggande

livsförnödenheter, såsom

tillgång till mat, utbildning eller

skydd.

Khoo, E.,

Mancinas, S. &

Skoog, V.

Children and

Youth Services

Review.

2015

Mexico

We are not

orphans.

Children's

experience

of everyday

life in

institutional

care in

Mexico

Få en beskrivande

bild av hur det

vardagliga livet ser

ut i barnhem. Unga

personers relationer

och sysselsättning

står i fokus.

Sex ungdomar i åldrarna 14-16 år

deltog i studien. Barnen bodde på

ett privatägt barnhem och alla hade

upplevelser från tidigare

problematiska familjeförhållanden.

En kvalitativ studie med blandad

metod som bestod av kartläggning

av det dagliga livet, fotografering

som speglade deras situation samt

diskussioner i mindre grupper

rörande de två ovanstående

insamlingsmetoderna.

I resultatet framkom att barnen

hade blandade känslor rörande

deras situation. En andel av

barnen upplevde barnhemmet

och personerna som bodde där

som deras nya hem och nya

familj. De hade skapat starka

band till personal och övriga

barn. Andra önskade att de

kunde flytta tillbaka till sin

biologiska familj där de kände

samhörighet och kärlek.

Grad 1

Kipp, W. E.,

Satzinger, F.,

Alibhai, A. &

Rubaale, T.

Vulnerable

Children and

Youth Studies

2010

Uganda

Needs and

support for

Ugandan

child-headed

households:

results from

a qualitative

study

Syftet är att

beskriva

utmaningarna och

problemen hos

föräldralösa barn i

barnhushåll och

identifiera faktorer

som hjälper dom

klara av

situationen.

Studien är av en kvalitativ design

där de gjorde semistrukturerade

intervjuer på 20 stycken barn som

var mellan 12-18 år, både pojkar

och flickor. Kriterierna var att

barnen/ ungdomarna skulle vara

föräldralösa och att ingen vuxen

skulle finnas på barnhushållet där

de bodde. Författarna använde sig

av en tolk som pratade flytande

engelska och det lokala språket

(Rutooro).

Varje intervju varade mellan 40

minuter och 60 minuter.

Intervjuerna undersökte barns

behov och vilket stöd de fått

exempelvis familjer från samhället

eller organisationer. Författarna

Resultat så var det det äldsta

syskonet som fick vara

huvudansvarig och se till att det

fanns mat och någonstans att

bo för alla. Att det var viktigt för

dem att kunna få utbildning för

att hjälpa dem ur fattigdom.

Men att dem flesta inte hade

råd att gå i skolan eftersom

skolan krävde att man betalade

skolavgifter, böcker, uniformer

och skor.

Författarna skriver om att

barnens känslomässiga behov

kom i andra hand.

Barnen upplevde att stödet från

omgivningen var betydelsefullt.

Grad 1

frågade även om deras

psykosociala situation.

Morantz, G &

Heymann, J.

2010

AIDS Care

Botswana

Life in

institutional

care: the

voices of

children in a

residential

facility in

Botswana.

En analys av

barnens berättelse

ska öka vår

förståelse av de

erfarenheter och

perspektiv av AIDS-

barn och andra

utsatta barn på

barnhem i Afrika

söder om Sahara.

En långsiktig narrativ studie,

uppdelad i 3 faser. Första fasen var

att intervjua vårdgivarna ( 254 st.).

Den andra innehöll en undersökning

av 1033 hushåll där författarna

undersökte de ekonomiska och

hälsomässiga konsekvenserna av

att ta hand om AIDS-föräldralösa

barn.

Tredje fasen, som denna studie

tillhör, var att utforska föräldralösa

vårdmodeller. Med fokus på

institutionsvård.

Ett slumpmässigt urval gjordes, Där

80 barn deltog i intervjuerna.

Studien inkluderade barn äldre än

sex år och 53% av barnen var

föräldralösa.

Intervjuerna genomfördes separat

på engelska och setswana. De

varade i ungefär 15 minuter till 45

minuter och spelades in för

datainsamling. Därefter

analyserades innehållet i olika

teman. Data avidentifieras.

Barnen berättar om komplexa

relationer, och om tacksamhet.

De berättade om sina farhågor

mot deras bostad, deras

anhöriga och de andra barnen.

Deras berättelser beskriver flera

styrkor och svagheter i den

institutionella vårdmodellen. I

resultatet delar de upp i

huvudteman som har

sammanställts från deras

berättelser och ett citat från

barnens berättelser för att

representera varje tema.

Grad 1

Novelle, M.

A. & Gonyea,

J. G.

Children and

Youth

Services

Review

2016

Colombia

The

availability

and role of

non-parental

identity

agents for

institutionaliz

ed male

adolescent

social

orphans in

Colombia

Child and

youth

services

Syftet med studien

är att se över

föräldralösa pojkars

relationer till

personer i deras

omgivning på

barnhemmet.

En kvalitativ studie där de har

gjort privata djupgående intervjuer

med en del öppna frågor.

Intervjuerna gjordes med 18 pojkar

som var mellan 14-19 år.

Inklusionskriterium var bland annat

att dem var föräldralös och ha varit

under statlig omsorg i minst 2 år.

Genomsnittstiden var 6 år som

pojkarna hade bott på institution.

Exklutionskriter var om det hade

försökt ta självmord eller någon

gång varit psykotisk.

I resultatet beskriver pojkarna

om förlust av familj var

påfrestande och ville träffa sin

familj igen. Att den sorgen

påverkade deras välmående.

Men tack vare att institutionen

gav en stöd, värme, beröm,

rådgivning, uppmärksamhet och

trodde på dem bidrog att dem

kunde utvecklas och forma en

positiv identitetsuppfattning om

sig själva.

Grad 1

review

Zhao, Q., Li,

X., Kaljee, L.

M., Fang, X.,

Stanton, B.

& Zhang, L.

AIDS patient

care and

STDs

2009

Kina

AIDS

Orphanages

in China:

Reality and

Challenge

Studiens syfte är

att undersöka det

dagliga livet på

barnhem, vilka

behov de har, vilka

känslor som finns

av att vara

föräldralös och vilka

fördelar och

nackdelar med

institutionsvård hos

AIDS-föräldralösa

barn i Kina.

Studien gjorde individuella

djupintervjuer med 23 barn som

förlorat båda sina föräldrar till HIV

= AIDS och bor på barnhem.

Barnen var mellan 8 till 17 år.

Pojkar och flickor.

Författarna intervjuade även 5

stycken av barnhemmet arbetare.

Intervjuerna genomfördes på

mandarin och höll på i ungefär 1

timme och bandinspelade. När

intervjuerna hölls mer som en

konversation så kom inte alla frågor

i samma ordning.

I resultatet tyckte de flesta

barnen att levnadsvillkoren i

barnhem var bättre än hur de

hade levt efter att deras

föräldrar hade dött.

Förbättringarna var bland annat

stabil och förbättrad livsmiljö.

Samt barnen kände att

personalen tog hand om dem,

både fysiskt och psykiskt.

Dock finns det förbättringar,

vissa barn kunde känna att det

inte hade tillräckligt med frihet.

Grad 1