BARNVÄNLIG FAMILJETERAPI

Gun Drott-Englén, socionom/leg. psykoterapeut/ psykoterapihandledare

E-post: drott-englen@swipnet.se

FAMILJETERAPI?

I sessionen pratar

Barn 3,5% av tiden

Föräldrar 50%

Terapeuten 37%

STRESS I FAMILJEN

Yngre barn kan förlora förmåga (toa, språk)

Äldre barn visar ofta ine känslor

Föräldrar överösta av negativa känslor&

beter sig som i en tunnel

Praktiska referenser

Marcia SternMinuchin

ArleneVetereSusanM. Johnson

Emmy Werner, 1993

Barns motståndskraft mot svårigheter är större när de har tillgång till åtminstone en förälder eller annan stödjande vuxen.

Självförtroende stärks framförallt genom stödjande relationer.

Froma Walsh,1998Familjers motståndskraft

- Känna mål och mening

- Ha en god organisation inom familjen

- Ha förmåga att kommunicera inom familjen

Monica McGoldrick, 1999

För att förstå familjer och familjemönster samt symtoms betydelse är livscykelperspektivet vägledande.

Familjestruktur och familjeroller kan betraktas och tydliggöras i flergenerationsperspektiv.

Livscykelperspektivet kan underlätta sökandet efter familjers resurser.

Jim Alexander, 2000

Barns beteende och symtomutveckling är ett tecken på relationsproblem och är ett sätt för både barn och föräldrar att få sina respektive känslomässiga behov tillgodosedda.

Ökad positiv kommunikation inom familjen möjliggör beteendeförändring.

Samarbete familj-terapeut nödvändig för att nå målet med terapin.

Pia Eresund, 2001

Att samma terapeut håller i terapin

med barnet – föräldrarna - skolan

har betydelse för

terapiutfallet

William M. Pinsof, 1995

Relationer och sammanhang utgör utgångspunkt.

Effektivt att starta insats med familjeterapi.

Vid behov fortsätta med föräldraterapi och individuella insatser som integreras i den familjeterapeutiska ramen.

Johan Sundelin, 2004

LÄKA

BYGGA

KOPPLA

HÅLLA

Ledstjärnor i det praktiska arbetet:

Resursorientering Begripligt för alla i rummet Förståelse av beteenden utifrån

familjerelationer Aktiv terapeutisk position Lita på barnet och föräldrarna

Johan Sundelin, 2004

VIKTIGT!

Först upplevelsen – sedan beteendeförändringHänga ihop med livet utanförNär kontakten mellan barn och föräldrar

krånglar, investerar barnet mer i kontaktenBarnet kan inte välja, är beroendeBarnet tar ofta på sig mycket ansvar

Rummet

OLIKA INTENSITET

INKLUDERA BARNET

ELLER

INVOLVERA BARNET

BALANSERAD ALLIANS

ÖNSKAN OM UPPMÄRKSAMHET KÄNSLOMÄSSIGT BEMÖTANDE ÖMSESIDIGT INTRESSE FEED - BACKFRÅGOR ”JUST MEJ FÖRSTÅR HON”

.

INLEDNING

Fråga barnet om varför här. T svarar! Till barnet: Välja att svara. Vet inte – gissa!

Pekar någon på dej – svara!

Inga rätt eller fel, bara vad du tror

Till föräldern: Du är bryggan ut!

TERAPEUTEN

TAR ANSVARETLÄTTSAMT SÄTTAKTIV & NÄRAENKELT SPRÅKKORTA MENINGARPRESENSRÖRELSER & MINER

VAD GÖR TERAPEUTEN?

Väcker känslor Handskas med negativ kommunikation Kartlägger Ritar skalfrågor, hem-skolalinje Föreslår rewindknappen på fjärrkontrollen Berättar om annan familj Tar reda på om ursprungsfamiljerna

Vad gör terapeuten mera?

Formulerar sig resursinriktat om/till barnetPositiva omformuleringar till föräldrarnaKänslomässiga temanIscensättningGöra först – förstå sedan

ATT ARBETA EFTER EN MODELL

Luta sig emot Ökar tryggheten Ökar förtroendet i behandlingen Underlättar i den terapeutiska processen Underlättar för att skapa en struktur tillsammans

med familjen Strukturen erbjuder ett hållande som är nödvändigt

för familjer med svår problematik