Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 15 Hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Januari 2012

Hälsa och samhälle

BEDSIDERAPPORTERING

UR PATIENTERS OCH

SJUKSKÖTERSKORS

PERSPEKTIV

EN LITTERATURSTUDIE

MARITA DALVINDT JOHAN LÖFGREN

1

BEDSIDERAPPORTERING UR

PATIENTERS OCH

SJUKSKÖTERSKORS

PERSPEKTIV

EN LITTERATURSTUDIE MARITA DALVINDT JOHAN LÖFGREN

Dalvindt, M & Löfgren, J. Bedsiderapportering ur patienters och sjuksköterskors

perspektiv. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng.

Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2012.

Överrapportering vid skiftbyte är en komplex men mycket viktig del av en

sjuksköterskas arbete och det finns ett antal olika modeller att följa. Med denna

litteraturstudie är syftet att undersöka forskningen om patienters och

sjuksköterskors uppfattning om överrapporteringsmetoden bedside.

Metoden utgår från Goodmans sju steg vid en systematisk litteraturöversikt. Fyra

teman framkom ur de valda artiklarnas resultat: tidsåtgång under

bedsiderapportering, bedsiderapportering som informationskälla och grund till

säker omvårdnad, Patientdelaktighet och interaktion mellan patienter och

sjuksköterskor under bedsiderapportering, sekretess. Det tydligaste i resultat är att

bedsiderapportering tillgodoser både patienters och sjuksköterskors

informationsbehov och gör patienten delaktig i omvårdnaden. Med hjälp av

Imogene Kings teori om interpersonella system diskuteras resultatet.

Nyckelord: Bedsiderapportering, delaktighet, patient, sekretess, sjuksköterska,

överrapportering.

2

BEDSIDE HANDOVER FROM

PATIENTS AND NURSES

PERSPECTIVE

A LITERATURE REVIEW MARITA DALVINDT JOHAN LÖFGREN Dalvindt, M & Löfgren, J. Bedside handover from patients and nurses

perspective. A literature review. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing

Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing 2012.

Handover at change of shift is a complex but very important part of nurses work

and there are a number of different models to follow. In this study, the purpose is

to investigate the research about patients and nurses perspectives of bedside

reporting. The method is based on Goodman’s seven steps in a systematic

literature review. Four themes emerged from the outcome of the selected articles:

time during bedside handover, bedside handover as an information source and

foundation for safe care, patient participation and interaction between patients and

nurses during bedside handover, confidentiality. The most significant outcome of

the results is that bedside handover meet both patients and nurses' information

needs and involves the patient in the nursing care. With the help of Imogene

King's theory of interpersonal systems the result is discussed.

Keywords: Bedside report, confidentiality, handover, nurse, participation, patient.

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 5

BAKGRUND 5

TEORETISK REFERENSRAM 7

Perception 7

Kommunikation 7

Verbal kommunikation 7

Icke-verbal kommunikation 8

Överföring 8

Kings teori i överrapporteringssituationer 9

SYFTE 9

Definitioner 9

METOD 9

Steg 1 Definiera problemet 9

Steg 2 Precisera inklusions- och exklusionskriterier för studien 10

Steg 3 Plan för litteraturstudien ska utformas 10

Identifiera tillgängliga resurser 10

Identifiera relevanta källor för litteratur 10

Huvuddragen i sökningen fastställs 10

Utveckla en sökväg för varje system 10

Steg 4 Genomföra litteratursökningen och samla funna artiklar 10

Steg 5 Bevisen i artiklarna tolkas 12

Steg 6 Bevisen sammanställs 12

Steg 7 Formulera rekommendationer 13

RESULTAT 13

Tidsåtgång vid BSR 13

BSR som informationskälla och grund till säker omvårdnad 13

Patientdelaktighet och interaktion mellan patient och

sjuksköterska under BSR 14

Förhindrande faktorer för patientdelaktighet 14

Språk 15

Stress 15

Sekretess 15

DISKUSSION 16

Metoddiskussion 16

Terminologisk kartläggning 17

Resultatdiskussion 18

Delaktighet 18

Interaktion 18

Information 19

Sekretess 20

Tid 20

Slutord 20

Framtida forskning 21

4

REFERENSER 22

BILAGOR 25

5

INLEDNING

Överrapporteringen är en komplex rutin som utförs flera gånger dagligen på olika

avdelningar inom vården. Överrapporteringen spelar en central och synnerligen

viktig roll för omvårdnaden och det fortsatta omhändertagandet av patienter (Kerr,

2002). Vid överrapporteringen överförs patientansvaret och förpliktelser från en

sjuksköterska till en annan och bör därför innehålla detaljerade uppgifter om

patientens status, behandlingar och den planerade fortsatta vården (Griffin, 2010).

Ekman och Segersten (1995) menar att en sjuksköterskas arbete börjar när

överrapporteringen från avgående personal givits, sjuksköterskan har sedan denna

information som utgångspunkt vid prioriteringar och planeringar av det kliniska

arbetet.

BAKGRUND

Inom sjukvården finns det olika modeller som kan användas vid överrapportering

vid skiftbyte. Var och hur överrapporteringen utförs beror oftast på rådande kultur

och rutin på avdelningen. Oftast sker överrapporteringen på

sjuksköterskeexpeditionen och patienten närvarar inte (Griffin, 2010). De

modellerna som oftast förekommer i klinisk verksamhet är

bandspelarrapportering, skriftlig rapport- läsrapport, muntlig rapport och

bedsiderapportering (Bergström & Tuvesson, 2008; Strople & Ottani, 2006).

Användandet av bandspelare vid överrapportering går ut på att avgående

sjuksköterska läser in patientinformation på en bandspelare eller annan

inspelningsutrustning, sedan sätter sig pågående sjuksköterska ner och lyssnar av

information innan hon tar över patientansvaret (Strople & Ottani, 2006). Den

skriftliga rapporten- läsrapport innebär att pågående sjuksköterska läser in sig på

de patienter hon ska ansvara för via en datajournal. Läsrapporten kompletteras

många gånger med en komprimerad muntlig rapport (Bergström & Tuvesson,

2008). Muntlig rapport innebär att patientinformation ges verbalt från en

sjuksköterska till en annan (a a). Bedsiderapportering är en modell där

överrapporteringen mellan sjuksköterskor sker muntligen och i nära anslutning till

patienten (Anderson & Mangino, 2006).

Mycket av sjuksköterskans tid går åt till överrapportering. Olika forskningsstudier

har indikerat på att överrapporteringen vid skiftbyte kan ta mellan tio till sextio

minuter och att mycket av en sjuksköterskas arbetstid kan gå åt till

överrapporteringar och hantering av information (Ekman & Segesten, 1995;

Strople & Ottani, 2006).

Denna litteraturstudie inriktar sig på användandet av bedsiderapportering

(bedsiderapportering kommer fortsättningsvis förkortas som BSR) för att den

avviker ifrån andra överrapporteringsmodeller. Överrapporteringen sker i

patientens närhet och patienten integreras och uppmuntras till att delta i

överrapporteringen (Anderson & Mangino, 2006). Patienten får därmed insikt i

omvårdnaden och kan påverka den (a a). Under BSR sker en säkerhetskontroll

avseende patienten och patientens kontext såsom ringklocka, sänggrindar,

medicinsk-teknisk utrustning etc (Baker, 2010). Sjuksköterskan ser patienten i ett

helhetsperspektiv, och inte bara som en diagnos eller behandling, när information

6

delas tillsammans med patienten och anhöriga under rapporteringen (Griffin,

2010). Vid överrapportering enligt bedsidemodellen bevittnar patienten

kommunikationen som sker mellan sjuksköterskor då patientansvaret överförs

från avgående till pågående personal (Baker, 2010; Griffin, 2010).

Då BSR används vid överrapportering är det ett steg i filosofin med patientnärmre

vård, som gör patienterna involverade och delaktiga. De kan på så sätt själva

påverka omvårdnaden (Mitchell m fl, 2000). Patientnärmre vård innebär att så stor

del av vården som möjligt bedrivs i nära samarbete med patienten. Det är synsätt

som berör flera områden såsom etik och mänskliga rättigheter då patienten sätts i

fokus och uppmuntras att delta aktivt i omvårdnadsarbetet (Inde, 2006;

Kjörnsberg m fl, 2010).

Hanssen (1997) menar att sjuksköterskors kommunikation med anhöriga och

patienter är en central del av omvårdnaden. Sjuksköterskan bör ha goda kunskaper

i kommunikation då hon är i kontakt och samarbetar med personer i vårdteamet

och anhöriga hela tiden (a a). Vidare anser Hanssen (1997) att patientens psykiska

och fysiska välmående är avhängigt sjuksköterskans förmåga att kommunicera.

Att kommunicera är en del av sjuksköterskans dagliga arbete med patienter,

kollegor eller andra professioner och betydelsen av att kommunicera kan på inget

vis förstoras eller överdrivas (Kerr, 2002).

Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), som säger att patienterna ska ges

individuellt anpassad information om hälsotillstånd, behandlingar, undersökningar

och vård, ger BSR- modellen stöd. Också i Patientsäkerhetslagen (2010:659) finns

stöd, denna lag säger att i samråd med patienten ska vården så långt som möjligt

utformas och genomföras. Svensk sjuksköterskeförening (2007) förordar att

information till patienten ges på ett sådant sätt så att denna kan ge samtycke till

vården. I samma riktning går Kompetensbeskrivningen för legitimerade

sjuksköterskor (2005), som menar att för bästa möjliga patientdelaktigthet i

behandling och omvårdnad krävs det en dialog mellan sjuksköterskan och

patienten. Sjukhus och landsting diskuterar löpande hur patienten ska vara mer

delaktig i vården och få mer inflytande i planering kring vården. Det senaste

steget i detta är en handbok för alla, allt ifrån vårdgivare till vårdpersonal utgiven

av Socialstyrelsen. I denna handbok menar Socialstyrelsen (2011) att alla aktörer

inom vården är tvungna att informera och göra sina patienter delaktiga i

omvårdnaden. Sjuksköterskan är enligt lag skyldig att utföra sitt arbete i enlighet

med offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som säger att ingen information

får röjas till tredje part.

Då BSR är ett steg i patientnärmre vård vilket påstås involvera och göra patienten

delaktig i omvårdnaden vill författarna till denna litteraturstudie, som blivande

sjuksköterskor, undersöka evidensen för denna överrapporteringsmodell.

7

TEORETISK REFERENSRAM

För att kunna diskutera relationen mellan sjuksköterskor och patienter användes

Imogene M Kings teori om interpersonella system. Detta begrepp innefattar

interaktion mellan människor.

Interaktion mellan människor är enligt King (1981) en serie verbala och icke-

verbala beteenden som siktar mot ett mål. Det innefattar perception, bedömning,

handling, reaktion och överföring. I mötet bär individerna med sig personlig

kunskap, mål, behov, intryck, förväntningar och tidigare erfarenheter som alla

påverkar interaktionen. Varje ny interaktion influeras av minnen från tidigare

interaktioner. Huvudbegrepp i interaktion är perception, kommunikation och

överföring här med tyngdpunkt på verbal och icke-verbal kommunikation.

Perception King (1981) beskriver att människor uppfattar sin omvärld med sina sinnen och

tolkar det de ser och upplever. Intrycken tolkas via sinnena och används för att

skapa mening åt uppfattningar. Alla människor tolkar och uppfattar världen olika

och detta är komplexiteten i begreppet perception. Det kan förväntas vara så att de

egna uppfattningarna antingen påminner väldigt mycket eller inte alls om någon

annans. Uppfattningar om omvärlden påverkas av det som sker här och nu samt av

tidigare händelser, social bakgrund, ålder, kön och kulturella variationer. Det är

nödvändigt menar King (1981) för sjuksköterskor att vara medvetna om vikten av

hur hon och patienten uppfattar sin omgivning och människorna däri för att inte

göra felbedömningar och placera patienter eller kolleger i stereotypa fack och

därmed bli blinda för verkligheten. Det har också betydelse för att göra rätt

bedömning av hur mycket patienten vet om sitt tillstånd och behov av omvårdnad

för att nå gemensamma mål med omvårdnaden och behandlingar. Faktorer som

påverkar perceptionen är känslotillstånd såsom ilska, rädsla och kärlek, men också

sjukdom, droger, försvarsmekanismer, alkohol och personlighet. Att vara sjuk och

befinna sig på sjukhus kan påverka patienten så att denne får ett annat

beteendemönster än vanligt (a a).

Kommunikation Ord och meningar har olika betydelse för alla människor. Genom kommunikation

utbyts tankar och åsikter mellan människor. Kommunikationen kan vara verbal

och icke-verbal. Den icke-verbala kommunikationen innefattar beröring, gester,

handlingar, utseende och attityder. Både den verbala och den icke-verbala

kommunikationen är irreversibel och personlig. Det som en gång sagts kan aldrig

tas tillbaka och kommer att tolkas av mottagaren på gott och ont.

King (1981) menar att för att kommunikationen ska bli effektiv så krävs det en

ömsesidig respekt av de människor som interagerar med varandra, samt en vilja

att förstå varandra. Ju fler människor som interagerar med varandra desto mer

komplicerad blir processen.

Verbal kommunikation Språk är det verktyg som används i verbal kommunikation och innefattar både det

skriftliga och det muntliga språket. Individerna behöver ha liknande intressen och

mål för att kommunikationen ska bli lyckad. Om en sjuksköterska använder sig av

typiska fackord när hon talar med en patient är risken stor att budskapet inte tas

emot på tänkt sätt hos patienten. Lika viktigt är det att förstå att språket förändras

8

över tid. Det finns typiska uttryck som människor i olika grupper, exempelvis

sjuksköterskor, använder och som är obegripliga för dem som inte är medlemmar

i gruppen. Ytterligare en faktor som påverkar mottagandet av ett budskap är om

den som lyssnar känner obehag till den som talar, exempelvis rädsla/obehag för

auktoriteter.

Icke-verbal kommunikation King (1981) talar om huden och beröring som icke-verbal kommunikation.

Beröring kommunicerar redan från spädbarnstiden olika fakta såsom värme, tryck,

smärta och hotfulla situationer. Hur beröring uppfattas är beroende av tidigare

erfarenheter, personen i fråga, nuvarande situation och kulturella variationer. Att

vara sjuksköterska innebär att beröra andra människor på olika sätt och i olika

syften såsom att trösta, lindra smärta eller att ge livsnödvändig behandling. Vidare

säger King (1981) att en människas personliga utrymme utgör en del i den icke-

verbala kommunikationen, liksom attityder, gester, ansiktsuttryck och utseende i

form av hur människor klär sig och kan tolkas på flera olika sätt.

Hela människan är med andra ord involverad i kommunikationen. Det är

nödvändigt för sjuksköterskor menar King (1981) att vara medveten om den

information som sänds ut för att kunna leverera en bra omvårdnad och ta hand om

människor i svåra stunder. En omedvetenhet om det egna kroppsspråket kan väcka

ilska, rädsla, sorg och oro hos en patient oavsett det var menat så eller ej.

Det är också viktigt att vara tyst, lyssna och vänta på patienten men samtidigt inte

tvinga patienten att tala (King, 1981). Att visa respekt för att patienten kanske inte

vill tala. Vidare varnar King (1981) från att använda klichéer som hon menar

blockerar kommunikation mellan sjuksköterska och patient utan istället bekräfta

det patienten redan vet, till exempel att allt inte är bra.

King (1981) säger att sjuksköterskor måste ha kunskaper i kommunikation och

inte minst den icke-verbala kommunikationen. Det har betydelse i alla delar av

omvårdnaden från första mötet för att skapa lugn och trygghet till förberedelser

inför behandlingar för att underlätta samarbete till avskedet vid utskrivning för att

knyta ihop säcken. Sjuksköterskan visar med ord, hållning, ansiktsuttryck,

leenden etc hur hon tänker och känner. Sjuksköterskan har enligt King (1981) ett

ansvar att underlätta kommunikationen med patienten för att nå uppsatta mål.

Överföring King (1981) säger att överföring i en interaktion kan ses som det värde som

överförs från en människa till en annan för att nå ett mål. Överföringen är

samverkande och ömsesidig. I överföringen sker ett utbyte av antingen tjänster

eller materiella saker. Det kan handla om att ställa en fråga för att få ett svar. När

utbytet av information skett så har en överföring skett och ett mål av värde

uppnåtts för båda parter. Patienten får svaret och sjuksköterskan, med hjälp av sin

profession, utför sitt jobb och har en patient som förstår vad som försiggår. Detta

hjälper exempelvis patienter att minska stress och oro. För sjuksköterskan är det

viktigt att förstå att om informationen är felaktig så kan inte målet nås och

överföringen blir inadekvat med resultatet att sjuksköterskan och patienten inte är

på samma linje (a a).

9

Kings teori i överrapporteringssituationer Vid verbal överrapportering sker en kommunikation mellan sjuksköterskor. King

(1981) menar att sjuksköterskor som kommunicerar information till varandra gör

det för att nå gemensamma mål kring patientens omvårdnad. Denna

kommunikation kan störas av olika faktorer såsom brist på respekt för den andre

eller rädsla för auktoritära personer. Även stress påverkar sjuksköterskans

förmåga att kommunicera och ta emot korrekt information (a a). Vid BSR är även

patienten närvarande under överrapporteringen. Patienten utgör en annan grupp av

människor, som är påverkade av situationen och tar till sig information på ett

annat sätt än sjuksköterskor som profession (a a). Det är nödvändigt att formulera

kommunikationen så att även patienten förstår det som sägs.

King (1981) bygger sin teori kring hur information ska förmedlas för att

mottagaren ska förstå vad som sägs. Hon lägger också stor vikt vid att

medvetandegöra de faktorer som påverkar omgivningen utan att något sägs, icke-

verbal kommunikation. Vidare anser King (1981) att sjuksköterskor bör få tillfälle

i sin utbildning och på arbetsplatsen att träna interaktion för att överbrygga dessa

faktorer som försvårar kommunikationen både mellan sjuksköterskor och mellan

sjuksköterskor och patienter. Vilket blir än mer viktigt om patienten närvarar

under överrapporteringen.

SYFTE

Att undersöka forskningen om patienters och sjuksköterskors uppfattningar om

överrapporteringsmetoden BSR.

Definitioner Överrapportering och rapportering används synonymt och syftar till

informationsutbytet som sker mellan sjuksköterskor vid skiftbyten. Ordet bedside

har ingen bra eller naturlig svensk översättning därför används det engelska ordet.

Ordet bedsiderapportering ska visa på att rapporteringen sker när patienten är

närvarande på dennes rum, men inte nödvändigtvis att det sker vid dennes säng.

METOD

För att svara på syftet har författarna valt att utföra en litteraturstudie med viss

systematik där vetenskapliga artiklar använts. Som guide, för att finna relevanta

studier/artiklar och sedan bedöma dessa, valdes Goodmans sju steg (SBU 1993).

Steg 1 Definiera problemet. I detta arbete ligger inriktningen på att beskriva BSR som

överrapporteringsmodell. Författarna till denna studie fokuserade på BSR utan att

lägga någon större tyngd på övriga överrapporteringsmodeller.

10

Steg 2 Precisera inklusions- och exklusionskriterier för studien. Titeln på artiklarna skulle tydligt visa att ämnet berörde BSR antingen genom att

titeln innehöll ordet bedsiderapportering eller att titeln antydde att artikeln skulle

beröra sjuksköterskors överrapportering och där BSR kunde tänkas innefattas.

Inga begränsningar med årtal sattes då alla artiklar som berörde ämnet BSR

ansågs vara av intresse. Studier utförda med människor som informanter ansåg

uteslutande relevanta. Engelska som språk och vetenskapliga artiklar var också

inklusionskriterier.

Exklusionskriterierna var reviews och meta-analyser samt artiklar med titlar som

uppenbart inte kunde anses svara på syftet.

Steg 3 Plan för litteratursökningen ska utformas. Inklusions- och exklusionskriterierna tillsammans med det definierade

forskningsproblemet ska vara grunden för planen till litteratursökningen (SBU,

1993). Vid utformningen av planen bör fyra punkter (presenteras nedan) vara

med.

Identifiera tillgängliga resurser. Malmö högskola ger tillgång till utvalda databaser via bibliotekets hemsida, dessa

ansågs av författarna vara tillräckliga för at hitta relevant material. Litteratur

söktes i Hälsa och samhälles bibliotekskatalog. Begränsning av tiden fanns och

var satt till 10 veckor. Finansiella begränsningar sattes till 100 kronor.

Identifiera relevanta källor för litteratur. Fyra databaser som var tillgängliga från Malmö Högskolas biblioteks hemsida

användes; CINAHL, PubMed, PsykInfo och SwePub. Goodman (SBU, 1993)

menar att om olika källor används vid sökandet att relevant studiematerial ökar

sannolikheten att finna dessa.

Huvuddragen i sökningen fastställs. Att finna relevanta vetenskapliga artiklar som handlade om BSR var inriktningen

vid författarnas sökningar. Polit & Beck (2006) definition av vetenskapliga

artiklar eftersträvades, således skulle de innehålla titel, abstrakt introduktion,

metod, resultat, diskussion och referenser.

Utveckla en sökväg för varje system. ”Nurs*” var från början ett självklart sökord då fokus på litteraturöversikten är

sjuksköterskans område, omvårdnad. Trunkering användes för att täcka in alla ord

som berör sjuksköterska på olika vis. Vidare använde författarna alla ord som

kunde kommas på som hade med överrapportering mellan sjuksköterskor att göra,

”Handover”, ”shift to shift”, ”nursing shift report”, ”shift report”, ”bedside”,

”bedside reporting”. Databaserna PubMed och CINAHL genomsöktes parallellt

med olika kombinationer av sökord av författarparet. Andra sökord som användes

var ”communication”, ”primary nursing”. Den enda operatorn som användes i

samtliga sökningarna var AND, detta för att begränsa sökresultaten, förutom i

PsykInfo där även operatorn OR användes.

Steg 4 Genomföra litteratursökningen och samla in funna artiklar. Titeln på artiklarna var det som avgjorde om abstraktet skulle läsas eller inte.

11

Sökningarna i de olika databaserna gjordes parallellt av författarna, detta för att

kunna föra en dialog om vilka artiklar som kunde vara av intresse eller inte under

sökningarnas gång. Det visade sig att få artiklar enbart behandlade BSR, artiklar

som behandlade eller jämförde olika överrapporteringsmodeller valdes därför ut

med förhoppning att de skulle beröra författarnas syfte.

Tolv av de nitton granskade artiklarna fanns i både PubMed och CINAHL. En

övervägande del av alla granskade artiklar hittades under sökning nummer ett och

två i CINAHL och sökning nummer ett i PubMed. Av granskade artiklar fanns två

endast i PubMed, en endast i PsykInfo, fyra endast i CINAHL. I SwePub gjordes

det också sökningar men inget av intresse hittades i denna databas.

Vid en sökning i CINAHL gjordes försök att särskriva orden för att upptäcka om

detta hade betydelse för antal resultat samt kvaliteten på dessa. Detta resulterade i

ett sämre sökresultat och bekräftade att valda sökord och begränsningar var bra.

Inga sådana förändringar i sökningarna gjordes i PubMed eller PsykInfo.

Alla sökningar kontrollerades avseende sökord, begränsningar och resultat. Det

gjordes även en sammanställning för att tydligt se vilka sökningar som resulterade

i flest träffar och vilka som överlappade varandra eller inte. Tendens till mättnad i

sökningarna ansågs vara uppnått när flertalet av artiklarna återkom vid olika

sökningar i databaserna. I kolumnen ”Granskade artiklar” i tabell 1:1- 1:3

redovisas de artiklar som kom fram i respektive sökning och som blev aktuella för

analys. Sökningar som utfördes och inte genererade något resultat presenteras inte

i någon tabell då det inte anses relevant för litteraturstudien.

Totalt hittades nitton artiklar av intresse. Tre artiklar fanns inte att tillgå i

databaserna utan fick beställas via Malmö Högskolas bibliotek.

Tabell 1:1. CINAHL. Sökord Begränsningar Träffar Lästa

titlar Lästa abstrakt

Lästa artiklar Granskade artiklar

Shift report AND bedside AND nurs* AND communication AND handover and primary nursing.

English 15 15 6 4 4

Shift report AND bedside AND nurs* AND communication.

English 555 555 31 13 10

Bedside AND handover AND shift report

English, research article, human.

48 48 19 13 2

Bedside and hand over AND shift report

English, Danish, Norwegian, Swedish, research article, human.

26 26 14 7 0

Shift to shift AND handover AND report.

English, research article, human.

170 170 23 10 0

12

Tabell 1:2 PubMed. Sökord Begränsningar Träffar Lästa

titlar Lästa abstrakt

Lästa artiklar Granskade artiklar

Nurs* (fritext) AND Handover (fritext) AND Bedside (fritext)

English 16 16 16 12 12

Nurs* (fritext) AND Shift to shift (fritext) AND Bedside (fritext)

English 68 67 30 8 1

Nurs* (fritext) AND Nursing shift report (fritext)

English 194 194 45 2 1

Tabell 1:3 PsycInfo. Sökord Begränsningar Träffar Lästa

titlar Lästa abstrakt

Lästa artiklar Granskade artiklar

Nurs’ AND shift to shift OR handover AND bedside OR bedside reporting

English 14 14 10 5 1

Enlig Polit & Beck (2006) är triangulering ett sätt att undvika bias. En form av

triangulering utfördes när författarparet läste igenom alla utvalda artiklar var för

sig och poängsatte med dessa från ett till tre där ett ansågs bäst. Poängsättningen

av artiklarna gjordes med utgångspunkt av granskningsmallarna (se steg 5 nedan).

Författarna träffades sedan och synkroniserade sina resultat. Det visade sig att

författarna hade bedömt artiklarna likvärdigt. I första selekteringen valdes fyra

artiklar bort. Efter ännu en selektering valdes ytterligare fyra artiklar bort.

Artiklarna exkluderades därför att de inte lika tydligt som övriga artiklar berörde

syftet. Efter slutförd selektering kvarstod elva artiklar och dessa gick vidare för

ytterligare och noggrannare analys och användes i resultatet.

Steg 5 Bevisen i artiklarna tolkas. Studier som uppkommer efter litteratursökningen ska på systematiskt

tillvägagångssätt kritiskt granskas enligt Goodman (SBU, 1993).

Enskilt och noggrant granskades de nio utvalda artiklarna enligt SBUs

granskningsmall för kvalitativ metod (SBU, 2011). Då det i författarnas arbete

även ingick två stycken artiklar med tvärsnittsstudier användes en

granskningsmall för kvantitativ metod utarbetad av Carlsson & Eiman (2003),

mallarna modifierades av författarna (se bilaga 1:1- 1:2).

Steg 6 Bevisen sammanställs. För att sättas in i materialet läste författarna de elva utvalda artiklarna upprepade

gånger var för sig. Efter att de blivit insatta i materialet gjordes det enskilda

kvalitetsgranskningar. När denna process var avslutad återsågs författarna för att

diskutera och sammanställa sina resultat, även här bedömdes artiklarna likvärdigt.

Majoriteten bedömdes hålla medelhög kvalitet, tre artiklar nådde hög kvalitet och

en ansågs vara av låg kvalitet. Kvaliteten bestämdes av hur väl artiklarna

uppföljde kriterierna i granskningsmallarna. Artikeln med låg kvalitet

exkluderades dock inte eftersom att den gick i samma riktning som tidigare och

senare studiers resultat.

13

Steg 7 Formulera rekommendationer. Detta steg utesluts ur denna litteraturstudie med motiveringen att studien inte

anses innehålla tillräckliga vetenskapliga bevis för att utforma rekommendationer.

RESULTAT

Det främsta resultatet av alla är att bedsiderapportering involverar och gör

patienterna delaktiga i sin omvårdnad. (Cahill, 1998; Chaboyer m fl, 2010;

Kassean & Jagoo, 2005; McMurray m fl, 2010; McMurray m fl, 2011; O´Connell

& Penney, 2001; Timonen & Sihvonen, 2000). Det tillgodoser också patienternas

och sjuksköterskornas informationsbehov (Chaboyer m fl, 2009; Greaves, 1999;

Kassean & Jagoo, 2005; McMurray m fl, 2011; Timonen & Sihvonen, 2000).

Fyra teman framkom ur studiernas resultat; tidsåtgång under BSR, BSR som

informationskälla och grund till säker omvårdnad, Patientdelaktighet och

interaktion mellan patienter och sjuksköterskor under BSR och sekretess.

Tidsåtgång under BSR Gällande tidsaspekten vid överrapporteringstillfället med BSR visar studierna

olika resultat. Själva överrapporteringen tog kort tid, dock uppstod förlust av tid i

väntan på att få den utförd. Det förekom också att en del patienter vill prata mer

än avsett samt att sjuksköterskorna blev avbrutna med problem gällande

avdelningen (Chaboyer m fl, 2010; McMurray m fl, 2010; O´Connell & Penney,

2001).

Det framkom i några studier att BSR tar kort tid i anspråk och att patienterna ser

detta som en brist då knapp tid finns för djupare konversationer med

sjuksköterskan medan sjuksköterskorna upplever det positivt att BSR kräver kort

tid (Cahill, 1998; Chaboyer m fl, 2010; McMurray m fl, 2011).

Timonen & Sihvonen (2000) uppvisar i sitt resultat en signifikant skillnad

gällande sjuksköterskans och patientens upplevelse av tidsåtgången där 49 % av

patienterna upplever att rapporten är för kort. I jämförelse anser 25 % av

sjuksköterskorna att rapporten är för kort.

BSR som informationskälla och grund till säker omvårdnad Det framkommer i studierna att BSR tillgodoser patienternas och

sjuksköterskornas informationsbehov då det är ett sätt att få uppdatering om

patienternas hälsa och tillstånd på ett vis som anses säkert, personligt och

kontinuerligt (Chaboyer m fl, 2009; Greaves, 1999; Kassean & Jagoo, 2005;

McMurray m fl, 2010; O´Connell & Penney, 2001).

Patienter och sjuksköterskor anser att det främjar en säkrare omvårdnad att under

rapporteringstillfället, som vid BSR, klargöra information, utföra säkerhetscheck,

gå igenom journal och medicinlista samtidigt som patienten bedöms kliniskt

(Cahill, 1998; Chaboyer m fl, 2009; Greaves, 1999; O´Connell & Penney, 2001).

14

Flera studier visar att BSR förmedlar korrekt information mellan sjuksköterskor

med stöd av patienterna som korrigerar eventuella felaktigheter. (Cahill, 1998;

Chaboyer m fl, 2009; McMurray m fl, 2010; O´Connell & Penney, 2001). Enligt

McMurray m fl (2010) underlättar BSR också patientundervisning.

Det visar sig i tvärsnittsstudien av Timonen & Sihvonen (2000) att patienter och

sjuksköterskor har olika uppfattningar om samma fenomen. Av sjuksköterskorna

anser 95 % att BSR är en informationskälla för både sjuksköterskor och patienter

och 64 % av patienterna håller med. Strax över en fjärdedel (27 %) av patienterna

ser BSR som information för endast sjuksköterskor (a a).

I de fall som kvaliteten och mängden av information under BSR anses låg och den

levererade informationen under BSR anses trivial i förhållande till det som

utelämnas upplever patienterna en känsla av osäkerhet och tilliten till

sjuksköterskan påverkas (Cahill, 1998).

Patientdelaktighet och interaktion mellan patienter och sjuksköterskor under BSR Många studier påvisar att BSR främjar patientdelaktighet, involverar patienten

och ger en individualiserad omvårdnad där patienten ses som en människa främst

och inte en diagnos (Cahill, 1998; Chaboyer m fl, 2010; Kassean & Jagoo, 2005;

McMurray m fl, 2011; O´Connell & Penney, 2001). De flesta patienterna brydde

sig inte om antalet sjuksköterskor närvarande och att ha studenter närvarande

under BSR gav patienterna tillfälle att lära sig mer om sin sjukdom (Cahill 1998).

Även Timonen & Sihvonen (2000) visar att majoriteten patienter och

sjuksköterskor ansåg antalet sjuksköterskor närvarande var acceptabelt.

Graden av delaktighet uppfattas olika av patienter och sjuksköterskor. I Timonen

& Sihvonen (2000) rapporterar sjuksköterskorna att patienterna är mer delaktiga

än vad patienterna själva upplever. Vidare visar Timonen & Sihvonen (2000) att

sjuksköterskorna anser att patienternas möjlighet att påverka sin vård ökar med

BSR. Det är 91 % av sjuksköterskornas uppfattning att patienterna uppmuntras att

delta aktivt medan motsvarande siffra från patienterna är 50 %. Sjuksköterskorna i

Street m fl (2011) håller inte med om att patienterna görs delaktiga under BSR.

De rapporterar att 79 % av sjuksköterskorna inte anser att patienterna blir

involverade. Vidare uppger 42 % av sjuksköterskorna att de inte tycker att

patienterna blir bedömda under BSR (a a).

Förhindrande faktorer för patientdelaktighet En del faktorer förhindrar patienter att delta under BSR. Det är omständigheter

som att patienterna är för sjuka, inte anser sig besitta särskild kompetens som de

tror krävs eller att de tror att de stör sjuksköterskornas arbete om de talar (Cahill,

1998; McMurray m fl, 2011). Även oönskade beteenden från sjuksköterskorna

inskränker patienternas delaktighet såsom att tala över huvudet på patienterna

(McMurray m fl, 2011), sjuksköterskorna verkar ointresserade eller att BSR

lokaliseras långt ifrån patienterna såsom i dörröppningen till salen (Cahill, 1998;

Greaves, 1999).

Timonen & Sihvonen (2000) visar att knappt en fjärdedel av sjuksköterskorna

anser att de fokuserade för mycket på skrivna dokument under BSR medan

motsvarande siffra för patienterna var nära hälften.

15

Språk I grounded-theory-studien av Cahill (1998) som syftade till att ta reda på

patienters uppfattning om BSR visar det sig att patienter ibland känner sig

objektifierade under BSR och upplever att sjuksköterskornas språk är kränkande.

Vidare visar Cahill (1998) att tillrättavisningar av studenter i anslutning till

patienter kan skapa oro hos patienten. Situationen med språket visar sig också

vara den omvända. Det upplevs som professionellt och förtroendeingivande

(Cahill, 1998) och patienterna uppger att språket är passande och att

sjuksköterskorna under BSR talar till patienten och inte om patienten (McMurray

m fl, 2011).

Timonen & Sihvonen (2000) visar att nära hälften av patienterna och nära en

tredjedel av sjuksköterskorna upplever att sjuksköterskorna använder en

medicinsk jargong, som dock inte upplevs som något problem att förstås av

patienterna.

Stress I Manias & Street (2000) anser sjuksköterskorna att BSR är ett stressmoment där

de känner sig bedömda av sina kolleger utefter vad de hunnit åstadkomma under

sitt skift. Det utgör ett stressmoment och fokus läggs på att få allt fint och städat

inför BSR i stället för att exempelvis ta inplanerade raster. Vidare var en del

sjuksköterskor i McMurray m fl (2010) osäkra på modellen BSR överhuvudtaget

och var oroliga att fokus skulle hamna på att täcka sina egna brister. Dock tycker

andra sjuksköterskor i samma studie att införandet av BSR är en självklarhet

eftersom att det involverar patienten. Även sjuksköterskorna kunde i början efter

implementering av BSR känna obehag och nervositet vid BSR då de upplevde det

som scenskräck och att deras kunskap visades upp (McMurray m fl, 2010).

Däremot kan BSR också uppfylla en stödjande och filtrerande funktion för

sjuksköterskor (Cahill, 1998). Både patienter och sjuksköterskor tycker att det

viktigaste är att ha en öppen kommunikation, visa ömsesidigt stöd och att arbeta

gemensamt mot uppsatta mål (a a).

Sekretess Sammantaget visar studierna att när känslig information behandlas med

försiktighet och känsla så kan BSR utföras utan att vare sig patienter eller

sjuksköterskor tycker att sekretessen hotas (Cahill, 1998; Chaboyer m fl, 2009;

Greaves, 1999; Kassean & Jagoo, 2005; McMurray m fl, 2010; McMurray m fl,

2011).

I Cahill (1998) framkom att en patient kände att sekretessen påverkades negativt

med flersängssalar. De övriga nio patienterna upplevde inte detta som ett problem.

Det upplevdes dock känsligt när social data avslöjades i synnerhet om den var

knuten till anseende. Forskarna i O´Connell & Penney (2001) anser att det är en

svaghet att BSR inte hålls i avskildhet och att konfidentiell information ibland

avslöjas.

I Timonen & Sihvonen (2000) uppger knappt en tredjedel av sjuksköterskorna och

något färre av patienterna att det är störande att andra patienter är närvarande. Två

tredjedelar av patienterna skulle inte vilja ha någon anhörig närvarande och lika

många av sjuksköterskorna skulle inte tillåta det.

16

DISKUSSION

Följande diskussioner är indelade i metod- och resultatdiskussion.

Metoddiskussion Goodmans sju steg vid systematisk litteraturstudie (SBU, 1993) underlättade för

författarnas arbete. Stegen följdes och detta gjorde det lätt att skapa struktur i

arbetet. Det sjunde steget uteslöts av författarna då de ansåg att studierna inte

innehöll tillräckligt med vetenskapliga bevis för att formulera rekommendationer

(Polit & Beck, 2010). Författarna ansåg också att det som studenter på en

grundutbildning kunde vara problematiskt att komma med rekommendationer för

vården utan tillräckligt med vetenskapligt underlag eller beprövad erfarenhet.

Anledningen till att CINAHL, PubMed, PsykInfo användes var att de var

tillgängliga via högskolans hemsida och att de anses vara omfattande databaser.

CINAHL och PubMed är väldigt viktiga databaser för sjuksköterskor när de söker

artiklar och studier i omvårdnad (Polit & Beck, 2010) SwePub användes för att

undersöka om något av intresse för syftet hade publicerats vid Svenska lärosäten,

dock utan resultat. En begränsning i resultatet kan vara att bara fyra databaser har

använts av författarna vid sina sökningar (Willman m fl, 2011). Å andra sidan kan

det ses som en styrka att två av de fyra använda databaserna anses av Polit &

Beck (2010) som de viktigaste för sjuksköterskor.

För att underlätta sökandet och för att sökningarna ska bli mer passande för det

valda ämnet kan MeSH termer i PubMed eller Thesaurus i CINAHL användas

(Polit & Beck, 2010; Willman m fl, 2011). Författarna upplevde svårigheter i

sökningarna då det inte fanns några MeSH termer i PubMed för orden

överrapportering, rapportering, rapport, skiftbyte eller bedside. Författarna

baserade sökningarna på ord i fritext. I CINAHL gjordes sökningar med

Thesaurus. Dessa sökningar gav inga ytterligare relevanta träffar. Reservation för

att sökorden möjligen var inkorrekta, för få eller att de inte användes i rätt

kombinationer kan ha påverkat resultatet

Artiklar som inte gick att beställa inom norden exkluderades p.g.a. finansiella

aspekter. Vidare exkluderades de artiklar med titlar som uppenbart inte

behandlade överrapportering samt de artiklar som var tvungna att beställas och

som samtidigt antogs ha samma inriktning på ämnet som redan utvalda artiklar

hade. Detta kan också ha påverkat resultatet i studien negativt då artiklar kan ha

missats. För att få en bredd i utbudet av artiklar och i förhoppning att de kanske

skulle ha en annan infallsvinkel av BSR valdes artiklar som antydde jämförelser

mellan olika överrapporteringsmetoder ut. Då abstrakten lästes skulle det tydligt

framgå att artikeln avhandlade sjuksköterskans överrapportering. I annat fall

exkluderades artikeln. Det gjordes inga begränsningar i tid då alla publicerade

artiklar i ämnet ansågs viktiga och av intresse. Både kvantitativa och kvalitativa

studier var av intresse för författarna, dock hittades bara två kvantitativa studier.

Författarna anser att de hade ett tillräckligt utbud av artiklar trots eventuella

begränsningar i sökord och sökningar. Att känslan av datasökningsmättnad

uppnåddes bekräftade denna tanke ytterligare.

17

Till de nio kvalitativa artiklarna i resultatet användes bedömningsmallar från SBU

(SBU, 2011). Med bedömningsmallen som underlag vid granskning och

kvalitetsbedömningarna av dessa artiklar ansågs det inte komplicerat av

författarna att bedöma och motivera studiekvaliteten på dessa artiklar. Mer

komplicerat var det att användas sig av SBU mallarna för de två kvantitativa

artiklarna resultatet. Dessa kvantitativa studier var tvärsnittsstudier.

Bedömningsmallarna i SBU (2011) var för studier gjorda på randomiserat urval

eller för kohortstudier med kontrollgrupper och valdes därför bort. Istället valdes

bedömningsmall utformad av Carlsson och Eiman (2003). Denna mall

underlättade vid motiverandet av studiekvaliteten på tvärsnittsstudierna.

Användandet av Carlsson och Eimans bedömningsmall diskuterades flera gånger

författarna sinsemellan. Tillslut kom författarna överens att använda den då

tvärsnittsstudierna blev mest rättvist bedömda med denna mall.

Av de elva utvalda artiklarna var fyra av dem från samma forskarteam. Artiklarna

hade alla olika infallsvinklar på BSR och de bedömdes ha medel till hög kvalitet.

De fyra artiklarna var alla publicerade de senaste tre åren och utgjorde en

majoritet av de senaste publicerade artiklarna inom ämnet som författarna hittade i

sina sökningar i databaserna. Vid skrivandet av en litteraturstudie är det viktigt att

använda sig av studier som är skrivna i närbelägen tid (Polit & Beck, 2010).

Tanken uppkom att det kunde utgöra en svaghet i studien att fyra av artiklarna var

från samma forskarteam p g a deras eventuellt snedfördelade positiva uppfattning

om BSR. Studierna var omfattande, bedömdes till medel och hög kvalitet och

forskarteamet hade i sina studier också angivit kritik mot BSR. Därför ansåg

författarna att studierna var relevanta och användbara i resultatet.

En av de elva (Greaves, 1999) utvalda artiklarna i resultatet var en pilotstudie.

Författarna bedömde den med stöd av bedömningsmallarna till låg studiekvalitet

bl a relaterat till den låga antal medverkande i studien (n=4). Enligt Polit & Beck

(2010) är en pilotstudie en förberedelse för kommande forskning. Att den

medverkade i resultatet berodde på att studien var refererad i några av de andra

artiklarna i resultatet och att författarna ansåg den relevant för syftet. Ingen

uppföljning till denna studie hittades.

I en av artiklarna lyckades författarparet inte utläsa vilken metod forskarna använt

sig av när studien gjordes. Det är då svårt att veta om forskarna konsekvent

arbetet utifrån metoden (Polit & Beck, 2006). Trots detta ansåg författarna att

artikeln var relevant för syftet och valde att inkludera den i resultatet.

Författarna arbetade med artiklarna utefter publiceringsår för att få en uppfattning

om utvecklingen inom forskningen gällande BSR och det föll sig därför naturligt

att presentera dem utifrån publiceringsår i artikelmatrisen.

Terminologisk kartläggning

För bedsiderapportering fanns flertalet synonymer som användes. Efter en

kartläggning av samtliga ord som används i artiklarna nåddes en säkerhet gällande

rätt översättning samt användande av ord. Vid sökningar i databaserna

uppdagades det att flertalet begrepp används för att beskriva samma fenomen,

bedsiderapportering.

18

I artiklar från Storbritannien användes i huvudsak orden ”handover” och ”bedside

handover” för att beskriva överrapportering och BSR. I de australiensiska

artiklarna användes orden” handover”, ”bedside handover” och ”nursing

handover” för att beskriva BSR samt sjuksköterskors överrapportering generellt. I

artikeln från Mauritius användes ordet ”shift handover” och ”bedside handover”

för att beskriva överrapportering samt BSR. Den enda artikeln som avvek

gällande ord som beskriver överrapportering och BSR var ifrån Finland. Det

förekommande ordet i den artikeln var ”bedside reporting”. Författarna till den

finska artikeln använde överhuvudtaget inte ordet ”handover” utan ”reporting”

och ”sessions”.

Resultatdiskussion Det tydligaste i artiklarnas resultat var att BSR gör patienten delaktig i

omvårdnaden och tillgodoser både patienters och sjuksköterskors

informationsbehov. I de studier där en tydlig struktur följdes under BSR var

risken minimerad att konfidentiell information snappades upp av andra patienter.

Somliga studier visade att patienterna inte kände sig delaktiga under BSR. Det

kan alltså antas att det krävs mer än att bara befinna sig hos patienten under BSR

för att de ska känna sig delaktiga. Studier som aktivt involverade sina patienter

visade i resultatet att patienterna kände sig mer delaktiga.

En Grounded Theory studie syftar till att skapa teorier och begrepp kring ett

fenomen (Polit & Beck 2006). Den har sin grund i symbolisk interaktionism.

Resultatets artiklar som hade Grounded Theory som studiedesign försökte fånga

patienternas och sjuksköterskornas uppfattningar av BSR. I en av artiklarna var

deltagarantalet lågt (n=10). Rekommenderat antal informanter är 25-50 (a a).

Artikeln var dock omfattande och tog fram flera intressanta synpunkter om BSR

därför ansågs den vara av värde för litteraturstudien.

Enligt Polit & Beck (2006) är en tvärsnittsstudie en ögonblicksbild av

verkligheten. Då de båda kvantitativa artiklarna var tvärsnittsstudier togs detta i

beaktande. Studierna höll dock medel till hög kvalitet och ansågs ha fångat

verkligheten som den var beskaffad just då på de berörda avdelningarna.

Delaktighet Det framkom i olika artiklars resultat att patienterna uppfattades som och/eller

kände sig delaktiga. Det som inte är helt tydligt är dock hur delaktigheten

definieras. Somliga forskare beskriver detta medan övriga inte nämner det alls.

Det bör definieras vad delaktighet är och hur det yttrar sig för att kunna dra

slutsatser huruvida BSR gör patienten delaktig eller ej. Det påstods i resultaten att

vården blir individualiserad genom att patienten görs delaktig. Det är dock

skillnad på en individualiserad vård och att vara delaktig. Om patienten svarar på

några enkla frågor under BSR så kan det inte antas vara tillräckligt för att göra

omvårdnaden individualiserad. Sjuksköterskorna bör enligt King (1981) anpassa

kommunikationen och frågorna efter patienterna och bedöma helheten för att

anpassa omvårdnaden efter patienternas behov.

Interaktion Enligt King (1981) tolkar människan det hon uppfattar genom sina sinnen och

denna tolkning grundar sig i tidigare erfarenheter samt den situation hon befinner

sig i just nu. Det är därför av yttersta vikt att sjuksköterskor under BSR blir

medvetna om vilka signaler de sänder ut. Att titta ner i papperna när något kritiskt

19

förmedlas kan lätt tolkas av patienten som att det är allvarligare än det kanske är

och lämnar denne i oro (a a).

Ett gemensamt drag i nästan alla artiklarna är att sjuksköterskorna verkar

omedvetna om vilka signaler de sänder ut och detta tas emot av patienterna som

att sjuksköterskorna är ignoranta, ointresserade eller inkompetenta. Det fanns

dock exempel på motsatsen. I situationer där patienterna var blyga och osäkra tog

sjuksköterskorna över där patienterna förväntades tala. Sammantaget bör det

betonas att i enlighet med King (1981) bör sjuksköterskor, för att kunna möta sina

patienter och ge dessa en god och professionell omvårdnad, ha kunskaper i

interpersonell kommunikation samt hur deras icke-verbala kommunikation

uppfattas. Sjuksköterskor som inte är medvetna om sin icke-verbala

kommunikation skapar stress och oro hos patienter likväl som medvetna

sjuksköterskors förmåga att förstå sina patienter skapar trygghet och tillit (a a).

Sjuksköterskor utsätts enligt King (1981) för ständiga stressorer i sitt yrke. Det

handlar om oro för patienter och sin yrkesroll, sjukdom och död. För att bemöta

kollegor och patienter på ett korrekt sätt i stressiga miljöer krävs det att

sjuksköterskan har kompetens i interaktion. Det handlar om att säga rätt sak på

rätt plats och att bedöma vad som bör göras för att lätta på stressbördan (a a).

Enligt King (1981) spelar kulturell bakgrund, självbild, rollfördelning och

erfarenheter roll i interaktionen mellan sjuksköterskor och patienter. Mötet mellan

sjuksköterska och patient är med andra ord mycket mer komplext än att bara låta

det lösa sig av sig självt. Sjuksköterskan behöver förstå vem det är hon har

framför sig för att kunna agera på ett professionellt sätt. Under BSR blir detta

möte än mer komplext då det innefattar olika språk. Dels det språk som

sjuksköterskorna delar och dels det språk som sjuksköterskor och patient delar.

För att alla som är delaktiga i interaktionen ska få ett relevant utbyte och eliminera

missförstånd bör sjuksköterskan besitta den kompetens som krävs för att göra

detta möjligt (a a). Artiklarnas resultat vittnar om att det är vanligt att

sjuksköterskor och patienter inte alltid förstår varandra och detta behöver

överbryggas för att inte underminera tilliten till sjuksköterskan och för att

säkerställa att korrekt information förmedlas.

I de fall som BSR skapar oro och rampfeber hos sjuksköterskorna väcks frågan

om hur de interpersonella relationerna på avdelningen ser ut. Är det en

utvecklande och vänlig arbetsplats om personalen känner sig hotad på detta sätt i

sin yrkesroll? Har de blivit satta i ett system som de inte vet så mycket om? Det

viktigaste av allt, hur påverkar det omvårdnaden om sjuksköterskorna känner att

varje BSR är en ny bedömning av deras jobb och erfarenhet?

Information Det bör uppmärksammas att resultaten visar att sjuksköterskor och patienter har

olika uppfattningar om samma sak. Det verkar vara så att sjuksköterskorna anser

att blotta närvaron av patienter under BSR gör dem delaktiga medan patienterna

ibland ifrågasätter varför de ska närvara när informationen som förmedlas ändå är

till endast för sjuksköterskor. Intressant är då att fråga sig hur det är tänkt att BSR

ska fungera och varför? Har patienterna fått information om BSR överhuvudtaget?

King (1981) talar om vikten av att ha liknande mål för att en överföring i

kommunikationen ska ske. Om patienterna blivit tillräckligt informerade om BSR

skulle dessa problem kunna överbryggas.

20

Vanligt i artiklarna var att patienterna fyllde en viktig funktion när de

uppmärksammade och korrigerade information som var felaktig. Det är mänskligt

att fela och även om tanken finns att fel inte ska begås så är det ett faktum att det

görs om det inte skapas system som bygger bort risken att göra fel. Att involvera

patienterna i överrapportering kan om möjligt ses som ett sätt att bygga bort

risken att felaktig information förmedlas mellan skiften. Det kan påstås vara en

säkerhet att under BSR utföra säkerhetskontroller hos patienten som det står

beskrivet i artiklarnas resultat.

Sekretess Resultaten visar att patienter och sjuksköterskor över lag inte var så besvärade av

sekretessbrott. Detta p g a att flera avdelningar satte i system att ta känslig

information på en annan plats än på salen. De gånger då sekretessen bryts kan

dock inte på något sätt anses förmildrande då det är styrt enligt lag att skydda

patientens hälsotillstånd och personliga förhållanden (Offentlighets- och

sekretesslag, 2009:400, 25 kap. 1 §).

Tid Angående tiden så säger King (1981) att tidsuppfattningen förändras som patient,

allra helst om patienten har smärtor. I artiklarna redovisas att patienterna tyckte att

tiden var för knapp under BSR. Detta kan tänkas bero på att de befinner sig i en

situation där de har ett ökat behov av att samtala. Sjuksköterskorna å andra sidan

upplevde BSR som tidseffektivt och enligt Andersson & Mangino (2006) är BSR

mer tidseffektivt än traditionella överrapporteringsmetoder. För att åter knyta an

till King (1981) blir möjligtvis BSR inte mer tidseffektivt om patienterna har ett

ökat behov av att samtala under sjukhusvistelser. Enligt Strople & Ottani (2006)

kan mycket tid gå åt till överrapportering. Detta behöver inte vara negativt vid

BSR då patienterna tydligen ser en vinst i att samtala med sjuksköterskor.

Slutord I de fall som sekretessen respekteras och patienten känner sig trygg i rollen under

BSR så främjas patientdelaktigheten, tillgodoses patienters och sjuksköterskors

informationsbehov och det skapas ytterligare förutsättningar för samarbete mellan

patient och sjuksköterska.

Att vara sjuksköterska är att dagligen förmedla information och det är av yttersta

vikt att den informationen kommuniceras på ett sätt som patienten förstår. Med

detta i åtanke bör fokus ligga på att utveckla sjuksköterskans kunskaper i

interaktion. Kings (1981) teori bekräftar tankarna kring vikt av kunskap om

interaktion och dess många faktorer. Kommunikationen är grunden för allt

omvårdnadsarbete och det är av vikt att organisationen som sjuksköterskor jobbar

inom inser detta och bidrar med resurser till vidareutveckling och utbildning inom

området. Alternativt att kunskaper och färdigheter utvecklas under utbildningen

till legitimerad sjuksköterska (a a).

Då litteraturstudien bygger till övervägande del på kvalitativa studier och att några

av dessa ansetts involvera ett lågt antal informanter kan författarna till

litteraturstudien inte dra slutsatsen att resultaten är generaliserbara. Det kan dock

konstateras att det faktum att om en av sjuksköterskornas mest slutna rutin bedrivs

inne hos patienten blir det betydligt lättare att involvera patienten och göra denna

delaktig under överrapporteringstillfället.

21

Framtida forskning Eftersom att författarna till litteraturstudien inte hittat någon svensk forskning

inom ämnet så vore det intressant med svenska studier som avhandlar patienters

och sjuksköterskors perspektiv av BSR. Vidare anser författarparet att en

utvärdering gällande inom vilken verksamhet BSR bäst fungerar är ett ytterligare

steg i en eventuell implementering.

22

REFERENSER

Anderson, C & Mangino, R (2006) Nurs shift report – Who says you can´t talk in

front of the patient? Nursing Administration Quarterly, 30 (2), 112-122.

Baker, S (2010) Bedside Shift Report Improves Patient Safety and Nurse

Accountability. J Emerg Nurs, 36 (4), 355–358.

Bergström, S & Tuvesson, F (2008) Skiftbytesrapportering. En empirisk studie

om sjuksköterskans metoder och upplevelser. Examensarbete i omvårdnad 15 p.

Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde Omvårdnad

Cahill, J (1998) Patient´s perceptions of bedside handovers. Journal of Clinical

Nursing 1998; 7: 351-359

Carlsson, S & Eiman, M (2003) Evidensbaserad omvårdnad. Studiematerial för

undervisning inom projektet “Evidensbaserad omvårdnad- ett samarbete mellan

Universitetssjukhuset MAS och Malmö Högskola”. Rapport 2.

Chaboyer, W m fl (2009) Bedside Handover- Quality improvement Strategy to

“Transform Care at the Bedside”. Journal of Nursing Care Quality 24, 2: 136-142

Chaboyer, W m fl (2010) Bedside nursing handover: A case study. International

Journal of Nursing Practice 2010; 16: 27-34

Ekman, I & Segesten, K (1995) Deputed power of medical control: the hidden

message in the ritual of oral shift report. Journal of Advanced Nursing 22, 1006-

1011.

Greaves, C (1999) Patients´perceptions of bedside handover. Nursing Standard.

14, 12, 32-35

Griffin, T (2010) Bringing Change-of-Shift Report to the bedside: A Patient- and

Family-Centered Approach. J Perinat Neonat Nurs. 4, 348-353

Hanssen, I (1997) Kommunikation I: Jahren Kristoffersen, N (red) Allmän

omvårdnad – Patient och sjuksköterska – samspel, upplevelser och identitet 2.

Stockholm: Liber, s 61-105.

Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763

Inde, M (2006) Patientnärmre vård – hur gör man?: framtidens vårdmodell.

Karlstad: Landstinget Värmland

Kassean, H, K & Jagoo, Z, B (2005) Managing change in the nursing handover

from traditional to bedside handover – a case study. BMC Nursing 2005, 4:1

23

Kerr, M (2002) A qualitative study of shift handover practice and function from a

socio-technical perspective. Nursing and Health Care Management Issues. 37,

125-134.

King, I (1981) A Theory for Nursing, Systems, Concepts, Process. USA: John

Wiley and sons, Inc.

Kjörnsberg, A m fl (2010) Registered nurses` opinions about patient focused care.

Australian Journal of Advanced Nursing, 28 (1): 35-44.

Manias, E & Street, A (2000) The handover: uncovering the hidden practice of

nurses. Intensive and Critical Care Nursing, 16, 373-383

McMurray, A m fl (2010) Implementing bedside handover: strategies for change

management. Journal of Clinical Nursing, 19, 2580-2589.

McMurray, A m fl (2011) Patient´s perspective of bedside nursing handover.

Collegian, 8, 19-26.

Mitchell, G m fl (2000) Patient-Focused care and human becoming thought:

Connecting the right stuff. Nursing Science Quarterly, 13(3), 216-224.

O´Connell, B & Penney, W (2001) Callenging the handover: recommendations

for research and practices. Collegian 8 (3) 14-18.

Offentlighets- och sekretesslag, 2009:400

Patientsäkerhetslagen, (2010:659)

Polit D F & Beck C T (2006) Essentials of Nursing Research. Methods,

Apprasial, and Utilization. (6th ed) Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins

Polit, D & Beck C T (2010) Essential of Nursing Research. Appraising Evidence

for Nursing Practice. (7th ed) Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

SBU (1993) Literature searching and evidence interpretation for assessing health

care practices. Stockholm, Nordstedts Tryckeri AB.

SBU (2011) Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården – En handbok.

Version 2011:1 (2011-12-01). Stockholm: Statens beredning för medicinsk

utvärdering.

Sjuksköterskans kompetensbeskrivning, (2005). Artikel nr 2005-105-1

Socialstyrelsen (2011) Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig –

Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal. Artikel nr 2011-2-7

Street, M m fl (2011) Communication at the bedside to enhance patient care: A

survey of nurses´ experience and perspective of handover. International Journal

of Nursing Practice, 17, 133-140.

Strople, B & Ottani, P (2006) Can Technology Improve Intershift Report? What

24

the Research Reveals. Journal of Professional Nursing, 22, 197-204.

Svensk sjuksköterskeförening (2007) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.

Timonen, L & Sihvonen, M (2000) Patient participation in bedside reporting on

surgical wards. Journal of Clinical Nursing 2000; 9: 542-548

Willman, A m fl (2011) Evidensbaserad omvårdnad. En bro mellan forskning &

klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur

25

Bilagor

Bilaga 1:1–1:2 Granskningsmallar för bedömning av artiklar.

Bilaga 2 Artikelmatris

26

Bilaga 1:1

Granskningsmall för kvalitativ metod.

Författare, år:

________________________________________________________________

Ja Nej Delvis Oklart

1. Syfte

Utgår syftet från en väldefinierad

problemformulering/frågeställning?

2. Urval

A, Är urvalet relevant?

B, Är urvalsförfarandet tydligt beskrivit?

C, Är kontexten tydligen beskriven?

D, finns relevant etiskt resonemang?

E, Är relationen forskare7urval tydligt

beskriven?

3. Datainsamling

A, Är datainsamlingen tydligt beskriven?

B, Är datainsamlingen relevant?

C, Råder datamättnad?

D, Har forskaren hanterat sin egen förförståelse

i relation till datainsamlingen?

4. Analys

A, Är analysen tydligt beskriven?

B, Är analysförfarandet relevant i relation till

datainsamlingsmetoden?

C, Råder analysmättnad?

D, Har forskaren hanterat sin egen förförståelse

i relation till analysen?

5. Resultat

A, Är resultatet logiskt?

B, Är resultatet begripligt?

C, Är resultatet tydligt beskrivet?

D, Redovisas resultatet i förhållande till en

teoretiskreferensram?

E, Genereras hypotes/teori/modell?

F, Är resultatet överförbart till ett liknande

sammanhang (kontext)?

G, Är resultatet överförbart till ett annat

sammanhang (kontext)?

Totalbedömning av studiekvalitet: Hög_____ Medel_____ Låg_____

Motivering/kommentar

(Modifierad av författarna 111209)

27

Granskningsmall för studier med kvantitativ metod Bilaga 1:2

P

%

Grad

Grad I: 80 % = Hög

Grad II: 70 % = Medel

Grad III 60 % = Låg

Titel______________________________________________________________

Författare__________________________________________________________

(Modifierad av författarna 111209)

Poängsättning 0 1 2 3

Abstrakt (syfte, metod,

resultat=3p) Saknas 1/3 2/3 Samtliga

Introduktion Saknas Knapphändigt Medel Välskriven

Syfte Ej Angivit Otydligt Medel Tydligt

Metod

Metodval adekvat till

frågan

Ej angiven Ej relevant Relevant

Metodbeskrivning

(repeterbarhet möjlig)

Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig

Urval (antal, beskrivning,

representativt)

Ej acceptabelt Låg Medel God

Bortfall Ej angivit >20 % 5-20 % <5 %

Bortfall med betydelse för

resultatet

Analys

saknas/ Ja

Nej

Etiska aspekter Ej angivna Angivna

Resultat

Frågeställningen besvarad Nej Ja

Resultat beskrivning

(redovisning, tabell etc)

Saknas Otydlig Medel Tydlig

Statistisk analys

(beräkningar, metoder

signifikans)

Saknas Mindre bra Bra

Confounders Ej kontrollerat Kontrollerat

Tolkning av resultatet Ej acceptabelt Låg Medel God

Diskussion

Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig

Diskussion av egenkritik

och felkällor

Saknas Låg God

Anknytning till tidigare

forskning

Saknas Låg Medel God

Slutsatser

Överrensstämmelse med

resultatet

(resultatets huvudpunkter

belyses)

Slutsats

saknas

Låg Medel God

Ogrundade slutsatser Finns Saknas

Total poäng (max 47 p) p p p p

28

Artikelmatris Bilaga 2

Author (year)

Country

Title Aim Method/Design Participant/

Drop out

Result Quality

of study

Cahill, J

(1998)

United

Kingdom.

Patient´s

perception of

bedside

handovers.

Provide an

analysis and

describe

patients

perception of

the handover

conducted at

the bedside

Qualitative,

Grounded

Theory.

Ten informants

from a surgical

ward.

Bedside handover

provided a forum for

nurses debriefing.

Patient participated

according to physical

illness.

Patients understanding

of nurse to nurse

interaction during

handover.

Medium

Greaves, C

(1999)

United

Kingdom.

Patient´s

perception of

bedside handover.

How patients

perceive the

practice of

bedside

handover

Qualitative,

Semi-

structured

interviews.

Pilot study.

Four patients on

a ward.

Patient wanted to be

involved in the

handover because they

wanted information.

Patient’s preferred

passive rather than

active involvement in

the handover. Patients

were not concerned

about the

confidentiality.

Low

Timonen, L &

Sihvonen, M

(2000)

Finland.

Patient

participation in

bedside reporting

on surgical wards.

Compere

patient´s and

nurse´s opinion

of the purpose

of bedside

handover.

Participation of

the patient in

the handover.

Factors that

promote or

prevent

patient’s

participation.

Quantitative,

questionnaire

survey

74 patients and

118 nurses on a

surgical ward.

Drop out = 17

patients and 28

nurses.

76 % of the patients

and all the nurses felt

that they knew the

purpose of bedside.

83 % of the nurses

believed that both

nurses and patients

participated in the

handover.

Only 50 % of the

patients felt that they

were encouraged to

participate in the

handover.

High

Manias, E &

Street, A

(2000)

Australia

The Handover:

uncovering the

hidden practices

of nurses.

Examine the

practices in

communication

used by nurses

during the

handover.

Qualitative,

Critical

ethnography.

6 nurses on a

critical care

unit.

Nurses were

concerned about the

way they “presented”

their patient to

oncoming nurse.

Bedside is a stress

factor for nurses and

they felt judged by

other nurses.

Medium

29

O´Connell, B

& Penney, W

(2001)

Australia

Challenging the

handover-

recommendations

for research and

practice.

Explore the use

of three types

of handover

(verbal in the

office, tape-

recorded and

bedside).

Qualitative,

Grounded

Theory.

Semi-structured

interviews with

nurses, patients

and relatives (n

= 27). Informal

interviews

conducted

during

observations (n

= >40)

Bedside - involved

patient, remedy errors,

assess patient and

clarify information at

the time of handover.

When using bedside –

difficult to discuss

personal and patient

issues, time

consuming and

sometimes

confidential

information are

revealed.

Medium

Kassean, H &

Jagoo, Z

(2005)

Mauritius

Managing change

in the nursing

handover from

traditional to

bedside handover

– a case study

from Mauritius.

Show some

shortcomings

in traditional

handover

system and

implementing

bedside

handover.

Qualitative,

case study.

21 nurses and

40 patients in a

gynecological

ward.

The implementation of

bedside was successful

and both nurses and

patients are generally

pleased with the new

handover technique.

Medium

Chaboyer, W

et al (2009)

Australia

Bedside

handover-Quality

Improvement

Strategy To

“Transform Care

at the Bedside”.

Quality

improvement

activity,

implementing

bedside

handover.

Qualitative,

descriptive

statistics.

27 nurses

(54%) of the

staff responded

on a survey

conducted 6

month after the

implementation.

23 nurses drop

out/ not

responded the

survey.

Bedside improved

safety, teamwork, and

efficiency according to

staff members. The

change to bedside

handover received

positively by both

patients and staff

members.

Medium

Chaboyer, W

et al (2010)

Australia

Bedside nursing

handover: A case

study

Describe the

processes,

structures and

perception of

bedside

handover.

Qualitative,

descriptive

case study.

532 bedside

handover were

observed on

one surgical,

one combined

medical

surgical, one

rehabilitation

ward and three

medical wards.

34 in-depth

interviews were

conducted.

Nurse’s perception of

bedside handover was

overall positive. They

thought that the

accuracy in the

handover was

improved and that

patient-centered care is

promoted in bedside

handover.

Service delivery was

also improved.

High

McMurray, A

et al (2010)

Australia

Implementing

bedside handover:

strategies for

change

management.

Identifying

factors for

change from

taped or verbal

handover to

bedside

handover.

Developing a

standard

operating

protocol for

handover at the

bedside.

Qualitative,

thematic

analysis.

Data collected

from 532 semi-

structured

observations in

six wards on

two hospitals

and 34 in-depth

interviews with

a purposive

sample of

nurses.

Some nurse thought

bedside handover were

obvious because it has

a patient centered

approach. Other nurse

was uncertain because

bedside handover

could cover their own

shortages.

Medium

30

McMurray, A

et al (2011)

Australia

Patients´

perspective of

bedside nursing

handover.

Examined

patient´s

perspectives of

participation in

bedside

handover.

Qualitative,

descriptive

case study.

10 patients. Being acknowledged

as partner is

appreciated by

patients.

Some patients

preferred a passive

engagement rather

than being engaged

fully in the handover.

Patient viewed the

handover as an

opportunity to

amending inaccuracies

in the handover.

The inclusive

approach of handover

as patient-nurse

interaction was

appreciated by the

patients.

High

Street, M et al

(2011)

Australia

Communication

at the bedside to

enhance patient

care: A survey of

nurses´

experience and

perspective of

handover

Identify

limitations and

strengths in

current

handover and

implementing

a new bedside

handover

process.

Quantitative.

First phase

including

cross-sectional

survey. Second

phase

including audit

of patient

involvement.

259 (74%)

nurses

completed the

survey. Drop

out (n = 91

nurses)

The audit shown

improvement with

bedside handover in

the mobility and safety

check, including

patient in the report

and checking

documentation at the

bedside.

Medium