Bemanningsbranschen - Divalnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:207016/FULLTEXT01.pdf3 Lag (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft, 4, 6 , se appendix II

Ekonomihögskolan Institutionen för Nationalekonomi och Statistik Magisteruppsats NAD 395 VT-2006

Bemanningsbranschen – en kvantitativ studie av dess

utveckling i Sverige

Författare: Maria Johansson Handledare: Håkan Locking

Examinator: Dominique Anxo

Sammanfattning Bemanningsbranschen har sedan avregleringen av den offentliga arbetsförmedlingens monopol 1993 ökat sin omsättning avsevärt. Den har kommit att spela en liten men för många en viktig roll på den svenska arbetsmarknaden då den tillgodoser det behov som en alltmer globaliserad och konkurrenskraftig marknad kräver. Men vad kan, utöver avregleringen och en arbetsmarknad i förändring, förklara omsättningens utveckling? Syftet är att se om arbetsmarknadsläget påverkar storleken på bemanningsföretagen. Då det inte finns data på volymen så har den totala omsättningen i branschen använts. Vid kontroll för löneutvecklingen inom yrkena så mäts då volymeffekten indirekt. Olika konjunkturberoende och strukturella variabler har använts men inga samband kunde påvisas vid estimering med minsta kvadratmetoden. Efter transformation av variablerna till att mäta den procentuella förändringen kunde ett samband på kort sikt fram fås fram. Det visade sig att två variabler som kontrollerade för antalet sjukskrivningar har inverkan på branschens utveckling. De visar dock ett motsatt samband. Den ena med en kortare sjukskrivningsperiod har en positiv inverkan på omsättningen och den andra längre sjukskrivningen har en negativ inverkan. Det negativa sambandet kan förklaras med att företagen väljer att anställa fast personal när de befinner sig i denna situation. Även den totala arbetslösheten och kvinnoarbetslösheten under perioden visade ett kortsiktigt negativt samband med omsättningens procentuella utveckling. Detta kan förklaras med att vårdsektorn slogs ut mellan 2002-2003 och bemanningsbranschen förlorade många medarbetare. Att undersöka vad som kan förklara bemanningsföretagens utveckling är en komplex uppgift och resultaten av denna studie visar att det främst är strukturella variabler och andra omständigheter som kan göra det. För att fortsätta sin positiva utveckling krävs att de tar itu med vissa problem som t.ex. utbildning för de anställda samt att de fortsätter att jobba på att etablera sig som ett viktigt komplement på den svenska arbetsmarknaden.

Innehållsförteckning 1 Inledning .............................................................................................................................. 4

1.1 Bakgrund .......................................................................................................................... 4 1.2 Problemformulering ......................................................................................................... 6 1.3 Syfte ................................................................................................................................. 7 1.4 Begränsning...................................................................................................................... 7

2 Bemanningsbranschen ...................................................................................................... 7 2.1 Anledningar till expansionen ........................................................................................... 7 2.2 Vad fyller ett bemanningsföretag för behov på arbetsmarknaden?.................................. 8 2.3 Organisering av bemanningsbranschen och dess funktion .............................................. 8 2.4 Löner och kollektivavtal................................................................................................... 9 2.5 Problem .......................................................................................................................... 10 2.6 Framtiden och samarbeten ............................................................................................. 11

3 Tidigare studier ................................................................................................................ 12 4 Empiri ................................................................................................................................. 13

4.1 Metod ............................................................................................................................. 13 4.2 Beskrivning av data samt av variablerna........................................................................ 14 4.3 Modellbeskrivning ......................................................................................................... 16

5 Resultat ............................................................................................................................... 17 6 Analys.................................................................................................................................. 19 7 Avslutande kommentarer................................................................................................ 21 Referenslista.......................................................................................................................... 22 Appendix I.............................................................................................................................. 24 Appendix II ............................................................................................................................ 25 Appendix III .......................................................................................................................... 26 Appendix IV........................................................................................................................... 27

Bemanningsbranschen – en kvantitativ studie av dess utveckling i Sverige

Maria Johansson 4

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Det man tidigare kallade personaluthyrningsföretag benämns idag bemanningsföretag och de

innefattar de fyra tjänsteområdena personaluthyrning, rekrytering, entreprenad och

outplacement.1 De existerar i de flesta länder i världen men med mer eller mindre acceptans

och med olika juridiska förutsättningar. I Sverige är branschen lagligt sett en relativt ny

företeelse men från en historisk synvinkel existerade privata arbetsförmedlingar och

personaluthyrning redan under slutet av 1800-talet. Svenska kontoristföreningen förmedlade

revisions- och bokslutsarbeten till sina arbetslösa medlemmar ända fram till 1935. Från och

med 1935 förbjöds privata vinstdrivande arbetsförmedlingar och därmed också

personaluthyrning som ansågs vara en typ av privat arbetsförmedling för kortvariga arbeten.

Dessa ”byråer för arbetsvilliga” hotade kampen om en rättvisare arbetsmiljö eftersom

byråerna erbjöd billigare arbetskraft. Man antog att en offentlig arbetsförmedling med en

mera neutral ställning skulle motverka detta. Efter förbudet krävdes speciella tillstånd från

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), som delades ut restriktivt, för att kunna bedriva denna typ

av verksamhet, (Walter, 2005).

Under 1970-talet ökade deltidsarbetet i och med att kvinnornas arbetskraftsdeltagande steg.

Även studenter och äldre arbetade deltid, en ökning som för den senare gruppen kan

tillskrivas delpensionen som infördes 1976. Antalet tillfälliga anställningar har också ökat de

senaste årtiondena, (Andersson & Wadensjö, 2003) och under början av 1990-talet ledde detta

ökade behov till att processen med att avreglera den offentliga arbetsförmedlingens monopol

inleddes. ILO-konvention2 nr 96 om förbud mot en avgiftskrävande arbetsförmedling sades

upp och från och med den 1 juli 1993 blev det tillåtet med privata arbetsförmedlingar och

även med personaluthyrningsföretag, dock med vissa kvarstående regler.3 Avregleringen

skulle ha en kostnadsbesparande effekt bl.a. för AMS och också resultera i en effektivare

arbetsmarknad. Bemanningsföretagen har under de senaste åren expanderat kraftigt och de har

kunnat växa sig starka eftersom de specialiserat sig på att erbjuda just den flexibilitet som en

alltmer globaliserad marknad efterfrågar. De strävar efter att leverera kompetent personal vid

1 Se appendix I för definition av varje tjänsteområde 2 International Labour Organization 3 Lag (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft, 4, 6 §, se appendix II


Maria Johansson 5

rätt tidpunkt samt att bli ett accepterat komplement på den svenska arbetsmarknaden. År 2005

stod bemanningsföretagen för nästan 1 procent av den svenska sysselsättningen.

Diagrammen nedan visar hur omsättningen för hela branschen har utvecklats sedan 2001 samt

antal sysselsatta sedan avregleringen. Omsättning går stadigt uppåt men antalet sysselsatta har

minskat något det senaste året. En av orsakerna till detta kan vara att omsättningen för de

sektorer som kräver högre utbildning har ökat, dvs. företagen har i större utsträckning använt

sig av specialiserad arbetskraft. Vidare kan det vara så att de redan anställdas kontrakt har

förlängts och därmed har man inte anställt i samma utsträckning som tidigare år.

Det är även ett stort hopp från år 2002 till 2003, från 36900 till 28700 sysselsatta. Detta kan

förklaras med att det ”politiska beslut, som i princip slog ut all bemanning inom vårdsektorn,

saknades”. ”Branschen hade också tecknat ett kollektivavtal som gav kraftigt ökade

kostnader, vilket bidrog till att ett antal företag slogs ut”, (Kendel, Almega).4

1900

2100

2300

2500

2700

2900

2001

(1)

2001

(3)

2002

(1)

2002

(3)

2003

(1)

2003

(3)

2004

(1)

2004

(3)

2005

(1)

2005

(3)

År (kvartal)

Om

sättn

ing

(mkr

)

Figur 1 visar omsättningens utveckling sedan 2001. Diagrammet visar tydligt en positiv utveckling. (Källa: egna beräkningar från statistik hämtad från Bemanningsföretagen)

4 Kommentar av Magnus Kendel, förhandlare/rådgivare, Almega


Maria Johansson 6

05000

1000015000200002500030000350004000045000

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

År

Ant

al

Figur 2 visar antalet sysselsatta i bemanningsbranschen sedan avregleringen.(Källa:Bemanningsföretagen)

Nedan följer problemformuleringen och syftet med studien samt begränsningar som ansetts

vara nödvändiga och omständigheter som måste accepteras. I avsnitt två beskrivs branschen,

de behov som den uppfyller, arbetssätt, lönesättning, problem och framtid. Kapitel tre tar upp

föregående studier som gjorts i Sverige. Efter det kommer empirin med beskrivning av

metoden, data och modeller. Sista delen av studien innehåller resultat av skattningarna, analys

av resultaten och en avslutande kommentar.

1.2 Problemformulering

Tidigare studier hävdar att utvecklingen av bemanningsbranschen delvis beror på

avregleringen och på att behovet av snabba lösningar vid ökad efterfrågan ökat. Av figur 1

och figur 2 ovan kan man utläsa att omsättningen har ökat medan antalet sysselsatta har

minskat. Antalet sysselsatta följer konjunkturen med en topp år 2000 men vad kan egentligen

förklara omsättningens utveckling? Följer den också konjunkturen? Finns det några

konjunkturberoende variabler eller andra strukturella variabler som kan förklara detta?

Bransch och arbetsgivarorganisationen, Almega menar att branschen ligger lite före

konjunktursvängarna. Vid nedgång för kundföretagen så dras de externa kostnaderna ner och

när det går bra för företagen så hyrs arbetskraft in för att klara av en ökning av produktionen,

(Almega, 2005). Stämmer verkligen denna procykliska utveckling?


Maria Johansson 7

1.3 Syfte

Jag vill med denna studie se om det kan finnas andra tänkbara förklaringar till omsättningens

utveckling, utöver det som nämnts i bakgrunden. Min frågeställning lyder:

”Kan konjunkturförändringar och/eller strukturella förändringar förklara den positiva

omsättningsutvecklingen av bemanningsbranschen under 2001-2005 i Sverige?”

1.4 Begränsning

Den statistik som jag använder för att beräkna omsättningen är hämtad från Almega. Eftersom

inte alla verksamma bemanningsföretag är medlemmar i Almega5 kommer studien därför att

vara något begränsad men ändå antas generellt gälla för bemanningsbranschens utveckling i

Sverige. Även det faktum att studien endast ser till åren 2001-2005 kan bidra till att resultaten

blir något osäkra.

2 Bemanningsbranschen

2.1 Anledningar till expansionen

Självklart, som tidigare har nämnts, har branschen kunnat växa som den gjort under det

senaste årtiondet dels beroende av avregleringen av det offentliga monopolet men också av de

strukturella förändringar som har ägt rum på arbetsmarknaden. Under 1980-och 1990-talet

stagnerade den offentliga sektorn och lämnade plats för den alltmer växande industri- och

tjänstesektorn. Det blev allt vanligare att företagen, för att effektivisera samt att minska

kostnader, koncentrerade sig på sina kärnverksamheter och lät bemanningsföretagen ta hand

om arbetsuppgifter utanför dessa, så kallad outsourcing av delar eller hela avdelningar.

Marknaden krävde och kräver än idag snabba leveranser och kundspecifika orders vilket i sin

tur tar sig uttryck i nya anställningsformer. Bemanningsföretagen organiserar och underlättar

förmedlandet av tillfällig arbetskraft och uppfyller därigenom företagens ökade krav på

flexibilitet, (SOU 1997:58). Även det ökade användandet av Internet vilket håller ner sök och

rekryteringskostnader för alla inblandade parter och anses vara en viktig förklaring till

expansionen. Vidare har det sedan avregleringen blivit möjligt för bemanningsföretagen att

profilera sig bättre på arbetsmarknaden och skapa sig ett namn. Att marknadsföra sig är

5 Man räknar med 500 bemanningsföretag i Sverige som har 10 eller fler anställda, Statistik från Bemanningsföretagen.


Maria Johansson 8

kostsamt men investeringen betalar sig eftersom en sådan satsning betraktas som en seriös

handling av kundföretagen och deras fackföreningar. Ett förbättrat rykte och erkännande

sprider sig som ringar på vattnet och lockar till sig flera kompetenta medarbetare, (Neugart &

Storrie, 2002).

2.2 Vad fyller ett bemanningsföretag för behov på arbetsmarknaden?

Man har funnit att den största anledningen till varför man hyr in arbetskraft är att ersätta

frånvarande personal. Effektivitet och kostnadsbesparingar har lett till att dagens företag skär

ner på arbetsstyrkan och arbetar efter en miniminivå. Det finns därför inget utrymme att

hantera en kortvarig frånvaro med den ordinarie arbetsstyrkan. Man hyr även in för att klara

av en säsongsberoende eller tillfällig ökad efterfrågan. I den privata sektorn använder man

inhyrd personal som en slags buffert för kommande tider och inom offentlig hälso- och

sjukvård anlitas bemanningsföretag därför att man har svårt att rekrytera, (Håkansson &

Isidorsson, 2004). Utöver dessa anledningar anlitas bemanningsföretag för att de just är bättre

på att hitta kompetent personal. Regleringen av branschen har lett till att de i större

utsträckning kan syssla med matchningsprocesser och med tiden kunnat lära sig av sina

misslyckanden. Matchning är kostsamt och tidskrävande och överlåts av allt fler företag till

bemanningsföretagen. De arbetar nära sina kundföretag och vet vad som behövs för att

fungera så effektivt som möjligt på arbetsmarknaden, (Neugart & Storrie, 2002). Denna

screening av anställda används av företagen som en slags provanställning av tänkbar framtida

personal. Små företag, som av ekonomiska skäl inte kan erbjuda mer stabila anställningar,

använder sig av inhyrd personal vid tillfälliga projekt som kräver specialistkunskap,

(Andersson & Wadensjö, 2004).

2.3 Organisering av bemanningsbranschen och dess funktion

1967 bildades Svenska Personaluthyrnings- och Rekryteringsförbundet, (SPUR) men sedan

2003 tillhör de nära 400 medlemsföretagen ”Bemanningsföretagen” som är en bransch- och

arbetsgivarorganisation som ingår i Almega och svenskt Näringsliv. Av de fyra

tjänsteområdena är det uthyrning som står för den största delen, se figur 3, och uthyrning

definieras i den svenska lagstiftningen som ”ett rättsförhållande mellan en beställare och en

arbetsgivares som innebär att arbetsgivaren mot ersättning ställer arbetstagare till

beställarens förfogande för att utföra arbete som hör till beställarens verksamhet”, (2 § lag

1993:440).


Maria Johansson 9

Entreprenad 16%

Rekrytering 4%

Uthyrning 79%

Outplacement 1%

Figur 3 visar hur stor varje tjänsteområdes andel är av den totala omsättningen, första kvartalet 2006. (Källa: Bemanningsföretagen, 2006:1)

Bland medlemsföretagen finns Manpower, Adecco, Proffice och Poolia som tillsammans står

för den större delen av omsättningen (c:a 78 %). Det första kvartalet år 2006 stod Manpower

för 44,65 % följt av Adecco (13,84 %), Proffice (13,45 %) och sist Poolia (6,19 %), (Almega,

2006-05-24). Som medlem i Bemanningsföretagen får man hjälp med att tillämpa miljölagar,

information om eventuella förändringar i slutna kollektivavtal, rådgivning över telefon

gällande personalfrågor och arbetsrätt, (Almega, 2004). Man kan även som medlem ansöka

om att bli ett auktoriserat bemanningsföretag. För att vara berättigad till att söka auktorisation

måste dock företaget i fråga ha bedrivit aktiv bemanningsverksamhet de senaste 12

månaderna och ledningen måste anses seriös och kunnig. Auktorisationen fungerar som en

garanti för företagen som utnyttjar deras verksamhet att det är ett skötsamt företag de har att

göra med och att de följer de kollektivavtal och etiska regler som ingåtts, (Andersson &

Wadensjö, 2004). Grunden för bemanningsverksamheten är att erbjuda kompetent personal

när företagens som mest behöver det för att kunna verka så effektivt som möjligt, (Almega,

2006).

2.4 Löner och kollektivavtal

Idag täcks praktiskt taget hela branschen av kollektivavtal som reglerar en rad olika förmåner

och garanterar en viss inkomst, (Storrie, 2003). Bemanningsföretagen har avtal med

Handelstjänstemannaförbundet (HTF), Akademikerförbunden inom SACO och 16 LO-

förbund. Det finns även kollektivavtal för vård och skola. Vad gäller anställningsformerna så

har de samma kontrakt som andra privata företag dvs. man kan vara anställd tills vidare eller

för en viss tid. Avtal mellan Bemanningsföretagen, HTF och Akademikerförbunden har slutits

beträffande tjänstemännens löner och gäller sedan 1 maj, 2004. Avtalet berör 30 000

medarbetare och innebär att de ambulerande tjänstemännen är garanterade en månadslön för


Maria Johansson 10

133 timmar och om de arbetar mer än så får de en särskild prestationslön för dessa timmar.

Efter 18 månaders sammanhängande anställning erhålls en månadslön motsvarande 150

timmar. För arbetare har avtal mellan LO och Bemanningsföretagen träffats som innebär att

kundföretaget bestämmer lönen och denna är densamma som för de anställda på

kundföretaget som utför ett liknande arbete, (Almega, 2006). Garantilönen i detta fall är 90 %

av genomsnittsförtjänsten (tidlön utan övertid och ersättning för obekväm tid) under de

senaste 3 månaderna, (LO, 2006).

2.5 Problem

Bemanningsbranschen är för sin framtida utveckling delvis beroende av politiska

ställningstaganden och beslut. Branschen utvecklas ständigt och håller fortfarande på att

stärka sig som ett viktigt komplement på den svenska arbetsmarknaden. Detta leder givetvis

till att branschen stöter på problem vilket i sin tur kan vara orsaken till att branschen inte har

ökat så som den kanske skulle ha gjort. Problemen kräver vidare analys och utredning.

Branschen kännetecknas av ett överskott av arbetskraft men inte tillräckligt med

arbetstillfällen så att alla kan arbeta heltid. Under 90-talet upptäckte man att vissa

bemanningsföretag trots detta sökte personal fastän de redan anställda inte blev erbjudna full

sysselsättning. Företagen visste ju att de fick arbetslöshetsförsäkring i vilket fall och det var ju

bara bra att ha fler arbetare att välja mellan, (SOU 1997:58). Man misstänkte att

bemanningsföretagen utnyttjade arbetslöshetsförsäkringen som en slags subventionering vid

tider då de inte hade några arbeten att erbjuda, (Ds 2003:27). Därför togs det i februari 1996

ett beslut av AMS om att anställda i ett bemanningsföretag som ofrivilligt arbetar deltid

(eftersom de inte blir erbjudna tillräckligt med timmar) inte har rätt till arbetslöshetsersättning

på deltid. För att få en ersättning måste arbetstiden fastslås och om personen i fråga verkligen

vill ha ett heltidsarbete måste framgå tydligt. Detta är särskilt svårt att bedöma i ett

bemanningsföretag eftersom en person som arbetar deltid antas stå till företagets förfogande

på heltid, (Andersson & Wadensjö, 2003). Trots argumentation kan beslutet uppfattas

orättvist eftersom arbetslöshetsförsäkringen finansieras av skatter som även de

deltidsarbetande betalar men som de sedan inte får ta del av, (Andersson & Wadensjö, 2003).

Ett annat problem är de företag som inte är auktoriserade och som hyr ut personal från de nya

EU-medlemmarna i öst. Sveriges riksdag beslöt att inte införa några övergångsregler för de

nya medlemmarna och det är därför fullt lagligt för dem att arbeta i Sverige. Detta får en


Maria Johansson 11

effekt för de redan etablerade bemanningsföretagen och kan, om det utnyttjas i stor

omfattning, leda till att lönerna pressas nedåt, (Andersson & Wadensjö, 2004).

Man har funnit att de anställda i bemanningsföretagen inte har samma tillgång till utveckling i

arbetet i form av kurser och liknande som de övriga anställda på kundföretaget.

Kundföretagen satsar inte personer om de vet att de kommer att använda sina förvärvade

kunskaper i andra sammanhang. Utvecklingen av de anställda sköts därför av

bemanningsföretaget självt och är mer av det generella slaget som de vet att de kan få

avkastning på genom flera uthyrningar, (Storrie, 2002). De större företagen som Manpower

och Proffice bedriver utbildning i alla områden som de verkar i. Utbildningen lovordas på

fackligt håll men bedrivs ofta på obetald kvällstid, något som kanske inte alla är så pigga på,

(SOU 1997:58).

2.6 Framtiden och samarbeten

Bemanningsföretagen har som mål att bli ett viktigt komplement till arbetsförmedlingen. Det

nya arbetsmarknadspolitiska programmet ”Akademikerjobb” är ett tecken på att de är på god

väg. Programmet innebär ett samarbete mellan arbetsförmedlingen och olika

bemanningsföretag. Tanken är att akademiker med en utbildning motsvarande minst 120

poäng och som varit inskrivna som arbetslösa i sex månader ska få en chans att arbeta med

relevanta uppgifter som rör deras utbildning. Bemanningsföretagen erbjuds ett stödbelopp om

10 000 kronor per månad för att anställa en arbetslös akademiker och detta kan betalas ut

under sex månader. Kundföretaget ska få del av subventionen alternativt ska villkoren vara

utformade så att det gynnar de hyrande företagen. De arbetslösa akademikerna hyrs ut av

bemanningsföretagen främst till små och medelstora företag som därigenom får ta del av de

utbildades kunskaper utan att behöva ta ett fullt arbetsgivaransvar från start. För

akademikerna fungerar programmet som en möjlighet att bredda sitt kontaktnät och etablera

sig på den svenska arbetsmarknaden, (AMS, 2006).

Den senaste kvartalsrapporten från Bemanningsföretagen visar en fortsatt stadig utveckling,

en omsättningsökning på 26 % jämfört med samma kvartal år 2005. Branschen har för det

nionde kvartalet i rad kunnat visa en ökning jämfört med samma kvartal föregående år. Detta

indikerar att bemanningsföretagen är att betrakta som en viktig resurs på den svenska

arbetsmarkanden och en fortsatt positiv utveckling är trolig, då de börjar bli accepterade som

vanliga tjänsteföretag. Målet för bemanningsföretagens medlemmar är att stå för 3 % av den


Maria Johansson 12

svenska sysselsättningen inom 5 år. För att nå detta krävs en fortsatt utåtriktad

marknadsföring samt att etablera sig inom flera områden. Branschen utvecklas ständigt och

flera företag försöker skilja ut sig från mängden genom att t.ex. utveckla specialiserade

tjänster för högutbildade, (Almega, 2006).

3 Tidigare studier

Eftersom branschen nyligen legaliserades i Sverige har få studier gjorts och statistiken som

har förts kan diskuteras. För att ta reda på branschens omfattning kan man till en början ställa

sig frågan vilka företag som är att betrakta som bemanningsföretag? Utöver de som är

medlemmar i Almega finns det företag som bedriver denna typ av verksamhet men som inte

betraktar sig som bemanningsföretag. Exempel på detta är Lernia. Det går heller inte i

statistiken att skilja ut vilka som arbetar som uthyrda och vilka som ansvarar för den

administrativa delen eller arbetar som rekryterare på bemanningsföretagen. En total

kartläggning av branschen är därmed svår. I årsredovisningarna från SPUR räknas

omsättningen upp med 20 % för att täcka de som inte är medlemmar i Bemanningsföretagen.

Pernilla Andersson och Eskil Wadensjö har i sin rapport ”Hur fungerar

bemanningsbranschen?” rätat ut en hel del frågetecken kring branschen. De konstruerade ett

eget datamaterial över arbetsställen och anställda i branschen som de använt i flera studier

beträffande bemanningbranschen. De fann att bemanningsföretagen erbjuder en möjlighet att

kombinera ihop flera deltidsarbeten till heltid. De moderna företagen måste snabbt kunna

anpassa sig till förändringar i efterfrågan och därför ses tillfällig inhyrning som en bättre

lösning än att själva anställa. Det är kostsamt att anlita ett bemanningsföretag men vid dessa

snabba förändringar och oväntade orderbeställningar kan det vara att föredra då företagen

slipper uppsägningskostnader vid eventuella konjunkturnedgångar. Det är också

tidsbesparande eftersom bemanningsföretagen redan tagit hand om rekryteringsprocessen och

garanterar att personalen har den kunskap som krävs och om de gör en missbedömning så

finns det snabbt en annan på plats. Företagen är därför försäkrade om att de har personal och i

personalkostnaderna ingår alla eventuella kostnader som en fast anställning innebär.

Orsakerna till varför man beslutar sig för att arbeta i ett bemanningsföretag kan vara

utbudsbestämt, dvs. individen föredrar att arbeta i denna omväxlande bransch och skaffar sig

erfarenheter som kan vara värdefulla i framtiden. Det kan ses som en chans att visa upp sig


Maria Johansson 13

för framtida arbetsgivare, få ett konkurrenskraftigt CV och skaffa sig ett kontaktnät. Det kan å

andra sidan, ur arbetstagarnas synvinkel, även vara efterfrågebestämt dvs. de kan kanske av

någon anledning inte få ett fast arbete på den reguljära arbetsmarknaden och om de fått

chansen hade de valt att inte arbeta genom ett bemanningsföretag, (Andersson & Wadensjö,

2003). Samma författare kunde även i sin studie ”Vem arbetar i bemanningsbranschen?”

fastslå att det främst är ogifta, kvinnor, ungdomar, storstadsbor och invandrare som arbetar

som uthyrd personal samt att deras genomsnittsutbildning är gymnasieutbildning längre än 2

år, (Andersson & Wadensjö, 2002).

4 Empiri

4.1 Metod

Med hjälp av minsta kvadratmetoden kommer två modeller som kan förklara

bemanningsföretagens utveckling i Sverige skattas och utifrån dessa kommer resultaten att

analyseras med vetskap om hur branschen fungerar. Eftersom det inte finns tillräckligt med

observationer över sysselsättningens utveckling, som annars hade kunnat säga något om

branschens framgång, kommer omsättningen att vara den beroende variabeln.

Vinstmarginalen antas vara konstant inom varje sektor, (vinstmarginalen täcker de fasta

kostnaderna och vinsten för företaget). Med detta antagande kan relationen mellan priser och

marginalkostnader sättas konstant och därmed betraktas lönekostnaderna proportionellt mot

omsättningen. Givet antagandet om ett 1:1 förhållande mellan dessa variabler så kommer det

att vid kontroll för lönekostnadsutveckling visa variationer i sysselsättningen. Detta är

givetvis inte en perfekt lösning men under omständigheterna och med antagandet så kommer

skattningarna förhoppningsvis visa ett resultat som ligger nära verkligheten. Den reala

lönekostnadsutvecklingen i de olika yrkesområdena som bemanningsföretagen verkar i

kommer alltså att testas som trolig förklaringsvariabel. Eftersom denna variabel är

sektorspecifik kommer lönekostnadsutvecklingen i varje sektor att kontrolleras mot

omsättningen för motsvarande sektor. Modellen kommer därför att vara utformad som en

crossection-timeserie och de andra ej sektorspecifika variablerna kommer upprepande att

kontrolleras mot varje sektor. Andra konjunkturberoende variabler så som arbetslöshet,

vakanser och BNP kommer att studeras och vad gäller de strukturella variablerna så kommer

långtidssjukskrivna och antal tidsbegränsat anställda att undersökas.


Maria Johansson 14

4.2 Beskrivning av data samt av variablerna

Omsättningsstatistiken är hämtade från SPUR (2001-2002) och Bemanningsföretagen (2003-

2005). Omsättningen är rapporterad kvartalsvis och är uppdelad på de fyra

verksamhetsområdena uthyrning, rekrytering, entreprenad och outplacement och efter

yrkesområde. Yrkesområdena är följande; försäljning/marknadsföring, telefoni/callcenter,

ekonomi/finans, IT, kontor/administration, lager/industri, sjukvård, teknik och övrigt.

Variabeln omsättning består av summan av varje yrkesområdes verksamhet. För att kunna

förklara bemanningsbranschens utveckling i Sverige har de tänkbara kontrollvariablernas

utveckling som har kartlagts av Statistiska Centralbyrån (SCB), Arbetsmarknadsstyrelsen och

Riksförsäkringsverket för motsvarande tidsperiod letats upp.

Den sektorspecifika lönekostnadsvariabeln

I SCB finns löneutveckling för de flesta yrken och så långt som det har varit möjligt har

något/några av de yrken som finns representerade i de olika yrkesområdena valts ut, (se

Appendix III och IV för en närmare beskrivning av tillvägagångssättet och antaganden). I

lönekostnadsvariabeln ingår arbetsgivaravgifter för tjänstemän 2001-2005 och variabeln är

beräknad som logaritmen av lönekostnaden. Variabeln är intressant därför att

bemanningsföretagens intäkter består just av lönekostnader och det överskott i form av vinst

som företaget lägger på för sina förmedlande tjänster. En reell ökning av lönen borde därför

ha en positiv effekt på branschens omsättning.

20000

25000

30000

35000

40000

45000

50000

55000

2001

(1:a

)

2001

(3:e

)

2002

(1:a

)

2002

(3:e

)

2003

(1:a

)

2003

(3:e

)

2004

(1:a

)

2004

(3:e

)

2005

(1:a

)

2005

(3:e

)

År (kvartal)

Kro

nor

Försäljning

Ekonomi/finans

Kontor/administration

Teknik

Sjukvård

Pedagogik

Lager/industri

IT

Telefoni/callcenter

Figur 4 visar lönekostnadsutvecklingen för de olika sektorerna som branschen är verksam i.

Källa: Lönestatistik från SCB och arbetsgivaravgifter från Svenskt Näringsliv.


Maria Johansson 15

Motivering och kommentarer till övriga variabler

Tre variabler kommer att kontrollera arbetslöshetens inverkan på omsättningen,

kvinnoarbetslöshet, ungdomsarbetslöshet och den totala arbetslösheten. Samtliga är beräknade

som andelar av arbetskraften och ungdomsarbetslösheten gäller för åldrarna 16-24år. Det

faktum att det oftast är kvinnor och ungdomar som arbetar i branschen gör att dessa variabler

är intressanta att kontrollera. Variablerna kan, beroende av vad som lett fram till dem, ha olika

inverkan på omsättningen. Arbetslöshet till följd av en lågkonjunktur borde ha en negativ

inverkan på omsättningen då en lågkonjunktur innebär nedskärningar. En arbetslöshet som

uppkommit av strukturella skäl kan däremot både ha en positiv alternativt en negativ inverkan

på bemanningsbranschens utveckling beroende av vilken sektor och yrkesgrupp det drabbar.

Om branschen är särskilt stor i en sektor kan omstruktureringar i form av att arbetare blir utan

jobb slå ut denna sektor. Om däremot branschen etablerar sig på ett nytt område, så attraherar

det en viss typ av människor. Tidigare studier visar att det främst är ungdomar och kvinnor

som arbetar i branschen och därför borde en ökning av arbetslösheten för dessa grupper ha en

negativ påverkan på bemanningsbranschens utveckling.

BNP visar om den är signifikant, det självklara förhållandet att framgångar och välstånd

påverkar omsättningen positivt eftersom fler kan anställas.

Korttidsanställda kommer att undersökas eftersom det är en bransch för tillfälligt anställda

och arbete efter uppdrag. En ökning av de korttidsanställda antas ha en positiv inverkan på

branschens omsättning.

Antalet långtidssjukskrivna har ökat under undersökningsperioden fram till 2004 för att

därefter minska något. Detta kan antas ha inverkan på antalet visstidsanställda eftersom deras

platser måste ersättas av tillfällig personal, dvs. en ökning av antalet sjukskrivna borde leda

till att bemanningsföretagen omsättning ökar.

Variabeln vakanser är uttryckt som andel av antalet sysselsatta och gäller endast för privat

sektor.6 Variabeln borde visa ett positivt samband då fler lediga platser i en ekonomi leder till

fler anställda vilket är detsamma som fler betalningar för förmedlande tjänster.

6 Statistik avseende offentlig sektor hittades inte på SCB:s hemsida


Maria Johansson 16

Variabel Minimum Maximum Medel Std. avvikelse Arbetslöshet* 0,037580 0,062198 0,048390 0,008332 BNP (index, 2000=100) 100,7909 112,6857 105,9028 3,738389 Korttidsanställd** 0,111730 0,154402 0,135079 0,011322 Kvinnoarbetslöshet* 0,034819 0,056579 0,044735 0,006579 Lönekostnad (avrundat) 25045,8 54680,4 33938,0 7389,8 Omsättning (avrundat, mkr) 12,7 745 252 206 Sjukskriven 90 dag>1år** 0,036849 0,055779 0,049226 0,005128 Sjukskriven 1>2år** 0,021366 0,032142 0,027384 0,003160 Ungdomsarbetslöshet* 0,073724 0,162755 0,107138 0,025581 Vakans** (privat sektor) 0,003612 0,009979 0,005500 0,001553

Tabell 1 visar minimum, maximum, medel och standardavvikelse för de ursprungliga variablerna. * = uttryckt som andel av arbetskraft. ** = uttryckt som andel av antalet sysselsatta.

4.3 Modellbeskrivning

Modellen som använts är minsta kvadrat metoden som är en exponentialfunktion. Den

generella modellen ser ut som följande:

Y (X1,…, Xn) = α0 + β1X1 + β2X2 +…+ βnXn + ε

Två modeller kommer att testas, den ena med alla tänkbara variabler som trolig förklaring och

den andra med bara den speciellt framtagna lönekostnadsvariabeln för privat sektor.

Omsättningen, lönekostnaden och BNP är beräknade som logaritmer.

(2) ln (omsättning) = α0 + β1(arbetslöshet) + β2ln(BNP) + β3ln(lönekostnad) +

β4(korttidsanställd) + β5(kvinnoarbetslöshet)+β6(sjukskriven90 dag > 1år)+

β7(sjukskriven1 > 2år) + β8(ungdomsarbetslöshet) + β9(vakans) + ε

(3) ln (omsättning) = α0 + β1ln(lönekostnad) + ε


Maria Johansson 17

5 Resultat

Nedan i Tabell 2 och Tabell 3 visas resultaten från skattningarna av modellerna. Variabel Koefficient t-värde Std. avvikelse Konstant 11,89819 0,461495 25,78185 Arbetslöshet -10,12771 -0,113231 89,44256 ln(BNP) -0,021370 -0,126376 0,169098 Korttidsanställda 0,560080 0,039036 14,34775 Kvinnoarbetslöshet -9,379157 -0,126127 74,36274 ln(lönekostnad) 1,075732 2,245612 0,479037 Sjukskriven 90 dag > 1år -24,32040 -0,100707 241,4973 Sjukskriven 1 år > 2år -6,247777 -0,024101 259,2278 Vakanser -17,27773 -0,064117 269,4740 Ungdomsarbetslöshet 2,377014 0,085814 27,69977 R2-värde Just, R2-värde DW-värde Prob(F-stat) 0,037708 -0,016084 0,044745 0,707324

Tabell 2 visar resultat för skattning av modell 1. Antal observationer =171

Variabel Koefficient t-värde Std. avvikelse Konstant 8,282083 1,760474 4,704463 ln(lönekostnad) 1,010973 2,237715 0,451788 R2-värde Just. R2-värde DW-värde Prob(F-stat) 0,028777 0,023020 0,047781 0,026546

Tabell 3 visar resultat för skattning av modell 2. Antal observationer = 171

Det har vid gjorda skattningar visat sig att endast den sektorspecifika lönekostnadsvariabeln

varit signifikant men ett lågt Durbin-Watson värde tyder på autokorrelation, dvs. att värdet på

feltermen på något sätt är beroendet av värdet på tidigare feltermer. Detta fås i båda

modellerna och därmed kan inte de skattade variablerna förklara utvecklingen i omsättningen

för bemanningsföretagen. Trots kontroll för trend och dummy-variabler för varje sektor går

det inte att få fram ett tillfredsställande resultat dvs. residualen är inte stationär. Det betyder

att det inte finns någon långsiktig relation mellan variablerna men det hindrar inte att det på

kort sikt kan finnas en relation mellan förändring i omsättning och arbetsmarknadsvariablerna

Kortsiktiga samband

Vid transformation av variablerna till att mäta den procentuella förändringen från föregående

tidsperiod fås kortsiktiga samband fram, (se tabell 4,5 och 6). Båda sjukskrivningsvariablerna


Maria Johansson 18

visar sig signifikanta, (tabell 4). Durbin-Watson värdet pekar på att ingen autokorrelation

råder. Marginaleffekten visar att en procentuell ökning av antalet sjukskrivna från 90 dagar

till 1 år har en positiv inverkan på branschen. Den andra sjukskrivningsvariabeln från 1 – 2 år

visar däremot ett omvänt samband, en procentuell ökning av antalet långtidssjukskrivna har

en negativ inverkan på omsättningsutvecklingen. Nedanstående modell kan förklara den

beroende variabeln till 7,6 %.

Variabel Koefficient t-värde Std. avvikelse Konstant -0,014298 -0,423406 0,033770 Lönekostnad 3,446548 1,251548 2,753828 Sjukskriven 90dag > 1år** 28,55146 2,380477 11,99401 Sjukskriven 1>2 år*** -61,76564 -3,490189 17,69693 R2-värde Just. R2-värde DW-värde Prob(F-stat) 0,076094 0,058552 2,123824 0,005734

Tabell 4 visar resultat av skattning efter transformation av alla variablerna. Antal observationer = 162, **=signifikant på 5-procentsnivån,***=signifikant på 1-procentsnivån. Tabell 5 och 6 visar arbetslöshetsvariablernas negativa kortsiktiga inverkan på omsättningen.

En procentuell ökning av den totala arbetslösheten och kvinnoarbetslösheten leder till en

procentuell tillbakagång av omsättningen. Även dessa modeller visar låga förklaringsgrader. Variabel Koefficient t-värde Std.avvikelse Konstant 0,028919 1,454940 0,019876 Total arbetslöshet*** -14,04161 -3,240978 4,332522 R2-värde Just. R2-värde DW-värde Prob(F-stat) 0,058516 0,052946 1,991340 0,001435

Tabell 5 visar den totala arbetslöshetens kortsiktiga inverkan på omsättningsutvecklingen. Antal observationer = 171, ***=signifikant på 1-procentsnivån.

Variabel Koefficient t-värde Std. avvikelse Konstant 0,024863 1,245692 0,019959 Kvinnoarbetslöshet*** -8,069993 -2,660036 3,033791 R2-värde Just. R2-värde DW-värde Prob(F-stat) 0,040186 0,034507 1,989031 0,008565

Tabell 6 visar kvinnoarbetslöshetens kortsiktiga inverkan på omsättningsutvecklingen. Antal observationer = 171, ***=signifikant på 1-procentsnivån. Av samtliga modeller har olika variationer testats och de bästa, alternativt de signifikanta har

valts att visas.


Maria Johansson 19

6 Analys

Övertygelsen var under arbetets gång stor att åtminstone lönekostnadsvariabeln skulle bli

signifikant och klara eventuella tester. Det tycktes självklart att variabeln skulle kunna

förklara omsättningen eftersom bemanningsföretagens omsättning består just av inbetalda

personalkostnader från kundföretagen (plus ett pålägg som de tar ut för sina tjänster). Med

antagandet om en konstant vinstmarginal borde därför en reell lönekostnadsökning ha en

positiv inverkan på utvecklingen. Marginaleffekten i de båda skattningarna visar på ett 1:1

förhållande och därmed blir omsättningen lika med antalet anställda. Den påverkas dock inte

av de andra ingående variablerna och därför finns det inget långsiktigt samband mellan

omsättningen och antalet sysselsatta. Att det visade sig att det inte fanns det kan bl.a. bero på

variabelns utformande. Då endast ett eller ett fåtal yrkes lönekostnadsutveckling antogs

representera lönekostnadsutvecklingen för hela yrkesområdet, har detta med största

sannolikhet en inverkan på resultatet. Det ingår givetvis fler yrkesgrupper i yrkesområdet och

vid en kontroll för alla skulle det säkert ge ett positivt resultat. Även det faktum att endast

tjänstemännen inom privat sektor har studerats kan ha med resultatet att göra. Trots att

kundföretagen oftast finns inom privat sektor har den offentliga sjukvården använt sig av

inhyrd arbetskraft i stor omfattning. Detta kan också ha bidragit till missvisande resultat.

Utöver ovanstående förklaringar så står nog själva datamaterialet från Almega för en del av

förklaringen till att lönekostnadsvariabeln inte kunde förklara omsättningsutvecklingen.

Yrkesgrupperna i de olika yrkesområdena har genom åren förändrats och bytts ut. T.ex. så har

sjukvården rapporterat för sig självt för att året efter rapporteras tillsammans med gruppen

övrig som innefattar städ, bevakning och liknande. Detta har lett till att antaganden har fått

göras som kan ha lett till felaktigheter.

I modellerna med de procentuella förändringarna visar det sig att de båda

sjukskrivningsvariablerna var signifikanta samt att två av arbetslöshetsvariablerna var för sig

visade ett kortsiktigt samband. I modellen med antalet sjukskrivna visade dock

marginaleffekterna motsatta samband. En procentuell ökning av antalet sjukskrivna 90 dagar

till 1 år har en positiv inverkan på branschens procentuella utveckling medan en ökning av

antalet sjukskrivna 1 – 2år bidrar till en negativ procentuell utveckling av branschen. Detta är

ett tillfredsställande resultat som verkar rimligt då fler sjukskriver sig så måste deras platser

fyllas. Det är som sagt billigare i längden att hyra in arbetskraft eftersom en fast anställning

innebär fler externa utgifter för företagen. Att den längre sjukskrivningsvariabeln har en


Maria Johansson 20

negativ inverkan på omsättningen kan förklaras med att de sjukskrivna tidigare tillhörde den

andra sjukskrivningsgruppen och att de har varit sjukskrivna längre än ett år tyder på en

allvarligare bakomliggande orsak. En trolig förklaring till det negativa sambandet kan vara att

företagen anställer fast personal istället för att använda bemanningsföretag. Man bör dock

komma ihåg att resultaten gäller kortsiktiga samband. Sambanden kan likväl förklaras av

tillfälligheter på arbetsmarknaden.

Den totala arbetslösheten och kvinnoarbetslösheten visade vid kontroll var för sig ha en

kortsiktig negativ inverkan på den procentuella utvecklingen. Med detta menas att om

arbetslösheten för de båda ökar (procentuellt) så går omsättningen tillbaka. Detta borde

stämma med tanke på det som tidigare nämnts om de politiska beslut som fattades och de

kollektivavtal som bidrog till kraftigt ökade kostnader, slog ut stora delar av vårdsektorn.

Kvinnorna som är överrepresenterade i denna bransch blev arbetslösa till följd av detta vilket

också påverkar den totala arbetslösheten på kort sikt.

Att övriga konjunkturberoende variablerna som BNP och antal vakanser inte var signifikanta

kan förklaras med att BNP är ett så stort mått som innefattar så mycket som kanske inte direkt

har med branschens utveckling att göra. En mer sektorspecifik produktionsvariabel hade

kanske varit att föredra för att undersöka om eventuella uppgångar i respektive industrier och

sektorer har någon inverkan på antalet anställda. Det är förvånande att inte antalet vakanser

visat sig signifikant och den enda tänkbara anledningen till det är att endast privat sektor

undersöktes.

Eftersom inte någon konjunkturberoende variabel hade någon långsiktig inverkan så stämmer

det att bemanningsbranschen inte ligger i fas med konjunkturen. Detta verkar troligt även med

tanke på dagens kostnadseffektivitet. Bemanningsbranschen drabbas innan en nedgång

eftersom företagen gör sig av med ”onödiga” externa kostnader och ökar i omsättning när det

går bra för kundföretagen eftersom de hyr in för att klara av kommande uppgång i

produktionen.

Avslutningsvis, de låga förklaringsgraderna av modellerna tyder dock på att det finns andra

variabler och omständigheter som kan förklara utvecklingen på ett bättre sätt. Det går heller


Maria Johansson 21

inte lita till fullo på modellerna som visar de kortsiktiga sambanden då det är svårare och se

vad som kan ha varit orsaken till eventuella förändringar på kort sikt.

7 Avslutande kommentarer

Att utforska vad som kan förklara bemanningsbranschens utveckling är en komplex uppgift

och hänsyn måste bl.a. tas till dess natur, ställning, behov och acceptans på arbetsmarknaden.

Syftet med denna uppsats var att se om lönekostnadsutvecklingen och/eller andra

konjunkturberoende och strukturella variabler kunde förklara den positiva

omsättningsutvecklingen som branschen har haft under de senaste fem åren. Resultaten på

kort sikt visar att procentuella förändringar i antalet sjukskrivna påverkar branschen på både

ett positivt och negativt sätt samt att den totala arbetslösheten och kvinnoarbetslösheten hade

en negativ inverkan på branschens utveckling. Det faktum att ingen av de konjunkturberoende

variablerna hade någon långsiktig inverkan på omsättningen betyder att det främst är de

strukturella variablerna samt andra omständigheter som är viktiga för branschens framgång.

Som tidigare nämnts är branschen beroende av politiska beslut. Problemet med att de som

arbetar deltid inte får del av arbetslöshetsersättningen borde utredas bättre. För arbetare som

tillhör de auktoriserade företagen är det delvis löst i och med de avtalade garantilönerna men

för de som är uthyrda till företag som inte täcks av kollektivavtalen kan regleringen vara

ofördelaktig.

Branschen bör också se över vad mer de kan göra för att utbilda sin arbetskraft. Eftersom

humankapital är en färskvara är det av högsta prioritet att de anställda har rätt och får tillgång

till utbildning genom sin arbetsplats.

Utöver ovanstående är det viktigt för framtida utveckling att fortsätta att profilera sig som ett

viktigt komplement på den svenska arbetsmarknaden. Med tanke på expansionen sedan

avregleringen och att de uppfyller den flexibilitet som arbetsmarknaden efterfrågar har nog

bemanningsföretagen kommit för att stanna.


Maria Johansson 22

Referenslista Litteratur Andersson, P., Wadensjö, E., (2002), ”Vem arbetar i bemanningsbranschen?”, Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 8, nr 4 Andersson, P., Wadensjö, E., (2003), ”En arbetslöshetsförsäkring för alla sysselsatta?”, Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 9, nr 3-4 Andersson, P., Wadensjö, E., (2004), ”Hur fungerar bemanningsbranschen?” , Rapport 2004:15, IFAU Ds 2003:27, ”Företags- och anställningsformer i förändring”, Näringsdepartementet, Elanders Gotab AB Håkansson, K., Isidorsson, T., (2004), ”Hyresarbetskraft – användningen av inhyrd arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden”, Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 10, nr 3 SOU 1997:58, ”Personaluthyrning”, Slutbetänkande av Kommittén för utvärdering av avregleringen av arbetsförmedlingsmonopolet, Arbetsmarknadsdepartementet Storrie, D., Neugart, M., (2002), ”Temporary work agencies and equilibrium unemployment”, Discussion paper, ISSN Nr.1011-9523, Centre for European Labour Market Studies, Department of Economics, University of Göteborg Storrie, D., (2002),”Temporary agency work in the European Union”, European Foundation for the improvement of Living and Working Conditions Walter, L., (2005), ”Som hand i handske – en studie av matchning i ett personaluthyrningsföretag”, Bokförlaget BAS Internet Almega, www.almega.se ”Kartläggning av bemanningsbranschen”, 2005-10-14

http://www.almega.se/Files/ALMEGA/Caradoc_Members/Övrig_handling/Topp_25_Q1_2006_A.PDF, 2006-05-24

Arbetsmarknadsstyrelsen, www.ams.se Landsorganisationen, www.lo.se Datamaterial SPUR 2001-2002

Bemanningsföretagen 2003-2005, 1:a kvartalet 2006

Statistiska Centralbyrån


Maria Johansson 23

Riksförsäkringsverket

Arbetsmarknadsstyrelsen

Lagtext Lag (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft


Maria Johansson 24

Appendix I

Definition av varje tjänsteområde, hämtat från hämtat från Bemanningsföretagen, ”Bemanningsföretagens utveckling – 1: a kvartalet 2006” Tjänsteområde Definition Uthyrning Med uthyrning avses verksamhet där

bemanningsföretaget tillhandahåller arbetstagare för att utföra arbete i kundföretaget. En uthyrd arbetstagare får arbetsledning av kundföretaget.

Entreprenad Med entreprenad avses verksamhet där bemanningsföretaget fullgör viss funktion åt kundföretaget. En arbetstagare på ett entreprenaduppdrag får arbetsledning av bemanningsföretaget.

Rekrytering Med rekrytering avses verksamhet där bemanningsföretaget anvisar arbetssökande för anställning i kundföretaget. Hela eller delar av en rekryteringsprocess bestående i att söka rätt personer, intervjuer, referenstagningar och presentationer för kundföretaget av aktuell person.

Outplacement Outplacement avser medverkan vid förändring i befintlig personalsammansättning hos ett kundföretag, t.ex. omplaceringar inom företaget, till andra företag och/eller förberedelser till sådan omplacering.


Maria Johansson 25

Appendix II

Lag (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft 4 § Arbetsgivare som bedriver uthyrning av arbetskraft skall iaktta följande.

1. Arbetstagare får inte genom villkor i avtal eller på något annat sätt hindras att ta anställning

hos beställare för vilka de utför eller utfört arbete.

2. En arbetstagare som har sagt upp sig från en anställning och tar anställning hos en

arbetsgivare som hyr ut arbetskraft får inte hyras ut till sin förra arbetsgivare tidigare än sex

månader efter det att anställningen hos denne upphörde.

6 § Den som bedriver arbetsförmedling eller uthyrning av arbetskraft får inte begära, avtala

om eller ta emot ersättning av arbetssökande eller arbetstagare för att erbjuda eller anvisa dem

arbete.


Maria Johansson 26

Appendix III

Förteckning över varje yrkesområdes befattningsområde, hämtat från Bemanningsföretagen, ”Bemanningsföretagens utveckling – 1: a kvartalet 2006” Yrkesområde Omfattar: Kontor/Administration Administrativa stödtjänster t.ex. sekreterare,

assistenter, receptionister och personalfunktioner.

Ekonomi/Finans Ekonomi-, finans- och lönefunktioner. T.ex. ekonomichefer, assistenter, löneadministratörer, controllers, bank-/finanspersonal, redovisning och inköpare.

Teknik Ingenjörer, kvalitetskontrollanter, konstruktörer, kemister, lab.tekniker.

IT IT/datafunktioner t.ex. nätverkstekniker, PC-support, helpdeskpersonal, system-, databas- och webbadministratörer och utvecklare.

Sjukvård Läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, läkarsekreterare, mottagningspersonal och övrig omsorgspersonal.

Lager/Industri Lagerpersonal, chaufförer, truckförare, verkstadsarbetare, montörer, byggnadsarbetare, övrig tillverkningsindustri.

Försäljning/Marknadsföring Marknadsföring och försäljning, butikspersonal (säljpersonal), butikskontrollanter, mässvärdar/värdinnor, webbredaktörer, utesäljare m.m.

Telefoni/Callcenter Telefonister, personal som erbjuder service per telefon, kundsupport/kundtjänst, besöksbokare, ordermottagare och marknadsundersökare.

Övrigt T.ex. bevakning, städ och pedagogik.


Maria Johansson 27

Appendix IV

Nedan följer en lista över de yrkesgrupper som representerar löneutvecklingen för

yrkesområdet i fråga:

Försäljning/Marknadsföring = försäljare, detaljhandel, demonstratör

Ekonomi/Finans = företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän

Kontor/Administration = kontorssekreterare, dataregistrerare

Tekniker = ingenjörer, tekniker

Sjukvård = vård- och omsorgspersonal

Övrigt/Pedagogik = medelvärde av olika typer av lärares genomsnittliga månadslön7

Lager/Industri = medelvärde av olika typer av lagerarbetare- och industriarbetares

genomsnittliga månadslön8

IT = datatekniker och dataoperatörer

Telefoni/Callcenter = kundinformatörer

Yrkesområdet övrigt innefattar bland annat pedagogik och jag har valt att jämföra

utvecklingen av detta yrkesområde med den genomsnittliga månadslöneutvecklingen för olika

typer av lärare inom privat sektor. En del år har yrkesområdet sjukvård delats upp i kategorin

vård läkare och vård övrigt och i dessa fall har jag tagit den sammanlagda omsättningen av de

två för att få en mer enhetlig undersökning.

I de sektorer som jag har använt mig av ett medelvärde av genomsnittslönen har jag

kontrollerat att utvecklingen för de olika yrkena har legat i ungefär samma löneintervall.

Anledningen till att jag inte har tagit ett genomsnitt av månadslönen för sjukvårdssektorn

beror på att det är för stor lönespridning mellan en t.ex. en läkare och en undersköterska och

resultatet skulle då bli något missvisande.

Lönerna finns bara rapporterade årsvis och för att få en kvartalsmässig utveckling har följande

formel använts:

7 Medelvärde av genomsnittlig månadslön för gymnasielärare, grundskolelärare, speciallärare, förskolelärare och andra fritidspedagoger, andra pedagoger med specialistkompetens samt andra lärare och instruktörer. 8 Medelvärde av genomsnittlig månadslön för byggnads- och anläggningsarbetare, maskin och motorreparatör, montörer, fordonsförare, godshanterare och expressbud.


Maria Johansson 28

Lön år 2000*(1 + kvartal(nr) * (%- utveckling(2001-2000) /4))

Jag antar att den procentuella löneutvecklingen fördelas jämnt över de fyra kvartalen.

Eftersom det ännu inte finns statistik över 2006 års löneutveckling går det inte med

ovanstående formel att räkna ut det sista kvartalet år 2005. Därmed tappas 9 observationer.

Documents

Bemanningsbranschen - Divalnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:207016/FULLTEXT01.pdf3 Lag (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft, 4, 6 , se appendix II