Beräkning av implikatur och presupposition

  • View
    220

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of Beräkning av implikatur och presupposition

  • Berakning av implikatur och presupposition

    Peter Bohlin

    Uppsats i pragmatikUtbildningsprogrammet i datalingvistik

    Goteborgs universitet

    30 mars 1998

    Handledare:Staffan Larsson och Jens Allwood,Institutionen for lingvistik,Goteborgs universitet

  • Innehall

    1 Syfte 3

    2 Bakgrund 32.1 Implikatur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32.2 Presupposition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42.3 Berakning av implikatur och presupposition . . . . . . . . . . . . 42.4 Gazdars teori om berakning av implikatur och presupposition . . 5

    3 Metod 53.1 Formalism . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53.2 Logisk inferens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53.3 Kontext . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53.4 Kvalitetsimplikatur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63.5 Klausal implikatur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63.6 Skalar implikatur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73.7 Presupposition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73.8 Utvidgning av kontexten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

    4 Implementering 84.1 Potentiell klausal implikatur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94.2 Potentiell skalar implikatur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94.3 Potentiell presupposition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94.4 Att utvidga kontexten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94.5 Logisk inferens och konsistens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

    5 Resultat och diskussion 10

    6 Slutsatser 12

    7 Litteratur 12

    A Testexempel 13

    B Programkod 17

  • 1 Syfte

    Syftet med denna uppsats ar att beskriva en mojlig datorimplementering avGazdars (1979) teori for att berakna kvantitetsimplikatur och presupposition,och samtidigt undkomma projektionsproblemet.

    Denna teori sager att man forst ska berakna alla potentiella implikatu-rer/presuppositioner for att sedan valja ut de som ar konsistenta med det manredan vet. Detta ska man dessutom gora i en viss ordning forst implikaturer,sedan presuppositioner.

    I bakgrunden ges en oversiktlig bild av begreppen implikatur och presuppo-sition, samt beskrivs Gazdars teori for att kunna berakna dessa ur ett yttrande.I metodavsnittet beskrivs mer noggrant de begrepp som kravs for att kunnautfora denna oversattning. Darefter foljer en beskrivning av den implemente-ring jag har gjort, foljt av resultat och en avslutande diskussion.

    2 Bakgrund

    2.1 Implikatur

    Implikatur kan sagas vara de slutsatser som man kan dra ur ett yttrande, ochvilka inte ar rena logiska konsekvenser av yttrandet. Grice delade upp begreppeti konventionell och konversationell implikatur (Levinson 1983:127). Konventio-nell implikatur ar da de slutsatser som ar konventionella de kan inte beraknasutifran de maximer Grice stallde upp. Eftersom de inte kan beraknas, maste delaras in. Konventionell implikatur hamnar utanfor avsikten med denna uppsats,och darfor lamnar vi det begreppet darhan.

    Konversationell implikatur ar, enligt Grice, de slutsatser som kan dras utifranantagandet att alla inblandade foljer samarbetsprincipen. Samarbetsprincipenar (Levinson 1983:101):

    Make your contribution such as required, at the stage at which itoccurs, by the accepted purpose or direction of the talk exchange inwhich you are engaged.

    D.v.s. deltagarna i en konversation har nagot gemensamt mal, och det kan antasatt de gor sina bidrag sa att malet ska kunna uppnas. Utifran denna principformulerade Grice fyra maximer som deltagarna i en konversation kan antasfolja for att uppna det gemensamma malet (Levinson 1983:101-102):

    Kvalitetsmaximen: Var sann. Speciellt (i) sag ingenting du tror ar falskt,och (ii) sag ingenting for vilket du inte har adekvat bevis/evidens.

    Kvantitetsmaximen: (i) Var sa informativ som kravs, och (ii) var inte merinformativ.

    Relevansmaximen1: Var relevant.

    Sattsmaximen: Var tydlig. Speciellt (i) undvik oklarhet, (ii) undvik ambi-guitet, (iii) var kortfattad, och (iv) hall ordning.

    1Grice kallade denna maxim for relation, medan bade Levinson (1983) och Gazdar (1979)anvander relevans. Det ar Levinsons och Gazdars benamning jag haller mig till i dennauppsats.

    3

  • En implikatur enligt en viss maxim ar da en slutledning som kan dras endastunder forutsattning att talaren foljer just den maximen. I vissa fall kan entalare bryta mot en maxim i syfte att pavisa nagonting helt annat, detta kallasda flouting. Exempel pa flouting ar ironi och metaforer.

    En forutsattning for att flouting ska fungera ar att bade talaren och lyssnarenar medvetna om att talaren egentligen inte menar vad som yttras, och att dear medvetna om att den andre ar medveten om detta, och att de ar medvetnaom att de ar medvetna om . . . (s.k. gemensam kunskap common knowledge).Exempelvis ar en logn inte flouting, inte ens om den genomskadas. Talaren arda inte medveten om att lyssnaren inser att talaren inte menar det som det ljugsom.

    2.2 Presupposition

    Presupposition kan sagas vara fakta man maste kanna till for att ett yttrandeska bli meningsfullt. En vanlig egenskap hos presuppositioner ar att deras san-ningsvarde bibehalls aven om yttrandet negeras. Detta har fatt folk att forsokadefiniera presupposition som ungefar (Levinson 1983:175):

    Ett yttrande A presupponerar ett pastaende B omm (i) i alla varldardar A ar sann ar B sann, och (ii) i alla varldar dar A ar falsk ar Bsann.

    Denna typ av definitioner medfor dock ett antal problem (Levinson 1983:174-177), vilka vi dock inte ska ga in pa har. Detta for att vi enbart kommer attanvanda oss av s.k. presupposition triggers, d.v.s. kanda yttrandetyper urvilka man kan berakna mojliga presuppositioner. Karttunen har gjort en listapa 31 sadana triggers (Levinson 1983:181-184).

    2.3 Berakning av implikatur och presupposition

    Ett problem med Grices maximer ar att det inte alls ar sjalvklart hur man skaberakna ett yttrandes implikaturer. Gazdar (1979:43-48) beskriver kortfattathur man skulle kunna gora for att berakna satts- och kvalitetsimplikaturer, ochLarsson (1996) presenterar ett mojligt satt att berakna relevansimplikaturer.Presuppositioner ar aven de problematiska (Levinson 1983:191).

    En av anledningarna till att berakningarna blir sa svara ar det s.k. pro-jektionsproblemet (Levinson 1983:142-144,191-198). Med detta menas att ettyttrandes inferenser inte ar en enkel summa av dess ingaende delars inferenser.Ibland kan en underliggande inferens overleva en kontext, ibland inte, och iblandforandras den till en annan inferens.

    Karttunen har en teori om presuppositioner vilken forsoker losa projektions-problemet for presuppositioner. Teorin inbegriper vad han kallar for plugs,holes och filters. Problemet med den ar att den dels ar komplicerad, ochdels att den inte gor helt korrekta forutsagelser (Gazdar 1979:108-109, Levinson1983:193-198).

    4

  • 2.4 Gazdars teori om berakning av implikatur och presup-position

    Gazdar (1979) presenterar en teori for att berakna kvantitetsimplikaturer ochpresuppositioner ur ett yttrande. Grundidn ar att man forst beraknar potentiellaimplikaturer och valjer de som inte gor yttrandet inkonsistent. Sedan beraknarman potentiella presuppositioner och valjer de som inte gor yttrandet (med detillagda implikaturerna) inkonsistent.

    For att gora detta delas kvantitetsimplikatur upp i tva typer klausaloch skalar implikatur. Forst laggs de klausala implikaturerna till, och sedande skalara. Allra sist presuppositionerna. Potentiella klausala implikaturer ar ikorthet de olika pastaenden som talaren uttrycker sasom varande mojliga ge-nom val av vissa uttryck i stallet for andra. Potentiella skalara implikaturerar de pastaenden som talaren uttrycker sasom varande omojliga genom val avvissa uttryck i stallet for andra. Slutligen, potentiella presuppositioner ar depastaenden som genereras av de olika presupposition triggers man anvandersig av.

    3 Metod

    Jag har utgatt fran Gazdars (1979) teori for att berakna implikatur och presup-position, och gjort en liten implementering i Prolog. Implikaturerna beraknas itva steg forst de klausala, sedan de skalara implikaturerna.

    3.1 Formalism

    Den formalism Gazdar anvander sig av ar en del av Hintikkas epistemiska logik(Hintikka 1962). I denna logik finns tva operatorer K och P , dar KA betyderA vet och PA betyder A haller for mojligt. Dessa tva informelladefinitioner ger dem ett inbordes forhallande: PA KA .

    I denna uppsats kommer K resp. P att anvandas, eftersom den somasyftas hela tiden ar samma, d.v.s. den som yttrar ett pastaende.

    3.2 Logisk inferens

    Gazdars teori forutatter att man pa nagot satt kan avgora om en mangd pastaendenar inkonsistenta eller ej. For att kunna berakna den mojliga inkonsistensen kravsatt man har nagon form av logisk slutledningsmekanism. Det finns flera olikasatt att implementera en sadan. Jag har anvant en inferensmekanism som letarefter motexempel genom att forenkla propositioner, och modifierat den till atthantera epistemisk logik samt vissa sprakspecifika implikationer.

    3.3 Kontext

    Ett yttrande atfoljs alltid av en viss kontext, som kan definieras av en mangdpastaenden. Ett yttrandes inferenser relaterar alltid till den givna kontexten ochfar ej motsaga denna.

    Exempel: Yttrandet Pelle skrev inte klart uppsatsen presuppone-rar att Pelle paborjade uppsatsen om inget annat ar kant. Men om

    5

  • man precis har sagt att Pelle dog innan han borja skriva, sa kan juinte presuppositionen vara korrekt.

    Vad som ska inga i kontexten ar inte helt klart. Gazdar ger inget svar pa fragan,han sager bara att den far ses som primitiv (Gazda