Beteckning: HRV:C09:33

Institutionen fr humaniora och samhllsvetenskap

Tills dden skiljer oss t En studie om unga mnniskors syn p dden

Hanna Isaksson och Sara Viklund Juni 2009

C-uppsats, 15 hgskolepong Religionsvetenskap

Religionsvetenskap med inriktning mot kultur och identitet C Handledare: Mayvor Ekberg

FRORD Det har varit en lng och spnnande vg vi vandrat fra att genomfra vr underskning. Utan

de fantastiska mnniskor vi hade frmnen att intervjua hade vi aldrig kunnat genomfra vrt

arbete. Tusen tack till alla medverkande elever frn Strmbackaskolan i Pite, fr att ni s

ppenhjrtigt och generst bjd p era tankar och funderingar kring detta svra mne.

Vi vill ven passa p att tacka vr handledare, Mayvor Ekberg fr tlmodigt tyckande och

vrdefulla synpunkter, speciellt p sluttampen d det r ltt att fastna i gamla hjulspr.

Hanna och Sara

2009-05-28

2

SAMMANFATTNING Syftet med vr underskning var att underska synen p dden hos unga kristna, muslimer

och icke-troende. Vad beror eventuella likheter och skillnader p och vilka konsekvenser fr

dessa fr alla underskta individer? Underskningen gjordes med hjlp av femton kvalitativa

intervjuer, dr vi stllde frgor om dden till ungdomar p en gymnasieskola under vren

2009. Underskningsgruppen bestod av fem muslimer, fem kristna och fem icke-troende. Den

slutsats vi kunde dra utifrn vr underskning var att unga mnniskors syn p dden formas

inte bara utifrn den religisa tillhrighet de sger sig tillhra, utan minst lika mycket av det

omgivande samhllet. De informanter som var uppvuxna i en svensk kontext hade formats

utifrn det samhlle de lever i. Inte minst genom att deras familjer ocks har pverkats av sin

omgivning. De informanter som r uppvuxna i en annan kultur r mer formade utifrn denna

och har nnu inte hunnit bli formade av det sekulariserade svenska samhllet.

Nyckelord: Dden, ungdomar, islam, kristendom, icke-troende.

3

INNEHLLSFRTECKNING

1. INLEDNING............................................................................................................ 6

1.1. Disposition ...................................................................................................................................................... 6

2. SYFTE OCH FRGESTLLNINGAR.................................................................... 7

3. DDEN................................................................................................................... 7

3.1 Dden i det svenska samhllet........................................................................................................................ 7

3.2 Dden i religisa livsskdningar ................................................................................................................ 10 Dden i kristendomen .................................................................................................................................... 10

Eskatologi ................................................................................................................................................... 10 Evig dd ...................................................................................................................................................... 12 Mellantillstndet ......................................................................................................................................... 16 Evigt liv ....................................................................................................................................................... 16

Dden i islam .................................................................................................................................................. 18 Eskatologi ................................................................................................................................................... 18 Evig dd ...................................................................................................................................................... 20 Mellantillstndet ......................................................................................................................................... 20 Evigt liv ....................................................................................................................................................... 21

3.3 Dden i ickereligisa livsskdningar ......................................................................................................... 22 Dden i ateismen............................................................................................................................................. 22 Dden i humanismen...................................................................................................................................... 23 Dden i existentialismen ................................................................................................................................ 23

4. UNGDOMAR ........................................................................................................ 24

4.1 Ungdomar, identitet och livsfrgor.............................................................................................................. 24

4.2 Ungdomar och dden.................................................................................................................................... 28

5. METOD OCH GENOMFRANDE ....................................................................... 29

5.1 Tillvgagngsstt........................................................................................................................................... 30

5.2 Urval och avgrnsningar .............................................................................................................................. 30

5.3 Metodproblem ............................................................................................................................................... 30 Validitet och reliabilitet ................................................................................................................................. 31

5.4 Etiska vervganden..................................................................................................................................... 31

6. RESULTAT .......................................................................................................... 32

6.1 Kristna ........................................................................................................................................................... 33 Tillvaron efter dden ..................................................................................................................................... 33 Religionssocialisation ..................................................................................................................................... 36 Ungdomars samtal om dden ........................................................................................................................ 40 Rdsla fr dden............................................................................................................................................. 42 Ddens inverkan p livet ............................................................................................................................... 42

4

6.2 Muslimer........................................................................................................................................................ 44 Tillvaron efter dden ..................................................................................................................................... 44 Religionssocialisation ..................................................................................................................................... 48 Ungdomars samtal om dden ........................................................................................................................ 51 Rdsla fr dden............................................................................................................................................. 52 Ddens inverkan p livet ............................................................................................................................... 53

6.3 icke-troende ................................................................................................................................................... 55 Tillvaron efter dden ..................................................................................................................................... 55 Religionssocialisation ..................................................................................................................................... 57 Ungdomars samtal om dden ........................................................................................................................ 62 Rdsla fr dden............................................................................................................................................. 63 Livspverkan .................................................................................................................................................. 64

7. RESULTATDISKUSSION .................................................................................... 67

7.1 Kristna ........................................................................................................................................................... 67 Informanterna ................................................................................................................................................ 67 Tillvaron efter dden ..................................................................................................................................... 67 Religionssocialisation ..................................................................................................................................... 69 Samtal om dden ............................................................................................................................................ 69 Rdsla fr dden............................................................................................................................................. 69 Ddens inverkan p livet ............................................................................................................................... 69

7.2 Muslimer........................................................................................................................................................ 69 Informanterna ................................................................................................................................................ 69 Tillvaron efter dden ..................................................................................................................................... 70 Religionssocialisation ..................................................................................................................................... 70 Samtal om dden ............................................................................................................................................ 71 Ddens inverkan p livet ............................................................................................................................... 71 Rdsla fr dden............................................................................................................................................. 71

7.3 icke-troende ................................................................................................................................................... 71 Informanterna ................................................................................................................................................ 71 Tillvaron efter dden ..................................................................................................................................... 71 Religionssocialisation ..................................................................................................................................... 72 Samtal om dden ............................................................................................................................................ 72 Ddens inverkan p livet ............................................................................................................................... 72 Rdsla fr dden............................................................................................................................................. 73

7.4 Jmfrelse ...................................................................................................................................................... 73 Informanterna ................................................................................................................................................ 73 Tillvaron efter dden ..................................................................................................................................... 73 Religionssocialisation ..................................................................................................................................... 74 Samtal om dden ............................................................................................................................................ 75 Rdsla fr dden............................................................................................................................................. 76 Ddens inverkan p livet ............................................................................................................................... 77

KLL- OCH LITTERATURFRTECKNING ............................................................ 78

INTERVJUGUIDEN...................................................................................................80

5

1. INLEDNING Dden r en frga som stndigt berr sjlva livet. I vr vsterlndska kultur har dden p

mnga stt blivit en undangmd privatsak som vi ogrna belyser och pratar om. Likafullt r

dden ngot som r stndigt nrvarande och som vi alla berrs av. Men r dden lika fr alla?

Skiljer sig vr syn p dden t beroende p vad vi har fr trosuppfattning i livet och

vardagen?

Vi anser att synen p dden speglar vr syn p livet. Detta antagande utgr egentligen

bakgrunden till vr uppsats. Vi har velat underska hur unga kristna, muslimer och icke-

troende ser p dden. Vad beror eventuella likheter och skillnader p och vilka konsekvenser

fr dessa fr individen? Drfr r vrt syfte att underska synen p dden hos unga kristna,

muslimer och icke-troende. Vi presenterar en nrmare beskrivning av vrt syfte efter

dispositionspresentationen.

Det finns mycket skrivet om dden och hur mnniskan ser p dden, men ingenstans har vi

hittat en jmfrande studie som belyser skillnaderna i hur unga mnniskor med olika

trosuppfattning ser p dden. Drfr r vr avsikt att anta den utmaningen och att ocks g

steget lngre. Vi vill inte bara belysa de eventuella skillnader som kan finnas, utan vi vill

ocks finna orsakerna till dessa.

1.1. Disposition Vi har valt att presentera vrt arbete genom en s kallad liner disposition.1 Vi brjar med en

inledning, dr vi presenterar bakgrunden till vrt arbete. I kapitel tv finns vrt syfte och vra

frgestllningar. Kapitel tre och fyra utgr vr teoribakgrund. I kapitel tre avhandlar vi synen

p dden i olika religisa och ickereligisa livsskdningar, och i kapitel fyra presenterar vi

vad som formar ungdomars identitet och syn p livsfrgor samt deras frhllande till dden.

Vidare i kapitel fem redogr vi fr metod och genomfrande. Resultatet behandlas i kapitel

sex under respektive trosinriktning, kodat utifrn fem teman. Sedan avslutas vr uppsats med

en resultatdiskussion och till sist en kllfrteckning och bilagor.

1 Backman, Jarl, Rapporter och uppsatser, 2., uppdaterade [och utk.]. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2008, 67.

6

2. SYFTE OCH FRGESTLLNINGAR Vrt syfte r att underska synen p dden hos unga kristna, muslimer och icke-troende.

Vilka likheter och skillnader finns mellan dessa tre grupper, vad beror eventuella likheter och

skillnader p och vilka konsekvenser fr dessa fr alla underskta individer?

- Vad tror kristna, muslimska och icke-troende ungdomar hnder efter dden? Hur

stmmer deras bild med den traditionella synen inom respektive religion?

- Vad har format dessa ungdomars syn p dden?

- Nr och hur talar de om dden? r mnet intressant fr dem?

- r ungdomarna rdda fr dden?

- Hur pverkas deras liv av hur de ser p tillvaron efter dden?

3. DDEN

3.1 Dden i det svenska samhllet Vi lever i en frnderlig tid. Mnniskans tillvaro har visserligen alltid prglats av

frndringar, det r inget nytt, men den tid vi lever i idag r unik p mnga stt. Befolkningen

r strre n ngonsin, vetenskapen och tekniken r utvecklad och avancerad. Datorer och

Internet har p stt och vis upphvt svl tid som rum. Vr del av vrlden konsumerar som

aldrig frr, vilket tr p jordens resurser. Vi utstts fr mngder av uttrttande stimuli, som

mobiltelefoner, tv och datorer. I stllet fr att arbeta med kroppen arbetar allt fler med

hjrnan, vilket stller nya krav p mnniskan. Tillvaron frndras snabbt och detta

tillsammans med de stndiga stimuli vi utstts fr, gr det svrt fr oss att frutsga och

planera. Vi frlorar kontrollen och vr trygghet r hotad. Samtidigt hotas mnskligheten av

andra saker som verbefolkning, svlt, fattigdom, miljfrstring och krnvapenkrig. Vi kan

inte frlita oss p att vi kommer att anpassa oss genetiskt till vr nya vrld tillrckligt snabbt,

utan vi mste frndra vrt stt att leva. Allt detta har pverkat vr mnniskosyn och

vrldsbild, vilket i sin tur har gett en ny syn p exempelvis lidande och dd.2

Dden r ngot naturligt. Varje dag dr omkring 140 000 mnniskor i vrlden.3 Naturen

prglas av ett stndigt vxelspel mellan liv och dd, dden r ndvndig fr att nytt liv ska

2 Tegern, Gunilla, Beskow, Jan & Eriksson, Bengt-Erik, Ungdomars tal och tankar om sjlvmord,

Studentlitteratur, Lund, 2003, 21. 3 Wikander, Lars, Bryt ddstystnaden!, Gothia, Stockholm, 1996, 7.

7

skapas. Detsamma gller mnniskokroppen, dr celler stndigt dr och erstts av nya. Frr var

det naturligt fr mnniskan att djur, natur och mnniskor var en del av detta kretslopp,4 men

ven om dden var naturlig, har den nd alltid inneburit ett obehag.5 Mnskligheten har

alltid funderat ver vad som hnder nr vi dr och nrt frhoppningar om att det finns ett liv

efter detta.6 Redan i frhistorisk tid prglade dden mnniskans syn p den egna existensen.7

Enligt psykoanalysens fader Sigmund Freud r tron p ett liv efter detta mnsklighetens

ldsta, starkaste och mest angelgna nskan.8 Vrt undermedvetna kan dock aldrig frst att

vi sjlva kan d p naturligt vis, till exempel av lderdom. Om vi dr mste dden vara

orsakad av ett ondskefullt ingrepp utifrn. Dden blir i vrt undermedvetna drfr ngot

krmmande.9

r systematiserats i en

etenskap benmnd tanatologi, frn det grekiska ordet thanatos (dd).11

s

S lnge mnniskan sg sig som en del av en helhet, en klan, betraktades fdelse och dd som

processer som bevarade och frde klanen vidare. Nr den primitiva mnniskan s smningom

brjade frigra sig frn klanen och urskilja sig som egen individ, fick ocks fdelse och dd

en annan betydelse. En individs dd var inte lngre en process som skulle fra klanen vidare,

utan en angelgenhet fr den enskilde individen.10 Ddens plats i den enskildes liv, i familjen,

sjukvrden och samhllet har bidragit till att kunskaperna om dden ha

v

Det mnskliga livet har alltid innehllit ett visst mtt av lidande. Lnge betraktades inom

kristendomen livet som en jmmerdal, en frdstrcka innan det goda livet med Gud efter

dden. Dagens samhlle r prglat av kampen mot detta lidande.12 Den industriella

revolutionen kom att frndra det svenska samhllet p mnga stt. Jordbruken

omorganiserades och en urbanisering gde rum. Skolvsendet byggdes ut och folkhlsovrden

medfrde en radikalt frbttrad folkhlsa. Genom massvaccinationer hejdades stora epidemier

samtidigt som hygien- och sanitetsfrbttringar bidrog till en drastiskt minskad

barnaddlighet. Arbetsplatserna blev skrare och hlsoupplysning bidrog till att gra

4 Orlenius, Kennert, P ett dammkorn i universum: en lrobok om livet och dden, Cordia, Uppsala, 1990, 91. Kbler-Ross, Elisabeth, Samta

5 l infr dden: [om ngslan, fruktan och frtrstan], 2:a uppl., Bonnier Alba,

Stockholm, 1992[1987], 12. 6 Tamm, Maare, Barn och rdsla, Studentlitteratur, Lund, 2003, 138. 7 Qvarnstrm., Ulla, Vr dd, 1:a uppl., Liber utbildning/Almqvist & Wiksell, Stockholm, 1993, 6.

. , 8

8 Ibid., 23-24. 9 Kbler-Ross, 1210 Qvarnstrm11 Ibid., 23. 12 Tegern, 22.

8

svenskarna friskare.13 Den hjda levnadsstandarden, som fljde med den teknologiska

utvecklingen, gjorde att medellivslngden hjdes drastiskt i hela den industrialiserade

vrlden.14 Ju mer kontroll mnniskan fick ver naturen, desto mer tabu blev dock dden.15

Vetenskapliga framsteg tycks f oss att frukta och frneka dden allt mer.16 Det frndrade

samhllet medfrde med andra ord en ny roll fr dden i mnniskornas liv. Frndringar i

befolkningsstruktur, familjerelationer, offentliga institutioner och massmedial verklighet

gjorde s smningom dden osynlig i vrt samhlle.17 P stt och vis medfrde andra

vrldskrigets fasor ett uppvaknande och idag fyller problemen med verbefolkningen,

krnvapenhotet och miljfrstrelsen samma funktion. Dessa katastrofer skapar en nrmast

apokalyptisk knsla av undergng. Dden gr inte lngre att undvika, men det r nstan bara

enom massmedia vi kommer i kontakt med dden.18

ngagera sig i sorg- och ddsproblematiken p ett mnskligt och omsorgsmssigt

lan.19

g

Den dd som skildras i massmedia innebr ofta en frrad bild av dende och dd och kan

drmed verka distanserande. Den kande sekulariseringen har ocks bidragit till att

anonymisera dden i vrt samhlle, eftersom frsamlingslivet befrmjade sociala kontakter

och mnga genom detta kom i kontakt med dden. Idag har kyrkan i allt strre utstrckning

brjat e

p

Frr brukade mnniskor sndas hem fr att d, men den medicinska utvecklingen har gjort att

sjukhusen idag r den sjlvklara platsen fr livets slut. 80 % av alla skandinaviska ddsfall

sker p en institution, vilket gr att allt frre mnniskor upplever dd p nra hll. P 1970-

talet uppstod fr frsta gngen i Sverige en ddsfri generation och fr dagens unga svenskar

r upplevelser av frldrars eller syskons dd ovanliga.20 Dden har med andra ord bde

anonymiserats och institutionaliserats, vilket har bidragit till att totalt frndra mnniskans

hllning till dd och sorg.21 En konsekvens av industrialiseringen r att mnniskan lurats att

tro att den medicinska teknologin ska rdda henne frn att d. I vr tid har dock mnniskan

blivit varse att dden drabbar alla, teknologiska framsteg till trots. En konsekvens av denna

13 Qvarnstrm, 26 14 Qvarnstrm., 5. 15 Tegern, 23. 16 Kbler-Ross, 17. 17 Qvarnstrm, 26. 18 Tegern, 22-24. 19 Qvarnstrm, 28. 20 Ibid., 28-29. 21 Ibid., 30.

9

insikt r att mnniskor i den vsterlndska kulturen till varje pris frsker undvika kontakt

med dende och dd, frsker lta bli att tnka p den egna dden samt upplsa de traditioner

och ritualer som frknippas med sjukdom, dd, begravning och sorgetid.22 Det r

sjukvrdspersonal som tar hand om den dende och begravningsbyrn som tar hand om den

som dtt. Begravningar, som frr var en viktig angelgenhet fr mnga, sker nu allt oftare i

stillhet med bara de nrmst srjande.23 Vi talar om dda med hjlp av eufemismer, sminkar de

dda fr att de ska se ut som om de sover, skickar bort barnen och diskuterar om patienterna

ska f veta sanningen om sitt tillstnd. Dden har blivit ensam, mekanisk och

avhumaniserad.24 Det tomrum som drmed uppsttt frefaller inte ha fyllts ut med ngot

annat.25 Dden som mnskligt fenomen har frskjutits ur svl samhllsbilden som

nniskans eget medvetande.26 Fr ett par rtionden sedan trodde de flesta svenskar p ett liv

aker.27

ed en genomtnkt livsskdning dr

yggare n andra. Detta gller bde dem som tror p ett gott liv p andra sidan och dem som

ot liv alls efter dden.28

sedan Adam och Eva t av den frbjudna

ukten frn kunskapens trd r mnniskan dmd till hrt arbete, smrta och dd. Denna synd

Adams efterkommande, arvsynden.30

Kristendomen har en liner tidsuppfattning. Historien har en brjan och det kommer ett slut.

Lran om de yttersta tingen, vare sig det handlar om individen eller hela vrlden, kallas fr

m

efter dden. S r inte lngre fallet, av flera ors

3.2 Dden i religisa livsskdningar Det finns underskningar som visar att mnniskor m

tr

tror att det inte finns ng

Dden i kristendomen

Dden r central i kristendomen. Jesus dr och tar p sig mnniskornas synder. Sedan

besegrar han dden genom att teruppst.29 nda

fr

gr i arv till

Eskatologi

22 Ibid., 4. 23 Orlenius, Kennert, P ett dammkorn i universum: en lrobok om livet och dden, Cordia, Uppsala, 1990, 93. 24 Kbler-Ross, 17. 25 Qvarnstrm, 4. 26 Ibid., 31. 27 Beskow, Per, Trons vgar: om religion och livsfrgor, 10:e uppl., Proprius, Stockholm, 2003, 260 28 Wikander, 15. 29 Bowker, John, Meanings of death, Cambridge U.P., Cambridge, 1993. 29 McGrath, Alister E., Christian theology: an introduction, 3. ed., Blackwell, Oxford, 2001, 553-554. 30 Terhart, Franjo & Schulze, Janina, Vrldsreligioner: ursprung, historia, utvning, tro, vrldsbild, Replik,

Viken, 2007, 44.

10

eskatologi. Eskatologin r inriktad p frgor som rr de ddas uppstndelse, himlen och

helvetet.31

Nya Testamentets eskatologi r komplex, men hoppfull. Ngot stort fr mnskligheten har

hnt i och med Jesu liv, dd och uppstndelse. Det r frmst genom Jesus predikningar och

Paulus skrifter vi fr kunskap om vad som kommer att hnda. Jesus predikningar handlar

mycket om Guds kommande kungadme. Guds kungadme, eller Guds rike, r inte ett

geografiskt omrde, utan ett uttryck med stark eskatologisk innebrd. Vid sista mltiden

talade Jesus med lrjungarna om hur de i framtiden skulle dricka vin i Guds rike (Mark

14:25). Paulus ser fram emot att Jesus ska komma tillbaka och dma mnniskorna. De troende

ska f nytt liv och segra ver synd och dd. Knnetecknande fr Paulus eskatologi r ocks att

den helige ande ska komma och bekrfta den nya tiden som kommit med Kristus. Den troende

som har den helige anden inneboende kan vara sker p en slutlig frlsning i framtiden.32

Medeltidens syn p dden pverkades till stor del av Dante Alighieri (1265-1321). Genom

Dantes verk Den gudomliga komedin verk fr vi vrdefull kunskap om den medeltida

vrldsbilden, dr sjlen skulle genomg en reningsprocess innan den kunde f se Gud. Verket

bestr av tre delar: Helvetet, Skrselden och Paradiset. Dante gr i boken en guidad resa

genom helvetet, skrselden och slutligen himlen, dr han fr mta Gud. I helvetet finns det

nio kretsar och i var och en av dem finns det mnniskor som har begtt olika typer av

missgrningar. I limbo, helvetets frgrd, finns ickekristna.33 Limbo introducerades p 1200-

talet av Thomas av Aquino och frst 2007 tog Vatikanen avstnd frn tanken p att odpta

spdbarn hamnar i limbo.34 Dante har haft stor betydelse fr den medeltida synen p helvetet,

trots att det finns f bibliska belgg fr hans skildring.35

Upplysningen och tiden eftert frndrade synen p dden i grunden. Den kristna doktrinen

om de yttersta tingen brjade nu betraktas som vidskepelse. Tanken p helvetet var mest

kritiserad, inte minst som det i utilitarismens tidevarv var svrt att se ngot syfte med evig

bestraffning.36

31 McGrath, 553-554. 32 McGrath, 554-556. 33 Ibid., 558-559. 34 http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=133498 35 McGrath, 560. 36 Ibid., 561.

11

http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=133498

I brjan av 1900-talet fick eskatologin ett uppsving, av tv skl. Dels terupptcktes de

apokalyptiska dragen i Jesus predikningar och dels gjorde frsta vrldskriget att mnga

frlorade tron p mnniskans frmga att fullborda Guds rike. Frintelsen, utvecklingen av

krnvapen och dagens miljproblem r ytterligare faktorer som fr mnga att tvivla p

mnskligheten och trovrdigheten hos den liberala humanistiska kristendomen.37

Evig dd

Helvetet har under vissa perioder i historien spelat en ganska stor roll fr kristendomen. nd

r det s att tanken p helvetet som ett straff efter dden inte frekommer i Gamla testamentet

frrn p 200-talet f Kr. Helvetets ankomst beror antagligen mest p judarnas kontakter med

andra kulturer, dr helvetestanken redan fanns. I Gamla testamentet fr de onda sitt straff

direkt p jorden, till exempel genom ockupation av en frmmande makt, pest, landsfrvisning

eller hungersnd. Till en brjan sker bestraffningen mest kollektivt, men frn 700-talet f Kr

blir straffen mer individualiserade. Rttvisan skipas dock fortfarande p jorden och synder

som bestraffas r till exempel avgudadyrkan, orenhet eller brott mot den mosaiska lagen.

Frst Jesaja brjar anvnda sig av helvetesliknande frestllningar. Dagens bibelforskare ser

Jesajas tal om elden som bde konkret och som en symbol fr Guds vrede mot de otrogna.

Vid 271 tillfllen i bibeln nmns elden som ett renande redskap. Frst i Jobs bok (frn slutet

av 400-talet f Kr) kommer ett ifrgasttande av rttvisan. Den rttrdiga drabbas av olycka

medan det gr bra fr den onde. Efter dden gr bda samma de till mtes. Frsta tanken p

en domedag, dr goda skiljs frn onda, kommer p 300-talet f Kr hos profeten Joel. Det

kommer dock att drja en tid innan denna tanke vxer sig stark. I Daniels bok (160 f Kr)

presenteras fr frsta gngen en tydlig frestllning om helvetet. Mnga samtida ansg dock

fortfarande att straffen skulle utfrdas p jorden.38

Mnga av dem som sover i mullen skall vakna, ngra till

evigt liv, andra till skam och evig fasa. De som ntt insikt

skall lysa som det ljusa himlavalvet, de som frt mnga till

rttfrdighet skall strla som stjrnorna, alltid och evigt.

(Dan 12: 2-3)

I Nya testamentet r helvetestemat ganska ovanligt. Paulus anspelar ibland p den yttersta

domen, men han gr inte in p exakt vad som ska hnda med de onda. 37 McGrath, 563. 38 Minois, Georges, Helvetets historia, 1:a uppl., Alhambra, Furulund, 1997, 38-44.

12

Med ditt hrda och obotfrdiga hjrta hopar du vrede ver

dig, till vredens dag, d det blir uppenbart att Gud dmer

rttvist. Han skall lna var och en efter hans grningar:

evigt liv t dem som uthlligt gr det goda och sker

hrlighet, ra och ofrgnglighet, men vrede och straff

ver dem som i sjlvhvdelse vnder ryggen t sanningen

och fljer rtten. Nd och ngest ver varje mnniska som

gr det onda. (Rom12:5-9).

Evangelierna betecknar oftast helvetet som Gehenna. Gehenna var en frbannad plats, dr det

frr utfrdes brnnoffer till Baals ra. Sedan judarnas terkomst frn landsflykten har denna

plats anvnts fr att brnna lik och avfall.

Om ditt ga frleder dig, s riv ut det. Det r bttre fr dig

att g in i Guds rike engd n att ha bgge gonen i behll

och kastas i helvetet, dr maskarna inte dr och elden inte

slcks.(Mark 9:47-48)

Matteus upprepar uttryck som skra tnder, mrkret utanfr och den eviga elden, i sin

beskrivning av helvetet. Matteus pratar om helvetets portar och Gehennas flammor. Lukas i

sin tur berttar en liknelse om den rike mannen och Lasaros, dr den rike mannen hamnade I

ddsriket, dr han pinades (Luk16:23) och plgades i lgorna. I Bibelns sista bok,

Uppenbarelseboken (ca 95), finns ett rikt bildsprk som talar om den yttersta tiden. Temat

med eld och svavel r mycket tydligt.39

Den som tillber odjuret och dess bild och tar emot dess

mrke p sin panna eller sin hand, han skall f dricka

Guds vredes vin, som hllts upp oblandat i Guds vredes

bgare, och han skall pinas med eld och svavel infr de

heliga nglarna och infr Lammet. Och rken frn deras

pina stiger i evigheters evighet, och de fr ingen lttnad

vare sig dag eller natt (---). (Upp14: 9-11)

Det r i klostervrlden som stora delar av den traditionella kristna synen p helvetet har

kommit till. I klostren ansgs frlsning och plats i himlen vara frbehllet dygdens elit, medan

en stor del av den vriga befolkningen var frdmd. Munkarna saknade ofta hgre utbildning

39 Minois, 44-46.

13

och levde ganska isolerade i klostren. Den folktro som de hade med sig frn barnsben

blomstrade i klostren och blandades med det budskap som bibeln och kyrkofderna frde

fram. I klostren fanns rikliga berttelser om resor till helvetet och syner, vilka till viss del har

pverkat synen p helvetet bland kristna.40

Under 1100- och 1200-talen hade mnga av de teologer som studerade helvetet ocks juridisk

examen, vilket pverkade bilden av helvetet. Den yttersta domen i deras version antar

juridiska former, med vittnen, sakframstllan och dom. Gud r bde domare och mlsgande.

Vad som franleder en vistelse i helvetet har varierat genom historien. P 1200-talet brjade

man skilja mellan frltliga synder och ddssynder, vilket strkte kyrkans roll. Beknnelsen

och bikten ger kyrkan nycklarna till himmel och helvete. Teologerna spekulerade grna i de

plgor de frdmda skulle utsttas fr i helvetet. 1439 frklarar Florenskonciliet:

Den heliga romerska kyrkan tror fullt och fast, frklarar

och tillknnager att ingen utanfr den katolska kyrkan,

vare sig hedning, jude, otrogen eller ngon som str

utanfr den enda kyrkan, kan f del av det eviga livet, utan

i stllet kommer att falla i evig eld, tnd fr djvulen och

hans nglar, om han inte innan han dr har anslutit sig till

den.

Vi har hrmed en offentlig kristen helvetessyn, som snart kommer att ifrgasttas, kopieras

och nyanseras.41 Europernas upptckt av Nya vrlden innebar att antalet frdmda i helvetet

steg radikalt. Amerikas miljoner indianer och hundratals miljoner frfder knde inte till Jesus

och var drfr frdmda.42

Upplysningsfilosoferna fick genom helvetet en bra chans att frljliga religionen. Ocks

predikanterna brjade tvivla p om rdslan fr helvetet var effektiv.43 Kritiken mot helvetet

bestod huvudsakligen i tv saker. Dels menade mnga att helvetets existens stod i motsttning

till Guds seger ver ondskan. Dels ifrgasattes att helvetet var frenligt med tanken p en god

Gud.44 Allt frre trodde p helvetet och de kristna blev mer intresserade av Guds barmhrtiga

40 Minois., 56-60 41 Ibid., 62.-64 42 Ibid., 98. 43 Ibid., 108. 44 McGrath, 568-569.

14

egenskaper.45 Helvetet fick ett uppsving under folkvckelserna p 1800-talet. D skrmdes

mnga att bli kristna med hjlp av helvetet. Helvetet var ocks ett viktigt verktyg fr

missionrerna, som ansg sig rdda mnniskor undan helvetets eldar.46

Under 1800- och 1900-talen frndrades synen p helvetet ytterligare. Begreppet har

utvidgats och anvnds idag fr nstan allt som r besvrligt. Helvetet hade tidigare i kyrkans

historia anvnts fr att skrmma folk till den rtta vgen, vilket r mycket besvrande fr

dagens kyrka. Drfr anvnds ordet mycket sparsamt, om alls, i det kyrkliga sprkbruket idag.

Idn om ett helvete lever kvar, men det har tagit en andlig form.47 Frn 1970-talet rasade tron

p helvetet samman. Helvetet r idag den av alla traditionella religisa vertygelser som gtt

mest tillbaka i Europa.48 ven den katolska kyrkan har tystnat i retoriken kring helvetet.49

Den evangeliska kyrkan har nnu tydligare frlorat intresse fr helvetet. Dr ligger fokus p

den positiva bekrftelsen av Guds krlek i stllet fr det negativa avvisandet av denna krlek.

Inom den evangelikala kyrkan har det sedan 1980-talet pgtt en debatt om eskatologiska

frgor, dr tanken p en villkorlig oddlighet har utvecklats. Den som inte tar till sig

evangeliet blir heller inte oddlig. Tanken p en villkorlig oddlighet gr att det inte blir

ndvndigt med ngon uppdelning mellan goda och onda, troende och icke-troende efter

dden. Bara fr de troende finns ett liv efter dden.50 I Sverige spelar helvetet en

tillbakadragen roll. Pastorer och prster predikar sllan om helvetet, men mnga ser det som

att mnniskor gr frlorade om de inte tar emot Jesus.51 47 % av de svenskar som ser sig som

aktivt troende tror inte p ett helvete, enligt en underskning frn 2003.52 Det finns tre

alternativ till den traditionella helvetessynen i den svenska kristenheten. Mnga prster ser

Gud som en stor famn, som inte stller krav p mnniskor utan tar emot alla. ven de icke-

troende r Guds barn och helvetet existerar inte. Vissa kristna grupper menar att helvetet inte

innebr ett evigt straff, utan helvetet innebr att mnniskor som inte tror p Jesus Kristus

upphr att existera efter dden. Andra menar att det finns ett helvete, men detta r inte fr

45 Minois, 108-109 46 Arlebrand, Hkan & Wallin, Kerstin, Kristen tro idag: kristna rrelser och riktningar i dagens samhlle, 1:a

uppl., Gleerup, Malm, 2004, 116. 47 Minois, 108. 48 Ibid., 112. 49 Ibid., 112-113. 50 McGrath, 569. 51 Arlebrand, 116-117. 52 www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_100119.svd (2009-03-10)

15

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_100119.svd

evigt. Elden som beskrivs i helvetet symboliserar rening och efter helvetet r mnniskan utan

synd och kan komma till himlen. Denna tankegng liknar katolikernas tanke p skrselden.53

Mellantillstndet

Fr mnga blev tudelningen mellan himmel och helvete fr radikal. ven om merparten av de

troende inte betraktades som vrdiga himlen och lycksaligheten, frefll ett helvetesstraff lite

vl brutalt. Drfr ansgs en tid av rening frn de frltliga synderna som ett rimligt

alternativ. Bland de kristna var bilden av skrselden ganska varierande. Somliga sg

skrselden som ett helvete p en hgre niv, medan andra sg den som motsvarigheten till

Abrahams skte, en tid av vila och frvntan dr de rttfrdiga som levt fre Kristus befann

sig.54 Tillsammans med avlatshandeln bidrog idn om skrselden till att kyrkan fick en allt

starkare roll som mellanhand mellan Gud och mnniskan. Genom att rabbla bner och delta i

mssan var det nmligen mjligt att minska skrseldens plgor. Skrselden blev dessutom

freml fr handel och ett lukrativt extraknck fr prsterna.55

Skrselden saknas i de protestantiska kyrkorna och det r en av de strsta skillnaderna mellan

hur katoliker och protestanter ser p de yttersta tingen. Sklet till att reformatorerna avvisade

skrselden var dels att den saknar std i skriften och dels att den innebr en motsttning till

doktrinen om rttfrdiggrelse. Det enda bibliska std som kan finnas fr skrselden r Andra

Mackabeerboken 12: 39-45, som r apokryfisk och saknar auktoritet hos protestanterna.56

Evigt liv

Underskningar visar att bara 64 % av de praktiserande troende svenskarna tror p himlens

existens.57 Sjlva grunden i den kristna synen p himlen r Guds nrvaro och makt samt slutet

p synd. I Nya testamentet skildras himlen som en bankett, en brllopsfest eller en stad det

nya Jerusalem. Evigt liv handlar inte om individens mnskliga existens, utan om hela det

inlsta samhllets delaktighet i Guds krleksfulla gemenskap.58

Paulus skriver mycket om himlen. Han betraktar himlen som bde en framtida verklighet och

en samtida andlig sfr. Himlen r med andra ord bde de troendes framtida hem och den plats 53 Arlebrand, 116-17 54 Minois, 69-70 55 Ibid., 69-71. 56 McGrath, 570-571. 57 www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_100119.svd (2009-03-10) 58 McGrath, 571.

16

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_100119.svd

dr Jesus Kristus befinner sig nu och varifrn han kommer tillbaka till den yttersta domen.

Paulus kallar de troende fr himlens medborgare och p ett stt betraktar han dem som redan

levande i himlen. Det finns en tydlig spnning mellan nu och inte n.59

Fr de tidiga kristna var tanken p ett kommande tusenrsrike viktig. Tusenrsriket innebar att

ett jordiskt kungadme skulle terupprttas p jorden i tusen r, en mellanperiod mellan Kristi

terkomst och en helt ny kosmisk ordning. Denna tanke grundar sig p uppenbarelseboken:

Och han grep draken, ormen frn urtiden som r Djvulen

och Satan, och band honom fr tusen r och kastade

honom i avgrunden och lste och frseglade ingngen fr

att inte skulle frgra folken frrn de tusen ren hade

gtt. Sedan ska han slppas ls fr en kort tid. Och jag sg

troner, och de som satte sig p dem fick rtt att dma. Och

jag sg sjlarna av dem som halshuggits fr Jesu

vittnesbrd och Guds ord, dem som inte tillbett odjuret och

dess bild och inte tagit emot mrket p sin panna eller sin

hand. De fick liv igen och var kungar med Kristus i tusen

r. De andra dda fick inte liv frrn de tusen ren hade

gtt. Detta r den frsta uppstndelsen. (Upp20: 2-5)

Tanken p tusenrsriket var mycket tilltalande fr de frsta kristna. Den besvarade frgor,

som hur Kristus skulle kunna uppfylla sitt lfte om att dricka vin med lrjungarna igen. Detta

kunde inte vara mjligt om lrjungarna var sjlar utan kropp, drfr omhuldades tanken p ett

Gudsrike p jorden innan den slutliga domen. Dr skulle helgonen och de rttfrdiga f

belning fr sin tro och kompenseras fr sitt lidande innan de slutligen skulle verfras till

himlen. Mnga motsatte sig tanken p tusenrsriket och menade att det var frga om en

allegori.60 Tusenrsriket skulle fregs av en kamp mot Antikrist, en tyrann i frbund med

djvulen.61

En frga som har sysselsatt de kristna r vilken kropp de troende skulle ha nr de

teruppvcktes frn de dda. De tidiga kristnas tanke p tusenrsriket skt upp detta problem,

eftersom det var naturligt att i ett Gudsrike p jorden ha sin mnskliga kropp. Idag gnas

59 Ibid., 571. 60 McGrath, 571-572. 61 Arlebrand, 118-119

17

denna frga inte mycket uppmrksamhet. Inte heller r frgan om huruvida det finns olika

niver i himlen intressant fr dagens kristna, ven om tanken p status efter meriter var en

tvistefrga tidigare i kyrkans historia. Exakt hur himlen r beskaffad r svrt fr mnniskan att

veta, eftersom vrt sprk r otillrckligt fr att frmedla denna bild.62 Underskningar visar

att bara 64 % av de troende kristna svenskarna idag tror att det finns en himmel.63

Dden i islam

Eskatologi

Enligt islam kommer alla mnniskans grningar att stllas emot varandra p den yttersta

dagen. D ska Gud dma mnniskan efter hennes grningar och sin egen barmhrtighet. Men

syndaren kan visa nger och bli frlten. Mjligheten finns eftersom Gud r bde ndig och

barmhrtig.64 Muhammed kan dessutom lgga ett gott ord fr syndarna.65 Mnga muslimer

idag frestller sig att den som har velat tro, men inte kunnat, blir frlten av Gud. Gud

frdmer inte den som gjort sitt bsta.66 Dremot finns det tre synder som inte kan frltas.

Den frsta r shirk, det vill sga att jmfra Gud med ngot eller dyrka andra Gudar jmte

Gud. Den andra r att sprida falska profetior, att pst sig vara profet och snd av Gud. Den

tredje r att hvda att det r Muhammed som skrivit Koranen. Vger syndfulla grningar

tyngre n de goda hamnar mnniskan i helvetet, jahannam och blir det en vervikt av de goda

grningarna kommer mnniskan till himmelen, janna.67

Koranen anger ingen direkt tidpunkt fr den yttersta dagen.

DE FRGAR dig om den Yttersta stunden och nr den

skall komma. Sg: Min Herre ensam har kunskap om

detta. Han och ingen annan skall lyfta sljan, nr tiden r

inne. [Stundens] tyngd skall knnas i himlarna och p

jorden. Och den skall komma ver er utan frvarning. De

frgar dig, som om du efter ihrdigt skande hade ftt

kunskap om detta. Sg: Ingen har kunskap om denna

62 McGrath, 572-573. 63 www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_100119.svd (2009-03-10) 64 Khader, Naser, Familjeliv och levnadsmnster bland Mellansterns muslimer, Wahlstrm & Widstrand,

Stockholm, 1998, 153. 65 Terhart, Franjo & Schulze, Janina, Vrldsreligioner: ursprung, historia, utvning, tro, vrldsbild, Replik,

Viken, 2007, 105. 66 Samuelsson, Jan, Muslimers mte med svensk sjukvrd och skola, Studentlitteratur, Lund, 1999, 75. 67 Khader, 153.

18

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_100119.svd

[tidpunkt] utom Gud, men de flesta mnniskor vet inte

[varfr den hlls hemlig]. (Sura 7:187)

Det beskrivs i stllet mlande hur den yttersta dagen frebdas. Kaos ska rda i vrlden med

bara ngra f och frfljda rttrogna. Gud kommer att snda en messias som ska bostta sig i

Jerusalem och i ett rtionde hrska ver vrlden enligt Guds och Koranens freskrifter. En

gng dyker det upp en rival, en Al-Dajjal som tillter synd och utfr falska mirakel med hjlp

av djvulen. Han fr mnga anhngare och de rttrogna blir en liten frfljd minoritet. Gud

snder d Jesus fr att dda Al-Dajjal. Sedan blir Jesus upphmtad till himlen och ska

tervnda med Muhammed precis fre den yttersta dagen.68 Inom den folkliga fromheten

finns en frestllning om att Muhammed ska terfdas av en man innan den sista striden

mellan gott och ont. Denna tanke saknar dock std i Koranen och sunna, men teologerna r

verens om att en slutlig strid ska komma och att det goda ska segra ver det onda. Alla

frorttade och frtryckta ska f upprttelse och ven djur som lidit ortt ska f en ny, lycklig

tillvaro.69 Vidare beskrivs det att p den yttersta dagens morgon kommer solen att g upp i

ster som en frvarning om vad som frebdas.70 Haven hjer sig, stjrnorna faller ned, solen

frmrkas och himlen frsvinner. Den yttersta dagen blir inledningen till universums slut. Allt

som Gud skapat har bde en brjan och ett slut.71 Domedagen har en central roll i

Muhammeds tidiga uppenbarelser, men minskar i betydelse allt eftersom. Frsvinner gr den

dock inte.72

Det finns vissa skillnader inom shiitisk och sunnitisk eskatologi. Vissa inriktningar inom

shiaislam, Tolvsekten och Sjusekten, menar att den tolfte respektive sjunde imamen frsvann

och lever i det frdolda. Denne imam r en frlsargestalt, al-Mahdi, som ska terkomma till

jorden och terupprtta det goda. Skillnaderna mellan shia och sunni i detta avseende har

frmst haft politisk betydelse, eftersom det ibland kommit shiitiska ledare som betraktats som

al-Mahdi, som kommit fr att besegra en politisk fiende.73

Religionsvetare har sedan lnge ppekat att Koranens frestllningar om de yttersta tingen

frmodligen har pverkats av den samtida frestllande konsten. De bilder av nglar i Edens 68 Khader., 154. 69 Hedin, Christer, Abrahams barn: vad skiljer och frenar judendom, kristendom och islam?, Arena, Stockholm,

1999, 267. 70 Khader, 154. 71 Terhart, 104-105. 72 Samuelsson, 75. 73 Hedin, 269.

19

lustgrd som fanns p kristna miniatyrer och mosaiker kan exempelvis ha bidragit till

frestllningen om paradiset som en plats med vackra jungfrur.74 Det r ocks tydligt att

knens oaser har pverkat bilden av detta paradis.75

Evig dd

Den eviga dden utgrs av helvetet och anses medfra en evig tortyr. Syndarna kommer att

vgas upp p en jttelik vg, dr deras synder kan faststllas exakt. I den ena vgsklen finns

alla mnniskans synder, medan det i den andra ligger en liten papperslapp med den islamiska

trosbeknnelsen inprglad. Den svraste prvningen r vandringen ver en bro, al-Siratbron,

som r smalare n ett hrstr och vassare n ett svrd. Den som inte klarar av att g ver hela

bron faller ner i helveteselden. Vid nedkomsten stoppar helvetesandarna in en gldande kedja

i syndarens mun och drar sedan ut den ur dennes bakdel.76 Frn avgrundselden vxer ett trd

med frukt som liknar Satans huvud. Denna frukt tvingas syndarna ta.77 Enligt Koranen

kommer de otacksamma, de otrogna som inte ltit sig ledas av Gud till helvetet och fr dricka

kokande vatten och yla som hundar. Eviga flammor frtr deras kroppar. S fort kropparna

smlter fr de nya i ondlighet.78

Men de som verskred alla grnser i sin orttfrdighet

skall f en dyster terkomst; de skall bli lgornas rov i

helvetet - detta det vedervrdigaste av vilorum! ] Detta

[mste de utst] och de skall f brnnhett vatten [att

dricka] och omges av isande mrker och annat [lidande]

av motsvarande slag. (sura 38: 55-58)

Mellantillstndet

Mellantillstndet, tiden mellan den enskildes dd och den yttersta dagen utgr en mindre

viktig del inom islam. Koranen beskriver den hr perioden mycket sparsamt och traditionen

lgger ingen stor vikt vid den.79 Det man kan konstatera r att mnniskans kropp r separerad

74 Terhart, 107. 75 Hedin, 266. 76 Terhart, 106-107. 77 Samuelsson, 75. 78 Khader, 153-154. 79 Hjrpe, Jan, Islam: lra och livsmnster, [Ny utg.], ePan, Stockholm, 2003.

20

frn sjlen och nglar vakar ver sjlen.80 Dremot finns det angivet att martyrens sjl lever i

ett tillstnd av salighet under mellantiden.81

Evigt liv

Det eviga livet beskrivs inom islam p tv stt, paradiset eller himlen. Denna plats beskrivs i

Koranen som en plats eller ett tillstnd av lycksalighet, frid och ro.82

Paradiset som lovats dem som fruktar Gud kan liknas vid

[en lustgrd] dr bckar flyter med vatten som alltid

frblir friskt, och floder av mjlk med ofrdrvad smak,

och floder av det ljuvligaste vin, och floder av renaste

honung, och dr de skall njuta frukter av alla slag och

[dessutom f] sin Herres frltelse. [Kan den som stiger in

i detta paradis jmfras] med den som mste frbli i Elden

och [dr] dricka skllhett vatten, som brnner snder hans

inlvor. (sura 47:15)

I paradiset finns mjlk och honung, vin och vila, vackra trdgrdar, trd som sknker skugga

och jungfrur, ett evigt liv utan bekymmer, brdor och ansvar. Hr upphvs alla begrnsningar

och freskrifter. I himlen r det till exempel tilltet att dricka vin.83

Edens lustgrdar, vars portar str ppna p vid gavel fr

dem, och dr skall de vila, lutade [mot mjuka kuddar], och

allt de kan nska av olika slags frukter och drycker skall

bras fram; och hos dem skall vara oskuldsfulla kvinnor,

med blygt snkta blickar, evigt unga som de sjlva. Detta

r vad som lovas er till Rkenskapens dag [och frrden]

ur vilka Vi skall frsrja er med allt detta r outtmliga.

(Sura 38:50-54)

Frutom evig ungdom utlovas ocks materiella tillgngar och vila.

Edens lustgrdar vntar dem med porlande bckar, dr de

skall vila, behagligt stdda p kuddar, och frses med

80 Hjrpe, Hjrpe, Jan (red.), 99 frgor om islam: och ngot frre svar, Leopard, Stockholm, 2004 81 Khader, 154. 82 Khader., 153. 83 Ibid., 153.

21

armringar av guld och f kl sig i drkter av grnt silke

och den rikaste brokad. Vilken makals belning! Vilken

ljuvlig viloplats! (Sura 18:31)

Hur fantastiskt det r i paradiset r ett vanligt motiv hos islamiska skalder och mystiker.

Poeten Muhammed Iqbal (1887-1938) skriver:

Evigt liv r ett verkligt liv, det innebr en stndigt ny och

mer intrngande sjlslig erfarenhet i det gudomligas

omtbara djup.84

Det finns en kategori mnniskor som har frtur till paradiset, det r martyrerna. I Koranen

(Sura 2:2) sgs det att martyren inte dr. P den yttersta dagen kommer han utan problem in i

himlen.85

Mn och kvinnor gr in i paradiset tillsammans. Viktigt att notera r att den hgsta lyckan fr

mnniskan bestr av Guds vlbehag och paradisbeskrivningarna kan ses som symboler fr hur

fantastiskt detta r. nd har tskilliga muslimer, precis som kristna, uppfattat

paradisbeskrivningarna som bokstavliga.86

3.3 Dden i ickereligisa livsskdningar Epikuros sa: Dr dden r, dr r inte jag: dr jag r, r inte dden. Bland dem som

betraktar sig som icke-troende r det kanske vanligaste att uppfatta dden som ett

utslocknande eller som en evig smn. Avsaknaden av tro p ett liv efter detta kan pverka

individen att gra det bsta av det liv han eller hon har. Vissa ser det som att de lever vidare

genom barn och barnbarn.87

Dden i ateismen

Ateism innebr en stndpunkt att Gud inte existerar. Det r det huvudsakliga som frenar

ateistens vrldssyn. En naturlig fljd av detta r att de flesta ateister menar att mnniskans dd

84 Terhart, 107. 85 Khader, 153. 86 Hedin, 266. 87 Beskow, Per, Trons vgar: om religion och livsfrgor, 10:e uppl., Proprius, Stockholm, 2003, 260-61.

22

innebr ett definitivt slut. Kroppen, eller askan av denna frmultnar och blir till jord och ingen

del eller s kallad sjl fortstter att existera efter mnniskans dd.88

Dden i humanismen

Humanismen kan inte ses som en enhetlig vrdeuppfattning. Det gemensamma kan ses vara

att tonvikt lggs p mnniskan och det mnskliga vrdet. Det finns bde religis och profan

humanism. Det gemensamma r att det mnskliga vrdet betonas. Skillnaden r att den

religisa humanismen motiverar detta vrde med att mnniskan r skapad till Guds avbild och

att hon har en oddlig sjl.89 Slutsatsen som kan dras r att humanismen inte har en enhetlig

syn p livet efter dden, utan den varierar efter vilka tolkningar som grs utifrn de

grundlggande tankarna om det mnskliga vrdet.

Dden i existentialismen

Existentialismen fokuserar p individen och dennes frmlingskap infr tillvaron. Identitet,

individens ansvar och frihet samt mnniskans utsatta position i en absurd tillvaro fylld av

ngest, vld och dd r mnen som r viktiga fr existentialismen. Det finns bde en religis

existentialism, med fretrdare som Martin Buber (1878-1965) och en ickereligis

existentialism med Jean-Paul Sartre (1913-1960) i frgrunden. Skillnaden mellan dessa bda

r att den ateistiska inriktningen menar att mnniskan r helt ensam i tillvaron, det finns ingen

Gud eller andra auktoriteter som kan hjlpa henne att navigera i det tomma, kalla och tysta

universum. Det finns inget liv efter dden, utan existensen p jorden r mnniskans enda. Den

religisa existentialismen menar i stllet att mnniskan inte r ensam och vergiven. Hon str

i relation till bde ting, andra mnniskor och till Gud. Genom bn och meditation r det

mjligt att komma i kontakt med Gud.90

88 Kallenberg, Kjell, Brkenhielm, Carl-Reinhold & Larsson, Gerry, Tro och vrderingar i 90-talets Sverige: om

samspelet livsskdning, moral och hlsa, Libris, rebro, 1996, 163. 89 Johannesson, Rudolf & Gidlund, Martin, Vgar och livsml: religionskunskap fr gymnasiet, 4., omarb. uppl.,

Gleerup, Malm, 1992[1987], 263-264. 90 Olivestam, Carl Eber, Westermark, Ann & Thorsn, Hkan, Hela livet: religion, etik, livsfrgor, 1:a uppl.,

Almqvist & Wiksell, Stockholm, 1994, 230-231.

23

4. UNGDOMAR

4.1 Ungdomar, identitet och livsfrgor Ungdomen r en tid som prglas av drmmar, frhoppningar, visioner och planer, men ocks

av vardag, skola, rutiner och desillusionering. Identiteten skapas ngonstans mellan

drmmarna och den sociala realiteten.91 I det frindustriella och traditionella jordbruks-

samhllet var konfirmationen en tydlig grns mellan barn och vuxen. I dagens postmoderna

samhlle finns inte denna tydliga grns, utan grnsen mellan ungdom och vuxentid r

flytande. Den biologiska ungdomstiden utgrs av puberteten. Samhllet ser ungdomar som

vuxna nr de fyller 18 r. Det finns ocks en kulturellt accepterad norm inom populrkulturen,

som gr det mjligt att fortstta leva som ungdom lngt upp i ldrarna. Den frlngda

ungdomstiden beror ocks p ekonomiska processer i samhllet, som svrighet att f fast

anstllning och eget boende.92 Ungdomsperioden idag r med andra ord bde lng och

utdragen, vilket mjliggr ett rollexperiment dr det r mjligt att testa olika identiteter och

sociala positioner inte fr att uppn en fast position, utan fr att utveckla ett flexibelt stt att

frhlla sig till arbete, familj, frhllanden och livsstil. Ungdomar idag uppfostras till att

reflektera ver sig sjlva, sina val och mjligheter.93 Konsekvenserna blir en nstan grnsls

expansion av kognition och knslor, en mjlighet att ngra val och beslut och ett ersttande av

materiellt innehll i upplevelser med symboliska konstruktioner. Under tonrstiden brjar

mnga ocks uppmrksamma ldrandet och dess knslomssiga kopplingar.94

De flesta mnniskor brjar i tonren utveckla en sjlvstndig syn p filosofiska, religisa och

politiska frgor. Frst under sena tonren eller de s kallade tidiga vuxenren (18-25) str

dessa frgor i fokus och individen utformar en sorts egen ideologi. Individen frsker

utveckla en vrdemssig sjlvstndighet i frhllande till andra vuxna och framfrallt sina

frldrar fr att utveckla en egen livsskdning. De vrderingar individen ftt under

uppvxten mste omprvas, vilket underlttas av att ungdomars frmga att tnka abstrakt blir

allt bttre. Det blir lttare att gra etiska vervganden och mnga sker andra frebilder n

91 Frisn, Ann & Hwang, Philip (red.), Ungdomar och identitet, 1:a utg., Natur och kultur, Stockholm, 2006,

216. 92 Larsson, Gran (red.), Talande tro: ungdomar, religion och identitet, Studentlitteratur, Lund, 2003, 14. 93 Frisn, 216. 94 Norell, Margareta & Lfgren, Anders (red.), Att frst ungdom: identitet och mening i en frnderlig vrld, B.

stlings bokfrl. Symposion, Stockholm, 1991, 218-220.

24

frldrarna, till exempel lrare, idrottsledare, politiska eller religisa ledare.95 Sedan andra

vrldskriget har all ungdomskultur inneburit revolt och protest mot rdande konventioner.96

Ett stt att nrma sig livsskdningsfrgorna r estetiska intressen, till exempel musik.

Religisa konservativa rrelser kan fr somliga vara ett alternativ, eftersom de erbjuder

tydliga tolkningar av existentiella frgor. Svl ungdomar som vuxna sker ett meningsfullt

stt att leva och drfr r just livsfrgorna s viktiga nr vuxenlivet nrmar sig. I tonren

brjar frgor om rtt och fel att bli viktiga fr personens identitet.97 Tron ndrar karaktr

under tonren. Vissa forskare, till exempel Steinberg (2002), menar att tron blir mer abstrakt

och inriktad p andlighet och ideologi och mindre inriktad p ritualer och beteende. Andra, till

exempel Gran Bergstrand (1988), ser att ungdomars religiositet prglas av dogmatism,

moralism och ritualism och att sttet att anvnda tron p blir viktigare n innehllet.98 Att

tillbe Gud p rtt stt blir ett frsk att tvinga Gud att uppfylla de egna nskemlen. Det

handlar om en sorts misstro, ett stt att kontrollera Gud och gra sig sjlv sker infr Gud,

som utvecklas hos vissa unga.99

James Marcia (1993) har forskat kring identitetsutveckling. Med utgngspunkt i hans

forskning kan olika identitetstyper identifieras: fullbordad identitet, fr tidig identitet och

identitetsfrvirring. Ungdomar med fullbordad identitet r eftertnksamma och introspektiva

och nr det gller religisa funderingar sker dessa rd frn svl personer med likartad som

annan trosuppfattning. Ungdomar med fr tidig identitet har bestmda vertygelser och

mindre tvivel n andra och de vill inte ha rd frn personer som inte delar deras

trosvertygelse. Ungdomar med identitetsfrvirring har mycket religisa grubblerier och

tvivel, r sllan med i religisa samfund och undviker att ska rd frn andra.100

I slutet av 1960-talet brjade forskare oroa sig ver hur de materiella krafterna skulle pverka

ungdomen. Thomas Ziehe (1989) menar att ungdomar idag fristlls frn de traditioner som

prglat tillvaron fr tidigare generationer av unga och i stllet prglas ungdomarnas vrld av

marknaden.101 I jordbrukssamhllet var livet fr ungdomarna tydligt utstakat. Mjligheterna

att sjlv pverka sin livsbana var begrnsade. I dagens samhlle r detta frndrat och

95 Frisn, 62-63. 96 Larsson, 74. 97 Frisn, 62-63. 98 Frisn., 75. 99 Larsson, 49. 100 Frisn, 67. 101 Ibid. 69-70.

25

valmjligheterna har kat radikalt, vilket skapar nya problem som kad oskerhet och

existentiell ngest. Ziehe menar att senmoderniteten urholkar de traditionella livsvrldarna

och skapar en kulturell fristllning. Detta skapar kad reflexivitet, det vill sga bttre

mjlighet att analysera samhllet ur ett teoretiskt perspektiv och jmfra vra livsval med

andra mnniskors val.102 Anthony Giddens (1991) har ocks noterat att de modeller fr att

frst sig sjlv i frhllande till omvrlden som tidigare var sjlvklara, idag har frlorat mark.

Detta gr att identiteten blir mer individuell och personen fr strre ansvar fr den egna

identitetens hllbarhet, legitimitet och betydelse, vilket kan skapa en strre oskerhet. Dagens

ungdomar kan med andra ord inte som frr relatera till frldrarnas stt att hantera religisa

och existentiella frgor. De r fristllda frn traditionen och upplever en sorts existentiell

hemlshet. Samtidigt dom de traditionella tolkningarna frlorar mark, verskljs mnniskor

idag av alternativa tolkningar av livsfrgorna. Dagens kade resande, inte minst bland unga,

erbjuder mten med alternativa livstolkningar.103 Sverige har frndrats frn att ha varit ett

etniskt, sprkligt, kulturellt och religist homogent land till ett heterogent och mngkulturellt

samhlle. kad invandring och informations- och kommunikationsteknologins utveckling har

frstrkt dessa tendenser. Unga mnniskor kommer via Internet i kontakt med mnniskor,

kulturer och religioner frn alla delar av vrlden.104 Allteftersom ny information och

erfarenheter tillkommer, sker en sorts omkonstruktion av identiteten.105

Sverige r ett sekulariserat land, dr den institutionaliserade formen av religion fr allt mindre

betydelse. Trots detta har mnga svenska ungdomar ett intresse fr religions- och

livsskdningsfrgor och Magnus Hagevi (2002) ser tecken p att sekulariseringsprocess som

pgtt under mer n hundra r hller p att brytas. Att inte lika mnga konfirmerar sig idag

som tidigare och att f ungdomar deltar i gudstjnster betyder inte att ungdomars liv inte

innehller andlighet, religion och riter. I stllet har engagemanget i traditionella

trosinriktningar ersatts av andra riter som skapar gemenskap, mening och sammanhang.106

Det finns olika frklaringar till barns och ungas kade intresse fr religionsfrgor. Thomas

Luckmann menar att mnniskor har ett grundlggande behov av transcendens, men att

intresset fr de gamla religisa institutionerna har minskat. I stllet har intresset fr religions-

och livsskdningsfrgor kanaliserats frn det offentliga till det privata, privatreligiositet.

102 Larsson, 15. 103 Frisn, 69-70. 104 Larsson, 16. 105 Frisn, 69. 106 Ibid., 72.

26

Denna form av religiositet tycks passa mnniskor idag, inte minst ungdomar, som ofta r

ppna fr alternativa och nya frklaringar. Det r dock inte alla som tilltalas av den kade

valfriheten som finns idag. Somliga ser modernitetens relativisering av auktoritet och tradition

som ett problem och lockas drfr till religisa trossystem med tydliga normer och

vrderingar. Ytterligare en frklaring till det kade intresset fr religion bland unga kan vara

populrkulturen. Film, teater, bcker, serietidningar och musik har alltid prglats av ett

intresse fr religion och livsskdningsfrgor. Idag r populrkulturens inflytande mycket

stort och verk som Sagan om ringen, Star Wars och Harry Potter har frenat ungdomskultur

och religion. Populrkulturen har bidragit till att det blivit accepterat och trendigt att tala om

religion.107 Sekulariseringen har gjort att de religisa institutionerna har tappat kontrollen

ver hur deras traditioner och symboler anvnds. Medierna, populrkulturen och

konsumtionsvarorna har blivit nya miljer dr individen mter religisa riter, symboler och

myter.108

Fr unga invandrare r situationen komplex. Fr dem finns flera mjliga identiteter att

frhlla sig till: den religisa, den etniska, nationella och den omgivande (svenska). Olika

generationer i samma familj kan vrdera dessa identiteter olika, vilket kan skapa spnningar

mellan generationer. Oavsett etnicitet och religion finns hos alla ungdomar ett behov av att

ifrgastta sina frldrars tolkningar och normer. Unga muslimer upplever ofta slitningar

mellan majoritetssamhllets och frldrarnas frvntningar och krav, vilket gr att de mste

hitta ett eget stt att hantera situationen. Ett stt kan vara att bli sekulariserad, medan andra

vljer en tolkning av islam som de upplever som genuin, men som ofta har en ganska

konservativ karaktr.109 Detta innebr ett fjrmande frn kulturellt och geografiskt frgade

islamtolkningar och innebr ofta att barn kritiserar och ifrgastter frldrarnas tolkningar av

islam. Vissa sker sig till mer radikala grupper, vilket ocks kan ses som en protest mot svl

majoritetssamhllet som frldragenerationen.110 Andra unga muslimer skapar blandade

identiteter och anvnder olika i olika situationer, till exempel. i skolan eller moskn.111 Det

finns mellan 7 och 9 miljoner muslimer i Vsteuropa. En stor andel av dessa r barn och

ungdomar.112

107 Larsson, 18-20. 108 Larsson., 122. 109 Frisn, 73. 110 Larsson, 73-75. 111 Frisn, 73. 112 Larsson, 68.

27

4.2 Ungdomar och dden I brjan av 1900-talet var dden en del av vardagen. Mnniskor vrdades och dog hemma, de

srjdes hemma och begravningen genomfrdes av de nrmaste. I alla dessa led deltog barnen

och dden betraktades som ngot naturligt. Barnaddligheten var stor och mnga barn och

unga hade erfarenhet av att frlora ett syskon. Idag dr de flesta p sjukhuset, dr ocks de

flesta vistas nr de r svrt sjuka. De som dr r i regel gamla, bara 4 % av dem som dr r

under 15 r. Begravningen betraktas i regel som en angelgenhet fr vuxna och det talas om

dden i mycket omskrivande ordalag, som gr det svrt fr barn att ta till sig vad som hnt.

Dden saknas i vardagen fr barn och unga i Sverige. Den r desto mer nrvarande i

massmedia, men d betydligt mer brutal och skrmmande. Mediernas skildring av dden r

tydlig i barns lek och hos ungdomar erstts lekdden av dataspel, dr ddandet r ltt och sker

utan varken plga eller konsekvenser. Frn ca 12 r och uppt blir ddsbegreppet mer

differentierat och relateras till de filosofiska tankesystem om livet, dden och livet efter dden

som finns i det samhlle individen lever i. Livet efter dden kan betraktas som himmel och

helvete eller som vergngen till en annan dimension. Ofta finns en intensiv rdsla fr dden

och livet frefaller srbart.113 Svenska underskningar som gjorts visar att barns rdsla fr

den kroppsliga dden r tydligast i ldern nio till tolv r, medan tonrstidens ddstankar

domineras av den metafysiska ddsuppfattningen, religisa, filosofiska och kulturella

symboler. Ungdomarna mellan 12 och 18 r tnkte p anhrigas dd som sorg och saknad och

den egna upplevelsen av att vara dd beskrevs som tomhet och mrker. Den beskrivning av

livet efter detta som ungdomarna i studien gjorde baserades inte mycket p den kristna

religionens frestllningar om livet efter dden, utan snarare som en tillvaro som var befriad

frn de problem och svrigheter som fanns i jordelivet.114

Ungdomen r en tid att ska sin egen identitet och frigra sig frn frldrarna. Det r ocks en

tid d medvetenheten om den egna kroppen vxer fram. Allt eftersom tnkandet utvecklas och

nya knslor utvecklas blir det mjligt att frst vad ett ddsfall egentligen innebr p lng

sikt. Existentiella frgor fr allt strre betydelse.115

113 Tamm, Maare, Barn och rdsla, Studentlitteratur, Lund, 2003, 127-130. 114 Ibid., 136-138 115 Dyregrov, Atle, Sorg hos barn: en handledning fr vuxna, 2., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2007, 54.

28

5. METOD OCH GENOMFRANDE Metoden vi anvnt oss av fr att insamla data r en kvalitativ studie. Vi utfrde femton

strukturerade djupintervjuer med krnfrgor av ppen karaktr, vilket innebr att det har givits

en rad olika svarsmjligheter p intervjuernas vsentliga frgor.116 Utifrn detta har vi jobbat

med en stomme av frgor med fem olika teman, och sedan har vi varit fria att stlla

fljdfrgor utifrn de svar vra informanter gett. Vi har valt en kvalitativ studie med intervjuer

som metod, d vi anser att det passar vrt syfte bst. Vrt mne kan inte reduceras till ngon

som helst likformighet, och vi anser att ett mnskligt samtal r ndvndigt fr att vi ska f en

djupare insikt i vra informanters uppfattningar. Den kvalitativa metoden ger mjlighet att ta

reda p hur individer verkligen upplever ett fenomen och det finns ocks mjlighet att

reflektera och bygga vidare p de svar som ges. Underskningen riskerar inte att bli statisk,

utan mjligheten att uppn en dynamisk frstelse kar.117

Som metod fr att tolka vra data har vi anvnt oss av hermeneutisk tolkningsmodell. Med

hermeneutik menas att ska efter hur vrlden tolkas eller uppfattas, inte att ska en absolut

sanning om hur vrlden r.118 Den hermeneutiska tolkningsmodellen syftar till att beskriva

mnniskors livsvrld, genom att beskriva den mening de knyter till olika freteelser. Det r

innehllet i dessa frestllningar som r av intresse, hur mnniskor frestller sig olika

freteelser i vrlden, det vill sga inte hur vrlden r utan hur mnniskor frestller sig

vrlden.119 En hermeneutisk teori skall uttrycka en individs eller en grupp individers livsvrld.

Detta gr den genom att innehlla termer som beskriver hur individen eller individerna i

gruppen uppfattar sin situation. Dessa termer str i relation till varandra, fr att p s stt

uttrycka p vilket stt de olika uppfattningarna r relaterade till varandra.120 Vi har anvnt oss

av denna modell eftersom vi anser att det inte finns ngon objektiv sanning som besvarar vr

frgestllning. Vi vill uppn en kad frstelse fr hur vra informanter uppfattar och

upplever den verklighetsbild, som frgar deras syn p dden. Fr att f en struktur p vrt

arbete har vi kodat materialet utifrn ett antal rubriker eller huvudteman. Rubrikerna har vi

byggt p de frgor vi stllt och de svar vi ftt. Utifrn detta skte vi sedan likheter och

skillnader och med denna utgngspunkt har vi formulerat vr diskussion.

116 Krag Jacobsen, Jan, Intervju: konsten att lyssna och frga, Studentlitteratur, Lund, 1993, 99. 117 Hartman 118 Ibid., 106. 119 Ibid., 187. 120 Ibid.,188.

29

5.1 Tillvgagngsstt Vi valde att gra fem intervjuer med varje urvalsgrupp (kristna, muslimers och icke-troende),

sammanlagt femton intervjuer. Detta fr att f ett s representativt material som mjligt, men

samtidigt f det hanterbart under den tidsram som vrt arbete omfattar. Nr vi skte

informanter fick de sjlva definiera sin grupptillhrighet. Den som upplevde sig som muslim

kvalade in i den gruppen och s vidare. Vra informanter har sjlva valt att delta i vrt arbete,

och till att brja med gick vi ut med en allmn frfrgan att delta. Det visade sig dock under

arbetets gng att vi var tvungna att ge direkt frfrgan till ett litet antal av informanterna,

eftersom vi annars inte hade ftt fullt antal i vardera gruppen.

5.2 Urval och avgrnsningar Vi har valt att underska muslimers, kristnas och icke-troendes syn p dden. Orsaken till

valet av dessa grupper r att vi anser att de representerar tre huvudinriktningar i dagens

svenska samhlle. Kristendomen r vr kulturs huvudreligion, islam har vuxit sig stark tack

vare de senaste decenniernas invandring och i och med att vrt samhlle r s pass

sekulariserat anser vi att den icke-religisa gruppen r viktig.

Vi har ocks valt att inrikta underskningen mot unga vuxna, dels med tanke p vrt yrkesval

(gymnasielrare), men framfr allt p grund av ett genuint intresse av att ta reda p hur de

unga ser p dden.

Vi har valt att inte lgga ngot genusperspektiv i vr underskning. Vrt syfte r inte att

underska respektive kns syn p dden, utan vi vill bortse frn den aspekten och titta p

frgestllningen utifrn ett mer vergripande perspektiv.

5.3 Metodproblem Ett problem med vr underskning r att den riskerar att bli situationsspecifik, vilket innebr

att det kan vara svrt att uppn generaliserbar kunskap. Vi tycker nd att det r mjligt att

utifrn vra intervjuer se vissa mnster och dra slutsatser utifrn dessa. Ett annat problem r

mnets karaktr. En konsekvens av att dden inte r s synlig i dagens svenska samhlle, r

att vra informanter inte funderat ver vra frgor s mycket tidigare. Deras sikter vxte till

viss del fram under sjlva intervjun och ibland var de svar vi fick motsgelsefulla. Drfr var

det av srskilt stor vikt att vi inte styrde dem. Genom att vra frgor var ppna till karaktren

30

och vi stllde fljdfrgor, tycker vi dock att detta problem inte pverkade vr studie negativt.

Dremot var det en frdel att vara tv personer som intervjuade, eftersom vi drigenom i

mjligaste mn kunde undvika feltolkningar. Vi spelade ocks in intervjuerna, fr att kunna

lyssna p dem flera gnger och f en helhetsbild av vad informanterna verkligen tyckte. Detta

var en frdel, eftersom samtalen ofta hoppade mellan olika frgor. Alla frgor vi stllde r i

ngon mn beslktade och det r svrt att hlla isr dem.

Validitet och reliabilitet

Med validitet menas att en underskning mter det som den avser att mta. Reliabilitet

innebr att mtningen sker p ett tillfrlitligt stt. Liksom Trost121 anser vi att validitet och

reliabilitet r svra att faststlla i en kvalitativ studie. Men eftersom vi har haft likartade

frgor, som varit lnkade till vrt syfte, anser vi att reliabiliteten i underskningen r god

under de frutsttningar som finns i en kvalitativ studie. Vi anser att trovrdigheten i vr

studie r relativt hg, eftersom vi i enlighet med Trosts122 tankegngar, har tagit stllning i de

etiska frgorna nr vi utformat vr underskning och frskt att inte styra vra informanter i

deras svar.

5.4 Etiska vervganden Vi r medvetna att vi valt ett svrt och knsligt mne fr vr underskning. Att dessutom

intervjua unga vuxna frsvrar det ytterligare, eftersom de befinner sig i en utvecklingsfas

som gr att de mjligen r nnu mer srbara n ldre mnniskor. Vi valde att intervjua elever

p en gymnasieskola dr en av oss r yrkesverksam och vi r medvetna om att detta bde

kunde utgra en etisk fr- och nackdel. Frdelen r att det kan finnas ett uppbyggt frtroende,

vilket gr det tryggare fr informanten att svara p svra frgor. Nackdelen kan vara att

informanterna kan uppleva att de befinner sig i ett underlge i egenskap av elev.

Vi har valt att intervjua informanterna enskilt just p grund av den konfidentiella aspekten.

Under intervjun kan det framkomma saker som r privata och knsliga och inget de ska

behva dela med andra.

121 Hartman., 112-113. 122 Ibid., 114.

31

Under intervjuerna har vi valt att i samtliga fall vara tv intervjuande. Trost123 menar

visserligen att det kan innebra ett maktvertag fr vr del, men han ser ocks frdelar med

att vara tv om mnet r knsligt. Tv intervjuare kan komplettera varandra och bygga upp ett

frtroende. Vi tyckte ocks att det var bra att vara tv, eftersom vi d kunde vara extra

uppmrksamma p om frgorna blev fr knsliga fr informanterna. Genom att vi spelade in

intervjuerna kunde vi erbjuda informanterna fullstndig uppmrksamhet. Det var viktigt fr

oss att de knde att vi verkligen lyssnade, eftersom intervjuerna var djupt personliga och vi

fick ta del av saker som de vanligtvis inte pratar om.

Det har varit helt frivilligt att delta i vr underskning. Vi har noga informerat, bde skriftlig

och muntligt, om vad intervjuerna kommer att behandla Vi har ocks klartgjort fr

informanterna att det inte kommer att vara mjligt att identifiera vad de sagt under

intervjuerna, utan vi kommer anvnda fingerade namn och har i vrigt tystnadsplikt.

Trost124 menar att man inte ska vara orolig att frga knsliga saker men vi har medvetet ltit

bli att g fr djupt in p privata aspekter av dden eftersom vi upplever att tiden fr vrt

arbete varit knapp och vi inte velat stta i gng knslomssiga processer som vi sedan inte

hinner ta hand om och avsluta. Vissa av informanterna kommer frn krigsdrabbade omrden

och har troligen sett dden p nra hll, men vi valde att inte frga ingende om deras

erfarenheter av dden.

6. RESULTAT Vi redovisar resultaten frn de kristna intervjuerna frst, drefter de muslimska och

avslutningsvis de icke-troende. Intervjuerna presenteras under respektive rubrik; Tillvaron

efter dden, Religionssocialisation, Samtal om dden, Rdsla fr dden och Ddens inverkan

p livet.

123 Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer, 3:e uppl., Studentlitteratur, Lund, 2005, 46 124 Trost, 48

32

6.1 Kristna

Tillvaron efter dden

Olle

Olle tycker att det r svrt att veta vad som hnder efter dden. Dremot r han vertygad om

att det inte tar slut utan att han kommer att hamna ngon annanstans. Han tror att den dde

hamnar i ett slags himmelskt tillstnd fram till den yttersta dagen, d den framtida hemvisten

avgrs. De som har valt att tro p Gud fr komma till en ny vrld, men han har ingen aning

om hur denna vrld kommer att se ut eller bli. Han tror inte att det r meningen att mnniskan

ska veta detta. Olle tror inte p en himmel med moln, ven om han tycker att det vore kul. Fr

dem som inte tagit till sig det kristna budskapet kan det ta slut, ven om Olle hoppas att de

beviljas en chans att vlja tron efter att de har dtt. Olle r skeptisk till att det finns ett helvete,

men han tror p en sorts kontrahimmel.

Det kanske r att det bara blir svart nr man dr. Det blir

ngon form av helvete det ocks, det skulle vara tungt.

De som har varit kristna eller bett jttemycket p sin

ddsbdd kommer frmodligen till ngon form av himmel,

dr de fr leva ett lyckligt liv, inte som det liv vi har hr.

Eva

Eva tror p ett liv i himlen efter dden, men de som inte tror p Jesus budskap kommer inte

dit, utan till det hon kallar det smre stllet. Hennes bild av himlen r att det r en plats

utan sorg och smrta, en ganska fridfull plats. Helvetet tycker hon dremot att det r svrt att

beskriva, men det r motsatsen till himlen, ett smre stlle. Livet efter dden fortstter direkt,

enligt Eva, men det kan finnas en mellanplats innan Jesus kommer tillbaka. Hon tror att han

ska komma tillbaka en gng till och d skapas en ny himmel och en ny jord.

Det lter lite dramatiskt med himmel och helvete, men det

r s jag tycker.

33

Anna

Anna tycker att det r svrt att veta vad som hnder efter dden. Hon tror p en himmel utan

ondska, men hon r tveksam till hur hon ska frhlla sig till helvetet. Hon tror att det finns en

mrk sida, men denna uppfattar hon inte som en brinnande sj av svavel eller som i tecknade

filmer, dr mnniskor hamnar i helvetet och brinner upp. Den Gud hon knner gr inte s och

hon hoppas att han r barmhrtig och inte lter dem som hamnar i helvetet ha det s hemskt.

Att hon nd till viss del kper svavelbilden tycker hon knns hemskt och trngsynt. Hon

har lst om ett perspektiv i Bibeln, som innebr att de som hamnar i helvetet kommer att

frgras, de brinner upp som ett hstr. Fr att beskriva situationen fr dem som hamnar i

helvetet anvnder hon sig av en liknelse om en alkoholist som vljer alkoholen. ven om det

finns bakomliggande orsaker i samhllet som gr att alkoholisten dricker, s vljer han sjlv

att dricka och vill inte att hans alkohol ska tas ifrn honom. Det r s hon ser p mnniskorna

som hamnar i helvetet. Egentligen har de ftt vad de har nskat, ven om hon tycker att det

lter fruktansvrt att sga s. Ju lngre en mnniska gtt p en vg, desto svrare tror hon att

det r att vika av. Anna tror drfr inte att de som valt den vgen kommer att vilja komma till

himmelriket, men drren dit r ppen.

I himmelriket omges mnniskan av sin slkt och andra dda mnniskor, enligt Anna. Dr

finns inget ont, utan alla fr leva i harmoni. Hon knner till mnga bilder av himlen, till

exempel att himlen r en plats med stora guldslott, men hon vet inte om hon tror p alla dessa

bilder. Det finns mycket som hon tycker kan tolkas olika, men hon tror att mnniskan har en

sjl som vandrar vidare. Anna tycker att det r svrt att veta vilka mnniskor som hamnar i

himlen och vilka som hamnar i helvetet. Hon tror inte att bara uttalat kristna kommer till

himlen, eftersom det finns mnga som inte har hrt talas om kristendomen. Det skulle vara

vldigt orttvist om de hamnade p det smre stllet p grund av okunskap, tycker hon. Som

exempel lyfter hon fram Noa, som aldrig hrt talas om Jesus, men nd fick sina synder

frltna. Drfr r det viktigt fr henne att inte dma nu. Alla handlingar kan frltas, anser

Anna. Vad fasansfullt mnniskan n har gjort, kan hon bli rddad om hon bara tror i sitt

hjrta.

Jag tror nd att det finns en vldigt ljus sida, dit man kan

komma, typ ett himmelrike dr det inte finns ngon ondska.

Det str vl att sger du att Jesus r din frlsare s har du

en plats i himmelriket.

34

Drren r inte lst frn himmelrikets sida, utan det r de

som sjlva har lst drren frn andra sidan.

Jag hoppas nd att Gud r s barmhrtig, att han inte

lter dem ha s jttehemskt

Petra

Petra tror att hon kommer till himlen nr hon dr. I himlen tror hon att det r ljust och hon fr

trffa dem hon knde i livet. Dr finns nglasng, evig gldje och inga trar. P

religionslektionerna har hon trffat en prst frn Svenska kyrkan. Prsten sade att de troende

kommer till himlen med Gud och de som inte r kristna kommer till en himmel utan Gud.

Petra tror att det r som prsten sger. Hon vet inte riktigt hur det r i himlen utan Gud, men

kanske r det ungefr som i himlen, men utan Guds nrvaro. ven icke-troende kommer

enligt detta synstt till ett bra stlle efter dden. Det knns bra fr henne att tnka s, med

tanke p alla hon knner som inte r kristna; klasskompisar och andra kompisar. Petra hade

funderat ver detta problem tidigare och tyckte att kndes jobbigt att tnka att hennes icke-

troende vnner ska ner till helvetet. Hon knde att hon borde f med dem p tget, men

vissa vill inte tro och det kan hon inte gra ngot t. Hennes konfirmationsprst hvdade att

de troende kommer till himlen och de andra till helvetet. Han mlade upp en bild med eld, en

varm och hemsk plats som hon inte vill att ngon ska behva genomlida. Idag tror hon inte att

det r s, den bilden kndes inte bra fr henne. Petra vet inte riktigt hur Bibeln beskriver

helvetet, men hon har en egen bild. Hon skulle vilja ha ett annat ord fr helvete, eftersom hon

tycker att det lter s hemskt. Med en klasskompis har hon diskuterat vad som hnder om en

troende mrdare dr. De kom fram till att han kommer till himlen, medan en icke-troende

mrdare, som lever ett gott liv efter mordet, kommer till helvetet. Enligt Petra r tron r

avgrande fr vem som kommer till Gud, Gud rddar den som tror.

Man fr vara med eller utan Gud, men det behver inte

vara dligt fr det. Att det heter helvetet lter jttehemskt.

Det kan ju bli svart och tomt ocks, men jag tror att jag

kommer till ett bra stlle.

35

Moa

Moa tror att hon kommer till himlen nr hon dr, men hon betonar att det inte r sky utan

heaven hon menar. Vad himlen innebr vet hon inte riktigt, men hon tror att det kommer att

bli bttre n vad det r hr. Detta innebr inte att hon gr omkring och lngtar efter att d,

men hon knner sig trygg. Gud r godhet och hon tror att hon fr komma till godhet nr hon

dr. Alla som tror kommer till himlen enligt Moa. Det spelar ingen roll vad mnniskan har

gjort hr p jorden. En troende mrdare kommer till himlen, eftersom Gud frlter allt vi gr.

Hon har funderat ver var de andra hamnar, men hon tycker att det r svrt att veta. Kanske

blir de kvar p jorden, i den hr ytliga ondskefulla vrlden och fr nya chanser, tror hon. Hon

tror ocks p ett helvete, dit de som inte tror kommer. Det kanske inte r jttedligt dr, tnker

hon, men ngot saknas. I helvetet finns ondska, vilket inte finns i himlen. Nr hon var liten

funderade hon mycket ver hur det dr med lder fungerar i himlen. Det hnder att hon

funderar ver det idag ocks.

Den som tror p honom kommer inte att g under utan ha

evigt liv.

Man behver inte gra mer n att tro.

Kommer vi att vara barn och frldrar i himlen? Kommer

vi att vara vran familj?(---) Men jag tror inte att

begreppet lder kommer att finnas eller spela s stor roll.

Religionssocialisation

Olle

Olle r fdd i en kristen familj och valde i samband med konfirmationen att ocks tro p det

krist