Bevara barnens skogar

8/4/2019 Bevara barnens skogar

1/24


2/24

Bevara barnens skogar

ii

Text: Mrta Berg och Pella Thiel

Projektledare: Mrta Berg

Layout: Carina Grave-Mller

Foto framsida: Katrin Runesson

ISBN: 978-91-558-0059-8Stockholm 2011

Tack till Ylva Grudd, Isak Isaksson, Eva L indberg och

Mirjam Lf fr vrdefulla kommentarer.

1. Guid m 1

2. Bud 2

3. Att m uidi pliti 3

4. d p m 6

5. Att t p ud uidi 76. V h 10

7. Vil ti i? 14

8. Btydl ht ch til lliht 16

9. ydli l utmilj 17

ip id li 18

Kll 19

Ftt 21

Innehll


3/24


iii

1. Guida om barnens skogar

1

Denna handledning r skriven r dig/er som vill uppmrk-

samma behovet av ttortsnra skog1 r barn genom att gra

uidi luttt p ll i. Dt

ty tt d tt uppmmm ht tt

ch t illli , ti ll xmpl tti id ch pmddld ll d t-

mten eller demonstrationer.2 Dessa verktyg kan vara e-

ti m i ill h uppmmht, mdl t ch

starta en diskussion. Men de r inte srskilt eektiva nr det

ll tt d djupt lid ttityd. Sdt

direkta mten mnniskor emellan. En guidning innebr ett

plit mt ch j p tlpd

dialog mellan Naturskyddsreningen, politiker, mark-

ch d itt.

Syft md hdldi tt tip ch id m hu

man kan genomra en guidning med okus p barnens

skogar. Den rsta delen av handledningen tar upp prak-

ti i uidi. D d dl u

p uidi ihll md id til l i ch u-mt tt ttt .

E uidi utm p m li tt. Dt i-

tiga r att ni utgr rn vad ni vi ll rmedla och berttar om

vad ni tycker och tnker kring kommunens skog i allmnhet

eller en specik skog i synnerhet. Handledningen okuserar

p uidi pliti, fm d f h t dit

pverkan p den ttortsnra skogens bevarande och sktsel.

Giti hdldi till hjlp id uid-

ningar r kommunens tjnstemn, privata markgare och

llmht.

Foto: IStockphoto


4/24


D ttt myct iti i m mi-

kors vardag. Idag bor ver 85 procent av Sveriges beolkning

i ttt, ilt i tt dt d ttt

m h tt tydl mi mjliht till -

dli ti ch tt md ild xt ch dju.Samtidigt r exploateringstrycket i ttortsnra omrden

ofa hrt. Srskilt r barn har skog som ligger nra stor

betydelse i och med att den kan rmja deras hlsa, motorik,

ctti ch ti. B lti till

i tt t it d ch

i hll utcli.

Smtidit dt hl dl m tyd p tt -

llt pd mid tid utmhu u d-

ci d.3 E d di i milj dli

u d tt l dtt, m tt milj h

tt rymligare bostder, att det nns s mnga attraktivaimhutiitt ch tt ux llt h ti-

ti hlli t ill liht ppld til l dl

r trak och rmlingar.4 Den kande urbaniseringen

medr ocks att tillgngligheten till skogen minskat, bland

t p ud hid m td , itd

sktsel och mindre och rre grnomrden. Nrmiljn har

t tydl m i p ll it.5 Flti t

ch mid yi tiitt h ltt till tt l lt

utcl it.6 E i ht l ll tt

bostadsomrde kan rbttra rutsttningarna r att barn

it ut ch p i m.7

Mt d ud dt t tt dt it

nns ngra nationella regler eller riktlinjer r barns utom-

humilj ch tt mmu t tt ch

skapa skogar som r tillgngliga r barn. F kommuner och

d m h jt hltcd iti ch

tli d m it i. Dt i-

br att de inte har tillrckliga underlag nr de ska atta beslut

om sktsel av skogen. Fr att en skog ska inbjuda till lek och

l d t jut .

2.1 Naturskyddsfreningens arbete med ttortsnra skog

Naturskyddsreningens arbete med ttortsnra skog inne-

tt li tiitt tt uppmmm ht

att til lgngliggra och skydda barnens skogar. Freningen

t tt mjliht tt it i och utveckla ett intresse r vxter, djur och samspelet i

tu. Att h ld t iuit tildi

i utmhupdi l (S m lum i

mt md Ntuli) mt tiitt p

lokal, regional och nationell niv r att uppmrksamma

ht .

2. Bakgrund

Naturskyddsfreningen vill:

att all skog av srskild vikt fr barn samt fr verk-samheten i skolor och frskolor undantas frn

exploatering.

att den skog som anvnds av barn kartlggs och

att planer fr skydd och sktsel utvecklas.

att skogar, i omrden med f naturomrden, ter-

stlls eller restaureras.

att konsekvensanalyser fr barns utomhusmilj

genomfrs nr planlggning eller lovgivning p-

verkar barns tillgng till nrnatur.

att varje kommun har en naturskola.

att pedagoger fortbildas i utomhuspedagogik och

fr mjlighet att anvnda skogen mer i undervis-

ningen.

att utomhuspedagogik infrs som en obligatorisk

del i landets lrarutbildningar.


5/24


I dtt tyc i hu i ptit till

att ut s mycket som mjligt av guidningen. Samla en

upp p m ill t md plitiuidi.

Diut dtd ch upp tidpl ch

dl tull tuppif mll .

3.1 Vad r syftet med guidningen?

Dt itit tt t i dtt. Vd ill i

tt pliti uppl ud uidi ch d

de gra efer den? Vad behver de r att tillmtesg era

ml?

Syft md uidi p m i il l lyf

om en specik skog eller kommunens ttortsnra skog i

llmht ch p m m m. Dt c

p hu myct tid uidi i ill t tt diu-

t mmu pliti ch hu myct i ill t ttvisa upp skogens alla vrden, exempelvis sociala, biologiska

och pedagogiska. Nedanstende punkter r exempel p

l m i t upp ud uidi. Smmtll

l ch dl ut dm ud uidi.

Exempel p frgor att driva:

att kommunen ska bevara er skogar r barn/att kom-

mu d pci .

att kommunen utvecklar en plan r tillgnglighet,

skydd och hllbar sktsel av den ttortsnra skogen,

md u p . D ilud i -

tli dumt, xmpli pl.

att kommunen genomr natur- och rekreationsinven-

teringar i all ttortsnra skog, inklusive en kartlgg-

i il m d . Dtt

att hitta eventuella omrden dr det rder brist p skog

.

tt l l l ch l h til l till

m d i udii. Om i

skog nns kan restaurering eller plantering av skog vara

ltti.

att kommunen startar en naturskola eller annan utom-

hupdi mht.

tt mmu tdj tildi l i utm-

hupdi.

att kommunen anstller en naturguide r guidning avxmpli ll i .

att kommunen skapar ett orum r dialog mellan kom-

mun, markgare, intresseorganisationer och allmnhet

om tillgnglighet, skydd och hllbar sktsel av den tt-

t .

Foto: Carl Gunnar Jansson

3. Att genomfra en guidning fr politiker


6/24


3.2 Vad behver politiker?

Politiker har ofa ont om tid och det r mnga som slss om

d uppmmht. M dm dutm dtt

p i itid. F tt dm md i ll dt dl tt jud

p mid uppll, dl tt myct tydlimd d i ill. Ni mm it tt hi md llt i ill

visa och bertta om under guidningen. Bestm er r en, tv

ll ht t m i ill di ( ) ch l upp

guidningen efer det. Se till att presentera dessa punkter

bde i inledningen och avslutningen av guidningen.

Fundera ver vilka drivkrafer politikerna kan ha r att

tillmt ml ll it. D ill t c tt

i d hid dm? Ut i

tt i ill mm ch id till hu i t dit.

Pliti h umt? G dm dt!

Bt tid uidi d md tt mll 17.00 ch 18.00. Dt lm tt

uidi p ll mx t timm, ilui /

mt. Ett ltti tt d uidi i md md

tt mmutyl, mmuullmti ll md

har ett mte. Det kan vara lttare att med sig politiker om

ni r er som bjuder in hr med andra organisationer som

Frilufsrmjandet, Fltbiologerna, Scouterna,

Turistreningen, ornitologiska reningen eller oriente-

ilu m d ill md ch jud i. Dt

om ngon som anvnder skogen regelbundet r med och

kan bertta om det. Ni kan ocks kontakta en skola eller

l i ht . K ill i upp

ngot som de har gjort i skogen eller med skogen som tema?

Pliti c mi! S uidi m dl

i tt ltiy. F it tt pliti ll tjt-

m p pttt, dt p lut ch m -

lti. Om i uidi d d uppl tu

med alla sinnen s kommer upplevelsen att stanna hos dem

l.

3.3 Vem guidar?

N m tyc tt dt ul t p i ll m

guide, eller s delar ni upp uppgifen. Naturskyddsreningen

h c tt t tuuid - d

kanske kan hjlpa till? De r utbildade i guideteknik och en u.8

E uidi uppll ch tt ty ll

lti pt ch pi. Myct p uid. M

vad r det som skiljer en bra guide rn en mindre bra guide?

Mer om guideteknik kan man lsa i Nyken grn handbok

tuuid ( ip id li).

3.4 Hur bjuda in?

Ktt ilt mmuld ch ppitid m

hl mmutyl ch mmuullmti. Ni

kan ocks skicka en inbjudan till al la politiska partier i kom-munen och till tjnstemn som ni tror kan behva en guid-

i i ttt . Ri mmu xl m i it

hitt ttuppif p mmu hmid. Dt

vara en bra id att kontakta kommunalrdet rst och rga

h/h h mjliht tt mm ch p tid ch

dtum f dtt. Of h mmuldt t

m i i ch . p tt ut i d tid.

Bd p il i il l lyf i c d

till md, till xmpl md md -

planering eller skolrgor med til lhrande rvaltning. Det

r ofa lttare att med sig en nmnd n mer centrala unk-

ti.

Skicka inbjudan med e-post. Inbjudan ska innehlla vad

guidningen handlar om, tid, plats, omattning, kldsel, om

dt jud p ch tydli d md d ch

teleonnummer. Be om svar om politikern kommer eller

inte. Flj upp med teleonsamtal. Om ni knner ngon eller

pliti pli ijud dt t.


7/24


3.5 Anvnd media!

Gm mdi d ttt ch ht

skogar r barn uppmrksammas hos bde beslutsattare

och allmnhet, och er guidning r strre genomslag. Detta

i hppii tt mi tt ydd .

Kontakta lns- och lokaltidningar, lokalradio och nr-

ditti ch ll ch il V m -

d . F m d ill lj md p uidi

ch tt pt.

Dt itit i tt md mdi tt m

era rslag och bertta varr det r viktigt att det nns

.

Om i it lyc mdi md p uidi i

skriva en insndare eller debattartikel om guidningen.

Satsa mycket energi p en bra inledning. En bra bild d m id pulic.

Skriv ett pressmeddelande om guidningen. Fr att

itt h julit pmddldt

h lcd ui ch i. Dt itit

nmnas i inledningen och det handlar ofast om att

svara p rgor som: Nr, var, hur, vem och varr?

Tnk p att skriva kortattat; det r sllan motiverat

md m ht A4-id. Dt ltt tt

vart man ska vnda sig r ytterligare inormation.

Sic pmddldt md -pt.

Om mdi ill itju i t dt tt

vara vl rberedd och plst. Journalister mste korta

ner och renkla lnga svar. Fr att budskapet ska upp-

attas gller det att ormulera det begripligt och kortat-

tt, uppp . Om julit i upp dt

tt t d p m dt hdl m udi-

mation eller om det r tnkt att anvndas direkt. Be att

l ll ly/titt i . D h i ch tt

d tull miupptti ch lcitt.

Ktt ludt m i ill h hjlp md tt

ut imti i mdi.

3.6 Informationsmaterial

Det kan vara bra att sammanstlla era rslag p ett papper/

yld tt dl ut ti ll dlt.

Pwww.naturskyddsforeningen.se nns broschyrernaSydd ut ut ch B tttll ti.

Om ni arbetar r en specik skog kan ni ta ram en egen

broschyr eller skriva ett ygblad om den. Bertta exempelvis

p ilt tt mdt htt ch h md lit md -

umt ydd.

Foto: Istockphoto


8/24


Om ni knner att ni vill ha mer inormation om den tt-

ortsnra skogen kan ni kontakta kommunen, lnsstyrelsen

ch Styl uidi ch t d p xm-

pli ljd:

Vilka dokument styr kommunens skydd och sktsel avttortsnra skog? Har barnens skogar en specik sktsel?

Hu t dl mmu?

Vil d m i mmu?

Vem skter kommunens skog? Utirn vilka doku-

mt?

H md itt? Om j, ch

p ilt tt?

D i tll ud uidi. Dt

vara kommunens ansvar att se ti ll att den ttortsnra skogen

t ch ydd p tt hllt tt. D mmu- h tillcli up m . Ni i p p-

blem i kommunens sktsel, men ingen kan krva att ni kom-

m md li hu t p tt tt

tt. S dt jllt dl ju m up i h

m d ttt . Ju m i t dt m i

bde bidra till kommunens arbete och ge svar p tal om

t m it tmm.

4.1 Egen kartlggning av skogar som anvnds av barn

Ni kan gra en mer eller mindre vergripande kartlggning

om vilka skogar i kommunen som anvnds av barn. En

tli hdl m tt tll till mmu,

skolor och organisationer r att underska vilka skogar

som anvnds av barn, om dessa skogar r skyddade och hur

d t. E d tli tt i ild hu

ituti ut ch udl tull pt-

d m tt mmu t m tt ch

tillgngliggra skogar r barn. De akta ni r ram kan

ocks vara bra att visa p under politikerguidningen. Ni kan

c tt d tli m m-

munen. Kontakta grna Skogsstyrelsen i denna rga, myn-

diht t md idtii md h -cil d.

4. Ta reda p mer

Foto: Mrta Berg

Artletning. Foto: Lilian Lundin


9/24


5.1 Introduktion

Smli. Km til l mliplt dlt. Md

alla samlas kan ni passa p att bekanta er lite med delta-

garna och ta reda p deras rkunskaper och rvntningar.

Att hlsa och ta i hand r ett stt att bryta isen. Kanske nnsdt m xpt p t? Utyttj dt i ll!

Stt i. Vt mx m miut. D m d i tid

it h t l p dm m mm t.

Ta rsta stoppet nra samlingsplatsen i stllet, s att de

t d ch hi ipp .

Ptti. Hl ll lm, ptti

av deltagarna (namn, parti/organisation), bertta om

Ntuyddi ch m t t md

ll dylit. I itduti i md yft md

guidningen och varr ni arbetar med barnens skogar. Visa

upp t ch tt hu l uidi , hul tid d t ch pu .

5.2 Under guidningen

Futm tt tt m xt ch dju mt p-

t l ch yput p mmu t

med barnens skogar kan ni gra en eller era vningar med

deltagarna. Ge dem en upplevelse, inte en relsning! Ju

er sinnen som involveras, desto bttre minns vi. Ta drr

varje til llle att lta deltagarna anvnda era sinnen knn

p lid l ld ll p pltt ldf, lut p

mossan, lyssna p bonken och smaka p harsyran. Det kan

dl md tt upp pliti -

i m m ci md l. M dt

svrt att verskatta betydelsen av att gra ngot til lsam-

mans, bde som utgngspunkt r en diskussion och r

bestende intryck. En vl planerad aktivitet kan bryta isen

ch dlt tt pp i.

Nedan ljer ngra exempel p vningar. Mnga er

nns t ex i hfet Flow learning rn Studierbundet

Vuxenskolan eller Att lra in ute-bckerna rn

Naturskolereningen. Detta r exempel p vad en guidning ihll; dt mjlit tt hi md llt...

Reflektion

B dlt lud ch t p d . M

har sina mest positiva minnen rn naturvistelser utomhus.

Hu dt ut p d itplt? Hu lutd dt? Vd

gjorde de dr? Ls kanske upp ett avoritstycke ur en AstridLid- ll dit.

Ta dem tillbaka til l nutid och be dem uppmrksamma, ort-

d md lut, hu dt lut, lt ch

p denna plats. Hur knns det i kroppen att benna sig hr?

Man kan efer detta gra en runda och be deltagarna att med

d dl md i i uppll.

B dlt t p i (tull) ch -

. Diut hu dt tt id jmt md

30-50 d. Vil mjliht h d tt

mm ut i ? Hu lt mt d ? D i

ppl till diui m hl ch t, 6.2.

Motsatser

Ge de deltagande ett uppdrag i grupper om tv-tre att samla

dt d hitt i tu m illut mttd m

ni har rberett i ggkartonger, till exempel tjock-tunn,

mju-hd, ud-ti, mml-u, t-it, ll d

5. Att tnka p under guidningen

Hr r stigen trngre, hr r vildskog

hr gr sagans vallgng vild och ls,

hr r stenen kastad av ett bergtroll

mot en kristmunk lngt i hedenhs.

Hr gr vgen ram till Lyckolandet,

den r lng och trng och stngd av snr,

ingen knipslug msterkatt i stvlarnns att visa oss, hur vgen gr.

Ur Stnk och Flikar, Gusta Frding


10/24


ni kan hitta p. Tre motsatser ryms i en ggkartong. Lt

sedan grupperna gissa vilka motsatspar de andra har hittat!

Hundra kottar

Dela in deltagarna i grupper om tre-yra och be dem hmtammlt hud tt t m mjlit. D

lek ger vning i rkning, samarbete och systematisering.

Denna och regende vning kan kopplas ti ll en diskussion

m utmhupdi, 6.6.

Mt ett trd

Dl upp upp i p. E i j p idl p

i. D d pt u hm ll h ut

ch ld d i lid pt till tt td.

Frsiktigt - hr krvs tillit! Det r svrt att inte se! Hjlp

partnern att underska trdet med knsel och luktsinne.Nr partnern r klar, leds hon/han tillbaka till utgngs-

put ch t i idl ch hitt till

sitt trd. Det kan vara bra att visa vningen med en rsks-

p t. Md d h i t mt ch

i. S dl till mli ht i-

diidull td.

Avstnd - hur lngt fr det vara?

Om dt m 300 mt till tu ju d-

ningen av den drastiskt9. Vi kommer inte ut till vardags, och

mp it hll md tt ut m p hl ch

ldi tid. B, ml ch d m it -

liga behver ha nnu kortare avstnd r att anvnda sin

tu till d.

Hur lngt r det vara till skogen r att man ska ta sig till

d i dl (hd p hjtt...)? G liji

som utgngspunkt r diskussion. Skapa en tnkt l inje mel-

l t td ll t ll d m till hd. Lt

det ena trdet representera 0 meter och det andra 700 meter

- mitt mll dm llt 350 mt. B dlt tll

i p lij f hu lt d t i tt -

td tt mm till d. N d h pl-

ct i f d d tyc, h d dt ypu-

ter i gruppen. Kommer de ut varje dag? Skulle de vilja

komma ut mer? Vad hindrar? Skulle skogen behva vara

m m d t , ll 83? Om d hd md i skolklass och lektionen var en t imme lng? Finns det behov

itlij tt tll mit td til l tu?

(Underlag r denna vning nns nedan, under 7.

Atdt tydl.)

5.3 Exempel p vad som kan tas upp var

Dt itit tt ppl dt i il l mdl till plt i

r p. Det r ju trots allt drr ni vil l gra en guidning istl-

let r att kalla till ett mte. Hr r ngra exempel p platser

som kan kopplas till olika budskap. Vlj era platser efer

il i ill di.

Klttertrd

tydl hl ch yi tiitt,

6.2, ll mti, 6.3

Vg med barrirefekt

betydelsen av nrhet och tillgnglighet, se 7, eller

ytmtjt, 6.7.

Koja eller annat exempel p barns aktivitet

tl, 9 ll tydl l, 6.1

En tyst plats

hl ch t, 6.2

En utsiktspunkt

p lic ch d tt di-

ut tl ll ht ch tillliht, 9.

Ris och snr

tl, 9 ll tydl l, 6.1

Stockring eller annan samlingsplats

utmhupdi dl, 6.6


11/24


5.4 Avslutning

Fd dlt tx i uidi lut, ch

till tt hll tid. E uidi m lut i lu ch

och p utsatt tid ger ett mycket gott intryck. Hll koll under

vandringen s att ingen del av den tagit lngre tid n berk-t. I ll h i ch tt t m tt hpp

ngot moment det behver inte deltagarna veta om.

I i tc , till tt mmtt uidi.

Det r viktigt att markera att turen r slut. Samla alla en sista

gng och sammanatta vad ni ville rmedla, och vad ni

hpp hd u.

5.5. Vad hnder efter guidningen?

Dt itit tt i lj upp uidi f c-

or. Ring eller skicka brev til l politikerna och rga om kom-

munen har brjat arbeta med ngot av de rslag som ni

stllt under guidningen. Det kan vara en bra id att p-minna om er nskan om en utkad dialog med kommunen

om den ttortsnra skogen. Om inget har hnt har ni ett bra

uppl mdi. K dt c l yt-

tli uidi?

Foto: Pella Thiel


12/24


6. Varfr behver barn skog?

I dtt tyc udl till diui m li -

pekter p barn och ttortsnra skog, med reerenser till

tull i. Kppl umt till t udp ch

d plt i ill i.

Hjrnorskaren David Ingvar menar att det r ndvndigtatt vara utomhus r att vra hjrnor ska stimuleras av det

de av ljus, ljud, ormer och rger som naturen bjuder p,

srskilt i ldrarna 3-6 r d energidet i den mnskliga

hjrnan r som strst. Vi behver de stimuli r vr hrsel, vr

syn och vr hud som nns utomhus i gelsng, vindsus, sol-

reexer och skuggor, ukt och dimma, rgupplevelser bland

blommor och insekter. Vra hjrncellers tillvxt r beroende

av denna srskilda stimulans som naturen erbjuder.10

Det fnns mnga argument r att barn behver tillgng

till skog. Skogen r verlgsen som lekmilj, leken blir mer

rrlig, mer antasirik och mer jmstlld. Vistelse i naturen ren viktig riskaktor med stor betydelse r rmgan att

hantera stress, kad rrlighet, socialt samspel och bttre ko-

ordination och motorik. Den direkta upplevelsen av vrlden

som barn r i naturen leder till att sinnena stimuleras och

sprkutvecklingen rbttras. Tidig naturkontakt kan vara

en viktig aktor r hur barn senare relaterar till naturen i ett

strre perspektiv, hur de kan bidra till ett hllbart samhlle.

6.1 Lek och fantasi stimuleras

Barns lekbeteende pverkas ofa positivt nr de vistas myck-

et utomhus; barnen str varandra mindre, det uppstr rre

it ch d m ill i jl dt.11

Skogen och dess naturmaterial i orm av grenar, kottar, pin-

, t, jd, u ch t i l ch timul-rar antasin. Med natur i lekmiljn mngdubblas mjlighe-

terna r barnen att hitta saker att leka med. De yngsta

t mjliht tt p i mii

d ml , tt ll l. D ld -

d tumtil till tt y ch tu md.12

Platsen rndras hela tiden och inspirerar till nya lekar.

M c hitt p tid m it ch d

uppl hu mi ch milj h dt.

I studier av utemiljer vid skolor och rskolor ramgr

att naturelement vid lekredskap och ppna ytor bidrar till

mer lek och aktivitet och ett mer positivt socialt samspel.13Miljerna behver vara s pass rejla att barnen uppattar

det som ett spnnande landskap, dr de ritt kan rra sig

mellan olika platser och skapa relationer mellan dessa.

Utemiljerna vid bostder har en unik potential att ge barn

chans till positiv naturkontakt i vardagen.

Barns lek i skogen har ocks genuseekter. Uteleken r

mera jmstlld och mindre knsstereotyp. Leken blir ria-

re skogens material r inte lst vid vissa knsspecifka

egenskaper p samma stt som dockorna i dockvrn eller

bilarna i parkeringshuset inomhus. Flickor och pojkar leker

mer tillsammans utomhus n inomhus. De ysiskt utle-

vande lekarna, som djurlekar, r samman pojkar och ick-

or. Djurens ungar och djursktare r karaktrer som r

neutrala i rhllande till kn.14

Naturen har ocks betydelse r sociala relationer eter-

som den ungerar som mtesplats. Barn och rldrar som

bor i omrden dr det var mjligt att tras utomhus hade

i en studie mer n dubbelt s mnga lekkamrater och vnner

jmrt med dem som bodde i omrden dr naturen var

lngre bort och trafken hindrade utevistelsen. Naturen

intill bostder understdjer den sociala interaktionen blanddem som bor dr. Barnen leker med varandra och banden

Foto: Isak Isaksson


13/24


till grannar rstrks.15 Sociala ntverk r en viktig risk-

aktor r bde barn och vuxna.

6.2 Bttre hlsa och mindre stress16

Att vara utomhus har era hlsobermjande eekter.Utitl hjlp til l tt l d ili lc

ch tt ttm17. Dutm h lljut t p

D-itmipduti i hud, t m l

m ti ll t p ddd. D-itmi

it md d ytm i pp, m xm-

pelvis immunsystemet, vilket rsvarar kroppen mot inek-

tijudm.18

Barn som gr p rskolor med mycket utevistelse, ex-

empelvis s kallade I Ur och Skur-skolor19, r riskare n

barn p vanl iga rskolor, och tillrisknar ortare eter sjuk-

dom. Forskarna rklarar utebarnens bttre hlsa medden riska luten, att det blir mindre trngsel och att smitt-

spridningen minskar. Barnen r ett starkare immunrsvar

mot inektioner. Enligt Socia lstyrelsen r utomhusmiljn

alltid bttre n inomhusmiljn r att minska smitt-

spridning.20 Men det kan ocks bero p att miljn r min-

dre stressig.21 I en svensk studie av rskolebarn som lekte

p grna rskolegrdar med lekpotential var barnen bde

lugnare och riskare n jmrelsegruppen som lekte p en

enormig och naturattig rskolegrd.22

Det kan vara stressande, srskilt r barn, att sitta sti ll i

ett klassrum hela dagarna. Stressen har negativa eekter

inte bara p hlsan, utan ocks p koncentrationsrmgan,

minnet och rmgan till empati. Det normala vid lngva-

rigt stillasittande i ett k lassrum r att energin lagras som

ettsyror och socker i kroppen. Detta kan vara en del av

rklaringen till att andelen vervikt iga barn har kat de

senaste decennierna.23 Nationellt centrum r milj- och

utomhuspedagogik v id Linkpings universitet har genom-

rt studier som visar att mngden stresshormoner i saliven

minskar markant hos bde elever och lrare som anvnder

utemiljn mycket24

. En medicinsk rklaring kan vara attbarn som rr sig utomhus rbrukar den energi som ristts

under stress. Naturen minskar ocks antalet intryck och gr

oss lugnare samtidigt som ljudnivn ota blir lgre.25

6.3 Mer rrelse, bttre motorik och koncentration

Att i yit iti it. Att yit

ti j d mmd d till ch ux.

Ntu jud plt ch m myct utmhu

i c m. Fl m h tuli utmhu-

milj md td, u, ull ch xtliht m id

ihp lyt ld c till tt li m yit

ti. I d l t t p miut

i jmi m p l m h td

utmhumilj.26 Dt milj m timul l

och rrelse och inte bara det att de r utomhus. Om man rr

i myct m m i c m i udm

md mid it m ljd.27

Nr barn rr sig mycket och anvnder bde stora och sm

Foto: Pella Thiel


14/24


rrelser anstrnger och trttar de ut kroppens alla muskler.

P i p uttti tt utcl ct-

tionsrmgan och ven rmgan att kunna sitta still.28

Genom att g i ojmn terrng trnas balansen hos mnnis-

i ll ld. I tudi t l iddet sig att de barn som vistades p en naturrik rskolegrd

var riskare, mer motoriskt utvecklade och hade bttre r-

mga att koncentrera sig n de barn som vistades p en

enklare och mer naturattig innerstadsgrd.29 Se ocks ovan

m t.

Hyperaktiva barn med uppmrksamhetsstrning

(ADHD) har visat sig ungera bttre eter vistelse, lek och

promenader i naturen. Ju mer naturlik lekmilj, desto lind-

rigare blev graden av uppmrksamhetsstrning. Naturen

hade en lugnande inverkan p barn som var hyperaktiva.30

6.4 Sprkutvecklingen frmjas

De erarenheter och upplevelser som barn r under sin

itl i tu mjliht till putcld

dil. Ntu mld m tillll

att utka sitt begreppsrrd.

31

Utevistelse ger barnen endirektkontakt med verkligheten. Det blir lttare r barnen

tt t d mid ch t i m d

sjlva kan jmra saker i naturen. Det blir ocks lttare r

dm tt hitt tt d d i t m-

pi ll ux. B ch ux md m mm-

m uppll m m d i ch mtl

m. Att pp t ch djup

kunskap kan byggas upp. Sprket utvecklas och blir mer

nyanserat.32 Utomhus luckras invanda roller av exempelvis

mer eller mindre duktiga barn upp och er barn kan

mm till tl. E iti dl tuuppll ctt jl tyt tt tu i hd.

6.5 Bidrar till en hllbar utveckling

Om it i d mjliht tt l

d xt ch dju ch li mpl. D utcl

lmi d till tu ch till plt ch li

mer positiva till naturen och till att bedriva rilufsaktivite-

t. Dtt i i tu p tt it tu i tt

strre sammanhang och drmed ocks r samhllets hll-

bara utveckling. Barn har en rmga att knyta starka band

till platser i sin omgivning detta skulle kunna vara en

yclpc tt tt t mi mjliht

att nna sig till rtta i sitt ekologiska sammanhang, och

dmd hll utcli, m .33 Dt

i m i p md mll utitl, tu-

kontakt och ramtida miljengagemang.34 Det rr sig emel-

ltid m myct mplx md ch dt

i m it i p d md.35

Utykter i naturen som barn r en viktig rutsttning

r att mnniskor ska ska upp naturplatser som vuxna,

visar en brittisk underskning.36

Positiva minnen rn na-turkontakt och rldrar och andra nrstende som re-

Foto: IStockphoto


15/24


bilder spelade en nyckelroll. Positiva naturminnen var ocks

avgrande r om naturen uppattades som en plats r ter-

hmtning. Barns naturkontakt kan med andra ord vara en

rutsttning r att de som vuxna ska ha t illgng till natu-

rens hlsobermjande eekter.

37

6.6 Utomhuspedagogikens frdelar

Efm d t tilli t dl i d i

skolan spelar skolans stt att undervisa en viktig roll r

deras hlsa och rmga till lrande. Utomhuspedagogik r

udiim d uppll t i ctum ch

dr al la sinnen stimuleras. Utomhuspedagogik handlar om

tt uti l upptt upml mpltt u-

dii imhu md utmhupdi i-

ar i exempelvis svenska, engelska, matematik och naturori-

td m. Utmhupdi udii

ha stora rdelar r barn och ungdomar i alla ldrar.

Gm tt l udii i li d m -

id, m pd ch tti mdll l-

ras p nya stt. Mnga av mlen i skolans och rskolans

lpl md utmhupdi.Utemiljn ger barn mjlighet att p egen hand och i sin

egen takt utorska, underska och experimentera med olika

naturmaterial och smkryp, insekter och vxter. Barnen r

p ett naturligt stt bekanta sig med elementen lut, jord,

vatten och kanske ven eld. Skogen skapar mjligheter r

mten med det orutsedda och ostrukturerade vilket ledertill en situationsanpassad och exibel inlrning. Alla, sr-

skilt sm barn, tillgnar sig kunskaper och erarenheter om

omvrlden genom att anvnda sina sinnen se, knna,

smaka, lyssna och lukta p allt. Naturen ger er sinnesupp-

levelser n inomhusmiljn. Nr man anvnder alla sinnen

i lrandet stannar kunskapen kvar lngre man minns vad

man lrt sig.38 Det fnns ett antal studier som pekar p att

undervisning i naturen mer eektivt utvecklar kognitiva

rdigheter n klassrumsbaserad undervisning. Det direk-

ta naturmtet kan ven koppla ihop knslomssig och kog-

nitiv inlrning, vilket kan ge rutsttningar r ett lrandep en hgre niv.39

Fr att skolor och rskolor ska kunna bedriva mer ut-

omhuspedagogik krvs kompetensutveckling och handled-

ning. Skolpersonal eterlyser ocks kollektivtrafk som r

billigare och enklare att boka r att underltta rytt-

ningen till skogen. Men den rmsta rutsttningen r

undervisning i skogen r att den ligger nra skolan eller

rskolan.

6.7 Renar luft och vatten

Den ttortsnra naturen med sina biologiska system bidrar

md m lld ytmtjt ytt m t

mhll ti tu. Otd xmpl p

pdi ch hlmi tydl xmpl p -

systemtjnster. Men skogen hjlper ocks till att ta hand om

och rena vatten, rbttra lufkvalitet och lokalklimat.

Vegetation kan till exempel skydda dricksvattenreservoarer

och ta hand om lokalt dagvatten. Den kan snka den lokala

tmptu md d, u mmtid, -

ducera vind och rena lufen rn lufroreningar.40 Barn r

li lufi ux.41

Foto: Fredrik Ericsson


16/24


Vill i lyf m tl i lj plt-

ser efer det, se 5.3. Det krvs kunskap och ambitioner r att

skta skogar r barn, inte bara om skogens vxter, djur och

m ut m l, t ch ld. Dt

nns ingen universallsning r sktsel av skog r barnefersom alla barn r olika och har olika intressen och

h, m i i p tt tl picip m

li till ud hu tl ut-

ormas. Rydberg sammanattar i boken Vr ttortsnra

natur. En bok om rvaltning och sktsel(2004) ngra punk-

t tt t p id tl :

7.1 Skogens storlek

Dt i mtt p hu t tt d

h tt d (ll ux!). Sm pti

md id xtliht mll hu h li t ty-

delse som strre skogsomrden. Trots detta brukar man ljd miimimtt tt tt md t

u upptt:42

L, ch u 0.1 ht (u 30 x 30

mt)

Bld 0.35 ht (u 60 x 60 mt)

Pll 1.00 ht (100 x 100 mt)

Ju t td ch ju l d t dt t

yt tt m upptt t. D

miimimtt dc d md t itiht. Hu

d upptt myct p hu t -tt tmt itillid md ch hu tyd-

li . Of mit ht tt

p m l.

7.2 Variation

E iti mltti md tl tt

skapa och skerstlla en stor variationsrikedom. Studier

visar att barn sker sig till platser som innehller vatten,

klttertrd och utsiktspunkter. Barn vill ocks grna ha tta,

i ch upd m.43 Viti mj -

nens lek, antasi och sprkutveckling. Positiva inslag r

m li t xt ch dju, td i li ld ch

storlek, stora stenar, stubbar, myrstackar, ris, snr, liggande

trd, hltrd, stenrsen, bckraviner och mossa. Det r

mlltid it myct i ch ;

ijud till tt ti. Kj tt hmlit tll d

barnen r vara i red med sina kamrater. Barn behver

d till til l ydmtil, yi jl ch

tta lga skogsomrden som r skyddade rn insyn.

Viti c t i tt p li pdi

rum i skogen r exempelvis lek, lsning, mat och vila.Andra ider r att ordna en ventyrsbana eller ett naturrum.

7. Vilken skog trivs barn i?

Barn behver platser med vatten, klttertrdoch utsikt.

Skapa platser fr bde aktivitet och ostrdhet,

vila.

Barn behver kojmaterial och gmstllen.

Lt leken f lmna spr i skogen.

Alla barn mste f plats.

Tnk dig in i barnets vrld barn r normalt

kortare n vi vuxna!

Skapa tydliga grnser.

Skapa en gradient frn det trygga till det vilda,

spnnande.

Skapa en gradient frn det kultiverade till det

naturlika.

Skapa en gradient frn innemilj till utemilj.

Det mste finnas frutsttningar fr barnen att

skapa egna platser.

Skapa dynamiska miljer som ger barnen plats

att vxa.

Skapa plats fr de vuxna.

I fljande text utvecklas dessa punkter.


17/24


En skog r barn br under alla rstider kunna ge skydd mot

llt ch u til l tt l.

Sjar, bckar eller sm vattensamlingar har ett stort

d , it pdit. Sp ch ti

ld ut till ch l tt. Sp y ttdll ttmli. Ett tt tt ld i dtt i -

ch p d c, ch dmm.

7.3 Trygghet och ostrdhet

B mt i ty i . D dt -

dl m h m mtll ch td plt

mtidit m d tulit d. Sm

m h h tt u upptt hu tt tt md

ch t ll ti . F tt l-

mi d til l dt md m li

nra skola eller rskola och som de kan lra knna ochterkomma till ofa. Platser dr man knner sig hemma och

tillhiht p mi m m md i

m lit.

7.4 Skog fr ungdomar

Udm i till ild mtplt. Om d h

mjliht lj d c plt, hlt md utit

tt ll tt ldp, d d mt ut

att stras av vuxna. Idag blir stadens centrum ofa en popu-lr mtesplats. Staden avolkas av vuxna nr arerna

stnger p kvllen. Underskningar visar att ungdomar

grna skulle vlja naturskna mtesplatser om det anns

tillli tt m ltt ud mt i d.44

Gillplt c tuli mtplt udm.

Vardagens besk skulle kunna ske i de skogar som nns

l ch itidd. Of d lll-

rade och det r svrt att hitta en avskild plats. Skogarna

i l ch itidd d utcl tt

li itt udm.

7.5 Anlggningar

Anlggningar som eldstder, vindskydd och enklare stugor

skapar rutsttningar r lite lngre besk i skogen. Placera

grna anlggningarna i nrheten av vatten, en tjrn eller en

c. Yt tt tlt p ld ch udm.

Foto: Klas Ancker


18/24


Barn kan inte och r ofa inte g lngt p egen hand. Fr att

barn ska ha mjlighet att vistas i skogen br den drr inte

li l t 300 mt l ll tdm-

d.45 Dt c t tydl tt i yi ll

mentala barrirer nns mellan bostaden eller skolan ochskogen. Fysiska barrirer kan vara trakerade vgar, jrnv-

, tl, di ch ttd. Mtl i

vara att skogen upplevs mrk eller skrmmande. Det r

viktigt att skogsbryn och andra entrer till skogen utormas

tt dt ijudd tt td i i dul ch

ortstta rden genom skogen. Det mste nnas mnga

naturliga vgar att komma in i en skog, srskilt rn skolor-

nas hll. Studier visar att de rskolor som r placerade i

nrheten av naturomrden besker naturen betydligt o-

t l m h l tc dit. Vid

m d dmmilj lmht iddt i tt t td till tu myct iti -

t.46

I en hollndsk studie ann man att upplevd hlsa var

bttre hos de som hade naturen nra dr de bodde. Eekten

tt ch ml mi, ch t

mer uttalad hos dem som kom rn attiga omstndigheter.47

En svensk studie visar p liknande samband mellan vis-

telse i grnomrden och stress. Ju ofare man beskte ett

grnomrde desto mindre stressad knde man sig.

Atdt hd d tydl hu f -

md t ch llt idit ti. Om

dt m 300 mt till mt md -

tes det inte til l vardags. ven en strcka p ver 50 meter ck

tlt p c tt ju, ch d uppld t-

sen att ka. De som ofast beskte ett grnomrde knde sig

mit td. Smdt lld tt , ld ch

cil ch mi piti i mhllt.48 40 pct

de svarande i en annan svensk underskning ville ha kortare

td til l ti.49

F tt tt tillliht, it mi-

kor utan ven r djur, r det viktigt att binda ihop den natur

som nns till sammanhngande omrden. Genom att skapa

grna strk med cykelvgar, ekodukter och aunapassager

50

mll d ttt mjliht ch

ux tt cyl ll i milj mll td, -

skola, skola och arbete. Det ger ocks mjlighet r naturen

att spridas in i staden och ti ll stadens parker och grnom-

d.

B mjliht till tutt hdl mlltid

it m huuid dt tu m li ch

til lli. I ll ull dt c md tt l p-

ch md m it i. E mit l i

viktig aktor r barns mjlighet att vistas i skogen r hur vi

ux l ch hll til l i mii.Dt hdl xmpli m:51

hur den ysiska planeringen gr barnen mer eller

mid d tpt

hur vuxna ser p naturen; som exklusivt resml eller

m dli mii md y ch -

di

hu ux litil ut; yll tid md pl-

d tiitt?

huuid ux h ti llit till m tt jl-

upptc tu

hu ux p tup (d d tp-

liga och den traditionella), som ger innehll och

p t iti i tu

hur vuxna ser p brukskunskap. Vad kan man gra,

d m plc, d m t tct?

8. Betydelsen av nrhet och tillgnglighet


19/24


FN: ti l t tt till l ch itid

ch tt l i dd m tu. Efm

Sverige har skrivit under denna konvention mste rutstt-

ningar skapas r att uppn dess innehll. ven skolans

lroplaner innehller skrivningar som bland annat innebrtt mjliht till l, ld ch d tiitt i

tumilj.

t ll d dl m md itl i -

gen nns idag ingen lagstifning som garanterar bevarande

ll litt yi utmilj, id -

l ch l ll i d id ylmilj. Pl-

ch yl tt dt til lclit t

iyt m lmpli l ch utitl p tmt m

h l ll l, m dt i p

utmi d iyt. I ltifi hid

tt ll du m d xpl-t.

Unger 60 procent av den ttortsnra skogen gs av pri-

t m ch u 16 pct mmu.

F mmu ll d m t tt

ch p m til lli . Dt c

m m h jt hltcd iti ch

kartlggningar ver de skogar som barn vistas i.52 Det inne-

br att de inte har tillrckliga underlag nr de ska atta beslut

om sktsel av skogen. En kart lggning eller inventering kan

i p i l m d , hu d d

ch il td m h idt tt tt till-

gnglighet och kvalitet. I omrden dr det rder brist p

tui ch tpd h.

F tt p mjliht till itl i i d

mste ett barnperspektiv anlggas p samhllsplaneringen.

Vi mste aktivt planera r att gra natur tillgnglig r barn

i d dmilj. Id idlt tt tdum md tt

levande gatuliv. Problemet r att bilarna rknas in i gatulivet

och bilars nrvaro undergrver barns mjligheter att sjlva

it ut. Dtt idl i c tti m

tt tumd xplt. Id ut m c f tt l utpl i id ldp, tt tt i t

tt tti itill lplt ch ttt

tu li iti.53

Sveriges barnombudsman (BO) anser att barnkonsek-

ly m id ll yi pli ch

rndringar i bentlig milj. Barnkonsekvensanalys inne-br att man genomr rhandsprvningar av de konse-

m tt lut dt ll d upp

m lutt. Bly -

m myct ll id.

9. Tydliga regler fr barns utemiljer saknas

Foto: IStockphoto


20/24


Bertilsson, C. m , 2006: Nyken grn handbok r natur-

guider.

Bevara barnens skogar, 2011: Broschyr. www.naturskyddso-

reningen.se

Centrum r naturvgledning, SLU. Har bl a kartlagt omr-

dena barn och naturvgledning samt hlsa och natur. www.

cnv.nu

Hellmark, M. (red.), 2007: Naturen till din tjnst.

Naturskyddsreningens rsbok 2007. Om ekosystemtjnster.

Isaksson, P. m.. (red.), 1999: Grnare stder. Biomngald

och grnstruktur. Svenska Naturskyddsreningen.

Louv, R., 2008: Last child in the woods: Saving our children

rom nature-decit disorder. Alonquin books, Chapel Hill,

North Carolina.

Naturskolereningens bcker i Att lra in ute-serien kan

bestllas p rlaget Outdoor eaching p www.outdoor-

teaching.com

Att lra in matematik ute

Att lra in svenska ute

Att lra in engelska ute

Att lra in ute ret runt

Att lra teknik ute

Att leka och lra in matematik ute

Naturskyddsreningen, aktablad p olika teman: Under

stock och sten, P rtt spr, Sm grodorna, P ngen, Bland

barr och blad, Fixa r glarna, Spana addermss.

Skogen som klassrum, 2011: Om utomhuspedagogik. www.

naturskyddsoreningen.se

Skydda skogen runt knuten, 2010: Broschyr. www.natur-

skyddsoreningen.se

Skydda ttortsnra skogar, 2010: Handledning. www.natur-

skyddsoreningen.se

Sveriges lantbruksuniversitet. Ett myller av liv. Lromedel

om biologisk mngald. www.bioresurs.uu.se/myller

Zettersten, G., 2007: Argument r rilusliv. Naturvrds-

verket. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publi-

kationer/620-8308-3.pd

Tips fr vidare lsning


21/24


Beck-Friis, M., 2003: Frskolors instllning till och anvnd-

ning av stadens natur. SLU Examensarbete. Nr 13 2003.

Berg, M., 2010: Skogen runt knuten -hur skts den?

Granskning av kommunernas arbete med ttortsnra skog.Rapport.

Boldemann, C. m , 2006: Impact o preeschool environment

upon children s physical activity and sun exposure. Preventive

Medicine 42, ss. 301-308.

Boverket, 2007: Bostadsnra natur - inspiration & vgledning.

Chawla, L., 2006: Learning to love the natural world enough

to protect it, Barn, 2, 57-78, Norsk senter or barneorskning.

Dahlgren, L-O. m , 1997: Utomhuspedagogik boklig bild-

ning och sinnlig erarenhet. Ett rsk till bestmning av ut-

omhuspedagogikens identitet.

Faber Taylor, A., m , 2006: Is contact with nature important

or healthy child development? State o the evidence, I

Spencer, C & Blades, M (red.), Children and their environ-

ments (pp 124-140) Cambridge, UK, Cambridge University

Press.

Faskunger, J., 2007: Den byggda miljns pverkan p ysisk

aktivitet. Statens olkhlsoinstitut.

Folkhlsoinstitutets webbplats 2011: Natur - efekter p barns

hlsa av kontakt med natur. 2011-04-12. http://www.fi.se/

Handbocker/Uppslagsverk-barn-och-unga/Natur---efekter-

pa-barns-halsa-av-kontakt-med-natur/

Grahn, P. m , 1997: Ute p dagis. Hur anvnder barn dag-

hemsgrden? Alnarp: Stad & Land nr 145.

Grahn, P. m , 2003: Landscape planning and stress. Urb For

& Urb Plan 2: 1-18.

Granberg, A., 2000: Smbarns utevistelse. Stockholm: Liber

AB.

Hrnsten, L. m , 2000: On the distance to recreational orests

in Sweden. Landscape and Urban Planning, Volume 51, Issue 1.

Ingvar, D., 1996: Utan lek inget liv.

Kardell, L. 2008: Frilusutnyttjande av tre stadsnra skogar

kring Uppsala 1988-2007. Institutionen r skoglig landskaps-

vrd, Sveriges lantbruksuniversitet.

Klang, G. m , 1996: Utebildning naturligtvis.Frilusrmjandet och Stielsen Hll Sverige rent.

Lisberg-Jensen, E., 2008: G ut min sjl - Forskningsversikt

om hlsoefekter av utevistelser i nrnatur. Statens olkhl-

soinstitut.

Lundegrd I. m , 2004: Utomhusdidaktik. Lund: Student-

litteratur.

Maas, J. m , 2006: Green space, urbanity, and health: how

strong is the relation? J Epidemiol Community Health, 60,

587-92.

Moore, L. m , 2003: Does early physical activity predict body

at change throughout childhood? Preventive Medicine 2003,

37, 10-17.

Mrtensson F., 2004: Landskapet i leken. En studie av utom-

huslek p rskolegrden. Institutionen r landskapsplane-

ring, Alnarp.

Kllor


22/24


Mrtensson, F. m , 2009: Outdoor environmental assess-

ment o attention promoting outdoor settings or preschool

children. Health and place (15) 1149-1157.

Mrtensson F. m , 2011: Den nyttiga utevistelsen?Forskningsperspektiv p naturkontaktens betydelse r barns

hlsa och miljengagemang. Naturvrdsverket rapport 6407.

Nationellt centrum r milj- och utomhuspedagogik,

Linkpings universitet. www.liu.se/ikk/ncu

Naturvrdsverket, 2006: Naturen som kraklla - om hur

och varr naturen pverkar hlsan. Beskrivningar av hl-

soefekterna av naturkontakt. http://www.naturvardsverket.

se/Documents/publikationer/620-8252-3.pd

Place, G., 2004: Youth recreation leads to adult conservation:

outdoor playtime integral during childhood development -

Research Update. National Recreation and Park Association.

Rydberg, D. m , 2004: Vr ttortsnra natur. En bok om

rvaltning och sktsel. Skogsstyrelsen.

Sandberg, M., 2009: Barn och natur i storstaden - En studie

av barns rhllande till naturomrden i hemmets nrhet

med exempel rn Stockholm och Gteborg.

Licentiatuppsats vid institutionen r kulturgeogra och eko-

nomisk historia, Gteborgs universitet.

SkogsVrden nr 1, 2007: Framtidens skola r ute! 2011-04-11.

http://www.skogssallskapet.se/skogsvarden/2007_1/sv22.php

SkogsVrden nr 1, 2009. Skogen skrmmer. 2011-04-11. http://

www.skogssallskapet.se/skogsvarden/2009_1/sv24.php

Socialstyrelsen, 2008: Smitta i rskolan. En kunskapsver-

sikt.

Svenska Dagbladet, 2005: Att leka ute har blivit r arligt.

2011-04-11. http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/barn-och-

unga/att-leka-ute-har-blivit-or-arligt_401461.svd

Szczepanski, A. m , 2003: Forskningsstudie Hlsa och utom-huspedagogik. Opublicerat.

Ward-Tompson, C.W. m , 2008: Te childhood actor:

Adults visits to green places and the signicance o childhood

experience, Environment and Behavior, 1 (40) 111-141.

Wells, N., 2003: Nearby nature. A Bufer o Lie Stress Among

Rural Children. Environment and Behavior, vol. 35 no. 3.

World Health Organization, 2005. Efects o air pollution on

children s health development a review o the evidence.

nggrd, E., 2009: Lek i skogen mera jmstlld. Locus tid-

skri r orskning om barn och ungdomar. Stockholms uni-

versitet (2009; 2:3-19)


23/24


1. Dt i llm diti ttt .

F Ntuyddi ttt tt

md m hlt ll till t dl li

im ll ht t ilmt ttt. I m-

d d dt d it p ttt itt m li l t t ilmt.

Ntuyddi d SCB: diti

ttt: humli md mit 200 i, i-

d tdt mll hu mlt ic ti

200 mt.

2. Ls mer i handledningen Skydda ttortsnra skogar.

Ntuyddi.

3. Kdll 2008, Sd 2009

4. S Dldt 2005, SVd 2009

5. Fu 2007

6. Sciltyl 20097. S itt 8. Btydl ht ch til lliht

8. Nrnaturguiderna nns listade p Naturskydds-

reningens webb: http://www.naturskyddsoreningen.

/tu-ch-milj/dju-ch-tu/tuuid/

9. S itt 8. Btydl ht ch til lliht

10. I 1996

11. G 2000

12. Mt m 2011

13. Bldm 2006, Mt 2009

14. d 2009

15. Wll m 2003, Bt 2007

16. B ii hlt tutt

i Ntu m fll - m hu ch

tu p hl. Ntudt. 2006.

http://www.tudt./Dcumt/puli-

ti/620-8252-3.pd.

17. Sciltyl 2008, Mt m 2011

18. Mt m 2011

19. Frilufrmjandets skolor och rskolor med mycket

utmhupdi.

20. Sciltyl 2008

21. G 2000

22. Gh m 1997, Mt m 2009

23. SVd 2007

24. Szczpi m 2003

25. Ntudt 200626. Mt 2004, Bldm m 2006

27. M m 2003

28. G 2000

29. Gh m 1997

30. F yl m 2001, Flhlititutt 2011

31. Kl t l 1996

32. Ludd m 2004

33. Chwl 2006

34. Mt m 2011, Plc 2004

35. Mt m 2011

36. Wd-Tmp m 200837. Ludd m 2004

38. Dhl m 1997, Mt m 2011

39. Mt m 2011

40. Bt 2007

41. Wld Hlth Oizti, 2005

42. Ryd 2004

43. Ryd 2004

44. Ryd 2004

45. Bt 2007

46. Bc-Fii 2003

47. M m 2006

48. Gh m 2003

49. Ht m 2000

50. Edut ch up dd tt dju

u t i d hid m mi -

pt i ldpt. Edut ll up

f ll ud tt p

tu i lit mtti m mjlit.

51. Mt m 2011

52. B 2010

53. Mt m 2011

Fotnoter


24/24

Naturskyddsreningen. Box 4625, 11691Stockholm. Tel 08-702 65 00. [email protected]

Naturskyddsreningen r en ideell miljorganisationmed krat att rndra. Vi sprider kunskap, kartlggermiljhot, skapar lsningar samt pverkar politiker och

myndigheter svl nationellt som internationellt.Freningen har ca 190 000 medlemmar och fnns ilokalreningar och lnsrbund ver hela landet.

Vi str bakom vrldens tuaste miljmrkningBra Miljval.

www.naturskyddsoreningen.se

B h till till m ldi. S l m lmilj, l li m li, m t-

ii ch m jmtl ld. Vitl i tu iti it md t tydl m tt ht t, d

liht, cilt mpl ch tt diti ch mti. D dit uppll ld m i tu

leder till att sinnena stimuleras och sprkutvecklingen rbttras. Tidig naturkontakt kan vara en viktig aktor r hur barn

lt til l tu i tt t ppti, hu d id till tt hllt mhll.

D hdldi i di/ m il l uppmmm ht ttt m tt uidi xmpli luttt p ll i. D t dl hdldi t upp pti i

uidi. D d dl u p uidi ihll md id ti ll i ch umt tt tt-

t .