Big Data och dess påverkan på vår medieanvändning1177276/FULLTEXT01.pdffall kan även användandet av plattformar, appar och program skilja sig från generation till generation

Uppsala universitet Institutionen för informatik och media C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd HT 2017 Big Data och dess påverkan på vår

medieanvändning

En studie kring integritet och medvetenhet om övervakning på internet

Författare: Frida Lundin och Victoria Wiberg Handledare: Jessica Gustafsson

Uppsala Universitet Institutionen för informatik och media C-Uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagt HT17

Abstract

The purpose of the essay is to get an understanding of how people from different generations

view Big Data and if their views differ in connection to their age. As well as getting an

understanding of the different problems and threats they identify with Big Data and how

these affects their use of digital services and digital media. We have chosen to do this by

putting together focus groups based on the age of the participants, where they were

encouraged to share their views on the matter by discussing questions regarding their

awareness of the extensive collecting of private information online as well as how this affects

their sense of privacy. In order to get an understanding of the phenomenon we have decided

to use theories regarding privacy and surveillance and we came to the conclusion that the

awareness did not differ that much depending on the generation. Regarding how it affected

the participants use of digital services and media there was a bigger difference between the

different participants, but it was not necessarily connected to their generational belonging.

When it comes to the relevance of the study in a broader societal context, questions like these

are important to discuss from an ethical point of view but also in regards to economic

inequality, as access to Big Data means access to money since Big Data is a valuable asset in

today's society and the people with access are the ones with money and power to begin with.

Number of pages: 54

Key words: Big Data, surveillance, privacy.

1


1. Inledning 3

1.1 Problemformulering 3

1.2 Syfte och frågeställning 4

1.3 Begreppsförklaring 5

1.4 Avgränsningar 5

1.5 Disposition 6

2. Bakgrund 8

2.1 Big data som begrepp 8

2.2 Snowden och Big Data 9

3. Tidigare forskning 11

3.1 Övervakning 11

3.2 Integritet 12

3.3 Riktad reklam 14

4. Teori 16

4.1 Övervakning 16

4.2 Integritet 17


4.4 Teorierna i relation till vår studie 20

5. Metod 21

5.1 Insamlingsmetod 21

5.2 Material och Urval 22

5.2.1. Deltagare 23

5.3 Genomförande och Tillvägagångssätt 24

5.4 Bearbetning och Analys 25

6. Resultat och analys 29

6.1 Medvetenhet 29

6.2 Positiva aspekter med övervakning 32

6.3 Skydd mot Big Data 33


6.5 Det fortsatta användandet av digitala medier och tjänster 42

7. Slutsats och diskussion 45

7.1 Framtida forskning 48

Referenser 50

Bilaga 52

Intervjuguide 52

Pressrelease 54

2


1. Inledning I det här avsnittet kommer vi att presentera vår problemformulering och syftet med

undersökningen samt vilka frågeställningar vi ämnar besvara. Efter det kommer vi att ge en

kortare definition på ett antal begrepp vi använt oss av i uppsatsen, följt av en presentation

kring de avgränsningar vi gjort samt dispositionen av uppsatsen.

1.1 Problemformulering

Varje gång vi använder oss av någon typ av digitala teknologier lämnar vi digitala fotspår

efter oss och dessa fotspår i form av information samlas in och lagras i stora databaser. Detta

kallas med ett annat ord för Big Data och har blivit en ny typ av värdefull valuta, speciellt på

kostnadsfria plattformar där den personliga informationen blivit en sorts betalning istället för

pengar. Big Data har en stor potential när det kommer till forskning då Big Data kan leda till

lösningar på vetenskapliga problem inom flera områden. Trots fördelarna väcker det dock

många frågor i relation till människors integritet och det har diskuterats huruvida detta kan

innebära en ny våg av integritetsintrång (Michael 2013, 23). Som en konsekvens av att vi

lever ett liv i media snarare än med media så blir vi allt mer beroende av medier och digitala

teknologier av alla dess slag (Deuze 2012, 27f). Vidare blir det allt svårare att skydda sig mot

insamlandet av Big Data då informationen som samlas in sedan paketeras och sprids världen

över till olika parter, så som stora organisationer, företag och myndigheter (Tene och

Polonetsky 2013, 251), som i sin tur kan utnyttja informationen i politiska och ekonomiska

syften. Detta är problematiskt då insamlandet av information blir en integritetsfråga, eftersom

människor ofta är omedvetna om att deras privata information samlas in (Orito, Fakuta &

Murata 2014, 93), samtidigt som det också blir en fråga om vem som har makt och rätt

tillgångar. Människor i maktposition med tillgång till data har möjligheten att utvärdera och

använda informationen på ett sofistikerat och inflytelserikt sätt. Detta leder till att de sociala

klyftorna förstärks genom att maktfördelningen mellan de olika grupperna ökar ytterligare

3


när de med tillgång till data får tillgång till ännu mer data, medan de vars data utnyttjas

påverkas av de beslut som tas i den form att de får ännu mindre att säga till om när det

kommer till hur privat information hanteras och används (Andrejevic 2014, 1677). Med andra

ord betyder det att de med tillgång till datan och förmågan att använda den, exempelvis

organisationer med stora ekonomiska tillgångar, får en ännu större ekonomisk fördel i

jämförelse med alla människor vars data utnyttjas och på det sättet skapas och förstärks redan

existerande sociala klyftor.

I vår undersökning ämnar vi att studera hur olika generationer reflekterar kring Big Data och

insamlandet av privat information på internet, samt om detta påverkar deras användning av

medier på internet. Olika generationer har olika erfarenheter kring internet eftersom vissa är

uppvuxna med internet medan andra fått ta del och lära sig använda det i vuxen ålder. I vårt

fall kan även användandet av plattformar, appar och program skilja sig från generation till

generation vilket kan vara en bidragande faktor till om reflekterandet skiljer sig åt. Det är

därför av intresse att se om synen på Big Data och insamlandet av privat information skiljer

sig åt beroende på vilken generation människor tillhör (van det Goot et al. 2016, 3).

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med undersökningen är att få en förståelse för hur människor reflekterar kring Big data

och hur det påverkar vår dagliga medieanvändning, samt förstå hur deltagarna ser på hoten

som Big Data innebär. Genom fokusgrupper knutna till olika generationer ämnar vi att

besvara följande frågeställningar;

● Hur reflekterar människor kring insamlandet av information på nätet?

● Skiljer sig denna uppfattning mellan olika generationer?

● Uppfattar de att det finns några hot eller risker med Big Data?

● Hur påverkar det i så fall deras användning av medier på internet?

4


1.3 Begreppsförklaring

Big Data: stora mängder digitalt lagrad information, vilket kräver flera speciella metoder för

att kunna behandlas. Datan som utgörs av privat information, exempelvis sökhistorik,

interaktioner på sociala nätverk, transaktioner online, bilder, videos, klick - listan kan göras

lång, samlas in och lagras i databaser som är speciellt utvecklade för att lagra enorma

mängder data. Fler programvaror körs samtidigt på hundratals till tusentals servrar för att

lagra, dela, överföra, analyser och presentera datan. Big Data används inom flera olika

områden, exempelvis hälsovård, klimatanalys och handel (Tene och Polonetsky 2013, 240ff).

Internetjättar som Google, Facebook, Apple och Amazon har samlat in enorma mängder

privat information där deras operativsystem, webbläsare eller sociala medier spelar en

avgörande roll i insamlandet. Informationen analyseras och omvandlas sedan för att de ska

kunna tjäna mer pengar, få mer inflytande och kunna erbjuda ännu bättre tjänster för sina

användarna (Tene och Polonetsky 2013, 250f).

Metadata: automatiserade loggar som visar vem som pratade med vem, vid vilken tidpunkt,

från vilken plats, samt hur länge (Van Dijck 2014, 199).

Datavaillance: en kontinuerlig övervakning genom insamling och analys av metadata (Van

Dijck 2014, 198).

1.4 Avgränsningar

I vår undersökningen har vi valt att intervjua tre olika generationer, 1) 20-25, 2) 35-40 samt

3) 50-60 och från varje generation ska vi intervjua 2 grupper, då det är en rimlig mängd i en

undersökning av den här omfattningen. Valet av de olika generationerna har gjorts på så sätt

att vi valt tre utspridda generationer där åldrarna skiljer sig så pass mycket att det är av

intresse att se om de olika grupperna för olika resonemang kring Big Data. Den yngsta

generationen är i åldern 20-25 och är till stor del kontinuerliga användare av internet och

sociala medier. De är även uppväxta med internet på ett annat sätt än de äldre generationerna

5


vilket gör att vi känner ett intresse av att undersöka om och i så fall hur insamlandet av deras

privata information eventuellt påverkar deras medieanvändning. Vi skulle kunnat välja en

yngre grupp, men att intervjua personer under 18 år innebär att vi skulle behöva målsmans

godkännande, vilket tiden inte räcker till för. Den andra generationen, den så kallade

mellangruppen, är i åldern 35-40. Vi övervägde till en början att enbart intervjua och sedan

jämföra resultatet mellan den yngre generationen och den äldre generationen men kom fram

till att det även är intressant med en mellangeneration som tillför ännu fler tankar och

erfarenheter. Den äldsta gruppen vi valt att intervjua är i åldern 50-60. Vi reflekterade över

om vi skulle välja en grupp som var ännu äldre, men kom fram till att risken att de inte

använder internet i samma utsträckning hade funnits och därför inte heller reflekterar över

vilken informationen som sparas på nätet. Det är av intresse att studera eventuella

skillnaderna mellan de olika grupperna, särskilt mellan den yngsta gruppen som är uppvuxna

med internet till skillnad från den äldsta gruppen som introducerats för internet vid en relativ

hög ålder och istället vuxit upp med traditionella medier. I och med de olika gruppernas olika

erfarenheter av internet och medieanvändning har de möjligtvis olika tankar kring ämnet.

1.5 Disposition

Undersökningen introduceras med en inledning där vi presenterar syftet med undersökningen

samt vilka frågeställningar vi ämnar besvara. I denna del presenterar vi även centrala begrepp

som vi kommer använda under presentationen av vår undersökning och definitioner av dessa

begrepp. Vi tar även upp vilka avgränsningar vi gjort under arbetet samt hur vi tänker kring

dessa avgränsningar. Vidare fortsätter vi med bakgrunden där vi fördjupar oss i det ämne vi

undersöker innan vi går vidare till tidigare forskning . I tidigare forskning presenterar vi

relevant forskning som gjorts inom ämnet för att sedan gå vidare till teoridelen . Under

teoridelen presenterar vi de teorier som ger oss en grund att stå på, samt ett bredare perspektiv

på ämnet. Fortsättningsvis presenterar vi den metod vi valt att använda oss av och

argumenterar för varför vi valt denna metod och tillvägagångssätt i vår undersökning. Efter

det följer resultat och analys där vi presenterar och analyserar det resultat vi har fått i

undersökningen och i den här delen återkopplar vi även till det tidigare teorikapitlet samt

6


tidigare forskning för att knyta samman de olika delarna. Avslutningsvis återgår vi till vårt

syfte och vår frågeställning i det avslutande kapitlet, slutsats och diskussion , där vi besvarar

frågeställningen och presenterar vilka nya frågeställningar som denna studie har väckt i form

av förslag på vidare forskning.

7


2. Bakgrund

Bakgrunden ämnar ge en djupare förståelse för fenomenet Big Data och historien bakom hur

det har kommit att bli ett så vitt omtalat begrepp, samt gå in på hur Edward Snowden och

avslöjandet av Prism-skandalen har bidragit till detta.

2.1 Big data som begrepp

Den oerhört snabba utvecklingen av ny teknik och digitala plattformar har bidragit till nya

möjligheter att samla in och spara information på nätet (Bollier 2010, 3). I samband med det

här föddes begreppet Big Data som är ett samlingsord för den information som samlas in och

lagras i massiva databaser. Den stora omfattningen information behandlas och analyseras för

att sedan bli tillgängligt för stora företag, organisationer och myndigheter samt regeringar

som använder informationen i olika syften (Tene & Polonetsky 2013, 240). Big Data kan

användas för flera positiva syften. Inom sjukvården används den exempelvis för att analysera

och skapa statistik över sjukdomsfall och samtidigt bidra till information kring sjukdomsfall i

olika länder (Tene & Polonetsky 2013, 245f). Datan hjälper även företag att studera och

analysera kunder och trender inom handeln, för att sedan rikta marknadsföringen specifikt till

dem (Michael 2013, 22), vilket är positivt för företagen då detta ofta leder till en ökad

försäljning. Den riktade marknadsföring är dock inte lika positivt för privatpersoner då

människors val blir baserade på tidigare information och algoritmer. Privatpersoner tar inte

längre några egna beslut på internet angående vad som visas eller inte utan valen är redan

förutbestämda, vilket leder till begränsningar för människorna. På många sätt gynnar Big

Data stora företag, organisationer och myndigheter, alltså de som redan är i en maktposition,

på bekostnad av den enskilda individen. Vidare finns det många negativa sidor av Big Data

som uppmärksammats, bland annat hotet mot människors integritet och intrång på

människors privatliv, övervakning, samt kontroll av mobiltelefoner och datorer i olika syften,

exempelvis var en person befinner sig eller vad personer gör på internet (Tene & Polonetsky

2013, 251ff). Big Data har även tillfört att de stora internet-jättarna som Google, Facebook,

8


Apple, Microsoft och Yahoo samlar in och sparar massiva mängder av personlig information

som bilder, chattar, sökord och historik, som hotar människors integritet (Tene & Polonetsky

2013, 250). Integritetsfrågan på internet har dock varit ett problem redan innan Big Data, men

har blivit ett allt mer uppmärksammat problem i och med Big Datas uppkomst då insamlandet

av speciellt privat information ökat (Tene & Polonetsky 2013, 251).

2.2 Snowden och Big Data

I juni 2013 gick Edward Snowden ut med information som avslöjade en omfattande

övervakning av miljontals människor beordrad av den amerikanska säkerhetsmyndigheten

NSA (National Security Service ). Edward Snowden jobbade under tiden kring avslöjandet

som analytiker på CIA ( Central Intelligence Agency) och som konsult åt NSA (Van Dijck

2014, 197) . Den första artikeln som publicerades i The Guardian avslöjade att en av USA:s

största mobiltelefonoperatörer enligt en order från NSA hade vidarebefordrat information om

sina kunder till FBI ( Federal Bureau of Investigation ) . De följande dagarna publicerades flera

artiklar som beskrev hur det ett övervakningsprogram kallat PRISM-programmet gav NSA

tillgång till servrarna hos stora företag som Google, Facebook, Skype och Microsoft. I

Storbritannien i sin tur kom uppgifter om att det användes ett liknande program som gav den

brittiska motsvarigheten till NSA, GCHQ ( General Communication Headquarters ), en lika

omfattande tillgång till information om befolkningen. Avslöjandena visade att främst de

amerikanska, kanadensiska och brittiska regeringarna, och möjligtvis även andra regeringar,

bidrog till en storskalig övervakning av befolkningen samt hur denna övervakning bedrevs

(Lyon 2014, 2). Snowdens avslöjanden om övervakningen har fått stort genomslag och väckt

ett intresse utan motstycke hos människor världen över. Som svar på Snowdens avslöjande

har både rättsliga och tekniska åtgärder vidtagits, men när det kommer till de etiska frågorna

finns det fortfarande relativt få svar i förhållande till de frågor som väckts. Därför presenteras

frågorna som en kritik mot övervakningssamhället snarare än som faktiska frågor. Frågan

“what society do we want? ” som Snowden upprepade gånger ställt sedan avslöjandet är

central och sammanfattar den kritik som ställs mot de som är ansvariga för övervakningen

(Lyon 2014, 9). Anledningen till att Snowden avslöjade informationen var att han hoppades

9


på att uppmärksamma ämnet, samt göra människor medvetna om att många myndigheter har

fullständig tillgång till all typ av kommunikationsdata. Organisationerna bakom plattformarna

vars information myndigheterna tog del av menar att användarna måste ge upp en del av

integriteten i utbyte mot att få använda dessa plattformar gratis. Data har med andra ord blivit

en ny typ av valuta som människor betalar sina kommunikationstjänster med (Van Dijck

2014 197f), vare sig de vill det eller inte.

10


3. Tidigare forskning I det här avsnittet kommer vi att presentera den tidigare forskning vi anser är relevant för

undersökningen. Kapitlet är uppdelat i tre olika delar; den första presenterar forskning kring

övervakning, den andra presenterar forskning som gjorts kring integritet och till sist

presenteras forskning kring riktad reklam.

Valet av tidigare forskning och det faktum att den tidigare forskning vi presenterar kommer

ifrån andra länder än Sverige grundar sig i bristen på forskning kring insamlandet av privat

information i Sverige och Europa. Att välja forskning som är närmare Sverige rent

geografiskt kan tyckas vara av intresse för att se eventuella likheter och skillnader med vår

egen studie, men eftersom det inte finns någon passande tidigare forskning inom ämnet i

Sverige var vi tvungna att välja forskning som grundar sig på studier i andra länder. Den

tidigare forskning vi nu kommer presentera är baserad på studier i USA, Australien och

Japan.

3.1 Övervakning

Människor, teknologier och data är någon som är under ständig förändring då nya teknologier

hela tiden utvecklas och används av människor, vilket i sin tur leder till insamlande av data

som sparas i stora databaser och utnyttjas i olika syften (Lupton & Michael 2017, 255). En

fokusgruppsstudie har gjorts i Australien med 48 stycken deltagare där syftet var att få en

förståelse kring hur människor tänker kring digital data, speciellt den data som de själva

genererat. Vidare var syftet att undersöka människors tankar kring dataveillance i relation till

sig själva och diskutera fram i vilka sammanhang och syften övervakning sker (Lupton &

Michael 2017, 257). Det upptäcktes relativt tidigt under studiens gång att de flesta deltagarna

var medvetna om övervakningen samt att de hade en ganska klar bild hur människor blir

övervakade. De tog upp exempel som via mobiltelefoner, sökfunktioner på nätet och speciellt

sociala medier där mycket personlig information samlas in (Lupton & Michael 2017, 261).

11


Fortsättningsvis reflekterade deltagarna kring ordet övervakning. Många av deltagarna

relaterade ordet till kameraövervakning som finns på allmänna platser, riktad reklam,

insamling av information av regeringen och andra företag samt att Google och Facebook var

de de huvudsakliga digitala plattformarna där övervakning och insamlandet av detaljerad

personlig information sker. Många av deltagarna var bekymrade över vart deras egna

information hamnar och hur den sprids vidare till olika parter, som företag eller

organisationer som använder informationen i exempelvis marknadsföringssyften. Ingen av

deltagarna visste helt säkert vad som sker med den personliga datan och många kände en oro

över detta. Dock så öppnade studien ögonen för många deltagare som blev mer medvetna

kring dataveillance genom att diskutera frågan tillsammans i gruppen (Lupton & Michael

2017, 261ff).

Många av deltagarna hade tidigare inte förstått hur viktig deras data är och att de borde ta

bättre hand om informationen även om det knappt är möjligt för människor att undvika

övervakning. Samtidigt tyckte även vissa i grupperna att det inte spelar någon roll vad för

personlig information som samlas in utan det är hur informationen kontrolleras och utnyttjas

som är det obehagliga. Det spelade ingen roll vilken information som samlades in om den

enskilda personen, bara det ledde till förmåner för personen själv, så problemet med Big Data

ansågs vara att den används i negativa syften (Lupton & Michael 2017, 265f).

3.2 Integritet

Den privata informationen som människor vanligtvis ger ut i samband med att de startar

användarkonton på sociala plattformar är inte i säkert förvar utan informationen används i

olika syften vilket påverkar människors integritet (Orito, Fakuta & Murata 2014, 95). Många

användare är inte medvetna att informationen ständigt samlas in och sparas. En enkätstudie

har utförts på 368 stycken japanska användare av sociala medier där det visade sig att många

av användarna var omedvetna om att deras personliga information utnyttjas i olika ändamål.

Användarna skulle troligtvis vara mer försiktiga med sin privata data om de var medvetna om

vad som händer med den privata informationen. Efter enkätundersökningen utfördes även

uppföljande intervjuer för att undersöka de japanska användarnas attityder kring integritet

12


och privatliv på internet (Orito, Fakuta & Murata 2014, 93). Många av deltagarna var oerhört

motsägelsefulla i studien då resultaten visade att de flesta var medvetna om att deras privata

information var viktig men de visste inte på vilket sätt, därför fortsatte de att använda sociala

medier som de alltid gjort. Dock använde sig många av privata inställningar på de olika

plattformarna på grund av oron över att andra individer skulle samla in den personliga

informationen och inte av oro för att företag eller organisationer skulle ta del av

informationen (Orito, Fakuta & Murata 2014, 101f) och det konstaterades även att många i

grupperna inte hade läst igenom användarvillkoren eller säkerhetspolicyn som uppdateras på

sociala medier (Orito, Fakuta & Murata 2014, 95). En rimlig förklaring till detta kan vara att

eftersom deltagarna inte var säkra på hur informationen utnyttjas, fanns ingen motivation att

lära sig och då fortsatte de i samma mönster. En tredjedel av personerna i grupperna förstod

att den personliga informationen skulle utnyttjas av företag i olika syften, men det påverkade

inte deras användning av sociala medier (Orito, Fakuta & Murata 2014, 102).

Ett ytterligare perspektiv på integritet bygger vidare på forskning som argumenterar för att

skillnaden mellan “Big Data Rich” (organisationer och myndigheter som kan lagra stora

mängder data) och “Big Data poor” (de som inte har tillgång till datan) har ökat (Andrejevic

2014, 1675). Med det som utgångspunkt finns det saker som pekar på att det finns en skillnad

mellan hur man ser på data samt hur den används (Andrejevic 2014, 1675). Som ett resultat

av detta känner människor en maktlöshet kring det faktum att de inte har någon kontroll över

om de vill dela med sig av information eller inte, på samma sätt som de inte heller alltid är

medvetna om att de delar med sig av informationen (Andrejevic 2014, 1682). En

återkommande aspekt visar sig därför vara just medvetenheten kring Big Data, då även

tidigare forskning lyfter just medvetenheten kring insamlandet av information som ett

problem, då människor är omedvetna om att deras personliga information utnyttjas (Orito,

Fakuta & Murata 2014, 93). En viktig aspekt när det kommer till Big Data och insamlandet

av information på internet är därför antagandet att människor är medvetna om att de delar

med sig av information i utbyte mot olika förmåner, vilket ofta inte är fallet. Informerat

samtycke är omtvistat när det kommer till tjänster på internet, då människor ofta samtycker

till användarvillkoren utan att faktiskt läsa dem. Detta kan ses som ett tecken på att

människor inte bryr sig om integritet eller vilken information de ger i utbyte mot att få

13


använda tjänsten, men undersökningar visar på att människor helt enkelt känner att de inte

har något val i kombination med att de inte vet hur informationen sedan kommer att användas

(Andrejevic 2014, 1682).

3.3 Riktad reklam

Riktad reklam på internet är vanligt förekommande då reklamen baseras på datorer och

mobiltelefonens IP-adresser där all tidigare historik samlas in, exempel är hemsidor som

besökts och klick-historik som sedan visar sig som riktad reklam anpassad specifikt efter

olika individer. Reklamen kan i vissa avseenden vara positiv då den är anpassad efter vad just

en person är intresserad av och annonser som inte är av intresse försvinner. Men den kan

samtidigt i många fall vara negativ med tanke på människors integritet, då många människor

anser att företagen inte har någonting med en att göra och därför inte har rätten att samla in

och använda information om människors privatliv (McDonald & Cranor 2010, 63f).

En intervju- och enkätstudie har gjorts för att se vad amerikanska internetanvändare tycker

och har för erfarenheter kring riktad reklam på internet samt hur de skyddar sin integritet på

nätet. Studien resulterade i att de flesta av deltagarna tycker att den riktade reklamen är

negativ, vilket kan bero på att de är uppvuxna med reklam runt omkring sig men att just den

riktade reklamen som är baserad på deras privata information på internet är främmande och

därför negativ (McDonald & Cranor 2010, 64ff). Reklamen förstås i många fall som ett

integritetsintrång samtidigt som deltagarna inte är helt medvetna om vad det finns för hot och

risker med insamlandet av privat information, samt hur de ska skydda sin integritet på nätet.

Vilket leder till att de fortsätter att använda internet och sociala medier som tidigare

(McDonald & Cranor 2010, 63).

Fortsättningsvis kom forskarna fram till att många människor vill skydda sin privata

information men är samtidigt inte villiga att betala för att skydda informationen, som att

exempelvis betala för att surfa utan IP-adress. Detta för att deltagarna ansåg att informationen

borde vara privat oavsett om de betalat eller inte. Dock så tyckte många av deltagarna att det

14


var okej att samma information som de vill skydda kan samlas in av företag i syften för

rabatter och erbjudanden (McDonald & Cranor 2010, 63). Många tycker reklamen är negativ

men det finns dock en liten del av deltagarna som ansåg att riktade annonser är bra på så sätt

att den är anpassad efter individen själv samt att rabatter och erbjudande är bra i ekonomiska

syften. Samtidigt som en större del av deltagarna ansåg att det inte finns någon förmån med

reklamen och därför går att ignorera (McDonald & Cranor 2010, 71).

15


4. Teori

I detta avsnitt presenteras de teorier vi kommer att använda oss av i analysen av det material

vi har samlat in. Likt det tidigare kapitlet om tidigare forskning kommer vi även i det här

kapitlet ta upp övervakning, integritet samt riktad reklam. Avlutningsvis förklarar vi även hur

vi ska applicera teorierna på vår egen studie.

4.1 Övervakning

Fransmannen Michel Foucault, professor inom Filosofi har skrivit boken “Straff och

Övervakning” (2003, 3), och hans teori är den huvudsakliga teorin gällande övervakning i vår

studie. Foucault påstår att övervakning krävs i samhället för att hålla disciplin och

upprätthålla maktbalansen (Foucault, 2003, 172). För att övervakningen och makten som

medföljer ska fungera måste övervakningen vara diskret och inte alltför framhävande, utan

istället använda maktverktyg som är anonyma såsom registrering, bedömning och

klassificering av individerna (Foucault 2003, 221). I och med övervakning diskuteras även

panoptikon, en fängelsedesign skapad av Jeremy Bentham på 1700-talet som har till syfte att

övervaka fångar i fängelser utan att fångarna själva är medvetna om och när de blir

övervakade. Vetskapen om att man är konstant övervakad är tillräcklig för att kontrollera

beteenden, som i det här fallet leder till bättre ordning i fängelset eftersom fångarna är

medvetna om att de blir övervakade men omedvetna om när de blir det. Fångvaktarna får

även mer makt i fängelset och detta sker relativt automatiskt så fort fångarna vet att någon

kan titta på dem, men de vet inte när (Foucault 2003, 201ff). Panopticons form av

övervakning kan appliceras i många andra situationer än enbart i fängelser och Foucault

menar att det moderna samhället genomsyras av övervakning och att samhället är uppbyggt

efter panopticons maktstruktur. Vi blir konstant övervakade, då övervakningen finns överallt

såsom i skolan, inom sjukvården, på arbetsplatser samt inom det militära (Foucault 2003,

206f). Tidigare var panopticons syfte att kontrollera beetenden och på 1700-talet användes

panopticon som ett hjälpmedel inom sjukvården för att hindra spridning av sjukdomar, men

runt 1975 ändrades detta och övergick till att istället kontrollera individer, deras liv samt för

att disciplinera samhället (Foucault 2003, 112f).

16


4.2 Integritet

I det här kapitlet kommer vi att presentera tre olika teorier kring integritet som var och en

handlar om hur människor ser på integritet, samt hur de hanterar andras tillgång till sin

privata information.

Den första teorin om integritet beskriver hur människor behöver integritet och hur de skyddar

sin integritet genom att temporärt begränsa tillgången andra människor har till information

om dem och är utformad av Alan Westin, som var professor i offentlig rätt vid Columbia

Universitet. Westin beskriver hur det finns fyra tillstånd när det kommer till integritet;

solitude, intimacy, anonymity och reserve, och var och en beskriver hur integritetens olika

funktioner ska uppnås. Den första hänvisar till hur människor ska vara fria från övervakning

av andra och den andra hänvisar till hur människor skapar små grupper inom vilka pålitliga

relationer kan skapas. Den tredje beskriver friheten i att inte behöva identifieras eller

övervakas på allmänna platser eller sammanhang och den sista refererar till en önskan om att

begränsa upplysningar till andra, samt hur det krävs att andra respekterar denna önskan

(Margulis 2011, 10). I relation till de fyra tillstånden beskriver sedan Westin flera viktiga

syften när det kommer till integritet som i sin tur ska beskriva varför människan behöver

integritet och det är dessa som de tillstånd som tidigare beskrivits ska hjälpa till att uppfylla.

Ett syfte, personal autonomy, hänvisar till människors önskan om att inte kontrolleras eller

manipuleras av andra, samt att ens privatliv inte ska blottas för andra. Ett ytterligare syfte,

limited and protected communication, har två olika funktioner och handlar om hur

kommunikationen mellan människor ser ut. Den första, limited communication , hänvisar till

hur människor sätter mellanmänskliga gränser när det kommer till delning av privat

information, samt protected communication , som i sin tur hänvisar till hur de väljer att dela

privat information med människor de litar på.

Fortsättningsvis kan integritet definieras som “den selektiva kontrollen av tillgången till

jaget” och går även att dela upp i fem olika delar, enligt en annan teori utformad av

socialpsykologen Irwin Altman. Den första delen rör den dynamiska processen inom vilken

17


mellanmänskliga relationer äger rum. Nästa del handlar i sin tur om skillnaden mellan den

önskade integriteten och den faktiska integriteten. Den tredje delen beskriver hur integriteten

är en varierande process och att det finns flera olika nivåer av integritet, exempelvis önskad

integritet, för lite integritet eller för mycket integritet. Vidare handlar den fjärde delen om hur

integriteten är dubbelriktad, vilket betyder att den involverar stimulans utifrån samtidigt som

information också går ut till andra. Slutligen beskriver den sista delen hur integriteten

fungerar både individuellt samt i grupp (Margulis 2011, 11), i enlighet med vad Altman säger

om hur integritet påverkas av både inre tillstånd och yttre faktorer. Han beskriver i sin teori

närmare den språkliga aspekten av integritet och hur det människor säger till varandra samt

gör fungerar som gränser för integritet, vilket blir en viktig del av hur människor kontrollerar

sin integritet i grupp. Inom denna teori finns det även tre aspekter som är speciellt viktiga att

ta hänsyn till. Först och främst är integritet en social process. När man sedan studerar den

psykologiska aspekten av integriteten är det viktigt att inkludera människors samverkan,

deras social sammanhang och den fysiska omgivningen. Avslutningsvis måste man även ta

hänsyn till att integritet är kulturellt universell men att hur det manifesterar sig också beror på

den lokala kulturen (Margulis 2011, 11f).

Den sista teorin fokuserar i sin tur främst på den mellanmänskliga kommunikationen på

internet och har sitt ursprung i den tidigare teorin av Altman. Denna teori kallas CPM

( Communication Privacy Management) och är utformad av Sandra Petronio, professor i

kommunikationsvetenskap. Här beskrivs integritet som någonting som kan variera från att

vara fullständigt öppen till att vara helt sluten och de båda tillstånden har en stark koppling

till varandra. Detta liknar Altmans teori där integritet beskrivs som en varierande process och

som ett svar på det anpassar vi därför vår syn på integriteten beroende på situationen

(Margulis 2011, 12). Detta kan förklaras utifrån principen att vi själva styr över vår egna

integritet utifrån vissa specifika regler kring integritet. Genom att systematiskt kontrollera

vilket information som delas och till vem kontrollerar vi på så sätt hur privata vi vill vara.

CPM-teorin utforskar enligt dessa principer alltså hur människor väljer att dela eller inte dela

information om sig själva.

18


Fortsättningsvis finns det fem påståenden som utgör grunden för denna teori. Det första

hänvisar till att människor menar på att de äger rätten till informationen om sig själva och

tycker därför att den är privat. Vidare anser de, enligt det andra påståendet, att eftersom de

äger informationen så har de även rätt att kontrollera hur informationen delas med andra. Det

tredje påståendet i sin tur hänvisar till att människor utvecklar regler kring integritet utifrån

kriterier de själva anser är viktiga, vilket på ett sätt hänger ihop med det fjärde påståendet

som handlar om att så fort information blivit tillgängligt för andra så bildas en kollektiv gräns

för vad som är privat. De som nås av den privata information blir nu på ett sätt delägare av

informationen, vilket gör att krav ställs på att de förvaltar den rätt. “Rätt” definieras i det här

fallet utifrån de regler som den ursprungliga ägaren tycker att informationen ska delas enligt.

Det femte påståendet hänvisar slutligen till när reglerna för integriteten inte överensstämmer

mellan de två parterna. Vad som hänt i det fallet är att den andra parten hanterat spridningen

av information till en tredje part som den ursprungliga ägaren inte tycker är rätt utifrån de

regler som nämnts tidigare (Margulis 2011, 13) och det är här problemet med Big Data delvis

kommer in i bilden.

4.3 Riktad reklam

Riktad reklam definieras som en typ av marknadsföring vilken riktar in sig på en specifik

målgrupp. Idéen om riktad marknadsföring grundar sig i förståelsen att människor har olika

preferenser och kan därför beskrivas som en del av den individualiseringsprocess som går

under ECRM ( Elctronic Customer Relationsship Management ), vars mål är att anpassa

verktygen för marknadsföring till den individuella kunden. Ur ett processperspektiv kan

individualiseringsprocessen delas upp i tre steg. 1) Tracking handlar i första hand om

insamlande av data som användaren lämnar ut, logga användaraktivitet samt inkludera den

data som hämtas eller köps från en tredje part. 2) Profiling handlar i sin tur om hur datan

behandlas, analyseras och sedan profileras för att identifiera intressen och beteendemönster

och på så sätt skapa segmenterade profiler av användarna. 3) Matching handlar slutligen om

att användarprofilerna matchas med olika målgrupper. Resultatet matchas sedan med rätt

marknadsföring av tjänster eller produkter som stämmer överens med de intressen som

användaren har enligt analysen av den insamlade informationen (Schlee 2013, 9f).

19


4.4 Teorierna i relation till vår studie

De teorier vi beskrivit ovan kommer appliceras på vår studie i analysen där vi kopplar

samman de resultat vi kommit fram till med de teorier och den tidigare forskning som är

relevant för det vi undersöker. Foucaults teori om övervakning kommer att kopplas till vår

frågeställning om deltagarna identifierar några hot och risker med Big Data, medan de olika

teorierna om integritet kommer att kopplas till frågeställningen om det i sin tur påverkar deras

medieanvändning och i så fall hur. Teorin kring riktad reklam kommer att tydliggöra hur den

riktade reklamen fungerar och teorin ska fungera som ett komplement till vad deltagarna

säger om riktad reklam och på så sätt skapa en tydligare bild av fenomenet.

20


5. Metod För att få en förståelse för hur studien har gått till, vilken metod vi valt att använda oss av och

hur materialet är insamlat och analyserat kommer detta kapitel beskriva och diskutera hur vi

gått tillväga under studiens gång.

5.1 Insamlingsmetod

Med utgångspunkt i frågan kring hur olika generationer ser på Big Data och övervakning på

internet, anser vi att intervjuer med fokusgrupper är den metod som bäst kan besvara

forskningsfrågorna. Valet av fokusgrupper grundar sig i att fokusgrupper har visat sig vara ett

mycket användbart sätt att utforska vad människor tycker och tänker kring ett specifikt ämne

(Ahrne och Svensson 2015, 81). Möjligheten att se olika perspektiv och genom dessa

perspektiv beskriva samhället är en förutsättning för samhällsvetenskaplig forskning (Ahrne

och Svensson 2015, 19) och den stora fördelen med fokusgrupperna är att forskaren får en

inblick i diskussionen kring ämnet, samt får ta del av deltagarnas perspektiv (Ahrne och

Svensson 2015, 82).

Vi vill i vår studie se hur olika generationer reflekterar kring Big Data och genom

fokusgruppsdiskussioner kommer troligtvis likheterna och skillnaderna bli lättare att se och

analysera än vad det hade varit om vi valt en annan metod. Vid exempelvis individuella

intervjuer utför enskilda individer grunden för slutsatserna som dras och det som individen

säger radas upp numeriskt. Däremot genom fokusgruppsdiskussioner dras slutsatserna från

flera individer som gemensamt fått en förståelse för ämnet som diskuterats (Ahrne och

Svensson 2015, 90). Även om flera av deltagarna tillför liknande erfarenheter och tankar vid

en fokusgruppsdiskussion så beskrivs detta på olika sätt som gör att vi som moderatorer får

en större förståelse kring vad som yttras (Ahrne och Svensson 2015, 91). Det finns dock

svårigheter med fokusgruppsdiskussioner som exempelvis att deltagarna kan vara oärliga för

21


att få det egna beteende att låta bättre eller för att personen inte känner sig bekväm nog i

gruppen för att ge ärliga svar. Dock finns detta problem även inom andra intervjumetoder och

därför ansåg vi ändå att fokusgruppsdiskussioner var det bästa alternativet för denna studie.

För att till största möjliga mån undvika problemet har vi valt att använda oss av grupper som

redan känner varandra och hoppas därför på att deltagarna känner att de är i en situation och

miljö där de känner att de kan vara ärliga i sin diskussion (Wibeck 2010, 50).

5.2 Material och Urval

Det insamlade materialet kommer från 6 olika fokusgruppsdiskussioner, med 4 personer i

varje grupp. Eftersom vi har till syfte att se hur olika generationer tänker kring insamlandet

av information på nätet valde vi att dela upp generationerna i 3 grupper, 1) 20-25, 2) 35-40,

3) 50-60. Urvalet av deltagare i de olika fokusgrupperna är baserat på ålder för att lättare

kunna se om diskussionen ser olika ut i de olika generationerna. Vidare har vi förutom ålder

baserat urvalet på relationen mellan deltagarna, då en grupp människor som redan känner

varandra skapar en mer förtroendefull miljö där deltagarna troligtvis känner sig mer bekväma

att vara ärliga och diskutera (Ahrne och Svensson 2015, 87). Studien innefattar människor

med olika bakgrund, yrken eller andra sysselsättningar och anledningen till detta är att vi vill

ha en mångfald i studien för att kunna samla in så många perspektiv som möjligt (Ahrne och

Svensson 2015, 86). Den data vi fått genom fokusgrupperna har sedan transkriberats och

analyserats utifrån teorier om integritet och internet och övervakning.

Vi har gått enligt bekvämlighetsprincipen och valt redan existerande grupper och anledningen

till detta är, som vi nämnt tidigare, att ingen ska känna sig obekväm under intervjun utan våga

prata och diskutera fritt (Wibeck 2010, 65). Vi har rekryterat deltagare till fokusgrupperna

utifrån personer i vår omgivning, vilket har underlättat rekryteringen då vi valt grupper som

vi på något sätt haft en koppling till samt är passande för studien. Detta har dock medfört att

någon av oss oftast haft någon typ av koppling till gruppens deltagare sedan innan och i dessa

fall har vi valt att låta den som inte har någon koppling till gruppen agera moderator.

Grupperna är homogena med tanke på ålder och de har även liknande intressen eftersom

22


grupperna redan existerar och känner varandra, likheter är viktigt vid en

fokusgruppsdiskussion då detta gör att deltagarna ofta känner sig mer villiga att dela med sig

av sina tankar (Wibeck 2010, 63f). Det finns dock risker med redan existerande grupper då

deltagarna kan glida in på vardagliga eller interna ämnen, eller falla in i vardagliga roller som

redan existerar i gruppen. Därför läggs extra mycket vikt på moderatorns roll då moderatorn i

bästa mån måste försöka få deltagarna tillbaka på rätt spår om gruppen skulle glida ifrån

ämnet (Wibeck 2010, 66). Som nämnt tidigare hade vi 4 deltagare i varje fokusgrupp, varför

våra grupper är relativt små beror på att det var svårt att finna deltagare till studien samt att

det var problematiskt att hitta tid då alla deltagare i en grupp hade möjlighet att utföra

intervjun. Vi reflekterade kring att slå ihop varje generation till en större grupp istället för två

smågrupper. Men kom fram till att det var bättre med flera smågrupper då deltagarna i de

olika grupperna är bekanta med med varandra men inte med de andra grupperna. Eftersom vi

strävade efter en sådan bekväm miljö som möjligt ansåg vi att vi troligtvis skulle få bättre

reflektioner och tankar från färre grupper som är bekanta med varandra.

5.2.1. Deltagare

Deltagarna i studien presenteras i följande avsnitt med ålder, sysselsättning samt med en

förklaring angående vilken relation de har till varandra. Alla deltagare har getts fiktiva namn

för att på ett tydligare sätt kunna redogöra för vem som säger vad, samt underlätta för läsaren

så att det blir lättare att hålla isär de olika deltagarna.

Grupp 1 består av fyra deltagare. Elin, 25, arbetar som journalist. Klara, 24, är student och

har tidigare studerat medie- och kommunikationsvetenskap. Ludvig, 23, jobbar som säljare

inom detaljhandeln och slutligen har vi Julia, 23, som även hon är student. Alla deltagare

känner varandra sedan tidigare och umgås ofta på fritiden.

23


Grupp 2 består av Ella, 23, som arbetar som mäklarassistent. Nadia, 20 och Adam, 22, som

båda jobbar som säljare inom detaljhandeln. Samt Sofia, 23, som jobbar som receptionist.

Alla deltagarna känner varandra privat och brukar umgås på fritiden.

Grupp 3 har enbart tre deltagare, gruppen skulle egentligen bestå av fyra personer men ett

bortfall kom samma dag som diskussionen skulle genomföras. Den första deltagaren heter

Anna, 35, hon arbetar som inredare. Saga, 35, arbetar som optiker samt Christina, 40, som

arbetar som kundrådgivare. Gruppen är vänner sedan tidigare och känner varandra väl.

Grupp 4 består av Arne, 35, arbetar som byggingenjör. Moa, 36, arbetar som sjuksköterska.

Kristian, 40, arbetar som bankman. Samt Flora, 36, som arbetar inom kundtjänst. Arne och

Moa är ett par sedan många år tillbaka och Kristian och Flora är båda vänner till paret.

Grupp 5 består av fyra deltagare, Maria, 58, Mona, 54, Marie, 60 och Ingela, 50. Alla

deltagare arbetar inom vården och har arbetat tillsammans under en längre tid. Maria och

Ingela umgås ibland på fritiden, men deltagarna känner varandra främst som arbetskamrater.

Slutligen har vi grupp 6, som består av Karin, 60, som arbetar inom sjukvården som

undersköterska. Lars, 58, arbetar som projektchef och Sven, 59, han arbetar som

projektledare samt Lena, 57, arbetar på ett försäkringsbolag. Karin och Lars är gifta, likaså är

Sven och Lena, paren känner varandra och brukar umgås på fritiden.

5.3 Genomförande och Tillvägagångssätt

Insamlingen av data och bearbetningen av det empiriska materialet har gått till på följande

sätt. Fokusgrupper med 4 deltagare har satts ihop baserat på ålder samt utefter den relation

deltagarna har till varandra. Vi valde att använda oss av semistrukturerade diskussioner och

längden på diskussionerna varierade mellan 20-30 minuter beroende på hur mycket de olika

grupperna hade att diskutera. De olika intervjuerna blev tidsmässigt relativt korta och det

berodde dels på att deltagarna fått sina reflektioner hörda efter den tiden men även dels på

24


grund av att det var problematiskt att finna en tid då alla deltagarna i en grupp kunde ses

under en längre tid. Vidare ville vi ha så många perspektiv på vår frågeställning som möjligt

och ansåg därför att det var bra att lämna diskussionerna öppna för nya frågor och på så sätt

uppmuntra och stimulera diskussionen mellan deltagarna (Ahrne och Svensson 2015, 86).

Anledningen till detta är att målet med diskussionerna inte var att söka efter ett rätt eller fel

svar utan snarare jämföra hur människor ställer sig till ämnet. I början av varje diskussion

beskrev vi ämnet och vad det är vi studerar, för att sedan ställa öppna frågor angående hur de

olika deltagarna tänker kring Big Data och insamlandet av information på internet. Mer

specifikt ställde vi frågor om insamlandet av Big Data är någonting de reflekterar över och

om dessa potentiella reflektioner påverkar deras dagliga medieanvändning, eller om en

accepterar insamlandet av information som en del av livet i media. Frågorna i

fokusgruppsdiskussioner var formulerade för att stimulera en diskussion kring ämnet (Ahrne

och Svensson 2015, 86).

Arbetsfördelningen vid genomförandet av diskussionerna gick till på två sätt. En av oss

agerade moderator och den andre förde anteckningar över talordningen vid samma

diskussion. Rollerna skiftade mellan diskussionerna och vi har därför inte haft samma roll vid

alla diskussioner. Dessa roller var nödvändiga vid de diskussioner där vi båda närvarade, då

flera moderatorer kan göra att makten förflyttas från deltagarna till moderatorerna (Ahrne och

Svensson 2015, 89). Vissa diskussioner genomförde vi dock på varsitt håll och då agerade

den personen som närvarade enbart moderator. Arbetsfördelningen har gått till på så sätt att

vi sammanlagt bidragit lika mycket till insamlandet av data, då vi gemensamt utfört de flesta

fokusgruppsdiskussioner och antalet diskussioner som vi utfört individuellt är jämnt fördelat.

5.4 Bearbetning och Analys Under bearbetningen av intervjuerna har vi delat upp inspelningarna mellan oss och

transkriberat dem enskilt för att sedan byta inspelningar med varandra så att den andre har

lyssnat igenom och jämfört med den transkribering som gjorts och på det sättet sett att

transkriberingen stämmer överens med inspelningen. Transkriberingen är ganska ordagrann

med undantag för när diskussionerna glidit in på irrelevanta ämnen som inte hör till intervjun,

vilket har varit kommentarer på saker eller ljud som förekommit i bakgrunden. Dock har

25


instämmande mummel och skratt tagits med och meningarna är i vissa fall ofullständiga

(Wibeck 2010, 95f).

Analysen av fokusgruppsdiskussionerna har sedan inletts under själva diskussionen då

moderatorn måste fånga det väsentliga och innebörden i diskussionen samtidigt som den

pågår (Ahrne och Svensson 2015, 90). Observationer kring kroppsspråk och interaktioner

mellan deltagarna är även en viktig aspekt både under diskussionerna och under själva

analysarbetet (Ahrne och Svensson 2015, 90). Efter att transkribering gjorts av

diskussionerna har materialet tolkas och i den här fasen har det varit viktigt att tolka

meningen i den insamlade datan i sitt sammanhang, då analysen som görs av

fokusgruppdiskussioner görs utefter en sammanställning av de olika deltagarnas uttalanden

(Ahrne och Svensson 2015, 91). Vidare har vi valt att använda oss av analysmetoden ”the

constant comparative method”, vilken handlar om att jämföra de mönster som hittas i den nya

datan med tidigare forskning och teoretiska perspektiv. Processen delas in i tre nivåer;

kodning, tematisering och summering (Hjerm, Lindgren och Nilsson 2014, 33f). Alla tre

nivåer har vi gemensamt arbetat med för att först och främst skapa oss en uppfattning om

mönster i den data vi samlat in, för att sedan gått vidare till tematisering och summering av

materialet. Utmaningen blev att skapa en ordning i materialet, vilket gjorts genom sortering

och den kodning som vi nämnt tidigare, samt reduceringen av det material vi samlat in. Enligt

reduceringsproblemet är det omöjligt att “visa allt” (Ahrne och Svensson 2015, 220) och vi

har med hjälp av kodningen valt ut teman och summerat dem på ett sätt som ger en god

representationen av helheten (Ahrne och Svensson 2015, 228). Enligt denna princip har vi

även valt ut citat ur transkriberingarna som vi tycker är relevanta samt ger en tydlig bild av

det deltagarna vill förmedla i diskussionen. För att göra studien så tillförlitlig och transparent

som möjligt har vi valt att utgå ifrån trianguleringsmetoden, närmare bestämt

teoritriangulering, vilket betyder att vi har använt oss av flera teoretiska perspektiv samt

tidigare forskning för att belysa problemet mer allsidigt (Sohlberg och Sohlberg 2013, 257)

och på så sätt skapat en högre trovärdighet för studien.

26


5.5 Etiska överväganden

I studier med avsikt att studera samhället kommer man oundvikligen i kontakt med

människor och detta väcker ofta flera etiska frågor. Enligt Vetenskapsrådets grundläggande

princip om att forskning endast får förekomma om den utförs med respekt för

människovärdet (Ahrne och Svensson 2015, 28), har vi tydliggjort vad det är vi studerar samt

informerat om att intervjun kommer att spelas in innan varje intervju har börjat. Vi har inte

nämnt någon av deltagarna i fokusgrupperna vid namn när vi presenterat resultatet och

analysen, utan använt oss av fiktiva namn för att på så sätt anonymisera de som deltagit i

studien. Anonymitet för deltagare i studier likt denna är betydelsefullt då det handlar om att

de delar med sig av personliga erfarenheter, samtidigt som det är viktigt att de känner att de

kan prata fritt kring ämnet (Croucher och Cronn-Mills 2014, 19).

Trovärdighet är möjligen speciellt viktig för just kvalitativ forskning, då den skiljer sig från

den dominerande föreställningen om vetenskap. Tre aspekter nämns som särskilt viktiga när

det kommer till trovärdighet i kvalitativ forskning; transparens, triangulering och

återkoppling till fältet. Genom att tydligt redovisa det insamlade materialet ämnar vi att bidra

till transparens i studien, samt använda trianguleringen i syfte att ge en så korrekt beskrivning

som möjligt av det vi kommit fram till. För att göra detta har vi analyserat de olika

perspektiven vi fått ta del av utifrån teoretiska perspektiv och tidigare forskning (Ahrne och

Svensson 2015, 25f). Genom att återkoppla till fältet ämnar vi visa på att resultatet vi

kommer fram till stämmer överens med den bild deltagarna har av den verklighet de

representerar.

Vid fokusgruppsdiskussioner minskar vanligtvis moderatorns styrande roll till skillnad från

andra metoder, då huvudfokus ligger på gruppen och diskussionen. Antal gruppdeltagare är

även fler än moderatorn själv vilket leder till att maktbalanser i många fall förflyttas från

moderatorn till deltagarna (Wibeck 2010, 53f). I många fokusgrupper finns det en

dominerande person som talar mest och det är den personen som många vänder sig till i

diskussionen. Detta var någonting vi noterade under intervjuerna och vi upplevde att det var

den person som var mest aktiv och delade med sig mest av sina åsikter som de andra

27


deltagarna också vände sig till under diskussionen. För att hantera detta utnyttjade vi oss av

rollen som moderator och vände oss till de personer som inte fått mycket sagt under

diskussionen. Även om det kan tyckas påträngande att titta på en person så är det ett bra sätt

att få flera personer aktiva under diskussionen och få fler reflektioner från de olika deltagarna

och inte bara från en person (Wibeck 2010, 58).

28


6. Resultat och analys Följande kapitel redogör för det resultat vi kommit fram till i studien, samt en analys av

resultatet. För att tydliggöra vad vi kommit fram till har vi valt att presentera våra resultat och

analys i form av teman. De teman som vi har valt har en tydlig koppling till intervjuerna och

de reflektioner som var återkommande i de olika fokusgrupperna. Våra teman är;

medvetenhet, positiva aspekter av övervakning, skydd mot Big Data, riktad reklam, samt det

fortsatta användandet av digitala medier och tjänster.

6.1 Medvetenhet

I den yngre generationen är alla deltagare i båda grupperna överens om att insamlandet av

privat information är någonting de mer eller mindre har reflekterat över, vare sig det handlar

riktad reklam eller tillgången till personliga uppgifter om dem på nätet. Dock menar de också

på att det inte är någonting som en reflekterar över tillräckligt mycket. Medvetenheten som

deltagarna har kring informationsinsamlandet har likheter med Lupton och Michaels

fokusgruppsstudie där även deras deltagare var medvetna om att personlig information

samlas in och används i olika syften (Lupton & Michael 2017, 261). I grupp 1 säger Elin, 25;

“man bara acceptera och förlitar sig på att det är privat, men det är ju allt annat än privat ”,

och syftar då till hur allt en publicerar på digitala tjänster finns sparade, även efter det att en

tagit bort bilder, chattkonversationer eller dylikt. Även i grupp 2 tycker deltagarna att

insamlandet av privat information är skrämmande, främst när informationen sedan publiceras

online. Ella, 23, säger; “ söker man på mitt namn så står det; lägenhetsnummer, tre trappor

upp, dörren till vänster. Hur obehagligt är inte det? ” och refererar då till flera olika tjänster

som kan användas för att lokalisera privatpersoner och företag i Sverige. Rädslan för att ens

uppgifter ska spridas på nätet är ett hot som identifieras även av den äldre generationen och i

grupp 5 säger Mona, 54;

29


“Något som är obehagligt, och som faktiskt gör mig arg, är att googlar man på mitt namn så

kommer min adress upp, hur mycket jag tjänar, vad huset är värt. Och det är inte helt lätt att

hitta hur man spärrar det här. Jag har i alla fall inte lyckats.”. I relation till vad den den

yngre generationen sa om samma sak, så finns det en känsla bland deltagarna av att någon

utnyttjar den privata informationen på ett sätt som individerna inte är okej med, denna

information behöver inte nödvändigtvis vara information som individerna har delat med sig

av själva utan kan, som exempelvis när deltagarna tar upp adresser och liknande information,

vara hämtad från skatteverket.

Detta är intressant i relation till Petronios CPM-teori där hon presenterar flera olika

påståenden och ett av dessa påståenden beskriver hur människor känner att de äger rätten till

information om dem själva och därför också anser att den är privat (Margulis 2011, 13). I

undersökningen är det tydligt att flera av deltagarna i både den yngre och den äldre

generationen tänker såhär, vilket vi presenterat tidigare i det här avsnittet. Även den mellersta

generationen uttrycker liknande tankar kring utnyttjandet av den privata informationen. Saga,

35, i grupp 3 förklarar;

“Ja, jag tänker också om de kan få tag på, aa men personuppgifter [...], det finns så mycket

man kan bli utsatt för bedrägerier och sånt. Att man kan hacka någons sida, kanske inte

Facebook men någon annan och få ut uppgifter, typ personuppgifter”.

Hon tänker att bedrägerier och utnyttjandet av personuppgifter är den största risken kring

informationsinsamlandet, de övriga deltagarna i grupp 3 håller med Saga och lägger även till

att pedofiler och utnyttjandet av bilder på barn också är ett hot. Christina, 40, i samma grupp

förklarar att hon är rädd att speciellt bilder på hennes barn kan hamna i fel händer och

utnyttjas i fel syften, det är även en av de största anledningarna till varför hon inte använder

några sociala medier. De reflektioner som grupp 3 har angående hoten och riskerna med Big

Data liknar resultatet i Lupton och Michaels studie, där även deras deltagare var oroliga vart

den privata informationen tar vägen och i så fall hur den sprids och används (Lupton och

Michael 2017, 261ff). Detta är intressant då alla personer i grupp 3 känner en rädsla inför hur

30


informationen används och det har även lett till att Christina inte vågar använda sociala

medier.

Alla deltagare oavsett generation refererar ofta till privata företag när de pratar om de hot som

de tycker att Big Data innebär och Facebook, Instagram, Google och Hitta.se, återkommer i

flera av intervjuerna. I likhet med Lupton och Michaels studie nämner även deras deltagare

sociala medier som en stor källa där privat information samlas in och där övervakning sker,

de nämner främst Facebook, men även söktjänsten Google (Lupton & Michael 2017, 261ff).

Våra deltagare tog huvudsakligen upp Facebook som exempel under intervjuerna oavsett

generation och antydde på att det var från Facebook och liknande plattformar som

informationen mest samlas in från. Detta är intressant med tanke på att vår studie och den

studie Lupton och Michaela utfört är utförda i olika länder men deltagarna i båda studierna

ser ändå Facebook som den största boven. I grupp 5 säger Maria, 58, att det egentligen inte är

informationsinsamlandet som är problemet utan snarare vem som får tillgång till den privata

information som samlas in. Hon säger;

“Om staten vill lagra viss information om mig och kanske gör det i syfte att planera samhället

bättre är det en helt annan grej. Det har jag inga problem med. Men inte privata företag som

jag inte ens vet vilka det är en gång. Det gillar jag inte” .

Maria anser likt Lupton och Michaels studie att det inte är själva informationsinsamlandet

som är det läskiga utan hur informationen används, vilket Lupton och Michael även

upptäckte under deras intervjustudie (2017, 266). Vissa deltagarna i vår studie ansåg även att

det är när privata företag får tillgång till informationen som den används i negativa syften.

Även i grupp 6 menar Lena, 64, på att; “ man kan få en liten olustig känsla, men då tänker

jag att jag har ju ingenting att dölja egentligen” , och refererar då till övervakning på internet

i allmänhet.

31


6.2 Positiva aspekter med övervakning

Tanken att en inte har någonting att dölja och därmed inte behöver oroa sig för insamlandet

av information är någonting som går som en röd tråd genom alla generationer. Elin, 25, säger

att; “Jag tycker inte att det är så läskigt med tanke på att man inte är en viktig person. För vi

som är vanliga Svenssons kommer någon högre makt förmodligen inte sitta och granska” . Vidare anser Anna, 35, att hon inte är orolig över att staten eller liknande övervakar henne,

hon känner att staten har andra viktiga saker att göra än att övervaka henne, hon säger; “har

man rent mjöl i påsen så är man inte intressant för staten, de har väl fullt upp och då kan jag

tycka det är positivt med den här övervakningen, när det kommer till terrorism och

brottslighet”. Hon tycker att det är bra med övervakning för att staten och andra kan förutse

brott och terrorism vilket är viktigare än hennes privata information eftersom hon inte har

någonting att dölja. Anna anser även att;

“skulle liksom myndigheterna komma och knacka på min dörr och ta in mig på förhör för

någonting, jag skulle inte vara orolig över att åka dit för något eftersom jag inte har gjort

någonting och då skulle jag snarare känna shit vilken koll de har. Jag kan mer bli att jag

känner mig tryggare nästan”.

Även om alla generationer anser att de inte har någonting att dölja, sticker den mellersta

generationen ut från resterande då de förlitar sig mycket på staten och myndigheter samt har

en ganska positiv inställning till övervakning. De anser att övervakning kan vara något

positivt då de ser övervakning som ett hjälpmedel för att bekämpa brottslighet. Vidare säger

Arne, 35; “För jag och min sambo är ju inte på fel sida av lagen så, så det behöver ju inte

vara något negativt”. Enligt Foucaults teori om övervakning är det intressant att se att

deltagarna i de olika grupperna inte verkar bry sig nämnvärt om staten bedriver någon form

av övervakning, samtidigt som de också är medvetna om att övervakningen förekommer.

Staten och dess övervakning är dock inte positiv i alla syften vilken gör det ännu mer

intressant att deltagarna i mellangenerationen enbart ser det positiva med det. Speciellt med

tanke på Snowden och hans avslöjande att flera regeringar runt om i världen bidrar till en

32


storskalig övervakning av befolkningen (Lyon 2012, 2). Problemet för mellangenerationen

ligger snarare i om privata företag får tillgång till informationen och det är då det blir en fråga

om hur de ska skydda sin integritet, dock kan det tyckas att även regeringen gör

integritetsintrång om de övervakar befolkningen. Varför inte försöka skydda sig mot staten

likaväl som mot privata företag då det är skyddandet av sin egen integritet som är problemet.

Problemet ligger även i att många av deltagarna anser att de är trygga eftersom de inte har

gjort någonting fel och ser därför enbart det positiva med staten och dess övervakning, de

reflekterar inte över det i en större skala. Det är även intressant att se hur Foucaults teori om

Panoptikon och hur Panoptikons maktstrukturer påverkar hela det moderna samhället till viss

del styrks av vad deltagarna uttrycker för åsikter kring övervakning på internet. Vetskapen

om att en är övervakad räcker för att kontrollera beteenden, och det kanske också är därför

deltagarna är så tydliga med att uttrycka att de inte har någonting att dölja och nästintill

välkomnar övervakandet, så länge det endast är staten som får tillgång till informationen

(Foucault 2003, 201ff).

6.3 Skydd mot Big Data

I grupp 1 nämner Klara, 24, att en bidragande faktor till medvetenheten kring Big Data kan

vara tidigare studier eller ens jobb, där man kommer i kontakt med problemet och får en

annan typ av förståelse för det. Även i grupp 6, lyfts detta faktum av Lars, 58, som säger att

han genom sitt jobb gått flera olika utbildningar då hans arbete kräver ett högt säkerhetstänk.

Detta är intressant då vi noterat att de som på något sätt kommit i kontakt med digitala medier

utöver det faktum att de använder dem på fritiden, också är mer medvetna om riskerna. Detta

betyder dock inte att de som inte studerat media eller på något sätt jobbar med media inte är

medvetna, utan snarare att där skiljer sig medvetenheten åt mer än vad den gör när det

kommer till de som på något sätt kommit i kontakt med fenomenet på ett mer professionellt

plan.

Elin, 25, jobbar som redaktör på en svensk nyhetssajt och använder sig mycket av big data

inom sitt arbete när det kommer till att analysera besöksstatistik. Hon säger att det på många

33


sätt underlättar hennes jobb och att det därför är bra att det samlas in data, men att det också

gjort henne mer kritisk privat då hon inser hur mycket information som faktiskt samlas in.

Privat väljer hon därför att endast kommunicera via sms som går via telenätet, snarare än att

använda tjänster som kräver internetuppkoppling, exempelvis iMessage, Facebook messenger

eller WhatsApp, så fort hon ska skriva någonting som hon anser är privat. Anledningen till

detta är att hon anser att det är betydligt lättare för någon att hacka sig in på dessa appar som

kräver att en är uppkopplad till internet och menar på att en bidragande faktor helt klart är

hennes yrke som journalist. Hon säger;

“Så fort det är någonting privat [...] och speciellt [någonting känsligt eller privat som är]

jobbrelaterat så skulle jag aldrig skriva på vår jobbmail till min chef, för vi har gmail, då

skulle jag skicka ett sms istället”.

Lars, 58, menar också att han är restriktiv med vad han skriver på nätet då han inte vill vara

för privat och skriva om sina politiska åsikter, både på grund utav att det lagras men också för

att det kan läsas av vem som helst och han då i ett senare skede inte har kontroll över hur

människor kan använda den här informationen emot honom. Alan Westins teori om att

människor begränsar tillgången andra har till information om dem själva har en tydlig

koppling till vad både Elin och Lars säger angående hur de väljer att skydda sig mot Big

Data, men även Altman och Petronios teorier (Margulis 2011) går att applicera på deras

påståenden. Elins sätt att sålla vilken information hon delar och genom vilka

kommunikationskanaler stämmer överens med vad Altman säger om att integriteten är en

varierande process och består av olika nivåer. Lars sätt att istället välja att inte dela

information alls stämmer bättre överens med vad Petronio säger om den systematiska

kontrollen då människor väljer vad de vill och inte vill dela för information.

Lars, 58, fortsätter att beskriva hur även han, i likhet med 25-åriga Elin, tror att en

påverkande faktor i hans sätt att skydda sig mot Big Data är hans jobb som projektchef där

IT-säkerheten är en viktig del och han har genom jobbet gått flera olika utbildningar gällande

säkerhet på nätet. Sven, 59, säger att även han också har gått flera utbildningar inom jobbet

och att det gjort honom mer medveten. Samma sak gäller Arne, 35, även han har gått flera

34


utbildningar kring säkerhet på nätet på sin arbetsplats, det som dock skiljer sig åt från Elin,

Lars och Sven är att Arne har blivit mer medveten kring säkerheten på företag men det verkar

inte ha påverkat hans beteende på internet som privatperson. Han säger;

“Det kan handla om allt från typ virus på mail från vad som helst, så man har ju haft en liten

aning om det, men det är ju med tanke på företaget. Där förstår jag att det finns hemligheter

folk vill åt men jag har ju inga hemligheter privat”.

Den privata informationen är inte lika viktig som företagets hemligheter då han själv inte har

någonting att dölja. Vidare är det intressant att sätta medvetenheten som Elin, Lars och Sven

har i relation till vad de deltagare som inte gått någon utbildning med koppling till medier och

säkerhet på internet säger då exempelvis Julia, 23, som inte kommit i kontakt med detta på

något annat sätt än genom sitt privata användande säger; “ Jag har inte reflekterat så mycket

över det här [...], jag fattar ju att det är såhär, att de ser vart jag har varit inne, men jag har

inte reflekterat över det överhuvudtaget”. Det som Julia säger kan kopplas till Lupton och

Michaels studie som öppnade ögonen för många av deras deltagare, efter diskussion kring

ämnet blev människor mer medvetna vilket Julia och även Christina, 40 i grupp 3, tar upp.

Julia har inte reflekterat kring detta tidigare men förstår ändå att exempelvis reklamen är

riktad men hon fortsätter inte att reflektera vidare över det privat som flera andra deltagare

gjort. Christina nämner att hon efter intervjun kommer vara mer medveten och tänka mer på

ämnet vilket återigen liknar den tidigare studien av Lupton och Michael där deltagarna fick

en djupare förståelse för ämnet efter intervjun (Lupton & Michael 2017, 261ff). Detta betyder

inte nödvändigtvis att alla deltagare som inte kommit i kontakt med fenomenet via studier

eller arbete struntar i det. Mona, 54, jobbar inom vården och har varken studerat eller jobbat

med medier, och hon menar på att hon är väldigt försiktig när det kommer till hennes

internetanvändning. Hon surfar inkognito när hon inte vill att sökhistoriken ska sparas och är

inte heller aktiv på sociala medier då hon inte vill synas på internet, främst på grund utav att

hon vill vara privat men också för att hon inte vill att hennes information ska utnyttjas i

kriminella syften. Även Maria, 58, som också jobbar inom vården, säger också att hon är

otroligt restriktiv när det kommer till att lämna ut privat information och väljer därför oftast

att betala kontant snarare än med kortet, då hon vill vara så anonym som möjligt och inte

35


skylta med sitt namn då hon är medveten om att allt vi gör digitalt registreras. På frågan om

hon upplever att det blivit svårare att vara anonym i dagens samhälle svarar hon; “Ja,

absolut. Jag måste ju aktivt tänka efter nu. Förr var det självklart att man var anonym men

nu måste man fundera om det är så att man inte vill synas”. Återigen känns Foucaults teori

om panoptikons maktstruktur som en central del i det moderna samhället relevant och i

jämförelse med Westins teori om integritet där han beskriver de två tillstånden anonymity och

reserve, som ska fungera som de ultimata tillstånden av integritet, så är det tydligt att Maria

upplever att anonymiteten är hotad. Det faktum att Maria då väljer att inte använda sitt

betalkort, för att på så sätt hålla sig anonym samspelar med vad de andra teoretikerna vi

presenterat säger om integritet och hur det är en social process. Det blir extra tydligt i

kopplingen till Petronio som beskriver hur starkt en vill behålla sin integritet varierar

beroende på situation, vilket verkar genomsyra hur alla deltagare tänker när det kommer till

skydd mot big data då de menar på att det i vissa fall känns viktigare att skydda sig än i

andra.

Vidare diskuteras lagring i molntjänster i de två grupperna som ingår i den äldre generationen

och huruvida det är säkert eller inte. Lars, 58, menar på att det är mycket säkrare än att lagra

sina lösenord i en anteckningsbok hemma i byrålådan, medan Maria, 58, säger att hon aldrig

någonsin skulle spara bilder eller annan information i “molnet” utan föredrar ett externt

minne så att ingen annan ska kunna få tillgång till hennes information på något sätt. Mona,

54, argumenterar också för att hon aldrig skulle lagra sin information i en molntjänst med

argumentet; “Det kanske är jättesäkert idag, men man vet ju inte vad som händer om en

vecka. Då kanske det ser helt annorlunda ut”. För att återgå till Lars, 58, så menar han på att

det ändå är relativt säkert då informationen är krypterad, även om han medger att det trots allt

är möjligt för NSA eller den svenska motsvarigheten att komma åt det om de skulle vilja. Det

är dock ingenting som skulle kunna bidra till att han väljer att lagra sina bilder på något sätt

då han känner att han inte har någonting att dölja och det stämmer överens med vad andra

deltagare också känner kring informationsinsamlandet, vilket presenteras under avsnittet

medvetenhet.

36


I flera grupper diskuterades även uppdatering av appar eller telefonen och hur en accepterar

användarvillkor eller avtal utan att läsa dem. Nadia, 22, säger; “Wow, jag har aldrig läst en

uppdatering” och Ella, 23, svarar “Och man tänker varje gång att man säljer sin själ till

djävulen [...] men inte läser jag igenom det avtalet för det” . I den mellersta generationen är

det endast en person som läst igenom användarvillkor en gång, medan resterande aldrig läst

igenom villkoren eller avtalen. Moa, 35, grupp 4, berättar; “man accepterar och går vidare

för att man vill använda sin mobil så snabbt som möjligt. Kanske inte då Facebook men när

man uppdaterar mobilen för det kan ta sån tid”. Hon menar att ingen har tid eller ork att läsa

igenom avtalen eftersom en vill fortsätta använda sin mobiltelefon så fort som möjligt, resten

av grupp 4 håller med henne. Även i den äldre generationen gavs liknande svar där Lars, 58, i

förbifarten säger att ingen orkar läsa användarvillkor som är 8 sidor långa och fortsätter sedan

att prata om något annat.

6.4 Riktad reklam

Riktad reklam och marknadsföring var ett av de första ämnena alla grupper tog upp under

intervjuerna och det var de första många relaterade till med tanke på insamlandet av privat

information, i både positiva och negativa aspekter. En av de äldre generationerna, grupp 5,

diskuterade den riktade reklamen från ett negativt perspektiv. Maria, 58, säger;

“För mig beror det helt och hållet på vem som har tillgång till den här informationen . Riktad

reklam är det värsta jag vet. De t har gjort att jag slutar använda ica-kortet ibland för att jag

hatar det där när jag får riktad reklam. För då är det någon som har kunskap om mig som

jag inte tycker har med mig att göra [...]. Men inte alltså privata företaget som jag inte ens

vet vilka det är ens en gång. Det gillar jag inte”.

Maria känner en sådan irritation mot den riktade reklamen att hon till och med slutat använda

sitt ica-kort. Maria anser i likhet med Lupton och Michaels studie att det inte spelar någon

roll att hennes privata information samlas in utan problemet är vem som har tillgång till

informationen. Det är även vem som får tillgång till informationen som Maria anser är det

37


obehagliga med riktad reklam, någon håller koll på henne men hennes privata information är

egentligen inte deras ensak utan enbart hennes egen ensak. Vidare anser Maria precis som

resultaten i Lupton och Michaels studie att det är okej att informationen samlas in och

används i positiva syften (Lupton & Michael 2017, 266). I positiva syften menar hon

exempelvis att staten lagrar information om henne i syfte att utveckla samhället, exempelvis

med ett gemensamt journalsystem, men privata företag har ingen rätt till att nyttja hennes

privata information. Integritet på internet kan även sättas i relation till McDonald och Cranors

studie om riktad reklam, i deras studie ansåg deltagarna likt Marias tankar att företag inte har

rätten att ta personlig information ifrån en och därför uppfattas det som integritetsintrång

(2010, 63). Mona, 54, i samma grupp som Maria, känner även hon en irritation kring

reklamen då hon inte vill känna sig tvingad att köpa någonting som ett företag tror att hon är

intresserad av. Hon vill känna sig självständig och att ingen annan har kontroll över vad hon

själv gör och är intresserad av. Den äldre generationen tycks ha större problem med den

riktade reklamen än de övriga generationerna, Lars, 58 i grupp 6, känner att allt fler riktade

annonser infinner sig i hans flöde på sociala medier och en hel del av annonserna är han inte

intresserad av. Han säger;

“Jag var till exempel intresserad i Donald Trump valet och läste någon artikel och då

poppade det upp massor av artiklar som jag absolut inte var intresserad av och till slut tar

det där över så mina vänners flöden drunknar i Trump”.

I detta avseende verkar Lars vara bekymrad över att hans flöde blir fullt av artiklar från

Trump som han inte är intresserad av snarare än uppdateringar från hans vänner som är mer

av intresse. Detta har lett till att han nu för tiden undviker att gå in direkt i flödet på sociala

medier utan söker istället direkt på specifika grupper som han är gillar för att få innehåll som

han är intresserad av.

Vissa är mer eller mindre medvetna kring den riktade reklamen, Julia, 23 i grupp 1 förklarar

att hon tänkt på reklamen men inte reflekterar kritiskt om den. Hon säger;

38


“alltså jag har ju tänkt på det, att samma reklam kommer upp som där jag vart inne.

[...]Jag verkar inte tänkt över det som ni reflekterat över det såhär men det är bra eller

läskigt, [...], jag har mer ba japp det är där”.

Hon har märkt att samma reklam kommer upp kontinuerligt men inte reflekterat mycket om

det, utan hon uppmärksammar att det är riktad reklam men är likgiltig kring det och bryr sig

inte riktigt om det. Klara, 24 även hon i grupp 1, har reflekterat över den riktade reklamen

och har en ganska positiv syn på den. Hon menar att det inte behöver vara något negativt med

att söktjänster på exempelvis resebolags hemsidor i många fall har sparat det hon sökt på

tidigare, så att datum och destination automatiskt står i sökrutan. Informationen följer även

med till andra resebolags hemsidor som gör att hon sparar tid istället för att skriva in datum

och destination flera gånger. Vilken typ av annonser som dyker upp i flödet tycks vara viktigt

för speciellt den yngre generationen som trots allt är väldigt positivt inställda till reklamen till

skillnad från de andra generationerna. Elin, 25, grupp 1, förklarar att hon förut ansåg att

riktade annonser var läskiga på grund av hennes tidigare google-sökningar, exempelvis om

hon hade sökt på något pinsamt. Idag har hon dock större medvetenhet kring den riktade

reklamen då hon arbetar som redaktör på en svensk nyhetssajt och använder reklam i sitt

arbete. Hon förklarar;

“Men nu förstår jag ju lite varför, för att jag jobbar med det, varför man gör så. Nu har jag

också förstått att allt jag gör används ju i ett syfte, det kan vara allt ifrån när jag ska köpa

lägenhet. När jag är inne på hemnet exempel så sparas ju all data från exakt vart jag vill bo

till vad som sen blir reklam för mig och så vidare”.

Elin har på grund av sitt jobb fått en djupare förståelse för hur reklamen används och hon

reflekterar nu mer över att reklamen används i ett syfte än vad hon gjorde tidigare innan sitt

jobb som redaktör på nyhetssajten. Vidare berättar hon att; “det är läskigt, fast samtidigt

väldigt bra för då blir ju reklamen väldigt anpassad efter det jag verkligen vill ha istället för

att jag får en bilreklam eller typ vad vet jag, spela på casino här [...], det är ju positivt ”.

Trots sin medvetenhet tycker hon reklamen är lite läskig och Elin anser också i likhet med

McDonald och Cranors studie att reklamen är bra eftersom hon får anpassad reklam och inte

39


annonser hon inte är intresserad av. Reklamen är anpassad efter ens behov och annan

irrelevant reklam försvinner (2010, 71). Jämför en vad Maria säger om riktad reklam med

hur Elin uttrycker sig kring samma sak blir skillnaderna tydliga. Det Maria säger visar på att

hon tycker att vilka företag som samlar in informationen, det som kallas tracking, spelar en

större roll snarare än själva reklamen. Mona och Elin är istället mer inriktade på det som

beskrivs som matching i teorin, alltså hur reklamen matchas till rätt målgrupp och individ,

även om de har väldigt olika syn på det. Mona menar på att det inte är någon annan som har

rätt att tala om för henne vad hon borde vara intresserad av eller vad hon borde köpa, medan

Elin i sin tur tycker att det snarare kan vara positivt då hon själv slipper sitta och sålla bort

reklam som hon inte är intresserad av.

Ella, 23 i fokusgrupp 2, lyfter en tjänst som används på den mäklarbyrå där hon jobbar.

Tjänstens funktioner hittar potentiella köpare redan innan människor aktivt börjat leta efter

nytt boende och detta baseras på information som inte nödvändigtvis rör just bostadsköp, utan

kan handla om exempelvis ålder, ekonomiska tillgångar och vart man befinner sig i livet. Ella

reflekterar själv kring tjänster och säger;

“Och sånt tycker jag är läskigt. Det är ju ändå lite, det är sjukt coolt på ett sätt, och just

ändå försäljningsmässigt så är det ju ändå, och om man själv skulle vara säljare så är det ju

WOW va bra”.

Hon tycker tjänsten är läskig och obehaglig eftersom företagen har bra kontroll på vad en gör

på internet trots att en inte är så aktiv på exempelvis Facebook. Samtidigt som hon tycker

tjänsten är bra ur ett säljperspektiv, vilket deltagarna i samma grupp höll med om. Ella har i

och med sitt jobb en unik inblick i hur den riktade reklamen fungerar inom alla de tre delarna,

tracking, profiling och matching och lyfter både för och nackdelar även om det positiva

verkar vara övervägande, främst ur ett försäljningsperspektiv. Adam, 22 även han i grupp 2,

anser precis som vissa deltagare i Lupton och Michaels studie att den riktade reklamen är bra

och inget negativt i de syfte att datorn hjälper honom att ta fram riktad reklam så att han själv

slipper sålla och sparar därför tid, precis som många andra i den yngre generationen också

40


anser. Så länge den insamlade privata informationen är till fördel för den enskilda personen

så är det bra, som i det här fallet riktad reklam (Lupton & Michael 2017, 266).

Även om den riktade reklamen finns överallt tycker Anna, 35, i grupp 3 att hon har blivit

bättre på att ignorera i annonserna när de finns överallt på nätet. Hon säger;

“På Facebook har jag blivit mer duktig på och strunta i de här annonserna i flödet [...]. Jag

har redan köpt ett par skor och kommer inte köpa ett par till kan ni sluta göra reklam nu det

lönar sig inte. Kom med ny reklam så att ni får mig att köpa jag känner nästan att de

misslyckas varje gång”.

Hon känner att reklamen inte försvinner även om hon köpt det hon var ute efter, företagen

som lägger upp annonserna misslyckas därför med sitt syfte eftersom det som kommer upp i

annonserna inte är av intresse längre. Christina, 40, i samma grupp håller med om att

reklamen är överallt och att det är företagens marknadsföringstaktik. Företagen försöker få

henne att konsumera men hon anser själv att hon inte blir påverkad av detta eftersom hon

enbart kommer att köpa det hon är ute efter, hon har kontroll och påverkas inte av reklamen.

Reflektionerna som grupp 3 har stämmer överens med den andra mellangruppen som också

känner att de kan stå emot reklamen. Samma tankar kan även kopplas till McDonald och

Cranors studie där en större del av deras deltagare säger att de inte påverkas av reklamen och

kan ignorera den därför finns det inga förmåner med den (2010, 71). Dock kan det vara så att

deltagarna i både vår intervjustudie och McDonald och Cranors studie inte är medvetna om

att reklamen påverkar dem. Även om de själva anser att de kan ignorera annonserna så

påverkas de säkerligen av dem, i exemplet ovan tar Anna upp ett par skor som är en

återkommande reklam i hennes flöde. Hon säger att reklamen misslyckas eftersom hon redan

köpt skorna och den fortsätter komma upp, men hon har ju redan köpt skorna och därför

troligtvis fallit för den riktade reklamen från början även om hon inte tror det själv. Detta likt

Foucaults studie som säger att övervakningen ska vara diskret och inte framhävande. Den

riktade reklamen är framhävande på så sätt att den är synlig men på samma gång diskret

eftersom den påverkar oss mer än vad vi tror (Foucault 2003, 221).

41


Vidare kommer vi i nästa stycke gå in på om insamlandet av information påverkar våra

deltagares användande av internet, samt hur användandet av digitala medier och tjänster

fortsätter.

6.5 Det fortsatta användandet av digitala medier och tjänster

Hur deltagarna ser på sitt fortsatta användande av digitala medier och tjänster i förhållande

till den information som samlas in skiljer sig mycket åt mellan deltagarna. De allra flesta,

oberoende av vilken generation de tillhör menar på att de kommer att fortsätta använda

digitala medier och tjänster på samma sätt som tidigare då det inte känns som ett alternativ att

sluta. Klara, 23, som har pluggat medie- och kommunikationsvetenskap säger “Jag tycker att

vad Mark Deuze säger om att vi lever ett liv i media, snarare än med media, har jättemycket

med det här att göra” , vilket är intressant i relation till vad Ella, 23, säger om saken;

“Om man skulle fundera mycket på det här tror jag man skulle bli paranoid. Det är klart att

man ska vara medveten, men sen behöver man inte haka upp sig för mycket på det. Eller

såhär; man kan välja att göra en stor grej av det eller så lever man vidare med sitt liv [...],

man vill ju ändå hålla på med det där [sociala medier]” .

En intressant observation kring detta framfördes av Maria, 58, som menar på att den yngre

generationen genom sitt användande och konstanta uppdaterande på sociala medier på ett sätt

bidrar till att göra övervakningen online lättare för den som vill åt informationen. Ella, 23,

säger också “idag måste man ju definiera sin relation på Facebook för att det ska vara på

riktigt”, vilket understryker Marias argument angående att den yngre generationen delar med

sig av väldigt mycket privat information online och som i vissa fall kanske inte är helt

nödvändig att dela med sig av.

Maktlösheten kring informationsinsamlandet är också någonting som kommer upp i

diskussionen. Maria, 58, säger; “Men jag kan inte riktigt förstå att man ska in i det här och

samtidigt behöva släppa kontrollen över sig själv och sin privata sfär. Man ska kunna gå in i

42


den här världen och ändå ha sin integritet och sin egen kontroll. [...] Jag vill inte ha det här

att sen finns man inte som en egen individ utan då är man en allmän egendom. Det ställer jag

inte upp på”. Detta stämmer överens med ett av de syften Westin tar upp i sin teori och som

ska beskriva varför människan behöver integritet. Han beskriver en önskan hos människan

om att inte kontrolleras eller manipuleras av andra och detta blir tydligt i relation till hur

Maria uttrycker sig kring sin integritet online och det speglar den maktlöshet som även tas

upp av deltagare i tidigare forskning kring ämnet (Andrejevic 2014, 1682).

Kristian, 40, en av deltagarna i mellangruppen tar upp en tanke kring insamlandet av privat

information på internet, han säger; “Jag har reflekterat över det en del, tycker det är lite

obehagligt att internet samlar in information om en, men samtidigt märker man det ju inte

mer än på den riktade reklamen typ och därför störs och påverkas man inte riktigt” . Han

anser att det är läskigt att information samlas in om honom men eftersom det inte märks i

praktiken mer än på den riktade reklamen menar han att en inte riktigt påverkas av det och

fortsätter därför använda internet som vanligt. Vilket överensstämmer med de flesta i alla

generationer som fortsätter att använda internet och sina sociala medier även om de är

medvetna kring hot och risker. Det som Kristian säger kan kopplas till vad Foucault skriver

om att övervakningen måste vara diskret och inte allt för synlig, om övervakningen var synlig

skulle människor vara medvetna om att de blir övervakade och inte acceptera det. Därför

används diskreta verktyg för övervakningen som gör att människor är ganska omedvetna om

det (2003, 221). Vidare kan Kristians tankar kopplas till Orito, Fakuta och Marutas tidigare

studie där deras deltagare var medvetna om att deras privata information samlas in och att

informationen är viktig, dock visste de inte hur informationen samlades in och hur den

utnyttjades och fortsatte därför använda internet och sociala medier som vanligt (2014, 102).

Även om ovissheten kan vara en bidragande faktor så betyder det dock inte att de med

kunskap om insamlandet av information kommer att sluta använda digitala tjänster bara för

att de är medvetna om övervakningen. Tidigare i avsnittet presenterar vi vad Ella, 23, hade att

säga om saken och hon menade på att en egentligen inte hade något val då en fortfarande vill

vara en del av det som sker på digitala medier, och därför helt enkelt får acceptera det faktum

att information lämnas som betalning. Detta liknar den maktlöshet andra deltagare uttrycker

43


och som presenterats i tidigare forskning (Andrejevic 2014, 1682), men också att människor

är medvetna om informationsinsamlandet men att det inte är tillräckligt skrämmande för att

de ska sluta använda digitala tjänster (Lupton och Michael 2017, 265). Vissa deltagare,

främst ur den äldre generationen, säger dock att de väljer att inte använda digitala medier

eller tjänster, till skillnad från den yngre generationen och mellangenerationen inom vilka det

endast finns en person i vardera generation som antingen inte använder digitala medier alls

eller till viss del skurit ned på sitt användande.

Vi kan tydligt se en skillnad mellan den äldsta generationen och den yngsta i jämförelse med

varandra. Majoriteten av den äldsta generationen menar att de inte vill använda digitala

medier till viss del på grund av informationsinsamlandet och därför inte gör det. Majoriteten i

den yngre generationen i sin tur menar dock att det inte påverkar deras medieanvändning i så

stor utsträckning, bortsett från en av deltagarna som blivit mer restriktiv i sitt användande av

digitala medier och tjänster när hon kommunicerar med andra om saker som hon anser är

privata. Hon har dock inte har några planer på att sluta använda digitala medier helt då det

både är en stor del av hennes jobb samt hennes sociala umgänge, vilket liknar de andra i

samma generations tankar kring användandet av digitala medier - informationsinsamlandet är

helt enkelt inte tillräckligt skrämmande eller irriterande för att det i någon större utsträckning

ska påverka deras medieanvändning.

44


7. Slutsats och diskussion Med utgångspunkt i fokusgruppsdiskussioner har vi ämnat att svara på frågeställningarna

kring vad människor tänker kring insamlandet av privat information och om denna

uppfattning skiljer sig åt mellan olika generationerna, samt om de hot och risker som

människorna identifierar med Big Data påverkar deras medieanvändning. Resultatet vi har

kommit fram till liknar på flera sätt vad tidigare forskning presenterar om ämnet och det har

varit intressant att se hur de olika generationerna både liknar och skiljer sig åt från varandra i

deras tankesätt kring Big Data.

Den övergripande slutsatsen vi kan dra efter analysen av resultatet är att medvetenheten i de

olika generationerna inte skiljer sig nämnvärt åt, utan det är snarare i hur det påverkar deras

dagliga medieanvändning som vi kan se de stora skillnaderna. De identifierar samma hot och

risker samt lyfter liknande användningsområden som problematiska, exempelvis när det

kommer till hur privata företag publiceras deras privata information online för att sedan tjäna

pengar på det. Skillnaden ligger dock i att flera ur den äldre generationen väljer att vara mer

restriktiva med vad de själva publicerar på internet, samt försöker undvika att dela med sig av

privat information i den mån de går i det samhälle vi lever i idag. Den mellersta generationen

menar på att de reflekterar mer över vad de lägger upp och publicerar på internet, för att på så

sätt minska risken att det som publicerats hamnar i fel händer eller används i kriminella

syften. De väljer dock att fortsätta använda digitala medier och tjänster som bidrar till ett

fortsatt informationsinsamlande. Den yngre generationen står i störst kontrast till de andra

generationerna då de är medvetna om hoten och riskerna med insamlandet av information,

men fortsätter trots allt att använda digitala medier och tjänster utan i någon större

utsträckning reflektera över vad de delar med sig av. Med detta sagt finns det vissa undantag i

de olika generationerna och de slutsatser vi kan dra är endast baserad på de deltagare som

deltagit i vår undersökning.

45


Det vi dock kan konstatera är att det resultat vi kommit fram till på många sätt

överensstämmer med tidigare studier inom ämnet. Både Lupton och Michaels (2017) studie

kring övervakning, samt Orito, Fakuta och Muratas (2014) studie om integritet visar på att

deltagarna var medvetna om hur de blev övervakade, samt i vissa fall kände att detta

inkräktar på deras integritet. Studierna nämner dock inte någonting om att deltagarna på

grund utav detta slutar eller blir mer restriktiva i sitt användande av tjänster på internet. Det

är givetvis svårt att sluta använda digitala tjänster i dagens samhälle då människor på många

sätt lever ett liv i media snarare än med media, för att återkoppla till Mark Deuze (2012, 27f).

Samtidigt blir det problematiskt när människor fortsätter använda digitala tjänster utan att

ifrågasätta vilken information vi betalar med och det kan då uppfattas som att människor

accepterar det faktum att vår information nu blivit en ny typ av valuta som vi inte har någon

kontroll över.

En intressant aspekt Maria nämnde under en intervju var att hon tycker att den yngre

generationen bidrar till att underlätta insamlandet av privat information genom att konstant

uppdatera och dela med sig av bilder och annan information på sociala medier. Denna tanke

fastnade hos oss båda och i relation till vad Ella sa om att en idag måste definiera sin relation

på Facebook för att det ska vara på riktigt. Det blev därför tydligt att Marias synpunkt går att

koppla till trender i användandet av sociala medier hos den yngre generationen. Frågan är då

om det inte är just en trend som på ett sätt bidrar till att vi människor öppet publicerar

information som nödvändigtvis inte behövs publiceras på internet som leder till att alla kan ta

del av informationen som egentligen är privat. Det är just gränsen för vad som är privat som

skulle kunna suddas ut med ett fortsatt insamlande av information och övervakning på

internet, då vi ser ett mönster i att majoriteten av deltagarna i den yngre generationen är lika

medveten om informationsinsamlandet som de äldre generationerna, men samtidigt inte bryr

sig tillräckligt mycket för att sluta använda digitala tjänster.

Maria och Mona är ett par exempel på personer ur de äldre generationerna som idag

begränsar sin medieanvändning på grund utav att det känner att de inte har kontroll över sin

privata information och väljer därför att inte använda digitala medier. Medan Lars och Sven

använder digitala medier men är i sin tur mer återhållsamma med vilken information de själva

46


publicerar på internet och på sociala medier. I jämförelse med hur alla i den yngre

generationen, bortsett från Elin som till viss del begränsar sin användning när det kommer till

hur hon kommunicerar privat information, inte funderar så mycket på vilken information de

själva aktivt delar med sig av på digitala medier samt vilken information som omedvetet

samlas in så blir de stora skillnaderna tydliga. Det som är intressant med detta är varför

skillnaden i medieanvändning är så pass stor trots att medvetenheten är så pass lika i de olika

generationerna. En bidragande faktor skulle kunna vara att den yngre generationen har växt

upp med medier och digitala teknologier på ett helt annat sätt än de äldre generationerna och

därför antingen accepterar informationsinsamlandet för att det på något sätt har blivit

normaliserat i det mediesamhälle vi lever i idag. Eller för att de positiva aspekterna av

digitala medier och den gemenskap det innebär helt enkelt väger tyngre i en generation där

mycket av gemenskapen och det sociala är beroende av digitala medier. Något som är värt att

fundera över är dock vad det här innebär för synen på informationsinsamlandet i framtiden

och det är här som de resultat vi kommit fram till blir viktiga i en större samhällskontext.

Skillnaden mellan hur mycket de olika generationerna accepterar informationsinsamlandet

blir relevant att sätta i kontrast till vilka som utgör framtiden och med tanke på att den yngre

generationen inte uttrycker att insamlandet av information påverkar deras medieanvändning

öppnar det upp för frågor som; vad händer om framtida generationer inte fortsätter ifrågasätta

informationsinsamlandet eller det värde som vår privata information faktiskt har?

Samtidigt som resultatet är relevant för hur synen på Big Data kommer se ut i framtiden, så

öppnar insamlandet av information upp för många etiska frågor som på många sätt står i

centrum. Studier likt denna är viktiga för att lyfta dessa etiska frågor och belysa det faktum

att privat information samlas in om människor utan att de har någon egentlig kontroll över

vilken information som samlas in eller hur de ska stoppa det. Frågan spänner över flera

områden och blir därför ett problem som borde diskuteras ur flera olika aspekter, inte minst

demokratiskt och ekonomiskt då informationen idag är en ny typ av valuta och tillgång till

den här typen av insamlad information ger en enorm ekonomisk fördel som idag uteslutande

tillhör de som redan har makt i samhället. Problemområdet som den här typen av studie

belyser handlar därför till stor del om sociala och ekonomiska klyftor och att de som har

tillgång till den insamlade informationen därmed också möjlighet att tjäna pengar på den och

47


detta utgörs främst av de som redan har pengar och mycket makt i samhället, vilket vi nämner

i inledningen. Att vi i våra resultat kan se en tydlig skillnad i hur den yngre generationen inte

är lika återhållsam med den privata informationen som de äldre deltagarna, blir i kontrast till

problemområdet viktigt att belysa då det på ett sätt innebär att det blir lättare för dessa aktörer

med makt och pengar att skaffa sig ännu mer makt och pengar om vi fortsätter ge bort vår

information.

Fortsättningsvis valde vi i undersökningen att använda oss av den metod som vi ansåg var

mest lämplig för det vi ville studera, men som vi nämnt tidigare är maktbalansen i

fokusgruppsdiskussioner någonting som är viktigt att ha i åtanke. Redan existerande

maktbalanser inom fokusgrupper där människor känner varandra sedan tidigare kan givetvis

påverka resultatet, på samma sätt som vilket förtroende deltagarna har för moderatorn också

påverkar diskussionen. Olika moderatorer kan få olika svara på samma frågor, vilket inte

handlar om hur bra moderatorn är i sin roll utan snarare på att alla är människor och att en

diskussion utgår mycket ifrån vilken koppling deltagarna känner till moderatorn och vice

versa. Något som kunde ha gett studien ännu mer trovärdighet och förståelse hade varit om vi

hade haft längre fokusgruppsdiskussioner och större grupper, då kunde vi fått en ännu djupare

förståelse om våra deltagare och deras reflektioner om ämnet. Dock satte tidspressen stopp

för detta samt problematiken att få ihop så pass många deltagare. Trots detta tycker vi att

fokusgruppsdiskussioner var ett bra val av metod då vi fick mycket bra stoff och en bra grund

till vår studie.

7.1 Framtida forskning

När det kommer till vidare forskning inom ämnet anser vi för det första att det rent generellt

skulle vara intressant med liknande studier kring fast i större utsträckning än vår i Sverige. Vi

upptäckte svårigheter med att finns tidigare forskningar kring ämnet ut ett svenskt perspektiv

och även ur ett europeiskt perspektiv, därför hade det varit intressant att fortsätta forskningen

inom samma ämne i Sverige eller närliggande länder.

48


Ett ytterligare område för framtida forskning vi tycker vore intressant att spinna vidare på,

och som vi reflekterade över under studien, var att den större delen av deltagarna i den yngre

generationen inte reflekterar så mycket över vad de publicerar på internet. Detta trots att de

flesta var medvetna om att privat information samlas in och används i flera syften, samt vilka

hot och risker det medför. De hot och risker som de identifierade verkar dock inte vara

tillräckligt skrämmande för bli de skulle bli mer restriktiva i sin användning eller i någon

större utsträckning försöka skydda sig på internet. Med detta sagt vore det intressant att

undersöka varför de inte är fler ur den yngre generationen som bryr sig vilka som tar del av

den privata informationen och därför inte heller försöker skydda den. Kan det bero det på att

de accepterar informationsinsamlandet? Att de helt enkelt inte bryr sig? Eller att hoten och

riskerna känns lite för abstrakta och att det därför inte känns som att det faktiskt påverkar

individen? Det hade även varit intressant att studera hur medvetenheten kring Big Data ser ut

längre ned i åldrarna eftersom de ännu yngre generationerna är de som troligtvis kommer leva

ett liv ännu mer integrerat med medier och digitala teknologier. Även om det medför etiska

utmaningar att studera barn tror vi att det både vore intressant att se hur medvetenheten ser ut

samtidigt som det kanske även kan öppna upp för ett större medvetande hos barnen om de får

diskutera ämnet, vilket vi tror kan vara viktigt för framtiden med tanke på det digitala

samhälle vi lever i idag.

49


Referenser Ahrne, Göran., Svensson, Peter (red) (2015) Handbok i Kvalitativa metoder. 2. uppl. Stockholm: Liber. Andrejevic, Mark (2014) The Big Data Divide. International Journal of Communication. 8. 1673-1689. Bollier, David (2010). The Promise and Peril of Big Data . Washington, DC. The Aspen Institute. Croucher, Stephen M.; Cronn-Mills, Daniel (2015) Understanding Communication Research Methods. A Theoretical and Practical Approach . New York: Routledge. Deuze, Mark. (2012). Media Life. Cambridge: Polity. 1st Edition. Foucault, Michel (2003) Övervakning och straff. 3. uppl. Lund: Arkiv. Hjerm, Mikael., Lindgren, Simon., & Nilsson, Marco (2014) Introduktion till samhällsvetenskaplig analys . 2. uppl. Malmö: Gleerup. Lupton, Deborah; Michael, Mike (2017). ‘Depends on Who’s Got the Data’: Public Understandings of Personal Digital Dataveillance. Surveillance & Society 15 (2): 254- 286.

Lyon, David (2014) Surveillance, Snowden, and Big Data: Capacities, consequences, critique. Ontario: Big Data & Society.

Margot J. van der Goot, Esther Rozendaal, Suzanna J. Opree, Paul E. Ketelaar & Edith G. Smit (2016). Media generations and their advertising attitudes and avoidance: a six-country comparison. International Journal of Advertising 0 (0):1-20. Margulis, T. Stephen (2011) Kapitel 2: Three Theories of Privacy: An Overview. Trepte, Sabine. Reinecke, Leonard. Privacy Online: Perspective on Privacy and Self-Disclosure in the Social Web . Heidelberg: Springer-Verlag. S.9. McDonald, M. Aleecia, & Cranor, F. Lorrie (2010). Americans’ Attitudes About Internet Behavioral Advertising Practices. Proceedings of the 9th annual ACM workshop on privacy in the electronic society. 63-72.

50


Michael, Katina (2013) Big Data: New Opportunities and New Challenges. Computer 46 (6): 22-24. Orito, Yohko, Yasunori, Fukuta, & Murata, Kiyoishi (2014). I Will Continue to Use This Nonetheless: Social Media Survive Users' Privacy Concerns. Avestia Publishing 10 (2): 92–107. Schlee, Christian (2013) Targeted Advertising Technologies in the ICT space. Darmstadt: Springer Vieweg. E-bok. Sohlberg, Peter & Sohlberg, Britt-Marie (2013) Kunskapens Former - Vetenskapsteori och Forskningsmetod . 3:2. Stockholm: Liber.

Tene, Omer & Polonetsky, Jules (2013). Big Data for All: Privacy and User Control in the Age of Analytics . Northwestern Journal of Technology and Intellectual Property 11 (5): 240- 273. Van Dijck, José (2014) Datafication, dataism and dataveillance: Big Data between scientific paradigm and ideology. Big data surveillance 12 (2): 197-208. Wibeck, Victoria (2010) Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod . Lund: Studentlitteratur.

51


Bilaga

Intervjuguide

Introduktion ● Intervjun är anonym och det är enbart vi som kommer ta del av det inspelade

materialet. I uppsatsen kommer deltagarnas namn att bytas ut. ● Inga svar är rätt eller fel utan vi vill ha diskussion kring ämnet. ● Vi kommer att ge information till respondenterna om hur intervjun kommer att gå till. ● En enklare presentation av Big Data samt vad vår uppsats handlar om.

Öppningsfrågor

- Ålder? - Kön? - Sysselsättning? - Boendeort?

Huvudfrågor

1. Visste ni att all information som finns och läggs upp på internet sparas? -Har någon gång reflekterat över detta och i så fall på vilket sätt?

2. Uppfattar ni att det finns några hot eller risker med att information sparas på nätet?

3. Hur skyddar ni er på nätet?

- Exempel filter eller stängda konton? (Exempel enbart om respondenterna inte kommer fram till diskussion)

4. Hur tar ni reda på att det finns sätt att skydda sin identitet på nätet? - Exempel, via internet, nyheter, diskuterar med vänner? (Exempel enbart om respondenterna inte kommer fram till diskussion).

5. Känner ni att det inkräktar på integriteten att denna information lagras?

6. På vilka sätt kan insamlandet av information vara positivt?

52


Avslutande frågor 7. Är det någonting som någon vill tillägga? 8. Var det något som var extra intressant av det vi har diskuterat idag?

53


Pressrelease Big Data och Övervakning på Internet Har du någon gång funderat över hur du skulle känna ifall alla hade tillgång till din sökhistorik på Google? Eller vart du var någonstans när du pratade i telefon med din bästa kompis för en halvtimme sen? Ganska skrämmande eller hur? Allt det här plus varenda liten sak du och alla andra gjort på internet finns sparat i stora databaser och bara väntar på att analyseras. Nu känns inte de där första frågorna så hypotetiska längre va? Tänkte väl det. Välkommen till informationssamhället - välkommen till en värld av Big Data. Två studenter vid institutionen för informatik och media har under hösten skrivit sin kandidatuppsats i medie- och kommunikationskunskap och har studerat hur olika generationer reflekterar kring insamlandet av privat information på nätet och om denna uppfattning skiljer sig åt mellan generationerna, samt om det påverkar deras medieanvändning. Studien utfördes med hjälp av fokusgrupper bestående av tre olika generationer. Det visade sig att de olika generationernas medvetenhet kring Big Data inte skiljde sig åt nämnvärt, utan alla var överrens om att det var någonting som de tycker var skrämmande, främst för att de inte hade någon kontroll över själva insamlandet av deras information. När det sedan kom till hur det påverkade deras medieanvändning visade sig skillnaderna vara större. Den yngsta generationen bestående av människor i åldern 20-25, var lika medvetna om hoten med Big Data som de båda äldre generationerna men när det kom till hur det påverkade deras medieanvändning så visade det sig att de inte brydde sig i lika stor utsträckning som de andra generationerna. De fortsatte därför att använda digitala medier och tjänster utan att egentligen reflektera över vilken information de delade med sig av, till skillnad från flera deltagare ur de äldre generationerna som helt avstod från att använda digitala medier på grund av just insamlandet av deras privata information. Victoria Wiberg och Frida Lundin Big Data and Surveillance Online Institutionen för informatik och media, Uppsala Universitet

54

Documents

Big Data och dess påverkan på vår medieanvändning1177276/FULLTEXT01.pdffall kan även användandet av plattformar, appar och program skilja sig från generation till generation