4
Biirla med Aircombat! Avslappnad stdmning pd Aircombat Eurocuptdvling i Trosa. F6r dagen hade vi besiik av ndgra ryska piloter. Har du drcimt om att flyga det ddr coola jaktplanet frin andravdrldskriget, men aldrig riktigt v6gat ta steget? Vill du ldra dig att bygga modellflygplan eller prova pi nya byggtekniker? Vill du ha lite mer utmaningutciver ditt scindagsflygande? D6 6r Aircombat grejenfcir dig! Klassiska jaKplan ldag kan man fciren riitt billigpeng kcipa ett jaktplanfrAn andra vArldskriget som kommer i principhelt fiirdigt i kartongen. En sAdan modell kan flyga hyfsat, beroende oAtillverkarens ambitioner. Men vill manha en riktigt vAlflygande modell av ett jaktplan frin andravdrldskriget 6r de modeller som Ar byggda fcjr Aircombat att fciredra. DessaAr nAmligen gjorda fciratt klara hela registret av hastighet och fcir att kunna gcira snygga precisa mandvrer. En Aircombat-modell byggs i de allra flesta fall upp av en kombination av cellplast som klds med s.k. brunpapper. Vissadetaljer gcirsav balsaoch depron, som t.ex.vingframkant, stabbe och fena. Modellen dr i skala 1112av en warbird frAn andravdrldskriget. Det kan vara allt frAnde klassiska jaktplanen som Spitfire, Mustang och Messerchmitt till lite mer uddafcirebilder som den dubbeldAckade torpedbombaren Fairey Swordfish eller tyska prototypplan. Det finns kanske dom som tror att en Aircombat-modell iir svAr att flyga. Sanningen er att en Aircombat-modell vare sig ar latt eller svAr att flyga. Den dr nAmligen inte lAttflugen som en nybcirjarkdrra, menheller inte speciellt svAr att flyga.En viil byggd och rdtt trimmad Aircombat-modell flyger dit du styr den. Styr du den inte, ja dA kraschar den fdrr ellersenare. Fcirdelen med en Aircombat- kdrra Aratt denArriktigt rolig att flyga. Den gAr (niistan) sA fort du vill, den svdnger och loooar som du vill och du kan ha den bAdesom en busflygmodell och som en enkel trAningsmodell. Bygg ett jaKplan Hur gcir du dA fcir att bygga dig en Aircombat-kArra? Det absolut enklaste iir att du kciper en byggsats. Det finns dels fdrdiga ARF:er, t.ex. frAn Great Planes, men det finns ocksAsdrskilt anpassade byggsatser fcir svensk Aircombat. En byggsats jag gdrna rekommenderar iir Thun, som finns att kcipafrAn RC{light (www.rcflight.se). Thun var Schweiz egenutvecklade jaktplan som anvAndes av det schweiziska flygvapnet under andra vdrldskriget. I modellAr det en lAttbyggd och relativtliittflugen Aircombat-modell. Medbyggsatsen pA Thun fciljer en byggbe- skrivning som tar dig igenom bygget pA ett lattfattligt sett. Ar det dA jobbigtoch tar tid att bygga en Aircombat-modell? Nei absolutinte. modeflflygnyttnr22012 32

Biirla med Aircombat! - ripamfk.com · Vissa detaljer gcirs av balsa och depron, som t.ex. vingframkant, ... Det kan vara allt frAn de klassiska jaktplanen som Spitfire, Mustang och

  • Upload
    lehanh

  • View
    217

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Biirla med Aircombat!Avslappnad stdmning pd Aircombat Eurocuptdvling iTrosa. F6r dagen hade vi besiik av ndgra ryska piloter.

Har du drcimt om att flyga det ddr coola jaktplanet frin andra vdrldskriget, men aldrig riktigtv6gat ta steget? Vill du ldra dig att bygga modellflygplan eller prova pi nya byggtekniker?Vill du ha lite mer utmaning utciver ditt scindagsflygande? D6 6r Aircombat grejen fcir dig!

Klassiska jaKplan

ldag kan man fcir en riitt billig peng kcipaett jaktplan frAn andra vArldskriget somkommer i princip helt fiirdigt i kartongen.En sAdan modell kan flyga hyfsat,beroende oA ti l lverkarens ambitioner. Menvill man ha en riktigt vAlflygande modell avett jaktplan frin andra vdrldskriget 6r demodeller som Ar byggda fcjr Aircombat attfciredra. Dessa Ar nAmligen gjorda fcir attklara hela registret av hastighet och fcir attkunna gcira snygga precisa mandvrer.

En Aircombat-modell byggs i de allraflesta fall upp av en kombination avcellplast som klds med s.k. brunpapper.Vissa detaljer gcirs av balsa och depron,som t.ex. vingframkant, stabbe och fena.Modellen dr i skala 1112 av en warbirdfrAn andra vdrldskriget. Det kan vara allt

frAn de klassiska jaktplanen som Spitfire,Mustang och Messerchmitt till lite merudda fcirebilder som den dubbeldAckadetorpedbombaren Fairey Swordfish ellertyska prototypplan.

Det finns kanske dom som tror atten Aircombat-modell iir svAr att flyga.Sanningen er att en Aircombat-modellvare sig ar latt eller svAr att flyga. Dendr nAmligen inte lAttflugen som ennybcirjarkdrra, men heller inte speciellt svAratt flyga. En viil byggd och rdtt trimmadAircombat-modell flyger dit du styr den.Styr du den inte, ja dA kraschar den fdrreller senare. Fcirdelen med en Aircombat-kdrra Ar att den Ar riktigt rolig att flyga. DengAr (niistan) sA fort du vill, den svdngeroch loooar som du vill och du kan ha denbAde som en busflygmodell och som enenkel trAningsmodell.

Bygg ett jaKplan

Hur gcir du dA fcir att bygga dig enAircombat-kArra? Det absolut enklaste iiratt du kciper en byggsats. Det finns delsfdrdiga ARF:er, t.ex. frAn Great Planes,men det finns ocksA sdrskilt anpassadebyggsatser fcir svensk Aircombat. Enbyggsats jag gdrna rekommenderar iirThun, som finns att kcipa frAn RC{light(www.rcflight.se). Thun var Schweizegenutvecklade jaktplan som anvAndes avdet schweiziska flygvapnet under andravdrldskriget. I modell Ar det en lAttbyggdoch relativt liittflugen Aircombat-modell.Med byggsatsen pA Thun fciljer en byggbe-skrivning som tar dig igenom bygget pAett lattfattligt sett.

Ar det dA jobbigt och tar t id att byggaen Aircombat-modell? Nei absolut inte.

modeflflygnytt nr2201232

Hdr startar Pdr Danielsson sin Ki-61 Tony. Notera den matchande hjdlmen.

,/g

Vad ska man dA vdl ja, glcid el ler el? Javalet avgcirs kanske mycket av vad man drvan vid, Min bedomning ar att det ena intei ir bdttre dn det andra, sA som teknikenser ut idag. El har den stora fcirdelen avatt vara dri f tsdkert. En elmotor startar ndrdu dra pA gasen, helt enkelt. Och fAr du

Konstruktoren av Thun, Denny Fri tsche,har frAn byggsatsen byggt ihop en ThunpA ca sex och en halv t imme. Det i i rfaktiskt kortare tid iin vad det tog mig attmontera ihop en Aircombat P-47 ARF frAnGreat Planes. Med andra ord i i r det ful l tmojl igt for dig som ldser detta att kdpadig tvA Thun-byggsatser och bygga ihopdessa t i l l fdrdiga modeller pA en helg ochnAgra kvAllarl

Gl6d eller elEn Aircombat-modell driver man medglodsti fsmotor el ler med en el-setup.Dagens svenska regler fdr el dr generosaoch har du en hyfsad drivl ina om 300-500W l iggande passar den si ikert att drivadin Thun el ler vi lken Aircombat-modelldu nu vdl jer. Reglerna for el-motorer iAircombat i i r kanske inte helt ldtta att sdttas ig in i , men i g runden gAr reg le rna u t pAatt fcirhindra att nAgon har al l t fcir vassaprylar i sin modell . Har du funderingar pAom din el-setup funkar for Aircombat, skrivdA en frAga pA www.aircombat.se:s forum.Men som sagt, de f lesta setup:ar om ca300-500W funkar.

Foredrar du glodsti f tsmotor anvdnderman .15 - .25 , beroende pA fc i reb i ldensoch modellens storlek. Thun anvi indert.ex. .2S-storlek och det dr den vanl igastemotorstorleken inom Aircombat idaq.

modellflygnytt N 2 2012

Fr.o.m. 201 2 kan vi i Sverige ocksAanvdnda oss av .21-motorer i forebi ldersom hade mins t 12m spdnnv idd ochdA mode l len har mins t 1m i spAnnv idd .Spdnnande modeller som fAr en bi i t trechans i tdvl ing med dessa regler i i r t .ex.Tal 52H och Hawker Hurricane.

33

En silvermdlad Thun startar med streamern knuten runt stjdrtpartiet.

Det gdr dven att tdvla med EDF-modeller i Aircombat. Pd bilden ser vi DennyFritsches ME262 med tu6 EFD som drivkiilla.

en streamer som trasslar in sig i propelleleller om du flyger sA lAgt att du tuggargriis (!) dA dctr en elmotor inte av denextra belastningen (sA ldnge ESC:en intebrinner upp, sA klart). Glctdstiftsmotorn harddremot den i Aircombat stora fcirdelen attden dr enkel att tanka om till ndsta heat.F<ir en eldriven modell mAste du byta helaack-paketet, vilket i princip alltid tar ldngretid dn att tanka tanken full med metanol.

Rolig tdvlingDet ultimata dr naturligtvis att ta sig till entdvling och prova Aircombat mot andrapiloter. Att tdvla lAter fdr mAnga somndgot stort och allvarligt, men i Aircombatser vi det lite annorlunda. Vi trdffas ochflyger luftstrid med varandra och har kul.That's it. Eller som en av de nya piloternaunder 20'l 1 uttryckte det: "Jag ville bcirjatdvla och jag tyckte att Aircombat var dengrensom var mest avslappnad".

PA en Aircombat-tdvling deltar du normalti tre kval-heat innan finalen som flygsav tdvlingens 7 bdst placerade piloter.Streamers tillhandahAlls av tdvlingsar-rangciren, men ta med nAgra tommatoarullar att rulla upp den pA. Du behoverha en hjiilm pA huvudet, av sdkerhetsskdl.Det Ar ocksA bra om du fdranmdler dig tilltdvlingsarrangciren (dock inget krav) menbortsett frAn det dr det bara att ta meddina modeller (bra om du har minst tvA)och beger dig till tiivlingsfdltet, anmdlerdig och betalar tdvlingsavgiften. Du mAstevara medlem i SMFF ocksA, men eftersomdu lAser den hdr tidningen dr du sA klartredan medlem.

Men , sdger du nu, kraschar man intealltid sina modeller i Aircombat? Nja, detblir ju en del av luftstridsmomentet attju tdtare man mandvrerar fdr att klippavarandras streamers, desto stcirre iir riskenatt man kolliderar. Min erfarenhet Ar dockatt niir du deltar i Aircombat-tdvling domfcirsta gAngerna kommer du troligen inteatt flyga sA tajt som alla andra och riskenfcir kollision minskar dA ocksA reidlt.

Att bygga, flyga, laga...Men visst dr det en del av Aircombat-livet,att bygga, flyga, krascha och laga. MensA dr det vAl med det mesta av modell-f lyget, eller hur?! Det f inns mAnga fcirdelarmed Aircombat-modellerna ur den hiiraspekten. Dels dr modellerna bil l igaoch snabbyggda, du bygger en modellpA 10-20 timmar. Dels dr modellernakonstruerade och gjorda i material somgcir att dom kan repareras om och omrgen.

Niir en Aircombat-modell av cellolastkraschar, dA tar man reda pA alla delar.Sen limmar man ihop dom med PU-limoch man anvAnder dA t.ex. maskeringstejpoch nAlar fdr att fA ihop allt rakt igen. Har

modeflflygnytt nr-22012

En P-47 Thunderbolt Great Planes ARE hiir med elmotor Turnigy 35-36.

34

En Thun startar fiir klubbtiivling i vinterlandskap.

Sd hiir fint kan man bygga sin modell, hdr ser vi Maftias Wid6n med en av sina tudmotoriga MEI 10 beredd infiir start i twin-heattrophy - en tradition pd drebro-tiivlingen ddr enbart tudmotoriga modeller miits.

vingen gAtt av? Leta upp delarna, limma,tejpa. Samma sakfrir kropp, stabbe, fena...Ett exempel: I en klubbtAvling fcirra vinternsmiillde jag en Typhoon ner i isen i ca70km/h och 30 graders dykvinkel. Delarnaflcig inom en radie av fem meter.., Vdlhemma i bygghcirnan tog det mig ungefdr30 minuter att laga ihop planet, som flcigpA tiivling tvA helger efterAt igen.

Mer information om regler, tAvlingsdatumoch modeller hittar du pA www.aircombat.se. Har du frAgor om Aircombat tir duvAlkommen att stSlla dessa pA nAgot avforumen pA aircombat.se - jag kan nlistangarantera att du fAr svar inom ett dygn, jakanske t.o.m. inom nAgon timme!

Ja, nu ndr du har lSst allt detta om hurfantastiskt roligt vi som flyger Aircombathar det, varfcjr inte prova du ocksA?! Detdr inte svArt. Det kostar inte specielltmycket pengar. Men det dr garanteratriktigt, riktigt roligt! Och du, det dr vdl fdratt ha roligt som vi iir modellflygare?

Martin Elmberg

Tdvl i n gska le nder Ai rcom bat 20 | 2Datum2012-04-142012-O4-282012-05-05201 2-05-12-132012-05-202012-06-092012-06-302012-O8-O42012-08-25-262012-09-01201 2-09-15-16201 2-10-06

PlatsAtmhuttVaraEnkdpingJdnkdpingStrdngnlisTrosaM6lndalHalmstadHerrljungaSalaOrebroRipa

GruppsvdViistOstSydl/6stOstOstVlistsvdViistOstOst, Vdstsvd

0vrigtBriefing: 12:00Briefing: 12:00Briefing: 11:00Briefing: 12:00Briefing: 1 1:00 Obs, sdndag.Briefing: 1 1:00 EurocupBriefing: 12:00Briefing 12.00Briefing: 12:00 SM + W\ /1Briefing; 1 1:00Briefing: 1 1;00Brieling 12.00

Fcir att delta pA tiivling krEivs medlernskap i SMFF och SMFF tdvlingslicens'Det tar ca en vecka att fA tilvlingslicens, sA ansdk i god tid.

Under SM i Herrljunga kdrs dven en tdvling iAircombat WWl, d'v's' med modellerfrAn fdrsta vdrldskriget och enligt regler publicerade pA www.aircombat.eu,

modellffygnytt N 2 2012 35