Bil 2 Svensk ekonomiPROP. 2000/2001:1 BILAGA 2 9 Svensk ekonomi Förord I denna bilaga till budgetpropositionen för 2001 redovisas en bedömning av den internationella och den svenska

Bilaga 2

Svensk ekonomi

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

3

Bilaga 2

Svensk ekonomi

Innehållsförteckning

Förord................................................................................................................................9

1 Inledning ........................................................................................................................91.1 Sammanfattning.......................................................................................91.2 Utvecklingen inom olika områden ......................................................12

2 Internationell utveckling .............................................................................................192.1 Utvecklingen i Europa ..........................................................................192.2 Förenta staterna.....................................................................................212.3 Utvecklingen i Asien och Latinamerika ..............................................222.4 Utvecklingen i Ryssland, Polen och de baltiska länderna ..................232.5 Den svenska världsmarknadstillväxten ................................................23

3 Kapitalmarknaderna.....................................................................................................253.1 Förenta staterna.....................................................................................253.2 Euroområdet..........................................................................................263.3 Japan.......................................................................................................273.4 Sverige ....................................................................................................273.5 Ränte- och valutakursantaganden ........................................................28

4 Utrikeshandeln.............................................................................................................304.1 Varuexport .............................................................................................304.2 Varuimport ............................................................................................324.3 Tjänstehandel.........................................................................................334.4 Bytesbalansen ........................................................................................33

5 Näringslivets produktion ............................................................................................355.1 Industrin ................................................................................................355.2 Byggnadsverksamhet.............................................................................38

6 Arbetsmarknad.............................................................................................................39

7 Löner.............................................................................................................................44

8 Inflation ........................................................................................................................46

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

4

9 Hushållens ekonomi och konsumtionsutgifter......................................................... 509.1 Hushållens inkomster........................................................................... 509.2 Hushållens konsumtionsutgifter ......................................................... 51

10 Investeringar .............................................................................................................. 5410.1 Näringslivet ........................................................................................... 5410.2 Bostäder................................................................................................. 5710.3 Lager ...................................................................................................... 57

11 Den offentliga sektorn .............................................................................................. 5911.1 Den konsoliderade offentliga sektorn................................................. 5911.2 Den statliga sektorn.............................................................................. 6411.3 Ålderspensionssystemet ....................................................................... 6511.4 Kommunsektorn................................................................................... 66

12 Utvärdering av konjunkturprognoser...................................................................... 7012.1 Finansdepartementets prognoser ........................................................ 7012.2 Jämförelse med andra prognosmakare ................................................ 72

FördjupningsrutorOljeprisutvecklingen............................................................................................ 24Statens finansiella sparande och budgetsaldo..................................................... 69

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

5

Tabellförteckning

1.1 Prognosförutsättningar ............................................................................................111.2 Nyckeltal ...................................................................................................................121.3 Finanspolitikens inriktning, förändring av justerat primärt sparande ..................121.4 Försörjningsbalans....................................................................................................151.5 Bidrag till BNP-tillväxt.............................................................................................171.6 Sparandets sammansättning .....................................................................................171.7 De offentliga finanserna ...........................................................................................182.1 BNP-tillväxt, KPI och arbetslöshet .........................................................................203.1 Betalningsbalansens finansiella poster.....................................................................283.2 Ränte- och valutakursantaganden............................................................................294.1 Export och import av varor och tjänster .................................................................314.2 Bytesbalansen ............................................................................................................334.3 Bruttonationalinkomsten .........................................................................................345.1 Näringslivets produktion .........................................................................................355.2 Nyckeltal för industrin.............................................................................................355.3 Byggnadsverksamhet ................................................................................................386.1 Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdet ................................................................396.2 Sysselsättning, branschfördelat................................................................................416.3 Öppen arbetslöshet och sysselsättningsgrad i olika regioner ................................427.1 Timlöner ....................................................................................................................448.1 Konsumentprisutveckling ........................................................................................468.2 Effekter på KPI och UND1X av skatteförändringar enligt budgetpropositionen

för 2001 .................................................................................................................499.1 Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter..................................509.2 Hushållens sparande .................................................................................................5110.1 Bruttoinvesteringar efter näringsgren ...................................................................5410.2 Övriga näringslivets investeringar .........................................................................5611.1 Den offentliga sektorns finanser ...........................................................................5911.2 Skatter och avgifter .................................................................................................6111.3 Den offentliga sektorns utgifter ............................................................................6211.4 Beräkning av finanspolitikens inriktning ..............................................................6311.5 Statens finanser (exkl. statliga affärsverk och aktiebolag) ...................................6511.6 Ålderspensionssystemet .........................................................................................6611.7 Kommunsektorns finanser .....................................................................................6711.8 Konsumtionsutgifter i kommuner och landsting .................................................6712.1 Finansdepartementets prognosfel avseende 1999.................................................7112.2 Utvärderade prognosinstitut och genomsnittlig publiceringstidpunkt för

utvalda prognoser 1990–99 ..................................................................................7312.3 Genomsnittliga medelfel (bias) och genomsnittliga absoluta medelfel avseende

1990–1999..............................................................................................................7512.4 Genomsnittligt absolut prognosfel avseende BNP-tillväxten .............................75

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

6

Diagramförteckning

1.1 BNP-utveckling .......................................................................................................... 92.1 BNP-tillväxt i EU, Förenta staterna och Japan ...................................................... 192.2 Arbetskraftskostnader i Förenta staterna............................................................... 212.3 Produktivitetsutvecklingen i Förenta staterna ....................................................... 223.1 10-åriga räntor i Förenta staterna, Tyskland och Sverige....................................... 253.2 Kreditspread Förenta staterna ................................................................................. 263.3 Börsutvecklingen i Förenta staterna och Sverige ................................................... 263.4 Dollar mot euro ........................................................................................................ 273.5 10-årig räntedifferens mot Tyskland ....................................................................... 273.6 Kronans växelkurs gentemot euron och ett vägt genomsnitt av valutor .............. 284.1 Svensk export till Asien ........................................................................................... 314.2 Export av bearbetade varor ...................................................................................... 325.1 Produktivitetstillväxt i industrin ............................................................................. 365.2 Industrins arbetskostnad per producerad enhet i Sverige relativt 14 OECD-

länder..................................................................................................................... 375.3 Industrins bruttoöverskottsandel............................................................................ 376.1 Nyanmälda lediga platser och antal sysselsatta ..................................................... 406.2 Sysselsättning och arbetskraftsutbud...................................................................... 416.3 Öppet arbetslösa och personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska

program................................................................................................................. 427.1 Nominell och real timlöneutveckling ..................................................................... 448.1 Bruttoöverskottsandel i övrigt näringsliv exklusive fastighets- och

småhusverksamhet ............................................................................................... 488.2 Konsumentprisutveckling........................................................................................ 489.1 Hushållens disponibla inkomst och konsumtionsutgifter ................................... 519.2 Hushållens nettosparkvot exklusive sparande i avtalspensioner.......................... 529.3 Hushållens konsumtionsutgifter för bilar och övriga varaktiga varor.................. 539.4 Hushållens skuldkvot............................................................................................... 5310.1 Kapitalkvoten i industrin ....................................................................................... 5510.2 Fastighetsprisstatistik............................................................................................. 5510.3 Kapitalkvoten i övrigt näringsliv exklusive småhus och fastighetsverksamhet.. 5610.4 Antalet outhyrda respektive påbörjade lägenheter ............................................. 5712.1 Tillförsiktsindikatorer ............................................................................................ 7112.2 Finansdepartementets prognosfel avseende 1999 ................................................ 7112.3 Finansdepartementets genomsnittliga absoluta prognosfel avseende 3

prognosvariabler................................................................................................... 7212.4 Finansdepartementets genomsnittliga absoluta prognosfel avseende

försörjningsbalansens poster ............................................................................... 7212.5 Finansdepartementets genomsnittliga absoluta prognosfel avseende BNP-

tillväxten vid olika horisonter 1990–99 .............................................................. 7212.6 Revideringar från föregående prognostillfälle av BNP-tillväxten 1999 .............. 7412.7 Genomsnittliga absoluta prognosfel för 1999 ...................................................... 74

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

7

12.8 Genomsnittligt absolut prognosfel avseende BNP-tillväxten, vissaprognosmakare......................................................................................................75

12.9 Finansdepartementets genomsnittliga prognosfel (bias) avseende BNP-tillväxten 1970–99.................................................................................................76

12.10 Preliminärt och reviderat utfall avseende BNP-tillväxten..................................76

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

Svensk ekonomi

1 Inledning

1.1 Sammanfattning

Den svenska ekonomin fortsätter att utvecklasmycket gynnsamt. Sysselsättningen stiger ochden öppna arbetslösheten faller, vilket stärkerden inhemska efterfrågan och de offentliga fi-nanserna. Inflationstrycket är måttligt. Det in-ternationella konjunkturläget har förbättrats yt-terligare. Svensk export växer därför i snabb takt.Industrins behov av att bygga ut produktionska-paciteten ökar.

En hög efterfrågan, stigande sysselsättningoch en industriledd uppgång i produktivitetstill-växten bidrar till att bruttonationalprodukten(BNP) i år väntas öka med ca 4 %. Den under-liggande inflationen är låg även om det senasteårets oljeprisuppgång har bidragit till att höjakonsumentpriserna något. Det låga pristryckettyder på att det fortfarande finns lediga resurser iekonomin. Vissa tecken finns dock på att re-

sursläget har skärpts. Andelen företag som angerbrist på arbetskraft som en expansionshämman-de faktor har stigit enligt Konjunkturinstitutetsindustri- och tjänstebarometrar. Nivåerna påbristtalen är dock, generellt sett, fortfarande lågai ett historiskt perspektiv.

Diagram 1.1 BNP-utvecklingProcent

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

Nästa år bedöms resursläget på arbetsmarknadenvara något mer ansträngt varför sysselsättnings-uppgången förutses bli mindre än i år. Den glo-bala tillväxten väntas vara fortsatt stark, menmattas något i förhållande till den höga ök-ningstakten i år. Mot denna bakgrund förutsesBNP i Sverige år 2001 öka med ca 3,5 %. I slutetav år 2001 bedöms det s.k. produktionsgapet,dvs. skillnaden mellan faktisk och potentiell pro-duktion, vara slutet. År 2002 och år 2003 sker ennedtrappning av kunskapslyftet och antalet del-tagare i arbetsmarknadspolitiska program. Ned-trappningen frigör resurser i ekonomin ochminskar risken för överhettning. Under kal-kylåren 2002 och 2003 kan därför BNP öka med2,1 %, vilket är något högre än vad som bedömsvara den långsiktiga tillväxttakten, utan att infla-tionstrycket ökar.

I stort överensstämmer denna prognos medden bild som tecknades i vårpropositionen. Till-växten nästa år har dock reviderats upp meddrygt 0,5 procentenheter. Ett skäl till detta är attledande indikatorer och utfallsstatistik tyder på

Förord

I denna bilaga till budgetpropositionen för 2001redovisas en bedömning av den internationellaoch den svenska ekonomins utveckling t.o.m. år2003.

Bedömningen baseras på underlag från Statis-tiska centralbyrån (SCB), OECD och Kon-junkturinstitutet (KI). Ansvaret för bedömning-arna åvilar dock helt Finansdepartementet.

Beräkningarna har gjorts med stöd av Kon-junkturinstitutets modell KOSMOS och är be-tingad av att ett antal förutsättningar är uppfyll-da.

För beräkningarna av volymutvecklingen harår 1999 använts som fast basår i prognosen framt.o.m. 2003.

Ansvarig för bilagan är departementsrådetMats Dillén. Beräkningarna baseras på informa-tion t.o.m. 8 september 2000.

9

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

en starkare internationell konjunkturutvecklingnästa år än vad som tidigare antagits. Därtill harden svenska exporten inom vissa segment fort-satt att överraska positivt. Detta gäller särskiltteleproduktindustrin där exportökningen underårets fem första månader i jämförelse med mot-svarande period 1999 uppgick till ca 30 %. Denviktigaste anledningen är dock att de i dennaproposition föreslagna skattesänkningarna m.m.nu är explicit beaktade. Tillväxten i hushållenskonsumtionsutgifter har därigenom nästa år re-viderats upp med 0,7 procentenheter.

Den positiva utvecklingen har även bekräftatsav nationalräkenskaperna. Enligt det preliminärautfallet steg BNP med 3,6 % under det förstahalvåret i år i jämförelse med samma period i fjol.Tillväxten var mycket stark i näringslivet därproduktionen ökade med hela 5 %. Statistikenvisade dock på en oväntat svag utveckling i denoffentliga sektorn. Bredden i konjunkturupp-gången illustreras av att samtliga efterfrågekom-ponenter, förutom offentlig konsumtion, visadehöga tillväxttal.

Trots att sysselsättningen har ökat med nästan250 000 personer sedan sommaren 1997 har lö-neökningarna varit måttliga och uppgick förraåret till knappt 3,5 %. Den preliminära lönesta-tistik som inkommit hittills i år ger inget stöd föratt löneökningstakten eller löneglidningen är sti-gande. Den betydande produktionsuppgången iår och nästa år – och den därmed sammanhöran-de uppgången i sysselsättningen – innebär dockatt situationen på arbetsmarknaden snabbt kanförändras. Det är i dagsläget svårt att bedöma omeller när bristsituationer som kan hota en hållbarlöneutveckling kommer att uppstå. Ett särskiltosäkerhetsmoment är 2001 års avtalsrörelse somkommer att genomföras i ett ekonomiskt lägemed lägre arbetslöshet och högre sysselsätt-ningsnivå jämfört med de förhållanden som råd-de vid 1995 års och 1998 års avtalsrörelser.

Positiva faktorer för lönebildningen är att in-flationsförväntningarna ligger stabilt på en nivårunt 2 % och att reallönerna har visat en god ut-veckling trots att de senaste årens nominella lö-neökningar har varit historiskt sett låga. De för-ändringar som har genomförts vad avser deinstitutionella ramarna för lönebildningen, ex-empelvis den nya förhandlingsordningen inomindustriområdet och införandet av ett med-lingsinstitut, förbättrar förutsättningarna förmåttliga nominella löneökningar. För att undvikaen situation där en omläggning av den ekono-miska politiken i en åtstramande riktning blir

10

nödvändig, är det av stor vikt att de avtalsmässigalöneökningarna begränsas och att löneglidningenhålls tillbaka. En viktig förutsättning för progno-sen är att de totala löneökningarna begränsas till3,5 % per år.

De internationella tillväxtutsikterna är mycketgynnsamma och har överträffat förväntningarna.Den tilltagande aktivitetsnivån i världsekonominhar förenats med fortsatt låg inflation och lågaräntor. De offentliga finanserna har under ettantal år utvecklats positivt i Förenta staterna ochi EU:s medlemsländer. Dessa sundhetsteckenbör bidra till att stärka den ekonomiska stabili-teten i världen. Ett av de få undantagen från denpositiva utvecklingen är den japanska ekonomindär tillväxten fortfarande är låg, den inhemskaefterfrågan är svag och de offentliga finansernavisar stora underskott. Det finns dock vissa teck-en på att den japanska ekonomin har nått envändpunkt. Den sedan lång tid tillbaka förvänta-de avmattningen i Förenta staterna har ännu intesynts i nationalräkenskapsutfall, även om vissaframåtblickande indikatorer tyder på dämpadtillväxt framöver. I år väntas tillväxten uppgå tillhela 5 %.

I EU-området är tillväxtutsikterna goda. Deneuropeiska exportindustrin har återhämtat sigoch den inhemska efterfrågan är stark, bl.a. tillföljd av en gynnsam arbetsmarknadsutveckling. IAsien, exklusive Japan, breddas återhämtningenefter krisåren till att även omfatta de inhemskadelarna av ekonomin. Årets fördelaktiga globalatillväxt hänger delvis samman med att den euro-peiska konjunkturuppgången har realiserats in-nan den amerikanska ekonomin har mattats av.Scenariot i prognosen är dock att tillväxten iFörenta staterna nästa år anpassas mot den un-derliggande tillväxttrenden och att konjunktureni EU-området fortsätter att utvecklas väl trotsnågot mindre draghjälp från omvärlden.

Ett betydande osäkerhetsmoment i världseko-nomin är den fortsatta oljeprisutvecklingen. Un-der den senaste tiden har priset på Brentolja pe-riodvis legat över 30 dollar per fat och igenomsnitt på drygt 27 dollar under årets åttaförsta månader. I prognosen antas att oljeprisetfaller till 26 dollar mot slutet av detta år och till24 dollar i slutet av 2001. Om den starka globalatillväxten och den därmed sammanhörande ef-terfrågan på olja inte kan mötas med produk-tionsökningar kan detta leda till ett stigande in-flationstryck och en mer dämpad tillväxt än vadsom har antagits i prognosen.

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

Tabell 1.1 Prognosförutsättningar

1998 1999 2000 2001 2002 2003

BNP världen1 2,5 3,2 4,5 4,1 3,7 3,7

HIKP EU2 1,3 1,2 2,0 1,8 1,8 1,7

Timlön i Sverige,kostnad1 3,8 3,4 3,5 3,5 3,5 3,5

Dollarkurs (SEK)2 8,0 8,3 8,9 8,4 8,0 7,6

TCW-index2 123,2 124,8 123,1 121,9 120,5 119,5

Tysk långränta3 4,6 4,5 5,3 5,3 5,1 5,0

Svensk långränta3 5,0 5,0 5,4 5,4 5,3 5,2

Svensk kortränta4 4,2 3,3 4,2 4,6 4,7 4,61 Procentuell förändring2 Årsgenomsnitt3 10-års statsobligation, årsgenomsnitt4 6-månaders statsskuldsväxel, årsgenomsnittKällor: OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Det starka internationella konjunkturläget inne-bär att utsikterna för svensk exportindustri ärmycket ljusa. Uppgången i industrikonjunktureni EU-området kommer att kräva att kapaciteten iden europeiska industrisektorn byggs ut. Efter-som investeringsvaror utgör en stor andel av densvenska varuexporten gynnas svensk exportin-dustri. Även de svenska industriföretagen kom-mer att behöva bygga ut kapaciteten relativtkraftigt för att kunna tillgodose den allt högreefterfrågan. Uppgången i industrikonjunkturen,den gynnsamma utvecklingen inom teleproduk-tindustrin och omfattande industriinvesteringarstärker produktivitetstillväxten i näringslivet,som väntas stiga från drygt 1 % 1999 till drygt2 % i år och till ca 2,5 % nästa år.

Investeringarna i övriga näringslivet och i of-fentliga myndigheter väntas öka i måttligare taktframöver. Bostadsinvesteringarna har hittills i årvisat blygsamma ökningstal. Olika indikatorertyder dock på att tillväxten i bostadsinvestering-arna ökar markant nästa år från ett lågt utgångs-läge. Lagerbidraget väntas bli svagt positivt i år.Detta är bl.a. ett uttryck för att lagertunga delarav ekonomin (exempelvis industrin) väntas växasnabbare än BNP.

Hushållens konsumtionsutgifter väntas fort-sätta växa i snabb takt. Sysselsättningsuppgång-en, den låga inflationen och skattesänkningar harbidragit till att de disponibla inkomsterna väntasvisa höga tillväxttal i år och nästa år. Detta till-sammans med en förbättrad förmögenhetsställ-ning stärker hushållens köpkraft. Effekterna avde senaste årens förmögenhetstillväxt bedömsdock gradvis klinga av. I prognosen för 2001 harde av regeringen föreslagna skattesänkningarnabeaktats. Den offentliga konsumtionen förutses

öka något i år. För de kommande åren finns ettfinansiellt utrymme för fortsatt expansion ikommunsektorn om kommunalskatten bibehållspå nuvarande nivå.

Den svenska arbetsmarknaden fortsätter attöverraska positivt med snabb sysselsättningstill-växt och måttliga löneökningar. I år väntas sys-selsättningen öka med ca 80 000 personer. Det ärden privata tjänstesektorn som står för nästanhela uppgången. I takt med att arbetsmark-nadsläget har förbättrats har antalet personer iarbetsmarknadspolitiska program sjunkit. År1997 deltog 184 000 personer i olika program. Iår antas antalet deltagare uppgå till 115 000.Trots detta har den öppna arbetslösheten mins-kat. I slutet av innevarande år väntas den öppnaarbetslösheten i säsongsrensade termer ligga runt4 %. En viktig indikator för den framtida syssel-sättningen är utvecklingen av nyanmälda ledigaplatser. Dessa ligger i dagsläget på en hög nivåmen ökningstakten har mattats av. Samtidigt harantalet kvarstående platser stigit relativt mer ände nyanmälda platserna, vilket kan vara ett teck-en på tilltagande matchningsproblem. Detta ty-der på en något svagare sysselsättningstillväxtframöver.

Det långsiktiga målet för de offentliga finan-serna är ett överskott på 2 % i genomsnitt överen konjunkturcykel. Ett uppfyllande av måletskapar ett finansiellt utrymme som behövs närden demografiska utvecklingen under komman-de decennier leder till ökade resurskrav. I årväntas de offentliga finanserna visa ett överskottpå 3,4 %, vilket är klart över målet. Även år 2001förutses överskottet överstiga 2 %. Om hela ut-rymmet över målet skulle utnyttjas fullt ut skullefinanspolitiken kunna få en alltför expansiv in-riktning, vilket ökar överhettningsriskerna. Re-geringen föreslår därför att saldomålet för år2001 höjs till 2,5 %. Överskottet i de offentligafinanserna efter föreslagna skattesänkningar ochutgiftsreformer beräknas nästa år till 3,5 %.Skillnaden mellan det förväntade överskottet ochdet målsatta är en säkerhetsmarginal som intekommer att utnyttjas för reformer.

Vid hittills beslutade och föreslagna reglerväntas de offentliga finanserna år 2002 och år2003 visa överskott på 3,3 % av BNP respektive3,6 % av BNP. I beräkningarna av den offentligasektorns ränteutgifter och av statsskulden haremellertid överskott utöver 2 % av BNP i de re-dovisade kalkylerna för 2002 och 2003 beräk-ningstekniskt överförts till hushållen. Överför-ingens beräkningstekniska karaktär skall dock

11

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

understrykas. Något ställningstagande finns intetill om det överskjutande överskottet skall an-vändas till reformer eller till amorteringar avstatsskulden.

Tabell 1.2 Nyckeltal

1998 1999 2000 2001 2002 2003

KPI, dec–dec –0,6 1,2 1,1 1,7 2,0 2,0

UND1X, dec–dec 0,6 1,9 1,0 1,3 – –

Disponibel inkomst1,2,3 1,2 3,3 3,4 4,2 4,9 2,3

Sparkvot (nivå)3 3,1 2,1 2,2 2,9 5,6 5,7

Industriproduktion1 4,3 4,2 6,6 5,2 3,0 2,8

Relativ enhetsarbets-kostnad i industrin1 –0,3 –2,1 0,8 0,3 – –

Antal sysselsatta1 1,5 2,2 2,0 1,3 0,5 0,5

Öppen arbetslöshet4 6,5 5,6 4,6 3,8 3,9 4,0

Arbetsmarknads-politiska program4 3,9 3,1 2,6 2,6 2,3 2,0

Reguljär sysselsätt-ningsgrad5 74,6 75,9 77,0 77,7 77,8 78,0

Handelsbalans6 134 130 142 171 184 197

Bytesbalans7 2,8 2,5 2,6 3,6 4,0 4,2

Offentligt överskottföre beräknings-teknisk överföring7 1,9 1,9 3,4 3,5 3,3 3,6

Offentligt överskottefter beräknings-teknisk överföring7 1,9 1,9 3,4 3,5 2,0 2,0

1 Årlig procentuell förändring2 Utvecklingstalet för disponibel inkomst år 2000 redovisas här exklusive effek-ten av att Svenska kyrkan fr.o.m. i år ingår i hushållssektorn.3 För år 2002–2003 redovisas utvecklingen inklusive effekter av beräkningstek-nisk överföring. Sparkvot inklusive avtalspension.4 Andel av arbetskraften5 Antalet sysselsatta i åldern 20–64 år, exklusive sysselsatta i arbetsmarknads-politiska program, i procent av befolkningen i denna åldersgrupp.6 Miljarder kronor7 Procent av BNPKällor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Sveriges riksbankoch Finansdepartementet

En indikator på finanspolitikens diskretionärainriktning är förändringen av den offentligasektorns finansiella sparande, där sparandet bl.a.har justerats för konjunkturens inverkan. Somframgår av tabell 1.3 förutses finanspolitiken bliexpansiv såväl i år som nästa år. Vid en bedöm-ning av de samlade effekter och överhettnings-risker som kan uppstå till följd av den expansivainriktningen bör även beaktas att det av allt attdöma fortfarande finns lediga resurser i ekono-min och att hushållens sparkvot (exklusive spa-rande i avtalspensioner) under ett antal år harfallit och nu är negativ. Det är därför rimligt attutgå från att en del av hushållens inkomsterkommer att användas för att gradvis anpassasparkvoten till en högre nivå. Före beräknings-

12

tekniska överföringar bedöms finanspolitiken blirestriktiv under åren 2002 och 2003. Med beräk-ningstekniska överföringar blir finanspolitikendock expansiv även 2002 och i praktiken neutral2003. För detaljer avseende beräkningen av denfinanspolitiska inriktningen hänvisas till kapitel11.

Tabell 1.3 Finanspolitikens inriktning, förändring avjusterat primärt sparandeProcent av BNP

1999 2000 2001 2002 2003

Före beräkningsteknisköverföring 0,2 –1,1 –1,3 0,5 0,2

Efter beräkningsteknisköverföring 0,2 –1,1 –1,3 –0,8 –0,1


1.2 Utvecklingen inom olika områden

Den internationella utvecklingenDen globala tillväxten väntas i år uppgå till 4,5 %för att falla tillbaka något nästa år till ca 4 %. Enökad global integration, avregleringar, en eko-nomisk politik inriktad på stabilitet och stigandeproduktivitetstillväxt är några av de faktorer somsannolikt bidragit till de historiskt sett höga till-växttalen.

I Förenta staterna har en snabbt stigande pro-duktivitet stärkt tillväxten. Under första halvåretsteg produktiviteten med ca 4,5 % i jämförelsemed motsvarande period året innan. Särskilt in-om IT-området har produktionen under ett antalår legat på mycket höga nivåer. Detta har krävtomfattande investeringar och höjt produktivi-tetstillväxten i hela ekonomin.

Trots den goda produktivitetstillväxten harinflationstrycket i den amerikanska ekonominökat. En viktig delförklaring till den inflations-uppgång som hittills har kunnat registreras ärdock det stigande oljepriset. Därutöver har ettansträngt arbetsmarknadsläge resulterat i stigan-de arbetskraftskostnader. I syfte att förhindra attden amerikanska ekonomin hamnar i ett över-hettningsläge har centralbanken i ett antal steghöjt sin styrränta till 6,50 %. Effekterna av dennarelativt strama penningpolitik börjar nu synas ien avmattning av hushållens konsumtion, fram-för allt av varaktiga konsumtionsvaror, och enmer dämpad utveckling på bostadsmarknaden.

En central fråga är i vilken utsträckning pro-duktivitetsuppgången är cyklisk, varaktig ellerinnebär en långsiktig uppgång i produktivi-

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

tetstillväxten. Vilken bedömning som är den rik-tiga har stor betydelse för i vilken utsträckningden starka dollarn, det stora bytesbalansunder-skottet och de högt värderade aktiepriserna utgörallvarliga obalanser i ekonomin eller ej. I progno-sen antas att tillväxten nästa år avtar till ca 3 %och att den amerikanska ekonomin "mjuklandar".Osäkerheten beträffande produktivitetsutveck-lingen, överhettningsriskerna och oljeprisetsfortsatta utveckling är dock betydande.

I den japanska ekonomin syns nu vissa teckenpå att en återhämtning har inletts. Det är framförallt industrisektorn som utvecklas väl och i dens.k. Tankan-rapporten redovisas en viss gryendeoptimism inför framtiden bland storföretagen.De inhemska delarna av ekonomin fortsätterdock att utvecklas svagt. Hushållens konsumtionväntas i år öka med 0,8 %. Arbetslösheten harökat kraftigt och många företag anger att de harövertalig personal. Förutsättningarna för en merexpansiv ekonomisk politik är begränsade efter-som styrräntan ligger strax över 0 % och under-skotten i de offentliga finanserna är betydande.Bruttonationalprodukten väntas öka med drygt1 % i år och med knappt 1,5 % nästa år.

I övriga Asien breddas den återhämtning sominleddes 1999 till att även omfatta de inhemskadelarna av ekonomierna. Tillväxttal strax över6 % väntas i år och nästa år. I Latinamerika liggerländerna i olika konjunkturfaser. Tillväxten vän-tas dock bli betydande i ett flertal länder. I regio-nen som helhet bedöms produktionen växa medca 4 % i år och ytterligare något mer nästa år.

Konjunkturläget i Europa har gradvis förbätt-rats. I euroområdet har valutans försvagning ochen ökad efterfrågan från omvärlden stimuleratexporten. En gynnsam arbetsmarknadsutveck-ling och låga räntor är faktorer som bidrar till attstärka den inhemska efterfrågan. Även om fram-åtblickande indikatorer tyder på en viss dämp-ning av den hittills mycket starka industrikon-junkturen är tillförsikten inför framtidenfortfarande hög inom såväl hushålls- som före-tagssektorn. Tillväxten väntas därför öka frånfjolårets knappa 2,5 % till ca 3,5 % i år.

En förväntad appreciering av euron, högreräntor och svagare omvärldsefterfrågan bidrar tillatt dämpa tillväxten år 2001. Dessa kontraktivaeffekter motverkas i viss utsträckning av att fi-nanspolitiken bedöms bli mer expansiv, bl.a. pågrund av planerade skattesänkningar i Tysklandoch Frankrike. Sammantaget förutses tillväxtenbli några tiondelar lägre nästa år jämfört med i år.

I Norge och Storbritannien är resursläget iekonomin mer ansträngt än i euroområdet.Detta markeras bl.a. av en avsevärt lägre arbets-löshetsnivå och en betydligt stramare penning-politik i dessa två länder i jämförelse med eu-roområdet. Relativt höga löneökningar, framförallt i Norge, har bidragit till att hålla upp hushål-lens konsumtion. I år förutses tillväxten uppgåtill ca 3 % i såväl Norge som Storbritannien. Enförhållandevis stram penningpolitik i Storbritan-nien väntas innebära att tillväxten sjunker till ca2,5 % nästa år. I Norge bedöms tillväxten uppgåtill knappt 3 % år 2001. I Danmark är den in-hemska efterfrågan fortfarande svag, bl.a. tillföljd av tidigare finanspolitiska åtstramningar.Den effektiva växelkursen har försvagats vilkethar stärkt nettoexportens bidrag till tillväxten. Iår väntas tillväxten bli drygt 2 % och nästa årknappt 2,5 %.

Räntor, valutor och inflationI Förenta staterna bedöms styrräntan på siktkunna anpassas nedåt i takt med att tillväxtenmattas. För att motverka de inflationstendensersom i dagsläget gör sig gällande kan det dockkomma att krävas ännu en mindre skärpning avpenningpolitiken. I prognosen förutsätts därfören höjning av den amerikanska styrräntan med0,25 procentenheter till 6,75 % i slutet av detta åroch därefter en gradvis allt lättare penningpolitik.Inflationen i euroområdet steg under det förstahalvåret i år och uppgick till 2,4 % i juli, vilket ärhögre än den Europeiska centralbankens (ECB)tak på 2 %. Högre oljepriser och effekter av dentidigare euroförsvagningen förklarar större delenav uppgången. Mot bakgrund av att lediga resur-ser successivt tas i anspråk och den hittillsvaran-de underliggande inflationsutvecklingen förutsesECB komma att höja styrräntan med 0,25 pro-centenheter i år och med 0,25 procentenheternästa år. Den svenska och den tyska 10-åriga ob-ligationsräntan förutses ligga kring samma nivåsom de senaste månaderna, dvs. mellan 5 % och5,50 %.

Den svenska kronan har inte förstärkts i denutsträckning som förutsattes i vårpropositionen.I föreliggande bedömning antas kronförstärk-ningen bli något mindre omfattande. Denna om-prövning beror på den goda ekonomiska utveck-lingen i Förenta staterna. Dollarkursen förutsesförsvagas i förhållande till såväl kronan som eu-ron, men försvagningen är mindre än vad somtidigare antagits. Den svenska kronan väntasgradvis förstärkas till 119 i termer av det handel-

13

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

svägda TCW-indexet. Sedan introduktionen ijanuari 1999 har euron tappat ca en fjärdedel avsitt värde mot dollarn. Euron bedöms nu varakraftigt undervärderad mot dollarn och även, omän i betydligt mindre grad, mot den svenska kro-nan. På sikt bedöms kronans värde mot euronvara 8,60.

Den svenska penningpolitiken vägleds av ettinflationsmål. Inflationsmålet mäts som föränd-ringen av konsumentprisindex (KPI), som skalluppgå till 2 % med ett toleransintervall på +/- 1procentenhet. Riksbanken har förtydligat att detför närvarande är bedömningen av UND1X somstyr utformningen av penningpolitiken.UND1X är ett inflationsmått där de direkta ef-fekterna av förändrade räntor, indirekta skatteroch subventioner har exkluderats från KPI.

Inflationen enligt både KPI och UND1Xuppgick i juli till 1,2 % varav mer än hälften för-klaras av högre priser på bensin och diesel. Trotsde senaste årens goda tillväxt och snabba syssel-sättningsuppgång är det underliggande infla-tionstrycket i den svenska ekonomin såledesfortfarande lågt.

Under de närmaste åren förutses de interna-tionella priserna stiga i något snabbare takt äntidigare till följd av den tilltagande aktivitetsni-vån i omvärlden. Genom att kronan antas stärkasoch att oljepriset faller tillbaka väntas importpri-serna ändå sjunka. Den starka inhemska efterfrå-getillväxten väntas samtidigt ge ett visst utrym-me för handeln att öka sina marginaler. Deindirekta effekterna av oljeprisuppgången väntasmed viss eftersläpning slå igenom i konsument-priserna. De låga löneökningarna och en godproduktivitetstillväxt medför ett lågt inhemsktkostnadstryck i ekonomin. I prognosen har de ibudgetpropositionen föreslagna sänkningarna avskattesatserna på småhus och hyreshus beaktats.Sammantaget innebär detta att prisutvecklingenväntas bli relativt måttlig i år och nästa år.UND1X väntas i slutet av 2001 uppgå till 1,3 %.

De enskilt största riskerna i inflationsprogno-sen är oljeprisets utveckling och resursläget påarbetsmarknaden. Vad gäller den senare risken ärnivåerna på bristtalen generellt sett fortfarandelåga. Sysselsättningen spås dock fortsätta att stigavilket kommer att innebära ett skärpt resurslägenästa år. Därtill kommer osäkerheten kring ut-fallet av kommande avtalsrörelse. Mot bakgrundav de positiva produktivitetsutsikterna, de stabilaoch låga inflationsförväntningarna samt det lågapristrycket i utgångsläget är det emellertid svårtatt se något större inflationshot i år eller nästa år.

14

Det är dock rimligt att anta att Riksbankenkommer att ge penningpolitiken en mer neutralinriktning i takt med att produktionsgapet sluts.Reporäntan antas därför uppgå till 4,25 % i slutetav detta år och till 4,75 % i slutet av 2001 för attdärefter uppgå till 4,50 %. Vad avser 2002 och2003 antas penningpolitiken anpassas så att in-flationen utvecklas i linje med inflationsmålet.

FörsörjningsbalansenEfter förra årets svaga exportutveckling, undan-taget teleproduktindustrin, förutses nu en myck-et stark exporttillväxt såväl i år som nästa år. Attsvensk industri gynnas av den starka internatio-nella konjunkturen och en fördelaktig produk-tinriktning markeras inte minst av första halv-årets nationalräkenskaper som visade en ökningav varuexporten med 11,4 % i jämförelse medförsta halvåret 1999. I denna siffra ligger en fort-satt stark utveckling i teleproduktindustrin ochen uppgång i konjunkturkänsliga branscher sommotorfordonsindustrin, samt skogs- och stålin-dustrierna vars ökningstal ligger runt 20 %. Istatistiken syns en tydlig återhämtning vad avserexporten till Asien. Värdet av exportleveransernadit beräknas i år ha ökat med ca 40 %.

Tillgängliga indikatorer visar entydigt på enfortsatt stark exporttillväxt. Orderläget i ex-portindustrin är mycket gynnsamt och produk-tionsplanerna positiva. Konkurrenskraften är iutgångsläget god. En viss uppgång i relativpriser-na väntas dock under prognosåren, bl.a. till följdav stigande världsmarknadspriser på basindustri-produkter och den antagna kronapprecieringen.Trots detta väntas svensk exportindustri vinnamarknadsandelar i år och nästa år. Sammantagetinnebär detta att varuexporten i år väntas ökamed knappt 11 %, varav teleproduktindustrinstår för ca hälften av uppgången, och år 2001med närmare 8 %. Teleproduktindustrins bety-delse för exporttillväxten innebär att prognosenär känslig för den fortsatta utvecklingen i dennabransch. Sannolikheten för en ännu bättre ut-veckling än vad som antagits bedöms dock varalika stor som sannolikheten för en sämre utveck-ling. En annan osäkerhet i exportprognosen äratt fortsatt höga ordernivåer och ökande le-veranstider kan leda till att exportpriserna stigermer än förväntat.

Varuimporten väntas i år stiga med ca 9 %,vilket är betydligt högre än i fjol då importtill-växten var knappt hälften så stor. Bakom denkraftiga uppgången ligger en snabb tillväxt avefterfrågekomponenter med ett högt import-

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

Tabell 1.4 Försörjningsbalans

Miljarderkronor Procentuell volymförändring

1999 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

Hushållens konsumtionsutgifter 997 1,7 2,4 4,1 4,7 (3,7) 3,4 2,1 2,1

Offentliga konsumtionsutgifter 533 –1,0 2,2 1,8 –1,4 (0,6) 0,9 1,0 0,9

Statliga 154 –2,7 –7,4 1,1 0,0 0,5 0,5 0,5

Kommunala 378 –0,2 6,6 2,0 –1,9 (0,7) 1,0 1,2 1,1

Fasta bruttoinvesteringar 327 –2,2 9,4 8,1 5,1 6,8 2,5 2,8

Näringsliv exkl. bostäder 246 3,2 10,6 7,6 6,9 (6,5) 6,2 1,2 1,5

Bostäder 32 –22,3 3,6 18,8 4,5 13,7 12,0 12,0

Myndigheter 49 –12,1 7,0 4,7 –3,2 (–1,4) 4,9 2,3 2,4

Lagerinvesteringar1 6 0,5 0,3 –0,5 0,2 –0,1 0,0 0,0

Export 863 13,0 7,3 5,2 9,8 7,7 5,9 5,7

Import 754 11,8 10,4 5,0 8,8 7,5 6,0 5,9

BNP 1972 2,0 3,0 3,8 3,9 3,5 2,1 2,1

Anm: Utvecklingstalen för år 2000 påverkas av att Svenska kyrkan fr.o.m. i år ingår i hushållssektorn. Inom parentes redovisas volymutvecklingen exklusive dennaeffekt.1 Förändring uttryckt i procent av BNP föregående år.Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

innehåll, t.ex. maskininvesteringar och sällan-köpsvaror. Relativt låga importpriser i förhållan-de till priser på inhemsk produktion bidrar till enhögre importtillväxt. Nästa år väntas varuim-porten öka med 7,5 %, dvs. en något svagare till-växt än i år. Trots den snabba ökningen av ex-porten relativt importen förbättrashandelsbalansen i förhållande till BNP i jämfö-relse med 1999 endast med 0,3 procentenhetertill 6,9 % av BNP. Detta beror i huvudsak på densnabba prisuppgången på olja. Nästa år väntasdock oljeprisutvecklingen inverka mindre nega-tivt på handelsbalansen, vilket bidrar till att över-skottet väntas stiga till knappt 8 %.

Tjänstebalansen väntas under de kommandeåren, liksom de senaste åren, ge ett negativt bi-drag till BNP-tillväxten med 2 till 3 tiondelar.Bakom detta ligger framför allt en snabbt växan-de import av resevaluta. Denna post omfattarinte endast svenskars utgifter i samband med re-sor utomlands utan även direktimport av bilaroch handel över Internet.

Bruttoinvesteringarna ökar i snabb takt och enväxande andel av den samlade produktionen an-vänds för investeringsändamål. I år väntas brut-toinvesteringarna öka med ca 5 % och medknappt 7 % nästa år. Investeringarnas utvecklingskiljer sig mellan olika sektorer. Inom industrinökade investeringarna knappt alls 1999. Ett för-väntat högt kapacitetsutnyttjande kommer dockatt innebära högre investeringsvolymer i år ochframöver. Industriföretagen redovisar också ex-

pansiva planer i SCB:s investeringsenkät. Erfa-renheter, och utfall från nationalräkenskapernasförsta halvår, visar att industrin knappast kom-mer att realisera de expansiva planerna fullt ut.Industriinvesteringarna väntas ändå öka med go-da 8 % i år. Även nästa år förutses en hög pro-duktionstillväxt i industrin. Ett allt högre kapa-citetsutnyttjande och en viss förskjutning avplanerade investeringar innebär att industriin-vesteringarna även nästa år väntas öka med ca8 %.

Investeringarna i övrigt näringsliv steg medhela 11 % år 1999 (bl.a. på grund av höga fartygs-och flygplatsinvesteringar). De väntas fortsättastiga med ca 6,5 % i år och med knappt 5,5 %nästa år. Bilden är dock splittrad. Den kraftigatillväxten i tjänstebranscherna har ökat behovenav ytterligare kapacitet. I storstadsregionerna ärinvesteringarna i kommersiella fastigheter om-fattande. Inom telebranschen bidrar utbyggna-den av mobiltelefonsystem och bredbandsnät tillhöga investeringsvolymer. Inom finansiell verk-samhet är investeringstillväxten, efter ett antal årmed mycket höga tal, mer dämpad.

Bostadsinvesteringarna ökar men styrkan iuppgången är svårbedömd. God lönsamhet vidnyproduktion, den gynnsamma utvecklingen avhushållens ekonomi och den med historiska måttmätt låga räntenivån är faktorer som borde in-verka positivt på bostadsbyggandet. Bostadsef-terfrågan är dock geografiskt sett ojämnt förde-lad. Ett stort problem i de expansiva områdena är

15

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

bristen på planerad tomtmark. En låg öknings-takt vad gäller ombyggnationer kan vara ett teck-en på en tilltagande brist på byggnadsarbetare.Den låga lönsamheten i produktionen av hyres-rätter är en annan tillbakahållande faktor. Medbeaktande av dessa förhållanden, utfallsstatistikoch indikatorer bedöms bostadsinvesteringarna iår öka med ca 4,5 % och nästa år med knappt14 %. Investeringsvolymen i utgångsläget är såpass låg att bostadsbristen i de expansiva områ-dena kommer att bestå.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade 1999med 4,1 %, vilket är den högsta tillväxten sedan1987. Förutsättningarna för en fortsatt stark ut-veckling är mycket gynnsamma. Hushållens realadisponibelinkomster bedöms stiga med nära 4 %per år 2000-2001, rensat för effekten av överför-ingen av Svenska kyrkan till hushållssektorn.Den goda inkomstutvecklingen hänger sammanmed den förväntade sysselsättningsuppgången,de i år genomförda och nästa år föreslagna in-komstskattesänkningarna samt den låga inflatio-nen, som stärker reallönetillväxten. Hushållenskraftigt förbättrade förmögenhetsställning ökarhushållens konsumtionsbenägenhet ytterligare.Trots att den svenska aktiebörsen har utvecklatsnågot lugnare i år än tidigare visar statistik frånSCB och Finansinspektionen att hushållensnettoförmögenhet har ökat med ca 425 miljarderkronor sedan halvårsskiftet 1999.

De positiva utsikterna vad avser hushållenskonsumtion understryks av nationalräkenska-perna för det första halvåret som visade en upp-gång på knappt 4 % (exklusive kyrkoeffekten).Hushållens tillförsikt inför framtiden, såsom denmäts av SCB, visar att hushållen är fortsattmycket optimistiska inför framtiden. Hushållensförväntningar om den egna ekonomin, vilket ären relativt god indikator på framtida konsum-tion, ligger kvar på historiska toppnivåer. Opti-mismen hänger sannolikt samman såväl med dengoda realekonomiska utvecklingen i sig som desspositiva effekter på de offentliga finanserna. Gi-vet dessa fördelaktiga betingelser väntas hushål-lens konsumtionsutgifter öka med 3,7 % i år(4,7 % inklusive effekterna av kyrkans överfö-ring) och nästa år med 3,4 %.

Under åren 2002-2003 överstiger överskotteni de offentliga finanserna den målsatta nivån om2 % av BNP. Beräkningstekniskt har överskottför dessa år utöver 2 % av BNP tillförts hushålls-sektorn. Det bör dock understrykas att hante-ringen av dessa överskott inte är föremål för be-slut förrän senare och att beräkningarna för 2002

16

och 2003 av hushållens konsumtion inte byggerpå specificerade antaganden om de faktiskaöverföringarnas storlek.

Av relevans i sammanhanget är även att hus-hållens sparkvot i dagsläget ligger på en låg nivå,vilket avspeglar den kraftiga förmögenhetstill-växten, investeringar i varaktiga konsumtionsva-ror och tillförsikt vad gäller de offentliga finan-serna. I ett medelfristigt perspektiv förväntasdärför hushållen öka sparandets andel av dendisponibla inkomsten. Givet dessa osäkerhets-moment bedöms hushållen kunna öka sin kon-sumtion med ca 2 % per år 2002 och 2003, dvs. iungefär samma takt som BNP växer.

Den statliga konsumtionen sjönk oväntat medca 3 % första halvåret i år enligt preliminära na-tionalräkenskaper, siffror som emellertid ärmycket osäkra. Den information som finns ibudgetutfallen pekar på en starkare utveckling avden statliga konsumtionen i år. Mot bakgrund avdenna motstridiga information bedöms den stat-liga konsumtionen vara oförändrad i år och ökamed 0,5 % nästa år.

De kommunala konsumtionsutgifterna stegmed 2,0 % mellan 1998 och 1999. Bedömningenav hur kommunsektorns konsumtionsutgifterutvecklas har gjorts utifrån det ekonomiska ut-rymme som är tillgängligt under förutsättning attrespektive delsektor skall klara balanskravet.Prognosen för kommunsektorns konsumtions-utgifter innevarande år har jämfört med progno-sen i vårpropositionen dragits ned från 1,3 % till0,7 %, till följd av det oväntat låga nationalräken-skapsutfallet för första halvåret i år. Om över-föringen av Svenska kyrkan från kommunsek-torn till hushållens ideella organisationer beaktasblir utvecklingstakten i år –1,9 %. Den gynn-samma utvecklingen av skatteinkomster ochstatsbidrag skapar utrymme för fortsatt tillväxtav kommunsektorns konsumtionsutgifter vidoförändrade skattesatser, även om tillväxten harförskjutits framåt i prognosen jämfört med i vår-propositionen. I nuvarande prognos bedöms dekommunala konsumtionsutgifterna växa med ca1 % per år i volym 2001–2003, jämfört med ca0,5 % per år för samma period i vårpropositio-nen.

Tillväxtens och sparandets sammansättningTillväxten i den svenska ekonomin är i år bådehög och välbalanserad, med positiva tillväxtbi-drag från alla försörjningsbalansens komponen-ter (se tabell 1.5). I förhållande till 1999 har bi-draget från nettoexporten ökat med 0,5

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

procentenheter, vilket framför allt avspeglar denbreda konjunkturuppgången inom exportindust-rin. Bidraget från hushållens konsumtionsutgif-ter uppgår i år liksom i fjol till drygt 2 procen-tenheter. Detta är med historiska mått mättmycket höga bidrag.

Tabell 1.5 Bidrag till BNP-tillväxtProcentenheter

1998 1999 2000 2001 2002 2003

Hushållenskonsumtionsutgifter 1,2 2,1 1,9 1,7 1,1 1,1

Offentligakonsumtionsutgifter 0,6 0,5 0,2 0,2 0,2 0,2

Fasta brutto-investeringar 1,4 1,3 0,8 1,1 0,4 0,5

Lagerinvesteringar 0,3 –0,5 0,2 –0,1 0,0 0,0

Export 3,1 2,3 4,3 3,6 2,9 2,8

Import –3,7 –1,9 –3,4 –3,0 –2,5 –2,5

Netto utrikeshandel –0,6 0,4 0,9 0,6 0,3 0,3

BNP 3,0 3,8 3,9 3,5 2,1 2,1

Anm: Bidragen för år 2000 redovisas exklusive effekten av att Svenska kyrkanfr.o.m. i år ingår i hushållssektorn.Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Vad gäller investeringarna minskar bidraget suc-cessivt. Som framgår av tabell 1.6 växer dock in-vesteringarna under hela perioden snabbare änBNP. Det finansiella sparandet, vilket i stortöverensstämmer med bytesbalansens saldo, be-döms stärkas ytterligare eftersom växande han-delsbalansöverskott och sjunkande underskott ikapitalavkastningen mer än väl kompenserar förtjänstenettots svaga utveckling. Detta innebär attdet finansiella sparandet ökar från 1,6 % år 1999till 2,6 % i år och 3,6 % nästa år. I tabell 1.6 harhela den beräkningstekniska överföringen år2002 och 2003 lagts på hushållen och därmedstärkt hushållssparandet. I motsvarande grad harsparandet i den offentliga sektorn försvagats.

Tabell 1.6 Sparandets sammansättningProcent av BNP

1998 1999 2000 2001 2002 2003

Bruttosparande 19,8 18,5 19,9 21,2 21,5 21,7

Realt sparande 16,7 16,9 17,3 17,6 17,5 17,6

Fasta investeringar 15,8 16,6 16,8 17,2 17,2 17,2

Lagerinvesteringar 0,9 0,3 0,5 0,4 0,3 0,3

Finansiellt sparande 3,1 1,6 2,6 3,6 4,0 4,2

Offentlig sektor1 1,9 1,9 3,4 3,5 2,0 2,0

Hushåll1 2,0 1,3 1,2 1,0 2,4 2,3

Företag –0,8 –1,6 –2,0 –0,9 –0,4 –0,11 Efter beräkningsteknisk överföringKällor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

ArbetsmarknadenSysselsättningsutvecklingen under det förstahalvåret i år har varit mycket positiv och över-träffat de förväntningar som låg till grund förprognosen i vårpropositionen. Sysselsättningenberäknas i år öka med 2 % och nästa år med1,3 %. Detta innebär att den reguljära sysselsätt-ningsgraden för personer mellan 20 och 64 år,som enligt regeringens mål skall uppgå till 80 %2004, beräknas stiga från 75,9 % år 1999 till77,7 % år 2001.

De flesta indikatorer tyder på en fortsatt godsysselsättningsutveckling. Efterfrågan i ekono-min väntas bli stark i år och nästa år. Sysselsätt-ningsuppgången är särskilt omfattande i den pri-vata tjänstesektorn där sysselsättningen under2000 och 2001 sammantaget bedöms stiga meddrygt 6,5 % eller ca 110 000 personer. Antaletnyanmälda lediga platser, som historiskt sett va-rit en bra sysselsättningsindikator, tyder på attsysselsättningen fortsätter att öka.

Det finns emellertid också ett antal tecken påatt arbetsmarknadsläget håller att på att bli meransträngt. Antalet kvarstående lediga platser harstigit i förhållande till de nyanmälda platserna,vilket är ett tecken på att det har blivit svårare förarbetsgivarna att rekrytera personal. Även omsysselsättningen stigit i de flesta län är de regio-nala obalanserna ändå betydande. I storstadsre-gionerna begränsar en begynnande arbetskrafts-och bostadsbrist expansionsmöjligheterna. I oli-ka enkäter framkommer att bristen på högskole-utbildade, personer med branschspecifik kom-petens, sjuksköterskor, läkare samt lärare växer.De tilltagande rekryteringsproblemen måstedock ses i ljuset av att bristtalen i utgångsläget imånga fall är relativt låga. Det skärpta resurslägetförväntas dock innebära att sysselsättningstill-växten bromsas upp något nästa år.

Den förutsedda sysselsättningsuppgången föräven med sig ett ökat arbetskraftsutbud. Upp-gången i arbetskraftsutbudet motverkas delvis avatt antalet platser vid universitet och högskolorplaneras öka med 19 000 i år och ytterligare16 000 nästa år. Den öppna arbetslösheten för-väntas därmed minska från 5,6 % år 1999 till4,6 % i år och 3,8 % nästa år.

Åren 2002 och 2003, då det s.k. produktions-gapet antas vara slutet, sker en successiv ned-trappning av antalet platser i kunskapslyftet ochantalet personer i arbetsmarknadspolitiska pro-gram, vilket ökar arbetskraftsutbudet. En del avde personer som annars skulle omfattas av kun-skapslyftet eller arbetsmarknadspolitiska pro-

17

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

gram kommer att finna sysselsättning. Andrakommer, åtminstone på kort sikt, att vara öppetarbetslösa eller utanför arbetskraften. Nedtrapp-ningarna kommer därför att leda till en någothögre sysselsättningstillväxt, och därmed ocksåen högre BNP-tillväxt än den långsiktiga tillväx-takten på 2 %, samt på kort sikt även till en nå-got högre öppen arbetslöshet.

Den offentliga sektorns finanserDe offentliga finanserna utvecklas starkare änvad som beräknades i vårpropositionen. I årväntas den offentliga sektorns finansiella sparan-de uppgå till 71 miljarder kronor eller 3,4 % avBNP. Det är nära en fördubbling av överskottetjämfört med 1999.

År 2001 beräknas det finansiella sparandet ökatill 76 miljarder kronor eller 3,5 % av BNP. Spa-randet dras dock tillfälligt upp med ca 8 miljarderkronor, eller 0,4 % av BNP, till följd av skatt pååterbetalda pensionsmedel från försäkringsbola-get SPP. Samtidigt leder de föreslagna sänkning-arna av inkomstskatterna till ett skattebortfall på15 miljarder kronor eller 0,7 % av BNP jämförtmed årets gällande regler. Därtill kommer sänk-ningen av fastighetsskattesatsen och höjningenav fribeloppet i förmögenhetsskatten som före-slås i syfte att undvika det ökade skatteuttag somannars skulle ha blivit fallet när frysningen avtaxeringsvärdena upphör 2001. Sammantagetsjunker skatteinkomsterna som andel av BNP tillknappt 51 % nästa år. Även utgiftskvoten väntasminska. Detta dels till följd av den starka BNP-tillväxten i sig, dels till följd av att tillväxten ävenleder till att utgifterna för bl.a. arbetslöshetenminskar. Den låga inflationen medför dessutomatt den nominella ökningen av pensioner ochandra indexreglerade utgifter begränsas. Rän-teutgifterna minskar till följd av att statsskuldensjunker. Även inkomsterna av räntor och utdel-ningar faller eftersom de finansiella tillgångarnaminskar, genom överföringar från AP-fonden tillstaten.

Kalkylerna för åren 2002 och 2003 ger fortsattstarka offentliga finanser, med överskott i det fi-nansiella sparandet på 3,3 % resp. 3,6 % som an-del av BNP. Beräkningen av statsskulden ochränteutgifter bygger emellertid på det målsattaöverskottet på 2 % av BNP.

18

Tabell 1.7 De offentliga finansernaProcent av BNP

1999 2000 2001 2002 2003

Inkomster 60,2 58,9 57,2 56,4 56,5

Utgifter 58,4 55,5 53,7 53,1 52,9

Finansiellt sparandeföre överföring 1,9 3,4 3,5 3,3 3,6

Beräkningsteknisköverföring – – – 1,3 1,6

Finansiellt sparandeefter överföring 1,9 3,4 3,5 2,0 2,0

Konsoliderad brutto-skuld efter överföring 65,6 58,9 53,2 50,2 48,2


Fördelningen av sparandet mellan staten och ål-derspensionssystemet påverkas under periodenav den finansiella infasningen av det reformeradeålderspensionssystemet. När infasningen ärslutförd år 2003 beräknas sparandet i pensions-systemet, dvs. AP-fonden och premiepensions-systemet, uppgå till ca 3 % av BNP, medan sta-tens finansiella sparande (efter denberäkningstekniska överföringen) visar ett un-derskott på ca 1 % av BNP. Detta är en följd avatt pensionsreformen innebär en mycket storomfördelning av sparandet från staten till ålder-spensionssystemet. Mer än hela det finansiellaöverskottsmålet för den samlade offentliga sek-torn används för att bygga upp pensionsfondernainför den belastning som väntar i framtiden.

Den offentliga sektorns konsoliderade brutto-skuld, definierad enligt de s.k. Maastrichtkriteri-erna uppgick vid utgången av 1999 till drygt65 % av BNP. Som andel av BNP har den kon-soliderade skulden sjunkit sedan 1995. I år mins-kar skulden även nominellt med ca 75 miljarderkronor och väntas understiga 60 % av BNP, vil-ket är referensvärdet inom EU. Den kraftigaminskningen beror till stor del på att försäljning-ar av statens aktieinnehav används till amorteringav statsskulden.

Nettoskulden, som är nettot av den offentligasektorns samtliga finansiella tillgångar och skul-der, sjunker till följd av de finansiella överskottenoch de värdeförändringar som sker på tillgångaroch skulder. Nästa år beräknas nettoskuldenvändas till en positiv finansiell ställning. Det in-nebär att den offentliga sektorns finansiella till-gångar överstiger skulderna.

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

2 Internationell utveckling

Världsekonomin bedöms utvecklas mycket po-sitivt under prognosperioden. Sammantaget för-utses den globala BNP-tillväxten uppgå till 4,5 %i år och ca 4 % nästa år.

Inte sedan i slutet av 1980-talet har utsikternaför en lika stark ekonomisk tillväxt varit så gynn-samma. Den globala tillväxten förväntas dess-utom vara fördelad på i stort sett samtliga regio-ner och länder i världen.

Under större delen av 1990-talet har den ame-rikanska ekonomin varit en viktig drivkraft förtillväxten i världsekonomin. Framöver förutsesemellertid EU-området, men även Asien ochLatinamerika, ge ett mer påtagligt bidrag till denglobala tillväxten. Detta samtidigt som tillväxteni den amerikanska ekonomin väntas mattas någotjämfört med de senaste åren. Utvecklingen avden japanska ekonomin är emellertid fortsattosäker och någon kraftfull återhämtning emotsesinte.

Diagram 2.1 BNP-tillväxt i EU, Förenta staterna och JapanProcentuell förändring

0

1

2

3

4

5

1999 2000 2001

EU

Förenta staterna

Japan

Källor: Nationella källor och Finansdepartementet

Viktiga faktorer bakom de gynnsamma utsikter-na för världsekonomin är de positiva makroeko-nomiska förutsättningarna i form av låg inflationoch låga räntor samt tydligt förbättrade offentli-ga finanser.

Andra, mindre tydliga, men minst lika viktigaförklaringar till den goda utvecklingen är de för-ändringar av ekonomiernas funktionssätt somgenomförts i flertalet länder under det senastedecenniet, bl.a. ökad frihandel och bättre funge-rande arbets-, varu-, kapital- och tjänstemarkna-der. Resultaten av dessa förändringar har tidigarefrämst kunnat observeras i Förenta staterna bl.a.i form av en kraftig sysselsättningstillväxt under1990-talet, men under senare år också av en till-

tagande produktivitetstillväxt. Under prognos-perioden förutses även EU-området kunna upp-visa en god arbetsmarknadsutveckling kombine-rat med fortsatt låg inflation.

Som en följd av den starka efterfrågan i om-världen förutses efterfrågan på bearbetade varorutvecklas mycket gynnsamt under prognosperi-oden. Sammantaget väntas marknadstillväxten påsvenska exportmarknader öka från 5,5 % förraåret till ca 10 % i år, för att uppgå till ca 8,5 %2001.

Till osäkerhetsmomenten under prognosperi-oden kan bl.a. hänföras risken för att en starktillväxt i flera regioner eller länder kan leda till enalltför kraftig efterfrågan och därmed stigandeinflation. En annan riskfaktor är den fortsatta ut-vecklingen av oljepriset där svängningarna underinnevarande år varit mycket kraftiga. För en merdetaljerad diskussion om oljepriset och dess ef-fekter, se fördjupningsrutan i slutet av detta ka-pitel. Ytterligare en risk är eventuella spridnings-effekter av en kraftig avmattning i denamerikanska ekonomin.

2.1 Utvecklingen i Europa

EuroområdetTillväxtutsikterna i euroområdet under de kom-mande åren är mycket goda. BNP-tillväxten för-utses bli starkare än den varit någon gång underdet senaste decenniet och väntas drivas av bådeen stabil inhemsk efterfrågan och en stark exporttill omvärlden. Till skillnad från högkonjunktu-ren i slutet på 1980-talet och i början av 1990-talet är de makroekonomiska förhållandena i dagmer gynnsamma med låg inflation, låga räntoroch mer balanserade offentliga finanser. Detta ikombination med reformer på arbets-, varu-, ka-pital- och tjänstemarknaderna utgör en godgrund för en mer stabil och hållbar ekonomisktillväxt framöver.

Industrikonjunkturen har utvecklats mycketstarkt under det första halvåret i år. Framåtblick-ande indikatorer tyder emellertid på en någotlägre ökningstakt i industriproduktionen fram-över. Samtidigt ligger hushållens förtroende påhistoriskt höga nivåer.

De gynnsamma ekonomiska utsikterna inne-bär att BNP-tillväxten förutses uppgå till 3,5 % iår och 3,3 % nästa år. Hushållens konsumtionbedöms utvecklas fortsatt starkt under de kom-mande åren till följd av stigande sysselsättning

19

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

och ökade reala disponibelinkomster. Likasåväntas investeringarna vara en viktig drivkraftbakom tillväxten, bl.a. tack vare de låga räntorna.Samtidigt förutses nettoexporten ge ett tydligtpositivt bidrag till BNP-tillväxten i år som ett re-sultat av dels den svaga euron, dels den starkaefterfrågan i omvärlden.

Den något lägre tillväxten nästa år kan förkla-ras av eftersläpande effekter av ECB:s räntehöj-ningar samt effekterna på den inhemska efterfrå-gan av det stigande oljepriset. Därutöver väntasnettoexportens positiva bidrag till tillväxten avtanästa år till följd av en något svagare efterfråganfrån omvärlden och en antagen appreciering aveuron.

Skillnaderna i tillväxt mellan de enskilda eu-roländerna förutses också minska under pro-gnosperioden till följd av att den ekonomiskaaktiviteten tilltar i Tyskland och Italien.

Styrräntan i euroområdet antas uppgå till 5 % islutet av prognosperioden. Samtidigt antas euronförstärkas. Detta innebär sammantaget en åt-stramning av de monetära förhållandena, vilketdämpar tillväxten under främst nästa år. Finans-politiken bedöms gradvis bli mer expansiv somen följd av planerade skattesänkningar i flera eu-roländer, bl. a. Tyskland och Frankrike.

Arbetsmarknaden förutses utvecklas starktmed en hög sysselsättningstillväxt på ca 1,5 %både i år och nästa år. Samtidigt förutses arbets-lösheten falla till drygt 9 % i år och drygt 8 %nästa år. Utvecklingen skiljer sig dock åt mellanenskilda länder. Sysselsättningstillväxten i Frank-rike väntas uppnå historiskt höga 2-2,5 % dekommande åren, medan den i Tyskland knappasttorde överstiga 1 %.

Inflationen i euroområdet har ökat under detförsta halvåret i år och inflationstakten uppgick ijuli till 2,4 %. Å andra sidan har kärninflationenhittills varit dämpad. Uppgången i inflationstak-ten kan framförallt förklaras av det stigande olje-priset, men även av eftersläpande effekter av eu-rons tidigare försvagning. Inflationstaktenförutses i år överstiga 2 %, men därefter avta tillknappt 2 % under nästa år, bl.a. som följd av denantagna apprecieringen av euron och effekternaav de genomförda såväl som antagna räntehöj-ningarna.

Riskerna i prognosen är balanserade. En snabbförbättring på arbetsmarknaden, en relativt ex-pansiv finanspolitik och fortsatt höga eller sti-gande oljepriser kan leda till stigande inflation.Detta skulle kunna leda till att ECB stramar åtpenningpolitiken mer än vad som nu antagits,

20

vilket i sin tur skulle få en ytterligare dämpandeinverkan på tillväxten än vad som nu förutses.

Tabell 2.1 BNP-tillväxt, KPI och arbetslöshetProcentuell förändring, där annat ej anges

1997 1998 1999 2000 2001

Bruttonationalprodukt

Världen 4,3 2,5 3,2 4,5 4,1

Förenta staterna 4,4 4,4 4,2 5,0 3,0

Japan 1,6 –2,5 0,3 1,2 1,4

EU 2,6 2,7 2,4 3,4 3,2

Euroområdet 2,4 2,8 2,4 3,5 3,3

Tyskland 1,4 2,1 1,6 3,0 3,0

Frankrike 1,9 3,2 2,9 3,7 3,3

Italien 1,8 1,5 1,4 2,9 3,0

Storbritannien 3,5 2,2 2,1 3,0 2,6

Norden 3,6 3,1 2,6 3,4 3,2

Danmark 3,1 2,6 1,6 2,2 2,4

Finland 6,3 5,0 3,5 5,0 4,3

Norge 4,3 2,1 0,9 2,9 2,9

Konsumentpriser1

EU 1,7 1,3 1,2 2,0 1,8

Euroområdet 1,6 1,2 1,2 2,2 1,8


Arbetslöshet, procent av arbetskraften2

EU 10,6 9,9 9,3 8,5 7,9

Euroområdet 11,5 10,8 10,1 9,2 8,6


Marknadstillväxt,bearbetade varor 10,5 7,8 5,5 10,1 8,6

1 HIKP för EU och KPI för Förenta staterna.2 ILO-definition för EU och nationell definition för Förenta staterna.Källor: OECD och Finansdepartementet

StorbritannienDen brittiska ekonomin har fortsatt att expande-ra och är nu inne på sitt åttonde år av hög eko-nomisk tillväxt. Hushållens konsumtion fortsät-ter att utgöra den viktigaste drivkraften bakomtillväxten. Ett stigande inflationstryck, bl.a. tillföljd av stigande lönekostnader orsakade av denstrama situationen på arbetsmarknaden, i kom-bination med en något expansiv finanspolitik,antas dock leda till en fortsatt åtstramning avpenningpolitiken. Detta bedöms dämpa den in-hemska efterfrågan. BNP-tillväxten förutsesuppgå till 3,0 % i år för att därefter avta till ca2,5 % nästa år.

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

NorgeEfter att ha mattats tydligt förra året finns nutecken på att aktiviteten i den norska ekonominåter tagit fart. Under detta år och nästa år förut-ses återhämtningen framför allt drivas av en ök-ning av hushållens konsumtion. Däremot för-väntas investeringarna i oljesektorn, som sjönkkraftigt under förra året till följd av det då lågaoljepriset, fortsätta att minska i år och därmedverka hämmande för den ekonomiska utveck-lingen. Sammantaget väntas BNP-tillväxten upp-gå till knappt 3 % både i år och nästa år.

DanmarkDen inhemska efterfrågan i Danmark förutsesunder året fortsätta att utvecklas svagt dels pågrund av effekterna av den finanspolitiska åt-stramning som inleddes under 1998, dels pågrund av ett högre ränteläge. Till följd av en sva-gare dansk krona och en starkare internationellkonjunktur förväntas nettoexporten stå för mer-parten av bidraget till BNP-tillväxten i år. Undernästa år förutses dock den inhemska efterfråganutvecklas något starkare. BNP-tillväxten väntasuppgå till drygt 2 % i år och knappt 2,5 % nästaår.

2.2 Förenta staterna

Den amerikanska ekonomin är nu inne på sittnionde år av stabil och hög ekonomisk tillväxt.BNP-tillväxten har t.o.m. accelererat under detförsta halvåret och förutses i år uppgå till 5,0 %,vilket är den högsta tillväxttakten på 15 år. Lik-som tidigare har hushållens konsumtion utgjortden främsta drivkraften bakom tillväxten. Hus-hållens höga konsumtionsbenägenhet tar sig bl.a.uttryck i ett lågt privat finansiellt sparande ochett stort bytesbalansunderskott motsvarandedrygt 4 % av BNP. En viktig förklaring till denstarka utvecklingen i hushållens konsumtiontorde vara att sysselsättningen har ökat i snabbtakt. Arbetslösheten har samtidigt minskat ochhar sedan i oktober 1999 pendlat kring 4 %, vil-ket är den lägsta nivån på trettio år.

Den starka utvecklingen i Förenta staterna harunder senare år i allt högre grad drivits av ensnabb ökning av produktiviteten. Detta harstärkt förväntningarna om framtida vinster ochdärigenom tillsammans med den starka inhemskaoch internationella efterfrågan bidragit till enfortsatt hög investeringstakt, inte minst i bran-

scher med verksamhet relaterad till informa-tionsteknik. Den ökade produktiviteten har ock-så inverkat dämpande på prisutvecklingen.Inflationen har visserligen stigit under det förstahalvåret i år, men är mot bakgrund av den högaekonomiska aktiviteten anmärkningsvärt måttlig.Under de senaste månaderna har dock tecknenpå ett allmänt ökat inflationstryck i den ameri-kanska ekonomin blivit allt tydligare, bl.a. på ar-betsmarknaden och i de tidigare produktionsle-den. Arbetskraftskostnaderna har också ökatpåtagligt under det första halvåret i år.

Diagram 2.2 Arbetskraftskostnader i Förenta staternaProcentuell förändring

0

1

2

3

4

5

6

7

8

Arbetskraftskostnader

Löner

Förmåner

Källa: US Department of Labor 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 00

Det stigande inflationstrycket har bidragit till attden amerikanska centralbanken gradvis höjt styr-räntan till 6,5 %. Det finns nu tecken på att denhögre räntenivån tillsammans med den mermåttliga aktieprisutvecklingen börjat inverkadämpande på hushållens konsumtion. Framför-allt har konsumtionen av varaktiga varor dämpatspåtagligt, samtidigt som bostadsmarknadenmattats.

Högre marknadsräntor, en mer dämpad aktie-prisutveckling och ett högre oljepris väntasframöver leda till en fortsatt avmattning i hus-hållens konsumtion. Samtidigt väntas investe-ringarna utvecklas svagare. Den dämpade inves-teringstillväxten förklaras, utöver denpenningpolitiska åtstramningen, av stigande ar-betskraftskostnader tillsammans med det för-hållandevis låga kapacitetsutnyttjandet i indust-rin, samt en allmän dämpning av denekonomiska aktiviteten. Samtidigt väntas netto-exporten nästa år ge ett minskat, men fortsattnegativt bidrag till tillväxten. Sammantaget för-utses avmattningen i den inhemska efterfråganunder nästa år leda till att den amerikanska eko-nomin ”mjuklandar”, vilket innebär att BNP-

21

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

tillväxten väntas falla tillbaka till 3 % samtidigtsom inflationstakten dämpas. Denna anpassningantas också kunna ske utan kraftiga styrränte-höjningar från den amerikanska centralbanken.

De flesta bedömare har under senare år kon-sekvent underskattat styrkan i den amerikanskaekonomin och det är svårt att bedöma omfatt-ningen av, och tidpunkten för, en eventuell av-mattning. En bestående eller långvarig föränd-ring på ekonomins utbudssida skulle kunnamedföra en gynnsammare utveckling än pro-gnostiserat. En av de mest centrala frågorna idetta sammanhang är huruvida de senaste årensstarka produktivitetstillväxt, vilket bl.a. bidragittill det dämpade inflationstrycket, utgör etttrendbrott eller inte.

Diagram 2.3 Produktivitetsutvecklingen i Förenta staternaIndex: 1992 = 100

70

75

80

85

90

95

100

105

110

115

120

Faktisk produktivitetsutveckling

Trendmässig produktivtets-tillväxt 1973–95 = 1,4 % årligen

Trendmässig produktivitetstillväxt1995–juni 2000 = 2,4 % årligen

Källa: US Department of Labor 73 76 79 82 85 88 91 94 97 99

Även om osäkerheten kring den förbättrade ut-vecklingen i Förenta staterna är stor så talar desenaste årens gynnsamma utveckling för att denlångsiktiga produktivitetstillväxten ökat något.Som framgår av diagram 2.3 har produktivi-tetstillväxten accelererat sedan 1995. Det är docksvårt att på ett entydigt sätt avgöra hur dettakommer att påverka utvecklingen framöver, mendet kan inte uteslutas att en fortsatt stark ut-veckling av produktiviteten och en högre poten-tiell BNP-tillväxt leder till att den amerikanskaekonomin växer snabbare än prognostiserat, utanatt inflationen accelererar.

En utebliven konjunkturavmattning skulle åandra sidan öka risken för kraftigare styrränte-höjningar än vad som nu antas, vilket skulle kun-na bidra till ett svagare konjunkturförlopp underframför allt nästa år. Detta utgör, i kombinationmed det stora bytesbalansunderskottet, den star-ka dollarn samt de högt värderade aktierna enbetydande osäkerhetsfaktor. Den största enskil-da risken i detta sammanhang torde emellertid

22

utgöras av kraftigt stigande arbetskraftskostna-der till följd av den ansträngda situationen på ar-betsmarknaden. Det kan inte heller uteslutas attden gynnsamma produktivitetsutvecklingen, ge-nom att driva upp vinstförväntningarna och ak-tiepriserna, på kort sikt bidrar till en fortsatt till-växt av den inhemska efterfrågan som överstigerekonomins potential.

2.3 Utvecklingen i Asien ochLatinamerika

JapanTillväxten i Japan har under hela 1990-talet varitsvag, vilket bl. a. resulterat i stora budgetunder-skott, en snabbt växande statsskuld, rekordhögarbetslöshet och flera år med deflation. De fi-nanspolitiska stimulanspaket som hittills pre-senterats har ännu inte lyckats bidra till att skapavaraktigt positiva effekter på tillväxten.

Det finns nu emellertid tecken på att en åter-hämtning är på väg. BNP väntas under pro-gnosperioden bli högre än under de senaste årenäven om någon kraftig uppgång inte förutses. Deunderliggande problemen bedöms ännu vara sto-ra, vilket håller tillbaka tillväxten. Sammantagetväntas BNP växa med 1,2 % i år och 1,4 % år2001.

Utfallen för första halvåret bekräftar en fort-satt positiv utveckling inom företagssektorn medstark industriproduktion, ökade investeringaroch stigande vinster. Drivande för produktionenär den starka exportutvecklingen, framför allt tillövriga Asien. Den ljusare bilden bekräftas i densenaste kvartalsvisa Tankan-rapporten som visaratt företagens framtidsförväntningar fortsätteratt förbättras.

Den ökade ekonomiska aktiviteten märksemellertid inte lika tydligt i de inhemska delarnaav ekonomin. Någon varaktig återhämtning avhushållens efterfrågan kan ännu inte skönjas.Hämmande för konsumtionsbenägenheten ärden fortsatt höga arbetslösheten samt den däm-pade utvecklingen av hushållens inkomster. Denrekordhöga arbetslösheten är bl.a. ett resultat avomstruktureringar inom företagssektorn. Ar-betslösheten väntas vara fortsatt hög under denärmaste åren då rationaliseringsprocessen i fö-retagen väntas fortgå. I den senaste Tankan-rapporten framkom att en stor andel av före-tagsledarna uppger att de har ett fortsatt stortöverskott på arbetskraft.

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

Vad gäller finanspolitiken har regeringen sig-nalerat att ytterligare stimulanspaket inte kanuteslutas om återhämtningen inte visar sig själv-bärande mot slutet av året. Centralbanken, somsedan februari 1999 fört en nollräntepolitik isyfte att stimulera ekonomin, beslutade i augustiatt höja dagslåneräntan till 0,25 %. Det finnsdock ännu inte några tydliga tecken på att defla-tionen skall upphöra. Deflationen förutses fort-sätta under innevarande år medan en svag upp-gång i priserna väntas år 2001.

Återhämtningen är således fortfarande bräck-lig och flera risker föreligger. Till riskerna hörbl. a. den snabbt växande statsskulden som i årberäknas bli större än i något annat land iOECD-området och ett budgetunderskott på6-7 % av BNP.

Övriga AsienEfter en stark återhämtning under förra åretväntas tillväxten förstärkas ytterligare i år. Åter-hämtningen, som hittills i huvudsak varit export-driven, väntas framöver bli bredare och mer ba-lanserad. I flertalet asiatiska länder förväntas enstark inhemsk efterfrågan driva tillväxten samti-digt som nettoexportens bidrag avtar något. In-flationen antas utvecklas måttligt i regionenframöver och därigenom lämna utrymme för enfortsatt lätt penningpolitik. Omstruktureringenav finans- och företagssektorn fortskrider, menutgör alltjämt en risk på nedåtsidan. BNP-tillväxten för regionen som helhet väntas bli ca6,5 % i år och drygt 6 % nästa år.

LatinamerikaI Latinamerika befinner sig länderna i olikakonjunkturfaser. Den inhemska efterfrågan för-väntas framöver ge ett större bidrag till tillväxten,som hittills varit tydligt exportdriven. För Latin-amerika är riskerna i prognosen framföralltkopplade till den amerikanska ekonomin ocheventuella följdverkningar på de finansiellamarknaderna med påföljande höjda räntor. Un-der innevarande år väntas alla länder uppvisa enpositiv tillväxttakt och för regionen som helhetväntas tillväxten i år uppgå till 4 %, för att ökanågot nästa år.

2.4 Utvecklingen i Ryssland, Polen ochde baltiska länderna

RysslandDen ryska ekonomin återhämtade sig under1999 och växte med drygt 3 %. Utsikterna för denärmaste åren är goda, samtidigt är dock osäker-heten stor. Till stöd för fortsatt expansion talarregeringens ambitiösa reformprogram som skallfrämja tillväxten genom bl.a. en skattereform,privatiseringar, avregleringar och ett förbättratinvesteringsklimat. Tillväxten förutses uppgå till6 % i år och 5 % nästa år. Utsikterna kan snabbtförändras i händelse av kraftigt sjunkande ener-gipriser.

PolenTrots en dämpande effekt på konjunkturen tillföljd av den ryska krisen växte ekonomin i Polenmed ca 4 % under 1999. Nedgången motverka-des bl.a. av en stabil inhemsk efterfrågan och ettfortsatt starkt inflöde av utländska direktinveste-ringar. Med stöd av den goda europeiska kon-junkturen och en ambitiös reformpolitik bedömsden polska BNP-tillväxten uppgå till ca 5 % bådei år och nästa år. På risksidan finns bl.a. det storabytesbalansunderskottet.

De baltiska ländernaEkonomierna i Estland, Lettland och Litauen äralla i en återhämtningsfas efter den ryska krisen.Lettland uppvisade som enda baltiskt land en po-sitiv BNP-tillväxt under 1999, men det är i Est-land som återhämtningen torde vara mest robust.Tillväxten i de baltiska länderna väntas samman-taget uppgå till ca 3,5 % i år och ca 4,5 % nästaår.

2.5 Den svenska världsmarknadstillväxten

Den starka internationella konjunkturen i om-världen innebär att förutsättningarna för svenskexport förbättrats. Världsmarknadstillväxten,som utgör ett handelsviktat genomsnitt av im-porttillväxten för bearbetade varor på Sverigesavsättningsmarknader, bedöms öka från 5,5 %1999 till 10,1 % i år, för att därefter avta till 8,6 %2001.

23

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

Oljeprisutvecklingen

Efter det betydande prisfallet på olja i efterdy-ningarna av Asienkrisen har oljepriset stigitmycket kraftigt. Från ca 10 dollar per fat i börjanav 1999 har oljepriset stigit till över 30 dollar perfat.

Prisökningen har flera förklaringar. Som enföljd av den minskade efterfrågan på olja efterAsienkrisen och den finansiella krisen i slutet av1998 drog OPEC-länderna och övriga oljepro-ducenter ned sin produktion påtagligt. Trotsåterhämtningen i den globala tillväxten underandra halvåret 1999 och under det första halvåreti år, som avsevärt ökade efterfrågan på olja, an-passades inte produktionen fullt ut. Först underinnevarande år har produktionen överskridit denivåer som rådde under t.ex. 1998. Denna ut-veckling kan också förklaras av att produk-tionskapaciteten i flertalet OPEC-länder idagsläget inte räcker till. I praktiken är det enbartSaudiarabien som snabbt och påtagligt kan ökasin produktion. Därutöver råder osäkerhet omvilka möjligheter oljeproducenterna utanförOPEC har att öka produktionen.

Samtidigt som utbudet varit begränsat växernu, för första gången på mer än ett decennium, ipraktiken alla regioner i världsekonomin snabbtsamtidigt. Den tydliga återhämtningen i den glo-bala tillväxten har inneburit att efterfrågan på oljaökat kraftigt. Särskilt stark har efterfrågan varit iFörenta staterna.

Sammantaget har således kombinationen avett lågt utbud av olja och en fortsatt stark efter-frågan i världen medfört att världsmarknadspri-set på olja stigit till nivåer som inte noterats se-dan i slutet av 1990 i samband med Irak- ochKuwaitkrisen.

Den snabba oljeprisstegringen utgör en osä-kerhetsfaktor för bedömningen av världsekono-min framöver. Oljeprisstegringens effekter kaninte enbart hänföras till prisstegringen i sig, utanäven till den stora volatiliteten i prisutvecklingen.

Till en början kunde effekterna av det stigandeoljepriset framför allt observeras i snabbt stigan-de importpriser. Med viss eftersläpning bör olje-prisökningar därefter slå igenom gradvis i formav högre priser på produkter där olja är en viktig

insatsvara. Det stigande oljepriset har också fåttmer tydligt genomslag i t.ex. producentprisernaunder våren. Under våren har oljeprisstegringenvidare påverkat konsumentpriserna. I t.ex. eu-roområdet uppgick inflationstakten (enligt detharmoniserade KPI) i juli till 2,4 %. Den under-liggande inflationstakten, dvs. rensat för effek-terna av förändringar i energi- och livsmedelspri-ser, uppgick samtidigt till ca 1,3 %. Skillnadenmellan dessa båda mått förklaras till största delenav energiprisökningstakten som på årsbasis upp-gick till 14 % i juli. Trots att energipriserna stigitkraftigt har inflationsförväntningarna varit fort-satt låga.

Ett stigande oljepris kan få flera effekter medolika tidsfördröjning. Den direkta effekten är enhöjning av prisnivån. Om en sådan höjning blirbetydande riskerar detta på kort sikt att dämpaden inhemska efterfrågan, genom att t.ex. reallö-ner och vinster i företag utvecklas svagare. Likabetydelsefullt för effekterna på ekonomin äremellertid om också inflationsförväntningar ochinflationstakten på längre sikt påverkas. I sådanafall kan det bli nödvändigt med en åtstramningav den ekonomiska politiken, framför allt pen-ningpolitiken.

De negativa effekterna av det högre oljeprisetdämpas emellertid av att oljeberoendet minskatpåtagligt jämfört med t.ex. 1970-talet. En annanfaktor som bidrar till att de negativa effekternablir mindre är att oljepriset i reala termer, trotsuppgången, inte ligger på någon hög nivå i etthistoriskt perspektiv. I t.ex. Förenta staterna ärdet reala priset idag endast ungefär en tredjedelav vad det var vid oljekrisen 1979-80.

I prognosen förväntas den inhemska efterfrå-gan dämpas något till följd av det höga priset påolja. Skulle oljepriset fortsätta vara högt eller sti-ga ytterligare skulle detta, allt annat lika, innebäraen svagare BNP-tillväxt och en högre inflation ibåde Sverige och omvärlden än vad som nu för-utses.

I prognosen antas världsmarknadspriset påolja (Brent) uppgå till 26 dollar per fat i slutet avdetta år och till 24 dollar per fat i slutet av 2001.

24

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

3 Kapitalmarknaderna

Den starka globala ekonomiska tillväxten harhittills kunnat kombineras med ett lågt interna-tionellt inflationstryck. Den ökade internatio-nella konkurrensen, avregleringar på flera mark-nader, den tydligare inriktningen av den samladeekonomiska politiken på prisstabilitet och enmer balanserad utveckling för de offentliga fi-nanserna är faktorer som har skapat förutsätt-ningar för historiskt låga räntenivåer.

De globala obligationsräntorna steg kraftigtunder 1999, då centralbankerna i så gott som allaindustriländer lade om penningpolitiken i mind-re expansiv riktning. Styrräntehöjningarna harfortsatt under innevarande år samtidigt som ennedgång i långräntorna har ägt rum. Mot bak-grund av bl.a. allt fler tecken på ekonomisk upp-bromsning i Förenta staterna har 10-årsräntansjunkit med ca 0,75 procentenheter sedan års-skiftet. Den amerikanska centralbanken, FederalReserve, antas höja styrräntan till 6,75 % i slutetav detta år och sedan stegvis lätta på penningpo-litiken. Den europeiska centralbanken, ECB,väntas höja styrräntan med ytterligare 0,25 pro-centenheter i år och lika mycket under 2001.

Aktieprisutvecklingen har dämpats under åreti både Förenta staterna och globalt. Speciellt tek-nologisektorn fick vidkännas en tydlig priskorri-gering under våren. Därefter har utvecklingenvarit relativt stabil. Euron har försvagats ytterli-gare mot dollarn och i handelsvägda termer. In-tresset hos internationella placerare att investera iamerikanska tillgångar har varit fortsatt stort.Euron bedöms ha potential att stärkas mot dol-larn. I slutet av året antas kursen vara 0,95 dollarper euro.

I Sverige har penningpolitiken blivit mindreexpansiv i takt med att den starkare tillväxtengradvis har lett till ett ökat utnyttjande av de le-diga resurserna i ekonomin. Reporäntan uppgårför närvarande till 3,75 %. De långa räntorna harfallit under året och i maj och juni var den svens-ka 10-årsräntan t.o.m. lägre än den tyska. Riks-banken antas höja räntan till 4,25 % under dettaår och med ytterligare 0,5 procentenheter undernästa år. Kronan har under det senaste åretstärkts mot euron, försvagats mot dollarn ochutvecklats relativt stabilt mot det handelsvägdaTCW-indexet. Kronan bedöms kunna stärkasmot TCW, till 119 på lång sikt, och utvecklas re-lativt stabilt mot euron.

3.1 Förenta staterna

Förenta staternas ekonomi har fortsatt att ut-vecklas mycket starkt. Stigande realräntor ochökade inflationsförväntningar bidrog till att delånga marknadsräntorna steg kraftigt under 1999.

Diagram 3.1 10-åriga räntor i Förenta staterna, Tysklandoch SverigeProcent

3

4

5

6

7

Källa: EcoWin

kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 1999 2000

Förenta staterna

Sverige

Tyskland

Den amerikanska statistik som har presenteratsde senaste månaderna har i viss mån indikerat attden ekonomiska tillväxten är på väg att mattas,men den är fortfarande hög. Inflationsriskernafrån bl.a. den strama arbetsmarknaden tycks del-vis motverkas av fortsatt ökning i produktivi-tetstillväxten. Marknaden har omvärderat risker-na med den starka efterfrågetillväxten.Förutsättningarna för en gradvis inbromsning iden amerikanska ekonomin förefaller vara störrenu än tidigare. Den stramare penningpolitikentillsammans med en mer dämpad utveckling påaktiebörserna kan ha bidragit till detta. FederalReserve har höjt styrräntan med sammantaget1,75 procentenheter under 1999 och 2000, senasti maj med 0,5 procentenheter.

Synen på penningpolitiken har tydligt ändratsjämfört med senvåren. Då förväntades den ame-rikanska centralbanken höja räntan förhållande-vis kraftigt för att motverka inflationsriskerna iekonomin. Nu indikerar marknadsräntorna istort sett en oförändrad styrränta för det kom-mande året.

Avmattningssignalerna och det minskade ut-budet på statspapper, vilket hänger samman medde starka statsfinanserna, har bidragit till lägrestatsobligationsräntor under året. I maj brötsäven den trendmässiga ränteuppgången på före-tagsobligationer. Sedan dess har kreditspreaden,dvs. ränteskillnaden mellan t.ex. företags- ochstatsobligationer, minskat något. Minskningen

25

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

har dock skett från historiskt höga nivåer. Kre-ditspreaden kan på goda grunder antas vara enbra indikator på hur marknadsaktörerna uppfat-tar konjunkturläget, bl.a. eftersom den privatakreditefterfrågan kan förväntas bero på kon-junkturens utveckling.

Diagram 3.2 Kreditspread Förenta staternaProcent Punkter

5,0

5,5

6,0

6,5

7,0

7,5

8,0

8,5

9,0

9,5

160

180

200

220

240

260

280

300

Källa: EcoWin

kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 1999 2000

Statsränta

Företagsobl 30 år

Differens(höger skala)

Omvärldens beredvillighet att finansiera det re-kordstora och växande amerikanska bytesbalan-sunderskottet har medfört en kraftig apprecie-ring av dollarn under de senaste åren. Ihandelsvägda termer har dollarn stärkts meddrygt 10 % sedan årsskiftet. Intresset för att in-vestera i den s.k. nya ekonomin tycks vara fort-satt starkt. Detta indikeras av aktuell statistiksom visar på ett kapitalflöde i form av direktin-vesteringar i och köp av portföljaktier i Förentastaterna. Cykliska faktorer som den historiskthöga tillväxten i Förenta staterna och den stra-mare penningpolitiken har tillsammans medstrukturella faktorer som t.ex. den höga ameri-kanska produktivitetstillväxten bidragit till denstarkare dollarn. Korrigeringen på den ameri-kanska teknologidominerade Nasdaqbörsen un-der våren kunde inte bryta trenden.

Nasdaqbörsen har haft en dramatisk utveck-ling under det senaste året. Efter en kraftig upp-gång med början under fjärde kvartalet förra åretföljde en tydlig korrigering under våren av dehögt värderade teknologiaktierna. Nasdaqbörsensjönk då med ca 35 % under loppet av någraveckor. Sedan dess har utvecklingen stabiliserats.New York-börsen, enligt t.ex. index som DowJones och Wilshire 5000, har haft en jämnare ut-veckling. Nuvarande nivåer på såväl Nasdaqbör-sen som Dow Jones-index är i stort sett desam-ma som vid årsskiftet.

26

Diagram 3.3 Börsutvecklingen i Förenta staterna ochSverigeIndex 1999-01-04 = 100

75

100

125

150

175

200

225

250

Källa: Ecowin

Nasdaq

Stockholm

Wilshire 5000

kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 1999 2000

3.2 Euroområdet

I euroområdet har tillväxten tagit ordentlig fart.Inflationen har successivt stigit det senaste åretoch vid några tillfällen passerat ECB:s tak på2 %. De monetära förhållandena har varit expan-siva, med bl.a. en hög penningmängds- och kre-dittillväxt och en försvagad euro både nominelltoch realt. Penningmängden har fortsatt att ökasnabbare än ECB:s referensvärde på 4,5 %. Motbakgrund av denna utveckling har ECB höjträntan med sammantaget 2 procentenheter detsenaste året – i huvudsak har höjningarna ägtrum under 2000. Marknadsräntorna indikerar attcentralbanken väntas höja styrräntan ytterligareframöver. De långa räntorna har sjunkit någotunder året. Nedgången har dock inte varit likatydlig som i Förenta staterna. Ränteskillnadenmellan euroområdet och Förenta staterna på 10-åriga statspapper har minskat väsentligt. Det nu-varande räntegapet är ca 0,5 procentenheter.

Euron har fortsatt att försvagas under året.Sedan starten har euron tappat ca en fjärdedel avsitt värde gentemot dollarn och har under augu-sti och i början av september legat kring 0,90dollar per euro. Handelsvägt har euron försva-gats med knappt 20 % såväl nominellt som realtsedan den introducerades. Det finns flera fun-damentala förklaringar till eurons svaghet, speci-ellt mot dollarn, varav några berörts ovan. Statis-tik från ECB visar på ett omfattandekapitalutflöde i form av direkt- och portföljin-vesteringar under första halvåret i år. Mycket ta-lar för en långsiktig appreciering av euron fram-över, men osäkerheten är stor i fråga om hurmycket.

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

Diagram 3.4 Dollar mot euroUSD/EUR

0,85

0,90

0,95

1,00

1,05

1,10

1,15

1,20

Källa: EcoWin

kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 1999 2000

3.3 Japan

Penningpolitiken i Japan har varit inriktad på atthålla de korta räntorna så låga som möjligt för attmotverka risken för ett ökande deflationstryckoch hindra en försämring av den ekonomiska ut-vecklingen. I augusti beslöt centralbanken atthöja styrräntan till 0,25 % och därmed övergavsden 18 månader gamla s.k. nollräntepolitiken.Penningpolitiken i Japan kan fortfarande be-tecknas som expansiv. Ytterligare måttliga styr-räntehöjningar är diskonterade i marknadsrän-torna. Den japanska valutan har under de senastetvå åren stärkts trendmässigt mot både euronoch dollarn. Apprecieringen uppgår till ca 40 %mot euron och ca 25 % mot dollarn. Yenens kursmot dollarn har dock stabiliserats något det se-naste året då den fluktuerat mellan 100 och 110yen per dollar.

3.4 Sverige

Svensk ekonomi uppvisar hög tillväxt med sti-gande sysselsättning och fallande arbetslöshet.Hushållens förväntningar om den framtida ut-vecklingen både för den egna ekonomin och lan-dets ekonomi är mycket positiva. Ännu råderingen generell kapacitetsbrist, även om det påvissa håll finns tecken på ett mer ansträngt re-sursutnyttjande. Inflationen är fortsatt låg ochinflationsförväntningarna ligger, även om de harstigit, i linje med Riksbankens inflationsmål påtvå års sikt. De gynnsamma inflationsutsikternaoch de måttliga räntenivåerna speglar ett stortförtroende för prisstabilitetspolitiken, att det i

dagsläget fortfarande finns lediga resurser i eko-nomin, fallande priser till följd av avregleringaroch en ökad internationell priskonkurrens. Trotsden starka konjunkturen har de svenskalångräntorna fallit under året.

Penningpolitiken har lagts om i mindre expan-siv riktning under det gångna året. Riksbankenhar höjt reporäntan med sammantaget 0,85 pro-centenheter till 3,75 % med hänvisning till bl.a.den starka konjunkturuppgången och ett gradvisstigande pristryck. Den senaste höjningen ge-nomfördes i februari i år. I den senaste infla-tionsrapporten räknade Riksbanken med att denunderliggande inflationen kommer att under-skrida 2 % under större delen av prognosperio-den och att inflationsmålet uppfylls på två årssikt.

Diagram 3.5 10-årig räntedifferens mot TysklandPunkter

-30

-20

-10

0

10

20

30

40

50

Källa: EcoWin

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug 2000

Saneringen av statsfinanserna och förtroendetför låginflationspolitiken har bidragit till att ga-pet mellan svenska och tyska obligationsräntor,som för fem år sedan var drygt 4 procentenheter,gradvis har raderats ut. I dag finns ingen tydliginflations- eller riskpremie på svenska räntebä-rande tillgångar. Vårens delutförsäljning av Teliamedförde att Riksgäldskontoret kunde genom-föra omfattande återköp av obligationer. Sam-manlagt köpte kontoret statspapper för 30 mil-jarder kronor under maj och juni. Underåterköpsperioden sjönk svenska obligationsrän-tor under de tyska. Under augusti och septemberhar den svenska 10-årsräntan legat knappt en ti-ondels procentenhet över den tyska. Det finnsgoda utsikter för fortsatt låga långräntor.

27

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

Diagram 3.6 Kronans växelkurs gentemot euron och ettvägt genomsnitt av valutorTCW 1992-11-18 = 100 SEK/EUR

112

114

116

118

120

122

124

126

128

130

8,00

8,20

8,40

8,60

8,80

9,00

9,20

Källa: EcoWin

kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 1999 2000

TCW-index

SEK/EUR

Kronan har sedan början av 1999 gradvis stärktsmot euron, försvagats mot dollarn och utvecklatsrelativt stabilt mot TCW. Kronförstärkningengentemot euron uppgår under denna period tilldrygt 10 %. Den senaste månaden har en eurokostat omkring 8,40 kronor och TCW–index harflukturerat kring 124. I samband med Teliautför-säljningen stärktes kronan under försommarentemporärt till 8,10 mot euron och 120 motTCW. Bakgrunden till kronans appreciering moteuron är sannolikt en kombination av relativtgynnsamma tillväxtutsikter, ett lågt infla-tionstryck, bytesbalansöverskott och ett intressehos internationella placerare att investera i svens-ka tillgångar, speciellt inom branscher med verk-samhet relaterade till informationsteknik. Ettuttryck för det senare har varit en viss känslighethos kronan för svängningar på Stockholmsbör-sen.

Det finns en viss korrelation mellan utveck-lingen på Stockholmsbörsen och den teknologi-dominerade amerikanska Nasdaqbörsen. Stock-holmsbörsen steg kraftigt under hösten förraåret och föll under våren. Efter vårens kursjuste-ring har utvecklingen stabiliserats. Generalindexhar stigit ca 5 % sedan årsskiftet.

Bytesbalansen visade överskott såväl 1999 somförsta halvåret 2000. Saldot för bytesbalansenoch kapitaltransfereringarna motsvaras defini-tionsmässigt av den finansiella balansens saldo såatt betalningsbalansen som helhet summerar tillnoll. Valutautflödet till följd av direkt- ochportföljinvesteringar var relativt stort under1999. Till största delen beror dessa flöden på fu-sionen mellan Astra och Zeneca samt Fords köpav Volvo Personvagnar. Summan av bytesbalans,kapitaltransfereringar, direkta investeringar ochportföljaktier har historiskt uppvisat viss korre-

28

lation med kronans utveckling. Under 1999 ochförsta halvan av 2000 gav detta mått ett inflödepå 83 respektive 91 miljarder kronor.

Tabell 3.1 Betalningsbalansens finansiella posterFlöden, miljarder kronor

1999 2000

Bytesbalans 48,9 19,0

Kapitaltransfereringar –18,0 3,3

Finansiell balans –28,3 –36,2

Direkta investeringar 336,42 –61,7

Portföljinvesteringar –295,02 –65,0

Räntebärande värdepapper –11,0 –195,8

I svenska kronor 46,7 –108,4

I utländsk valuta –57,7 –87,4

Aktier –283,9 130,7

Svenska –32,8 136,7

Utländska –251,1 –6,0

Finansiella derivat 0,5 10,1

Övrigt kapital –53,5 75,6

Valutareservens förändring –16,7 4,8

Restpost –2,6 13,91 T.o.m. juni2 Merparten härrör från affärerna mellan Astra och Zeneca respektive Ford ochVolvo Personvagnar.Källa: Riksbanken

3.5 Ränte- och valutakursantaganden

Den amerikanska centralbanken bedöms kunnaavstå från ytterligare kraftiga räntehöjningar. Fe-deral Reserve antas höja räntan med ytterligare0,25 procentenheter, till 6,75 % i slutet av dettaår och därefter stegvis lätta på penningpolitiken itakt med den förutsedda avmattningen i ekono-min. 10-årsräntan väntas uppgå till 6 % i slutet avåret och sedan sjunka något under nästa år.

Den starkare tillväxten i euroområdet, ett sti-gande inflationstryck och fortsatt expansiva mo-netära förhållanden väntas bidra till räntehöj-ningar i euroområdet. ECB antas höja räntanmed ytterligare 0,25 procentenheter detta år ochlika mycket nästa år. De långa euroräntornaväntas ligga strax över dagens nivåer i slutet avåret. 10-årsräntan antas då vara 5,3 %. Den förut-sedda stabiliseringen av de amerikanska räntornaantas ha en modererande effekt på euroräntornaframöver.

Euron bedöms vara långsiktigt undervärderadoch ha potential att stärkas mot dollarn mot bak-grund av bl.a. den förutsedda avmattningen i

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

Förenta staterna och ett krympande tillväxt- ochräntegap mellan regionerna. I slutet av detta årantas eurons kurs mot dollarn vara 0,95. Därefterförutses en fortsatt euroförstärkning.

Det starka förtroendet för låginflationspoliti-ken, återhållsamma löneökningar och den lägreinflationsbenägenheten bedöms bidra till fortsattlåga räntor. Den starka svenska tillväxten och ettgradvis ökat utnyttjande av de lediga resursernamotiverar en mindre expansiv penningpolitikframöver. Riksbanken antas höja styrräntan med0,5 procentenheter under hösten, till 4,25 %, ochmed ytterligare 0,5 procentenheter nästa år. I detmedelsiktiga perspektivet antas reporäntan liggapå 4,5 %. Detta är förenligt med en kort real-ränta på 2–3 % och inflationsförväntningar i linjemed Riksbankens inflationsmål. Långräntornaförväntas ligga kvar kring rådande nivåer underresten av året. I slutet av detta år väntas 10-årsräntan uppgå till 5,4 %. Räntegapet motTyskland väntas ligga kring 0,1 procentenheter islutet av året och 0,2 procentenheter i slutet avnästa år.

Förtroendet för svensk ekonomi tillsammansmed en i utgångsläget undervärderad krona antasbidra till att kronan stärks till 119 i termer avTCW i det medelsiktiga perspektivet. Kronanbedöms utvecklas förhållandevis stabilt gentemoteuron de kommande åren. I slutet av året antaskursen ligga kring 8,40 och på sikt kring 8,60.Apprecieringen mot TCW väntas främst kommatill stånd via dollarns depreciering mot euron.Mot bakgrund av den underliggande styrkan iden amerikanska ekonomin förutses dock dennadepreciering bli något mindre än vad som förut-sattes i vårpropositionen.

Tabell 3.2 Ränte- och valutakursantagandenVärde vid respektive års slut

1999 2000 2001 2002 2003

Reporänta 3,25 4,25 4,75 4,5 4,5

6-månadersränta 3,7 4,5 4,7 4,6 4,6

5-årsränta 5,3 5,3 5,2 5,0 5,0

10-årsränta 5,6 5,4 5,4 5,2 5,2

10-årsdiff. SEK–DEM 0,4 0,1 0,2 0,2 0,2

6-mån. DEM EURIBOR 3,5 5,0 4,8 4,6 4,6

TCW-index 124 123 121 120 119

SEK/USD 8,5 8,8 8,1 7,8 7,5

SEK/EUR 8,6 8,4 8,5 8,6 8,6

Källor: Riksbanken och Finansdepartementet

29

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

4 Utrikeshandeln

Den internationella efterfrågan på svenska ex-portvaror förutses vara mycket god under helaprognosperioden. Förra årets exporttillväxt pådrygt 5 % var till större delen hänförlig till enmycket expansiv utveckling inom teleproduktin-dustrin. Framöver beräknas även traditionellaoch mer konjunkturkänsliga branscher gynnas avden starka globala tillväxten. Den fördelaktigaproduktinriktningen samt ett i utgångslägetgynnsamt relativprisläge bidrar till att exportin-dustrin fortsätter att öka sin andel av världs-marknaden för bearbetade varor. Den totala va-ruexporten beräknas stiga med 10,7 % i år ochmed 7,9 % nästa år. På sikt innebär antagandetom en successiv appreciering av kronan att kon-kurrenskraften försämras något. Svensk exportförutses då öka långsammare än den internatio-nella efterfrågan.

Under 1999 mattades importtillväxten av, vil-ket kan innebära att varuimporten återgick till attfölja en mer långsiktig utvecklingsbana efter denstarka ökningen 1997 och 1998. Tillväxten förimport av varor beräknas ta fart framöver dåhushållens konsumtion och export utvecklas väl.Varuimporten förväntas öka med 9 % i år ochmed 7,4 % nästa år.

Trots den relativt svaga exportutvecklingenvar varuhandelns bidrag till BNP-tillväxten posi-tivt förra året. I år stiger bidraget till 1,2 procen-tenheter till följd av den starka internationellaefterfrågan, för att nästa år uppgå till 0,8 pro-centenheter. Utrikeshandelns totala bidrag blirdock lägre eftersom handeln med tjänster ger ettnegativt tillväxtbidrag på 0,3 respektive 0,2 pro-centenheter under prognosåren.

Bytesbalansen beräknas visa överskott somsuccessivt stiger från 2,6 % av BNP i år till 4,2 %år 2003. Den offentliga sektorns finansiella spa-rande bidrar i hög grad till de fortsatta överskot-ten, som är en förutsättning för att utlandsskul-den skall minska.

4.1 Varuexport

Under förra året var efterfrågan på flertaletsvenska exportvaror betydligt svagare än under1998. Industrikonjunkturen var dämpad i ettflertal länder på den viktiga europamarknaden,något som drabbade traditionell svensk verk-stads- och basindustri hårt. Exporten av telepro-

30

dukter fortsatte emellertid att utvecklas mycketstarkt och bidrog med 4 procentenheter av dentotala varuexporttillväxten på 5,2 %. Telepro-dukter har under den senaste tioårsperioden ökatsin andel av varuexporten från ca 5 % till ca15 %. Särskilt snabbt har sektorn expanderat un-der senare hälften av 1990-talet. Eftersom tele-produktexporten främst utgörs av stora leveran-ser av mobila system till enstaka länder bidrogbranschens dominans förra året till att exportut-vecklingen skilde sig åt mellan olika marknader.Exporten ökade bl.a. kraftigt till länder som För-enta staterna, Spanien och Japan, dit också leve-ranserna av teleprodukter steg markant.

För detta och nästa år är utsikterna för enstarkare och bredare internationell efterfrågeut-veckling betydligt ljusare, både avseende länderoch varugrupper. I Europa beräknas tillväxtskill-naderna mellan länderna minska i samband medatt konjunkturen stärks i flera av Sveriges störrehandelsländer som t.ex. Tyskland. Det är framförallt en vändning i industri- och exportkonjunk-turen som bidrar till uppgången i euroområdet. IAsien och Latinamerika väntas istället den tidiga-re exportledda tillväxten i högre grad drivas avden inhemska efterfrågan. Utvecklingen i För-enta staterna fortsätter att vara stark även om enviss avmattning förutses framöver. I Japan harimporttillväxten ökat snabbt trots att någon tyd-lig återhämtning ännu inte har kommit till stånd.Av Sveriges större handelsländer är det i stortsett endast Norge och Danmark, vilka tillsam-mans står för drygt 13 % av svensk varuexport,som väntas uppvisa en svag efterfrågeutveckling.Totalt sett beräknas världsmarknaden, dvs. im-porten av bearbetade varor på svenska export-marknader, öka med 10,1 % i år och med 8,6 %nästa år. Det är en betydligt starkare efterfråge-utveckling än förra året, då marknadstillväxtenberäknas ha uppgått till ca 5,5 %.

I stor utsträckning drivs den höga marknads-tillväxten av en kraftigt ökande efterfrågan på in-sats- och investeringsvaror i samband med attindustriproduktion och resursutnyttjande stiger iomvärlden. Mot bakgrund av att dessa varor ut-gör merparten av svensk export är förutsättning-arna goda för en mycket stark svensk industri-konjunktur under prognosåren. Till detta skallläggas att Sverige jämfört med andra länder haren stor andel teleprodukter i exporten. Efterfrå-getillväxten i denna bransch väntas globalt settvara mycket hög även i fortsättningen.

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

Tabell 4.1 Export och import av varor och tjänster

Miljarderkronor Procentuell volymförändring Procentuell prisförändring

1999 1999 2000 2001 2002 2003 1999 2000 2001 2002 2003

Varuexport 700 5,2 10,7 7,9 6,0 5,8 –1,4 1,8 0,1 –0,1 0,3

Bearbetade varor1 613 6,1 11,6 8,8 6,3 6,0 –1,9 –0,2 0,2 0,2 0,5

Tjänsteexport 163 5,3 6,0 6,8 5,5 5,3 1,1 3,5 2,0 0,8 0,8

Total export 863 5,2 9,8 7,7 5,9 5,7 –0,9 2,1 0,4 0,0 0,4

Varuimport 568 4,4 9,0 7,4 5,9 5,7 1,1 4,0 –1,8 –0,4 0,2

Bearbetade varor1 468 5,5 10,2 8,3 6,0 5,8 –0,3 0,1 –0,4 0,2 0,4

Tjänsteimport 186 6,8 8,5 8,1 6,5 6,3 2,0 2,2 1,7 0,6 0,8

Total import 754 5,0 8,8 7,5 6,0 5,9 1,3 3,6 –0,9 –0,2 0,31 Varugruppering baserad på SNIKällor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Att svensk industri gynnas av den stärkta inter-nationella efterfrågan och dess sammansättningär redan tydligt i aktuell statistik över varuex-porten och industrins orderingång. Enligt preli-minära nationalräkenskaper ökade varuexportenmed 11,4 % i årstakt första halvåret i år. Ävenom den positiva utvecklingen enligt utrikeshan-delsstatistiken i stort sett gäller samtliga va-rugrupper, har exportökningarna varit mest på-tagliga för teleprodukter, vars export under deförsta fem månaderna i år ökade med 28 % i lö-pande priser jämfört med samma period förraåret. I konjunkturkänsliga branscher som mo-torfordons-, skogs- och stålindustrierna, har till-växten legat runt 20 %. Det kan vara värt att no-tera att läkemedelsexporten, som förra åretbidrog väsentligt till exporttillväxten, t.o.m. föll.Under samma period steg exportleveranserna tillEuropa med 11 % i löpande priser, medan deökade med 31 % till Nordamerika och med 40 %till Asien. Den asiatiska marknaden har därmedåter börjat öka sin andel av svensk export efter ensvag utvecklingen under 1998 och inledningen av1999 (se diagram 4.1). Det var framför allt övrigabearbetade varor, såsom maskiner, som drabba-des av efterfrågebortfallet under Asienkrisen.Framöver väntas efterfrågan åter stärkas för des-sa varugrupper, samtidigt som behovet av ut-byggnad av infrastrukturen för telekommunika-tion bedöms vara fortsatt stort.

Orderingången har enligt Statistiska central-byrån ökat kraftigt till de flesta exportmarknaderunder våren. Detta indikerar att varuexportenkommer att fortsätta att utvecklas starkt underdet närmaste halvåret. Denna bild bekräftas iKonjunkturinstitutets industribarometer för au-gusti, där företagen uppgav att de både är nöjdamed orderstockarnas nivå och att de räknar med

en stigande orderingång under de närmaste må-naderna.

Diagram 4.1 Svensk export till AsienAndel av total varuexport, procent

0

2

4

6

8

10

12

95 96 97 98 99 00

Råvaror

Bearbetade varor exkl tele

Tele

Anm.: 2000 avser perioden januari t.o.m. maj. Bearbetade varor inkluderar SITC 5 – 9.Med Asien avses här Filippinerna, Hongkong, Indien, Indonesien, Japan, Kina, Malaysia, Singapore, Sydkorea, Taiwan och Thailand. Tillsammans står dessa länder för ca 97% av svensk varuexport till Asien exkl. Mellanöstern. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Exportindustrins konkurrenskraft är i utgångslä-get god till följd av den sedan flera år svaga kro-nan och en kostnadsutveckling i linje med om-världens. Det internationella pristrycket är förnärvarande måttligt, men antas stiga i takt medatt världskonjunkturen stärks. Hittills i år visarde svenska exportpriserna på en relativt kraftigåterhämtning av priserna för basindustripro-dukter, medan prisutvecklingen på bearbetadevaror är betydligt svagare. Det är bl.a. telepro-duktindustrin som till följd av en hög produkti-vitetstillväxt och ett starkt konkurrenstryck ibranschen fortsätter att bidra till en dämpad totalexportprisutveckling.

Under prognosperioden antas kronan appre-ciera. Ändå förutses de svenska priserna på bear-betade varor endast stiga något snabbare än de

31

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

utländska, mätt i gemensam valuta. Till grund fördenna bedömning ligger dels de återhållsammaprisförväntningar för de närmaste månadernasom företagen uttrycker i industribarometern,dels en förväntat svagare kostnadsutveckling än ikonkurrentländerna. Den marginella försäm-ringen av relativpriserna medför inte entydigt attkonkurrenskraften försämras, eftersom Sverige iförhållande till många andra länder har en storandel basindustriprodukter i exporten. Prisernapå dessa varor stiger påtagligt på världsmarkna-den under prognosperioden.

Mot bakgrund av den fördelaktiga produktin-riktningen och den i stort sett oförändrat godakonkurrenskraften beräknas exportindustrin ökasina marknadsandelar vad gäller bearbetade va-ror, framför allt i år men även 2001 (se diagram4.2). Höga orderstocksnivåer och stigande le-veranstider i ett antal branscher kan dock innebä-ra att priserna börjar stiga snabbare än förväntat.En stor del av marknadsandelsvinsten uppstår tillföljd av en fortsatt kraftig expansion av telepro-duktexporten, som väntas bidra till knappt hälf-ten av varuexporttillväxten. Utvecklingen i den-na bransch är därmed en betydandeosäkerhetsfaktor i prognosen. Sammantaget för-utses exporten av bearbetade varor stiga med11,6 % i år och med 8,8 % nästa år. Därefter an-tas en fortsatt förstärkning av kronan bidra tillatt exporten av bearbetade varor växer någotlångsammare än den internationella efterfrågan.

Diagram 4.2 Export av bearbetade varorIndex 1988 = 100

70

90

110

130

150

170

190

210

230

250

88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01

Världsmarknad

Export av bearbetade varor

Marknadsandelar

Anm.: Med världsmarknad avses här importvolymen av bearbetade varor i handelsländerna, viktat för varje lands andel av svensk export.Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Råvaruexporten gynnas av den starka omvärlds-konjunkturen under 2000 och 2001. I vissa ba-sindustrier kan dock kapacitetsrestriktioner be-gränsa tillväxtmöjligheterna något, framför alltnästa år. Exporten av råvaror väntas därmed ökamed ca 4 % i år och med knappt 2 % nästa år.

32

4.2 Varuimport

Under 1999 ökade varuimporten med 4,4 %, vil-ket var en betydligt svagare ökningstakt än 1997och 1998. Historiskt sett har år med låg import-tillväxt vanligtvis sammanfallit med år då im-portinnehållsrika delar av försörjningsbalansensom export, investeringar och hushållens kon-sumtion utvecklats svagt. Därför ter sig förraårets relativt låga utfall något förvånande givetden starka utvecklingen för hushållens konsum-tion och investeringarna, även om exporten ut-vecklades svagt. De särskilda skatteregler sominfördes 1998 och som möjliggjort förmånligaerbjudanden om personaldatorer från företag tillanställda ledde 1998 till en kraftig ökning av im-porten av datorer. Under 1999 föll denna importbetydligt. Sannolikt innebär den något lägre till-växttakten för varuimporten 1999 att den åter-gick till att följa en mer långsiktig utvecklingsba-na efter de starka åren 1997 och 1998. I ettlångsiktigt perspektiv ökar varuimportens andelav BNP kontinuerligt till följd av globaliseringenoch handelsspecialiseringen.

Anpassningen till den långsiktiga utvecklings-banan beräknas vara avslutad och under inled-ningen av innevarande år har varuimporten ökatbetydligt i förhållande till samma period föregå-ende år. Dessutom har ökningstakten för de im-portinnehållsrika delarna av efterfrågan tilltagit.Det är importen av verkstadsvaror som ökatmest, och elektronikvaror och datorer står för enstor del. Importtillväxten beräknas fortsätta ut-vecklas starkt under återstoden av innevarande åroch nästa år när ökningstakten för de importin-tensiva delarna av efterfrågan är hög. Konsum-tionen av sällanköpsvaror, som har ett högt im-portinnehåll, beräknas växa starkt i år och nästaår. Under prognosperioden förutspås exporttill-växten tillta och breddas till att omfatta de flestabranscher. Maskininvesteringar väntas fortsättaatt öka i god takt, vilket är ytterligare ett teckenpå en ökad varuimport framöver. Dessutomväntas de låga importpriserna fortsätta att gynnavaruimporten. Importen av varor beräknas stigamed 9,0 % år 2000 och med 7,4 % år 2001. I ettmedelfristigt perspektiv förväntas importen öka ienlighet med den långsiktiga ökningstakten ochvaruimporten ökar med knappt 6 % årligen.Detta är i linje med hur export, investeringar ochhushållens konsumtionsutgifter utvecklas.

Importpriserna på energirelaterade produktersteg kraftigt under föregående år och de har fort-satt att öka under innevarande år. Stora prisök-

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

ningar på olja gör att importpriserna totalt settstiger och det blir dyrare att importera, samtidigtsom kostnadstrycket ökar. Framöver antas enprisnedgång, där världsmarknadspriset på olja(Brent) beräknas sjunka till 26 dollar per fat islutet av år 2000 och till 24 dollar per fat i slutetav år 2001. Till följd av de låga prisnivåer sområdde under första halvan av 1999 väntas oljepri-serna som årsgenomsnitt stiga kraftigt i år, för attfalla under nästa år. Den förväntade nedgången ioljepriset tillsammans med en försvagning av densvenska kronan gentemot dollarn i år och en för-stärkning nästa år, väntas medföra att importpri-serna på energirelaterade produkter stiger kraf-tigt i år och sjunker nästa år. Det föreliggeremellertid stor osäkerhet om hur oljeprisetkommer att utvecklas framöver och därmed hurimportpriserna på energirelaterade produkterförändras (se fördjupningsruta i kapitel 2).

De internationella priserna på varor har stigitunder början av innevarande år och väntas fort-sätta att stiga i takt med att den internationellakonjunkturen stärks. Under inledningen av åretstärktes den svenska kronan och importprisernapå varor, förutom energirelaterade varor, sjönk.Under återstoden av innevarande år väntas kro-nan appreciera. Sammantaget förväntas import-priserna på varor öka svagt i år och sjunka nästaår då en kraftigare appreciering väntas motverkaden internationella prisuppgången, vilket stimu-lerar importtillväxten.

4.3 Tjänstehandel

Sedan flera år ger tjänstehandeln med utlandetett negativt bidrag till BNP-tillväxten, något somäven väntas vara fallet under prognosåren. Bak-om denna utveckling ligger framför allt en tillta-gande import av resevaluta, en post som inte barainkluderar svenska resenärers utgifter i utlandet,utan även privatpersoners direktimport av bilaroch postorderhandel, t.ex. över Internet. Ök-ningen kan framför allt härledas till den kraftigaförstärkningen av hushållens ekonomi efter kri-sen i början av 1990-talet. Handeln med sådanatjänster som marknadsföring, redovisning, för-säkringar och finansiella tjänster bedöms öka re-lativt snabbt på både export- och importsidan itakt med att den ekonomiska aktiviteten tilltarbåde i Sverige och i omvärlden. Utrikeshandelnmed dessa tjänster bör även stiga i samband medökad integration och teknologisk utveckling.

Transporttjänsterna har utvecklats svagt underflera år. Framöver bedöms exporten av trans-porter vara i stort sett oförändrad samtidigt somimporten stiger svagt. Transportpriserna antasöka påtagligt i samband med att konjunkturenfortsätter att stärkas. Prisutvecklingen för rese-valuta och övriga tjänster är kopplad till inflation,växelkursförändringar och löneökningar i Sverigeoch i omvärlden.

4.4 Bytesbalansen

För sjätte året i rad var det finansiella sparandet iSverige 1999 positivt. Överskottet uppgick till1,6 % av BNP. Bidragande orsaker till de senasteårens starka bytesbalans är det positiva finansiellasparandet i offentlig sektor och en kraftig ex-porttillväxt till följd av en svag krona och enframgångsrik teleproduktsektor. Hushållensstärkta köpkraft och stigande bruttoinvesteringarhar ännu inte resulterat i importökningar kraftiganog att dämpa överskottet i handelsbalansen,som i år väntas uppgå till nära 7 % av BNP.

Tabell 4.2 BytesbalansenMiljarder kronor, där inget annat anges

1999 2000 2001 2002 2003

Handelsbalans 130 142 171 184 197

% av BNP 6,6 6,9 7,8 8,1 8,3

Varuexport 704 793 857 908 964

Varuimport 574 651 687 724 767

Tjänstebalans –22 –27 –31 –35 –40

Transporter 7 7 7 – –

Resevaluta –32 –34 –37 – –

Övriga tjänster 2 0 1 – –

Löner –2 –2 –2 –2 –2

Kapitalavkastning –27 –30 –27 –25 –23

Räntor –56 –61 –59 –58 –57

Direktainvesteringar 29 31 32 33 34

Aktier 0,9 0 0 0 0

Löpandetransfereringar –30 –30 –32 –32 –33

Bytesbalans 49 54 78 90 99

Kapital-transfereringar –18,0 0 0 0 0

Finansielltsparande 1 1,6 2,6 3,6 4,0 4,2

Anm: Bytesbalansen redovisas enligt Riksbankens definition.1 Procent av BNP. Finansiellt sparande utgörs av bytesbalansens och kapi-taltransfereringarnas sammantagna saldo.Källor: Riksbanken och Finansdepartementet

33

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

Under prognosperioden beräknas bytesbalan-sens överskott stiga ytterligare som andel avBNP i samband med en fortsatt positiv utveck-ling av handelsbalansen och kapitalavkastningen,något som mer än väl kompenserar det stigandeunderskottet i tjänstehandeln och i de transfere-ringar till utlandet som främst består av EU-avgift och bistånd.

Varu- och tjänstehandelns utveckling har dis-kuterats i respektive avsnitt ovan. Nivåskillnadeni handelsbalansen mellan 2000 och 2001 är bl.a.betingad av att oljepriserna utvecklas i enlighetmed de antaganden som gjorts.

I samband med att såväl den svenska som deninternationella konjunkturen stärks förutses av-kastningen öka både för svenska företag medtillgångar utomlands och för utländska företagmed tillgångar i Sverige. Under antagandet attvinsterna ökar ungefär lika snabbt inom som ut-om landet stiger nettoavkastningen på direktin-vesteringar under prognosperioden, eftersomsvenska tillgångar i utlandet är större än de ut-ländska tillgångarna i Sverige.

Till följd av den positiva utvecklingen påStockholmsbörsen har det utländska ägandet avsvenska aktier stigit och den svenska nettoställ-ningen gentemot utlandet försämrats. Detta på-verkar i sin tur den komponent i bytesbalansensom avser nettoutdelningen på aktier negativt.Framöver väntas dock det fortsatt positiva finan-siella sparandet i Sverige till viss del ske i form avett ökat innehav av portföljaktier utomlands. Enfaktor som kan bidra till en sådan utveckling ärAP-fondernas målsättning att efter hand öka ex-poneringen i utländska aktier. Utländska placera-res innehav av svenska aktier väntas inte öka isamma omfattning. Därmed förbättras avkast-ningen på portföljaktier marginellt under pro-gnosperioden.

Räntenettots underskott väntas minska underprognosperioden. En anledning till detta är attdet finansiella sparandet och delutförsäljningenav Telia möjliggör en minskning av den räntebä-rande utlandsskulden. Även kronans antagnaappreciering bidrar till avtagande räntebetalning-ar i prognosen, medan de bedömningar som görsavseende ränteutvecklingen i Sverige och i om-världen verkar i motsatt riktning.

Bistånd till utvecklingsländer och nettobetal-ningarna till EU, som registreras under löpandetransfereringar och kapitaltransfereringar, är bl.a.kopplade till Sveriges bruttonationalinkomst,BNI. Till följd av den snabba tillväxten i svenskekonomi samt förbättringen av kapitalavkast-

34

ningen gentemot utlandet beräknas BNI i löpan-de priser stiga med 5,3 % i år och med 5,8 %nästa år. EU-avgiftens storlek påverkas dockäven ett antal andra faktorer, bl.a. momsbasen,som stiger i takt med konsumtionsutgifterna,och EU-budgetens utgiftsnivå. Nettobetalning-arna till EU väntas uppgå till ca 12 miljarder i åroch till ca 13 miljarder nästa år.

Tabell 4.3 BruttonationalinkomstenMiljarder kronor, löpande priser

1999 2000 2001 2002 2003

BNP 1972 2067 2183 2271 2365

Primärainkomster1 –42 –36 –33 –28 –26

BNI 1930 2032 2150 2243 23391 Avser kapitalavkastning, löner, subventioner och skatter, netto gentemot ut-landet.Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

5 Näringslivets produktion

Näringslivets produktion steg kraftigt underförsta halvåret i år. I jämförelse med första halv-året 1999 var ökningen drygt 5 %. Produktions-uppgången var bred och omfattade de flesta avnäringslivets sektorer.

Tabell 5.1 Näringslivets produktionProcentuell volymförändring

1998 1999 2000 2001 2002 2003

Jordbruk, fiskeoch skogsbruk 0,7 –2,3 1,5 1,0 – –

Industri 4,3 4,2 6,6 5,2 3,0 2,8

El, gas, värmeoch vattenverk 2,4 –0,5 –3,6 0,0 – –

Byggnadsindustri 1,8 5,9 3,8 6,5 – –

Näringslivets tjänster 2,6 4,9 4,7 3,5 – –

Summa näringsliv 3,0 4,4 4,9 4,0 2,2 2,3


Fram till 2001 förväntas ett mycket starkt kon-junkturläge inom näringslivet. Till följd av vissakapacitetsrestriktioner dämpas dock öknings-takten något under nästa år. Trots detta beräknasproduktionstillväxten i näringslivet uppgå tillnärmare 5 % båda prognosåren.

En tilltagande efterfrågan från de europeiskamarknaderna samt en fortsatt kraftig expansion iteleproduktindustrin medför en stark och bredkonjunkturuppgång i industrin framöver. Deninhemska efterfrågan väntas också bli betydande.

Konjunkturläget i den privata tjänstesektornbedöms också bli gynnsamt under större delenav prognosperioden. Drivande för produktions-utvecklingen i den privata tjänstesektorn ärframförallt den snabba tillväxten av hushållenskonsumtion. Produktionstillväxten i varuhan-deln blir också betydande de närmaste åren. Denstarkaste tillväxten förväntas emellertid, liksomunder föregående år, ske i företagstjänstesektornsom gynnas bl.a. av omfattande investeringar iinformationsteknologi, men också av en stigandeinvesteringsaktivitet i industrisektorn. I någonmån bedöms begynnande flaskhalsar dämpatjänstesektorns produktionsutveckling undernästa år.

Byggkonjunkturen blir stark framöver ävenom uppgången främst koncentreras till stor-stadsområdena. Ett kraftigt ökat bostadsbyggan-de från en låg utgångsnivå och en hög utbygg-nadstakt inom näringslivet väntas leda tillbetydande produktionsökningar i denna sektor.

För åren 2002 och 2003 görs ingen bedöm-ning av konjunkturläget. Produktionstillväxten inäringslivet baseras i stället på att fullt resursut-nyttjande i ekonomin har uppnåtts. Produk-tionsökningarna dämpas därmed jämfört medåren innan och följer en mer trendmässig ök-ningstakt.

5.1 Industrin

Tabell 5.2 Nyckeltal för industrinProcentuell förändring

1998 1999 2000 2001

Produktion 4,3 4,2 6,6 5,2

Lönekostnad per timme 4,0 2,8 3,5 3,5

Produktivitet 2,0 2,9 5,0 4,5

Enhetsarbetskostnad (ULC) 2,0 –0,1 –1,4 –1,0

ULC i 14 OECD-länder –0,1 0,4 –0,7 0,7

ULC i 14 OECD-länder, SEK 2,3 2,0 –2,2 –1,3

Relativ ULC, SEK –0,3 –2,1 0,8 0,3

Vinstmarginal, förändring –1,0 –0,6 0,2 0,6

Bruttoöverskottsandel1 33,0 31,8 33,3 35,01 Bruttoöverskottsandel avser bruttoöverskottet som andel av förädlingsvärdettill faktorpris.Källor: OECD, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet

Trots den svaga konjunkturen på några av Sveri-ges viktigaste exportmarknader steg ändå in-dustriproduktionen med drygt 4 % under förraåret, mätt som årsgenomsnitt. Det var framförallt teleproduktindustrins fortsatta expansionsom låg bakom uppgången. Andra traditionelltmer konjunkturkänsliga branscher utveckladessvagt.

Produktion och produktivitetIndustrins konjunkturläge har förbättrats mar-kant i år. Enligt nationalräkenskaperna steg in-dustriproduktionen med 6,5 % under det förstahalvåret i år. Under samma period ökade order-ingången till industrin med hela 15 % jämförtmed motsvarande halvår 1999. Uppgången ärtydlig på såväl export- som hemmamarknadenoch orderläget har förbättrats avsevärt inom istort sett samtliga delar av industrisektorn.

Konjunkturförbättringen sammanhänger meden förstärkning av det europeiska konjunkturlä-get samtidigt som tillväxten i de tidigare kris-drabbade ekonomierna i Asien har tagit fart. Denindustriledda konjunkturuppgången på EU-marknaden bedöms gynna den svenska industrinsom i hög grad är specialiserad på investeringsva-

35

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

ror. Stigande inhemska industriinvesteringar bi-drar också till att produktionen växer snabbareän förra året. Därtill väntas den cykliska basin-dustrin utvecklas gynnsamt. Sammantaget be-räknas industriproduktionen växa med knappt7 % i år. Avgörande för den starka produktions-ökningen är liksom under 1990-talets senare delatt den expansiva teleproduktindustrin fortsätteratt växa mycket snabbt.

Nästa år väntas efterfrågetillväxten på ex-portmarknaderna avta något i förhållande till denmycket höga ökningstakten i år. Med nu kändainvesteringsplaner förutses produktionsökning-arna i basindustrin begränsas av vissa kapacitets-restriktioner. Produktionen av exportvaror vän-tas därför öka något långsammare år 2001 änunder innevarande år. Samtidigt bedöms den in-hemska konsumtionstillväxten också dämpas nå-got, vilket sammantaget medför att industripro-duktionen stiger med drygt 5 % nästa år.Produktionsökningen i industrin i år och nästa årställer krav på betydligt större investeringsvoly-mer framöver så att flaskhalsar undviks.

Industrins kapacitetsutnyttjande har enligtKonjunkturinstitutets barometer stigit kraftigtfrån slutet av förra året fram t.o.m. andra kvarta-let i år. Denna statistik varierar dock mycket vil-ket gör den svår att bedöma. Ett alternativt måttpå kapacitetsutnyttjandet utgör kapitalkvoten,som bedöms falla ytterligare under prognosårentrots en kraftig utbyggnad av kapitalstocken(sekapitel 10). Detta innebär att resursutnyttjandetförväntas vara högt under hela prognosperioden.

Under prognosåren förutses en mycket snabbproduktivitetstillväxt i industrin. Inledningsvis ien konjunkturuppgång stiger alltid arbetspro-duktiviteten när outnyttjade resurser tas i an-språk. Inom exempelvis basindustrin kan pro-duktionen öka kraftigt utan att företagenbehöver anställa fler. Den viktigaste förklaringentill den gynnsamma produktivitetsutvecklingenär dock att både produktions- och produktivi-tetstillväxten i teleproduktindustrin bedöms blifortsatt mycket snabb.

Av diagram 5.1 framgår att teleproduktindust-rins extrema produktivitetsförbättringar utgörden viktigaste förklaringen till att produktivi-tetstillväxten i industrisektorn under 1993–1999var betydligt snabbare än under 1980-talet. Pro-duktivitetstillväxten i teleproduktindustrin upp-gick i genomsnitt till drygt 30 % per år mellan1993 och 1999. Även om branschen nu har nåtten viss mognadsnivå bedöms effektiviseringarna isektorn bli stora även framöver. Dessutom bi-

36

drar den mycket höga produktivitetsnivån i tele-produktindustrin till att produktiviteten inomindustrin som helhet kan öka med nära 5 % perår under prognosperioden.

Diagram 5.1 Produktivitetstillväxt i industrinProcentuell förändring

-2

0

2

4

6

8

10

12

94 95 96 97 98 99

Industrin

Industrin exklusive teleproduktindustrin


Den pågående strukturomvandlingen mot enmer kunskapsintensiv industri inriktad på tele-produkter, med dess positiva effekter på pro-duktivitetstillväxten, är det tydligaste tecknet påden s.k. nya ekonomin i Sverige. En liknande ut-veckling har på senare år också skett i FörentaStaterna med en snabb uppgång i industrins pro-duktivitetstillväxt som en följd av en kraftig pro-duktionsökning av varor relaterade till informa-tionsteknologin.

Med en snabb produktivitetstillväxt i industrinförväntas inte produktionsökningarna leda tillnågon generell arbetskraftsbrist under prognos-perioden. Det totala nyanställningsbehovet inomindustrin förväntas således bli måttligt framöver.Bristen på kvalificerad arbetskraft har dock tillta-git märkbart under det senaste året. För vissapersonalkategorier förutses därför ökade rekry-teringsproblem framöver.

Konkurrenskraft och lönsamhetArbetskraftskostnaden per producerad enhet iindustrin har varit oförändrad de senaste åren ibåde Sverige och i konkurrentländerna. Den glo-bala överkapacitet som uppstod i samband medAsienkrisen gav också upphov till en stark pris-press, som ledde till omfattande rationaliseringar.Historiskt låga löneökningar och en god pro-duktivitetstillväxt har också inneburit mycketmåttliga prisökningar på industrivaror.

Svensk industris gynnsamma konkurrensläge,som uppstod i samband med deprecieringenhösten 1992, beräknas i stort bibehållas fram till

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

och med år 2001, trots att kronan antas stärkasmed knappt 3 % under perioden. En sådan ut-veckling förutsätter dock att industrilönerna iSverige ökar med 3,5 % per år, vilket är ök-ningstakten i konkurrentländerna, samt att pro-duktivitetstillväxten blir något högre än i om-världen. Med dessa utgångspunkter beräknasarbetskostnaden per producerad enhet utvecklasmer fördelaktigt i Sverige än i konkurrentländer-na. Osäkerheten om produktivitetsutvecklingen ivår omvärld är dock stor. Bedömningen att pro-duktiviteten kan öka snabbare i Sverige vilar istor utsträckning på att svensk industri är merinriktad på produktion av nya varor inom elek-troindustrin än vad industrisektorerna är i andraländer.

Diagram 5.2 Industrins arbetskostnad per produceradenhet i Sverige relativt 14 OECD-länderIndex 1980=100

60

70

80

90

100

110

120

130

140

80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01

Nationell valuta

Gemensam valuta

Källor: OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Lönsamheten i industrin, mätt som driftsöver-skottet som andel av förädlingsvärdet, föll ytter-ligare till knappt 32 % förra året. Ett lågt resurs-utnyttjande i flertalet OECD-länder ledde till attde internationellt bestämda priserna sjönk inomflertalet industrisektorer. Prisutvecklingen påbasindustrins produkter var särskilt svag, vilketdrog ned lönsamheten i den svenska industri-sektorn.

En internationell konjunkturåterhämtning på-börjades under andra hälften av förra året ochden ekonomiska aktiviteten har tilltagit hittills iår. Betydande prishöjningar på råvaruprodukterhar också kunnat genomföras under det senasteåret samtidigt som prisutvecklingen på bearbeta-de varor såväl i Sverige som i utlandet har varitöverraskande svag. Genom att allt fler ländernärmar sig ett fullt resursutnyttjande förutses deinternationella priserna på bearbetade varor ökanågot snabbare framöver även om ökningstakten

i ett historiskt perspektiv är låg. Under nästa årväntas däremot en lugnare ökningstakt för råva-rupriserna. För råoljan förutses de för närvarandemycket höga priserna falla och därmed närma sigen långsiktig jämviktsnivå mot slutet av 2001.

Enligt den senaste konjunkturbarometern frånaugusti aviserar de svenska industriföretagenfortsatt återhållsamma prishöjningar. För indust-rin som helhet beräknas produktpriserna sam-manvägt stiga med drygt 3 % i år, vilket innebäratt de svenska industriföretagen höjer sina priseri takt med konkurrenterna.

Insatsvarukostnaden i industrin väntas ökamed hela 4 % i år, vilket beror på kraftiga pris-höjningar på råvaror och då särskilt petro-leumprodukter. Begränsade löneökningar och enfördelaktig produktivitetsutveckling medför än-då att ökningen av de rörliga kostnaderna perproducerad enhet kan begränsas till knappt 3 %.Sammantaget förbättras lönsamheten således nå-got i år. Lönsamheten stiger i basindustrin me-dan vinstmarginalerna minskar något i andra de-lar av industrisektorn.

Diagram 5.3 Industrins bruttoöverskottsandelProcent

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01

Anm: Beräkningarna enligt gamla nationalräkenskaper 1980-1993, samt nya nationalräkenskaper 1993 och framåt.Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet

Under nästa år antas kronan stärkas med sam-mantaget 1,5 %. Tack vare kronförstärkningenoch fallande oljepriser förutses importprishöj-ningarna bli mycket låga. Detta tillsammans meden fortsatt snabb produktivitetstillväxt och lågalöneökningar leder till att de rörliga kostnadernaper producerad enhet i stort blir oförändradejämfört med i år. Exportörer av bearbetade varorbedöms höja sina priser i utländsk valuta någotmer än konkurrenterna som en följd av att kro-nan stärks. Därmed blir deras vinstmarginaleroförändrade. I den cykliska basindustrin förbätt-ras dock lönsamheten ytterligare genom att pri-serna på världsmarknaden även nästa år utvecklasfördelaktigt. Det höga resursutnyttjandet i in-

37

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

dustrin bedöms innebära att hemmamarknadsfö-retagen förbättrar sin vinstsituation. Därmed be-räknas lönsamheten i industrin totalt sett öka tillknappt 35 % under nästa år, mätt som drifts-överskottet som andel av förädlingsvärdet.

5.2 Byggnadsverksamhet

Den totala byggproduktionen steg kraftigt förraåret. Ökningen förklaras i huvudsak av en upp-gång i bostadsbyggandet. Näringslivets byggin-vesteringar föll dock trots ett starkt konjunktur-läge. Även infrastrukturinvesteringarna min-skade. Byggkonjunkturen förväntas stärkasframöver och byggvolymen stiger med ca 4 % iår och med drygt 6 % nästa år.

Tabell 5.3 ByggnadsverksamhetMiljarder

kronor Procentuell volymförändring1999 1998 1999 2000 2001

Byggnadsinvesteringar 112,3 4,6 3,8 3,7 8,3

Näringslivet 51,0 4,6 –0,6 7,0 5,8

Myndigheter 29,3 5,2 –2,1 –3,0 6,5

Bostäder 32,0 3,6 18,8 4,5 13,7

Reparationer ochunderhåll 57,5 1,4 1,4 4,0 2,9

Totalt 169,8 3,4 3,0 3,8 6,5


Uppgången i bostadsbyggandet beräknas fort-sätta de närmaste åren eftersom många efterfrå-gefaktorer bedöms utvecklas gynnsamt. Läget påarbetsmarknaden förbättras framöver och hus-hållens disponibla inkomster beräknas öka medca 4 % i år och nästa år. Stigande tillgångspriserunder de senaste åren har kraftigt förbättrat hus-hållens förmögenhetsställning. De snabbt sti-gande villapriserna på andrahandsmarknaden ochallt färre outhyrda lägenheter visar att efterfråganpå bostäder är mycket hög för närvarande. Små-huspriserna ligger nu på nivåer vid vilka det imånga fall är mycket lönsamt med nybyggnatio-ner. I vissa delar av storstadsområdena är nypro-duktionskostnaden knappt hälften av priset påandrahandsmarknaden.

Trots den till synes starka efterfrågan ochtrots att vissa indikatorer som t.ex. Konjunktur-institutets barometer pekar på en stark utveck-ling framöver så finns det tecken på att åter-hämtningen i bostadsbyggandet ändå går relativtlångsamt. Bostadsinvesteringarna ligger fortfa-

38

rande på historiskt sett låga nivåer och bl.a. harorderingången till småhusfabrikanterna minskatunder första halvåret i år i jämförelse med mot-svarande period 1999. Den dämpade uppgångenförklaras sannolikt av utbudsrestriktioner. Bris-ten på planerad tomtmark är mycket stor ochdessutom har svårigheterna att rekrytera bygg-nadsarbetare till storstadsområdena ökat. EnligtByggnadsarbetarförbundets statistik uppgick vis-serligen arbetslösheten i riket som helhet till10,3 % i juli i år men i Stockholmsområdet varden samtidigt endast 3,6 %. Vissa utbudsrestrik-tioner bedöms dämpa utvecklingen under helaprognosperioden.

Mot bakgrund av den starka produktionsut-vecklingen blev näringslivets bygginvesteringaroväntat svaga under förra året. En bidragande or-sak var det låga byggandet av nya industrilokaler,vilket delvis förklaras av den strukturomvandlingmot en mer kunskapsintensiv produktion sompågår inom industrin. Under nästa år väntas in-dustrins byggande åter tillta i samband med attbasindustrin utökar sin produktionskapacitet.Inom den privata tjänstesektorn väntas denmycket starka konjunkturutvecklingen innebäraett ökat byggande av både kontors- och affärslo-kaler. Vakanserna har minskat stadigt de senasteåren och ligger nu på nivåer som rådde under in-ledningen av 1990-talet. Som en konsekvens avdet minskade utbudet har hyrorna för kommer-siella lokaler ökat kraftigt de senaste åren, vilketmedför en god lönsamhet vid nyproduktion. Detär också nödvändigt att byggandet av kommersi-ella lokaler blir högt framöver så att flaskhalsarkan undvikas i det mycket starka konjunkturlä-get. Den höga orderingången till arkitekter ochtekniska konsulter indikerar bl.a. att den starkabyggkonjunkturen fortgår två år framåt.

Statens bygginvesteringar beräknas minska i åräven om de lånefinansierade bygginvesteringarna(Storstadslederna) ökar kraftigt. Höjda anslaginnebär att väginvesteringarna inom myndighe-terna ökar något nästa år.

Reparationerna i byggsektorn stiger både i åroch nästa år till följd av hushållens mycket godaekonomiska situation även om vissa utbudsre-striktioner håller tillbaka ökningen. Även insat-ser för drift och underhåll av vägar beräknas öka.

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

6 Arbetsmarknad

Sysselsättningen steg det första halvåret i år medca 70 000 personer jämfört med första halvåret1999. Samtidigt föll den öppna arbetslöshetenmed ca 0,5 procentenheter till 5,1 % i säsongren-sade termer. Sysselsättningen väntas fortsätta ut-vecklas väl framöver. Den reguljära sysselsätt-ningsgraden för personer mellan 20 och 64 år,som enligt regeringens sysselsättningsmål skalluppgå till 80 % år 2004, beräknas stiga till 77,7 %år 2001.

Även arbetskraftsutbudet ökade det förstahalvåret i år och väntas fortsätta öka i sambandmed att läget på arbetsmarknaden förbättras yt-terligare. Den planerade ökningen av antalet plat-ser vid högskolor och universitet dämpar dockutbudsökningen en del. Sammantaget innebärutvecklingen av sysselsättningen och arbets-kraftsutbudet att den öppna arbetslösheten fallertill 3,8 % år 2001.

Tabell 6.1 Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdetProcentuell förändring om annat ej anges

1999 2000 2001 2002 2003

BNP, producentpris 3,6 3,9 3,4 2,0 2,0

Produktivitet 0,9 1,9 2,1 1,6 1,6

Arbetade timmar 2,7 2,0 1,3 0,4 0,4

Medelarbetstid 0,5 0,0 0,0 –0,1 –0,1

Antal sysselsatta 2,2 2,0 1,3 0,5 0,5

Reguljär sysselsätt-ningsgrad1 75,9 77,0 77,7 77,8 78,0

Arbetskraft 1,2 1,0 0,4 0,5 0,6

Öppen arbetslöshet2 5,6 4,6 3,8 3,9 4,0

Program3 3,1 2,6 2,6 2,3 2,01 Antalet sysselsatta i åldern 20–64 år, exklusive sysselsatta i konjunkturbero-ende arbetsmarknadspolitiska program, i procent av befolkningen i den ålders-gruppen2 I procent av arbetskraften3 Antalet personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program iprocent av arbetskraften. De program som inkluderas i denna beteckning är deprogram som AMS redovisar som konjunkturberoende, exklusive personer in-skrivna vid arbetsmarknadspolitiska institut, samt europastipendier.Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdeparte-mentet

Mellan 2001 och 2003 sker en nedtrappning avsåväl antalet platser i kunskapslyftet som antaletdeltagare i konjunkturberoende arbetsmark-nadspolitiska program. Minskningen frigör re-surser i ekonomin, vilket höjer den potentiellaproduktionsnivån och minskar risken för över-hettning. Mot bakgrund av detta antas BNP ökamed 2,1 % per år. Sysselsättningen beräknas dåstiga i en något snabbare takt än den arbetsföra

befolkningen. Därmed stiger den reguljära sys-selsättningsgraden till 78 % år 2003.

Nedtrappningen av kunskapslyftet och de ar-betsmarknadspolitiska programmen innebär attarbetskraftsutbudet ökar snabbt under en relativtkort tid. Eftersom inte alla de personer som an-nars skulle deltagit i något av dessa omedelbartkommer att finna sysselsättning bedöms denöppna arbetslösheten initialt stiga något, från3,8 % år 2001 till 4,0 % år 2003. Uppgången i ar-betskraftsutbudet dämpas dock till viss del av attantalet platser vid högskolor och universitet fort-sätter öka både år 2002 och år 2003.

Arbetsmarknads- och utbildningspolitikMätt som årsgenomsnitt antas antalet deltagare ikonjunkturberoende arbetsmarknadspolitiskaprogram i år uppgå till 115 000, vilket är 20 000lägre än vad som antogs i 2000 års ekonomiskavårproposition. Också för år 2001 har den antag-na volymen sänkts till 115 000 personer. Efter-som genomsnittet hittills i år ligger betydligt läg-re än 115 000 finns det dock risk att volymeninte når upp till 115 000. Mellan år 2001 och 2003minskar successivt anslagna medel för arbets-marknadspolitiska program och år 2003 beräknasantalet deltagare uppgå till 90 000 personer.

Anslagen för kunskapslyftet minskar gradvismellan år 2000 och 2003 med ett belopp motsva-rande 55 000 platser.

Antalet permanenta platser inom högskoloroch universitet utökas ytterligare framöver.Mellan 1999 och 2002 skall de enligt planernaöka med ca 45 000. Ökningen bedöms fortsättaår 2003.

Under våren presenterade regeringen ett antalförslag om en förnyelse av arbetsmarknadspoliti-ken. Riksdagen har fattat beslut om flera av dessaoch den 1 augusti i år trädde ett flertal ändringar idet arbetsmarknadspolitiska regelverket i kraft.

Bland annat har ett nytt arbetsmarknadspoli-tiskt program – aktivitetsgarantin – införts. Ak-tivitetsgarantin innebär individuellt anpassadearbetsmarknadspolitiska aktiviteter för den somär eller riskerar att bli långtidsinskriven vid ar-betsförmedlingen. Syftet är att hävda arbetslinjenoch bryta rundgången mellan arbetsmarknads-politiska program och öppen arbetslöshet.

Nya former av anställningsstöd med olika ty-per av villkor har tillkommit. Stödbeloppet, somges i form av en skattereduktion, varierar bero-ende på bl.a. hur lång tid den som anställs har va-rit arbetslös och om personen ifråga har kommitöver en viss ålder.

39

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

Grundvillkoret i arbetslöshetsförsäkringenuttrycks fr.o.m. den 1 augusti på så sätt att rätttill ersättning vid arbetslöshet skall sökande hasom aktivt söker ett lämpligt arbete men inte kanfå ett sådant arbete. Syftet är att tydligare än hit-tills klargöra vilka krav som ställs på den enskildearbetssökanden. Under hösten kommer riksda-gen också att ta ställning till åtgärder för att stär-ka arbetslöshetsförsäkringens effektivitet ochstärka rättssäkerheten för dem som är beroendeav den för sin försörjning mellan arbeten, samtvissa kompletterande regler i fråga om aktivitets-garantin.

SysselsättningDe flesta indikatorer tyder på en fortsatt godsysselsättningsutveckling framöver. Efterfrågan iekonomin väntas bli stark såväl i år som nästa år.Antalet nyanmälda lediga platser till landets ar-betsförmedlingar, som historiskt sett har varit enbra indikator på sysselsättningsutvecklingen, ty-der på att sysselsättningen fortsätter att öka, omän något långsammare än under första halvåret.Också enligt Konjunkturinstitutets barometrarförutser företagen en fortsatt sysselsättningsök-ning. Mätt som årsgenomsnitt förutses syssel-sättningen därmed öka med sammantaget 2,0 %,motsvarande 81 000 personer i år.

Diagram 6.1 Nyanmälda lediga platser och antalsysselsattaÅrlig procentuell förändring Årlig procentuell förändring

-70

-50

-30

-10

10

30

50

-7

-5

-3

-1

1

3

5

Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Arbetsmarknadsstyrelsen

80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00

Lediga platser

Sysselsatta(höger skala)

Samtidigt som företagen redovisar planer på attanställa personal framöver rapporterar de attbristen på arbetskraft har skärpts. Den ökningsom skett av antalet kvarstående lediga platser iförhållande till antalet nyanmälda lediga platsertyder också på att det börjar bli svårare för före-tagen att rekrytera personal. Nästa år bedömsdärmed resursläget på arbetsmarknaden vara nå-got mer ansträngt varför sysselsättningsupp-

40

gången förutses bli mindre än i år. Mätt som års-genomsnitt beräknas sysselsättningen nästa åröka med 1,3 %, eller 53 000 personer.

Åren 2002 och 2003 sker en successiv ned-trappning av kunskapslyftet och de konjunktur-beroende arbetsmarknadspolitiska programmen,vilket innebär att arbetskraftsutbudet ökarsnabbt under en relativt kort tid. En del av depersoner som annars skulle omfattas av kun-skapslyftet eller arbetsmarknadspolitiska pro-gram förväntas bli sysselsatta. Andra förutses,åtminstone på kort sikt, vara öppet arbetslösa el-ler utanför arbetskraften. Nedtrappningen be-räknas medföra att sysselsättningen år 2002 och2003 kan växa något snabbare än den arbetsförabefolkningen utan att det uppstår inflationsdri-vande löneökningar. BNP beräknas då öka någotsnabbare än den ökningstakt på 2 % som be-döms vara långsiktigt hållbar.

Utvecklingen i olika branscher1

Huvuddelen av sysselsättningsökningen i år harägt rum inom näringslivets tjänstesektor. Blandenskilda näringsgrenar noteras den största upp-gången inom transport och magasinering samtannan företagsservice. Nästa år väntas en bredareuppgång i sysselsättningen.

Antalet sysselsatta inom industrin har endastökat svagt under det första halvåret, trots enmycket stark ökning av industriproduktionen.En förklaring till det är att teleproduktindustrin,där produktivitetstillväxten har varit mycketsnabb, har stått för en stor andel av produktions-ökningen inom industrin. En annan förklaring äratt resursutnyttjandet i industrin vid årets börjanvar relativt lågt. Framöver väntas dock den kraf-tigt ökande industriproduktionen omfatta flerabranscher och leda till viss ökning av antalet sys-selsatta inom industrin.

Inom byggsektorn har sysselsättningsutveck-lingen varit blygsam hittills i år. En fortsatt starkökning av byggproduktionen bedöms dock leda

1 Utfall och prognos avseende antalet sysselsatta i olika branscher byggerpå sysselsättningsstatistik från Statistiska centralbyråns arbetskraftsun-dersökning, AKU. Denna statistik avviker ibland kraftigt från vad somredovisas enligt SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik och natio-nalräkenskaperna vad gäller utvecklingen i olika branscher. Det senasteåret har dessutom utvecklingen i ekonomin som helhet varierat mellan deolika statistikkällorna. AKU redovisar en svagare utveckling än de övrigastatistikkällorna. Vad gäller olika branscher redovisar AKU i år en svagareutveckling än den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken inom samtligabranscher utom statliga myndigheter. Det bör dock noteras att den kort-periodiska sysselsättningsstatistiken endast redovisar utvecklingen avantalet anställda.

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

till att sysselsättningsuppgången inom byggsek-torn blir starkare framöver.

Trots en god inkomstutveckling inom kom-munsektorn i år har antalet sysselsatta förstahalvåret i år minskat jämfört med samma period1999. En fortsatt god inkomstutveckling inomsektorn, till följd av höjda statsbidrag och ökadeskatteinkomster, väntas dock leda till att syssel-sättningen ökar de närmaste åren. Antalet statligtanställda bedöms förbli oförändrat i år och ökasvagt nästa år.

Tabell 6.2 Sysselsättning, branschfördelatTusental personer

1999 2000 2001 2002 2003

Näringslivet 2805 2886 2929 2936 2945

Jord- och skogsbruk 104 102 101

Industrin 797 799 802

Byggnadsverksamhet 225 227 235

Privat tjänstesektor 1679 1757 1791

Offentliga myndigheter 1260 1260 1270 1284 1294

Staten 186 186 187

Kommunerna 1074 1074 1082

Totalt 4068 4149 4202 4223 4243

Arbetskraft 4308 4352 4369 4393 4419

Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Finansdepartementet

Antal arbetade timmar och medelarbetstidÖvertiden, liksom andelen personer som i nor-mala fall arbetar mer än 35 timmar i veckan harfortsatt att stiga i år. Frånvaron till följd av studi-er har börjat minska efter att ha ökat de senasteåren, medan sjukfrånvaron däremot har fortsattatt öka. Sammantaget var dock medelarbetstiden2

första halvåret i år oförändrad jämfört med mot-svarande period förra året och den väntas förblioförändrad mätt som årsgenomsnitt såväl i årsom nästa år. Efter 2001 antas dock medelar-betstiden falla något i samband med att arbetsti-derna för den enskilde kan komma att förkortasgenom avtal med arbetsgivaren om kortare ar-betsdagar eller mer flexibla och konjunkturan-passade arbetstider.

ProduktivitetFörra året var produktivitetstillväxten i ekono-min som helhet svag. Det berodde främst på attproduktionen i lågproduktiva sektorer i ekono-

2 Mätt som antalet arbetade timmar enligt nationalräkenskaperna divide-rat med antalet sysselsatta enligt AKU.

min ökade mer än genomsnittet, dvs. tillväxtenvar sysselsättningsintensiv. I år och nästa år vän-tas produktiviteten öka mer än förra året efter-som efterfrågan i allt högre grad inriktas motverksamheter som är mindre sysselsättningsin-tensiva. Under perioden 2002–2003 antas pro-duktiviteten stiga i linje med en mer långsiktigtnormal ökningstakt som i dagsläget bedöms liggamellan 1,5 % och 2 %. Det är en något starkaretillväxttakt än ett genomsnitt för perioden 1970–1999. En anledningen till att den trendmässigaproduktivitetstillväxten antas vara något högrede närmaste åren är att produktivitetstillväxten iden expansiva teleproduktindustrin förväntas va-ra fortsatt mycket fördelaktig. Dessutom har detsedan mitten av 1980-talet genomförts ett flertalstrukturella förändringar som sammantaget be-döms bidra till en högre produktivitetstillväxt änden historiska trenden. Av dessa förändringarkan nämnas avregleringar av vissa produktmark-nader, utbyggnaden av högskolor och universi-tet, en skärpt konkurrenslagstiftning, avregleringav kapitalmarknaden samt ökad internationellkonkurrens.

Arbetskraftsutbud och öppen arbetslöshetSamtidigt som sysselsättningen har stigit underdet första halvåret har även arbetskraftsutbudetökat. Statistiken tyder på att det främst är perso-ner som tidigare varit definierade som studeran-de som nu trätt in på arbetsmarknaden. Antalethemarbetande har också fortsatt att minska.

Diagram 6.2 Sysselsättning och arbetskraftsutbudTusental personer

3600

3700

3800

3900

4000

4100

4200

4300

4400

4500

4600

80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02

Arbetskraftsutbud

Sysselsättning

Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Finansdepartementet

Till följd av det förbättrade arbetsmarknadslägetväntas även andra latent arbetssökande, dvs. per-soner som kan och vill arbeta men inte aktivt sö-ker arbete, söka sig in på arbetsmarknaden fram-över. Bland dessa återfinns personer som idag

41

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

befinner sig utomlands, betraktar sig själva somlediga eller arbetssökande, utan att uppfylla vill-koren för att klassificeras som öppet arbetslösaeller är utanför arbetskraften av ospecificeradanledning. Antalet hemarbetande bedöms fort-sätta minska. Däremot väntas antalet personersom är långvarigt sjuka eller förtidspensioneradeöka under perioden i takt med att andelen perso-ner i åldrarna 55–64 år, där dessa grupper av na-turliga skäl är överrepresenterade, stiger fram-över. Antalet studerande minskar underperioden till följd av att antalet platser i kun-skapslyftet avtar och att volymen på de kon-junkturberoende arbetsmarknadspolitiska pro-grammen trappas ner. Nedgången motverkasdock delvis av att antalet platser vid högskoloroch universitet utökas.

Sammantaget väntas arbetskraftsutbudet ökamed ca 61 000 personer mellan 1999 och 2001.Arbetskraften ökar alltså mindre än sysselsätt-ningen, vilket innebär att den öppna arbetslös-heten faller från 5,6 % år 1999 till 3,8 % år 2001.Efter år 2001 ökar arbetskraftsutbudet däremotmer än sysselsättningen och den öppna arbets-lösheten stiger därmed till 4,0 % år 2003. Ned-trappningen av kunskapslyftet och de arbets-marknadspolitiska programmen ger under dessaår ett relativt stort tillskott till arbetskraftsutbu-det och alla nya arbetssökande antas därför intekunna bli sysselsatta omgående.

Diagram 6.3 Öppet arbetslösa och personer i konjunktur-beroende arbetsmarknadspolitiska programProcent av arbetskraften

0

2

4

6

8

10

12

14

80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02

Öppet arbetslösa och personer i program

Källor: Statistiska centralbyrån (AKU), Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet

Öppet arbetslösa

Osäkerheter i prognosenDet finns en rad osäkerheter beträffande utveck-lingen på arbetsmarknaden framöver. År 2003beräknas fortfarande en förhållandevis stor andelav den arbetsföra befolkningen befinna sigutanför arbetskraften. Det är dock mycket svårtatt bedöma hur stor arbetskraftspotentialen är.

42

Den starka BNP-tillväxten och snabba syssel-sättningsökningen som skett det senaste året harkunnat kombineras med fortsatt låg inflation ochlåga inflationsförväntningar. Möjligheten finnsatt arbetsmarknaden och lönebildningen funge-rar bättre än vad som antagits i kalkylen. Dåskulle BNP-tillväxten kunna bli starkare de när-maste åren och sysselsättningsnivån år 2003 blihögre än beräknat utan att det uppstår infla-tionsdrivande löneökningar. BNP-tillväxtenskulle också kunna bli starkare om produktivi-tetstillväxten inom teleproduktindustrin, somhar varit mycket snabb de senaste åren, skullefortsätta ge ett mycket starkt bidrag till tillväxtenäven i ett medelfristigt perspektiv.

Utvecklingen kan dock komma att bli denmotsatta. Det är möjligt att bristsituationen ochmatchningsproblemen på arbetsmarknaden harunderskattats. Även om situationen på arbets-marknaden har förbättrats i de flesta län är sys-selsättningsgraden fortfarande betydligt lägre,och arbetslösheten betydligt högre, i vissa delarav landet än i andra. Dessutom är arbetslöshetenhögre bland lågutbildade än bland högutbildade.Tillgången på arbetslösa högskoleutbildade är in-om många yrken obetydlig i hela landet och pro-blemet kan därför inte lösas genom ökad geo-grafisk rörlighet.

Tabell 6.3 Öppen arbetslöshet och sysselsättningsgrad iolika regioner

Öppen arbetslöshet,procent av

arbetskraften

Sysselsättningsgrad,procent av den

arbetsföra befolkningen

99 kv. 2 00 kv. 2 99 kv. 2 00 kv. 2

Stockholm 4,0 3,3 77,6 79,5

Östra Mellansverige 5,9 4,8 72,1 73,1

Småland och öarna 5,0 3,8 76,0 77,5

Sydsverige 6,2 5,9 70,3 71,3

Västsverige 4,9 4,4 73,5 74,7

Norra Mellansverige 7,1 6,1 71,3 71,8

Mellersta Norrland 6,0 6,6 71,5 72,0

Övre Norrland 7,8 5,7 68,5 71,2

Hela riket 5,4 4,7 73,3 74,6Källa: Statistiska centralbyrån (AKU)

Enligt Arbetsmarknadsstyrelsens intervjuunder-sökning från i våras har bristen på arbetskraftökat sedan våren 1999. Nästan samtliga kommu-ner uppger enligt denna undersökning rekryte-ringssvårigheter vad gäller sjuksköterskor, läkareoch lärare.

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

Konjunkturinstitutets tjänstebarometer visarsamtidigt att den omfattande bristen på personalmed branschspecifik kompetens inom fleratjänstesektorer med höga kompetenskrav fort-sätter öka. Detta gäller för t.ex. branscherna and-ra företagstjänster och reklamverksamhet.Tjänstesektorer med relativt låga kompetenskrav,såsom handel och åkerier, rapporterar också enökande brist på arbetskraft. Även industribaro-metern visar att bristen på personal har ökat, av-seende såväl yrkesarbetare som tekniska tjänste-män. Andelen företag inom industrin somuppger att de upplever brist är dock fortfarandebetydligt lägre än under slutet av 1980-talet.

Om det uppstår allvarligare matchnings-problem än väntat på arbetsmarknaden eller renabristsituationer, dvs. restriktioner vad gäller till-gången på arbetskraft med den kompetens ochutbildning som efterfrågas, skulle löneökningar-na kunna bli betydligt högre än beräkningsanta-gandet. Det skulle sannolikt få negativa effekterpå sysselsättning och tillväxt.

43

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

7 Löner

Löneökningarna är för närvarande förhållandevislåga mot bakgrund av att sysselsättningen harökat kraftigt de två senaste åren. Preliminärauppgifter från Statistiska centralbyrån visar attlönerna i genomsnitt har ökat med knappt 3,5 %första halvåret i år jämfört med motsvarande pe-riod förra året. Avtalen har beräknats till knappt3 % och löneglidningen till ca 0,5 %. Utfalletkommer sannolikt att revideras till följd av retro-aktiva löneutbetalningar.

Tabell 7.1 TimlönerProcentuell förändring

1998 1999 2000 2001 2002 2003

Industri 4,2 2,5 3,4

Avtal 2,9 1,5 2,4

Löneglidning 1,3 1,0 1,0

Byggnadsindustri 3,6 4,2 3,6

Avtal 3,1 1,9 2,6


Privata tjänster 4,1 3,6 3,3

Avtal 3,1 2,7 2,5


Statliga myndigheter 2,9 3,7 3,5

Avtal 1,9 2,5 2,5


Kommunala myndigheter 3,2 3,71 4,1

Avtal 2,3 2,7 3,6


Totalt 3,8 3,4 3,5 3,5 3,5 3,5

Avtal 2,8 2,4 2,7

Löneglidning 1,0 1,0 0,81I samband med att statistikredovisningen avseende kommunala myndigheterflyttades över från Kommunförbundet och Landstingsförbundet till Statistiskacentralbyrån från och med januari 1999 skedde vissa förändringar avseenderedovisningsmetod och populationsstorlek. Det försvårar redovisningen av lö-neutvecklingen inom kommunala myndigheter mellan 1998 och 1999 och harföranlett förseningar i statistikproduktionen. Den siffra för kommunala myndig-heter som redovisas i tabellen är en uppskattning av utfallet utifrån den statis-tik som finns tillgänglig och information från Kommunförbundet.Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet

Utfallet för första halvåret i år visar att de totalalöneökningarna liksom löneglidningen varierarnågot mellan näringslivet och offentliga myndig-heter. I näringslivet ökade lönerna totalt sett mednågot mer än genomsnittet och löneglidningenberäknades till ca 1 %. Inom offentliga myndig-heter ökade därmed lönerna totalt sett med nå-got mindre än genomsnittet. Det är inom pri-märkommunerna som det har noterats relativtlåga löneökningstal. Löneglidningen inom pri-märkommunerna är negativ för första halvåret i

44

år. Orsaken till det kan vara att vissa avtalsrevi-sioner som har inkluderats i beräkningarna intehar realiserats ännu.

Mätt som årsgenomsnitt antas lönerna i år ökamed 3,5 % jämfört med förra året, vilket innebäratt löneglidningen förutsätts begränsas till 0,8 %.Även år 2001–2003, då det saknas avtal för fler-talet löntagare, antas lönerna totalt sett stiga med3,5 % per år. Efter år 2001 antas produktionenstiga i en mer trendmässigt normal och långsik-tigt hållbar tillväxttakt på ca 2 % per år. Pen-ningpolitiken förutsätts då bedrivas så att infla-tionen överensstämmer med Riksbankensinflationsmål på 2 %. Nominella löneökningar på3,5 % per år är förenliga med en sådan utveck-ling. Reallönerna stiger då i ungefär samma taktsom produktiviteten.

I slutet av mars nästa år löper löneavtalen för istort sett hela arbetsmarknaden ut. Det innebäratt avtalsrörelsen inleds i ett skede då resursut-nyttjandet i ekonomin väntas ha stigit till en nivåsom kan innebära att konkurrensen om tillgäng-lig arbetskraft resulterar i höga avtalsmässiga lö-neökningar. De totala löneökningarna riskerar dåatt bli högre än vad som antas i beräkningarna.

Ett flertal faktorer talar emellertid för att lö-neökningarna kan begränsas till 3,5 % per år.Bland annat väntas pristrycket bli fortsatt lågt i åroch nästa år. Reallönerna, som har ökat snabbtde senaste åren, beräknas åren 2000–2003 stigamed i genomsnitt knappt 2 % per år, givet denominella löneökningarna och den prisutveck-ling som förutses i kalkylen. Det är en högre år-lig löneökningstakt än den genomsnittliga underperioden 1970–1999.

Diagram 7.1 Nominell och real timlöneutvecklingProcentuell förändring

-4

-2

0

2

4

6

8

10

80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02


Nominell timlön

Real timlön

En annan faktor som talar för måttliga löneök-ningar är att det har inrättats en ny myndighet,Medlingsinstitutet, som har i uppgift att medla i

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

arbetstvister och verka för en väl fungerande lö-nebildning. Därtill har samarbetsavtal tecknatsinom flera avtalsområden.

Fortsätter inriktningen mot mer koordineradeavtalsförhandlingar, samordnade lönekrav påbranschnivå och friare lönesättning på lokal nivåi nästa avtalsrörelse kan det också bidra till enbättre fungerande lönebildning framöver. Detlöneavtal för sjuksköterskor som slöts i våras in-nebar en ökad decentralisering av löneförhand-lingarna. I det löneavtal som presenterades förlärarna i våras fanns det inga individuellt garante-rade löneökningar och endast en del av löneut-rymmet hade fastställts som en garanterad löne-ökning på kommunnivå. De förhandlandefackförbundens medlemmar röstade dock nej tillförslaget och det är därmed oklart hur det slut-giltiga avtalet för lärarna kommer att utformas.

45

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

8 Inflation

Inflationstrycket är fortsatt mycket lågt i Sverige.Låga löneökningar och en stigande produktivi-tetstillväxt har dämpat det inhemska kost-nadstrycket hittills i år, vilket har bidragit till atthålla ned inflationen. Prishöjningarna på impor-terade varor, frånsett oljeprodukter, har ocksåvarit låga.

I prognosen antas de internationella prisernaöka framöver men uppgången förblir relativtmodest. Genom att kronan antas stärkas samti-digt som oljepriset faller tillbaka från dagens hö-ga nivå ger importprisutvecklingen ett negativtbidrag till inflationen. Med måttliga löneökning-ar och en god produktivitetstillväxt begränsasockså kostnadsökningarna i den inhemska pro-duktionen. Inflationen, mätt som förändringenöver 12 månader av Riksbankens mått UND1X,3beräknas uppgå till knappt 1,5 % mot slutet av2001. Inflationen mätt enligt konsumentprisin-dex (KPI) blir något högre främst till följd avstigande räntekostnader. Den marginella upp-gången i inflationen enligt UND1X under nästaår förklaras dels av fördröjda indirekta effekterav det höga oljepriset i år, dels av att en stark ef-terfrågetillväxt ger utrymme för handeln ochandra tjänstesektorer att höja sina marginaler.Inflationen antas under 2002 och åren därefteruppgå till 2 % i enlighet med inflationsmålet.

Tabell 8.1 KonsumentprisutvecklingProcentuell förändring

1999 2000 2001 2002 2003

KPI, årsgenomsnitt 0,3 1,2 1,4 1,9 2,0

KPI, dec–dec 1,2 1,1 1,7 2,0 2,0

UND1X, årsgenomsnitt 1,4 1,3 1,1 – –

UND1X, dec-dec 1,9 1,0 1,3 – –

HIKP, årsgenomsnitt 0,6 1,1 1,1 – –

HIKP, dec–dec 1,2 0,9 1,3 – –

NPI, årsgenomsnitt –1,2 2,5 1,5 – –

NPI, dec–dec –0,5 2,7 1,9 – –

Prisbasbelopp, tkr 36,4 36,6 36,9 37,4 38,0

HIKP, EU, årsgenomsnitt 1,2 2,0 1,8 1,8 1,7


3 I UND1X har räntekostnader för egnahemsägare och de direkta effek-terna av ändrade skatter och subventioner exkluderats från KPI. Riksban-ken deklarerade förra året att utformningen av penningpolitiken baseraspå bedömningen av UND1X på upp till två års sikt.

46

Eventuella bristsituationer på arbetsmarknadenär den största enskilda osäkerhetsfaktorn i pro-gnosen. Såvitt kan bedömas utifrån tillgängligaindikatorer uppträder dock risken för en mermarkerad bristsituation på arbetsmarknadenförst under perioden 2002 och framåt, även omvissa flaskhalsar gradvis gör sig påminda tidigare.Det tilltagande konkurrenstrycket kan medföraatt vinstmarginalerna i näringslivet, trots denstarka efterfrågeutvecklingen, blir oförändradeeller endast stiger sakta. Oljeprisets utvecklingutgör också en betydande osäkerhetsfaktor iprognosen.

ImportpriserEn stor del av inflationen i Sverige bestäms avprisutvecklingen på importerade varor. Trots attoljepriset har fördubblats det senaste året har in-flationen ändå fortsatt att vara mycket låg. Denlåga inflationen tyder på att de indirekta effek-terna av det höga oljepriset ännu inte fullt ut harslagit igenom i konsumentledet även om låga pri-sökningar på övriga importvaror i viss mån hardämpat den allmänna prisutvecklingen. Inflatio-nen enligt såväl KPI som UND1X uppgick i julitill 1,2 %, varav mer än hälften förklaras av högrepriser på bensin och diesel. Med viss eftersläp-ning bör oljeprishöjningarna slå igenom i formav högre priser på transporttjänster och produk-ter där oljan är en viktig insatsvara.

Den globala tillväxten har varit hög hittills i år.Än så länge har de internationella prisökningarnavarit överraskande låga och de har begränsats tillfrämst råvaruprodukter. Fortfarande finns detockså betydande kapacitetsreserver på världs-marknaden inom flertalet sektorer samtidigt someffekterna av handelsintegrationen bidrar till atthålla ned företagens vinstmarginaler.

I prognosen antas de internationella prisernapå bearbetade varor öka snabbare framöver menuppgången förblir begränsad. Världsmarknads-priset på bearbetade varor förväntas öka med0,6 % innevarande år och med 1,2 % år 2001,mätt som årsgenomsnitt. Allt fler länder förvän-tas visserligen närma sig fullt resursutnyttjandeunder nästa år men genomslaget på priserna be-döms ändå bli begränsat under perioden fram tilloch med 2001. I OECD-länderna har det under1990-talet etablerats mycket låga inflationsför-väntningar samtidigt som centralbankerna givitsstörre självständighet. Därigenom kommer inteen samfälld högkonjunktur på samma sätt somtidigare att leda till snabbt stigande kostnads-och prisökningar på världsmarknaden.

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

Prisutvecklingen på olja utgör ett betydandeosäkerhetsmoment i inflationsbedömningen (sefördjupningsruta i kapitel 2). Hittills i år har pri-set på råolja (Brentolja) i genomsnitt legat påknappt 28 dollar per fat. I prognosen förutsespriset falla till 26 dollar per fat mot slutet av dettaår och till 24 dollar mot slutet av 2001. Detta ären betydande upprevidering jämfört med be-dömningen i vårpropositionen. Det fortsatt högaoljepriset kan förklaras av en oväntad stark ef-terfrågeökning på oljeprodukter i världen som påkort sikt inte kan mötas med produktionsök-ningar i oljeländerna.

De svenska importpriserna på bearbetade va-ror har ökat långsamt det senaste året tack vareatt kronan apprecierat något. Kronan väntasstärkas med knappt 2 % ytterligare under nästaår, vilket tillsammans med fallande oljepriser kanbidra till att inflationen reduceras med ca 0,6procentenheter under loppet av nästa år vid fulltgenomslag. Genom att näringslivet bedöms ut-nyttja de låga importpriserna till att i viss om-fattning höja vinstmarginalerna, beräknas dockde sammantagna effekterna på inflationen enligtKPI bli mindre än 0,6 procentenheter.

Resursläge och enhetsarbetskostnadLöneökningarna har varit förhållandevis låga un-der första halvåret i år. Det finns inte heller någratecken på att lönerna är på väg att accelerera. Deavtalsförhandlingar som kommer att föras underinnevarande och nästa år kommer att få avgöran-de betydelse för löneutvecklingen framöver. Iprognosen antas lönerna öka med 3,5 % per år.

Bristtalen på arbetsmarknaden tyder på att nä-ringslivet kan få svårare att expandera undernästa år. Andelen industriföretag som har svårig-het att finna personal med branschspecifik kom-petens har ökat men i ett historiskt perspektiv ärnivåerna fortfarande relativt låga. Inom tjänste-sektorn har också bristen på arbetskraft börjatöka inom sektorer med relativt låga kompetens-krav och bristtalen ligger kvar på höga nivåer in-om sektorer med höga kompetenskrav. Det harockså blivit svårare att rekrytera byggnadsarbeta-re trots en fortsatt hög arbetslöshetsnivå i riketsom helhet. Mot bakgrund av den fortsatt snabbasysselsättningsökningen förutses därför de ledigaresurserna minska ytterligare, vilket ökar riskenför snabbare löneökningar.

Av stor vikt för inflationsutvecklingen är pro-duktivitetstillväxten i den svenska ekonomin.Produktivitetstillväxten i näringslivet har inteförändrats på ett avgörande sätt under det se-

naste decenniet även om produktivitetsökning-arna har varit större än under 1980-talet. Inomindustrin har dock produktivitetstillväxten varitmarkant bättre än tidigare främst tack vare enmycket gynnsam utveckling för teleproduktin-dustrin (se kapitel 5).

Den kraftiga produktionsökning som förutsesåren 2000–2001 väntas innebära en god produk-tivitetsutveckling. Redan under det första halv-året i år steg produktiviteten rejält enligt de pre-liminära nationalräkenskaperna. För industrinberor den snabba produktivitetstillväxten fram-över på att outnyttjad kapacitet tas i anspråk,samtidigt som utvecklingen inom teleproduktin-dustrin väntas bli fortsatt mycket gynnsam.Därtill bör det ökade utnyttjandet av informa-tionsteknik också bidra till den höga produkti-vitetstillväxten.

I det övriga näringslivet märks små föränd-ringar i tillväxten i arbetsproduktiviteten underde senaste 20 åren. Inom dessa delar av näringsli-vet bedöms arbetsproduktiviteten närma sig denlångsiktiga tillväxtpotentialen under prognospe-rioden. I år hålls den fortfarande tillbaka någotnär främst sektorer med låg arbetsproduktivitetsåsom varuhandel växer snabbt medan andrasektorer med en hög arbetsproduktivitet växerrelativt sett långsamt. Ytterligare faktorer somkan bidra till en högre produktivitetstillväxt är dekonkurrensfrämjande regelreformerna inom vis-sa sektorer (nu senast på el- och telemarknader-na) samt en ökad användning av informations-teknik inom exempelvis den finansiella sektorn.Den relativt snabba produktivitetstillväxten bi-drar till att den inhemska inflationen blir måttligunder prognosperioden.

VinstmarginalerUtöver utvecklingen av arbetskraftskostnader-na bestäms den inhemskt genererade inflationenhuvudsakligen av hur vinstmarginalerna för-ändras inom näringslivet. På kort sikt slår kost-nadsökningar i producentledet normalt inte ige-nom fullt ut i konsumentpriserna på grund av attkonkurrensen i såväl producent- som detaljistle-det inte medger en fullständig övervältring. Inormalfallet bör dock kostnadsökningar på läng-re sikt leda till motsvarande höjningar av konsu-mentpriserna. På senare år finns det emellertiden tendens att högre kostnader inte lett till högrekonsumentpriser ens på längre sikt, och såledeshar vinstmarginalerna i övrigt näringsliv fallit (sediagram 8.1 på nästa sida).

47

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

Avregleringar av tidigare skyddade sektorersamt en ny konkurrenslagstiftning är viktiga för-klaringar bakom de fallande vinstmarginalerna.Det mesta talar för att vinstmarginalen mätt sombruttovinstandel har nått en ny och lägre jäm-viktsnivå än tidigare. I inflationsprognosen be-döms det dock finnas ett visst behov av att åter-ställa vinstmarginalerna. Transportföretagen ochvissa andra hemmamarknadsföretag förutses så-ledes återta den tidigare försämringen avvinstmarginalen i takt med att oljepriset sjunker.

Dessutom är det troligt att det starka efterfrå-geläget utnyttjas av detaljister och grossister tillvissa marginaljusteringar under det kommandeåret. Sedan i början på året har också inflations-förväntningarna stigit hos företagen. EnligtKonjunkturinstitutets barometer från juli liggerinflationsförväntningarna i näringslivet på ett årssikt på mellan 1 och 2 %. Det hårda konkur-rensläget kan dock innebära att sådana prisför-ändringar inte realiseras under prognosperioden.Exempelvis kommer priserna i konsumentledetsannolikt fortsätta att sjunka på tele- och ener-gimarknaderna under det närmaste året bl.a. ge-nom att allt fler konsumenter aktivt väljer leve-rantör. Vinstmarginalen i näringslivet utgör enkälla till osäkerhet och mot bakgrund av den för-väntade importprisutvecklingen kan inflationenbli mycket låg under prognosperioden. På senaretid har också hushållens inflationsförväntningarminskat för nästa år.

Diagram 8.1 Bruttoöverskottsandel i övrigt näringslivexklusive fastighets- och småhusverksamhetProcent

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99

Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet

BostadskostnaderStigande bostadskostnader ger ett totalt bidragtill inflationen enligt KPI på 0,4 procentenheter iår och 0,7 procentenheter nästa år, vilket huvud-sakligen förklaras av stigande räntekostnader föregnahemsägare. De långa marknadsräntorna sti-

48

ger visserligen endast marginellt under prognos-perioden, men i takt med att hushållen lägger omde fördelaktiga lån som togs upp under åren 1998och 1999 då marknadsräntorna var låga ökarräntekostnaderna. Detta höjer KPI, men inte in-flationen enligt UND1X från vilken dessa kost-nader exkluderas.

Hyrorna bedöms stiga med måttliga 0,6 % in-nevarande år. Den föreslagna sänkningen av fas-tighetsskatten skapar förutsättningar för en åter-hållsam hyresutveckling även nästa år trots attövriga kostnader för fastighetsägarna bedömsstiga något mer än i år. Räntekostnaderna be-döms bli högre och underhållskostnaderna ökarnär byggkonjunkturen stärks. Dessutom bidrarde föreslagna höjningarna av energi- och koldi-oxidskatter till högre uppvärmningskostnader. Ivissa regioner där vakanstalen i bostadsbeståndetär fortsatt höga bör dock hyreshöjningarna blimycket måttliga.

Diagram 8.2 KonsumentprisutvecklingÅrlig procentuell utveckling

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

KPI

UND1X

HIKP


1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001

Skatter och subventionsförändringarTaxeringsvärdena för såväl egnahem som flerfa-miljshus skrivs fram med prisutvecklingen förfastigheter under perioden juli 1996–juni 2000.Samtidigt sänks emellertid fastighetskatten förflerfamiljshus från 1,2 % till 0,7 % och för egna-hem från 1,5 % till 1,2 % den 1 januari 2001. Ef-fekten av dessa förändringar på KPI tar i stort utvarandra.

Andra skatteförändringar som genomförs den1 januari år 2001, såsom höjda energi- och koldi-oxidskatter, beräknas höja KPI, medan sänktmoms på personbefordran samt de marginelltsänkta arbetsgivaravgifterna sänker KPI. Sam-mantaget beräknas skatteförändringarna nästa århöja KPI med knappt 0,2 procentenheter.

I tabell 8.2 nedan framgår i vilken utsträckninginflationen, enligt KPI och enligt Riksbankens

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

mått UND1X, påverkas av de föreslagna skat-teförändringarna. I UND1X exkluderas de di-rekta effekterna av ändrade skatter och subven-tioner från KPI.

Tabell 8.2 Effekter på KPI och UND1X av skatte-förändringar enligt budgetpropositionen för 2001Samtliga åtgärder träder i kraft den 1 januari 2001

Åtgärder KPI UND1X Differens1

Höjda taxeringsvärden, egnahem 0,5 0,1 0,4

Sänkt skattesats, egnahem –0,4 0,0 –0,4

Energi- och koldioxidskatter 0,3 0,1 0,2

Höjda taxeringsvärdensamt sänkt skattesats, hyreshus

–0,1 –0,1 0,0

Sänkt moms på personbefordran –0,1 0,0 –0,1

Totalt 0,2 0,1 0,11 Den korrigering av KPI (avseende förändrade indirekta skatter och subventio-ner) som görs för att beräkna UND1X. I UND1X har dessutom räntekostnader föregnahemsägare exkluderats från KPI.Källa: Finansdepartementet

49

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

9 Hushållens ekonomi ochkonsumtionsutgifter

Hushållens reala disponibla inkomster beräknasöka kraftigt under prognosperioden tack vareden goda sysselsättningsutvecklingen, den lågainflationen och beslutade och föreslagna skatte-sänkningar. Även hushållens konsumtionsutgif-ter väntas växa starkt.

9.1 Hushållens inkomster

Hushållens realinkomstutveckling är för närva-rande mycket stark. Förra året ökade den realadisponibla inkomsten med nära 3,5 %. Efter ettantal år med fallande realinkomster översteg in-komsterna för första gången 1994 års nivå.

I år väntas realinkomsterna förstärkas ytterli-gare. Sysselsättningen stiger och den fortsatt lågainflationen medför att lönesumman realt settökar med nära 5 %. Transfereringsinkomsternafrån den offentliga sektorn utvecklas något sva-gare än förra året, trots det höjda barnbidragetoch den kraftiga ökningen av utbetalningarnafrån sjukförsäkringen. Den främsta orsaken ärfallande utbetalningar från arbetslöshetsförsäk-ringen till följd av det förbättrade läget på ar-betsmarknaden. Inkomstskatterna sänktes i årmed ca 12 miljarder kronor som ett led i kom-pensationen för tidigare höjningar av egenavgif-terna. Därutöver höjdes skiktgränsen för statliginkomstskatt.

50

Sammantaget beräknas den reala disponiblainkomsten öka med 4,4 % i år. Prognosen påver-kas dock av att nationalräkenskaperna fr.o.m. i årredovisar Svenska kyrkan som en del av hushålls-sektorn. Därmed minskar hushållssektornsskattebetalningar med ca 10 miljarder kronor en-ligt nationalräkenskapernas redovisningsmetod.Motsvarande belopp läggs till hushållens kon-sumtionsutgifter. De egentliga hushållens eko-nomi påverkas inte av omläggningen. Rensarman för Svenska kyrkans institutionella omklas-sificering ökar den reala disponibla inkomstenmed 3,4 %.

Även 2001 väntas reallöner och sysselsättningutvecklas väl, trots att tillväxttakten mattas nå-got. Det nya studiestödssystemet, som införsden 1 juli nästa år, samt en ytterligare höjning avbarnbidragen medför att transfereringarnas bi-drag till hushållsinkomsterna stiger. Det före-slagna andra steget i kompensationen för egen-avgifterna beräknas, tillsammans med en ytterli-gare höjning av skiktgränsen för statlig inkomst-skatt samt höjt grundavdrag motsvara drygt 15miljarder kronor i skattesänkning. Prognoseninnebär sammantaget att hushållens reala in-komster ökar med drygt 4 % nästa år, vilket en-dast överträffats vid några enstaka tillfällen desenaste 30 åren.

Under 2002 och 2003 mattas sysselsättnings-ökningen och de sammanlagda löneinkomsternasårliga reala tillväxttakt uppgår till ca 2 %. Vid nugällande och föreslagna regelsystem för skatteroch transfereringar bedöms hushållens reala

Tabell 9.1 Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter

Miljarderkronor Procentuell volymförändring1999 1999 2000 2001 2002 2003

Lönesumma inkl. sjuklön 849 5,7 4,8 3,4 2,0 1,9

Transfereringar från offentlig sektor 392 1,8 0,4 1,0 0,7 3,5

Räntor och utdelningar, netto 13 –11,4 –3,2 –3,7 6,9 3,3

Övriga inkomster, netto 200 0,7 1,7 1,6 1,3 1,2

Direkta skatter och avgifter 469 3,7 1,6 –0,2 1,2 3,6

Disponibel inkomst före beräkningsteknisk överföring 986 3,3 4,4 (3,4) 4,2 2,2 1,8

Disponibel inkomst efter beräkningsteknisk överföring 4,9 2,3

Hushållens konsumtionsutgifter 997 4,1 4,7 (3,7) 3,4 2,1 2,1

Anm: Utvecklingstalen för år 2000 påverkas av att Svenska kyrkan fr.o.m. i år ingår i hushållssektorn. Inom parentes redovisas motsvarande utveckling exklusive den-na effekt. Lönesumma, transfereringar och skatter är deflaterade med KPI. Disponibel inkomst är deflaterad med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter.Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

inkomster i genomsnitt öka med 2 % per år, dvs.i ungefär samma takt som konsumtionsutgifter-na. Det innebär att den relativt låga nivån påhushållssparandet nästa år består under de därpåföljande åren. Inom den offentliga sektorn ska-pas samtidigt ett sparandeöverskott, som kraftigtöverstiger det budgetpolitiska målet om 2 % avBNP. Som ett beräkningsantagande överförs ikalkylerna detta överskjutande överskott tillhushållssektorn. Detta innebär inte något ställ-ningstagande till användningen av det förväntadeöverskjutande överskottet. Osäkerheten i kalky-lerna är dessutom stor. Om den ekonomiska ut-vecklingen skulle avvika väsentligt från nuvaran-de kalkyler påverkas bedömningen avöverskottets storlek.

Tabell 9.2 Hushållens sparandeProcent av disponibel inkomst

1999 2000 2001 2002 2003

Nettosparande föreberäkningstekn. överföring:

exkl. sparande i avtalspens. –1,1 –1,4 –0,6 –0,4 –0,8

inkl. sparande i avtalspens. 2,1 2,2 2,9 2,9 2,5

Nettosparande efterberäkningstekn. överföring:

exkl. sparande i avtalspens. –1,1 –1,4 –0,6 2,2 2,4

inkl. sparande i avtalspens. 2,1 2,2 2,9 5,6 5,7

Finansiellt sparande efterberäkningstekn. överföring 2,6 2,3 2,3 4,4 4,0

Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

9.2 Hushållens konsumtionsutgifter

Hushållens konsumtionsutgifter ökade förra åretmed 4,1 % mätt som årsgenomsnitt. Det är denstarkaste tillväxten sedan 1987. (Se diagram 9.1.)Konsumtionen utvecklades särskilt kraftigt sistakvartalet 1999, då konsumtionen ökade mednärmare 5 % i årstakt. Under loppet av de tvåförsta kvartalen i år har konsumtionstillväxtenvarit fortsatt stark, om än något lugnare än underslutet av förra året. Hushållssektorns konsum-tionsutgifter växte enligt preliminära uppgiftermed knappt 5 % i årstakt första halvåret. Däravutgör dock ungefär 1 procentenhet en engångs-effekt av att Svenska kyrkan fr.o.m. i år i natio-nalräkenskaperna ingår i hushållssektorn i ställetför i kommunsektorn.

Diagram 9.1 Hushållens disponibla inkomst ochkonsumtionsutgifterMiljarder kronor, fasta priser referensår 1999

600

700

800

900

1000

1100

1200

70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02

Disponibel inkomst (exkl. överföring 2002–2003)Disponibel inkomst inkl. överföring 2002–2003Hushållens konsumtionsutgifter


Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden,de ökande reala disponibla inkomsterna och hus-hållens starka förmögenhetsutveckling underframför allt förra året har bidragit till den starkakonsumtionstillväxten. Även om utvecklingeninte kan förväntas bli lika gynnsam för alla dessafaktorer under innevarande år och nästa år be-döms förutsättningarna för en fortsatt stark kon-sumtion vara goda. I år beräknas hushållens kon-sumtionsutgifter öka med drygt 3,5 % (bortsettfrån effekten av överföringen av Svenska kyrkantill hushållssektorn) och nästa år väntas tillväxtenbli knappt 3,5 %.

Enligt Statistiska centralbyråns månatliga un-dersökningar av hushållens inköpsplaner fort-sätter hushållen att se mycket optimistiskt på dennärmaste framtiden. Hushållens bild av den egnaekonomin har varit mycket ljus sedan början av1999 och visar inga tecken på att försämras.Tilltron till minskande arbetslöshet och förbätt-rad ekonomi för landet som helhet ligger kvar påden höga nivå som uppnåddes under förra året.Förutom den gynnsamma utvecklingen av sys-selsättningen, hushållens förmögenhet och dis-ponibla inkomst har sannolikt även de starka of-fentliga finanserna bidragit till hushållensväxande optimism, och därmed till den högakonsumtionen, under senare år.

Den goda sysselsättningsutvecklingen väntasfortsätta under prognosperioden. Det faktum attsysselsättningsutsikterna för 2001 har förbättratsnågot jämfört med bedömningen i vårproposi-tionen bidrar till att även konsumtionsprognosenför nästa år har reviderats upp.

Även om den mycket starka tillväxten i hus-hållens förmögenhet under förra året bör ha bi-dragit till hushållens optimism återspeglas inteden svagare förmögenhetsutvecklingen hittills i

51

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

år i någon försämring av hushållens tillförsikt.Det är rimligt att anta att hushållen i viss ut-sträckning redan väntat sig en avmattning i till-gångsprisernas utveckling, framför allt beträffan-de de tillgångar som vuxit snabbast i värde underden senaste tiden, och därför inte förändrat sinpositiva grundsyn till följd av första halvåretsmer måttliga börsutveckling. Dessutom förtjänardet att påpekas att hushållens förmögenhetsställ-ning alltjämt är mycket stark. Enligt de prelimi-nära uppgifterna i Finansinspektionens och Sta-tistiska centralbyråns sparbarometer minskadevisserligen hushållssektorns samlade finansiellanettoförmögenhet under loppet av andra kvarta-let med 3,5 %, men den är fortfarande 3,7 %högre än vid årsskiftet och nästan 30 %, eller 426miljarder kronor, högre än vid halvårsskiftet1999.

Hushållens reala förmögenhet har fortsatt attutvecklas positivt under det första halvåret i år.Priserna på sålda småhus svängde kraftigt kringårsskiftet, till stor del beroende på tillfälliga ef-fekter, men under våren har genomsnittsprisernafortsatt att utvecklas i god takt även om antaletsålda hus har varit relativt lågt. Under periodenmaj–juli i år låg genomsnittspriserna på såldasmåhus ca 8 % högre än under motsvarande pe-riod förra året. De regionala skillnaderna i pris-utvecklingen för småhus är dock mycket stora.

Effekterna på konsumtionen av den samladekraftiga förmögenhetsökningen är svåra att be-döma, men det är rimligt att räkna med att enviss del av den kraftiga konsumtionsökningenunder senare tid hänger samman med den snabbaökningen i priserna på aktier och småhus. För-mögenhetsökningen bidrar sannolikt fortfarandetill konsumtionstillväxten men effekten kan an-tas avta successivt framöver då förmögenhetennu utvecklas långsammare.

Hushållens sparkvot är för närvarande låg (sediagram 9.2). Sparkvotens nivå måste ses motbakgrund av inte bara hushållens positiva för-väntningar och den starka förmögenhetstillväx-ten, utan också konsumtionens sammansättning.Den del av konsumtionen som växte kraftigastförra året var varaktiga varor, vilka i viss ut-sträckning kan betraktas som investeringar, dvs.en form av sparande, t.ex. bilar, möbler och vit-varor. Diagram 9.3 visar utvecklingen för hus-hållens konsumtion av bilar och andra varaktigavaror. Konsumtionen av varaktiga varor exklusi-ve bilar växte första kvartalet i år med nästan20 % i årstakt. Bilkonsumtionen, som förra åretökade med över 30 %, växte första kvartalet i år

52

med 7 %, vilket även det är en hög tillväxttakt.4Som framgår av diagrammet finns ett cyklisktinslag i utvecklingen för båda grupperna av var-aktiga varor. Efter den låga konsumtionen underen stor del av 1990-talet har hushållen ett behovav att ersätta förslitna kapitalvaror. Detta behovtorde dock mattas av under de närmaste åren.

Diagram 9.2 Hushållens nettosparkvot exklusive sparande iavtalspensionerSparande i förhållande till disponibel inkomst, procent

-10

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

10

70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02

Nettosparkvot (exkl. överföring 2002–2003)

Nettosparkvot inkl. överföring 2002–2003


Hushållens låga sparande kommer också till ut-tryck i att skuldsättningen ökar. Hushållensskulder, uttryckta som andel av den disponiblainkomsten, har ökat under flera år (se diagram9.4). Andelen är dock fortfarande betydligt lägre,och den aktuella konsumtionsuppgången därmedstabilare, än vad som var fallet i slutet av 1980-talet.

Som beskrivits i avsnitt 9.1 ovan väntas hus-hållens reala disponibla inkomster stiga kraftigt2000–2001, bl.a. tack vare en gynnsam sysselsätt-ningsutveckling och sänkta skatter. Mot bak-grund av hushållens starka förmögenhetsställ-ning och optimistiska syn på den närmasteframtiden väntas en relativt stor del av inkomst-ökningarna i år och nästa användas till ökad kon-sumtion. Detta innebär att sparkvoten underdessa år antas förbli relativt låg.

4 Vid tolkningen av nationalräkenskapernas uppgifter om bilkonsumtio-nen bör man ta hänsyn till att den andel av hushållens personbilsregistre-ringar som avser direktimporterade fordon vuxit mycket kraftigt sedanmitten av förra året. Dessa bilinköp bokförs inte som bilkonsumtion inationalräkenskaperna utan ingår i en samlingspost tillsammans med an-nan konsumtion som svenska hushåll företar i utlandet. Under förstahalvåret i år omfattade privatimporten ca 23 000 (drygt 25 %) av hushål-lens totalt knappt 90 000 personbilsregistreringar. Som jämförelse kannämnas att av de knappt 75 000 personbilsregistreringar som hushållengjorde under första halvåret förra året avsåg knappt 13 000 (ca 17 %)privatimporterade fordon.

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

Diagram 9.3 Hushållens konsumtionsutgifter för bilar ochövriga varaktiga varorMiljarder kronor, fasta priser referensår 1999

0

10

20

30

40

50

60

70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98

Bilar

Övriga varaktiga varor


Under år 2002 och 2003 emotses fortsatt storaöverskott i de offentliga finanserna. Som nämntsi avsnitt 9.1 har väntade överskott utöver denmålsatta nivån beräkningstekniskt överförts i sinhelhet till hushållen. Som framgår av den övreinkomstkurvan i diagram 9.1 innebär detta enmycket stark real utveckling för den disponiblainkomsten under dessa år. (Den nedre kurvanillustrerar utvecklingen exklusive dessa beräk-ningstekniska överföringar. På motsvarande sättvisar diagram 9.2 sparkvoten för 2002 och 2003både före och efter de beräkningstekniska över-föringarna.)

Diagram 9.4 Hushållens skuldkvotBruttoskuld i förhållande till disponibel inkomst, procent

0

20

40

60

80

100

120

140

70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98


Det måste dock betonas att hanteringen av dessaväntade överskott inte är föremål för beslut förr-än längre fram. Hur stora överföringar till hus-hållen som kommer att vara möjliga kommer attbedömas mot bakgrund av det aktuella kon-junkturläget. Det är också rimligt att räkna medatt hushållen, vars konsumtion under en tid ökat

snabbare än inkomsten, på sikt vill öka sparan-dets andel av inkomsten till en mer långsiktigthållbar nivå. Den medelsiktiga kalkylen beskriveren balanserad utveckling av ekonomin i den taktsom bedöms som långsiktigt hållbar och förenligmed inflationsmålet. När en konjunkturprognosför år 2002 för första gången utarbetas undernästa år är det sannolikt att konsumtionsutsik-terna för detta år skulle komma att revideras uppom hela de nu prognostiserade överskjutandeöverskotten faktiskt skulle överföras till hushål-len och revideras ned om överföringarna heltskulle utebli.

Även om det således ännu inte är klart i hurstor utsträckning och i vilken form de väntadeöverskotten under 2002 och 2003 faktiskt kom-mer att komma hushållen till godo är det ändårimligt att anta att hushållen räknar med att få delav dem och i viss mån planerar sin konsumtionunder hela den nu aktuella perioden därefter.Som nämnts ovan är det emellertid också rimligtatt vänta sig en ökad sparkvot. Denna prognosstöds av att behovet av att investera i kapitalva-ror, liksom de direkta effekterna av den snabbaförmögenhetstillväxten, väntas avta successivt.

Sammantaget bedöms förutsättningarna för enfortsatt stark utveckling av hushållens konsum-tion 2000–2001 vara gynnsamma. Den väntadegoda utvecklingen av sysselsättningen och dendisponibla inkomsten, hushållens alltjämt myck-et goda förmögenhetsställning samt deras opti-mistiska förväntningsbild talar för att konsum-tionen kommer att växa starkt både i år och nästaår. I år väntas hushållens konsumtionsutgifterväxa med 4,7 % totalt och med 3,7 % om effek-ten av Svenska kyrkans överföring rensas bort.Nästa år förutses en tillväxt på 3,4 %.

Även under 2002 och 2003 ger hushållens so-lida förmögenhetsställning, realinkomstutveck-lingen och de starka offentliga finanserna stödför en prognos om fortsatt god tillväxt i hushålls-konsumtionen, även om en mer dämpad syssel-sättning bidrar till att tillväxttakten avtar. Föråren 2002 och 2003 beräknas hushållens kon-sumtionsutgifter öka med drygt 2 % per år.

53

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

10 Investeringar

I år beräknas näringslivet successivt bygga utproduktionskapaciteten för att möta en allt hög-re efterfrågan från såväl inhemska som interna-tionella marknader. Den starka konjunkturen harmedfört ett ökat resursutnyttjande och trots enmåttlig prisutveckling förefaller lönsamheten va-ra god i stora delar av näringslivet. Industriföre-tagen har expansiva investeringsplaner och äveninom övrigt näringsliv bedöms kapaciteten utök-as i betydande omfattning de närmaste åren.Totalt beräknas näringslivets investeringar, uti-från redan höga nivåer, öka med ca 7 % i år ochmed ca 6 % nästa år.

Enligt de preliminära nationalräkenskapernaföll investeringarna inom offentliga myndigheterkraftigt under första halvåret i år. Trots en för-väntad uppgång under årets senare del beräknasmyndigheternas investeringar minska räknat somårsgenomsnitt. Ökade satsningar på vägar undernästa år medför att investeringarna åter växersom årsgenomsnitt.

Tabell 10.1 Bruttoinvesteringar efter näringsgrenMiljarder

kronor Procentuell förändring1999 1999 2000 2001 2002 2003

Näringslivet 246 7,6 6,9 6,2 1,2 1,5

Industri 75 0,6 7,8 8,4 0,6 1,5

Övrigt näringsliv 171 11,0 6,5 5,3 1,5 1,5

Bostäder 32 18,8 4,5 13,7 12,0 12,0

Nybyggnad 16 21,8 11,0 17,0 – –

Ombyggnad 16 16,1 –2,0 10,0 – –

Offentligamyndigheter 49 4,7 –3,2 4,9 2,3 2,4

Totalt 327 8,1 5,1 6,8 2,5 2,8

därav maskiner 172 11,5 5,8 6,2 0,9 1,3

byggnader 112 3,8 3,7 8,3 4,6 4,9

övrigt 43 6,8 6,2 5,3 3,1 3,0Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Antalet påbörjade nybyggnationer av lägenheterhar ökat kraftigt under första halvåret i år. Nivånär emellertid fortfarande låg i ett historiskt per-spektiv. Det förbättrade läget på arbetsmarkna-den och hushållens allt starkare ekonomiskaställning talar för ett accelererande bostadsbyg-gande de närmaste åren. Den ojämna regionalautvecklingen av byggandet skapar dock vissa ut-budsrestriktioner som dämpar uppgången. An-talet påbörjade ombyggnationer av lägenheter

54

har utvecklats överraskande svagt inledningsvis iår, vilket bl.a. kan vara resultatet av en begyn-nande brist på byggnadsarbetare.

I den medelfristiga kalkylen, dvs. för åren2002 och 2003, antas BNP växa i en långsiktigtnormal och hållbar takt. Därmed antas BNP-tillväxten avta något jämfört med åren 2000 och2001. Eftersom investeringarna i stor utsträck-ning påverkas av produktionstillväxten dämpasäven investeringsuppgången 2002–2003. Bo-stadsproduktionen förutses i det medelfristigaperspektivet närma sig en långsiktigt hållbar nivå,vilket innebär en betydande uppgång från dagenslåga nivå.

10.1 Näringslivet

IndustrinIndustrikonjunkturen är mycket stark för närva-rande. Den internationella tillväxten är hög ochsvensk exportindustri gynnas av att industripro-duktionen och efterfrågan på investeringsvarorstiger i för Sverige viktiga handelsländer. Densvenska industriproduktionen har också ökatkraftigt inledningsvis i år. Orderingången till in-dustrin tyder på en fortsatt produktionsökningunder andra halvåret. Av Konjunkturinstitutetsindustribarometer framgår att kapacitetsutnytt-jandet ökat under det senaste året och att närma-re en tredjedel av företagen nu anser att produk-tionskapaciteten inte är tillräcklig.5

Bilden av ett mer ansträngt resursläge stäm-mer överens med utvecklingen av kapitalkvoten,dvs. kapitalstocken i relation till produktionsni-vån, som har fallit kraftigt de senaste åren, se dia-gram 10.1. En sjunkande kvot innebär alltså attproduktionen ökar i förhållande till realkapital-stocken, vilket på kort sikt indikerar ett ökat re-sursutnyttjande. Barometern och beräkningar avvinstandelar visar att lönsamheten är god i in-dustrin, vilket är en viktig förutsättning för öka-de investeringar.

Således förefaller det finnas både ett betydan-de behov av och goda förutsättningar för stigan-de investeringar inom industrin i år. Enligt depreliminära nationalräkenskaperna var investe-ringsnivån i industrin överraskande låg första

5 Till följd av förseningar av publiceringen av Statistiska centralbyrånsstatistik är osäkerheten om industrins kapacitetsutnyttjandet mycket stor.

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

halvåret i år, med en uppgång på knappt 5 % ijämförelse med motsvarande period 1999. Statis-tiska centralbyråns investeringsenkät från majvisar emellertid att industriföretagen har planerför helåret 2000 som innebär en ökning på 12 %jämfört med 1999, vilket skulle innebära en kraf-tig investeringstillväxt andra halvåret i år. Vid ti-digare snabba tillväxtfaser har det dock visat sigvara svårt för företagen att på kort sikt kunna re-alisera sina expansiva investeringsplaner fullt ut.Sammantaget bedöms därför industrins investe-ringar stiga med knappt 8 % i år. Även nästa årförutses en relativt hög produktionstillväxt i in-dustrin. Det allt högre kapacitetsutnyttjandetoch en viss förskjutning av årets planerade in-vesteringar talar för att investeringarna kommeratt växa med ca 8 % även 2001.

Diagram 10.1 Kapitalkvoten i industrin

1,1

1,2

1,3

1,4

1,5

1,6

1,7

80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02

Anm: Kapitalkvoten defineras som kvoten mellan kapitalstocken och förädlingsvärdet inom industrin, uttryckt i 1998 års priser.Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet

Till osäkerheten i prognosen för industrins in-vesteringar bidrar bl.a. svårigheterna att bedömautvecklingen i den cykliska basindustrin. Kon-junkturen i dessa branscher har förbättrats på-tagligt under det senaste året med ökad produk-tion, stigande priser på bl.a. papper ochpappersmassa samt ett högt kapacitetsutnyttjan-de. Den höga internationella efterfrågan på vissainsatsvaror kan innebära att den kapitalintensivabasindustrin utökar produktionskapaciteten istörre omfattning än vad som har antagits i den-na prognos. Samtidigt bör svårigheterna med atturskilja den långsiktiga trenden för industrinskapitalkvot framhållas. Kvoten förefaller haetablerats på en ny och lägre nivå under 1990-talets senare hälft, vilket sannolikt förklaras avden pågående strukturomvandlingen mot en merkunskapsintensiv produktion. Det kan inte ute-slutas att kvoten faller snabbare än vad som antas

i denna prognos med en överskattning av inves-teringsutvecklingen som följd.

Övrigt näringslivFörra året steg investeringarna inom övrigt nä-ringsliv med hela 11 %. Den mycket kraftigauppgången förklaras dock av tillfälligt höga far-tygs- och flygplansinvesteringar. Exkluderas des-sa var ökningen ändå goda 6 %. Konjunkturlägethar stärkts ytterligare i stora delar av övrigt nä-ringsliv. Under första halvåret i år ökade pro-duktionen i tjänstebranscherna med 5 % ochantalet sysselsatta med drygt 80 000 personer ijämförelse med motsvarande period förra året.

De flesta indikatorer tyder på en fortsatt starkinvesteringsutveckling i övrigt näringsliv. Underförra året steg priserna på kommersiella fastig-heter med 3 % i riket som helhet samtidigt somvakansgraden i storstadsområdena sjönk till delägsta nivåerna på tio år. Trots att fastighetspri-serna har fallit något inledningsvis i år är prisni-vån hög, vilket är en viktig förutsättning för attinvesteringar i nya fastigheter ska vara lönsamma.Dessutom förefaller lönsamheten i tjänstebran-scherna ha förbättrats de senaste åren. EnligtKonjunkturinstitutets barometer uppger företa-gen inom t.ex. handeln att lönsamheten i dagslä-get ligger på en högre nivå än någon gång underhela 1990-talet samtidigt som antalet konkurserär det lägsta på mycket länge. Noteras bör attvinstmarginalerna per producerad enhet har fallitde senaste åren i tjänstesektorn, vilket bl.a. harbidragit till den låga inflationen (se kapitel 8).Den förbättrade lönsamheten torde såledesfrämst förklaras av kraftigt ökade försälj-ningsvolymer samt av lägre kapitalkostnader tillföljd av räntenedgången under 1990-talets senaredel.

Diagram 10.2 FastighetsprisstatistikIndex 1981=100

50

100

150

200

250

300

350

81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99

Egnahem

Kommersiella fastigheter

Konsumentprisindex

Anm: Fastighetspriserna baseras på köpeskillingskoefficienter.Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

55

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

Konjunkturinstitutets barometer visar att detäven finns förväntningar om en fortsatt uppgångi övrigt husbyggande. Allt fler byggföretag upp-ger att lönsamheten är god för närvarande ochatt de förutser en ökad produktion de närmasteåren. Dessutom är orderingången till arkitektersamt bygg- och annan teknisk konsultverksam-het mycket hög, vilket normalt förebådar en in-vesteringsuppgång på ett till två års sikt.

Tabell 10.2 Övriga näringslivets investeringarMiljarder

kronor Procentuell förändring1999 1998 1999 2000 2001

Jord- och skogsbruk 8 1,6 –7,1 4,0 3,9

Energi och vattenverk 14 3,0 –6,2 4,0 2,9

Byggnadsindustri 10 26,3 22,7 6,1 5,8

Handel 26 30,2 –0,9 7,1 6,2

Finansiell verksamhet 8 24,7 13,5 –2,6 5,1

Företagstjänsteverksamhet 29 25,7 14,0 6,5 4,9

Hushållsverksamhet 10 11,6 9,7 15,0 3,8

Fastighetsverksamhet 15 6,1 1,6 9,3 6,9

Övrig tjänsteverksamhet 50 4,3 28,9 6,2 5,5

därav transport 27 1,7 53,5 1,6 2,9

post och tele 15 4,5 6,3 15,6 10,6

Summa 171 13,6 11,0 6,5 5,3


Statistiska centralbyråns investeringsenkät be-kräftar bilden av en stigande investeringsaktiviteti övrigt näringsliv i år. Bilden är dock delvissplittrad. Inom företagstjänster samt post- ochtelebranscherna är planerna expansiva. I telebran-schen förklaras uppgången delvis av en fortsattutbyggnad av mobiltelefonsystemen och avbredbandsnätet. Inom finansiell verksamhet ochhandel är däremot utbyggnadsplanerna överras-kande svaga. De begränsade investeringsplanernainom finansiell verksamhet förklaras sannolikt avstrukturella förändringar till följd av företagsfu-sioner och den ökade användningen av post- ochbanktjänster över Internet, vilket bl.a. medför enminskning av antalet bank- och postkontor.Omställningsarbetet i samband med millennie-skiftet är nu över vilket ytterligare dämpar in-vesteringsutvecklingen i den finansiella sektorn.Vad gäller handeln bör det understrykas att efterden mycket kraftiga uppgången 1998 ligger in-vesteringarna på en hög nivå och redan fjolåretsinvesteringsnivåer innebär en betydande utbygg-nad av kapaciteten. En viktig förklaring till deåterhållsamma investeringsplanerna enligt enkä-ten är att allt färre företag inom handeln äger

56

fastigheter varvid produktionsökningar i dennabransch delvis resulterar i ökade investeringar ifastighetssektorn. Den förväntade kraftiga upp-gången i hushållens konsumtion bedöms dockmedföra ökade och mer omfattande investering-ar inom handeln än vad enkäten anger både i åroch nästa år.

Det bör också nämnas att inom flertalet bran-scher steg mjukvaruinvesteringarna, vilka utgör13 % av de totala investeringarna, kraftigt underförsta halvåret i år enligt nationalräkenskaperna.Under de närmaste åren beräknas dessa öka medca 6 % årligen.

Sammantaget görs bedömningen att behovetav att utöka produktionskapaciteten generelltsett är stort och att investeringarna i övrigt nä-ringsliv i år överstiger fjolårets nivå medca 6,5 %.

Av diagram 10.3 framgår att kapitalkvoten iövrigt näringsliv exklusive småhus och fastig-hetsverksamhet successivt har fallit sedan börjanav 1980-talet, bortsett från recessionsåren under1990-talets första hälft. Den tydliga nedåtgåendetrenden förklaras bl.a. av minskade investeringari energisektorn och av kapitalrationaliseringarinom handel och finansiella tjänster. Det är svårtatt avgöra utvecklingen av kapitalkvoten på siktmen den kraftiga nedgången förra året bedömsdelvis vara resultatet av ett ökat kapacitetsut-nyttjande, vilket tillsammans med förväntningarom en fortsatt stark produktionsökning beräk-nas medföra att investeringarna inom övrigt nä-ringsliv stiger med ytterligare ca 5 % nästa år. Depositiva utsikterna för byggsektorn stödjer ensådan prognos.

Diagram 10.3 Kapitalkvoten i övrigt näringsliv exklusivesmåhus och fastighetsverksamhet

1,4

1,5

1,5

1,6

1,6

1,7

1,7

1,8

1,8

1,9

1,9

80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02

Anm.: Kapitalkvoten defineras som kvoten mellan kapitalstocken och förädlingsvärdet, uttryckt i 1998 års priser.Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

10.2 Bostäder

Under förra året påbörjades byggnationer av ca14 000 lägenheter enligt Statistiska centralbyrån,vilket var en ökning med ca 14 % jämfört medåret innan. Uppgången har fortsatt inledningsvisi år enligt preliminär statistik från Statistiskacentralbyrån.

Fundamentala faktorer talar för att bostads-byggandet tar fart de närmaste åren. Stigandefastighetspriser på andrahandsmarknaden ochfallande vakanstal visar att efterfrågan på bostä-der är hög redan i dag (se diagram 10.4). Ävenom den regionala fördelningen är ojämn innebärden allt högre prisnivån att det i många fall ärmycket lönsamt med nybyggnationer. En fort-satt förbättring av läget på arbetsmarknaden ochhushållens allt starkare ekonomiska ställning bi-drar till att höja efterfrågan ytterligare. Dessutomhar räntorna stabiliserats på en förhållandevis lågnivå.

Diagram 10.4 Antalet outhyrda respektive påbörjadelägenheterTusental

0

10

20

30

40

50

60

70

76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00

Påbörjade

Outhyrda

Anm: Antalet outhyrda lägenheter i allmännyttan per 1 mars 1976–2000. Antalet påbörjade lägenheter omfattar både flerfamiljshus och småhus.Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Konjunkturinstitutets barometer visar att för-väntningarna avseende bostadsbyggandet ärmycket positiva avseende andra halvåret i år. Ibarometern kan emellertid en besvikelse noterasi den mening att de positiva förväntningarna un-der det senaste året inte har infriats. Det kanockså konstateras att trots många gynnsammaomständigheter och en i dagsläget hög efterfrå-gan är byggandet av bostäder alltjämt på enmycket låg nivå. Uppgången i antalet påbörjadelägenheter under förra året och inledningsvis i årvar från den historiskt sett mycket låga nivå somgällde under större delen av 1990-talet. EnligtBoverkets bedömningar skulle det behöva byg-gas 25 000–30 000 lägenheter årligen för att svaramot den långsiktiga efterfrågan. Ytterligare en

indikator på att bostadsbyggandet fortfarande äråterhållsamt är att orderingången till småhusfab-rikanterna har minskat något hittills i år jämförtmed första halvåret i fjol.

Det förhållandevis låga bostadsbyggandet för-klaras troligen bl.a. av en låg lönsamhet i nypro-duktionen av hyresrätter samt av vissa utbudsre-striktioner i form av brist på byggnadsarbetareoch tomtmark. De senare faktorerna torde i sintur förklaras av den ojämna regionala utveckling-en med en mycket hög efterfrågan i storstadsom-rådena. Nämnda utbudsrestriktioner väntas del-vis gälla även de närmaste åren och antaletpåbörjade bostäder beräknas därmed uppgå till18 000 i år och till 21 000 nästa år, dvs. sammaprognos som i vårpropositionen.

Vissa utbudsrestriktioner kan vara en förkla-ring till att antalet inledda ombyggnationsprojekthar varit överraskande låga hittills i år. Ytterligareen orsak är sannolikt att lönsamheten tidigarehar varit mycket dålig hos de allmännyttiga bola-gen. De senaste årens räntenedgång och fallandevakanstal innebär dock att den finansiella situa-tionen har förbättrats. Därmed torde antalet in-ledda ombyggnationer de närmaste åren översti-ga fjolårets nivå på 21 000 lägenheter. På grundav det låga utfallet hittills i år och med hänsyntagen till vissa utbudsrestriktioner har dock pro-gnosen för antalet ombyggnationer revideratsned med ca 1 000 lägenheter per år jämfört medvårpropositionen till 22 000 i år och till 25 000lägenheter nästa år.

I genomsnitt pågår ett nybyggnationsprojekt ica 12 månader och ett ombyggnadsprojekt i ca 6månader. Den kraftiga uppgången av påbörjadenybyggnationer som har ägt rum inledningsvis iår påverkar därför successivt volymutvecklingeni år och delvis även nästa år. Dessutom har om-fattningen av olika projekt samt fördelningenmellan småhus och lägenheter i flerfamiljshusbetydelse. Sammantaget beräknas bostadsinves-teringarna öka med omkring 5 % i år och med14 % nästa år.

10.3 Lager

Efter en till stora delar ofrivillig lageruppbygg-nad under 1998 ägde en successiv lageranpass-ning rum under förra året. Sammantaget gav la-gerinvesteringarna ett negativt bidrag till BNP-tillväxten på motsvarande 0,5 % av BNP 1999.Under första kvartalet i år gav lagerinvestering-

57

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

arna däremot ett positivt tillväxtbidrag på 0,7 %av BNP. Den stora lagerökningen förklaras bl.a.av en oväntat hög lageruppbyggnad i industrin.Även under andra kvartalet växte lagren kraftigt,vilket gav ett positivt BNP-bidrag på motsvaran-de 0,5 %. Osäkerheten i utfallet avseende andrakvartalet är dock mycket stor på grund av att dens.k. snabbversionen av nationalräkenskapernasom publiceras i augusti i många avseenden är enprognos.

Den anpassning som genomfördes i fjol be-döms i stort sett vara avslutad och lagerökningeni industrin i början av året antas i huvudsak varatillfällig. Under de närmaste åren väntas det skeen frivillig lageruppbyggnad i näringslivet somhelhet i samband med att produktionsnivån suc-cessivt stiger. Jämfört med vårpropositionen, dålagerinvesteringarna beräknades vara tillväxt-neutrala fram t.o.m. 2003, har lagerprognosenreviderats upp något i år, vilket förklaras av attsåväl produktion som lagerinvesteringarna inomhandeln nu förutses bli högre. Sammantagetväntas lagerinvesteringarna i år vara något störreän under förra året och BNP-bidraget väntasuppgå till 0,2 % i år. Nästa år dämpas produk-tionsökningen inom såväl industrin som handelnmed en långsammare lagertillväxt som följd.Därmed beräknas BNP-bidraget bli –0,1 % år2001. För 2002 och 2003 antas lagerinvestering-arna vara av samma storleksordning som nästa åroch därmed vara tillväxtneutrala.

Den kraftiga lageruppbyggnaden i industrininledningsvis i år förklaras av ökade lager inomläkemedels- och teleproduktindustrierna. AvKonjunkturinstitutets barometer framgår att iden kemiska industrin, där produktionen av lä-kemedel ingår, har missnöjet med lagersituatio-nen ökat under första halvåret i år samtidigt somStatistiska centralbyråns statistik visar att pro-duktionen sjönk i denna bransch jämfört medinledningen av 1999. Det försämrade konjunk-turläget kan medföra en onormalt hög lagerhåll-ning i läkemedelsindustrin under större delen avinnevarande år. Något liknande missnöje medlagren syns inte i teleproduktindustrin. Därmedbedöms lagertillväxten i denna bransch vara tem-porär och dessa lager torde därmed justeras nedrelativt snabbt. Konjunkturinstitutets barometervisar att generellt sett är industriföretagen nöjdamed lagersituationen och mot bakgrund av detstarka konjunkturläget i flertalet branscher be-döms industrins totala lager växa i takt med pro-duktionen.

58

Inom handeln har lagren utvecklats i stort settsom väntat inledningsvis i år. Det missnöje medlagerläget som uppstod vid årsskiftet inom han-deln med motorfordon kvarstår dock enligtKonjunkturinstitutets barometer. I dennabransch förefaller det alltså finnas behov av attminska lagren. Sett till handeln som helhet väntasdock lagren öka något i samband med en tillta-gande inhemsk efterfrågan. På grund av att han-delns försäljning nu förutses bli högre har la-gerinvesteringarna höjts i jämförelse medprognosen i vårpropositionen.

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

11 Den offentliga sektorn

Den offentliga sektorns finansiella sparande be-räknas uppgå till ca 3,5 % av BNP i år och nästaår. Det positiva sparandet bidrar till att statsskul-den sjunker och att den konsoliderade brutto-skulden understiger 60 % av BNP i år. Netto-skulden vänds till en positiv finansiellnettoställning redan nästa år. Även för 2002 och2003 förutses ett finansiellt sparande på omkring3,5 % av BNP.

11.1 Den konsoliderade offentliga sektorn

Finansiellt sparandeI år väntas den offentliga sektorns finansiella spa-rande uppgå till ca 71 miljarder kronor eller3,4 % av BNP. Det är en förbättring med 1,5 %av BNP, jämfört med 1999. Därav svarar lägreränteutgifter för nära 1 procentenhet, vilket del-

vis är en följd av att intäkterna från försäljningenav aktier används till amortering av statsskulden.De direkta intäkterna från försäljningar av aktierinkluderas däremot inte i det finansiella sparan-det. Såväl den offentliga sektorns inkomster somutgifter exklusive räntor minskar som andel avBNP. En del av nedgången beror emellertid påatt den offentliga sektorns omslutning reducerasfrån och med innevarande år med 0,5 % av BNPtill följd av att Svenska kyrkan skiljs från staten.

Det finansiella sparandet överträffade målenom balans 1998 och ett överskott på 0,5 % avBNP 1999. Även i år väntas det finansiella spa-randet överstiga målet om ett överskott på 2 %av BNP. Denna utveckling har skett trots deskattesänkningar och andra reformer som ge-nomförts under senare år. Sammantaget beräk-nas genomförda reformer under perioden 1998–2000 medföra en budgetbelastning för staten påca 3,5 % av BNP år 2000. Det innebär att denoffentliga sektorns finansiella sparande skulle hauppgått till ca 7 % av BNP i år i frånvaro av re-

Tabell 11.1 Den offentliga sektorns finanserMiljarder kronor, löpande priser

1999 2000 2001 2002 2003

Inkomster 1187,8 1218,7 1248,1 1281,2 1335,4

procent av BNP 60,2 58,9 57,2 56,4 56,5

Skatter och avgifter 1043,2 1074,9 1110,4 1141,8 1190,7

procent av BNP 52,9 52,0 50,9 50,3 50,3

Kapitalinkomster 70,2 67,8 59,2 58,3 61,1

Övriga inkomster 74,3 76,0 78,5 81,1 83,5

Utgifter 1150,8 1147,4 1172,4 1206,3 1251,2

procent av BNP 58,4 55,5 53,7 53,1 52,9

Transfereringar 463,8 464,9 475,7 483,0 506,2

Konsumtion och investeringar 581,6 596,2 619,9 648,4 674,5

Ränteutgifter 105,4 86,2 76,8 74,9 70,6

Finansiellt sparande före överföring 36,9 71,3 75,7 74,9 84,1

procent av BNP 1,9 3,4 3,5 3,3 3,6

Beräkningsteknisk överföring – – – 29,5 36,8

procent av BNP – – – 1,3 1,6

Finansiellt sparande efter överföring 36,9 71,3 75,7 45,4 47,3

procent av BNP 1,9 3,4 3,5 2,0 2,0

Finansiell ställning

Nettoskuld 224,1 10,1 –80,5 –134,4 –188,5

procent av BNP 11,4 0,5 –3,7 –5,9 –8,0

Konsoliderad bruttoskuld1 1294,4 1218,5 1162,6 1140,4 1141,5

procent av BNP 65,6 58,9 53,2 50,2 48,2

Anm: Till följd av att Svenska kyrkan skiljs från staten reduceras inkomster och utgifter med 0,5 % av BNP fr.o.m. år 2000.1 Den konsoliderade skulden är definierad enligt EU:s konvergenskriterier (Maastricht).Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

59

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

former, allt annat lika. Detta reformutrymme harskapats genom den stabila ekonomiska utveck-lingen med låg inflation och låga räntor.

Nästa år reduceras skatteinkomsterna som an-del av BNP till knappt 51 %. Inkomsterna avräntor och utdelningar faller nominellt eftersomAP-fonden överför finansiella tillgångar till ettvärde på 155 miljarder kronor till staten. Då stör-re delen av dessa tillgångar används för att mins-ka statsskulden bidrar överföringen också tillsänkta ränteutgifter. Utgifter exklusive räntorminskar även de som andel av BNP. Det finansi-ella sparandet beräknas 2001 till ca 76 miljarderkronor eller 3,5 % av BNP. Av detta är 8 miljar-der kronor, eller 0,4 % av BNP, en tillfällig effektav skatt på utdelade medel till företagen från för-säkringsbolaget SPP.

Vid hittills beslutade och föreslagna regler be-räknas det finansiella sparandet som andel avBNP uppgå till 3,3 % 2002 och förstärkas till3,6 % 2003. Det prognostiserade sparandetöverträffar därmed budgetmålet om ett över-skott på 2 % av BNP med 30 respektive 37 mil-jarder kronor. Det överskjutande överskottetantas i kalkylen för perioden 2002–2003 beräk-ningstekniskt överföras till hushållssektorn. Sta-tens ränteutgifter, statsskulden och den offentli-ga sektorns finansiella ställning är för åren 2002och 2003 beräknade med ett antagande om ettfinansiellt sparande som överensstämmer medsaldomålet på 2 % av BNP.

Den finansiella ställningenFinansiellt sparande är resultatet av alla transak-tioner som påverkar den finansiella nettoförmö-genheten. Det innebär att t.ex. försäljning av ak-tier inte påverkar det finansiella sparandet. Omförsäljningsinkomsterna används för amorteringav statsskulden minskar tillgångar och skulderlika mycket, vilket medför en oförändrad finan-siell nettoställning. Skulle däremot försälj-ningsinkomsterna användas till ökade utgifterminskar det finansiella sparandet. Eftersom detfinansiella sparandet är definierat som nettot avtransaktioner påverkar inte heller värdeföränd-ringar på tillgångar och skulder det finansiellasparandet.

Den offentliga skulden påverkas däremot avanskaffning och försäljning av finansiella till-gångar samt värdeförändringar. Den offentligasektorns konsoliderade bruttoskuld, definieradenligt de s.k. Maastrichtkriterierna, var vid ut-gången av 1999 drygt 65 % av BNP. Genom definansiella överskotten och den skuldminskning

60

som sker till följd av försäljningar av statens akti-einnehav, beräknas i år skulden understiga refe-rensvärdet inom EU på 60 % av BNP.

Den offentliga sektorns finansiella nettoskuld,dvs. skulder minus samtliga finansiella tillgångar,är väsentligt lägre än den konsoliderade brutto-skulden. Detta beror huvudsakligen på att AP-fonden har betydande finansiella tillgångar vidsidan av statsobligationer. Även staten och denkommunala sektorn har finansiella tillgångar iform av t.ex. aktier och utlåning. Nettoskuldensjunker till följd av överskotten i det finansiellasparandet och påverkas också av de värdeföränd-ringar som sker på den offentliga sektorns inne-hav av aktier och obligationer. Genom börsnote-ringen av Telia AB stiger det bokförda värdet avstatens aktier med ca 120 miljarder kronor i år.Denna värdeökning reducerar nettoskulden medmotsvarande belopp, utöver den minskning somsker genom sparandet. Ett fortsatt högt finansi-ellt sparande medför att nettoskulden vänds tillen positiv finansiell ställning redan under 2001.Det innebär att värdet av den offentliga sektornsfinansiella tillgångar då överstiger skulderna.

Jämförelse med 2000 års ekonomiskavårpropositionDen offentliga sektorns finansiella sparande år2000 bedöms nu bli 12 miljarder kronor högre änvad som beräknades i vårpropositionen. Förbätt-ringen beror i huvudsak på större skatteinkoms-ter. Skatteinkomsterna höjs ytterligare 2001 tillföljd av att BNP-tillväxten nu förutses bli högreän tidigare. Därtill kommer i förhållande till vår-propositionen ett tillfälligt tillskott på 8 miljarderkronor genom skatt på utdelade medel från för-säkringsbolaget SPP. Oaktat de nu föreslagnaskatteförändringarna har det finansiella sparan-det sedan vårpropositionen reviderats upp med20 miljarder kronor eller 1 % av BNP 2001.Även efter skatteändringarna blir det finansiellasparandet 5 miljarder kronor högre 2001 jämförtmed vårpropositionen. För åren 2002 och 2003har det finansiella sparandet reviderats ned med 7respektive 22 miljarder kronor jämfört med vår-propositionen. Det innebär en motsvarandesänkning av den beräkningstekniska överföring-en för dessa år.

Den konsoliderade bruttoskulden har justeratsupp med 20 miljarder kronor 2000 till följd av attförsäljningen av aktier har blivit mindre omfat-tande än väntat. För nästa år motverkas dettadelvis av ett högre finansiellt sparande än i vår-propositionen. Sammantaget har prognosen för

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

bruttoskulden, avseende 2001, reviderats uppmed 10 miljarder kronor.

Nettoskulden har reviderats ned med ca 64miljarder kronor för 2000 till följd av att helavärdet av statens ägande i Telia AB nu redovisasbland de finansiella tillgångarna. I vårpropositio-nen gjordes en mer försiktig bedömning avmarknadsvärdet på grund av den då rådande osä-kerheten kring försäljningen av aktier i Telia.

Skatter och avgifterI nationalräkenskaperna redovisas skatterna i hu-vudsak när skattskyldigheten uppstår och inte,som i statsbudgeten, när skatten betalas. Periodi-seringen av inkomstskatterna är dock ofullstän-dig på grund av att redovisningen avviker från deslutligt fastställda skatterna. Därtill kommer attden del av mervärdeskatten och tullinkomsterna,som ingår som en del av EU-avgiften, inte redo-visas som transaktioner i den offentliga sektornutan bokförs som en skatt till utlandet. De totalaskatterna är således större än den offentliga sek-torns skatteinkomster.

De totala skatteinkomsterna har stigit kraftigtde senaste åren och uppgick 1999 till 53,5 % avBNP (skattekvoten), se tabell 11.2. I år har in-komstskatten för hushåll sänkts med ca 12 mil-jarder kronor genom en skattereduktion för enfjärdedel av den allmänna pensionsavgiften ochgenom en höjning av skiktgränserna för denstatliga skatten. Inkomsterna av bolagsskattenreduceras under prognosperioden genom en ti-digare beslutad höjning av avsättningen till peri-odiseringsfonder och genom att tiden för återfö-ring till beskattning förlängts från 5 till 6 år. I århar fastighetskatten på hyreshus sänkts till 1,2 %av taxeringsvärdet. Energibeskattningen harhöjts för att finansiera kompetensutveckling i fö-retagen. Kommunalskatterna har också föränd-rats i vissa kommuner och landsting så att den igenomsnitt, inklusive kyrkoskatten, ökat från31,48 % till 31,60 %. Därtill kommer att Svenskakyrkans skiljande från staten innebär att kyrko-skatten fr.o.m. 2000 ej längre räknas som en skattutan som en medlemsavgift, vilket sänker denredovisade skattekvoten med 0,5 procentenheter.Sammantaget sjunker skattekvoten till 52,6 % iår.

För 2001 föreslås nu ytterligare ett steg isänkningen av inkomstskatten för hushåll medsamma inriktning som i år samt en höjning avgrundavdraget med 1 200 kronor. Reseavdragetmed bil föreslås höjas med 1 krona per mil.Sammantaget innebär det att inkomstskatten för

hushåll sänks med 15 miljarder kronor. För attundvika ett ökat skatteuttag till följd av att frys-ningen av taxeringsvärdena upphör nästa år före-slås förändringar av fastighets- och förmögen-hetsskatterna.

Tabell 11.2 Skatter och avgifterProcent av BNP

1999 2000 2001

Hushållens direkta skatter ochavgifter 22,4 21,7 20,8

Företagens direkta skatter 3,1 2,9 3,1

Arbetsgivar- och egen-företagaravgifter 14,9 14,8 14,6

Mervärdesskatt 7,2 7,5 7,5

Fastighetsskatt 1,2 1,1 1,1

Övriga indirekta skatter 4,6 4,6 4,4

Totala skatter och avgifter 53,5 52,6 51,5

varav till EU 0,6 0,6 0,6

Anm: Till följd av att Svenska kyrkan skiljs från staten reduceras skatterna med0,5 % av BNP fr.o.m. 2000.Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Fastighetsskatten föreslås justeras ned från 1,5 %till 1,2 % av taxeringsvärdet för småhus och från1,2 % till 0,7 % av taxeringsvärdet för hyreshus.Därtill föreslås en höjning av fribeloppet i för-mögenhetsskatten till 1 miljon kronor för en-samstående och till 1,5 miljoner kronor för sam-beskattade. De föreslagna förändringarna avfastighetsskatten och förmögenhetsskattenmedför sammantagna ett skattebortfall på ca 10miljarder kronor jämfört med vårpropositionen.Skatten på realisationsvinster på bostäder föreslåshöjas från 15 % till 20 %. Miljöskatter och ener-gibeskattningen föreslås höjas med drygt 3 mil-jarder kronor. Mervärdesskatten på kollektivatransporter föreslås sänkas från 12 % till 6 %,vilket motsvarar knappt 1 miljard kronor. Ar-betsgivaravgifterna förslås sänkas med 0,1 pro-centenhet eller 1 miljard kronor. Sammantagetinnebär de nu föreslagna skatteförändringarna enskattesänkning på 15 miljarder kronor jämförtmed år 2000. Tillsammans med tidigare beslutadeskatteförändringar reduceras de periodiseradeskatterna med 23 miljarder kronor nästa år.Skatten på utdelade medel från SPP höjer tillfäl-ligt skatteinkomsterna med 8 miljarder kronoreller 0,4 % av BNP nästa år. Skatteförändringar-na och en i förhållande till BNP långsammare ut-veckling av viktiga skattebaser bidrar till attskattekvoten sjunker till 51,5 % nästa år.

61

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

UtgifterÅr 1999 uppgick de offentliga utgifterna till mot-svarande 58,4 % av BNP (utgiftskvoten). Det äri nivå med 1990, året innan den ekonomiska kri-sen bidrog till att utgiftskvoten steg till somhögst 70 % 1993. Som framgår av tabell 11.1sjunker de offentliga utgifterna som andel avBNP i år och nästa år. Den starka BNP-tillväxtenbåde ökar nämnaren i utgiftskvoten och leder tilllägre utgifter för arbetslösheten. Den låga infla-tionen resulterar i en motsvarande låg nominellökning av pensioner och andra indexerade ut-gifter. Den minskade statsskulden och låga rän-tor medför sänkta ränteutgifter.

Utgifterna sjunker även i reala termer i år, setabell 11.3. Av den redovisade reala minskningeni år på 2,8 % svarar emellertid effekten av attSvenska kyrkan skilts från staten för 0,8 procen-tenheter. Exklusive denna effekt och de kraftigtsänkta ränteutgifterna minskar utgifterna i realatermer med 0,2 %. Nästa år ökar utgifterna realtmed ca 1 % exklusive ränteutgifter.

Tabell 11.3 Den offentliga sektorns utgifter

Andel avutgifter i

procentProcentuell volym-

förändring1999 1999 2000 2001

Summa utgifter 100,0 0,5 –2,8 0,1

exklusive räntor 90,9 1,6 –1,2 1,1

Hushållstransfereringar 34,2 1,9 0,3 1,1

Pensioner 16,0 – 0,3 1,4

Sjukdom 6,8 – 9,8 5,1

Arbetsmarknad 4,0 – –13,9 –11,3

Familjer och barn 3,4 – 3,6 4,0

Studier 1,3 – –9,4 3,9

Övrigt 2,8 – –2,3 –1,3

Övriga transfereringar 5,9 –1,5 –8,1 0,5

Räntebidrag till bostäder 0,6 –32,0 –48,1 –48,5

BNI-avgiften till EU 0,8 4,7 6,3 10,6

Bistånd 1,1 5,6 12,3 4,7

Ränteutgifter 9,1 –9,9 –19,2 –12,1

Konsumtion 46,1 1,8 –1,4 0,9

Investeringar 4,7 2,9 –2,0 4,6

Anm: Överföringen av Svenska kyrkan till hushållssektorn påverkar utveck-lingstalen för år 2000. Exkl. påverkan av denna omklassificering beräknas to-tala utgifter till –2,0 %, totala utgifter exkl räntor till –0,2 % och konsumtions-utgifter till 0,6 %.Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Transfereringarna till hushållen, som svarar för34 % av de offentliga utgifterna, ökar realt med0,3 % i år och med 1 % nästa år. Ålderspensioner

62

m.m., som utgör nära hälften av transfereringar-na till hushållen, stiger relativt långsamt i år, del-vis till följd av att basbeloppet indexeras med1999 års låga inflation. Nästa år bidrar höjningarav pensionstillskott och bostadstillägg till enstarkare real ökning. Utbetalningarna från sjuk-försäkringen har ökat kraftigt till följd av ökadsjukfrånvaro och högre medelersättning persjukdag. Ökningstakten väntas avta i år för attsedan stabiliseras. Även assistansersättningen harökat kraftigt och fortsätter att öka i snabb takt.Det förbättrade läget på arbetsmarknaden med-för lägre kostnader för ersättningarna till arbets-lösa. Även social- och bostadsbidragen väntasminska till följd av den positiva ekonomiska ut-vecklingen. Barnbidragen har höjts i år och enytterligare höjning sker nästa år. Utbetalda studi-ebidrag och ersättning till personer i kunskaps-lyftet minskade kraftigt förra året och fortsätteratt minska i år. Det är en följd av att antalet stu-diestödstagare sjunker. Nästa år stiger utbetal-ningarna till följd av att de nuvarande studi-estödsformerna ersätts av ett nyttstudiestödssystem den 1 juli 2001. Reformen in-nebär bl.a. att den generella bidragsnivån höjs,vilket ökar de redovisade utbetalningarna i na-tionalräkenskaperna eftersom lånedelen i studi-emedelssystemet inte räknas som utgift.

Övriga transfereringar svarar för 6 % av deoffentliga utgifterna och består av subventioneroch andra bidrag till näringslivet och till utlandet.Transfereringarna till näringslivet innefattar ut-gifter för områden som arbetsmarknads-, regio-nal- och miljöpolitik samt statligt och kommu-nalt stöd till t.ex. bostäder och transportsektorn.Bidragen till näringslivet minskar relativt kraftigtunder prognosperioden. Det gäller t.ex. ränte-bidragen till bostäder, som har minskat från över35 miljarder kronor 1993 till drygt 7 miljarderkronor 1999. År 2001 beräknas bidragen uppgåtill endast 2 miljarder kronor. Den fortsattaminskningen beror huvudsakligen på att bidraglämnas till en stegvis minskande andel av ränte-kostnaderna.

Den BNI-baserade EU-avgiften uppgår till ca10 miljarder kronor i år och den totala EU-avgiften till drygt 22 miljarder kronor. Skillnadenmellan dem består i att en del finansieras genomtullmedel och mervärdesskatt. Som nämnts ovanbokförs denna del i nationalräkenskaperna somen skatt till EU och endast BNI-avgiften redovi-sas som en utgift för den offentliga sektorn. I åroch nästa år stiger BNI-avgiften relativt kraftigtdelvis till följd av att en större del av den totala

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

avgiften till EU kommer att baseras på BNI.Även den totala avgiften ökar starkt i år, delvissom följd av att valutakurseffekter gav en tillfäl-ligt låg avgift 1999. Utgifterna för bistånd ökarockså starkt i år efter den utgiftsbegränsningsom gällde förra året.

Den offentliga konsumtionen svarar för 46 %av de offentliga utgifterna och motsvarar 27 % avBNP. Den offentliga konsumtionen drogs ned isamband med konsolideringen av de offentligafinanserna, men efter ökningar 1998 och 1999ligger nu den offentliga konsumtionen i fasta pri-ser drygt 2 % över 1993 års nivå. I år sjunker denredovisade konsumtionen eftersom Svenska kyr-kan överförts från den offentliga sektorn tillhushållssektorn. Frånsett denna överföring be-räknas konsumtionen inom stat och kommunsammantaget öka i volym med 0,6 % i år. Nästaår beräknas den offentliga konsumtionen ökamed ca 1 %, vilket är väsentligt lägre än BNP-tillväxten på 3,5 %. Som andel av BNP kommerden offentliga konsumtionen emellertid attminska med endast en halv procentenhet efter-som prisutvecklingen för den offentliga kon-sumtionen är högre än för BNP.

FinanspolitikenDe prognoser som redovisats i tidigare avsnittinnebär att den offentliga sektorns finansiellasparande förbättras med 1,5 % av BNP i år tillomkring 3,5 % av BNP. Även nästa år beräknasöverskottet uppgå till 3,5 % av BNP. Om denberäkningstekniska överföringen inte beaktas be-räknas överskottet ligga kvar på den nivån underresten av kalkylperioden. Detta innebär att deoffentliga finansernas effekt på ekonomin be-döms vara åtstramande i år och i stor sett neutralde följande åren. Vid en tillväxt i ekonomin somär högre än den långsiktiga trenden förstärks deoffentliga finanserna i frånvaro av regeländringargenom de s.k. automatiska stabilisatorerna. Des-sa dämpar den privata sektorns efterfrågan. Disk-retionära finanspolitiska åtgärder förstärker ellermotverkar de automatiska stabilisatorernas ef-fekter. I tabell 11.4 redovisas en grov indikatorpå den diskretionära finanspolitiken, dvs. den delav förändringen av det offentliga överskottetsom beror på politiska beslut. Efter justering avöverskottet för konjunkturutveckling, skattepe-riodiseringar m.m. återstår en restpost, som ut-gör en grov indikator på den diskretionära fi-nanspolitikens inriktning. I indikatorninkluderas inte bara effekten av de åtgärder somföreslås i denna proposition, utan även av beslut

som fattats tidigare, men inte träder i kraft förränunder de redovisade åren. Därutöver inräknaseffekterna av volymfaktorer i transfereringssys-temen, vilka inte direkt beror av aktiva beslut.

Tabell 11.4 Beräkning av finanspolitikens inriktningProcent av BNP

1999 2000 2001 2002 2003

Förändring av finansielltsparande före överföring 0,0 1,5 0,0 –0,2 0,3

Förklarande faktorer

Konjunkturläge inkl. förändr. av skattebaser 1,6 1,4 0,7 –0,2 0,0

Periodisering av skatteinkomster –0,9 0,4 0,6 –0,6 –0,2

Köp och försäljning av fastigheter samt kapitaltransf., netto –0,9 0,0 0,0 0,0 0,0

Kapitalinkomster och ränteutgifter, netto 0,0 0,9 0,1 0,1 0,3

Justerat primärt sparandeföre överföring1 0,2 –1,1 –1,3 0,5 0,2

Beräkningsteknisköverföring – – – –1,3 –0,3

Justerat primärt sparandeefter överföring1 0,2 –1,1 –1,3 –0,8 –0,1

1 Det justerade primära sparandet visar finanspolitikens inriktning. Ett negativttal innebär att inriktningen är expansiv och ett positivt tal att inriktningen ärkontraktiv.Källa: Finansdepartementet

Den komponent som hänförs till konjunkturenbeaktar såväl BNP-utvecklingen som de vikti-gaste skattebasernas utveckling i förhållande tillBNP. Den del som beror på BNP-utvecklingenmäts som 75 % av avvikelsen i BNP-förändringfrån en antagen trendmässig utveckling på 2 %.

Hur det offentliga sparandet påverkas avkonjunkturen beror inte bara på BNP-tillväxtenutan också på tillväxtens sammansättning. Enexportledd tillväxt ger lägre skatteinkomster änom den drivs av privat konsumtion. Förskjut-ningar mellan vinster och löner påverkar ocksåskatteinkomsterna eftersom vinster på kort siktär lägre beskattade än löner. Den kraftiga ök-ningen av sysselsättningen förra året ledde till attlönesumman steg mer än BNP. Detta ökade ef-fekten av konjunkturen på de offentliga finan-serna utöver vad som följde av att BNP-tillväxten var högre än 2 %. Nästa år väntas deviktigaste skattebaserna stiga något långsammareän BNP, vilket dämpar effekten av tillväxten påde offentliga finanserna.

Den ofullständiga periodiseringen av skattein-komsterna för bolag och hushåll i nationalräken-skaperna innebär att de redovisade skatterna av-

63

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

viker från de slutligt fastställda skatterna. För en-skilda år kan periodiseringseffekterna vara bety-dande, men på några års sikt bör de jämnas ut.Förra året ökade de slutliga skatterna betydligtmer än de skatter som redovisas i nationalräken-skaperna, vilket gör att förbättringen av det”underliggande” sparandet underskattades. I åroch nästa år väntas skatterna enligt nationalrä-kenskaperna öka mer än de slutliga skatterna.

Det som i nationalräkenskaperna registrerassom köp och försäljningar av fastigheter är oftaett resultat av tillfälliga transaktioner. År 1998drogs det offentliga sparandet upp av att bolagi-seringen av AP-fondens fastigheter tillgodoräk-nades det finansiella sparandet. Det påverkadeförändringen av sparandet mellan 1998 och 1999.

De finansiella överskotten medför att den of-fentliga sektorns skuldsättning stadigt avtar.Därmed minskar räntebördan, vilket ger ett po-sitivt bidrag till förbättringen av de offentliga fi-nanserna. Med ett oförändrat överskottsmåluppstår därmed ett reformutrymme. Utnyttjan-det av detta utrymme registreras i tabell 11.4 somen minskning av det justerade primära sparandetoch således som en expansiv inriktning av fi-nanspolitiken. För 2000 finansieras en stor del avskattesänkningarna genom minskade ränteutgif-ter på statsskulden.

Som framgår av tabell 11.4 så steg det justera-de primära sparandet som andel av BNP margi-nellt år 1999, vilket indikerar en något kontraktivfinanspolitik förra året. I år och nästa år har fi-nanspolitiken en expansiv inriktning enligt denredovisade indikatorn. Detta skall ses mot bak-grund av att det bedöms finnas lediga resurser iekonomin och att det s.k. produktionsgapet, dvs.skillnaden mellan faktisk och potentiell produk-tion, förutses vara slutet först nästa år. Den upp-revidering av BNP som görs i prognosen be-döms således vara resultatet av en varaktigåterhämtning. Därtill bör beaktas att hushållenssparkvot har fallit och nu är mycket låg. Det ärdärför rimligt att utgå från att en del av hushål-lens ökade inkomster kommer att användas fören gradvis höjning av sparkvoten. Inflationenoch inflationsförväntningarna är också fortsattlåga. Finanspolitikens expansiva inriktning be-döms därför inte öka överhettningsriskerna.

För åren 2002 och 2003 bedöms finanspoliti-ken före beräkningsteknisk överföring bli re-striktiv. Räknat efter beräkningsteknisk överfö-ring skulle finanspolitiken bli expansiv år 2002.Kalkylerna för 2002 och 2003 är dock mycketosäkra och den beräkningstekniska överföringen

64

innebär inget ställningstagande till hur de över-skjutande överskotten skall användas.

11.2 Den statliga sektorn

Statens finansiella sparande uppgick till 76,5 mil-jarder kronor förra året och budgetsaldot visadeett överskott på 82 miljarder kronor. Statsskul-den minskade med 75 miljarder kronor, efter enstadig ökning mellan 1990 och 1998 med sam-manlagt 900 miljarder kronor.

Statens finansiella sparande kommer att varie-ra kraftigt under prognosperioden till följd avden finansiella infasningen av det reformeradeålderspensionssystemet. Reformen medför enpåtaglig belastning på statens finanser. De statli-ga ålderspensionsavgifterna, överföringen av me-del till premiepensionssystemet, reglering av av-giftsuttaget m.m. medför en årlignettoförsvagning av statsfinanserna med 60 mil-jarder kronor. Därtill kommer att pensionsut-gifter på 7,5 miljarder kronor överförs till statenfrån ålderspensionssystemet från och med 2003.Som kompensation för denna försvagning harstaten under åren 1999 och 2000 tillförts medelfrån AP-fonden motsvarande 45 miljarder kro-nor vartdera åren för amortering av statsskulden.År 2001 sker ytterligare en överföring på 155miljarder kronor. Denna slutliga överföring ut-gör kompensation även för tiden därefter.

Överföringen antas till 75 miljarder kronorbestå av statsobligationer, som inte påverkar detredovisade budgetsaldot utan skrivs av direktmot statsskulden. En del av överföringen 2001antas bestå av bostadsobligationer, som ska för-valtas av Riksgäldskontoret till dess obligatio-nerna förfaller till betalning. Den del av dessaobligationer som förfaller efter 2001 påverkardärför inte statens budgetsaldo och statsskuldendetta år. I prognosen har antagits att 27 miljarderkronor förfaller 2002 och 5 miljarder kronorförfaller 2003, vilket förbättrar budgetsaldot medmotsvarande belopp. År 2003, när infasningen avpensionsreformen är slutförd, beräknas statenssparande visa ett underskott på nästan 30 miljar-der kronor, eller 1,2 % av BNP, inklusive denberäkningstekniska överföringen. Överskottet iden offentliga sektorns finansiella sparande upp-

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

Tabell 11.5 Statens finanser (exkl. statliga affärsverk och aktiebolag)Miljarder kronor, löpande priser

1999 2000 2001 2002 2003

Inkomster 738,5 714,7 835,9 700,7 720,5

Skatter och avgifter 631,7 607,2 620,7 640,1 659,0

Överföring från AP-fonden 45,0 45,0 155,0 – –

Övriga inkomster 61,7 62,5 60,2 60,6 61,5

Utgifter 662,0 708,8 678,3 690,9 711,1

Transfereringar till hushåll, näringsliv och utlandet 290,9 288,6 294,6 295,4 317,8

Bidrag till kommuner 83,1 81,6 84,2 86,9 79,8

Ålderspensionsavgifter till pensionssystemet 15,6 19,9 21,2 22,9 24,0

Premiepensionsmedel – 56,0 17,3 19,5 20,4

Konsumtion och investeringar 175,2 184,5 191,9 198,5 205,3

Ränteutgifter 97,3 78,3 69,1 67,7 63,8

Finansiellt sparande före överföring 76,5 5,9 157,6 9,8 9,4

procent av BNP 3,9 0,3 7,2 0,4 0,4

Beräkningsteknisk överföring – – – 29,5 36,8

Finansiellt sparande efter överföring 76,5 5,9 157,6 –19,7 –27,4

procent av BNP 3,9 0,3 7,2 –0,9 –1,2

Budgetsaldo 82,0 76,2 22,4 1,4 –18,6

procent av BNP 4,2 3,7 1,0 0,1 –0,8

Statsskuld 1374,2 1275,3 1163,0 1153,1 1164,9

procent av BNP 69,7 61,7 53,3 50,8 49,3

Källor: Konjunkturinstitutet, Statstiska centralbyrån och Finansdepartementet

kommer i stället i ålderspensionssystemet och inågon mån i den kommunala sektorn. Detta ären följd av att pensionsreformen innebär enmycket stor omfördelning av det offentliga fi-nansiella sparandet från staten till ålderspen-sionssystemet.

Genom försäljningar av statens aktier bliramorteringen av statsskulden sammantaget un-der perioden 2000–2003 något större än de fi-nansiella överskotten. Statsskulden beräknasminska med drygt 200 miljarder kronor mellan1999 och 2003 till motsvarande 49,3 % av BNP.

Normalt är budgetsaldot något lägre än det fi-nansiella sparandet på grund av att staten har vissutlåning, t.ex. studielån. Justerat för tillfälliga ef-fekter av överföringar från AP-fonden och för-säljningar av statliga aktier visar budgetsaldot föråren 2002 och 2003 underskott på 40 miljarderkronor efter den beräkningstekniska överföring-en. Staten har således ett underliggande lånebe-hov och statsskulden kommer att öka när detillfälliga faktorerna faller bort. Överskotten iden offentliga sektorn kommer i stället att an-vändas till att bygga upp pensionsfonderna införde stora pensionsavgångar som kommer nästadecennium.

Den statliga konsumtionen svarar för en fjär-dedel av statens utgifter och ca 8 % av BNP. Denstatliga konsumtionen sjönk oväntat med ca 3 %i volym första halvåret enligt nationalräkenska-pernas preliminära utfall. De preliminära utfallenhar visat sig vara osäkra och genomgår ofta storarevideringar. Statens budgetutfall för första halv-året tyder inte på en nedgång i den statliga kon-sumtionen. För helåret 2000 tyder de prognosersom kan göras utifrån statsbudgeten inte hellerpå någon minskning. Mot denna bakgrund be-döms den statliga konsumtionen vara oförändradi år. För perioden 2001–2003 förutses en ökning ivolym med 0,5 % per år.

11.3 Ålderspensionssystemet

År 1999 understeg avgiftsintäkterna till den all-männa tilläggspensionen (ATP) de utbetaldapensionerna med 24 miljarder kronor. Detta un-derskott finansierades med AP-fondens direk-tavkastning i form av utdelningar och räntein-komster, som sammantagna uppgick till 37miljarder kronor. Överföringen till staten på 45miljarder kronor (se kapitel 11.2) medförde att

65

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

det finansiella sparandet visade ett underskott på36,7 miljarder kronor. Trots detta underskottökade värdet av AP-fondens tillgångar till följdav värdestegringar på aktier.

Tabell 11.6 ÅlderspensionssystemetMiljarder kronor, löpande priser

1999 2000 2001 2002 2003

Inkomster 148,2 237,5 200,2 208,9 219,4

Avgifter 111,0 149,5 156,4 162,8 169,3

Premie- pensionsmedel – 56,0 17,3 19,5 20,4

Räntor, utdelningar m.m. 37,1 31,9 26,4 26,5 29,7

Utgifter 184,9 185,1 299,7 150,8 151,1

Pensioner 135,0 138,8 143,4 149,5 149,7

Överföring till staten 45,0 45,0 155,0 – –

Övriga utgifter 4,9 1,3 1,3 1,3 1,4

Finansielltsparande –36,7 52,4 –99,5 58,1 68,3

procent av BNP –1,9 2,5 –4,6 2,6 2,9

AP-fonden – –3,4 –119,4 35,0 43,1

Premiepensions myndigheten – 55,8 19,9 23,1 25,1

Källor: Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret, Statistiska centralbyrån ochFinansdepartementet

Ålderspensionsreformen innebär att AP-fondenfr.o.m. år 1999 har en delvis ny roll. Fonden fi-nansierar numera inkomstbaserade ålderspensio-ner inom det reformerade pensionssystemets s.k.fördelningsdel. Finansieringsansvaret för förtids-och efterlevandepension har förts över till stats-budgeten. Vidare medför reformen att fondensavgiftsinkomster förstärks genom att det införsstatliga ålderspensionsavgifter på vissa transfere-ringar m.m., som betalas över statsbudgeten. Ni-våerna för allmänna pensionsavgiften och ålder-spensionsavgiften höjdes fr.o.m. 2000 till 7 %respektive 10,21 %. Höjningen av ålderspen-sionsavgiften med 3,81 procentenheter kompen-seras av motsvarande lägre arbetsgivaravgifter tillstaten så att det samlade avgiftsuttaget i stort settär oförändrat. Därigenom sker en avgiftsväxlingmellan staten och ålderspensionssystemet medmotsvarande ca 30 miljarder kronor.

Vid sidan av AP-fonden sker en förmögen-hetsuppbyggnad inom premiepensionssystemet.De medel som avsätts motsvarar intjänad premi-epensionsrätt och placeras först i Riksgäldskon-toret och därefter hos den fondförvaltare somden enskilde själv väljer. Genom att den statligaPremiepensionsmyndigheten (PPM) formellt är

66

ägare av fondandelarna kommer sparandet ipremiepensionssystemet att i nationalräkenska-perna inräknas i den offentliga sektorn. Under år2000 överförs retroaktiva premiepensionsmedelavseende inkomståren 1995-1998 från den tillfäl-liga förvaltningen hos Riksgäldskontoret tillPPM, sammanlagt 56 miljarder kronor. Det spa-rande som sker inom premiepensionssystemetmotsvaras således av ett reducerat sparande inomstaten. Medel motsvarande premiepensionsrättenöverförs till PPM först andra året efter in-komståret. Från och med inkomståret 1999 harden intjänade premiepensionsrätten höjts från2 % till 2,5 % av pensionsgrundande inkomsteroch belopp.

På grund av infasningen av pensionsreformenreduceras AP-fondens finansiella sparande åren1999–2001. När infasningen är över år 2002 be-räknas sparandet i pensionssystemet, dvs. AP-fonden och premiepensionssystemet, uppgå till2,6 % av BNP. År 2003 stiger sparandet till 2,9%av BNP till följd av att staten övertar utgifter för7,5 miljarder kronor för bosättningsbaseradfolkpension. Det innebär att mer än hela över-skottsmålet på 2 % av BNP för den offentligasektorn ligger i pensionssystemet och användsför att bygga upp pensionsfonderna.

11.4 Kommunsektorn

Den gynnsamma utvecklingen av skatteinkoms-ter och statsbidrag skapar ett utrymme för fort-satt tillväxt av kommunal konsumtion i år ochnästa år. Kommunsektorn som helhet beräknasklara balanskravet från och med år 2000.

Enligt kommunallagen är primärkommuneroch landsting skyldiga att uppnå ekonomisk ba-lans från och med år 2000. Om utfallet visar attkostnaderna överstiger intäkterna skall under-skottet täckas inom två år. Bedömningen av hurkommunsektorns konsumtionsutgifter utvecklashar gjorts med beaktande av balanskravet ochunder förutsättning att den kommunala skatte-satsen är oförändrad.

Inkomsterna i kommunsektorn fortsätter attutvecklas starkt i år och nästa år. Skatteintäkternaväntas fortsätta att öka på grund av den kraftigasysselsättningsökningen. Den genomsnittligaskatten för primärkommuner och landsting år2000 är 30,38 % och den beräknas ligga kvar påen oförändrad nivå under hela perioden fram tilloch med 2003. Primärkommunerna har, sedan

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

sanktionerna mot kommunalskattehöjningarsom upphörde att gälla vid utgången av 1999,höjt skattesatsen med i genomsnitt 1 öre. Lands-tingen har höjt med 8 öre i genomsnitt. Skattein-komsterna ökar kraftigt fram till och med 2003.En del av denna ökning beror emellertid på för-ändringar i inkomstbeskattningen, som sam-mantaget ökar kommunsektorns skatteunderlag.Det generella statsbidraget har reglerats i mot-svarande grad. Minskningen av det generellastatsbidraget 2003 motsvaras av en lika stor höj-ning av skatteinkomsterna till följd av att garan-tipensionen blir skattepliktig.

Tabell 11.7 Kommunsektorns finanserMiljarder kronor, löpande priser

1999 2000 2001 2002 2003

Inkomster 450,9 471,0 491,8 503,1 521,8

Skatter 316,0 338,1 354,5 361,8 386,5

Statsbidrag 1 83,1 81,5 84,2 86,9 79,8

Skatter och stats-bidrag, % av BNP 20,2 20,32 20,1 19,8 19,7

Övrigt 51,8 51,3 53,0 54,3 55,5

Utgifter 453,7 458,0 474,1 496,0 515,4

Konsumtion 378,3 381,6 396,2 416,5 434,1

Volymförändring3 2,0 –1,94 1,0 1,2 1,1

Övrigt 75,4 76,4 77,9 79,5 81,3

Finansiellt sparande –2,9 13,0 17,6 7,1 6,5

Anm: Kommunsektorn redovisas exkl. Svenska kyrkan fr.o.m. år 2000.1 Statsbidrag redovisas netto efter avdrag för primärkommunernas och lands-tingens avgifter till det kommunala momssystemet.2 Efter överföringen av kyrkan till hushållssektorn. Inkl. kyrkan uppgår andelentill 20,8 %.3 Årlig procentuell förändring av konsumtionsutgifter i fasta priser.4 Effekten av överföringen av kyrkan från kommunsektorn till hushållens ideellaorganisationer uppgår till 2,7 % av konsumtionsutgifterna. Exkl. överföringenblir utvecklingstakten 0,7 %.Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Statsbidragen till primärkommuner och lands-ting har höjts i flera steg med början under 1997.I år är statsbidragen till primärkommuner ochlandsting 20 miljarder kronor högre än 1996.Regleringen av förändringar i inkomstbeskatt-ningen har då inte beaktats. För 2001 föreslår re-geringen att statsbidragen höjs med ytterligare 4miljarder kronor. Av dessa avser 1 miljard kro-nor den satsning på vård och omsorg som avise-rades redan i budgetpropositionen för 2000.

Kommunsektorns skatteinkomster och stats-bidrag som andel av BNP, den s.k. kommunalaskattekvoten, ökar från 20,2 % 1999 till 20,8 %2000, exklusive effekten av överföringen av

Svenska kyrkan från kommunsektorn till hus-hållens ideella organisationer.6

I år och nästa år förstärks primärkommuner-nas och landstingens inkomster genom en tillfäl-lig överföring av statlig inkomstskatt motsvaran-de ca 1,3 miljarder kronor per år. Satsningen påskolan i form av ökade statsbidrag är beräknadtill 0,5 miljarder kronor 2001, 1,5 miljarder kro-nor 2002 och 2,5 miljarder kronor 2003. I kalky-len har vidare hänsyn tagits till de reformer inomfamiljepolitiken som regeringen aviserar.

Enligt nationalräkenskaperna ökade kommun-sektorns konsumtionsutgifter första halvåret i årmed 0,1 % i volym, jämfört med motsvarandeperiod förra året.7 Med anledning av utfallet harkonsumtionsprognosen reviderats ned för i år iförhållande till prognosen i vårpropositionen.Mätt som årsgenomsnitt beräknas konsumtionenöka med 0,7 % mellan 1999 och 2000, varav pri-märkommunerna väntas växa med 0,3 % ochlandstingen 1,6 %. Om hänsyn tas till överför-ingen av Svenska kyrkan från kommunsektorntill hushållens ideella organisationer minskarkonsumtionsvolymen i år med 1,9 %.

Tabell 11.8 Konsumtionsutgifter i kommuner och landstingProcentuell volymförändring

2000 2001 2002 2003

Primärkommuner

Konsumtionsutgifter 0,3 1,1 1,6 1,0

Produktion 0,4 1,2 1,6 1,1

Arbetade timmar 0,5 0,9 1,4 0,9

Landsting

Konsumtionsutgifter 1,6 0,9 0,3 1,2

Produktion 1,3 0,7 0,8 0,8

Arbetade timmar 0,8 0,5 0,5 0,5

Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet

Mellan 2000 och 2003 bedöms det finansiella ut-rymmet i primärkommunerna tillåta en genom-snittlig konsumtionsökning i volym med 1,0 %per år. Rensas konsumtionsutgifterna för effek-ten av nedtrappningen av kunskapslyftet erhållsen utvecklingstakt på i genomsnitt 1,4 % per år2002–2003. Satsningen på ökad lärartäthet i sko-

6 Från och med i år skiljs Svenska kyrkan från staten. I nationalräkenska-perna har kyrkan tidigare förts till kommunsektorn. Fortsättningsviskommer kyrkan att föras till hushållens ideella organisationer.7 Exkl. effekten av överföringen av Svenska kyrkan från staten till hus-hållens ideella organisationer. Om överföringen beaktas minskade kon-sumtionsvolymen med 2,5 %.

67

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

lan väntas bidra med ca två tiondelar högre kon-sumtionstillväxt 2002 respektive 2003. Lands-tingen förväntas dämpa konsumtionstillväxtenför perioden 2001–2002, jämfört med 2000, föratt klara balanskravet. Trots detta beräknas kon-sumtionsvolymen kunna öka med 0,8 % i ge-nomsnitt per år 2001–2003.

Det finansiella sparandet i kommunsektornberäknas i år uppgå till 13 miljarder kronor ochnästa år till 18 miljarder kronor. Därav beror ca10 respektive ca 5 miljarder kronor på tillfälligthöga skatteinkomster till följd av slutavräkning-en av skatter avseende åren 1999 och 2000.8 Pri-märkommuner och landsting förväntas inte ökasina utgifter till följd av de tillfälligt högre in-komsterna utan i stället anpassa utgifterna tillden varaktiga inkomstnivån. Det finansiella spa-randet bedöms vara tillräckligt högt för att pri-märkommunerna ska klara balanskravet från år2000, medan landstingen beräknas uppfylla kra-vet på ekonomisk balans först år 2001.

8 I nationalräkenskaperna förs skillnaden mellan preliminära och definiti-va skattemedel till året efter det aktuella inkomståret. Primärkommuneroch landsting blir då antingen återbetalningsskyldiga eller erhåller ytterli-gare skattemedel. Betalningarna sker i januari året därpå.

68

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

Statens finansiella sparande och budgetsaldo eftersom lånet motsvaras av en fordran. Kon-staterade förluster på utlåning ska emellertid re-

Finansiellt sparande definieras av ett internatio-nellt regelverk för nationalräkenskaper. Ett de-taljerat regelverk finns för EU, ENS 1995, somalla medlemsländer är förbundna att följa. Detfinansiella sparandet är nettot av transaktionersom påverkar en sektors finansiella förmögenhet.Den förändring av den finansiella förmögenhe-ten som uppstår till följd av omvärderingar avtillgångar och skulder inkluderas inte i det finan-siella sparandet. Detta förhållande följer av attdefinitionen baseras på transaktioner mellan tvåparter.

Statens budgetsaldo är ett inhemskt mått, somvisar det statliga lånebehovet eller amortering avstatsskulden. Liknande inhemska mått finns iandra länder, men är inte jämförbara beroende påskilda institutionella förhållanden.

Den principiella skillnaden för svenska för-hållanden mellan statens finansiella sparande ochstatsbudgetens saldo är att i det finansiella spa-randet tas hänsyn till förändringar av både finan-siella tillgångar och skulder medan budgetsaldotendast avspeglar förändringen av statsskulden.Denna skillnad medför att amorteringar avstatsskulden som finansieras genom avyttring avfinansiella tillgångar inte inkluderas i det finansi-ella sparandet, eftersom förmögenheten inte på-verkas av en sådan transaktion. Den skuldökningsom uppstår genom statlig utlåning, t.ex. studi-elån, påverkar inte heller det finansiella sparandet

ducera det finansiella sparandet.Förutom den principiella skillnaden mellan

begreppen finns även andra skillnader som berorpå olika periodiseringar av i synnerhet skatteroch räntor mellan nationalräkenskaperna ochbudgetredovisningen. Vad beträffar statens rän-teutgifter finns även en skillnad vad avser bokfö-ringen av realiserade kurs- och valutaförändring-ar. Dessa påverkar budgetsaldot men inte detfinansiella sparandet, eftersom även realiseradekursförändringar betraktas som värdeföränd-ringar i nationalräkenskaperna.

Skillnaden mellan begreppen beror inte på omen inkomst eller utgift är tillfällig utan endast hurden påverkar den finansiella ställningen. Därförkan man tala om ett underliggande finansielltsparande likväl som ett underliggande budgetsal-do, där man rensar för tillfälliga faktorer.

I tabellen redovisas skillnaden mellan statensfinansiella sparande och budgetsaldo. Statsskul-den påverkas förutom av budgetsaldot även avskulddispositioner, som huvudsakligen består avicke realiserade valutakursförändringar på skul-der i utländsk valuta. För 2001 är skulddisposi-tionerna särskilt stora. Det beror på att överför-ingen av statsobligationer från AP-fonden skrivsav direkt mot statsskulden i stället för att redovi-sas i budgetsaldot. Detta ökar skillnaden mellanfinansiellt sparande och budgetsaldot eftersomöverföringen från AP-fonden tillgodoräknasstatens finansiella sparande.

Finansiellt sparande och budgetsaldo

Mdkr1999 2000 2001 2002 2003

Finansiellt sparande 76 6 158 –20 –27

Effekt av överföringarfrån AP-fonden – – –127 27 5

Studielån o. återbetalning –8 –8 –9 –8 –8

Försäljning av aktier – 75 15 15 15

Kurs och valutaförändr. –4 –9 –12 –9 –5

Periodiseringar 6 3 –2 –3 3

Övrigt 11 11 0 –1 –1

Budgetsaldo=Minskatlånebehov 82 76 22 1 –19

Skulddispositioner=Ökatlånebehov 7 –23 –90 –9 –7

Förändring av stats-skulden –75 –99 –112 –10 12

Statsskuld, nivå 1374 1275 1163 1153 1165


69

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

12 Utvärdering avkonjunkturprognoser

Finansdepartementets konjunkturbedömningarligger till grund för beslut om statsbudgeten ochden ekonomiska politikens inriktning. Vikten avhög prognosprecision har ökat i takt med attmålen för den ekonomiska politiken i allt högregrad kopplas till den förväntade utvecklingen avett antal makroekonomiska variabler. Det ärdärför viktigt att kontinuerligt utvärdera progno-serna, i syfte att förbättra precisionen i dessa. Attdiskutera Finansdepartementets prognoser i för-hållande till bedömningar som görs av andraprognosmakare ger också viktiga insikter om hu-ruvida det finns gemensamma tendenser, om hurolika förutsättningar för prognosarbetet kan på-verka resultatet och om hur stora prognosfel somkan betraktas som normala.

Nedan diskuteras därför dels hur och varförFinansdepartementets prognoser avseende 1999successivt reviderades från och med våren 1998,dels vissa skillnader och likheter som kan urskil-jas mellan Finansdepartementet och andra pro-gnosmakare under 1990-talet.

Sammantaget kan konstateras att konjunktur-bedömarna i genomsnitt gör likartade prognos-fel. Finansdepartementets prognoser står sig väl irelation till andra bedömares i fråga om preci-sion, även om tillväxten har överskattats i någothögre grad än av övriga prognosmakare. BådeStatistiska centralbyrån, som sammanställer ut-fallet, och prognosinstituten tycks ha svårt att påett tidigt stadium skatta styrkan i upp- och ned-gångar i konjunkturen, vilket bidrar till att pro-gnosprecisionen försämras. Ytterligare utfalls-information bidrar i betydande omfattning tillprecisionen i bedömningarna.

12.1 Finansdepartementets prognoser

Prognoser avseende 1999År 1999 karakteriserades av stark ekonomisktillväxt, en positiv utveckling på arbetsmarkna-den och ett mycket måttligt pristryck. Att ut-vecklingen skulle bli så positiv förutsågs inte avnågon prognosmakare förrän under hösten 1999,till stor del på grund av osäkerheten avseendeAsienkrisens spridningseffekter och effekternaav den finansiella krisen i Ryssland hösten 1998.I tabell 12.1 återfinns utfall samt Finansdeparte-

70

mentets prognosfel för ett antal variabler i fyraprognoser avseende 1999.

På våren 1998 bedömdes förutsättningarna fören stark svensk konjunktur vara goda. Asienkri-sens effekt på den reala globala tillväxten vänta-des bli relativt begränsad, bl.a. på grund av att detförsvagade pristrycket väntades leda till en lättarepenningpolitik såväl i Förenta staterna som i Eu-ropa. Därmed väntades svensk export återhämtasig redan under 1999. Den inhemska efterfråganförutsågs fortsätta att stärkas, bl.a. på grund av enstark sysselsättningsutveckling, låg inflation ochlåga räntor. Det starka efterfrågeläget beräknadesäven tillsammans med den låga räntenivån inver-ka positivt på bruttoinvesteringarna. Den sam-mantagna konjunkturbild som målades upp idetta läge överensstämde relativt väl med årsut-fallet för 1999, även om förstärkningen av deninhemska efterfrågan underskattades samtidigtsom den internationella utvecklingen blev någotsämre än väntat. Det grundläggande infla-tionstrycket i ekonomin, som bl.a. tar sig uttrycki handelns marginaler, överskattades dock trotsett antagande om att löneökningarna skulle be-gränsas till 3 % per år, vilket var lägre än utfallet.

I budgetpropositionen för 1999, som gjordes påhösten 1998, konstaterades att den internatio-nella konjunkturen hade dämpats ytterligare.Samtidigt bedömdes förutsättningarna för deninhemska efterfrågan ha förbättrats, bl.a. pågrund av hushållens stärkta förmögenhetsställ-ning. BNP-tillväxten justerades marginellt i felriktning, men precisionen avseende dess sam-mansättning förbättrades. Det hade blivit tydli-gare att pristrycket i ekonomin var mycket lågtoch inflationsprognosen reviderades ned. Ingastörre korrigeringar gjordes avseende arbets-marknaden.

Bilden förändrades därefter markant. I sam-band med konvergensprogrammet i december pre-senterades en prognos där oron över avmatt-ningen i viktiga handelsländer, och en därmedsvagare svensk industrikonjunktur, hade tilltagit.Sveriges BNP-tillväxt reviderades därmed nedbetydligt för 1999. Avmattningen i Europa för-utsågs korrekt, men utvecklingen blev avsevärtbättre än väntat i andra regioner. Trots en starkutveckling av nyanmälda lediga platser beräkna-des även sysselsättningstillväxten bli lägre än itidigare prognoser på grund av konjunkturför-svagningen. Konsumtionsutgifterna bedömdesliksom tidigare ha goda utsikter att växa snabbt,även om tillväxten reviderades ned till följd av deförväntade spridningseffekterna av den interna-

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

tionella avmattningen. Utvecklingen kom där-med att underskattas mer än i tidigare prognoser.

Under våren 1999 fortsatte industrikonjunk-turen att försämras som väntat. Orderingång ochexport visade en mycket svag utveckling. Tudel-ningen mellan negativa företag och optimistiskakonsumenter var mycket påtaglig i barometrar-na, vilket framgår av diagram 12.1. En försvag-ning av efterfrågan på arbetskraft bedömdeskomma under andra halvåret 1999. Förväntning-en att sysselsättningstillväxten skulle försvagasfann stöd i det att nyanmälda lediga platser visa-de en viss nedgång. Nedgången skulle dock visasig vara kortvarig. Inflationsprognosen låg somhelhet väl i linje med årsutfallet, men det in-hemska pristrycket överskattades fortfarande.Decemberprognosen låg därmed i stora drag fast,även om skillnaderna i utsikter för hushåll ochindustri betonades ytterligare.

Diagram 12.1 TillförsiktsindikatorerNettotal

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25

Hushåll

Industri

EMU industri

Anm.: Avser hushållens förväntningar om den egna ekonomin (HIP), konfidensindikator för tillverkningsindustrin (Konjunkturbarometern) samt EMU Industrial Confidence Indicator. Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och EU-kommissionen

1995 1996 1997 1998 1999 2000

Under tiden efter vårpropositionen 1999 blevtecknen allt tydligare på att arbetsmarknaden,industrins orderingång och exporten utveckladesgynnsammare än väntat, samtidigt som hushål-lens förväntningar blev allt mer positiva. I bud-getpropositionen för 2000 tecknades slutligen bil-den av att svensk ekonomi befann sig i en snabbexpansionsfas, bl.a. till följd av en mycket starkoch sysselsättningsfrämjande utveckling av hus-hållens konsumtionsutgifter, ett globalt settdämpat pristryck och en framgångsrik telepro-duktsektor. Sannolikt bidrog inte bara den godautvecklingen av sysselsättningen och disponi-belinkomsterna utan även den starka förmögen-hetstillväxten i hushållssektorn under loppet av1999 – som inte förutsetts i prognoserna och vars

effekter kan ha underskattats – till att hushållenskonsumtion fortfarande underskattades.

Diagram 12.2 Finansdepartementets prognosfel avseende1999Procentenheter

-2,0

-1,5

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

Våp98 BP99 dec98 Våp99 BP00

BNP-tillväxt

Inflation

Sysselsättningstillväxt

Anm.: Ett negativt tal innebär att utvecklingen underskattades.Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Tabell 12.1 Finansdepartementets prognosfel avseende1999Årlig procentuell förändring, Procentenheterdär ej annat anges

Prognosfel

UtfallVåp

1998BP

1999Våp

1999BP

2000

BNP 3,8 –0,7 –0,8 –1,6 –0,2

Hushållens konsumtion 4,1 –1,6 –1,2 –1,5 –1,0

Offentlig konsumtion 1,8 –1,2 –1,0 –0,8 –0,2

Bruttoinvesteringar 8,1 –0,5 –0,1 –3,3 –1,7

Lager –0,5 0,5 0,5 –0,2 0,1

Export 5,2 1,5 0,6 –1,6 –0,2

Import 5,0 2,0 2,1 –2,1 –1,8

Sysselsättning 2,2 –0,7 –0,7 –0,8 0,5

Öppen arbetslöshet 1 5,6 0,1 0,1 0,2 –0,2

Arb.marknadspol. prog.1 3,1 0,9 0,8 0,5 0,2

KPI 2 0,3 0,9 0,4 –0,1 0,0

KPI (dec–dec) 1,2 0,3 –0,1 –0,7 –0,3

Världsmarknadstillväxt3 5,5 1,8 0,7 –1,7 –1,3

TCW-index 2 124,8 –5,3 –4,4 –2,1 –0,2

Svensk kortränta, 6mån2 3,25 1,4 1,1 –0,1 –0,1

Anm: I maj 1999 lades nationalräkenskaperna om enligt det europeiska natio-nalräkenskapssystemet från 1995. Prognoser gjorda före maj 1999 är anpassa-de till FN:s System of National Accounts från 1968. Prognoserna avseende 1999kan endast utvärderas mot det nya systemet eftersom utfallsberäkningar för1999 endast finns i detta. Det är svårt att avgöra hur stora effekterna på till-växttakterna av omläggningen är, men de bedöms vara förhållandevis små.1 Andel av arbetskraften2 Årsgenomsnitt3 Ökning av total import av bearbetade varor i handelsländerna, viktat för re-spektive lands andel av svensk export.

Jämförelse med tidigare prognoserEn tillbakablick på Finansdepartementets pro-gnoser de senaste 10 åren visar att prognosen för1999 var något sämre än genomsnittet för dentidigare perioden avseende BNP-tillväxten, menbättre vad gäller inflation och sysselsättning (se

71

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

diagram 12.3). Att KPI-prognosen förbättratstorde till stor del bero på att prisstabiliteten ökat.

Diagram 12.3 Finansdepartementets genomsnittligaabsoluta prognosfel avseende tre prognosvariablerProcentenheter

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

BNP Inflation Sysselsättning

1990-98 1999

Anm.:Genomsnitten avser de absoluta fel som gjorts i följande fyra prognoser per prognostiserat år: hösten och våren året före och hösten och våren samma år. Genomsnittet för sysselsättningen avser perioden 1993–1998.Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet

Som framgår av diagram 12.4 tycks bruttoinves-teringar, för vilka tillväxttakten svänger kraftigt iolika konjunkturfaser, vara den mest svårpro-gnostiserade av försörjningsbalansens poster.Utrikeshandeln är också svårbedömd, men efter-som export och import ofta över- respektive un-derskattas samtidigt är prognosfelet avseendenettobidraget till BNP-tillväxten begränsat.Konsumtionsutgifterna visar en mer stabil ut-veckling över tiden, men den mycket kraftigauppgången i den privata konsumtionen 1999 un-derskattades så sent som i budgetpropositionenför 2000. Intressant nog var prognoserna för dehistoriskt sett mest felbedömda variablernaöverlag bättre för 1999 än tidigare under 1990-talet.

Diagram 12.4 Finansdepartementets genomsnittligaabsoluta prognosfel avseende försörjningsbalansenProcentenheter

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

Privatkonsumtion

Offentligkonsumtion

Brutto-invest.

Export Import

1990-98

1999

Anm.: Genomsnitten avser de absoluta fel som gjorts i följande fyra prognoser per prognostiserat år: hösten och våren året före och hösten och våren samma år. Det absoluta genomsnittliga prognosfelet avseende lagerbidraget var 0,3 procentenheter för 1999 och 0,6 procentenheter för perioden 1990–98.Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet

72

Informationens betydelse för precisionenEn viktig utgångspunkt i prognosarbetet är till-gänglig information i utfall och indikatorer. Inedanstående diagram (12.5) framgår hur Fi-nansdepartementets genomsnittliga prognospre-cision avseende BNP-tillväxten har förbättrats jukortare prognoshorisonten har varit. Mellan pro-gnostillfällena har oftast två kvartalsräkenskaperpublicerats, och de genomsnittliga prognosfelenminskat påtagligt.

Diagram 12.5 Finansdepartementets genomsnittligaabsoluta prognosfel avseende BNP-tillväxten vid olikahorisonter 1990–99Procentenheter

1,24

0,83

0,63

0,41

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

1,4

Vår året före Höst året före Samma vår Samma höst

Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet

12.2 Jämförelse med andra prognosmakare

Vid en prognosutvärdering är det frestande attjämföra resultatet med det som uppnåtts av and-ra bedömare. Detta väntas inte enbart ge enuppfattning om vilken konjunkturbedömare somär mest tillförlitlig, utan även om hur stora pro-gnosfel som kan betraktas som normala.

Att jämföra konjunkturbedömare är dock inteoproblematiskt. En anledning till att prognosersällan är direkt jämförbara är att de inte utarbetasvid samma tidpunkt. Eftersom data publiceraslöpande har bedömarna haft tillgång till olikamycket information. Vissa enstaka händelser kanockså visa sig avgörande, exempelvis beslutet attSverige skulle gå över till flytande växelkurs i no-vember 1992. Dessutom kan prognosinstitutenssyften och metoder skilja sig åt. Ett exempel äratt Finansdepartementets prognoser baseras påbeslutad och föreslagen finanspolitik, medanmånga andra prognosmakare ofta baserar beräk-ningar på egna bedömningar om t.ex. kommandeskatteförändringar. Konjunkturinstitutet, varsprognoser baseras på gällande beslut, har en in-

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

formationsnackdel i de prognoser som publicerasföre vår- och budgetpropositioner.

En jämförelse av olika prognosmakare blir så-ledes aldrig helt rättvisande. Detta hindrar inteatt en diskussion om resultat, förutsättningar ochgemensamma tendenser kan ge viktiga insikter. Idetta syfte jämförs nedan ett antal prognosmaka-res precision avseende BNP-tillväxt, inflationoch öppen arbetslöshet i Sverige, både avseende1999 och den senaste 10-årsperioden. I budget-hänseende är även prognoser på efterfråganssammansättning av intresse. En genomgång avprognoser på försörjningsbalansens poster liggerutanför ramen för denna jämförelse, men berörskort nedan.

Utvärderingen avser höst- och vårprognoserför såväl innevarande som påföljande år. För att imöjligaste mån undvika att någon prognosmaka-re har för- eller nackdelar av informationsläget,har en likartad genomsnittlig publiceringstid-punkt eftersträvats så långt detta varit möjligt.

Konjunkturbedömare möts ofta av en bety-dande skepsis avseende prognosernas tillförlit-lighet. I syfte att undersöka nyttan med att allsgöra konjunkturbedömningar ingår även en s.k.naiv prognos i jämförelsen. Denna har konstrue-rats så att tillväxten ett år antas bli densammasom under föregående år.9

Prognoserna jämförs med det första prelimi-nära nationalräkenskapsutfall som presenteras imars påföljande år eftersom utvärderingen görsmed avseende på hur väl prognosmakarna tolkartillgänglig information. Utfallsrevideringar skertill följd av att ny information tillkommit eller attdefinitioner ändrats, något som sällan eller aldrigär känt i förväg av prognosmakarna. Prognoseroch utfall har hämtats ur Konjunkturinstitutetsprognosdatabas.10

För att inte ett prognosinstitut som kraftigtöver- eller underskattar utvecklingen olika år skaframstå som träffsäkert, har genomsnittliga ab-soluta avvikelser gentemot utfall använts i utvär-deringen. Till viss del diskuteras även om pro-gnosmakarna har en tendens att göra alltförpositiva eller negativa prognoser. En sådan ten-

9 Eftersom det inte finns något utfall för innevarande år när prognoser förnästa år görs, har Finansdepartementets prognos för innevarande år dåanvänts.10 Vid bearbetningen har vissa kompletteringar till databasen gjorts avFinansdepartementet. Vissa uppgifter saknas, framför allt avseende öppenarbetslöshet och inflation. För vissa prognosmakare är därmed antal ob-servationer marginellt färre.

dens kallas här bias och mäts med genomsnittligavvikelse.

Tabell 12.2 Utvärderade prognosinstitut och genomsnittligpubliceringstidpunkt för utvalda prognoser 1990–99

Genomsnittligpubliceringsvecka

Prognosinstitut Vår Höst

Finansdepartementet FiD 16 46

Konjunkturinstitutet KI 14 46

Industriförbundet IF 16 44

Handelns utredningsinstitut HUI 12 41

Landsorganisationen LO 20 46

Merita-Nordbanken MNB 14 45

SEB SEB 16 40

Svenska Handelsbanken SHB 15 43

Föreningssparbanken FSB 16 43

Tjänstemännens centralorganisation TCO 21 46

OECD OE 23 49

Anm: Tidpunkten för publicering av utfall för nationalräkenskaperna har varie-rat under 1990-talet. 1999 publicerades utfall under följande veckor: fjärdekvartalet 1998 v. 10, första kvartalet 1999 v. 24, snabbversion andra kvartaletv. 32 och andra kvartalet 1999 v. 39.

Prognoser avseende 1999Samtliga konjunkturbedömare gav länge en allt-för pessimistisk syn på den ekonomiska utveck-lingen för 1999. Bedömningarna styrdes i höggrad av de förväntade effekterna på svenska ex-portmarknader av Asienkrisen och den finansi-ella krisen i Ryssland hösten 1998. Osäkerhetenom hur detta skulle påverka den inhemska efter-frågan var mycket stor. Prognoserna på BNP-tillväxten reviderades successivt under loppet av1998 och 1999 enligt ett snarlikt mönster avsamtliga bedömare, vilket framgår av diagram12.6. Likartade revideringar är naturliga motbakgrund av att prognosmakarna kontinuerligtfår tillgång till samma information. Ett ”följa-John-beteende” kan dock också tänkas uppstå idet att prognosmakarna påverkas av varandra ochden allmänna debatten i massmedia och inombranschorganisationer.

Under 1998 och före vårpropositionen 1999var de flesta prognosmakare mer pessimistiska änFinansdepartementet avseende BNP-tillväxten.Framför allt Industriförbundet och Handelsban-ken gjorde mycket försiktiga bedömningar avden ekonomiska utvecklingen. MNB var i aprilförst med att revidera upp sin prognos medanSEB var först med att i maj presentera en BNP-prognos över 3 %. Vid denna tidpunkt indikera-de industribarometern en återhämtning i in-dustrikonjunkturen och arbetsmarknaden hade

73

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

fortsatt att utvecklas starkt. Denna ytterligareinformation torde ha varit av stor vikt på våren1999. Den största uppjusteringen gjordes av In-dustriförbundet, som ändrade sin tillväxtprognosfrån 1,5 % i februari till 3,5 % i september. Un-der hösten och före det preliminära utfallet imars 2000 medförde revideringarna att tillväxteni flera fall överskattades – av Föreningssparban-ken så sent som i februari 2000 med 0,4 procen-tenheter.

Diagram 12.6 Revideringar från föregående prognostillfälleav BNP-tillväxten 1999Procentenheter

-1,5

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

FiD KI SEB HUI LO SHB MNB IF FSB TCO OECD

Anm.: Diagrammet visar de revideringar som gjordes i jämförelse med föregående prognostillfälle av varje prognosmakare. Exempelvis reviderade i september 1999 Finansdepartementet upp sin prognos avseende BNP-tillväxten med hela 1,4 procentenheter.Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet

okt98 dec98 mar99 jun99 sep99 dec99

Skillnaderna i prognosfel avseende BNP-tillväxten är överlag små. Samtliga prognosmaka-re underskattade uppgången i den ekonomiskaaktiviteten. Samtidigt överskattades inflationen,framför allt under våren 1998. Därefter revidera-des inflationsförväntningarna successivt ned.Även den öppna arbetslösheten bedömdes ändafram till hösten 1999 bli högre än den sedan blev,sannolikt främst till följd av att den sysselsätt-ningsintensiva inhemska efterfrågan underskat-tades. Finansdepartementets relativt goda pro-gnoser under 1998 på den öppna arbetslöshetenbyggde på ett för högt antagande avseende antaldeltagare i arbetsmarknadspolitiska program ochen för svag sysselsättningsutveckling. I ljuset avovanstående prognosfel står det klart att svenskekonomi fungerade betydligt bättre under 1999än alla prognosmakare väntade sig.

För att ge en enkel överblick över de olikaprognosmakarnas precision avseende BNP, in-flation och arbetslöshet 1999 visas de absoluta

74

medelprognosfelen för dessa variabler i ett ochsamma diagram nedan (trots att de olika variab-lerna naturligtvis inte är summerbara). Påpekasbör att den viktigaste brytpunkten för preci-sionsförbättrande information för 1999 var iapril/maj samma år. Framför allt bankerna kan ijämförelsen ha gynnats av detta, eftersom depresenterade sina vårprognoser senare än övrigabedömare.

Diagram 12.7 Genomsnittliga absoluta prognosfel för 1999Procentenheter

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

FiD KI SHB IF MNB SEB FSB HUI Naiv

Öppen arbetslöshet

Inflation

BNP

Anm.: Genomsnitten avser de absoluta fel som gjordes i fyra prognoser avseende 1999, dvs. på hösten och våren 1998 resp. hösten och våren 1999.Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet

Prognoser under perioden 1990–99En jämförelse med prognoser som gjorts de se-naste tio åren tyder på att den turbulenta inter-nationella utvecklingen och den exceptionelltstarka utvecklingen av den inhemska efterfråganunder 1999 försämrade förutsättningarna att gö-ra goda prognoser, åtminstone för BNP. Infla-tionsprognoserna var istället bättre, sannolikt tillföljd av att prisstabiliteten ökat kraftigt på senareår. I tabell 12.3 nedan visas de genomsnittligaprognosfel som bedömarna gjorde under helaårtiondet avseende BNP, arbetslöshet och infla-tion.

Den genomsnittliga prognosprecisionen ärmycket likartad mellan de olika prognosinstitu-ten. Skillnaden mellan det högsta och det lägstagenomsnittliga prognosfelet på BNP-tillväxtenär 0,3 procentenheter för perioden som helhet.För enstaka år kan dock de genomsnittliga felbe-dömningarna variera mer. Krisåren i början av1990-talet samt 1999 tycks ha orsakat pro-gnosmakarna störst problem.

En orsak till att likheterna är större då hela1990-talet studeras är att enstaka sämre progno-ser får mindre genomslag under en längre period.Dessutom har enstaka prognosinstitut i mindre

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

utsträckning gynnats av ett fördelaktigt infor-mationsläge, eftersom de publiceringstidpunktersom valts i genomsnitt är mer likartade.

En anledning till att resultaten av en jämförel-se av BNP-prognoser bör tolkas med försiktig-het är att det är aggregatet som studeras. Det ärfullt möjligt att en prognosmakare gjort felaktigabedömningar av efterfrågans sammansättningmen ändå gjort en "god" BNP-prognos. Liksomför BNP gör prognosinstituten mycket likartadefel vad gäller försörjningsbalansens poster.

Tabell 12.3 Genomsnittliga medelfel (bias) och genom-snittliga absoluta medelfel avseende 1990–1999Procentenheter

BNP Inflation ArbetslöshetAbsolutmedel-

fel

Medel-fel

(bias)

Absolutmedel-

fel

Medel-fel

(bias)

Absolutmedel-

fel

Medel-fel

(bias)

FiD 0,8 0,5 0,8 0,1 0,8 –0,6

KI 0,8 0,4 0,7 0,2 0,6 –0,2

IF 0,7 –0,6 0,8 0,4 0,5 0,2

HUI 1,0 0,5 1,0 0,3 0,7 –0,5

LO 0,8 0,5 0,9 0,4 0,7 –0,3

MNB 0,7 0,4 0,7 0,2 0,5 –0,2

SEB 0,7 0,3 1,0 0,3 0,5 –0,1

SHB 0,7 0,3 0,8 0,2 0,6 –0,2

FSB 0,7 0,3 0,9 0,4 0,7 –0,2

TCO 0,8 0,4 0,9 0,4 0,5 –0,3

OECD 0,8 0,3 – – – –

Naiv 1,4 0,0 2,1 0,7 1,2 –0,5

Anm: OECD:s prognoser avseende inflation och arbetsmarknad är inte jämför-bara eftersom de baseras på andra definitioner.Genomsnitten avser de absoluta fel som gjorts i följande fyra prognoser perprognostiserat år under perioden 1990–99: hösten och våren året före och hös-ten och våren samma år.Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet

Utöver att visa på hur väl en prognosmakare harlyckats under en period som helhet, är det ocksåintressant att se om dennes genomsnittliga pro-gnosprecision försämras eller förbättras över ti-den. I tabell 12.4 nedan visas femåriga glidandemedelvärden för prognosfel på BNP-tillväxten.Påpekas bör att eftersom de genomsnittliga pro-gnosfelen är så pass likartade kan en enstakamindre bra prognos leda till ett kraftigt fall irangordningen. Finansdepartementet, som miss-bedömde utvecklingen 1996, har förbättrat sinrelativa position något de senaste åren.

Tabell 12.4 Genomsnittligt absolut prognosfel avseendeBNP-tillväxtenProcentenheter, fem års glidande medelvärde

1995 1996 1997 1998 1999

FiD 0,9 0,9 0,7 0,5 0,6

KI 1,0 0,9 0,7 0,5 0,5

IF 0,6 0,6 0,6 0,7 0,8

HUI 1,2 1,2 0,9 0,6 0,7

LO 1,1 0,9 0,7 0,5 0,5

MNB 0,9 0,9 0,6 0,4 0,5

SEB 0,9 0,8 0,6 0,5 0,5

SHB 0,8 0,8 0,6 0,4 0,6

FSB 0,8 0,8 0,7 0,6 0,6

TCO 1,0 0,9 0,7 0,5 0,6

Naiv 1,7 1,7 1,7 1,7 1,0

Anm: Avser fyra prognoser per prognosår, dvs. 1995 års glidande medelvärdevisar det genomsnittliga absoluta prognosfel som gjorts i prognoser på vår ochhöst för nästkommande år och på vår och höst för innevarande år mellan 1991och 1995. För IF saknas vissa observationer.Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet

Diagram 12.8 Genomsnittligt absolut prognosfel avseendeBNP-tillväxten, vissa prognosmakareProcentenheter, fem års glidande medelvärde

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99

FiD IF

MNB KI

Anm.: Det glidande medelvärdet avser det absoluta prognosfelet i prognoser gjorda på hösten avseende nästkommande års BNP-tillväxt. IF:s prognos för 1990 gjordes i juni, och för 1991 och 1995 i början av dessa år. Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet

Ovan konstaterades att alla prognosmakare längegjorde en alltför pessimistisk bedömning av 1999års utveckling. För 1990-talet som helhet är bil-den den motsatta. Alla prognosmakare utom In-dustriförbundet har haft en tendens att över-skatta BNP-tillväxten. IF överskattade intetillväxten i lika hög grad som övriga bedömareunder krisåren i början av 1990-talet, men missa-de i större utsträckning konjunkturförstärkning-en under 1994 och 1995. Samma mönster uppre-pade sig 1996 och 1997. Finansdepartementetspositiva bias är något högre än övriga pro-gnosmakares (se tabell 12.3 och diagram 12.9).

75

PROP. 2000/2001 :1 BILAGA 2

Diagram 12.9 Finansdepartementets genomsnittligaprognosfel (bias) avseende BNP-tillväxten 1970–99Procentenheter, fem års glidande medelvärde

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98

Anm.: Avser fem års glidande medelvärde för fel i prognoser på BNP-tillväxten gjorda på hösten för nästkommande år. Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet

Under 1990-talet har prognosmakarna i allmän-het överskattat utvecklingen i perioder av av-mattning och underskattat den i återhämtnings-faser. Detta kan ha att göra med en vissförsiktighet vid tolkningen av ny informationoch en benägenhet att undvika stora prognosre-videringar. Dessa tendenser bidrar också till attvändpunkter uppfattas alltför sent. Den djupakrisen i början av 1990-talet är därmed sannoliktden främsta orsaken till att flertalet prognosma-kare uppvisar en positiv bias för årtiondet somhelhet.

Det förtjänar att påpekas att även samman-ställarna av nationalräkenskaperna har svårt attberäkna styrkan i konjunkturens svängningar.Till följd av att primärstatistiken inte är heltäck-ande och att avstämningsproblemen är stora harkvartalsräkenskaperna i viss mån karaktären avbedömning och prognos. De mer grundliga års-beräkningarna, som delvis baseras på andra källoroch metoder, innehåller ofta revideringar. I dia-gram 12.10 nedan framgår att det reviderade ut-fallet visar större svängningar i konjunkturen ändet preliminära. Denna utvärdering baseras somnämnts ovan på det första preliminära utfallet.

76

Diagram 12.10 Preliminärt och reviderat utfall avseendeBNP-tillväxtenProcent

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99

Utfall 1 Utfall 2 Utfall 3

Anm.: Utfall 1 presenteras i mars påföljande år i samband med utfall för kvartal 4 och utfall 2 i december påföljande år (första årsberäkningen). Utfall 3 avser här det utfall som nu gäller efter omläggningen av nationalräkenskaperna till ENS 1995 coh revideringar i december 1999. För 1999 finns endast utfall enligt ENS 1995.Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Sammanfattningsvis kan konstateras att pro-gnosmakarna i genomsnitt gör mycket likartadeprognosfel, vilket utöver att de har samma in-formation även skulle kunna tyda på att de på-verkas av varandra. Alla prognosmakare gör dockbättre prognoser än en s.k. naiv prognos, vilketinnebär att konjunkturbedömningar har ett vär-de. Finansdepartementets prognoser står sig väl irelation till övriga prognoser i fråga om precisionmen har haft en tendens att överskatta tillväxten inågot högre grad. Precisionen i prognosernaökar i samband med att prognoshorisonten blirkortare och mer information blir tillgänglig iform av utfall och indikatorer. Gemensamt föralla prognosmakare är att de tycks ha svårt att påett tidigt stadium uppfatta vändningar i kon-junkturen.

Documents

Bil 2 Svensk ekonomiPROP. 2000/2001:1 BILAGA 2 9 Svensk ekonomi Förord I denna bilaga till budgetpropositionen för 2001 redovisas en bedömning av den internationella och den svenska