Bilaga vasterbotten low

ANNONS ANNONSHELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN

1

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTENANNONS

Distribueras med Vk och Norran december 2013

INLANDET SATSARSATSARFrån avveckling till miljardinvestering 8

SNART SMÄLLER DET! 10

ARKITEKTEN SOM FLYTTADE

HEM 6 ”Här fi nns massor av kreativa människor med fantastiska talanger och bärkraftiga idéer”Anna Pettersson, region direktör för Region Västerbotten 5

Fo

to:

Jo

ha

n G

un

sé

us

MÖTESPLATS

LYCKSELE

Starka idéer

blir verklighet

på 48 timmar4–5

Denna öppenhet och föränd-ringsvilja har på senare år tagit sig konkreta uttryck i Sorsele. Den lilla inlandskom-munen med sina 2 620 invåna-

re, är den kommun i Sverige som skänker mest pengar per invånare till olika hjälp-organisationer. Detta samtidigt som man med stort engagemang har tagit emot fl est fl yktingar. Resultatet har inte låtit vänta på sig, under fl era år har Sorsele varit den kom-mun i landet som haft den största ökningen inom detaljhandeln.

Det här är ett alldeles utmärkt exempel på vad som kan hända när man är nyfi ken och vågar tänka nytt och fritt. Och det precis det vi nu gör här i Västerbotten när vi arbetar med frågor kring samhälls- och närings-livsutveckling. I vår strävan att främja nya näringar talar vi nu om kulturdriven till-växt med stort fokus på kompetensförsörj-ning. Vi här i Västerbotten, är precis som landet i stort, i akut behov av näringar med stark sysselsättningseffekt. Det om något kräver kompetens inom en rad områden.

Ja, men ni har väl skogen och alla minera-ler, kanske någon tänker. Ja, visst har vi det, dessutom fl era angränsande näringar, inom

skogs- och mineraltek-nik. Men de traditio-

nella näringarna är inte längre basnä-ringar, det vill säga betydelsefulla för sysselsättningen. Idag är antalet som jobbar med skog

och mine-ral en

bråk del jämfört bara med för 30 år sedan. Det som levereras från våra skogar och ur våra berg är självklart betydelsefullt, men snarare viktigt för landet, allt mindre för regionen.

Och det är den utmaningen, det vill säga frågan om regionens framtida tillväxt och utveckling, om vi som regionförbund har le-dartröjan att ta oss an. Att helt enkelt samla länets olika aktörer, bestämma inriktning och se till att vi drar åt ungefär samma håll. Där är vi nu, och vi har blivit alltmer sli-pade, inte minst att externt marknadsföra Västerbottens attraktivitet – att visa alla fantastiska möjligheter som fi nns här. En nyckelfråga är att få kvinnor mellan 20 och 35 år att välja att bosätta sig här. Varför då, kanske någon tänker. Jo av den enkla anledningen att det är kvinnor som fattar familjernas beslut om bosättning.

Vi har också blivit alltmer slipade att kraft-samla internt med vår kunskapsuppbygg-nad. Att stimulera, uppmuntra och hjälpa människor med talanger och innovativa idéer är en viktig del i det regionala utveck-lingsarbetet. Här är jag övertygad om att vår nya arena för tillväxt, ”Mötesplats Lyck-sele”, kommer att få stor betydelse. Med te-mat ”Talang för tillväxt” i fokus samlades trehundra personer från hela länet under två intensiva försommardagar. Visioner, innovationskraft, kunskap och erfarenhet delades under avslappnade former. Men det var inte bara ord, det var också verk-stad med konkreta resultat. För mig var det åter igen ett bevis på vilken enorm energi och styrka som kan utvinnas när engage-rade människor möts. En sak är säker, om vi förväntar oss nya resultat – kan vi inte göra som vi alltid gjort

Erik Bergkvist (S), regionråd

INLEDARE. Att ha ett öppet välkomnande sinnelag mot omvärlden är alltid lönsamt. Det tillsammans med en okuvlig strävsamhet och en medvetenhet om betydelsen av att våga pröva nya vägar är något som i högsta grad präglat oss här i Västerbotten, och det sedan generationer tillbaka.

Att våga tänka nytt och fritt är alltid lönsamt

π Består av 15 kommuner i länet samt Västerbottens läns landsting.

● Är ett kommunalt

sam verkansorgan

som har det regiona-

la utvecklingsansva-

ret i Västerbottens

län. Det innebär:

➜ Att bevaka och

påverka de processer

på EU-nivå och natio-

nell nivå som berör regionen. ➜ Att leda arbetet

med länets tillväxt-

strategier och priori-teringar. ➜ Att fi nansiera,

stödja och driva

utvecklings insatser som är viktiga för lä-nets utveckling.

➜ Att utveckla nät-

verk och samverka med aktörer i och utanför länet.

➜ Region Västerbotten:

15

VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA: Thomas [email protected]. 070-666 49 95www.regionvasterbotten.se

dessuto e a a g ä sa de ä ga , oskogs- och mineraltek

nik. Men de traditionella näringarna äinte längre basnäringar, det vill sägbetydelsefulla fösysysys sselsättningen.Idag är antalet somjoobbbbar med sko

och mineraaaaaal e

Stefan Attefall (KD)

π Bostads-minister Stefan At-tefall (KD), bördig från Lycksele:– Att det fi nns många hightech-fö-retag på olika ställen runt om i Västerbotten, fl era i världs-klass. Det samma gäller den internationellt höga forsk-ningsnivån. Inte heller fullt ut vilka enorma exportvärden som fi nns i norra Sverige över huvud taget.

Du bor ju i Stockholm sedan ganska många år tillbaka, vad saknar du mest?– Jag tillbringar varje som-mar i Västerbotten så jag får ju ut det mesta då, men det är väl den där känslan av att vara hemma. Självklart även relationerna med alla vän-ner. En annan sak är kynnet, enkelheten och rakheten män-niskor emellan. Man hymlar inte utan säger som det är. Det gör att man inte behöver vara osäker om vad folk egentligen tycker, Det saknar jag här nere i Stockholm.

π Pia Jo-hansson, skådespe-lare bosatt i Stock-holm:– Jag är född och uppvuxen i Umeå, har gått i skola i Burträsk, har samiskt påbrå, har släkt i Åsele, Dorotea och Vilhelmina. Min första pojk-vän kom från Slagnäs, enligt mamma som bor i Umeå blev jag tillverkad i Lycksele. Så Västerbotten är och har varit en jätteviktig del av mitt liv.

Pia Johansson

Fo

to:

Ez

ra H

ult

be

rgF

oto

: E

zra

Hu

ltb

erg

Foto: Johan Gunséus

■ – Nästa års tema på Väster-

botten på Grand Hôtel blir Kulturdriven tillväxt i samband

med att Umeå blir Europeisk

kulturhuvudstad 2014, säger

Erik Bergkvist (S), regionråd.

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTENANNONS ANNONS

2

Vad är Väster-

botten för dig?

Vilka styrkor har

Västerbotten

som inte är så

väl kända?

FÖR BILAGOR KONTAKTA: Active MediaPartner Nordic AB, Per Hånberg, tel. 070-818 34 [email protected]

PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic ABREDAKTION: Per-Åke Hultberg, Samuel HultbergFORMGIVNING: Camilla LindmarkREPRO: Bildrepro Sthlm ABTRYCK: MITTMEDIAPRINT

www.activemediapartner.com

100 MIGRATORY med

dans av Carmen Olsson.

100 MIGRATORY OCH DANS AV CARMEN OLSSONMonica L Edmondsons utställning 100 MIGRATORY är en

undersökande installation som utförs med glasobjekt, bilder

och dans. Hundra kärl av glas ska ut på en resa, tur och retur.

De ska migrera in och ut ur olika miljöer, länder och världar.

Som en del av utställningen skapar dansaren Carmen

Olsson en föreställning som uppförs under utställnings-

perioden i samarbete med NorrlandsOperan.

Utställningen och dansen ingår i Rock Art in Sápmi.

NÄR: Vernissage 1 februari kl 14, Carmen Olsson dansar

kl 15. Hon dansar i Monicas utställning även under Samiska

veckan, den 1, 3, 5, 7, 8 och 9 mars kl 14.

VAR: Västerbottens museum.

västerbottenpå väg mot

2014Umeå är tillsammans med Riga i Lettland Europas kulturhuvudstad 2014. Det firar vi genom

att göra 2014 till ett riktigt kulturår i hela Västerbottens län! Välkommen att ta del av konst,

musik, teater, dans, utställningar, muntligt och litterärt berättande. I tidningen ”Västerbotten

på väg mot 2014” har vi samlat ett axplocka av händelser som sker under kulturhuvudstadsåret.

Hela tidnigen kan du läsa på regionvasterbotten.se/startsida/vasterbotten-pa-vag-mot-2014.

KULTURHUVUDSTADSÅRET INVIGS I UMEÅ DEN 31 JANUARI – 2 FEBRUARI. INFORMATION OM ALLT SPÄNNANDE SOM HÄNDER I UMEÅ UNDER 2014 HITTAR DU PÅ UMEA2014.SE

DOKUMENTÄRT I FOKUS PÅ VÄSTERBOTTENS MUSEUMI januari 2014 öppnar Sune Jonsson

Centrum för Dokumentärfotografi

– en mötesplats för dokumentära

arbeten om samhällsförändring

och människors livsvillkor. Äldre

fotoprojekt möter nya uttryck av

samtida fotografer och filmare och

ger perspektiv på livet.

Vera och Frits Eriksson, små-

brukare i Öre-Långsele, Lycksele,

1961. Foto Sune Jonsson.

BERÄTTARFESTIVALEN I SKELLEFTEÅ

Berättarfestivalen 2014 arrangeras

24–30 mars – en vecka fylld av berättarkraft

och lyssnarglädje. Staden förvandlas till en

kokande kittel av berättelser med både

lokal, nationell och internationell prägel.

2014 satsas extra mycket på att ge

programmet en internationell

prägel.

WARNER OLANDEn berättarmusikal av och med Hans-Ola Stenlund om Bjurholmspojken som

blev stjärna i Hollywood. Vid sidan av Greta Garbo var Verner Ölund under

1930-talet den största svenska filmstjärnan. NÄR: Premiär 21 november kl 19.

Spelas även 22 november. Turné i Västerbotten hösten 2014 & våren 2015, med

början i Bjurholm den 25 november. VAR: Premiär på Sagateatern i Umeå.

I samband med Mötes-plats Lycksele delades en rad priser ut, bland andra Årets inno vationspris 2013 inom vård och omsorg i Västerbotten.

Priset gick till Pär Suneson och Hans Hedberg, som i sitt företag Medicinskt team och säkerhetsträning AB, utvecklat en metod att göra stresstester samt stödja händelse- och risk-

analyser i sjukvården. – Testanalys är vår främsta

nisch. I det här fallet handlar det om att stödja sjukvården i sin egen kontroll. Patientsimulato-rer används i hela världen men att använda dem som testanalys i sjukvården är inte lika vanligt, säger Hans Hedberg, som precis som kompanjonen Per Suneson är utbildad narkossköterska och i många år arbetat med ut-bildning och träning av perso-

nal inom landstinget. Sitt bolag startade de för två år sedan.

Tanken med metoden, för-klarar Hans Hedberg, är att personal ska få en fördjupad förståelse av en händelse eller riskanalys och upptäcka felkäl-lor som på sikt ger säkrare vård för alla.

– Det är viktigt att problem återkopplas tillbaka till orga-nisationen, genom e-lärande eller workshops, så att alla från

ledningsnivå till medarbetare lär sig var problem kan uppstå, säger Hans Hedberg.

Även byggindustrin har vi-sat intresse för metoden, för att få bättre handlingsberedskap vid olyckor.

– Vi är jätteglada att ha fått ta emot det första innovationspri-set i Västerbotten, och att vi tack vare Innovationssluss Väster-botten fått tid och möjlighet att satsa på vårt företag fullt ut.

MÖTESPLATS LYCKSELE

Prisad metod att göra stresstest

π – Det kändes väldigt kreativt. Det var spännande och hela tiden en väldigt bra stämning. Ambitionen var ju att samla re-gionens olika aktörer i kreativa möten och det lyckades man ju verkligen med.

Vad säger du om viljan och ambitionen att visa upp en annan bild av Västerbotten?– Det är jag helt övertygad om att de kommer att lyckas med. Västerbotten är ju så mångfa-cetterad. Man brukar säga om Dalsland där jag kommer ifrån att det är ett Sverige i miniatyr. Det skulle lika gärna kunna sägas om Västerbotten. Där fi nns ju gruvorna och skogen som vi kanske först tänker på. Men det fi nns så oerhört mycket mer. Högteknologiska företag, avancerad forskning, ett IT-nät som kanske är bäst i landet, en stark turistnäring, skidåkning, hockey i Skellefteå och så vida-re. Man har också väldigt duk-tiga kommunikatörer och jag hoppas och tror att Umeå som kulturhuvudstad 2014 kommer att ge hela regionen en extra ex-ponering.

TILLVÄXT. Beslutsfattare inom näringsliv, offentlig sektor, civila samhället, forskare och studenter, även pensionärer – totalt trehundra personer var på plats i Lycksele för att under 48 timmar stöta och blöta idéer, främja utveckling och framförallt få saker gjorda. Konkreta förslag skulle bli verklighet. Här kan man verkligen tala om ett pionjärprojekt.

TEXT | PER-ÅKE HULTBERG

Jag vill påstå att Mö-tesplats Lycksele är unikt i landet. Troli-gen faktiskt unikt i världen. Just kombi-

nationen mötesplats och utveck-lingsverkstad var ett innovativt grepp som visade sig överträffa alla högt ställda förväntningar, säger Thomas Hartman, kom-munikationschef på Region Västerbotten.

Och det här var bara början. Målet med det årligt återkom-mande eventet, berättar han, är att verka för en positiv utveck-ling i norra Sverige. Under 2013 är temat ”Talang för tillväxt”. Ett underliggande mål är också att visa resten av världen att Västerbotten och norra Sveri-ge är något mycket mer än den schablonbild av pistvakter och jägare som ofta visas i media och på fi lm.

Starka idéer blir verklighet på 48 timmar

terbotten på Grand Hotel i Stockholm nu efter mer än 20 år blivit ett välkänt begrepp för vårt startskott för året att marknadsföra och utveckla vår region, räknar vi med att Mötesplats Lycksele ska bli ett begrepp och ett levande bevis på den innovationskraft som fi nns i norra Sverige.

Konferenser och möten av oli-ka slag sker överallt, hela tiden. Oftast träffas och diskuterar man sektorsvis. Inte sällan är det prat utan resultat.

– Att träffas och utbyta idéer är naturligtvis jättebra. Skillnaden här, betonar Tho-mas Hartman, är att vi samlar människor över alla sektors- och disciplingränser och att de sedan i kreativa samtal job-bar med frågeställningar och problem hämtade direkt från verkligheten.Vi vill skapa en innovationsprocess som mins-kar avståndet mellan kreativa möten och konkreta resultat i produkter och tjänster.

För att säkerställa att så ock-så sker har Region Västerbotten

Paul Ronge, du var där!

* Paul Ronge är välkänd

medie tränare och medieråd-givare. Tidigare bland annat reporter på Aftonbladet,

Expressen och Rapport.

– Visst, det är en sida. Här fi nns Europas sista vildmark men också världens bästa bred-band. Någonstans där i gräns-landet fi nns ett oerhört kreativt och innovativt klimat, en bild av norra Sverige som vi alla aktö-rer nu tillsammans lyfter fram, bland annat med Mötesplats Lycksele.

Att döma av de trehundra delta-garnas uppenbara engagemang under seminarier och work-shops, den sköna och informella stämningen, de prisutdelning-ar som genomfördes, den goda maten och underhållningen och inte minst av alla spännande och kreativa idéer som bollades fram under de två dygnen, kom-mer Mötesplats Lycksele defi -nitivt att bli ett starkt framtida begrepp för Västerbotten.

– På samma sätt som Väs-

■ Det gick inte att ta miste på de trehundra deltagarnas engagemang under sspännande och kreativa idéer bollades fram.

Fo

to:

Hå

ka

n F

lan

k


4

Vad tyckte du

om Mötesplats

Lycksele?


➜ Anna PetterssonÅlder: 45 år

Arbete: regiondirektör Region Väster-botten.

Familj: man, två barn, hästar och hundar.

Bosatt: Umeå, sommartorp i Kusmark utan-för Skellefteå.

Hon har nu suttit på sin post som region-direktör för Region Västerbotten i drygt ett år. Och det är ingen tvekan, Anna Pettersson trivs verkligen med sitt jobb och kunde knappast ha kommit på plats under en mer spännande tid, menar hon.

– Ja, här kan man tala om timing. Jag kom in i en för Region Västerbotten oerhört intressant och stimulerande period, och för mig personli-gen väldigt lärorik, säger Anna Pettersson och förklarar:

– Vi har dels arbetat fram den nya regionala utvecklingsstrategin RUS, som sträcker sig fram till 2020, dels koordinerat programskriv-ningsarbetet för nästa period av den europeiska regionalfonden för Övre Norrland. Det senare handlar om hur vi på bästa sätt ska ta tillvara regionala EU-medel för att bidra till långsiktigt hållbar tillväxt. Båda är alltså jätteviktiga för Västerbottens framtida utveckling och tillväxt.

Här kan det vara på sin plats att tydliggöra Regi-on Västerbottens uppdrag att som samverkans-organ ansvara för den regionala utvecklingen i Västerbottens län. Syftet är att åstadkomma regional utveckling och tillväxt genom politiskt väl förankrade prioriteringar och ett samordnat agerande. Ett arbete som syftar till att öka regionens och kommuner-nas attraktionskraft och därmed skapa bästa möjliga livsvillkor för länets medborgare. Att det inkluderar områden som sysselsättning, näringsliv, god tillgång till utbildning, fritid och kultur, ett bra boende och en god samhälls-service, kanske säger sig självt.

Det är alltså här som både den nya regionala utvecklingsstrategin (RUS) och planeringen för nästa programperiod för europeiska regio-nalfonden kommer in. Västerbottens regionala utvecklingsstrategi vägleder alla som arbetar för att Västerbotten ska vara en region med goda livsvillkor, välstånd och med utvecklingsmöjlig-heter för regionens invånare. Med grund i regio-nens förutsättningar och möjligheter.

– Allt det här handlar ju om hur vi gemen-samt på olika sätt vill utveckla Västerbotten, hur vi ska skapa förutsättningar för hållbar tillväxt, att se var potentialen och våra styrkor fi nns och sedan vilka vägar vi med gemensam-ma krafter ska gå för att våra kommuner och samhällen ska fortsätta vara attraktiva att leva och verka i.

Och som Anna Pettersson understryker: att arbeta för en positiv och kraftfull utveckling är naturligtvis en gemensam angelägenhet för hela regionen. Självklart för samtliga 15 medlems-kommuner och övrig offentlig sektor – länssty-relse och landsting – men också för näringslivet och utbildningssektorn, med universitet och högskolor i spetsen. Lika självklara spelare är organisationer, föreningar och hela det civila samhället, poängterar hon.

– Här är det viktigt med samsyn och en ge-mensam vision. Några områden vi fokuserar på är kompetensförsörjning, talang och innova-tioner. Här fi nns massor av kreativa människor med fantastiska talanger och bärkraftiga idéer. Vår uppgift är att kraftsamla för att på olika sätt hjälpa till så att de verkligen omsätts och för-verkligas här i Västerbotten. ■

” Här är det viktigt med sam-syn och en gemensam vision.

Fo

to:

Joh

an

Gu

nsé

us

FAK

TA

• Arrangemanget är ett samarbete mellan Region Västerbotten, Kom-petensforum, Företagarna, Inno-vationsslussen, Dohi Sweden, PwC Swed-bank, Almi, Handels-

kammaren, Umeå universitet, LRF, VK, Ö-viks kommun, Umeå Energi m fl . • 2014 genomförs Mötesplats Lycksele den 4–5 juni med temat Kulturdriven tillväxt.

Mötesplats Lycksele

Foto: Ingiberg Olafsson

Vad är det bästa med Västerbotten?

Thomas Hartmanπ Att vi har Europas sista vildmark och värl-dens bästa bredband.

tillsammans med sina partners satt upp ett återkommande ut-vecklingslabb i Lycksele, där koncepten visualiseras och där en prototyp eller en färdig pro-dukt kan attrahera intressenter och investerare.

Faktum är att Mötesplats Lyck-sele redan visat sig vara så pass intressant att det även gett eko utomlands och därför kommer att presenteras under den pre-stigefyllda internationella kon-ferensen eChallenges i Dublin nu i dagarna.

Innovationspriset och Innovationssluss Västerbotten: ➜ Innovationspriset på 10 000 kronor, att användas till val-fri yrkesmässa, delas ut av Innovationssluss Västerbotten, som vänder sig till idébärare inom hälsa, vård och omsorg. ➜ Anställda inom Västerbottens läns landsting, Umeå kommun eller Skellefteå kommun har möjlighet att upp till 15 veckor utveckla sin idé med bibehållen lön. ➜ Finansiärer till projektet är Region Västerbotten, Vinnova, Västerbottens läns landsting, Umeå kommun och Skellefteå kommun. ➜ www.innovationssluss.se

er seminarier och workshops då massor av

■ Moderator under Mötesplats Lycksele var den välkände journa-

listen, författaren och debattören Göran Rosenberg. I bakgrun-

den regionrådet Erik Bergkvist (S).

BO I TRÄDHUSGranö Beckasin är ett turistfö-retag mellan

Lycksele och Umeå i Euro-pas sista vildmark. Här kan du bland annat bo i trädhus, åka timmerfl otte, gå på älgsafari eller örtvand-ring. Nominerad till Stora Turism priset 2013 av Väster-bottensTurism.➜ Läs mer: www.grano-beckasin.com

π Människorna

Det bästa med Väster-botten:

Fo

ton

: M

ari

an

n H

olm

be

rg


5

ANNONS

5

– Här fi nns – Här fi nns fantastiska fantastiska talangertalanger

Både jag och min man är från Skel-lefteå. Vi plug-gade samtidigt i Lund, han till lä-

kare, och vi valde att fl ytta hem direkt när vi var färdiga 2008. Det var lite av en tillfällighet eftersom vi båda fi ck jobb här. Jag hade visserligen gjort en en del av mina studier i Sevilla i Spanien och hade sett mig om i världen en hel del, ändå kändes det helt rätt att fl ytta hem. Jag är nog en småstadsmänniska och det kändes viktigt att vara nära våra familjer, det var det som avgjorde.

Moa som heter Öst i efter-namn har nu arbetat som arki-tekt i sex år, ett yrke hon drömde om redan som liten fl icka.

– Barndomsdröm, ja det lå-ter lite klyschigt, säger hon och skrattar.

Men det var faktiskt så. Det lät så kul att rita hus. Hon ri-tade, tittade på hus och gjorde planer.

– Det var egentligen först un-der utbildningen som jag insåg vad det innebär att vara arki-tekt. Att det inte bara handlade om att rita hus, och jag funde-rade ganska mycket i början om det verkligen var rätt för mig. Jag tog till och med ett halvårs break innan jag satte full fart.

Det innehåller så många om-råden, berättar Moa. Man mås-te ha förståelse och kunskap om tekniska aspekter, om sam-hällsplanering, om byggnader i sitt sammanhang. Samtidigt gäller det att vara kreativ, tänka i nya banor, utveckla idéer, hela tiden med människan i cen-trum. Att veta hur vi och våra

Teknikföretagen Jan-Eric Sandberg

Appen Mitt Skellefteå kam-made hem första priset i den prestigefyllda tävlingen Guldlänken i våras. Priset delades ut under konferen-sen Offentliga rummet i Jön-köping.

– Att ha den här appen i telefonen är som att ha kommunen i fi ckan,

säger Per Dinborn, verksam-hetsstrateg Skellefteå kommun.

Appen är en kostnadsfri mobil- tjänst för smarta telefoner som bygger på en mix av det bästa både från mobil- och webbtek-nik. I dagsläget fi nns fl era av Skellefteå kommuns tjänster kopplade till denna app. Bland

annat källsortering, olika öp-pettider, skidspårsinformation och en helt unik interaktiv skol-mattjänst, där eleverna direkt efter lunchen kan tycka till om maten på sin skola.

Bakom utvecklingen av Mitt Skellefteå står det Skellefteåba-serade företaget Hello Future

som byggde appen våren 2012 på uppdrag från Skellefteå kom-mun i samarbete med företagen Visma och Frostware.

Guldlänken arrangeras av VINNOVA, E-delegationen, Sve-riges Kommuner och Landsting samt Offentliga Rummet.

SKELLEFTEÅ. 20 år gammal fl yttade Moa ner till Lund för att läsa till arkitekt. Efter avslutade studier gick fl yttlasset tillbaka till Skellefteå. Det var egentligen inte så mycket att fundera på.


Moas barndomsdröm blev verklighet

➜ Moa Öst:Ålder: 31 år

Arbete: Arkitekt på

Consultec

Familj: Make och två barn

Bor: Villa

Skellefteå-app bäst i Sverige – gör vardagen enklare

I jämförelse med städer av liknande storlek, vad gör att Skellefteås nä-ringsliv sticker ut?– Staden är historiskt och tradi-tionellt en tung industristad som utvecklades starkt under 1900-talet. Idag fi nns de största företagen inom skog, kraft och gruvindustri. De mest välkända namnen är Boliden, Metso Minerals, Trelleborg och Alimak. Se-dan 1990-talet har IT-sektorn vuxit sig allt starkare i Skellefteå.

Hur påverkas arbetsmarknaden i Skellefteå av den omtalade entre-prenörsandan?– Den har haft väldigt stor betydelse. Genom åren har industrimän och entreprenörer startat framgångsrika industrier och företag. Därifrån ge-nom avknoppningar har det startats nya företag och nya framstående entreprenörer har fötts. Återväxten inom näringslivet har på så sätt varit väldigt god.

Vilka branscher är starkast just nu?– Det går ju inte att komma ifrån att den traditionella industrin är i förar-sätet. I Skellefteå jobbar 49 procent direkt eller indirekt i någon form av industriell tillverkning, vilket är en unik siffra.

Vilka branscher behöver arbetskraft idag?– Just nu behöver alla branscher arbetskraft. Vi stå inför en stor ge-nerationsväxling. Det råder en hög medel ålder generellt på arbetsmark-naden. I Skellefteå är 750 ingenjörer över 55 år. Ingenjörer är alltså en arbetsgrupp som kommer att efterfrå-gas allt mer.

Under de närmaste tio åren, vilka branscher kommer att rekrytera mest?– Det blir nog både teknik- och in-dustribranschen. Antalet arbetare minskar på grund av automatisering och effektivisering av produktionen. Samtidigt ökar behovet av tjänstemän i takt med att företagens produktion ökar och detta i många fall i andra delar av världen.

π Hallå där …

■ – Man väljer inte bort karriär bara för att man bosätter sig i en mindre stad, säger Moa

Öst, som efter avslutad utbildning till arkitekt fl yttade tillbaka till hemstaden Skellefteå.

π Tole-ransen och tempot

Det bästa med Väster-botten:

* Jan-Eric Sandberg är chef Region Norr, Teknikföretagen, en bransch- och arbets-

givarorganisation som företräder mer än

3 600 teknikföretag i Sverige.

Fo

to:

Pa

uli

na

Sid

fot

Foto: istockphoto.com


6

sinnen fungerar i olika miljöer. – Det här tvärvetenskapliga

djupet hade jag inte förstått inn-an, och när man inser det är det svårt att inte bli intresserad.

Livet i Skellefteå, blev det som du trodde?

– Jag visste ju hur livet här fungerar och det var ju det jag ville ha, enkelheten och närhe-ten. Vi har fem minuters prome-nad från vårt hus till torget, tio minuter till skogen med prome-nadstråk och skidspår. Men på ett annat sätt var det ändå som att komma till en helt ny stad. I en fas i livet, med nya erfarenhe-ter från utbildning och att bo på andra ställen såg jag på Skellef-teå med andra ögon, och det ur en mycket positiv bemärkelse. Här fi nns till exempel en sam-hörighet i Skellefteå som inte fi nns i storstäder. Självklart fi nns inte det stora kulturutbu-det men ändå tillräckligt för att inte hinna med allt som händer.

Och arbetslivet, går det att utvecklas och göra karriär i

Skellefteå?– Ja, absolut! Man väljer inte

bort karriär bara för att man bo-sätter sig i en mindre stad. Arki-tektrollen är ju viktig överallt där samhällen byggs. Kanske är det enklare att ha en sorts över-sikt om sin roll och påverkan i en liten stad. I teorin kan jag ju dessutom göra jobb överallt, som arkitekt är man inte geo-grafi skt begränsad. Jag tror också att det är enklare att med småbarn kunna ha ett lugnare liv här under en period, även om man jobbar heltid, just på grund av närheten till allt. Man hinner helt enkelt med så mycket mer i en småstad.

– Här fi nns också ett jätte-intressant nätverk av kreativa näringar, där vi från olika fö-retag träffas och får utbyte av varandra, både professionellt och socialt. Det tror jag också mycket lättare uppstår i mindre stad. Så jag är verkligen nöjd att vi valde att fl ytta hem. Jag trivs väldigt bra!

Jag har gjort sju minuter blanktpå dubbel dagis- lämning och cykel till jobbet.

www.skelleftea.se

Kanske är livet redan precis som du vill ha det. Alla pusselbitar synkar med varandra och livet bara flyter på. Dagishämtningar, karriär och fritidsintressen. Vänner som du hinner med och ett boende du drömt om. I så fall – grattis. Om inte, så är det ju skönt att veta att Skellefteå finns. Där allt är så smart ordnat att du både hinner och orkar med livets alla väsentligheter. Plus att det finns många Skellefteåföretag som söker människor som kan bidra med friska idéer och blixtrande kompetens. Det kan ju vara skönt att veta, när du blivit trött på att inte bo i Skellefteå.

Trött på att inte bo i Skellefteå?

9 000 kr per kvadratmeter är snittpriset för en villa i Skellefteå.

Skellefteå betyder ”Hon lämnade dig” på engelska. Få vet varför.

Västerbottensteatern spelar över 300 före- ställningar varje år.

Våra kreativa teknik-stjärnor inom IT, film, reklam och dataspel har världen som arbetsfält.

Det finns 6 500 aktiva företag i Skellefteå.

STORUMAN. Inves-teringar för 36 miljar-der kronor och 2 200 nya arbetstillfällen i Storumans kommun med sina 6 000 invå-nare. Visst låter det osannolikt? Men om alla satsningar går en-ligt planerna kan det bli verklighet fram till 2020.

Storumans kommun har en historia med 30 år av kraftigt sjunkande befolk-ningssiffror. Nu

fi nns det hopp om att bryta den trenden och framtidstron växer sig starkare i Storumans kom-mun. Inte minst tack vare de mil-jardinvesteringar som planeras och genomförs i både den egna och i angränsande kommuner under de närmaste åren.

– Det är stora miljardsats-ningar inom vindkraft- och gruvindustrin, där det fi nns stora utmaningar. Ska vi bryta befolkningsutvecklingen måste fl er kvinnor uppleva att de har möjlighet att skapa sig ett me-ningsfullt liv i Storuman både

Fo

to:

Ez

ra H

ult

be

rg

Fo

to:

Pa

tric

k D

eg

erm

an

/Ske

lle

fte

å K

raft

Magdalena Andersson π Magdalena Anders-

son, Västerbottens relativt nya lands-hövding:– Att jag inte mött någon ”tycka synd om- attityd”. Ingenting av, ”oj vad det är besvärligt!” Utan tvärtom, det fi nns en öp-

penhet och ett oerhört driv här i Västerbotten. Här fi nns kreativitet, lösningar och ett enormt fl öde av idéer.

Det låter nästan som i dina småländska hem-trakter.

– Ja, faktiskt, det fi nns många likheter med Småland när det gäller företagande. Drivkraften, envisheten, tjurigheten, idogheten, att inte ge sig. Men även i fråga om föreningsaktivitet och kyrklighet.

SUCCÉ FÖR GLASÖGONE&E glasses från Umeå gör succé med sin kollektion glasögonbågar namngivna efter norrländska orter såsom Umeå, Dorotea och Boden.

INLANDET SATSAR

BJURHOLM. Det

går riktigt bra för

Bjurholm – Sveriges befolkningsmässigt minsta kommun.

Under fl era års tid har

den lilla kommunen haft miljon överskott i kassan och nu väntar

en rad investeringar

och satsningar.

Det ser positivt ut på alla fronter. Ekonomin är god och företagskli-matet riktigt bra.

Invånarantalet ökar och nu ska vi öppna ny förskola och bygga boende för äldre.

Det säger kommunalrådet Ingemar Nyman (M). Här i den lilla inlandskommunen sex mil väster om Umeå, intill Öreäl-ven, har han arbetat i 19 år och sett både upp- och nedgångar. Och just nu ser han att fram-tidstron är större än på länge. Kanske större än någonsin.

Resan uppåt startade för nio år sedan när Bjurholms kom-

mun hade ett underskott mot budgeten på 10 miljoner kronor. Alla politiker och tjänstemän var överens, det var dags för en kraftsamling. Lösningen blev besparingar och effektivare or-ganisation.

– Det var helt nödvändigt för att vi skulle klara framtiden. Trots att vi har sparat har vi be-hållit en bra och bred kommu-nal och social service. Nu har vi dessutom bokslut i balans och en ekonomi som i dagsläget ser riktigt bra ut.

Men det är inte bara kommu-nens ekonomi som ser ljus ut. Trots att det bara bor omkring 2 500 personer i Bjurholm fi nns

ett synnerligen levande och attraktivt näringsliv. I Svenskt Näringslivs senaste rankning över Sveriges bästa företagskli-mat hamnade kommunen på en fi nfi n 69:e plats i landet och på första plats i länet.

– Vi brukar säga att vi är lan-dets minsta kommun men med Sveriges ”enklaste” byråkrati. Det innebär att vi arbetar med korta beslutsvägar och en när-het till politiker och tjänste-män, säger Ingemar Nyman.

Vi vill stödja våra företagare på bästa sätt och är tydliga med att de alltid kan komma till oss för att samtala om olika frågor som dyker upp.

Men det attraktiva företagskli-matet är självklart inte bara kommunens förtjänst. Bjur-holm tillhör Umeå-regionen, närheten till Umeå spelar allt-så stor roll som förklaring till Bjurholms attraktivitet.

– När Umeå växer, så växer vi. Det korta avståndet dit ger oss fl era fördelar.

– Trots att vi är Sveriges minsta kommun så har vi med en så pass stor stad som Umeå inpå knutarna fl era gemen-samma beröringspunkter och därmed drar vi nytta av var-andra.

Tillväxt i Sveriges minsta kommun

Från avveckling till miljardutveckling

Projektet innehåller:● kompetensförsörjning till viktiga utvecklingsbranscher● främjande av mångfald och jämlikhet● utveckling av kultur och föreningsliv● arbete med hälsa och friskvård● planerings- och lobbyarbete inom kommunikation och infrastruktur● turism och besöksnäring.

”Attraktiva Storumans kommun”

π Målet är ett attraktivt Storu-man för invånare, blivande invånare, besökare och turister.

TEXT | SAMUEL HULTBERG


Johan Duvdahl, Storuman

π Alla trevliga människor.


Ingemar Nyman

(M), Bjurholm

➜ www.eoe-glasses.com

■ Sveriges största landbaserade vindkraftpark byggs i Storuman. 60 torn är på plats, tillstånd fi nns för ytterligare 40.


8

på det yrkesmässiga och på det personliga planet, berättar Jo-han Duvdahl, näringslivschef Storuman kommun.

Utvecklingen har delvis redan startat. 2011 inleddes bygget av Sveriges största landbaserade vindkraftpark där 60 torn är på plats och tillstånd fi nns för yt-terligare 40. Totalt är satsningen på fyra miljarder. Men mer är alltså på gång. Exempelvis fi nns planer på en gruvsatsning med nickelbrytning i Rönnbäcken. Dessutom omfattande turism- och infrastrukturinvesteringar i välkända Hemavan och Tär-naby.

Samtidigt tar Storumans kom-mun ett initiativ till att öka den egna attraktionskraften.

– Oavsett om det blir 36 eller 10 miljarder som investeras här kommer vi och den omgivande regionen att få positiva effekter som påverkar hela samhället. Därför tar vi ett stort helhets-grepp och samlar kraft för att göra vad vi kan för att Storuman ska bli en så attraktiv kommun som möjligt att bo och leva i.

Den planerade injektionen he-ter ”Attraktiva Storumans kom-mun”, ett projekt som innehåller en rad olika insatser för att höja samhällets attraktivitetsnivå.

– De ”mjuka” frågorna får

ofta stryka på foten i den kom-munala kampen om att få peng-arna att räcka till. Samtidigt är det de mjuka frågorna som får ett samhälle och dess invånare att leva upp och känna stolthet för sin bygd, som ger tillväxt och utveckling, främjar mångfald och jämställdhet, säger Johan Duvdahl.

Vad i Västerbotten

har överraskat dig

mest?

Luleå 09:13.Varje dag fraktas stål motsvarande

ett Eiffeltorn från norra Sverige.

Vi vill frakta två.

byggnorrbotniabanan.nu

helikopter.nu

Fo

to:

isto

ckp

ho

to.c

om

ÄPPELTRÄD I BURTRÄSKHyllade Brännlands iscider från Umeå är ett unikt dessert vin som säljs på Systembolaget över hela Sverige. De har nyligen köpt in 400 äppelträd från Finland som ska planteras i Burträsk och säkra produktionen av norrländ-ska äpplen. ➜ Läs mer: www.brannlandscider.se

Vi har en växande framtidstro. Vi står inför stora utma-ningar men ser det snarare som stora

möjligheter till förändring, säger Caisa Abrahamsson (S), kommunalråd i Sorsele.

Att en av Sveriges minsta kommuner kan leverera fullgod kommunal och social service till sina 2 700 invånare låter kanske osannolikt. Sorsele kommun i Västerbotten är kvittot på att det går. Men det är ingen dans på rosor.

– Vi har under några års tid brottats med en allt äldre och sjunkande befolkning. Men det här är vi inte ensamma om. Så ser verkligheten ofta ut för små landsbygdskommuner, poängte-rar Caisa Abrahamsson.

Så hur vänder man en negativ trend av sjunkande befolknings-siffror och sämre ekonomi? Lösningen stavas samarbete. Sorsele har tillsammans med grannkommunen Arjeplog inlett ett gränsöverskridande samarbete som bland annat omfattar en gemensam admi-nistration med en gemensam servicenämnd tvärs över läns-gränsen.

– I grunden handlar det om överlevnad. En slimmad orga-nisation med mindre kostnader innebär mer pengar över till in-vesteringar. Vi samarbetar helt enkelt för att ha råd med kärn-verksamheten – skola, vård och omsorg, säger Caisa Abrahams-son.

Kommunsamarbetet påbörja-des för två år sedan och Sorsele har dessutom med Arjeplog och Arvidsjaur redan en gemensam telefonväxel och en medicinskt

ansvarig sjuksköterska. Planen är att på sikt även öppna upp för samarbeten inom teknik, servi-ce och omsorg.

– Men viktigt att komma ihåg, poängterar Caisa Abra-hamsson, är att kommunsam-arbetet inte utarmar den egna kommunen. Vår identitet kom-mer vi att ha kvar.

– I kölvattnet tror jag att fö-retag och näringslivet kan dra nytta av det här och hitta nya partners, kunder och samarbe-ten över kommungränserna.

Vid sidan av det banbrytande kommunsamarbetet ska Sor-sele satsa stort på omsorgssek-torn under de närmaste åren. 20 miljoner kronor investeras på att samla all omsorg och äld-revård under samma tak, på en och samma plats i kommunen.

– Det blir bättre omvårdnad med allt på ett ställe. Vi räknar dessutom med att spara 5 miljo-ner kronor per år när det här är på plats.

Med gränsöverskridande kom-munsamarbete och satsning på vård och omsorg råder det ingen större tvekan om att Sorsele är inne i en spännande utvecklings-fas.

– Vi gör allt vi kan. Vi städar kring vår egen dörr och tar vårt ansvar. Men staten måste även ta sitt ansvar om inlandet ska överleva.

Caisa Abrahamsson lyfter bland annat fram geografi skt till-lägg i skatteutjämningssystemet och utlokalisering av statliga verk som möjliga åtgärder.

– Vi har minskade skattein-täkter men våra lagstadgade utgifter kvarstår. Insatser från staten krävs om vi ska kunna bi-behålla en levande landsbygd.

Mot ljusare tiderSORSELE. Sorsele kommun är beviset på att en liten kommun med tämligen begränsad ekonomi klarar sin kommunala service väl, trots nedgång. Här handlar det alltså om att driva kommunal verksamhet utan resurser.


Caisa Abrahamsson

(S), Sorsele

π Gene-rosite-ten. Här uppe bryr vi oss om varan-dra.

π Lugnet och när heten till både landsbygd och stad.

” Vi samarbe-tar helt enkelt för att ha råd med kärnverk-samheten – skola, vård och omsorg.


π Kulturmi-nister Lena Liljeroth Adelsohn (M)– För det för-sta att det ska aktivera och engagera många människor. Det är viktigt för hela kultur-Sverige att det inte bara blir ett irrbloss. Så jag hop-pas att det blir ett bestående re-sultat efter 2014 med många nya samarbeten och nya kontakter, lokalt, regionalt, nationellt och ut i världen. Det är en angelä-genhet för hela EU.

– Jag hoppas också att det ska ge nya jobb. Ibland hör man att kultur är tärande, inte närande. Det stämmer inte alls. Kultur som ju handlar om mänskligt skapande är en större näring än bilindustrin. Det ger jobb, dess-utom tillfredsställelse, inspira-tion och glädje.

Då kommer Umeå centrum med hjälp av både interna-tionella och lokala kreatörer att för-

vandlas till en sällsam skåde-plats med snö, is, eld och ljus. En invigning och fest som pågår i dagarna tre med hela Europa på inbjudningslistan. Sedan kommer det att rulla på i full fart med aktiviteter och event under hela året.

Sofi a Jannok, svensk-samisk sångerska, musiker och sam-hällskritiker bosatte sig nyligen permanent i Umeå.

Hon är en av alla de artister som är engagerade under kul-turhuvudstadsåret 2014.

– Här fi nns många kreatörer

2014. Den 31 januari smäller det! Det som Umeå och hela Väster-botten ivrigt väntat på – startskot-tet för kulturhuvudstadsåret 2014. Det är den dag när vintern, Dálv-vie, den första av de åtta samiska årstiderna börjar.


π Kultur-huvudstad Umeå

➜ Sofi a JannokSvensk-sa-misk sång-erska och ren ägare från Gäl-livare. Har jobbat med musik på heltid sedan 2005 och släppt tre album. Nummer två, By the Embers, 2009, sålde guld och Grammisnominerades följande år. Sedan dess har det blivit 100-tals turnéer i USA, Kina och Europa.

➜ Läs mer:www.sofi ajannok.com

som skapar en enorm, kreativ kraft tillsammans. Ett familjärt kulturkollektiv som ingen an-nan stad har, säger Sofi a som nu i höst turnerar i Europa för att väcka nyfi kenhet och intresse för Umeå2014.

– Jag vill gärna dela min värld med människor i Europa. Musiken har inga gränser, i den når vi varandra, säger Sofi a Jan-nok.

Vad tycker du om Umeå2014?– Att kulturhuvudstadsåret är baserat på de åtta samiska års-tiderna är asfett! Jag ser mycket positivt på satsningen och hop-pas arrangemanget ska verka på djupet i många år framöver. Perfekt plattform för att få sagt det man vill.

Umeå – Snart Europas kulturhuvudstad

2014

Fo

to:

He

nri

k O

lofs

son

Fo

to:

isto

ck.c

om

/ M

ali

nk

a E

rik

a

Fo

to:

Eli

n B

erg

e

■ Varför Umeå? I motiveringen framhölls kommunens vilja att göra

staden och norra Sverige mer synlig i Europa och att använda kul-

turen som en drivande kraft i regional utveckling.

Vi vet att lösningar för andra branscher också kan passa för sjukvård och omsorgssektorn. Men du

kanske aldrig jobbat med produkter mot hälsa, vård eller omsorgsbranschen tidigare? Vi hjälper

företag som vill utveckla eller testa en innovativ produkt eller tjänst i sjukvårds-/omsorgsmiljö.

Tillsammans skapar vi förutsättningarna för en fortsatt tillgänglig, säker och effektiv vård.

Gillar du också branschglidning? Hör av dig till: Tomas Gustafsson, projektledare näringsliv

090-785 98 95, 070-514 66 47 eller

[email protected]

www.innovationssluss.se

Vi gillar branschglidning!Du kan

göra skillnad i vård och omsorg

Umeå som Europas

Kulturhuvudstad

2014, vad hoppas

du att det ska ge för

resultat?


10

Fo

to:

Ez

ra H

ult

be

rg

Fo

to:

isto

ck.c

om

/ M

ali

nk

a E

rik

a

Medfi nansiärer:

Umeå Airport rustar för framtiden. Som Västerbottens ledande fl ygplats, varifrån du enklast fl yger till Stockholm och övriga världen, pågår fl era projekt samtidigt för att möta regionens behov just nu och framöver.

Projekt Umeå International Airport, som fi nansieras till-sammans med Region Västerbotten och Umeå kommun, betyder att hela fl ygplatsen nu byggs om för att förbättra upplevelsen för resenären. Nya kombinerade serverings- och väntytor i incheckningshallen/avgångshallen för att förbättra resenärsfl öden är ett exempel, större utrymme för taxi, buss och cykel samt fl er parkeringsplatser är ett annat.

En allt grönare fl ygplatsEn laddstation för bussar fi nns nu på Umeå Airport. Det är ett resultat av Elbuss-projektet som gjorts i samarbete med Umeå kommun för att främja ett miljövänligt sätt att resa till och från fl ygplatsen.

I EU-projektet Green Citizen bidrar vi till att underlätta för cyklister tack vare det uppvärmda cykelgaraget och möjligheten till att pumpa däck och låsa in cykelhjälmen. Vi har även på eget initiativ byggt ytterligare ett cykelgarage.

Alla ombyggnationer kommer att vara klara i början av 2014.

Umeå Airport – en fl ygplats för framtiden

Välkommen till nya Umeå Airport.

”Umeå kommuns tillväxtmål om 200 000 invånare senast 2050 är utgångspunkt i stadsplaneringen. Vi ska bygga för ett rikt och spännande stadsliv för fler invånare och företag”

UMEÅ KOMMUNS ÖVERSIKTSPLAN

Folkmängd 31 dec 2012. KÄLLA: SCB

”UMEÅ ÄR EN AV SVERIGES TRE MEST SNABBVÄXANDE STÄDER”

200 000!

EU:S STATISTIKBYRÅ EUROSTAT

1 156

”En avSveriges

absolut bästaidrottstäder”

SVT

UMEÅ. MER MÖJLIGHETER.

”År 2020 ärUmeåregionen

ledande på hållbartbyggande ochförvaltande ikallt klimat”

WWW.HALLBARAHUS.SE

” Befolkningstillväxten i Umeå fortsätter att ligga på en rekordhög nivå och det behövs ett fortsatt stort bostadsbyggande”

FASTIGHETSVÄRLDEN.SE” Umeå har ökat med i snitt 1 156

personer per år de senaste tio åren” SCB

” Två universitet, 34 000 studenter och en medelålder på 37 år” WWW.UMEA.SE/NARINGSLIV

Umeå 117 294

Sundsvall 96 687

Gävle 96 170

Luleå 74 905

Östersund 59 485 ”Umeå är det naturliga transport- och logis-tiknavet för norra Skandinavien”

”I Umeå ska vi bygga en attraktiv stad med en fördubbling av bostäder i centrum”

UMEÅ KOMMUNS ÖVERSIKTSPLAN

www.umea.se

Documents

Bilaga vasterbotten low