05

Biodiversitet i urbana miljöer

– förekomsten av humlor i odlingar och rabatter

Lisa Marie Federsel

Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig kandidatexamen i

Biologi

Examenskurs i Botanik 15 hp

ST 2013

Institutionen för biologi och miljövetenskap

Göteborgs universitet

Examinator: Bente Eriksen Molau

Institutionen för biologi och miljövetenskap

Göteborgs universitet

Handledare: Bengt Gunnarsson

Institutionen för biologi och miljövetenskap

Göteborgs universitet

2013

1

Innehåll

Sammanfattning ............................................................................................................................................ 2

Summary ....................................................................................................................................................... 2

Bakgrund ....................................................................................................................................................... 3

Biodiversitet, ekosystemtjänster och stadsmiljöer ................................................................................... 3

Humlor och deras habitatkrav .................................................................................................................. 4

Syfte .......................................................................................................................................................... 6

Metod............................................................................................................................................................ 8

Inventering ................................................................................................................................................ 8

Artbestämning .......................................................................................................................................... 8

Statistik ..................................................................................................................................................... 9

Resultat ....................................................................................................................................................... 10

Diskussion ................................................................................................................................................... 13

Undersökta faktorer ................................................................................................................................ 13

Allmäna faktorer ..................................................................................................................................... 14

Felkällor ................................................................................................................................................... 15

Nu och framtiden .................................................................................................................................... 16

Slutsats ........................................................................................................................................................ 16

Tackord........................................................................................................................................................ 16

Referenser ................................................................................................................................................... 18

Appendix ..................................................................................................................................................... 21

2

Sammanfattning I och med den fortskridande industrialiseringen av jordbruket har en del arter etablerat sig i andra

former av habitat. Genom den mångformiga skötseln kan privata ytor, till exempel trädgårdar och

kolonilotter, bilda tillflyktsorter för arter från jordbrukslandskapet. De senaste åren har dessutom olika

former av småskaliga odlingar - urban gardening/ stadsnära odlingar - blivit mer och mer populära och

spridit sig i förut odlingsfattiga områden, såsom stadskärnor och höghusområden.

I det här arbetet jämförs biologisk mångfald - artrikedom och abundans - hos humlor i urbana

odlingar och blomsterrabatter i Göteborg. Hypotesen är att humlor gynnas mer av odlingarna än av

rabatter. Detta undersöktes genom att räkna antalet arter och individer vid sex tillfällen under juli 2013

på 26 platser, varav 13 odlingar och 13 blomsterrabatter, i stadsmiljöer.

Undersökningen visade att det fanns i genomsnitt 3,0 arter humlor i odlingarna jämfört med 2,0

arter i rabatterna (p=0,005). För abundans kunde ingen skillnad upptäckas mellan odlingar och rabatter,

eller i förhållande till areal (p=0,09). Troligen påverkas resultatet av blomningen (mångformighet bland

arter och kontinuitet) på respektive undersökningsyta. Tidigare arbeten har visat på en högre

biodiversitet bland växter i privat skötta odlingar jämfört med allmänt skötta ytor.

Summary With the expanding industrialization of agriculture, several species have become established in

alternative habitats. Private gardens and allotments have become refuge for species in the agricultural

landscape because of a more varied management. In recent years, different kinds of urban gardening

and production of vegetables is a field of growing importance also in areas with traditionally low

gardening activity like inner-city and apartment blocks.

In this study, a comparison of biodiversity - species richness and abundance - in bumble bees is

conducted in areas with urban gardening and flower beds in Gothenburg. The hypothesis is that urban

gardening is more beneficial than flower beds to bumble bees. In July 2013, 26 sites (13 each of urban

gardening and flower beds) in the city were inventoried for bumble bees and number of species and

individuals were counted.

The investigation showed that, on average, 3,0 species were found in urban gardens in

comparison to 2,0 species in flower beds (p=0.005). There were no significant differences for abundance

(p=0,09). The result is possibly influenced by flowering (diversity and continuity) on each site. Earlier

studies have shown that private gardens have a higher plant biodiversity than community sites.

3

Bakgrund

Biodiversitet, ekosystemtjänster och stadsmiljöer En hög biodiversitet innehar inte bara ett egenvärde utan tillhandahåller även stora värden för

människorna i form av ekosystemtjänster. Det här arbetet koncentreras runt humlor som är viktiga för

ekosystemtjänsten pollinering. Befruktning av växter genom insekter är av stor vikt, exempelvis ökas

skördarna av många fruktträd och bärbuskar rejält vid förekomsten av tillräckligt många pollinerande

insekter (Madjidian 2012) och ett flertal av våra livsmedel är helt beroende av insektspollineringen

(Klein et al. 2007). Idag påverkas alla ekosystem och deras arter av mänsklig aktivitet. Påverkan

resulterar i många fall i en tillbakagång av arterna och antalet rödlistade arter ökar (Ricklefs 2008).

Orsaken till minskningen är ofta exploateringen av mark och industrialiseringen av jordbruket som för

med sig många förändringar, såsom fragmentering av landskapet och användning av pesticider (Goulson

et al. 2005). Också pollinerande insekter har minskat de senaste decennierna. För ekosystemstjänsten

pollinering betyder minskningen av insekter en tillbakagång av pollineringstillfällen, även om den

resterande resiliensen hittills osynliggör tillbakagången (Jansson & Polasky 2010). Bland humlorna syns

det en viss förskjutning till fler arter som har en kort tunga och börjar tidigt i säsongen (Goulson et al.

2005). Arter som ses mer som generalister klarar sig bättre.

Ett främjande av biodiversiteten behövs och många olika förslag efterlyses. En idé är om den

biologiska mångfalden till viss del kan ökas inom de annars så starkt påverkande stadsmiljöerna. För

många arter kan det aldrig komma i fråga att ha stadsmiljöer som en fullgod ersättning av den ideala

livsmiljön. Vissa arter kräver helt orörd mark som en till exempel gammelskog. Samtidigt finns det trots

allt många arter som är störningsberoende och har anpassat sig till olika former av störningar över lång

tid. Det gamla jordbrukslandskapet var och är levnadsmiljö för många störningsberoende arter som med

bortfallet av livsmiljön bli rödlistade och kräver olika former av skydd. Med utökningen av odlingar i

stadslandskapet kan arter förses med nya överlevnadsmöjligheter. Om inte så minskar grönområden i

alla fall några av de negativa effekter som urbaniseringen för med sig. Även om urbana miljöer inte är

idealt ur många perspektiv (Matteson et al. 2008), så finns det många former av gröna urbana områden

som kan bidra till livsmiljöer för olika arter från det gamla jordbrukslandskapet (Fetridge et al. 2008).

Gröna områden i alla sina former existerar i stadsmiljöer och bidrar till biodiversiteten i det urbana

landskapet. Miljön i staden utgörs av både vägrenar, parker, kyrkogårdar, ruderatmarker,

kolonilottsområden, trädgårdar, blomsterrabatter och annat. Stadsmiljöer kan därmed vara en

alternativ levnadsmiljö genom att tillhandahålla en mängd olika gröna områden såsom tidiga

successionsområden på ruderatmark (Öckinger et al. 2009). Framförallt framhävs de enskilda

grönområdena genom att tillföra en hög variation i utformningen på grund av det personliga intresset

hos privatpersoner som sköter om platserna (Andersson et al. 2007). Privatpersoner har i

undersökningen av Andersson et al. (2007) visat ett stort intresse för den biologiska mångfalden med

avseende på däggdjur, fåglar och pollinerande insekter. Trädgårdar är med sin mångfald av växter av

stort värde även i jordbrukslandskapet och räknas som en källa av pollinerande insekter för

omkringliggande jordbruksmark enligt ”källa-sänka-principen” (Samnegård et al. 2011). Trädgårdarna

bildar ett lämpligt habitat för pollinerande insekter och överskottet av djur sprider sig till det

omkringliggande landskapet.

4

Befolkningsökningen följs ofta av en ökande fragmentering av landskapet vilket minskar

tätheten av lämpliga habitat och förekomsten av spridningskorridorer. Göteborg ligger med en

befolkningstäthet av 1 175 personer per kvadratkilometer på 9:e plats av Sveriges befolkningstätaste

städer (SCB 2012) vad som kan tänkas ha vissa konsekvenser för den biologiska mångfalden i området.

Vissa omständigheter skulle dock kunna tänkas minska effekten av en hög befolkningstäthet. I Göteborg

har till exempel kolonilotterna med andra former av stadsnära odlingar utökats sedan 2011

(stadsnaraodling.se & stadsjord.se). Dessa odlingar samlar människor från närområdet och möjliggör till

exempel pallkragsodlingar på hårdgjorda ytor eller uppodling av artfattiga gräsmatteområden. Särskilt i

höghusområden som saknar trädgårdar och kolonilotter kan antas att de nya gemenskapsodlingarna

skulle kunna ge nya livsmiljöer och samtidigt underlätta en spridning över de barriärer som

höghusområden utgör för många arter annars. Detsamma gäller för innerstadsmiljön som på grund av

förtätningen inte innefattar så många gröna ytor men som nu har genom urban gardening blivit grönare.

Därmed ökar både förekomsten till livsmiljöer åt djur och växter och också plats åt fler

ekosystemstjänster i den tätbebyggda innerstadsmiljön. Många gräsmatteområden har blivit uppodlade

med grönsaker, kryddväxter och blommor som utökar utbudet av redan existerande kolonilotter och

trädgårdar. Tillsammans skapar de levnadsmiljöer för ett antal arter och motverkar därmed

fragmenteringen av stadslandskapet.

Det urbana landskapet har dessutom vissa fördelar mot dagens jordbrukslandskap till exempel

att kunna erbjuda blommande växter en längre säsong, vilket möjliggörs både genom utebliven skörd

och genom valet av växter som ska blomma en så lång säsong som möjligt. Den långa säsongen

underlättar både för tidiga och sena insektsarter. Trädgårdar har påvisats ha en högre insektdiversitet i

förhållande till omliggande jordbruksmark (Samnegård et al. 2011), antagligen genom att kunna erbjuda

mångfaldig föda och en hög diversitet i boplatser. Liknande fenomen har också uppvisats i andra

informellt skötta områden. Exempelvis ger kolonilotter en högre förekomst av humlor och en tendens

till ett högre artantal i jämförelse med kyrkogårdar och parker (Andersson et al. 2007). En viktig skillnad

mellan områdena är dock själva förekomsten av blommande växter som finns i större grad i

koloniområden än på kyrkogårdar och i parker. Den höga förekomsten baseras till stor del på det

känslomässiga och faktabaserade engagemanget hos privatpersoner i sina kolonilotter vilket främjar en

hög mångfald bland blommor och ofta till och med direkt har som mål att gynna olika insekter, däggdjur

eller fåglar. Genom många olika intressen av privatpersoner främjas dessutom ett mer mosaikformat

landskap som inte bara ökar förekomsten av mat genom blommande växter utan också ökar

sannolikheten för boplatser av olika slag. Jämfört med den omliggande jordbruksmark så har det

mosaikartade landskapet stor betydelse på förekomsten av humlor (Risberg 2004).

Humlor och deras habitatkrav Det finns många olika variabler som kan påverka humlearternas förekomst förutom ovan nämnda

landskapseffekter. Humlornas egna morfologiska och beteendestyrda egenskaper har en inverkan, men

även kanske interaktionen med andra pollinerande insekter.

Morfologiska egenskaper såsom tunglängd och kroppsstorlek kan påverka humlornas

förekomster, eftersom dessa båda parametrar påverka växtvalet och födosöksavståndet. De undersökta

flygdistanserna för näringsförsörjning skiljer sig mycket mellan arterna. Avstånd kan ligga mellan bara

5

100 m för vissa arter och upp till 2000-3000 m för andra arter (Zurbuchen & Müller 2012). Med hänsyn

till rödlistningsstatusen av vissa arter gäller det dock att inkludera de större svårigheterna i att

undersöka deras födosöksavstånd på ett effektivt sätt. Arter som har möjligheten att flyga längre kan

tänkas vara de som klara sig långt bättre i ett allt mer fragmenterat landskap, i vilket födoresurser måste

sökas på ett stort område. Även om kroppsstorleken påverkar flygdistansen till viss del måste det finnas

fler egenskaper som påverkar, såsom speciella habitatkrav eller utkanten av artens utbredningsområde

(Goulson 2004).

Humlor anses vara polylektiska, vilket innebär att de inte bara söker föda på en växtart utan

använder sig av flera olika arter (Wenstrich 2005). Trots allt påverkar tunglängden humlorna genom att

främja växtgrupper med kortare eller längre blompip. Arter med väldigt lång tunga brukar vara mer

specialiserade för växter som kräver en lång tunga. De arter som har kort tunga klarar sig på ganska

många växter och kan ofta ses mer som generalister i sitt näringssökande. Dessutom har exempelvis B.

terrestris lärt sig att bita hål på blomman för att komma åt nektarn när blompipen kräver en längre

tunga än de har (Söderström 2013). Långtungade specialister har därmed ett smalare blomsterspektrum

som de samlar pollen av. Dessa växter ska dessutom finnas inom rimligt flygavstånd för arten. Även om

tunglängden varierar mellan arterna och påverkar födovalet så har många arter ett antal favoritväxter.

Arterna skiljer sig dock åt när det gäller frekvensen av andra växter än deras favoritväxter.

Inte bara den genomsnittliga flygdistansen och växtvalet är viktigt utan också valet av boplats

och övervintringsplats kan spela en roll i hur lämpligt ett habitat är för en art. Humlornas

övervintringsplatser är dock ganska outforskade hittills. Men det är känt att arterna påverkas av sina

olika starttider på våren, speciellt när två arter har samma boplatspreferenser och den ena arten vaknar

tidigare. Vid bostadsbrist blir det problematiskt för den senare arten. McFrederick & LeBuhn (2006)

påvisade att den senare arten vid brist av håligheter i marken inte hittade några boplatser medan den

tidigare arten inte blev påverkad på samma sätt. Exempel på olika boplatser kan gamla mushål eller

andra håligheter i marken vara, men också håligheter i träd används som boplats. Viktigast för ett brett

utbud av boplatser verkar ett omväxlande landskap vara.

Habitatkraven mellan de olika humlearterna ser väldigt olika ut. Humlor som är sannolika att

anträffas i urbana miljöer i Västra Götalandslän är enligt Mossberg & Cederberg (2012) Bombus

hypnorum (hushumla), B. lapidarius (stenhumla) och B. terrestris (mörk jordhumla). Vid bättre

levnadsbetingelser såsom parker, rabatter, kolonilotter och andra grönområden tillkommer B. lucorum

(ljus jordhumla), B. pratorum (ängshumla), B. pascuorum (åkerhumla) och B. hortorum

(trädgårdshumla). I villaområden eller i byar kan dessutom B. sylvarum (haghumlan) tillkomma. I

samtliga områden förekommer arternas respektive snylthumlor om populationen av värdhumlorna är

tillräckligt stor och ligger i snylthumleartens utbredningsområde (Mossberg & Cederberg 2012).

Motsvarande snylthumlor för ”stadsarterna” syns i tabell 1. B. quadricolor (Broksnylthumla) och B.

barbatellus (Trädgårdssnylthumlan) har dock en oklar status i Västra Götalandsregionen och är därmed

osannolika att anträffa i staden (Söderström 2013).

Tabell 1: översikt över snylthumlorna och deras värdarter (Söderström 2013)

Snylthumla Snylthumlans värd

6

B. rupestris (Stensnylthumla) B. lapidarius

(B. sylvarum, B. pascuorum)

B. campestris (Åkersnylthumla) B. pascuorum

(B. humilis (Backhumla), B. pratorum)

B. bohemicus (Jordsnylthumla) B. lucorum

B. norvegicus (Hussnylthumla) B. hypnorum

B. sylvestris (Ängssnylthumla) B. pratorum

B. quadricolor (Broksnylthumla) B. soroeensis (Blåklockshumlan)

B. barbatellus (Trädgårdssnylthumlan) B. hortorum

Under de senaste 100 åren har artfördelningen inom Bombus spp. förändrats starkt.

Jämförandet av undersökningar från början av 1900-talet tills idag visar att vissa arter tar mer och mer

över som generalister. B. terrestris-komplexet och B. lapidarius-komplexet har gått från 40 % andel i

början av 1900-talet till 89 % andel idag (Bommarco et al. 2012). Undersökningen visar förhållanden på

landsbygden och B. terrestris-komplexet innehåller B. terrestris, B. lucorum, B. soroeensis, B. cryptarum,

B. magnus och B. sporadicus medans B. lapidarius-komplexet innehåller B. lapidarius och B. ruderarius,

då arterna inte skildes åt vid artbestämning i början av 1900-talet. Det antas dock att de arterna som är

generalister inom komplexen - B. terrestris, B. lucorum och B. lapidarius - spelar den största rollen i

utvecklingen.

En annan insekt som förekommer ofta i stort antal och kan tänkas påverka humlorna är Apis

mellifera (tambiet). Sättet hur A. mellifera påverkar humlor och vildbin har undersökts med skiftande

resultat och åsikterna går isär om och hur mycket A. mellifera påverkar (Goulson 2003). Viss påverkan

har till exempel visats genom att humlor väljer andra växter då A. mellifera förekommer samtidigt

(Walther-Hellwig et al. 2006). En större påverkan har visats av Goulson och Sparrow (2009) med en

minskning av kroppsstorleken hos alla fyra undersökta humlearter vid förekomst av A. mellifera.

Goulson och Sparrow rekommenderar i sitt arbete att inte hålla tambin i områden med sällsynta

humlearter. Ett annat arbete påvisar färre födosöksturer och en skiftning från pollensamling till mer

nektarsamling vid högre förekomst av A. mellifera. Närvaron leder då till en allmän sämre

reproduktionsförmåga hos både hanar och honor (Thomson 2003). Samtidigt visar sammanställningen

av Garibaldi et al. 2013 att vilda bin pollinerar effektivare än A. mellifera och därmed inte kan ersättas av

A. mellifera.

Syfte Det här arbetet jämför enskilda odlingar med stadens blomsterrabatter för att undersöka skillnader i

humlors artdiversitet och antal individer mellan de två kategorierna. Det antas att privata odlingar

såsom kolonilottsområden och gemensamma odlingsområden gynnar artmångfalden mer än stadens

blomsterrabatter eftersom den informella skötseln skulle kunna ge större möjligheter till ett mer

blandat utbud av växter och därmed en mer kontinuerlig säsong som främjar nektar- och pollenätande

insekter. Dessutom kan det tänkas att de olika odlingsformerna tillför även en hög mosaikgrad i

landskapet.

7

Artrikedom och individantal av Bombus spp. (humlor) undersöktes eftersom de är en viktig

pollinerande insektsgrupp som inte är särskilt väderkänslig.

8

Metod

Inventering

För inventeringen valdes det ut 26 områden, 13 enskilda odlingar och 13 blomsterrabatter. Områdena

valdes efter förekomsten av blommande växter i slutet av juni och ligger i centrala Göteborg med

företagslokaler och flerbostadshus runtomkring, utan eller med bara få grönområden i närheten

(appendix 1 och 2). Storleken valdes så homogent som möjligt med betoning på stora områden. Men

skillnaderna är ändå stora med ytor mellan 250–45000 m2 (medel: 9500 m2, median: 5000 m2) hos

odlingarna och 100–60000 m2 (medel: 8100 m2, median: 250 m2) hos rabatterna. Den effektiva

odlingsytan är dock mindre eftersom den kompletta ytan av ett område inklusive gräsmattor och

grusade gångar räknades. I de mindre områdena mättes för det mesta bara själva odlingsytan.

Skillnaderna i storleken antogs vara en påverkansfaktor, som undersöktes vidare med hjälp av statistisk

analys. En anpassad form av en transektmetod (Pollard 1977) användes genom att lägga transekten på

de befintliga vägarna. Valet av transekten slumpades inte ut utan var beroende av vilken väg som låg

närmast ingången eller på väg till nästa område för att möjliggöra undersökningar av många områden

per dag. Vid varje uppföljande undersökning valdes samma väg.

Inventeringen utfördes genom att gå i ungefär 4:30 minuter i den fastlagda banan. Sträckan

uppgick till 60-100 m med ett medel av 84,6 m för odlingarna (95 % konfidensintervall 77,2-92 m) och

88,1 m för rabatterna (95 % konfidensintervall 76,8-99,4 m). Resultatet räknades sedan i individer/arter

per 100 m så att de olika väglängdernas påverkan skulle bli mindre. Undersökningsområdet sträckte sig

cirka 2,5 m till höger och vänster från banan. Medan tiden togs registrerades humlor på sträckan genom

att gå långsamt från startpunkt till slutpunkt. Om humlan var lätt att identifiera så drogs bara ett streck i

det medförda protokollet, vid svårbestämda individer stoppades tidtagningen för en närmare kontroll

och eventuell infångst. För att vara mer säkert i bestämningen togs det kort och noggranna anteckningar

gjordes av de svårbestämda individerna. Alla djur släpptes ut direkt efter bestämningen.

Undersökningsperioden sträckte sig från den 1:a juli till den 29:e juli och överensstämmer med

tiden för den nationella humleinventeringen av NILS-projektet (Cronvall et al. 2011). Inventeringen

innefattar sammanlagt sex undersökningstillfällen den 1:a, 8:e, 12:e, 17:e, 22:e, och 29:e juli 2013. För

optimala inventeringsresultat ska väderförhållanden vid inventeringstillfällena vara så gynnsamma som

möjligt. Enligt Jansson (2006) innebär detta temperaturer av minst 17˚C, vindstyrkor under 5 på

Beauforts skala (det vill säga under 8m/s) och inget regn. Inventeringsdagarna valdes ut efter väderlek

och det fördes anteckningar över rådande vädersituation.

Speciellt omtyckta växter noterades vid inventeringstillfällena som ”prefererad växt”. Med detta

menas växter eller växtkomplex av samma art med fem eller fler humlor på vid ett inventeringstillfälle.

Artbestämning

För artbestämningen användes i första hand Söderström (2013). Vid oklarheter togs dessutom fler

bestämningskriterier från Mossberg & Cederberg (2012) och Holmström (2009). Humlearterna i

Göteborgsregionen är relativt lättbestämda. Undantaget är B. lucorum som liknar B. cryptarum

(förväxlad jordhumla) och B. magnus (Kragjordhumla). Dessa humlor är sig så lika att en bestämning i

9

fält inte försöktes. Istället sorterades alla tre in under B. lucorum. Vid otydligheter mellan två arter - till

exempel på grund av sliten päls - räknades individen till den arten som hade varit vanligare i området.

Statistik

För att undersöka resultatet användes datorprogrammet SPSS Statistics 20. Programmet användes genom att utföra en Repeated Measurements ANOVA, för att undersöka skillnader mellan odlingar och rabatter i förhållande till de olika mättillfällena. Som ”between factor” användes odling/rabatt, ”within factor” var tidpunkt och ”covariaten” var yta av området. Övriga uträkningar såsom medelvärde utfördes direkt i Microsoft Office Excel 2007.

10

Resultat

Resultatet av ANOVAn för antalet arter visar en skillnad mellan odlingar och rabatter med ett p-värde

knappt ovanför signifikans nivån (tabell 2a). Sammanlagt räknades 12 olika humlearter vid de olika

inventeringstillfällena varav 11 arter förekom i odlingarna och 8 i rabatterna med ett medelvärde av

3,01 för odlingarna och 1,98 för rabatterna. ANOVAn visar även en signifikant skillnad mellan de olika

mättillfällena för artantal dock inte vid individantal. Ingen signifikant skillnad visas för covariaten ”yta” i

ANOVAn (tabell 2a). Individantalet skiljer sig inte åt signifikant mellan odlingarna och rabatterna (tabell

2b). I figur 1b visas den höga spridningen i individantal bland undersökningsplatserna vilket ger stora

konfidensintervaller för odlingarna även om själva medelvärdet oftast ligger högre än vid rabatterna. För

artantalet förekommer däremot ibland inte ens någon överlappning av konfidensintervallerna (figur 1a).

Vidare har förekomsten och tillfällen av ”prefererade växter” blivit undersökt. I odlingarna har

det funnits 24 sådana tillfällen av sammanlagt 78 inventeringsmoment. I rabatterna fanns det 12

tillfällen med omtyckta växter. Favoritväxterna har bland annat varit Phacelia tanacetifolia

(Honungsfacelia), Echinops sphaerocephalus (Bolltistel) och Spiraea japonica (Brokspirea).

I tabell 3 visas artfördelningen mellan odlingar och rabatter. Med en betoning på B. terrestris

och B. lapidarius samt deras förväxlingsarter vilka i tidigare undersökningar räknades som en och samma

art hos till exempel försökssammanställningen av Bommarco et al. (2012). Procentandelen för dessa

vanligaste artgrupper ligger på 87,4 % för odlingarna och 83,3% för rabatterna i min undersökning.

Tabell 2a: Repeated Measurements ANOVA av artantal. Testet utfördes med en covariabel

Artantal df Mean Square F p

Mättillfälle 1 56,703 6,147 ,021

Odling/Rabatt 1 39,469 9,910 ,005

Yta av området 1 5,698 1,431 ,244

Error

(Mättillfälle)

23 3,983

Tabell 2b: Repeated Measurements ANOVA av individantal. Testet utfördes med en covariabel

Individantal df Mean Square F p

Mättillfälle 1 612,032 2,048 ,166

Odling/Rabatt 1 717,320 3,130 ,090

Yta av området 1 113,762 0,496 ,488

Error

(Mättillfälle)

23 229,190

11

a) b)

Figur 1 a & b: Relationen mellan undersökningsområdena för alla inventeringsplatser vid de sex

unversökningstillfällena med ett 95 % konfidensintervall a) Artdiversiteten b) Antalet individer

(blå/genomdragen linje: odlingar, grön/streckad linje: rabatter)

12

Tabell 3: Alla arter som hittades och fördelningen av arterna både på individnivå och i procent.

Framhävd är de arterna/artgrupperna som dominerar enligt Bommarco et al. 2012

Odlingar Rabatter Tunglängd Vaknar på våren

Snylthumla

Antal Individer

Procentandel

Antal Individer

Procentandel

(Goulson et al. 2005)

(Goulson et al. 2005)

B. terrestris 386 59,4 185 49,1 7.6 ± 0.5 tidigt Nej

B. lapidarius 124 19,1 87 23,1 7.7 ± 0.4 medel Nej

B. lucorum 54 8,3 42 11,1 7.5 ± 0.5 tidigt Nej

B. pascuorum 31 4,8 27 7,2 8.5 ± 0.6 medel Nej

B. hypnorum 29 4,5 20 5,3 – – Nej

B. hortorum 15 2,3 11 2,9 12.5 ± 0.8 medel Nej

B. pratorum 5 0,8 4 1,1 7.3 ± 0.4 tidigt Nej

B. soroeensis 2 0,3 0 0,0 6.5 ± 0.4 sen Nej

B. ruderarius eller rupestris

2 0,3 0 0,0 8.5 ± 0.6 –

medel –

Nej Ja

B. bohemicus 0 0,0 1 0,3 – – Ja

B. campestris 1 0,2 0 0,0 – – Ja

B. sylvarum 1 0,2 0 0,0 8.8 ± 0.7 sen Nej

Sammanlagd

650

100

377

100

13

Diskussion

Undersökta faktorer

I undersökningen visas i första hand en högre artmångfald i odlingarna. I andra hand registrerades även

några andra faktorer som skulle kunna vara en bidragande orsak till skillnaden. Antalet prefererade

växter skilde sig exempelvis också åt. Även om de inte undersöktes statistiskt i det här arbetet så ger de

på grund av dubbelt så många tillfällen med prefererade växter i odlingarna, en indikation för ett

bredare och mer omtyckt blomsterspektrum i odlingarna. Själva artsammansättningen är intressant med

tanke på Bommarco et al. (2012) som undersökte utvecklingen i artfördelningen under de senaste 100

åren med en stark ökning av B. lapidarius- och B. terrestris-gruppen (som innefattar B. lapidarius och B.

ruderarius respektive B. terrestris, B. lucorum, B. soroeensis, B. cryptarum, B. magnus och B. sporadicus)

de senaste åren. Undersökningens resultat hamnade ganska nära deras mätresultat på 89 % av

ovannämnda arter jämfört med 87 % i odlingarna och 83 % i rabatterna vid min inventering. Stort

inflytande kan dock enstaka platser ha haft till exempel förökade B. terrestris sig kraftigt på grund av bra

förhållande och intog som terrestris-grupp så mycket som 68,0 % i odlingarna och 60,2 % i rabatterna.

Jämfört med de 74 % i Bommarcos arbete låg terrestris-gruppen dock lite lägre.

Individantalet däremot visade inte alls en lika tydlig skillnad mellan odlingar och rabatter, trots

delvis väldigt många individer i odlingarna. Variationen verkar för stor för att få ett signifikant resultat,

vilket syns tydligt i figur 1b, som visar stora konfidensintervaller för odlingarna även om själva

medelvärdet oftast ligger högre än vid rabatterna. Individantalet påverkades mycket av vilka växter som

förekom. Växter så som exempelvis Nepeta ×faassenii (kantnepeta) eller Phacelia tanacetifolia

(honungsfacelia) ökade antalet individer rejält och förekom både i odlingar och i rabatter ibland.

Vid de olika inventeringstillfällena varierade antalet individer och arter vilket kan ha olika

förklaringar. Till en viss del är variationen i individantal naturligt över året med en topp i juli månad

(Söderström 2013). Resultat var dock inte så tydligt med den i litteraturen beskrivna toppen. En annan

tanke är istället att en brist i blomsterkontinuiteten kan ha bidragit till variationen mellan mättillfällena.

Det blir en stor förändring när en prefererad växt är överblommad och inte drar till sig några humlor

längre. Artrikedomens variationer över julimånaden har dock inte alls varit förväntade. Julimånaden

valdes med tanke på att alla arter som skulle kunna finnas skulle vara aktiva (Söderström 2013).

Antagligen spelar i sammanhanget också bortfallet av vissa växter in. Växter som drar till sig speciella

humlearter påverkar artsammansättningen mycket när blomningstiden är över.

Vanligtvis skulle det förväntas att ytan av området spelar en viktig roll för både art- och

individrikedom Inflytandet. Allmänt gäller att större ytor med lämpligt habitat drar till sig fler livskraftiga

populationer av olika arter än mindre ytor. Vid den här undersökningen kan förekomsten av några

väldigt små och några väldigt stora områden har spelat en roll. Samtidigt existerar flera andra faktorer

som påverkar, så har till exempel området Silverkällan, en odling, trots att området är ganska litet med

1500m2 de högsta värdena för individantal. Deras val av Phacelia tanacetifolia (Honungsfacelia) som

gröngödslingsväxt i odlingen gav humlorna en otroligt stor matkälla. Mindre områden verkar dock ha

problem genom att bara tillhandahålla ett fåtal växter av en sort. Till exempel verkar den formen av

pallkragsodlingar där varje person bara har ytan av en eller två pallkragar ofta leda till att väldigt få

växter av varje sort eller ganska små individer odlas, vilket syntes framförallt i de två pallkragsodlingarna

14

”skansberget” och ”solrosparken”. Med bara en eller två exemplar av till exempel blomsterböna sjunker

för det första sannolikheten till att det är precis en humla vid en av växtens blommor vid

inventeringstillfället och för det andra minskas antagligen också dragningskraften för humlorna att ta sig

dit. Om dessa enstaka förekommande blommor ska besökas krävs det dessutom ett stort utbud av

andra växter i närområdet så att ett humlesamhälle kan livnära sig på den sammanlagda

blomsterförekomsten. Men även andra intressanta skillnader har uppkommit mellan områdena till

exempel vid Torpagatan och Skäpplandsgatan, två områden med ganska liten yta och relativt få humlor

både till individ- och artantal. På Skäppslandsgatan syntes dock bland annat bomöjligheter för vildbin

som också är viktiga pollinatörer. Samtidigt visas vikten av olika habitat som eventuellt också ger

humlorna boplatser och övervintringsplatser.

Vid betraktande av ytstorleken i undersökningen är det dock viktigt att tänka på att ytans siffra

utgör den totalytan av ett område och inte den effektiva odlingsytan, ännu mindre den ytan som faktiskt

hade blommande växter. Utöver själva ytan av området påverkar även närområdets utformning. Det här

arbetet har inte tagit hänsyn till närområdets utformning, förutom kravet på en ”urban miljö”, men i

appendix 1 syns fördelningen över staden av de undersökta odlingarna. Deras fördelning ger en bild

över spridningsmöjligheter inom innerstadsmiljöer och påpekar förekomsten av ganska många olika

former av odlingar i staden med en hög fördelningsgrad. Utöver de odlingarna och rabatter som

framhävs i appendix 1 förekommer många fler i Göteborg som inte fanns med i den här inventeringen.

Allmäna faktorer En av anledningarna till det högre artantalet bland privata områden i resultatet skulle till exempel kunna

vara en eventuellt högre mångfald bland växterna. Den högre diversiteten av växter drar inte bara till sig

generalisterna av humlearterna utan också mer växtspecifika till exempel trädgårdshumlan, vilken med

sin långa tunga gärna använder sig av växter med djup blompip som andra insekter inte kan ha som

födokälla (Söderström 2013). I valet av vilka växter som odlas spelar det inte bara in att ha ett utbud av

många olika växter utan också om vilka växter det handlar. Många utländska växter utan inhemsk

släkting ratas av inhemska pollinerande insekter (Göteborgs stad miljöförvaltningen 2011). Ännu sämre

ur insektsyn är växter som har avlats med ”fyllda blommar” med bara blomblad utan nektar och pollen.

Dessa växter förekom till viss del som prydnadsväxter i undersökningsområden framförallt bland

rabatterna. Antagandet att det finns i privat skötta områden ett högt intresse för att främja pollinerande

insekter, tas både från allmänhetens kommentarer under inventeringens gång om hur humlorna och

fjärilarna mår och från arbetet av Andersson et al. (2007). Utöver valet av växtart och sort är det

dessutom viktigt att det finns lämpliga växter kontinuerligt över hela säsongen. Individantalet i den här

undersökningen påverkades mycket av bristen på lämpliga växter. Också artantalet antas ha påverkats

av bristen på lämpliga växter. Det är inte tillräckligt att ha en kontinuerlig förekomst av blommande

växter för de mer specialiserade arterna som behöver dessutom rätt växtart. Även antalet växter har

betydelse. Vid förekomsten av bara några få individer av en växtart blir det ingen lönsam födosöksplats

för ett humlesamhälle.

Utöver förekomsten av lämpliga växter spelar också andra faktorer en viktig roll.

Landskapsstrukturen måste tillhandahålla boplatser och övervintringsplatser inom närområdet, för att

en humlepopulation ska kunna föröka sig på den valda platsen. Andra orsaker till en hög artrikedom

15

bland privata områden skulle kunna vara en högre mosaikstruktur i privat skötta områden som därmed

med större sannolikhet tillhandahåller boplatser och föda inom för fler olika arter rimligt avstånd.

Diversiteten i habitat leder också till fler olika former av boplatser vilket gynnar fler arter med olika

boplatskrav och även ökar sannolikheten för förekomsten av lämpliga övervintringsplatser. Det urbana

landskapets egenskaper står i första hand för fragmenteringen av landskapet. Men trots allt klarar

många djur av att leva där. Genom sin spridningsförmåga kan humlorna ta sig förbi höghus och över

gator. Antalet blomsterrabatter och odlingar i Göteborg ligger klart över de som undersöktes i arbetet

(appendix 1) och bildar livsmiljöer och spridningskorridorer genom det fragmenterade stadslandskapet. I

den här undersökningen lades inte så mycket vikt vid närmiljön på grund av tidsbrist. Olika avstånd till

andra odlingar, blomsterplanteringar eller vilda blommor skulle kunna ha påverkat resultatet.

Sammanfattningsvis ställs det höga krav på ett omväxlande landskap med både många olika

blommande växter och olika strukturer som kan tjäna som boplats eller som övervintringsplats.

Mosaiklandskapet innehåller alla viktiga strukturer i närområdet.

Felkällor En problematik som uppkommer vid undersökningen av artsammansättningen i humleinventeringen är

att individerna blir allt mer slitna ju äldre de blir och därmed kan antalet felbedömningar ökar. I

metoddelen förklaras dock sättet att undvika så många felbedömningar som möjligt genom att sortera

in osäkra individer i den arten som har varit vanligare i området. En grupp skiljde sig dock först åt vid

sista inventeringstillfället. De humlearterna som liknar B. lapidarius syntes inte till vid de första fem

inventeringarna trots noggranna undersökningar redan innan sista inventeringstillfälle. Eftersom jag inte

hade sett exemplar av de andra arterna innan vill jag lyfta möjligheten till förväxling. De arterna i

lapidarius-komplexet har skiljts åt när skillnaden väl syntes. Innan fanns det risk för förväxlingar mest för

de exemplaren som syntes från längre håll och som då antecknades som ”B. lapidarius” det vill säga B.

lapidarius gruppen är eventuellt för stor på bekostnad av de andra humlearterna i komplexet. Vid sista

inventeringstillfället hittades dock flera av de andra arterna och antecknades varje för sig. Lapidarius-

komplexet kan innehålla B. lapidarius, B. ruderarius, B. sylvarum och B. rupestris.

Andra faktorer som kan ha påverkat mätresultatet är möjligheten till att ha missat enstaka djur i

räkningen. Till exempel när djur höll sig bakom en annan växt eller befann sig i ett djupare blomhuvud.

Samtidigt finns en viss risk för dubbelräkningar, speciellt vid stopp av tidtagningen för att titta närmare

på svårbestämda individer. Allmänt antas vid genomförandet av transektmetoden att dubbelräkningar

och missade djur tar ut varandra.

Även själva inventeringsmetoden kan ha påverkat resultatet. Inventeringskorridoren på 2,5 m åt

varje sida bestämdes av ögonmått efter en första mätning. Valet av inventeringsrutt skedde i avseende

på vilken väg som låg närmast. Många större områden skulle eventuellt ha haft andra vägar med fler

eller färre humlor.

Vädret var väldigt bra för humleinventeringen sommaren 2013. Vid bara ett tillfälle avbröt jag

en inventering på grund av regn och blåst. Hela inventeringen genomfördes på nästföljande lämplig dag.

Däremot var vissa områden blåsigare än andra. Eventuellt kan det ha påverkat, dock genomfördes inga

inventeringar vid prognoser över 8 m/s i vindhastighet. Eftersom sommaren var ganska torrt skulle en

16

eventuell bevattning kunna ha påverkat. Vid ett tillfälle var en stor kolonilott påtaglig blött. Jag valde att

besöka det område igen flera timmar senare när det hade torkat.

Nu och framtiden Med tanke på att nästan samtliga förväntade humlearter hittades i undersökningen verkar odlingar och

rabatter kunna fungera som lämpliga habitat. Just nu verkar också odlingsintresset hos allmänheten och

stadsplaneringen vara ganska stort och motverkar exploateringen av områden till vis del. Samtidigt har

dock även intresset för A. mellifera ökat de senaste åren, vilket skulle kunna försvåra för humlorna i

stadsmiljöer. Allt som allt står humlor för en viktig del av pollineringen av våra livsmedel bland annat

frukt och bär och odlingarna utökar med ännu fler andra ekosystemtjänster (Calvet-Mir et al. 2012), som

möjliggör odling i staden och underlättar livet för människorna. Att ha alla de här växterna i staden

underlättar nog för att hålla humlornas ekosystemtjänst också i staden levande.

För vidare undersökningar skulle det vara från vikt att betrakta vilka växter det är som

förekommer i förhållande till artdiversitet och individantal av humlorna i de olika områdena. Dessutom

skulle det vara intressant att undersöka även kontinuiteten av växterna över säsongen för att möjliggöra

en genomgående försörjning av humlesamhällen. Mosaikstrukturen för att säkra förekomsten av bo-

och övervintringsplaster i stadsmiljöer skulle också vara intressant vid vidare undersökningar. För detta

skulle det dock kunna behövas överhuvudtaget mer forskning om helheten av humlornas livscykel

inklusive deras övervintringslokaler. Alla dessa punkter skulle vara viktiga att betrakta ur ett

landskapsperspektiv för att få en överblick över humlornas spridningsmöjligheter och resiliensen av

ekosystemstjänsten pollinering. Vidare skulle det vara intressant att lägga märke till andra vildbiarter i

stadsområdet och förekomsten av honungsbiet både ur syn av deras gemensamma ekosystemtjänst

pollineringen men också med tanke på eventuell uppkommande konkurrans.

Även andra vetenskapliga grenar än biologin skulle vara intressant att undersöka närmare till

exempel effekten av odlingarna för hälsan och andra samhällsproblem. Men också möjligheten till att bli

biologisk medveten när en högre artmångfald finns nära människor utan tidigare naturintresse.

Slutsats

Viktigaste resultat i arbetet är den påvisade skillnaden mellan odlingar och rabatter angående artantal

hos humlorna. Därmed kan det antas att det finns någon form av skillnad mellan områdena som

påverkar antalet arter. Att närmare undersöka vad som gjorde vissa odlingsytor artrika skulle underlätta

framtida beslut om att främja en hög biologisk mångfald bland pollinatörer och därmed säkra denna

ekosystemtjänst.

Tackord

Först och främst vill jag tacka Bengt Gunnarsson för en väldigt givande handledning. Vidare vill jag tacka

Annett Gustavsson och Stella Svanberg från fastighetskontoret Göteborg för en bra kontakt och många

17

intressanta idéer och information i början av arbetet. Tack också till Margit Nelson-Wareborn för en

givande språkhandledning, Ulf Molau för hjälp med statistiken och Thomas Appelkvist för allmän

information om humlor.

18

Referenser

Andersson E, Barthel S, Ahrné K 2007 Measuring social –ecological dynamics behind the generation of

ecosystem services. Ecological Applications 17(5), 1267-1278

Bommarco R, Lundin O, Smith H G, Rundlöf M 2012 Drastic historic shifts in bumble-bee community

composition in Sweden. Proceeding of the Royal Society B, 279(1727), 309-315

Calvet-Mir L, Gómez-Baggethun E, Reyes-García V 2012 Beyond food production: Ecosystem services

provided by home gardens. A case study in Vall Fosca, Catalan Pyrenees, Northeastern Spain. Ecological

Economics 74, 153–160

Cronvall E et al. 2011 Fältinstruktion för fjärilar, humlor, grova träd och lavar I ängs- och betesmarker. Av

SLU för NILS 2011

Fetridge E D, Ascher J S, Langellotto G A 2008 The Bee Fauna of Residential Gardens in a Suburb of New

York City (Hymenoptera: Apoidea). Anals of Entomological Society of America 101(6), 1067-1077

Garibaldi L A, et al. 2013 Wild pollinators enhance fruit set of crops regardless of honey bee abundance.

Science 339, 1608-1611

Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 2011 Inventering av dagaktiva fjärilar i Göteborgs kommun 2011. R

2012:4, ISBN nr: 1401-2448

Goulson D 2003 Effects of introduced bees on native ecosystems. Annual Review of Ecology, Evolution,

and Systematics 34, 1-26

Goulson D, Hanley M E, Darvill B, Ellis J S, Knight M E 2005 Causes of rarity in bumblebees. Biological

Conservation 122, 1–8

Goulson D, Sparrow K R 2009 Evidence for competition between honeybees and bumblebees; effects on

bumblebee worker size. Journal of Insect Conservation 13, 177–181

Holmström G 2009 Humlor : alla Sveriges arter : så känner du igen dem i naturen - och i trädgården.

Brutus Östlings bokförlag Symposion

Jansson E 2006 Phenology, monitoring and landscape utilization of bumblebees. Final Thesis Linköpings

Universitet

Jansson Å Polasky S 2010 Quantifying Biodiversity for Building Resilience for Food Security in Urban

Landscapes: Getting Down to Business. Ecology and Society 15(3) artikel 20

Klein A-M, Vaissiére B E, Cane J H, Steffan-Dewenter I, Cunningham S A, Kremen C, Tscharntke T 2007

Importance of pollinators in changing landscapes for world crops. Proceeding of the Royal Society B 274,

303-313

19

Madjidian J A 2012. Litteraturstudie och behovsanalys om insektspollinering av frukt och bär.

Jordbruksverket

Matteson K C, Ascher J S, Langellotto G A 2008 Bee Richness and Abundance in New York City Urban

Gardens. Anals of Entomological Society of America 101(1), 140-150

McFrederick Q S, LeBuhn G 2006. Are urban parks refuges for bumble bees Bombus spp. (Hymenoptera:

Apidae)? Biological conservation 129(3) 372-382

Mossberg B, Cederberg B 2012 Humlor och blommor. In: Mossberg B, Cederberg B, Humlor i Sverige. 1.

upplaga. Värnamo: Bonnier Fakta

Pollard E 1977 A method for assessing changes in the abundance of butterflies. Biological conservation

12 (2), 115-134

Ricklefs R E 2008 Biodiversity, Extinction, and Conservation. In: Ricklefs R E, The economy of nature. 6.

upplaga. New York S. 545 ff.

Risberg J O 2004 Humlor (Bombus) på ekologiska och konventionella gårdar - odlingssystemets och

landskapets betydelse för en ekologisk nyckelresurs. Examensarbeten/Seminarieuppsatser – 69 SLU,

ISSN 1404-0409

Samnegård U, Persson A S, Smith H G 2011 Gardens benefit bees and enhance pollination in intensively

managed farmland. Biological Conservation 144, 2602–2606

SCB 2012 Befolkningstäthet (invånare per kvadratkilometer), folkmängd och landareal efter kommun

och kön. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/TabellPresentation/?layout=table

ViewLayout1&rxid=2419ba85-e70a-459e-92bb-6ca95c3aae54

stadsjord.se, kontaktperson Niklas Wennberg, 5/1-2014

stadsnaraodling.se, av Göteborgs stad fastighetskontoret, 5/1-2014

Söderström B 2013 Skåda humlor. In: Söderström B, Sveriges humlor – en fälthandbok. 1. upplaga

Extraprinting AB, Malmö

Thomson D 2003 Competitive interactions between the invasive European honey bee and native bumble

bees. Ecology 85, 458-470

Walther-Hellwig K, Fokuhl G, Frankl R, Büchler R, Ekschmitt K, Wolters V 2006 Increased density of

honeybee colonies affects foraging bumblebees. Apidologie 37, 517–532

Westrich P 2005 Die Steinhummel Bombus lapidarius (LINNAEUS, 1758) (Hym., Apidae) – Das Insekt des

Jahres 2005. Entomologische Nachrichten und Berichte 49(1)

20

Zurbuchen A, Müller A 2012 Räumliche Anordnung von Nist- och Nahrungshabitaten. In: Zurbuchen A

Müller A, Wildbienenschutz – von der Wissenschaft zur Praxis. Bristol Stiftung, Zürich

Öckinger E, Dannestam Å, Smith H G 2009 The importance of fragmentation and habitat quality of urban

grasslands for butterfly diversity. Landscape and Urban Planning 93, 31–37

21

Appendix

1) Karta över undersökningsplatser i Göteborg. Odlingarna visas av och siffror medan

rabatterna visas av och bokstäver

22

2) Översikt över odlingar och rabatter enligt siffror och bokstävar från kartan ovan

Odlingar Sedan storlek

(m2)

Inventerings

-rutt (m)

kommentar Förekomsten

av

prefererade

växter

1 Gnisterängens

odlarförening

9000 85 tambin 1 tillfälle:

klöver

2 Silverkällan 2012 1500 100 5 tillfällen:

honungsfaceli

a

3 Slottskogskolonin 1916 45000 100 tambin 1 tillfälle:

rosor

4 Grön kultur Högsbo 2009 5000 60 tambin 3 tillfällen:

honungsfaceli

a

5 Turebergs

odlarförening

2012 500 75 1 tillfälle

6 Lilla

änggårdskolonin

3000 100 3 tillfällen:

rosenbuske

7 Skansberget 2012 300 75 pallkragar 1 tillfälle:

blåklint

8 Änggårdens

odlarförening

1913 12000 100 3 tillfällen:

brokspirea

9 Änggårdens

koloniförening

1913 17000 70 1 tillfälle

10 Örgryte

koloniträdgårdar

1915 12000 90 2 tillfällen

11 Kristinedals

odlarförening

1920 12500 90 tambin förra året 2 tillfällen

12 Solrosparken 2012 250 65 pallkragar

13 Torpa koloniområde 5000 90 1 tillfälle:

rosor

23

Rabatter storlek

(m2)

Inventerings-

rutt (m)

Kommentar Förekomsten

av

prefererad

växt

a Axel Dahlströms Torg 100 75 1 tillfälle:

Kantnepeta

b Skäpplandagatans parkering 350 100 2 tillfällen:

brokspirea

c Busshållplatsen Ekedal läge A 100 60 50 m ifrån

koloniområdet

1 tillfälle

d Botaniska Trädgården 40000 135 1 tillfälle:

oxtunga

e Västergatan 200 70 1 tillfälle

1 tillfälle:

bolltistel

f Domkyrkan 3000 100 1 tillfälle

g Drottningstorget 100 100 Trädgårdsföreningen

nära

h Bältesspännarparken 250 100

i Trädgårdsföreningen 60000 65 Tambin 1 tillfälle:

rosenbuske

1 tillfälle:

lavendel

j Busshållplats Berzeliigatan läge B 400 100

k Götaplatsen 300 100

l Lisebergs bakre ingång 100 75 2 tillfällen:

klöver

m Torpagatan 100 65