17
Välkomna till BLoPP 3 Bedömning & Lokal Pedagogisk Planering Pernilla Lundgren Erika Isaksson Olle Hjalmarsson

BLoPP 3

Embed Size (px)

DESCRIPTION

 

Citation preview

Page 1: BLoPP 3

Välkomna till BLoPP 3Bedömning &

Lokal Pedagogisk

Planering

Pernilla LundgrenErika Isaksson

Olle Hjalmarsson

Page 2: BLoPP 3
Page 3: BLoPP 3

INTRYCK FRÅN FEEDBACKNågra tankar, reflektioner, tendenser och tips

Page 4: BLoPP 3

Introduktionen

Skapa förväntan, en känsla Rubriken Inledande texten En bild, en frågeställning, ett exempel, ett citat

Page 5: BLoPP 3

Målen

Skapa tydlighet och fokus Strävansmål: för många? Lärandemål: konkreta – bra! Renodla och förtydliga Tips: strävansmål – lärandemål - bedömning

Page 6: BLoPP 3

Bedömningen

”Det gemensamma språket” Bedömning som lärande

– Förstå kvalitetsnivåer: exempel, synliggöra skillnader, skapa tydlighet – Träna: återkommande övningar

• t.ex. para ihop feedback med elevarbete Bedömning för lärande

– Kamratbedömning, självbedömning Bedömning av lärande

– Passar bedömningsunderlaget ihop med målen?• Underlag som i mesta mån visar elevers lärande

– Hur återkoppla till eleven?

Page 7: BLoPP 3

Idag…

Page 8: BLoPP 3

Förslag till lärarinformationen

Page 9: BLoPP 3

Chec

klis

ta L

PPHänger lärandemålen ihop med strävansmålen? (Lgr11: Långsiktiga mål)

Uttrycker lärandemålen vad eleverna ska kunna, förstå, förhålla sig till och/eller vara kapabel att utföra (och inte vad de ska göra)?

Är lärandemålen tydliga och begripliga för eleverna?

Är antalet lärandemål rimliga? Inte för få och inte för många?

Är lärandemålen realistiska, dvs har eleven en chans att under givna förutsättningar uppnå målen?

Ger undervisningsdesignen bra möjligheter, utifrån forskning och beprövad erfarenhet, för eleverna att uppnå målen?

Finns en tydlig koppling: Mål – Bedömning - Undervisning?

Är det tydligt vilka aspekter som kommer att bedömas?

Är det tydligt vad som är bedömningsunderlag?

Får eleven möjlighet att förstå olika kvaliteter i de aspekter som ska bedömas (genom t. ex. en matris eller med exempel)?

Är bedömningsuppgifterna utmanande, motiverande och så autentiska som möjligt?

Elevens delaktighet i planeringen?

Page 10: BLoPP 3

Elevarbete

Xxxx

Xxx

Xxxx

Elevarbete

Xxxx

Xxx

Xxxx

Elevarbete

Xxxx

Xxx

Elevarbete

Xxxx

Xxx

Elevarbete

Xxxx

Xxx

Xxxx

Elevarbete

Xxxx

Xxx

Xxxx

Elevarbete

Xxxx

Xxx

Xxxx

Elevarbete

Xxxx

Xxx

Elevarbete

Xxxx

Xxx

Elevarbete

Xxxx

Xxx

Xxxx

Elevarbete

Xxxx

Xxx

Xxxx

Elevarbete

Xxxx

Xxx

Xxxx

Elevarbete

Xxxx

Xxx

Elevarbete

Xxxx

Xxx

Utveckla bedömningsmatrisen:

1)Sortera elevarbetena i 2/3 högar.2)Beskriv vad som kvalitativt kännetecknar elevernas arbeten i de olika aspekterna i de tre olika högarna.

Kännetecknas avIdé

Kreativitet

Genomförande

Redovisning och utvärdering

Elevarbete

XxxxXxx

Page 11: BLoPP 3

Johan

Xxxx

Xxx

Xxxx

Karin

Xxxx

Xxx

Xxxx

Pelle

Xxxx

Xxx

Xxxx

3) Tänk dig sedan att du ska försöka beskriva för Karin HUR Pelle gjorde när du formulerar dig i matrisen (och för Johan HUR Karin gjort)

Idé

Kreativitet

Genomförande

Redovisning och utvärdering

Page 12: BLoPP 3

Kvalitetsrubriker?Ok-bra-utmärktPå väg…- Godkänt – Mer än godkäntNovis-mästerNivå 1-nivå 2-nivå 3G-VG-MVGG-kvalitet-VG-kvalitet-MVG-kvalitet

Idé

Kreativitet

Genomförande

Redovisning och utvärdering

Page 13: BLoPP 3

ELEVEXEMPEL

Page 14: BLoPP 3

Loggbok

Kamratbedömning innan lärarens bedömning?

Page 15: BLoPP 3

Utveckla matrisen

Page 16: BLoPP 3

Texten har en röd tråd med en klar inledning som övergår i en problemsituation, som därefter avslutas med en upplösning. Redan inledningsvis dras läsaren in i handlingen med orden En gång för länge sedan. Därefter presenteras huvudpersonen (jag-personen) i berättelsen och de problem som uppstår med kompisen Eva, d.v.s. att vara för nära, tröttna, bråka och rädslan över att förlora någon. Du skriver med stor inlevelse om rädslan att förlora en vän och hur så småningom mammanhjälper till att lösa problemet. Stilen i texten är varierad och ledig och därmed lättläst. Vid ett tillfälle används dessutom direkt anföring, vilket förhöjer intensiteten i texten. Berättelsen slutar på ett sedvanligt lyckligt sätt, barnen förblir vänner och berättaren är nöjd och glad. Man kan förmoda att berättelsen är självupplevd då den är skriven i jag-form, vilket också bidrar till att förstärka den personliga stilen.Nästa steg i din skrivutveckling kan vara att vi tittar på hur man markerar styckeindelning ochutvecklar dialog i en text.

Du stavar jättebra och använder stor bokstav och punkt korrekt.Kommatecken används på ett bra sätt (förutom ett undantag: En dag bråkade vi på riktigt, jag blev ledsen, och rädd att hon inte ville vara min vän). Du vågar dig även på att använda dig av kolontecken och anföringstecken - kul!

Läraren har tittat på mycket-begränsa sig?

Tydligare struktur på feedbacken?

Page 17: BLoPP 3

Till nästa gång…

Samma som tidigare…+ digitalisera elevarbeten+ ge feedback till annan grupp