Embed Size (px)
DESCRIPTION
Årsberättelse 2008
Citation preview
Porvoon vesi Borgå vatten
Årsberättelse 2008
Innehållsförteckning
UtgivareBorgå vattenMästarvägen 2, 06150 Borgå(019) 520 211www.porvoo.fi/[email protected]
Layoutpeak press & productions oy
TryckeriPrint Mill Oy
3 Verksamhetsidé 4 Direktörens översikt 6 Organisation och personal 8 Kunder och försäljning 11 Vattenanskaffning 14 Ledningsnät 17 Rening av avloppsvatten 20 Bokslut och ekonomi 22 Miljö- och samhällsansvar
bokslutsuppgifter 24 Resultaträkning 25 Balans 26 Finansieringskalkyl
bilagor 27 Budgetutfall 28 Ekonomisk utveckling 29 Utveckling av centrala prestationer 31 Anläggningar, vattenledningar och verksamhetsområde
Vi sköter vattentjänsterna inom vårt verksamhetsområde under alla förhållanden och betjänar kunderna och vatten-verken utanför vårt verksamhetsområde samt våra grann-kommuner i olika lösningar som gäller vattentjänster. Väl-fungerande vattentjänster upprätthåller kundernas verk-samhetsförutsättningar, invånarnas hälsa och livskvalitet samt gör det lättare att nå de mål som satts för miljöfrå-gorna.
visionVi är för våra kunder, stadens övriga enheter samt andra samarbetsparter en uppskattad och pålitlig expert när det gäller vattentjänster.
Vår verksamhet grundar sig på• hög service- och produktkvalitet, prestationsförmåga
och teknologiskt kunnande• kunnig personal, motivation och resultat• bemästring av miljöfrågorna samt verksamhet som
miljöföregångare• lönsam och teknisktekonomiskt ändamålsenlig
verksamhet.
strategiVi utvecklar våra produkter och verksamhetssätt långsik-tigt, utgående från kundernas behov och samhällets ut-veckling.
• Vi förbättrar systematiskt processerna och tekniken i vattenförsörjnings- och avloppssystemen.
• Vi utvecklar och främjar ledarskap, yrkeskunnighet, rättvis och motiverande lönepolitik, samarbetsformer, öppenhet och ansvarskänsla.
• Vi värnar aktivt om personalens välbefinnande.• Vi främjar hållbar utveckling samt tillförlitligheten i vår
verksamhet.• Vi tar initiativ när det gäller vattentjänsterna i Borgå
och dess närområden.• Vi följer med och tillämpar resultaten av den nationella
och den internationella utvecklingen inom branschen.• Vi upprätthåller vår lönsamhet samt förbättrar vår
kostnadsmedvetenhet, produktivitet och effektivitet inom de olika delområdena i vår verksamhet.
Verksamhetsidé
Vattenförsörjningstjänsterna är en väsentlig del av sam-hällets basservice. Tillgång till rent dricksvatten och ef-fektiv avledning och rening av avloppsvattnet är en grund-förutsättning för människors hälsa och välfärd. Borgå vat-ten levererar sedan år 1913 dessa tjänster, idag till mera än 43 000 invånare.
Verksamheten är till sin natur långsiktig. För att kun-na producera tjänsterna nu och i framtiden i enlighet med kundernas och myndigheternas allt högre ställda krav, krävs att anläggningarna och näten hålls i gott skick sam-tidigt som man aktivt planerar för framtiden. Detta inne-bär större satsningar på sanering och förnyelse än under tidigare år.
Den skärpta lagstiftningen gällande hantering av av-loppsvatten på glesbygden har skapat stor efterfrågan på centraliserade lösningar. Borgå vattens utbyggnadspro-gram för glesbygden, som omfattar ca 20 objekt, har kom-mit väl igång. Under verksamhetsåret byggdes 30 km tryckavlopp på landsbygden. Kostnaderna uppgick till cir-ka 1,2 miljoner euro. Under de närmaste åren satsas cirka 1 miljon euro per år på landsbygdens vattenförsörjning.
Verksamhetsåret präglades av den ytvattenförorening av grundvattnet som inträffade i Sannäs efter midsomma-ren och den därmed förbundna kvalitetsstörningen. Hän-delsen uppmärksammades allmänt i massmedia. Tack va-
Direktörens översiktre det goda samarbetet mellan Borgå vatten, hälsoskyddet och centralförvaltningen kunde situationen dock hanteras på ett tillfredsställande sätt. Till följd av incidenten inten-sifierades åtgärder och planering för att trygga vattenan-skaffningen och -distributionen.
Borgå vatten deltog, tillsammans med teknik- och mil-jösektorn, i ett projekt gällande klimatförändringens effek-ter och beaktandet av effekterna. De föreslagna åtgärderna gäller vattenförsörjningen, planläggningen samt byggan-det av gator och allmänna områden.
Det ekonomiska resultatet, som låg under det bud-geterade, var sämre än år 2007. Det försämrade resulta-tet berodde främst på minskande partiförsäljning av vat-ten, prissänkningen till följd av kvalitetsstörningarna samt ökade kostnader för slamhantering och elförbrukning.
Omsättningen, som uppgick till 6,53 miljoner euro, var drygt 0,12 miljoner euro mindre än år 2007, trots att taxorna höjdes med cirka 5 % i början av året. Driftsbidra-get var 2,81 miljoner euro, vilket är 43 % av omsättningen och 0,46 miljoner euro lägre än år 2007. Resultatet var 0,63 miljoner euro eller knappt 10 % av omsättningen. Resulta-tet år 2007 var 1,12 miljoner euro (17 %). Det budgeterade resultatet var 1,03 miljoner euro (15 %).
Investeringarna uppgick till sammanlagt 3,85 miljoner euro och amorteringen av långfristiga lån till 0,42 miljo-
5
ner euro. På grund av att vissa projekt sköts upp var inves-teringarna mindre än budgeterat. Anslutningsavgifterna uppgick till det budgeterade beloppet på 1,00 miljon eu-ro. I slutet av året var de långfristiga skulderna 1,38 mil-joner euro.
På grund av den kraftiga satsningen på avlopp i gles-bygden kommer investeringsnivån att vara hög de när-maste åren, i snitt 4 miljoner euro per år. För att kunna finansiera de kommande årens investeringar utan främ-mande kapital och utan försäljningsökning är det nödvän-digt att öka driftsbidraget genom höjning av taxorna.
Rekryteringen av ny personal är en gemensam utmaning för de flesta vatten- och avloppsverk i Finland. För att fram-stå som en attraktiv arbetsgivare förutsätts att organisationen och arbetsmetoderna ständigt utvecklas. Också kundernas krav på god service och högklassiga produkter ställer mot-svarande krav. Borgå vatten strävar efter att utveckla organi-sationen så att verksamheten är tryggad också i framtiden.
Jag vill tacka personalen vid Borgå vatten och med-lemmarna i Borgå vattens direktion för en god arbetsin-sats under året. Likaså vill jag tacka alla kunder och sam-arbetsparter för gott samarbete.
Karl-Gustav BjörkellDirektör
I slutet av verksamhetsåret 2008 uppgick personalen till 46 personer av vilka 32 var månadsavlönade och 14 timav-lönade. Tre personer var deltidspensionerade och tre sjuk-pensionerade på deltid.
Under året anställdes tre nya medarbetare, nämligen en fastighetsskötare, en arbetsledare och en processman. An-talet vikarier och sommararbetare var sammanlagt fyra.
Lagerförvaltare Ulf Backman gick i pension 31.1 och rörmontör Per-Erik Ek 1.10. Huvudbokförare Gudrun Forsberg tilldelades medalj av klass I av Finlands Vita Ros-
orden 6.12. Nättekniker Peter Ekstam och byggmästare Kullervo Majuri fick Kommunförbundets förtjänsttecken i silver för 20 års tjänstgöring.
Rörmontör Juhani Stepanow valdes av personalen till årets arbetstagare på Borgå vatten.
Borgå vattens 95-årsjubileum firades 9.2 på Restau-rang Iiris. Sammanlagt deltog 92 personer, anställda, ma-kar och inbjudna gäster, i festen där 22 Vatten- och av-loppsverksföreningens förtjänsttecken i guld och 14 i sil-ver delades ut.
Organisation och personal
7
Personalen deltog under året i Vatten- och avlopps-verksföreningens kurser och andra externa utbildningstill-fällen, samt i olika konferenser inom branschen.
Rekreationsarbetsgruppen arrangerade flera evene-mang för personalen under året, bl.a. en sommarutflykt till Riihimäki och Urjala, teaterbesök och olika idrotts- och friluftsevenemang.
Verkets direktör, Karl-Gustav Björkell, omvaldes till ordförande i Vatten- och avloppsverksföreningens styrel-se. Björkell fungerade också som Borgå stads represen-tant i Huvudstadsregionens Vatten Ab:s styrelse. Som hans suppleant fungerade vattentjänstingenjör Mats Blomberg.
Borgå vattens direktion sammanträdde sju gånger och behandlade sammanlagt 68 ärenden under året. Direktio-nens sammansättning var följande:
Ordförande: Anneli LehtinenLedamöter: Torolf Bergström
Rainer Busk Anders Rosengren (viceordförande) Raija Tölkkö
Bernhard Edgren fungerade som stadsstyrelsens re-presentant. Karl-Gustav Björkell verkade som föredra-gande och Mats Blomberg som sekreterare. Direktionen har haft denna sammansättning sedan år 2005, men år 2008 var det sista. Direktionen gjorde tillsammans med representanter för verket ett studiebesök på Viljandi Veevärk i maj.
KUNDER
Driftstekniker Huvudbokförare Vattentjänstingenjör Rörmästare Driftstekniker Rabbe Hellman Gudrun Forsberg Mats Blomberg Kaj Bäck Henry Åkerman
Vattenverksskötare Löneräknare/fakturerare Planeringstekniker Nättekniker Processingenjör Sune Grönqvist Ilse Mäkelä Klas Andersson Peter Ekstam Laura Taimioja
Processmän (2) Kanslister (2) Projektingenjör Arbetsledare Processmän (5)
Vattenverksskötare (1) Rörmästare Byggmästare
Laborant/städerska (1) Fakturerare (2) Mätningsingenjör
Teknisk assistent Rörmontörer (4)
Övriga (12)
6 4 7 21 7
VATTENPRODUKTION FÖRVALTNING OCH EKONOMI VATTENTJÄNSTER LEDNINGSNÄTET AVLOPPSVATTENRENING
Vattenverkets direktör Karl-Gustav Björkell
Vikarie Mats Blomberg
BORGÅ VATTENS DIREKTION
Under året levererades ca 2,91 miljoner m3 vatten till kun-derna. Vattenfaktureringen minskade med ca 5,3 % från året innan. Försäljningen till hushåll, som utgör 60 % av den totala vattenförsäljningen, minskade med 2,3 %.
Partiförsäljningen, som var 0,51 miljoner m3 eller ca 17 % av vattenförsäljningen, minskade avsevärt. Största delen av partiförsäljningen av vatten utgörs av försäljning-en till Sköldvik industriområde, som nu var ca 22 % min-dre än året innan. Övriga partikunder är andelslagen (ca 83 000 m³) och Askola kommun (ca 6 600 m³).
Den specifika förbrukningen inklusive försäljningen till Sköldvik uppgick till 229 l/inv./d och utan denna till 193 l/inv./d. Försäljningen för bostadsändamål var 120 l/inv./d.
Kunder och försäljningAvloppsfaktureringen var ca 2,53 miljoner m³, vil-
ket är 6,6 % mer än föregående år. Ökningen berodde på mottagningen av avloppsvatten från Askola, som in-leddes i slutet på föregående år. Mängden avloppsvatten från Askola var 0,21 miljoner m³ och från andelslagen ca 10 800 m³.
anslutna fastigheter Under året gjordes 142 nya vattenanslutningar och 119 nya avloppsanslutningar.
I slutet av året var antalet fakturerade förbruknings-platser 8 652, varav 6 375 gällde vatten och avlopp, 2 239 endast vatten och 38 endast avlopp.
9
Av förbrukningsplatserna var 87 % småhus, men deras andel av vattenförsäljningen var endast 30 %. Radhusen och våningshusen utgjorde 5 % av förbrukningsplatserna och deras andel av vattenförsäljningen var 33 %.
avgifterBruksavgiften för vatten var 0,98 euro/m³, medan bruks-avgiften för avlopp var 1,39 euro/m³. Grundavgiften, som baserar sig på mätarstorleken, var 95,16–1 917,84 euro/an-slutning/år. Avgifterna innehåller 22 % moms. Bruksavgif-ten för både vatten och avlopp höjdes med 6 cent/m³ från början av år 2008. Anslutningsavgiften bestäms av tjäns-terna. Vattnets andel är 50 %, avloppets 40 % och dag-vattenavloppets 10 % av den totala, på våningsytan base-rade avgiften. För ett egnahemshus med en yta under 280 m2 var den totala anslutningsavgiften 3 200 euro. Anslut-ningsavgifterna var desamma som året innan.
För att underlätta byggandet av överlånga tomtled-ningar i glesbygden beviljades vattenledningsrör jämte
kopplingsdelar som bidrag till ett värde på sammanlagt 13 600 euro.
kundbetjäningAntalet kunder uppgår till ca 8 600. Hanteringen av kund-uppgifter sköts med Logicas Vesikanta- kundinformations-system, som togs i bruk i slutet av år 2003. Småförbrukar-na faktureras var tredje månad, de medelstora förbrukarna varannan månad och storförbrukarna varje månad.
Småförbrukarna avläser sina mätare en gång per år. Storförbrukarnas vattenmätare avläses varje månad och de medelstora förbrukarnas två gånger om året. Avläsningen sköts av kunderna själva. Verket kontrollavläser storför-brukarnas mätare en gång per år.
Borgå vattens www-sidor har aktivt utvecklats för att bättre motsvara kundernas behov. Via nätet kan kunderna hämta information om bland annat anslutningar och stör-ningar. Det informationsmaterial som delas ut till kunder-na har utvecklats ifråga om innehåll och utformning.
*) Byggnadstypskoden har reviderats. Konsumentgruppernas förbrukningsförändringar i förhållande till året innan kan avvika från de verkliga.
FÖRBRUKNINGSPLATSER VATTENFAKTURERING AVLOPPSFAKTURERING 2008 2008 2007 2008 2007 m³ m³ +/– m³ m³ +/–
småhus 7 521 86,9 % 859 543 29,5 % 799 406 7,5 % 678 451 26,8 % 622 429 9,0 %
radhus 142 1,6 % 185 163 6,4 % 308 586 –40,0 % 185 163 7,3 % 304 645 –39,2 %
våningshus 330 3,8 % 782 949 26,9 % 761 961 2,8 % 781 009 30,9 % 761 364 2,6 %
Bostadshus 7 993 92,4 % 1 827 655 62,7 % 1 869 953 –2,3 % 1 644 623 65,0 % 1 688 438 –2,6 %
Industri 210 2,4 % 157 415 5,4 % 133 264 18,1 % 278 879 11,0 % 273 232 2,1 %
Serviceverksamhet 429 5,0 % 417 927 14,3 % 433 969 –3,7 % 387 597 15,3 % 399 441 –3,0 %
Partiförsäljning 20 0,2 % 509 818 17,5 % 638 428 –20,1 % 218 017 8,6 % 11 047 1 873,5 %
sammanlagt 8 652 100,0 % 2 912 815 100,0 % 3 075 614 –5,3 % 2 529 116 100,0 % 2 372 158 6,6 %
I mars distribuerades Borgå vattens kundtidning ”Rent vatten” till alla hushåll i Borgå. Tidningens upplaga var ca 24 000. Kundtidningen utkommer enligt planerna en gång per år. Det redaktionella arbetet och layouten görs av peak press & productions Oy i Lovisa.
Utanför arbetstid sköts kundbetjäningen och driftö-vervakningen av en beredskapsgrupp bestående av en för-man och en montör. Felanmälningar från kunderna för-medlas via Räddningsverket i Östra Nyland, som förmed-lade 82 alarm utanför arbetstid år 2008.
andelslagenI Borgå verkade år 2008 11 vattenandelslag, till vilka Borgå vatten levererade sammanlagt ca 83 000 m3 hushållsvat-ten. Andelslagen sköter vattendistributionen till ca 2 200 invånare. Tre andelslag upprätthåller också avloppsnät. Andelslaget Borgå Skärgårds vattentjänstverk sköter själv avloppsreningen, medan Kråkö vattenandelslag och Hint-haaran pohjoinen vesi- ja viemäriosuuskunta (Hindhår) levererar avloppsvattnet till Borgå vatten för rening.
Andelslagens avloppsnät betjänar cirka 700 invånare.
8
6
4
2
0
1980
1983
1986
1989
1992
1995
1998
2001
2004
2007
Vattenförbrukningens utveckling
pumpad vattenmängd milj. m³
vattenförsäljning milj. m³
8
6
4
2
0
1980
1983
1986
1989
1992
1995
1998
2001
2004
2007
Avloppsvattenmängdens utveckling
tot. avloppsvattenmängd milj. m³
fakt. avloppsvattenmängd milj. m³
specifik förbrukning l/inv/dförsåld vattenmängd l/inv/dvattenförsäljn för bost ändamål l/inv/d
400
300
200
100
0
Förbrukningstalens utveckling (utan partiförsäljning)
1960 1970 1990 20101980 2000
11
VattenanskaffningVattenanskaffningen är baserad på användning av grund-vatten och konstgjort grundvatten av hög kvalitet. Ver-ket har till sitt förfogande sju vattentag, av vilka tre är i kontinuerlig drift och fyra fungerar som reservvattentag. Huvudvattentagen är Sannäs och Saxby. Vattentillgångar-na, exklusive reservvattentagen, uppgår till sammanlagt ca 13 500 m³/d. I nätet pumpades i genomsnitt 9 550 m³/d (3,50 miljoner m³/år) vatten, vilket var ca 1,5 % mindre än föregående år. Vattenmängden motsvarar ca 69 % av vat-tentillgångarna.
I Sannäs vattentag skapas konstgjort grundvatten ge-nom att man från Molnby och Böle råvattentag pumpar vatten till infiltrationsområdet i Bosgård. År 2008 pumpa-
des totalt 1,13 miljoner m³ (ca 3 100 m³/d) vatten till infil-trationsområdet. Mängden var ca 3,4 % mindre än under föregående år. Det konstgjorda grundvattnets andel var ca 50 % av det i Sannäs uppfordrade vattnet och ca 32 % av den totala utpumpade vattenmängden. I Saxby utgörs en betydande del av grundvattnet av vatten som infiltre-ras från Borgå å.
På vattentagens tillrinningsområden följde man upp grundvattennivån och vattenstånden i 114 olika mätpunk-ter i enlighet med de program som miljömyndigheterna godkänt. Vid Sannäs vattentag följs grundvattennivån dessutom kontinuerligt upp via nio och vid Saxby vatten-tag via sju observationsrör.
Pumpad vattenmängd Tillåten mängd en- Använd- Kapacitet Andel av vatten- ligt vattendom-stolen ningsgrad an-skaffningen m³/år m³/d m³/d % m³/h %
Vattentag *) Reservvattentag
Sannäs 2 234 383 6 105 7 000 87 370 63,9
Saxby och Kerko 1 184 864 3 237 6 000 54 350 33,9
Norike 76518 209 500 42 30 2,2
Illby *) 0 – 300 0 6 –
Borgbacken *) 0 – – 0 400 –
Sondby *) 6 – – 0 16 –
Mickelsböle *) 0 – – 0 6 –
sammanlagt 3 495 771 9 551 13 800 70 1058 100,0
Råvattentag
Molnby 789 922 2 158 ≈ 4 000 67 200 70,0
Böle 338 769 926 ≈ 1 000 53 140 30,0
sammanlagt 1 128 681 3 084 ≈ 5 000 64 – 100,0
Årets nederbörd uppmätt på Molnby pumpstation var 840 mm, vilket är ca 30 % mera än långtidsmedeltalet 644 mm. Grundvattensituationen och vattenläget i Moln-by träsk var normala år 2008.
vattenbehandlingTack vare grundvattnets höga kvalitet är behandlingen rätt enkel. Järnavskiljning utförs vid vattentaget i Saxby. Vid de övriga vattentagen regleras endast pH-värdet. Vid vatten-tagen i Saxby och Norike sker alkaliseringen med kalk, vid de övriga vattentagen med natriumhydroxid.
Vid huvudvattentagen i Sannäs och Saxby och i Norike används UV-desinficering. Dessutom finns det vid samt-liga vattentag beredskap för desinficering av vattnet med natriumhypoklorit.
Alkaliteten i vattnet från Sannäs höjs sedan år 2003 med koldioxid.
Energiförbrukningen vid rå- och grundvattentagen var totalt 0,60 kWh per pumpad kubikmeter. I förbruk-ningen ingår även energi för uppvärmning, vars andel är
13
ca 5 %. Energiförbrukningen var ca 3 % större per pum-pad kubikmeter än under föregående år.
kvalitetskontrollKvalitetsuppföljningen av vattnet gjordes enligt det pro-gram som hälsovårdsmyndigheterna godkänt år 1996. Det officiella uppföljningsprogrammet baserar sig på 21 § i hälsovårdslagen och på EU-direktiv. Uppföljningspro-grammet, som uppdaterades år 2005, gäller till år 2010.
Vatten prov tas från råvattnet och det utgående vatt-net vid alla vattentag, på 28 olika punkter i distributions-nätet och från observationsrör på grundvattnets tillrin-ningsområde. För verkets interna driftuppföljning tas dessutom vattenprov varje vecka. Proverna analyseras på verkets laboratorium i Saxby. Sammanlagt analyse-rades 644 vattenprov och gjordes 3 752 analyser av 1–34 olika egenskaper. Verkets eget laboratorium gjorde dess-utom 994 analyser.
I juni inträffade en kvalitetsstörning i Sannäs vatten-tag. De lokalt kraftiga regnen medförde sannolikt att yt-vatten eller snabbt infiltrerat vatten blandades med råvatt-net. På grund av att UV-desinfektionsutrustningen sam-tidigt var ur bruk under ca 20 timmar, nådde det förore-
nade vattnet ut i nätet. Störningen upptäcktes vid den eg-na driftövervakningen. Hälsoskyddet beslöt om kokning av dricksvattnet för säkerhets skull, tills det var klarlagt att vattnet inte innehöll hälsovådliga bakterier. Vid under-sökningen påvisades endast låga halter av koliformer, var-för kokningsrekommendationen kunde hävas efter klore-ring av nätet.
utveckling av vattenanskaffningenFör att trygga vattenanskaffningen på lång sikt har Borgå vatten deltagit i en utredning gällande ett vattenverk för konstgjort grundvatten i Hausjärvi. I samarbete med Tuusulan seudun vesilaitos kuntayhtymä, Mäntsälän Ve-si, Borgnäs kommun och Nylands miljöcentral undersöks möjligheterna att i Hausjärvi infiltrera vatten från Päijän-netunneln för skapande av konstgjort grundvatten. Hittills har områdets hydrogeologiska struktur kartlagts.
Skyddsåtgärder gällande vägslänterna vid Sannäs vat-tentag och möjligheterna att förbättra ytvattnets avrinning har diskuterats med vägförvaltningen. Planerna på en ut-byggnad av avloppsnätet i skyddsområdena framskred så, att byggandet kan inledas år 2009.
DRIFT- OCH UNDERHÅLL TA TP
Vattenanskaffning 2005 2006 2007 2008 2008
miljoner euro 0,51 0,53 0,55 0,57 0,62
cent /m³ 14,4 14,0 15,5 15 18
Elförbrukning
kWh/m³ 0,59 0,61 0,58 – 0,60
Vattenledningsnätets längd uppgick vid årets slut till 474 km. Nätet är uppdelat i tre distributionsområden:
Sannäs distributionsområde (centrum och östra delarna)Vattnet pumpas i huvudsak från Sannäs. På området finns Kvarnbackens vattentorn, vars bassängvolym är 2 000 m³ och vattennivå är +60,00 – +68,00. Till nätet hör tre tryck-
förhöjningsstationer (Huktis, Hackspettsvägen och Illby). Ledningslängden är ca 185 km.
Saxby distributionsområde (västra och norra delarna)Vattnet pumpas i huvudsak från Saxby. På områ-det finns Slätbergets vattentorn, vars bassängvolym är 2000 m³ och vattennivå är +59,00 – +68,00. En tryck-
Ledningsnät
15
förhöjning i Saxby höjer trycket i de norra byarna. Led-ningslängden är ca 237 km.
Norike distributionsområde (sydöstra delarna)Vattnet pumpas i huvudsak från Norike tryckstyrda vat-tentag. Ledningslängden är ca 52 km.
Näten i centrum och de västra och norra områdena är sammankopplade via tre reglerstationer som kontrolle-ras av ett automationssystem. Systemet optimerar vatten-tagens pumpning och vattentornens vattennivåer. Vatten från Sannäs och Saxby kan även pumpas till Norike dist-ributionsområde.
avloppsledningsnätetStörsta delen av avloppsvattnet leds till Hermansö renings-verk. Avloppsledningarnas sammanlagda längd i hela om-rådet är ca 272 km. I nätet ingår 50 avlopps-pumpstatio-ner, av vilka 34 är anslutna till ett fjärrövervakningssys-tem. Pumpningen till Hermansö optimeras med hjälp av utjämningsbassänger vid Kokon pumpstation.
Därtill finns tre mindre avloppsområden med egna reningsverk:• Kerko, 3,8 km avloppsledningar, en pumpstation• Hindhår, 11,9 km avloppsledningar, tre pumpstationer• Ebbo, 1,7 km avloppsledningar, en pumpstation Dagvattenledningarnas sammanlagda längd är ca 106 km.
drift och underhållUnderhållsarbetena på vattenledningsnätet omfattar bland annat reparation av läckor, utmärkning och reparation av ventiler, reparation av brandposter och nätspolning. Ifrå-ga om avloppsnätet omfattar underhållet bland annat re-paration av granskningsbrunnar, avlägsnande av stopp i ledningarna samt byte av söndriga brunnslock.
Borgå vattens underhållscentral bygger och reparerar även kundernas tomtanslutningar. Volymen av dessa arbe-ten har under de senaste åren varit betydande.
DRIFT OCH UNDERHÅLL TA TP
Avloppsledningsnätet 2005 2006 2007 2008 2008
miljoner euro 0,19 0,27 0,18 0,25 0,17
euro / km (ledning) 588 800 481 633 431
Läckage- och dagvatten, % 46,9 45,6 48,3 38,8 52,0
Läckage- ochdagvatten m³ / m / år 10,1 9,7 11,0 7,6 13,6
Bräddningens andelav avloppsvattnet, % 0,4 1,3 3,1 0,0 1,0
Kartläggningen av nätet fortgick under året. Uppgif-ter om nätet införs i ledningsdatasystemet StellaNet, som togs i bruk år 2003.
investeringar och projektNätinvesteringarna i nya planeområden var mindre än vanligt år 2008. Haikobranten, som har cirka 30 småhus-tomter, var det enda nya småhusområdet. I Stadshagen byggdes nät till företagstomter.
DRIFT OCH UNDERHÅLL TA TP
Vattenledningsnätet 2005 2006 2007 2008 2008
miljoner euro 0,21 0,28 0,23 0,25 0,26
euro / km (ledning) 497 653 522 552 550
Förluster, m³/m/år 1,5 1,6 1,0 1,0 1,2
Förlusterna i % av pumpningen 17,6 18,6 12,4 12,8 16,7
2005 2006 2007 2008
Vattenledningsläckor 12 8 14 23
Avloppsstopp 26 16 23 20
Läckor i tryckavlopp 3 2 1 5
Reparerade / förnyade tomtanslutningar 100 80 64 10
Nya tomtanslutningar v 248 250 238 142
sv 136 120 98 119
rv 100 99 75 40
I Tarkis förnyades en vattenledning och i Maren sane-rades en avloppsledning genom infodring.
En betydande del av nätinvesteringarna år 2008 gäll-de glesbygden. Nya vattenlednings- och avloppsnät bygg-des i områdena Lammiskärr-Tjusterby och Kerko-Pykä-listö-Alho. I Teisala och Illby, som tidigare endast hade delvis täckande vattenledningsnät, kompletterades vatten-ledningsnäten och byggdes nya tryckavloppsnät. För nä-tet i Illby byggdes även ett transportavlopp till pumpsta-tionen vid Lovisavägen.
Avloppspumpstationerna på Haikko gård och i Gam-melbacka sanerades under året. Vardera pumpstationen försågs med en mindre underhållsbyggnad. Typografvä-gens pumpstation kunde tas ur bruk efter att de nya led-ningarna i Stadshagen var lagda.
Förnyelsen av pumpstationernas fjärrövervaknings-system framskred under året. Fjärrövervakningssystemet byts ut till ett system som baserar sig på dataöverföring med radiomodem under åren 2008–2010. Leverantör är Insta Automaatio Oy. Under år 2008 fördes bland annat pumpstationerna i Askola överföringsnät och avlopps-pumpstationerna i centrum över till det nya systemet.
Investeringarna i ledningsnätet uppgick till samman-lagt 2,99 miljoner euro.
Saneringen av underhållscentralen slutfördes i början av år 2008. Vid saneringen utvidgades reparationsutrym-mena och byggdes ett nytt öppet garage. Saneringen av un-derhållscentralen kostade sammanlagt 1,21 miljoner euro, varav 0,50 miljoner euro hänförde sig till år 2008.
ByGGDA Vattenl. Avlopp Tryckavl. Dagvatten Kostnad
LEDNINGAR km km km km milj. €
Planområden 2,7 2,0 0,1 1,3 0,99
Glesbygden 22,3 – 29,7 – 1,24
Omläggning och sanering 0,3 0,8 – – 0,24
Pumpstationer – 2 sanerade, 1 ny 0,52
sammanlagt 22,8 2,0 26,8 1,3 2,99
Ur bruk tagna ledningar
500
400
300
200
100
0
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
vattenledningar km
avloppsledningar km
dagvattenledningar km
17
Rening av avloppsvattenAvloppsvattenbehandlingen sker vid fyra olika renings-verk. Avloppsvattnet från stadens centrala planeområden behandlas i Hermansö reningsverk. Därtill finns mindre reningsverk i Ebbo, Kerko och Hindhår. Reningen baserar sig på de villkor som fastställts i respektive tillstånd.
Mängden behandlat avloppsvatten, nästan 5,27 mil-joner m3, var 19 % större än under föregående år. Mäng-den var rekordstor beroende på de rikliga regnen och de stora mängderna smältvatten i januari-april och novem-ber-december. Andelen dag- och läckagevatten var cirka 56 %. Den totala bräddningen i nätet var uppskattnings-vis 51 000 m3.
hermansö reningsverkAvloppsvattnet från Borgå centrum började ledas till Hermansö 20.11.2001, vilket innebär att år 2008 var det sjunde året reningsverket var i drift med normal belast-ning. Avloppsvattnet renas biologisktkemiskt. Kväve-reduktionen baserar sig på en nitrifikations-denitrifi-kationsprocess i vilken det erforderliga organiska ko-let erhålls från det inkommande avloppsvattnet. Fos-forreduktionen sker genom simultanfällning med hjälp av ferrosulfat.
Västra Finlands miljötillståndsverk beviljade Herman-sö nytt miljötillstånd 13.9.2005. Tillståndsvillkoren ändra-
des enligt beslut av Vasa förvaltningsdomstol 15.12.2006. De nya tillståndsvillkoren trädde i kraft 1.1.2007.
Vid reningsverket behandlades 5,14 miljoner m³ av-loppsvatten (ca 14 082 m³/d), vilket var 19 % mer än un-der föregående år. Mängden utgör 98 % av den totala av-loppsvattenmängden. Mängden avloppsvatten från Asko-la var 0,21 miljoner m³, vilket motsvarar 4 % av det vat-ten som behandlas vid reningsverket. Vid förbehandling-en bräddades ca 10 581 m3 avloppsvatten. Inga allvarliga driftstörningar inträffade under året.
På grund av de rikliga regnen, snösmältningen och ett samtidigt rörbrott i Kokon, uppnåddes inte kravet på be-handlingseffektivitet avseende totalfosfor under det sis-ta kvartalet. I övrigt uppfylldes alla reningskrav. Totalkvä-vereduktionen uppgick till 70 %, medan kravet är minst 70 %. Det utgående vattnets kvävehalt var som årsmedel-tal 11,4 mg/l.
Vid reningsverket producerades totalt 6 160 ton slam med en genomsnittlig torrsubstanshalt på 20 %. Slammet slutbehandlades genom kompostering på Domargård av-fallsstation och användes för grönarbeten på avstjälp-ningsplatsen.
de mindre reningsverkenReningen av avloppsvatten vid reningsverken i Ebbo, Ker-ko och Hindhår baserar sig på en biologisk process, där fosforreduktionen sker genom simultanfällning. Slambe-handlingen sker vid Hermansö reningsverk. Vid renings-verken behandlades sammanlagt ca 128 576 m³ avlopps-vatten, vilket är 22 % mer än året innan.
Reningsverket i Kerko beviljades nytt miljötillstånd 28.2.2008.
Nästan alla reningskrav uppfylldes på både kvartals- och årsnivå. Kravet på fosforreduktion uppfylldes inte vid reningsverket i Hindhår under årets andra del. To-talkvävereduktionen i Ebbo var 26 %, i Kerko 18 % och i Hindhår 25 %.
2005 2006 2007 2008
Avlopps-vatten m³ 2 199 732 2 626 542 2 369 013 2 529 116
Läckage-vatten m³ 1 929 397 1 872 969 2 070 025 2 739 365
Andel % 47 % 45 % 47 % 52 %
sammanlagt m³ 4 129 129 4 135 493 4 439 038 5 268 481
*) Kraven anges som kvartals-, halvårs- eller årsmedeltal enligt gällande tillstånd **) Resultaten anges som årsmedeltal
RENINGSVERK BOD7 Fosfor
datum för tillståndsvillkor mg/l mg/l % % mg/l mg/l % %
krav * resultat ** krav * resultat ** krav * resultat ** krav * resultat **
Hermansö 15.12.2006 < 10 4,9 > 95% 97 % < 0,5 0,34 > 93% 94 %
Ebbo 23.9.2002 < 15 12,0 > 90% 95 % < 1,0 0,58 > 90% 93 %
Kerko 28.2.2008 < 15 7,8 > 90% 96 % < 1,0 0,59 > 85% 94 %
Hindhår 4.5.2007 < 15 12,3 > 90% 96 % < 1,0 0,78 > 90% 89 %
19
Inkommande kväve ton/år
Reningsverken sammanlagt
Utgående kväve ton/år
Reningsverken sammanlagt
250
200
150
50
02001 2002 2004 2006 20082003 2005 2007
100
DRIFT OCH UNDERHÅLL TA TP
Avloppsvattenrening 2005 2006 2007 2008 2008
miljoner euro 0,73 0,75 0,87 0,89 0,96
euro/m³ 0,18 0,19 0,20 0,17 0,19
Torkat slam ton/år 5675 5727 5564 – 6160
Elektricitet/kWh/m³ 0,31 0,32 0,31 – 0,29
Fällningskemikalier
ton/år
(ferrosulfat och kalk) 830 794 789 – 761
Inkommande fosfor ton/år
Reningsverken sammanlagt
Utgående fosfor ton/år i
Reningsverken sammanlagt
40
30
20
10
02001 2002 2004 2006 20082003 2005 2007
Inkommande BOD7 ton/år
Reningsverken sammanlagt
Utgående BOD7 ton/år
Reningsverken sammanlagt
1000
800
600
200
02001 2002 2004 2006 20082003 2005 2007
400
Bokslut och ekonomiOmsättningen år 2008 uppgick till 6,53 miljoner euro, vil-ket är 1,6 % mindre än året innan och 4,7 % mindre än budgeterat. Orsaken till minskningen var den minskade vattenförsäljningen, i synnerhet partiförsäljningen, under år 2008. Gottgörelsen på 0,14 miljoner euro till kunderna för kvalitetsstörningen i juni bidrog också till den sjun-kande omsättningen. Trots att avloppsvattenfakturering-en av de normala kunderna minskade, ökade den sam-manlagda avloppsvattenfaktureringen med cirka 5,5 % på grund av avloppsvattnet från Askola.
Verksamhetskostnaderna, som uppgick till 3,74 miljo-ner euro, ökade med 10 % från året innan. Ökningen be-
rodde bland annat på högre energi-, slamhanterings- och lönekostnader. Driftsbidraget var 2,81 miljoner euro, vil-ket är 43 % av omsättningen och 0,46 miljoner euro läg-re än året innan.
Avskrivningen på anläggningstillgångar uppgick till 2,71 miljoner euro. Till staden betalades en avkastning på 0,15 miljoner euro. I posten ändring i avskrivningsdiffe-rens på 0,72 miljoner euro upplöses den investeringsreser-vering som gjordes för byggandet av Hermansö renings-verk. Årets resultat uppgick till 0,63 miljoner euro, vilket är 0,49 miljoner euro sämre än året innan och 0,40 miljo-ner euro sämre än budgeterat.
Installa-tioner7 %
Grundavgifteravlopp
7 %
Övrigt (slammottagning)
2 %
Avlopps-fakturering
40 %Grundavgifter
vatten9 %
Vattenförsäljning33 %
OMSÄTTNING6,52 miljoner euro
VERKSAMHETSKOSTNADER ENLIGT 3,74 miljoner euro
Löner30 %
Kemikalier 5 %
Elektrictet12 %
Övriga förnö-denheter
11 %
Avfallshantering 8 %
Köptjänster (produktion)
16 % Försäkringar och avgifter
2 %
Övriga tjänster 6 %
Personal-kostnader
10 %
21
NyCKELTAL TA TP
miljoner euro 2005 2006 2007 2008 2008
Omsättning 5,82 6,08 6,64 6,85 6,53
Driftsbidrag 2,72 2,82 3,27 3,23 2,81
Resultat 0,85 0,76 1,12 1,03 0,63
Investeringar 2,90 2,84 4,16 4,37 3,85
Kassamedel 2,13 2,52 1,69 1,44 1,42
Investeringarna uppgick till 3,85 miljoner euro, vilket är 7,4 % mindre än år 2007 och 0,52 miljoner euro mindre än budgeterat. Orsaken till minskningen är bland annat förseningen av vissa gatubyggnadsprojekt. Investeringarna finansierades delvis med kassamedel. Kassamedlen mins-kade med 0,26 miljoner euro.
Minskningen var 0,49 miljoner euro mindre än bud-geterat, vilket innebär att kassaläget förblev gott trots den minskade omsättningen. Kassamedlen uppgick till 1,42 miljoner euro vid årets slut.
Lednings- och materialbidrag har beviljats till ett vär-de något under 14 000 euro. Sedan början av år 2006 bevil-jar Borgå vatten inte längre bidrag till andelslag.
Balansens slutsumma ökade från 40,92 miljoner euro till 41,44 miljoner euro. De långfristiga lånen minskade från 1,80 miljoner euro till 1,38 miljoner euro.
Enligt bokslutet har Borgå vatten uppnått de ekono-miska mål som stadsfullmäktige fastställde i budgeten och ekonomiplanen för verksamhetsåret 2008. Avkastningen till staden var 150 000 euro. I enlighet med de principer som stadsfullmäktige har fastställt bokförs överskottet på 0,63 miljoner euro på resultatkontot i balansen som en del av det egna kapitalet.
Miljö- och samhällsansvarVatten- och avloppstjänsterna är en väsentlig del av sam-hällets basservice. Tillgång till rent dricksvatten och effek-tiv avledning och rening av avloppsvattnet är en grundför-utsättning för människors hälsa och välfärd. Borgå vatten levererar dessa tjänster till ca 43 000 invånare.
Borgå vatten bär ett stort ansvar för miljön. Effektiv rening av Borgå stads avloppsvatten bidrar direkt till att minska belastningen på Finska viken. Borgå vatten arbe-tar även aktivt för att skydda de värdefulla grundvatten-tillgångarna.
skydd av vattendragBehandlingen av avloppsvattnet effektiviserades betydligt då Hermansö reningsverk togs i bruk. Därtill är utlopps-förhållandena mycket bra tack vare den stora vattenvoly-men i Svartbäcksfjärden. Uppföljningen av belastningen och tillståndet i havsområdet antyder inga effekter av det renade avloppsvattnet från Hermansö.
År 2008 var Borgå stads renade avloppsvattens andel av den totala kontrollerade belastningen på havsområdet utanför Borgå för kvävets del 2,9 %, för fosforns del un-
23
der 1,2 % och för den organiska belastningens (BOD7) del 1,3 %. Utan rening skulle andelarna vara ca 9 % för kvä-vets del och ungefär 22-30 % för fosforns och den organis-ka belastningens del.
Största delen av den kontrollerade belastningen kom-mer från Borgå å och Svartsån. Belastningen från indu-strierna är av samma storleksordning som från Borgå stad. Dessutom belastas havsområdet av nedfall från luf-ten och av spridd belastning, som var för sig uppskattas va-ra av samma storleksordning som belastningen från Borgå stad.
Under de kommande åren satsar Borgå vatten kraftigt på utbyggnaden av avloppsnäten i glesbygden. Över en tredjedel av investeringarna år 2008 gällde glesbygden.
%
80
60
40
20
0BOD7 Fosfor Kväve
100
Kontrollerad belastning på havsområdet utanför Borgå
Borgå å och Svartsån
Industrins avloppsvatten
Borgå stads avloppsvatten
miljöbokslut
Miljöintäkter miljoner euro Avloppsvattenavgifter 3,282 Slammottagning 0,114 Intäkter sammanlagt 3,396
Miljökostnader Avloppsnät 0,416 Avloppsrening 1,065 Miljöbaserade skatter 1) 0,030 Miljöbaserade ersättningar – Avskrivningar Sanering av vattenledningar 0,068 Avloppsnät 1,018 Avloppsvattenrening 0,643 Kostnader sammanlagt 3,240
Miljöresultat 0,156 1) skatter som inte ingår i driftkostnaderna för avloppsnätet och reningen (el- och bränsleskatter)
Miljöinvesteringar Sanering av nät 0,242 Avloppsnät 0,935 Pumpstationer 0,524 Reningsverk 0,123 Investeringar sammanlagt 1,824
Resultaträkning BS BG BS BS/BG 1.1.–31.12.2007 1.1.–31.12.2008 1.1.–31.12.2008
Vattenförsäljning 2 919 814,62 3 106 000,00 2 792 504,27 Avloppsvattenfakturering 3 110 241,86 3 225 000,00 3 282 119,65 Installationsverksamhet 438 650,91 400 000,00 330 071,24 Övriga försäljningsintäkter 169 105,88 120 000,00 121 066,80
omsättning 6 637 813,27 6 851 000,00 6 525 761,96 95,3 %
Övriga rörelseintäkter 26 267,29 10 000,00 26 270,65
Material, förnödenheter och varor 898 817,50 1 021 100,00 1 054 223,59 Köp av tjänster 1 036 277,59 1 158 000,00 1 179 605,17 Personalkostnader 1 461 182,25 1 455 700,00 1 510 228,65 Verksamhetskostnader 3 396 277,34 3 634 800,00 3 744 057,41 103,0 %
Driftsbidrag 3 267 803,22 3 226 200,00 2 807 975,20 Driftsbidrag % 49,2 % 47,1 % 43,0 %
Byggnader 443 109,26 450 000,00 459 236,12 Fasta konstruktioner och anläggningar 2 171 076,55 2 130 000,00 2 173 242,94 Maskiner och inventarier 64 288,49 140 000,00 65 117,99 Övriga 16 119,87 0,00 16 572,76
Planmässiga avskrivningar 2 694 594,17 2 720 000,00 2 714 169,81 99,8 %
Övriga rörelsekostnader 7 276,44 10 000,00 8 335,59
rörelseresultat 565 932,61 496 200,00 85 469,80 8,5 % 7,2 % 1,3 % Finansiella intäkter 54 535,07 5 000,00 25 303,91 Övriga finansiella intäkter 6 495,83 5 000,00 5 238,33 Räntekostnader 80 054,65 45 000,00 59 657,32 Avkastning till staden 150 000,00 150 000,00 150 000,00
Finansiella intäkter och -kostnader –169 023,75 –185 000,00 –179 115,08 96,8 %
resultat före reserver 396 908,86 311 200,00 -93 645,28 Ändring i avskrivningsdifferens 722 837,73 723 000,00 722 837,73
räkenskapsperiodens resultat 1 119 746,59 1 034 200,00 629 192,45 60,8 % 16,9 % 15,1 % 9,6 %
25
Balans 31.12.2008 31.12.2007
aktivaBestående aktivaImmateriella tillgångar: Övr.utg.med lång verk.tid 425 200,38 428 186,49Materiella tillgångar Jord- och vattenområden 384 251,48 384 251,48 Byggnader 8 794 921,35 8 734 190,21 Fasta konstruktioner och anläggningar 29 002 493,86 27 921 318,14 Maskiner och inventarier 188 229,65 191 309,16 Förskottsbetalningar 51 317,70 51 317,70
38 421 214,04 37 282 386,69Rörliga aktivaOmsättningstillgångar: Materiallager 276 320,54 243 765,58Kortfristiga fordringar: Försäljningsfordringar 895 901,64 1 278 593,04Kassa och banktillgodohavanden 1 422 201,72 1 685 678,50
2 318 103,36 2 964 271,54
Aktiva sammanlagt 41 440 838,32 40 918 610,30
passivaEget kapitalGrundkapital 16 447 381,10 16 447 381,10Föregående räkenskapsperioders överskott 17 299 586,57 16 179 839,98Räkenskapsperiodens överskott 629 192,45 1 119 746,59
34 376 160,12 33 746 967,67
Avskrivningsdifferens och reserver Avskrivningsdifferens 608 635,51 1 331 473,24Främmande kapitalLångfristigt Lån från finansieringsinrättningar 960 087,67 1 378 177,33 Anslutningsavgifter och övriga skulder 4 146 577,89 3 140 442,31Kortfristigt Lån från finansieringsinrättningar 418 089,66 418 089,66 Leverantörsskulder 639 523,68 665 966,95 Resultatregleringar 291 763,79 237 493,14
6 456 042,69 5 840 169,39
Passiva sammanlagt 41 440 838,32 40 918 610,30
Finansieringskalkyl BS BG BS 1.1.–31.12.2007 1.1.–31.12.2008 1.1.–31.12.2008
kassafödet för verksamheten och investeringarnaInternt tillförda medel Rörelseresultat 565 932,61 496 200,00 85 469,80 Avskrivningar och nedskrivningar 2 694 594,17 2 720 000,00 2 714 169,81 Finansiella intäkter och kostnader –169 023,75 –185 000,00 –179 115,08
3 091 503,03 3 031 200,00 2 620 524,53
Investeringar Anläggningar och andra tillgångar 4 157 346,92 4 370 000,00 3 850 011,05
Nettokassaflödet för verksamheten och investeringarna –1 065 843,89 –1 338 800,00 –1 229 486,52
finansieringens kassaflödeFörändringar av lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 0,00 0,00 0,00 Minskning av långfristiga lån 418 089,66 420 000,00 418 089,66
–418 089,66 –420 000,00 –418 089,66Övriga förändringar av likviditeten Ökning av anslutningsavgifter 837 487,72 1 000 000,00 1 006 135,58 Omsättningstillgångar, ökning (–) / minskning (+) –7 865,17 0,00 –32 554,96 Kortfristiga fordringar, ökning (–) / minskning (+) –438 048,89 0,00 382 691,40 Räntefria skulder, ökning (+) / minskning (–) 253 435,08 0,00 27 827,38
645 008,74 0,00 1 384 099,40
Finansieringens nettokassaflöde 226 919,08 580 000,00 966 009,74
Förändring av kassamedel –838 924,81 –758 800,00 –263 476,78
förändring av kassamedelKassamedel 31.12. 1 685 678,50 1 441 200,00 1 422 201,72Kassamedel 1.1. 2 524 603,31 2 200 000,00 1 685 678,50
förändring –838 924,81 –758 800,00 –263 476,78
lånLån 1.1 2 214 356,65 1 790 000,00 1 796 266,99 + nya lån 0,00 0,00 0,00 – amorteringar 418 089,66 420 000,00 418 089,66
Lån 31.12 1 796 266,99 1 370 000,00 1 378 177,33
27
Budgetutfallkonstnader för verksamheten BS BG BS BG 1.1.–31.12.2007 1.1.–31.12.2008 1.1.–31.12.2008 %
Gemensamma utgifter 990 517,33 974 700 1 099 528,57 112,8 %Vattenproduktion 549 466,69 573 400 623 943,78 108,8 %Vattendistribution 238 153,56 261 400 264 918,71 101,3 %Avledning av avloppsvatten 368 277,19 467 400 415 947,59 89,0 %Rening av avloppsvatten 974 699,99 981 600 1 064 614,12 108,5 %Sido-ordnad verksamhet 275 162,58 326 300 275 104,64 84,3 %
Sammanlagt 3 396 277,34 3 584 800 3 744 057,41 104,4 %
investeringar BS BG BS 1.1.–31.12.2007 1.1.–31.12.2008 1.1.–31.12.2008
Gemensamma investeringar 71 556,23 100 000 98 545,25Vattenproduktion 153 567,81 100 000 104 143,76Ledningsnätet Nybyggnad, tomtproduktion 1 128 422,79 1 400 000 986 811,15 Sanerings- och omläggningsarbeten 859 387,10 150 000 241 644,12 Glesbygdens vattenförsörjning 914 434,39 1 000 000 1 239 082,04 Pumpstationer 251 172,84 350 000 523 758,62
3 153 417,12 2 900 000 2 991 295,93 Rening av avloppsvatten 21 525,33 500 000 123 246,39Sido-ordnad verksamhet 727 791,29 750 000 519 193,07
Sammanlagt 4 127 857,78 4 350 000 3 836 424,40
Övriga tillgångar (tomtledningsbidrag) 29 489,14 20 000 13 586,65
Investeringar totalt 4 157 346,92 4 370 000,00 3 850 011,05
driftsbidrag % 43 %
självfinansieringsgrad % 113%
kapitalavkastningsgrad % 8,3%
självförsörjningsgrad % 93%
betalningsberedskap 1,92 (current ratio)
100 × Driftbidrag Omsättning
100 × Avskrv.+Ansl.avgifternas ökning+Räkenskapsperiod. vinst Räkenskapsperiodens investeringar
100 × Räkenskapsperiodens result.+Avskrv.+Främm. kapitalskostn. Balansens slutsumma i början av räkneskapsåret
100 × Eget kapital+Anslutningsavgifter Balansens slutsumma
100 × Finansieringstillgångar+Omsättningstillgångar Kortfristigt främmande kapital
nyckeltal
Budget Bokslut
8
3
0 2004 2006 20082005 2007
67
54
21
Omsättning milj. €6
3
2
1
02004 2006 20082005 2007
4
5
Driftsutgifter milj. €6
3
2
1
02004 2006 20082005 2007
4
5
Driftsbidrag milj. €
60 %
20 %
0 %2004 2006 20082005 2007
40 %
Driftsbidrag %5
3
2
1
02004 2006 20082005 2007
4
Investeringar milj. €5
3
2
1
02004 2006 20082005 2007
4
Kassamedel milj. € 31.12.
Ekonomisk utveckling
29
Prestationernas utveckling BG BSprestationer 2004 2005 2006 2007 2008 2008
Nya tomtledningar, st 411 485 469 421 450 301• Vatten 204 248 250 239 250 142• Gravitationsavlopp 113 137 111 98 70 44• Tryckavlopp 0 0 9 9 60 75• Dagvattenavlopp 94 100 99 75 70 40
Fakturerat vatten, milj. m³ 2,51 2,93 3,08 3,08 3,14 2,91
Pumpat vatten, milj. m³ 3,09 3,56 3,78 3,55 3,60 3,50• Sannäs 1,57 1,94 2,18 2,22 2,34 2,23• Saxby 1,46 1,57 1,54 1,26 1,20 1,18• Norike 0,04 0,05 0,05 0,07 0,06 0,08
Anskaffat infiltrationsvatten, milj. m³ 1,30 1,10 1,39 1,17 1,20 1,13• Molnby 1,27 0,85 0,94 0,98 1,00 0,79• Böle 0,03 0,25 0,45 0,19 0,20 0,34
Fakturerat avloppsvatten, milj. m³ 2,26 2,20 2,26 2,37 2,45 2,53
Behandlat avloppsvatten, milj. m³ 4,55 4,13 4,14 4,44 4,00 5,27• Hermansö 4,46 4,04 4,05 4,33 3,92 5,14• Kerko 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02• Ebbo 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,03• Hindhår 0,05 0,05 0,05 0,06 0,04 0,08
Nybyggnad-tomtproduktion, km 9,5 11,6 8,7 10,9 13,4 6,1• Vattenledningar 6,3 3,9 3,7 6,2 4,3 2,7• Avloppsledningar 1,6 3,4 2,4 2,2 3,8 2,0• Dagvattenledningar 1,6 3,6 2,4 2,3 4,3 1,3• Tryckavlopp 0,6 0,1 0,2 1,1 0,1• Pumpverk, st 1 1 2 2 -1
BG BSprestationer 2004 2005 2006 2007 2008 2008
Sanering och omläggning, km 4,0 5,0 2,6 4,8 1,0 1,1• Vattenledningar 2,8 3,7 1,3 2,2 0,3 0,3• Avloppsledningar 0,5 0,6 0,5 1,3 0,3 0,8• Dagvattenledningar 0,6 0,6 0,8 0,4 0,4 0,0• Blandavlopp• Tryckavlopp 0,1 0,9• Pumpverk, st 3 2 1 2 2
Glesbygdens vatten och avlopp, km 4,4 12,3 8,1 39,8 33,8 46,5• Vattenledningar 4,4 12,1 3,3 17,4 14,6 19,8• Avloppsledningar 0,0 2,4 • Dagvattenledningar• Tryckavlopp 0,2 4,8 22,5 19,2 26,7• Pumpverk, st 3 1
Ledningsnätet sammanlagt, km 717,3 744,9 761,3 815,5 851,0 872,9• Vattenledningar 399,1 418,3 424,9 449,0 455,6 473,7• Avloppsledningar 176,9 180,9 183,3 188,0 192,0 189,8• Dagvattenledningar 95,1 99,3 101,9 104,6 108,8 105,7• Blandavlopp 13,0 12,4 12,3 12,3 12,1 12,3• Tryckavlopp 33,1 33,9 38,9 61,6 82,5 91,4• Pumpverk, st 44 45 46 51 52 51
31
Anläggningar, vattenledningar och verksamhetsområde
GRUNDVATTENTAG
1 Sannäs / konstgjort grundvatten 1982–2 Saxby-Kerko 1975–
Råvattentag
Bosgård infiltrationsområde
3 Norike 1971–
RENINGSVERK
10 Hermansö 1974–2001– Kokon utjämningspumpstation
11 Ebbo 1972–12 Kerko 1984–13 Hindhår 1967–
Reservvattentag4 Borgbacken 1923–, 1982–5 Illby 1985–6 Sondby 1987–7 Mickelsböle 1975–
Vattentorn8 Kvarnbacken 1966–9 Slätberget 1977–
Kontakt informationkontorMästarvägen 206150 Borgåtfn *(019) 520 211fax (019) 520 2610
underhålls-centralenMästarvägen 206150 Borgåtfn *(019) 520 211fax (019) 520 2620
vattenproduktion (kontrollrum)Mästarvägen 206150 Borgåtfn *(019) 520 211fax (019) 520 2630
hermansöavloppsreningsverkHermansövägen 906400 Borgåtfn (019) 547 4721fax (019) 577197
www.porvoo.fi/vesilaitos www.borga.fi/vatten
[email protected]@porvoo.fi
