Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Kommunfullmäktige 2013-12-18 2016-06-08

Dokumentansvarig Förvaring Dnr Jens Andersson Castor KS.2016.57

Dokumentinformation

Uppdatering av

Bostadsförsörjningsprogram Oxelösunds kommun 2016-2017

1

Innehåll BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAMMETS POLITISKA VILJEINRIKTNING .............. 2

INLEDNING ..................................................................................................................................... 3

MÅL .................................................................................................................................................. 4

BEFOLKNINGSUTVECKLING OCH DEMOGRAFI ................................................................. 5

ARBETSPENDLING ...................................................................................................................... 7

EFTERFRÅGAN OCH BEHOV AV BOSTÄDER...................................................................... 8

FÖRDELNING AV BOSTÄDER .................................................................................................. 9

BOENDESEGREGATION .......................................................................................................... 10

BOSTADSTYPER DÄR DET RÅDER BRIST ......................................................................... 11

BOSTADSPRISER ...................................................................................................................... 12

GRUPPER SOM HAR SÄRSKILT SVÅRT ATT FÅ BOSTAD ............................................. 13

ARBETET MED BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN ..................................................................... 21

AKTUELLA UTMANINGAR ....................................................................................................... 26

LAGSTÖD ..................................................................................................................................... 27

2

Bostadsförsörjningsprogrammets politiska vilje-inriktning Bostadsförsörjningsprogrammet har sin utgångspunkt i Vision 2025. Vi vill att Oxelösund ska växa. Vi behöver bli fler invånare som delar på de utgifter som är gemensamma. Det är genom nya bostäder och nya invånare som vi kan växa. Därför är bostadspolitiken en stor del av välfärdspolitiken. Attraktiva boende för livets alla skeden är en av huvudpelarna. Bostadspolitiken är också ett viktigt verktyg för att bryta segregationen. Blandad bebyggelse med olika upplåtelse-former bidrar till att binda ihop vår kommun.

Ur Vision 2025 Livet i Oxelösund präglas av havet och skärgården med ett varierat och attraktivt boende.

Kärnvärderingar Vi välkomnar nya invånare, idéer och företag. I Oxelösund har vi nära till havet och skärgården, en närhet som ger unika möjligheter till naturupplevelser och ett rikt fritidsliv för invånare och besökare. Här finns attraktiva boendemiljöer med kvalitativa och varierade bostäder.

Politisk viljeinriktning Bostadsförsörjningsprogrammet ska genomsyra och vara starkt vägledande i

arbetet med att ta fram ny översiktlig planering (ÖP) för kommunen.

Målsättningen är att öka invånarantalet med 1% per år.

För att motverka segregation och stärka gemenskapen i boendet förordar vi blandad bebyggelse. Det betyder bland annat att vid kompletterings-byggande ska den minst förekommande upplåtelseformen förordas.

Fortsatt balans mellan boendeformerna med 1/3 av vardera hyres-, bostads- och äganderätter eftersträvas.

Vi vill utveckla befintliga bostadsområden. Förtätning ska ske i områden där marken redan är ianspråktagen för bostäder. Natur och skärgård är en del av vår attraktionskraft och värdefulla grönområden ska värnas.

Vi förordar utredning av områden med befintlig bebyggelse och viss infrastruktur för bostäder.

Antalet bostäder i centrumnära lägen ökas för att få ett mer levande centrum och för att underlätta pendling.

Våra detaljplaner ska präglas av enkelhet och valmöjlighet för att möta framtidens behov.

Ny- och ombyggnation av bostäder bör ske med öppenhet för långsiktigt hållbara lösningar, god energihushållning och modern miljöteknik.

Antalet lägenheter med god tillgänglighet ökas.

Möjlighet att bo kvar i Oxelösund ska finnas för den som väljer att byta bostad.

Bostadsbyggandet ska ske med hög ambition i fråga om medborgarinflytande.

En handlingsplan ska tas fram tillsammans med olika intressenter.

3

Inledning Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar såväl tillväxten som välfärden i en kommun. Planeringen för att utveckla boendet är därför en viktig del i kommunens strategiska planering och är nära samman-bundet med en positiv utveckling inom viktiga områden såsom arbetsmarknad, utbildning, hälsa, familjestruktur och ekonomisk tillväxt.

Riktlinjer och strategi för bostadsförsörjningen I Sverige ansvarar staten för de rättsliga och finansiella förutsättningarna för boendeplaneringen. Då det finns stora lokala skillnader i förutsättningar har kommunerna ansvar för bostadsförsörjningens planering och genomförande. I Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383 med tillägg SFS 2002:104 samt ändring SFS 2013:866 ) står ”Varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.” Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska enligt samma lag antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod.

Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter:

1. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet,

2. kommunens planerade insatser för att nå̊ uppsatta mål, och

3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen.

Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar.

Det är vanligast att riktlinjerna anges i ett särskilt program eller plan. Det är också vanligt att kommunerna redovisar riktlinjer för bostadsförsörjningen i sin översiktsplan. En översiktsplan visar i stora drag hur mark och vatten ska användas i framtiden. Den är en vision om kommunens utveckling och vägledning för invånare, företag, kommunen och andra myndigheter, men är inte juridiskt bindande.

Oxelösund

Föreliggande bostadsförsörjningsprogram avser perioden 2016-2017 och är såväl en lägesbeskrivning om boende i kommunen, som ett underlag för framtida åtgärder. Genom att väga samman utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden med kommunens utveckling och mål, så ges en bild av kommunens behov av nya bostäder.

Detta bostadsförsörjningsprogram utgör tillsammans med kommunens översiktsplan de riktlinjer som lagen kräver. Revidering av bostadsförsörjnings-programmet sker parallellt med revidering av översiktsplanen.

4

Mål Kommunens mål och prioriteringar för boendet i Oxelösund anges i Vision 2025 samt i Mål- och budget 2016-2018.

Ur Vision 2025:

”Livet i Oxelösund präglas av havet och skärgården med ett varierat, attraktivt boende.”

”Här finns attraktiva boendemiljöer med kvalitativa och varierade bostäder.”

Ur kommunmålen 2016-2018.

”Oxelösund erbjuder ett havsnära boende och en hög kommunal servicenivå”.

” Ett bra och varierat bostadsutbud finns för olika behov och åldrar.”

”…äldre med behov av stöd erbjuds möjligheter att bo kvar i egen bostad.”

”… kommunen arbetar för ökad integration…”

(ur Kustbostäders ägardirektiv fastställd av Kommunfullmäktige 2015-11-25)

”Bolaget ska arbeta tillsammans med berörda nämnder för att skapa boende-former för människor med behov av särskilt boendestöd. Särskild uppmärksamhet ska riktas på nämndernas behov i löpande verksamhet.”

”Minst två hissar per år ska byggas i det befintliga fastighetsbeståndet. Som alternativ kan andra bostadsanpassningar genomföras för ökad tillgänglighet, t.ex. anläggande av marklägenheter.”

”Bolaget ska fortsätta påbörjad process med att möjliggöra/tillskapa nya hyresrätter.”

5

Befolkningsutveckling och demografi

Allmän befolkningsutveckling Hushållens sammansättning, inkomster samt värderingar och livsstil påverkar efterfrågan på bostäder. Det är därför intressant att studera detta dels på riksnivå men framför allt på region- och kommunnivå.

Riket

Under 2015 ökade Sveriges befolkning med 103 662 personer och vid årets slut uppgick den till 9 851 017 personer. Det är den hittills högsta uppmätta ökningen mellan två år. De senaste 20 åren har folkökningen för männen varit högre än för kvinnorna och för första gången i den svenska befolkningsstatistikens historia blev antalet män i befolkningen fler än antalet kvinnor. Cirka 77 procent (78 000 individer) av ökningen berodde på invandringsöverskottet och cirka 23 procent (24 000 individer) på födelseöverskottet.

Regionen

Södermanland är en region i stark tillväxt som kräver en väl fungerande bostads-marknad. Den sista december 2015 fanns det 283 712 invånare i länet.

Under år 2015 ökade Södermanlands befolkning med 3 046 personer.

Inflyttning står för den största delen av ökningen med en nettoinflyttning på 2 772. Även ett födelseöverskott på 239 bidrog till befolkningsökningen.

Kommunen

Oxelösunds kommun ökade sin befolkning under 2015 med 150 invånare och uppgick 31 dec till 11 711 personer.

Folkmängdsökningen under året beror främst på ett positivt flyttnetto, det vill säga att det är fler personer som flyttar in till kommunen än ut. Födelsenettot var däremot negativt, fler kommuninvånare avled jämfört med antalet födda. Befolkningsökningen förväntas fortsätta de närmaste åren. 2019 beräknas folkmängden uppgå till 12 211 invånare. Detta förutsätter en god tillgång på bostäder eftersom ökningen till stor del förväntas bero på inflyttning.

6

Oxelösund

Befolkningens åldersfördelning i Oxelösund är ojämn med en stor andel äldre. Den största åldersgruppen är i dag i 65-årsåldern. Detta ställer stora krav på tillgången till bostäder för äldre för den närmaste 25-årsperioden. Även antalet ungdomar i 20-25-årsåldern är relativt stor. Denna grupp förväntas efterfråga eget boende.

7

Flyttmönster

Riket

Efterfrågan på bostäder påverkas ofta på ett direkt sätt av hur flyttmönstret ser ut. I genomsnitt flyttar en svensk drygt tio gånger under sin livstid. De flesta flyttningarna sker inom samma ort eller kommun. Förändringar i familjestorlek och inkomst är ofta drivkraften bakom de korta flyttningarna, medan mot-svarande, för de långväga, ofta handlar om utbildning och arbetsmarknad. Mest flyttbenägna är i personer i 20-29 års åldern som flyttar mellan arbeten, utbildningar och kärlekar och försöker etablera sig på̊ bostadsmarknaden. Yngres flyttningar har dock minskat kraftigt de senaste åren. Svårigheterna för unga att komma in på̊ bostadsmarknaden är tydlig. De bor oftare kvar hemma hos föräldrarna.

Regionen

Södermanlands befolkning ökar. Ökningen beror på en stor inflyttning till länet. 27 procent av de inflyttade till länet kom från andra länder. Södermanland är ett av de län som i proportion till befolkningen tar emot flest nyanlända och så har det varit under hela 2000-talet. Trots att länet även har ett positivt födelseöverskott skulle befolkningsutveckling varit negativ utan invandringen. Barn och unga under 18 år utgör en betydande del av de nyanlända.

Oxelösunds kommun

53 % av dem som flyttade till kommunen 2015 kom från annan kommun i Södermanland. 62 % flyttade till annan kommun i Södermanland. Flyttningsnettot var positivt, + 155 personer. Flyttnettot är positivt i merparten åldrar upp till 69 år. Från 70 år och uppåt är det däremot negativt. Det är en förändrad bild från tidigare år men handlar inte om så många personer, 29 inflyttare och 45 utflyttare.

-20

-10

0

10

20

30

40

50

60

70

1

Invandringsöverskott

Inrikes flyttningsöverskott

Födelseöverskott-

Folkökning

Arbetspendling

Oxelösunds kommun 2 235 personer arbetade i Oxelösund men bodde i en annan kommun år 2014. År 2011 var motsvarande siffra 2064.

2 010 personer bodde i Oxelösund men arbetade i annan kommun. En ökning från 1 794 personer år 2011.

8

Efterfrågan och behov av bostäder

Brist, balans och överskott Om det råder bostadsbrist eller inte är till stora delar en bedömningsfråga. Enligt Boverkets nuvarande definition anses det råda brist på bostäder om det hela tiden finns en efterfrågan som överstiger utbudet. Överskott på bostäder innebär att det ständigt finns fler lediga bostäder eller bostäder till salu än vad som efterfrågas. Att det finns outhyrda lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden, som helhet betraktad, präglas av ett överskott. Problemet är kanske snarare att anpassa bostads-beståndet till de behov som finns, till exempel få fram billiga hyresrätter så att ungdomar kan flytta hemifrån. Det handlar också i många fall om att tillgänglig-hetsanpassa beståndet efter den åldrande befolkningens behov. Rapporterad brist på bostäder innebär inte alltid detsamma som nybyggnadsbehov. Ett ökat utbud kan uppstå genom en ökad omsättning av bostäder i beståndet. Det kan även vara så att man behöver få till flyttkedjor för att möjliggöra eller underlätta generationsväxling i olika delar av beståndet. Att en kommun uppger bostads-brist innebär visserligen i de flesta fall att det är svårt att flytta till, eller inom kommunen. Bostadsbrist innebär inte nödvändigtvis bostadssociala problem, som trångboddhet och omfattande andrahandsuthyrning. I vilket fall som helst kan det krävas lokala insatser inom ramen för kommunernas bostadsförsörjnings-ansvar.

Regionen

År 2012 togs befolkningsprognosen för en utvidgad Mälarregion fram. Enligt den beräknas Södermanlands län öka sin befolkning med 25 000-60 000 invånare fram till år 2030. Det innebär mellan 1 400-3 300 nya invånare varje år. År 2014 ökade Södermanland med nästan 3 100 nya invånare.

Länsstyrelsen bedömer att det behövs en ny bostad per 1,8 nya invånare eftersom allt fler singelhushåll tillkommer, främst bland de äldre. Om det ökade invånarantalet enligt befolkningsprognosen används skulle mellan 14 000–33 000 nya bostäder behövas i Södermanland under de närmaste 15 åren.

Boverket ser ett totalt behov i Södermanland av drygt 7 200 bostäder under 5 år, över 1 400 bostäder per år. Då har den årliga befolkningstillväxten antagits vara 0,44 procent. Under år 2014 var faktiska befolkningstillväxten i länet över 1,1 procent.

Oxelösunds kommun

redovisar i Boverkets bostadsmarknadsenkät 2015 en brist på bostäder i centralorten och gör samtidigt bedömningen att bostadsmarknadsläget kommer att vara i balans om fem år. Bedömningen i nuläget är att bristen inte har lett till bostadssociala problem i någon större utsträckning. I samma undersökning anges ett behov av 250 bostäder under de närmaste fem åren varav 50 hyresrätter, 125 bostadsrätter och 75 äganderätter.

9

Fördelning av bostäder

Oxelösund Riket

Allmännyttan 21 % Knappt 18 %

Bostadsrätter 32 % 22 %

Privata hyresvärdar 8 % 17,8 %

Äganderätter 40 % 44 %

Lägenheter i flerbostadshus

53 % 51 %

Specialbostäder 5 % 5 %

Källa: SABO Allmännyttans intresseorganisation samt SCB

Allmännyttan

Riket

Ett kommunalt bostadsaktiebolags huvudsakliga uppgift ska vara att förvalta fastigheter med hyresrätter, främja bostadsförsörjningen och erbjuda hyres-gästerna inflytande. De flesta kommuner har minst ett allmännyttigt bostads-företag. Den allmännyttiga sektorn står nu för cirka en femtedel av bostads-marknaden i Sverige och ungefär hälften av hyresmarknaden. Trenden är att de outhyrda lägenheterna i allmännyttan minskar.

Oxelösunds kommuns

allmännyttiga bostadsföretag är Kustbostäder AB, ett av kommunen helägt bolag. Kustbostäder äger och förvaltar totalt 1 250 lägenheter i olika delar av kommunen. Det motsvarar 66 % av kommunens hyresrätter. Genomsnittet i riket är drygt 46 %. Lägenheterna fördelas efter ett kösystem. Det finns kunder med särskilda behov som prioriteras. På bolagets hemsida fanns två lediga lägenheter 2016-04-19.

I Kustbostäders ägardirektiv anges bl. a:

”Bolaget ska arbeta tillsammans med berörda nämnder för att skapa boende-former för människor med behov av särskilt boendestöd. Särskild uppmärksamhet ska riktas på nämndernas behov i löpande verksamhet.”

”Minst två hissar per år ska byggas i det befintliga fastighetsbeståndet. Som alternativ kan andra bostadsanpassningar genomföras för ökad tillgänglighet, t.ex. anläggande av marklägenheter.”

”Bolaget ska fortsätta påbörjad process med att möjliggöra/tillskapa nya hyresrätter.”

10

Privata hyresvärdar

Oxelösund

Privata hyresvärdar innehar ca 8 % av bostadsbeståndet. För närvarande finns fyra privata bostadsbolag som presenterar sig på kommunens hemsida.

Boendesegregation Forskning visar att geografisk koncentration av boende med sämre villkor ökar problemen och utanförskapet genom så kallade negativa grannskapseffekter. Risken att bli arbetslös eller stanna kvar i arbetslöshet tenderar att vara större om många i området är utan arbete. Liknande grannskapseffekter finns för andra indikatorer på utsatthet som skolresultat, hälsa och valdeltagande. Arbetet med boendesegregation är därför en av de största utmaningarna. Bostadsmarknaden är inte homogen. Hur upplåtelseform och hustyp distribueras geografiskt inom en kommun är ett grundvillkor för segregationsprocessen. Segregationen känne-tecknas av att det finns en stark sortering som kan kopplas till upplåtelse-formernas geografiska mönster.

Oxelösund:

Boendet i Oxelösund är segregerat ur flera aspekter. Några exempel:

• Andel biståndstagare är störst i kommunens centrala delar.

• Förskolan i centrala Oxelösund, Oxelö förskola, har en betydligt högre andel barn med annat modersmål än övriga förskolor.

• Majoriteten av alla nyanlända anvisas bostad i centrum.

• I D-skolan i centrala Oxelösund har 57 % av eleverna invandrarbakgrund. På Ramdalsskolan är det 15 % och på Peterslundsskolan 6 %.

• Det finns bostadsområden där enbart äldre och inga barnfamiljer bor.

11

Bostadstyper där det råder brist Viken typ av bostad som efterfrågas påverkas av boendekostnaden och den disponibla inkomsten. Boendeutgiften är ofta den största utgiften för hushållen och skiljer sig mycket åt mellan olika upplåtelseformer. Hushåll, boende i hyres-rätt och bostadsrätt har ungefär lika höga boendeutgifter, medan boende i äganderätt betalar betydligt mer, bland annat beroende på att äganderätten i genomsnitt är betydligt större. Boendeutgifterna skiljer sig även åt mellan olika regioner. Detta gäller i synnerhet för bostadsrätter och äganderätt.

Hyresrätter Med hyresrätten avses en lägenhet som man hyr av en fastighetsägare.

Regionen

Andelen nyproducerade hyresrätter har ökat. Från 90-talet till och med år 2011 var hyresrättsbyggandet lågt i länet och avsåg ofta kategoriboende, t ex äldreboende. År 2012 var andelen hyresrätter av alla nybyggda bostäder i länet 17 %. År 2014 var nästan hälften hyresrätter.

Trots ökningen saknas hyreslägenheter i alla kommuner. Det behövs nästan 2 200 nya hyres lägenheter i regionen under de närmaste fem åren enligt länets kommuner.

Flest kommuner uppger att det är brist på små lägenheter på 2–3 rum och kök.

I Oxelösund

finns hyresrätter dels i allmännyttan och dels hos privata fastighetsägare. Efterfrågan är stor på hyresrätter och det råder brist på framför allt på lägenheter med 2 och 3 rum och kök.

Bostadsrätter Med bostadsrätt avses en lägenhet i en fastighet som ägs gemensamt av dem som bor i huset.

Regionen

Det finns behov av nya bostadsrätter i alla regionens kommuner utom Flen. Även om efterfrågan finns kan det bli svårt att sälja nya bostadsrätter eller egnahem om priset satts utan att hänsyn tagits till den lokala bostadsmarknadens priskänslighet.

Oxelösund

Bristen på bostäder i Oxelösunds innefattar även bostadsrätter, främst 2-3 rum och kök.

12

Äganderätter Med äganderätt avses att man själv äger sin bostad, inte bara rätten att använda bostaden, som i bostadsrätt. Tidigare förekom bostäder med äganderätt endast som småhus – egnahem. Sedan 1 maj 2009 är det möjligt att bygga nya fler-bostadshus med ägarlägenheter eller att bygga om byggnader som inte är bostadshus till ägarlägenheter.

Regionen

Vingåker och Flen redovisar inga behov av ytterligare äganderätter. Övriga kommuner i regionen redovisar behov och då främst av större bostäder, 4-5 rum och kök.

I Oxelösund

finns äganderätter i form av lägenheter i radhus och villor. Brist råder för lägenheter om 3-4 rum och kök.

Bostadspriser Låga bostadspriser kan locka personer att bosätta sig i en kommun. Samtidigt kan det avskräcka från köp av bostäder då oro kan finnas för en negativ pris-utveckling som medför förlust. Det genomsnittliga försäljningspriset ger en indikation på betalningsviljan för bostäder i ett område. För att bedöma om det ska vara intressant för en byggherre att producera bostäder i ett visst område måste försäljningspriser relateras till produktionskostnaden.

Småhuspriserna fortsätter att stiga. I Södermanland har priserna ökat med 10 procent mellan jan 2015 och jan 2016. Motsvarande ökning i riket var 14 procent.

Bostadspriserna varierar kraftigt mellan kommunerna i Södermanland.

I Oxelösund

är bostadspriserna relativt låga både i jämförelse med riket och regionen.

Köpesumman i relation till taxeringsvärdet är lägst i regionen för villor.

Prisutvecklingen ser emellertid olika ut i kommunens olika områden.

13

Grupper som har särskilt svårt att få bostad Kommunerna ansvarar för bostadsförsörjningen. Varje kommun ska planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostads-försörjningen förbereds och genomförs. Kommunen har dessutom ansvar att ordna bostad åt personer med fysiska och psykiska funktionshinder samt för äldre i behov av särskilt boende. Socialnämnden har vidare en viktig roll att på olika sätt bistå enskilda personer med en svag ställning på bostadsmarknaden så att denne kan få och behålla en bostad.

Följande gruppers behov kan behöva belysas extra.

• Stora barnfamiljer

• Äldre

• Personer med funktionsnedsättningar

• Ungdomar

• Studenter

• Flyktingar och asylsökande

• Hemlösa

Stora barnfamiljer

Oxelösund

Hyresvärdarna rapporterar stor efterfrågan på lägenheter av alla storlekar, även stora lägenheter (4 rum och kök och större) där det för några år sedan bedömdes råda en bra balans mellan tillgång och efterfrågan.

14

Äldre En boendemiljö som upplevs som trygg och säker, är tillgänglig och stimulerar till grannkontakter kan beskrivas som hälsofrämjande. God tillgänglighet och användbarhet har ett positivt samband med god hälsa. Naturliga mötesplatser är viktiga.

En attitydförändring sker mot mer eget ansvar för ett anpassat boende på äldre dar. Kommunernas ekonomi kommer inte att medge att kommunerna tar hela ansvaret. Landet har en åldrande befolkning och färre i produktiv ålder.

I Oxelösund.

finns ett behov av bostäder för äldre. Både gruppen över 80 år och gruppen 65-79 år kommer att öka de närmaste åren enligt prognos från SCB. Det troliga är att ökningen kommer att fortsätta även efter 2020.

Källa: statistik från SCB samt egen bearbetning

Pensionärsföreningarna har varit aktivt pådrivande för att öka utbudet av lämpliga bostäder, bland annat genomfördes en enkät 2009. Den visar på behov av lägenheter när man väljer att flytta från sin villa. De flesta önskar lägenheter i markplan eller högre upp med hiss. Hyresbostäder och bostadsrätter i attraktiva områden efterfrågas. Samtidigt finns en oro för alltför höga hyror.

15

Bostadsanpassning

Allt fler önskar att bo kvar i egen bostad på äldre dar. En anpassning av befintliga lägenheter efter behov är en förutsättning. Det kan avse hissar, dörrautomatik, ramper, tillgång till bredband mm.

I Oxelösund

pågår tillgänglighetsanpassning genom installation av hissar i Kustbostäders fastigheter. Uppdraget enligt ägardirektivet är minst två hissar per år vilket är en låg takt i förhållande till behovet.

Kommunen beviljar bidrag till bostadsanpassning i både flerbostadshus och villor. 2015 (2014) beviljades 234 bidrag och 1,5 mkr (2,3 mkr) betalades ut. Flest mottagare var i åldern 70-84 år.

Kommunen arbetar aktivt för att möjliggöra för äldre att bo kvar i eget boende bl. a genom att styra resurser mot hemvård. Samtidigt bör behovet av social samvaro för god livskvalitet beaktas. För närvarande finns ”Mötesplats Björntorp” samt ”Seniorkafé” som är öppna för alla seniorer.

Seniorbostäder

Seniorbostäder är vanliga bostäder som är avsedda för personer över en viss ålder, till exempel 55 år och äldre. Det behövs inte något biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen för att flytta in. Någon entydig definition av vad som ska räknas som seniorbostäder eller några regler för hur de ska vara utformade finns inte. Bostäderna är dock ofta utformade utifrån äldres behov av god tillgänglighet och en del seniorbostäder har gemensamma utrymmen för samvaro och aktiviteter. Det kan också finnas kök och matsal för gemensam matlagning och för umgänge.

I Oxelösund

finns för närvarande inte några seniorbostäder. Den enkätundersökning som pensionärsorganisationerna genomförde 2009 visade att intresset var stort.

16

Trygghetsbostäder

Med trygghetsbostäder avses bostadslägenheter och utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation och där det finns personal som dagligen på olika sätt kan stödja de boende under vissa angivna tider. Trygghetsbostäder kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. Ytterligare ett krav är att bostäderna ska innehas av personer som fyllt 70 år. När det gäller makar, sambor eller syskon räcker det att en av personerna har fyllt 70 år. Biståndsbeslut fordras inte.

Det statliga investeringsstödet till äldrebostäder som funnits sedan 2007 har avvecklats Regeringen bereder för närvarande ett nytt investeringsstöd till bostäder för äldre.

Oxelösund

Trygghetsboendet Vitsippan var inflyttningsklart i januari 2013 med 37 hyreslägenheter. Byggnationen gjordes i kommunal regi via Kustbostäder AB. Statligt investeringsstöd beviljades.

Fler lägenheter i trygghetsboenden kan minska behovet av platser inom särskilda boendeformer. Inget nytt projekt är för närvarande planerat.

Äldre med behov av särskilda boendeformer

Det är kommunen som enligt socialtjänstlagen har ansvar för att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre personer som behöver särskilt stöd. För att kunna bo i särskilt boende krävs en biståndsprövning och ett beslut av kommunen. Forskning visar att behovet av platser för dementa kommer att öka.

I Oxelösund

finns två särskilda boenden, Björntorp och Sjötången med totalt ca. 130 lägenheter. Avdelningar för personer med demensdiagnos finns. För närvarande motsvarar detta efterfrågan som dock sannolikt kommer att öka i framtiden.

17

Personer med funktionsnedsättningar Det är kommunen som enligt LSS-lagen1 samt Socialtjänstlagen2 har ansvar för att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för personer med funktionsnedsättning. För att kunna bo i anpassat boende med stöd krävs en biståndsprövning och ett beslut av kommunen. Bostäder med särskild service beviljas utifrån behov och ska verkställas utifrån individens behov.

Oxelösund

Individuella behov ska styra boendeformen och inriktningen är att komma bort från gruppbostäder till förmån för ökad självständighet. Bedömningen är att behovet av anpassat boende kommer att öka. Antalet unga vuxna med funktionsnedsättningar och som ska erbjudas möjlighet att flytta hemifrån kommer att öka de närmaste åren.

Vård- och omsorgsförvaltningen och Kustbostäder har kontinuerliga möten för planering och det finns möjlighet till förtur i kön till lägenheter.

Ungdomar

I Oxelösund

råder brist på små lägenheter vilket gör det svårt för ungdomar som vill flytta hemifrån att få egen bostad i kommunen.

Studenter

Oxelösund

Avståndet till universitet och högskola gör att det inte finns behov av studentbostäder för eftergymnasiala studier.

1 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

2 (2001:453)

18

Flyktingar och asylsökande Definitioner enligt Migrationsverket.

Flykting är den person som tvingats fly på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön eller sexuell läggning, eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp. Det finns olika sätt att få flyktingstatus i Sverige. Dels genom att asylansökan godkänns i Sverige och dels genom att man mottagits i Sverige efter att ha fått flyktingstatus av FN.

Asylsökande är den som tar sig till Sverige och ansöker om skydd (asyl), men som ännu inte har fått sin ansökan avgjord.

Under tiden som ansökan om asyl utreds ansvarar Migrationsverket för flyktingens uppehälle. Asylsökande kan anvisas s.k. anläggningsboende av Migrationsverket, men kan även ordna boende på egen hand. Det kan vara hos släktingar, vänner eller på annat sätt. Erfarenheten visar att många asylsökande senare önskar bo kvar i den kommun där de bott i väntan på besked om uppehållstillstånd.

1 mars 2016 trädde den så kallade bosättningslagen i kraft (2016:38). Lagen innebär att alla kommuner är skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning. Hur många nyanlända varje kommun ska ta emot beror på kommunens storlek, arbetsmarknadsläge, det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn samt hur många asylsökande som redan vistas i kommunen. Från den 1 januari 2017 övergår hela ansvaret för att anvisa nyanlända till en kommun från Arbetsförmedlingen till Migrationsverket. För 2017 och framåt kommer regeringen utifrån Migrationsverkets prognos att besluta om antalet som ska omfattas av anvisningar för bosättning under det kommande året samt fördelningen på länsnivå. Länsstyrelserna kommer att fastställa antalet som ska anvisas inom respektive län genom kommuntalen.

Kommunerna anvisas också en andel av ensamkommande flyktingbarn enligt en ny fördelningsmodell som trädde i kraft 1 april 2016.

Integration

Integration handlar om delaktighet. Integration på bostadsmarknaden bidrar till integration i samhället i vidare mening. Om människor har en bostadssituation som fungerar ökar möjligheterna att klara av andra delar av livet såsom arbete, utbildning och fritid. Om bostadssituationen inte fungerar minskar eller omöjliggörs dessa möjligheter. En särskilt viktig sak att framhålla i samband med detta är barnens uppväxtvillkor. Hur barn har det i sin inre och yttre bostadsmiljö kan vara avgörande för möjligheterna senare i livet.

Oxelösund

Oxelösunds kommun har avtal med Migrationsverket och Länsstyrelsen om mottagande av nyanlända för bosättning i kommunen. Enligt den fördelning som gjort för 2016 med anledning av den nya bosättningslagen kommer inga nyanlända att anvisas till Oxelösund. Fördelningen för 2017 är inte gjord.

I samarbete med Kustbostäder görs en planering på årsbasis för att erbjuda bostäder åt nyanlända som anvisas till kommunen. Samarbete förekommer även med privata hyresvärdar. Det vanligaste är att flyktingarna erbjuds boende i kommunens centrala delar en i några fall kan bostäder erbjudas i andra områden. Med en ökad spridning av boendet för nyanlända skulle integrationen kunna underlättas.

19

Uppehåll som beviljats pga. anknytning (till flyktingar) har hittills inte påverkat behovet av de bostäder kommunen är skyldig att ordna.

Inflyttningen av utrikes födda personer utan flyktingstatus har ökat. Det gäller även personer med flyktingstatus som har ordnat eget boende. Enligt Länsstyrelsens beräkningar kommer 190 nyanlända som har ordnat eget boende att bosätta sig i Oxelösund.

Enligt uppgift från Migrationsverket finns för närvarande (mars 2016) 113 asyl-sökande personer med eget boende i Oxelösund. Kommunen har inte vetskap om hur de löst sin bostadssituation. Det är troligt att några av dem önskar bo kvar i kommunen om de får uppehållstillstånd beviljat.

I Oxelösund finns för närvarande ett tillfälligt anläggningsboende enligt ett avtal mellan Migrationsverket och en privat hyresvärd. Dessa personer har rätt att bo kvar i kommunen om uppehållstillstånd beviljas. Kommunen har dock inte större skyldighet att erbjuda dem bostad än till övrig kommuninvånare.

Oxelösunds andel för mottagande av ensamkommande flyktingbarn 2016 är 1,56 promille enligt den nya fördelningsmodellen.

Oxelösunds kommun har ett avtal med Migrationsverket och Länsstyrelsen om 57 platser per år för asylsökande ensamkommande flyktingbarn. Avtalet gäller flickor 14 – 17 år. Kommunen har även avtal om 10 platser för ensamkommande flyktingbarn med uppehållstillstånd.

Hemlösa Socialstyrelsens definition av begreppet hemlösa utgår från fyra situationer:

1. En person som är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller är uteliggare.

2. En person som är intagen eller inskriven på antingen Kriminalvårds-anstalt, behandlingsenhet eller någon form av stödboende och beräknas bli utskriven inom 3 månader, men inte har någon bostad ordnad inför utskrivningen eller utflyttningen.

3. En person som är intagen eller inskriven på behandlingsenhet eller någon form av stödboende och inte har någon bostad ordnad vid eventuell framtida utskrivning eller utflyttning.

4. En person som bor tillfälligt och utan kontrakt hos kompisar, bekanta, familj, släktingar eller har ett tillfälligt inneboende- eller andrahandskontrakt och som på grund av denna situation sökt hjälp eller varit i kontakt med socialtjänsten.

Hemlöshet kan grundas både i sociala problem och i brist på bostäder. Är orsakerna till att en person stängs ute från bostadsmarknaden endast relaterade till sociala, psykiska eller fysiska problem hos den hemlöse själv, är hemlöshet en socialtjänstfråga. Det finns emellertid personer utan egna sociala eller andra problem som kräver vård, behandling eller socialt stöd men som inte kan klara av att få en bostad via den reguljära bostadsmarknaden. Problemet är då att det finns människor som inte av egen kraft och förmåga lyckas leva upp till de krav som fastighetsägare ställer på blivande hyresgäster.

20

I Oxelösund

finns personer som enligt Socialstyrelsens definitioner är hemlösa, dock inga uteliggare. Denna grupp bedöms som förhållandevis stor i Oxelösund och består främst av personer med missbruksproblematik.

Den sekundära bostadsmarknaden

Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden ökar i Sverige. Allt fler grupper har svårt att på egen hand få en bostad på̊ den ordinarie bostadsmarknaden. Människor med missbruks- och/eller psykiska problem var traditionellt de grupper som förknippades med hemlöshet. I dag är det helt nya grupper som söker sig till kommunernas socialtjänster för att de inte har möjlighet att få en egen bostad: de med svag privatekonomi, skuldsatta, nyanlända, unga utan boendereferenser, ensamkommande barn och unga, våldsutsatta kvinnor och äldre. Kommunernas socialtjänster tvingas ta ett ansvar utöver vad socialtjänstlagen kräver och arbetar aktivt för att se till att dessa hushåll ändå får en bostad. Det handlar ofta om olika former av ”sociala kontrakt”, där socialtjänsten går in som förstahandshyresgäst och hyr ut lägenheten i andra hand.

I stället för en tydlig inriktning mot hemlöshetsarbete framstår kommunernas bostadssociala verksamhet mer och mer som en slags bostadsförmedling. Den sekundära bostadsmarknaden tycks i allt större utsträckning användas som kompensatoriskt instrument för att motverka bostadsbrist och allt hårdare krav på̊ bostadsökande med små̊ resurser.

Oxelösund

Socialtjänsten kan efter individuell prövning bevilja bistånd i form av ett kommunalt andrahandskontrakt på lägenhet eller träningslägenhet. För närvarande förekommer det ca 50 sådana kontrakt. Främst rör det personer som har/har haft missbruksproblematik eller betalningsanmärkningar. Det finns barnfamiljer inom den grupp som har denna typ av hyresavtal. Behovet är relativt konstant. De boende tar relativt sällan över kontrakten, ambitionen är att andelen ska öka.

Planeringen görs i samarbete med Kustbostäder AB.

Andrahandskontrakt tecknas även med privata hyresvärdar.

21

Arbetet med bostadsförsörjningen Kommunerna behöver verktyg för att genomföra sina strategier för bostads-försörjningen.

Planeringsförutsättningar

Oxelösunds kommun är liten till ytan. Ungefär två tredjedelar av kommunens yta består av vatten. Industri- och hamnområde utgör tillsammans en femtedel av kommunens fastland vilket gör att stora delar av kommunen påverkas av dessa verksamheter.

Ca 50 % av den yrkesarbetande befolkningen har sin arbetsplats inom industrin vilket gör industrin viktig för dagens Oxelösund. Samtidigt är Oxelösunds kommun en skärgårdskommun. Kommunen har en fantastisk skärgårdskaraktär som ger stora möjligheter till vattennära boende och ett rikt friluftsliv. Tillgången på tomtmark som är lämplig för bostadsbyggande är god.

Planprocesserna Kommunerna är ansvariga för den planering som krävs för att marknaden ska kunna bygga. Färdigställandet av nya bostäder föregås av en relativt lång planeringstid och kommunerna har planmonopol. Bostadsmarknaden har genomgått stora strukturella förändringar under de senaste decennierna, från staten som risktagare genom statlig subvention och regleringar till att risken idag tas av kommuner, byggföretag och kreditgivare, vilket påverkar vad som byggs och hur mycket som byggs. Det är byggföretagens risk- och lönsamhets-bedömning som ytterst avgör om bostadsbyggande kommer till stånd. Detta gör att samspelet mellan byggbolag och kommunerna är av central betydelse och att kommunerna hanterar sitt planmonopol på ett korrekt och effektivt sätt. En medveten planprocess i dialog med medborgare och nationella myndigheter kan underlätta denna process.

Många kommuner efterfrågar flera initiativ på̊ nationell nivå̊ inom bostadspolitikens område. Några besked om statliga åtgärder för att stimulera bostadsbyggandet finns inte.

Oxelösund

Planprocesserna är effektiva och demokratiska med mycket dialog. Allmänheten bjuds alltid in till minst ett samrådsmöte för att presentera och diskutera planförslaget. Processen tar vanligen 9-12 månader.

22

Översiktsplan

Oxelösunds kommun arbetar för närvarande med att ta fram en ny översiktsplan. Framtagandet av en ny översiktsplan är en lång process och den nya planen beräknas vinna laga kraft under 2018 års andra hälft.

Den nu gällande översiktsplanen för Oxelösunds kommun vann laga kraft först 2012 efter överklagande vilket avslogs. Översiktsplan 2010 har utformats för att göra det lätt för medborgare och företagare att se vilka mål kommunen har för den framtida utvecklingen. Arbetet har dominerats av att trygga möjligheten till fortsatt industriell verksamhet samtidigt som platser för nya, attraktiva bostadsområden har tagits fram. Förslaget visar nya bostadsområden som skulle kunna rymma sammanlagt 400-500 bostäder i blandade upplåtelseformer. Översiktsplanen består av tre delar:

Planbeskrivningen

innehåller en summering av förutsättningar och behov för den framtida mark- och vattenanvändningen i Oxelösunds kommun, exempelvis riksintressen, miljö- och riskfaktorer och allmänna intressen.

Markanvändningskartan

På markanvändningskartan har de slutliga avvägningarna av kommunens framtida mark- och vattenanvändning gjorts, med förutsättningarna, visionerna och de olika behoven som beskrivits i planbeskrivningen som grund. Markanvändningskartan innehåller generella rekommendationer för bebyggelse, grönstruktur och stränder. Den innehåller även mer platsbundna rekommendationer som kopplas med siffror till markerade områden, vilka gäller exempelvis ny bostadsbebyggelse eller utredningsområdens syfte.

Miljökonsekvensbeskrivningen

I denna del beskrivs den betydande miljöpåverkan som planen kan medföra.

Detaljplanen Arbete med detaljplaner är ett verktyg för kommunen att förverkliga lokala politiska ställningstaganden om hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska utformas.

Oxelösund:

Gällande detaljplaner för Oxelösunds kommun finns på kommunens hemsida.

23

Markinnehav Att äga mark är ett betydelsefullt verktyg för kommunen när det gäller att kunna bedriva en aktiv bostadspolitik.

Genom markanvisningsavtal kan kommunen även ställa villkor som styr inriktningen på bostadsbyggandet, exempelvis när det gäller upplåtelseformer eller storlekar på bostäder.

Ny lag om kommunens skyldighet att ha riktlinjer för markanvisning gäller från 2015.

Oxelösund:

Arbetet med att skapa riktlinjer för markanvisning i enlighet med den nya lagen för Oxelösund har påbörjats.

Allmännyttiga bostadsföretag Ytterligare ett verktyg i arbetet med bostadsförsörjning kan utgöras av kommunernas egna allmännyttiga bostadsföretag. Genom ägardirektiv har kommunerna, inom vissa ramar, möjlighet att använda sig av allmännyttan för bostadssociala syften och för att främja bostadsförsörjningen generellt.

Oxelösund:

Kommunens allmännyttiga bostadsföretag är Kustbostäder AB, ett helt kommunägt bolag. Bolaget planerar att bygga 25-30 lägenheter med byggstart 2016.

Bolaget arbetar med tillgänglighetsanpassning bl. a. genom installation av hissar.

Kustbostäder har regelbundna och goda kontakter med kommunens Vård- och omsorgsförvaltning. Det sociala ansvaret skall kombineras koncernnytta med en affärsmässighet.

Byggherrar Nybyggnation av bostäder kan utföras i kommunal regi men utförs oftast av andra byggherrar. Samarbete med externa byggherrar är därför ett värdefullt verktyg.

Oxelösund:

Nybyggnation av flerfamiljshus har inte skett mellan 2007 och 2011. 2012 byggdes 37 lägenheter (hyresrätter) i trygghetsboendet Vitsippan. Lägenheterna uppförs i kommunal regi och är ett trygghetsboende för personer över 70 år. Det kommunala bostadsbolaget Kustbostäder planerar att påbörja byggnation av 25-30 lägenheter under 2016.

24

Marknadsföring För att locka byggherrar framhåller byggindustrin vikten av att kommunerna marknadsför sig som attraktiva och att det finns bra kommunal service såsom skola och omsorg, eftersom detta är en viktig faktor för att locka till sig samt behålla invånare i kommunen.

I migrationsforskningen pratar man om egenskaper en stad kan ha som antingen kan räknas som frånstötande eller som tilldragande. Tilldragande faktorer är de som lockar och gör att folk flyttar till eller stannar kvar på en ort. Faktorer som särskilt framhålls är behovet av mötesplatser, platsens skönhet och kvaliteten hos grundskolan. Just dessa aspekter är väldigt platsspecifika: man vill inte skicka iväg sina barn till en annan kommun och barnens välbefinnande påverkar ens eget. Stadens skönhet kan också vara viktigare än goda jobbmöjligheter. Snabba förbindelser till en stor region är viktiga, dessutom behöver kommunen kunna erbjuda hög kvalitet på boendet.

Oxelösunds

förutsättningar att erbjuda boende med hög kvalitet är goda. Via hemsidan och Facebook samt medverkan på mässor marknadsförs Oxelösund som en attraktiv bostadsort med ett havsnära läge och goda kommunikationer. På hemsidan presenteras även lediga tomter.

Kommunen marknadsförs även genom direktkontakt med byggherrar för presentation av lämpliga platser för byggnation av både flerbostadshus och villor.

Förmedling av bostäder Kommunal bostadsförmedling är ytterligare ett verktyg för bostadsförsörjning. De flesta kommuner saknar sådan.

I Oxelösund

finns ingen kommunal bostadsförmedling. Kustbostäder förmedlar bostäder i allmännyttan. I samarbete med kommunen lämnas förtur till vissa grupper. Privata hyresvärdar presenteras på kommunens hemsida.

25

Förväntade påbörjade byggprojekt 2016-17

Regionen Länsstyrelsen gör egna bedömningar av bostadsmarknadsbehovet. Skillnaderna mellan länsstyrelsens och kommunernas bedömningar är numera små. Utmaningen för kommunerna är att tillsammans med marknadens aktörer se till att uppskattat bostadsbyggande genomförs. Det bör startas byggande av minst 1 000 bostäder i länet per år fram till 2030. Erfarenhetsmässigt kan länet i bästa fall få en nyproduktion på cirka hälften. Södermanlands kommuner, förutom Vingåker, Strängnäs och Trosa önskar en högre utbyggnadstakt än den de bedömt som trolig under de två närmaste åren. Boverket ser samtidigt att behovet är över 1400 bostäder per år. Då har den årliga befolkningstillväxten antagits vara 0,44 procent. Den faktiska befolkningstillväxten 2014 var över 1,1 procent.

I Södermanland har över 3 000 fritidshus permanentats under de senaste 20 åren. Den utvecklingen förväntas fortsätta.

Oxelösund

Kommunen förväntar en påbörjad nybyggnation 2016-2017 med 86 lägenheter och 15 småhus. Kommunens bedömning är att det behövs 250 nya bostäder de kommande fem åren.

I bilaga redovisas pågående, planerade och möjliga byggprojekt.

Kommunen arbetar målmedvetet för möjliggöra omvandling av fritidsboende till permanentboende genom nya detaljplaner och framdragning av kommunalt vatten och avlopp.

26

Aktuella utmaningar

Boendeplanering handlar om att analysera och bedöma vilka förändringar som behövs i bostadsbeståndet till följd av hur kraven och önskemålen från befolkningen förväntas utvecklas.

Oxelösund

För kommunens vidare utveckling är det viktigt att arbeta för fortsatt inflyttning och minskad utflyttning vilket förutsätter tillgång på attraktiva bostäder.

En utmaning är bostadsförsörjningen för äldre samt för personer med funktionsnedsättning.

Åtgärder behövs för att öka integrationen. Den antagna integrationsplanen måste följas av kraftfulla åtgärder.

Det befintliga bostadsbeståndet behöver vårdas och utnyttjas på ett bra sätt.

Den tillgänglighetsinventering som gjorts och omfattade både allmännyttan och privata fastigheter bör leda till åtgärder som förbättrar tillgängligheten.

Det är angeläget att kunna erbjuda bostäder i attraktiva lägen (främst i centrum samt i havsnära lägen).

27

Lagstöd Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Från och med år 2001 har kommunen ett särskilt ansvar att boendeplanera då Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, Lag (SFS 2000:1383 med tillägg SFS 2002:104 samt ändring SFS 2013:866 ), återupprättades. Syftet är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Kommunen har till uppgift att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen och främja att lämpliga åtgärder för boendeplaneringen förbereds och genomförs. Kommunen ska dessutom ha en väl genomtänkt strategi för hur bostadsbyggandet och boendet i olika delar av kommunen ska utvecklas.

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 

Verksamhet enligt Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som lagen omfattar. Målet är att personer med funktionshinder ska ha möjlighet att leva som andra. Att leva som andra innebär bl.a. att ha möjlighet att bo som andra - att ha ett eget hem med allt vad det innebär av trygghet och trivsel. En bostad som tillförsäkrar personer med omfattande funktionshinder goda levnadsvillkor är en av förutsättningarna för att nå lagstiftningens mål. Ett syfte med LSS är att säkerställa rätten till en sådan bostad.  

Socialtjänstlagen

I Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) beskrivs kommunens ansvar att ordna bostad åt personer med fysiska och psykiska funktionshinder samt för äldre i behov av särskilt boende. Socialnämnden har vidare en viktig roll att på olika sätt bistå enskilda personer med en svag ställning på bostadsmarknaden så att denne kan få och behålla en bostad.

Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag

En ny lag trädde i kraft i januari 2011 gällande allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (SFS 2010:879). Lagen förtydligar definitionen av bolagen och ställer nya krav på hur verksamheten bedrivs. Förutsättningarna för kommunala bostadsaktiebolag och privata hyresvärdar blir likvärdiga och ska ge förutsättningar för en bättre fungerande bostadshyresmarknad. Ett kommunalt bostadsaktiebolags huvudsakliga uppgift ska vara att i allmännyttigt syfte förvalta fastigheter med hyresrätter, främja bostadsförsörjningen i kommunen och erbjuda hyresgästerna inflytande. Bolagen ska driva verksamheten enligt affärsmässiga principer med normala avkastningskrav. För kommunen blir det således viktigt att ta fram ett bra underlag i form av en grundläggande behovs- och marknadsanalys liksom hållbara ekonomiska beräkningar för att kunna fatta rätt beslut om angelägna bostadspolitiska åtgärder.

28

Ny plan- och bygglag

En ny plan- och bygglag (SFS 2010:900) trädde i kraft i maj 2011. I korta drag innebär den nya plan- och bygglagen ett antal nya förutsättningar för kommunens arbete med planering och bygglov. Planprocessen förenklas med ett antal justeringar av lagen. Bland annat slopas kravet på program före plan. Även av detaljplanens utställningsförfarande kommer att förenklas och istället kallas granskning. Förtydligande kommer att ske vad gäller kravet på att behov av grönområden, torg och lämpliga platser för utevistelse nära bostadsområden alltid ska beaktas samtidigt som bestämmelsen om att grönområde går före till exempel parkering om det inte finns utrymme för båda stärks. Därtill kommer det att införas bestämmelser om att det ska krävas detaljplan om byggnader bedöms ha en betydande miljöpåverkan, då ska inte bygglov anses vara tillräckligt. Den nya lagen ska även se till att den som ansöker om bygglov ska få besked inom tio veckor. Det ställs också högre krav på tillsynsverksamheten i kommunernas byggnadsnämnder. En viktig aspekt är också att integrera översiktsplaneringen med andra kommunala planer och program för skilda sektorer och intressen. Av särskilt intresse är sambanden med andra obligatoriska planer och program som kommunen ska göra enligt annan lagstiftning såsom riktlinjer för bostads-försörjning.

Bosättningslagen

Den nya bosättningslagen, Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, gäller från och med 1 mars 2016. Lagen innebär att alla kommuner ska kunna ta emot nyanlända för bosättning. Syftet med den nya lagen är att förbättra nyanländas möjligheter att snabbare komma in i samhället och på arbetsmarknaden.

En nyanländ är en person som nyligen fått uppehållstillstånd i Sverige. Bosättningslagen omfattar nyanlända som har fått uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande samt anhöriga till dessa personer. De som kommer att anvisas till kommunerna för bosättning är nyanlända som vistas i Migrationsverkets anläggningsboenden, och kvotflyktingar. Hur många nyanlända varje kommun ska ta emot beror på kommunens storlek, arbetsmarknadsläge, hur många nyanlända och ensamkommande barn som kommunen redan tagit emot samt hur många asylsökande som redan vistas i kommunen. Regeringens avsikt med lagen är att kommuner som har en god arbetsmarknad, stor befolkning, lågt mottagande av nyanlända och förhållandevis få asylsökande ska ta emot fler nyanlända än kommuner med sämre förutsättningar.

Under 2016 kommer Arbetsförmedlingen och Migrationsverket att ha ett gemensamt ansvar för bosättningen av nyanlända. Från den 1 januari 2017 kommer Migrationsverket ta över ansvaret för att anvisa nyanlända till en kommun för bosättning.