Botkyrka kommuns årsredovisning 2012

årsredovisning

2012

Foto

: Kaj

sa K

ax W

ågha

ls

Katarina Berggren, kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka kommun

”Under 2012 har vi investerat i våra barn och unga.”

Botkyrka är en av Sveriges mest internationella kommuner. Det tillsammans med att vi är en väldigt ung befolkning ger oss goda förutsättningar inför framtiden.

Under 2012 har vi investerat i våra barn och unga med satsningar som en dator till varje elev, sommarjobb till 1000 ungdomar och rätt till heltid i förskolan för alla barn. Vi har byggt om och byggt nya förskolor och skolor så att våra barn får de bästa möjligheterna till utbildning. Under förra året startade vi ett näringslivsforum för att kunna förverkliga vårt mål att Botkyrka ska vara en attraktiv näringslivskommun. Tack vare alla entreprenörer i kommunen utsågs Botkyrka till årets tillväxtkommun i länet, då vi har flest antal företag som anställer, ökar sin omsättning och går med vinst. Fler jobb på hemmaplan är positivt för oss alla!

Botkyrka är en kommun med stor mångfald. Vi har landsbygd och storstadspuls. Vi har stort utbud av kulturupplevelser och stort utbud av naturupplevelser. Bio i Tumba och skidspår i Tullinge, världscirkus i Alby och havsbad i Grödinge, internationell bokmässa i Hallunda och kvällsdopp vid Fittjasjön. Varje stadsdel är unik i sig själv men vi är rikast tillsammans i ett sammanhållet Botkyrka.

Nu summerar vi 2012 och jag kan konstatera att vi återigen redovisar ett positivt ekonomiskt resultat. En del av det investerar vi i personalens kompetensfond. En ekonomi i balans är en förutsättning för att kunna fortsätta investera i modern utbildning till våra barn, kvalitativ vård, lekparker och nya cykelvägar. ”Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid”. Så lyder vår vision. Resultaten från förra året visar att vi är på rätt väg. Jag vill rikta ett stort tack till alla kommuninvånare, entreprenörer och medarbetare – utan er hade detta inte varit möjligt.

Katarina Berggren, kommunstyrelsens ordförande

framtiden

skapar vi tillsammans

botkyrka i

siffror 2012

32077%

99procent av besökarna är nöjda med bemötandet på öppna förskolan.

Bygglov för 320 nya bostäder i kommunen

av deltagarna hade jobb 6 månader efter sin yrkesutbildning.

52 % av gymnasieungdomarna började på högskolan inom tre år. Botkyrka är nu i kapp länet.

2012 mer än fördubblade kommunen den organiserade spontanidrotten till 2000 timmar med aktiviteter som dans, fäktning, basket, bordtennis och innebandy.

INNehåll

FÖRORD ...................................................................................03BOTKYRKA I SIFFROR 2012 ...............................................04Botkyrka är en inspirerande plats..........................................06

FÖRVAlTNINGSBeRÄTTelSeEn bra grund att bygga på...................................................... 07Uppföljning av kommunfullmäktiges mål................................08Botkyrka i jämförelse.................................................................. 20Ännu ett år med gott ekonomiskt resultat..............................22Våra bolag bidrar till en positiv utveckling i kommunen..... ..28Vi gillar att jobba i Botkyrka kommun........................... ...........30 Botkyrkas näringsliv på frammarsch........................................32

NÄmND- Och BOlAGSReDOVISNING.................... .......36En utvecklingsinriktad kommun................................................34Lokalt samarbete ger positiv utveckling..................................36 Dialog och samarbete för ett växande Botkyrka...................38Gott kvalitetsarbete men stora utmaningar.............................42Oväntade möten..........................................................................46Målinriktat arbete börjar ge resultat.........................................48Cirkus för både kroppen och knoppen ..................................58 En väg in - med medborgarnas förtroende i fokus................50På väg mot goda resultat...........................................................52Bolagen i sammanfattning.........................................................54Cirkus för både kroppen och knoppen...................................58

eTT hållBART BOTKYRKAUtmaningar för ett hållbart Botkyrka...................................... .60Botkyrka bäst i klassen på klimatarbete................................ .64 Många hjärtar Botkyrka..............................................................66

Så styrs Botkyrka kommun....................................................... .68Botkyrka kommuns organisation...............................................69

eKONOmISKA SAmmANSTÄllNINGAR.......................... 70

ReDOVISNINGSPRINcIPeR................................................ 80

ReVISIONSBeRÄTTelSe......................................................82

13Botkyrka på plats 13 som företagarkommun bland Sveriges 290 kommuner.

Sommarjobb till

1000ungdomar

2415barn och vuxna deltog under året i fältbussens aktiviteter.

Plats

Andelen medarbetare inom vård och omsorg med

kompetens motsvarande gymnasiets omvårdnads-

program har ökat med 9 procentenheter på ett år.

9procentenheter

B I L DN ä r i n g s l i v

f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s ei n l e D n i n g6

botkyrka - en

inspirerande plats

Vart är Botkyrka på väg? Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid. Det är vår vision.

otkyrka kommuns vision är en beskrivning av en önskad framtid. Syftet med en vision är att ge energi, handlingskraft och att vägleda oss när vi fattar beslut om vår framtida ut-veckling. Visionen påverkar våra långsiktiga strategier och målsättningar.

ett hållbart Botkyrka I Botkyrka har vi bestämt oss för att vrida samhällsutveck-lingen i en hållbar riktning. Det är ett långsiktigt arbete. Det tar sikte på hur vi vill att kommunen ska se ut om trettio år.

Hållbar utveckling kan beskrivas som en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

Sex viktiga utmaningar för hållbarhetBotkyrka kommun har gjort en omfattande analys och kom-mit fram till att kommunen står inför sex särskilt viktiga utmaningar för en hållbar utveckling:• Botkyrkaborna har arbete,• Botkyrkaborna känner sig hemma,• Botkyrka har de bästa skolorna,• Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna,• Botkyrkaborna är friska och mår bra samt• Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin.

Dessa utmaningar är grunden för kommunens flerårsplan som är det styrande dokumentet för planering och uppfölj-ning. Den innehåller både mål och en ekonomisk plan för den aktuella tidsperioden. Alla verksamheter i Botkyrka kommun arbetar mot de mål och ambitioner som finns i flerårsplanen.

Botkyrka är en kreativ upplevelsekommun Härliga upplevelser i naturen, nyskapande cirkus, teater, film, massor av skidåkning, handboll, bandy, boxning, ridning, fotboll, cricket, baseboll och orientering. Det är bara en del av alla upplevelser som finns i Botkyrka.

Botkyrka är och vill uppfattas som en kreativ upplevelsekom-mun med fokus på kultur, natur och idrott och som en hållbar boendekommun med närhet till naturen.

Botkyrka är långt ifrån lagomVår devis är välkänd och betyder att Botkyrka är en kontrast-rik och kreativ mötesplats. Vi menar att i Botkyrka finns mängder av kontraster; i arkitekturen, naturen, människorna och företagen. I Botkyrka är vi kreativa, nytänkande och satsar på upplevelser. I Botkyrka uppstår oväntade och intres-santa möten mellan människor, kulturer, språk och religioner.

B

Foto

: Stu

dio

Str

ande

ll

f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e 7

en bra grund

att bygga på

Botkyrka kommun har under året fördjupat analysen av hur vi styr våra verksamheter och vilka resultat vi uppnår. Under 2013 startar vi ett långsiktigt utvecklingsarbete för att uppnå goda resultat och god kvalitet för alla Botkyrkabor, oavsett bland annat kön och stadsdel.

tvecklingen går åt rätt håll för flera mål men skillnaderna är stora 2012 hade kommunen 13 övergripande mål som vi följer upp genom sammanlagt 37 indikatorer. För 19 av indikatorerna gick utvecklingen i en positiv riktning, fyra var oförändrade och 8 av indikatorerna gick åt

fel håll, jämfört med föregående mättillfälle. För 6 av indika-torerna är det inte möjligt att bedöma utvecklingen.¹

För att få en bild av den samlade utvecklingen när det gäller jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter, analyserar vi så långt möjligt kommunfullmäktiges indikato-rer uppdelat på stadsdel och kön. Skillnaderna är stora inom viktiga områden som inflytande, utbildning, arbete och hälsa. Flickor har till exempel bättre skolresultat än pojkar i nästan alla stadsdelar, medan förvärvsfrekvensen och förvärvsin-komsten är högre för män än för kvinnor i alla stadsdelar. Sammanfattningsvis påverkar de stora skillnaderna i livsvill-kor både de enskilda individerna, samhällsekonomin och den sociala sammanhållningen.

Vi behöver därför fortsätta arbetet för att öka jämställdheten och jämlikheten och motverka de starka könsmässiga och socioekonomiska mönstren. Ett viktigt område är arbetsmark-naden, där Botkyrkabornas förvärvsfrekvens och förvärvsin-komster behöver öka kraftigt, särskilt för kvinnor.

Svårt att bedöma nämndernas måluppfyllelse2012 hade alla nämnder utom kommunstyrelsen och tekniska nämnden egna nämndmål. Men för de flesta av dem är det svårt att bedöma om de är uppnådda eller inte. Nämnderna behöver därför se över sina mål för att förbättra styrningen och uppföljningen.

Nästan hälften av åtagandena är helt genomförda Nämnderna hade under året totalt 382 åtaganden. De ge-nomförde 45 procent helt och 45 procent delvis. 10 procent genomfördes inte.

Både bättre och sämre än andra kommunerDelaktighet, bemötande, öppethållande och information på nätet är bättre i Botkyrka än i de flesta andra kommunerna i landet. Vi tillhör också den bästa tredjedelen av kommunerna inom miljöområdet, antalet nya företag och serviceutbudet inom äldreomsorg och LSS.

Däremot ligger vi bland den sämre tredjedelen för resultaten inom skolan och omsorgen. Vi behöver också förbättra till-gängligheten via e-post och telefon och minska väntetiden för erbjudande om plats på äldreboende. Andra grundläggande områden där vi ligger bland de sämre kommunerna är trygg-het och andelen förvärvsarbetande. Gott ekonomiskt resultat men hårdare tider väntar Kommunen redovisar också i år ett betryggande ekonomiskt överskott. Men kommande år finns risk för att ekonomin försämras på grund av sämre ekonomisk konjunktur, fortsatt befolkningsökning, stort investeringstryck och förändrat skat-teutjämningssystem. Det ställer krav på tydliga prioriteringar.

Så här arbetar vi vidareVi arbetar på olika sätt med att förbättra kommunens styrning och resultat. 2013 inleder vi ett projekt för bättre styrning av ekonomin och verksamheten. Parallellt arbetar vi för ökad kvalitet inom viktiga områden som utbildning, vård och om-sorg, och samhällsbyggnad. Utmaningen är att arbeta uthål-ligt, ta vara på goda exempel och sprida nya, bättre arbetssätt så att de får fäste i hela verksamheten. Vi jobbar också för att förbättra bemötandet i verksamheten, bland annat genom att utveckla ett jämställt interkulturellt bemötande utan diskriminering.

U

1. För 3 av indikatorerna kommer nya uppgifter i april som gör det möjligt att fastställa utvecklingen.

f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s ef ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e8

Uppföljning av

kommunfullmäktiges mål

Kommunfullmäktige har beslutat om 13 övergripande mål för utvecklingen av Botkyrka, som vi följer upp genom 37 indikatorer. Här redovisar vi vilka som gick åt rätt håll, vilka som inte ändrades och vilka som gick åt fel håll jämfört med tidigare mätning. För 6 indikatorer är det inte möjligt att bedöma utvecklingen.¹

edovisningen av de indikatorer som bygger på medborgarundersökningen kan bara jämföras över två år. Ofta svänger indikatorerna med några få procentenheter mellan åren och det gör det svårt att dra några slutsatser om ut-vecklingen över tid. I stället kan det vara mer fruktbart att se på mönster utifrån

stadsdelar och kön. Det är viktigt att ha med sig när man läser.

RMÅL 1

Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen

Indikatorn utvecklas i positiv riktningUtvecklingen varierar mellan olika år och mellan kommun-delarna, men totalt sett är trenden svagt positiv sedan 2005. I undersökningen 2012 upplevde 34 procent att de kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar dem, en ökning med fyra procentenheter sedan 2011. Boende i Alby, Fittja och Hallunda/Norsborg instämde i något högre grad än i andra kommundelar. Kvinnor är mer positiva än män, särskilt i Tullinge och i Tumba. Männen i Tullinge och Tumba var mest negativa.

För att förbättra vårt resultat ytterligare måste vi bli bättre på att följa upp vilka som deltar i kommunens olika dialoger med Botkyrkaborna. Vi behöver också närmare analysera varför inte upplevelsen av delaktighet och att kunna påverka ökar mer hos invånarna trots att vi utvecklat allt fler metoder, kanaler och möjligheter för att göra det.

196

indikatorer går åt rätt håll.

4indikatorer är oförändrade.

indikatorer går inte att bedöma

8 indikatorer går åt fel håll.

2012 2011

34 30 %

Indikator 1:1 Andelen invånare som upplever att de kan vara med och påverka i frågor som intresserar dem Källa: Medborgarundersökningen 2012.

2013-03-20

1 [10]

Post Botkyrka kommun, · Besök · Kontaktcenter

Direkt · Sms · E-post

Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax · Webb www.botkyrka.se

Referens

Mottagare

Samuel

Uppföljning av kommunfullmäktiges mål – diagram

1:1 Jag kan var med och påverka i kommunala frågor som intresserar mig

Nnn

020406080100

Alby

Fittja

Hallunda/Norsborg

Tullinge

Tumba/Storvreten

Vårsta/Grödinge

Botkyrkakommun

Kvinnor MänProcent

Instämmer inte

0 20 40 60 80 100

Procent

Instämmer

Indikatorn går åt rätt håll

Indikatorns utveckling går inte att bedöma

Indikatorn går åt fel håll

Indikatorn är oförändrad

1. För tre av dessa indikatorer kommer uppgifter i april som gör det möjligt att bedöma utvecklingen.

f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s ef ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e 9

Indikator 2.1 Invånarna upplever att de inte utsätts för diskrimineringKälla: Medborgarundersökningen 2012.

Indikatorn utvecklas i negativ riktningMedborgarundersökningen har en fråga om Botkyrkabornas upplevelse av diskriminering. Tolv procent svarade att de under det senaste året upplevt att de blivit diskriminerade, vilket är en ökning med två procentenheter sedan 2011. Men eftersom skillnaden ligger inom den statistiska felmarginalen går det egentligen inte att slå fast ifall indikatorn har försämrats eller ligger stilla. Skillnaden mellan stadsdelarna beror troligen på befolkningsstrukturen, den vanligaste grunden för att man upplever diskriminering är språk.

Det är viktigt med ett fortsatt arbete för att säkerställa att ingen blir diskriminerad i mötet med kommunen, men också för att lyfta frågan om diskriminering både lokalt i Botkyrka och i övriga regionen.

MÅL 2

Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter

2012 2011

60 56 %

2012 2011

88 90 %

2012 2011

70 74 %

Indikator 1:2 Upplevelse av social sammanhållning och distans Indikator 1:2a Jag har förtroende för de flesta som bor i mitt bostadsområde. Källa: Medborgarundersökningen 2012.

Indikator 1:2b Jag har vänner i en annan kommundelKälla: Medborgarundersökningen 2012.

BOTKYRKA KOMMUN

2013-03-20

2 [10]

1:2 Jag har förtroende för de flesta som bor i mitt bostadsområde

Jag har vänner i en annan kommundel

0 20 40 60 80 100

Alby

Fittja

Hallunda/Norsb…

Tullinge

Tumba/Storvreten

Vårsta/Grödinge

Botkyrka kommun

Kvinnor MänProcent

020406080100

Alby

Fittja

Hallunda/Norsborg

Tullinge

Tumba/Storvreten

Vårsta/Grödinge

Botkyrkakommun

Kvinnor MänProcent

Instämmer inte

0 20 40 60 80 100

Procent

Instämmer

BOTKYRKA KOMMUN

2013-03-20

2 [11]

1:2 Jag har förtroende för de flesta som bor i mitt bostadsområde

Jag har vänner i en annan kommundel

0 20 40 60 80 100

Alby

Fittja

Hallunda/Norsb…

Tullinge

Tumba/Storvreten

Vårsta/Grödinge

Botkyrka kommun

Kvinnor MänProcent

020406080100

Alby

Fittja

Hallunda/Norsborg

Tullinge

Tumba/Storvreten

Vårsta/Grödinge

Botkyrkakommun

Kvinnor MänProcent

Instämmer inte

0 20 40 60 80 100

Procent

Instämmer

Indikatorn utvecklas i positiv riktning Medborgarundersökningen har två frågor för att mäta social sammanhållning: om man har förtroende för dem som bor i det egna bostadsområdet och var de egna vännerna bor. Totalt har 60 procent förtroende för dem som bor i bostadsområdet, men andelen varierar mycket mellan stadsdelarna även om skillna-derna har minskat sedan förra året. Till exempel har förtroendet ökat med sju procentenheter i Fittja, samtidigt som det har minskat med fem procentenheter i Tullinge.

Utvecklingen av indikatorn går inte att bedöma En indikation på kontakten mellan Botkyrkaborna är om man har vänner i andra stadsdelar än den egna. Resultaten för 2012 går inte helt att jämföra med 2011 eftersom både frågor och svar ändrats. Mönstret är ändå tydligt. Få invånare i Tullinge och Vårsta/Grödinge har vänner i Alby, Fittja, Hallunda/Norsborg och tvärtom. Det kan tolkas som stor social distans mellan kommunens olika delar, även om Tumba till viss del verkar vara en knutpunkt. Det är viktigt med insatser som ökar samhörigheten i kommunen som helhet. Möten och utbyten mellan individer och grupper över bland annat sociala och etniska gränser ökar förståelsen för gemensamma utma-ningar och behovet av kraftsamling och prioritering.

BOTKYRKA KOMMUN

2013-03-20

3 [10]

Indikator 2:1 Invånarna upplever att de inte utsätts för diskriminering

Indikator 2:2 Ekonomisk utsatthet bland barn

Indikator 3:1 Ohälsotalet

0 20 40 60 80 100

Alby

Fittja

Hallunda/Norsb…

Tullinge

Tumba/Storvreten

Vårsta/Grödinge

Botkyrka kommun

Kvinnor MänProcent

0

10

20

30

2002 2004 2006 2008 2010

Botkyrka Länet Riket

Procent

U P P F ö L j N I N G A V K O M M U N F U L L M Ä K t I G E S M Å L


Indikatorn utvecklas i positiv riktningDen självskattade hälsan har förbättrats i Botkyrka. Nära 64 procent av kvinnorna och 69 procent av männen uppger att de har god eller mycket god hälsa. Samtidigt finns fortfarande skillnader mellan Botkyrka och länet där nära 73 procent av kvinnorna och drygt 76 procent av männen uppger att de har god hälsa.

Om vi dessutom tar hänsyn till socioekonomisk bakgrund blir det tydligt att skillnaderna är stora inom gruppen kvinnor respektive gruppen män. De som har lägre utbildning har sämre hälsa.

Indikator 3:1 OhälsotaletKälla: SCB

Indikator 3:2 Självskattad hälsaKälla: : Stockholms läns landsting

Indikatorn utvecklas i positiv riktningIndikatorn ohälsotal omfattar bara personer som är eller har varit i arbete. Botkyrka har haft en positiv utveckling på senare år, men klyftorna gentemot regionen, mellan könen och mellan olika stadsdelar finns kvar. Skillnaderna mellan könen minskar något inom Botkyrka som helhet.

Skillnader i utbildning är en viktig förklaring till skillnaderna i hälsa mellan stadsdelarna. Det är därför viktigt att kommu-nen arbetar mer med sambandet mellan ohälsa och utbildning, arbete och ekonomisk situation. Vi måste utgå från dem som har störst behov när vi utformar insatser och sedan anpassa och erbjuda dem åt alla.

MÅL 3

Botkyrkaborna är friskare och mår bättre

Indikator 2:2 ekonomisk utsatthet bland barnKälla: SCB

Indikatorn utvecklas i positiv riktningDe senaste tio åren har andelen barn i ekonomiskt utsatta hus-håll i Botkyrka minskat från 24 till 17 procent. Botkyrka har fortfarande en av de högsta andelarna i landet, men skillnaden i förhållande till länet och riket har minskat.

En orsak kan vara att antalet barn ökar mer i våra mer välmå-ende områden än i de mer ekonomiskt utsatta. Samtidigt har inkomsterna ökat mer i vissa delar av våra miljonprogramsom-råden än i motsvarande områden i landet. Grunden till barnfat-tigdom ligger i föräldrarnas låga inkomster och det är därför avgörande att andelen som har arbete ökar bland både kvinnor och män.

BOTKYRKA KOMMUN

2013-03-20

3 [10]

Indikator 2:1 Invånarna upplever att de inte utsätts för diskriminering

Indikator 2:2 Ekonomisk utsatthet bland barn

Indikator 3:1 Ohälsotalet

0 20 40 60 80 100

Alby

Fittja

Hallunda/Norsb…

Tullinge

Tumba/Storvreten

Vårsta/Grödinge

Botkyrka kommun

Kvinnor MänProcent

0

10

20

30

2002 2004 2006 2008 2010

Botkyrka Länet Riket

Procent

2010 2008 2006 2004 2002

17 18 20 23 24 % BOTKYRKA KOMMUN

2013-03-20

4 [11]

Indikator 3:2 Självskattad hälsa

Indikator 3:3 Medellivslängd

0 10 20 30 40 50

Alby

Fittja

Hallunda/Norsborg

Tullinge

Tumba/Storvreten

Vårsta/Grödinge

Botkyrka kommun

Kvinnor MänDagar

0

20

40

60

80

100

2002 2006 2010

Kvinnor Män

Procent

70

72

74

76

78

80

82

84

86

1999-2003

2001-2005

2003-2007

2005-2009

2007-2011

Kvinnor-Botkyrka Kvinnor-Länet

Kvinnor-Riket

Antal år Kvinnor

2011 2010 2009 2008 2007

26 27 34 37 40 dagar

BOTKYRKA KOMMUN

2013-03-20

4 [11]

Indikator 3:2 Självskattad hälsa

Indikator 3:3 Medellivslängd

0 10 20 30 40 50

Alby

Fittja

Hallunda/Norsborg

Tullinge

Tumba/Storvreten

Vårsta/Grödinge

Botkyrka kommun

Kvinnor MänDagar

0

20

40

60

80

100

2002 2006 2010

Kvinnor Män

Procent

70

72

74

76

78

80

82

84

86

1999-2003

2001-2005

2003-2007

2005-2009

2007-2011

Kvinnor-Botkyrka Kvinnor-Länet

Kvinnor-Riket

Antal år Kvinnor

2010 2006 2002

67 63 59 %



Indikator 4:1 Förvärvsfrekvensen i BotkyrkaKälla: SCB

Indikatorn utvecklas varken i positiv eller negativ riktningSkillnaderna i förvärvsfrekvens avspeglar sig i den samman-räknade förvärvsinkomsten². Botkyrka följer utvecklingen i länet, vilket innebär att indikatorn i praktiken är oförändrad. Medelinkomsten³ i de södra stadsdelarna är högre och stiger medan de i Fittja, Alby och Hallunda/Norsborg ligger relativt stilla på en betydligt lägre nivå. Även skillnaderna mellan kvinnor och män är stora. 2011 var medelinkomsten för kvin-nor i Botkyrka 230 000 kronor och för män 283 000 kronor. Lägst sammanräknad förvärvsinkomst hade kvinnor i Fittja med 134 000 kronor och högst hade män i Tullinge med 371 000 kronor. För att nå målet behöver vi arbeta med riktade insatser till de grupper som har störst behov.

Indikator 4:2 Sammanräknad förvärvsinkomst

Indikatorn utvecklas varken i positiv eller negativ riktningArbete har avgörande betydelse för ekonomi, delaktighet i sam-hället och hälsa. Sysselsättningen har ökat svagt i Botkyrka de senaste åren och vi ligger nu på drygt 70 procent, men andelen varierar kraftigt mellan olika grupper. Kvinnors förvärvsfrek-vens är lägre än mäns och skillnaderna mellan våra stadsdelar är stora. Förvärvsfrekvensen bland kvinnor i åldrarna 20–64 år var 2011 som lägst i Fittja med 50 procent. Högst förvärvs-frekvens hade männen i Tullinge och Grödinge/Vårsta med 86 procent, följt av kvinnorna i Tullinge med 85 procent.

MÅL 4

Fler Botkyrkabor kan försörja sig på eget arbete eller företagande

2011 2010 2009 2008 2007

71 71 69 70 71 %

2011 2010 2009 2008 2007

257 000 251 000 248 000 245 000 237 000 dagar

Indikatorn utvecklas i positiv riktningMedellivslängden har förbättrats under lång tid för båda könen i både Botkyrka och resten av Sverige, och Botkyrka har närmat sig nivåerna i resten av länet. Generellt sett har förbättringen varit större för män än för kvinnor vilket gör att männens med-ellivslängd börjar närma sig kvinnornas.

Men enligt samma mönster som med hälsan har förbättringen inte varit lika stor för alla grupper utan skiljer sig utifrån socio-ekonomi och utbildningsbakgrund, vilket bara kan analyseras på nationell nivå.

Indikator 3:3 medellivslängdKälla: SCB

BOTKYRKA KOMMUN

2013-03-20

5 [11]

Indikator 4:1 Förvärvsfrekvens

Indikator 4:2 Förvärvsinkomst

Indikator 4:3 Andel ungdomar 16 -24 år som arbetar eller studerar 2011

0 20 40 60 80 100

Alby

Fittja

Hallunda/Norsborg

Tullinge

Tumba/Storvreten

Vårsta/Grödinge

Botkyrka kommun

Kvinnor MänProcent

0 50 100 150 200 250 300 350 400

Alby

Fittja

Hallunda/Norsborg

Tullinge

Tumba/Storvreten

Vårsta/Grödinge

Botkyrka kommun

Män KvinnorTkr

70

72

74

76

78

80

82

84

86

1999-2003

2001-2005

2003-2007

2005-2009

2007-2011

Män-Botkyrka Män-Länet

Män-Riket

Antal år Män

BOTKYRKA KOMMUN

2013-03-20

5 [11]

Indikator 4:1 Förvärvsfrekvens

Indikator 4:2 Förvärvsinkomst

Indikator 4:3 Andel ungdomar 16 -24 år som arbetar eller studerar 2011

0 20 40 60 80 100

Alby

Fittja

Hallunda/Norsborg

Tullinge

Tumba/Storvreten

Vårsta/Grödinge

Botkyrka kommun

Kvinnor MänProcent

0 50 100 150 200 250 300 350 400

Alby

Fittja

Hallunda/Norsborg

Tullinge

Tumba/Storvreten

Vårsta/Grödinge

Botkyrka kommun

Män KvinnorTkr

70

72

74

76

78

80

82

84

86

1999-2003

2001-2005

2003-2007

2005-2009

2007-2011

Män-Botkyrka Män-Länet

Män-Riket

Antal år Män

2007–2011 2003–2007 1999–2003

Kvinnor 83 / Män 79 Kvinnor 82/ Män 78 Kvinnor 81 / Män 77 år

2. Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och näringsinkomst. 3. Medelinkomst är inkomstsumman dividerad med antalet inkomsttagare.



Indikatorn utvecklas i positiv riktning2011 uppgick det totala antalet arbetstillfällen i kommunen till 12 580 för män och 10 336 för kvinnor. Det är en ökning med 1,3 procentenheter för kvinnor och 1,2 procentenheter för män jämfört med 2010. 2011 fanns 14 900 arbetstillfällen inom den privata sektorn i Botkyrka. Vi måste fortsätta stödja det befintliga näringslivet och skapa förutsättningar för nya etableringar i kommunen.

Indikator 5:2 Antalet arbetstillfällen i kommunenKälla: SCB

Indikator 5:1 Antalet nya företag i Botkyrka per 1 000 invånareKälla: SCB

Indikatorn utvecklas i positiv riktning2012 var antalet företag totalt 5 377, vilket är en ökning från 2011 med 377 stycken. Under året startade 669 företag i Bot-kyrka. För att nå målet att attrahera fler företag behöver vi ar-beta ännu hårdare för att förbättra vår service till näringslivet.

MÅL 5

Botkyrka attraherar fler företag, särskilt inom miljö, hälsa och kreativa näringar

Indikator 4:3 Andelen ungdomar 16–24 år som arbetar eller studerar Källa: SCB

Indikatorn utvecklas varken i positiv eller negativ riktningBland de unga är andelen kvinnor som arbetar eller studerar större än andelen män, förutom i Fittja. Där är också skillnaden som störst mellan könen. Skillnaderna är stora mellan stads-delarna. I Tullinge är siffran knappt 88 procent för män och 90 procent för kvinnor, medan andelen är lägst i Fittja med 78 procent för män och 73 procent för kvinnor.

Vi arbetar på olika sätt för att förbättra kommunens insatser för unga som står utanför arbetsmarknaden, bland annat kom-mer vi att pröva arbetsmarknadsinsatser på Ungdomens hus.

2011 2010 2009 2008

82 82 81 83 % BOTKYRKA KOMMUN

2013-03-20

6 [11]

Indikator 5:2

Indikator 5:4

Indikator 5:3

� � � � � � �Antal företag (arbetsställen) inom berörda bransche r (miljö, hälsa och kreativa näringar)

0 20 40 60 80 100

Alby

Fittja

Hallunda/Norsborg

Tullinge

Tumba/Storvreten

Vårsta/Grödinge

Botkyrka kommun

Kvinnor MänProcent

8000

9000

10000

11000

12000

13000

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Kvinnor Män

Antal

0300600900

1200150018002100240027003000

Hälsa Kreativa näringar Miljö

2010 2011 2012

Antal

2012 2011 2010 2009 2008

24 22 22 22 21 stycken

2011 2010 2009 2008 2008

22 916 22 637 21 833 22 692 22 253 stycken

BOTKYRKA KOMMUN

2013-03-20

6 [11]

Indikator 5:4

Indikator 5:3 Antal företag (arbetsställen) inom berörda branscher (miljö, hälsa och kreativa näringar)

Indikator 6:2

0 20 40 60 80 100

Alby

Fittja

Hallunda/Norsborg

Tullinge

Tumba/Storvreten

Vårsta/Grödinge

Botkyrka kommun

Kvinnor MänProcent

0300600900

1200150018002100240027003000


2010 2011 2012

Antal

0200400600800

10001200140016001800


2010 2011 2012

Antal



BOTKYRKA KOMMUN

2013-03-20

6 [11]

Indikator 5:4


Indikator 6:2

0 20 40 60 80 100

Alby

Fittja

Hallunda/Norsborg

Tullinge

Tumba/Storvreten

Vårsta/Grödinge

Botkyrka kommun

Kvinnor MänProcent

0300600900

1200150018002100240027003000


2010 2011 2012

Antal

0200400600800

10001200140016001800


2010 2011 2012

Antal

BOTKYRKA KOMMUN

2013-03-20

6 [11]

Indikator 5:4


Indikator 6:2

0 20 40 60 80 100

Alby

Fittja

Hallunda/Norsborg

Tullinge

Tumba/Storvreten

Vårsta/Grödinge

Botkyrka kommun

Kvinnor MänProcent

0300600900

1200150018002100240027003000


2010 2011 2012

Antal

0200400600800

10001200140016001800


2010 2011 2012

Antal

Indikator 5:3 Antalet arbetsställen4 inom våra prioriterade branscherKälla: SCB

Indikator 5:4 Antalet sysselsatta inom våra prioriterade branscher Källa: SCB

Indikatorn utvecklas i positiv riktning2012 var antalet arbetsställen inom miljö 105, inom hälsa 576 och inom kreativa näringar 1 517 tycken. Det är en ökning sedan 2011 inom samtliga näringar, 23 procent inom både miljö och hälsa och 6 procent inom kreativa näringar. Vi måste arbeta hårdare för att attrahera fler företag inom dessa branscher.

Indikatorn utvecklas i negativ riktningÄven om antalet företag (arbetsställen) har ökat, så har antalet sysselsatta inom branscherna minskat, vilket kan bero på ef-fektiviseringar och avknoppningar. 2012 var 147 personer sys-selsatta inom miljö, 2 498 inom hälsa och 2 019 inom kreativa näringar. Jämfört med 2011 är det en ökning med en procent inom hälsa, men en minskning med sex procent inom miljö och med tio procent inom kreativa näringar. Vi har också förlorat i andel i förhållande till länet, från 1,7 procent till 1,4 procent av länets anställda inom dessa branscher.

2012 2011 2010

2 198 1 942 1 769 stycken

2012 2011 2010

4 664 4 873 5 366 stycken

4. Indikatorn visar det totala antalet privata arbetsplatser med minst 1 anställd per 1 000 invånare i kommunen. Anledningen till att antal arbetsställen räknas istället för antal företag är att ett företag kan vara registrerat i en kommun men ha arbetsställen, exempelvis butiker, också i flera andra kommuner.

Indikator 6:1 Andel av kommunens grundskoleungdomar med behörighet till gymnasieskolan

Indikatorn utvecklas i negativ riktning Indikatorn utgår från behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. Botkyrka ligger cirka åtta–tio procentenheter under länet när det gäller behörighet både till yrkesprogram-men och till de högskoleförberedande programmen. Det gäller både flickor och pojkar, men skillnaderna mellan kommunens skolor är stora.

Orsakerna är olika socioekonomiska faktorer, bland annat föräldrarnas utbildningsbakgrund, och att en stor andel av elev-erna var nyanlända eller hade kommit till Sverige sent under grundskoletiden. Vi behöver fortsätta att höja kvaliteten, bland annat genom att bättre möta varje barns individuella behov oavsett bakgrund och tidigare erfarenheter.

MÅL 6

Kunskapsresultaten förbättras och skillnaderna minskar mellan könen och mellan grupper med olika social bakgrund

2012 2011

81 83 %



BOTKYRKA KOMMUN

2013-03-20

7 [11]

Indikator 6:2

Indikator 6:3 Andel av kommunens gymnasieungdomar som övergått till högskolestudier inom tre år

Indikator 7:1 Andel invånare över 65 som upplever att det är tryggt att åldras i Botkyrka

0200400600800

10001200140016001800


2010 2011 2012

Antal

40

50

60

70

80

90

100

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Botkyrka Länet

Procent

30

35

40

45

50

55

60

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Botkyrka Länet

Procent

BOTKYRKA KOMMUN

2013-03-20

7 [11]



40

50

60

70

80

90

100

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Botkyrka Länet

Procent

30

35

40

45

50

55

60

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Botkyrka Länet

Procent

0

20

40

60

80

100

2011 2012

Kvinnor-instämmer Män - instämmer

Kvinnor - instämmer inte Män - instämmer inte

Procent

BOTKYRKA KOMMUN

2013-03-20

7 [11]

Indikator 6:2



0200400600800

10001200140016001800


2010 2011 2012

Antal

40

50

60

70

80

90

100

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Botkyrka Länet

Procent

30

35

40

45

50

55

60

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Botkyrka Länet

Procent

Indikator 7:1 Andelen invånare över 65 år som upplever att det är tryggt att åldras i Botkyrka (%) Källa: Medborgarundersökningen 2012.

Indikatorn utvecklas i positiv riktningAndelen kvinnor och män som upplever att det är tryggt att åldras i Botkyrka ökade mellan 2011 och 2012, men andelen som instämmer är sex procentenheter lägre för kvinnorna. Här är arbetet med att förbättra kvaliteten inom äldreomsorgen i kommunen viktig för en fortsatt positiv utveckling.

MÅL 7

Botkyrkas äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård och omsorg de behöver

2012 2011

43 39 %

Indikatorn utvecklas i negativ riktningUtvecklingen varierar upp eller ner med någon procentenhet över åren, men skillnaden mellan Botkyrka och resten av länet var 2012 den högsta sedan 2005, nio procentenheter. Vi har ingen uppdelning på stadsdelar och kön.

I dag är fullföljd gymnasieutbildning i praktiken ett krav för att komma in och få fotfäste på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt med kraftfulla insatser för att fånga upp och stödja unga som riskerar att hoppa av gymnasiet i förtid. Det är också viktigt med tillgång till väl fungerande vuxenutbildning så att ungdomarna senare kan skapa förutsättningar för sitt arbetsliv.

Indikator 6:2 Andel av kommunens gymnasieungdomar som fullföljt sin gymnasieutbildning vid 20 års ålder Källa: Skolverket.

Indikator 6:3 Andel av kommunens gymnasieungdomar som övergått till högskolestudier inom 3 år Källa: Skolverket.

Indikatorn utvecklas i positiv riktningAndelen gymnasieungdomar som börjar på högskolan inom tre år har ökat kraftigt det senaste året och Botkyrka är nu i kapp länet. Men skillnaden mellan åren är större i Botkyrka än i länet. Högre studier blir allt viktigare för att få goda villkor på arbetsmarknaden och arbetet måste fortsätta för att den positiva utvecklingen ska stå sig. Indikatorn är inte möjlig att dela upp på kön, men enligt nationell statistik över högskolestudenter är andelen sannolikt större bland kvinnor än bland män.

2012 2011 2010 2009 2008

62 63 60 64 63 %

2012 2011 2010 2009 2008

52 44 46 46 44 stycken



BOTKYRKA KOMMUN

2013-03-20

8 [11]

Indikator 7:2 Andel 80+ som klarar sig utan hemtjänst eller särskilt boende

Indikator 9:2 Andel invånare som kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde

0

20

40

60

80

100

2011 2012

Kvinnor-instämmer Män - instämmer

Kvinnor - instämmer inte Män - instämmer inte

Procent

40

50

60

70

80

90

2012 2011 2010 2009 2008 2007

Kvinnor Män Total

Procent

020406080100

Alby

Fittja

Hallunda/Norsborg

Tullinge

Tumba/Storvreten

Vårsta/Grödinge

Botkyrkakommun

Kvinnor MänProcent

Instämmer inte

0 20 40 60 80 100

Procent

Instämmer

Indikatorn utvecklas i positiv riktningDet senaste året har andelen äldre som klarar sig utan hemtjänst eller särskilt boende ökat kraftigt. Det är viktigt att analysera vad ökningen beror på liksom den stora skillnaden mellan kvinnor och män. Forskning visar att anhöriga och då främst kvinnor sköter den mesta omsorgen om äldre, det kan vara or-saken till att en högre andel män klarar sig utan kommunal om-sorg. I analysen behöver vi också uppmärksamma att en lägre andel kvinnor upplever att det är tryggt att åldras i Botkyrka.

Indikator 7:2 Andelen personer 80+ som klarar sig utan hemtjänst eller särskilt boende (%)

2012 2011 2010 2009 2008

65 58 59 58 58 %

Utvecklingen av indikatorn är inte möjlig att slå fast förrän i april2010 var koldioxidutsläppet per invånare i Botkyrka 1,8 ton (uppgifter för 2011 kommer i april). Motsvarande för länet var 2,7 ton per invånare. Andelen fossilbränslefria bilar minskar för närvarande och Sveriges utsläpp av koldioxid fortsätter att öka. För att klara de högt uppsatta målen krävs ett skärpt ledarskap på alla nivåer.

MÅL 8

Fler företag och hushåll är fossilbränslefria och energieffektiva

Indikator 8:1 Utsläpp av koldioxid per invånare (Ton)Källa: RUS

Indikator 8:2 Totala elinköp i Botkyrka per invånare (mWh per invånare)Källa: SCB

Utvecklingen av indikatorn går inte att bedömaDet finns inga nyare uppgifter för denna indikator än för 2010. Då använde Botkyrkaborna 6,4 MWh per person och år och elinköpen minskade mer i Botkyrka än i länet.

Arbetet med att förenkla för våra kommuninvånare att leva kli-matsmart måste fortsätta, det ska till exempel bli lättare att gå eller cykla än att välja bilen. För att lyckas måste vi bland annat se till att kommuninvånarna är medvetna om sin egen påverkan och förstår vår information.

2011 2010 2009 2008 2007

? 1,8 1,7 1,7 1,8 ton

2010 2009 2008 2005

6,4 7,0 7,9 8.2 MWh

Foto

: Kaj

sa K

ax W

ågha

ls



Indikatorn utvecklas i positiv riktningEn stor majoritet av invånarna i Vårsta/Grödinge och i Tul-linge tyckte i medborgarundersökningen att ”det är tryggt att bo och leva i min kommundel”. Andelen som instämde har ökat kraftigt i Tumba, särskilt bland kvinnorna. Skillnaden har ökat i förhållande till Alby, Fittja och Hallunda/Norsborg. Där instämde bara cirka 40 procent av invånarna. Mest trygga kände sig männen i Vårsta/Grödinge och minst trygga kände sig kvinnorna i Fittja.

Indikator 9:2 Andel invånare som uppger att de kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde Källa: Medborgarundersökningen 2012.

Indikator 9:3 Andelen invånare som upplever att det är tryggt i deras närområdeKälla: Medborgarundersökningen 2012.

Indikatorn utvecklas i positiv riktning2012 uppgav 61 procent av Botkyrkaborna att de kan rekom-mendera en vän att flytta till sitt bostadsområde, det är en ök-ning med fyra procentenheter sedan 2011. Särskilt har andelen bland männen ökat, med fem procentenheter. Skillnaderna är också stora mellan kommundelarna, från 86 procent i Tullinge och Vårsta/Grödinge till drygt 40 procent i Alby och Fittja. Mest positiva var männen i Tullinge och Vårsta/Grödinge och minst positiva var kvinnorna i Fittja

2012 2011

61 57 %

2012 2011

55 50 %

Sammanlagt byggs cirka 250–300 bostäder i kommunen varje år och målet är att det ska byggas 350 bostäder. Vi skulle kunna bygga mer och i högre takt om fler byggbolag hade intresse och förmåga att anpassa sitt utbud till marknaden. Vi är också bero-ende av att statliga och regionala aktörer bygger ut nödvändig infrastruktur som vägar i den takt som behövs.

Indikator 9:1 Antalet färdigställda nya bostäder i BotkyrkaKälla: SCB

2012 2011 2010 2009 2008

? 390 290 165 165 stycken

Utvecklingen av indikatorn är inte möjlig att bedöma förrän i april2011 färdigställdes totalt 390 nya bostäder i Botkyrka: 195 småhus och 195 övriga hus. Jämfört med 2010 är det en stor ökning av antalet övriga hus. Samtidigt måste uppgifterna om bostadsbyggandet tas med en nypa salt. Rapporteringen av färdigställda bostäder har stora eftersläpningar varför man bör se på utvecklingen över en längre tidsperiod, till exempel fem år. Uppgifter för 2012 kommer i april/maj.

MÅL 9

I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad varia-tion och mer levande stadsmiljöer

BOTKYRKA KOMMUN

2013-03-20

8 [11]

Indikator 7:2 Andel 80+ som klarar sig utan hemtjänst eller särskilt boende

Indikator 9:2 Andel invånare som kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde

Indikator 9:3 Andel invånare som upplever att det är tryggt i deras närområde

40

50

60

70

80

90

2012 2011 2010 2009 2008 2007

Kvinnor Män Total

Procent

020406080100

Alby

Fittja

Hallunda/Norsborg

Tullinge

Tumba/Storvreten

Vårsta/Grödinge

Botkyrkakommun

Kvinnor MänProcent

Instämmer inte

0 20 40 60 80 100

Procent

Instämmer

BOTKYRKA KOMMUN

2013-03-20

9 [11]

Indikator 10:1 Andel invånare som upp-lever att kommunen stimulerar till krea-tivitet och entreprenörskap

020406080100

Alby

Fittja

Hallunda/Norsborg

Tullinge

Tumba/Storvreten

Vårsta/Grödinge

Botkyrkakommun

Kvinnor MänProcent

Instämmer inte

0 20 40 60 80 100

Procent

Instämmer

020406080100

Alby

Fittja

Hallunda/Norsborg

Tullinge

Tumba/Storvreten

Vårsta/Grödinge

Botkyrkakommun

Kvinnor MänProcent

Instämmer inte

0 20 40 60 80 100

Procent

Instämmer



2012 2011

36 37 %

Indikatorn utvecklas i negativ riktningIndikatorn visar ett svagt resultat, bara 36 procent upplever att kommunen satsar på kreativitet och entreprenörskap. Resultatet för 2011 var i stort sett detsamma. Kvinnor instämmer i högre grad än män, men det är små skillnader mellan stadsdelarna. I medborgarundersökningen tycker 57 procent att det är viktigt att kommunen stimulerar till kreativitet och entreprenörskap, så det är större andel som tycker att det är en viktig fråga än som upplever att kommunen gör det. Sammantaget innebär detta att Botkyrka på nytt behöver positionera sig inom kultur och kreativitet om det ska bidra till en positiv samhällsutveck-ling.

Indikator 10:1 Andelen invånare som upplever att kommunen satsar på kreativitet och entreprenörskapKälla: Medborgarundersökningen 2012.

MÅL 10

Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap

2012 2011

47 43 %

Indikatorn utvecklas i positiv riktningIndikatorn går i rätt riktning men visar fortfarande ett svagt resultat, särskilt bland män. Knappt hälften av invånarna är nöjda med möjligheterna att ta del av kulturutbudet i Botkyrka. Grödingeborna är något mer nöjda än övriga invånare och åldersgruppen 65– 80 år är i signifikant högre grad mycket nöjd med utbudet. Bättre kommunikation är en nyckelfråga för att nå ut och locka invånarna till det stora utbudet kulturaktiviteter i alla våra stadsdelar.

MÅL 11

Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur

Indikator 11:1 Andelen invånare som är nöjda med möjligheterna att ta del av kulturutbudetKälla: Medborgarundersökningen 2012.

2012 2011

28 27 %

Indikator 11:2 Andelen invånare som deltagit i kulturaktiviteter i BotkyrkaKälla: Medborgarundersökningen 2012.

Indikatorn utvecklas i positiv riktning 24 procent av männen och 32 procent av kvinnorna har under året deltagit i någon kulturaktivitet i kommunen. Andelen är störst i Tumba och Alby och större bland kvinnor än bland män i nästan alla stadsdelar. I en storstadsregion är utbudet stort och mycket av behovet tillfredsställs inte bara inom kommungrän-sen utan även i angränsande kommuner och Stockholms stad. Samtidigt är det viktigt att kommunen fortsätter erbjuda ett intressant utbud på hemmaplan, särskilt för barn och unga, och möjliggör för kreativa näringar.

BOTKYRKA KOMMUN

2013-03-20

9 [11]

Indikator 10:1 Andel invånare som upp-lever att kommunen stimulerar till krea-tivitet och entreprenörskap

020406080100

Alby

Fittja

Hallunda/Norsborg

Tullinge

Tumba/Storvreten

Vårsta/Grödinge

Botkyrkakommun

Kvinnor MänProcent

Instämmer inte

0 20 40 60 80 100

Procent

Instämmer

020406080100

Alby

Fittja

Hallunda/Norsborg

Tullinge

Tumba/Storvreten

Vårsta/Grödinge

Botkyrkakommun

Kvinnor MänProcent

Instämmer inte

0 20 40 60 80 100

Procent

Instämmer

BOTKYRKA KOMMUN

2013-03-20

10 [11]

Indikator 11:1 Invånare som är nöjda med att delta i kulturaktiviteter i Botkyrka

Nnnnn

Indikator 11:2

020406080100

Alby

Fittja

Hallunda/Norsborg

Tullinge

Tumba/Storvreten

Vårsta/Grödinge

Botkyrkakommun

Kvinnor MänProcent

Instämmer inte

0 20 40 60 80 100

Procent

Instämmer

020406080100

Alby

Fittja

Hallunda/Norsborg

Tullinge

Tumba/Storvreten

Vårsta/Grödinge

Botkyrkakommun

Kvinnor MänProcent

Instämmer inte

0 20 40 60 80 100

Procent

Instämmer



Indikator 12:1 Andelen invånare som anser att kommunens anställda ger dem bra bemötandeKälla: Medborgarundersökningen 2012.

Indikatorn utvecklas i positiv riktning52 procent av Botkyrkaborna tycker att kommunens anställda ger dem ett bra bemötande, vilket är en ökning med fem procentenheter jämfört med 2011. Samtidigt är det långt kvar tills vi har uppnått ett gott bemötande. Bland dem som har haft kontakt med kommunens medarbetare under året tycker en större andel att de fått ett bra bemötande än bland dem som inte haft kontakt. Kvinnor är mer positiva än män, både bland dem som haft kontakt och de som inte haft kontakt. Mest nöjda är Tullingebor och minst nöjda är invånarna i Fittja och Hallunda-Norsborg.

För att fortsätta den positiva utvecklingen behöver vi jobba ännu mer med att stärka vårt medborgarfokus och öka med-vetenheten om vikten av god service i hela kommunen. Alla medarbetare behöver förstå sin egen betydelse i mötet med invånarna. En tydlig värdegrund behöver tas fram som vägled-ning för kommunens chefer och medarbetare.

2012 2011

52 47 %

MÅL 12

effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens

2012

66 %

2012 2011

16 20 %

2012 2011 2010

6,1 5,7 5,8 %

2011

40 %

Indikator 12:2 Andelen anställda som upplever att de har inflytande över sitt arbete Källa: Medarbetarundersökningen 2012.

Indikator 12:4 Andelen chefer med utländsk bakgrundKälla: Kommunledningsförvaltningen/SCB

Indikator 12:3 Sjukfrånvaro för kommunens anställdaKälla: Kommunledningsförvaltningen.

Indikator 12:5 Andelen deltidsanställda som vill arbeta heltidKälla: Kommunledningsförvaltningen

Indikatorns utveckling går inte att bedömaAndelen anställda som upplever att de har inflytande över sitt arbete var enligt kommunens medarbetarenkät 66 procent för kvinnor och 67 procent för män. Eftersom måttet ändrats sedan den förra medarbetarundersökningen är det inte möjligt att jämföra med föregående år.

Indikatorn utvecklas i negativ riktningAndelen chefer med utländsk bakgrund är drygt 16 procent. Bland män var andelen något högre än bland kvinnor, 17 procent jämfört med 16 procent. Det är en nedgång jämfört med 2011 då andelen var cirka 20 procent bland både kvinnor och män. Det krävs ett medvetet arbete inom alla förvaltningar för att öka andelen chefer med utländsk bakgrund bland båda könen.

Indikatorn utvecklas i negativ riktningI likhet med utvecklingen för landet som helhet, har kort-tidsfrånvaron ökat i kommunen, medan långtidsfrånvaron fortsätter att minska i Botkyrka. Det är viktigt att nämnderna fortsätter att följa utvecklingen och sätta in tidigare insatser. En viktig fråga är till exempel arbetsbelastning, där vi ser en negativ utveckling i medarbetarundersökningen.

Indikatorns utveckling går inte att bedöma2011 önskade 40 procent av de deltidsanställda i kommunen arbeta heltid, drygt 51 procent av männen och drygt 38 procent av kvinnorna. Uppgifter saknas för 2012.

BOTKYRKA KOMMUN

2013-03-20

11 [11]

Indikator 12:1 Kommunens anställda mer ett bra bemötande

020406080100

Alby

Fittja

Hallunda/Norsborg

Tullinge

Tumba/Storvreten

Vårsta/Grödinge

Botkyrkakommun

Kvinnor MänProcent

Instämmer inte

0 20 40 60 80 100

Procent

Instämmer



2012 2011 2010 2009

3,8 3,8 4,1 1,7 %

2012 2011 2010 2009

94 94 95 97 %

2012 2011 2010 2009 2008

249 248 243 249 260 MwH

2012 2011

52 32 %

Indikator 12:6 Resultat 1% av skatteintäkternaKälla: Kommunledningsförvaltningen

Indikator 13:1 Kommunens inköp av fossilbränsleKälla: Samhällsbyggnadsförvaltningen

Indikator 13:3 energiförbrukning per kvadratmeter i kommunens fastigheter och anläggningarKälla: Samhällsbyggnadsförvaltningen

Indikator 13:2 Andel fossilbränslefria fordon Källa: Samhällsbyggnadsförvaltningen

Indikatorn utvecklas varken i positiv eller negativ riktningAv kommunens totala bränsleinköp var fortfarande hela 94 pro-cent fossilbaserade bränslen. Det är en alldeles för hög andel eftersom kommunen de senaste åren börjat ställa om till fordon med etanoldrift (E85) och biogasdrift. En förklaring är att vi saknar biogaspumpar i kommunen och att vi därför har kört 45 biogasfordon på bensin. När biogaspumpen i Fittja öppnar 2013 kommer den siffran att bli bättre. Vi måste också påverka de personer som tankar våra bilar så att de helt går över till etanolbränsle.

Indikatorn utvecklas i negativ riktning Användningen av energi i kommunens lokaler ligger ganska konstant. Vi gör många olika åtgärder för att effektivisera värme- och ventilationssystem i lokalerna. Samtidigt använder vi mer energi för teknisk utrustning och IT. Det är därför vik-tigt att följa kommunens handlingsplan för att minska använd-ningen i våra lokaler, i gatubelysningen, vatten- och avlopps-distributionen och upphandlingen. 2012 ökade vår användning av förnybara energikällor något och vi tog den sista oljeeldade värmepannan ur drift.

Indikatorn utvecklas varken i positiv eller negativ riktningDet ekonomiska resultatet var 2012 drygt 150 miljoner kronor, vilket väl når upp till målet för året. Med tanke på att kom-munernas skatteunderlag sannolikt kommer att utvecklas svagt kan det bli svårt att nå motsvarande resultat de närmaste åren. Vi behöver därför utveckla strategier för att säkerställa en god ekonomisk hushållning och en resultatnivå som ger en rimlig utveckling av kommunens upplåning och räntekostnader.

Indikatorns utvecklas i positiv riktning2012 ökade andelen fossilbränslefria fordon kraftigt. Vi kom-mer att kunna nå målet om en fossilbränslefri organisation 2015 om vi fortsätter att byta ut de fordon som drivs med bensin och diesel, där det är tekniskt möjligt. Det innebär att vi i dagsläget kommer att kunna ställa om cirka 80-85 procent och att vi kommer att behöva klimatkompensera resterande 15-20 procent. Det är främst de tunga fordonen som vi inte kommer att kunna byta ut.

MÅL 13

Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015

Foto: joahnnes LiljesonU P P F ö L j N I N G A V K O M M U N F U L L M Ä K t I G E S M Å L


botkyrka

i jämförelse

Undersökningen ”Kommunernas kvalitet i korthet” jämför kommuner ur ett invånarperspektiv. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samlar sedan några år in och presenterar resultaten. 2012 deltog 200 av Sveriges 290 kommuner. De sammanlagt 40 mått som ingår i undersökningen ger tillsammans en översiktlig bild av kommunernas kvalitet.

issa av måtten belyser en enskild del av kommunens verksamhet medan andra har ett mer övergripande perspektiv. Jämförelserna ska ge en bild av hur kommunen ligger till i förhållande till andra kom-muner. Tanken är också att de ska bidra till dialog, erfarenhetsutbyte och lärande kring frågor om kvalitet och utveckling.

Sammanfattningsvis har Botkyrka flera områden att förbättra. I redovisningen av nämndernas resultat kan du läsa mer om hur vi jobbar med det. Se sidan 36 och framåt.

måtten rör fem områden:• tillgänglighet• trygghet• delaktighetochinformation• effektivitet• kommunensomsamhällsutvecklare

Botkyrka tillhör den tredjedel av kommunerna som har bäst resultat

För att ge en uppfattning om hur Botkyrka står sig i förhållande till andra kommuner presenterar vi resultaten så här:

Botkyrka tillhör den tredje-del av kommunerna som har sämst resultat

Botkyrka tillhör den tredjedel av kommunerna som harmedelbra resultat

V

2012Tillgänglighet

Andel av invånarna som skickar in en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar

Andel av invånarna som tar kontakt med kommunen via telefon och får ett direkt svar på en enkel fråga

Andel av invånarna som uppfattar att de fått ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen

Antal timmar/ vecka som huvudbiblioteket i kommunen har öppet utöver tiden 8-17 på vardagar

Antal timmar/ vecka som kommunen har öppet i simhallen utöver tiden 8-17 på vardagar

Väntetid i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats

Trygghet

Hur trygga invånarna känner sig i kommunen

Antal olika vårdare som besöker en äldre person med hemtjänst under en 14 dagarsperiod

Antal barn per personal i kommunens förskolor


effektivitet

Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan

Resultat i de nationella proven för elever i årskurs 6 i kommunen

Resultat i de nationella proven för elever i årskurs 3 i kommunen

Andel behöriga elever till något nationellt program i gymnasieskolan

Hur effektiva kommunens grundskolor är utifrån kostnad per betygspoäng

Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år

Kostnad i förhållande till andel som inte fullföljer ett gymnasieprogram

Serviceutbud inom särskilt boende för äldre

Snittkostnad per plats för särskilt boende äldreomsorg

Brukare som är ganska/ mycket nöjda med sitt äldreboende

Serviceutbud inom hemtjänst som finansieras av kommunen

Kostnad för hemtjänst per brukare

Brukare som är ganska/ mycket nöjda med sin hemtjänst

Serviceutbud inom LSS grupp- och serviceboende

Samhällsutveckling

Andel förvärvsarbetande i kommunen

Antal förvärvsarbetande som har tillkommit eller försvunnit i kommunen

Antal nya företag som startats per 1000 invånare i kommunen

Sjukpenningtalet bland kommunens invånare

Så effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall

Andelen miljöbilar i kommunens organisation

Andel inköpta ekologiska livsmedel

Hur väl invånarna upplever att kommunen är en bra plats att leva och bo i

Delaktighet och information

Hur god kommunens webbinformation är till invånarna

Hur väl kommunen möjliggör för invånarna att delta i kommunens utveckling

Hur väl invånarna upplever att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet

B O t K y R K A I j Ä M F ö R E L S E


2013-03-21

1 [3]

Post Botkyrka kommun, · Besök · Kontaktcenter Direkt · Sms · E-post Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax · Webb www.botkyrka.se

Referens

Mottagare

<ange mottagare>

Ekonomisk analys Diagram 1

Diagram 2

Diagram 3

0

500

1000

1500

2000

2500

2003200420052006200720082009201020112012

Antal personer

0

50

100

150

200

250

2008 2009 2010 2011 2012

Årets resultat Balanskravsresultat

Mkr

Bra resultat för de flesta kommuner Kommunernas resultat uppgår enligt de preliminära boksluten för 2012 till sammantaget 14 miljarder kronor. Det är ett av de bästa resultaten för kommunsektorn någonsin. Den viktigaste orsaken till det goda resultatet är en återbetalning av premier från AFA Försäkring på drygt åtta miljarder. Samhällsekonomisk utvecklingFöljdverkningarna av finanskrisen har påverkat världseko-nomin under året. Inom Euroområdet diskuteras ständigt nya åtgärder för att hantera brustna bostadsbubblor, krisande banker och skenande statsskulder. Även om oron i vår omvärld förefaller att ha minskat något mot slutet av året var tillväxten mycket låg i flera av våra viktigaste exportländer.

Den svaga internationella utvecklingen påverkade även svensk ekonomi negativt. Tillväxten uppgick preliminärt till endast 1,2 procent och sysselsättningen ökade marginellt räknat i arbetade timmar, samtidigt som arbetslösheten steg något.

Trots en svag konjunktur och löneökningar kring tre procent beräknas skatteunderlaget ha ökat med cirka fyra procent under 2012. Den relativt starka utvecklingen förklaras främst av pensionsinkomsternas kraftiga ökning.

BefolkningsutvecklingSedan 2006 har Sveriges befolkning ökat i mycket snabb takt jämfört med de senaste decennierna. Det är framför allt net-toinvandringen som har ökat kraftigt. Förra året ökade antalet invånare i Sverige med cirka 73 000 personer, motsvarande 0,8

ekonomisk

analys

Ännu ett år med gott ekonomiskt resultatFör sjuttonde året i rad redovisar Botkyrka ett ekonomiskt överskott. Resultatet uppgår till 154 miljoner kronor, vilket är 85 miljoner bättre än budgeterat. Skillnaden förklaras av betydande engångsintäkter under året.

Befolkningsökning 2003–2012

procent. I Stockholms län är ökningstakten ännu högre, förra året ökade befolkningen i länet med cirka 35 500 personer, motsvarande 1,7 procent. I Botkyrka var ökningstakten 1,9 procent vilket motsvarar cirka 1 600 personer.

Kommunens befolkningsökning under 2011 och 2012 har varit de största sedan 1979. Det har inneburit att såväl intäkterna som behoven av verksamhet har ökat snabbare än förväntat. Inte minst har ökningen av antalet barn i förskolan varit väsent-ligt större än budgeterat.

ekonomiskt resultat

årets ekonomiska resultat 154 miljoner kronorTrots att nämnderna redovisar ett sammantaget underskott på 54 miljoner uppgår årets resultat till 154 miljoner kronor. Det är 85 miljoner bättre än budgeterat och 5 miljoner bättre än 2011. Resultatet motsvarar 3,8 procent av kommunens skatteintäkter och utjämningsbidrag.


Tabell 2 Balanskravsresultatet

mkr

Årets resultat 154

Avkastning pensionsavsättning -28

överskott VA -7

Kompetensfond 7

Balanskravsresultat 126

Tabell 1 De viktigaste avvikelserna mellan utfall och budget

mkr

Skatteintäkter 31

Nämnder -54

Finansnetto 49

- därav avkastning pensionsavsättning 28

Återbetalning AFA 64

övrigt -5

Summa 85

överskott samtidigt som exploateringsverksamhetens utfall är 19 miljoner sämre än budgeterat. Orsaken är att det inte uppstått några större reavinster under året. Dessutom avsluta-des programarbetet för Hågelby, Eriksberg och Lindhov som exploateringsprojekt med ett underskott på cirka åtta miljoner.

En utförligare beskrivning av nämndernas ekonomiska utfall finns i avsnittet Nämndredovisning.

Balanskravsresultat 126 miljoner kronorBalanskravet i kommunallagen innebär att det ska vara balans mellan kommunens kostnader och intäkter. Om kostnaderna överstiger intäkterna, och resultatet därmed blir negativt, måste kommunen återställa det egna kapitalet genom motsvarande överskott under de närmast följande tre åren. I årets resultat ingår en del engångsposter som räknas bort i balanskravsresul-tatet. Ett exempel är reavinster vid försäljningar av tillgångar. Man kan också i vissa fall göra undantag för kostnader som kommunen tidigare gjort avsättningar för.

Att skatteintäkterna blev 31 miljoner högre än budgeterat beror främst på att prognosen över skatteunderlagets ökning förbätt-rades under året och var 0,6 procentenheter högre i samband med bokslutet än när ettårsplanen fastställdes. Dessutom var invånarna 100 personer fler än budgeterat den 1 november 2011, vilket innebar högre intäkter från skatteutjämningssystemet.

Finansnettot blev väsentligt bättre än budgeterat. Till största delen beror det på intäkter från kommunens pensionsavsättning i form av utdelningar och återföring av tidigare års nedskrivna värden. En ytterligare förklaring är att låneskulden har ökat mindre än beräknat, samtidigt som räntorna har varit fortsatt låga.

Återbetalningen av sjukförsäkringspremier från AFA Försäk-ring gav Botkyrka 64 miljoner och är det främsta skälet till att resultatet blev väsentligt bättre än budgeterat.

Resultatet blev cirka 20 miljoner sämre än prognosen i del-årsrapporten efter årets första åtta månader. Det beror på att nämndernas utfall blev sämre än beräknat. Nämndernas underskott blev 54 miljoner kronorDe flesta nämnderna redovisar ett överskott, undantagen är utbildningsnämnden samt vård- och omsorgsnämnden. För utbildningsnämnden blev underskottet knappt 67 miljoner. Att det var fler barn i förskolan än budgeterat och att lärarlönerna ökade mer än beräknat är två förklaringar. Dessutom hade grundskolorna sammantaget stora underskott. Även gymnasie-ersättningarna till andra kommuner eller fristående skolor har kraftigt överstigit budgeten.

Vård- och omsorgsnämndens underskott uppgår till 13 miljo-ner. Det beror främst på att särskilda boenden och hemtjänst kostade mer än budgeterat. Men årets underskott är ändå väsentligt mindre än 2011 då det var 35 miljoner.

Kommunstyrelsen redovisar sammantaget ett överskott på knappt en miljon. Serviceförvaltningen redovisar ett stort

E K O N O M I S K A N A L y S

Foto: Kajsa K

ax Wåghals


BOTKYRKA KOMMUN

2013-03-13

2 [3]

Diagram 4

Diagram 5

Diagram 6

Inkomst-utjämning

66%

Kostnads-utjämning

18%

LSS-utjämning

4%

Fastighets-avgift9%

Reglerings-bidrag

3%

35000

38000

41000

44000

47000

50000

2008 2009 2010 2011 2012

Kronor

0

10

20

30

40

50

förskola ochskola

kultur- o fritid indivi- ofamiljeoms

Procent

2013-03-21

1 [3]

Post Botkyrka kommun, · Besök · Kontaktcenter Direkt · Sms · E-post Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax · Webb www.botkyrka.se

Referens

Mottagare

<ange mottagare>

Ekonomisk analys Diagram 1

Diagram 2

Diagram 3

0

500

1000

1500

2000

2500

2003200420052006200720082009201020112012

Antal personer

0

50

100

150

200

250

2008 2009 2010 2011 2012

Årets resultat Balanskravsresultat

Mkr

Särskilt under de tre senaste åren har kommunen redovisat mycket starka resultat. Balanskravsresultatet har uppgått till kring 130 miljoner, vilket motsvarar drygt tre procent av skat-teintäkterna och utjämningsbidraget.

Resultatet exklusive jämförelsestörande poster var 59 miljoner kronor

Eftersom resultatet 2012 i stor utsträckning påverkats av engångsposter finns det anledning att analysera resultatet utan de intäkter och kostnader som man inte kan räkna med för kommande år.

Dessa poster uppgår sammantaget till plus 95 miljoner (se not 9 till resultaträkningen). De största engångsintäkterna är återbetalningen från AFA Försäkring och avkastningen på pensionsavsättningen. Resultatet utan alla jämförelsestörande poster blir 59 miljoner 2012. Det är drygt 50 miljoner sämre än föregående år och innebär att kommunen inte står riktigt så väl rustad för kommande år som årets resultat eller balanskravsre-sultatet tyder på.

Kommunens generella statsbidrag 2012, procentuella andelar

årets resultat och balanskravsresultat

Balanskravsresultatet uppgår till 126 miljoner, motsvarande 3,1 procent av skatteintäkterna och utjämningsbidraget. Det är cirka tio miljoner lägre än föregående år, men resultatet är ändå starkt i förhållande till flerårsplanens mål om ett genomsnittligt resultat på 2,5 procent.

Avkastningen från pensionsavsättningen ingår inte i balans-kravsresultatet eftersom avsättningen ska finansiera framtida pensionsutbetalningar. Överskottet för vatten- och avlopp ska återföras till va-kollektivet och överförs därför till va-fonden. Därför ingår inte heller överskottet i balanskravsresultatet. För 2011 gjordes en avsättning till kompetensfonden och under året har knappt 7 miljoner av fondens medel använts till särskilda kompetensutvecklingsinsatser. Dessa kostnader räknas bort från balanskravsresultatet.

Utveckling av intäkter och kostnader

Intäkter

Kommunens skatteintäkter och utjämningsbidrag ökade sam-mantaget med 174 miljoner kronor, motsvarande 4,5 procent, och uppgick till 4 046 miljoner kronor. Skatteintäkterna ökade med 102 miljoner kronor, motsvarande 3,9 procent. Utjäm-ningsbidragen (inklusive kommunal fastighetsavgift) svarar för drygt 1,3 miljarder kronor och ökade med 72 miljoner. Bot-kyrka är alltså mycket beroende av det kommunala utjämnings-systemet för att finansiera verksamheterna.

Inkomstutjämningen kompenserar kommunen för låg skatte-kraft (skatteunderlag per invånare) och står för två tredjedelar av kommunens intäkter från utjämningsbidrag och kommu-nal fastighetsavgift. I 2012 års taxering uppgick Botkyrkas skattekraft till 87,9 procent av riksgenomsnittet, vilket var en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med 2011.

I kostnadsutjämningen ersätts kommunen bland annat för att vi har stor andel barn och unga samt för den socioekonomiska strukturen. För 2012 ingår dessutom en betydande så kallad eftersläpningsersättning på 43 miljoner kronor till följd av den snabba befolkningstillväxten under 2011. Denna ersättning är det främsta skälet till den kraftiga ökningen av utjämningsbi-dragen. Ett problem är att denna ersättning varierar kraftigt mellan åren och dessutom uteblir helt om befolkningsökningen understiger 1,2 procent per år.

Verksamheternas intäkter ökade under året från 805 till 832 miljoner, det vill säga med 27 miljoner kronor. Den största de-len av intäkterna är riktade statsbidrag samt taxor och avgifter.



BOTKYRKA KOMMUN

2013-03-13

3 [3]

Diagram 7

0

100

200

300

400

500

2008 2009 2010 2011 2012

Mkr

0

20

40

60

80

100

2008 2009 2010 2011 2012

Procent

Investeringar och upplåning

Investeringar

Nettoinvesteringarna var 452 miljoner 2012, vilket är 86 miljo-ner mer än föregående år. Det är 8 miljoner lägre än budgeterat. Men bakom denna relativt blygsamma avvikelse döljer sig både investeringsprojekt från tidigare år som slutförts under året, och projekt i 2012 års budget som av olika skäl försenats.

Bland årets större investeringar märks följande projekt: - Rikstens skola, Tullinge - Förskolan Nyängsgården, Tullinge - Tornets äldreboende, Norsborg

Investeringsnivån är hög i ett historiskt perspektiv. Räknat som andel av skatteintäkterna och utjämningsbidraget uppgår investeringarna till 11,2 procent. Det är ungefär samma nivå som 2008–2010.

Kostnader

Verksamheternas nettokostnader inklusive avskrivningar ökade med 207 miljoner till 3 942 miljoner kronor. Det är en ökning med 5,5 procent. Kostnaderna ökade med knappt 1 600 kronor per invånare, vilket motsvarar 3,6 procent. Det är den klart största kostnadsökningen per invånare under de senaste åren.

Vi beräknar den sammantagna effekten av prisökningar och löneökningar till knappt 2,5 procent. Det innebär att kommu-nens kostnader har ökat med drygt en procent utöver vad som förklaras av befolkningsökningen samt pris- och löneökningar.

Diagram 4 Nettokostnad per invånare Diagram 6 Nettoinvesteringar

Diagram 7 Självfinansieringsgrad av investeringarDiagram 5 hit går skattepengarna

BOTKYRKA KOMMUN

2013-03-13

2 [3]

Diagram 4

Diagram 5

Diagram 6

Inkomst-utjämning

66%

Kostnads-utjämning

18%

LSS-utjämning

4%

Fastighets-avgift9%

Reglerings-bidrag

3%

35000

38000

41000

44000

47000

50000

2008 2009 2010 2011 2012

Kronor

0

10

20

30

40

50

förskola ochskola

kultur- o fritid indivi- ofamiljeoms

Procent

BOTKYRKA KOMMUN

2013-03-13

2 [3]

Diagram 4

Diagram 5

Staplar i följande ordning:

• Förskola och grundskola • Äldre och funktionshindrade • Individ- och familjeomsorg

Inkomst-utjämning

66%

Kostnads-utjämning

18%

LSS-utjämning

4%

Fastighets-avgift9%

Reglerings-bidrag

3%

35000

38000

41000

44000

47000

50000

2008 2009 2010 2011 2012

Kronor

0

10

20

30

40

50

Förskola ochgrundskola

Individ- ofamiljeomsorg

Kultur o fritid

Procent

BOTKYRKA KOMMUN

2013-03-13

3 [3]

Diagram 7

0

100

200

300

400

500

2008 2009 2010 2011 2012

Mkr

0

20

40

60

80

100

2008 2009 2010 2011 2012

Procent

4Kommunens skatteintäkter och utjämningsbidrag ökade sammantaget med 174 miljoner kronor, motsvarande 4,5 procent, och uppgick till 4 046 miljoner kronor.miljarder kronor


1 2 3 4 5 6

1. Förskola och grundskola 2. Äldre och funktionshindrade 3. Individ- och familjeomsorg 4. Gymnasie- och vuxenutbildning 5. Kultur och fritid 6. Infrastruktur, skydd med mera


Tabell 3 Kommunens utlåning

mkr

Botkyrkabyggen 1635

Handelsbanken finans 776

Söderengergi 501

övrigt 4

Summa 2916

Av den totala skulden är 2 180 miljoner kronor lån från Kom-muninvest och 909 miljoner lån från banker och andra kredit-institut. Bankerna har allt svårare att erbjuda lika goda villkor som Kommuninvest. Men under andra halvåret har Kommunin-vest ökat sina marginaler på framförallt korta lån, vilket gör att andra lånealternativ bör övervägas.

Den del av låneskulden som avser kommunens eget behov uppgår till 173 miljoner kronor. Det är drygt 300 miljoner lägre än föregående år. Vi har kunnat betala av fler lån tack vare att Södertörns Energi AB i slutet av 2011 löste en revers på 675 miljoner kronor.

God ekonomisk hushållning

Kommuner ska enligt kommunallagen ha mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Det gäller både finansiella mål och mål och riktlinjer för verksamheten.

God ekonomisk hushållning kan beskrivas som att varje gene-ration ska finansiera sin kommunala verksamhet och inte skjuta finansieringen på framtiden.

Självfinansieringsgraden beskriver hur stor andel av årets investeringar som kommunen kunnat finansiera utan lån, dvs. med summan av årets avskrivningar och resultatet. De senaste åren har vi inte helt kunnat finansiera investeringarna med egna medel, trots mycket starka resultat (diagram 7). Upplåningen har därmed ökat, allt annat lika. Att självfinansieringsgraden var lägre 2008 och 2009 beror på att det var lägre resultat dessa år. Jämfört med 2011 har självfinansieringsgraden sjunkit med tio procentenheter till följd av den högre investeringsnivån.

För 2012 var självfinansieringsgraden 82 procent och det inne-bär att ettårsplanens mål på minst 60 procent är uppfyllt. låneskulden

Den externa upplåningen uppgick vid årsskiftet till 3 089 mil-joner kronor, vilket är en minskning med 366 miljoner jämfört med föregående år. Av den totala upplåningen är 2 916 miljoner lån som kommunen genom den så kallade internbanken lånat ut till kommunala bolag och till Handelsbanken finans (finansie-ring av Söderenergis kraftvärmeprojekt).

Under 2012 har kommunen uppfyllt budgetens finansiella mål för resultatet, egenfinansieringen av investeringar och låneskuldens utveckling. I inledningen av årsredovisningen samt i nämndavsnit-ten redogör vi närmare för verksamheternas resultat.

Kommunen har drygt 3 miljarder kronor i lån, men merparten är

utlåning till våra bolag.

Borgensåtaganden

Kommunens borgensåtaganden uppgick vid årsskiftet till 1 673 miljoner, vilket är 6 miljoner mer än föregående år. Av detta belopp är 1 607 miljoner (96,1 procent) borgen för lån till kom-munägda bolag. Resterande borgen avser lån till föreningar och bostadsrättsföreningar. Utöver ovanstående borgensåtaganden finns även en solidarisk borgen gentemot Kommuninvest.

Risken för att kommunen ska tvingas fullgöra sina förpliktelser mot något av de kommunala bolagen bedöms som mycket liten. För de övriga borgensåtagandena är riskerna större. Speciellt gäller det borgensåtagandena till föreningar.

Redan förra året konstaterades att Tumba Tennisklubb hade ekonomiska problem och under 2012 tvingades man stänga den anläggning som kommunen borgat för. Kommunen har tagit över räntekostnaderna för lånen i avvaktan på en eventuell lös-ning kring föreningens tennisanläggning. Men tills vidare lig-ger lånen kvar hos föreningen, de uppgår för närvarande till 4,6 miljoner. Därutöver har kommunen lån på cirka 0,6 miljoner kronor direkt till föreningen.

Pensionsavsättningen

För att möta den framtida ökningen av pensionsutbetalningarna gjorde kommunen en särskild avsättning med 400 miljoner kro-nor år 2000. Medlen har sedan dess varit placerade i aktiefon-der och ränterelaterade värdepapper. Det långsiktiga målet är en avkastning som motsvarar prisutvecklingen plus 3 procent.

Under 2012 var värdeökningen på placeringen 36,3 miljo-ner kronor (6,7 procent) så det långsiktiga avkastningsmålet uppnåddes. Den senaste femårsperioden har värdeökningen uppgått till i genomsnitt 3,4 procent per år, vilket är något under det långsiktiga målet. Det förklaras främst av den svaga utvecklingen på aktiemarknaden.

Värdet på avsättningen uppgick vid årsskiftet till 577 miljoner kronor. Det motsvarar en tredjedel av kommunens åtagande för pensioner intjänade före 1998.



Tabell 4 Fördelning av tillgångarna

Procent Normal 12-12-31

Svenska räntor 40 41,9

Svenska aktier 20 18,9

Utländska aktier 20 19,9

Alternativa placeringar 20 6,8

likvida medel 0 12,5

Detta åtagande redovisas inte som en skuld i balansräkningen och kostnaden belastar därför resultatet först när pensionen betalas ut.

Placeringen har haft en något sämre avkastning än normal-portföljens fördelning och valda jämförelseindex. Skillnaden uppgår till 0,8 procent och förklaras i huvudsak av en lägre andel aktier under året i jämförelse med normalportföljen, samt att de alternativa placeringarna i form av hedgefonder inte nått upp till jämförelseindex.

Vid årsskiftet var andelen likvida medel hela 12,5 procent. Det beror på att en del av hedgefondsplaceringarna har avvecklats och att dessa medel ännu inte har placerats på annat sätt.

Framåtblick

De senaste månaderna har befolkningsökningen avtagit något. Men antalet invånare förväntas fortsätta att växa i relativt snabb takt. Det gäller särskilt barn- och ungdomar i grundskoleåld-rarna samt de äldre. Behoven av kommunens verksamhet lär

därför fortsätta att öka. Det gäller också behovet av lokaler som tillsammans med upprustningsbehovet av befintliga lokaler innebär ett fortsatt stort investeringstryck framöver.

Även om BNP-tillväxten förväntas bli högre i år och nästa år än 2012 kommer situationen på arbetsmarknaden vara fortsatt svår. Det finns därför ingen anledning att förvänta sig mer än marginella minskningar för behovet av ekonomiskt bistånd eller av vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser de när-maste åren.

I ettårsplanen för 2013 uppgår det budgeterade balanskravsre-sultatet till 75 miljoner. Det är således högre än 2012 års resul-tat korrigerat för jämförelsestörande intäkter och kostnader. Orsaken är att ettårsplanen förutsätter att nämnderna håller sina budgetar. Att framför allt utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden når ekonomisk balans är därför centralt för att kommunen ska nå rimliga resultatnivåer 2013.

För åren därefter är det ekonomiska läget mycket ansträngt med nuvarande ekonomiska förutsättningar. Intäkterna utvecklas mycket svagt. Förslaget till nytt utjämningssystem innebär minskade intäkter med 22 miljoner 2014 och med ytterligare cirka tio miljoner åren därefter. Dessutom minskar med nuva-rande bedömning av befolkningsutvecklingen den särskilda ersättningen i utjämningssystemet för snabb befolkningstill-växt med drygt 20 miljoner mellan 2013 och 2014.

Foto: Kamilla Kraczkowski



et sammantagna ekonomiska resultatet för kommunen och de bolag som ingår i koncern-redovisningen (bolag där kommunen äger mer än 20 procent) uppgår till 295 miljoner kronor. Det är en förbättring med 78 miljoner i förhållande till 2011. Förbättringen ligger framför allt i Söderenergi som gått från ett

resultat på minus 13 miljoner kronor till ett positivt resultat på 103 miljoner kronor. Bakgrunden är att bolaget i slutet av 2011 kom överens med fjärrvärmedistributörerna om en förändrad prismodell som innebar ökade intäkter för Söderenergi. Sam-tidigt innebär detta att distributörerna Södertörns Fjärrvärme AB (SFAB) och Telge AB i Södertälje fått högre kostnader. För SFAB:s del innebär det att resultatet blev knappt 16 miljoner kronor sämre.

Botkyrkabyggen förbereder omfattande upprustning Det kommunala bostadsbolaget Botkyrkabyggen äger nästan 12 000 hyreslägenheter i kommunen. Botkyrka är därmed en av de kommuner som har flest kommunalt ägda hyreslägenhe-ter i förhållande till antalet invånare. En stor andel av husen är byggda under 1970-talet och behöver rustas upp de närmaste åren. Det kommer att medföra en ökad ekonomisk belastning för bolaget. För att minska de ekonomiska påfrestningarna har styrelsen föreslagit att bolaget ska sälja drygt 1 000 lägenheter under 2013. Frågan har behandlats av kommunfullmäktige som har godkänt förslaget under vissa förutsättningar. Innan en försäljning kommer att genomföras ska avtalet godkännas av kommunfullmäktige.

Behov av konsolidering i SöderenergiSödertörns Energi AB är moderbolag för kommunens bolag inom energisektorn. Bolaget ägs till 50 procent av Botkyrka kommun och till 50 procent av Huddinge kommun. Bolaget äger samtliga aktier i SFAB och 58 procent av aktierna i Söder-energi. Söderenergi har ända sedan starten haft en svag kapi-talbas och bolaget har inte kunnat bygga upp några ekonomiska reserver. Ägarna lämnade därför under 2009 ett ägartillskott på

D

Våra bolag bidrar till en positiv utveckling i kommunenSamtliga verksamhetsdrivande bolag redovisar 2012 positiva ekonomiska resultat och totalt uppgår utfallet för kommunkoncernen till 295 miljoner kronor.

100 miljoner kronor. Genom den nya prismodellen ska bolaget kunna bygga upp ett visst eget kapital och även betala tillbaka ägartillskottet. Under 2012 betalade man tillbaka 50 miljoner kronor av det, varav 29 miljoner gått till Södertörns Energi AB.

Internbanken svarar för all upplåningDen så kallade internbanken samordnar upplåningen för kom-munen och dess helägda bolag samt Söderenergi. Totalt sett har kommunen tagit upp lån på 3 082,5 miljoner kronor. Av detta belopp har 2 912,5 miljoner lånats vidare till bolagen och Handelsbanken Finans (för finansiering av del av Söderenergis kraftvärmeanläggning).

Under 2012 har riksdagen beslutat om en ny lag som begränsar möjligheterna till skatte-planering genom ränteavdrag. Från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har det funnits en farhåga att den nya lagstiftningen skulle förhindra möjlighe-terna för kommunala bolag att göra skatteavdrag för lån som lämnats från kommunen. Men den senaste bedömningen är att avdraget ska vara möjligt om utlåningen sker på affärsmässiga villkor.

Ägarförhållandena i Syvab kan ändrasSyvab är ett gemensamt bolag för rening av avloppsvatten för ett antal kommuner i sydvästra stockholmsregionen. Kom-munen äger endast en sjättedel av bolaget och det ingår därför inte i den ekonomiska koncernsammanställningen. Under året har Stockholms stad tagit kontakt med övriga ägarkommuner för att diskutera storleken på bolagets uppdrag och ägarförhål-landena. Bakgrunden är att Stockholm börjat se över stadens framtida avloppshantering med hänsyn till de nya reningskrav som kommer att gälla från 2017. Diskussionerna kommer att fortsätta under 2013 och kan leda fram till förändrade ägarför-hållanden för bolaget.



Foto: Kajsa K

ax Wåghals


Kommunen vill vara ett föredöme som arbetsgivare. Vi vill erbjuda goda villkor och ta tillvara medarbetarnas kunskaper och kreativitet. Som grund för att bli en mer kon-kurrenskraftig arbetsgivare har kommunen under året tagit fram en ny arbetsgivarstra-tegi. Den ska hjälpa oss att uppnå kom-

munfullmäktiges mål om ”en effektiv och kreativ kommunal organisation”.

effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens

Vår medarbetarundersökning visar ett stabilt resultat. 66 procent av medarbetarna tycker att de har inflytande över sitt arbete vilket kan jämföras med 67 procent tidigare år.

Det sammanfattande måttet medarbetarindex låg 2012 på 68, vilket är samma nivå som 2011. Det är högre än genomsnit-tet för landets kommuner. Våra medarbetare upplever i stor utsträckning att deras kompetens tas till vara och att de kan utvecklas i jobbet. Ledarskapet får överlag bra betyg, särskilt för tydlighet, tillgänglighet och förtroende.

En sak att förbättra är att den röda tråden från kommunfull-mäktiges mål till den enskilda medarbetarens dagliga arbete behöver bli tydligare. Under 2013 ska vi arbeta med att knyta målen närmare till medarbetaren genom att utveckla medar-betarsamtalen.

Ett problem som medarbetarundersökningen tar upp är arbets-kraven. Många har svårt att återhämta sig mellan perioder av hög arbetsbelastning.

Sjukfrånvaron ökadeSjukfrånvaron bland kommunens medarbetare ökade under året, från 5,7 procent 2011 till 6,1 procent 2012. Men i likhet med utvecklingen för landet som helhet, är det korttidsfrånva-ron som ökat, medan långtidsfrånvaron fortsätter att minska i kommunen. 2011 var korttidsfrånvaron (1-14 dagar) 2,6 procent, jämfört med 3,6 procent 2012. Motsvarande siffra för långtidsfrånvaron (15 dagar eller mer) var 3,1 procent 2011 och 2,5 procent 2012.

Det är viktigt att nämnderna fortsätter att följa utvecklingen och sätta in tidigare insatser för att vända den. Det gäller bland annat arbetsbelastning.

Tydligt ledarskap Demokratiska arbetsplatser kräver tydliga chefer och enga-gerade medarbetare. I arbetsgivarstrategin beskriver vi vilka förväntningar vi har på våra chefer och medarbetare.

Kommunen satsar på ledarutveckling och under de tre senaste åren har fler blivit positiva till ledarskapet i medarbetarunder-sökningen – från 66 procent 2010 till 69 procent 2012.

2012 gick 32 ledare ett omfattande ledarprogram för nya che-fer och året innan deltog 44 ledare. Målet med utbildningen

VI GILLAR ATT jobba i

BOTKYRKA kommun

Många medarbetare tycker att deras jobb i kommunen är engagerande och meningsfullt. Viljan att göra ett bra jobb är stor bland våra medarbetare.

K 2811medarbetare använde sig av kommunens friskvårdsbidrag på upp till 1 500 kronor per år.

Anställda upplever att de har inflytande över sitt arbete

Procent (%) år Kvinnor män Totalt

2010 67 66 67

2011 67 66 67

2012 66 67 66

Källa: Medarbetarundersökning.


är att stärka den nya ledarens roll för att skapa en utvecklande och kreativ miljö för medarbetarna. Ett viktigt forum för alla ledare är vår årliga chefsdag.

Botkyrka ska vara en jämställd och interkulturell organisa-tion, fri från diskriminering. Vi välkomnar mångfald och har som mål att vår personals bakgrund återspeglar samman-sättningen bland Botkyrkaborna. Andelen medarbetare med utländsk bakgrund har ökat med tre procentenheter från 2010 men andelen chefer med utländsk bakgrund har sjunkit med fyra procentenheter sedan 2010.

Kompetenta medarbetareBotkyrka satsar på att ha kompetenta medarbetare. 2012 startade kommunen en särskild fond för att höja kompeten-sen på olika sätt – allt från enstaka kurser till att öka andelen medarbetare med grundkompetens inom äldreomsorg, skola och förskola. Vi ger bidrag till det förvaltningar som förstärkt sina budgetar med egna satsningar på kompetensutveckling.

Vi har genomfört flera utbildningssatsningar under året och totalt har 470 medarbetare deltagit. Utbildningar inom IT och bemötande, samt erfarenhetsbaserade utbildningar för förskollärare, fritidspedagoger och undersköterskor är några exempel.

Antalet tillsvidare och visstidsanställda är drygt 5 700 och av dessa är 84 procent tillsvidareanställda. Andelen har minskat med fem procentenheter från 2010. Minskningen är störst bland kvinnor vilket betyder att skillnader i anställningsfor-mer mellan kvinnor och män jämnats ut betydligt.

Män är underrepresenterade i kommunal verksamhet, i både Botkyrka och andra kommuner – 78,3 procent av våra medar-betare är kvinnor. Men jämfört med andra förortskommuner är andelen män något högre i Botkyrka.

Andelen deltidsanställda som vill arbeta heltidEnligt den senaste undersökningen 2011 vill cirka 400 (40 procent) av de totalt 980 deltidsanställda arbeta mer. För att kunna erbjuda heltider och goda anställningsvillkor kommer vi att genomföra ett projekt för att öka sysselsättningsgraden. Målet är att förvaltningarna gör det som krävs för att alla deltidsanställda som vill arbeta heltid ska få det senast 2014. De som vill fortsätta på deltid fast med ökad sysselsättnings-grad ska få det.

lönI snitt tjänar en medarbetare i kommunen cirka 27 000 kronor i månaden. Männen tjänar något mer än kvinnorna, men skillnaden minskar. Löneskillnaden beror på att kvinnor och män ofta arbetar inom olika yrken och befattningar. Årets lönerörelse gav kvinnorna 3,5 procent mer i snitt jämfört med 3,2 procent för männen. Den totala lönekostnaden för 2012 var 1 838 miljoner kronor vilket kan jämföras med 1 739 miljoner kronor 2011.

Friskvård och hälsaKommunen vill stimulera och stödja friskvårdsinsatser för alla medarbetare genom att erbjuda ett friskvårdsbidrag på upp till 1 500 kronor per år. Denna möjlighet utnyttjas av allt fler, 2012 var det 2 811 medarbetare till en kostnad av 2,8 miljoner kronor (1,7 miljoner 2011).

För förebyggande arbetsmiljöarbete, hälsa och rehabilitering har verksamheterna möjlighet att anlita företagshälsovården. 2012 köpte kommunen tjänster för 3,2 miljoner kronor. Det vanligaste är konsultationer och insatser kring rehabilitering men andelen tjänster inom det förebyggande och hälsofräm-jande området har ökat.

Andel chefer med utländsk bakgrundProcent (%) Källa: SCB.

år Alla chefer

2010 40,4 20,7

2011 42,2 19,8

2012 43,2 16,3

Andel medarbetare med tillsvidareanställning


2010 89,8 86,9 89,2

2011 87,9 84,9 86,9

2012 84,3 83,7 84,2

Källa: HRM.

medellön för kvinnor och män, totalt


2011 25 586 27 479 25 976

2012 26 559 28 337 26 934

K O M M U N E N S M E D A R B E t A R E

32

Flera mätningar bekräftar att det blir allt mer attraktivt att starta och driva företag i Botkyrka. Botkyrkas företag hade bäst resultat när det gäller att anställa, öka omsättning och gå med vinst under 2012. Kommunen fick därför pris som Årets tillväxtkommun i Stockholms län, en utmärkelse som delas ut av kreditupplysningsbolaget SYNA. 116 företag bidrog med sin starka utveckling till utmärkelsen.

Dessutom klättrade kommunen rejält i organisationen Företa-garnas rankning av företagarkommuner. Rankningen mäter aktiebolag genom att granska deras bokslut, kreditvärdighet, genomsnittliga omsättning och resultatutveckling. Botkyrkas näringsliv klättrade 193 placeringar på bara ett år och landade 2012 på plats 13 i Sverige bland Sveriges bästa företagskom-muner. Botkyrka placerade sig på andra plats i Stockholmsre-gionen.

Botkyrkas näringsliv på frammarschDet går bra för Botkyrkas näringsliv och nya företag startas här varje dag. Det senaste året har näringslivet i Botkyrka kommun tagit ett stort kliv uppåt.

Foto: One Eyed Ink AB

B O t K y R K A S N Ä R I N G S L I V P Å F R A M M A R S C H

33

Botkyrkagalan blev en succéKommunen arrangerade för första gången Botkyrkagalan i november 2012. 120 företag bjöds på förstklassig underhåll-ning av scenskolan Fejm, inspirationstal av debattören Anders Wijkman och samhällsentreprenörerna The Good Tribe samt mingel ända till midnatt. Fyra priser delades ut under kvällen: årets företagare, årets nyföretagare, årets ungdomsföretag och årets turistföretag. Festen hölls i Klockhuset i Hågelbypar-ken. Botkyrkagalan är ett sätt att uppmärksamma företagen i kommunen, lyfta fram goda prestationer och skapa nätverk för framtida affärer.

B O t K y R K A S N Ä R I N G S L I V P Å F R A M M A R S C H

SATSNINGAR På DeT lOKAlA FÖReTAGSKlImATeTMen det finns mer att göra för att stärka det lokala företagandet och Botkyrka kommun har därför genomfört en rad åtgärder tillsammans med näringslivet.

Vi har bland annat:•införtdialogforummednäringslivet•lanseratettsökverktygförlokalerochmarkpå kommunens webbplats• skapatensärskildenhetförnäringslivsfrågordirektknuten till kommunstyrelsen•förstärktnäringslivsarbetetmedenföretagslotsochennäringslivssamordnare•gjortkontinuerligaföretagsbesökmedpolitikerochtjänstemän•införtennyupphandlingspolicysomunderlättarfördesmå och medelstora företagen •tagitframengemensamhandlingsplanmed näringslivet för att förbättra företagsklimatet.

n ä m n d - o c h b o l a g s r e d o v i s n i n gn ä m n d - o c h b o l a g s r e d o v i s n i n g34

Tkr Kostnad Intäkt Netto

Politiska organ –25 648 393 –25 255

Bidrag, ersättn. och avgifter

–93 432 100 –93 332

Kommunlednings-förvaltningen

–166 552 27 638 –138 914

Serviceförvalt-ningen

–354 685 374 035 19 350

Exploateringsverk-samheten

–8 045 –8 045

Summa –648 362 402 166 –246 196

Budgetutfall +807

kommunstyrelsen

ommunstyrelsen är kommunens högsta verkställande organ – den bereder ärenden till kommunfullmäktige och föreslår beslut. Det är kommunstyrelsen som leder och följer upp kommunens övergripande styrning av verksam-heten och ekonomin. Den ska också samordna, styra, utveckla och följa upp både kommunöver-

gripande strategiska processer och stödprocesser.

Resultat och måluppfyllelse

Kommunstyrelsen genomförde hälften av sina åtaganden heltKommunstyrelsen hade inga egna nämndmål 2012, men sam-manlagt 35 åtaganden. Vi bedömer att knappt hälften är helt ge-nomförda och knappt hälften delvis genomförda. En sjundedel av åtagandena är inte genomförda.

Det ekonomiska resultatet Kommunstyrelsen redovisar ett överskott på 0,8 miljoner kronor.

Det blev ett överskott mot budget på 3,9 miljoner kronor för kommunledningsförvaltningen inklusive politiska organ, bi-drag och ersättningar. Ett stort överskott för samhällsplanering beror på att flera uppdrag löper mellan åren, exempelvis över-siktsplanen och Tullinge idéhus. Fortsatta inkörningsproblem med det nya HRM-systemet har gjort att budgeten överskridits.

Serviceförvaltningen redovisar ett positivt resultat på 19,3 mil-joner kronor, vilket är 16,3 miljoner mer än budgeterat resultat. IT-stöds verksamhet fick ett överskott på 8,2 miljoner kronor tack vare intäkter från stadsnätsprojektet och ökad försäljning. Dessutom har vi löst upp en reservering för framtida omställ-ningsarbete på sex miljoner kronor.

K

En utvecklingsinriktad kommunBotkyrka hålls ofta fram som en långt ifrån lagom kommun, som prövar nya vägar för att svara upp mot medborgarnas behov. Med många värdefulla erfarenheter i bagaget är det nu dags att ta nästa steg i ett systematiskt arbete för goda verksamhetsresultat och en hållbar samhällsutveckling.

ekonomiskt resultat

Programarbetet för Hågelby, Eriksberg och Lindhov har avslu-tats som exploateringsprojekt under året. Totalt har det kostat åtta miljoner kronor och arbetet med programmet kommer att fortsätta och avslutas i andra former.

Framtiden

Kommunen har en bit kvar innan vi uppnår kommunfullmäk-tiges och nämndernas mål. De kommande åren är det viktigt att förbättra vår styrning, uppföljning och samordning. 2013 inleder vi ett projekt som också innefattar ett systematiskt arbete för att förbättra kvaliteten i kommunens verksamheter. Det ska pågå i flera år och en viktig grund är en nära dialog med medborgare och brukare.

n ä m n d - o c h b o l a g s r e d o v i s n i n gn ä m n d - o c h b o l a g s r e d o v i s n i n g 35

Ett annat viktigt område är att stärka kommunens konkurrens-kraft. Botkyrkas näringsliv utvecklas i en positiv riktning. Men för att ytterligare öka investeringar, etableringar, besökare och boende, behöver vi satsa mer på marknadsföring.

Viktigt 2012

NäringslivsforumBotkyrka har som ambition att nå ”topp 30” bland landets kom-muner när det gäller företagsklimat. Vi har därför startat ett näringslivsforum där representanter från kommunen, företag, intresseorganisationer och myndigheter möts och nätverkar. Det gemensamma målet är att förbättra näringslivsklimatet bland annat genom ett närmare samarbete.

Botkyrka kommun i AlmedalenFör första gången deltog kommunen med ett eget arrangemang i Almedalen. Botkyrka kommun lanserade sin interkulturella strategi på seminariet ”Sverige 3.0 – från mångkultur till interkultur”. Seminariet besöktes av över 100 personer och fick mycket positiv medial uppmärksamhet. Bland annat fick vi en debattartikel publicerad i Svenska Dagbladet.

Attraktiv arbetsgivare120 ungdomar, politiker, medarbetare och chefer har under året varit med och tagit fram en ny arbetsgivarstrategi. Strategin lyfter fram fem särskilt viktiga områden för att Botkyrka kommun ska bli en ännu bättre och mer konkurrenskraftig arbetsgivare.

Vill du läsa mer? Kommunstyrelsens årsredovisning hittar du på www.botkyrka.se/arsredovisning

Foto: Kam

illa Kraczkow

skiFoto: S

tudio Strandell

K O M M U N S t y R E L S E N


Alby

året som gickAlby områdesgrupp har under året särskilt arbetat med trygghet, Tillväxt Alby, social ekonomi, ny fritidsgård och verksamhet för unga vuxna samt en ny stadsbyggnadsidé.

Utvecklingsarbetet i Alby tog viktiga steg framåt och trygg-hetsarbetet stärktes genom två nattvandringsgrupper och bättre samordning. Medborgarundersökningen visar också att invånarna känner sig tryggare.

I arbetet med att utveckla den sociala ekonomin i Alby har vi stött på svårigheter med att ändra arbetssätt och strukturer, men också på möjligheter till jobb för båda könen. Tillväxt Alby fortsatte bland annat genom samarbete med företagarfö-reningen och verksamheten Klump som stödjer sociala företag.

Albys nya stadsbyggnadsidé är ett viktigt första steg i att för-nya stadsmiljön. Totalt deltog 2000 personer i dialogen.

Tillsammans med föreningslivet fortsatte arbetet med frågor kring diskriminering och tolerans. Det är viktigt eftersom fler Albybor kände sig diskriminerade i årets medborgarunder-sökning. Vi bildade nätverket Friends of Equality och fortsatte det interkulturella arbetet som ett led i att utveckla Albys identitet.

EU-projektet Together avslutades. Det har gett viktiga lärdo-mar om vad invånarna tycker är ett gott liv och hur man får det.

FramtidenDet är viktigt att vi kan erbjuda unga vuxna kvinnor och män verksamhet som svarar mot deras behov och här får den nya fritidsgården stor betydelse.

Vi behöver också ta vara på och uppmuntra det höga deltagan-det av unga från Alby i satsningar som ”framtids-” och ”som-marlovsentreprenörer”, liksom initiativ som ökar jobbchan-serna för kvinnor och män utanför arbetsmarknaden. Fittja

året som gickFittja områdesgrupp har fokuserat på barns och ungas välbe-finnande. Andra prioriterade frågor har varit dialog, att öka tryggheten och det civila samhällets möjlighet att påverka.

En omstart av Ungdomens hus har inletts. Andra insatser för unga är skollovsaktiviteter och gratis biokvällar som lockar 70–100 ungdomar varje gång. Vi har ett gott samarbete med lokala aktörer.

För tredje året genomfördes ”Fittja is Peace”, en fredsmanifes-tation av och med unga. Ett annat återkommande evenemang är familjefestivalen som tillsammans med Fittja nattvand-ringsförening bidrar till ökad trygghet. Det gör också projek-tet Alfi som har gett bättre samverkan mellan kommunen och polisen, samt bidragit till bättre dialog med unga i Fittja och Alby.

FramtidenOmrådesgruppen behöver fortsätta sitt långsiktiga, strategiska arbete för ett hållbart Fittja. Utgångspunkten kommer att vara det nya lokala utvecklingsprogram som slogs fast av kommun-fullmäktige i juni.

hallunda-Norsborg

året som gickOmrådesgruppen i Hallunda-Norsborg har under året särskilt arbetat med trygghet i Norsborg och med att involvera fler unga i områdets utveckling. Det har främst skett genom ett EU-utbyte för unga med Hackney i London.

Lokalt samarbete ger positiv utveckling I Botkyrka finns fem områdesgrupper för samarbete mellan kommunens förvaltningar, bolag och samarbetspartners. Grupperna ska bidra till en positiv utveckling i stadsdelen, bland annat genom dialog och samarbete med invånarna. Som grund för arbetet har varje områdesgrupp en handlingsplan



Under våren lyfte områdesgruppen behovet av längre öppet-tider på fritidsgården. Resultatet blev ett samlat grepp med ökade öppettider, sommaröppet och bidrag till Norsborgs äng-lar. I höstas öppnade även en verksamhet för 10–12-åringar i Musikhuset. Samordningen av skollovsaktiviteter går också bra.

Bocenter har blivit en samlingspunkt för civilsamhället, bland annat genom Föreningsrådets projekt Ung och kvinna i centrum. Där deltar många mellanstadieflickor i verksamhet.

FramtidenI frågor som rör barn och unga ser vi ofta unga som ”ett problem som behöver lösas” snarare än som resurser i arbetet med att utveckla området. Förhoppningen är att ”Hackney-projektet” ska bidra till att ändra det.

Tullinge

året som gickTullinges områdesgrupp har arbetat med barns och ungas välmående och möjlighet till utveckling. Dialog, mötesplat-ser, kultur och sammanhållning var andra viktiga områden, liksom bättre kommunikationer.

Områdesgruppen har deltagit i projektet Pilot Tullinge som resulterade i en handlingsplan för att minska alkoholkonsum-tionen bland unga.

Det är många som flyttar till Tullinge och vi hade under hösten en första nyinflyttarträff för att bidra till hemkänsla, trygghet och tillit. Det ger också tillfälle till dialog med nya Tullingebor som vi annars kanske inte skulle träffa.

En annan lyckad insats var en informationsträff för organisa-tioner som vill bidra till Tullinges långsiktiga handlingsplan med stöd av lokala partnerskapsmedel. Intresset var rekordst-ort.

FramtidenVi kommer att koncentrera oss på handlingsplanen för att minska alkoholkonsumtionen bland unga så att den ger god effekt.

Det är viktigt för Tullingeborna att se resultat av medborgar-dialoger och återkopplingen behöver förbättras, bland annat på konkreta förslag inom samhällsbyggnad. Det är särskilt viktigt när förslaget inte går att genomföra.

Kollektivtrafiken och infartsparkeringar är viktiga frågor i Tullinge. Vi fortsätter därför både vårt eget arbete och försö-ken att påverka SL för att få trygga, säkra gång- och cykelba-nor, effektivare kollektivtrafik och bättre tillgänglighet.

Tumba

året som gickTumba områdesgrupp har främst arbetat med att öka trygghe-ten och stötta barn och unga, bland annat genom meningsfulla fritidsverksamheter och mobilisering av föräldrar. Det har också varit viktigt att lindra effekten av ungdomsarbets-lösheten och att förbättra den fysiska miljön och bilden av samhället.

Bland annat genomfördes familjefestivalen i Storvreten som i år riktade sig till unga i högre grad. Också invigningen av Sven Tumbas park lockade deltagare i alla åldrar. Trots regn kom cirka 700 personer. Resten av året har parken varit välbe-sökt och särskilt lockat ungdomar.

Andra insatser var stöd till nattvandring och ”drive in-idrott” i Storvreten med 60–80 unga varje fredags- och lördagskväll. Det har troligen bidragit till att klottret i Tumba minskat med 60 procent och att annan förstörelse som glaskross inte ökat som på andra håll.

Även projektet ”fältfritidsledare” har bidragit till ett lugnare Tumba. Fritidsgårdspersonal har varit ute bland unga på helg-kvällar för att skapa kontakt, rekrytera besökare och vara ett lugnande inslag.

FramtidenVi behöver underlätta för äldre ungdomar att ta klivet in i vuxenlivet. Generellt behöver vi också hitta nya sätt att mobi-lisera föräldrar. Ett konkret exempel är nattvandring som vi behöver få i gång i Tumba.

Foto: One E

yed Ink AB



tre nämnder

SamhällsbyggnadsnämndenTekniska nämndenMiljö- och hälsoskyddsnämnden

Foto

: joh

anne

s Li

ljeso

n


Det ekonomiska resultatet Samhällsbyggnadsnämndens ekonomiska resultat blev 4,3 miljoner kronor bättre än budget. I resultatet ligger intäkter på 5,9 miljoner kronor från fastighetsförsäljningar vilket inne-bär att nämndens övriga verksamheter redovisar underskott. Personalkostnaderna inom plan- och exploateringsverksamhe-ten blev något lägre än beräknat medan bygglovsidan gav ett underskott. Resultatet för gator och parker ligger 3,5 miljoner kronor över budgeten, bland annat på grund av ökade kapital-kostnader och väderrelaterade skador.

amhällsbyggnadsnämndens verksamhet omfattar skötsel och underhåll av gator, parker och mark. Dessutom ingår planer och bygglov, kartor och mätningar.

Tekniska nämnden ansvarar för kommunens fastighetsförvaltning samt skötsel och under-håll av vatten och avlopp. Fastighetsförvalt-

ningen finansieras främst genom hyresintäkter och skötseln av vatten och avlopp finansieras genom avgifter.

Miljö- och hälsoskyddsnämndens har ansvar för tillsyn och offentlig kontroll enligt lagar och förordningar. Nämnden ska också skapa förutsättningar för en ekologiskt hållbar utveck-ling och god miljö både för oss som lever nu och för kommande generationer.

Resultat och måluppfyllelse - samhällsbyggnadsnämnden

Nämndens måluppfyllelse är svår att bedömaSamhällsbyggnadsnämnden hade 2012 ett nämndmål: Botkyr-kabornas offentliga miljöer ska bidra till medborgarnas stolthet över sin hemkommun. Målet följs upp utifrån fyra åtaganden, där tre delvis genomfördes under året och ett inte genomfördes. Men sammantaget är det svårt att bedöma om målet i sig är uppnått eller inte.

Nästan hälften av nämndens åtaganden är helt genomförda Nämnden hade under 2012 totalt 59 åtaganden. Vi bedömer att 41 procent är helt genomförda, 49 procent delvis genomförda och tio procent inte genomförda.

Resultat – en jämförelse över tidDet finns en rad nyckeltal som speglar utvecklingen inom viktiga områden. Här visar vi ett urval som rör frågor som är viktiga för Botkyrkaborna.

S

Dialog och samarbete för ett växande BotkyrkaEn god dialog är viktig för att ta tillvara Botkyrkabornas idéer, synpunkter och engagemang. Oavsett om det handlar om förutsättningar för att leva klimatsmart, att bygga stadsmiljöer eller få en bättre snöröjning, så är dialogen en grund för att uppnå goda resultat.

ekonomiskt resultat

S A M H Ä L L S B y G G N A D S N Ä M N D E N / t E K N I S K A N Ä M N D E N / M I L j ö - O C H H Ä L S O S K y D D S N Ä M N D E N

Tabell 2010 2011 2012

Antal avgjorda bygglov 759 665 540

Andel avgjorda

bygglov inom 10 veckor 80 %

Antal färdigställda

lägenheter 149 263 320


Samhällsbygg- nadsnämnd

–464 –464

Förvaltnledning –2 481 –2 481

Ekonomienhet –2 913 5 730 2 817

Personal o adm –11 202 810 –10 392

Kartor o mätning –10 215 5 631 – 4584

Gator o parker –118 237 9 083 –109 154

Stadsbyggnad –29 416 27 865 –1 551

Summa –174 928 49 119 –125 809

Budgetutfall 4 278


Resultat och måluppfyllelse – tekniska nämnden

NämndmålTekniska nämnden hade inte något nämndmål 2012.

hälften av nämndens åtaganden är genomfördaNämnden hade under 2012 totalt 29 åtaganden. Av dessa bedömer vi att hälften är helt genomförda och hälften delvis genomförda. Endast ett åtagande är inte genomfört.

Det planerade underhållet har ökat och för 2012 var det 64 pro-cent av det totala underhållet.

Energiförbrukningen i kommunens lokaler är i stort oförändrad jämfört med 2011. Samtidigt ger energibesparande åtgärder för värme- och vattenförbrukning snabbt effekt. I vissa fall tjänar vi in kostnaden för åtgärderna genom lägre värme- eller vattenförbrukning på ett år.

Det ekonomiska resultatet Tekniska nämndens ekonomiska resultat är positivt med 8,5 miljoner kronor, vilket är 10,3 miljoner kronor bättre än budget. Ett skäl är att vatten- och avloppsverksamheten har fått ersätt-ning från försäkringsbolag för utredningskostnader kopplade till en förorening i Tullinge. VA-verksamheten får ett plus med 6,4 miljoner kronor och vi fonderar överskottet i bokslutet.

Fastighetsenhetens utfall är positivt med 3,9 miljoner kronor i förhållande till budgeten. Intäkterna är högre än beräknat bland annat tack vare försäkringsersättning för en vattenskada i Tul-lingeberg. Däremot blev både det planerade och det avhjälpande underhållet dyrare än beräknat.

Resultat och måluppfyllelse – miljö- och hälsoskyddsnämnden

Nämndens måluppfyllelse är svår att bedömaMiljö- och hälsoskyddsnämnden hade 2012 ett nämndmål: Genom att bevara och utveckla Botkyrkas gröna och blå värden förvaltar vi kommunens natur och ökar samtidigt Botkyrkas attraktivitet. Målet följs upp utifrån femton åtaganden, där sju genomfördes under året och åtta delvis genomfördes. Däremot är det svårt att bedöma om målet i sig är uppnått eller inte.

De flesta av nämndens åtaganden är genomfördaNämnden hade under 2012 totalt 37 åtaganden. Av dessa bedömer vi att 68 procent är helt genomförda, 27 procent delvis genomförda och fem procent inte genomförda.

Antalet inspektioner per handläggare har ökat för både livs-medel, miljö- och hälsoskydd.

Resultat – jämförelse över tid 2010 2011 2012

Underhåll av lokaler

Planerat, kr/kvm 52 102 112

Avhjälpande, kr/kvm 43 49 63

Energiförbrukning

i kommunens lokaler

Värme kWh/kvm 154 161 161

El, kWh/kvm 90 87 88

Summa 244 248 249

Dricksvattenkvalitet

Antal klagomål 25 34 24

Resultat – jämförelse över tid Inspektioner per handläggare

2010 2011 2012

Livsmedel och tobak 86 90 113

Miljö och hälsa 67 62 92

exempel på energibesparande åtgärder 2010 2011 2012

Fittja sporthall, värme

Förbrukning, MWh 471 330 287

Besparing 2012/2010, tkr 90

Fittjaskolan, värme

Förbrukning, MWh 2 300 1 592

Besparing 2012/2010, tkr 334

tumba sjukhem, vatten

Förbrukning, m3 51023 38870 30319

Besparing /2012/2010, tkr 305

ekonomiskt resultat


teknisk nämnd –520 –520

Fastigheter –384 116 386 762 2 646

VA-verksamhet –88 735 95 125 6 390

Summa –473 371 481 887 8 516

Budgetutfall 10 316

S A M H Ä L L S B y G G N A D S N Ä M N D E N , t E K N I S K A N Ä M N D E N O C H M I L j ö O C H H Ä L S O S K y D D S N Ä M N D E N


Det ekonomiska resultatet Miljö- och hälsoskyddsnämnden fick ett underskott på 0,2 mil-joner kronor jämfört med budget. Statsbidrag för bland annat klimat- och energirådgivning samt för energieffektivisering har förts över till 2013 efter godkännande av berörda myndigheter. De ökade kostnaderna för livsmedelstillsyn, övervakning och naturvård har i huvudsak kompenserats genom lägre kostnader inom de andra delarna av nämndens budget.

FramtidenAlla tre nämnderna fortsätter sitt arbete med att öka brukarnas nöjdhet och förbättra dialogen med och återkopplingen till Botkyrkaborna.

En viktig fråga för samhällsbyggnadsnämnden är att skapa för-utsättningar för ökat bostadsbyggande och en positiv utveck-ling i våra stadsdelar. Den nya stadsbyggnadsidén för Alby är ett exempel som skapar intresse för Botkyrka i omvärlden.

Tekniska nämnden kommer att koncentrera sig på de stora behoven av upprustning i kommunens fastigheter och nybygg-nation. Utmaningen är att hitta långsiktigt hållbara lösningar som är både kostnads- och klimateffektiva och som förbättrar stadsbilden.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden prioriterar bevarandet och utvecklingen av naturen i Botkyrka. Det handlar om en rad insatser från att förbättra informationen om våra naturreservat, rekreations- och fritidsområden till att följa upp kvaliteteten i mark, luft och vatten, bevara ängs- och hagmarker, och att kalka mark för att minska övergödningen i Östersjön. Viktigt 2012

enklare felanmälan och snabbare åtgärder Det finns nu en ny tjänst på www.botkyrka.se där medborgare kan göra felanmälningar med hjälp av en karta. En tätare dialog med kommunens entreprenörer för skötsel av det offentliga rummet gör att vi snabbare rättar till fel. Bättre rutiner gör också att vi nu följer upp alla felanmälningar.

Byggstart för FittjaterassenBygget av 62 nya bostäder på Fittjaterrassen startade under året. Det är det största bostadsprojektet i ett miljonprograms-område på många år.

Naturvårdsbränning på lidaFör att få större biologisk mångfald i skogen genomförde vi en naturvårdsbränning på Lida. Den väckte stor uppmärksamhet också utanför Botkyrka. Branden gynnar viktiga växter och djurarter.

Storvretens sporthall invigd igenSporthallen i Storvreten stod färdig för inflyttning i januari efter en snabb återuppbyggnad efter branden 2010.

Nya hundrastgårdarTuna, Tullinge och Alby har fått hundrastgårdar och det har minskat antalet lösspringande hundar. Rastgårdarna har place-rats enligt medborgarförslag.

Vill du läsa mer? Nämndernas årsredovisning hittar du på www.botkyrka.se/arsredovisning

ekonomiskt resultat

mnkr Kostnad Intäkt Netto

Miljö- och hälsosk. nämnd

–498 –498

Gemensam verksamhet

–4 060 625 –3 435

Miljö o hälsosk. –3 373 2 635 735

Livsmedel –2 423 2 092 –331

övervakning, naturvård

–3 239 451 –2 788

Naturskola –1 595 –1 595

Summa –15 188 5 803 –9 384

Budgetutfall -154

Foto

: Lov

e S

tran

dell

S A M H Ä L L S B y G G N A D S N Ä M N D E N , t E K N I S K A N Ä M N D E N O C H M I L j ö O C H H Ä L S O S K y D D S N Ä M N D E N


UTBILDNINGSNÄMNDEN

Foto: Ola H

edin


tbildningsnämnden ansvarar för försko-lan, skolbarnomsorgen, förskoleklassen, grundskolan, gymnasiet samt särskolan på grundskolenivå och gymnasienivå.


Nämndens måluppfyllelse är svår att bedömaUtbildningsnämnden hade 2012 tre övergripande verksamhets-mål som är formulerade på längre sikt och inte uppnådda.

Nämnden har delvis genomfört sina åtagandenNämnden hade under 2012 totalt 47 åtaganden och vi bedömer att alla utom två är delvis genomförda. Ett åtagande är helt genomfört och ett är inte genomfört.

Merparten av åtagandena är arbetsuppgifter som sträcker sig över längre tid, vilket förklarar det låga antalet helt genomförda åtaganden.

Betygsresultaten gäller elever i Botkyrkas skolor. De tre senas-te åren har betygen blivit sämre och skillnaderna mot riket har i flera fall ökat. Det har också skillnaderna mellan könen gjort. Variationerna mellan kommunens skolor är stora och vi lägger stor kraft på att säkra likvärdighet och höja kunskapsresultaten.

Det ekonomiska resultatet Utbildningsnämndens nettokostnader uppgick till 2 015,4 miljoner kronor, en ökning med 8,6 procent jämfört med föregående år. Utfallet innebär att budgeten överskridits med 66,8 miljoner kronor. Det är betydligt mer än de prognoser som lämnats under året.

Antalet förskolebarn i kommunen ökade mer än beräknat, och en allt större andel barn har plats i kommunens förskolor. Det ekonomiska utfallet för förskolan inklusive hemspråksträning-en blev ett underskott på 21,5 miljoner kronor.

U

Gott kvalitetsarbete men stora utmaningarBotkyrka har ett bra kvalitetsarbete i skolorna, men skillnaderna i resultat är fortfarande stora. Det viktigaste målet är att förbättra kunskapsresultaten och minska skillnader utifrån kön och social bakgrund.

Det ekonomiska resultatet för grundskolan ligger på minus 19,3 miljoner kronor på grund av att grundskolans enheter inte har hållit sin budget. Lärarnas löneavtal ledde till ökade kostnader, vilket till en mindre del bidragit till underskottet.

U t B I L D N I N G S N Ä M N D E N

Resultat i jämförelse med andra 2010 2011 2012

elevenkät, år 5, index

trygghet 90 89 88

trivsel 82 83 81

Betyg i alla ämnen år 9, %

Botkyrka 71,2 69,1 67,4

Riket 76,6 77,3 77,4

Behöriga till yrkesprogram, %

Botkyrka 84,3 81,5 77,9

Riket 88,2 87,7 87,5

Meritvärde, år 9 202 201 195

Meritvärde, flickor 212 210 209

Meritvärde, pojkar 190 192 182

Meritvärde, riket 209 211 211

elevenkät, gymnasiet

trivsel 73

trygghet 92 94 83

Arbetsmiljö 68 67 72

Behörighet till hög- skola, % 81,0 84,9 79,2

Behörighet, kvinnor 82,5

Behörighet, män 75,9

Behörighet, riket 87 87 87



Även gymnasieskolan redovisar ett underskott, nio miljoner kronor. Orsaken är i första hand högre genomsnittliga kostna-der för gymnasieplatser för de elever som går på gymnasiet utanför kommunen, enligt den länsprislista som reglerar ersätt-ningarna i gymnasieskolan.

De gemensamma anslagen ger ett underskott med 17 miljoner kronor. Inköp av datorer till lärare och elever bidrog till det tillsammans med andra kostnader för IT på 10,5 miljoner kronor. Dessutom har för högt budgeterade intäkter och övriga centrala kostnader bidragit till det negativa ekonomiska utfal-let.

FramtidenUtbildningsnämnden står inför en rad utmaningar med kom-petensförsörjning, stora utbyggnads- och upprustningsbehov, liksom varierande barnkullar som tillsammans med det fria skolvalet gör det svårt att planera för nya skolor och förskolor.

Resultaten i grundskolan rör sig något upp eller ned mellan åren, med likartad skillnad mellan flickor och pojkar. Resul-taten varierar också kraftigt mellan och inom stadsdelar och skolor.

För att kommunen ska nå sina övergripande mål behövs ett stort kunskapslyft bland vuxna Botkyrkabor, barn och elever i förskola och skola, liksom hos våra medarbetare. I ett modernt kommunikationssamhälle är språkliga förmågor och kunskaper den viktigaste tillgången, både för individen och för samhäl-let. Utbildning är det viktigaste instrumentet för att motverka ojämlikhet och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling.

En stor utmaning är att hålla en så hög kvalitet att flickor och pojkar, unga kvinnor och män får de verktyg de behöver för att bli demokratiskt aktiva och uppfinningsrika. Alla barn och ungdomar har styrkor, både individuellt och utifrån sitt sociala och kulturella sammanhang. Våra medarbetare ska ge dem goda lärstrategier utifrån varje barns individuella styrkor.

Alla pedagoger i Botkyrka behöver både ha en ämnesrelevant pedagogisk kompetens och en stark tilltro till sin förmåga att bidra till alla barns och ungas lärande. Det är ett lärande som ska leda till en hög individuell kompetens. Medarbetarna ska i mötet med barnen och ungdomarna ge uttryck för en värde-grund som säger att alla människor har styrkor men att ensam inte är stark. Lärandet ska ske med utgångspunkt från att vi bygger kompetenser gemensamt.

Medarbetarna måste ”leva dessa värden” och forma en verk-samhet som vilar på demokratisk grund och bjuder in alla flickor och pojkar att bygga ny kompetens. Ett möte som präg-las av djup respekt och genuin nyfikenhet och som utmynnar i en dialog med innebörden ”Vem är du? Vad kan du bidra med? Hur kan vi tillsammans skapa förståelse och ny kunskap om den värld som omger oss?”

Viktigt 2012

Fortsatt kvalitetsarbeteOckså 2012 har vi lagt stor vikt vid arbetet med att höja kvalite-ten och förbättra resultaten i skolorna. Viktiga frågor var hur vi ger bästa möjliga undervisning åt elever som flyttat till Sverige och hur vi skapar arbetsro och motivation också för de barn som riskerar att tröttna på skolan.

Utvärdering av modersmålsreformenUnder våren utvärderade vi modersmålsreformen. En arbets-grupp tar nu fram ett handlingsprogram för ett språkutveck-lande arbetssätt för både barn med svenska som modersmål och flerspråkiga barn. Vi skapade också en ny mottagningsenhet som kartlägger kunskaperna och förmågorna hos alla nyan-lända barn i åldrarna 6–19 år.

ekonomiskt resultat

tkr Kostnad Intäkt Netto

Utbildnings-nämnd –545 –545

Gemensam verksamhet

–130 068 4 597 –125 471

Förskola –613 119 88 155 –524 964

Fritidshem –88 327 36 806 –51 521

Modersmål i för-skolan

–11 966 118 –11 848

Förskoleklass –35 814 1 295 –34 519

Grundskola –883 649 44 187 –839 462

Särskola, obligatorisk

–68 364 3 547 –64 817

Gymnasie-skola –419 496 89 157 –330 339

Särskola, gymnasiet

–35 244 3 310 –31 934

Summa –2 286 592 271 172 –2 105 420

Budgetutfall -66 834



Vi vill också öka användningen av datorer i arbetet med yngre barn och i särskolan.

Vill du läsa mer? Utbildningsnämndens årsredovisning hittar du på www.botkyrka.se/arsredovisning

Dessutom har vi startat en förberedelsegrupp där eleverna får ämnesundervisning på sitt modersmål samtidigt som de lär sig svenska.

Bärbara datorer i högstadietAlla skolor med elever i årskurs 7–9 fick under året bärbara da-torer för pedagoger och elever. För att ta tillvara de möjligheter som detta ger i undervisningen får alla pedagoger fortbildning.

Foto: Studio S

trandell



kultur och fritids-

nämnden

ultur- och fritidsnämnden ska främja kulturlivet och fritidsverksamheten i kommunen. Barn och unga är en prioriterad målgrupp och de ska ha möjlighet till en varierad fritid som de själva kan påverka. Verksamheten är uppdelad på bib-liotek, kultur, ungdom och förening samt idrott och anläggning.


Nämnden uppnådde drygt hälften av sina mätbara målKultur- och fritidsnämnden hade tio mål 2012, samt 33 mätbara mål. Av de mätbara målen uppnåddes 21 och 12 uppnåddes inte. Nämnden har också många indikatorer för att kunna följa resultatet. För flera mätbara mål och indikatorer finns stora skillnader mellan könen.

Nämnden genomförde drygt hälften av sina åtagandenNämnden hade under 2012 totalt 74 åtaganden. Av dessa bedö-mer vi att 58 procent är helt genomförda, 20 procent är delvis genomförda och 22 procent har inte genomförts.

K

Oväntade mötenBotkyrka är en upplevelsekommun. Det stora utbudet öppnar för spännande möten, skapar samhörighet och delaktighet. tydliga mål, god uppföljning och särskilda insatser som halverade avgifter till Botkyrka kulturskola bidrar till ett starkt kultur- och fritidsliv för alla invånare.

Resultat jämfört med andra kommuner

Tabell 2009 2011

Nöjd medborgar-index

Idrott, Botkyrka 62 54

Idrott, Södertörn 61-72 53-66

Kultur, Botkyrka 60 59

Kultur, Södertörn 55-60 59-62

Bibliotekslån per invånare

Botkyrka 6,5 5,5

Södertörn 4,6–8,0 4,4–7,2

Fritidsgårdar; besök per invånare 13–19 år;

Botkyrka 18 20

Södertörn 4–18 6–37

Deltagartillfällen i idrotts föreningar per inv. 7–20 år (2010)

Botkyrka 31 27

Stockholms län 35 35

Foto: Cirkus Cirkör


Viktigt 2012

meröppet startade på Vårsta bibliotekVårsta bibliotek har nu ”meröppet” med självbetjäning varje dag klockan 8-20 utöver de bemannade öppettiderna. Under hösten ökade utlåningen med 29 procent.

Sänkta avgifter till Botkyrka kulturskola 2012 halverade vi avgifterna i Botkyrka kulturskola. Under året har vi har fått 9 procent fler elever, cirka 110 fler barn och unga.

Den organiserade spontanidrotten ökade kraftigtDen organiserade spontanidrotten mer än fördubblades, från 900 timmar 2011 till 2000 timmar 2012. Exempel på aktiviteter är dans, fäktning, bordtennis, innebandy och basket.

Flera sporthallar invigdesI Eklidshallen i Tullinge har vi invigt en specialhall för gymnastik med särskild utrustning för hopp och volter. Den nedlagda ishallen vid Brunna IP, Maxihallen, har inretts med en 7-manna konstgräsplan inomhus. Vi har också rustat upp och invigt sporthallen i Riksten.

Botkyrka stod värd för 25-mannaorienteringIFK Tumba arrangerade med stöd av kommunen en av världens största orienteringstävlingar med 10 000 deltagare. 25-mannaorienteringen är unik också för att varje lag består av 25 deltagare i alla åldrar och båda könen.

Omfattande kulturprogram för BotkyrkabornaUnder året genomförde vi en rad välbesökta arrangemang, bland annat: - Hjärta Botkyrka - Stora kulturskolekalaset - Sväng barnmusikfestival - Kulturdagen i Tullinge

Vill du läsa mer? Kultur- och fritidsnämndens årsredovisning hittar du på www.botkyrka.se/arsredovisning

I förhållande till övriga kommuner på Södertörn ligger Bot-kyrka väl till när det gäller ungdomars besök på fritidsgårdar. Värdet för Södertörn dras upp av att en kommun satsar mer på fritidsgårdar än de andra och har många besökare. Botkyrka ligger på en genomsnittlig nivå när det gäller boklån på bib-liotek. Invånarnas uppskattning av kommunernas idrotts- och kulturverksamheter minskade i samtliga Södertörnskommuner 2011. Skillnaderna mellan kommunerna är små när det gäller upplevelsen av kultur.

Färre barn och ungdomar i Botkyrka deltog i föreningsdriven idrott jämfört med tidigare år.

Det ekonomiska resultatet Nämndens nettokostnader uppgick till 197 miljoner kronor, vilket är 1,8 miljoner lägre än budget. Det beror bland annat på försenade projekt vilket gett lägre hyres- och verksamhetskost-nader än beräknat för anläggningar och för verksamhetsdelen ungdom och förening.

Kostnaderna för bibliotek och kultur översteg budget med sam-manlagt 0,6 miljoner. Orsaken är ökade personalkostnader och IT-relaterade kostnader på biblioteken.

Framtiden

Ett starkt kultur- och fritidsliv för alla bidrar till möten mel-lan människor, idéer och erfarenheter, och stärker bilden av Botkyrka i omvärlden. Behovet av levande mötesplatser blir allt viktigare i framtidens interkulturella Botkyrka. Vi behöver också fortsätta ha fokus på ungdomar och deras framtidsmöj-ligheter. Vi behöver utveckla fritidsgårdarna ytterligare liksom verksamheter för unga vuxna kvinnor och män. En annan stor utmaning är att göra nämndens verksamheter kända och ange-lägna för alla invånare, oavsett kön, stadsdel och ålder.

K U L t U R - O C H F R I t I D S N Ä M N D E N

ekonomiskt resultat

tkr Kostnad Intäkt Netto

Gemensamt –10 380 129 –10 251

Idrott o anläggning –89 700 14 310 –75 390

Ungdom o förening –48 615 1 864 –46 751

Kultur –35 022 7 061 –30 746

Bibliotek –10 380 1 132 –33 890

Summa –221 524 24 496 –197 028

Budgetutfall 1 787


arbetsmarknad- och

vuxenutbildningsnämnden

Arbetsmarknads- och vuxenutbildnings-nämnden ansvarar för kommunens arbets-marknadsåtgärder, vuxenutbildning och frågor som rör högre utbildning, till exempel yrkeshögskoleutbildningar. Nämnden an-svarar också för samhällsorientering enligt lagen om etableringsinsatser för vissa nyan-

lända invandrare, samt för den dagliga verksamheten enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Botkyrka.


Nämnden uppnådde hälften av sina målNämnden hade 2012 åtta egna mål och uppnådde fyra av dem. Men måluppfyllelsen varierar mellan könen, tre av målen är till exempel bara uppnådda för män.

Nämnden genomförde merparten av sina åtagandenNämnden hade under 2012 totalt 27 åtaganden och vi bedömer att alla utom fyra är helt genomförda. De återstående fyra har delvis genomförts.

Det ekonomiska resultatet Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden redovisar ett överskott mot budget på 1,6 miljoner kronor.

Överskottet beror på att det inför 2012 var osäkert om Euro-peiska socialfonden (ESF) skulle godkänna redovisningen

avprojektet Matchning Södertörn. För att gardera oss gjorde vi en periodisering på 2 miljoner kronor från 2011. Men under året har ESF godkänt projektet vilket innebär att pengarna inte behövde användas.

Inom ordinarie verksamhet finns både plus och minus jämfört med budgeten. I somras visade prognoser för Arbets- och kompetenscenter och Xenter på ett överskott för året. Nämn-den disponerade då om pengar till vuxenutbildningen för att fler Botkyrkabor skulle kunna validera sin utbildning eller gå en gymnasial yrkesutbildning.

ekonomiskt resultat

A

Målinriktat arbete börjar ge resultatArbetet för att öka andelen kvinnor och män som får jobb har blivit mer målinriktat under året. Det gäller också insatserna för att stimulera entreprenörskap bland både ungdomar och vuxna, och för att skapa meningsfull sysselsättning på företag för personer med funktionsnedsättning. tydliga prioriteringar, bättre uppföljning och kvalitetsarbete börjar visa sig i bättre resultat.


Arbetsmarknadsåtgärder –48 934 17 085 –31 849

Flyktingåtgärder –966 102 –864

yrkeshögskola Xenter –12 649 12 541 –108

Gymnasieskola Xenter –10 639 7 768 –2 872

Uppdragsutbildning –3 195 1 312 –1 883

Förvaltning Xenter –14 717 2 828 –11 889

Vuxenutbildning –65 258 6 721 –58 538

Daglig verksamhet –71 338 3 702 –67 636

Förvaltningskontor och Matchning Södertörn

–15 187 5 550 –9 636

Summa –242 876 57 609 –185 267

Budgetutfall +1 631


Framtiden

Nämnden kommer att fortsätta på den inslagna vägen med tydligt fokus på att både kvinnor och män ska uppnå ökad an-ställningsbarhet och större möjligheter till meningsfulla jobb och sysselsättning. Ett uthålligt arbete krävs där bland annat den nyetablerade vägledningsfunktionen kommer att vara vik-tig för att nå nämndens mål. Den uppsökande verksamheten behöver utvecklas för att nå personer som behöver vägledning men som av olika skäl inte kommer i kontakt med studie- och yrkesvägledning.

Vägledningen ska utgå såväl från individens förutsättningar och mål som från arbetsmarknadens behov och villkor. Målet är att var och ens vägval ska leda till varaktigt arbete som ger egen försörjning. Här är det avgörande med ett gott samarbete med myndigheter, näringslivet och det civila samhället.

Viktigt 2012

Grunden lagd för bättre vägledningNämnden har under året utrett förutsättningarna för den nya vägledningsfunktion, som startar 2013.

Botkyrka nästaProjektet Botkyrka nästa har kartlagt kommunens insatser kopplat till arbetsmarknaden och näringslivet. Det ger förslag på hur vi kan förbättra vårt arbete med att stödja fler Botkyr-kabor att försörja sig på eget arbete eller företagande. Projek-tet ger också förslag på hur kommunen bättre kan stimulera och stödja entreprenörskap, etablering av nya företag och verksamheter.

Smart ekonomiBotkyrka kommun har i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting genomfört en studie av lågutbildade kvinnors väg från en tillvaro utanför arbetsmarknaden till ökad anställ-ningsbarhet. Rapporten beskriver de ekonomiska effekterna av att kvinnorna tillsammans med kommunen och andra offentliga aktörer, satsar på att uppnå gymnasiekompetens. Slutsatsen är att det är mycket lönsamt – både för kvinnorna själva och för samhällsekonomin.

Vill du läsa mer? arbetsmarknad och vuxenutbildningsnämndens årsredovisning hittar du på www.botkyrka.se/arsredovisning

Foto: Kam

illa Kraczkow

ski

A R B E t S M A R K N A D O C H V U X E N U t B I L D N I N G S N Ä M N D E N


socialnämnden

ocialnämnden har ansvar för kommunens in-divid- och familjeomsorg och för personer med psykisk funktionsnedsättning. Socialnämnden beslutar om insatser enligt lagen om särskilt stöd och service till funktionshindrade (LSS) för personer som har en psykisk funktionsned-sättning. Socialnämnden ansvarar också för de

öppna förskolorna.

Resultat och måluppfyllelse Svårt att följa måluppfyllelsenSocialnämnden har fem egna mål som följs upp genom nio indikatorer. Av de fyra indikatorer där vi nu kan följa utveck-lingen förbättras tre och en är oförändrad. Från och med nästa år kommer det att vara möjligt att börja se en utveckling över åren också för de övriga fem indikatorerna.

Nämnden genomförde nästan hälften av sina åtaganden heltNämnden hade under 2012 totalt 31 åtaganden. Vi bedömer att nästan hälften är helt genomförda och drygt en tredjedel delvis genomförda. Merparten av dessa har helt enkelt tagit längre tid att genomföra än beräknat. Fyra åtaganden har inte kunnat genomföras.

Resultat i jämförelse med andraInom socialnämndens verksamhetsområde tar Socialstyrelsen fram jämförande mått mellan rikets kommuner, så kallade öppna jämförelser. Jämförelserna gäller till stor del förutsätt-ningar för att uppnå goda resultat och god kvalitet snarare än mått som fångar den faktiska kvaliteten för brukaren.

Generellt kan sägas att kommunen ligger bra till i jämförelserna. Rapporterna finns på www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser.

Det ekonomiska resultatet Socialnämnden redovisar ett överskott med 7,7 miljoner kronor jämfört med budgeten.

Överskottet beror främst på att en del av årets lönekompen-sation, 3,2 miljoner kronor, inte har använts. Detta beror på vakanser, personalomsättning och sjukfrånvaro under året. Dessutom har 4,4 miljoner kronor för ett nytt verksamhets-system inte använts då projektet försenats. Ett förslag på ombudgetering av 2 miljoner kronor finns för ändamålet.

Ekonomiskt bistånd inklusive bistånd för flyktingar överskred budgeten med 8,9 miljoner kronor. Antalet hushåll som fick bistånd någon gång under året minskade, men den genom-snittliga biståndstiden ökade. Även medelbiståndet ökade jämfört med 2011. Cirka 12 procent av biståndet har använts till att betala hotell, härbärge och vandrarhem för bostadslösa. Underskottet vägs delvis upp av överskott för sociala bered-skapsarbeten eftersom det har gått att använda statliga medel för nystartsjobb. Dessutom finns överskott för kompetensut-veckling på enheten för ekonomiskt bistånd.

Jämfört med 2011 har nettokostnaderna ökat med 4,6 procent.

S

En väg in – med medborgarnas förtroende i fokusFörtroende är grunden för att socialtjänsten ska kunna ge stöd och hjälp till både barn och vuxna. Det måste också vara lätt att komma i kontakt med socialtjänsten. Brukarna är redan i dag mycket nöjda med socialtjänsten, men vi vill nå ut till fler. tillgänglighet och förebyggande insatser är också viktigt för att komma vidare i arbetet med bland annat långvarigt ekonomiskt bistånd och hemlöshet.


ekonomiskt resultat

Framtiden

En viktig fråga under kommande år är ökningen av perso-ner med långvarigt ekonomiskt bistånd. Vi behöver också intensifiera arbetet mot hemlöshet. Minskad hemlöshet skulle både öka kvaliteten för brukaren och minska kostnaderna. En annan viktig fråga är att öka tillgängligheten till förebyggande och tidiga insatser ännu mer. Vi fortsätter också arbetet med att öka medborgarnas tilltro och förtroende så att de vänder sig till oss för att få råd och stöd när de behöver. Flickors och pojkars rättigheter är ett annat utvecklingsområde som sträcker sig över en rad områden, från ekonomisk och social utsatthet till hedersförtryck. Sammantaget behöver vi också vara uthålliga och bli bättre på att följa upp effekterna av soci-altjänstens insatser. Processkedjan är ofta lång från en första kontakt till avslutade insatser.

Viktigt 2012

en väg in – lättare att få hjälp för personer med beroen-deproblem och deras anhörigaSocialnämndens har som mål att erbjuda ett mer varierat ut-bud av stöd och hjälp som invånare kan få del av utan särskilt beslut. Nu har vi skapat ”en tydlig väg in” vilket gör att de som söker stöd och hjälp för egna eller anhörigas beroende snabbare får vård och oftast inte behöver vänta på en utred-ning och ett beslut för att få hjälp.

egen makt– ökat inflytande och delaktighet för personer med psykisk funktionsnedsättningSocialpsykiatrin har utvecklat och stärkt brukarens medver-kan i alla steg: utredning, planering och genomförande av insatser. Bland annat har vi genomfört studiecirklar i ”Egen makt” tillsammans med vuxenskolan och nationell samord-ning för psykisk hälsa. Målet är att stärka personer med psykisk funktionsnedsättning så att deras inflytande och delaktighet ökar. Utvärderingen visar på positivt resultat.

en socialtjänst som syns och hörsUnder året har vi genomfört ett projekt för att göra social-tjänsten mer tillgänglig. Alla Botkyrkabor som behöver stöd och hjälp ska veta att hjälpen finns att få, och att det är lätt att få kontakt med oss. Vi har särskilt riktat oss till barn och unga. Det har väckt positiv uppmärksamhet hos Barnombuds-mannen, Bris och Rädda barnen, eftersom det är ovanligt att rikta sig direkt till barn.

Tryggt boende – arbete utifrån kommunens hemlöshets- och boendestrategiSocialnämnden tog 2011 fram en plan för att komma tillrätta med hemlöshet bland personer som är aktuella inom socialför-valtningens verksamheter. Under 2012 har arbetet fortsatt med en rad aktiviteter för att öka kunskapen som grund för mer konkreta insatser.

Vill du läsa mer? Socialnämndens årsredovisning hittar du på www.botkyrka.se/arsredovisning


Flyktingmottagning –5 413 1 640 –3 774

öppen förskola –5 325 0 –5 325

Barn och unga –193 739 22 871 –170 869

Vuxna exklusive missbrukare

–108 760 25 624 –83 136

Missbruk, beroende –43 337 3 065 –40 337

Ekonomiskt bistånd –143 636 3 757 –139 879

Gemensam verksamhet –55 772 14 627 –41 145

Summa –556 047 71 583 –484 464

Budgetutfall +7 726

Foto: Studio S

trandell

S O C I A L N Ä M N D E N


VÅRD- OCH

ård- och omsorgsnämnden ansvarar för• den kommunala hälso- och sjukvården• omsorgen om äldre och fysiskt funktionshindrade enligt socialtjänstlagen (med undantag för ärenden om ekonomiskt bistånd)• insatser enligt lagen om stöd och service

till vissa funktionshindrade (LSS) med undantag av daglig verksamhet. • Bostadsanpassningsbidraget.


Nämnden har inte uppnått sina målVård- och omsorgsnämnden hade 2012 sex nämndmål med sammanlagt 16 uppföljningsbara mätbara mål. Måluppfyllel-sen varierar men bara ett av de mätbara målen är helt uppnått.

Nämnden har delvis genomfört sina åtaganden Nämnden hade under 2012 totalt 38 åtaganden. Av dessa bedömer nämnden att sju är helt genomförda och 30 delvis genomförda. Ett åtagande är inte genomfört.

Tabellen visar att Botkyrkaborna sammantaget är mindre nöjda än genomsnittet i länet med hemtjänst och särskilt bo-ende för äldre. Utifrån dessa aspekter ligger Botkyrka på eller strax över den lägsta nivån i länet.

Samtidigt är kostnaderna för hemtjänsten per vårdtagare högre i Botkyrka än länsgenomsnittet. Kostnaderna per vårdtagare i särskilt boende ligger i Botkyrka något under genomsnittet.

Det ekonomiska resultatet Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett underskott mot budget på 13,2 miljoner kronor. Det är en förbättring med 6,4 miljoner kronor jämfört med prognosen i delårsrapporten från hösten 2012. Nämnden antog i maj en åtgärdsplan för att minska underskottet, den har gjort schemaläggningen mer strikt och effektiv. En genomgång och omprövning av myn-dighetsbeslut har också genomförts under året.

Äldreomsorgen överskred budgeten med närmare 19 miljoner kronor. Kostnaderna för särskilda boenden överstiger budget med 11,9 miljoner kronor. Det blev högre driftkostnader än

V

På väg mot goda resultat Vård- och omsorgsnämnden satsar på tydligare styrning, bättre uppföljning, systematiskt kvalitetsarbete och ökad kompetens hos medarbetarna. Målet är nöjda brukare och en budget i balans.

OMSORGSNÄMNDEN

Resultat i jämförelse med andra

kommunerKälla: Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre

Botkyrka Genomsnitt länet

högst länet

lägst länet

Andel positiva i procent

trygghet, hemtjänst 35 41 57 33

trygghet, särskilt boende 32 45 61 32

Hemtjänst i sin helhet 74 85 96 74

Särskilt boende i sin helhet 70 77 88 67

Kostnad per vårdtagare i tkr

– Hemtjänst 165 127 220 84

– Särskilt boende 604 616 730 413


vad budgeten förutsatte, bland annat för lokaler och vaktmäs-teri och vi har fått betala särskilda avgifter till Socialstyrel-sen. Vi har också förstärkt brandskyddet på Tumba äldrebo-ende. Även hemtjänsten redovisar underskott med 8,8 miljoner kronor. Eftersom det är problem med att få fram statistik över utförda timmar är det svårt att bedöma om underskottet beror på ökade insatser eller om det finns andra orsaker.

Omsorgen om personer med funktionsnedsättning redovisar underskott mot budget på 4,7 miljoner kronor. Framför allt är det inom verksamheten med LSS som underskottet finns. Det beror på att vi har varit fler handläggare samt att en arbetsle-dartjänst varit vakant och i stället köpts externt. Även inom omsorgen om funktionsnedsatta har vi fått betala särskilda avgifter till Socialstyrelsen.

Vi har haft fem årsplatser mer i externa placeringar än budge-terat och det har gett ett underskott på drygt 5 miljoner kronor. Detta vägs upp av att kommunens egna bostäder med särskild service haft fem platser mindre och redovisat överskott på motsvarande nivå.

Den centrala verksamheten redovisar ett positivt utfall med 10 miljoner kronor. Det beror främst på återhållsamhet och vakanser. Därutöver har avsatta medel för nytt verksamhets-system och det anslag som nämnden fått från kompetensfon-den inte använts fullt ut.

Jämfört med utfallet 2011 gav budgeten 2012 ett ökat ut-rymme på 2,5 procent. Det faktiska utfallet innebar ökade nettokostnader på 4,1 procent jämfört med 2011.

ekonomiskt resultat

Framtiden

De senaste åren har kostnaderna för nämndens verksamhet ökat kraftigt. Förvaltningen har därför prioriterat arbetet med att få bättre kontroll över ekonomin och öka kostnadsmed-vetandet i hela organisationen. Vi kommer att fortsätta detta arbete.

Samtidigt visar befolkningsutvecklingen att kvinnors och mäns behov av och efterfrågan på vård och omsorg kommer att växa i framtiden. Botkyrkabornas möjligheter till inflytan-de och delaktighet, ett gott bemötande och ständig utveckling av verksamheten är också viktigt. Behovet ökar också av insatser med olika språk och kulturella inriktningar, och det kräver ökad kompetens, kvalitet och effektivitet. Viktigt 2012

Grunden lagd för omfattande kvalitetsarbeteUnder året har vi inlett ett stort arbete med att hantera syn-punkter, följa upp avvikelser, med tillsyn och kontinuerliga kontroller. Det är ett första steg i ett aktivt kvalitetsarbete som ska genomsyra varje medarbetares vardag.

Genomlysning av ärenden inom personlig assistansVi har följt upp alla beslutade assistansärenden och omprövat besluten om brukaren fått en förändrad situation. Det har lett till att kostnaderna har minskat med cirka fem miljoner kronor på halvårsbasis.

Ökad kompetensnivåEn rad utbildningsinsatser har genomförts under året för att öka kompetensen bland medarbetarna. Bland annat har medarbetare erbjudits utbildning för att uppnå undersköter-skekompetens. Andelen omsorgspersonal med kompetens motsvarande gymnasieskolans omvårdnadsprogram har under året ökat med nio procentenheter, till 61 procent.

Vill du läsa mer? Vård- och omsorgsnämndens årsredovisning hittar du på: www.botkyrka.se/arsredovisning


Äldreomsorg –559 141 73 374 –485 767

LSS-verksamhet –414 968 89 456 –325 512

Gemensam verksamhet

–38 308 972 –37 337

Summa –1 012 696 163 801 –848 895

Budgetutfall -13 304

V Å R D - O C H O M S O R G S N Ä M N D E N


Planeringen för en skidtunnel vid Lida friluftsgård fortsätter. En upphandling kommer nu att förberedas och genomföras under 2013. Syftet är att hitta intresserade investerare som kan medverka till finansieringen av anläggningen.

Bolagets resultat för 2012 blev 0,4 miljoner. Detta är något lägre än föregående år, vilket delvis beror på lägre uthyrning av Hangaren.

AB BotkyrkabyggenBotkyrkabyggen är kommunens allmännyttiga bostadsbolag och äger cirka 11 900 lägenheter i kommunen. Botkyrkabyggen har dotterbolagen Fastighets AB Alfågeln, Förbandet 2 AB och Botkyrka Stadsnät AB. Alfågeln är ägare till centrumanlägg-ningen i Alby och Botkyrka Stadsnät AB har uppdraget att bygga ett stadsnät för bredbandskommunikation i kommunen. Förbandet 2 AB förvärvades 2011 och består av en fastighet med 57 bostadslägenheter i Riksten.

Det är fortfarande brist på hyresrätter i kommunen och Stock-holmsregionen, vilket gör att bolaget haft en stabil uthyrning utan vakanser. En ny överenskommelse har träffats med Hy-resgästföreningen som innebär en hyreshöjning med endast 0,8 procent från den 1 januari 2013.

Bolaget arbetar nu långsiktigt för att kunna rusta upp ett stort antal fastigheter de närmaste 10–15 åren. Styrelsen har fattat beslut om en tidplan för det kommande arbetet. Inom ramen för detta arbete har man även fattat beslut om försäljning av cirka 1 000 lägenheter för att stärka bolagets ekonomi inför upprustningen.

Koncernens ekonomiska resultat uppgick 2012 till 58,8 miljo-ner kronor efter skatt, vilket är ungefär som 2011.

Upplev Botkyrka ABUpplev Botkyrka AB bedriver verksamhet på Subtopia i Alby och på Lida friluftsgård i Tullinge. Utöver detta ansvarar bola-get för frågor som berör besöksnäringen i Botkyrka kommun. Bolagets ambition är att utveckla dessa och andra mötesplatser så att de kan locka externa investerare och medfinansiärer för att få ännu fler besökare till kommunen. Bolaget bedömer att man under 2012 haft cirka 300 000 besökare på Lida och 130 000 på Subtopia.

bolagen i

sammanfattning

Botkyrkabyggen AB

Kommunens ägarandel 100 %

Aktiekapital 135,5 mnkr

Omsättning 878,8 mnkr (845,9)

Årets resultat före skatt 72,8 mnkr (58,7)

Balansomslutning 2 812,2 mnkr (2 849,8)

Investeringar 86,7 mnkr (138,3)

Soliditet 23,5 % (22,3)

Antal anställda 135 (128)

Upplev Botkyrka AB


Aktiekapital 3,1 mnkr



Balansomslutning 29,2 mnkr (19,8)


Soliditet 8,6 % (10,9 )


Foto: Sam

uel Holm

fred


hågelbyparken ABHågelbyparken AB driver Hågelbyparken. Avsikten är att bolaget ska övertas av Familjen Lindgren AB som ett steg i planerna på att förverkliga en familjepark. Men det har dragit ut på tiden och bedömningen är att det kan ske tidigast 2014.

Bolaget redovisar ett resultat på 0,4 miljoner kronor. Intäkterna från vandrarhemsverksamheten och konferensverksamheten minskade under 2012, medan caféintäkterna ökade med 25 procent. Vandrarhemmet har under året ytskiktsrenoverats och inredningen har fräschats upp genom viss nyanskaffning. Vandrarhemsverksamheten i den så kallade Stenvillan kommer att upphöra och hela byggnaden kommer att hyras ut till en ny hyresgäst.

Danskvällarna har en trogen publik och samlade totalt nästan 9 000 gäster under sommaren. I likhet med föregående år spelades sommarteater i parken med sammanlagt nästan 2 000 teaterbesökare. De övriga stora evenemangen som drar mycket besökare är nationaldagsfirandet, Valborg och Wheels Natio-nal. Det är en träff för bilentusiaster i Stockholmsområdet som samlade hela 7 300 besökare.

Södertörns energi ABSödertörns energi AB ägs till lika delar av Botkyrka och Hud-dinge kommuner. Bolaget bedriver ingen egen verksamhet, utan är ägare i Sö-dertörns Fjärrvärme AB (SFAB) och Södere-nergi. Ägarandelen i Söderenergi uppgår till 58 procent, och den resterande delen äger Södertälje kommun genom Telge AB.

Bolagets kostnader består till största delen av räntor för de lån som bolaget tagit upp i samband med köpet av aktierna i SFAB. Resultatet före koncernbidraget från SFAB uppgår till minus 39,7 miljoner kronor och koncernresultatet för Södertörns Energi är 102,2 miljoner.

Södertörns Fjärrvärme AB (SFAB)Södertörns Fjärrvärme är ett helägt dotterbolag till Södertörns Energi AB. Bolagets huvudsakliga verksamhet är distribution av fjärrvärme och fjärrkyla. Av den försålda värmemängden kommer 95,5 procent från Söderenergi. Resterande värme-mängd kommer med lika delar från egen produktion i Skogås och värmeutbyte med Fortum.

Bolaget har sedan flera år det lägsta priset för fjärrvärme i Stockholmsregionen och priserna ligger även under genomsnit-tet i landet. Inför 2013 höjde man priserna med mellan tre och 3,5 procent för att kompensera för de högre priser som nu gäller för värmeleveranserna från Söderenergi.

Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgår till 104,4 miljoner kronor, vilket är knappt 16 miljoner lägre än föregående år. Bolaget har lämnat ett koncernbidrag på 100 miljoner kronor till Södertörns Energi.

hågelbyparken AB


Aktiekapital 0,1 mnkr (0,1)





Soliditet 27,7 % (20,5)


Södertörns fjärrvärme AB

Kommunens indirekta ägarandel 50 %

Aktiekapital 40 mnkr





Soliditet 45,3 % (46,3)


Foto: Kajsa K

ax Wåghals

B O L A G E N I S A M M A N F A t t N I N G


B O L A G E N I S A M M A N F A t t N I N G

Söderenergi ABSöderenergi AB producerar fjärrvärme som distribueras genom Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät. I Söderenergikoncernen in-går Söderenergi AB, Igelstaverkens Förvaltnings AB, Fittjaverkets Förvaltnings AB samt Söderenergi Kraftvärme AB.

Företaget producerar fjärrvärme i fem anläggningar: Igelstaverket, Igelsta kraftvärmeverk, Fittjaverket, Huddinge maskincentral och Geneta panncentral. Sedan starten av Igelsta kraftvärmeverk 2009 har Söderenergis uppdrag utvidgats till att även producera och sälja el samt elcertifikat. Av bolagets värmeproduktion säljs cirka en tredjedel till AB Fortum Värme för deras fjärrvärmekunder i södra Stockholm.

Söderenergi siktar så långt det är möjligt och rimligt ur ett hållbarhetsperspektiv på att använda förnybara bränslen. Av bränsleförbrukningen under 2012 var cirka 92 procent bio- och returbränslen.

Bolagets resultat efter skatt är 103 miljoner kronor, vilket är 49 miljoner kronor bättre än budget och en förbättring på 115 mil-joner kronor jämfört med 2011. Det förbättrade resultatet beror främst på det nya prisavtalet med SFAB och Telge Nät AB samt lägre bränslepriser.

SRV återvinning ABBolaget ägs gemensamt av Botkyrka, Huddinge, Haninge, Salem och Nynäshamns kommuner. Botkyrkas ägarandel är 31,5 procent. Bolaget har ägarkommunernas uppdrag att sköta renhållningen.

Resultatet efter finansiella poster uppgick till 5,8 miljoner kronor vilket kan jämföras med föregående års nollresultat. Två händelser har påverkat årets utfall. Det första är resultatet av skattetvisten kring om användningen av icke brännbart material för släckning av deponibränder skulle belastas med avfallsskatt. Utslaget blev positivt för bolaget som därmed fick tillbaka 10,1 miljoner kronor. Samtidigt har bolaget drabbats av en extraordinär kostnad på 5,2 miljoner i samband med en brand som förstörde en sorteringsanläggning och SRV:s kontor på Gladö kvarn.

Under året har SRV tagit i bruk en anläggning för rötning av matavfall. Dessutom har källsortering av matavfall startat i Huddinge kommun samt i Botkyrka och Haninge. Tjänsten är frivillig men genom en rabatt på taxan hoppas man nå en anslutningsgrad på 70 procent av hushållen. Av de hushåll som har möjlighet att utnyttja sorteringen har hittills cirka 50 procent anslutit sig.

Söderenergi AB



Omsättning 1 405,6 mnkr (1337,4)

Årets resultat före skatt 103,0 mnkr (-12,8)

Balansomslutning 2 219,7 mnkr (2 181)


Soliditet 8,4 % (6,1)


Söderenergi AB



Omsättning 1 405,6 mnkr (1337,4)

Årets resultat före skatt 103,0 mnkr (-12,8)

Balansomslutning 2 219,7 mnkr (2 181)


Soliditet 8,4 % (6,1)


Foto: Kam

illa Kraczkow

ski


Foto: jakob Grünew

ald

58

Cirkus för både kroppen och knoppen Genom ett avtal med kommunen bidrar Cirkus Cirkör till en kreativ utveckling i skolan, på fritidsgårdarna och våra äldreboenden. Skickliga cirkuspedagoger skapar nya vägar in i matematikens värld och genom att erbjuda en annorlunda gympametod väcker de lusten och glädjen hos våra äldre.

DeT hÄR FåR BOTKYRKABORNA!Botkyrka kommun har ett avtal med Cirkus Cirkör som omfattar pedagogisk verksamhet, kommunikation, föreställ-ningar på gator och torg, rörelse för våra äldre på äldreboenden, verksamhet på fritidsgårdarna och mycket mer.

Bland annat innebär avtalet att Cirkus Cirkör ska bidra till att stärka barn- och ungdomskulturen, ge allmän stimulans för kultur- och näringslivet och erbjuda daglig träning för professionella artister i cirkushallen i Alby.

läs mer: www.cirkor.se

59

Knäcker mattekoden med cirkusFinns det fler sätt att plugga matte än att sitta i en skolbänk och klura över matteboken? Pedagogerna på Cirkus Cirkör är övertygade.

Hos Cirkus Cirkör finns en lång erfarenhet av cirkuspedago-gik i skolundervisningen. När de bjuder in fjärdeklassare på mattelektion kan tre staplade kroppar bli en hel, viftande tår blir en del i ett tal och samarbete blir snabbt en viktig metod för att klara utmaningar.

– Det vi är ute efter är att ge nya lärande redskap. Vi tillför det som cirkusen har av kaos men också disciplin. Det säger Oskar Löfkvist.

Han är jonglör, clown och cirkuspedagog. Tillsammans med kollegorna Linda Pettersson och Baha Swidan leder han fjärde-klassarna genom en förmiddag full av aktivitet för både knopp och kropp. Cirkuspedagogerna har utvecklat övningar som bygger på olika former av matteproblem. – Vi gör en klassisk kullek där man måste vara snabb i huvud-räkning och vi gör kollektiva uppgifter där en grupp ska lösa problemen tillsammans och då de inte har miniräknare, papper och pennor utan får använda sig själva och varandra, förklarar Oskar.

– Det är mycket bättre än att sitta vid ett bord och räkna. Vi fick samarbeta och så var det kul med uppvärmningen, säger eleven Filippa 10 år, när lektionen är slut.

cirkusgympa sprider glädje bland seniorerEn äldre dam balanserar en snurrande tallrik på ett finger och får ljudliga applåder. Hon gör en segergest med handen och ef-ter en stund klarar fler och fler samma cirkuskonst. Sittgympa på äldreboendet Alby äng innehåller något för alla.- Det här var mycket trevligt och roligt. Jag brukar dansa och gympa varje dag, ingen tror att jag är 80 år gammal, säger Birgit Malmkvist, efter dagens gympapass. tit sig.

C I R K U S F ö R B Å D E K R O P P E N O C H K N O P P E N

Foto: One E

yed Ink AB

u p p f ö l j n i n g u t i f r å n e t t h å l l b a r h e t s p e r s p e k t i vu p p f ö l j n i n g u t i f r å n e t t h å l l b a r h e t s p e r s p e k t i v60

ålet är att den generation som föds nu ska växa upp i ett Botkyrka där

• Botkyrkaborna har arbete• Botkyrkaborna känner sig hemma• Botkyrka har de bästa skolorna• Botkyrka inte bidrar till klimatförändringarna• Botkyrkaborna är friska och mår bra• Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin.

För varje utmaning finns två indikatorer som visar om utveck-lingen går åt rätt eller fel håll, och det finns både positiva och negativa tendenser. På några områden har det under flera år varit svaga förbättringar men på kort sikt har lågkonjunkturen effekter som gör det svårt att se tecken på varaktiga förbätt-ringar. De flesta trender är just nu svaga och i jämförelse med länet fortsätter Botkyrka att ligga steget efter. På längre sikt finns flera faktorer som rätt hanterade kan ge en positiv utveckling i kommunen.

Botkyrkaborna har arbeteAtt fler har arbete är avgörande för en hållbar utveckling i Botkyrka. Kvinnors och mäns förankring på arbetsmarkna-den påverkar inte bara samhällsekonomin och den privata ekonomin, utan har även effekt på levnadsvanor, hälsa, sociala nätverk och delaktighet

Indikator 1: Förvärvsfrekvens för Botkyrkabor i åldern 20–64 år.

Konjunkturutvecklingen syns tydligt i förvärvsfrekvensen både i länet och i Botkyrka. Men Botkyrka har under hela perioden en lägre förvärvsfrekvens och skillnaden till länet har ökat. Botkyrkas dalar är djupare än länets vilket tyder på att vi har en större andel invånare som saknar fast förankring på arbetsmarknaden. Kvinnor har en lägre förvärvsfrekvens än män, för kvinnorna är skillnaden mot länet större och den ökar.

Indikator 2: Utvecklingen av lönesummor i Botkyrka.

UTMANINGAR FÖR ETT

hållbart botkyrka

Hållbarhetsperspektivet innebär att man har en helhetsbild av samhällsutvecklingen – allt måste fungera ihop. Kommunfullmäktige har lyft fram sex utmaningar som vi ska klara att möta inom en generation för att uppnå en hållbar samhällsutveckling.

M

2013-03-20

1 [5]

Post Botkyrka kommun, · Besök · KontaktcenterDirekt · Sms · E-postOrg.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax · Webb www.botkyrka.se

Referens Mottagare<ange mottagare>

Ett hållbart Botkyrka – diagram


Indikator 2: Utvecklingen av lönesummor i Botkyrka

Indikator 3: Andel som skulle rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde.

40455055606570758085

2002 2004 2006 2008 2010Kvinnor Botkyrka Kvinnor Länet

Män Botkyrka Män Länet

Förvärvsfrekvens

0102030405060

2002 2004 2006 2008 2010

Kvinnor-Botkyrka Kvinnor-Länet Män-Botkyrka Män-Länet

Antal dagar

2013-03-20

1 [5]

Post Botkyrka kommun, · Besök · KontaktcenterDirekt · Sms · E-postOrg.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax · Webb www.botkyrka.se

Referens Mottagare<ange mottagare>

Ett hållbart Botkyrka – diagram


Indikator 2: Utvecklingen av lönesummor i Botkyrka


40455055606570758085

2002 2004 2006 2008 2010Kvinnor Botkyrka Kvinnor Länet

Män Botkyrka Män Länet

Förvärvsfrekvens

0102030405060

2002 2004 2006 2008 2010

Kvinnor-Botkyrka Kvinnor-Länet Män-Botkyrka Män-Länet

Antal dagar

u p p f ö l j n i n g u t i f r å n e t t h å l l b a r h e t s p e r s p e k t i vu p p f ö l j n i n g u t i f r å n e t t h å l l b a r h e t s p e r s p e k t i v 61

Lönesummorna på Botkyrkas arbetsmarknad har ökat tack vare fler arbetstillfällen och löneökningar. Under 2006 ökade Botkyrka mer än länet. För 2007 och 2008 följer Botkyrka lä-nets utveckling men halkar återigen efter 2009 och 2010. Det beror troligen på att låglönebranscher som service, handel och offentlig sektor har haft små löneökningar i lågkonjunkturen, och att andelen jobb med hög lön inte ökar som i länet.

Ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv är den sammanfat-tande bedömningen att vi ännu inte ser någon avgörande förändring i Botkyrkabornas väg till arbete. Utvecklingen är just nu svagt negativ.

Botkyrkaborna känner sig hemmaInvånarna i Botkyrka är både Botkyrkabor och stockholmare. För en stabil utveckling behöver fler känna att det är bättre att bo i Botkyrka än på andra platser i storstaden. Botkyrka kom-mun måste därför kunna erbjuda sina medborgare mer än bara en bostad. Vi behöver också en trivsam, trygg utemiljö och väl fungerande stadsdelar.


I medborgarundersökningen 2012 uppgav 58 procent av kvin-norna och 63 procent av männen att de kan rekommendera en vän att flytta till det egna bostadsområdet. Skillnaden mellan kommundelarna är stora och mest positiva var de som bor i Tullinge och i Grödinge. Jämfört med tidigare mätningar finns ingen tydlig trend.

Indikator 4: hur länge Botkyrkaborna har bott i Botkyrka.

Att man har bott länge i sitt bostadsområde eller i kommunen kan vara ett tecken på att man trivs och känner sig hemma. I medborgarundersökningen gäller frågan hela kommunen. En stor majoritet, cirka 70 procent, av kommuninvånarna har bott tio år eller mer i kommunen.

I en situation med bostadsbrist är det svårt att tolka indikato-rerna för Botkyrkabornas hemkänsla. Att man bor kvar kan bero på bristande alternativ samtidigt som det i sig kan stärka hemkänslan.

Ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv är den sammantagna bedömningen att utvecklingen för Botkyrkabornas hemkänsla är svagt positiv.

Botkyrka har de bästa skolornaSkolan formar framtiden. Skolornas förmåga att ge unga den kunskap som de behöver har betydelse bland annat för Bot-kyrkabornas framtida arbetsmöjligheter, ekonomi och hälsa.

Indikator 5: Andelen tjugoåringar som har gått ut gymnasiet med godkända betyg.

BOTKYRKA KOMMUN

2013-03-20

2 [5]

Indikator 4: Hur länge Botkyrkaborna har bott i Botkyrka

Indikator 5: Andelen tjugoåringar som har gått ut gymnasiet med godkända betyg

0

20

40

60

80

100

2005 2012

Procent

020406080100

Alby

Fittja

Hallunda/Norsborg

Tullinge

Tumba/StorvretenVårsta/

GrödingeBotkyrkakommun

Kvinna ManProcent

Instämmerinte

0 20 40 60 80 100Procent

Instämmer

BOTKYRKA KOMMUN

2013-03-20

3 [5]

Indikator 6: Andel elever som går i skola i en annan kommun

Indikator 7: Koldioxidutsläpp per invånare (CO2 ton/invånare).

Indikator 9: Andelen barn som lever under fattiga förhållanden.

40

50

60

70

80

2004 2006 2008 2010 2012

Stockholms län Botkyrka

Andel

0

20

40

60

80

2004 2006 2008 2010Botkyrka gymnasisterLänet gymnasisterBotkyrka grundskoleelever

Andel

0

1

2

3

4

5

2005 2006 2007 2008 2009 2010

Botkyrka Länet

Ton per invånare

BOTKYRKA KOMMUN

2013-03-20

2 [5]

Indikator 4: Hur länge Botkyrkaborna har bott i Botkyrka

Indikator 5: Andelen tjugoåringar som har gått ut gymnasiet med godkända betyg

0

20

40

60

80

100

2005 2012

Procent

020406080100

Alby

Fittja

Hallunda/Norsborg

Tullinge



Kvinna ManProcent

Instämmerinte

0 20 40 60 80 100Procent

Instämmer

U t M A N I N G A R F ö R E t t H Å L L B A R t B O t K y R K A


Utvecklingen för de indikatorer som rör skolan visar både positiva och negativa tendenser. Andelen 20-åringar med godkända betyg från gymnasiet ökar inte på ett stabilt sätt. Andelen gymnasister som väljer en skola utanför den egna kommunen är också högre i Botkyrka än i länet som helhet och avståndet till länets genomsnitt minskar inte. Till en del kompenseras utflödet av gymnasister av ett inflöde från andra kommuner. Inflödet har ökat kraftigt under senare år. I grund-skolan är det endast en liten andel som väljer en skola i en an-nan kommun, både i Botkyrka och i länet. Andelen elever som väljer en friskola ökar. Men jämfört med länets genomsnitt är det färre Botkyrkaelever som väljer friskolor.

Ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv är den sammantagna bedömningen att utvecklingen ännu inte går åt rätt håll.

Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarnaEtt av de största hoten mot utvecklingen i Botkyrka och värl-den är utsläppen av växthusgaser som påverkar klimatet med oväder, stigande vattennivåer och förändrade levnadsvillkor som följd. För att minska utsläppen av växthusgaser måste vi effektivisera energianvändningen och på sikt sluta använda fossila bränslen.

Indikator 7: Koldioxidutsläpp per invånare (cO2 ton/invånare).

Stockholms län och Botkyrka hade 2010 lägre utsläpp av växthusgaser per invånare än resten av landet. I Botkyrka har utsläppen av växthusgaser minskat över tid, men i länet har den ökat. De kommande fem åren förväntas trafiken i länet öka med två procent per år vilket kommer att påverka utsläppen negativt.

Indikator 8: Resfrekvens med kollektivtrafik Resvaneundersökningar visar att invånarna kör mindre bil när de reser inom länet, 1997–1999 och 2005–2006 minskade resandet med bil medan gång, cykel och moped ökade kraf-

tigt. Kollektivresandets andel har minskat, men av resorna till Stockholms innerstad går 65 procent med kollektivtrafik.

Ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv är den sammantagna bedömningen att utvecklingen går åt rätt håll, men alldeles för långsamt.

Botkyrkaborna är friska och mår bra Hur vi mår fysiskt och psykiskt har betydelse för vår förank-ring på arbetsmarknaden och våra ekonomiska resurser. Det finns också ett omvänt samband. Det märks i så kallad själv-skattad hälsa, där andelen som själva tycker sig ha en dålig hälsa är större bland dem med låg utbildning än dem med hög.

På samma sätt hänger barnens hälsa ihop med vilken social tillhörighet föräldrarna har. Andelen barn som lever under fattiga förhållanden blir därmed en indikator på hur unga Botkyrkabor mår.

Indikator 9: Andelen barn som lever under fattiga förhål-landen.

Andelen barn som lever i ekonomiskt svaga familjer har minskat, men Botkyrka har fortfarande en av de högsta ande-larna i landet. Ändå har Botkyrkas andel minskat snabbare än länets.

Indikator 10: Självskattad hälsa (god eller mycket god), procent.

BOTKYRKA KOMMUN

2013-03-20

3 [5]

Indikator 6: Andel elever som går i skola i en annan kommun

Indikator 7: Koldioxidutsläpp per invånare (CO2 ton/invånare).

Indikator 9: Andelen barn som lever under fattiga förhållanden.

40

50

60

70

80

2004 2006 2008 2010 2012

Stockholms län Botkyrka

Andel

0

20

40

60

80

2004 2006 2008 2010Botkyrka gymnasisterLänet gymnasisterBotkyrka grundskoleelever

Andel

0

1

2

3

4

5

2005 2006 2007 2008 2009 2010

Botkyrka Länet

Ton per invånare

BOTKYRKA KOMMUN

2013-03-20

4 [5]

Indikator 10: Självskattad hälsa (god eller mycket god), procent

Indikator 11: Jag kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar mig.

05

1015202530

2002 2004 2006 2008 2010

Botkyrka Stockholms län

Andel

0

20

40

60

80

100

2002 2006 2010 Kvinnor-Botkyrka Kvinnor-Länet Män-Botkyrka Män-Länet

Procent

020406080100

Alby

Fittja

Hallunda/Norsborg

Tullinge



Kvinna ManProcent

Instämmerinte

0 20 40 60 80 100Procent

Instämmer

BOTKYRKA KOMMUN

2013-03-20

4 [5]



05

1015202530

2002 2004 2006 2008 2010


Andel

0

20

40

60

80

100


Procent

020406080100

Alby

Fittja

Hallunda/Norsborg

Tullinge



Kvinna ManProcent

Instämmerinte

0 20 40 60 80 100Procent

Instämmer



Botkyrkabornas självskattade hälsa har förbättrats mellan 2002 och 2010. Det har den även gjort i länet, men ökningen är något högre i Botkyrka. Det gäller särskilt för kvinnor.Att Botkyrka ligger lägre än genomsnittet i länet beror på socioekonomiska faktorer. Sambanden mellan hälsa, arbete och ekonomi är starka.

Ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv är den sammantagna bedömningen att utvecklingen sakta går åt rätt håll.

Botkyrkaborna har förtroende för varandra och demokratinDe faktiska möjligheterna och upplevelsen av att kunna vara med och påverka kommunen är avgörande för den lokala demokratin. Indikator 11: Jag kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar mig.

Indikator 12: Andelen Botkyrkabor som är medlemmar i någon förening

Andelen Botkyrkabor som upplever att de kan vara med och påverka ökar svagt. Föreningsaktiviteten är hög bland unga men har minskat räknat som antal medlemskap per invånare. Även bland vuxna sjunker föreningsaktiviteten.

Samtidigt är det tveksamt hur väl medlemskap i föreningar speglar inställningen till delaktighet och demokrati. Gene-rellt tycks det finnas två motstridiga tendenser, en med ökad tolerans och öppenhet mellan individer och en annan med minskad tillit och samhörighet mellan olika grupper. Ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv är den sammantagna bedömningen att vi inte kan se någon avgörande förändring av samspelet i lokalsamhället. Men utvecklingen är svagt positiv.

BOTKYRKA KOMMUN

2013-03-20

4 [5]



05

1015202530

2002 2004 2006 2008 2010


Andel

0

20

40

60

80

100


Procent

020406080100

Alby

Fittja

Hallunda/Norsborg

Tullinge



Kvinna ManProcent

Instämmerinte

0 20 40 60 80 100Procent

Instämmer

BOTKYRKA KOMMUN

2013-03-20

5 [5]

Indikator 12: Andelen Botkyrkabor som är medlemmar i någon förening

nnn

0

1

2

Antal medlemskap/invånare 3-20 år

Antal medlemskap/invånare 20+

Antal

Foto: Love Strandell



botkyrka bäst i

klassen på klimatarbete

Botkyrka har ett gott rykte både när det gäller klimatanpassning och minskade utsläpp av klimatgaser.

nder 2012 har vi arbetat vidare med mer detaljerade riskbedömningar utifrån den översiktliga klimat- och sårbarhetsutredning som vi gjorde för ett par år sedan. Vi har haft stor hjälp av att vara referenskommun till forskningsprogrammet Climattools, där vi har bidragit till att ta fram verktyg för hur

man kan klimatanpassa kommuner.

I somras utsåg forskningsrådet Formas Botkyrka till den kommun i Sverige som har de lägsta utsläppen av koldioxid per invånare. Den främsta anledningen till de låga utsläppen är att en stor andel av fastigheterna i kommunen är anslutna till fjärrvärme och att våra kraftvärmeverk eldas med en stor andel biobränslen.

Bränslen i fjärrvärmeproduktionen

År 2012 togs den sista oljeeldade pannan ur drift i kommunens egna fastigheter. Nu arbetar vi vidare med energieffektivisering i fastigheterna och inom vatten- och avloppsverksamheten. Vi gör också en stor satsning på att byta ut gatubelysningen mot LED-belysning med nattdim-ning. Det har stor effekt – i området Vretarna minskade den årliga energiförbrukningen med 80 procent. Före 2015 ska alla kvicksilverarmaturer i kommunens gatubelysning också vara utbytta.

Umiljöbarometern visar tillståndet i miljön i BotkyrkaSedan november finns Miljöbarometern på www.botkyrka.se. Genom den kan alla som vill följa hur mil-jön utvecklas i Botkyrka. I Miljöbarometern finns ett 70-tal indikatorer som var och en säger något om miljön i kommu-nen. Vi mäter till exempel utsläpp av växthusgaser, biologisk mångfald och vattenkvalitet.

Några indikatorer beskriver också kommunens interna miljöarbete. Ett exempel är kommunens inköp av livsmedel som har en godkänd miljömärkning. Det är främst KRAV, EU-ekologiskt och msc- märkningen för fisk.

ekologiska livsmedel köpta inom kommunens ramavtal

Botkyrka - en Fairtrade cityKommunen fick sin diplomering som Fairtrade City förnyad 2012. Fairtrade är en hållbarhetsmärkning som ställer krav på arbetsvillkor, miljö och minimiersättning till de anställda som tillverkat varan. Vi har till exempel ökat andelen fairtrade-kaffe i kommunorganisationen från 8 procent 2009 till 59 procent 2012.

Ökad satsning på Botkyrkas gröna värdenFlera av kommunens förvaltningar samarbetar för att bevara och utveckla Botkyrkas natur-, kultur- och friluftsområden. Till grund för arbetet finns ett handlingsprogram för Botkyr-kas gröna värden.

Under 2012 utförde vi en naturvårdsbränning i Lida natur-reservat som redan under året ledde till att vi kunde observera

2013-03-20

1 [1]




Referens

Mottagare

<ange mottagare>

Miljö – diagram

0

5

10

15

20

25

2003 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Procent

0

50

100

150

200

250

2000 2005 2010 2011 2012

Antal

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

1991 2001 2011 2012

Ej fossilt Fossilt

Procent

2013-03-20

1 [1]




Referens

Mottagare

<ange mottagare>

Miljö – diagram

0

5

10

15

20

25

2003 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Procent

0

50

100

150

200

250

2000 2005 2010 2011 2012

Antal

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

1991 2001 2011 2012

Ej fossilt Fossilt

Procent


flera nya arter. Bränningen gör att vi får en rikare biologisk mångfald i reservatet.

Inför 2013 avsatte kommunen också medel för att anställa en naturvårdare och för att stärka den praktiska naturvården. Ar-betet med att förbättra tillgängligheten till Mälarpromenaden, Kulturstigen och Aspenstigen har börjat.

Antalet rapporterade fynd om rödlistade arter har ökat sedan 2000. En art blir rödlistad om den är på väg att dö ut. Ökning-en beror sannolikt på att de kunniga rapportörerna i kommu-nen har blivit fler. Det är mycket glädjande att fler engagerar sig i frågor om biologisk mångfald i Botkyrka. Indikatorn visar att kunskapen om Botkyrkas rödlistade arter har ökat.

Rödlistade arter

Framgångsrikt år för miljönätverket på SödertörnMiljöstrategerna i kommunerna på Södertörn har drivit flera gemensamma projekt 2012.

Ett exempel är att ta fram nyckeltal så att vi kan följa utveck-lingen på Södertörn. Nätverket med miljöstrateger har under året lagt ner mycket arbete på att kvalitetssäkra nyckeltalen och det fortsätter under 2013. Ett exempel på nyckeltal är an-delen miljöbilar i kommunerna. Uppgifter för 2012 finns ännu inte för övriga kommuner.

Andel miljöbilar i Södertörnskommunerna (procent)

Nätverket har också drivit gemensamma projekt som delvis finansierats av staten. Ett projekt handlade om riktlinjer för hållbart byggande. Vid en konferens under hösten diskuterade politiker och tjänstemän hur vi kan bygga energisnålt och mil-jövänligt. Till grund låg en rapport som beskriver hur de olika kommunerna arbetar med frågan. En slutsats var att kommu-nerna bör vara föregångare när vi bygger i egen regi.

Vi har också satt igång en förstudie om gemensamma varu-transporter. Arbetet fortsätter 2013.

2005 2010 2011 2012

Botkyrka 4 22 39 56

haninge 9 18 27 -

huddinge 54 75 33 -

Nynäshamn - 50 59 -

Salem 3 6 6 -

Södertälje 23 81 70 -

Tyresö 3 62 68 -

2013-03-20

1 [1]




Referens

Mottagare

<ange mottagare>

Miljö – diagram

0

5

10

15

20

25

2003 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Procent

0

50

100

150

200

250

2000 2005 2010 2011 2012

Antal

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

1991 2001 2011 2012

Ej fossilt Fossilt

Procent

Foto: One E

yed Ink AB

B O t K y R K A B Ä S t I K L A S S E N P Å K L I M A t A R B E t E

66

- Hjärta Botkyrka är en unik mötesplats i Botkyrka, menar Oskar Ling, projektledare. Det är fantastiskt att uppleva stäm-ningen som uppstår när så många olika aktörer möts. Att stå där i eftermiddagssolen och höra levande musik, samtidigt som häst och ryttare hoppar fram över Hågelbys buskar och gräsmat-tor, medan några andra dansar stickdans är något du bara kan uppleva på Hjärta Botkyrka!

massor av aktiviteter runtom i parken

Bland annat kunde besökarna prova på att dansa tango till le-vande orkester, rida på ponnyhästar, baka bröd på järnåldersvis, plantera blommor i en hatt, kolla hur hårt man kan skjuta iväg en baseboll, prova på många olika sorters idrott, göra film och radioprogram, gå på bio, göra en egen poplåt, bygga en drake,

Många hjärtar Botkyrkaöver 1 700 personer kom till Hågelbyparken för att uppleva Hjärta Botkyrka, Botkyrka kommuns årliga stora kultur- och idrottsfest. Här fanns aktiviteter, uppträdanden och prova-på för alla åldrar.

Foto

: Bot

kyrk

a ko

mm

un

67

gå på audition, springa orienteringsbana i parken, prata med fritidsgårdarna, sticka en tröja eller virka en grytlapp, vara med i workshop med The Salazar Brothers, se olika uppvisningar, ha picknick och lyssna på massor av musik.

- Hjärta Botkyrka ska visa att Botkyrka är en stolt kommun. När du går runt på området och ser all denna mångfald så upp-lever du själva essensen av ”Långt ifrån lagom – en kontrastrik och kreativ mötesplats”, säger Oskar Ling.

M Å N G A H j Ä R t A R B O t K y R K A

hJÄRTA BOTKYRKAEn endagsfestival där Botkyrkas alla fantastiska aktörer inom kultur och idrott tar plats och hyllas. Besökarna lyssnar, ser, förundras och provar på. Allt från dans och musik till idrott, film och cirkus. Stipendier och priser till Botkyrkas stjärnor inom kultur och idrott delas också ut.

Tid: lördag 12-16. I slutet av maj eller början av juni.Plats: hågelbyparken.

S t y r S y S t e m o c h o r g a n i S a t i o nS t y r S y S t e m o c h o r g a n i S a t i o n68

så styrs

botkyrka kommun

Styrsystemet i Botkyrka kommun har flera nivåer och ger förutsättningar för en bra styrning av kommunens verksamheter. En utmaning är att skapa en tydligare röd tråd från kommunfullmäktiges mål, via nämndmålen till verksamhetsmålen och medarbetarnas dagliga arbete. Våra indikatorer behöver också bli bättre på att fånga kvalitet och effektivitet utifrån Botkyrkabornas villkor och behov.

Så styrs den kommunala verksamheten Utgångspunkten i styrsystemet är att kommunfullmäktige beslutar om övergripande mål och ekonomiska ramar för nämndernas verksamhet i kommunens flerårsplan.

Målen i flerårsplanen uttrycker övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden utifrån ett medborgarper-spektiv.

Nämndernas ettårsplaner beskriver hur målen ska uppfyllasGenom ettårsplanen bekräftar nämnden sitt åtagande gent-emot kommunfullmäktige. Utifrån sin plan arbetar sedan nämnden för att uppfylla sina mål och åtaganden inom den angivna ekonomiska ramen.

Nämnderna preciserar målen för enheternaNämnderna preciserar kommunfullmäktiges mål och ekono-miska ramar, men beslutar också om egna mål och åtaganden kopplade till kommunfullmäktiges mål. Målen kan gälla för längre tid än ett år medan åtagandena beskriver vad man ska göra nästa år för att uppnå målen.

Nämndmålen styr verksamheterna i förvaltningen, målen kan vara riktade enbart till en viss verksamhet eller målgrupp. Nämndmålen anger prioriteringar och vad man vill uppnå i verksamheten.

enheterna beskriver sitt arbete för att uppfylla målenEnheterna beskriver hur de utifrån de ekonomiska ramarna tänker arbeta för att uppnå nämndens mål och åtaganden. Enheternas åtaganden ska finnas dokumenterade och de kan även ange egna specifika mål. Hur det går till i praktiken kan variera från förvaltning till förvaltning.

Kommunfullmäktige följer upp nämndernas arbeteKommunfullmäktige följer upp nämndernas åtaganden utifrån de övergripande målen. Uppföljningen sker tre gånger per år i delårsrapporter efter april och augusti, samt i årsredo-visningen. Denna uppföljning omfattar både mål, åtaganden, ekonomiska prognoser och resultat.

Nämnderna följer upp enheternas arbeteUppföljningen mellan nämnderna och enheterna görs av res-pektive nämnd. Kommunstyrelsen följer upp att förvaltning-arna och enheterna arbetar med sina mål och åtaganden.

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige fastställer de kommunövergripande målen

Nämnden fastställer nämndmål och åtaganden som anger hur nämnden ska bidra till de övergripande kommunmålen

enheten fastställer åtaganden som anger hur enheten ska bidra till nämndemål, samt eventuella enhetsspecifika mål.

Facknämnd

Enhet

Kommunens övergripande mål

Nämndens mål

Enhetens mål

S t y r S y S t e m o c h o r g a n i S a t i o nS t y r S y S t e m o c h o r g a n i S a t i o n 69

botk

yrka

kom

mun

s

orga

nisa

tion

SA

MV

ER

KS

OR

GA

NB

OLA

G o

ch S

TIF

TELS

ER

KO

MM

UN

ALA

NÄ

MN

DE

R, F

ÖR

VA

LTN

ING

AR

och

RÅ

D

AB

Bo

tkyr

kab

ygg

en

(100

%)

AB

Alfå

geln

(dot

terb

olag

)B

otky

rka

stad

snät

AB

(dot

terb

olag

)Fö

rban

det 2

(dot

terb

olag

)

Håg

elb

ypark

en

AB

(100

%)

Up

ple

v B

otk

yrka A

B (1

00%

)

Sö

dert

örn

s E

nerg

i A

B (

50%

) S

öder

törn

s fjä

rrvä

rme

AB

(d

otte

rbol

ag, 1

00%

)S

öder

ener

gi A

B

(dot

terb

olag

, 58%

)

SR

V å

terv

inn

ing

AB

(3

1,5%

)

Syd

väst

ra S

tock

ho

lms

VA

-verk

sakti

eb

ola

g

(20%

)

AB

Vårl

jus

(8,3

3 %

)

Sto

ckh

olm

sreg

ion

en

s F

örs

äkri

ng

AB

(7

,61%

)

KOM

MUN

FULL

MÄK

TIGE

Val

näm

ndR

evis

ion

KO

MM

UN

STY

RE

LSE

N

Arb

etsm

arkn

ads-

och

vu

xenu

tbild

ning

s-nä

mnd

Ku

ltu

r- o

ch

frit

idsn

ämnd

Utb

ildni

ngsn

ämnd

Utb

ildni

ngs-

förv

altn

ing

en

So

cial

näm

nd

So

cial

-fö

rval

tnin

gen

Vår

d-

och

o

mso

rgsn

ämnd

Ko

mm

una

la r

ådet

fö

r fu

nkti

ons

hin

der

fråg

or

Ko

mm

una

lap

ensi

onä

rsrå

det

Arb

etsm

arkn

ads-

och

vu

xenu

tbild

ning

s-fö

rval

tnin

gen

Ku

ltu

r- o

ch

frit

idsf

örv

altn

ing

en

Sam

häl

lsb

ygg

nad

s-fö

rval

tnin

gen

Vår

d-

och

om

sorg

s-fö

rval

tnin

gen

Sam

häl

lsb

ygg

nad

s-nä

mnd

Milj

ö-

och

h

älso

skyd

dsn

ämnd

Tekn

isk

näm

nd

Sö

der

törn

s b

rand

-fö

rsva

rsfö

rbu

nd

Sam

ord

ning

sfö

rbu

ndet

B

otk

yrka

Sö

der

törn

s ö

verf

örm

ynd

arnä

mnd

Ko

mm

unl

edni

ngs-

förv

altn

ing

enA

rbet

s- o

ch

näri

ngsl

ivsb

ered

ning

Dem

okr

atib

ered

ning

Klim

at-

och

p

lane

ring

sber

edni

ng

Per

sona

luts

kott

Folk

häl

soko

mm

itté

Bro

ttsf

öre

byg

gan

de

råd

et

Mån

gku

ltu

rellt

cen

tru

m

E K O N O M I S K A S A M M A N S T Ä L L N I N G A R E K O N O M I S K A S A M M A N S T Ä L L N I N G A R 70

DRIFTReDOVISNING Kostnader Intäkter Netto Budget Netto

mnkr 2012 2012 2012 2012 2011

Kommunstyrelse

Kommunledningsförvaltning -285,6 28,1 -257,5 -261,3 -251,1

Exploatering -8,0 -8,0 11,3 -10,1

Serviceförvaltning -354,0 373,4 19,4 3,1 25,1

Samhällsbyggnadsnämnd -174,9 49,1 -125,8 -130,1 -125,2

teknisk nämnd -473,2 481,8 8,5 -1,8 -1,6

Miljö- och hälsoskyddsnämnd -15,2 5,8 -9,4 -9,2 -8,0

Kultur- och fritidsnämnd -221,5 24,5 -197,0 -198,8 -176,0

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd -242,9 57,6 -185,3 -186,9 -175,8

Utbildningsnämnd -3 447,7 1 432,2 -2 015,5 -1 948,7 -1 855,2

Socialnämnd -556,0 71,6 -484,5 -492,2 -463,1

Vård- och omsorgsnämnd -1 325,4 476,5 -848,9 -835,6 -815,2

Revisionsnämnd -3,4 -3,4 -3,3 -3,2

Summa nämndernas verksamheter -7 108,0 3 000,5 -4 107,5 -4 053,5 -3 859,5

Interna och gemensamma poster (not 1) -195,0 576,5 381,5 300,5 314,7

Avgår justering interna poster 2 255,0 -2 255,0 0,0 0,0 0,0

Summa -5 048,0 1 322,1 -3 725,9 -3 753,0 -3 544,8

INVeSTeRINGSReDOVISNING Utgifter Inkomster Netto Budget Netto

mnkr 2012 2012 2012 2012 2011

Kommunstyrelse

Kommunledningsförvaltning -8,6 -8,6 -116,3 -15,9

Serviceförvaltning -10,0 -10,0 -26,9 -8,7

Samhällsbyggnadsnämnd -30,9 1,6 -29,2 -67,6 -68,4

teknisk nämnd -373,8 0,2 -373,6 -186,3 -243,8

Kultur- och fritidsnämnd -8,1 -8,1 -11,2 -5,1

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd -1,7 -1,7 -2,0 -1,9

Utbildningsnämnd -16,2 -16,2 -34,0 -18,0

Socialnämnd -3,9 -3,9 -6,8 -2,1

Vård- och omsorgsnämnd -0,9 -0,9 -8,9 -2,0

Summa -454,0 1,8 -452,2 -460,0 -366,0

D R I F t - O C H I N V E S t E R I N G S R E D O V I S N I N G


ReSUlTATRÄKNING (mnkr) NOT Utfall 2012 Utfall 2011 Budget 2012 Utfall 2012 Utfall 2011

Verksamhetens intäkter 2 831,8 804,8 2 307,0 2 207,2

Verksamhetens kostnader 3 -4 557,7 -4 349,7 -3 753,0 * -5 636,2 -5 434,7

Avskrivningar 4 -216,2 -190,4 -194,0 -368,3 -335,4

Verksamhetens nettokostnader

-3 942,2 -3 735,3 -3 947,0 -3 697,5 -3 550,1

Skatteintäkter 5 2 730,2 2 628,2 2 711,1 2 730,2 2 628,2

Generella statsbidragsintäkter mm 6 1 315,5 1 243,1 1 303,6 1 315,5 1 243,1

Finansiella intäkter 7 177,1 237,4 131,0 93,1 127,2

Finansiella kostnader 8 -126,3 -224,4 -129,0 -145,9 -230,9

Resultat före extraordinära poster 154,4 148,9 69,7 295,4 217,5

Extraordinära intäkter

Extraordinära kostnader

årets resultat 9 154,4 148,9 69,7 295,4 217,5

*Nettobudget

KASSAFlÖDeSANAlYS (mnkr) NOT 2012 2011 2012 2011

Den löpande verksamheten

Resultat efter finansiella poster 154,4 148,9 295,4 217,5

justering för poster som inte ingår i kassaflödet 10 155,9 214,5 308,2 344,1

Kassaflöde från den löpande verksamheten före 310,3 445,8 603,6 643,8

förändring av rörelsekapitalet

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

ökning(-) / minskning(+) av förråd och exploaterings-mark

45,2 -19,0 44,2 -45,9

ökning(-) / minskning(+) av kortfristiga fordringar 10,8 -59,2 48,5 -37,8

ökning(-) / minskning(+) av kortfristiga placeringar -557,1 -557,1

ökning(+) / minskning(-) av kortfristiga skulder 11 -966,8 1 864,5 -1 047,2 1 422,3

Kassaflöde från den löpande verksamheten -1 157,7 202,7 -908,0 -47,0

Investeringsverksamheten

Nettoinvestering, materiella tillgångar 11 -472,8 -397,1 -645,4 -701,9

Nettoinvestering, finansiella tillgångar 11 527,8 -440,3 527,2 -40,4

Kassaflöde från investeringsverksamheten 55,1 -837,4 -118,2 -742,3

Finansieringsverksamheten

Upptagna lån 1 434,3 -95,2 1 474,8 -127,9

Amortering av skuld -619,4 1,0 -709,6 -901,3

ökning(-) / minskning(+) av långfristiga fordringar 67,0 -1 084,8 16,2 11,7

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 882,0 768,0 781,4 929,6

Årets kassaflöde -220,7 133,3 -244,8 140,3

Likvida medel vid årets början 224,3 91,0 332,1 191,8

Likvida medel vid årets slut 3,7 224,3 87,3 332,1

BOTKYRKA KOmmUN SAmmANSTÄllD ReDOVISNING

R E S U L t A t R Ä K N I N G O C H K A S S A F L ö D E S A N A L y S


BAlANSRÄKNING BOTKYRKA KOmmUN SAmmANSTÄllD ReDOVISNING

mnkr Not 2012 2011 2012 2011

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Imateriella anläggningstillgångar 12 2,1 2,6

Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 13 3 585,0 3 340,7 6 377,3 6 134,7

Maskiner och inventarier 14 144,9 132,7 682,5 647,5

Summa materiella anläggningstillgångar 3 729,9 3 473,4 7 061,9 6 784,8

Finansiella anläggningstillgångar

Placerade medel 15 0,0 527,2 0,0 527,2

Aktier och andelar i dotter- och intressebolag 16 520,4 521,0 51,2 51,2

Långfristiga fordringar 17 2 904,5 2 971,5 773,9 790,1

Summa finansiella anläggningstillgångar 3 424,8 4 019,6 825,0 1 368,5

Summa anläggningstillgångar 7 154,7 7 493,0 7 886,9 8 153,2

Omsättningstillgångar

Exploateringsmark 18 16,4 61,6 16,4 61,6

Förråd med mera 1,3 1,2 85,9 84,9

Kortfristiga fordringar 19 379,5 390,3 536,6 585,0

Kortfristiga placeringar 15 557,1 0,0 557,1 0,0

Kassa och bank 20 3,7 224,3 87,3 332,1

Summa omsättningstillgångar 957,9 677,4 1 283,2 1 063,6

Summa tillgångar 8 112,6 8 170,4 9 170,1 9 216,8

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital 21

Eget kapital 3 596,5 3 447,5 3 044,7 2 823,7

Förändringar eget kapital 1,0 3,5

Årets resultat 154,4 148,9 295,4 217,5

Summa eget kapital 3 750,9 3 596,5 3 341,1 3 044,7

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 22 314,8 292,6 357,4 332,0

Andra avsättningar 23 1,3 1,4 100,5 104,7

Summa avsättningar 316,1 294,1 457,9 436,8

Skulder

Långfristiga skulder 24 2 240,4 1 507,7 3 185,1 2 502,2

Kortfristiga skulder 25 1 805,3 2 772,1 2 185,9 3 233,1

Summa skulder 4 045,7 4 279,8 5 371,1 5 735,3

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 8 112,6 8 170,4 9 170,1 9 216,8

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Ingångna borgensförbindelser 26 1 672,5 1 666,5 1 674,3 1 668,9

"Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulderna eller avsättningarna"

27 1 714,9 1 713,8 1 714,9 1 714,8

Operationella leasingavtal 28 143,0 87,3 143,0 87,3

övriga ansvarsförbindelser 10,5 11,5 31,3 35,4

Fastighetsinteckningar 0,1 57,1

Företagsinteckningar 7,9 7,9

B A L A N S R Ä K N I N G


Foto: Kajsa K

ax Wåghals


mnkr 2012 2011 2012 2011

NOT 5 SKATTeINTÄKTeR

Egna skatteintäkter 2 691,6 2 556,6 2 691,6 2 556,6

Slutavräkning 2010 11,7 11,7

Slutavräkning 2011 0,6 0,6

Preliminär avräkning 2011 59,9 59,9

Preliminär avräkning 2012 38,0 38,0

Summa 2 730,2 2 628,2 2 730,2 2 628,2

NOT 6 GeNeRellA STATSBIDRAGSINTÄKTeR

Inkomstutjämning 868,1 785,5 868,1 785,5

Regleringsbidrag 41,5 84,3 41,5 84,3

Kostnadsutjämning 237,7 199,7 237,7 199,7

Kostnadsutjämning, LSS 47,7 59,1 47,7 59,1

Fastighetsavgift 120,4 114,4 120,4 114,4

Konjunkturstöd 2010

Summa 1 315,5 1 243,1 1 315,5 1 243,1

NOT 7 FINANSIellA INTÄKTeR

Ränteintäkter 121,1 138,2 37,1 28,2

Återbetalning fondavgifter 2,7 1,9 2,7 1,9

Realiserad kursvinst placerade medel 6,4 52,3 6,4 52,3

Återförd nedskrivning placerade medel 17,0 25,3 17,0 25,3

Fondutdelning placerade medel 10,2 10,2 10,2 10,2

Aktieutdelning dotterbolag 3,5 0,2 3,5 0,2

Borgensavgift 16,2 9,1 16,2 9,1

Summa 177,1 237,4 93,1 127,2

NOT 8 FINANSIellA KOSTNADeR

Räntekostnader -121,3 -130,3 -140,9 -136,6

Internränta under byggtid 18,8 6,9 18,8 6,9

Finansiell kostnad pensionsavsättning -14,6 -33,8 -14,6 -33,9

Realiserad kursförlust aktier och fonder -6,4 -25,0 -6,4 -25,0

Orealiserad kursförlust -2,4 -27,4 -2,4 -27,4

Bankavgifter -0,4 -0,7 -0,4 -0,7

Nedskrivning aktier i BotkyrkaKommunfastigheter 0,0 -14,2 0,0 -14,2

Summa -126,3 -224,4 -145,9 -230,9

NOT 9 JÄmFÖRelSeSTÖRANDe POSTeR

Vinst/förlust vid försäljning av exploateringsfastighet -8,0 9,0 -8,0 9,0

Nedskrivning, materiella anläggningstillgångar -17,5 -0,9 -17,5 -0,9

Nedskrivning/återföring, orealiserad vinst/förlust finansiella anläggningstillgångar 1,5 -2,1 1,5 -2,1

Nedskrivning/återföring, orealiserad vinst/förlust finansiella omsättningstillgångar 10,7 10,7

Försäkringsersättningar 4,7 25,7 4,7 25,7

Försäljning av fastigheter 34,0 34,0

Köp av fastigheter -22,0 -22,0

Nedskrivning aktier i Botkyrka Kommunfastigheter 0,0 -14,2

Uppräkning av pensionsavsättningar 0,0 -24,7 0,0 -24,7

Avkastning pensionsavsättning 27,5 37,6 27,5 37,6

Återbetalade försäkringsavgifter från FORA/AFA 64,1 8,3 64,1 8,3

Summa intäkter 95,0 38,7 95,0 52,9

mnkr 2012 2011 2012 2011

NOT 1 INTeRNA Och GemeNSAmmA POSTeR

Intäkter

Kalkylerad kapitaltjänst 334,1 331,8

Kalkylerad pension 118,8 115,6

Försäkringsersättningar 4,5 25,7

Schablonbidrag, flyktingar 17,6 19,2

Differens PO-pålägg 37,4 33,5

Återbetalade försäkringsavgifter från AFA 64,1

Summa intäkter 576,5 525,8

Kostnader

Fastighetsskatt och försäkringar 6,4 2,9

Pensionsutbetalningar 69,3 66,2

Semesterlöneskuld, förändring -7,1 8,0

timlöner med mera, förändring 3,8 -3,4

Avgiftsbestämd del pensioner(inklusive särskild löneskatt) 99,6 97,8

Årets avsättning pensioner (inklusive särskild löneskatt) 21,7 35,3

Finansiell leasing -0,4 -0,2

täckning av hyror 1,2 3,2

Stiftelsekapital 0,0 1,8

övriga kostnader 0,4 -0,4

Summa kostnader 195,0 211,0

Nettointäkt 381,5 314,7

NOT 2 VeRKSAmheTeNS INTÄKTeR

taxor och avgifter 224,6 234,5 764,8 868,9

Externa bostads- och lokalhyror 81,0 76,9 895,6 746,8

Försäljning av verksamhet 121,6 150,1 121,6 150,1

Bidrag från staten med flera 281,7 299,4 281,9 299,6

övriga verksamhetsintäkter 122,8 44,0 243,1 141,8

Summa intäkter 831,8 804,8 2307,0 2207,2

NOT 3 VeRKSAmheTeNS KOSTNADeR

Personalkostnader -2 587,4 -2 464,9 -2 712,3 -2 589,6

Varor -314,9 -282,6 -738,9 -688,1

Entreprenad och köp av verksamhet -906,2 -892,0 -906,2 -892,0

Externa lokalhyror -96,6 -87,2 -110,3 -105,0

Bidrag och transfereringar -206,2 -202,4 -206,2 -202,4

Köp av tjänster och övriga verksamhetskostnader -446,5 -420,5 -962,3 -957,6

Summa kostnader -4 557,7 -4 349,7 -5 636,2 -5 434,7

NOT 4 AVSKRIVNINGAR

Avskrivningar maskiner, inventarieroch tekniska anläggningar -33,2 -32,6 -86,2 -84,7

Avskrivningar fastigheter och tekniska anläggningar -165,5 -157,0 -264,1 -248,5

Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar -0,6 -1,3

Nedskrivningar* -17,5 -0,9 -17,5 -0,9

Summa -216,2 -190,4 -368,3 -335,4

Kommunen KommunenSammanställd

redovisningSammanställd

redovisning

*Eftersom inte samma uppdelning sker av avskrivningskostnaderna för alla de i den sammanställda redovisningen ingående enheterna redovisas avskrivningar av tekniska anläggningar på två rader.

N O t E R


mnkr 2012 2011 2012 2011

NOT 10 JUSTeRING FÖR POSTeR SOm INTe INGåR I KASSAFlÖDeT

Avskrivningar 216,2 190,4 368,3 309,8

Orealiserad kursförlust påfinansiella tillgångar 0,0 27,4 0,0 2,0

Återföring orealiserad förlust påfinansiella tillgångar 0,0 -25,3 0,0 0,0

Förändring aktier och andelar i Hågelby och Upplev Botkyrka AB 0,0 0,0 0,6 0,0

Förändring obeskattade reserver 0,0 0,0 0,4 3,5

Pensionsavsättning 22,2 55,2 -12,4 96,5

övriga avsättningar -82,5 -33,1 -48,8 -67,7

Summa 155,9 214,5 308,2 344,1

NOT 11 FÖRTRYDlIGANDe AV KASSAFlÖDeSANAlYS OmFÖRT mellAN KORTFRISTIGA SKUlDeR Och UPPTAGNA låN

Omföringen mellan kortfristiga skulder och upptagna lån avser den del av långfristiga skulder som ska lösas kommande år och därför bokförts som kortfristig i samband med bokslutet. tidigare år har kassaflödet korrigerats beträffande kortfristig del av de långfristiga lånen som i återförts till långfristigt vid beräkning av kassaflödesanalysen. Enligt ny rekommendation har detta ej justerats 2012 och jämförelsesiffror för 2011 har korrigerats så att jämförelse kan göras mellan åren.

Bruttoredovisning av investeringsverksamhet

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -472,8 -397,1 -646,1 -702,7

Försäljning av materiella anläggningtillgångar 0,0 0,0 0,7 0,8

Summa -472,8 -397,1 -645,4 -701,9

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 0,0 -1 691,9 0,0 -1 691,9

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 1 251,6 0,0 1 251,6

Förändring pga. omklassificeringar av finansiella anläggningstillgångar 527,8 0,0 527,8 0,0

Förändringar i koncernen 0,0 0,0 -0,6 399,9

Summa -527,8 -440,3 527,2 -40,4

NOT 12 ImmATeRIellA ANlÄGGNINGSTIllGåNGAR

Söderenergi 1,5 1,6

SRV 0,6 1,0

Summa 2,1 2,6

NOT 13 mARK, BYGGNADeR Och TeKNISKA ANlÄGGNINGAR

Verksamhetsfastigheter

Ackumulerad anskaffning 4 240,9 3 990,0 8 642,4 7 952,1

Ackumulerad avskrivning -1 627,6 -1 499,7 -3448,8 -2 894,0

Ingående balans 2 613,2 2 490,2 5 197,5 5 066,7

Under året investerat 383,4 259,6 421,2 684,7

Omklassificeringar 0,4 0,4 2,6

Omföringar mark -0,1 -7,8 -0,1 -7,8

Under året avskrivet -134,1 -127,9 -234,2 -222,4

Nedskrivet -17,5 -0,9 -17,5 -325,7

Under året nedskrivet (försäljning) 0,0 -0,9 0,0

övervärde byggnad och mark 16,4 16,5

Utgående balans 2 845,2 2 613,2 5 382,8 5 214,6

Varav mark 46,1 34,9 215,1 45,8

mnkr 2012 2011 2012 2011

Publika fastigheter

Ackumulerad anskaffning 389,3 348,3 389,3 348,3

Ackumulerad avskrivning -140,1 -130,0 -140,1 -130,0

Ingående balans 249,2 218,3 249,2 218,3

Omklassificeringar 0,3 0,3



Utgående balans 242,5 249,2 242,5 249,2

Varav mark 15,2 15,1 15,2 15,1

markreserv


Ackumulerad avskrivning 0,0 0,0 0,0 0,0

Ingående balans 37,8 34,0 37,8 34,0


Omklassificering tillexploateringsfastigheter omsättningstillgångar 0,0 -5,2 0,0 -5,2

Omföringar inom anläggningstillgångar investeringar 0,0 6,9 0,0 6,9

Utgående balans 43,0 37,8 43,0 37,8

Varav mark 43,0 37,8 43,0 37,8

Fastigheter för affärsverksamhet



Ingående balans 141,8 121,5 141,8 121,5



Utgående balans 157,2 141,7 157,2 141,7

Varav mark 0,1 0,1 0,1 0,1



redovisning

N O t E R


mnkr 2012 2011 2012 2011

mark och fastigheter för annan verksamhet



Ingående balans 262,7 250,0 262,7 250,0

Under året investerat -2,2 25,6 -2,2 25,6


Nedskrivet 0,0

Utgående balans 247,5 262,7 247,5 262,7

Varav mark 59,4 67,3 59,4 67,3

Övriga fastigheter


Ackumulerad avskrivning 0,0 0,0 0,0 0,0



Försäljning mark 0,0 0,0 0,0 0,0

Under året avskrivet 0,0 0,0 0,0 0,0

Utgående balans 0,0 0,0 0,0 0,0

Varav mark 0,0 0,0 0,0 0,0

exploateringar (anläggningstillgång)



Under året omklassificerat frånanläggningstillgångar markreserv -0,3 -0,3

Summa exploateringsmark 49,5 36,0 49,5 36,0

Pågående projekt 254,6 192,6

Summa utgående balans 3 585,0 3 340,7 6 377,3 6 134,7

NOT 14 mASKINeR, INVeNTARIeR Och TeKNISKA ANlÄGGNINGAR

Anskaffningsvärde 613,9 575,7 1 945,3 1 860,4

Ackumulerad avskrivning -481,2 -448,7 -1 303,7 -1 224,8

Ingående balans 132,7 127,1 641,6 635,6


Försäljning/utrangering 0,0 -5,5 -7,2


Omklassificeringar -0,6 -0,6

Avskrivning sålda/utrangerade inventarier 0,0 4,8 6,4

Pågående nyanläggning 0,0 5,5 6,1

Nedskrivet 0,0

Utgående balans 144,9 132,7 682,5 647,5

mnkr 2012 2011 2012 2011

NOT 15 KORTFRISTIGA PlAceRINGAR

Räntefonder 244,8 267,4 244,8 267,4

Aktiefonder 216,8 167,2 216,8 167,2

Hedgefonder 95,1 86,5 95,1 86,5

övriga placeringar 0,4 6,1 0,4 6,1

Summa 557,1 527,2 557,1 527,2

NOT 16 AKTIeR Och ANDelAR I DOTTeR- Och INTReSSeBOlAG mm

AB Botkyrkabyggen (8 200 á 1 000 kr) 8,2 8,2

AB Botkyrkabyggen (Nyemission 2008) 15,0 15,0

AB Botkyrkabyggen (aktier överförda från Botkyrka Kommunfastigheter) 450,0 450,0

Botkyrka etablering AB (500 á 100 kr) 0,1 0,1

Hågelbyparken AB 0,1 0,6

Upplev Botkyrka AB 3,1 3,2

Södertörns fjärrvärme ägar AB 5,0 5,0

Sydvästra Stockholmsregionens VA-verksamhet (20 á 1 000 kr) 0,0 0,0

SRV Återvinning AB (700 á 500 kr) 0,4 0,4

Stockholmsregionens Försäkrings AB (77553 á 100 kr) 7,7 7,7

Kommuninvest 3,7 3,7

Vårljus AB 0,8 0,8

övriga 0,1 0,1

Bostadsrätter 26,3 26,3

Summa 520,4 521,0

NOT 17 låNGFRISTIGA FORDRINGAR

Lån till kommunala bolag 2 140,0 2192,3 0,5 0,0

Lån till VA-anslutningar 0,0 0,0 0,0 0,0

Lån till kreditinstitut (Handelsbanken Finans) 775,5 771,0 775,5 771,0

Uppskjuten skattefordran 0,0 0,0 6,8 8,5

övrig utlåning 0,1 8,2 2,2 8,2

Avgår kortfristig del -11,2 -11,2 2,4

Summa 2 904,5 2 971,5 773,9 790,1

NOT 18 exPlOATeRINGAR (OmSÄTTNINGSTIllGåNG)


Omföring från markreserv 0,3 5,3 0,3 5,3

Under året investerat kostnader -1,6 33,7 -1,6 33,7

Under året investerat intäkter -35,8 -11,0 -35,8 -11,0

Slutredovisade projekt kostnader -8,1 -13,3 -8,1 -13,3

Slutredovisade projekt intäkter 0,1 4,3 0,1 4,3

Summa exploateringsmark 16,4 61,6 16,4 61,6



redovisning

N O t E R


mnkr 2012 2011 2012 2011

NOT 19 KORTFRISTIGA FORDRINGAR

Kundfordringar 57,0 65,7 192,9 173,7

Förutbetalda kostnader och upplupna intäker 109,4 115,2 120,4 144,8

Avräkning kommunalskatt 98,5 108,4 98,5 108,4

Upplupen fastighetsavgift 24,8 17,1 24,8 17,1

Momsfordran 42,8 34,6 44,3 36,0

Skattekonto 0,4 20,5 13,7 29,8

Kortfristiga fordringar koncern 1,5 0,0 0,0 0,0

övriga fordringar 34,0 13,5 30,7 60,0

Kortfristig del av lång fordran 11,2 15,2 11,2 15,2

Summa 379,5 390,3 536,6 585,0

NOT 20 KASSA Och BANK

Bank 5,3 225,4 88,3 333,2

Postgiro -1,7 -1,1 -1,0 -1,1

Summa 3,7 224,3 87,3 332,1

Kommunen har valt att under 2012 nyttja checkkrediten som redovisas på skuldsidan. Limit på checkräkningskrediten är 200 mkr.

NOT 21 eGeT KAPITAl

Ingående eget kapital 3 596,5 3 447,5

Årets resultat 154,4 148,9

Därav utgående balans i VA-fonden 17,8 10,7

Årets förändring av VA-fond (=resultatet) 7,1 -0,1

Ränta som tillförts VA-fonden 0,6 0,4

Därav utgående balans kompetensfond 42,9 51,5

Årets förändring av kompetensfond -10,0

Ränta som tillförts kompetensfond 1,4

Ingående eget kapital 3 044,7 2 823,7

Årets resultat 295,4 217,5

Förändring andelar Hågelby, Upplev Botkyrka AB 0,6 0,0

Förändring obeskattade reserven i SFAB 0,0 -0,9

Förändring obeskattade reserverna i SRV 0,0 -0,2

Förändring obeskattade reservernai Botkyrkabyggen 0,4 4,6

Utgående eget kapital 3 750,9 3 596,5 3 341,1 3 044,7

NOT 22 PeNSIONSAVSÄTTNINGAR exklusive garantipension, visstidspension, särskild ålderspension garantipension och särskild avtalspension

Ingående avsättning 282,2 230,1 321,6 265,9

Pensionsutbetalningar -11,5 -8,1 -11,5 -8,1

Nyintjänad pension 20,2 27,0 20,2 27,0

Ränte- och basbeloppsuppräkningar 13,9 26,8 13,9 26,8

Avsatt för förtroendevalda 0,6 -6,1 0,6 -6,1

Förändring särskild löneskatt 24,26% 4,3 10,2 4,3 10,2

övrigt -2,4 2,3 0,9 5,8

Summa 307,3 282,2 350,0 321,5

mnkr 2012 2011 2012 2011

Garantipension, visstidspension, särskild ålderspension garantipension och särskild avtalspension

Ingående avsättning 10,4 7,4 10,4 7,4

Pensionsutbetalningar -3,4 -3,2 -3,4 -3,2

Nyintjänad pension 0,6 6,1 0,6 6,1

Ränte- och basbeloppsuppräkningar 0,5 0,4 0,5 0,4

Förändring särskild löneskatt 24,26% -0,6 0,6 -0,6 0,6

övrigt -0,1 -0,9 -0,2 -0,8

Summa 7,5 10,4 7,4 10,5

Utgående balans pensionsavsättning 314,8 292,6 357,4 332,0

Aktualiseringsgrad (%) 80,0 78,0 80,0 78,0

NOT 23 ANDRA AVSÄTTNINGAR

Efterbehandling avslutad deponi 34,7 33,5

Sluttäckning och iordningställande av avfallsupplag 1,1 2,1

Uppskjuten skatt 63,0 67,2

Reservering för destruktion av vattenhaltig olja 0,5 0,5

övriga avsättningar 1,3 1,4 1,3 1,4

Summa 1,3 1,4 100,5 104,7

NOT 24 låNGFRISTIGA SKUlDeR

Handelsbanken 100,0 400,0 100,0 400,0

Swedbank

Nordea 200,0 351,5 206,9 359,1

Kommuninvest* 1 850,0 670,0 1 850,0 670,0

Svensk exportkredit

Finansiell leasing 7,6 3,9 7,6 3,9

till kreditinstition

Förutbetalda anslutningsavgifter 46,1 44,5 46,1 44,5

Förutbetalda gatukonstnadsersättningar 36,7 37,8 36,7 37,8

övriga 937,8 986,9

Summa 2 240,4 1 507,7 3 185,1 2 502,2

NOT 25 KORTFRISTIGA SKUlDeR

Upplupna arbetsuppgifter och preliminär skatt 80,9 80,7 87,2 89,0

Kortfristig leasingskuld 2,9 2,2 2,9 2,2

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 148,3 152,3 351,6 293,7

Kommande års amorteringar* 931,5 2 029,4 931,5 2 029,4

Leverantörsskuld 190,1 175,3 292,3 272,7

Momsskuld 8,1 2,4 34,1 19,2

Semesterlöneskuld 147,8 121,6 158,0 130,9

Upplupna löner 107,2 55,9 108,3 56,4

Särskild löneskatt pensioner 19,7 19,2 22,6 22,0

Pensioner avgiftsbestämd del 81,2 79,2 81,2 79,2

till kreditinstitut 79,4 100,5 72,5

övriga kortfristiga skulder 8,2 54,0 15,6 165,9

Summa 1 805,3 2 772,1 2 185,9 3 233,1

Kommunen har valt att under 2012 nyttja checkkrediten som redovisas på skuldsidan. limit på checkräkningskrediten är 200 mnkr.

KommunenSammanställd

redovisning

*Omföringen mellan kortfristiga skulder och upptagna lån avser den del av långfristiga skulder som skall lösas kommande år och därför bokförts som kortfristig i samband med bokslutet.

KommunenSammanställd

redovisning

N O t E R


mnkr 2012 2011 2012 2011

*Botkyrka och Huddinge har gått i solidarisk borgen för ett lån på 1 350 mil-joner kronor. Det betyder att långivaren kan kräva en av borgenärerna på hela beloppet. Då vi delar åtaganden med Huddinge har vi endast tagit upp halva beloppet 675 miljoner som Botkyrkas åtagande. Botkyrka Kommun har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 267 kommuner som per 2012-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser.

Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommu-nerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförpliktelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.

Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Botkyrka Kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförpliktelse, kan noteras att per 2012-12-31 up-pgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 268 008 533 162 kronor och totala tillgångar till 272 786 307 725 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 3 854 635 584 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 3 929 436 610 kronor.

NOT 27 BeRÄKNAD PeNSIONSSKUlD

Intjänad före 1998 1 380,1 1379,2 1 380,1 1 380,1

Särskild löneskatt 24,26% 334,8 334,6 334,8 334,7

Summa 1 714,9 1 713,8 1 714,9 1 714,8

2012 2011 2012 2011

NOT 28 leASINGAVTAl

Finansiell leasing

Nuvärdesberäknade minimileaseavgifter

Förfaller till betalning inom 1 år 2,9 2,1 2,9

Förfaller till betalning inom 2–5 år 7,1 3,7 7,1

Förfaller till betalning senare än 5 år 0,0 0 0,0

Summa 10,0 5,8 10,0

mnkr 2012 2011 2012 2011

Operationell leasing

Förfaller till betalning inom 1 år 26,2 26,9 26,2 26,9

Förfaller till betalning inom 2–5 år 62,0 51,0 62,0 51,0

Förfaller till betalning senare än 5 år 54,8 9,4 54,8 9,4

Summa 143,0 87,3 143,0 87,3

Finansiell leasing redovisas även under tillgångsslaget inventarier och maski-ner samt som långfristig och kortfristig leasingskuld. Inga avtal med finansiell leasing omfattar variabla avgifter. Operationell leasing omfattar ej uppsägn-ingsbara avtal längre än 36 månader.

NOT 29 ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDelSeR Kommunen har ett pensionsansvar för politiker som fullgör uppdrag i kom-munen på heltid eller på betydande del av heltid. För att uppnå full pension krävs i normalfallet 12 års tjänstgöring. tre nu verksamma och tre tidigare verksamma politiker omfattas av rätt till visstidspension. två personer un-der 50 år har rätt till avgångsersättnig under fem år om uppdraget avslutas efter nuvarande mandatperiod. ytterligare en personer har rätt till avgångs-ersättning under två år och tre personer har rätt till avgångsersättning under ett år. Om dessa förordnanden/uppdrag upphör har kommunen skyldighet att utge visstidspension eller avgångsersättning. Kommunens pensionsansvar omfattar i denna del 10,5 mnkr i 2012 års prisnivå. Av beloppet avser 2,2 mkr visstidspensioner och 8,3 mkr avgångsersättningar.

Koncern

övriga ansvarsförbindelser Botkyrka kommun 10,5 11,5

Avbetalningsköp för SRV finanserande hos Nordea 20,8 23,9

Summa 31,3 35,4

NOT 30 PRIVATA meDel INOm ÄlDReOmSORGeN Och FUNKTIONShINDeROmRåDeT*

Privata medel i tkr 339,5 265,5 339,5 265,5

*Privata medel redovisas för första gången 2011

NOT 31 ReSUlTAT- Och BAlANSRÄKNING FÖR KOmmUNeNS VA-VeRKSAmheT

Resultaträkning i tkr

Verksamhetens intäkter 95 001,0 87 743,2

Administration -13 427,0 -11 896,1

Vattenberedning -1 911,0 -2 501,6

Vattendistribution -9 096,0 -12 228,9

Spillvattenavledning -6 661,0 -6 986,2

Dagvattenhantering -2 332,0 -2 063,2

Inköp av vatten -13 454,0 -12 700,2

Inköp av avloppsrening -27 742,0 -27 200,2

Avskrivningar -14 112,0 -6 569,0

Finansiella intäkter 124,0 91,5

Finansiella kostnader 0,0 -5 779,7

Summa kostnader -88 611,0 -87 833,6

årets resultat 6 390,0 -90,4

NOT 26 INGåNGNA BORGeNSFÖRBINDelSeR

Södertörns Fjärrvärme AB 70,0 63,5 70,0 63,5

Södertörns Energi AB * 675,0 704,0 675,0 704,0

SyVAB 88,4 88,4 88,4 88,4

Söderenergi AB 464,5 470,4 464,5 470,4

SRV Återvinning AB 57,9 17,5 57,9 17,5

Hågelbyparken AB 1,2 1,2 1,2 1,2

Botkyrka hantverkshus brf 1, 2 och 3 12,9 13,1 12,9 13,1

AB Botkyrkabyggen 250,0 250,0 250,0 250,0

Eriksbergs industriområde 10,0 10,4 10,0 10,4

Norra Botkyrka Folkets Hus 29,4 30,3 29,4 30,3

IFK tumba 4,6 6,3 4,6 6,3

övriga föreningar 5,3 2,0 5,3 2,0

Slagsta Marina 0,0 3,1 0,0 3,1

Bostadsrättsföreningar 1,4 4,0 1,4 4,0

Kommunalt förlustansvar, statliga bostadslån 1,9 2,3 1,9 2,3

SRV Återvinning AB, 0,0 0,0 0,0 0,7

Hågelbyparken AB 0,0 0,0 0,0 0,0

Söderenergi AB, checkräkningskredit EFO 0,0 0,0 1,7 1,7

Summa 1672,5 1666,5 1674,3 1668,9



redovisning

N O t E R


TKR 2012 2011

Balansräkning

tillgångar

VA-anläggningar 152398,0 133841,0

Inventarier 3 231,0 1 206,0

Summa anläggningstillgångar 155 629,0 135 047,0

Interimsfordringar 1 021,4 1 254,3

Kortfristiga fordringar 8 813,2 4 754,0

Avräkningskonto med kommunen 54 006,0 49 155,0

Summa omsättningstillgångar 63 840,6 55 163,3

Summa tillgångar 219 469,6 190 210,3

Skulder och eget kapital

Avsättning VA-fond 17 757,8 10 704,0

Avsättning anslutningsavgifter 46 082,9 44 458,5

Summa avsättningar 63 840,7 55 162,5

Lån kommunen avseende anläggningstillgångar 155 629,0 135 047,0

Summa skulder och eget kapital 219 469,7 190 209,5

Not: slutredovisade investeringsprojekt

Projekt Budget Utfall Avvik

tumba idrottshus läktare 15,0 18,3 -3,3

Kommunen

N O t E R


en kommunala redovisningen regleras av lagen om kommunal redovisning. Rådet för kommunal redovisning (RKR) lämnar rekommendationer för kommunernas redo-visning. Botkyrka har i allt väsentligt följt gällande regler och anvisningar.

Kommunen ändrade redovisningsprincip för marknadsno-terade aktier och fonder under året genom att flyttadem från anläggningstillgångar till omsättningstillgångar enligt RKR:s rekommendation 20.

Både annitets - och nominell beräkningsmetod har använts vid beräkning av kapitalkostnader. Annuitetsmetoden används för investeringar i fastigheter. För övriga investeringar an-vänds den nominella metoden.

Verksamhetens intäkter och kostnader periodiseras till det år då vara levereras, tjänst utförs eller händelse inträffar. Förvaltningarna periodiserar intäkter och kostnader över ett basbelopp (44 000 kr för 2012) enligt kommunens rekommen-dation.

Semesterlöneskulden (semesterlön som medarbetarna inte har tagit ut) och okompenserad övertid redovisas tillsammans med arbetsgivaravgiften som en kostnad under intjänandeåret och som en kortfristig skuld i balansräkningen. Semesterlöne-skulden beräknas separat för varje personalkategori.

Kommunen redovisar skatteintäkter enligt RKR:s rekom-mendation 4:1. Det innebär vi delar upp dem i tre delar: årets preliminära skatteinbetalningar, prognos för årets avräknings-likvid samt slutavräkning från tidigare år.

För den preliminära slutavräkningen 2012 används Sveriges kommuner och landstings skatteunderlagsprognos enlighet RKR:s rekommendation 4:2.

Kommunen redovisar pensionsskulden enligt den så kallade blandmodellen:• Pension som tjänats in före 1998 redovisas som ansvars-förbindelse och utbetalningarna redovisas som kostnad i resultaträkningen.• Pension som tjänats in från och med 1998 får personalen själv placera upp till en nivå motsvarande 7,5 inkomst-basbe-lopp. Dessa kostnadsförs det år de tjänas in och tas upp som kortfristig skuld tills de betalas ut (i mars året efter intjänan-det). Den del som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp redovisas som avsättning till pensioner i balansräkningen. I samtliga belopp ingår särskild löneskatt.

Materiella anläggningstillgångar tas upp till anskaffnings-värdet i balansräkningen med tillägg för värdehöjande investeringar och med avdrag för avskrivningar och eventu-ella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår ränta under byggtiden (kreditivränta), under 2012 har internränta på 4,5 procent tillämpats.

Gatkostnadsersättningar, anläggningsavgifter, anslutningsav-gifter och övriga investeringsbidrag intäktsförs på ett sätt som återspeglar hur investeringen används och förbrukas enligt RKR:s rekommendation 18.

Inventarier klassificeras som anläggningstillgång om de har en ekonomisk livslängd på minst tre år och är värda minst ett basbelopp.

Anläggningstillgångar skrivs av enligt en plan utifrån från tillgångarnas förväntade ekonomiska livslängd och förslag på avskrivningstider från Sveriges kommuner och landsting.

Inom vissa områden gör vi inga avskrivningar:• Aktier, andelar och bostadsrätter• Mark • Konst • Pågående arbeten.

Avskrivningen av maskiner och inventarier påbörjas månaden efter anskaffningen. För fastigheter påbörjas avskrivningen när anläggningen är färdig och kan användas.

Kapitalkostnad (summan av avskrivningar och ränta) beräk-nas på gjorda investeringarna. För verksamhetsfastigheter använder vi annuitetsmetoden och för övriga investeringar den nominella metoden. Kapitalkostnaderna fördelas på de ansvariga verksamheterna, för verksamhetslokaler ingår kapi-talkostnaden i internhyran.

REDOVISNINGs-

PRINCIPER

Objekt Avskrivningsintervall i år

Verksamhetsfastigheter 3–33

Fastigheter för affärsverksamhet 3–50

Publika fastigheter (gator, vägar, parker och VA)

22–33

Uthyrda fastigheter 10–33

Hyrda fastigheter 3–20

Maskiner och inventarier 3–12

Bilar och transportmedel 3–12

D


Upparbetade utgifter i kommunens exploateringsverksamhet redovisas vi som omsättningstillgång när kommunen inte ska äga tillgången och som anläggningstillgång när kommunen ska vara slutlig ägare, till exempel för gator och parker. (Före 2008 redovisades alla exploateringsutgifter som omsättnings-tillgång.)

VA-verksamhetens resultat ingår i resultatet för årets verk-samhet, men det finns krav på att hålla isär VA-verksamhetens kostnader och bokföra resultatet mot VA-fonden varje år. Fonden ingår som en del av kommunens eget kapital. VA:s an-slutningsavgifter redovisas enligt RKR:s rekommendation 18.

Leasing klassificeras som antingen operationell eller finan-siell. Finansiell leasing redovisas som en tillgång i balans-räkningen samt som en skuld till leasegivaren. Operationell leasing redovisas som en ansvarsförbindelse i särskild not.

Finansiella anläggningstillgångar i form av aktier och fonder tas upp till anskaffningsvärdet om de gäller dotterbolag eller intressebolag.

Finansiella omsättningstillgångar som marknadsnoterade aktier och fonder värderas till det lägsta av bokförda värdet och det aktuella marknadsvärdet och skrivs ner med eventuell orealiserad förlust.

Finansiella skulder delas in i kortfristiga respektive långfris-tiga skulder. Kortfristiga är de som förfaller till betalning inom tolv månader räknat från balansdagen och övriga är långfristiga (RKR 20).

Sammanställd redovisningEnligt åttonde kapitlet i lagen om kommunal redovisning ska årsredovisningen även ta upp kommunal verksamhet som bedrivs av andra juridiska personer om kommunen har ett betydande inflytande. Den sammanställda redovisningen är kommunernas motsvarighet till koncernredovisning och den ska ge en samlad bild av kommunens och de kommunala företagens verksamhet och ekonomiska ställning.

Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt för-värvsmetoden med proportionell konsolidering. Det innebär att vi drar bort det egna kapital som fanns vid förvärvstill-fället och att bara räknar in eget kapital som tjänats in efter förvärvet i ”koncernens” eget kapital (förvärvsmetoden). Tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader tas upp till så stor del som motsvarar kommunens aktieinnehav (propor-tionell konsolidering).

I årets sammanställda redovisning har vissa justeringar/rätt-ningar skett som avser redovisning av obeskattade reserver. Rättningarna påverkar bland annat årets ekonomiska resultat. I årsredovisningen har rättningar bakåt i tiden inte gjorts och därmed går åren 2011 och 2012 inte att jämföra.

Ordlista

Anläggningstillgångar. tillgångar som vi tänker äga och använda under obegränsad tid, till exempel fastigheter, inventarier och finansiella tillgångar.

Annuitet. Annuitetsmeto-den fördelar investeringens kapitalkostnader med lika stora belopp för varje år av tillgångens ekonomiska livslängd.

Avskrivning. Planmässig värdeminskning av anlägg-ningstillgång på grund av ålder och slitage.

eget kapital. Den del av tillgångarna som finansierats med egna medel och är skillnaden mellan samt-liga tillgångar och samtliga skulder.

Finansnetto. Skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader.

Internränta. Ränta för de anläggningar som en viss verksamhet använder.

Kapitalkostnad. Intern-ränta och avskrivningar för investeringar som belastar verksamhetens resultat.

Kortfristiga skulder. Skulder som förfaller till betalning inom ett år.

likviditet. Förmågan att betala kostnader på kort sikt, det vill säga summan av tillgångar som snabbt går att omvandla till pengar, intäkter i verksamheten och kortfristiga skulder.

långfristiga skulder. Skul-der vars längd överstiger ett år.

Nettoinvesteringar. Inves-teringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag med mera.

Nettokostnader. Drift-kostnader efter avdrag av avgifter, ersättningar och andra driftintäkter.

Nominell metod. Avskriv-ning med lika stort belopp för varje år av avskrivnings-tiden och ränta beräknad på investeringens bokförda vär-de. Metoden ger nominellt minskade kapitalkostnader eftersom räntan beräknas på ett successivt lägre bokfört värde.

Omsättningstillgångar. till-gångar som inte är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav, det vill säga till-gångar som på kortsikt kan omvandlas till likvida medel. Hit räknas tillgångar i kassa, bank, kortfristiga place-ringar, kortsiktiga fodringar och förråd.

Periodisering. Fördelning av kostnader och intäkter till den redovisningsperiod de gäller.

Rörelsekapital. Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Speglar kommunens finan-siella ställning på kort sikt.

Soliditet. Det egna kapi-talets andel av de totala tillgångarna. Visar hur stor del av tillgångarna som fi-nansierats med eget kapital.

R E D O V I S N I N G S P R I N C I P E R


REVISIONS-

BERÄTTELSE


© Botkyrka kommun 2013Fotografierna på omslaget har tagits av: Kajsa Kax Wåghals, One Eyed Ink AB och Cirkus Cirkör Fotografierna på sidan 4 och 5 har tagits av: Studio Strandell och One Eyed Ink AB

Feedback: skicka gärna in åsikter om själva utformningen av Botkyrka kommuns årsredovisning 2012. Skicka e-post till: [email protected], eller ring 08-530 610 00.

Foto: Botkyrka kom

mun

Botkyrka, långt ifrån lagom – en kontrastrik och kreativ mötesplats

Botkyrka kännetecknas av mängder av kontraster. Här finns allt från täta förortscentrum,

vackra boendemiljöer med intressant arkitektur, till landsbygd med vacker natur med

skog, ängar, sjöar och havskust. Här frodas entreprenörskap, små företag blandas med

internationella storföretag. Här talas över 100 språk, här bor och arbetar människor med

bakgrund från världens alla hörn.

I Botkyrka är vi kreativa och stimulerar nyfikenhet. Botkyrka är en inspirerande och

nytänkande kommun med breda och unika kultur- och upplevelsesatsningar. Här finns

stolthet, ungdomlighet, eldsjälar och kraft. Här utvecklar vi nya idéer för framtiden.

I Botkyrka uppstår intressanta och oväntade möten mellan föreningslivet, medborgarna,

näringslivet och medarbetarna. I Botkyrka möts olika internationella perspektiv, kulturer,

språk och religioner påett spännande sätt.

Munkhättevägen 45 | 147 85 tumba | tel 08-530 610 00 | www.botkyrka.se

Documents

Botkyrka kommuns årsredovisning 2012