Boverkets byggregler (freskrifter och allmnna rd), BBR BFS 2011:6 med ndringar till och med BFS 2017:5

Detta r en konsoliderad version. Den konsoliderade versionen r en sammanstllning av alla bestmmelser, frn grundfrfattning till senaste ndringsfrfattning. Det r alltid den tryckta versionen som gller i rttssammanhang. Den tryckta versionen innehller ocks alla fotnoter samt uppgifter om ikrafttrdande- och vergngsbestmmelser.

Konsoliderad version (fulltext) 1 (155)

1 Inledning

1:1 Allmnt

Denna frfattning innehller freskrifter och allmnna rd till fljande lagar och frordningar

(huvudfrfattningarna)

plan- och bygglagen (2010:900), PBL,

plan- och byggfrordningen (2011:338), PBF.

Allmnt rd

Freskrifter och allmnna rd om brfrmga, stadga och bestndighet hos brande konstruktioner

finns i Boverkets freskrifter och allmnna rd (2011:10) om tillmpning av europeiska

konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS.

Ytterligare bestmmelser om hissar, rulltrappor, rullramper, motordrivna portar och vissa

anordningar fr avfall finns i Boverkets freskrifter och allmnna rd (2011:12) om hissar och

vissa andra motordrivna anordningar, H.

Ytterligare bestmmelser om vrmepannor finns i Boverkets freskrifter och allmnna rd

(2011:11) om frfarande fr bedmning av verensstmmelse fr nya vrmepannor som eldas med

flytande eller gasformigt brnsle, EVP.

Bestmmelser om funktionskontroll av ventilationssystem finns i PBF, i Boverkets freskrifter

och allmnna rd (2011:16) om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av

sakkunniga funktionskontrollanter, OVK, och i Boverkets allmnna rd (2012:7) om

funktionskontroll av ventilationssystem, OVKAR.

Bestmmelser om typgodknnande m.m. finns i Boverkets freskrifter och allmnna rd

(2011:19) om typgodknnande och tillverkningskontroll, TYP.

Bestmmelser om bredbandsanslutning finns i Boverkets allmnna rd (2017:1) om

bredbandsanslutning, BRE. (BFS 2017:5).

1:2 Freskrifterna

Freskrifterna gller

vid uppfrandet av nya byggnader,

vid mark- och rivningsarbeten, samt

fr obebyggda tomter som ska frses med en eller flera byggnader.

Vid uppfrandet av andra anlggningar n byggnader p tomter gller freskrifterna i avsnitt 8:9.

Vid ndring av byggnader gller freskrifterna i den utstrckning som fljer av avsnitt 1:22. (BFS

2017:5).

Allmnt rd

Av 1 kap. 4 PBL framgr att ven ombyggnader och tillbyggnader innefattas i begreppet ndring

av byggnader.

Freskrifter om byggnaders utformning m.m. meddelas ven av andra myndigheter n

Boverket. Till exempel utfrdar Arbetsmiljverket freskrifter om arbetsplatser och

Jordbruksverket freskrifter om utformning av djurstallar. (BFS 2017:5).

Boverkets byggregler (freskrifter och allmnna rd), BBR

Konsoliderad version (fulltext)

2 (155) Konsoliderad version (fulltext)

1:21 Mindre avvikelser frn freskrifterna i denna frfattning

Byggnadsnmnden fr i enskilda fall medge mindre avvikelser frn freskrifterna i denna frfattning.

Frutsttningen r att det finns srskilda skl, att byggnadsprojektet nd kan antas bli tekniskt

tillfredsstllande och att det inte finns ngon avsevrd olgenhet frn annan synpunkt. (BFS 2011:26).

Allmnt rd

Byggnadsnmnden prvar i bygglovet om mindre avvikelser frn utformningskraven kan godtas. I

frga om de tekniska egenskapskraven kan byggnadsnmnden i ett startbesked klargra om mindre

avvikelse kan godtas. (BFS 2014:3).

1:22 Krav vid ndring av byggnader

Vid ndring av byggnader gller reglerna i avsnitt 1 och 2 i tillmpliga delar samt de delar av avsnitt

39 som str under rubrikerna Krav vid ndring av byggnader.

De delar av avsnitt 39 som str under rubrikerna Definitioner och Tillmpningsomrde gller

ven de vid ndring av byggnader. (BFS 2011:26).

Allmnt rd

Kraven fr nya byggnader r aldrig direkt tillmpliga vid ndring. Dremot kan man ofta f en viss

ledning av dessa d man ska bedma innebrden av motsvarande krav vid ndring. Vid ndring

kan dock kraven ofta tillgodoses genom andra lsningar n vid uppfrandet av nya byggnader.

(BFS 2016:6).

1:221 Varsamhetskrav och frbud mot frvanskning

1:2211 Varsamhet

Allmnt rd

Fr att en tgrd ska anses vara varsam br den respektera byggnadens karaktr avseende

proportioner, form och volym,

materialval och utfrande,

frgsttning, och

detaljomsorg och detaljeringsniv.

Den br ocks ta till vara detaljer som r vsentliga fr byggnadens karaktr. (BFS 2016:6).

1:2212 Frbud mot frvanskning

Allmnt rd

Vid prvning av om en tgrd medfr en frvanskning br det klarlggas om tgrden frndrar

byggnadens karaktrsdrag eller skadar ngon av de egenskaper som sammantaget ligger till grund

fr byggnadens eller omrdets kulturvrden. (BFS 2016:6).

1:2213 Srskilt vrdefull byggnad

Allmnt rd

En byggnad kan vara en sdan srskilt vrdefull byggnad som avses i 8 kap. 13 PBL antingen fr

att den har sdana vrden i sig eller fr att den utgr en vsentlig del av en srskilt vrdefull

bebyggelsemilj. Vad som sgs hr om byggnader gller ven fr bebyggelseomrden.

En byggnad kan vara srskilt vrdefull om den tydliggr tidigare samhllsfrhllanden.

Exempel p detta r

byggnader som representerar en tidigare vanlig byggnadskategori eller konstruktion som nu

har blivit sllsynt,

Boverkets byggregler (freskrifter och allmnna rd), BBR

Konsoliderad version (fulltext)

Konsoliderad version (fulltext) 3 (155)

byggnader som belyser tidigare bostadsfrhllanden, sociala och ekonomiska villkor,

arbetsfrhllanden, olika gruppers livsvillkor, stadsbyggnadsideal eller arkitektoniska ideal samt

vrderingar och tankemnster, och

byggnader som har representerat fr lokalsamhllet viktiga funktioner eller verksamheter.

En byggnad kan ven vara srskilt vrdefull om den tydliggr samhllsutvecklingen. Exempel

p detta r

byggnader som till exempel illustrerar folkrrelsernas framvxt, massbilismens genombrott,

immigration eller emigration,

byggnader som har tjnat som frebilder eller p annat stt varit uppmrksammade i sin

samtid, och

byggnader som prglas av en stark arkitektonisk id.

En byggnad kan ocks vara srskilt vrdefull om den i sig utgr en klla till kunskap om ldre

material och teknik.

En byggnad kan vara srskilt vrdefull frn konstnrlig synpunkt om den uppvisar srskilda

estetiska kvaliteter eller har en hg ambitionsniv med avseende p arkitektonisk gestaltning eller i

utfrande och materialval eller i konstnrlig gestaltning och utsmyckning.

En byggnad kan ven vara srskilt vrdefull om den vrderas hgt i ett lokalt sammanhang.

Exempel p detta kan vara byggnader som har haft stor betydelse i ortens sociala liv eller fr

ortens identitet eller i lokala traditioner.

I begreppet srskilt vrdefull byggnad ligger att byggnaden srskilt vl ska belysa ett visst

frhllande eller i sitt sammanhang ha f motsvarigheter som kan belysa samma frhllande.

Byggnader frn tiden fre 1920-talets bebyggelseexpansion, som har sin huvudsakliga karaktr

bevarad, utgr idag en s begrnsad del av byggnadsbestndet att flertalet av dem kan antas

uppfylla ngot av kriterierna fr srskilt vrdefull byggnad. (BFS 2016:6).

1:222 har upphvts genom (BFS 2016:6).

1:223 Byggnadens frutsttningar och ndringens omfattning

Under frutsttningen att byggnaden nd kan antas f godtagbara egenskaper fr anpassning av de i

avsnitt 39 angivna kravniverna som gller vid uppfrande av byggnad gras om

det med hnsyn till tekniska eller ekonomiska skl, eller ndringens omfattning, r ofrsvarligt

att genomfra en viss tgrd, eller om

man drigenom kan bibehlla byggnadens kulturvrden eller andra vsentliga boende- eller

brukarkvaliteter.

Anpassningen fr dock aldrig medfra en oacceptabel risk fr mnniskors hlsa eller skerhet.

(BFS 2011:26).

Allmnt rd

Byggherren br senast vid det tekniska samrdet redovisa sklen fr att anpassa niverna fr de

tekniska egenskapskraven. Det br ocks framg hur varsamhetskravet enligt 8 kap. 17 PBL och

frvanskningsfrbudet enligt 8 kap. 13 PBL har tillgodosetts. Detta br p lmpligt stt

dokumenteras i protokollet frn samrdet.

Hur kravet p hnsyn till ndringens omfattning ska tillmpas vid ombyggnad preciseras under

avsnitt 1:2243. (BFS 2016:6).

1:2231 Byggnadens frutsttningar

Allmnt rd

Exempel p tekniska skl kan vara

att det inte finns utrymme att vidta en viss tgrd eller

att det inte r mjligt att tillgodose ett utformningskrav eller ett tekniskt egenskapskrav utan

att det medfr att ett annat krav inte kan tillgodoses p en godtagbar niv.

Ekonomiska faktorer som kan beaktas r sdana som fljer av byggnadens placering och

utformning eller tekniska frutsttningar i vrigt. En lg likviditet r dremot inget skl som kan

beaktas.

Boverkets byggregler (freskrifter och allmnna rd), BBR

Konsoliderad version (fulltext)

4 (155) Konsoliderad version (fulltext)

Boendekvaliteter kan dels vara av praktisk art, t.ex. tillgngen till tillrckliga

frvaringsutrymmen, dels av upplevelsemssig art, t.ex. rumssamband och siktlinjer.

(BFS 2016:6).

1:2232 ndringens omfattning

Allmnt rd

Bedmningen av en ndrings omfattning kan dels utg ifrn hur stor del av byggnaden som berrs

och dels frn konsekvenserna fr utformningskraven och de tekniska egenskapskraven och fr