Box 60015, 10401 Stockholm 60.

PATRIOTENNr 1 • 1984. ARGANG 1

Demokrati betyder foJkmakt: aU foJket styr genom sina i fria val tillsatta representanter. Det parti som i valvinner flest roster och alltsa har foJkmajoritetens stod bildar regering och styr kommuner och landsting.Regeringen styr riket. .

Majoritetens parti - eller partier - regerar inte som i en diktatur eller i en enpartistat, dar oppositionen ar kvad-dad och regeringskritiska asikter ar forbjudna eller undertryckta. Oppositionen -de partier som inte fick folk-flertalets stod i valet -framfor kritik av regeringens och de styrandes politik. Oppositionen framfor avvikandeasikter i riksdagen, i massmedia och vid offentliga moten.

De styrande maste tala kritik och av-vikande asikter, dels fOr att inte harskaegenmaktigt, dels for att kunna ta in-tryck av sildan kritik 80m synes ha enbredare folklig fOrankring. Ty opposi-tionen kan i nasta val vinna flest rosterpa sactana frngor som regeringen misskottoch bilda nasta regering.

Alltsa: demokratins fOrutsattning ochsjiilva livsnerv ar yttrandefrihet ochasiktsfrihet. Om yttrandefriheten kranks

och vissa asikter fOrbjuds eller fOrfOljs,har manniskornas frihet beskurits ochdarmed ocksa demokratin. Asiktsdiktaturar fOrsta steget pli vag mot demokratinsundergAng, en diktatur rycker fram somendast till formerna liknar en demokrati.Vi har dii inte Iangre ett folk av friamanniskor utan av ofria, angsliga ochraddhagade, fega' och anpassliga,' man-niskor som inte ,vagar ha en mening ochsta fOr den utan alltid angsligt sneglar paandra vad de skall tycka och tanka.

FINNS DET "FARLlGA"ASIKTER?

Asiktsfrihet betyder inte ratten att endastuttrycka samma eller liknande asikterutan ratten att uttrycka andra asikter, ja,aven skarpt avvikande bikter i alla.frligor.

Men .finns det da inte "farliga" eller"avvikande" asikter 80m bor under-

Forts. pa ·sidorna 10 och 11.

"Jag vill giirna tillagga aU skulle Er verksarnhetinte vara atalbar ar jag beredd aU verka for aUden skall bli det."

Bo'Stromstedt ibrev till BSS den 21/8 1980.

Stall forradarna mot vaggen!Massmedierna har under flera ar skrivit flera uppseendevackande reportage om hur invandrare trakasserats avsvenskar. Man har forsokt anklaga seriosa nationalistgrupper for att ligga bakom, trots att handlingarna utfortsav kriminella element utanfor dessagrupper.

Man har helt enkelt forsokt upp-vigla en hatstamning ,mot dem somkritiserar den nuvarande invand-ringspolitiken. Syftet har varit atthamma slagkraften hos de nationa-Iistiska grupperna sa att pol itikernainte skuHe fa'sa mycket kritik forinvandringspol iti kens misslyckande.Man forsoker att SKAPA en

BLI MEDLEMDu kan bli medlem i Bevara SverigeSvenskt (BSS) genom att betala inarsavgiften som ar 60:- p,a postgiro81 81 70-3. Medlemsavgiften gallerperkalenderar.

PRENUMERERApa Plttrioten. Den utkommer med fyranummer pro ar. Du prenumererar pa8 nummer (inklusive 2 stencilnum-mer) fOr 80:- (stodbelopp), som slittsin pa BSS' postgiro 81 81 70-3. Marktalongen "8 nr Patrioten".

Patriot en behover extra ekonomisktbidrag fOr att kunna utvecklas. Vi artacksamma fOr alla bidrag - stora ochsma - och vadjar till lasarna att ommojligt ge ett litet bidrag vaIje manad .

. Anvand BSS' postgiro 81 81 70-30chmark talongen "tidningsfonden".

Redaktionen tar tacksamt emot press-klipp eller fOrslag och synpunkter painnehallet. Anteckna pa pressklippendatum och vilken tldning de kommerifran. Patrioten tar aven emot insan-dare och manus till artiklar. Men demaste vara maskinskrivna med dubbeltradavstilnd. FOr att underllitta vartarbete atersander vi ej manus, sa sparadarfor en egen kopia.

INNEHALLETPatrioten stader folkkampanjen BevaraSverige Svenskt. Patrioten vill mot-verka en internationalisering, fOrsvag-ning och kanske upp~osning avnationen Sverige. Patrioten vill stlirkaden svenska hemkanslan och bidra tillatt finna ett politiskt alternativ somgeT svenskarna ratten till ett eget land- inte ett land fOr all varldens folk.Enstor del av det publicerade materi-alet omfattar andra fragor an de somBSS driver. Patriot ens redaktion vill padetta satt stimulera till debatt ochhoppas att llisarnas intresse fOr andrafragor aktiveras.Eftertryck tillates om kallan anges.Ansvarig utgivare: Lars Ljungh.BSS-tryck, Stockholm, februari 1984.

konflikt mellan' invandrare ochsvenskar sa att svenskarna skallGLOMMA BaRT att det ar politi-kerna som ar skyldiga. Nu galler detatt ta oss i kragen en stund igen.ALLA seriosa nationalister i SverigeMASTE borja tanka merPOLITISKT. Vi maste folja detpolitiska arbetet och de politiska

besluten, som beror var nationsframtid. Alia politiska fragor arviktiga och infor nasta val MASTEdet finnas ett politiskt alternativfor oss "hemlosa". Basta sattet attstalla forradarna mot vaggen ar attrosta bort dom.

BSS: are misshandlad,ForfOljelsen mot oHktankande blir alltmer aggressiv. En ung BSS-medlem iHelsingborg har blivit misshandlad av eninvandrare darfOr att han vagade sta forsin asikt.

BSS-medlemmen, sam gar i fackskolai Helsingborg medverkade i en klass-debatt om invandringen och havdade daratt "invandringen till Sverige tagit fOrstora proportioner". Han beskrev ocksaatt vissa invandrargrupper var overrepre-senterade i den grova brottsligheten.

Efter lektionen hade en "antirasist"spridit ut ryktet att han hade en "rasist"i klassen. Ryktet nadde en invandraresom gick i samma skola. Redan sammadag hotades BSS-medlemmen tilllivet avinvandraren. "J ag skall marka Dig, dinjavel," sade han.

Ett par dagar senare nar BSS-medlem-men var pa vag ut ur skolan foljde in-vandraren efter honom. Vid skolutgangenhoppar invandraren pa honom utan vidareoch slar honom hiirt i bl a ansiktet sa attena ogonbrynet spricker. Nagra lararesom sag misshandeln ingrep och skjut-sade honom till sjukhuset fOr omplast-ring. Han fick aven sy nagra stygn. Miss-handeln har polisanmalts. Handelsen visaratt vara motstandare ar hansynslosa ochfanatiska utan manskliga hansyn. Efter-som de varken kan eller vill ventilera sinasikt i oppen debatt tar man till vald istallet i hopp om att skramma oliktank-ande till tystnad. Men da har de bedragitsig. Nationalister ar av segt virke och geraIdrig upp.

Drabbad avSverige av Marianne Alopaeus

Varfer ar vi olika?

,Mediavanstern

1!J84. av George Orwell

Varfer vi inte' kanlita pit mass mediaav Christopher Jolin(Se annons i Patrioten)

Utlandska beckerBestall boklista fran:Nationalist Books50 Pawsons RoadCroydon, Surrey eRO 2QFENGLAND (Bifoga ett pund)

Politiker-foraktet lever.Stiftelsen for opinionsanalyser gjorde fOrearsskiftet en undersokning om politiker-fOraktet. Man jamfOrde sju olika yrkes-grupper fOr att fa fram hur allmanhetensag pa dessa., Det visade sig att mestrespekterade var professorer och sedankom advokater. Langst ned pa listanfanns riksdagsman, fackfOreningsordfOr-ande och chefredaktorer. Resultatet visaratt svenskarna ar klokare an de tresenare yrkesgrupperna tycks tro.

PatriotenNr 1 februari 1984. Argang 1.

I november halls ett mate med redak-tionskommitten far BSS-Nytt. Oarbeslutades att tidningen i enlighet medlasarnas anskemill skulle byta namn.Namnet'skulle arityda tidningens ideo-logiska hemvist, men samtidigt ge ut-rymme far ett milngsidigt stoff. Oarfarbeslats att tidskriften skall hetaPATRIOTEN. Vi hoppas att lasarnaskall kanna sig nt.Jda med det beslutetoch aven med innehilliet. Manuskripttill nr. 2 skall inlamnas senast 10 april.

GRASROTENSROST.Patrioten tar giirna emot brev fran liisarna. Anviind en begriplig svenska.

Som ett f6rtydligande meddelas att brevskrivarnas asikter inte beh6ver sammanfalla med PATRIOTENS asikter.

Nationalist i Sverige och annorstades.Att vara nationalist i Sverige ar fint - om man ar chilenare,assyrier elier nagon annan sort av "politisk flykting". Det arsa "tjusigt" med nationelia invandrare - att varna om sitt landar "trevligt och patriotiskt'" tycker svensken - sa lange det arandra lander an Sverige man varnar om!

Vad man glOmmer ar vad nationeli och patriot egentligenbetyder, man kan aldrig varna om sitt land sa lange man flyrbort fran det och later bli att kampa pa platsen fOr orattvisan.Att vandra runt Pit. gatorna i Sverige med bossor och plakat fOrde mest befangda ideer, ja det ar latt eftersom svensken ar sakuvad av sitt internationelia samvete att ingen protesterar overparasiteringen pa svenska staten medan de arbetar fOr ett annatland!

Att oppet demonstrera att man ar svensk nationalist ar nagotsom jag antar att alia lasare vet hur svart det ar - hatet manmater fran svenskar av alia de sorter och framfOrallt .fran deinvandrare som sjalva ar nationalister ar enormt. Vari liggerskillnad en ?

J0, att vara svensk nationalist ar fult, Sverige ska 'enbartvarna om andra lander och ge upp sin egenart totalt fOr "be-rikande kulturer" och militant a flyktingars vansinniga kamp-ande for att bringa Sverige pa kna och Tor vet vad de tanKergora med Sverige nar de tagit over vart land - det vagar jag intefOrestilia mig.

Att vara svensk nationalist ar precis detsamma som att varanationalist i andra lander - man blir fOrfOljd av myndigheteroch diverse politiska grupper, man far sin telefon avlyssnad ochman, om man ar bemarkt nationalist, har skuggor efter sig alltoftare. Vari ligger skillnaden kan man annu en gang fraga sig.Sverige har blivit sa totalt fOrlett av den internationella styr-ningen att man inte ser det sam ligger narmast inpa - det viktigafor Sverige nu och. i framtiden! Man varnar mer om invand-rande nationalister an vad man varnar om de som vill bevaraSverige svenskt och fa Sverige upp ur dyn igen. Vem kamparfOr Sverige...???

Sverige arfantastiskt !Att leva pa soc i Sverige idag ar faktisktsardeles enkelt (om man tillhor vissapriviligierade grupper). Hela systemet aruppbyggt pa att den som ljuger bast farmest!

am du har ett vanligt arbete och avolika orsaker tillfalligt kommer pa obe-stand nyttar det icke att ga till sac -svaret pa Din bon om tillfallig hjillp blirosvikligt ~ "det skulle du tankt patidigare innan du gjorde av med dinapengar".

A andra sidan - ar Du helt utan arbeteoch lust till arbete, garna tar tillflykt iflaskan eller till andra droger - ja da arDu valkommen och det ar bara atthamta Din fOrsorjning via skattepengar -surt intjanade av andra som avstatt fransin frihet for att Du ska overleva.

am Du dessutom ar invandrare tillvart "dyra" fosterland - ja da kollap-sar den sociala kontrollen totalt och Dukan utan problem fa fOrsorjning for helaDin slakt och aven for lanade grannungarmm. Med forsorjning menas i dettasistnamnda fall:

- bil, farg-TV, mat, hyra (amorteringav Ian fOr kop av eget hus), telefon,klader (dyrast mojliga) samt spelin-satser mm.

En enkel fraga i detta sammanhang ar ...Nar ska jag som betalar socialvarden

med min skatt - nar ska jag fa igen minapengar och inte sam nu fOrsorja parasitersom utanpa att de suger ur Sverigedessutom fOraktar mig for min nationa-litet och min vilja att tjana fosterlandet.

Wiking Berg

1•• 11••• 1

Patriotenpresenterar.I varje nummer av Patrioten skali vipresentera nagon av alia de SOmagnarsig at att fOrfolja oliktankande.

400813-0652, HANS LINDQUIST,"liberal" redaktor pa Falu-Kuriren.Mannen som bekampar alia svenskapatrioter. Mannen sam samarbetarmed alia kommunistiska extremgrup-per och lamnar uppgifter till dem omsvenska patrioter, sa att dessa kommu-nister lattare kan fOrfolja patrioterna.Han samarbetar aven med invandrar-organisationerna och de etableradelandsforraderna bland vara politikeroch andra beslutsfattare.

Hans Lindquist ar mannen som inteanvander sig av sakliga argument foratt bekampa sina motstandare. Hananser att patrioter skall forf01jas medsystematiska personangrepp. "De skallkanna obehag," menar denne liberal.Kort sagt: Alia patrioters fiende.

Fran serierti II politi kJerry Williams vet alia vem det ar. Ror-mokaren som blev rockare pa heltid. Fornagra ar sedan avslOjade han att han arkommunist,. en rodglodgad sadan. Hanbrukade tidigare lasa serietidningar menfick tydligen inte tillracklig informationdar. Nyligen sade han:

- Man maste ju sjalv bilda sig en upp-fattning om vad sam hander. Blir juknackt om man bara skali sitta och lasaserietidningar.

Steget mellan serier och Norrskens-flammans innehall ar kanske inte salangt.

De roda vaknarsenare.For 10 ar sedan "skrev Christopher Jolinboken Sverige nasta (skicka 50:- tillSFFS, Box 314, 124 03 BAND HAGENoch ange titeln sa kommer den medposten) och pavisade da hur hans artiklartill tidningar refuserades. De roda varlds-forbattrarna gjorde allt fOr att fOrhindraobekvam kritik mot kommunismen, lik-som aven detavriga etablissemangetsom gick i vansterns 1edband. I dagbarjar nagra ifragasatta sina egna me-toder. En sadan ar Karl Vennberg, f.d.medarbetare pa Aftonbladet. I tidningenNya Kvallspressen (1.1.84) erkande hansig medskyldig till att ha stoppat Jolinsartiklar. Men vad hjalper det idag? Det varda debatten skulle behavts. Vi har sammaproblem idag, men fragorna som tystasar andra. Nu ar det invandringspolitikensom ar tabu att kritisera. Problemet meddenna fraga ar att om 10 ar kan det varafarsent att vakna ur de rada drammarna.Da kanske landet inte ar vart langre.

BSS satter hart mot hartSom manga av vara lasare kanner till, sa finns det bland de kommunistiska leden en del idealister som verkligenviII att vi skall ha ett battre samhalle att leva i. Manga ar engagerade i t ex miljo-, daghems- eller nedrustnings-fragor och forsoker i olika sammanhang sprida information om sin politik. Det stora flertalet av dem tycks dockinte ha klart for sig hur kommunismen fungerar i praktiken. De ser inte det enorma fortryck som kommunismenmedfor.

Att kommunismen har mangaganger fler liv pa sitt samvete an t ex den sa forhatliga nationalsocialismenblundar man for. Med denna ensidighet kombinerad med en allman missnojespolitik, forsoker man locka an-hangare bland arbetare trots att kommunistledarna sjalva ofta ar intellektuella akademiker utan forankringbland vanliga arbetare. Nar man talar om "arbetarnas intressen", menar man inte nodvandigtvis SVENSKAarbetares intressen utan marxister som infiltrerat arbetarrorelsen - eller tredje v~rldens arbetare.

Doktrinara kommunister som vill lekarevolutionarer finns det gott om. Trots-kisterna (i Socialistiska Partiet) och stalin-isterna (i KPML:r) gor sitt basta fOr attfortsatta sina politiska gudars kampmot manniskor med ickekommunistiskaasikter. Pa' den trotskistiska tidningen"Internationalen" heltidsarbetar en vissPeter Lindgren. I nummer 35, 36 och39/1982 gick han till valdsamt angreppmot BSS. Med direkta logner varvade medgissningar och felaktiga pressuppgifterforklarades Leif Zeilon, Christopher Jolinoch Sven Davidson skyldiga till aliatrakasserier som invandrare kan utsat-tas fOr. Lindgren ansag att all politiskforfOljelse som drab bar invandrare harinspirerats av BSS och dess ledare. Meddenna underliga logik avslutar han sinartikel med att uppmana rasismens offeratt hanvanda sig till Zeilon, Davidsonoch Jolin. For att underlatta detta fannspersonnummer, adress, foto och telefon-nummer i tidningen. Kort darefter er-holl de hotelsebrev. Brevet till Zeilon lod:

"Vi ger Dig och Ditt smutsiga anhangen sista yarning innan vi med fysiskmakt kommer att krossa bade Dig ochDitt dragg. Ni har fOrverkat ratten attleva och just darfor kommer vi attslakta er som de svin ni ar. Din per-sonliga dod skall vi se till att den blirriktigt plagsam och langsam. Ditt brottskall Du fa ,sona med nalar i ogonen.Detta ar ett lofte."

"Brottsliga" asikter skall straffas I"Brottet" som begatts, var innehavan-

det av fel asikt. Att inneha fel asikt skallsedan leda till doden i det kommunis-tish paradiset. Sa har arbetar mangakommunister i praktiken. Det ar darfOrvi maste vara pa var vakt mot demo (Attinneha fel asikt bestraffas som bekantaven av nuvarande etablissemang, avenom straffet ar lindrigare. 1 stallet fOr attdomas till doden far vi sparken franvara arbeten och/ eller kastas i flingelseeller trakasseras i stOrsta allmanhet.)

I syfte att bemota de varsta lognernaskrev bade Zeilon och Davidson gen-malen till "Internationalen", som dockej publice.rade dessa. I stallet fortsatteman sina skriverier. Uppgifterna i artikelnvar baserade pa information ur andra

tidningar vilka ocksa fOrvagrat oss gen-male. Foljden blir att lognerna spridsvidare eftersom svenska journalister slillanbehagar kontrollera sina sakuppgifter. Ide tidningar som anmals till AllmanhetensPressombudsman ,vidtas uiga atgardertrots att tidningarna lamnat felaktiginformation.

Peter Lindgren ar en av de trotskistersom nu fOrsoker bygga upp en svenskmotsvarighet till engelska "Anti NaziLeague", som ar en trotskistisk/marx-istisk frontorganisation som anvandervald fOr att fOrhindra National Frontfran att ha moten. "Den gemensammaarbetsgruppen mot rasism", heter densvenska motsvarigheten och syftar till attmotarbeta svensk demokratisk national-ism. Nationalister skall inte ha nagonratt att yttra sig.

"Internationalism" ar trotskisternasslagord. De fOresprakar nationernas totalaupplosning. Svenskarna t ex skall inte haratt till ett eget land. Det skall intefinnas nagra nationer och folk skall fafIytta vart och hur dom vil!. Hur mangasom heist skall fa fIytta in i Sverige. Desom motsatter sig denna politik ar in-skrankta nationalister eller rasister samskall tystas. Trotskisterna lever i fantasinsoch drommarnas varld. Deras form avinternationalism fOr inget gott med sig.Den skulle leda till totalt kaos och storakonfIikter mellan alIa olika folk skulleuppsta. Men internationalismen har ingenframtid. Folk kommer alltid att viljaleva i nationer sida vid sida med sitt egetfolk. Just detta ar ocksa en forutsattningfor stabilitet och fred. Vi som vill bevaranationen Sverige slass fOr ett battreSverige - och - en battre varld. Menanda fOrfOljsvi.

Nu anser vi inom BSS att denna fOr-fOljelse borjar ga lite val langt. 1 nummer2/3 198'3 av den kommunistiska tid-ningen "Stoppa rasismen" har man i enartikel fragat sig: Vad ar BSS? Artikelnar skriven av trotskisten Peter Lindgrenoch innehallet ar grovt lognaktigt. Upp-gifterna ar i stort hamtade fran hansegen tidigare artikel i "!nternationalen".

Artikeln illustreras av tre stora fotografierfOrestallande Leif Zeilon, ChristopherJolin och Niels Mandell med person-nummer, adress och telefon. Artikelnuppmanade llisarna att i den man de blivittrakasserade av rasister skall de yandasig till de skyldiga: Zeilon, Jolin ochMandell. De skall alltsa sattas sam an-svariga fOr all rasism som kan drabbainvandrare. Annu en fortackt uppmaningtill v3.ld.

Denna typ av vidriga journalistik skallingen nationalist - nagonsin - tolerera.BSS har darfOr beslutat att agera hardaremot journalister som ljuger och vinklar.

Redan nagra dagar efter att tidningenutkommit beslutade Zeilon att gOra ettbesok hemma hos journalisten for attprova hans argument. Zeilon kontaktadeMandell och de kom overens om attgemensamt besoka Lindgren. De tog medsig ett vittne fran BSS styrelse(Soderlund). De akte till Lindgrens bo-stad pa Ormingeringen 59B i SaltsjoBoo (Nacka), inte fOr att upptradastorande eller braka, utan fOr att samtalaoch fa klarhet i bakgrunden till Lindgrensagerande. Bade Zeilon och Mandellstallde ett fIertal fragor, men fick helatiden undanglidande svartrots det nastan2 timmar langa besoket. Lindgre.n varklart nervos och visste inte hur han skullebete sig nar fragorna haglade over honom.- VarfQr har Du inte kontaktat oss fOratt ta reda pa fakta, fragade Zeilon.- Darfor att ni bara Ijuger, svarade Lind-gren. - Ni ar Hitlerdyrkande national-socialister , fortsatte han med ansikts-uttryck som visade att han blint troddepa sina egna ord. Hans stOd fOr dettapastaende var inneh3.llet i ett brev somZeilon skrivit i 1981, dar han starktkritiserat Nordiska Rikspartiets arbets-metoder. Eftersom Lindgren uppenbarli-gen inte kunde lasa innantill borde hankontaktat Zeilon fOr att fa klarhet i vadtexten innebar. Men icke en sadan man.

Vidare fick han fragan varfOr han upp-manar "offren for rasism" att "hora avsig" till Zeilon, Jolin och Mandell. Hankunde inte ge nagot klart svar utan en-dast undanglidande formuleringar. Syftet

EUROPA opa MARSCH1983 blev ett framgangsrikt ar for Europas nationa-lister. Nationella partier har inte bara stiillt upp tillval. De har iiven haft pol itiska valframgangar. Dessaframgangar iir ett resultat av en kamp som bedrivitsi mycket hart motstand. Manga patrioter har forloratsina arbeten eller kastats i fiingelse for sina asiktersskull. Flera har ocksa misshandlats svart och nagrahar tom slagits ihjiil av politiska motstandare (kom-munister 0 dyl). Hittills har Sverige sluppit detRODA valdet men de kommunistiska grupperna bliralltmer valdsinriktade och intoleranta mot avvikare.

TysklandI dag lever over 80 miIjoner manniskori Tyskland. Invandrarna ar c:a 4 miljoner.Enligt den senaste befolkningsstatistikenkommer det endast att finnas drygt 38miIjoner tyskar ar 2030 om ingen drastiskforandring av politiken sker. Som i denovriga industrialiserade varlden fOds alltfarre barn. Folk blir bekvama och satterkarriar osv fore famiIj och barn.

For ett annorlunda Tyskland arbetarbl a Natio.,al-Demokratische ParteiDeutscWands (NPD), som leds av den47-arige advokaten Martin Mussgnug.Partiet viii ha en ny invandringspolitik,en battre miljo och bort med amerikan-ska vapen fran tysk jord. Partiet fick isista valet strax under 90.000 roster,men har representanter i c:a 100 kom-muner. Det finns over 200 national-istiska grupper i Tyskland och de blirallt mer aktiva.

Fotnot: Uppgifterna hamtade urNASJONALISTEN, Box 104, Sk0yen,Oslo 2, Norge.

Folken i Europa soker nya alternativ till den kapi-talistiska och kommunistiska internationalism somhailer pa att losa upp nationerna. De nationalistiskagruppernas framgangar kan ses som ett uttryck forde nuvarande systemens ovilja att ta hiinsyn till desma miinniskornas onskan om ett annorlunda - ochbiittre - samhiille. De nuvarande systemen iir fangadei sig sjiilva. Nationalismen erbjuder ett biittre alter-nativ, ett alternativ som kan ge ass ett biittre ochiirligare samhiille.

EnglandNational Front, som hade stora valfram-gangar pa 70-talet fOrsvagades plotsligtefter valet 1979. Partiets ordforandeJohn Tyndall avgick efter vissa mot-sattningar med Martin Webster. I decem-ber 1983 petades Webster ur NF:s ledningp.g.a. vissa motsattningar med de yngreledarna, som tyckte Webster var alltfOrnegativ till nYll icteer. Partiet har genom-gatt vissa fOrandringar och vantas nuater fOrbattra sin stallning som Englandsledande demokratiska nationalistparti.

SchweizI oktober 1983 fick Det NasjonaleAksjonspartiet (NA) in en person iparlamentet. NA, satter invandrings- ochmiljOfragor framst. I lokalvalet i Genevegick det lokala nationalistpartiet LesVigilantsupp fran fern till 12 mandat.

Osterrike--------------1med hans aggresiva lognjournalistik ar attfa nagon att "marka" nagon ledandenationalist.

Med hans egna metoder och hans egenlogik skall han sjalv, hans partiIedare GoteKilden, ansvarige utgivaren for "inter-nationalen" och "Stoppa rasismen" stal-las till svars fOr all form av forfoljelse somkan drabba nationalister. Det papekadesocksa - klart och tydligt - att om hansprovokationer resulterar i vald ellertrakasserier mot de utpekade, sa kommerLindgren personligen att stallas till an-svar fOr detta. (I Spanien hade 'enkommunisttidning utpekat en hogerextre-mist pa liknande satt med adress ochfoto. Efter kort tid mordades han. Denansvariga utgivaren av tidningen domdestill sex ats fangelse.) BSS kommer i fram-tiden i storre utstrackning anvandajuridiken for att bemota de vidrigasteangreppen fran kommunisthiill. Dessutomkommer BSS fortsattningsvis uppsokajournalisterna i deras bostad de ganger deskrivit nedsattande lognartiklar. BSSkommer att satta hart mot hart.

National Demokratische Partei (systerpar-tiet till tyska NPD) gick starkt framat idet senaste valet, mest tack yare en hardkamp av ledaren, professor NobertBurger. NDP har tiotusen medlemmaroch en mycket stark ungdomsgrupp.

ItalienDen stora valframgangen fOr MovimentoSociale Italiano (MSI) sommaren 1983tystades helt ned i manga svenska mass-media. Partiet fick 6.8% av rosterna ihela riket, vilket gav 43 mandat. .Hogstavalresultatet uppnaddes i Neapel dar 20%av rosterna gick till MSI. Partiet arEuropas storsta nationalistparti.

BelgienHar har vallonska och flamlandskanationalister inlett aktivt samarbete.Myndigheterna forsoker fOrhindra ennationell folkresning genom att da och daforbjuda nationella demonstrationer. In-vandringen ar ett stort problem ochkonflikten blir allt mer markbar.

Jean-Mari Le Pen, motstandsman underandra varldskriget och son till en fiskarei Bretagne, leder nu det framgangsrikaFront National.

FrankrikeAv Frankrikes 56 miljoner invanare ar4.46 miljoner invandrare. Na'stan 70%av invandrarna kommer fran den afri-kanska kontinenten: de ar araber ellernegrer. Samtidigt gar 3 miljoner frans-man arbetslosa.

Frankrikes mest kanda nationalistpartiheterLe Front National (FN). Partietgrundades 1975 av Francois Duprant,som mordades i mars 1978 av en zion-istisk terrorgrupp genom ett· bomb-attentat. Duprants fru blev svart invali-diserad. Partiet blev kant fOr mangasvenskar forst genom valframgangen iDreux, en forstad till Paris, dar FNerovrade 17% av rosterna. I den lillastaden med 35 000 invanare och 25%invandrare blir antalet roster litet, menvisar anda en viss tendens. Framgangarnafort satt e. I november erholl FrontNational 11% i en annan forstad tillParis, Aulay-sur-Bois. Uppmuntrad avframgangarna lovar en fortjust parti-ledare Le Pen att partiet kommer attlata hora av sig over hela Frankrike.

HollandHolland hade 1983 stora nationellaframgtmgar genom sitt Sentrumspartiet.Partiet bekampar knarkliberalisrnen,arbetsloshet, brottslighet och invandring.Denna politik gay ledaren Jan Maats enplats i parlamentet. .

Den 30 november varje ar hogtidlighalls minnet av KAR L XII:s dodsdag. Sedan 1970 har valdsinriktade kommu-nister stort ceremonin varje ar. .

Forra aret fick Kommunistiska Partiet i Sverige (KPS) tillstand att demonstrera pa den tid som tidigare arreserverats for Narvaforbundet. KPS hade utlovat att "flera tusen antirasister" skulle demonstrera vid statyn den30 november 1983. De hade affischerat och spridit flygblad over hela stor-Stockholm.

Sa kom dagen. De forsta som fanns paplats var ett 40-tal medlemmar i NationalDemokratiska Partiet. Mellan klockan16.00' och 17.30 demonstrerade de vidMolins fontiin mot det kommunistiskavaldet i Sverige. Vid 17-tiden passeradeett 40-tal kommunister och fOrvirradeanarkister som made sig med att skrika"stoppa fascismen" mm. NDP avslutadesin demonstration klockan 17.30 ochkommunisterna paborjade sin vid KarlXlI-statyn klockan 18.00.

De blev inte "flera tusen". De lycka-des skrapa ihop 100 personer inklusiveanarkisterna. Men de fick inte demon-strera ostorda for sin fOrvirrade ideologi.Over 120 patrioter fran NDP, BSS ochOppet Forum slOt upp i en mot demon-stration med svenska fanor i spetsen.

Med talkorer och pasksmiillare visade manvad man tyckte om kommunisterna. ampolisen inte funnits pa plats vet jag vemsom skulle avgatt med segern. Eller somNDP i ett flygblad uttryckte sig: "Kom-munisterna skulle fa iita upp sina egnaprovokationer. "

Expressen, Dagens Nyheter och SvenskaDagbladet skrev inte en rad om hiindelsentrots att man tidigare ar givit stortutrymme at de kommunistiska iigg-kastarna. Aftonbladet och Stockholms-Tidningen skrev varsitt kort och vinklatreportage och ingen liisare' fick vetasanningen. Att patrioterna avgick medsegern. Det far man liisa i Patriotendiiremot.

Patrioten har traffat tva ungdomar fran Stockholmfor att fa veta hur de ser pa sin narmaste omgivningi dag. Det ar Bjorne 18 ar som arbetar, och Claussom gar i skolan.P = Patrioten, B = Bjorne, C = Claus.

P: Ni brukar mest umgas med skinheads. Finns det nagra kvari stan nulB: Joda, det finns val ungefar 100 skins i Stockholm i dag.

P: Kan Du beratta lite am skinsen? Vad viII nilB: Skinheads i Sverige - och i andra lander - har gemensam-man intressen i musik och politik. Vi ar oftast arbetare ochnationalister. Vi ar emot kommunistiskt fortryck bade i teorinoch praktiken. Vi ar emot den stora invandring~;' till Sverige.

P: Ar det bara skinheads sam ar det?B: Nej, men skillnaden ar att vi vagar sta for vara asikter meroppet an andra. Vi markerar ibland ocksa vara asikter ihandling.

P: Hur kommer det sig att ni tog stallning i invandringsfragan?B: Jag har genom egna erfarenheter upptackt vad som handeri Sverige. Nar man ror sig i stan ofta ser man sadant som pol i-tiker~a aldrig ser. De sitter i sina bilar och bor i sina villa-omraden. Vi lever narmare verkligheten.

P: Vad sager era foraldrar och larare i skolan am era asikter?C: De fiesta ungdomar som ar nationalister verkar ha sinaforaldrar 'emot sig, aven om det tom finns dom som harforaldrar moo samma asikter. Men lararna forsvarar nastanalltid invandringen, sa det kan bli haftiga diskussioner ibland.

Har skulle vi behova hjalp med information fran nationalistereftersom lararna ar sa vana "att snacka ner en". Det varstaar ocksa att lararna kan satta lagre betyg om man opponerarsig for mycket.

P: Ar det sant?C: Ja det finns exempel pa det.

P: Har ni aldrig forsokt ga med i nagon nationalistgrupp?B: Vi forsoker aktivera oss. Personligen ar jag medlem i NDPoch forsoker gora en insats dar. NDP star for National Demo-kratiska Pal>,iet och ar ett ungdomsparti med sate har i Stock-holm. (NDP, Box 2512,171 02 SOLNA.)

P: Men iir inte skinheads moderater?C: Jag ar inte moderat, men inte heller socialist. Alia riks-dagspartier inklusive moderaterna ar ju for fortsatt invandring,sa dem kan man ju inte rosta pa.

B: am man bortser fran bl a invandringsfragan sa ligger nogsosserna mig narmast eftersom det ar ett traditionellt arbetar-parti. Men eftersom deras politik ar mer internationalistisk an

Forts. niista sida ...

Skandaldom i Arbetsdomstolen:

Rasister blir rattslosa!. STOCKHOLM (Patrioten). Den riksbekante asikts-forfoljde Jan Jansson vid ~ronobergshaktet i Stock-holm forlorade den 7 december 1983 sensationellt iarbetsdomstolen mot kriminalvardsstyrelsen. Som viberattat i tidigare reportage, rakade Jan strax foreriksdagsvalet 1982 ut for maloren att komma pa bild icirka tio sekunder i TV-Rapport under ordvaxlingmed nagra invandrarungdomar pa ett centervalmote iRinkeby, varefter han anklagad for "rasism" blevomplacerad till samre betalt arbete. Jans overklaganav omplaceringsbeslutet gav honom hos tingsrattenenhalligt ratt pa alia punkter. Beskyllningen for"rasism" underkandes helt, och forutom att aterfasitt gamla jobb skulle Jan aven fa full ersattning forforl,orad arbetsfortjanst.

Tingsrattens dom har alltsa nu till forvaning bland juristeroch indignation bland Jans arbetskamrater och vanner blivitupphavd av.arbetsdomstolen (AD), som dessutom alagger denredan hart drabbade Jan att bestrida motpartens rattegangs-kostnader pa sammanlagt 8 000 kronor.

Enligt den markliga AD-domen, som till yttermera visso arenhallig och kan fa prejudicerande betydelse, foreligger ingenskyldighet for arbetsgivare att vid sadan omplacering avpersonal som kan anses falla inom ramen for en arbetsgivaresnormala ratt att leda och fordela arbetet lamna nagor.motivering for beslutet. Efter detta lakoniska konstaterandegar AD inte ens in pa sjalva sakfragan om Jans formenta"rasism". Pa den punkten maste alltsa tingsrattens frikannandeanses sta fast.

Fri omplaceringsratt for arbetsgivare ar alltsa kon1entan avfallet Jan. Med det prejudikatet kan det forvisso bli hett om

I Skandaldomsvinnare I I

Sven·Erik Lundin200514·1417StyresmanStyrmansvagen 10133 00 SaltsjobadenTel. arb. 08-7693500(Bostadstelefon hemlig)Pensionar 1985?

I Skandaldomsvinnare \I I

Jan·Henrik Skarborg420223-2817AvdelningsdirektorKnopgatan 10603 65 NorrkopingTel. arb. 011-193000Tel. bost. 011·119251Generaldirektor 1985?

oronen for bade den ene och den andre av Patriotens lasare.Men hall modet uppe - Jan overvager nu att ga vidare tillEuropadomstolen! HEJA JAN! E h011 tn som a er ummarna.

P.S. Hela pressen har rasat over att en farlig brottsling av miss-tag slapptes pa fri fot fran Kronobergshaktet vid arsskiftet. saaven Jans chef Sven Lundin har fatt det hett orn oronen! Ochde ansvariga for fadasen kommer val att omplaceras?FOTNOT: Namnet Jan Jansson ar fingerat.

Mordrattegang bevakad.En gang for inte sa manga ar sedan flyttade Gunilla Olsson till Stockholm fran Sundsvall. Det drojde inte Hingeinnan hon traffade en man. Mannen var invandrare fran Sri Lanka. Gunilla fick en son med honom trots aUfOrhallandet spmckit redan pa ett tidigt stadium. Invandraren visste inte ens om sitt barn. Nar sonen var ett argammal fick Gunilla kontakt med en fargad amerikan via kontaktannons. ("Man sokes for bekantskap .,- garnautlanning.")

Kontakt etablerades och amerikanensom hette Jay borjade snart terroriserabade Gunilla och hennes son, Simon. Jayansag att sonen var av Higre ras och trakas-serade honom systematisk under helabekantskapen. Trots detta blev Gunillamed barn igen och fodde en dotter. Jayville inte att Gunilla skulle ta. hand omderas dotter eftersom hon var vit och

darmed - i hans ogon - en lagre staendevarelse. DarfOr sade han upp sig fran sittarbete som barnavardare(!) for att sjalvkunna ta hand om sin och Gunillasdotter. Samtidigt fortsatte Jay att trakas-sera Simon och Gunilla tvingades upp-soka en familjeradgivning. Simon hadeblivit ett fysiskt vrak.

En vecka senare hittades hon av engranne liggande i sin kallare. Hon badadei blod och skallen var kluven i tva delar.Hon hade slagits ihjal med en yxa. 29vittnen har kallats in och aven om in-dicierna och vittnesuppgifterna pekar motmannen sa kommer bevisningen att blisvar. Oavsett utgangen i tingsratten kom-mer domen att overklagas.

Forts. fran foregaende sida.

nationalistisk sa behovs ett nytt - battre - alternativ och formig ar NDP ett bra alternativ aven om partiet ar litet.P: Under hasten 1982 var det en del brak mellan invandrareoch svenskar. Vad tror ni det berodde palc: Det berodde pa att massmedia forde en sadan hysteriskkampanj mot alia patrioter och en lognkampanj mot skin-·heads. Man gjorde nationalisterna till syndabockar for poli-tikernas vansinniga invandringspolitik. Samtidigt blir man ju

jamt provocerad av "svartskallar" darfor att man har en svenskflagga pa armen. Det var oftast invandrarna som borjadebraka. De ar mycket valdsammare an svenskar.P: Vad tror ni am framtiden?C: Vad det galler invandringen tror jag att det blir en ur·laddning inom nagra ar. Det ligger liksom i luften. Motstandethardnar.

KOMMUNISTER och JUDARVARANDRA AVGUDAR ...Den 3-12 1983 skedde nagot som de fiesta svenskar uppma rksammade.Det s k nazimotet i Goteborg, som aldrig kunde genomforas. Jag sjalv vardar for att bevaka motet som neutral journalist. Det blev ingen trevligupplevelse.

Det som forvanade mig mest var inn.ehallet i tidningarna dagarna efterden 3-12. Vansterjournalisternas totala forljugenhet. Hade journalisternaverkligen varit narvarande? Hur kunde de undga att se vad som hande?Har kom'mer en ogonvittnesskildring fran platsen.

STOLT OCH GLADATT VARA SVENSK

Medan jag satt pa taget till Goteborgtidigt pa lordag morgon den 3 december1983, tankte jag tillbaka pa vad nyhets-reportern sagt i "Gomorron Sverige"."Nynazisterna tanker idag Mila ett motei Folkets Hus i Goteborg. Mosaiska

.forsamlingen och KPML(r) skail prote-stera." Nu blir det val ett herrans livdar nere i Gotet, tankte jag fOr mig sjalv.Men det ror ju inte mig. Jag skail dit iegenskap av neutral journalist. Det ar ettoffentligt mote och jag skail som repre-sentant fOr Oppet Forum informera migom NRP:s (Nordiska Rikspartiets) politik.

Tagresan var lugn och behaglig. Den gaymig tid att tanka pa yttrandefriheten ochmotesfriheten i vart fria land. Art Sverigevar valkant i hela varlden fOr sina demo-kratiska rartigheter for rik som fattiggjorde mig stolt och glad over att varasvensk. Samtidigt blev jag lite konfun--derad over att Nordiska Rikspartietkunde haila ett offentligt mote dar ail-manhet och journalister var va,lkomna.Men lever man i 'ett fritt land dar var ochen har ratt att tycka, tank.a och saga vadde vill, sa ar aven ett NRP-mote en sjalv-klarhet.

Efter fyra timmars tagresa var jagframme i Goteborg, Sveriges anpra stad.Det fOrsta jag gjorde var att leta upp enplats dar jag kunde soya kommandenatt. Jag hittade ett billigt men trevligthoteil sam jag tog in pa. Darefter hade jagnagon timme pa mig ~tt studera stadeninnan plikten skuile kalla. Jag gick genomstaden funderande over de fragor jag villestalla till NRP-ledaren, Goran AssarOredsson. Nar jag borjade styra mina stegi riktning mot Folkets Hus upptackte jagplotsligt att jag glomt mina nedskrivnafragor samt penna pa Hoteilet. Det varbara att yanda pa klacken och sedan rusatill motet. Jag skulle inte hinna till ut-satt tid.

Med andan i halsen nar jag Jarntorgetdar 'Folkets Hus ligger. Till min fOrvaningfarms dar nastan 1.000 skrikande man-niskor. Talkorerna ljod '''Stoppanassarna", "Ut med svinen", "nasse-svin". Jag forvanades faktiskt. Skuileinte NRP fa halla ett oppet mote, precissom vilken forening som heist? Nar jag

sag ett plakat med texten "KPML(r)"gick det upp ett Ijus for mig. Det varalltsa dessa valdskommunister somdemonstrerade mot en annan - betydligtmindre - politisk gruppering sam NRPutgor. Nar jag sedan lyfte blicken uppmot sjalva byggnaden sag jag att fOnstrenvar vidoppna och dar hangde kommunis-ter som druvklasar och skrek med sina"fredsalskande" roster. Det harar derodas syn pa demokrati. Att Mila illegalademonstrationer mot sina motstandarefOr att de inte skail komma till tals, alltmedan deras egen "freds"-propagandaskreks ].1t.

Nog visste jag att kommunister hadedet svart att Mlla saklig debatt och heilrebrukar vald mot sina fiender, men hadejag vetat vad som skulle ske inne i FolketsHus lite senare skuile jag aid rig satt minfot dar. Men en riddare av pennans ordenskail gora sin plikt, tankte jag och borjadetranga mig fram mot· portarna genomdenna massa av odemokratiska motes-storare. "Stod vanstergerillan i ElSalvador!" skrek nagon plotsligt i hograoret. Mycket allskons pack har ikvall, sadejag till mig sjalv och kunde inte lata bliatt Ie. Jag borjade anse mig ha fatt nogav de nu lite mera hesa "demokraterna",som manga omgavs av rena haschdim-man, men rosten kunde de ju alltid battrapa med 01. Baksmalla var val inte att

tanka pa fOr dessa hart "arbetande"stud enter! !??

Jag gick runt hela massan och kom sasmaningom fram tiil portarna. Dar uppestod det bara fyra poliser, fyra poliser.Hur skulle de kunna Mila ordning har?

Det kunde dom inte heiler. Jag trangdeIllig fram till ordningsmakten och sade attjag var har som utsand journalist ochskuile ga pa motet. Vid min sida stod tvanorska journalister som jag borjade sam-spraka med. Det visade sig att aven de villefOrhora sig om NRP:s politik idag.

Vi samsprakade om huruvida vi skullega in eller ej. Poli~en varnade oss fOr attgora sa. Det var lite si och sa med saker-heten. Men norrmannen var bade trevligaoch oradda. De skulle in. Efter en kortoverlaggning beslot vi oss fOr att ga in.(Senare blev dessa journalister av pressensmutskastade pa vanligt vedervardigt satt.Ingen rattvisa dar heller.) Nar vi kom ingenom dorrarna mottes vi av en kaotiskbild. Det var lika manga manniskor inne ihuset som utanfOr. Skillnaden var att harinne var det judar fran Mosaiska For-samlingen i Goteborg. De skrek "dodanazisterna". I min hjarna virvlade tank-arna och fragorna runt. Hade NRPnagot med judemord i Tyskland attgora? Savitt jag kunde forsta sa bestodmedlemmarna av unga svenskar som inteens var fodda nar kriget pagick. Inte kanval de stailas till svars for vad andramanniskor i andra lander har gjort.

Jag fOrstod att manga av de narvaran-de .judarna upplevt hemskheter underkriget i Tyskland. Men vem forsvarardessa hemskheter? Inte jag i aHa fall.Samtidigt har det gatt tn;>ll i judarnasupplevelser, och sakert skulle en sakliginformation vara pa sin plats. Men dessaaldrade judar vill alltsa att svenskt blodskuile flyta. Pa varenda pt;lare satt detpropagandaplakat fOr Israel, men inget

Forts. nasta sida ...

- Jag &reps av den heligavrede sam Uigi luften, berat-tar Hagge. Manga av de-monstrantema har ju egnaerfarenheter fran koncen-trationslager och mordadeanforvanter. Nu stod vi ogamot oga med samma ond-skefulla bOdelstyper.

Mest av allt fruktade Hag-ge aU nagon nazis! skullekomma till allvarlig skadaoch bli martyr fOr fascist-rorelsen i Norden.

Tank om devar mordbrannare

- Det iir lika absurt samaU tillata nagra mordbriin-nare aU halla konferens amhur de. liimpligast ska sattaeld pa lokalema. Demokra-tin maste varna am siU fort-hestand ...

En annan fraga som dis-kuterats i GOteborg de se-naste dagarna iir am manistiillet fOr demonstrationerborde ha tigit ihjal nynazis-temas aktiviteter medfilmvisning och pressmoten.

- Islallet for smorj bordede naturligtvis komma un-der psykiatrisk yard, dessaYnkliga virrhjarnor. Men itumultens stund tanker maninte sa rationellt.

Hagge tycker det iir be-synnerligt aU Folkets husupplater sina lokaler atnazistiska moten under abe-ropande av motesfriheten.

Hagge Geigert uttalar sig i Aftonbladet den 4 dec 83. Vilka var det som stod for valdetegentligen? Hur kan det komma sig att kommunister far tilltrade till allehanda lokalerutan att Hagge och andra protesterar? Kommunismen har ju dodat mangdubbelt fleran nationalsocialismen.

Svaret ar: de kan aid rig tanka rationellt.

namndes om den israeliska stat ens frukt-ansvarda folkmord· pa sina grannlandersbefolkningar. Allt verkade sa motsagel-sefullt. Jag fOrsokte sortera ut vad somvar ratt och yad som var fei. Plotsligtkom en stor bunt sonderrivna flygbladfarande nedfOr trapporna. Jag tog upp ettav demo nar kunde jag lasa om invand-ringens negativa verkningar och om deliinvandringspolitik som forts sedan 60-talet. Var detta nazipropaganda? Jag ochde tva norska journalisterna trangde ossuppfOr trapporna till den vantande,'presskonferensen", som antagligen redanborjat. Pa vagen upp borjade jag kannaobehag: jag visste inte varfor.

Overallt var det packat av folk. PafOrsta och andra vaningen var det somen biopremiar. I fonstren hangde gamlaoch unga judar, gamla och unga kommu-nister. Pa tredje vaningen var an merpackat och dar fanns endast tva poliser.Jag hade kanslan av att de roda valds-alskarna kunde' doda den som motsattesig deras handlande.

Vi, borjade armbaga oss fram i demo-kratins namn. Pobelhopen blev som galna."Nu kommer nassesvinen, ta. dom!" Vitittar ass bakat men ser inga "nassar".Det ar oss dom menar. De tittar hatisktpa oss med mord i blicken. Vi berartar attvi ar journalister och tillagger att vi intesympatiserar med NRP. Menblodvittringenfanns redan dar. Skyldig eller inte - viskulle drapas. Jag fOrsokte forklara attjag ar fOdd 30 ar efter att Hitler dog ochhar inget med andra landers tidigare ellernuvarande problem att gora. Ingen hordevad jag sade. Pobeln skrek i korus, "nasse-javlar". Jag ser mig desperat omkringfOr att se om nagon kan tala till dennahjarndoda massa av judar Qch kommu-nister. "Titta pa dom vansinniganazisterna!" ropar en kvinnorost bakommig.

- Vem ar det som ar vansinnig egentli-gen? ropar jag hogt. Det skulle jag aldrigha gjort. Flera hander griper tag i minkrage och kastar mig hansynslost nedfor

trappan samtidigt som sparkar och slaghaglar over mig. "Judemordare!" skrikerman. Folk sliter mig i haret och sparkarmig i huvudet, ja, over hela kroppen. JagfOrsoker resa mig sa att de inte tramparihjal mig. Jag kande att slutet var nara.Nagra griper tag i mig och hftller fast mig."Nassesvin!" ropar de och ytterligare enhop manniskor hjalper till att misshandlamig. Plotsligt far jag en sa kraftig sparkatt jag handlost rullar ned for trapporna,dar jag mots av mer sparkar, spott ochslag. En kvinna rycker mig i haret ochskriker "judemordare" imina orono Ingenville hora pa mig. Alla ville bara se mittblod flyta. Smartan brinner intensivti min kropp och jag tror jag skall do. Vadhade jag gjort alla dessa manniskor somvar sa hatiska mot mig. Vem har jagskadat genom att vilja ga pa ett offentligtmote. Ar detta det nya Sverige? "Demo-kratin" som alla talar sa mycket om. Jagsom pa dagen kant mig sa stolt over vardemokrati. Jag vacks snabbt till liv igenav en kraftig spark mitt i sidan avkroppen.

"Ut pa torget med nassesvinet!" roparde medan slagen haglar over mig, sistatrappan redan? Resan nedfOr trappornagick fort med demonstrantenlas "hjalp".Drar dom ut mig pa torget sa mordar dommig. Darute finns tusen hungriga vargarsom inte sett skymten av en nazist. Sajag fruktade aven att utsattas fOr deras"fredsalskande demokratiska" metoder.. Plotsligt kommer nagon och fOrsokerstoppa misshandeln. Mojligen ar det endemonstrant som insett att jag inte varnagon nazist. Han sager till pObeln attinte bruka nazimetoder sjalvlt. Samtidigtsom han sager det uppstar en lucka ochsparkarna kan fortsatta och ett ruttetagg hamnar rakt i ansiktet. Samtidigtkommer ett par poliser som undsatteross. Fanatiska "antinazister", bade galnajudar och galna kommunister flockasrunt oss. Stamningen ar hysterisk. Efter enhalvtimmes vantan kommer kravallpolisoch forsoker rensa upp sa gott det garbland det pack som fart leva ut sina

sjuka lustar i den svenska demokratinsnamn. Judarna och kommunisterna harvisat vilka sata vanner de ar och de harvisat vad de vill. De ar dreglande mordar-typer som vill jaga livet ur manniskor medannan asikt an deras egen.

Som kronan pa verket var vi tvungnaatt springa gatlopp bland den galna hopenpa torget. Polisen fick gora chock for attoppna en gata i massan av "fredsdemon-stranter". Val inne i en polisbuss fortsatteaggressionerna i form av stenkastning,avbrutna backspeglar och desperatafOrsok att yalta bilen. Det kandes som omjag hade huvudrollen i en haxprocess iden morkare delen av medeltiden. Vilkaskal hade dessa hemska manniskor attfOrsoka ta livet av mig? Sedan pastardessa typer att vi representerar ett hotmot demokratin med mord pa olik-tankande.

Dessa hysteriska zionister som minnsnasisternas garninger under kriget, samidag vagrar hora kritik mot Israels~rymma erovringspolitik i Mellerstaastern intar en klart hycklande ensidigposition. De kommer ihftgvad som handedA, men vagrar se vad som sker idag ideras eget land.

Vi som i dag lever i ett modernt upplyst"demokratiskt" samhalle kan kritiseraUSA, Chile eller Sovjet utan att blikallade "nazislyngel", maste aven kunnafa kritisera en krigisk imperialistiskerovringsstat.

Israel kan i lugn och ro genom fOrakrigsforbrytelser och folkmord utan attnagon vagar lyfta ett finger darfOr attdetta folk sjalva drabbades for ett 40-talar sedan. Vi alla beklagar naturligtvisdetta djupt(och forsvarar inte detta alls)men vi som lever i dag skall inte sta tillsvars fOr vad sam hant i ett annat land ien annan tid. Vi ar svenskar och vill seframat i vart land, inte baHt. Men dare-mot skall vi givetvis ta llirdom avhistoriens orattvisor.

.. PIERRE,OPPET FORUM

Oppet Forumkratiska id

ingen b inarradio. 88 Mhz.

5andingarna forbjudna avSTOREBROR den 2 dee. 1983.

Uis om massmedias hetskampanjermot BSS i en valdokumenterad sma-skrift. Den heter "Varfor vi inte kanIita pa massmedia", och kan bestallasfran: SFFS, Box 314, 12403 BAND-HAGEN. Satt in 35:- pa postgiro17 54 14-2 sa kommer den pa posten.

Las NasjonalistenPro-nordiskt manadsmagasin. Tvaprovnummer for 20:- kan bestallasfran: Box 104, Skoyen, Oslo 2, Norge.

Den sista veckan i juni ska det an-ordnas en kollektiv resa for de natio-nella inom Norden till en stor nationellmanifestation i Diksmuide, Flandern.ViII Du vara med ska Du anmala Digsenastden 15 mars 1984till:

Helga HedinOppet ForumBox 202312702 SKARHOLMEN

Din anmalan ar inte binc.ande forranDu har betalat. Skriv garna om Du arintresserad. Vi kommer att kalla aliasom skriver till ett informationsmoteunder sista veckan i mars.

Nationella halsningar fran Helga

KassettbandBestall sammandrag fran bppet

Forums radiosandingar.Band 1: Petterssons "Varsta" ar ettsammandrag av de "h,hdaste" inslageni O. F. PI'is 35 :-/st.

Band 2: Oppet Forums Basta ar ettsammandrag av O.F:s sandningar underaugusti-september 1983. Pris 35:-/st.

Band 4 och 5: Suverana inspelningarfran England, som gel' Dig manga nyaargument. 70:- for bada.

ERBJUDANDE: Du kan bestalla aliafyra till det facila priset av 100:- ink!.porto. Satt in 100:- pa postgi 1'0 17 5414-2 och mark talongen "Fyra band"sa kommer dom pa posten.

SFFS, BOX 314,12403 BANDHAGEN

Postgiro 17 54 14-2

OLIKTANKANDE FORFOLJS... Fortsattning fran forsta sidan.

tryekas? I en demokrati 80m ar full-vardig maste svaret bli nej! Ty vem skallavgora vilka asikter 80m ar "farliga~'.Asikter 80m fOrefaller "farliga" skall ifri oeh oppen debatt bemotas med faktaoeh argument, inte med fOrbud ellerfOrfoljelse. Ty nar vissa asikter fOrbjudseller fOrfOljs, visar detta endast att faktai saken saknas oeh att argumenten tryter.De makthavande ar riidda fOr folket.

AR FOLKLIGNATIONALISM "FARLlG"?

VaIje nation fOrutsatter ett nationelltmedvetande hos medborgarna. Utan ettnationellt medvetande kan inga lagar oehforordningar, utfardade av riksdagen,vantas atlydas oeh inga skatter, uWirdadeav regeringen, uppbaras genom med-borgerligt godkiinnande. Oeh rikets for-svar skulle' framsta 80m totalt menings-lost, om inte rikets medborgare var med-vetna om att vart land ar vart oeh vartatt forsvara.

AIltsa, nationalism i betydelsen ettallmant nationalmedvetande ar sjalvaforutsattningen fOr att Sverige fOr os~framstar som vart land. Inte som ettframmande land vilket 80m heIst dar vikanske tillfalligt vistas. Utan ett national-medvetande hos svenska folket, ja, hosvarje enskild svensk, skulle Sverige intekunna exist era som en fri oeh sflilv-standig nation.

Men nationalismen kan ga djupare antill det blotta nationalmedvetandet.Nationalisten kan vara medveten omgrundvalarna fOr nationell sammanhftll-ning inom ett folk. Nationalisten inserdarmed att det finns vissa varden aU slavakt om oeh samtidigt liven vissa faror attundga om en nation skaIl kunna fortleva.

Nationalisten kan havda den asikten,att Sverige 80m fri oeh sjalvstandignation fOrutsatter ett traditionellt en-hetlig folk som ar sammanvuxet meddetta vart land oeh kanner primarsolidaritet till det.

Nationalisten kan vidare varna fOr defaror fOr vArt lands overlevnad 80m enalltfor stor invandring av folk fran av-lagsna lander med starkt avvikandekulturer utgor.

KARLEK TILL SVERIGEBEMOTS MED HAT

Nu vill ansvarsmedvetna svenska natio-nalister varna fOr de faror 80m invand-ringspolitiken med all sannolikhet ledertill. Oeh hur har da dessa valgrundadevarningar bemotts?

Har - hos dessa'svenska nationalister -ar det inte fraga om moraliskt vanvettutan om moraliskt ansvar. Det ar intefraga om fientlighet eller likgiltighet motvart land utan om karlek oeh omtankefor det egna landet, for vart Sverige oehdess framtid. Darfor kunde man tyeka,att dessa svenska nationalister sku lIehalsas valkomna i den fria demokratiska

debatten oeh bemotas med aktning,aven om man vill anfOra avvikandeasikter.

Men sa har inte alls skett. Tvartom har'dessa svenska nationalister inte blottavfardats 80m "farliga" oeh "avvikande" ,utan de har aven utsatts fOr systematiskalOgnkampanjer i massmedia oeh fOrvedervardiga personforfoljelser, ungefiirsom fredlosa blev behandlade undermedeltiden. I nagra fall har de avenmist sina jobb, i andra fall atalats oehdomts fOr brottslig verksamhet. Ar detdit var svenska demokrati har gatt, enasiktsdiktatur med terroristiska inslagunder demokratins taekmantel...?

PRESSCENSUR FOROBEKVAMA AS'IKTER

I slutet av 70-talet sande (oeh sanderfortfarande) flera kritiker av den svenskainvandringspolitiken ett storre antal in-sandare oeh debattinlagg till olika tid-ningar, bade Stoekholmstidningar oehlandsortstidningar. Endast ett fatal avdessa publieerades, trots att de genom-gaende var valskrivna oeh holls i en sansadton, utan personkritik eller hatskhet, oftamed ett val underbyggt faktamaterial.

Leif Zeilon sager:Jag har under flera ars tid skrivitnarmare ett hundra insandare oehdebattartiklar. Trots att atminstone ettdrygt tiotal av dessa inlagg kontrol-lerats av erfarna journalister oehredigerats enligt journalistiskt hcillbaraprineiper infordes inte eU enda avmina inlagg.

Manga andra personer som framfortinvandringskritiska asikter har gjortsamma erfarenhet - det ar alldeles uppen-bart fraga om en allmant fOrharskandeasiktseensur i den svenska pressen.Pressen har strangt refuserat det over-vagande flertalet inlagg. Nar man markteatt alltfor manga inlagg med invandrings-kritiska asikter kom anade man orad oehinsag att invandringskritiken har en oro-vaekande bred folklig fOrankring. Hargallde det att eensurera innan invand-ringskritiken vaxte till stormstyrka oehantog karaktar av folkrorelse.

Orsaken till att pressen bed river sjalv-eensur av invandringskritiken torde varaatt manga tidningsredaktorer fruktardenna opinion, da de ar indoktrineradetill att tro att det ar en fOr demokratinfarlig framlingsfientlig opinion. De troratt det ar en "fascistisk" eller "r.dzistisk"stromning som hotar att storta folkstyret.Tidningsredaktorer ar offer for sin egenpropaganda oeh inte sarskilt sjalvstandigttankande personer. De tanker vanligenkollektivt, ej individuellt.

Annu en orsak till denna pressenssjalveensur torde vara att direktiv ut-fardats fran de politiska partierna tillpressen att stoppa dessa obekvamaasikter. Dartill kommer patryekningsgrup-

per fran olika statsfinansierade invand-ringsorganisationer (som blivit en del avasiktsetablissemanget oeh blir aIltmaktigare).

Man bor ha klart fOr sig, att alla riks-dagspartier - fran VPK pa vansterkantentill Moderata Samlingspartiet pa hOger-kanten - star bakom invandringspolitikenmed dess mill att omvandla det homogenaSverige till "eU flersprakigt oeh mang-kulturellt land". DarfOr har dessa riks-dligspartier intresse av aU fOrhindra enbredare folklig kritik av. invandrings-politiken - de vill inte fA baklaxa oehkrypa till korset fOr att ha fOrt svenskafolket bakom ljuset.

Pressen har svikit sin uppgift som"tredje statsmakt". Pressen har har intefungerat som ett sprakror for en folkligopinion som kritisKt nagelfar de makt-havandes politik. I sUllet har pressen tillsin skarn oeh vanara har fungerat somlegodrang at de makthavande inomdet politiska etablissemanget, 80m "dik-taturens kreatur", fOr att lap.a en fras avOlofPalme.

Ar 1979 beslot nagra nationellt sinnadeunga svenskar att bilda en fOrening somde kallade BEVARA SVERIGESVENSKT (BSS), i syfte att vaeka enlivligare debatt i invandringsfragan. Nuvisade pressen intresse - men inte for attfOra debatten vidare oeh inte fOr attlata invandringskritikerna komma tilltals, utan for att bedriva hets- oeh IOgn-propaganda mot BSS. Oeh inte barapressen utan aven radion oeh efter en tidaven TV hakade pa i ett gemensamt skall.Kritikerna forfoljdes som farliga brotts-lingar.

401215-0373 Peter Ekstrand,TV2-reporter som ljuger oeh vinklar.

Den 8 deeember 1980 sande TV 2Magasinet, ett lognprogram om BSS darman med uppenbara logner oeh grovavinklingar gjorde allt for att framstallaBSS i ogynnsam dager. Programmet leddetill att Leif Zeilon i BSS, fiek sparkenfran sitt arbete som dataoperator pa BPA.Trots att ett 40-tal personer i anmalningartill radionamnden i detalj beskrev logn-erna, friades programmet av radio-namnden. Programmet som gjordes avTV2 'reportern Peter Ekstrand, visade hurintolerant a oeh aggressiva makthavarnablivit mot oliktankande.

Grova beskyllningar och simpla person-angrepp fOrekommer ofta i massmedia,men enligt god publicistisk sed skali denangripne alltid erbjudas genmale. Meninte i ett enda fall har BSS tilhitits ga igenmale fOr att bemota de mest for-ryckta och vanhedrande anklagelseina.

Flera tidningar fortsatte med hetsartik-lar om BSS, med nastan identiskt grund-losa och falska beskyliningar. Dettaskaliande och glafsande kunde inte havarit mera unisont i en diktaturstat darpressen ar helt statskontrolierad och styrdav en diktatorisk STOREBROR som aliatidningsskrivare blint maste lyda. Ochsamma visa upprepades stiindigt: Aliatidningar avvisade kallt och oversatligtgenmalen fran BSS. EXPRESSEN vagradeefter en inford hetsartikel inte bara attlata BSS fa infort ett genmale pa redak-tioneli plats utan aven pa betald annons-plats. Kvallsavisans chefredaktor Bo just storebror!) som de stora demokra-Stromstedt skrev till BSS: tiska dygder som han omt vardar i sitt

organ. Men avvikande f1sikter ar forJag skulle garna tillagga att skulle Er honom inte bara opassande utan avenverksamhet inte vara atalbar ar jag straffvarda. Kan en hycklare avsloja sigberedd att verka fOr att den skall bli mer flagrant? Sannerligen ynkligt!det.

Den vansterextremistiska tidningenSa resonerar alltsa chefredaktoren for ETC, som erhaller stor reklam i den"nordens storsta tidning", en sjalvut- etablerade pressen och tidsskriftsstod,namnd liberal som standigt med salvel- infOrde i ill 5 1981 en stort uppslagensefullt patos och klibbig sentimentalitet hetsartikel mot BS::'. Artikelforfattaren,prisar yttrande- och asiktsfrihet (och sjillv en viss Bertil HAkansson, fortsatte sedanvarnar fOr "storebror", ar alitsfl sjalv sin verksamhet med liknande reportage

I mot BSS i Sveriges Riksradio.

I

Bo Stromstedt,asikts-fOrtryckarei praktiken

540304-7532BertH Hllkansson,

kommunistisk journalist som vinklar ochljuger.

PERSONFORFOLJELSERISTALLET FOR DEBATT

Det mest vedervardiga inslaget i dennavulgara hetsjournalistik ar nog person-forfOljelsen. 1 ETC-artikeln pastodsgrundlost, att en medlem av norskanationalistpartiet (Nasjonalt Folkeparti -NF) skulle ha varit bevapnad' pa sin ar-betsplats med hanvisning till att ifraga-varande Tor Hadland hade fatt avskedfran norska sparvagen (efter ett hets-

program i norsk TV). Till denna hetshorde att man i ETC satte ut Hadlandsbostadsadress. Nat.urligtvis vagrade avenETC att respekteta genmalesratten. Desom forsvarar en sjuk sak tal inte mot-sagelser.

Efter ETC-artikeln blev resultatet detdenna tidning asyftade: Tor Hadlandutsattes for systematisk personforfOljelsemed klara terroristiska inslag. Dettrotskistiska Socialistiska Partiets ung-domsgrupp "Ungsocialisterna" satte uppaffischer over hela stan, dar man upp-manade till "bojkott" av Clock hambur-gerrestaurang som Hadland var chef for.Man angav aven adressen till Hadlandsbostad, spraymalade bade pa hans arbets-plats och fasaden· till hans bostad:"Nazistsvin". Uppmaning till vaId ar inteframmande for dessa kommunister.Tvartom.

Hadland utsattes aven for systematisktelefonterror. Darefter blev han upp-sagd - samtidigt som UngsocialistenChrister Norlin tick bre ut sig i lokal-pressen och skryta med hur han hade"avslojat" Hadland, medan denne trot-skist beromde sig over hur han "varnadeom de svaga i samhallet". Ett lojevack-ande hyckleri. Hadland fick efter langeifOrhandlingar inte tillbaka sitt arbete.

561001-8599Christer Norlin,

trotskisten som hetsade mot T. Hadland.

1. Leif Zeilon, fick 1980 sparken fransitt arbete pa BPA:s dataavdelning efterett sallsynt forljuget TV-program gjortav Peter Ekstrand. Zeilon fick aldrigbemota lognerna och fick ej heller till-baka sitt arbete trots vinnande dom itingsratten.2. Tor Hadland, sparkades fran sitt arbetesom restaurangchef 1981 sedan hanblivit forfoljd av kommunister (trotsk-ister) pa sin arbetsplats i Orebro.3. I september 1982 omplacerades envardare p~ Allmanna Haktet i Stockholmfor "rasism" (trots att mannen sjalvar gift med en invandrare) efter ettvinklat inslag i Rapport i TV2. Hanstiimde arbetsgivaren och vann forst itingsratten, men forlorade ovantat iArbetsdomstolen .i december 1983.Domen ar en rattsskandal, som kommeratt underlatta for arbetsgivare att gorasig av med obekvam personal. Las omdetta pa sidan 7.

4. I december 1982 domdes RolfPettersson till tva manaders fangelse forsina frisprakiga uttalanden i OppetForum. Samtidigt drogs hans taxilegi-timation in p.g.a. "rasism", aven om denofficiella orsaken var en annan.5. Varen 1983 sparkades en tillsynings-man pa Allmanna Aaktet i StocKholmp.g.a. formodad rasism. Mannen spark-ades darfor att han vagat vittna tillfQrman for den omplacerade vardaren.(Se punkt3) Efter nagra mallader ater-anstalldes mannen plotsligt av okandaskal.6. Den 1 juli 1983 sandes programmetKanalen i P1. Har utpekades Per Gran-berg i· Oppet Forum som nast intillkriminell eftersom han vagade innehaasikter som inte passade reportern,Staffan Thul in. Granbergs alia fornamnlastes upp. Thulin berattade var - ochmed vad - Granberg arbetade. Dessutomforsokte han insinuera att Granberg

misskotte sitt jobb. Granberg fick aid rigbemota detta pastaende.7. Den 1 december 1983 stangdes nar-radioprogrammet Oppet Forum plotsligtav utan att programledarna fick reda paorsaken. Det haae dare mot massmediafatt. Orsaken pastods vara att RolfPettersson - Oppet Forums f.d. ansvarige- nu domts till 2 manaders fangelse ochfatt do men faststallt i hogsta instans. Ien demokrati skulle detta inte kunnahanda.8. Den 12 januari 1984 stalldes Per Gran-berg infor ratta for "hets mot folk-grupp", for uttalanden som andra gjort iOppet Forum. Han domdes till ett an·markningsvart hart straff: 4 manader!

9. Den 24 februari stalldes Tomas Wallininfor ratta for "hets mot folkgrupp"for uttalanden som andra fallt i OppetForum.

Hiiilp lill!Vi kan tycka olika om

exakta innehallet i ordensism", "diskriminering" och"invandrarfientlighet", men vibor enas om att motarbeta detsom orden star for. Vi kan ocksaha helt olika asikter om rasis-mens orsaker och. dess forhal-lande til vart samhallssystem,men vi kan och bor enas i kampmot alia dess yttringar. Vi kantillhora olika politiska partieroch arbeta' mot rasismen ge-nom dem och tillsammans meddem, men utover detta behove"rvi en gemensam rorelse over al-Ia organisationsgranser.

En livskraftig antirasistisk ro-relse kan bara byggas under-ifran - utifran lokala kommitte-er overallt dar manniskor boroch arbetar och den maste be.-vara fullstandig sjalvstandighetgentemot alia enskifda organi-satibner och statliga myndighe-ter. Den gemensamma arbetsg-ruppen mot rasismen forsokermed alia krafter bidra till upp-byggandet av en sadan bred ro-relse och gora STOPPA RASI-MEN till en bra och anvandbartidning for varje antirasistiskaktivist.

S'lOPPABASISVDutges av:.Den gemensamma arbets-gruppen mot rasism

- RedaktlonskommitteGeorgi.os TsokanisAnnika HogbergPekka HaapakoskiEmilio QuintanaSeppd SinimaaAnnika HjelmRoger Corner.Andreas BoukcrsAdressDen gemensamma' arbets-gruppim mot rasismc/o Spanga foreningsradBox 40'52,16304 Spanga

Fyra nummer kostar 20 kronor.Insattes pa postgiro 28 05 04-2.

Defl gemensamma arbetsgruppen motrasism.

Las lognerna omsvenska patrioter!

UtvisadficksjukbidragEn utlanning som har sysslat med grovbrottslighet och darefter utvisats, farav svenska staten (oss skattebetalare)3.000 kr i sjukbidrag varje mfmad. I Grek-land dar mannen nu finns ar det mer anen genomsnittslon. Mannen ar dock intenojd utan vill ha mer pengar av svenskastaten. Ulf Pernold, vid fOrsakrings-kassans utlandsavdelning fOrklarade attsjukbidrag utgar till alIa som ar berat-tigade dartill, aven om de ar utlanningaroch har utvisats fOrgrov brottslighet.

Flicka valdtagenpa soder.Den 30 december meddelade DagensNyheter i en liten notis pa sidan 5 att enl3-arig flicka blivit valdtagen vid Horns-

. tull i Stockholm. Men inget sades ommannens nationalitet. Vi kan har meddelaatt den skyldige ar syrier. Hans namn:Alsaksak Ibrahim, fOdd 661123-3112.Berikande sa det forslar.

KOLSACK.En utlanning som grovtmisshandlat ett nyfOttbarn blev av en kriminal-yardare kallad "ko lsack" .Detta ogillades av krimi-nalvardsstyrelsen, som gayvardaren en yarning inovember 1983.

Muslim farlagre straffEn 27-arig muslim som knivskar sinsvenska hustru till dods kraver straff-lindring pa grund av sin religion. Hanansag att hustrun hade brutit mot Kora-nens bud och darfor knivskar han hennetill dods infor ogonen pa parets 8manader gamla son. bverlakare Bo Carls-son pa rattspsykiatriska kliniken i Gote-borg delar muslimens uppfattning om attett lagre straff yore pa sin plats. Manhanvisar till brottsbalkens 33:e kapitelom "sjalsli~ abnormitet". Kulturberikan-de sa det fbrslar.

Kop en fru.Det ar inte bara barn man kan kopa nllfor tiden. Man kan kopa sig en fru ocksa.Arne Lund Pedersen har kommit pa idenatt salja filippinskor till karlekstorstandenordiska man. 31 kvinnor har han pa"lager". Den danska polisen konstateraratt hanteringen inte strider mot dansklag. Mannen bakom iden bryr sig natur-ligtvis inte om manniskan utan om priset.Varje fru kostar namligen 25.000:- kronoratt kopa. Han har annu inte borjat saljabarn, men det finns ju andra som gar.

Kvinna svartmisshandlad.I borjan av december hittades en kvinnasvart misshandlad i Husby. Kvinnan somkommer fran Egypten hittades av sinabarn - badande i blod fastspand vid sinsang med ena ogat utstucket. Trots dettavar kvinnan vid medvetande. Hennesman - ocksa ftan Egypten - har tidigaremisshandlat henne med ett baseboll-tra och domts till fern ars fangelse forgrov misshandel. I mannens "kultur"(som skall berika oss) ar det tradition atthlimnas pa nagon genom att skadaogonen. VarfOr protesterar ingen?Kvinnoorganisationerna som gnaller over"mansfOrtryck" borde ta upp saken,men vagar val inte eftersom det galler varheliga ko, invandrarna.

Mitt livs novellheter en tidning for tonarstjejer. Inummer efter nummer later man ungasvenskor beratta om sina fantastiskakarleksaventyr med t ex afrikaner. Mangatjejer skriver dar insandare om hurhemska svenska killar ar och hur mjuka,snalla, omma och skojiga utlanningarnaar. Hur det gar sedan kan vi lasa iKriminaljournalen!

Neger hotarsina offerEn man domdes 1983 till flingelse i 3 arfOr otukt med tva flickor, 13 och 16 ar.Flickornas mor, som umgatts medmannen, sager sig ha blivit hotad tilllivet tillsammans med d6ttrarna. Hotenskall verkstallas om inte kvinnan andrarsina vittnesuppgifter till fOrman formannen. !!let varpa kvinnans vittnes-uppgifter som mannen kunde flillasfOr otukt. Mannen har fatt cid av sina

·slaktingar i Ghana och sager till kvinnansamt barnen, "Era tre sjalar kommer attbli min egendom eftersom jag lidit fOrdem, mitt folk har rlitt att gora med demvadde anser lampligt." Synnerligenkulturberikande!