Bredåkrabladetv-,4 -#<-aia*'

Medlemsblad för F17 Kamratförening 2l2OO7

Ur innehållet: Första flyghaverietTysk nödlandareHiälparenVädertiänstenJetepoken inledsSambandsövningarVapenincident

: 'li..r il''y,:;i

Wt',,:;r,

!,teE.,-,

BREȁXRABLADBTMedlemsblad for F 17 Kamratft)rening

Nummer 2/2007. Årgång 2.

Tidningen utsänds ti1l alla medlemsadres-ser samt läggs ut på arbetsplatser inomRonneby garnison. Dessutom går tidningentill Flygvapnets kamratftireningar och

militiira kamratftireningar i Blekinge samt

till Svensk flyghistorisk förening,Flygvapenmuseum och Marinmuseum.

Ansvarig utgivareStyrelseordftjranden

Redaktionskommitt6Ulf Wiberg, redaktörGösta Bolander, fotoHåkan LindbergGunnar MossbergHerbert Lindblom

Teknisk rådgivningEwa Anbrand

Grafisk produktionUlf WibergEwa AnbrandGösta Bolander

AdressF 17 kamratforeningBox 50237225 Ronneby

0457-30135 tlf04s7-314410457-134830457-203900457-31702

E-postredaktionen@fl Tkamratforenine. se

Hemsidawww. fl Tkamratforenin g. se

Säväi text som bilder från läsekretsen är

mycket välkomna. Skicka gärna in dittmaterial på CD, diskett eller via e-post

Omslagsbilden vis ar Viggen, spanings-versionen ltnder en altocumulushimmel.

Foto: Gösta Bolander

Bli medlem i F 17 kumrutfiirening

F 17 kamratftirening bildades 1979 och har

sedan dess utvecklats ti1l en fiirening som

idag har omkring 560 medlemmar.Ändamålet med ftireningens verksamhet är

att verka ftir och stärka samhörighetenmeilan personal som tillhör el1er tillhörtBlekinge flygflottilj och RonnebYgarnison, att bidra till vårdandet av

traditioner från flottiljen och gamisonen,

att gagna ett gott kamratskap och att vara

en llink mellan garnisonen och bygden.

Föreningens aktiviteter omfattar i stort,studiebesök eller foredrag avslutat med

middag, därtill kommer resor samt

museiarbete. Se program och inbjudningarpå sista sidan.

Medlemskap ar öppet fiir alla Försvars-maktens kategorier, militiira som civila,såvä1 aktiva som pensionsavgangna ärvälkomna. Vid pensionsavgång är förstaåret avgiftsfritt, ett medlemskort över-lämnas numera vid pensionsavtackningen.

Vi önskar fä fler medlemmar som fort-farande åir i aktiv tjänst, men detta sker inteautomatiskt. Om du viil bli medlem, ber vidig därftir själv kontakta någon i styrelsenfor ditt medlemskap.

Årsavgiften iir for närvarande 70 kr flor

huvudmedlem och 30 kr for familje-mediem på samma adress, från 2008 äravgiften 80 kr respektive 40 kr. I årsav-giften ingår for huvudmedlem två nummer

av medlemstidningen Bredålcrabladet

Enliläsf tar du kontakt via e-Post,

styrelsen@fl Tkamratforening. se

Mycket välkommen i kamratkretsen !!!Styrelsen

Styrelseordförande och ansvarig utgivare HerbertLindblom

Den militiira kamratftireningsrörelsen iSverige är betydande, varje region har sinaftireningar med arm6, marin eilerflygvapenbakgrund. Allt större antalkommer från nedlagda förband. I Blekingeiir vi trots allt lyckligt lottade med F17 /Ronneby garnison och Marinbas Syd som"levande ftirband" ft)r samarbete och stöd.Förutom F17 kamratforening finns KA2kamratftirening, Blekinge bataljon samtFlottans Måin i Karlskrona och Karlshamn.

Vi uppfattar oss som en supporterftireningtill vårt moderftirband och gamison menockså tili Försvarsmakten i allm?inhet.Föreningar fran nedlagda fiirband hänvisas,vad beträffar verksamhetsstöd till detforband som bär traditionsansvar efternedlagt ftirband. F 17 har således ett ansvaräven ftir F3, F5, F10, Fl2 och Fl3.

FI7 SC/stabsoff kallar arligen "under-lydandd' ftireningar till samordningsmötefijr biand annat informationsutbyte ochdiskussioner samt ftir att klara ut olika stödfor verksamhetema.

F 17 KAMRATFORENING

På riksplanet hålls kamratftireningsrörelsensamman av SMKR, Sveriges MilitiiraKamratftireningars Riksftirbund, som harsitt säte och kansli i Stockholm. SMKRleds av en styrelse där alla ftirsvarsgrenarär representerade. Årsmöte eller merkorrekt representantskapsmöte hållsvartannat år 2006, 2008 osv. Ca 80fiireningar ar ansiutna och antaletmedlemmar uppgår till ca 36000. Fl7kamratftirening åir ansluten sedan 1983.

SMKR verkar ft)r samarbete mellan vårakamratftreningar även mellan de nordiskalåindernas fiireningar. Försvarsupplysning,vård av militlira traditioner och ft)rbands-museer är åindamå1 som också speglarlokala ftireningars verksamheter.Genom att understödja Försvarsmakten påolika sätt som ft)rsvarsupplysning,bibehållande av ftjrbandsanda, social verk-samhet och traditionsvård skapas ocksåolika möjligheter till verksamhetsstöd frånFörsvarsmaktens staber, skolor ochftirband till kamratfiireningarna.

SMKR arbetar centralt ftir stöd i olikaformer från Försvarsmakten Högkvarterettill riksorganisation och lokala ftireningar.I fiirsta hand interndebiterade tjänster,såsom tryck av medlemsinformation ochporto samt tillgång till lokaler.

Det intemordiska samarbetet mellanSverige, Norge, Finland och Danmarkomfattar bland annat en sammankomstvartannat år där värdskapet roterar mellanländema. Anslutna kamratftireningarinbjuds delta med en till två man. Nusenast 2007 hölls detta möte i Danmarkoch näst i tur, 2009 står Sverige därKarlSkrona planeras bli huvudfttrläggningmen Fi7 i Kallinge ffir naturligtvis svaraupp mot att visa flygstridskrafter iprogrammet under en dag.

Herbert Lindblom

RONNEBY GARNISON

k ZOOI har fört F 77 fiterligare ett stegmot det insatta insatsftirsvaret.Anställningen av 160 beredskapssoldateroch utbildningen av flygplatsenheteningående i Nordic BattleGroup harinneburit en stor utmaning. Vi har ca 90 oÄ

personaluppfyllnad och huvuddelen avmaterielen har levererats.

Visst finns det brister men vi ligger mycketbra till jämftirt med andra delar av NBG.Nu fär vi anpassa insatsen tiil den ftrmågasom NBG har uppnått. För närvarandefinns det ingen planering mot någonbestiimd insats men ftirhå1landena kan jusnabbt ftlrändras. När detta skrivs pågårslutövningen ftir NBG i Norrland. Fran F17 deltar såväi Flygplatsenheten som delarav ftjrsta JAS 39 divisionen. Övningengenomftirs på Kallax och Jokkmokk ftirvår del.

Den 17 december överlämnar jag rodret ftirF 17 och Ronneby garnison tiIl Ov NiclasKarlsson. Det har varit en intressant ochbra avslutning på tjiinsten i flygvapnet formin dei. Det började med att försöka visapolitikema att F 17 behövs i framtiden.Många politiker besökte oss och vi hadeframgang i vårt arbete.

Vi har kommit långt i omställningen till detnya ftirsvaret. F 17 arbetar nästanuteslutande med incidentberedskap ochinternationella uppgift er.

Vi har däremot inte lyckats med att fäigång infrastrukturarbetena som leder motutökad helikopterverksamhet med hkp 14

och 15. Här saknas allt utom ett kalhyggesom vi fätt! Nuvarande planering siktarmot 2010. Vi hoppas pä att den planenskall hål1a.

Jag önskar Ronneby garnison en väiftirtjäntgod utveckling och en framgangsrikframtid!

Lars LundellGarnisonschef

4

Einar Millevik i Marinens, Flygetsoch Sj örciddningens tj cinst

Einar Millevik, Millegarne och Gö vid kusten i den gamla socknen Listerby, varbondsonen, som en vacker dag släppte plogen för gott och istället utbildade sig tillsjökapten inom Flottan i Karlskrona.

Det berättas, att han en gång som pojkemålade över ladugårdsväggen med texten"Jag vill till sjöss"!Föräldrarna Alma och Hagbert Petterssonhade med framgång drivit den då ftir tidenbetydande Millegarne gård, med skog,marker och fiskevatten, vilken senare

övertogs och utökades av den yngre sonenInge Millevik.Numera 2ir gården ftrsåld sedan manga år iolika led och nyttjas idag till hästavel ochridning i en ansenlig omfattning.

Efter grundskoleutbildning blev det Folk-högskolan i Bräkne-Hoby ftir den ungeEinar, och därpå ftiljde examen vidSelanders Nautiska Institut i Göteborg.Diirefter blev det studier inom SvenskaSeglarskolan och Sjövärnskåren, där detäven blevljopraktik och som bef;il ägnade

han senare sina krafter åt t ex fartyg somKaparen och Alona.Einar Millevik stannade inom Flottanunder hela Andra världskriget, blev fänrik,lcijtnant och så småningom kapten.

Einar som kapten på den s.k. Torpedbörgaren, ettav f d Marinens fartyg, Hör vid kaj i Göhamnen.

Efter att under ett par säsonger ha varitbeftilhavare på Ronnebys sk?irgårdsbåtar,tog han hand om ledarskapet ftir ochdriften av Flygvapnets räddningsbåtar år1947 med bas i den då ännu inte fulltutbyggda Göhamnen.

HjälparenÄr tgSl placerade Sjöräddningssällskapetlivräddningskryssaren Hj älparen i Blekingeoch vad var naturligare än att EinarMillevik även blev kapten på denna, varsverksamhet väl kunde samordnas med F17:s intressen.

5

"Jag vill till sjöss " slcrev Einar Millevik

Först ville man ha räddningsbåtens bas tinre hamnen i Rorrneby, men ett bättrebeslut fattades senare, då det bestiimdes, attbasen skulle ftirläggas till hamnen i Göfiskeläge. Det utgjorde dessutom en meraprakti sk utsj ö stationering.

Rdddningskryssaren Hjölparen vid kaj i Göhamnen

Det var i s.k. rum sjö insatserna oftastgjordes. Svensk sjöräddning omfattadesom mest 38 stationer och22 kryssare ochhar anor sedan 1906. Hela kuststräckanfran Holmsund i Bottenhavet till Fjällbackapå Västkusten täcktes in, d.v.s. en kust-sträcka på cirka 240 mil liksom ävenViinems vatten.

Hjälparen bogserar flygaåI, mot vilka man iblandövn in gs s kö t fr ån Jly gp I an en, då m ed I öngr e lin a.

Från loggbokenUtdrag ur loggboken på räddnings-kryssaren Hjälparen den 23 oktober I97 l:Klockan 0400 klargöringfor avgång, då vierh ål lit m e d d el an d e .från Karl s kr ona Ra di o

om att den svenska ubåten Springaren,vilken var under bogsering från Malmö tillStockholm :av bogserbåten Hermes, slitit

bogsertrossen cirka sju nautiska mil ost omÖlands södra grund.Ubåten var obemannad, och bogserbåtenhemstdllde om omedelbar assistans, dåman inte kunde borda båten i det rådande,hårda vddret, I 3-1 5 sekundmeter.Företaget varvanskligt, då ubåten tog sjönöver halva däcket för om tornet. Vid femteförsöket lyckades vi komma så nrira striven,att vi kunde läggafast en tross. Farten varnu I-2 lvtop, och efter någon timme kundeHermes åter överta bogseringen. Anlöndetill hemmahamnen klockan 1930.

Einar som chefpå F l7l, som F 17 fickfrån Fl0.Hdr på vdgför tilläggning vid Lindö brygga.

FlyghaveriDen 6 maj 1972: Avgått till platsen, dtirtvå Jlygare hoppat ut i fallsl«irm eftermotorfel på planet, en A 32 Lansen.Flygarna var vid liv och plockades upp aven helikopter från F 17. Brirgade två

fallskrirmar på haveriplatsen vid östrastranden av Torkö.Den 7 maj 1972: Deltagit i bärgningen ay

Jlygplanet, vilket störtat vid Djupesund iKarl s lcr on a s krir går d.

Insatserna var många och nästan uteslu-tande framgångsrika ftir Hjälparen meddess kapten och besättning. Bara undertren l97l-72 genomftlrdes 140 insatsdagari Sjöräddningens tjåinst, ftirutom allt detman utftirde ftir F 17:s räkning.

Pålitligheten själv- Jag ldnde Einar Millevik vril, säger f dchefen ftir helikopterdivisionen vid F 11,kapten Lars Blomberg, Ronaeby.- Vi hade ofta övningar tillsammans, och,när det någon gång intrriffade ett

6

fallsl«irmshopp eller haveri i närområdet,var Hjälparen oclt Einar som regel först påplatsen. Einar var en alltigenom tryggmedarbetare och en pålitlig och skickligyrkesman, vilken man verkligen ville hållai ltanden, ncir det l«irvade till sig, och viblev med tiden mycket goda vänner! Jagkan inte påminna mig, att vi någon gånghade meningsskiljahigheter eller miss-lyckades med våra rdddande insatser,berättar Blomberg.Einar Millevik hade många strängar på sinlyra. Han fiskade gitma, gav brodern Lnge

ofta ett handtag då och då på gården ochvar under en hel del år också kommunalftirtroendeman (m).

Bilåkande sjömanDet berättas av närboende att Einar imycket tidig ålder skaffade ftirst motor-cykel och sedan privatbil. Social ochhjälpsam som han alltid var, stannade hanofta och lät människor åka med tillKarlskrona, Listerby eller Ronneby. Hanbyggde också såväl bostadshus som

sommarstuga ftir hustrun Astrid, lärare frånSkåne, och de tre sönema.Einar Millevik var fijdd 1916, men tyvärrgick han bort redan vid 62 års ålder efteren tids sjukdom.Göhamnen hör på något oforklarligt sättsamman med den enkle, lokale, praktiskebondsonen och båtbefiilhavaren ochkaptenen Einar Millevik, vilken gåu denverkligt langa vägen i yrket.Nåir man nu många är senare iblandbesöker den norra delen av hamnområdet,d?ir han en gång huserade med sina båtar,väntar man bara att Einar skall kommaemot oss så salta, alltid välkomnande,solbränd, leende och med pipan i munnen,alldeles precis som fiir ungefiir femtio årsedan.Hamnen liksom bara iir Einar Millevik ochingen annarr, och vi, hans gamla medar-betare fran dåtidens Kungl. Blekinge Flyg-flottilj, saknar honom verkligen!

Ulf WibergFoto: privat

Redigering: Ingvar Svensson

F 17:s förstallyghoveri 60 årFörsommardagen den 8 maj 1945 var en tisdag; flyttfågelsträcken hade kommit fiir en

månad sedan och det var lugnt i luften. Vädret var bra med en svag vind från nordväst,växlande molnighet och en sikt på upp till 50 kilometer. Vid kusten förekom enstakadimbankar under fiirmiddagen.

På nyuppsatta flottiljens tredje divisionskulle det bl a bedrivas inskolning påflygplan B 5.

Just den här vackra dagen skulleövningarna innefatta stall och vikning,d.v.s. att man genom avdragen gas ochhögt nosläge bringar flygplanet attöverstegra, tappa lyftkraften och tippa överframåt eller åt någon sida.Ingångshöjden var satt till cirka 1500

85, divisionrneter och på l000meteiillulle man återgätill normalt flygläge.Äventyrligt, kan kanske någon tänka, menså behövde det inte alls vara, en heltnormal och accepterad övning i sambandmed inflygning på ny flygplanstyp.

fusken var bara den att vid en oforsiktigroderbehandling kunde flygplanet gå in ispinn, en roterande rcirelse åt något hå11,

och då var alltid åtgärden, gasen av ochurgångsroder, spaken framåt och motsatt

sidoroder, inte heller detta någon hals-brytande övning i sig.Av någon anledning kom nu flygplanet in ien okontrollerad rörelse som inte kundehävas, med haveri som ftljd.Besättningen var ung. Lärare var fänrikNils Harald Forsell, 23, och elev korpralSven Andersson, 21. Deras respektive flyg-erfarenhet var vid tillfiillet 773 respektive215 timmar i luften.Vid skolflygning var det normalt, att såvälinstruktör som elev hade tillgang till roderoch reglage men inte i aktuellt flygplan,som saknade dubbelkommando.Piloten i framsits hade ensam samtligamanöverorgan. Dagens övningspass hadegenomgåtts, diir liiraren suttit i framsits ochinstruerat samt visat, vad som skulle ske. Idet efterftiljande passet hade man bW, så

läraren satt i baksits utan möjlighet attpåverka roder och reglage; något som vidmilitar som civil utbildning senare ihistorien skuile ha varit av säkerhetsskälotänkbart!Den aktuella flygplanstypen var av enamerikansk modell, som tillverkades pålicens i Sverige av ASJA, sedermeraSAAB i Linköping. Flottiljen hade vidtillf?illet tre flygplan av typen B 5. Utöverdet havererade planet vid Djurtorp skada-des senare ett vid landning och måstekasseras.

Doktor Erik Bratt, B 5 fiirare- B 5:an var fin att flyga, säger den tekno-logie doklorn Erik Bratt, 89, i Linköping, J35 Drakens skapare och f d värnpliktigfly gfor ar e och fortsätter :

- Vi anvönde den /ör störtbombfiillning,den hade en motor på 1000 hristlwafter ovar ett kraftpaket. Men man fick vara

försilctig vid upptagningarför vingarna varsvaga. Den var kitt an landa, och jag haringa som helst minnen av att den skulleyara svår varken i stall eller annars.Ovningen spinn §orde vi forstås aldrignågonsin medvetet, möjligen någon avlärarna i samband med utprovning. Enligtförhörsprotokollet efter olyckan medlöjtnanten Arne Jufors, /lyglärare, yardock hans uppfattning att flygplan B 5

hade en bränt spinn, och att det tog relativt

lång tid att bringa planet ur den rörelsen.Tydligen övades också spinnrörelseru ayvissa utvalda piloter, men inte av alla.- Jag var kurskamrat med instruktören och

fiinriken Nils Harald Forsell, berättar ftirrechefen ft)rF 17, översten C O Larsson.- Först hade vi båda tagil studenten iSkara. Tyväru omkom Forsell bara någradagar efter det han hade placerats påförbandet i Kallinge. JagJlög B 5:an på F6 i Karlsborg, och det yar en delutrustning, som yar ny och välkommen,men ocl<så annat, som vi salcnade, t ex ettbra sikte, och det hade vi behövt såvril vidbombfillning som vid skjutning motmarl*nåL. Mina minnen från flygplantypendr i alla fall övervdgande positiva!

Ur haverirapportenHändelsefiirloppet verkar klarlagt, bl agenom flera ögonvittnen, varav minst enmed tidigare flygerfarenhet. Övningen stallo vikning har utftirts med eleven påftirarplats i framsits och med liiraren ibaksits, vilken endast kunde ge muntligainstruktioner, och det var inte mycket, niirdet kärvar till sig.

Efter stallrörelsen har flygpianet gått in ispinn åt våinster, men tagits ur rörelsen fiiratt omedelbart dåirefter gått in i spinn åthöger. Rörelsen åir inte obekant, näir detgäller flera andra flygplanstyper.Urgångsroder har säkerligen ansatts menveJkar inte ha haft någon effekt utanflygplan B 5 nr 73 med sin lärare och sinelev, båda med begränsade flyger-farenheter, har i överstegrat läge kollideratmed marken, i trakten av Djurtorp iHjortsberga. socken. Flygplanet fattadeomedelbart e1d vid nedslaget. En av

I

piloterna anträffades död intill vraket,medan den andre återfanns avliden inutiwaket. Deras respektive armbandsur hadestannat på tidema 1218 respektive 1224.Enligt den inspekterande flygliikarenlngvar Hermann, var ingen dessutommöjlig att direkt identifiera, beroende påbrännskadorna.Tiden var, som skrivet, en fin vårdag ibörjan av maj är 1945. Flottiljen F 17 pågamla Bredåkra Hed 1åg i sin linda, nyss

uppsatt och säkerligen med en hel del avväxtviirk, såväl tekniskt som utbildnings-mässigt, säkerhetsmässigt och organisato-riskt. Men sådant hörde till denna intensivatid under beredskapsåren på 4O-talet, ochkan i dagens högteknologiska ljus intealltftir hårt kritiseras.

Ulf WbergFoto: F 17:s fotoavd.

Redigering: Ingvar Svensson

"Storken" på Oxlaby gtirdeEn ljus och klar vårkväll just vid krigsslutet 1945 spelade några grabbar fotboll på ettf;ilt, som numera kallas Cirkusplatsen i södra delen av Listerby socken, där vägen tar avmot Fällö mellan Korsanäsvägen och Kullagården.

Plötsligt hördes ett skarpt motorljud frånluften, och några luar, som i 13-årsåldernspelade boll, såg ett litet, svartmålatflygplan i ultrarapid och på 1åg höjd göranågra lovar över området liksom ftir attlanda. Sedan fiirsvarur det österut motKuggeboda, diir det var nära att touchanågra höga träd, innan det fortsatte nomrtmot Kullagården.Raskt pä cyklarna och efter bara kanske tvåkilometer såg luarna maskinen med storakors målade på vingar och kropp ståparkerad till vänster vid motet, där Fällö-vägen möter Kuggebodavägen.

Två plan fiiljdes åtUr militiira rapporter och andra kan manfran mandagen den 7 maj iLr 1945läsa bl aftiljande:Sent på eftprmiddagen såg luftbevakningentvå långsamma plan på låg hiijd niirma sig

den svenska kusten österifran vidTorhamnslandet. Ett plan s).nes diirefter havikit av åt hOger och landat vid Olsiingsöder om Fågelmara och intill en gammalkvarn, medan det andra flög vidare åtväster och sattes ner på ett åkerfält, enknapp mi1 SO Ronneby.Ortsbefolkningen "tog genast hand om" debåda ombordvarande och gav dem trak-tering och omsorg, trots att man språkligtinte alls ftlrstod varandra. Piloten ftirsökteftirklara, att man flugit vilse och ville vetavar man hamnat. Schweden, enades mantill sist om, och stiimningen blev genastmera uppsluppen och hjärtlig!

Ett plan landade på KullagårdenPlanet hade parkerats på ett åkerfiilt inviden smedja på Kullagården, och det fannssenare tecken pä att handlingar hade brlintsalldeles efter landningen, ftirmodligenmaskinens iogg-bok.Enligt uppgift skulle också den kvar-varande bensinen ha tappats ut, fiir att man

-inteskullekunn-a-st-arta-ig-en;Chef ombordvar den 27 årige österrikiske löjtnantenLeopold Herdlicka från Wien, men planettillhörde det tyska Luftwaffe. Sompassagerare medftiljde ett underbef;il vidnamn Seidel, sannolikt en mekaniker.Enligt ftirhörsprotokollet hade starten skett

9

Storken vaktas efter landningen på Kullagården

,

från ett f;ilt i Kurland på Ostfronten, en

sträcka på minst 75 svenska mil, och säkertflugit kanske fyra timmar på västlig kursoch alldeles över vågtopparna, innan manträffade på svenskt område. Landningenhade skett omkring klockan 1730 och i gottväder.

Lokal hemvärnsman fiirstAv myndighetspersoner var den närboendehemvärnsmannen Svante Roos ftirst påplats, efter det han i hemmet fått på siguniformen. Strax efteråt anländeHemvämschefen Knut H. Lundgren, somkallat militär personal från Gökalv, vilken isin tur tog hand om besättningen och sköttevakthållningen tills militär och tekniskpersonal fran flygflottiljen F 17 anlände.

Folkskollöraren Knut H. Lundgren varHemvcirnschef och kallade militdr personal

Planet monterades isärFöljande dag monterades vingarna bort,och maskinen transporterades till en hangarpå Bredakra hed, vilken ftir inte sä längesedan fiirdigställts som militart flygflilt.I en byggnad samlades där senare upp ettdussintal tyska plan av märket FieselerStorch, och efter krigsslutet behöll man tvåexemplar, varav ett fick beteckningennummer 23, och just detta varOxlabystorken.

Fick svensk typbenämningTypen soni sådan hette efter det svenskaövertagandet S 14 B, och det var också den

här speciella maskinen som tidningensmedarbetare fick fiirmänen att flyga påandra divisionen F 17 i mitten av 1950-talet, bl a tillsammans med f?iltflygarnaFranz Björklund, senare dataingenjör inomIBM samt Holger Westman, SAS-kapten.

Här överlämnar Jlygaren, löjtnant LeopoldHerdlicka, sitt vapen, en pistol, till en F I7-militär.

Storken, som den kallades, hade varit ettmycket användbart plan så till vida att denkunde flyga oerhört sakta samt starta ochlanda på minimala ytor eller som piloternaofta sa'på en 5-öring". I taket gick en långcykelkedja, vilken rasslande manövreradeklaffarna vid starter och landningar. Efterfullgas på motorn sattes så mycket klaffftiraren vågade och maskinen reste sig dånästan som en helikopter. Det gick ocksåatt "flyga baklänges" med Storken, och detvar när vinden var kraftigare än planet fartframåt och det kunde röra sig om enhastighet runt 40-50 km/timme. Det varävenledes detta specialplan, vilket påHitlers order hiimtade ner den tillfänga-tagne Mussoiini sommaren 1943 från enklippa i Norditalien diir'denne satt i arrest.

Risk fiir deportation till RysslandDet visade sig, att de soldater, vilka flytfrän Östfronten, skulle sändas tillbaka dit,och det var det absolut sista löjtnantHerdlicka önskade sig.Nu vidtar en berättelse av den sedermerasvenskftidde sonen Toni Haid, filosofiemagister vid Mälardalens Högskola, vid ettftjr två år sedan foretaget besök i Blekinge.

Han fick då kontakt med bl a en av de

fotbollspelande pojkarna, lngvar Svensson,samhällsforskare, Bengt Andersson, flyg-historiker samt Herbert Lindblom, f d

överstel<ijtnant och flygchef på F 17,samtliga dessutom boende i området ochväl fiirtrogna med bygdens historia.

Fr. y ses Toni Haid, som infotmerades av UlfWiberg, Herbert Lindblom och Ingvar Svensson

- Pappa, som var född 1918 i Wien, hadelrirt sig fly4a vid l9-års ålder och sedantagit en ingenjörsexamen. År 1946 ochefter öventyret i Blekinge hamnade han påett uppsamlingslciger utanJör Vcinersborg.Nrir han fick beskedet om deportation tillRyssland, vilket skrrimde honom oerhört,så rymde han helt enkelt och gick underjorden. På flyh hade han bl a under en tidvistats i skogarna och i en sjö, för atthundar inte skulle kunna spåra honom.Han drog sig fram på olika sätt och togsefter en tid omhand av vänner. Hanhjrilptes till att få uppehållstillstånd iSverige och en helt ny identitet med nyttnamn. Så gick ett par, tre år med olikasysselsättningar, bl a som trädgårds-mästare, irutan han slutligen som accep-terad svensk medborgare fick arbete påASEA i Västerås, då han ju var ingenjör

från början.- Där blev han kvar hela sitt ahiva liv ochgifte sig med en svenska och fick två barn,jag yngst och född 1959. Han avled 1972och nyligen gick också min mor bort,avslöjar Toni, som, även han, bosatt iVästmanland, är gift och har två barn.- Så vitt jag kan förstå, serverade minpappa förit en förhistoria om sin flylrt,

vilken kanske var för att det skulle varaIrittare att få bli kvar i Sverige, vilket juockså lyckades. Innan han gick bort, fickjag en ny version, och den strimmer ihuvudsak med, vad vi alla känner till om

flylcten från ostfronten, om Jlygningen tillBlekinge, och vad som hrint drirefter.

Toni Haid kom till Blekinge för att se var hans farnödlandade ochfannfriheten den 7 maj 1945

- Nu vill både min syster och jag forskamera i hans liv och försöka vcinda på flerastenar, och vi behöver mer information t exhcirnere i Blekinge från människor, somkanske var med vid tiden för flykten frånKurland till Oxlaby i Blekinge och friheteni Sverige, måndagen den 7 maj 1945,klockan 1730, avslatar Toni Haid.

Ulf Wiberg

Källor:Toni Haid

Ingvar SvenssonBengt Andersson

Herbert Lindblom

Foton:F 17:s fotoavd.

Ulf Wiberglngvar Svensson

Redigering: Ingvar Svensson

vÅnnnrrÅxSrox pÅ F17 från kartritare till IDA

"En väl fungerande väderavdelning är en

forsta forutsättning ftjr goda resultat avvåra divisioner". Ja, så står det i jubileums-boken "Blekinge Flygflottilj 40 är 1944-84". Detta påstående gäller än idag ochkanske nu mer iin någonsin, med tanke påalla avancerade tekniska system, flygsäker-heten och en alltmer ansträngd fiirsvars-budget.

F I 7 väderavdelning i nya lokaler, tillbyggnadenu n d er tr afi kl e d ar t orn et, inJly ttnin g s ep t emb er I 9 I 2

Vädertjänst har funnits på F17 sedan den 1

augusti L944, då bestående av väderleks-assistenter, en kartriterska samt någravärnpliktiga väderbiträden. Prognosernakom från den Militära Vädercentralen(MVC) och utgjorde underlag ftir väder-avdelningen på Fl7.Det mesta plottades och ritades for handoch den som någon gång forsökt sig pådetta hantverk vet att det kräver stornoggrannhet och ett oändligt tålamod. Jagskulle vilja se någon av dagens ungameteorologer plotta en Europakarta medobservationer, vi som är vana vid att alltblixtsnabbt tommer upplå dataskärmenoch blir otåliga om någonting är 5 minuterfiirsenat. . .

Till en början gjordes alltså inga prognoserpä Fl7, utan dessa kom från centralt hå11.

Men efter nägra år, närmare bestämt 1948,

tillträdde de två forsta prognosberättigademeteorologerna Erik Andersson, alias Met-Anders och Åke Tibe11. De fick dock baragöra prognoser ftir fiiltets närhet medanområdesprognoserna fortsatte att göras iMVC. Verksamheten utökades sakta mensäkert och en tredje meteorolog kom til1väderavdelningen på F17 är 1955. Detdröjde sedan nästan 20 är til1s den {ärdekom 1983. Först då, efter 39 år, varavdelningen fulltalig enligt organisationenfrän 1944!

Kn Bengt Friberg bildar sig en uppfattning omviidersituationen med hjälp en handritad obskarta

Redan från starten 1944 fanns det en

kvinnlig kartriterska på avdelningen ochsenare tillkom även en kvinnlig meteoro-logassistent, det var Elin Lindbiom somtog över efter Bengt Mathisson 1970, dähan flyttade till nyinrättade Väder Syd.

Metass Elin Lindblom, ocl<så en värdefull hjälp vidbriefingar

På meteorologsidan tog det betydligtlängre tid. Den forsta kvinnliga meteoro-

12

logen, Ingnd Sallin, kom tillF17 1986 ochden andra, Anna-Karin Bergström, hela 14

är senare, år 2000.

Vad gäller tekniska hjälpmedel så fickväderavdelningen i början av 60-ta1et godhjälp av en väderradar av modellen PV-30.Den byttes sedan ut mot en PV-883 iRödeby 1991. En väderradar är tillovärderlig hjälp när det gälier att ftilja uppnederbördsområden och fiirutsäga derasintensitet. Uti&an denna information kanmeteorologen göra en bedömning av närnederbörden börjar och slutar, samt ävenvad det kan tänkas bli fttr sikt och molnbasi samband med nederbörden.

För att presentera väderinformationen ftirdivisionema anviindes från och med 1968det så kallade ITV-systemet (Intern-TV).Med hjälp av detta kunde meteorologenlägga ritade bilder under en kamera på ettljusbord och samtidigt tala till bildema i enmikrofon. Divisionema kunde då folja väd-erbriefingen via TV-skärmar i sina respekt-ive ordersalar. Siikert ett fantastiskt systempå den tiden och tydligen ett mycket hå11-

bart koncept, eftersom det användes ändain pä 2000-talet!Även sedan det nyaste briefingsystemetIDA (Interaktiv DelgivningsAnläggning)kommit in i bilden fick ITV:n iblandfungera som reservhjälpmedel då IDAvägrade att samarbeta.

Exempel på prognosbild i briefingsystemet IDA

Att bedöma molnbasens h<ijd över markenär ingen lätt uppgift, så därftir installerades7971 en lasermolnhojdmätare vid kansli-

huset. Det dagliga arbetet på väderavdel-ningen underlättades ytterligare mot slutetav 8O-talet då Väder 80 gjorde sitt intåg.Förutom automatisk kartplottning kundenu ett direkt utbyte av observationer ochprognoser göras mellan väderavdelningenoch dess kunder. Nästa stora tekniska sy-stem kom 1993 och kallades for MILMET(Militärt Meteorologiskt Informations-system).

C Vödavd, Mj Alf Svmssonfi)ljer upp och briefarmed hjälp av bland annat MILMET

Nu kunde man se en karta med plottadeobservationer direkt på dataskärmen samtstudera numeriska f;ilt av olika prognos-parametrar såsom fuktighet och vind påolika nivåer i lufthavet. I systemet finnsäven tillgang till radar- och satellitbilder.

I meteorologens dagliga arbete ingår, ft)r-utom prognosarbetet, även den så kalladeväderflygningen. Väderflygningar hargjorts pä Fl7 ända sedan 1956, då medA32 Lansen. Efter en period medpropellerplanet SK 50 Safir, övergick man1983 till det tvåmotoriga jetplanet SK 60.

Det är väl inte så svårt att fiirstå att det engråkulen morgon är helt underbart att fastiga ovan molnen och möta soluppgångeni ett rosarött skimmer över vita moln-toppar. Däremot har jag många gånger fättfrågan om vad väderflygningen egentligengör ftir nytta. Det finns flera svar på denfrågan. Ett av dem är att det är mycketvärdefullt som meteorolog att faktiskt fåuppleva vädret på nära håll och i etttredimensionellt perspektiv. Att t.ex. se en

13

a

front närma sig och forstå vad som händermed sikt och molnbas på olika höjder, attuppleva hur svårt det kan vara att urskiljahorisonten över hav en disig och vindstilladag eller att uppleva sikten i ett tätt snöfail.Det iir dock inte det här som är huvudsyftetmed väderflygrungen utan det handlar, somi så många andra fali, om ekonomi.

Divisionerna vill ju veta for planeringen avsina flygningar om det t.ex. finns molnfriaskikt med bra sikt att öva i, om det 2ir brasiktftirhållanden över hav samt om det iirrisk ftir isbildning på flygplanet i olikahöjdskikt. Inget av ovanstående gir attavgöra med varken radar- eller satellit-bilder. Visserligen kan en sondering ge

vissa indikationer och markobservationerkan vara till viss hjälp, men till slnrendeoch sist måste det ändå ti1l att ett tränat ögaåker upp och kollar hur verkligheten ser ut.I så fall är det ju bättre att en stycken SK60gör detta än att en fyrgrupp JAS 39:orbränner en massa soppa på att dra iväg påen övning som det visar sig inte går attgenomftira.

Lt Anna-Karin Bergström inför ett vöderflygltass

Värnpliktiga väderbiträden har funnits påFl7's väderavdelning från starten 1944 ochftam till 2002, då de ersattes--av civil-anställda väderobservatörer. På 7}-taletoch under de ftiljande 30 åren fanns ca7-8vpl vädbi på avdelningen. De ryckte inflera gånger per år och delades efter vissatester upp i§obs, obs, biobs och kartritare.

De gjorde väderobservationer (obsar) ochritade kartor mer eller mindre dygnet runt,uppdelat på dags-, kvälls- och nattpass.Förutom att serva den militiira flygverk-samheten gjordes även obsar fbr civil-tra{iken, både på kvällar och helger.

Karta med vöderobs ervationer, analyserad ochklar. Olika gråtonade områden anger en visslägsta molnhöjd.

På 70-talet ringde observatören runt till ettantal stationer inom F17's område ochsamlade in väderobservationer. Övrigaobsar kom på telegram via sambands-avdelningen. Alla obsar plottades sedan ftirhand. Så gjordes även med sonderingarnafrån Bromma, Visby, Köpenhamn ochKarlsborg. F17 Väder har aldrig rutin-mässigt gjort egna sonderingar, utan baravid enstaka tillf?illen. Prognoskartor ochh<ijdvindar skickades från MVC och togsemot på den s.k. Deiila-apparaten. Somnamnet anger kunde utskriften f?irgas av enbred, lila rand.om man inte hö1l koll påden, berättar Elin Lindblom.

Väderavdelningen deltog i militära övning-a.r på F17's baser varje höst och vår ochservade då, med stöd från F17, flygbasenmed väderinformation. Mot slutet av 90-talet/början av 2000-talet blev det glesaremellan storövningarna och på senare år harcivningsv erks amheten-i stäilet indktats motinternationella uppdrag.

Anna-Karin Bergström och Elin Lindblom

I4

Chefer ftir F 1 7 väderavdelninE/-sektion

1944-46 Lt Harald Svenonius1946-48 Vädass Arthur Clevhagen1948-67 Met Erik Andersson1967-80 Met Lennart Cranz1980-96 Mj Alf Svensson1996-02 Övlt Lennart Strand2OO3-04 Övlt Bengt Norman2004- Mj Lennart Smedenmark

SAAB A21R på Fl7

Flygplan A2lR tillfördes F 17 i maj 1954

F17's forsta jetflygplan, A21R kom 1954.Närmare bestämt en 27 maj kom de tre

Väderleks-/meteorolo gassistenter

1944-45 Helge Olin1945-58 Sten Törnebladh1958-70 Bengt Mathisson1970-01 Elin Lindblom200I -04 Britt-Marie Podhora

Efter meteorologiutbildningen på bla F5placerades Anna-Karin Bergström (t h) päF17 som ftirsta flottilj år 2000. Efter endasttre år som F17 meteorolog gick flyttlassettill F4. Anna-Karin slutade i Flygvapnet2004 ftr en tjåinst på SMHI och jobbar numed väderservice ftir sjöfarten världenöver.Elin Lindblom (t v) böq'ade på F17 1962,som kontorist på mobiliseringsavdelningenEfter utbildning till meteorologassistentfick hon anställning päFl7 väderavdelning1970 och har alltsedan dess fram till sinpensionering 2001 varit F17 vädertjänsttrogen.

Redaldionen

- jetepoken inleds

ftirsta, sedan fyllde det på till sammanlagt10 flygplan. 21R var SAAB's forstajetdrivna flygplan, totalt tillverkades 64flygplan. F7, F10 och F17 var de flottiljersom innehaft tlpen någon tidsperiod 1949-1956.

21R var ursprungligen konstruerad ftjr attanviindas som jaktflygplan.FlO hade J21Runder tiden 1949-51. Dessa kom sedan attbyggas om tili attackversion A21R ftirtjänstgöring päF7. 2lR var mindre lyckatsom jaktflygplan men ansågs vara en braoch stabil plattform ftir skjutning motmarkmål. A21R utrustades ftir attack-raketer utöver akan men kunde ävenmedftira en kapsel med åtta stycken 8 mmkulsprutor.

15

A21R epoken päF17 var kort och främstavsedd att vänja flottiljen vid jetflyg samtatt skapa erfarenheter inför den kommandeA32 Lansen omskolningen 1956. Den kanockså ses som en uppmuntran till flygandepersonal och tekniker att börja på någotnytt, Fl7 var då den enda flottiljen somfortfarande flög gamla propellerflygplan.

Kapseln underflyglcroppen - 8 mm kulsprutor

För F17's flygft)rare var flygning medA21R en trevlig omviixling till flygtjänstpå T18. F17 upplevde dock A21R somnågot onödigt resurskrävande i enansträngd tid. Tragiskt och beklagligt är attF17 drabbades av två haverier med A21Rdär ftirarna omkom.

A21R var ett litet flygplan i ftjrhållande tillT18. Sex meters spiinnvidd och tre meterkortare. Jetmotorn var på 1500 kp medanpropellerflygplanet T18 hade två DB605om vardera 1475llk. A21R vägde ca 5 tonmot T18's dryga 9 ton, startvikt utan vapen

Bert Stenfeldt, ftl ftiltflygare och A21Rpilot på F 17 berättar:

På F17 tillhörde jag första omgången som

fick fly4, A21R. Det fanns inga_d.ubbekpruruaado Jfugplan - e*UeL _§uuulL- Herbert Lindblomtorer, det var bara att lcisa instruk-tionsboken och lyssna till de förare som

fluqit fly4planet tidigare. Det var tryggt attha de "gamla" Tl8-teknikerna sominstruhöref. Nytt för oss var att g-drdh

samt syrgasmask, med inbyggd milcrofon,skulle bäras under all flygning.

Efter teoriutbildningen var det klart attköra ut till start. Det var extremt enkelt,trots det var pulsen maximal inför förstastarten, den första flygningen med 2 I R.

Fullgas, kontroller och bromsarna släpps!Förvånad och förbluffad! 2l-an gårabsolut rah fram utan min hjrilp. Fartenökar och vid ltittningsfart, spaken lätttillbaka, 2l-an flygu, sjcilv. En avkamraterna upplevde i det ögonblicket hanlättade att det blev helt tyst. Under någonsekund trodde han att motorn stannat. Dettog en stund innan "ltan fick hjrirtat på rättplats igen" ocll insåg att detta var någothelt annat rin att flyga bullriga och dragiga718.

Att flyga 2lR var en njutning, det gav oss

en l«insla av frihet och styrka. 2lR'når ltittmax tillåten fart 800 kmh. Avancerad

flygning tir likaså enkel, befriande, härligt.Lika enkelt att flyga i forband eller attfly4o på kigsta höjd. Att landa var likaenkelt som att starta. Vi gick utan tvekan ini en ny era inte minst genom att flygningeninte ldngrefordrade så mycket manlcraft.

Någon gångflög vi i division med 2l-orna,Jlottiljchefen Öv Rydström flög frrimst. Jagminns att vi flög till F7 Såtenris samtidigtsom Tl8 divisionerna. Vi startade en stundefter Tl8 förbanderu men kom in över F7samtidigt. Yilken krinsla, vilken lwaft ochvilket Flygvapen vi hade då och vilken

flottilj. Fl7 var verkligen, då som nu, en

flottilj som orkade med väldigt mycket tackvare lojal och arbetsvillig personal, allakategorier.

Källor: Bert StenfeldtBlekinge Flygflottilj 40 årKONTAKT, aprilnumret 1 987

L6

Världens största sambandsövning - Combined Endeavor

In the spirit of Partnership for Peace, Pff.

1995 genomfordes for forsta gången en

samverkansövning i Tyskland med målet attskapa interoperabilitet avseende sambands-och informationssystem me11an nationer inom"PfP-världen".Det uttalade målet frän US EUCOM var ochär "Technical and Human Interoperability".

Sverige har deltagit sedan 1997 medrepresentation från arm6n och det mark-baserade truppsambandssystemet, Telesystem9000 och sedermera informationssystemet ISMark

fu ZOOO fick Flygvapnet en forfrägan om vikunde delta med våra system och därmedprova hur interoperabla vi ar med värakommunikations- och informationssystem.Kan de svenska teleutrustningarna kopplasihop med andra nationers system? Kan visamgruppera i framtiden någonstans i Europaoch koppla samman vära tele- ochdatautrustningar?

Vy över övningsplatsen Lager Aulenbach

Flygvapnet stod då på språngbrädan forinternationella insatser. Våra flygspanings-forband blev efterfrågade och SWAFRAPAJS 37 började se dagens ljus på F 21 och

ombeväpning till JAS 39 skedde sedermeramed produktionpch basering pä F17.I forbandet SWAFRAP, Swedish Air ForceRapid Reaction Unit, tillfördes ett kommu-nikationssystem som fick benämningen TBII

Oms orgsfullt mas ker ade t elecomutrus tningar

(Telesystem Bas Internationella Insatser).Med detta system säkerställdes tele och data-kommunikation inom basen samt satellitkom-munikation hem till Sverige. Den fiirsta TBII-besättningen utbildades 1999 vid FMHS iHalmstad.Detta blev inledningen till ett framgångsriktdeltagande i sambandsövningen CombinedEndeavor (Gemensam strävan). Vi startadeblygsamt med en telefonväxel. År 2005 varSwAF ledande med moderna innovativasystem och flerfaidig representation iövningsledning,

Den svenska delegationen på övningsplatsen

Combined Endeavor hade år 2001,37 deltag-ande nationer och är2001 övade 42nattoner.Övningen genomfors i anslutning til1 denAmerikanska basen "Ironside" i Baumholderpå övningsplatsen Lager Aulenbach.Övningen dr mycket hårt reglerad.Planeringskonferenser (IPC, MPC och FPC)

t7

genomfors på olika platser i Europa därtestprogram och regler upprättas. Defunktioner som skall testas och dokumenterasär:

- Telesystem inkl Voice over IP (IP-telefoni)- Datanät LAN och WA- Epost- HF-radio- Videokonferens- Personlig forståelse mellan nationer- Skapa internationelit kontaklnät inom

sarnbandsfunktionen

DelOps (Delegation Operations) lederverksamheten och delar ut testprogram tillrespektive Team Leader. Berörd nationkontaktas och samverkan etableras där mandiskuterar vad som skall göras. Tekniskauppkopplingar och konfigurationer görs idatorer och kopplingsflilt. Diirefter kontrol-lerar man att alla funktioner är i drift.Testledare ur övningsledningen kontrolleraratt allting fungerar. År testet godkiint fär man"grönt test" och detta dokumenteras idatabasen CEPTR. Ej godkänt prov ger "rödtest" vilket också dokumenteras.

Kn Mats Svensson Swafrap AJS 37 och Swafrap JAS39. Under TU Sb* ansvarig för genomförande avCombined Endeavor, teamleader CE 00-CE 03

Denna databas är sedan tillgänglig vid kom-mande övningar och framförallt vid samgrup-pering i internationell miljö (ex NBG). Varjetestdag startade kl 0700 med anmälan om attsystemen var i drift. Kl 1900 avbröts dagenstester. Vi summerade dagens verksamhet ochhade den dagliga slutbriefingen kl 2000. Dettavar den dagliga rutihen under tre veckorförutom två dagars "Breakday" medobligatorisk gemenskap.

I samverkan med irländsk personal, nr 2 fr v Ovlt PerLarsen F 16 TU Sb och nr 3 Kn Mats Svensson F I7

Nattkvarteret var logement där vi huserade 22män i tät gruppering. Det var många ljud ochhändelser men ftirmågan alt sova var mycketgod då man efter en iång testdag var ganskamör i kroppen.

Visst var det så att man aldrig gick och ladesig i sängen salnma dag som man steg upp.De timmar som fanns kvar ftir dagen ägnadesåt gemenskap med de andra nationernasdeltagare.Det var mänga erfarenheter som utbyttes.Efter en dag med tester och "fikonspråk" hademan mycket annat att samsas om. Mångan ationer,- olika-kulturer, varierande reiigiösaåskådningar gav en bild som var mycketvärdefull att ta med sig hem. Dennaerfarenhet känner jag som iika stor som denyrkesmässiga gemenskapen. För att fungera ien intemationell samgruppering krävs respektoch ödmjukhet.

18

Jag drack ö1med en kollega från Ryssland därvi diskuterade mycket av 60-, 7O-talen ochframtiden. Om vi av någon anledning möttespå krigsarenan skulle vi ta en ö1 till och ingetannat.

BaumholderEn liten stad i södra Tyskland vilken ärmycket präglad av den Amerikanska närvaronmed basen l.st Armored Division Artillery,Iron Steel. Staden ligger ca 4 mil NV omflygbasen Ramstein och ca 8 mil från Trier isödra Mosel.

Lager AulenbachTysklands största övningsplats fiir artilleri-och pansarftirband. Lägret etablerades underandra världskriget. Idag är det övnings- ochutbildningsplats för NATO-ftirband.Övningsplatsen är placerad i anslutning tillNATO-basen "Iron Steel" i Baumholder.Under fyra veckor i maj varje år iir platsenägnad åt övningen Combined Endeavor.

US telekom vid NATO-basen 'Iron Steel' i Baumholder

Deltagande nationer

Albanien, Armenien, Österrike, Azerbadjan,Belgien, Bulgarien, Canada, Kroatien,Tjeckien, Danmark, Estland, Finland,Frankrike, Fyrom (Makedonien), GeorgienTyskland, Grekland, Ungern, kland, Italien,Kazakhstan, Kirgistan, Lettland, Litauen,Moldavien, NATO, Nederländerna, Norge,

Polen, Rumänien, Ryssland, Slovakien, Slov-enien, Spanien, Sverige, Schweiz, IJkraina,Storbritannien, USA samt Uzbekistan.Under 2007 har ytterligare nationer till-kommit, bl a Afghanistan.

Deltagande personal ur Flygvapnet

- Övlt Per Larsen C Fl6 TU Sb- Övlt Kerureth Marbäcken C MTK S

- Övlt Lars Håkansson Fl6 TU Sb- Kn Mats Svensson Fl7, SWAFRAP JAS 39- Kn Peter Forslund F17, SWAFRAP JAS 39- Fding Michell Stenströrr1 FMHS- Fding Thomas Åberg, F21- Fding Tomas Öhman, F21- Fding Tommy Gustavsson, F17- Fding Jonas Emanuelsson, F17- Curt-Ove Andersson, FMV- Magnus Wallander, AerotechTelub

Mats Svensson

Mats Svensson anställdes 1968 som beftils-elev vid F14 Signalskola/FSS. Efter ett kortmellansteg på Fl8 kom han 1970 tillF12 ochLfc 52 som Strilsambandsbeftil. Flyttadessedan över till F17 vid F12 nedläggning 1978med i stort samma arbetsområAe. fu ZOOO

blev han chef fiir SlS-plutonen i SwafrapAJS37 och JAS39 och har sedan dess fram till2004 deltagit i ett flertai intemationellaövningar oeh utbildningar. Mats äravtalspensioniir sedan 1 jan 2005 och ägnarsig numera biand annat ät båtbyggeri.

19

Redaktionen

Skjutövningsolycka.

Under 1950-talet var min uppgift att somplutonchef utbilda värnpliktiga blandannat i markstrid, en av de mer kvalifice-rade uppgiftema.En dag var uppgiften att öva plutonen iforsvar av motståndsnäste. Ovningenskulle ske under f;iltmässiga ftirhållandenoch med skarp ammunition. Motstånds-nästet bestod av ett antal ståväm ftir tvåskytar.Vid övningar med skarp ammunition är

säkerheten av stor betydelse och vi hade

vår "röda bibel" som vi kallade den atträtta oss efter. Det var Arm6nssäkerhetsinstuktion som var A och O idetta sammanhang.

Jag ftirberedde soldaterna for övningenoch gick noggrant igenom säkerhetsfore-skrifterna. De innebar bland annat att ingenfick krypa ned i ståvärnet med laddatvapen. Detta skulle i stället läggas på fram-kanten av värnet med mynningen iskjutriktningen.Säkerhetstelefon var kopplad tillflrgledaren i tornef oöh bär och fofbands-materiel fanns på plats. Övningen kundebörja!Allt gick planenligt ftirsta timmen menplötsligI fick en soldat eldavbrott. Entomhylsa fastnade i utkastaröppningen på

k-pisten. I stridens hetta kryper han ner i

vämet for att avhjälpa felet. Han drar urmagasinet vilket innebär att tomhylsanfaller ut och slutstycket far fram ochavfyrar en patron som fanns i patronläget.Bredvid står värnkamraten som får kulangenom sin vänstra axel varefter denfortsätter in under hjälmen och foljer dess

insida som en satellitbana runt hur,udet ochsedan ut på höger sida där den sliter av

niten som ftister hakbandet och kastar avtrjälmen.Eld upphör!Nu hlinder allt mycket snabbt. Kaila påambulans. Säkerhetstelefonen till tornet.Ingen kontakt. Jag ger två värnpliktigaorder att springa till vakten, en drygkilometer. De ger sig iväg och en av domfar in i närmaste hus och lånar en cykel.Rådiga soldater!Själv tar jag med tg'älp av ett par soldater

hand om den skadade, klipper upp klädernaoch lägger ett tryckforband över det starktblödande såret. Ambulansen kom snabbtvilket kändes befriande. Än mer befriandekändes det niir jag senare fick reda på attaxelskadan enbart var en köttskada. Somgenom ett under klarade sig sig axelledenoch den skadade tillfrisknade fort.

Sen efterspelet. Först rapport tillkompanichef och fl ottilj chef. Förberedandeforhör med mig och de värnpliktiga. Vad

20

hade jag gjort, sagt och instruerat om fiireövningen? Hade jag frljtsäkerhetsinstruktionen? Polisen koppladesin ftir att sköta utredningen. Arendetavskrevs så småningom som en

olyckshändelse, ingen dömdes till ansvartack vare att jag nogsamt ftiljt vår "rödabibel" som polisen också noga studerade.Det blev dock stora uppslag i massmedia,även i TV-aktuellt, med bland annat

rubriker som "Hjälmen som skulleskydda kunde dödat soldat". Jag klippteut ett tiotal artiklar ur olika tidningar meningen återgav det riktigt rätta ftirhållandet.

Nils Olofsson

Fotnot: Bilderna tagna vid liknande övningledd av Nils Olofsson under inspektion avgeneral Torsten Rapp.

Vinterövning-nära ögat

Det var på vinterövning med en division påen krigsbas i Norrland.Jag diinstgjorde ett dygn som vai<tchef, ettdygn som ambuiansftirare och var ledigvart tredje dygn.En tidig morgon som ambulansforare fickjag order av trafikledaren att medambulansen köra ftirbindelsebanan motuppställningsplatsen ftir att kontrollera attsnöröjningspersonalen var borta ftir engrupp T 18 skulle taxa ut ftir start.Kommen hahwägs och där banan gjorde ensväing fick jag i ett snömoln se ft)rsta planetkomma mot mig. Tankarna for snabbtgenom huvudet. Hinner jag viinda? Nej!Sitt inte kvar om det smäller! Skyndsamt

Nils Olofsson

Anställdes som volontär i trupptjänst 1948.Tjiinstgjorde på F 17 1951-1968 medavbrott ftir kurser och nivåhöjande utbild-ning. Därefter tjåinstgöring som kassachefpåF 13, F 12 ochF 8.

tryckte jag bilen med viinstersidan motsnövailen som var något högre iin fordonet,satte på utryckningsljusen, kastade mig utgenom högerdörren, upp på motorhuvenoch taket och slutligen upp på snövallen.Då ser jag att planet stannat och kaptenCarlmarker vid spakarna vinka och saktaglida ftirbi med vingspetsen överambulansen och propeilern otäckt niira.Ytterligare tre tar sig forsiktigt ftirbi. Jagåtervände sedan till trafikledaren ochtalade om vad som inträffat. "Ja, jag vetom det. Det är sådant som häinder" blevsvaret och så var den saken utagerad.

Nils Olofsson

1972-1973 tjänstledig fi)r att prciva annan

diinst och sedan avsked ll121973.Sedan ekonomichef i Ronneby ft)rsamiingoch diirefter lönechef i Ronneby kommunfram till pension 1993.Nils har tillhört F 77 kamratfiireningsstyrelse och bland annat varit kassör.

Redaktionen

Gör som Nils!Skicka in berättelser om tjänsten ellerannat som berör F 17. Gåirna medfotografier. Det finns säkert mycket attberätta. Adressen finns på sidan 2.

2l

F 17-notiser(Saxat från F 17 hemsida av Håkan Lindberg. Läs mer päwww.fl7.mil.se)

Övning Nordavind

Under ftirsommaren deltog F 17 &. SE01 iövning Nordavind i nordnorge. Det heiagenomfordes med Bardufoss, som lig-ger mellan Tromsö och Narvik, som bas.Från F 17 deltog personal ur l.divisionenoch 1. flygunderhållskompaniet.

Förutom Sverige, som ställde upp med JAS39C och D (2-sitsig), och Norge deltogFrankrike med lufttankningsflygplan ochUSA som hade luftburen stridledning medAWACS-flygplan.

Räddningsuppdrag i fi ällmiljö

En av flygbasjägarplutonens huvudupp-gifter är att undsätta egen nödställdpersonal i vilken terräng den än befinnersig.

Ett tänkbart uppdrag är att genomforaolika typer av räddningsuppdrag i bergs-terräng med stöd av en militarbergsguide.För att triina på uppgiften har ftirbandetövat i Kebnekaisemassivet undersommaren.

TV-serie

TV-produktionsbolaget som gör programfiir Kanal 5 räkning gör en TV-serie somdokumentär om den svenska stridsflyg-utbildningen. Man har filmat på olika hå11,

bland annatpåF 17.

Filmen, som kommeravsnitt om vardera 60börja visas vecka 50.

att sändas i sexminuter, beräknas

Generationsbyte i FV sambandssystem

Sedan en tid tillbaka har Försvarsmaktenoch F 17 tilldelats ett helt nytt ledningssy-stem ftir FV basbataljoner. Systemet heterKommunikationsät Flygbas 08/T menkallas allmänt Komnät Fbas. Systemetinnebär att basftirbanden nu kan lämnafasta installationer med nedgrävd infra-struktur ti1I ftirmån ftjr att kunna ftrflyttasig till lämplig plats i världen och upprättadetta Komnät som i delar är forpackade iett antal containrar och vagnar. Beroende

JAS 39 över norskfiord

Filminspelning

Förflyttning på glaciär

22

av uppdraget som skall genomftirasanpassas mängden materiel efter uppgift.

Mobiltflygledartorn 6 m högt

En av typinsatserna är att upprättaflygplats med flygtrafikledning. Därftiringår bland annat ett mobilt flygledartomoch en transportabel navigations- ochlandningsradar i utrustningen.

Navigerings- och landningsradar (GCA),under uppmontering

Sjöhund

Sökhunden Ribba med sin hundftirare som

tillhör AB 01 på F 17 har varit utlånade ftiratt tjänstgöra vid en övning i Skottland Dehar varit baserade på det danska fartygetHDMS Absalon under den 10 dagar längaövningen till sjöss. Ribba har klarat denlånga tiden til1 havs mycket bra och ävenklarat av att bli nedvinschad till däck frånhelikopter.

Ny bomb till Gripen

Personal ur division och flygunderhål1s-kompanier har under sensommaren varitbaserade på Vidsel-basen ftjr att på FMV:sprovplats där genomföra fti11ning avbomber av §.p GBU-12.

Bomb typ GBU-I2

GBU-12 är en vanlig "dum" bomb somftirsetts med lasermålsökare, roder och fe-nor. Målet pekas ut med en laserstrå1e ochbomben styr efter fiillning mot dennapunkt. Utpekning av målet kan ske frånfl ygplan eller marktrupper.

Z3

Läs mer på F 17 hemsida!

GENOMFORD VERI§AMHET

Nordiskt kamratliireningsmöte i Rönne

Det 31:a nordiska militära kamratforen-ingsmötet med Danmark som värd hargenomgörts den 14-11 juni 2007 päBornholm med forläggning i Almegårdskaserne vid Rönne. SMKR hade planeratftir den svenska truppen som i är var 46personer. F 17 karrratforening represen-terades av Herbert Lindblom och BennyHellström.

Den svenska truppen lömnas av vid öppnandet

Totalt deltog ca 200 personer i mötet somhade hög civil/militär status. Musikkårsamt ryttare till häst med pukor ochtrumpeter deltog vid olika ceremonier.

Kransnedläggning vid monumentet i Rönne, förstupade bornholmska sjömän I 939-4 5

Programmet omfattade bland annat min-nesstunder och kransnedläggning vid någramonument över florlorade soldater ochlandsmän under främst YK2, besök vidftjrsvarsanläggningar, ftiredrag samt vis-ning av ftirsvarsmuseum, även kulturellabesök och-guidningar ingick. En högtids-middag med ta1, underhållning, medalj-

inte minst ftrbrödringunder lördagskvä1len.

utdelning samtavslutade mötet

Resa till Åhus och Ravlunda

Den 19 september gick resan, en fullsattbuss till Åhus ftjr ett studiebesök på Vin &Sprits anläggningar. Absolut Vodka är bästi världen. Alla råvarorna finns i Skåne.Entreprenör Lars Olsson Smithintroducerade Absolut Brännvin och till-verkningen började 1879, vilken l9l7

Vår guide Bengt Egrenius (th) berättade och visadeoss runt i fabriken. Här i samtal med Lars-ÅkeLöfgren (n) och Allan Lindgren

Varumärket Absolut Vodka togs 1979, en

ändring av tidigare nalnn, Rent brännvin.

Deltagande i Valdemarsgudstjönst i Rönne lq,rka

övergick t *1.t]igl monopol.

Besöket inleddes med en företagspresentation

24

Sedan fortsatte fiirden till Ravlundaskjutf?ilt, där besöket inleddes med en

superb lunch. Lt Jerry Eklund berättadedärefter pä ett mycket inlevelsefullt sätt omskjutfiiltets historia, dess uppbyggnad ochverksamhet.

Lt Jerry Eklund beröttar om Ravlunda skjutJält

I programmet ingick också en rundkörningoch visning av skjutfiiltet med alla dess

målanordningar o ch skj utmöj li gheter.

[Jtaffir matsalen på Ravlunda läger i vöntan påru n dtur en ti I I s kj utfii I t et

Stort Tack till Ulf Alderlöf som planeratoch ordnat med resan. Vi framftir också etttack till ftiretag/verksamhet som så väl-villigt och fint stä1ltupp for vårt besök.

Fl7 samordniugsmöte på Skönstavik

Den 20-21 september hade Fl7 SC

/Stabsoff kallat till samordningsmöte med"underlydande" kamratföreningar, dvs de

flottiljers foreningar for vilka Fl7 bärtraditionsansvar. Kx Alf Andersson hade

planerat och ledde därutöver mötet på ettftiredömligt sätt. Vi samlades påMarinbasens fritidsläger vid Skönstavikvid lunchtid där ocksä mötet avhölls ochinkvartering ordnats.

Information från respektive ftirening ochdess verksamheter samt olika former ftirsamarbete och stöd från F17:s sida varnågra av pro grampunkterna.

Representanter ur F3, F10, F12, Fli och Fl7 kam-ratfi)reningar deltog i samordningsmötet. F5 kunde

$wörr inte komma.

Den andra dagens ftirmiddag besökte viKA2 museum på Aspöberg, ett mycket fintoch välordnat museum över rörligt kust-artilleri. Efter en avslutande lunch påRosenholmskrogen på nedlagda KAz,hoppas vi på ett "väl mött" igen 2008.

Vår guide Sigvard Bengtsson vid besöket på KA2museum på Aspö. Tackför enfin visning.

Vårt gemensarnma Tack tili Alf ftjr ett braoch väl genomftirt program samt denomtanke i övrigt som vi fick åtnjuta.

25

Föredrag om vår sårbarhet i samhället

Den 4 oktober inbjöds till foreningsträff på

Bredåkramässen. Leif Possung och KjellAmilon berättade mycket upplysande om"människans sårbarhet i samhä11et". Ettftiredrag som gav många tankestä1lare omrisker och sårbarhet och hur dessa hanteras

av samhället.

Kjell Amilon (n) och Led Possung är engagerade iCivilförsvarforbundet så kunnandet ör stort.

Efter ftiredraget om ca2 ttmmar serveradeskaffe och kaka och naturligtvis knäcktesockså a1la frågor som inte hanns medinnan.

Kaffe o ch-kamxatlig s amv ar o p å Bre dåkramiis s en

Vårt tack till §ell och Leif ftir en mycketinformativ och trevlig kväll tillsammans.

Har du hört den förut?Det var på den tiden, då beväringen hade 1

krona och 50 öre pff dag och iönenbetalades ut var tionde dag. Hedersmannenoch fanjunkaren Gas var kompaniunder-officer och hade hand om de vämpliktigasväl och v€, sergeant Jonas var hansadjutant. Inftir den ekonomiskatransaktionen satte förrättningsmannenalltid upp siffrorna i laga ordning på densvarta tavia som fanns på ena

expeditionsväggen. 1.50 x 10 ! Nollgångernoll blir nol1, ett gånger fem blir fem ochett gånger ett blir också ett. Alltsåtillsammans 15.0 ! - Jonas som just kom ingenom dörren frågade:- Vad gör du ? -Jag räknar ut vad beväringen skall ha ibetalt ! Men, flytta decimalkommat ett stegåt höger så slipper du att stå där och gånga

alla siffror. - Jag känner til1 dessa genvägarinom den högre matematiken, men hosHans Majestät och Kronan ska11 det Fan tamig vara exakt !

Gas var på fritiden en intresseradspöfiskare. Vid kaffet varje måndagfbrmiddag ville manga mässkamrater vetahur fisket hade varit. - Jo, jag fick 8

gäddor, en slängde jag i, en fick grannen

och en stekte min hustru ti1lsöndagsmiddagen !

Hört och sett: Ulf Wiberg

Från dänsterummet såg överste Rydströmnågra gäss, kanadagäss flyga in över flyg-fiiltet. Han kontaktade Tl-tornet genomsnabbtelefonen och sa på sin Skånedialekt.TL, den där formationen som kommer inöver f?iltet, har den ffitt landningstillstånd?TL Olmin som stod i tornet svarade blixt-snabbt "Ja, chefen och jag svarade yes,yes"! Översten knäppte av telefonen direkt,men humoristisk som han var så berättadehan giirna den här historien.

Text och foto: Herbert Lindblom

26

Insänt av: Bert Stenfeldt

6n9"*gn?,

6w9anWO*

öns kar l('am ratfö ren i n gen

27

KOMMANDE VERKSAMHETProgram och inbjudan

17 december 2007, kl 0900 ihangar 47

F 17 inbjuder kamratföreningens med-lemmar till flottiljens årsgenomgång 2007

Programmet beräknas pågå til1 lunch ochinnehålla: C Fl7 genomgång samtutdelning av NOR och idrottspriser.

Anmäl ditt deltagande senast måndag den10 december på telefon 044-352373 ellere-post anmalan@fl Tkamratforening. se

I början på februari 2008

Planeringsinriktningen är att inbjuda gäst-ft)reläsare över något aktuellt internatio-nellt ämne. Tidpunkt mm har, av olika skälinte kunnat fastställas ännu.

Siirskild inbjudan kommer diirftir att ut-sändas i samband med kallelsen ti1låLrsmötet 2008, dvs i slutet av januari.

10 april 2008, kl 1430 i F 17 aula

Föreningsträff med föredrag och studie-besök vid F I 7 Utbildningsenhet

Genomgång av C UtbE kl 1430 - 1530.Värnpliktsutbildning, insatskompanier ochflygbasjägare.lndelning, gruppering och uppgifter samtinformation om Basbatalj onen (underinftirande).

Transport till skjutbana HULTET (egenftirsorg)Genomgång av C ÖSa u 1600- 1630Skjutbanan samt utvecklingsplaner.

Till denna träff inbjuds även Blekingebataljon, och KA 2 Kamratfiirening, samtFlottans Män i Karlskrona och Karlshamn.

Efter fijredraget ca kl 1630, serverasmiddag i lilla matsalen/mässen. Priset ärinte klart f.n.Anmälan kan ske mellan 15 mars och 5

april på telefon 044-35 23 73 ellere-post : anmalan@fl Tkamratforenin e. se

Avanmälan senast 8 april pä0457-241 46

Alla varmt välkomna !!!

Styrelsen

OBSNytt telefonnummer för anmälan.

044-3s2373

6 mars 2008, kl 1800 i F17 aula

Fl7 Kamratförenings årsmöte 2008

Program: Årsmötesfiirhandlingar ftiljt avC F17 ftirsvarsinformation samt suventio-nerad middag på Bredåkramässen.

Särskild kallelse kommer att utsändas islutet av ianuari månad 2008.

28