2

 

Innehåll Inledning .................................................................................................................................................. 3 Sammanfattning och förslag .................................................................................................................... 4 Bibliotekens besökare.............................................................................................................................. 6 

Bibliotek och integration ..................................................................................................................... 9 Digital delaktighet ................................................................................................................................. 12 

Digitala klyftor i Östergötland .......................................................................................................... 14 Användarundersökning på Norrköpings stadsbibliotek .................................................................... 16 Biblioteken och digital delaktighet ................................................................................................... 21 

Studiecirklar Digitala klyftan ....................................................................................................... 27 Flexibelt lärande i Östergötland ............................................................................................................ 30 

Om lärmiljöer .................................................................................................................................... 32 Biblioteken, studerande och kontakter med vuxenutbildning ........................................................... 34 

Folkbibliotek och folkbildning .............................................................................................................. 38 Länsbiblioteken och länsbildningsförbunden ............................................................................... 38 Biblioteken och studieförbunden .................................................................................................. 38 

Läs- och skrivsvårigheter ...................................................................................................................... 42 Övrigt från kommunbesöken ................................................................................................................. 45 

Marknadsföring ................................................................................................................................. 45 Företagsservice ................................................................................................................................. 45 Inre processer .................................................................................................................................... 45 

Vad händer på andra håll? ..................................................................................................................... 47 Vuxna i lärande i Göteborg........................................................................................................... 47 Läxhjälp ........................................................................................................................................ 47 Språkcaféer - för informellt språkutbyte och interkulturell kommunikation ................................ 48 Demokratiprojektet/IDA på Malmö stadsbibliotek ...................................................................... 48 Idea Stores – Ett nytt bibliotekskoncept på väg till Sverige? ....................................................... 49 

Samverkan mellan bibliotek och studieförbund ................................................................................ 50 Att marknadsföra läs- och skrivstöd ................................................................................................. 50 Kursutbud i biblioteksregi ................................................................................................................. 51 

Vad behövs i en lokal lärmiljö? ............................................................................................................. 53 Biblioteken och IKT- behov ............................................................................................................. 53 

Checklista för bibliotekens IKT-stöd ............................................................................................ 55 Tips på programvaror och utrustning ................................................................................................ 56 

Kontorsprogram ............................................................................................................................ 56 Bildbehandling .............................................................................................................................. 56 Ljud- och film/videoredigering..................................................................................................... 56 Möjlighet att följa distansstudier .................................................................................................. 57 Allmänt om anpassningar för personer med funktionsnedsättning............................................... 57 Läs- och skrivstödsprogram .......................................................................................................... 57 Övriga hjälpmedel ........................................................................................................................ 59 Tangentbordsstöd .......................................................................................................................... 60 Kringutrustning ............................................................................................................................. 60 Resurser på Internet att exponera ................................................................................................. 60 Tips på övriga hjälpmedel ............................................................................................................ 61 

Källförteckning ...................................................................................................................................... 62  Foto omslag:Lennart Lundwall

3

Inledning Förstudien Broar för lärande görs inom ramen för projektet Biblioteken som lärmiljöer och syftar till att inventera bibliotekens förutsättningar att utvecklas som miljöer för lärande för att bättre stödja östgötarnas livslånga lärande och utveckla rollen i lokalsamhället. Förstudien fokuseras kring följande aspekter:

• Integration och social delaktighet • Digital delaktighet • Flexibelt lärande • Samarbete med studieförbund och andra kommunala aktörer • Stöd till personer med läs- och skrivsvårigheter • Rekommendationer om vad som kan ingå i en lärmiljö

Syftet är att ge inspiration och vägledning för fortsatt utvecklingsarbete. Kartläggningen har genomförts genom besök på kommunbiblioteken, studiebesök och omvärldsanalys via intervjuer, dialog samt genomgång av statistik och tidigare studier/projekt. I förstudien har även ingått att i ett pilotprojekt pröva hur bibliotek och studieförbund skulle kunna samverka med breddade digital delaktighet som mål. Rapporten bygger delvis på en kartläggning av behov och förutsättningar i kommuner och bibliotek av olika storlek och karaktär. Åtta bibliotek har ingått i kartläggningen; Boxholm, Norrköping, Motala, Mjölby, Söderköping, Vadstena, Åtvidaberg och Ödeshög. Därutöver ingår ett närbibliotek i stadsdelen Johannelund i Linköping. Kommunbiblioteken har valts efter visat intresse för att delta i projektet. Anteckningarna från kommunbesök, studiebesök samt en översikt över folkbildningen i Östergötland med kontaktuppgifter redovisas i sin helhet i appendix. Utöver huvudrapport och appendix finns ett statistikmaterial om Utrikes födda i länets kommuner 2006 fördelat på utbildningsnivå, kön, ålder och sysselsättning från databasen Regionfakta via Regionförbundet Östsam samt bearbetad statistik om studieförbundens cirkelverksamhet 2008 redovisad per ämne, kommun och förbund. Materialet ingår inte rapporterna utan distribueras externt som planeringsunderlag till alla kommunbibliotek. Förstudien finansieras av Kulturrådet och Regionförbundet Östsam. Läs mer om projekt Biblioteken som lärmiljöer på webbplatsen: http://www.lansbibliotek.ostsam.se/Projekt/larmiljoer/ Varmt tack till Elisabeth Strömberg, Länsbibliotek Östergötland, för all hjälp med korrekturläsning. Linköping mars 2009 Anne Hederén

4

Sammanfattning och förslag

• Biblioteksbesöken minskar mer bland lågutbildade än bland högutbildade. Tidigare besökte två av tre lågutbildade bibliotek någon gång under ett år. Nu har det skett en dramatisk förändring. Mellan 2001 och 2007 har biblioteksbesöken bland lågutbildade minskat så att det nu endast är var tredje svensk med låg utbildning som är biblioteksbesökare.

• Biblioteken spelar en mycket stor roll för både första och andra generationens

invandrare. Jämfört med svenskar använder sig dessa grupper av biblioteken både mer och oftare. Biblioteken är dock inte alltid anpassade för de olika behov som finns under olika delar av integrationsprocessen. Det är gruppen nyanlända som vill använda biblioteket främst för nyttoändamål, som verkar få minst stöd. Litteratur man behöver för att etablera sig i landet saknas på biblioteken i önskvärd utsträckning och tillgången på språkkurser och annan litteratur som stöd för att lära sig svenska är ofta otillräcklig.

• De som använder Internet ägnar allt mer tid däråt och gör fler saker för varje år. Samtidigt går spridningen till nya användare långsamt. Den grupp som inte använder Internet har de senaste åren varit nästan oförändrad. Därför ökar klyftan mellan användare och icke-användare för varje år. Enligt undersökningarna är det två miljoner människor i Sverige eller motsvarande var tredje svensk som står helt utanför eller använder Internet mycket lite. Fördelat på åldersgrupper är hälften av dessa 66 år och äldre, 45 procent mellan 26-65 år dvs. i arbetsför ålder och 5 procent är 25 år eller yngre. De grupper som använder Internet minst är äldre, lågutbildade och kvinnor i landsbygd.

• Många med funktionsnedsättning skulle använda Internet mer om det var möjligt. De

funktionsnedsättningar som försvårar användningen av Internet är framförallt synproblem (39 procent), motoriska problem (30 procent) och andra former av kroppsliga problem (18 procent). 10 procent har uppgivit dyslexi som skäl för att inte kunna använda Internet i den utsträckning man skulle vilja.

• Telefonundersökningen i Östergötland 2007 visar att av samtliga intervjuade är det 35

procent som inte använder Internet överhuvudtaget. Resultaten visar också att biblioteks- och bokbussbesökare är mer vana Internetanvändare än icke-besökare. Bland de som inte är biblioteksbesökare är det 45 procent som inte använder internet. Motsvarande siffra för besökarna är 27 procent.

• En användarundersökning i Norrköping visar att biblioteket bör arbeta mer med att informera om och marknadsföra bibliotekets utbud och tjänster. En tredjedel av besökarna är positiva till att lära sig mer om datorer och Internet genom biblioteket. Övriga synpunkter som framkommer är bland annat att biblioteket bör satsa på datakurser för äldre, lära ut hur man sköter bankärenden via Internet, ”prova på kurser/dagar” och e-tjänster.

5

• Det finns en mycket stor vilja från bibliotekens sida att närma sig studieförbunden ytterligare. Biblioteket som är samhällets mest besökta kulturinstitution, i mindre kommuner den enda offentliga lokalen med generösa öppettider, bör vara en utmärkt aktör för att komplettera studieförbundens verksamhet. För att åstadkomma ett verkligt mervärde borde bibliotekens och folkbildningens insatser samordnas i större utsträckning. För att åstadkomma det krävs ett gemensamt forum där representanter för bibliotek och studieförbund möts regelbundet. Ett förslag är att de lokala folkbildningsråden breddas till att omfatta samtliga bibliotek. För att öka möjligheterna till samordning på regional nivå bör länsbiblioteket ingå som medlem i länsbildningsförbundet och ordinarie ledamot i styrelsen.

• Pilotprojektet med kostnadsfria studiecirklar i bibliotekens lokaler visar att det finns

ett mycket stort behov av grundläggande data- och Internetutbildning/handledning i många av kommunerna. Det finns dock frågor som måste lösas för att konceptet ska kunna fungera i ett längre perspektiv. För att ännu mer verkningsfullt nå ut till de grupper i samhället som av ekonomiska, geografiska och kunskapsmässiga skäl riskerar ställas utanför olika samhällsfunktioner krävs ett gemensamt uppdrag kring breddad digital delaktighet till bibliotek och folkbildning.

• Åtta av biblioteken ser en mycket bred målgrupp för de lokala lärmiljöer som

utformas. Utifrån sitt breda folkbiblioteksperspektiv och utifrån lokalsamhällets behov vill man vända sig till individer i ett livslångt lärande där formellt, icke-formellt och informellt lärande inbegrips. Släktforskaren, distansstudenten, studiecirkeldeltagaren och pensionären som lär sig att surfa, är alla lika viktiga. Fyra av biblioteken inbegriper även service och tjänster till ny- och småföretag. Ett av biblioteken vill prioritera studerande i formell utbildning.

Fortsatt projektarbete Det fortsatta projektarbetet bör inriktas på att utveckla regionalt samarbete med företrädare för studieförbunden i länet samt att stödja delprojekten på kommunbiblioteken i att utveckla och pröva lokala aktiviteter i samarbete med studieförbund och föreningar. En strategi är att erbjuda studieförbunden introduktion i digitala bibliotekstjänster för studiecirkelledare samt stödja delprojekten vid liknande introduktioner för studiecirkelledare lokalt. För att öka ett lokalt utbud bör studieförbunden särskilt i de mindre kommunerna erbjudas att kostnadsfritt använda sig av bibliotekens lokaler i större utsträckning och där även kunna förlägga betalkurser och betalcirklar. Delprojekten bör stödjas i kontakter med andra kommunala aktörer och förmedlare. Ett sätt är att till nätverksträffar och studiedagar bjuda in kommunernas flyktingsamordnare, representanter för FMLS (Förbundet mot läs- och skrivsvårigheter), vuxenutbildning etc. Vidare bör länsbiblioteket samordna och stödja lokala aktiviteter under dyslexiveckan v. 41. Marknadsföring av bibliotekens lärmiljöer är en mycket viktig del av fortsatt projektarbete. Det är önskvärt att marknadsföring genomförs både lokalt och regionalt. En möjlighet är den gemensamma e-kampanjen i oktober 2009. Konceptet med studiecirklar i samarbete med studieförbund bör fortsätta och utvidgas till fler kommuner. Möjligheten att vidareutveckla konceptet och erbjuda andra former t.ex. cirklar riktade till personer med annat modersmål med tvåspråkiga handledare/lätt svenska bör undersökas. Vidare bör biblioteken stödjas i att pröva olika sätt att organisera handledning och stöd.

6

Bibliotekens besökare Drygt hälften (53 procent eller 4,9 miljoner personer) av Sveriges befolkning har besökt bibliotek, någon eller flera gånger, under 2007. Skillnaderna är förhållandevis små mellan de två senaste åren, men antalet biblioteksbesök sjunker något för varje år under perioden 2004–2007. 1 2007 gjordes drygt 68 miljoner besök på folkbibliotek, vilket är en minskning med fyra procent jämfört med året innan. 2 Trots att antalet fysiska besök minskar på folkbiblioteken behåller biblioteken sin tätplats som samhällets mest besökta kulturinstitution. I genomsnitt gjordes 7,8 biblioteksbesök per invånare i hela landet under 2007. Hur ser det då ut i Östergötland? Tabellen nedan är hämtad ur Svensk biblioteksförenings rapport Folkbiblioteken i Östergötlands län, länsstatistik 2007, som är en bearbetning av den officiella folkbiblioteksstatistiken på läns- och kommunnivå. 3

Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Östergötlands län 2007

Östergötlands folkbibliotek hade 2007 något fler besök än riksgenomsnittet, men följer den allmänna trenden med minskat antal besökare. Den stora minskningen mellan 2006 och 2007 för hela länet har sin förklaring i att Norrköpings bibliotek, som tidigare haft högt antal

1 Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Biblioteken – kontinuitet eller nya trender?” i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Skilda världar. SOM-undersökningen 2007, SOM-institutet 2008, s 270. 2 Folkbiblioteken 2007, Kulturen i siffror 2008:3, Statens kulturråd 2008, s 28. (http://www.kulturradet.se/templates/KR_Page.aspx?id=3973&epslanguage=SV) 3 Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Östergötlands län 2007 http://www.biblioteksforeningen.org/opinion/statistik/pdf/folkbibliotekek/ostergotland.pdf

7

besökare, inte finns med i statistiksammanställningen för 2007. Variationerna mellan kommunerna är stora. Söderköping toppar statistiken med 14,5 besök per invånare. Finspångs bibliotek besöktes däremot endast 4 gånger per invånare år 2007. Siffrorna för biblioteksbesökare kan påverkas av fler faktorer än enbart kommuninnevånarnas vilja att besöka sitt bibliotek vilket man måste ha i åtanke vid kommunjämförelser. Närhet till annat serviceutbud eller andra verksamheter i samma lokaler kan ge högre besöksiffror. I den användarundersökning som gjordes 2008 på Norrköpings stadsbibliotek angav så många som 11 procent av besökarna väntar som den främsta anledningen till att besöka biblioteket, vilket kan förklaras av att biblioteket ligger vid en knutpunkt för stadens buss- och spårvagnsnät.

2008 rapporterar de flesta av biblioteken fortsatt minskning av antal besökare, från 2 procentenheter upp till 11 procentenheters minskning. (Norrköpings bibliotek saknar på grund av ombyggnadarbeten besöksstatistik för 2008). Ett av undantagen är Linköping som noterat en ökning av antalet besökare på både huvudbibliotek och filialer på 6 procentenheter jämfört med året innan. En minskning sker dock även i Linköping under några av de sista månaderna 2008 och i inledningen av 2009. Samma ökning, 6 procentenheter, rapporteras från biblioteket i Motala. Biblioteken anger själva följande möjliga orsaker till ökning respektive minskning under 2008:

Alla publika datorer är utbytta mot nya, snabbare och kraftfullare … Fler program, däribland många högintressanta författare … … olika aktiviteter på biblioteket som drar in besökare

… inte så många ungdomar som använder våra datorer längre, vilket gör att deras besök på biblioteket minskar. … och att vi inte hade någon turistbyrå här i somras. Att enbart använda måttet antal fysiska besök för att mäta biblioteksanvändning är missvisande. Bilden behöver kompletteras med virtuella besökare för att bli mer rättvisande. Bibliotekens fysiska besök påverkas säkert av de ökade möjligheterna att nå biblioteket hemifrån via hemsidorna där man kan beställa medier, låna om, ladda e-böcker och använda databaser med möjlighet att logga in via nätet. Här saknas fullständig statistikredovisning.

Vem besöker biblioteket? I den nationella SOM-undersökningen, som bygger på intervjuer med slumpmässigt utvalda personer mellan 15 och 85 år, analyseras årligen samhällstrender däribland olika gruppers vana att besöka bibliotek och läsa böcker. Kön, utbildning och studieaktivitet är faktorer som kan förklara vem som besöker bibliotek eller inte, konstateras i undersökning år 2005. Av studerande, högutbildade kvinnor besöker 86 procent ett bibliotek minst en gång i kvartalet. Bland de icke studerande, lågutbildade männen är motsvarande andel 19 procent. 4 När det gäller kvinnor och män finns tydliga skillnader, 14 procentenheter fler kvinnor än män har besökt bibliotek under 2007.

Allt färre biblioteksbesök bland lågutbildade När det gäller grupper med olika utbildningsnivå är skillnaderna ännu större och det som är alarmerande är att de ökar för varje år. Över en längre tidsperiod har biblioteksbesöken

4 Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Biblioteket, barnen och framtiden” i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Du stora nya värld, SOM-undersökningen 2005, SOM-institutet 2006, s 116.

8

minskat mer bland lågutbildade än bland högutbildade. Tidigare besökte två av tre lågutbildade bibliotek under ett år. Nu har det skett en dramatisk förändring. Mellan 2001 och 2007 har biblioteksbesöken bland lågutbildade minskat så att det nu endast är var tredje svensk med låg utbildning som är biblioteksbesökare. Även bland högutbildade minskar biblioteksbesök men inte lika mycket.5 När det gäller läsning är skillnaderna mellan hög- och lågutbildade också betydande, men denna skillnad har inte förändrats märkbart under de senaste fyra åren. Siffrorna pekar på att bibliotekens attraktionskraft bland lågutbildade minskar. Den grupp som borde ha störst behov av gratis tillgång till medier och information väljer i allt högre utsträckning bort biblioteken. Varför då, borde vi fråga oss. Är det för att biblioteken i konkurrens med annat utbud inte lyckas marknadsföra sitt mervärde för lågutbildade? Har man överhuvudtaget försökt? Eller är det så att utbudet är bättre anpassat för andra grupper? Är frasen ”Biblioteket är öppet för alla” mest självgod retorik? Borde vi istället omformulera till: Vad krävs för att göra biblioteket öppet för alla? I England drevs under början på 2000-talet forskningsprogrammet Open to All? The Public Library and Social Exclusion.6 Tillgången på allmänna bibliotek undersöktes och forskarna ställde den grundläggande frågan: Var de allmänna biblioteken öppna för alla, så som man vanligen antog? I rapporten påpekas att frågan om social inkludering inte alls varit framträdande på de brittiska biblioteken. Den grundläggande synen på uppdraget återspeglar värderingarna hos vit, infödd medelklass och baserades på de flesta håll på en vag idé om att erbjuda en allmän tillgång till service. Grupper som flyktingar och hemlösa saknades t.ex. helt i bibliotekens strategier. Forskarnas recept för att skapa bättre tillgång för missgynnade grupper är att bibliotekens passiva förhållningssätt byts mot ett mer proaktivt engagemang där verksamheten utvecklas i interaktion med det omgivande lokalsamhället och dess innevånare. I England har det därefter, under senare år, förekommit flera riktade insatser för att göra biblioteken angelägna för grupper som lätt blir exkluderade i det traditionella biblioteket. Ett exempel är Idea Store-konceptet som utvecklas i Londons förorter. Läs mer på s. 49. Klart är att utvecklingen i samhället i stort påverkar biblioteksanvändningen. Frågan är hur biblioteken kan skapa/återskapa intresse för det utbud biblioteken kan erbjuda? Hur ska då ett sådant utbud se ut?

5 Minskningen bland lågutbildade är 24 procentenheter, (från 60 procent till 36 procent). För högutbildade är minskningen 15 procentenheter (från 85 procent till 70 procent). Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Biblioteken – kontinuitet eller nya trender?” s 271 f.f. 6 Open to all? The public library and social exclusion. Dave Muddiman et al. 2000.6

9

Bibliotek och integration Vilka möjligheter har biblioteken att bidra till integration och social delaktighet? I rapporten Framgångsrikt, men förbisett – om bibliotekens betydelse för integration presenteras statistik från SOM-undersökningarna för åren 1995–2005 med avseende på hur ofta personer som inte har svenskt medborgarskap eller som är uppväxta i olika länder besöker biblioteken. Andelen biblioteksbesökare är högre bland dem som inte har svenskt medborgarskap än bland dem som har svenskt medborgarskap. Det gäller oavsett om man besöker biblioteket minst en gång per år, minst en gång per kvartal eller minst en gång per månad. Personer uppväxta utanför Norden besöker biblioteket oftare än personer uppväxta i Sverige. Det gäller såväl de som besöker biblioteket minst någon gång per år som de som besöker biblioteket minst en gång per månad, skillnaden är drygt 10 procent.7 Andra generationens invandrare är även de mer flitiga biblioteksbesökare än de som har svenskfödda föräldrar. Bland dem som besöker biblioteket minst en gång per år är skillnaden 11 procent och har varit det sedan mitten av 1990-talet. Dessa uppgifter bekräftas även av SOM-rapport 2008:13 Livsstil och kulturvanor i Sverige 20078 där man har undersökt svenskarnas kulturvanor. Där framgår att jämfört med personer som är uppvuxna i Sverige med svenska föräldrar är andelen biblioteksbesökare betydligt högre bland andra generationens invandrare, det gäller oavsett hur ofta man uppger att man besöker biblioteket. För dem som besöker biblioteket minst en gång i kvartalet är skillnaden 16 procentenheter. Personer som är uppvuxna i ett annat land besöker också biblioteken i högre utsträckning än personer med svenska föräldrar, en skillnad på mellan 8 och 10 procentenheter beroende på om man besöker biblioteket minst en gång per kvartal respektive minst en gång per år.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

minst någon gång det

senaste året

minst någon gång i

kvartalet

Biblioteksbesök efter etnicitet 2007 (%)

Uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar

2:a generationens invandrare

Uppvuxen i annat land

Samtliga

Källa: SOM-rapport 2008:13 Livsstil och Kulturvanor i Sverige 2007

7 Framgångsrikt, men förbisett – om bibliotekens betydelse för integration. Svensk Biblioteksförening 2008. s.7-10. http://www.biblioteksforeningen.org/organisation/dokument/pdf/Framgangsrikt.pdf 8 Persson, Åsa (2008). ”SOM-rapport 2008:13 Livsstil och kulturvanor i Sverige 2007” SOM-institutet. http://www.som.gu.se/rapporter/nya_rapporter_2008/livsstil_kulturvanor.pdf

10

När man ser till besöksstatistiken kan man alltså konstatera att biblioteken lockar personer med utländsk bakgrund till biblioteken. Hur använder då dessa grupper biblioteket och vilken funktion fyller det för besökarna? Hur väl tillgodoser biblioteken dessa gruppers behov och önskemål? I rapporten Framgångsrikt men förbisett finns en genomgång av forskning från Sverige och Norden publicerad under de senaste tio åren. Nio undersökningar och magisteruppsatser som tar upp olika aspekter på bibliotek och integration har sammanställts. I översikten konstateras att bibliotekens olika funktioner som kulturcentrum, kunskapscentrum, informationscentrum och socialt centrum alla har en viktig roll i integrationsprocessen.9 De som är nyanlända använder biblioteket främst för nyttoändamål, gruppen lånar gärna fackböcker och material som stöder språkinlärningen och den egna utbildningen. Det visar sig dock att den litteratur man behöver för att etablera sig i landet saknas på biblioteken i önskvärd utsträckning. Språkkurser och annan litteratur som stöd för att lära sig svenska är ofta otillräcklig och studielitteratur på modersmålet saknas ofta helt. För de personer som har bott i landet länge, eller flyttat hit för att studera, arbeta eller gifta sig med någon som är född i Sverige har biblioteket delvis en annan funktion. Man använder visserligen biblioteket som stöd för språkinlärningen, men bibliotekets roll som kulturförmedlare har större betydelse. Gruppen lånar gärna skönlitteratur på modersmålet och väljer avkopplande och bildande litteratur. Denna typ av användning motsvarar bibliotekets bokbestånd på ett bättre sätt även om det finns brister i bestånden och ett otillräckligt utbud på vissa språk. 10 Många av de aspekter som tas upp ovan bekräftas i magisteruppsatsen Biblioteken som stöd för invandrare under integrationsprocessen av Mikael Lovdalen. I uppsatsen har bibliotekarier och besökare med invandrarbakgrund på stadsbiblioteken i Malmö och Lund intervjuats. Flera av de intervjuade anser att beståndet på modersmålet är ålderstiget och ointressant. Bibliotekarierna betonade möjligheten att beställa böcker från internationella biblioteket. Det framgick dock av intervjuerna med besökarna att denna tjänst var okänd för de flesta. En av slutsatserna som författaren drar är att biblioteken bör satsa mer på information om och marknadsföring av bibliotekets tjänster till dessa målgrupper.11 Genomgången visar att biblioteken spelar en mycket stor roll för både första och andra generationens invandrare. Jämfört med svenskar använder sig dessa grupper av biblioteken både mer och oftare. I en användarundersökning som genomfördes på Norrköpings bibliotek hösten 2008 använde besökare med utländsk härkomst bibliotekets datorer i högre utsträckning än infödda svenskar, 59 procent av de intervjuade med utländsk bakgrund mot 36 procent av svenskarna. Bland dem som varit i Sverige ett år eller mindre uppger hela 70 procent att de använde bibliotekets datorer.

9 Framgångsrikt, men förbisett – om bibliotekens betydelse för integration. s. 47 10 Framgångsrikt, men förbisett – om bibliotekens betydelse för integration. s. 48 http://www.biblioteksforeningen.org/organisation/dokument/pdf/Framgangsrikt.pdf 11 Lovdalen, Mikael (2008). Biblioteken som stöd för invandrare under integrationsprocessen. Borås: Högskolan i Borås, Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap 2008:57 .

11

Det som också framkommer av rapporterna är att biblioteken inte alltid är anpassade för de olika behov som finns under olika delar av integrationsprocessen. Det är gruppen nyanlända som vill använda biblioteket främst för nyttoändamål som verkar få minst stöd. Litteratur man behöver för att etablera sig i landet saknas på biblioteken i önskvärd utsträckning och till-gången på språkkurser och annan litteratur som stöd för att lära sig svenska är ofta otillräcklig. Några av biblioteken som deltagit i förstudien har uttalade kontakter med kommunens flyktingsamordnare:

Biblioteket har kontakt med kommunens flyktingsamordnare. Mjölby kommun ska ta emot 20 ensamkommande flyktingbarn (17 – 18 år). Biblioteket är delaktigt i projektet, bland annat har man fått öronmärkta pengar för att förstärka bok- och tidskriftsbeståndet på de aktuella språken. (Ur Anteckningar från kommunbesök i Mjölby 2008-09-23, se Appendix s.16) I övrigt samarbetar man med socialen och kommunens flyktinghandläggare. Aktuellt nu är en grupp ensamkommande flyktingflickor som Boxholms kommun ska ta emot. Man diskuterar på vilket sätt biblioteket kan bistå denna grupp (Ur Anteckningar från kommunbesök i Boxholm 2008-10-21. Se Appendix s.26)

12

Digital delaktighet Hur många är det som använder Internet och hur många är det som inte gör det? Hur många människor är det egentligen som står utanför det digitala samhälle och vilka är skälen till det? World Internet Institut ger årligen ut en rapport om vad som händer bland de svenska Internetanvändarna. Rapporterna bygger på intervjuer av 2000 svenskar. Den första undersökningen genomfördes år 2000. Den senaste utkom i oktober 2008.

Internetgenerationen tar över Störst avtryck i statistiken sätter den nya Internetgenerationen. Det är de som vuxit upp med Internet och nu blivit myndiga. De använder Internet mycket mer än några andra. De fildelar, nätverkar, bloggar och driver på uppbyggnaden av olika webbgemenskaper och communities. Många är med och producerar innehåll som publiceras på nätet. De som använder Internet ägnar allt mer tid åt det och gör fler saker för varje år. Ett stort nytt användningsområde är sociala nätverk som exempelvis Facebook. Den grupp som inte använder Internet har de senaste åren varit nästan oförändrad. Därför ökar klyftan mellan användare och icke-användare för varje år (se bild nedan). Hur mycket har användningen av Internet ökat – 2003 till 2008?

Allt fler använder Internet dagligen. En jämförelse 2003 till 2008. Källa: World Internet Institute, Svenskarna och Internet 2008 s.15. Vad påverkar tillgång till och användning av Internet? Enligt rapporterna är det framför allt inkomst, utbildning, ålder, bostadsort och funktionshinder som spelar in. Nordicoms undersökning Sveriges Internetbarometer 2007 konstaterar att de faktorer som påverkar är olika för olika grupper. För unga spelar inte utbildning och inkomst så stor roll, men trots allt har så många som 20 procent av de unga i gruppen 18–35 år med låg inkomst

13

och låg utbildning inte tillgång till Internet. En anmärkningsvärd hög andel. Här finns det unga utanförskapet. Bland de medelålders är skillnaderna större när det gäller inkomst. Bland pensionärerna finns ännu större skillnader – här påverkar både inkomst och utbildning. Tittar man på hur många som använt Internet en genomsnittlig dag är de grupper som använder Internet allra minst följande: 12 Gruppen 65–79 i både landsort och storstad

Lågutbildade i både landsort och storstad Kvinnor i landsort

Funktionsnedsättning På frågan om man skulle vilja använda Internet mer om det var möjligt är det, inte oväntat, fler med funktionsnedsättning som svarat ja. Det gäller alla åldersgrupper, utom gruppen mellan 36–45 år.

Vilka funktionsnedsättningar är det som framförallt försvårar användningen av Internet? Enligt Svenskarna och Internet 2008 är det synproblem (39 procent), motoriska problem (30 procent) och andra former av kroppsliga problem (18 procent) som orsakar mest svårigheter. 10 procent har uppgivit dyslexi som skäl för att inte kunna använda Internet i den utsträckning man skulle vilja. Hur många är det egentligen som står utanför? Enligt undersökningarna är det två miljoner människor i Sverige eller motsvarande var tredje svensk som står helt utanför eller använder Internet mycket lite. Fördelat på åldersgrupper är hälften av dessa 66 år och äldre, 45 procent mellan 26–65 år dvs. i arbetsför ålder och 5 procent är 25 år eller yngre.13 Läs mer i presentationen Digitala klyftor under luppen: http://www.slideshare.net/guest650f5/digitala-klyftor-presentation-730551?type=powerpoint

12 Nordicom. Sveriges Internetbarometer 2007 13 World Internet Institute, Svenskarna och Internet 2008

14

Digitala klyftor i Östergötland 2007 gjordes en telefonundersökning i Östergötland. 100 personer per kommun, totalt 1 301 personer, tillfrågades om biblioteksvanor samt tillgång och användning av Internet. 14 Nedanstående tabell visar åldersstrukturen bland de tillfrågade:

Ålderstrukturen bland de tillfrågade överensstämmer inte helt med den rådande i länet. Det är fler äldre som deltagit i undersökningen än de som procentuellt sett bor i länet vilket kan påverka resultatet. 56 procent av de intervjuade klassades som biblioteksbesökare, dvs. hade besökt ett bibliotek eller bokbuss det senaste året, 44 procent var inte biblioteksbesökare enligt samma definition. Undersökningen visar att av samtliga intervjuade är det 35 procent som inte använder Internet överhuvudtaget. Resultaten visar också att biblioteks- och bokbussbesökare är mer vana Internetanvändare än icke-besökare. Det visar att den som använder tryckta medier även använder Internet i högre utsträckning än den som inte är mediekonsument. Bland de som inte är biblioteksbesökare är det 45 procent som inte använder Internet. Motsvarande siffra för besökarna är 27 procent.

Av icke-besökarna är det 62 procent dvs. två av tre som uppger att de är ovana Internet-användare eller inte använder Internet alls. Motsvarande siffra för besökarna är 45 procent dvs. nästan hälften av befolkningen. 14 Rapport telefonundersökning – Östergötlands län 2007 http://www.lansbibliotek.ostsam.se/NR/rdonlyres/B952DB20-A74A-4294-8E1C-DD189EA9D98F/0/rapport_ostergotland.pdf

15

Enligt undersökningen är mer än varannan östgöte ovan vid att använda Internet eller använder det inte alls. Det råder stora skillnader mellan olika kommuner. Flest personer som inte använder sig av Internet eller anser sig vara mycket ovana finns i mindre kommuner som Åtvidaberg (56 procent), Ödeshög (51 procent), Kinda (48 procent) och Vadstena (46 procent). Även i Norrköping är denna andel anmärkningsvärt stor, 41 procent. Motsvarande andel i Linköping är 24 procent enligt undersökningen. Hur van Internetanvändare är du/totalt?

15 Siffrorna följer utbildningsnivåerna i kommunerna ganska väl. En annan faktor som påverkar är utbyggnad av bredband i respektive kommun. Störst tillgång till Internet med bredband i hemmet har man i Linköping (67 procent) och i Söderköping (65 procent). Minst tillgång har man i Åtvidaberg (44 procent), och Ödeshög (36 procent). 15 Rapport telefonundersökning – Östergötlands län 2007 http://www.lansbibliotek.ostsam.se/NR/rdonlyres/B952DB20-A74A-4294-8E1C-DD189EA9D98F/0/rapport_ostergotland.pdf

16

Användarundersökning på Norrköpings stadsbibliotek Bakgrund Norrköpings stadsbibliotek har under många år arbetat medvetet med att erbjuda hög tillgång till datorer med Internetuppkoppling. Biblioteket har 24 bokningsbara Internetdatorer, två studieceller utrustade med webbkamera och headset som möjliggör att följa studier på distans och fem studiedatorer med tillgång till Officepaketet, databaser och utvalda Internetresurser. Sedan några år tillbaka ingår Norrköping i det nationella nätverket Bildanätverk (Läs mer på s. 47) och har tillsammans med Länsbibliotek Östergötland drivit delprojektet Motverka digitala klyftor. Stadsbibliotekets del i projektet har varit att pröva ett koncept med korta introduktionskurser och föreläsningar om Internet, e-post, släktforskning och databasen Global Grant. Sedan hösten 2008 erbjuds även föreläsningarna Sociala nätverk och Vad gör barnen på Internet? Inom ramen för projektet genomfördes en användarundersökning under hösten 2008.

Studiens upplägg Syftet med undersökningen är att kartlägga biblioteksbesökarnas användning av datorer och Internet samt besökarnas behov av stöd från personalen. Målet är att få ett underlag till vilka behov som finns hos besökarna och vilka insatser som krävs för att motverka och minska den digitala klyftan. 16 Jenny Bolander från Skill Studentkompetens har genomfört 430 ”face-to-face”-intervjuer med besökare på Norrköpings stadsbibliotek under perioden 25 november till 5 december 2008. Informanterna är slumpvis utvalda, alla över 18 år, intervjuerna är genomförda på svenska (med vissa förklaringar på engelska).

Vad är det huvudsakliga skälet till att besöka biblioteket? Det huvudsakliga skälet att besöka biblioteket var att låna eller lämna tillbaka böcker och andra medier, vilket 41 procent av besökarna angav. 20 procent läste tidningar eller böcker. 12 procent använde sig av bibliotekets datorer. Värt att notera är att 11 procent av besökarna angav skälet väntar som den främsta anledningen till att besöka biblioteket. Nästan 40 procent besöker alltså biblioteket av andra skäl än att låna och läsa böcker och tidskrifter.

Använder biblioteksbesökarna dator/Internet? 82 procent av de intervjuade anger att de använder datorer i dagsläget, 18 procent uppger alltså att de inte använder datorer och Internet. De främsta orsakerna till att inte använda dator är att man inte är intresserad, att det är för svårt/komplicerat eller på grund av ålder, man anser sig helt enkelt vara för gammal och att det är för sent att lära sig. Många ser inget behov av att använda dator, de uppger att de klarar sig ändå eller undrar ”vad det är för nytta med datorer”. De som inte använder dator talar i stor utsträckning om den fysiska datorn inte om dess användningsområden. Värt att notera är att totalt 37 ”icke-datoranvändare” har avböjt medverkan i undersökningen även när det fullständiga syftet med undersökningen presenterades. Många av dessa blev irriterade, förklarade att det inte var intresserade och uttryckte att biblioteket ska syssla med böcker.

16 Bolander, Jenny (2009). Kartläggning Norrköpings stadsbibliotek – Hur kan man minska den digitala klyftan?

17

Källa: Bolander, Jenny (2009). Kartläggning Norrköpings stadsbibliotek – Hur kan man minska den digitala klyftan? s.9 Av icke-datoranvändarna i undersökningen är 68 procent pensionärer. 44 procent av pensionärerna har uppgett att de inte använder dator. När det gäller utbildningsbakgrund är det 43 procent av icke-datoranvändarna som har angett grundskola som högsta genomförda utbildning. 49 procent av dem som endast har genomgått grundskola har uppgett att de inte använder dator.

Hur ser kunskapsnivån ut bland biblioteksbesökarna när det gäller datorer/Internet? Datoranvändarnas kunskapsnivå varierar kraftigt när det rör olika användningsområden. De områden där många intervjuade anser sig ha en låg kunskapsnivå är framförallt bildbehandling där 53 procent anser sig inte kunna alls eller ”mindre bra” följt av bibliotekskatalogen där 33 procent svarat ”inte alls” eller ”mindre bra” och där 10 procent inte känner till den. När det gäller ordbehandling är det 16 procent av de intervjuade som uppger ”inte kan/mindre bra”. Internet, e-post och informationssökning anser sig ca 80 procent av respondenterna vara bra eller mycket bra på att använda.

Vilka använder bibliotekets datorer/Internet och vad används de till? Om man tittar på vilka som använder bibliotekets datorer utifrån sysselsättning så utgör studerande den största andelen (32 procent) följt av yrkesarbetande (26 procent) och arbetslösa (18 procent). Av de arbetslösa besökarna anger 52 procent att de använder bibliotekets datorer, vilket är en betydligt högre andel än i andra sysselsättningsgrupper. De intervjuade med utländsk härkomst använder bibliotekets datorer i högre utsträckning än infödda svenskar, 59 procent av respondenterna med utländsk bakgrund mot 36 procent av svenskarna. Bland dem som varit i Sverige ett år eller mindre uppger hela 70 procent att de använder bibliotekets datorer. De främsta användningsområdena för bibliotekets datorer är Internet, e-post och biblioteks-katalogen. 30 procent av användarna gör utskrifter från bibliotekets datorer någon gång per månad till dagligen. 27 procent använder datorerna till ordbehandling lika ofta. 18 procent använder MSN och Skype någon gång i veckan till dagligen. Bibliotekets scanner används minst frekvent, men 8 procent av datoranvändarna uppger att de skannar bilder och dokument någon gång per månad till dagligen.

18

Vad bibliotekets datorer används till och hur ofta. Källa: Bolander, Jenny, Kartläggning Norrköpings stadsbibliotek – Hur kan man minska den digitala klyftan? (2009) s.12 Överlag är datoranvändarna mycket nöjda med bibliotekets datorer och dess utrustning. Det man anser vara mindre bra är miljön vid datorerna som 19 procent av de intervjuade är missnöjda med. Miljön upplevs bitvis som högljudd och stökig; att man sitter nära varandra och att andra ser vad man håller på med är några återkommande synpunkter.

Vilket behov av stöd har biblioteksbesökarna? Besökarna fick svara på frågan om vilka områden de anser sig behöva handledning och hjälp inom. Samtliga både datoranvändare och icke-datoranvändare, har svarat på frågan. Skanning och bildbehandling är det område som flest intervjuade anser sig behöva handledning eller hjälp med, 28 procent. Databaser är det näst största området följt av dokumentutformning, filhantering och e-böcker/e-musik. Personerna har även fått ange övriga områden de önskar hjälp inom; hemsidor/webbredigering, programmering och ”allmän kunskap om datorer” har flest personer angivit. Se bild på nästa sida.

19

Källa: Bolander, Jenny (2009). Kartläggning Norrköpings stadsbibliotek – Hur kan man minska den digitala klyftan? s.11 Besökarna fick svara på frågan om de vill lära sig mer om användningen av datorer och Internet genom biblioteket. 33 procent av respondenterna svarade ja på frågan. 33 stycken, vilket motsvarar 23 procent av dem som är positiva till att lära sig mer genom biblioteket, uppger att de, om det är möjligt, har för avsikt att få handledning eller delta i kurser under våren 2009. Bland dem som svarat att de inte vill lära sig mer genom biblioteket angavs olika orsaker, 21 angav att de är intresserade men inte ”just nu”, 11 har familj och vänner som kan hjälpa dem om de behöver, 8 är egentligen intresserade men anser sig vara för gamla för att lära sig. Intresset att lära sig mer om datorer och Internet genom biblioteket är större bland arbetslösa än i övriga sysselsättningsgrupper. Andelen är 49 procent av de arbetslösa, 35 procent av pensionärerna följt av 28 procent av de yrkesarbetande.

Vilken kunskap finns om bibliotekets utbud gällande datorer/Internet? Av undersökningen framgår att besökarnas vetskap om bibliotekets utbud och tjänster rörande datorer och Internet varierar. Att man kan kopiera vet 90 procent av de intervjuade, en majoritet känner även till att det finns möjlighet till färgkopiering och färgutskrifter. Att man kan skanna bilder och dokument känner 40 procent av de intervjuade till och att biblioteket erbjuder ett antal olika databaser vet 34 procent av respondenterna. 77 procent känner inte till att biblioteket erbjuder korta kurser om datorer och Internet (ex Internet och e-post).

20

Sammanfattning och slutsatser

En tredjedel av de intervjuade är positiva till att lära sig mer om datorer och Internet genom biblioteket.

Besökare med utländsk härkomst använder bibliotekets datorer i högre utsträckning än infödda svenskar, 59 procent mot 36 procent av svenskarna. Bland dem som varit i Sverige ett år eller mindre uppger hela 70 procent att de använder bibliotekets datorer.

68 procent av dem som inte använder datorer och Internet är pensionärer. 77 procent känner inte till att biblioteket erbjuder kurser om datorer/Internet. Stor andel känner inte till bibliotekets tjänster. Datorerna används mest frekvent till e-post och Internet.

De slutsatser som Skill uttrycker i sin rapport är att biblioteket bör arbeta mer med att informera om och marknadsföra bibliotekets utbud och tjänster. Något som även påtalas av besökarna när de svarar på frågan om vad de tycker att biblioteket ska satsa på i framtiden: 48 respondenter eller 16 procent av dem som svarat på frågan har påpekat att informationen om bibliotekets utbud kan förbättras. En tredjedel är positiva till att lära sig mer om datorer och Internet genom biblioteket. Övriga synpunkter som framkommer är bland annat att biblioteket bör satsa på datakurser för äldre, lära ut hur man sköter bankärenden via Internet, ”prova på kurser/dagar” och e-tjänster.

”Ett led i att minska den digitala klyftan är att informera besökarna ytterligare om bibliotekets utbud gällande datorer och Internet för att öka kännedomen. Majoriteten av respondenterna känner inte till att biblioteket erbjuder kurser kring datorer … Det finns ett behov bland respondenterna av kunskapsutveckling inom IT-området och undersökningen visar på att det även finns ett intresse att lära genom biblioteket. Dock måste intressenterna få vetskap om bibliotekets tjänster och utbud” 17

17 Jenny Bolander, Kartläggning Norrköpings stadsbibliotek – Hur kan man minska den digitala klyftan? 2009 s.3

21

Biblioteken och digital delaktighet Enligt telefonundersökningen som genomfördes i Östergötland 2007 (se s. 14) använder många som bor i de mindre östgötakommunerna Internet mycket lite eller inte alls. Bilden bekräftas av biblioteken i samband med förstudien. Personalen märker av ett stort behov av hjälp och stöd ifrån besökarna:

Från besökarna upplever man ett starkt behov av hjälp med frågor rörande grundläggande ordbehandling och Internetanvändning. I kommunen finns ett Internetcafé, men många kommer till biblioteket. Tidigare var det mest ungdomar som använde bibliotekets datorer, men nu upplever man att den gruppen har minskat och personer i medelåldern står för den största användningen. T.ex. småföretagare använder bibliotekets datorer för att skriva dokument och utforma informationsmaterial. (Ur Anteckningar från kommunbesök i Åtvidaberg 2008-09-23, se Appendix s.23)

Den regionala undersökningen visade på variationer i användningen mellan länets olika kommuner som kan vara beroende av bredbandsutbyggnad men också av andra faktorer som t.ex. utbildningsnivå. Eftersom skillnader som utbildning, inkomst och ålder ibland tydligt avspeglar sig i bostadsområden kan man anta att det inom en kommun förekommer motsvarande variationer i de behov av stöd som riktas till personalen vid filial- och närbibliotek:

Personalen får frågor om datorerna och Internet t ex hur man bifogar filer, men upplever inte att behovet av handledning är särskilt stort i stadsdelen. Bibliotekslokalen har inga utrymmen som lämpar sig för att genomföra t ex studiecirklar om Internet och datagrund. XXX tror att det är samma förhållande på övriga närbibliotek. (Ur Anteckningar från Johannelunds närbibliotek i Linköping 2008-11-17, se Appendix s. 29)

Samtidigt kan benägenheten att fråga om hjälp vara kopplad till vilken förväntning besökarna har om möjligheterna att kunna få denna typ av stöd på biblioteket:

…upplever att man på sista tiden inte fått så många datarelaterade frågor som tidigare. En anledning kan vara att man inte går ut och marknadsför att man kan få hjälp med dessa frågor på biblioteket. (Ur Anteckningar från kommunbesök i Boxholm 2008-10-21, se Appendix s. 26)

Efter marknadsföringsinsatser i form av affischering, föreläsning och notis i dagspress kan man konstatera att samma bibliotek två månader senare snabbt fick 70 personer som ville ställa sig i kö till att gå en avgiftsfri studiecirkel i dator- och Internetanvändning. Ett bevis för att det kan finnas ett dolt behov. Vilken roll har biblioteken för att öka den digitala delaktigheten? Ibland upplevs behovet av hjälp och teknisk support som övermäktigt för bibliotekspersonalen och man ifrågasätter om detta verkligen är bibliotekens uppgift:

Behovet av allmän datorhjälp hos invandrare och pensionärer är mycket stort i Motala, större än vad bibliotekspersonalen mäktar med och man upplever att man ”drunknar” i alla önskemål om teknisk support. På Motala bibliotek funderar man mycket på vilken roll biblioteket kan ha i dessa sammanhang. Man vill helst prioritera vuxenstuderande i formell utbildning eftersom de inte får hjälp någon annanstans. Att biblioteket även har en roll inom det informella lärande är givet, att hjälpa till med informationssökning är

22

en självklarhet. Frågan är vilket ansvar biblioteket skall ha för grundläggande datautbildning och allmän datasupport? (Ur Anteckningar från kommunbesök i Motala 2008-04-09, se Appendix s.13)

Bilden är inte entydig. På andra håll ser man detta som en självklar uppgift för biblioteken, inte minst eftersom det finns få andra aktörer som kan erbjuda ett liknande stöd:

Personalen på biblioteket är eniga om att man bör vara behjälplig med att svara även på denna typ av frågor: – Vart ska de annars vända sig för att få hjälp? Vi gör ju så gott vi kan redan nu. (Ur Anteckningar från kommunbesök i Åtvidaberg 2008-09-23, se Appendix s.23)

Även om viljan finns kan det vara svårt att få tiden att räcka till då denna typ av hjälp ofta är tidskrävande. En förhoppning som biblioteken framför är att kunna frigöra resurser att använda till handledning och utvecklandet av nya verksamheter genom införande av RFID-teknik:

Bibliotekschefen hoppas att RFID-tekniken som man försöker få investeringspengar till, kan frigöra tid som bland annat kan användas till att arbeta mer aktivt ute bland låntagarna i biblioteket och då även med data- och IT-relaterade frågor. (Ur Anteckningar från kommunbesök i Åtvidaberg 2008-09-23, se Appendix s. 23) För att skapa utrymme för att arbeta med nya verksamheter ser man över sin organisation av medieflödet. Ett sätt är att lägga mindre tid på processen att välja och köpa böcker. Inför nästa år planerar man på att införa RFID. (Ur Anteckningar från kommunbesök i Motala 2008-04-09, se Appendix s.13)

En annan möjlighet som uttrycks är att hemsidan ska kunna användas i kommunikationen med användarna:

De hoppas mycket på Arena, den nya webblösningen, som ska underlätta interaktiviteten och kommunikationen med låntagarna. (Ur Anteckningar från kommunbesök i Norrköping 2008-06-25, se Appendix s. 19)

Samarbete med studieförbund och pilotprojektet med Medborgarskolan ses som en möjlig lösning på hela problematiken och en väg att komplettera det biblioteket kan erbjuda:

… är intresserad av att på sikt erbjuda handledning enligt Vidaremodellen18 vissa timmar i veckan. Intresserade av samarbete med Medborgarskolan om studiecirklar för att överbrygga den digitala klyftan. De ser gärna en modell där kursledare (arvoderade eller ideellt arbetande) från studieförbunden håller i den löpande handledningen och biblioteken kommer in med olika teman eller moduler, såsom ”Läs dagstidningar på nätet”, ”Skaffa e-post” etc. (Ur Anteckningar från kommunbesök i Mjölby 2008-04-29, se Appendix s. 16)

18 Se avsnitt Vuxna i lärande i Göteborg, s. 47.

23

Aktiviteter på biblioteken Hur ser det då ut i praktiken? I Folkbiblioteksstatistiken 2007 kan man få en viss uppfattning om hur vanligt förekommande data- och Internetstöd i organiserad form är på de svenska folkbiblioteken. Detta år fick biblioteken för första gången ange aktiviteter vid biblioteken i statistikrapporteringen. I redovisningen ingick endast aktiviteter som förekommit i bibliotekens lokaler och som verkligen anordnats av biblioteken. En tredjedel av alla aktiviteter som biblioteken redovisat riktar sig till vuxna. I hela Sverige genomfördes under 2007 totalt 2 983 aktiviteter på biblioteken som syftade till att öka personers kunskaper i dator- och Internetanvändning. Hälften av biblioteken (49 procent) har angivit att de arrangerat data- eller Internetkurs, handledning eller seniorsurf i form av öppen eller sluten visning. 19 (Se exempel på kursutbud i biblioteksregi s. 51) Fem kommuner i länet har rapporterat att de haft sådana aktiviteter. Det är Boxholm (4), Mjölby (1), Söderköping (6), Valdemarsvik (1) och Åtvidaberg (11), alltså totalt 23 tillfällen varav fyra var riktade till barn och unga. Jämfört med många andra län kan man konstatera att organiserade data- och Internetkurser för vuxna inte varit prioriterad verksamhet på de östgötska biblioteken 2007. När det gäller de mindre biblioteken kan det handla om nödvändigheten att satsa de resurser som finns på prioriterade grupper. Även om lässtimulering för barn och unga ligger utanför avgränsningarna för denna kartläggning är det i sammanhanget värt att nämna att det endast är fyra län där det genomförts fler bokprat och boksamtal än i Östergötland. Huvuddelen av dessa bokprat och boksamtal i Östergötland (91 procent) var riktade till barn och ungdomar.

Vad är bibliotekets uppdrag? Under våra intervjuer återkommer frågan vilket ansvar biblioteken kan och bör ta. Vad ska man egentligen kunna få hjälp med på biblioteket? Frågorna kan handla om allt från att betala räkningar till att skanna dokument och bifoga filer för att kunna söka uppehållstillstånd. Det senare är ett hjälpbehov som många av biblioteken beskriver. (I användarundersökningen som genomfördes i Norrköping fanns också personer som varit i Sverige ett år eller mindre, av dem uppger hela 70 procent att de använder bibliotekets datorer. ) Är grundläggande data- och Internethandledning en viktig del av bibliotekens kärnverk-samhet och något som man i så fall bör utveckla som en självklar del av verksamheten? Eller är det en uppgift som biblioteken påtvingas eftersom det inte finns någon annan som tar den och som mest stjäl resurser från det egentliga uppdraget? Trots att huvuddelen av bibliotekspersonalen som kommer till tals under förstudien uttrycker sig mycket positivt om att detta är en uppgift för biblioteken så framgår det också att åsikterna går isär bland personalen på många bibliotek. Även i kommuner där detta ses som en grundläggande roll för biblioteket finns uppfattningen att det behövs ett tydligt uttalat uppdrag:

När det gäller att utveckla biblioteket som lärmiljö anser XX att biblioteket har en grundläggande roll att lära människor e-kompetens och menar att rollen behöver påtalas

19 Folkbiblioteken 2007, Kulturen i siffror 2008 : 3, Statens kulturråd 2008, s. 31, samt tabell 5:13. (http://www.kulturradet.se/templates/KR_Page.aspx?id=3973&epslanguage=SV)

24

även av andra aktörer, något som inte är fallet idag. Hon jämför med den starka ställning biblioteken i Finland har (där de fått ett nationellt uppdrag att arbeta med dessa frågor). XX har pratat om bibliotekets viktiga roll när det gäller dessa frågor i ett litet samhälle som Boxholm i kommunens ledningsgrupp. (Ur Anteckningar från kommunbesök i Boxholm 2008-10-21, se appendix s.26)

Vad säger då folkbibliotekens mål- och uppdragsskrivningar när det gäller den här uppgiften? I Bibliotekslagen § 2 står:

Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare.20

Här är det upp till det lokala biblioteket att göra sin egen tolkning av vad skrivningen egentligen innebär i praktiken. Är det tillräckligt att erbjuda datorer med Internetanslutning? I den finska bibliotekslagen finns motsvarande skrivning som i den svenska. På biblioteket i Helsingfors ställde man sig just den frågan och kom fram till att man borde göra någonting mer än att erbjuda datorer. Utgångspunkt var att trots att alla har rätt till information, har inte alla samma möjlighet att nå informationen, därför är detta en uppgift för biblioteken:

De diskuterade sig fram till varför IKT-undervisning hör till bibliotekets arbete och vad målsättningen med undervisningen är. Man enades om att vuxenundervisningen hör till en del av informationstjänsten och kan ses som en av bibliotekets samhällsuppgifter. Tillgängligheten till information är en del i ett demokratiskt samhälle.21

En liknande tolkning gör Niclas Lindberg, generalsekreterare för Svensk Biblioteksförening, i artikeln Kärnan i folkbibliotekets verksamhet i BBL nr 10 2009. Med hänvisning till oroande digitala klyftor verkar han klar över att biblioteken redan har ett uppdrag och därför också ett ansvar:

För folkbiblioteken är detta bekymmersamt inte minst mot bakgrund av att dessa enligt lag har en skyldighet att verka för att alla invånare har tillgång till databaserad information. 22

Bibliotekslagen grundar sig delvis på Folkbiblioteksmanifestet som utarbetades redan 1949 i samarbete mellan Unesco och IFLA (International Federation of Library Associations). Det reviderades 1972 och den tredje versionen antogs av Unesco 1994. Den finns i dag översatt till fler än 20 språk. Manifestet har formen av en deklaration och är därför inte tvingande för Unescos medlemsländer utan är en rekommendation till dem att verka i en viss riktning. Trots att manifestet inte har uppdaterats på över 10 år är det förvånansvärt heltäckande och aktuellt varför det här tas med i sin helhet:

Folkbibliotekets uppgifter: Folkbibliotekets huvuduppgifter är att verka för läskunnighet, information, utbildning och kultur bland annat genom att: 1. Skapa och stärka läsvanor hos barn redan från tidig ålder 2. Stödja såväl självstudier som formell utbildning på alla nivåer 3. Erbjuda möjligheter till kreativitet och personlig utveckling

20 Bibliotekslag (SFS 1996:1596) http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19961596.htm 21 Sofia Larsson, Gratis Internetutbildning för vuxna. Biblioteken i Östergötland, 2008:1-2, s. 10 http://www.lansbibliotek.ostsam.se/NR/rdonlyres/81CFFBBA-DBE4-4681-B38A-C033E2CBDEBB/0/BiO12_2008.pdf 22 Niclas Lindberg, Kärnan i folkbibliotekens verksamhet, Biblioteksbladet 2009:10 s.7 http://www.biblioteksforeningen.se/bbl/bbl2009/Biblioteksbladet_nr1_2009.pdf

25

4. Stimulera barns och ungdomars fantasi och kreativitet 5. Främja kunskap om kulturarvet, förståelse för kulturen och insikt om vetenskaplig forskning och utveckling 6. Vara öppna för alla konstnärliga uttrycksformer 7. Främja kontakten mellan olika kulturer och stimulera en kulturell mångfald 8. Stödja muntlig berättartradition 9. Garantera medborgarna tillgång till alla slag av samhällsinformation 10. Tillhandahålla erforderliga informationstjänster för det lokala näringslivet, för organisationerna och för olika intressegrupper 11. Underlätta utnyttjandet av informationsteknologi och förbättra kunskaperna om dess användning. (Vår kursivering) 12. Ge stöd till och delta i alfabetiseringsprogram för alla åldersgrupper och vid behov ta initiativ till sådan verksamhet.23

I den elfte paragrafen finns en tydlighet som saknas i bibliotekslagen. Folkbiblioteks-manifestet pekar även på en pedagogisk funktion för biblioteken när det gäller nyttjandet av informationsteknologi, men det är alltså en icke tvingande rekommendation. Undersökningsinstitutet Internet World Statistics gör årligen undersökningar om Internet-användning i världen. Enligt IWS definition är en Internetanvändare en person som:

1. Har tillgång till tekniken 2. Kan använda tekniken 24

Att nöja sig med att ge tillgång till tekniken är att gå enbart halva vägen. Sammanfattningsvis kan det utifrån både Bibliotekslagen och Folkbiblioteksmanifestet mycket väl sägas vara en grundläggande uppgift för biblioteken att erbjuda olika former av stöd vid data- och Internetanvändning. Skrivningen i Bibliotekslagen är dock otillräcklig och lämnar alltför stort tolkningsutrymme. Ser man till värdet av att samhället erbjuder likvärdig tillgång till information och att detta ytterst är en fråga som handlar om demokrati och jämlikhet mellan olika grupper råder det ingen tvekan om att bibliotekens ansvar för breddad digital delaktighet skulle behöva tydliggöras. Det finns exempel på statliga utredningar kring digital delaktighet där bibliotekens nuvarande och potentiella roll uppmärksammats. Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA, gjorde 2007 på uppdrag av regeringen en sammanställning av vad görs för att överbrygga digitala klyftor. I rapporten identifieras biblioteken som viktiga redskap:

Det går kanske inte att förse alla medborgare i ett land med en egen dator, då behövs tillgång till datorer och Internet på allmänna platser såsom bibliotek och skolor. Tillgången till datorer och Internet på offentliga platser bidrar till att minska digitala klyftor, särskilt om de kompletteras med kunnig personal som kan lära ut hur man använder tekniken. Resultaten av deras undersökning visar på att skolor och bibliotek anses mest lämpliga för att tillhandahålla informationsteknik till allmänheten då där även kan finnas support och kunskap om användning av tekniken. Vidare föredrog de svarande

23 Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest, Svenska Unescorådets skriftserie, 2006:1, s. 9 http://www.unesco.se/Bazment/Alias/Files/?skriftett_sex_web 24 Internet World Stat: http://www.internetworldstats.com/surfing.htm#1

26

att få personlig hjälp, följt av gruppinstruktioner, i hur man kan använda informationstekniken 25

I IT-kommissionens rapport, IT och äldre från 2002, lyfts biblioteken fram på ett ännu tydligare sätt. I rapporten konstateras:

Folkbiblioteken har goda förutsättningar att spela en central roll när det gäller introduktion av IT: - Biblioteken skall enligt lag verka för att göra databaserad information tillgänglig för alla medborgare. Särskilt anpassade tjänster skall erbjudas olika eftersatta grupper - Praktiskt taget samtliga bibliotek erbjuder allmänheten tillgång till datorer uppkopplade mot Internet, i många fall genom bredband - Allmänheten besöker biblioteken i påfallande hög utsträckning, och biblioteken möter genomgående större uppskattning än många andra former av kommunal service - Användningen av bibliotek pågår hela livet. Aktiviteterna förändras dock med åldern - Ungdomar, studerande och invandrare utnyttjar biblioteken i större utsträckning än genomsnittet 26

Rapportens förslag om bl.a. stimulansmedel till folkbibliotek och föreningar för att genomföra IT-introduktioner försvann i tysthet. Under 2007–2008 har folkbildningens aktörer via Folkbildningsrådet haft regeringens och riksdagens uppdrag att göra särskilda insatser för att överbrygga digitala klyftor. För att ännu mer verkningsfullt nå ut till de grupper i samhället som av ekonomiska, geografiska och kunskapsmässiga skäl riskerar ställas utanför olika samhällsfunktioner krävs ett gemensamt uppdrag till bibliotek och folkbildning. Biblioteken som är samhällets mest besökta kulturinstitution och ofta den enda offentliga lokal i en kommun som erbjuder fri tillgång till datorer och personal bör vara en utmärkt aktör för att komplettera folkbildningens insatser. För att åstadkomma ett mervärde borde också bibliotekens och folkbildningens insatser samordnas. Frågan är hur bibliotek och studie-förbund skulle kunna samverka med breddad digital delaktighet som mål? För att pröva det har vi inom ramen för förstudien utformat ett pilotprojekt tillsammans med Medborgarskolan. Projektet beskrivs i nästa avsnitt.

25 Digitala klyftor – Insatser för att överbrygga, rapport SIKA 2007:6, s.18. 26 IT och äldre. IT-kommissionens rapport 2/2002, s.13.

27

Studiecirklar Digitala klyftan Inom ramen för förstudien och projektet Biblioteken som lärmiljöer har vi tillsammans med Medborgarskolan under 2008 som pilotprojekt utarbetat ett koncept där avgiftsfria studiecirklar i grundläggande data- och Internetanvändning erbjuds på biblioteken i länet. Att det blev Medborgarskolan som är samarbetspartner hänger ihop med det faktum att en representant från det studieförbundet deltog i ett öppet möte där projektet Biblioteken som lärmiljöer presenterades. Under ett inledande möte kläcktes idén att pröva studiecirklar på nybörjarnivå på biblioteken som en ny form för samarbete. Målgrupp för cirklarna är personer som har mycket liten eller ingen kunskap om datorer och Internet och som i det första steget inte är beredda att gå en betalkurs på studieförbunden. (Bland deltagarna finns också relativt många personer som tidigare gått betalkurs, men som upplevt att takten och nivån där varit för hög.) Medborgarskolan har arbetat med insatser för att motverka digitala klyftor med extra stöd från Centrum för flexibelt lärande och Östergötlands bildningsförbund under 2007 och 2008. Kostnadsfria studiecirklar i grundläggande data har genomförts på olika håll i landet, dock aldrig tidigare i samarbete med bibliotek. Idén presenterades vid bibliotekschefsmöte i mars 2008 och bifölls. Sju kommuner anmälde intresse att delta. Den första utmaningen var att hitta lokala handledare som kunde tänka sig att ställa upp utan ersättning. Inledningsvis annonserades efter handledare i Medborgarskolans kursprogram. Projektledningen på länsbiblioteket har utarbetat olika former av marknadsföringsmaterial t.ex. affischer för att hitta handledare och för att marknadsföra studiecirklarna. På flera håll har bibliotekens kontaktnät varit avgörande för att hitta de lokala handledarna. Det minsta biblioteket engagerade på detta sätt snabbt sex handledare. I andra kommuner har det varit svårare att hitta handledare. I tre av kommunerna går bibliotekspersonalen in som handledare. Ett annat sätt att marknadsföra studiecirklarna är inspirationsföreläsningen Digitala klyftan – ta klivet över som Medborgarskolan arrangerat på 12 bibliotek under 2008. Hösten 2008 genomfördes fyra studiecirklar i Åtvidaberg och tre i Motala. I mars 2009 är det fyra olika grupper igång i Boxholm, 12 stycken i Åtvidaberg och en studiecirkel i Vadstena. De studiecirklar som genomförts har haft sex till sju deltagare. Kommunerna har personer på kö: 70 väntar på plats i Boxholm och 150 i Åtvidaberg. Biblioteken i Kisa, Mjölby, Motala, Norrköping och Ödeshög vill komma igång med studiecirklar under 2009.

28

Cirkelupplägget, kursmaterial och övrigt handledningsmaterial har utarbetats av Torsten Eliasson, verksamhetsledare vid Medborgarskolan i Uppsala. Data grundkurs består av tre steg som bygger på varandra. För varje steg finns ett tryckt kursmaterial:

1. Windows och Word (XP eller VISTA) 2. Internet och e-post 3. Mer Windows och Word (filhantering)

Riktlinjer för studiecirklar i samarbete med biblioteken har utarbetats av Medborgarskolan. Alla cirklar ska följa en kursplan. Förslag till kursplan, upplägg och övningsuppgifter finns på intern webbplats. Här finns även en länklista som kan användas för att visa deltagarna variation i vad som går att göra på nätet. I länksamlingen visas även resurser från biblioteken. I konceptet ingår att biblioteken ska medverka vid något tillfälle i samtliga cirklar och särskilt visa bibliotekens webbaserade resurser. Alla handledare får en utbildning på två heldagar. Utbildningen leds av Torsten Eliasson. Bibliotekens personal erbjuds att delta i utbildningen utan krav på att vara handledare. Handledarna får i samband med utbildningen inloggning till Folkbildningsnätet27 och en presentation av Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 28 som ligger öppet för alla och de plusresurser som man måste ha inloggning till. Varje delkurs omfattar enligt kursplanen fem träffar à tre timmar. Om gruppen består av seniorer är rekommendationen att man istället träffas tio tillfällen à två timmar. Alla deltagare får ett kursintyg. I konceptet ingår även kursmaterial för påbyggnadskurser för studiecirklar som vill fortsätta med det: Bildhantering, Släktforskning, Minnesbilder (dokumentera ditt liv för kommande generationer), Skapa hemsida Cirklarna är inriktade på nybörjarnivå. Vill deltagarna efter avslutad studiecirkel ha en fortsättning hänvisas till studieförbundens ordinarie kursutbud. Problemet är att det inte finns något utbud i flera av de mindre kommunerna och många vill inte åka till angränsande kommuner. Inom ramen för projektet Biblioteken som lärmiljöer pågår en diskussion i de mindre kommunerna om hur studieförbunden skulle kunna förlägga mer av sin verksamhet lokalt och då också kunna använda sig av bibliotekens lokaler i större utsträckning. Ett koncept är möjligheten för studieförbunden att förlägga även betalkurser och betalcirklar i bibliotekens lokaler. Studiecirklarna har uppmärksammats i pressen.29 Till höger en artikel från Östgöta Correspondenten 2009-03-11. 27 Folkbildningsnätet: http://www.folkbildning.net/ 28 Pedagogiska resurser: http://www.resurs.folkbildning.net/ 29 Pressbevakning: http://www.lansbibliotek.ostsam.se/Omvarldsbevakning/Senaste+nytt/pressinfo_090420.htm

29

Studiecirklarna genomförs med bibliotekets befintliga datorer som kompletteras med bärbara datorer som lånas från Medborgarskolan. Inom ramen för projektet Biblioteken som lärmiljöer tilldelas biblioteken under våren 2009 lokala projektmedel som i vissa fall kommer att användas till inköp av datorer. 1+1=3? Det intresse som finns för studiecirklarna i många av kommunerna visar att det finns ett mycket stort behov av insatser av det här slaget. Att individen har mycket att vinna på samarbetet råder ingen tvekan om. Här finns tydliga folkbildande effekter och, kan man förmoda, även en klar samhällsnytta. Utöver det borde det finnas möjligheter för båda aktörerna att vinna på samarbetet. Både bibliotek och studieförbund kan nå ut till nya besökare/deltagare. Majoriteten av deltagarna är inte tidigare biblioteksbesökare. Alla cirkeldeltagare får svara på en enkät efter avslutad studietid om man är intresserad av att gå en betalkurs på studieförbundet. Det finns en kravlöshet i konceptet som verkar vara viktig för målgruppen. Flera av deltagarna har kommenterat att det är bra att cirklarna hålls på biblioteken i en opretentiös miljö och att det är enbart är positivt om handledaren själv har begränsade kunskaper. Studiecirklarna blir ett bra komplement i servicen för bibliotek som ser behovet men själva inte har resurser att erbjuda data- och Internethandledning,. Studieförbunden får gratis tillgång till lokaler och datorer lokalt och kan erbjuda verksamhet som är svår att genomföra annars. (Studieförbunden i länet måste erbjuda verksamhet i minst sju kommuner omfattande 150 studietimmar på ett år för att vara berättigade till regionala bidrag.) Det finns dock frågor som måste lösas för att konceptet ska kunna fungera i ett längre perspektiv. I detta första steg utgår ingen ersättning till handledarna. I vissa kommuner har det inte varit något problem att rekrytera handledare, i andra har det varit svårare. En mindre ersättning skulle kanske underlätta vid rekrytering och motivera handledarna att vilja fortsätta. I dagsläget finns inga sådana medel. Medborgarskolan söker i mars 2009 externa utvecklingsmedel från Regionförbundet Östsam för detta ändamål. Medborgarskolan kommer att kunna få statsbidrag för studiecirklarna men dessa utbetalas, liksom alla cirkelbidrag, i efterhand. Från Medborgarskolan finns en folkbildande intention med projektet och man ser tydligt att samarbete med de lokala biblioteken kan öppna nya möjligheter för många parter. Vid sidan om visionen finns en ekonomisk verklighet som man måste ta hänsyn till:

”Det här känns som ett första steg. Vi har ju nyss fått insikt om de här möjligheterna och man vill ju gärna se vad man kan utveckla vidare. Visionen är att skapa ett fördjupat samarbete där det blir naturligt för en individ att vända sig till biblioteket med ett lärbehov och där studieförbunden kan komma in. Man vill ju gärna att 1+1 ska få en 3-effekt, dvs. att samarbete mellan bibliotek och studieförbund ger ett rejält mervärde. Det ska ju inte bara handla om ett annat sätt att administrera våra studiecirklar. Biblioteken och samhället måste också förstå att studieförbunden inte kan leva på luft i detta sammanhang. Vi måste lära oss att stödja och hjälpa varandra. (Telefonintervju med Regional verksamhetsledare vid Medborgarskolan)

Pilotprojektet kommer att utvärderas i samband med projektrapporteringen juni 2010.

30

Flexibelt lärande i Östergötland Regionförbundet Östsam driver ett långsiktigt arbete för att öka flexibiliteten och tillgängligheten inom arbetsområdet Lärande och arbetsmarknad. I remissvaret till det regionala insatsprogrammet för livslångt lärande 2007–2013 framhålls att samarbete mellan lokala näringslivet, bibliotek, arbetsförmedling, andra kommuner och högskolor behöver utvecklas för att förbättra likvärdigheten för medborgaren och för att stödja tillväxten på lokal och regional nivå. I remissvaret konstateras att vuxenutbildningen idag är ojämnt fördelad i regionen och en utökad samordning mellan kommunerna antas vara en förutsättning för att regionen ska kunna bemöta den ökande efterfrågan av kompetensutveckling, lärande och personlig utveckling. Vidare konstateras att antalet vuxna som vill studera oberoende av tid och rum förväntas öka vilket ställer högre krav på bland annat olika former av stödstrukturer som exempelvis miljöer för lärande och utveckling. Dessa miljöers utformning, omfattning och servicefunktioner kan variera beroende på fysisk placering och lokal efterfrågan. Skrivningarna i remissvaret bekräftas i statistiken. Alltfler högskolestudenter läser på distans. Antalet distansstudenter har tredubblats under de senaste tio åren. Från 29 800 stycken under läsåret 1997/98 till 89 000 distansstudenter 2007, vilket innebär att mer än var femte student nu läser på distans, över 70 procent av dessa finns inom Nätuniversitetet. Medelåldern bland distansstudenterna är högre än bland övriga studenter. Medan drygt 40 procent av distansstudenterna är äldre än 34 år. 30 De kommuner som 2006 hade störst andel distansstudenter var Linköping, Kinda, Vadstena, Motala och Valdemarsvik. Största högskoleorter är Linköping följt av Norrköping och Stockholm. Största högskoleorter för distansstudier är Linköping, Norrköping, Stockholm, Jönköping, Motala, Kalmar, Örebro, Göteborg och Malmö/Lund. Se sammanställning Högskolestuderande vid campus och på distans och via Nätuniversitet efter kommun 2006 på nästa sida. Det finns ingen samlad statistik på antal studerande inom olika former av kommunal vuxenutbildning i länets kommuner.

30 Högskoleverket, http://www.hsv.se/publikationerarkiv/pressmeddelanden/2007/alltflerhogskolestudenterlaserpadistans.5.5b73fe55111705b51fd80002640.html

31

Högskolestuderande vid campus och på distans och via Nätuniversitet efter kommun 2006 31 Kommun Högskole-

studerande totalt

Campus Distans och Nätuniv.

Distansper 1000 inv.

Största högskoleorter: campus (fetstil) och distans 1 2 3

Boxholm 62 51 11 2,2/ 1000

Link Norr Gbg Link. Kalmar Sthlm

Finspång 305 241 64 3/ 1000

Link Norr Sthlm Link Örebro Sthlm

Kinda 159 111 48 4,8/ 1000

Link Norr Sthlm Link Kalmar Sthlm

Linköping 11347 10624 723 5,1/ 1000

Link Norr Sthlm Link Sthlm Örebro

Mjölby 416 348 68 2,6/ 1000

Link Norr Sthlm Link Kalmar Sthlm

Motala 746 564 182 4,3/ 1000

Link Motala Örebro Motala Örebro Link

Norrköping 4305 3890 415 3,2/ 1000

Norr Link Sthlm Link Sthlm Mal/Lund

Söderköping 220 171 49 3,5/ 1000

Norr Link Sthlm Link Sthlm Mal/Lund

Vadstena 128 95 33 4,4/ 1000

Link Jönk Mal/Lund Motala Örebro Uppsala

Valdemarsvik 100 66 34 4,3/ 1000

Norr Link Gbg Kalmar Ma/Lund

Ydre 45 30 15 4/ 1000

Link Gbg Norr Link Kalmar

Åtvidaberg 132 106 26 2,2/ 1000

Link Norr Jönk Link Kalmar Örebro

Ödeshög 76 52 24 4,5/ 1000

Jönk Link Sthlm Sthlm Jönk Kalmar

Östergötland 18041 16349 1692 4/ 1000

Link Norr Sthlm Link Sthlm Örebro

31 Regionfakta, Statistiska Centralbyrån. (Senaste uppgifterna som är tillgängliga under februari 2008)

32

Om lärmiljöer 2007 genomfördes på uppdrag av Regionförbundet Östsam en kartläggning av miljöer för lärande och utveckling i regionen. Kartläggningen gjordes genom en enkät till bibliotek, vuxenutbildning, lärcentra och folkbildning i länet. I slutrapporten finns förslag till definition av begreppet lärmiljö samt förslag till fortsatt arbete:

Förslag till definition Lärmiljö kan vara en mötesplats för såväl studerande både inom informell samt formell utbildning samt de som utför självstudier, de som funderar på studier samt olika funktioner, tjänster och kompetenser som kan vara ett stöd och ett komplement i studierna.

• Vidare kan lärmiljön innehålla kompetenser och funktioner som har en mäklande roll för dem som besöker lärmiljön. Detta kan exempelvis omfatta vägledning och information om och från olika myndigheter, samverkansorgan samt kommuner och näringsliv.

• Utöver detta kan lärmiljön arbeta för att fungera som en motor och en drivkraft i att inspirera och locka till utveckling hos individen. Lärmiljön kan även agera som motor för en ökad samverkan mellan olika aktörer både lokalt och regionalt. 32

Utredaren föreslog att Regionförbundet Östsam och dess samarbetspartner skulle fortsätta med en fördjupad analys av materialet inhämtat genom enkäten med följande fyra utgångspunkter:

1. Var i region finns dessa lärmiljöer och går det att hitta nod där man lämpligen skulle kunna utveckla verksamheten för att nå ett större antal vuxna som är i behov av de tjänster som erbjuds? Detta både i relation till allmänna kommunikationer, men även i relation till lärmiljöernas placering i förhållande till var i regionen som vuxenutbildning erbjuds. Detta skulle kunna stärka lärmiljöernas position som mötesplats för alla som vill studera, studerar, eller på annat sätt har behov av de tjänster som erbjuds i lärmiljön.

2. Det finns även ett behov av att fundera över vilka resurser och tjänster som

efterfrågas av vuxenstudenterna. För att öka användningen av de befintliga lärmiljöerna och utveckla verksamheten bör man undersöka vad som efterfrågas av vuxenstuderande så att resurserna, både personella och ekonomiska, satsas på lämpliga aktiviteter.

3. Ytterligare en fråga som kan belysas mer utförligt är lärmiljöernas inriktning

och deras vilja att öka sitt samarbete mellan varandra och med övriga verksamheter, tjänster och näringsliv i regionen. Detta för att ha möjlighet att på sikt utveckla lärmiljöernas funktion som motor och mäklare för alla som vill studera, studerar, eller på annat sätt har behov av de tjänster som de erbjuds i lärmiljön.

32 Lina Alm Mäntyniemi : Kartläggning av miljöer för lärande och utveckling i regionen. Rapport från Regionförbundet Östsam. November 2007, s. 19. http://www.ostsam.se/upload/files/files/1091_Slutrapport%20Lärmiljöer%202007.pdf

33

4. Slutligen så återkommer begreppet handledning genomgående i denna kartläggning. Begreppet och dess betydelse bör utredas vidare då det kan antas ha en central roll i hur de som svarat på enkäten reflekterar över sitt uppdrag och sitt arbete med vuxna studerande.

(Läs mer om kartläggningen på s. 53) I kartläggningen görs ingen skillnad på lärmiljöer i bibliotek, lärcentra, vuxenutbildning eller folkbildning. Frågan är om det är möjligt att ha ett så brett förhållningssätt eller är det kanske den enda möjligheten? I sin förstudie till projekt Bildanätverk (se s.47) riktar Nina Frid kritik mot att man vid uppbyggnaden av lärmiljöer på folkbibliotek använt samma ”glasögon” som vid utformningen av kvalificerade lärcentra i glesbygd. Hon pekar på att lärmiljöer på folkbiblioteken aldrig granskats speciellt och dessa borde utformas efter de speciella förutsättningar som råder på folkbiblioteket, i resonemanget hänvisas särskilt till storstädernas förortsbibliotek:

Folkbiblioteken har övertagit en terminologi, ett arbetssätt, en utbildningsuppgift som kanske inte passar det traditionella uppdraget eller för den lokala målgruppen. Kanske behöver lärmiljöerna i förorterna och storstäderna ett annat fokus, en annan syn på livslångt lärande och andra metoder? 33

Enligt Frid är utmaningen för folkbiblioteken i dessa sammanhang att hitta ”ett mellanrum” mellan den omyndigförklarande folkbildaren och den nyttobaserade pedagogen och den neutrala informationsförmedlaren eller det efterfrågestyrda servicecentret. För att komma dit behöver folkbiblioteket arbeta närmare den lokala befolkningen och fånga upp de behov som finns och tillämpa ett mer proaktivt arbetssätt snarare än att enbart erbjuda passiv service.

Jämfört med förortsbiblioteket som är fokus i Frids förstudie är utmaningen för bibliotek i mindre kommuner att hitta en avvägning mellan den traditionella lärcentrarollen (som här kan ha viss relevans) utformad efter behov i formellt lärande och de förutsättningar som råder på folkbibliotek där perspektivet är människors livslånga lärande.

33 Frid, Nina. Bilda Nätverk – Förstudie. Regionbibliotek Stockholm. 2007 s. 28

34

Biblioteken, studerande och kontakter med vuxenutbildning I referensundersökningen, Referensarbete vid sex folkbibliotek i Östergötland, som genomfördes 2005 var Motala den kommun bland de sex undersökta som hade högst andel vuxenstuderande bland besökarna (14 procent).34 Motala finns också bland de kommuner i länet som 2006 hade flest andel distansstuderande. I kommunen finns ett aktivt högskolecenter som erbjuder högskolestudier både som campusstudier och distansstudier. Biblioteket i Motala har fortfarande många studerande bland besökarna och man vill därför inrikta sin fysiska lärmiljö framförallt mot denna målgrupp:

I Motala vill man göra en satsning på att utveckla biblioteket som lärmiljö och man ser studerande som den primära målgruppen. Biblioteket har många studerande bland besökarna…. Personalen upplever att andelen studerande (däribland många högskolestuderande på distans) bland besökarna fortfarande är hög. Många sitter i lokalerna och studerar och använder datorer för att till exempel gå in på lärplattformen Fronter. Man får också många frågor från studerande. Biblioteket köper in relativt mycket kurslitteratur. (Ur Anteckningar från kommunbesök i Motala 2008-04-09. Se Appendix s.13)

Även en mindre kommun som Boxholm, där lärcenter lagts ner och Komvux flyttat till den angränsande kommunen Mjölby, påtalar att man har många studerande i biblioteket.

Kommunen saknar gymnasieskola och vuxenutbildning. Biblioteket har dock många studerande som använder sig av bibliotekets tjänster. Biblioteket har speciella anslag för kurslitteratur och bistår med fjärrlån på det som man själva inte köper in. (Ur Anteckningar från kommunbesök i Boxholm 2008-10-21. Se Appendix s. 26)

Norrköpings bibliotek har också många studerande bland besökarna vilket gjort att man under de senaste åren sökt en mer aktiv roll för biblioteket.

I Norrköping har arbetet med att utveckla biblioteket som lärmiljö pågått i flera år, men man upplever att man ännu inte riktigt hittat vilken roll biblioteket kan ha i dessa sammanhang. Det handlar även om vad biblioteket kan ta på sig utan tillskott av resurser och hur ev. samverkan skulle kunna formaliseras. Biblioteket besöks av många studerande på olika utbildningsnivåer. (Ur Anteckningar från kommunbesök i Norrköping 2008-06-25. Se Appendix s. 19)

På Norrköpings bibliotek har man övervägt möjligheten att kunna etablera ett formellt lärcenter på biblioteket och visa steg mot det har tagits. Kommunens telebildsutrustning har placerats i lokalerna och biblioteket har erbjudit en distanskurs och tentamensmöjligheter. Det senare har blivit en dyr service eftersom många tillfällen legat utanför bibliotekets öppettider och det har krävts extra tjänstgöring av vaktmästare.

Insatserna har riktats mot att försöka få externa medel för en koordinator som skulle placeras på biblioteket. Det har dock varit svårt att få gehör från andra kommunala aktörer.

34 Rolf Holm, Referensarbete vid sex folkbibliotek i Östergötland 2005. http://www.lansbibliotek.ostsam.se/skriftserien/nr4/

35

…..Ett skäl till det ljumma intresset tror man är att andra i kommunen inte bedömer behovet av distanskurser och behovet av stöd till distansstuderande på samma sätt som man gör på biblioteket i och med att Campus Norrköping finns. Parallellt med försöken att utveckla biblioteket som lärmiljö riktad mot formell utbildning har flera verksamheter mer inriktade mot informellt lärande utvecklats. Flera av dessa är inspirerade av Bildanätverk där Norrköping, Linköping och länsbiblioteket varit medlemmar sedan 2006. Norrköping och länsbiblioteket driver ett eget delprojekt där syftet är att överbrygga digitala klyftor. Man har startat språkcafé och läxhjälp i samarbete med Frivilligcentralen, Rotary och Röda Korset. (Ur Anteckningar kommunbesök i Norrköping 2008-06-25. Se Appendix s. 19)

Även i Åtvidaberg har det gjorts försök att utveckla ett mer formellt lärcenter i bibliotekets lokaler. Inom ramen för projektet Folkbibliotekets roll i vuxnas lärande 35drevs under 2003–2004 ett samverkansprojekt mellan bibliotek och vuxenutbildningen som syftade till att dels utveckla ett lärcenter i Bildningscentrum Facetten, dels integrera ett litet lärcenter i folkbiblioteket. Syftet var att pröva de möjligheter som ett litet bibliotek har att fungera som lärcenter. Tanken var att bibliotekets lokaler skulle kunna användas när Bildningscentrum var stängt och att studiedatorerna skulle kunna användas av fler än studerande när de placerades i bibliotekets lokaler.

Från bibliotekets sida hittade man aldrig någon funktionell roll som lärcenter. Datorerna har dock använts som studiedatorer och kan möjligtvis användas i kommande studiecirklar. Biblioteket har i dagsläget inget organiserat samarbete med vuxenutbildningen i kommunen. (Ur Anteckningar från kommunbesök i Åtvidaberg 2008-09-23. Se Appendix s.23)

Den enda kommun i länet där det förekommer ett formellt samarbete med vuxenutbildningen reglerat i avtal är Linköpings kommun. Avtalet omfattar en studiemiljö för inskrivna distansstuderande kallad Kunskapstornet i bibliotekets lokaler samt kurser i informations-sökning. Kurserna erbjuds alla utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen i kommunen. Linköping ingår inte i denna kartläggning. I övriga kommuner förekommer idag mycket lite samarbete mellan vuxenutbildning och bibliotek.

Vuxenutbildningen i Ödeshög erbjuder grundläggande kurser, vissa gymnasiekurser, svenska för invandrare och individuella programmet. I kommunen finns ett lärcenter. Det är osäkert hur framtiden för vuxenutbildningen och lärcenter ser ut. Det förekommer idag inget direkt samarbete mellan bibliotek och vuxenutbildning. (Ur Anteckningar från kommunbesök i Ödeshög 2008-04-08. Se Appendix s.9)

Vuxenutbildningen i kommunen har gott om datorer, men inget eget bibliotek. Man har erbjudit visningar för lärare. Funderar på att marknadsföra ostgotabibliotek.se och surfa på ämne gentemot denna målgrupp. (Ur Anteckningar från kommunbesök i Mjölby 2008-04-29. Se Appendix s.16) Biblioteket har inget formellt samarbete med vuxenutbildningen, men tillhör samma nämnd och förvaltning. Platengymnasiets rektor ansvarar även för kommunens vuxenutbildning. Det finns två lärcenter i Motala, Carlsund utbildningscentrum som inhyser gymnasium, komvux och högskoleutbildningar på distans och Ekenäs Lärcenter. Tidigare har det funnits ett mer utvecklat samarbete med kurserna kring

35 Folkbibliotekets roll i vuxnas lärande, http://www.lansbibliotek.ostsam.se/Projekt/Folkbibliotekets+roll+i+vuxnas+larande/

36

svenska för invandrare och Ekenäs lärcenter. (Ur Anteckningar från kommunbesök i Motala 2008-04-08. Se Appendix s.13)

När det ges möjlighet att utveckla en lärmiljö utifrån egna förutsättningar vill man gärna söka närmare samarbete med studieförbunden.

Under hösten 2007 fördes samtal med vuxenutbildningen om övertagande av datorer och ett mer utvecklat samarbete. I planerna ingick att biblioteket skulle kunna utgöra en lärmiljö till stöd för både formellt och informellt lärande. I dagsläget är det osäkert hur det kommer att bli med detta. Biblioteket vill dock gå vidare med att utveckla en lärmiljö utifrån egna förutsättningar och då gärna i samarbete med studieförbunden. (Ur Anteckningar från kommunbesök i Vadstena 2008-04-08. Se Appendix s.7)

Samverkan med vuxenutbildningen verkar inte vara en aktuell fråga för många av biblioteken. Vissa uttrycker att det är svårt att få gehör från vuxenutbildningen. I den utvärdering som genomfördes efter projektet Folkbibliotekets roll i vuxnas lärande diskuteras problematiken med samverkan mellan bibliotek och vuxenutbildning.

Men för att samverkan ska komma till stånd måste politiker och företrädare för vuxenutbildningssidan verkligen förstå vad biblioteken är bra för i detta sammanhang. Det måste tydliggöras med konkreta exempel. Konstateras att det behövs en större tydlighet från bibliotekens sida, om vad de, ytterst konkret, kan bidra med i vuxenutbildningen. Och en större öppenhet från vuxenutbildningens sida att lyssna på vad biblioteken faktiskt kan erbjuda. 36

En förklaring som flera bibliotekschefer gav i utvärderingen var att lärarna inom vuxenutbildningen ofta bedriver en traditionell, gammaldags undervisning och att många därför inte har några större behov av bibliotekens tjänster. Detta bekräftas också av några av de intervjuade på vuxenutbildningssidan, medan andra representanter därifrån hävdar det motsatta. Men en traditionellt inriktad undervisning skulle kunna vara en orsak till varför lärarna i så pass liten utsträckning väljer att samarbeta med biblioteken. Alla vuxenutbildningsrepresentanter höll inte med om bilden av gammalmodiga lärare. Även en del bibliotekschefer var självkritiska. Utvärderaren konstaterade att kännedom om presumtiva användares behov borde vara mer i fokus:

Kan det vara så att biblioteken och bibliotekarierna, i sin tur, lever i sin egen värld och tar för givet att omgivningen förstår vad de kan erbjuda? Hur vanligt är det att bibliotekarierna går ut och frågar omvärlden ”vad är det ni behöver?”. Detta har skett på några få bibliotek och har gett goda resultat i samverkan. Men hur vanligt är det? Kanske är biblioteken för snabba med att komma med erbjudanden om visningar och informationssökning etc. utan att egentligen ha tagit reda på vad lärare och elever behöver. Att känna till att databaser m.m. finns på biblioteket är inte tillräckligt om man som presumtiv användare inte konkret förstår vad man kan använda dem till.37

Vikten av kundorientering framhölls också i en jämförande fallstudie som genomfördes i Östergötland 2005 av Anette Hallberg, forskare vid Linköpings Universitet. I studien undersöktes om s.k. Idea Stores, ett bibliotekskoncept för att höja läsande och lärande som 36 Eva Bergstedt. Utvärdering av projekt Folkbibliotekets roll i vuxnas lärande 2002-2005 vid Länsbibliotek Östergötland. 2005 s. 18. 37 Ibid. s.17

37

finns i London, kan fungera som förebild för hur en verksamhet kan utvecklas mot nya målgrupper. Av jämförelsen framgick att de svenska och de engelska biblioteken skilde sig mycket när det gäller helhetssyn på verksamheten, kundorientering och fokusering. I de svenska exemplen var det personalens kompetens snarare än målgruppernas behov som styrde vilken typ av aktiviteter som erbjöds av biblioteken.

I England finns ett starkt kundorienterat förhållningssätt och strävan efter en långsiktigt stark beredskap för att möta de studerande i det livslånga lärandet. …De aktiviteter som erbjuds i England har en tydligare koppling till verksamhetens mål och visioner och kan knytas till ett identifierat behov hos användarna. De engelska exemplen står för en fokusering av verksamheten, vilket tar sig i uttryck i en medveten inriktning av aktiviteter för utvalda målgrupper. I Sverige är biblioteken involverade i en rad olika aktiviteter till olika målgrupper i samhället, det är personalens kompetens som styr vilka aktiviteter som erbjuds.38

38 Anette Hallberg. Kundorienterad biblioteksverksamhet : en jämförelse mellan bibliotek och lärcentra i Sverige och England. 2005 s. 2

38

Folkbibliotek och folkbildning Folkbiblioteken och studieförbunden kommer från en gemensam folkbildningstradition, genom åren har man följt parallella, men delvis olika spår. I denna studie finns inte utrymme för längre tillbakablickar utan vi koncentrerar oss på möjligheter och strategier för närmare samarbete regionalt och lokalt. Länsbiblioteken och länsbildningsförbunden Regionalt samordnas folkbildningen av länsbildningsförbund vilka är ideella föreningar. Medlemmar i länsbildningsförbunden är studieförbundens regionala avdelningar och folkhögskolor, samt i många fall länsbiblioteket och i vissa fall även länsmuseerna. I Blekinge, Dalarna, Halland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Stockholm, Mittnorrland (omfattar Jämtland och Västernorrland), Sörmland, Örebro och på Gotland är länsbiblioteken medlemmar i bildningsförbundet och länsbibliotekarien ordinarie ledamot i styrelsen. Det är alltså det vanligaste förhållandet. I Västra Götaland är Regionbiblioteket en övrig medlem och en av konsulenterna suppleant i styrelsen. I Östergötland är länsbiblioteket inte medlem i länsbildningsförbundet i Östergötland, men länsbibliotekarien är adjungerad i styrelsen. Biblioteken och studieförbunden I rapporten Folkbibliotek och folkbildning till ömsesidig nytta 2009 kartläggs och analyseras förutsättningar för samverkan mellan bibliotek och studieförbund i Dalarnas och Örebro län. Företrädare för folkbibliotek och studieförbund i de båda länen har bl.a. i enkätform uttalat sig om hur man ser på frågor som folkbildningsuppgiften, samverkan etc. I analysen konstateras att biblioteken och studieförbunden är två typer av organisationer som båda arbetar med folkbildning, men från olika utgångspunkter. Det finns till exempel avgörande skillnader mellan biblioteken och studieförbunden i fråga om de roller de spelar på folkbildningsfältet, där biblioteken varit inriktade på att stödja individen medan studieförbunden arbetat mer kollektivt med lärande i grupp. I rapporten anges detta som ett skäl till att det både från biblioteken och studieförbunden uttrycks en viss skepsis mot behovet av en utökad samverkan:

Biblioteken och studieförbunden har tagit olika delar av detta ”folkbildningsfält” i besittning och det verkar vara svårt att finna tydliga områden där de olika aktörerna ser en betydande nytta med att ha en närmare samverkan med varandra på sina respektive delfält, vilket bl.a. måste antas ha att göra med att deras fält är huvudsakligen entydigt avgränsade från varandra. Traditionellt har bibliotekens arbete varit att stödja enskilda individers bildning, medan studieförbunden har arbetat med organiserat lärande i grupp. Det behövs således att dessa båda delfält delvis omdefinieras, såtillvida att de ser sina respektiver verksamheter i ett vidare samhällsperspektiv, för att en ökad samverkan mellan biblioteken och studieförbunden skall bli av intresse att genomföra. 39

Det här visar att det finns ett starkt organisationstänkande och att både biblioteken och studieförbunden i det här fallet behöver lyfta blicken ifrån den egna verksamheten och definiera nyttan av en ökad samverkan utifrån både individens och samhällets perspektiv. En fast förankring i nuvarande strukturer och arbetsformer, ekonomiska förutsättningar, brist på tid liksom en viss idétorka är andra faktorer som framförs som hindrande i dagsläget:

39 Folkbibliotek och folkbildning till ömsesidig nytta : Kartläggning, analys och förutsättningar för ökad samverkan mellan bibliotek och studieförbund i Dalarnas och Örebro län. s. 83

39

Det går inte heller att bortse från att de ekonomiska förutsättningarna påverkar och begränsar vad som kan göras, utöver den verksamhet som redan bedrivs. Det är också en fråga om att definiera nya aktiviteter och verksamhetsformer där båda parter ser ett värde i att samverkan kommer till stånd. 40

I rapporten framförs förslag på tänkbara utvecklingsområden: • Stödja och stärka lokala nätverk kring ökad samverkan mellan folkbibliotek och

folkbildning. För att kunna utveckla samverkan krävs ett gemensamt forum:

En generell förutsättning för att etablera samverkan är att det finns ”någon form av gemensamt forum” (Bibliotek 9) där de involverade aktörerna kan träffas och lära känna varandra och diskutera vilka eventuellt gemensamma intressen som finns. 41

• Utveckla folkbiblioteken som mötesplats och folkbibliotekens möjligheter att bidra till att höja utbildningsnivån och öka livskvaliteten. Här lyfts språkcaféer fram som ett konkret exempel. (Läs mer om språkcaféer på s. 47)

• Pröva metoder för gemensam fortbildning mellan folkbildning och folkbibliotek. Utbildning om bibliotekets resurser för studiecirkelledare och gemensamma studiecirklar för bibliotek och studieförbund där man försöker definiera gemensamma intresseområden med utgångspunkt från bildningsbegreppet finns som förslag.

• Marknadsföra folkbibliotekens verksamhet och tjänster till folkbildningens

medlemsorganisationer. Marknadsföringen behöver riktas åt båda hållen konstateras i rapporten. Om studieförbunden skall bli intresserade av att använda bibliotekens resurser måste de veta vad biblioteket har att erbjuda.

För att göra biblioteken intressanta för studieförbunden är det nödvändigt att bibliotekens resurser blir kända. Studieförbunden har medlemsorganisationer och en stor del av studieverksamheten sker inom och tillsammans med medlemsorganisationerna. Det är där individerna finns /…/ och därför är samarbete med studieförbund för biblioteken en länk till föreningslivet och folkrörelselivet. (Länsbildningsförbundsföreträdare) 42

Lika viktigt är att studieförbundens funktionärer och cirkelledare lyfts fram som en intressant målgrupp för biblioteken:

Biblioteken som resurs för cirkeldeltagarna. Att de ställer lokaler till förfogande är ju jättebra, författarbesök eller vad det nu kan vara, ofta är det väl så att studieförbunden gör det tillsammans med biblioteken om man har den kontakten. Men, att man skulle använda biblioteken på ett helt annat sätt i studiecirkeln, oavsett vilka cirklar det är. /…/ Där man fick lära sig hur biblioteket är uppbyggt, med resurser på IT-sidan och över huvudtaget. Så att cirkeldeltagarna tar biblioteket som en lika stor resurs som det material man har i cirkeln. (Ordf. länsbildningsförbund) 43

40 Ibid. 41 Folkbibliotek och folkbildning till ömsesidig nytta…s. 86 42 Folkbibliotek och folkbildning till ömsesidig nytta…s. 90 43 Folkbibliotek och folkbildning till ömsesidig nytta…s. 91

40

Samverkan mellan bibliotek och studieförbund i Östergötland I Östergötland sker samverkan framförallt genom att:

1. Biblioteken upplåter lokaler till studieförbundens programverksamhet. 2. Ett mer uttalat samarrangemang, till exempel författarbesök eller föreläsningar, som

planerats gemensamt. Ett vanligt förekommande koncept är att biblioteket bistår med gratis lokal, studieförbundet ansvarar för marknadsföringen och man delar på kostnader för arvode.

Föreläsningsserien ”Glimtar ur Vadstenas historia” arrangeras tillsammans med Folkuniversitetet. Biblioteket står för lokalen. Det finns en föreläsningstradition i Vadstena och föreläsningarna brukar vara välbesökta. (Ur Anteckningar från kommunbesök i Vadstena 2008-03-25, se Appendix s. 7) På biblioteket erbjuds ofta föreläsningar, även under öppettid. Föreläsningarna är förhållandevis välbesökta. Måndagskvällar har biblioteket öppet till kl 19 och programverksamheten börjar ibland kl 18. Samtliga föreläsningar sker i samverkan med studieförbund eller föreningar. Mest aktiva i kommunen är ABF (ofta tillsammans med PRO), Vuxenskolan och Sensus. ABF är det enda studieförbund som har en lokal representant. (Ur Anteckningar från kommunbesök i Ödeshög 2008-04-08, se Appendix s. 9) Samarbetet rör allmänna program t ex debatt, mångfaldssatsningar men också författarbesök, föreläsningar, poesikvällar. Samarbetet rör även speciella dagar som Internationella Kvinnodagen, handikappdagar, Världsbokdagen eller speciella aktiviteter som Kura Skymning, Rättvis Julmarknad, Släktforskning och lokal historia.(Ur Anteckningar från kommunbesök i Mjölby 2008-04-29, se Appendix s. 16)

Många av biblioteken uttrycker en tydlig ambition till utvecklad samverkan med studieförbund och föreningsliv:

Intresse finns för ett utökat samarbete med de studieförbund som verkar på orten (ABF, Bilda, Folkuniversitetet, Medborgarskolan, NBV, Sensus, SISU, Studiefrämjandet och Vuxenskolan). Samarbetar gärna med Medborgarskolan om den digitala klyftan, men vill inte begränsa sig till enbart detta. (Ur Anteckningar från kommunbesök i Vadstena 2008-03-25, se Appendix s. 7)

Det kan även handla om att öppna bibliotekslokalen för studieförbundens verksamhet:

Man vill hitta former för mer samarbete med studieförbunden kring t ex bokcirklar, utbildning av lärare, föreläsningsserier, studiecirklar kring lokalhistoria och skulle även vilja ha mer samarbete med byalagen. En annan fundering är om det är möjligt att erbjuda studieförbunden en lokal i biblioteket. (Ur Anteckningar från kommunbesök i Ödeshög 2008-04-08, se Appendix s.9 )

Ett intressant exempel på samarbete bedrivs mellan ABF och närbiblioteken i Johannelund och Skäggetorp i Linköping. Under rubrik Lärande samtal erbjuds kostnadsfria, öppna föreläsningar/samtal på olika teman som vänder sig till daglediga. Varje termin arrangeras 5–6 tillfällen. Bibliotekspersonalen lämnar förslag på teman. Exempel på teman som genomförts:

• Vardagsmotion

41

• Tannefors då och nu • Biblioteket tipsar inför julen • Flyget • Johannelund förr i tiden • Hur man håller hjärnan i trim • Jorden dör – vem bryr sig? • SAAB • Säkra din vardag

Sammanfattningsvis uttrycks en mycket stor vilja från många av biblioteken att närma sig studieförbunden ytterligare. Inom ramen för projektet Biblioteken som lärmiljöer pågår en diskussion i de mindre kommunerna om hur studieförbunden skulle kunna förlägga mer av sin verksamhet lokalt och då också kunna använda sig av bibliotekens lokaler i större utsträckning. Ett koncept som diskuteras är möjligheten för studieförbunden att förlägga även betalkurser och betalcirklar i bibliotekens lokaler.

42

Läs- och skrivsvårigheter Vuxna personer med läs- och skrivsvårigheter är en grupp som biblioteken har svårt att nå ut till. TPB har uppmärksammat hur detta avspeglas i bibliotekens talboksutlåning. Sett utifrån förekomst av personer med olika funktionsnedsättningar består presumtiva målgruppen för talboksutlåningen till 78 procent av personer med läs- och skrivsvårigheter och 22 procent synskadade. Enligt en nyligen genomförd enkätundersökning är det faktiska förhållandet annorlunda. Majoriten av talbokslåntagarna, 65 procent, är synskadade. Endast 20 procent av dem som lånar talböcker är, enligt enkätsvaren från biblioteken, personer med läs- och skrivsvårigheter.

Tack vare specialistfunktionerna Dyslexicentrum och Skoldatateket har biblioteken i Linköping och Norrköping bättre förutsättningar än övriga bibliotek i länet att ge bra service till personer med läs- och skrivsvårigheter. Dessa verksamheter vänder sig dock inte direkt till vuxna med läs- och skrivsvårigheter utan är inriktade på barn och unga. Personer med funktionshinder som studerar på högskolenivå har stora möjligheter att få adekvat stöd från högskolan och från Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Som studerande på högskolenivå har man bland annat rätt till inlästa läromedel. För vuxenstuderande på lägre nivåer saknas riktlinjer och det är upp till varje skola/utbildningsinstitution/kommun att göra bedömning om att tillhandahålla inlästa läromedel. Det är därför extra angeläget att folkbiblioteken beaktar denna målgrupp. Bibliotek utan hinder var ett pilotprojekt med målet att underlätta biblioteksanvändning för studerande med läs- och skrivsvårigheter. Projektet pågick under 1,5 år. 44 I sin slutrapport konstaterar projektledaren Mona Quick att informationsinsatsen till personer med läs- och skrivsvårigheter som kanske helt valt bort både bibliotek och böcker med nödvändighet måste vara långsiktiga. Hon menar att det ofta handlar om påverkan av attityder och kräver insatser som är personliga, kreativa och återkommande. Mona Quick påpekar även vikten av att

44 Bibliotek utan hinder, http://www.lansbibliotek.ostsam.se/Projekt/Bibliotek+utan+hinder/

43

biblioteken fokuserar även på andra anpassade medier än talböcker, eftersom böcker bara är en av många informationskällor för en vuxenstuderande:

Generellt på bibliotek är det en alltför stor fokusering på talböcker när det gäller anpassade medier. För andra vuxenstuderande är böckerna bara en del av informationsinhämtningen. Databaser, Internet, tidnings- och tidskriftsartiklar är minst lika viktigt. Därför måste det även finnas teknik och kunskap för att anpassa dessa medier på biblioteken.45

Bemötande/Information Många med läs- och skrivsvårigheter är både ovana och rädda för att besöka ett bibliotek. Med personal som ger dem ett bra bemötande och som kan ge bra information om vilka resurser biblioteket har är mycket vunnet. En besökare ska kunna få besked om t.ex. hur han/hon kan få en bok uppläst*, vilken programvara som finns på bibliotekets datorer, hur programvaran fungerar och demonstration av hur det går till att läsa en talbok. I Riktlinjer för biblioteksservice till dyslektiker framhålls även vikten av att bibliotekspersonalen kan svara på frågor som: Var kan jag få hjälp att förbättra min läsning? eller om FMLS har en lokalavdelning i kommunen.

*Exempel tryckt information som tillhandahålls på Norrköpings stadsbibliotek: Olika sätt att lyssna på talboken i DAISYformat:

• Använd Mediaplayer som finns i datorn – då kan du lyssna. • Gå in på http://www.tpb.se/verksamhet/talbocker/lasprogram och ladda

ner programmet AMIS direkt i datorn. Där kan du också få information om andra läsprogram.

• Använd en DAISYspelare – egen eller låna från biblioteket. • Du kan även lyssna på boken i en vanlig cd-spelare med mp3-format.

Marknadsföring En framgångsrik aktivitet under projektet Bibliotek utan hinder var dyslexi-mingel under dyslexiveckan som föregicks av bred marknadsföring. Kontaktpersoner från FMLS medverkade på biblioteken i sina hemkommuner. Aktiviteter under dyslexiveckan eller andra former av kampanjer är bra sätt att nå ut till förmedlare, föräldrar, politiker och själva målgruppen. Broschyr på lättläst språk om bibliotekets service till personer med läs- och skrivsvårigheter. Broschyren bör spridas till offentliga platser som skolor, vårdcentraler, affärer etc. Exempel samarbetspartner Dyslexiförbundet FMLS46 De olika handikappförbunden i kommunen Lärare, specialpedagoger och speciallärare på grundskola och gymnasium Fackföreningar Arbetsförmedling DHR i Östergötland47 45 Mona Quick. Bibliotek utan hinder 2006, slutrapport. Länsbibliotek Östergötland. 2007 s. 17 46 FMLS Östergötland http://www.ostergotlandslan.fmls.nu/start.asp?sida 47 DHR i Östergötland http://www.dhr.se/index.php?page=DHR_lokalt

44

Medier/information/Skyltning Talbok i bok för vuxna - tryckta böcker kan med fördel kompletteras med talbok. Ett nytt system för märkning av knubbar och genreetiketter togs fram inom ramen för Bibliotek utan hinder. Talsyntesinläst information Bibliotek som har talbokstillstånd får göra inläsningar av artiklar, broschyrer, Internetsidor m.m. upphovsrättsligt skyddad information. För att överföra elektronisk text till talsyntesinläst DAISY finns olika alternativ: Företaget Tillgänglighetsteknik erbjuder en servertjänst dit man laddar upp elektroniska dokument och sedan kan den färdiga ljudfilen inläst med talsyntesen Erik laddas tillbaka relativt snabbt. Läs mer: http://www.lansbibliotek.ostsam.se/Ide+och+kunskapsbank/Teknik/Talsyntesinlasning.htm Mer information och exempel finns samlat i idé- och kunskapsbank på Länsbibliotek Östergötlands webbplats. Här finns texter av Mona Quick kring ny teknik och mallar fria att använda skyltning, knubbar, genreetiketter och annat från projekt Bibliotek utan Hinder. http://www.lansbibliotek.ostsam.se/Ide+och+kunskapsbank/Skyltning/Skyltning.htm I Riktlinjer för biblioteksservice till dyslektiker (Nielsen & Irvall 2004) 48 finns ytterligare rekommendationer och tips till folkbibliotek som vill utveckla denna service. Anpassade hjälpmedel En sammanställning om anpassade programvaror och andra hjälpmedel finns på sidan 57-61.

48 Skat Nielsen, Gyda & Irvall, Birgitta Riktlinjer för biblioteksservice till dyslektiker. http://www.biblioteksforeningen.org/organisation/dokument/pdf/Dyslexi_v2.pdf

45

Övrigt från kommunbesöken Marknadsföring Många av biblioteken påpekar behovet av att få hjälp med marknadsföring av lärmiljöerna.

I Boxholm har man inte aktivt marknadsfört bibliotekets studiemiljö externt. XX ser det som en viktig sak för Lärmiljöprojektet att arbeta för gemensam marknadsföring av de studie- och lärmiljöer som biblioteken i Östergötland erbjuder. (Ur Anteckningar från kommunbesök i Boxholm 2008-10-21, se Appendix s. 26) Det finns önskemål om hjälp med marknadsföringsinsatser inom ramen för Lärmiljöprojektet. (Ur Anteckningar från kommunbesök i Vadstena 2008-03-25, se Appendix s.8 )

Vikten av marknadsföring av bibliotekets utbud och service poängteras också i den användarundersökning som genomfördes i Norrköping under 2008, se s. 16. Företagsservice Biblioteken i Norrköping och Motala erbjuder service och tjänster för nyföretag och småföretag:

Företagarinfo finns sedan 2007 och målgruppen är nyföretagare och småföretagare. Här finns praktiska handböcker om att starta eget, olika företagsformer, bokföring, marknadsföring och försäljning m.m. Informationsmaterial och broschyrer från nationella, regionala och lokala aktörer och organisationer som arbetar med företagsrelaterade frågor. Affärsrelaterade tidskrifter till hemlån. Biblioteket abonnerar även på affärsdatabaserna webSelect, Kompass och MarketManager som nås från bibliotekets studiedatorer. (Ur Anteckningar från kommunbesök i Norrköping, se appendix s. 2008-06-25, s. 21) Det finns en medvetenhet hos Näringslivsenheten och NyföretagarCentrum om bibliotekets kurser för småföretagare och de tjänster biblioteket tillhandahåller för gruppen. Biblioteket har nyligen börjat abonnera på affärsdatabasen webSelect. (Ur Anteckningar från kommunbesök i Motala 2008-04-09, se appendix s.14 )

I Mjölby och Vadstena nämns planer på att utveckla liknande företagsservice:

Tankar finns också på att utveckla någon form av service till små och medelstora företag, kontakter finns med kommunens näringslivslots. (Ur Anteckningar från kommunbesök i Vadstena 2008-03-25, se appendix s.8 ) På sikt har man planer på att börja med Företagarinfo på biblioteket. Kontakter finns med Företagarföreningen i kommunen och Näringslivskontoret. (Ur Anteckningar från kommunbesök i Mjölby 2008-04-29, se appendix s.17 )

Inre processer Från Norrköpings bibliotek, som är det största inom ramen för förstudien, påpekas vikten av ett inre utvecklingsarbete för att skapa helhetssyn kring verksamheten:

För att utveckla verksamheten krävs att man även arbetar med inre processer. Bemötandet är centralt och här vill man arbeta vidare. Hur informerar man all personal

46

som sitter i diskarna? I det stora biblioteket behöver man bli bättre på att skapa helhetssyn och komma bort ifrån ”stuprörstänkandet”. Det kan inte enbart vara studiebibliotekarier som arbetar med frågor kring vuxnas lärande eller enbart sociala avdelningen som vet någonting om stöd till personer med läs- och skrivsvårigheter etc:

Det blir lätt så att man enbart ser utifrån sin egen avdelning eller sin egen funktion. Det blir ett tunnelseende. Det behövs helst en grupp för att inspirera varandra. (Bibliotekschef, Norrköpings stadsbibliotek) (Ur Anteckningar från kommunbesök i Norrköping, se appendix s. 2008-06-25, s. 22)

Åtta av biblioteken ser en mycket bred målgrupp för de lokala lärmiljöer som utformas. Utifrån sitt breda folkbiblioteksperspektiv vill man vända sig till individer i ett livslångt lärande där formellt, icke-formellt och informellt lärande inbegrips. Släktforskaren, distansstudenten, studiecirkeldeltagaren och pensionären som lär sig att surfa, är alla lika viktiga. Fyra av biblioteken inbegriper även service och tjänster till ny- och småföretag. Ett av biblioteken vill helt inrikta sig på studerande i formell utbildning.

47

Vad händer på andra håll? Nedan följer några exempel på projekt/satsningar som kan fungera som inspiration: Bildanätverk Bildanätverk är ett nätverk för lärmiljöutveckling på folkbibliotek i svenska städer. Nätverket finansieras av Kulturrådet. På webbplatsen finns inspiration, idéer och nyttig information att hämta inför utformningen av lokala delprojekt. 49 Projektgruppen består av representanter ifrån Göteborg, Malmö, Norrköping, Stockholm, samt länsbiblioteken i Jönköping och Östergötland. Syftet är nätverka, inspirera och synliggöra bibliotekets roller för livslångt lärande och bidra till integration, delaktighet och demokrati med biblioteken som nav och mötesplats. Nedan följer en presentation av några olika delprojekt: Vuxna i lärande i Göteborg Projektet drivs i samverkan med vuxenutbildningen i Göteborg och påbörjades 2003 i samband med infrastruktursatsningen. Syftet är att utveckla former inom bibliotekens verksamhet för att möta vuxenutbildningens prioriterade målgrupper. Ett led i arbetet har varit att bygga upp fysiska lärmiljöer på stadsdelsbiblioteken samt huvudbiblioteket. I lärmiljön finns läsplatser, datorer, skanner, skrivare, böcker och annat som behövs för studier. Under vissa tider (ca 8–10 tim/vecka) finns det även handledning som omfattar allt från tips och råd vid studieuppgifter till enkel datahandledning. Handledningen sköts av studiebibliotekarierna och är tänkt som ett komplement till undervisningen, från SFI-studier till gymnasienivå.

Handledning Handledning erbjuds några timmar per vecka på alla bibliotek med lärmiljöer. Tanken är inte att man ska vara lärare, stödet ges utifrån bibliotekspersonalens kompetens. Ofta handlar det om att diskutera frågor och uppgifter. Många behöver hjälp med uppsatsskrivning och studieteknik, hur man strukturerar sitt arbete etc. Det kan även vara frågor om hur man söker i databaser, söker i katalogen, slår upp uppslagsböcker, uttalar orden rätt. Det man inte gör är att rätta texter, där går gränsen mot lärarens kompetens. Ofta handlar det även om vägledning i grundläggande dator- och Internetanvändning. Många som kommer har fått tips om handledningstiderna efter ett besök i informationsdisken. En viktig del av projektet är att marknadsföra lärmiljöer och aktiviteter genom besök hos utbildningsanordnarna samt visningar. Läxhjälp Läxhjälp är en uppskattad och efterfrågad verksamhet som ofta drivs med hjälp av volontärer från Röda Korset och biståndsorganisationen Individuell människohjälp.50 På vissa håll erbjuds läxhjälp till skolbarn, på andra håll är det enbart vuxenstuderande. Det finns även bibliotek som riktar sig mot alla åldersgrupper. I Göteborg har man mellan 5 och 15 deltagare per gång. Huvuddelen av besökarna är elever från kurserna Svenska för invandrare och Svenska som andra språk samt Omvårdnad. Läxhjälpen har bidragit till att samarbete i stort har ökat mellan organisationerna och biblioteken. Läs mer: Bildanätverk nätverk delprojekt: Vuxna i lärande i Göteborg,

49 Bildanätverk: http://Bildanätverknatverk.ning.com/ 50 Individuell människohjälp: http://www.manniskohjalp.se/sv/

48

http://Bildanätverknatverk.ning.com/group/vilgteborg (Läs mer om VIL-projektet i Anteckningarna från studieresa i Appendix s.31). Språkcaféer - för informellt språkutbyte och interkulturell kommunikation På senare år har allt fler folkbibliotek startat så kallade språkcaféer. Det handlar om informella konversationsträffar där deltagarna ges tillfälle att i en avslappnad atmosfär fräscha upp sina språkkunskaper över en kopp kaffe. På vissa håll, som i Kista och i Göteborg, är det bibliotekets personal som ansvarar för träffarna, i andra kommuner genomförs språkcaféet i samarbete med en eller flera organisationer som Röda korset. Det vanligaste är att det handlar om att träna vardagssvenska (i Kista kan man även träna något annat språk). För många saknas tillfällen att prata svenska i vardagen. Språkcaféet erbjuder därför en unik möjlighet till samtal och kulturutbyte under opretentiösa former och brukar vara mycket välbesökt. Besökarna kan vara i alla åldrar och av en mängd olika nationaliteter. De som arrangerar språkcaféer poängterar att det ska vara enkelt att komma, man ska kunna komma när man känner för det. Det ska vara gratis, helst även kaffe och fikabröd. Exempel språkcafé Lundby bibliotek på Hisingen:

Det kommer ca 20 personer varje vecka, deltagarna är från alla världsdelar. De delar upp sig i smågrupper. Ibland är samtalet öppet, ibland har man ett tema: Svenska traditioner (mest populärt), Barndom, Skolgång, Lokalhistoria, Ordspråk, Litteratur, Julfest, påsk- och nyårsfest, Jul- och sommaravslutning. Ibland bjuder man in aktörer utifrån: flyktingguider, apoteket, närpolisen, försäkringskassan. För att nå ut till målgruppen har man i Göteborg informerat SFI-lärare och annonserat i lokalpress och gratistidningar.

Norrköpings stadsbibliotek startade språkcafé och läxhjälp under 2008. Här sker verksamheterna i samarbete med Röda Korset, Rotary och Frivilligcentralen51 Läs mer: Bildanätverk nätverk delprojekt: Språkcaféer, http://Bildanätverknatverk.ning.com/group/intercambiosamtalscafer Demokratiprojektet/IDA på Malmö stadsbibliotek I Malmö bedrivs två projekt: IDA och demokratiprojektet. IDA (Information, Delaktighet Arbete) är direkt riktat till målgruppen vuxenstuderande på SFI och grundnivå, medan demokratiprojektet riktar sig till den breda allmänheten. I båda dessa projekt pågår aktiviteter som syftar till social inklusion, utjämning av den digitala klyftan och att skapa möjligheter att ta del av det demokratiska samtalet. Ett viktigt inslag i IDA-projektet är att göra användarna till medskapare av bibliotekets verksamhet. Man har skapat så kallade IDA-rum på Stadsbiblioteket, Rosengårdsbiblioteket, Bellevuegårdsbiblioteket och Lindängenbiblioteket. Här erbjuds studieplatser i lugn och avskild miljö, möjlighet att låna kurslitteratur och annan lättläst litteratur på svenska samt datorer med Internet och olika program för studier. Biblioteken erbjuder även olika aktiviteter för målgruppen. Inom ramen för detta projekt hålls kurser i dator- och bibliotekskunskap. Kurserna finns på allt ifrån "våga-klicka-nivå" till avancerad informationssökning i

51 Frivilligcentralen:http://www.frivilligcentralen.se/index.asp?mainID=39

49

bibliotekets databaser och elektroniska källor. Till projektet är också en programverksamhet knuten som bland annat består av läxhjälp, boksamtal, språkcaféer, tidningsläsning, föreläsningar/rådgivning med olika samhällsteman, utflykter och filmvisningar. Demokratiprojektet är under uppbyggnad och drygt en miljon kronor har sökts från Malmö stad till detta projekt. Av dessa pengar kommer en stor del att användas för utvecklandet av nya metoder och testandet av ny teknik. Stadsbibliotekets lokaler kommer att utrustas med en storbildsskärm med terminal som utgör en direkt kanal för engagemang och kommunikation med politikerna i lokalpolitiska frågor. Man planerar att löpande arrangera program och utställningar med diskussionsmöten. Tanken är att utställningar, möten och möjligheten att skriva e-petitioner direkt i samma lokal ska bilda en enhet: inspiration – möten – engagemang. Läs mer: Bildanätverk nätverk delprojekt: Demokratiprojektet IDA http://Bildanätverknatverk.ning.com/group/demokratiprojektetidapmalmstadsbibliotek Idea Stores – Ett nytt bibliotekskoncept på väg till Sverige? I början av 2000-talet öppnade Londons första Idea Store. I en stor undersökning hade människor efterlyst en ny typ av bibliotek. Gamla bibliotek, som inte lockar besökare, stängs och ersätts av helt nya lokaler. I de nya lokalerna kombineras traditionell biblioteks-verksamhet med en mängd olika kurser och aktiviteter. Tanken är att på olika sätt stimulera människor att läsa, skriva och vidareutbilda sig eller hitta nya intressen. Det kan handla om allt från läxläsningshjälp till språkkurser och gratis tillgång till avancerade datorprogram. Genom att samla bibliotek och utbildning vill man skapa en kreativ arena med effekter både för individen (empowerment) och för samhället (social inklusion). Idea Stores vill locka alla olika människor, och då inte bara olika etniska grupper, utan också människor i alla åldrar och livssituationer. Exempelvis erbjuds datakurser för pensionärer och stöd till vuxna med inlärningssvårigheter. Barnpassning gör det möjligt för småbarnsföräldrar att ta del av kursutbudet. Hur kan konceptet utvecklas i Sverige? Läs mer: Idea Store: http://ideastore.co.uk/ Bildanätverk nätverk delprojekt: Idea Store http://Bildanätverknatverk.ning.com/group/ideastore

50

Samverkan mellan bibliotek och studieförbund Marknadsföring av bibliotekens digitala resurser mot cirkelledare Inom ramen för CFL-projektet ”öka den digitala delaktigheten” har Regionbiblioteket i Kalmar tillsammans med ett antal cirkelledare tagit fram ett digitalt material. Detta material skall marknadsföras gentemot cirkelledare från länets 12 bibliotek. Regionbiblioteket har också tillsammans med SV och ABF i Kalmar och Oskarshamn tagit fram en modell för detta samarbete. Målsättning är att i samarbete med studieförbunden nå ut massivt med detta material inom folkbildningen. Bakom projektet står Länsbildningsförbundet och Regionförbundet/Regionbiblioteket i Kalmar län. Projektet har fått stöd av Folkbildningsrådet. Läs mer: Upptäck bibliotekets digitala resuser, http://biblardig.wordpress.com/ Att marknadsföra läs- och skrivstöd I Västra Götaland har det drivits ett projekt där man erbjuder läs- och skrivhörnor i bibliotekens lokaler. Se exempel på hur man via webbsidan marknadsför denna tjänst. Open media Vi har en specialutrustad dator och andra hjälpmedel för dig som behöver läs- eller skrivstöd.Utrustningen underlättar för dig att läsa, skriva, lyssna och se på bilder. Exempel på vad du kan göra med tekniken: Lyssna med talsyntes på internet eller läsa med punktdisplay. Använda talstöd i Word. Scanna /läsa in brev eller tidningsartiklar och få dessa upplästa eller få texten på en skiva att lyssna på hemma. Träna stavning med rättstavningsprogram och andra träningsprogram. Förstora skärmbilden med förstoringsprogrammet. Skriva ut dokument i punktskrift eller svartskrift. Läsa tidningen med hjälp av förstoringskameran. Använda skärmläsningsprogram på internet och vid sökning i bibliotekets katalog. Läs mer: Götene bibliotek/Open Media http://www.gotene.se/turismfritidnoje/bibliotek/anpassademedierochtjanster/openmedia.982.html Se också Uddevalla bibliotek/Läs- och skrivhörna http://www.uddevalla.se/uddevalla/kulturochfritid/bibliotek/lasochskrivhorna.4.107b56eff5c2c289280007377.html

51

Kursutbud i biblioteksregi Exempel på kurser i grundläggande datorhantering och Internet i biblioteksregi: Kalmar – Kom igång med datorn I Kalmar erbjuds kostnadsfria introduktioner varje onsdag kl 9–11 på ett rullande schema med fem olika delkurser. Kursen börjar med 15 minuters genomgång på storskärm följt av enskilda övningar vid dator. Delkurserna är:

• Datorn (Windows) • Word • Internet • Internet – länktips • E-post

Deltagarna väljer själva vilka delkurser de vill gå. Det finns också möjlighet att gå samma delkurs flera gånger om man behöver mer träning. Vill deltagarna gå vidare och lära sig mer efter att ha deltagit i bibliotekets introduktioner hänvisas de till studieförbundens kursutbud. Alingsås – Internet för nybörjare Alingsås upplägg består av en kurs uppdelad i fyra steg. Den genomförs en gång per månad framförallt på dagtid i små grupper om maximalt 7 deltagare, vid vissa tillfällen har de en parallell kurs på kvällstid. Totalt omfattar kursen 10 timmar och man kan välja att gå hela kursen eller att hoppa in där man vill. De olika delstegen är:

1. Internet från grunden 2. Att söka praktiskt 3. E-posthantering 4. Frågor och svar om Internetanvändning

De börjar alltid undervisningen med en PowerPoint-genomgång och praktiska exempel som visas på storskärm. Därefter finns möjlighet att sätta sig i biblioteket och pröva själv vid en egen dator. Läs mer: Internet för nybörjare, Jan Andrée, Alingsås bibliotek: http://www.bibl.vgregion.se/Regionbibliotek/Kalendarium/Stigfinnare-och-medvandrare-i-informationsdjungeln/ Vidare lärmiljöer på stadsdelsbiblioteken i Göteborg På stadsdelsbiblioteken i Göteborg erbjuds stöd och handledning i olika former:

• Drop-in-handledning • Boka en bibliotekarie • Kurser

De kurser man erbjuder varierar från bibliotek till bibliotek men består bland annat av:

• Grunderna i Word • Internet • E-post • Söka bostad, jobb eller utbildning • Träna språk via Internet • Tangentbordsträning, rättstavning, ordböcker via datorn • Gå trafikskolekurs via program i datorn

52

Helsingfors stadsbibliotek I Helsingfors varierar utformningen av undervisningen beroende på de lokala bibliotekens lokal- och personalmässiga förutsättningar. Antingen erbjuds gruppundervisning eller enskild undervisning med tidsbeställning. Kurserna är uppdelade i två nivåer och nedan visas exempel på de kurser som erbjuds:

• Grunderna i dator- och Internetanvändning o Internet för nybörjare o e-post o e-service

• Temaundervisning o Släktforskning o Digitalt berättande o Databaser o Webb 2.0 – tillämpningar o Nerladdning av digitalbilder

Det kursutbud som erbjuds på svenska och det undervisningsmaterial som används finns på stadsbibliotekets webbplats. Läs mer: Helsingfors stadsbibliotek kursutbud, http://www.lib.hel.fi/sv-FI/asiakasopastukset/

53

Vad behövs i en lokal lärmiljö? I Kartläggning av miljöer för lärande och utveckling i regionen som genomfördes 2007 i Östergötland framgick att samtliga grupper som besvarat enkäten ansåg att bra datorer, bra uppkoppling samt relevanta programvaror är viktiga faktorer för en bra miljö för lärande och utveckling (se även s. 32). Fler faktorer som framhålls som viktiga funktioner i en miljö för lärande och utveckling är framförallt;

• Office-programmen • utrustning/tekniska hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning • möjligheter till kopiering, scanning och bränning • flexibla öppettider • närhet till allmänna kommunikationsmedel • bra parkeringsmöjligheter • personal med goda kunskaper i informationssökning • personal med goda IT-kunskaper

De mjukare faktorerna som efterfrågades i enkätsvaren berörde framförallt att en miljö för lärande och utveckling ska präglas av bra bemötande av personal och andra besökare oavsett bakgrund och personliga färdigheter. I slutrapporten återges en del av kommentarerna:

De som svarat menade att lärande är ett samspel mellan olika aktörer och lärprocessen kräver flexibilitet och nytänkande. De menade även att en lärmiljö bör vara öppen, ljus och anpassad till vuxnas lärande.52

Vad kommentaren ”anpassad till vuxnas lärande” innebär framgår inte av rapporten. Biblioteken och IKT- behov Grundläggande för en lokal lärmiljö i bibliotekens lokaler är modern teknisk utrustning. Vid kommunbesöken framkommer att biblioteken i vissa fall har problem med att hävda sina tekniska behov, inte minst gäller det möjligheten att hålla datorparken uppdaterad.

Under hösten 2007 fördes samtal med vuxenutbildningen om övertagande av datorer och ett mer utvecklat samarbete. I planerna ingick att biblioteket skulle kunna utgöra en lärmiljö till stöd för både formellt och informellt lärande. I dagsläget är det osäkert hur det kommer att bli med detta… Det nya rummet behöver utrustas med fyra datorer, gärna bärbara, med Office-paketet och annan adekvat programvara. Biblioteket har svårigheter att lösa detta ekonomiskt. (Ur Anteckningar från kommunbesök i Vadstena 2008-03-25, se Appendix s.7) Förutom problemet att få personalresurserna att räcka till har man en föråldrad datorpark. För att på allvar kunna realisera planerna på att arbeta mer aktivt med att överbrygga den digitala klyftan både i egen regi och tillsammans med studieförbunden krävs nya datorer. Det är i dagsläget oklart om biblioteket kan få medel från kommunen till modern och funktionsenlig datorutrustning. (Ur Anteckningar från kommunbesök i Åtvidaberg 2008-09-23, se Appendix s.23)

52 Lina Alm Mäntyniemi : Kartläggning av miljöer för lärande och utveckling i regionen. Rapport från Regionförbundet Östsam. November 2007, s.1.

54

Biblioteket vill gärna ha ett trådlöst nätverk. Kommunens IT-avdelning har sagt nej till detta. (Ur Anteckningar från kommunbesök i Söderköping 2008-03-17, se Appendix s.3)

Biblioteken verkar ibland ha haft svårt att synliggöra och motivera sin roll som kommunens offentliga datamiljö vilket avspeglas i en viss oförståelse från andra kommunala verksamheter, i samband med budget och från IT-avdelningarna. Problematiken uppmärksammades i länsbibliotekets projekt IKT-stöd på kommunala bibliotek i Östergötland som pågick under 2008. 53 Ett syfte med projektet var att öka förståelsen för bibliotekens IKT-behov inom den kommunala förvaltningen, och bland förtroendevalda. I slutrapporten konstateras att mycket kan åtgärdas om IT-sidan får kunskap om verksamhetens behov. Likaväl som det krävs förståelse från IT-avdelningarna för det moderna bibliotekets behov, åligger det biblioteken att vara tydliga i sina beställningar och kunna motivera varför ett bibliotek kan behöva en särskild IT-lösning.54 Inom ramen för projektet upprättades en checklista med 23 kriterier för en önskvärd ”basnivå” för biblioteken.

53 IKT-stöd på kommunala bibliotek: http://www.lansbibliotek.ostsam.se/Projekt/iktstod/ 54 Birgitta Hellman Magnusson, Slutredovisning av projektet IKT-stöd på kommunala bibliotek (2008), s.10

55

Checklista för bibliotekens IKT-stöd • Att det finns hög bandbredd till huvudbiblioteket • Att det finns bredband till alla filialer • Att biblioteket får öppna de brandväggsportar som krävs för verksamhet och

kommunikation • Att det finns ett unikt IP-nummer till bibliotek och filialer så att man kan ha

direktlinloggning till bibliotekets betaldatabaser (utan lösenord) • Att det finns någon form av serviceavtal så att biblioteket snabbt får hjälp med datastrul • Att det finns publika Internetdatorer med hög standard (max 3 år gamla) • Att det går att lyssna på ljud på de publika datorerna • Att det finns hörlurar till de publika datorerna, så att man kan lyssna på ljud • Att det finns minst en Internetdator anpassad för synskadade och personer med läs- och

skrivsvårigheter på huvudbiblioteket • Att det finns en publik internetdator där personalen kan visa låntagarna hur man laddar

ner e-böcker, lyssnar på strömmande ljudböcker och laddar ner e-musik • Att det finns möjlighet att lägga in mera avancerade program på publika datorer t.ex

program för ordbehandling, ljud och bild etc. • Att det finns möjlighet för användarna att spara material på publika datorer dvs. att de

är försedda med usb-utgångar • Att det finns studieplatser med Internetdator som kan bokas under längre tid (ca 3 tim) • Att huvudbiblioteket kan erbjuda trådlöst nätverk • Att det går att boka bibliotekets datorer via hemsidan • Att det finns scanner för publikt bruk på huvudbiblioteket • Att biblioteket förfogar över en dataprojektor och en bärbar dator som lätt kan kopplas

till dataprojektorn • Att biblioteket förfogar över en egen hemsida som man har kontroll över och

underhåller själv, och där bibliotekets e-tjänster exponeras • Att bibliotekets hemsida är användarvänlig och uppfyller kraven på tillgänglighet och

anpassning för synskadade • Att biblioteket har möjlighet att lägga upp interaktiva tjänster på hemsidan t.ex.

formulär • Att biblioteket har tillgång till en Z39-server • Att biblioteket ingår i lämpliga kommunala nätverk för IT- och e-tjänstfrågor • Att det finns ett kommunalt e-program som inkluderar biblioteket

 Biblioteken fick besvara en enkät utformad efter checklistan vid två tillfällen, september 2007 och oktober 2008. I rapporten konstateras att det finns en väl utbyggd IT-infrastruktur inom den samlade biblioteksverksamheten i länet. Under perioden hade standarden höjts, i vissa kommuner har det skett stora förbättringar, men det finns stora variationer mellan bibliotek och kommuner av olika storlek. Det går inte av enkätsammanställningen att läsa ut vad som gäller för huvudbibliotek respektive filialer. Exempel på förbättringsområden oktober 2008 (uppgifterna gäller huvudbibliotek):

• Dator för läshandikapp finns ej på nio bibliotek • Publik skanner finns ej på fem bibliotek • Trådlöst nätverk finns ej på fyra bibliotek • Hörlurar till publika datorer finns ej på fem bibliotek.

56

Tips på programvaror och utrustning Kontorsprogram Funktion Office-paketet alternativ

Open office

Ordbehandling Word Writer Kalkylprogram Excel Calc Presentationer PowerPoint Impress Skapa pdf-filer Adobe Acrobat Standard Bildbehandling Alternativ

Photoshop Elements Irfanview http://www.irfanview.com/

Fri programvara

Paint.Net http://www.getpaint.net/

Fri programvara

GIMP http://gimp.org/

Fri programvara

Sumopaint.com http://www.sumopaint.com/web/

Nätbaserat

Ljud- och film/videoredigering Ljudredigering

Audacity http://audacity.sourgeforce.net/about

Fri programvara

Video/filmredigering

Adobe Premiere Elements

Windows Movie Maker Tillbehör till Officepaketet

57

Möjlighet att följa distansstudier För att kunna delta i distansstudier krävs ofta tillgång till en digital mötesplats/ konferensprogram. Klienter till Marratech och First Class kan laddas ner kostnadsfritt från Internet och installeras på datorn. Marratech: http://www.marratech.com/userman/client/international/Swedish/getting_started_windows.html First Class: http://www.firstclass.se/nyheter/ Allmänt om anpassningar för personer med funktionsnedsättning Mona Quick, tidigare projektledare Länsbibliotek Östergötland, ger följande rekommendationer för anpassningar av dator och val av programvaror:

För att kunna använda bibliotekets resurser på plats krävs en fullt utrustad dator med anpassningar så att personer med funktionsnedsättning kan läsa katalog, databaser och Internetsidor. Här står valet mellan att ha skärmläsare enbart för dem som ser, synsvaga och dyslektiker, eller en som kan användas även av helt blinda. För att en synskadad ska kunna använda datorn behövs en skärmläsare där man inte behöver markera vad som ska läsas upp. Dessa program är dock betydligt svårare att lära sig än de som är gjorda för dyslektiker, och inte så flexibla i vad som läses upp. Här följer några exempel på programvaror för synskadade och synsvaga: För synskadade: Supernova Standard. Innehåller även förstoringsamt. Supernovas egen talsyntes är av låg kvalitet varför man även behöver en talsyntes, förslagsvis talsyntesen Erik. För synsvaga: Förstoringsprogrammet Zoomtext. Övrig utrustning: Skanner och OCR-program (Läs mer om OCR-program nedan) Hörlurar, mus med större kula, höj- och sänkbart bord (för rullstolar och olika längd). Brännare och usb-uttag som ger låntagaren möjlighet att ta med sig inskannade dokument, webbsidor och kataloglistor m.m. DAISY-spelare som alltid finns på plats för att kunna lyssna på talböcker man funderar på att låna och som demonstrationsexemplar för personal.

Läs- och skrivstödsprogram Förslagen på programvaror och hjälpmedel för dyslektiker grundar sig på rekommendationer från läs- och skrivkonsulent på ProvaPåCenter i Hallsberg och från pedagogassistent Gudbjörg Gudjonsdottir Holm, på Mediacentralen i Norrköping. (Se Appendix s.34)

(För ytterligare information om programvaror och hjälpmedel, se fotnoter. Alla prisexempel gäller mars 09 och anges utan moms.)

58

Rekommendationen är att nedanstående ska finnas på alla kommunbibliotek. - Hörlurar till utlån - Talsyntes - Rättstavningsprogram - Skanningsprogram - DAISY-spelare

Exakt vilka program är upp till varje bibliotek att avgöra då de är ungefär likvärdiga. Det viktiga är att personalen vet hur de fungerar samt att personalen dessutom arbetar aktivt med att marknadsföra dem: Talsyntes Det finns ett flertal olika talsyntesprogram på marknaden. Följande program rekommenderas då de är enkla att använda och innehåller många bra funktioner:

• Easy Tutor55 • Word Read PLUS56 • ViTal57

Programmen innehåller uppläsning i Word och på Internet, tangentbordsläsning, markör-medföljning i Word, inbyggd rättstavning med uppläsning, möjlighet att spara texter som ljudfil (mp3), pdf-konverterare etc. Easy Tutor innehåller även OCR, WordRead plus har den funktionen i sin Proversion. Vilket som föredras är en vanesak och beroende på vilken form av läshandikapp som användaren har. WordReader kan i en variant köras direkt från ett USB-minne. Ingen installation behövs då, vilket kan vara en fördel för en del framförallt mindre bibliotek då alla datorerna i praktiken kan bli talsyntesdatorer utan någon större kostnad. Oavsett vilket program som köps in, är det viktigt att personalen själva kan hantera programmen. TextIT: är en Internetbaserad tjänst som innehåller talsyntes och stavningshjälpen Stava Rex att använda i ordbehandling och vid sökning på nätet.(Läs mer om Stava Rex nedan). För att kunna använda TextIT måste man vara uppkopplad mot nätet. Den har även inspelningsfunktion. Ett bibliotek kan ha tjänsten tillgänglig från flera Internet-anslutna datorer, det krävs ingen lokalt installerad programvara. Priset baseras på ett visst antal samtidiga användare. TextIT har inget inbyggt OCR-program, det måste köpas separat. (Läs mer om OCR-program nedan)58 OCR-program OCR=Optical Character Recognition, optisk teckenigenkänning OCR-program används tillsammans med en skanner för att läsa in och konvertera pappersdokument till uppläsningsbara och redigerbara elektroniska dokument. Bland dessa finns ViTex, som är särskilt utvecklat för personer med läs- och skrivsvårigheter och rekommenderas till biblioteken i första hand:

55 Easy Tutor, http://www.dolphinse.com/swedish/tutor.html. Kostnad ca 2500 kr för en användare. 56 WordReadPlus, http://www.svensktalteknologi.se/wordreadplusPC.html. Kostnad ca1900 kr för proversion, 2500 kr för en användare. 57 ViTal http://www.frolundadata.se/index.cgi?cmd=Shop&cat=6&ucat=440&prod=138. Kostnad 1975 för en användare. 58 TextIT, http://www.insipio.com/index.php?option=com_content&task=view&id=33. Kostnad 1200 kr för singellicens, ca 5500 för fem samtidiga användare.

59

ViTex : Skannerprogram med talsyntes, 14 röster på 6 olika språk. Skannar i svart, gråton och färg. Läser från tidningar, böcker, broschyrer m.m. Sparar uppläst text som ljudfil (mp3/wav). Textpanel som förstorar upp text vid löpande uppläsning.59 Två exempel på vanliga OCR-program är: FineReader: kan bevara dokuments originallayout även på dokument med flera kolumner, vriden text, med olika fonter, i färg och med tabeller. Programmet kan tolka och konvertera bilder och pdf-filer. Tolkningsresultatet kan sedan sparas till önskat ordbehandlingsprogram eller till filformat som pdf och html. Tolkar 122 språk inklusive svenska.60 Omnipage: Läser in text från scanner eller pdf-fil. Senaste versionen kan läsa in bilder tagna med en digitalkamera (minst 4 megapixlar). Kan spara text i Word-format.61 Rättstavning Stava Rex: Svenskt rättstavningsprogram. Fungerar förutom för Microsoft Office även för Star Office och Open Office. Stava Rex rättar många grammatik- och uttrycksfel. Hjälper till att skilja mellan lättförväxlade ord genom att visa orden i exempelmeningar där betydelsen framgår.62

Saida ordprediktion: Kan även användas som hjälp när man söker information på Internet. Saida föreslår ord medan man skriver, hanterar felstavningar och varnar för lättförväxlade ord, fungerar i Microsoft Windows-miljöer. 63

SpellRight: Engelsk rättstavningsprogram. rättar engelska stavfel och grammatikfel. Utformat för att passa personer med svenska som modersmål.64

Övriga hjälpmedel Alphasmart: Ett bärbart, robust tangentbord med redigeringsfönster. Används som anteckningsblock. Kan lagra upp till 100 A4-sidors textutrymme. De sparade texterna överförs sedan till en dator.65

Fickminne: En kombination av diktafon och USB-minne. Med den kan man spela in och tala in ljud. Vissa märken kan även spela upp filer i mp3- och AA-format (Audible content) så att den även kan användas till att spela upp musik och ljudböcker. Man kan även ha program installerade på minnet och därigenom få tillgång till dem på vilken dator som helst.66

Läspennor: Skannerpennor med uppläsningsfunktion. Man drar pennan över texten och väljer att spara den i pennans minne eller om man vill höra texten uppläst direkt. Det man skannat in i pennan kan sen enkelt överföras till en dator. Pennorna har möjlighet till 59 ViTex http://www.frolundadata.se/index.cgi?cmd=Shop&cat=6&ucat=440&prod=252. Kostnad en användare 2 500 kr. 60 FineReader, http://www.svensktalteknologi.se/fineread.html Kostnad 1350 kr. 61 Omnipage, http://www.polarprint.se/produkt?ID=3114 Kostnad 1550 kr. 62 Stava Rex, http://www.oribi.se/stava_rex.htm. Kostnad 632 kr för en användare. 63 Saida ordprediktion http://www.oribi.se/saida_detaljer.htm Kostnad 800 kr för en användare. 64 SpellRight http://www.oribi.se/SpellRight.htm Kostnad 792 kr för en användare. 65 Alphasmart http://www.svensktalteknologi.se/alphasmart.html Kostnad ca 3500 kr 66 Ex: Olympus DS-55 http://www.svensktalteknologi.se/olympus.html Kostnad ca 1600 kr

60

översättningsfunktion.

Tangentbordsstöd Ett bra komplement för personer som behöver skriva på språk som inte bygger på det latinska alfabetet är Windows skärmtangentbord som kan läggas i startmenyn i Windows. Internationella biblioteket har en beskrivning av hur man skapar en språkmeny till skärm-tangentbordet. http://www.interbib.se/default.asp?id=5096 Ett annat alternativ är att använda ett virtuellt tangentbord som nås via Internet. Gate2home är ett exempel. http://gate2home.com Kringutrustning Den kringutrustning som behöver finnas på alla kommunbibliotek är framförallt webbkamera, headset och skanner. En ergonomisk mus kan vara värdefullt för äldre personer. En webbkamera som inte behöver installeras rekommenderas så att den lättare kan flyttas mellan olika datorer. Resurser på Internet att exponera Nedan följer några exempel på resurser som kan användas. För fler exempel hänvisas till Surfa på ämne i biblioteksportalen www.ostgotabibliotek.se. http://www.ostgotabibliotek.se/Default.asp?LibraryID=1&MenuItemID=5911&CategoryID=5889 Ordböcker Norstedts ord http://www.norstedtsord.se Ett nytt exempel är Norstedts engelska ordbok – svenska till engelska/engelska till svenska. Tjänsten är gratis och är åtkomlig utan inloggning via Internet under 2009. Laddas ner till de datorer där den ska användas. Stödprogramvaran Adobe Air (gratis) måste laddas ner samtidigt. Medlemskap (gratis) ger dessutom tillgång till översättningar på svenska, tyska, franska och spanska.

Tyda http://tyda.se Tjänsten innehåller 1,5 miljon uppslagsord och översätter både svenska och engelska ord. Det går att söka på böjda ord och här ges stöd med både uttal och fonetik. Lexin http://lexin2.nada.kth.se/lexin.html Lexins ordböcker omfattar ca 30 000 ord och finns på 15 olika språk. Språkkurser Det finns vissa språkkurser fritt tillgängliga på nätet. Nedan följer några exempel: SAFIR Svenska och arbetsliv för invandrare. Webbaserat läromedel om svenska språket och arbetslivet för invandrare. Innhåller nio olika moduler.

61

http://www.sfi.halmstad.se/ Se tre exempel: SAFIR Svenska Språkkurs på SFI-nivå med texter, hörövningar och skrivövningar som rättas direkt. http://www.digitalasparet.se/safir/ SAFIR Omvårdnad. Syftar till att överbrygga klyftan mellan SFI och Omvårdnads- programmet och ska ge en god grund såväl språkligt, ämnesmässigt som kulturellt. http://sfi.halmstad.se/omvardnad/ SAFIR English. Språkkurs i engelska med texter, hörövningar och skrivövningar som rättas direkt. http://www.hylte.se/safirenglish/introduktion.htm Matematikkurser WEBBMATTE är ett gratismaterial i matematik för åk 6–9, samt matematik A på gymnasiet. Materialet består av texter, filmer och övningar och finns på åtta språk. http://www.webbmatte.se/ Tips på övriga hjälpmedel Trafikskolan Teo. Övningar för körkortets teoriprov på cd-rom. Går att välja språk, svenska eller engelska. http://www.trafikskolanteo.se/ Aktiv Datakunskap på dvd. Datakurser för hela officepaketet på grundläggande och avancerad nivå. Finns också allmän IT-kunskap och allt om Internet. http://www.aktiv.se/?q=node/2 TypingMasterPro. Tangentbordsträning på cd-rom. http://www.typingmaster.com/se/

62

Källförteckning Alm Mäntyniemi, Lina. Kartläggning av miljöer för lärande och utveckling i regionen. Rapport från Regionförbundet Östsam. 2007 http://www.ostsam.se/upload/files/files/1091_Slutrapport%20Lärmiljöer%202007.pdf Bergstedt, Eva. Utvärdering av projekt Folkbibliotekets roll i vuxnas lärande 2002–2005 vid Länsbibliotek Östergötland. 2005 http://www.lansbibliotek.ostsam.se/NR/rdonlyres/7B25BCD3-E37C-4545-B57D-7BE03FFE11FB/0/Utvärdering1.doc Bibliotekslag (SFS 1996:1596) Bolander, Jenny Kartläggning Norrköpings stadsbibliotek – Hur kan man minska den digitala klyftan? 2009. Folkbibliotek och folkbildning till ömsesidig nytta : Kartläggning, analys och förutsättningar för ökad samverkan mellan bibliotek och studieförbund i Dalarnas och Örebro län. Regionförbundet Örebro 2008 Folkbiblioteken 2007, Kulturen i siffror 2008:3. Statens kulturråd 2008 Folkbiblioteken i Östergötlands län 2007 Svensk Biblioteksförening Framgångsrikt, men förbisett – om bibliotekens betydelse för integration. Svensk Biblioteksförening 2007 Frid, Nina. Bilda Nätverk – Förstudie. Regionbibliotek Stockholm. 2007 Hallberg, Anette. Kundorienterad biblioteksverksamhet : en jämförelse mellan bibliotek och lärcentra i Sverige och England. Avdelningen för kvalitetsteknik/IKP Linköpings universitet. 2005 http://www.lansbibliotek.ostsam.se/NR/rdonlyres/148A0FC0-629B-433B-A1A4-FA75CDB5713A/0/KundorienteradbiblioteksverksamhetR_1379.pdf Hellman Magnusson, Birgitta, Slutredovisning av projektet IKT-stöd på kommunala bibliotek. Länsbibliotek Östergötland. 2008 http://www.lansbibliotek.ostsam.se/NR/rdonlyres/C109CD8C-4829-44E7-9CF0-E1919AAED55C/0/slutrapport_ikt_ostbibliotek_081031.pdf Höglund, Lars & Wahlström, Eva. Biblioteket, barnen och framtiden i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Du stora nya värld, SOM-undersökningen 2005, SOM-institutet 2006 Höglund, Lars & Wahlström, Eva. Biblioteken – kontinuitet eller nya trender? i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Skilda världar. SOM-undersökningen 2007, SOM-institutet 2008 IT och äldre. IT-kommissionens rapport 2/2002 (SOU 2002:15) Larsson, Sofia. Gratis Internetutbildning för vuxna. Biblioteken i Östergötland, 2008:1-2 Lindberg, Niclas. Kärnan i folkbibliotekens verksamhet, Biblioteksbladet 2009:10 Lovdalen, Mikael. Biblioteken som stöd för invandrare under integrationsprocessen. ”Borås: Högskolan i Borås, Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap 2008:57 Open to all? The public library and social exclusion, Dave Muddiaman et al. Leeds Metropolitan University 2000

63

Persson, Åsa. Livsstil och kulturvanor i Sverige 2007. SOM-rapport 2008:13 SOM-institutet. 2008. Quick, Mona. Bibliotek utan hinder 2006, slutrapport. Länsbibliotek Östergötland. 2007 http://www.lansbibliotek.ostsam.se/NR/rdonlyres/5C9CB94E-FF62-4746-A0AC-0ECE8826E843/0/slutrapport_Buh.pdf Rapport telefonundersökning – Östergötlands län 2007 http://www.lansbibliotek.ostsam.se/NR/rdonlyres/B952DB20-A74A-4294-8E1C-DD189EA9D98F/0/rapport_ostergotland.pdf Skat Nielsen, Gyda & Irvall, Birgitta Riktlinjer för biblioteksservice till dyslektiker. Svensk Biblioteksförening 2004 Svenskarna och Internet 2008. World Internet Institute Sveriges Internetbarometer 2007. Nordicom Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest, Svenska Unescorådets skriftserie, 2006:1