Budget 2019 och ekonomisk plan 2020-2021 - Region Gävleborg · Vi har sedan tillträdet drivit en ansvarsfull ekonomi sk politik med överskott i budget under hela mandatperioden

Samhällsbygget fortsätterArbete, trygghet och utveckling i hela Gävleborg

Budget 2019 och ekonomisk plan 2020-2021 för Region Gävleborg

regiongavleborg.se

Gävleborgsmönstret

Med inspiration från hälsingegårdarna och de gra� ska formerna av länets tio kommuner, de två landskapen och länet som helhet har det så kallade Gävleborgsmönstret skapats. Mönstret visar på helheten och mångfalden som � nns inom länet och att vi tillsammans utgör Gävleborg. I mönstret syns också en bock som är synonymt med � era delar av länet.

Formgivare: Sara Asplund, kommunikationsenheten Region Gävleborg.

Diarienr:RS 2018/635 2(42)

Datum: 2018-05-28

Utskriftsdatum: 2018-05-28

Samhällsbygget Regionfullmäktige har fastställt politisk inriktning för Region Gävleborg under innevarande mandatperiod (Dnr RS 2016/293). Den politiska inriktningen anger övergripande mål och riktlinjer för verksamheten i Region Gävleborg och ligger till grund för budget- och planeringsförutsättningar 2019-2021. I dokumentet beskrivs fyra målområden som stödjer utvecklingen i Gävleborg:

- Hela Gävleborg ska leva och utvecklas - Ett grönt och hållbart Gävleborg - En välfärd att lita på - Fler jobb och högre utbildningsnivå i Gävleborg

Budget 2019 och ekonomisk plan 2020-2021 anger inriktningen för alla verksamheter i Region Gävleborg och preciserar de fyra målområdena.

Diarienr:RS 2018/635 3(42)

Datum: 2018-05-28


Inledning Gävleborg och världen står inför en framtid med allt större utmaningar och möjligheter. Världen förändras allt snabbare – idéer, teknik, varor, värderingar och människor rör sig allt fortare över gränser och kontinenter.

Gävleborg behöver ta vara på möjligheterna och vara ett län där nya lösningar och nya perspektiv får chans att utvecklas. Tillsammans behöver vi arbeta för att skapa en framtid som präglas av tolerans, jämställdhet, mångfald och lika möjligheter.

Mänskligheten står i och med klimatförändringarna inför sin största utmaning någonsin. Klimatet och miljön kommer att innebära nya förutsättningar för Gävleborg och världen. Andra generella utmaningar länet står inför handlar om stora pågående samhällsprocesser; en allt snabbare urbanisering, en allt högre efterfrågan på utbildning och en koncentration av arbetsmarknaden till ett fåtal stora regioner. Det ställs allt högre krav på välfärden, andelen äldre växer, polariseringen i samhället ökar, det blir allt svårare att komma in på arbetsmarknaden och pressen på naturen blir allt större.

Möjligheterna ligger i vår förmåga att ställa om till social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Samhället behöver skapa förutsättningar för integration, sammanhållning och förståelse – delaktighet och möjlighet att medverka måste bli en del av vardagen. Den offentliga sektorn måste leverera en välfärd som når upp till medborgarnas krav och behov. Tillsammans behöver vi skapa goda förutsättningar för ett konkurrenskraftigt näringsliv, en väl utbyggd infrastruktur med goda pendlingsmöjligheter, energieffektiva transporter och attraktiva boendemiljöer i hela Gävleborg.

Morgondagens ekonomi kräver samverkan för att lyckas – för att koppla forskning närmare företag, för att gå till en delningsekonomi, för att präglas ännu mer av innovation, för att skapa ett företagsklimat med en bredd av företagande och för att möjliggöra för digitalisering och lösningar på distans.

Region Gävleborgs uppdrag omfattar hälso- och sjukvård, tandvård, regional kollektivtrafik, länsplanering av regional transportinfrastruktur, regional kultur och utbildning, regional utveckling samt regionalt tillväxtarbete. Uppdraget utförs genom samverkan med kommuner, näringsliv, föreningsliv och akademi. (Ur Politisk inriktning 2016-2019.)

Diarienr:RS 2018/635 4(42)

Datum: 2018-05-28


Samhällsbygget fortsätter. Arbete, trygghet och utveckling i hela Gävleborg Arbete, trygghet och utveckling hänger nära ihop och förstärker varandra i människors vardag. Gävleborg ska därför präglas av hållbar tillväxt, högt ekonomiskt välstånd, sammanhållning, jämställdhet och jämlikhet. Tillväxten är hållbar när det är möjligt för människor att tillfredsställa sina behov idag – ekonomiskt, miljömässigt och socialt – samtidigt som förutsättningarna för kommande generationer att tillgodose sina behov beaktas. Att alla människor känner sig delaktiga och behövda är viktigt i ett demokratiskt välfärdssamhälle.

Den generella och gemensamt finansierade välfärden är en central del i den svenska modellen. Förutom att bidra till medborgarnas välstånd är de gemensamt finansierade välfärdstjänsterna utformade för att främja ett högt arbetskraftsdeltagande, hög sysselsättning, snabb produktivitetsutveckling och stark konkurrenskraft. För att upprätthålla välfärden och utveckla Gävleborg måste fler människor kunna ta de jobb som växer fram och bidra till finansieringen av den gemensamma välfärden.

För att hela länet ska kunna växa krävs också en modern, miljömedveten och aktiv regional tillväxtpolitik för de företag som redan finns här och för de som vill etablera sig här. De gröna näringarna står för mycket av det som är viktiga framtidsfrågor, till exempel ekologisk balans, uthållighet, förbättrat klimat och hög livsmedelskvalitet. Dessa näringar är i stort behov av arbetskraft och kombinerar tillbakapressad arbetslöshet med framtidens jobb.

En hög sysselsättning är en förutsättning för ett modernt välfärdssamhälle. Arbete skapar resurser för välfärd och mer jämlik fördelning. Att fler arbetar är viktigt. När fler arbetar minskar inkomstklyftorna och förutsättningar skapas för att stärka den generella välfärden. Alla som kan ska därför arbeta och vara delaktiga i samhällsbygget. Vi anser dock att arbetslösheten alltjämt är för hög och kommer att fortsätta arbetet för att sysselsättningen ska öka och arbetslösheten sjunka. Det är en av våra främsta prioriteringar.

Styrkan i Gävleborgs ekonomi ska användas ansvarsfullt och rättvist

Konjunkturläget i Gävleborg är starkt. Detta ska användas till att stärka jämlikheten och att bekämpa arbetslösheten. Det gemensamma samhällsbygget fortsätter och ska framtidssäkras. Det är dags att de ekonomiska framgångarna kommer alla till del, i hela länet.

Vi har sedan tillträdet drivit en ansvarsfull ekonomisk politik med överskott i budget under hela mandatperioden. Samtidigt genomför vi angelägna satsningar och investeringar, däribland den största satsningen någonsin på om- och tillbyggnad av länets sjukhus och påbörjat den mest genomgripande förändringen av sjukvården på mycket länge: vården ska komma närmare länsborna och patienterna få ett mycket större utrymme för sina egna önskemål, synpunkter och kunskaper. Vi har likaså börjat en lokalisering av arbetstillfällen i hela länet därför att vi vet att lokal närvaro bygger regional utveckling. Satsningarna och

Diarienr:RS 2018/635 5(42)

Datum: 2018-05-28


reformerna har bidragit till tillväxt, snabbt stigande sysselsättning och fallande arbetslöshet i Gävleborg. Aktiviteten i den regionala ekonomin har varit hög och tillväxten god under året som gått. Optimismen är tydlig hos de privata arbetsgivarna i länet, som verkligen vill anställa. Under 2017 minskade arbetslösheten i Gävleborg varje månad i förhållande till samma period föregående år. Faktiskt minskade arbetslösheten under större delen av 2017 mest i landet just i Gävleborg och särskilt mycket bland de som haft högst arbetslöshet, utrikesfödda och ungdomar. Efterfrågan på arbetskraft kommer att vara fortsatt hög och arbetslösheten väntas minska 2018.

Med stark ekonomi och allt fler som arbetar går vi nu vidare med investeringar i jobb, sjukvård, kollektivtrafik och utbildning. Gävleborg ska vara ett län i arbete och sammanhållning, i jämlikhet och jämställdhet, hållbar tillväxt och utveckling. Gävleborg ska hålla ihop. Därför fortsätter samhällsbygget.

Diarienr:RS 2018/635 6(42)

Datum: 2018-05-28


Hela Gävleborg ska leva och utvecklas Alla människor i alla delar av länet ska ha en god livsmiljö och en god hälsa. Gävleborg ska vara ett attraktivt län, dit människor vill flytta och bo kvar. Det ska finnas förutsättningar att bo och verka i hela länet, både i staden och på landsbygden. Det ska vara lätt att mötas och det ska finnas stora möjligheter för var och en att forma sin egen vardag. Gävleborg ska erbjuda skiftande boende- och livsmiljöer. Alla invånare i länet ska ha tillgång till utbildning, offentlig och kommersiell service, infrastruktur och utvecklande fritid. Detta är viktiga faktorer för en god livsmiljö och avgörande för en god hälsa.

Öppna, toleranta och dynamiska miljöer, där människors bakgrund, erfarenheter och egenskaper tas till vara, ökar länets attraktivitet. Mångfald och nya kulturella uttryckssätt ska ges en framträdande plats i länet. Ingen människa i Gävleborg ska uppleva diskriminering. Gävleborg ska vara ett län rikt på kultur, bildning och utbildning med en stor mångfald och bredd, tillgänglig för alla i hela länet. I en samtid som utmanas av nya och snabba samhällsförändringar och stark omvärldspåverkan behövs kulturverksamheter som stärker människors förmåga att möta och tillvarata dessa förändringar. Kulturen ska ge människor redskap att bättre förstå sig själva och sitt samhälle, men också redskap för att påverka sin situation och delta i samhällets utveckling. (Ur Politisk inriktning 2016-2019.)

Lokal närvaro – regional utveckling Idag är Region Gävleborg en av få organisationer (offentliga och privata inräknade) som bedriver verksamhet och skapar arbetstillfällen i hela länet, i alla kommuner och på flera orter. X-trafiks tåg angör varje dag nästan 20 stationer och bussarna stannar vid hundratals hållplatser i länet; årligen görs över 15 miljoner resor till och från jobb, utbildning, kultur och fritid. Folkhögskolorna har genom politiska prioriteringar stärkt sin lokala närvaro och tillgänglighet med filial i bl.a. Söderhamn. Att främja likvärdiga förutsättningar för kulturlivet i hela länet är ett av målen i Region Gävleborgs Kulturplan. Det kan i praktiken innebära att Folkteatern turnerar länet runt med en föreställning eller att Arkiv Gävleborg erbjuder arkivpedagogik på länets skolor. Via framförallt hälsocentralerna och Folktandvårdens kliniker finns hälso- och sjukvården närvarande i länets alla kommuner, på flertalet orter och i många bostadsområden.

Utan en sammanhållen och aktiv regionalpolitik finns en risk att samhället utvecklas på ett sätt som innebär att boende och företagare i delar av länet inte fullt ut uppfattar sig som en del i utvecklingen. Detta kan vi inte acceptera. Med en sammanhållen politik för Gävleborg tar vi därför nästa steg i utvecklingen för att stärka förutsättningarna för att alla delar av länet kan utvecklas och för ett Gävleborg som håller ihop.

Redan i budget för 2018 beslutade vi att tillsätta en utredning för att kartlägga vilka funktioner och/eller verksamheter i Region Gävleborg som har förutsättningar att bedrivas på andra håll i länet än i dag. Utgångspunkten för utredningen var att Region Gävleborg måste bli ännu mer närvarande i hela länet inom ramen för det regionala utvecklingsansvaret.

Diarienr:RS 2018/635 7(42)

Datum: 2018-05-28


Vi beräknar att tillskottet av arbetstillfällen vid en lokalisering av funktioner/verksamheter blir ungefär detsamma som tidigare. Ett sådant tillskott av arbetstillfällen är nog så viktigt för många orter i länet. På längre sikt finns möjligheten att det uppstår indirekta effekter på den lokala arbetsmarknaden. Bland annat kan en omlokalisering bidra till en bredare och mer dynamisk lokal arbetsmarknad, vilket i sin tur kan göra att inflyttningen ökar. Det är också ett starkt symbolvärde i att en regional funktion/verksamhet omlokaliseras lokalt. Det avgörande skälet till att vi engagerar oss i frågor om lokalisering är att förstärka Region Gävleborgs regionala utvecklingsansvar ytterligare, ta ansvar för att hela länet håller ihop och förbättra länsbornas möjligheter att leva, bo och verka i Gävleborg. Med detta som grund avser vi fördjupa ”Hela Gävleborg”-utredningen ytterligare.

Förstärkt kurs för ett Gävleborg som håller ihop Region Gävleborgs närvaro i alla delar av länet är viktig för att nå en långsiktig regional utveckling. Därför ska den lokala välfärdsservicen inom och via organisationen säkras och stärkas ytterligare. Region Gävleborg ska som arbetsgivare och regional utvecklingsaktör även ta ett större ansvar för möjligheterna att erbjuda regionala arbetstillfällen.

Men en sammanhållen och modern regionpolitik kan inte begränsas till den regionala nivån. Den lokala nivån, genom kommuner och samverkansorgan samt andra aktörer, är central för länets utveckling. Detsamma gäller för den nationella statliga nivån, särskilt via regeringens satsningar på en organisation för service på lokal nivå som inrättas inom Statens servicecenter.

Med ”Hela Gävleborg”-utredningen som grund – hur funktioner och verksamheter inom Region Gävleborg kan omlokaliseras för att stärka jobb och hållbar tillväxt i hela länet – ska nästa steg tas för att tillsammans med länets kommuner undersöka möjligheterna till samverkan kring nya välfärdstjänster och arbetstillfällen. Utöver stärkt samverkan med kommunerna ska den fördjupade utredningen undersöka möjligheterna att söka samverkan med statliga aktörer på regional nivå. Med jämlikhet som måttstock: En långsiktig politisk agenda för Gävleborg Ojämlikhet är en ekonomisk och sociokulturell ordning som inskränker människors möjligheter att fullt ut agera och fungera i samhället. Ojämlika relationer försvagar människors hälsa, utbildning och ställning på arbetsmarknaden. Ojämlikheten minskar människors värdighet och självkänsla. Liksom den hämmar och håller tillbaka deras kollektiva och individuella kapacitet, talang och potential att agera, delta i och förändra samhället som fria, självständiga och starka medborgare. Vår viktigaste politiska uppgift är att trycka tillbaka ojämlikheten med målet att bidra till jämlika, förtroendefulla och rättvisa relationer.

En avgörande förutsättning för förtroende och gemenskap i samhället är att klyftorna mellan olika grupper minskar. Växer skillnaderna mellan grupper i socialt och ekonomiskt avseende, i avseende på makt och inflytande, då hotas på allvar förtroendet i samhälle. Människor får inte lämnas utanför samhällets vanligaste förväntningar, utsättas för låga löner och villkor,

Diarienr:RS 2018/635 8(42)

Datum: 2018-05-28


känna otrygghet för jobbet, sakna tillgång till grundläggande social service, vara utan möjlighet att påverka sin vardag. För individen tar sig ojämlikheten negativa uttryck i hälsa, utbildning, inkomst, bostad med flera helt grundläggande levnadsbetingelser. För samhället tar sig ojämlikheten uttryck i bland annat kriminalitet och segregation.

Idag pekar forskningen entydigt i riktning mot att ojämlikheten mellan människor och inom samhällen ökat kraftigt under de senaste trettio åren. Forskningen pekar också på att den ökande ojämlikheten påverkar såväl de enskilda individerna som samhällena mycket negativt. Sambanden mellan människornas hälsa och de grundläggande ekonomiska och sociala villkoren är helt tydliga.

Vi påbörjar nu ett långsiktigt och aktivt arbete för att i högre grad pressa tillbaka ojämlikheten i Gävleborg. I ett första steg måste bilden av hur ojämlikheten tar sig uttryck, uppstår, befästs och vad den leder till, kartläggas regionalt. Jämlikhet är beroende av insatser på en bredd av områden. Detta innebär att vår sammantagna avsikt är att öka jämställdheten, att öka möjligheterna för integration, samt att öka möjligheterna för sysselsättning, i synnerhet för de som har en svag anknytning till arbetsmarknaden.

Syftet med ”Jämlikhetsutredningen” är att ge en samlad beskrivning av skillnaderna i grundläggande livsvillkor mellan olika grupper i hela Gävleborgs län. Syftet är även att presentera en sammanställning av förslag till åtgärder för att bryta ojämlikheten och för att minska skillnader i livsvillkor och hälsa.

Kunskapen om skillnader i länet finns redan hos olika offentliga och privata aktörer. Skillnader i livsvillkor och hälsa i länet har dock inte tidigare sammanställts på ett samlat sätt med ett tydligt syfte. Tidigare har skillnaderna i Gävleborg inte tydligt kopplats samman med aktuell kunskap om vad olika sociala, ekonomiska och hälsorelaterade förhållanden innebär för ett samhälle och för hälsan hos en befolkning. Inte heller har en sådan översikt kombinerats med en sammanställning av tydliga förslag på hur skillnader kan minskas. En avsikt med utredningen är därför att erbjuda länet (offentliga och privata aktörer) en gemensam nuläges- och kunskapsbild att samlas kring. Förhoppningen är slutligen att ”Jämlikhetsutredningen” ska utgöra ytterligare ett verktyg i arbetet för att pressa tillbaka ojämlikheten människor emellan. Utredningens direktiv anges i Regionstyrelsens årsplan.

Jämlik tillgång till kultur Kultur bidrar till att vi människor kan se världen med nya ögon, byta perspektiv och tänka på andra sätt. Kulturen präglas av sin tids föreställningar, motsättningar och villkor. Men den återspeglar inte bara samhället. Genom konst och andra kulturyttringar utgör kulturen också en förändrande kraft som bidrar till människors medvetande om sig själva och om samhället. Därför är det så viktigt att konsten får verka fritt. Att den varken underkastas censur, ideologier eller kommersialism. I tider där makthavare i flera länder begränsar kulturaktörers oberoende och yttrandefrihet finns det också särskilda skäl att värna och lyfta den fria konsten. Det öppna samhället och det fria ordet värnas genom att en mångfald av

Diarienr:RS 2018/635 9(42)

Datum: 2018-05-28


synsätt, åsikter och perspektiv kommer till uttryck genom bl.a. ett levande och mångfacetterat kulturliv.

För att konsten ska få möjlighet att spela en större roll i såväl samhället som i våra liv måste kulturpolitiken vara aktiv och skapa förutsättningar för kultur som både underhåller och roar men också provocerar, retar och upprör. Vi vill både främja och skapa förutsättningar för konstskapandet på såväl det lekfulla, spontana planet som på den professionella nivån. Vi anser att det är det allmännas ansvar att vi alla ska ha tillgång till högklassig och professionellt framställd kultur och möjlighet att själva utöva olika former av kultur. Detta gäller särskilt i ett samhälle som värnar alla människors lika möjligheter till ett gott liv och där våra livsval inte ska inskränkas av vår ekonomi, vårt kön, vår etnicitet eller andra former av diskriminering.

Att ta del av och att utöva kultur och konst har en dokumenterad effekt på hälsa och välbefinnande. När människor möts och delar upplevelser ökar den sociala sammanhållningen och tilliten till varandra och därmed stärks den sociala hållbarheten. Barn i hushåll med sämre ekonomi deltar i lägre utsträckning än andra i organiserade fritidsaktiviteter. Det också vanligare att barn i familjer med sämre ekonomi uppger att de skulle vilja delta i någon kultur-, idrotts- eller föreningsaktivitet men att de inte har möjlighet. Därför är barn och ovana deltagare prioriterade målgrupper. Kulturen ska finnas i hela länet, fysiskt men också genom ökad digitalisering.

Region Gävleborg ska bidra till att stärka föreningslivet. Den politiska prioriteringen att kulturen ska finnas i hela länet förutsätter att Region Gävleborg utvecklar samverkan med aktörer på mindre orter. Under 2018 utredde Region Gävleborg hur regionala bidrag till stöd för det civila samhällets organisationer ska kunna bli mer långsiktiga, förutsägbara och enhetliga, under 2019 ska det bli verklighet. Infrastruktur Region Gävleborg arbetar med alla delar av länets infrastruktur – järnväg, väg, cykelbanor, bredband och hamnar. Tillgång till infrastruktur är och blir allt viktigare för människors möjligheter att leva, bo och arbeta i hela Gävleborg.

Bredband är centralt för denna möjlighet – alla personer och företag ska ha tillgång till bredband. Gävleborg har just nu stora utmaningar kring tillgång till bredband. Fler aktörer måste göra ännu mer för att förbättra tillgången till bredband i länet. För Region Gävleborgs del handlar det om att både få ut mer fiber per krona och att öka antalet kronor. Arbetet mot den nationella nivån är extra viktigt och behöver prioriteras med ett fokus på både resurstillgången och regelverket.

Den fysiska infrastrukturen skapar förutsättningar för den gröna omställningen. Under 2019 fortsätter och intensifieras arbetet för dubbelspår på Ostkustbanan Gävle-Sundvall. För Norra stambanan ligger fokus på att de investeringar som nu genomförs ska följas av fler med målet att utveckla banans kapacitet för både gods- och persontrafik. Samarbetena inom ramen för Bottniska korridoren är en viktig och prioriterad del.

Diarienr:RS 2018/635 10(42)

Datum: 2018-05-28


Under 2018 kommer en ny länstransportplan för Gävleborg att beslutas av regionfullmäktige. Planen gäller 2018-2029 och anger vilka infrastrukturåtgärder som genomförs och påbörjas under perioden. Infrastrukturinvesteringar kommer 2019 att genomföras utifrån länstransportplanen med fokus på utredningar, vägar och busshållplatser. Planen innehåller längre fram även satsningar på cykelbanor och regionala tågstationer.

Länstransportplanen måste framöver kompletteras av en strategi för investeringar i länets cykel- och gångbanor. Cykel- och gångbanor är betydelsefullt för barns, ungas och vuxnas möjlighet att själva välja transportmedel. Banorna möjliggör för trygg såväl pendling som fritidsaktiviteter. Regionen kommer under 2019 att ta fram en regional cykelplan som komplement till Trafikverkets cykelplan. Planen ska ta fram olika cykelfrämjande åtgärder som behövs för att Gävleborg ska bli ett bra län för cykling.

Attraktiva stationsområden ger kollektivtrafikresenärer en bekvämare resa genom utökad service. Stationsnära arbetsplatser gör kollektivtrafiken mer attraktiv för pendlare. Ett levande stationsområde ger många fördelar för lokalsamhället. Region Gävleborg behöver tillsammans med länets kommuner utveckla stationsområden för förbättrad tillgänglighet till bostäder, arbeten, handel, service, m.m. Region Gävleborg behöver utveckla arbetet med att samordna planeringen kring bostäder och infrastruktur/kollektivtrafik bättre tillsammans med länets kommuner.

Kollektivtrafik Kollektivtrafiken är central för att hela länet ska leva och utvecklas. Med billig, enkel och bekväm kollektivtrafik i hela länet blir avstånden i Gävleborg mindre.

Länsgränserna utgör fortfarande ett hinder för kollektivtrafikresandet, samtidigt som kommun- och länsgränser betyder allt mindre för människors vardag. Det måste bli ännu enklare att pendla till arbete och studier över länsgränserna liksom att resa till kultur och nöjen. Det behöver ske i samverkan med omkringliggande län.

På Bergslagsbanan körs tågtrafik i högtrafik varje timme österut. Med start i december 2018 ska timmestrafik införas på Norra stambanan och Ostkustbanan. Detta kan genomföras tack vare samarbete med SJ.

En pålitlig och regelbunden kollektivtrafik är viktig för att människor ska våga ta sig an nya utmaningar i livet. Det gynnar både den enskilda och samhället genom större möjlighet hitta arbete, nya fritidsaktiviteter och förbättrad folkhälsa. Under 2018 och 2019 kommer arbetet med att verkställa regionfullmäktiges beslut att införskaffa fler tåg att pågå. Arbetet med att söka tillfälliga lösningar med reservtåg för att tillhandahålla en mer robust kollektivtrafik kommer också ske under året. Bytestiderna mellan olika trafikslag måste vara optimerade för att underlätta människors vardag. Information till resenärer om förändringar är viktigt för användbarheten och tillgänglighet. För att göra kollektivtrafikresandet enkelt och bekvämt behöver tillgängligheten förbättras. Det handlar om att minska antalet hinder, fysiska som mentala.

Diarienr:RS 2018/635 11(42)

Datum: 2018-05-28


Utökningen av busstrafiken i norra Hälsingland kommer igång under 2019. Den viktigaste delen av utökningen är halvtimmestrafiken mellan Hudiksvall och Ljusdal. 2019 inleds planeringen av nya lösningar för stadstrafiken i Gävle och Sandviken.

Närtrafiken är en viktig del av möjligheterna för hela länet att leva och utvecklas. Närtrafiken är Region Gävleborgs anropsstyrda allmänna kollektivtrafik - kollektivtrafik som körs när resenärerna meddelat att de vill åka. Med den utvecklade Närtrafiken kan alla länets resenärers tillgång till en billig, enkel och bekväm kollektivtrafik bli ännu bättre. Närtrafiken ska fortsätta utvecklas under 2019 med målet att den ska finnas i hela länet.

Mobil samåkning är en lösning som genom ny teknik möjliggör för personer en bit ifrån kollektivtrafik att gemensamt använda transportresurser. Det är en lösning som skapar nya förutsättningar och är ett viktigt komplement till kollektivtrafiken. Mobil samåkning har under 2017 och 2018 bedrivits i projektform. En kontinuerlig form för Region Gävleborgs stöd ska tas fram.

Diarienr:RS 2018/635 12(42)

Datum: 2018-05-28


Ett grönt och hållbart Gävleborg Gävleborg ska vara en föregångare inom den gröna omställningen. En omställning som bidrar till högre livskvalitet, fler jobb, ekonomisk utveckling samt mindre nyttjande av energi och råvaror. Gävleborg ska präglas av en giftfri vardag, uppnå sin del av de nationella miljö- och klimatmålen och kraftigt minska sin påverkan på den globala miljön.

Gävleborg ska vara ett socialt hållbart samhälle, ett samhälle där människor är delaktiga och har inflytande över det gemensamma samhällsbygget. Alla ska ha möjlighet att leva ett självständigt liv. Barn och unga ska leva under goda och jämlika uppväxtvillkor, en social och ekonomisk trygghet ska säkerställas.

En väl utbyggd och fungerande infrastruktur och kollektivtrafik är en förutsättning för att utvecklingen i Gävleborg ska vara långsiktigt hållbar. Den regionala kollektivtrafiken ska vidareutvecklas och göras mer tillgänglig och attraktiv. Det ska vara billigt, enkelt och bekvämt att resa kollektivt. (Ur Politisk inriktning 2016-2019.)

Hållbar utveckling Över hela världen går just nu människor samman för att vårt globala samhälle ska uppnå FN:s Hållbara utvecklingsmål. Region Gävleborgs hållbarhetsarbete ska bidra till det arbetet och ligga i linje med FN:s Agenda 2030. Region Gävleborgs arbete med social och miljömässigt hållbar utveckling omfattar arbetet med folkhälsa, infrastruktur, miljö, energi och kollektivtrafik.

För att stödja den gröna omställningen inrättade Region Gävleborg 2016 Ekocenter. Ekocentret ska fortsätta att utvecklas som en nod för en hållbar regional utveckling i länet – med fokus på cirkulär ekonomi, energi och grön omställning. Gävleborg har stora outnyttjade förutsättningar för en cirkulär ekonomi inom många områden, inom exempelvis tillverkningsindustrin, matproduktionen, bioekonomi och återanvändning. Här kan Ekocentret spela en viktigare roll. Att det produceras mat i hela Gävleborg är en förutsättning för en levande landsbygd. För att stärka självförsörjningen måste produktionen av livsmedel i länet öka. Nuvarande jordbruksmark ska användas till odling och nedlagd jordbruksmark behöver tas i anspråk. Ekocenter samordnar regionens arbete med länets livsmedelsstrategi, som kommer att vara en viktig pusselbit för att utveckla matproduktionen, från frön i jorden till mat på tallrikar.

Arbetet för ett fossilfritt Gävleborg utgår från konceptet ”många ägg i korgen”: det vill säga att det ska finnas en mångfald av fossilfria bränslen. Biogas, biodiesel, eldrift, vätgasdrift – alla fossilfria bränslen behöver finnas kvar och utvecklas. Arbetet utgår från att det ska vara möjligt att tanka fossilfritt i hela länet. Gävleborg har redan goda förutsättningar - med möjlighet att tanka biogas, el och vätgas och med Elväg Gävle. Trots det återstår mycket arbete för att det inte bara ska vara lokalt fungerande lösningar. Under 2018 tas en roadmap fram för arbetet med ett fossilfritt Gävleborg. 2019 ska planen implementeras och praktiska lösningar för en grön omställning skapas.

Diarienr:RS 2018/635 13(42)

Datum: 2018-05-28


Med en välfungerande kollektivtrafik kan bilberoendet minskas. Kollektivtrafiken är också en stor del av länets transportbehov, där övergången till fossilfria bränslen skapar nya möjligheter för regional produktion av bränslen. Den allmänna kollektivtrafiken – bussar och tåg i linjetrafik– är fossilfri sedan 2017 genom en övergång till fossilfri diesel och biogas. Under 2019 fortsätter arbetet med att göra hela den särskilda kollektivtrafiken fossilfri. I arbetet med en fossilfri kollektivtrafik är det viktigt med en mångfald av olika bränslen.

I början av 2018 beslutade Region Gävleborg att under 2019 införskaffa två vätgasbussar i Sandviken. Bussarna är en del av Region Gävleborg satsning på en fossilfri kollektivtrafik som bygger på en blandning av olika bränslen. En kollektivtrafik som går på vätgas drar nytta av elfordonets alla fördelar samtidigt som en lokalt tillgänglig råvara används. Under 2019 ska också planering av elbussar av batterimodell påbörjas. För att satsningen på vätgasbussar inte ska påverka befintlig verksamhet tillskjuts medel under 2019 och framåt.

Gävleborg har goda förutsättningar för att skapa hållbar regional och lokal energiproduktion. Redan idag produceras mycket energi från både vind och vattenkraft. Länet har stora outnyttjade möjligheter inom solenergin samtidigt som branschen utvecklas snabbt. Utvecklingen av fossilfria bränslen går allt fortare. Ett hållbart energisystem kräver att produktionen ställer om och att konsumtionen minskar. Ekocenter arbetar tillsammans med länets energi- och klimatrådgivare för att öka effektiviteten och minska konsumtionen av energi. Region Gävleborg ska under 2019 arbeta för att hitta nya lösningar och samarbeten inom arbetet med energieffektivitet.

Samhället behöver minska resursanvändningen för att lyckas med den gröna omställningen. Minskningen måste ske inom både produktion och konsumtion. Region Gävleborg behöver gå före samtidigt som samverkan och samarbete med andra aktörer förstärks. Under 2019 ska detta arbete intensifieras.

De resurser som trots allt nyttjas måste i större utsträckning vara en del av en cirkulär ekonomi. Region Gävleborg kan bidra till den cirkulära ekonomin genom samverkan med företag, offentlig sektor och föreningar. Detta arbete behöver utvecklas under 2019.

De senaste åren har nya innovativa företagsformer blivit allt vanligare. De utgör ett viktigt komplement till traditionella företag och offentlig sektor genom sin flexibilitet och anpassning utifrån individen. Arbetsintegrerande sociala företag finns etablerade i Gävleborg men skulle behöva spridas mer för att nå ännu fler. Region Gävleborg behöver utveckla sitt arbete för att stötta initiativ inom sektorn, ett arbete som har extra fokus under 2019.

Folkhälsa Folkhälsoarbetet är en viktig faktor för att ge alla människor i hela länet förutsättningar att leva, utvecklas och trivas. Region Gävleborg arbete utgår från Folkhälsoprogrammet och dess prioriterade områden som handlar om livsvillkor: delaktighet och inflytande i samhället, ekonomiska och sociala förutsättningar samt barn och ungas uppväxtvillkor. Allt arbete utgår från Barnkonventionen. 2019 behöver både det nuvarande arbetet stödjas och nya verktyg hittas.

Diarienr:RS 2018/635 14(42)

Datum: 2018-05-28


Barn och ungas livsvillkor samt jämlik och jämställd hälsa är centrala områden för att länets invånare ska ha möjlighet att leva det liv de vill och att bidra med sin kreativitet och sitt engagemang. Ett jämlikt Gävleborg är målet för Region Gävleborg. Genom att arbeta mot ojämlikheten i länet förebyggs ohälsa. Mycket återstår att göra; dels på grund av de stora utmaningar Gävleborg har, men också för att målsättningarna är högt ställda. Folkhälsa är att centralt politikområde som behöver genomsyra alla ärenden.

Region Gävleborgs bidrag till folkhälsoarbetet är att vara kunskapsbank, agera pådrivare, fungera som inspiratör, nå nya grupper, hitta lösningar på utmaningar och vara samordnare. Samarbete och samverkan är nyckeln till framgång. Det behöver ske med kommuner, ideella organisationer, andra myndigheter, företag och inte minst inom vår egen organisation. Arbetet med samverkan kring det förebyggande arbetet med fokus på psykisk ohälsa behöver intensifieras. Ett liv med ett aktivt rörelsemönster är en förutsättning för en god folkhälsa hela livet. Här behöver kollektivtrafikens viktiga roll för folkhälsa lyftas fram och betonas mer.

Inom jämlikhets- och jämställdhetsarbetet är det viktigt att normer utmanas. För jämställdhet mellan kvinnor och män är mäns ohälsa och livskvalitet lika centrala faktorer som kvinnors tillgång till resurser. Arbetet med att hitta nya kontaktytor mot invånare är viktigt i sammanhanget. Nya kontaktytor är viktigt för att motverka ojämlikhet och främja en jämställd hälsa. Här är Folktandvården en viktig samverkanspartner.

Ett av de verktyg som Region Gävleborg arbetar med är sociala investeringar. Grundtanken med sociala investeringar är att genom att satsa resurser på förebyggande arbete kommer det uppstå mänskliga vinster och lägre samhällskostnader samtidigt som sociala problem förebyggs.

Diarienr:RS 2018/635 15(42)

Datum: 2018-05-28


En välfärd att lita på Hälso- och sjukvården i Gävleborg ska bidra till en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Den som har störst behov ska ges företräde och jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet ska vara ledord. Detta är en förutsättning för ett samhälle som håller ihop, med små och minskande skillnader mellan människor. Det ska i hela länet finnas en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet. Den ska vara sammanhållen och utgå ifrån varje persons förmågor, vilja och behov samt garantera att varje människa alltid behandlas med värdighet, medkänsla och respekt. Hälso- och sjukvården har en viktig roll som regional utvecklingskraft när det gäller forskning, innovation, utveckling och införande av vårdrelaterade tjänster och produkter. (Ur Politisk inriktning 2016-2019.)

God och nära vård Hälso- och sjukvården behöver organiseras för att möta framtidens vårdbehov och vara anpassad efter patienternas olika förutsättningar och förväntningar. Vården ska ges nära länsbefolkningen och i huvudsak som öppenvård. Primärvården ska vara den första kontakten med sjukvården. Integrationen mellan primärvården och sjukhusvården ska förstärkas och utvecklas och Region Gävleborg behöver flytta ut viss specialistvård från sjukhusen.

En nära vård handlar utöver geografisk närhet om tillgänglighet och patientens relation till hälso- och sjukvården. Detta innefattar ett gott bemötande, god kontinuitet, tryggt omhändertagande med hög kompetens samt möjligheten att kontakta och möta hälso- och sjukvården, fysiskt såväl som digitalt. I utvecklingen av den nära vården är patientens upplevelse central.

Teknikutveckling, nya arbetssätt och digitalisering skapar nya förutsättningar för både vården och patienterna. Alltmer kommer att kunna utföras utanför sjukhusen, till och med i patientens hem. Det innebär att Region Gävleborg kan flytta vården närmare medborgarna, förbättra tillgängligheten samtidigt som den enskilde patienten bli medskapare i sin egen vård.

Under 2018 påbörjades en utredning av den nära vården. Den ska ligga till grund för utvecklingen av hälso- och sjukvården. För 2019 avsätter vi ekonomiska resurser för att påbörja genomförandet.

Hälso- och sjukvård ur patientens perspektiv Hälso- och sjukvård ur patientens perspektiv innebär att patienten upplever att vården håller hög kvalitet, får ett gott bemötande och känner sig informerad och delaktig. En hälso- och sjukvård av högsta kvalitet ges utifrån den enskilde patientens olika förutsättningar och behov. Att hela tiden utgå från hur patientnytta skapas i det individuella mötet har en avgörande betydelse för hälso- och sjukvårdens framgång.

Diarienr:RS 2018/635 16(42)

Datum: 2018-05-28


För att medborgarna ska känna sig trygga med att få rätt vård i rätt tid ska Region Gävleborg förbättra tillgängligheten och underlätta kontakten med vården för den enskilde patienten. Förbättrad tillgänglighet omfattar funktionella öppettider, bra kontaktmöjligheter samt möjlighet till fysiska- och digitala möten. Att medborgarna vet att rätt insatser sätts in i tid, är viktigt för tryggheten i samhället och tilliten till hälso- och sjukvården. God tillgänglighet skapar därutöver större möjligheter för verksamheterna att nyttja sina resurser på bästa sätt.

I arbetet med att underlätta patientens kontakt med vården krävs bra samverkan med kommuner, andra landsting och regioner samt privata aktörer. Patienten ska inte märka av gränser inom hälso- och sjukvården.

Inom flera områden präglas hälso- och sjukvården av bristande kontinuitet. För individer med komplex problematik förvärras situationen ytterligare då patienten måste ha kontakt med flera olika vårdinstanser. Detta innebär en ökad osäkerhet för patienten och dess anhöriga samt skapar ett otydligt ansvar inom verksamheterna. Stärkt kontinuitet och helhetsansvar kring den enskilde patienten är ett av hälso- och sjukvårdens viktigaste förbättringsområden, här utgör arbetet med fasta vårdkontakter ett särskilt viktiga inslag. För att kunna hålla hög kvalitet och bedriva en hälso- och sjukvård ur patientens perspektiv krävs det att Region Gävleborg har god bemanning och rätt kompetenser.

Teknikutvecklingen innebär stora möjligheter ur ett såväl kvalitets-, jämlikhets- och tillgänglighetsperspektiv. För att öka den enskilda individens möjlighet till ett självständigt liv ska hälso- och sjukvården i högre utsträckning nyttja teknik som möjliggör för människor att sköta sin egen vård och kunna ta del av information kring sin egen hälsa.

Jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård En välfungerande hälso- och sjukvård och minskad ohälsa skapar tillväxt och har därmed en avgörande inverkan på vår möjlighet att finansiera vårt välfärdsåtagande. Vår givna utgångspunkt är att vården ska vara jämlik och jämställd och att patienten ska få vård av högsta kvalitet, oavsett var och varför man sökt sig till hälso- och sjukvården. Vi kan dock se att det finns skillnader i tillgången till hälso- och sjukvården ur såväl geografiska som socioekonomiska perspektiv. Hälso- och sjukvården kan inte se likadan ut eller ges på samma sätt oberoende av vem man möter och var mötet sker. För att hälso- och sjukvården ska vara jämlik måste vi säkerställa att den möter upp människors olika behov och kan erbjudas under likvärdiga villkor.

En god hälsa är en av de viktigaste förutsättningarna för människors möjlighet att arbeta och leva självständiga liv. För att kunna förbättra hälsan i samhället behöver Region Gävleborg stärka arbetet med tidiga och förebyggande insatser. Vården planeras utifrån kunskap om medborgarna, deras ålder och hälsa. Metoder och teknik för att tidigt upptäcka risker för ohälsa behöver utvecklas och införas.

Att förbättra den psykiska hälsan är en stor samhällsutmaning. Hälso- och sjukvården har en nyckelroll men behöver samverka bättre med andra samhällsaktörer, inte minst med den egna organisationen för folkhälsa. Det finns även ett fortsatt behov av att arbeta med äldres

Diarienr:RS 2018/635 17(42)

Datum: 2018-05-28


hälsa och välmående. Dels genom förebyggande insatser, dels genom ett bättre omhändertagande i ett tidigare skede för att undvika onödig sjuklighet. Ett arbete som är särskilt viktigt är att underlätta för patienter att slippa vara på sjukhuset längre än nödvändigt. Viktiga åtgärder är framförallt förbättrad patientsäkerhet och minskade vårdskador. Delaktiga medarbetare – en attraktiv arbetsgivare Verksamheten i Region Gävleborg ska präglas av tillitsstyrning. Med tillitsstyrning avses att medarbetarnas kunnande, erfarenhet och yrkesetik ska vara vägledande. Möjligheten för medarbetare att påverka sitt arbete är viktig för förmågan att tillmötesgå patientens individuella behov och för en effektiv hälso- och sjukvård. Medarbetarna ska kunna nyttja sin kompetens på bästa sätt, kunna påverka sin arbetssituation och vara delaktiga i hälso- och sjukvårdens utveckling. Arbetet med att skapa en god arbetsmiljö kan innebära att man ser över schemaläggning och testar olika former av arbetstidsmodeller. Möjlighet till framgång vilar därutöver på att cheferna har bra förutsättningar att vara goda ledare. Första linjens chefer har en nyckelroll i vår utveckling och ska stärkas.

Region Gävleborg ska erbjuda konkurrenskraftiga löner och en god arbetsmiljö. Det ska vara attraktivt att arbeta inom Region Gävleborg.

Patientnämnden Vård ur patientens perspektiv utvecklas genom patientens aktiva deltagande i hälso- och sjukvårdens utvecklingsarbete men också med hjälp av de mönster Patientnämnden ser i kontakten med patienter och anhöriga. Nämnden tar emot synpunkter från patienter/närstående och avsätter tid för att hantera och i viss mån göra analyser av inkomna synpunkter. Synpunkterna återförs till vården.

Patientnämnden är en fristående opartisk instans dit patienter och närstående kan vända sig för att rådgöra, inhämta information eller lämna synpunkter på vård och omsorg. Nämndens uppgift är att informera om patientens rättigheter, utreda händelser och föreslå lösningar vid konflikter. Patientnämnden behandlar klagomål och andra frågor som handlar om patienters kontakter med hälso- och sjukvården. Nämnden är rådgivande och har inga disciplinära befogenheter.

Nämnden till uppgift att fullgöra Region Gävleborgs uppgifter som avses i 1 § lagen om patientnämndeverksamhet, numera lagen om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården. Nämnden utser även stödpersoner enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård.

Nämndens plan är att upprätthålla en god tillgänglighet för att kunna ta emot synpunkter från patienter/närstående men också att avsätta tid för att kunna hantera synpunkterna och göra analyser av inkomna synpunkter. Nämnden har tillika ett uppdrag att göra patientnämnden mer känd av Gävleborgs befolkning och av vårdens medarbetare. Återföring till vården är också ett område som nämnden anser viktigt att fortsätta utveckla formerna för.

Diarienr:RS 2018/635 18(42)

Datum: 2018-05-28


Fler jobb och högre utbildningsnivå i Gävleborg Framtidens arbeten skapas genom innovation, kreativitet, företagsamhet och goda villkor för företagen. Medarbetarnas kompetens är en förutsättning för framgångsrika företag. Det ska finnas goda möjligheter till bildning, validering, fortbildning och utbildning på olika nivåer. Matchningen mellan dem som söker arbete och dem som söker arbetskraft ska förbättras. Utveckling i Gävleborg drivs tillsammans med kommuner, andra offentliga aktörer, näringslivet, akademin och ideell sektor. Förnyelse och utveckling berör hela näringslivet. Kapaciteten för innovation ska främjas genom att stimulera utvecklingen av starka offentliga innovationsmiljöer inom sjukvård och life-science. Det ska vara attraktivt att starta och driva företag i Gävleborg. Upplevelse-, besöks- och tjänstenäringarna ska ges förutsättningar att växa och världsledande exportindustri likväl som små och medelstora företag och kooperativ ska ha möjlighet att utvecklas ytterligare. I fokus står också en livskraftig och aktiv landsbygd. (Ur Politisk inriktning 2016-2019.) En tudelad arbetsmarknad Trots den positiva konjunkturutvecklingen i länet och på den regionala arbetsmarknaden finns det svårigheter. Arbetslösheten är fortfarande för hög, särskilt bland de som inte gått ut gymnasieskolan och bland de födda utanför Europa. I takt med att de personer som sökte asyl i Sverige under 2015 och fått uppehållstillstånd, nu ska etablera sig på arbetsmarknaden i länet ställs högre krav på effektiva och ändamålsenliga insatser som är anpassade till de individuella behov som föreligger. Region Gävleborg ska tillsammans med relevanta aktörer bidra till att integrationen via utbildning, praktik eller arbete förbättras. Samtidigt som arbetslösheten fortsatt är för hög, är arbetskraftsbristen stor i många sektorer. Mer än en tredjedel av de privata arbetsgivarna och två tredjedelar av de offentliga verksamheterna har upplevt brist på rätt arbetskraft när de velat rekrytera. Jobbmöjligheterna inom hälso- och sjukvård är mycket goda. Särskilt stor är efterfrågan på undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och tandsköterskor. I kommunerna är efterfrågan stor inom omvårdnad och utbildning. Länets tillverkningsindustri har många anställda i produktion, underhåll och drift. Med utbildning är möjligheterna till jobb goda. Byggbranschen går för fullt och jobbmöjligheterna är goda för samtliga yrken. Både utbildning och matchning måste bli bättre i länet, annars riskerar den goda utvecklingen att brytas. Gröna näringar är verksamheter inom jord, skog, trädgård och landsbygdsmiljöer, här är arbetsmarknaden god och förväntas bidra till att fler personer i länet kan få ett arbete. Många företag jobbar klimatsmart. Investeringar i miljöteknik skapar nya arbetstillfällen till länet. Besöksnäringen är en av länets viktigaste framtidssektorer och dess potential ska stärkas ytterligare. Region Gävleborg ska aktivt medverka till att stärka utbildningar och matchningsinsatser som leder till jobb på den regionala arbetsmarknaden.

Diarienr:RS 2018/635 19(42)

Datum: 2018-05-28


Om jämlikhet i livsvillkor och därigenom också i hälsa och tillit ska kunna uppnås är arbetslösheten ett av de stora problemen som måste hanteras. Arbetslöshet är ojämlikhet. Arbetslösa löper en betydligt högre risk för ohälsa och för tidig död.

Det är inte bara längden på arbetslösheten som påverkar hälsan. Även när i livet en person är arbetslös är av betydelse. De som är arbetslösa i känsliga perioder, som till exempel i ungdomsåren, kan fortfarande vara påverkade efter tio till tjugo år med högre risk att drabbas av ångest eller depression. Ungdomar och särskilt de som saknar gymnasiebetyg är en prioriterad grupp.

Det finns flera statliga jobb- och utbildningsinitiativ för personer som av olika anledning inte fått rejält fäste på arbetsmarknaden. Genom sådana initiativ (tex extratjänster) kan kommuner, landsting och privata utförare inom välfärden anställa personer som kan utgöra en extra resurs och som kan stötta verksamheten. Det ger samtidigt människor som under lång tid stått utanför arbetsmarknaden eller som nyligen kommit till Sverige en chans att få ett bra jobb med schysta villkor. Region Gävleborg ska vara en aktiv part i dessa initiativ och ställa verksamheterna till förfogande för både det stöd som det innebär att få en ytterligare arbetskamrat och för den enskilda som får en chans på arbetsmarknaden. Livslångt lärande Möjligheten till livslångt lärande är avgörande för samhällets välstånd och sammanhållning och är kopplad till förmågan att klara andra utmaningar, som till exempel den höga arbetslösheten, demografin och migrationen. Det livslånga lärandet gör att fler kan etablera sig på arbetsmarknaden, utveckla sig under yrkeslivet och ställa om sin karriär när arbetsmarknaden eller hälsan och kroppen så kräver. Vidareutbildning, en god matchning och möjlighet att kunna byta karriär under ett arbetsliv är inte bara frågor om stark produktion, konkurrenskraft och tillväxt i samhället. Det handlar också om att erbjuda alla möjlighet att bidra. Region Gävleborg har verktyg i form av tre folkhögskolor men driver också, tillsammans med andra aktörer, projekt som inkluderar andra utbildningsformer – t ex yrkeshögskola.

Längre utbildning innebär högre medellivslängd. De kunskaper och kompetenser som är resultatet av utbildning är viktiga för hälsan och utbildning är ofta en förutsättning för att få fotfäste på arbetsmarknaden. Sambandet förs vidare till barnen: barn till föräldrar med lång utbildning kommer sannolikt att leva längre än barn till föräldrar med kort utbildning. En fullständig skolgång, även med genomsnittliga betyg, ger ett starkt skydd mot utanförskap och ohälsa. Den största skillnaden är mellan dem som fullföljer gymnasiet och får slutbetyg med behörighet att studera vid högskola och de som hoppar av gymnasiet. Utan gymnasieexamen ökar sannolikheten för ekonomisk inaktivitet med 118 procent, jämfört med de unga som har behörighet. Högst andel (40 %) unga utan gymnasiebehörighet återfanns i familjer där ingen av föräldrarna arbetade. Alternativa studievägar som folkhögskolan och Komvux utnyttjas i högre grad av resursstarka grupper. För att nå ett mer jämlikt Gävleborg måste det mönstret brytas.

Diarienr:RS 2018/635 20(42)

Datum: 2018-05-28


Med kommunerna gemensamma nämnder Samarbete med kommunerna i länet är avgörande för att hela Gävleborg ska leva och utvecklas. Region Gävleborg och kommunerna bedriver verksamhet inom ett antal gemensamma nämnder. Samarbete leder till ökad effektivitet avseende kostnader och administration, ett bättre resursutnyttjande samt utveckling av nya metoder, teknik och tjänster. Företagshälsovårdsnämnden Företagshälsovården är en viktig aktör i välfärdssamhället. Den ska bidra både till att förebygga ohälsa och främja hälsa samt till att skapa goda och säkra arbetsplatser där de anställda inte riskerar att skadas eller bli sjuka. En god arbetsmiljö innebär också att känna sig uppskattad av chefer och kollegor och en arbetsplats som inte medför att man sliter ut eller stressar sönder sig i förtid. Ett längre arbetsliv kräver ett bättre arbetsliv under hela den yrkesverksamma tiden.

Företagshälsan bistår chefer och medarbetare i deras verksamhet i syfte att uppnå de beslutade målen. Detta sker genom att stärka och utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen, spåra och föreslå åtgärder för att främja hälsa eller undanröja risker för ohälsa på arbetsplatsen och genom att stödja den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.

En sammanslagen Företagshälsa medför en ökad effektivitet, inte minst kostnadseffektivitet genom en effektiv administration och ett bättre resursutnyttjande. En större organisation har dessutom möjlighet att i tvärprofessionella former utveckla kvaliteten i tjänster och är mindre sårbar, t ex klarar den större produktionsvariationer och större sammanhållna uppdrag.

Den gemensamma Företagshälsan omfattar anslutna medarbetare inom Region Gävleborg, Bollnäs kommun, Gävle kommun, Ockelbo kommun, Ovanåkers kommun, Hudiksvalls kommun och Sandvikens kommun vilket motsvarar knappt 20 procent av den arbetande befolkningen i Gävleborg. Parterna är överens om att erbjuda ytterligare kommuner i Gävleborgs län att ansluta sig till den gemensamma Företagshälsan.

Gemensam nämnd för FoU Välfärd, Hjälpmedel, Regnet och HelGe-biblioteken Genom den gemensamma nämnden vill Region Gävleborg och medlemskommunerna stimulera till utveckling av nya metoder, teknik och tjänster inom verksamheterna FoU Välfärd, Hjälpmedel, Regnet och HelGe-biblioteken.

FoU Välfärd arbetar på uppdrag av medlemmarna med studier, uppföljningar och analyser inom individ- och familjeomsorg, handikappomsorg samt äldreomsorg och skapar därigenom förutsättningar för en höjd kvalitet inom socialtjänsten. På nationell nivå genomförs uppdrag inom det sociala området.

Diarienr:RS 2018/635 21(42)

Datum: 2018-05-28


Hjälpmedel utför tjänster samt säljer och hyr ut produkter inom hjälpmedelsområdet för personer som har rörelsehinder, tal- och språksvårigheter samt kognitiva och medicinska funktionsnedsättningar. Detta ska ske på ett för uppdragsgivare och kunder kostnadseffektivt sätt genom att öka andelen samägda hjälpmedel och ha en hög grad av återanvändning.

Bredbandsnätet RegNet binder samman stadsnäten i länets tätorter. Kommunerna hyrbredbandskapacitet enligt avtal med Region Gävleborg. Nätet är en viktig del av länets IT-infrastruktur.

HelGe-samarbetet erbjuder invånarna likvärdig service och tillgänglighet till biblioteksservice och använder bibliotekens resurser på ett mer ändamålsenligt sätt. Detta uppnås bl.a. med en gemensam biblioteksdatabas, transporttjänst och gemensamt lånekort. Revisionen Den landstingskommunala revisionen är ett regionalt demokratiskt kontrollinstrument med uppdrag att granska den verksamhet som bedrivs i Region Gävleborg samt bidra till ansvarsprövningen. Revisionen granskar på fullmäktiges uppdrag och därigenom indirekt också för medborgarna. Med sin granskning bidrar revisorerna till en effektiv verksamhet samt till att värna demokrati och rättssäkerhet.

Revisionen är ett av styrelse, nämnder och bolag oberoende organ och ska årligen avge en revisionsberättelse till regionfullmäktige och där särskilt uttala sig om fullmäktige kan godkänna årsredovisningen, Region Gävleborgs finansiella målsättning uppnåtts samt huruvida ansvarsfrihet kan tillstyrkas eller ej. En oberoende och självständig revision är enförutsättning för den kommunala/landstingskommunala självstyrelsen.

Diarienr:RS 2018/635 22(42)

Datum: 2018-05-28


Ekonomi Det är viktigt att fortsätta att bedriva en ansvarsfull ekonomisk politik. Region Gävleborg ska ha fortsatt goda ekonomiska marginaler. Ordning och reda i de offentliga finanserna bidrar till en god ekonomisk utveckling och till att värna välfärden. Offentliga medel i Region Gävleborg ska användas så effektivt och ändamålsenligt som möjligt för att uppnå största möjliga nytta. Region Gävleborg har även utvecklat arbetet för att säkerställa hållbarheten i sina placeringar. Placeringarna ska utgå från och bidra till social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

Utgångspunkter Utgångspunkter för budgetförslaget är styrelsens budget- och planeringsförutsättningar 2019 -2021, styrelsens och nämndernas årsplaner, styrelsens resultatprognos för 2018 samt full-mäktiges långsiktiga finansiella mål. Ytterligare utgångspunkter har varit Sveriges Kom-muner och Landstings (SKL:s) skatteunderlagsprognos och EkonomiNytt 05 i april 2018 samt Ekonomirapport i maj 2018.

Ekonomiska planeringsförutsättningar Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur. BNP växte med 2,7 procent 2017 och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) räknar med att BNP växer med 2,9 procent 2018, 2,1 pro-cent 2019 och 1,4 procent 2020. Efterfrågan på den svenska marknaden förväntas bli svagare under 2019. Det är framförallt bostadsbyggandet som från en hög nivå inte längre kan växa i samma takt som tidigare. Även hushållens och kommunsektorns konsumtion ökar långsam-mare. Samtidigt blir utvecklingen i omvärlden något bättre, vilket gynnar svensk export. I Europa, där många länder haft en mycket svag återhämtning sedan 2010, tar det något bättre fart och i USA är förväntningarna, åtminstone på kort sikt, positiva. Även i tillväxtländerna har en negativ trend brutits. Högkonjunkturen når 2019 sin topp, men svensk BNP växer långsammare.

Arbetsmarknaden har utvecklats starkt sedan 2009 och arbetslösheten har minskat till 6,7 procent av arbetskraften 2017. SKL räknar med att arbetslösheten minskar ytterligare något, men att den stannar på 6,2 procent 2018 och 6,3 procent 2019. De löneavtal som slutits för de närmaste åren ligger på låga nivåer och löneglidningen är liten, vilket leder till att det in-hemska inflationstrycket är svagt och löneutvecklingen antas bli fortsatt dämpad. Riksban-ken antas därmed dröja med att höja styrräntan till i början av 2019. I takt med att styrräntan sedan stegvis höjs stiger också de räntor som påverkar hushållens ekonomi, vilket leder till att inflationen mätt i KPI ökar.

Diarienr:RS 2018/635 23(42)

Datum: 2018-05-28


Nyckeltal för den svenska ekonomin (SKL, EkonomiNytt 05/2018)

Årlig procentuell förändring 2017 2018 2019 2020 2021

BNP, kalenderkorrigerad 2,7 2,9 2,1 1,4 1,6

Relativ arbetslöshet, nivå 6,7 6,2 6,3 6,5 6,6

Realt skatteunderlag 1,3 1,4 0,5 0,0 0,6

KPI 1,8 1,7 2,1 2,8 2,8

Kommuner och landsting har under de senaste årens långa konjunkturuppgång, som bedöms plana ut under det närmaste året, kunnat vänja sig vid en stark real skatteunderlagstillväxt. Sedan 2010 har den i genomsnitt uppgått till närmare 2 procent per år. Det har varit möjligt tack vare en lång period av sysselsättningsökning. SKL bedömer att den starka skatteunder-lagstillväxten dämpas från och med 2019. Det främsta skälet är en lägre utveckling av arbe-tade timmar när vi närmar oss konjunkturtoppen, minskning 2020 och marginell ökning 2021. Även pensionsinkomsterna ökar i långsammare takt från och med 2018.

Det försvagade skatteunderlagstillväxten innebär att ett glapp riskerar att uppstå mellan landstingssektorns intäkter och de växande behov av vård som den snabba befolknings-utvecklingen för med sig.

Landstingens ekonomi 2017-2021 (SKL, Ekonomirapporten maj 2018)

Årlig procentuell förändring 2017 2018 2019 2020 2021

Medelskattesats, kr 11,42 11,44 11,52 11,52 11,52

Skatteintäkter och generella statsbidrag 5,2 3,7 4,5 4,9 4,2

Verksamhetens kostnader 4,8 4,9 3,6 4,0 3,8

Prisförändring LPIK 2,7 3,4 2,3 2,8 2,6

Resultat, mdkr 3 2 1 3 4

Andel av skatteintäkter o statsbidrag, % 0,9 0,6 0,4 1,0 1,0

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning I Kommunallagen anges att landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Ett resultat enligt god ekonomisk hushållning är en resultatnivå som konsoliderar ekonomin vilket bl.a. innebär att budgeten ska upprättas så intäkterna överstiger kostnaderna. Syftet med det positiva resultatet är att generera kassaflöde för att bl.a. täcka investeringsutgifter och pensionsutbetalningar samt att inflationssäkra det egna kapitalet. Ekonomin ska dess-utom vara långsiktigt hållbar och klara svängningar i konjunkturen.

Som riktlinjer för god ekonomisk hushållning fastställer fullmäktige årligen långsiktiga finansiella mål för verksamheten. Dessa omfattar såväl ekonomiskt resultat som ekonomisk ställning. Region Gävleborg har inte gjort avsättningar till resultatutjämningsreserv och planerar inte att göra det under perioden fram till 2021.

Diarienr:RS 2018/635 24(42)

Datum: 2018-05-28


Fullmäktige ger också anvisningar om hur uppföljning och rapportering ska göras av styrel-sen och nämnder. Vidare har fullmäktige fastställt direktiv för pensionsfond och finans-förvaltning.

Finansiella mål Enligt kommunallagen ska fullmäktige fastställa mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning innebär en sund ekonomi och en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet.

För god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet ska bl.a. anges en tydlig ambi-tionsnivå för den finansiella utvecklingen. Styrelsen föreslår följande mål:

Verksamheten ska ha en långsiktig betalningsförmåga och klara perioder av underskott. Till-gångarna i verksamheten finansieras dels med eget kapital och dels med externa skulder. En allt för hög skuldsättningsgrad ökar risken för att påverkas negativt av finansiella kostnader. En större andel eget kapital gör att framtida investeringar kan finansieras med egna medel. Styrelsens bedömning är att nuvarande andel eget kapital (34,5 procent per den 31 december 2017) i balansräkningen är rimlig. Målet är att soliditeten inte får understiga 30 procent utan att särskilda skäl anges i delårsrapport och årsredovisning.

Region Gävleborg behöver redovisa ett positivt resultat för att inflationssäkra det egna kapi-talet, klara framtida pensionsåtaganden, vidmakthålla anläggningstillgångar genom reinve-steringar samt skapa utrymme för att klara oförutsedda kostnader eller minskade skatte-intäkter. Enligt lagrådsremiss om ny Kommunal Redovisningslag fr.o.m. den 1 januari 2019 ska kortfristiga finansiella placeringar marknadsvärderas. Styrelsens bedömning är därför att utvecklingen av skatteintäkter och nettokostnader innebär att ett realistiskt långsiktigt resultatmål uppgår till 2 procent inklusive värdeförändring av kortfristiga finansiella pla-ceringar av verksamhetens nettokostnad, vilket bedöms vara förenligt med god ekonomisk hushållning.

Respektive verksamhet ska bedrivas inom de budgetramar som fullmäktige har tilldelat i tabell 2. Styrelse och nämnder ska löpande följa upp verksamheten ur ekonomiskt perspek-tiv. Väsentliga avvikelser ska rapporteras till fullmäktige.

Skattesats Skattesatsen för 2018 är 11,51 kronor. Budgeten för 2019 och planen för 2020 - 2021 är upp-rättad utifrån oförändrad skattesats, d.v.s. 11,51 kronor.

Diarienr:RS 2018/635 25(42)

Datum: 2018-05-28


Budget 2019 Det budgeterade resultatet för 2019 uppgår till 187 mnkr och motsvarar 2,0 procent inklusive värdeförändring av kortfristiga finansiella placeringar av verksamhetens nettokostnader, vilket är Region Gävleborgs långsiktiga finansiella mål fr.o.m. 2019.

Verksamhetens nettokostnader beräknas till 9 352 mnkr. Jämfört med 2018 års budget är ökningen 264 mnkr (2,9 procent). Vid jämförelse med 2018 års prognos är ökningen 147 mnkr (1,6 procent).

Skatteintäkterna beräknas till 6 972 mnkr. Skatteintäkterna beräknas öka med 236 mnkr (3,5 procent) jämfört med 2018 års prognos.

Generella statsbidrag och den kommunala ekonomiska utjämningen beräknas till 2 542 mnkr, varav kommunalekonomisk utjämning 1 631 mnkr, statsbidrag för läkemedelsför-månen 875 mnkr samt tillskott för välfärden 36 mnkr1. Jämfört med prognos 2018 är det en ökning med 118 mnkr (4,9 procent).

De finansiella intäkterna beräknas till 136 mnkr och finansiella kostnader till 111 mnkr, vilket ger ett finansnetto på 25 mnkr. De finansiella intäkterna består av värdeförändring av pen-sionsfonden, där finansiella placeringar fr.o.m. 2019 ska marknadsvärderas enligt lagråds-remiss om ny Kommunal Redovisningslag. Utdelning från Folktandvården Gävleborg AB ingår inte. Den finansiella kostnaden för pensionsavsättningen beräknas till 105 mnkr och övriga finansiella kostnader till 6 mnkr.

Resultatbudget för 2019 redovisas i tabell 1.

Ekonomisk plan 2020 – 2021 Resultatet för 2020 beräknas till 192 mnkr och resultatet för 2021 till 196 mnkr. Det finansi-ella målet, som fr.o.m. 2019 är 2 procent inklusive värdeförändring av kortfristiga finansiella placeringar av verksamhetens nettokostnader, uppfylls.

Utrymmet för verksamhetens nettokostnader 2020 beräknas öka med 244 mnkr (2,6 pro-cent). Uppräkning har skett med 1,2 procent till hälso- och sjukvårdsnämnden och Hälsovalet samt med 1,0 procent, till övriga nämnder och verksamheter. Prognosen för LPIK inklusive läkemedel är 2,8 procent. Skatteintäkter, generella statsbidrag samt utjämning beräknas öka med 265 mnkr (2,8 procent). Uppräkningen fördelades i samband med Budget- och plane-ringsförutsättningarna. Den skatteunderlagsprognos samt pensionsskuldprognos som ligger till grund för ekonomisk plan samt de tillskott 2019 som påverkar ramen 2020, innebär sam-mantaget ökade intäkter som läggs till budgetreserven, som då uppgår till 117,1 mnkr. Utrym-me utöver en reserv på 1 procent av verksamhetens nettokostnad kommer att fördelas i ramarna i Budget- och planeringsförutsättningar 2020 - 2022.

1 Del som fördelas utifrån antal asylsökande. Del som fördelas utifrån hela befolkningen, 42 mnkr, ingår i kommunalekonomisk utjämning

Diarienr:RS 2018/635 26(42)

Datum: 2018-05-28


För 2021 beräknas verksamhetens nettokostnader öka med 214 mnkr (2,2 procent). Uppräk-ningen är 2,8 procent för hälso- och sjukvårdsnämnden och Hälsovalet samt 2,3 procent för övriga nämnder och verksamheter. Prisutveckling 2021 enligt LPIK inklusive läkemedel prognostiseras till 2,6 procent. Skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning beräknas öka med 270 mnkr (2,8 procent). Förändringar sedan Budget- och planeringsförut-sättningarna har påverkat bugetreserven negativt och den uppgår till 71,1 mnkr.

Ökade pensionskostnader (se kommande avsnitt) samt ökade driftkostnader under genom-förandet av Framtidsbygget, som i nuläget beräknas till 119 mnkr 2020 samt 106 mnkr 2021, begränsar möjligheten till uppräkning.

Finansnettot försämras under planperioden p.g.a. dels ökade räntekostnader för pensions-skulden och dels ökade byggnadsinvesteringar som kräver extern finansiering.

Den ekonomiska planen för perioden redovisas i tabell 1 och 2.

Pensionskostnader Regionens pensionskostnad utgörs av utbetalning för förmånsbestämd pension intjänad före 1998, avsättning för förmånsbestämd pension intjänad fr.o.m. 1998, premiekostnad för av-giftsbestämd pension, pensionskostnad för förtroendevalda samt ränta på pensionsskulden. Den totala pensionskostnaden uppgick till 666 mnkr under 2017. Under 2018 beräknas kost-naden öka till 756 mnkr. 2021 förväntas kostnaden uppgå till 933 mnkr, vilket innebär en ök-ning med 40 procent jämfört med 2017, vilket är en betydligt snabbare ökning än för övriga kostnader. Det är främst kostnader för den förmånsbestämda pensionen för anställda med inkomster över taket i det allmänna pensionssystemet som ökar. Även pensionsutbetal-ningarna, som indexeras med KPI, ökar då inflationstakten under perioden 2019 – 2021 återgår till mer normal nivå.

Kassaflöde och ekonomisk ställning Vid ingången av 2018 uppgick de likvida medlen till 559 mnkr. Prognosen för 2018 visar ett negativt kassaflöde med 258 mnkr vilket beror på att pensionsfonden planeras tillföras 300 mnkr under året. De likvida medlen beräknas uppgå till 301 mnkr vid årets slut. För 2019 beräknas ett negativt kassaflöde med 20 mnkr och.de likvida medlen beräknas uppgå till 281 mnkr vid årets slut. Kassaflödet från den löpande verksamheten är fortsatt positivt medan ökade byggnadsinvesteringar påverkar kassan negativt.

För 2020 beräknas ett negativt kassaflöde med 81 mnkr och de likvida medlen beräknas upp-gå till 200 mnkr vid utgången av året och även vid utgången av 2021. P.g.a. ökade byggnads-investeringar planeras extern upplåning under 2020 med 509 mnkr och under 2021 med 723 mnkr.

Det egna kapitalet beräknas uppgå till 2 363 mnkr år 2018, 2 550 mnkr år 2019, 2 742 mnkr år 2020 och 2 939 mnkr år 2021. Soliditeten beräknas uppgå till över 30 procent samtliga år.

Kassaflödet redovisas i tabell 4 och balansräkningen i tabell 5.

Diarienr:RS 2018/635 27(42)

Datum: 2018-05-28


Driftbudget 2019 Det ekonomiska utrymmet att fördela till verksamheterna uppgår till 9 352 mnkr. Detta ut-rymme är den budget som fördelas till respektive styrelse och nämnd. I budgetförslaget har hänsyn tagits till styrelsens och nämndernas förslag till ramar i de inlämnade årsplanerna. Jämförelse görs med budget 2018.

Budgetens fördelning 2019 redovisas i tabell 2 och 3.

Regionstyrelse

Regionstyrelsens budgetram 2019 uppgår till 2 516,7 mnkr. Jämfört med budget 2018, som uppgår till 2 433,1 mnkr, är det en ökning med 83,6 mnkr. Ökningen består av verksamhets-förändringar netto 54,9 mnkr samt uppräkning 28,7 mnkr.

I ramen ingår nettokostnader för Hälsoval, tandvård samt förtroendevalda i fullmäktige, styrelsen och nämnderna exklusive patientnämnd och företagshälsovårdsnämnd. Vidare ingår nettokostnader för regionstab, gemensam verksamhet, Forskning och Samhällsmedicin samt anslagsfinansierad verksamhet inom Lednings- och verksamhetsstöd (LoV).

Hälsoval

Den ekonomiska ramen för Hälsoval 1 472,6 mnkr har ökat med 82,3 mnkr jämfört med bud-get 2018. Ökningen består av verksamhetsförändringar netto 43,4 mnkr samt uppräkning 38,9 mnkr. Verksamhetsförändringar handlar om att ram för Hofors Hälsocentral, 40,6 mnkr, förs över från hälso- och sjukvårdsnämnden. Regionfullmäktige beslutade 2016 (§ 318) att undanta Hofors Hälsocentral från hälsovalssystemet fram till utgången av 2018 utifrån Region Gävleborgs sistahandsansvar. Den ekonomiska ramen, 38,5 mnkr, fördes över till hälso- och sjukvårdsnämnden från 2017. I enlighet med det beslutet förs nu motsvarande ram, som uppgår till 40,6 mnkr i 2019 års nivå, tillbaka. Ytterligare verksamhetsförändring är att ram för läkemedel för att motverka benskörhet, 2,8 mnkr, omfördelas från hälso- och sjukvårdsnämnden. Dessa ersätts även till privata hälsocentraler. Uppräkning är på samma nivå som för hälso- och sjukvårdsnämnden och motsvarar 2,8 procent inklusive uppräkning för Hofors Hälsocentral som ingår i verksamhetsförändringar med 1,1 mnkr.

Tandvård

Budgetramen för tandvård uppgår till 196,7 mnkr, vilket är en ökning jämfört med budget 2018 med 6,0 mnkr. Ökningen består av verksamhetsförändring 2,0 mnkr samt uppräkning 4,0 mnkr. Ramen för tandvård inkluderar avtalad verksamhet, barntandvård hos externa vårdgivare, särskilt stöd för vuxentandvård och tredje steget i tandvårdsförsäkringen. Under perioden 2014 - 2018 har åldersansvaret utökats så att det gäller till och med 24 år. Verksam-hetsförändringen utgörs av överföring av ram för tandvårdsläkemedel från hälso- och sjuk-vårdsnämnden. Uppräkningen motsvarar 2,1 procent.

Diarienr:RS 2018/635 28(42)

Datum: 2018-05-28


Övrig verksamhet inom regionstyrelsen

I regionstyrelsens budgetram för övrig verksamhet, 847,4 mnkr 2019, ingår kostnader för förtroendevalda i fullmäktige, styrelsen och nämnderna exklusive patientnämnd och före-tagshälsovårdsnämnd. I ramen ingår också regionstab inklusive regional utveckling, region-gemensam verksamhet (bl.a. gemensamma projekt, gemensam IT-utveckling, medlems-avgifter, läkar- och vårdutbildning, personalförsörjning samt integration), patientförsäkring LÖF, pensionskostnader och internränta. Vidare ingår Forskning och Samhällsmedicin samt anslagsfinansierad verksamhet inom LoV.

Jämfört med budget 2018, som uppgår till 852,1 mnkr, har ramen minskat med 4,7 mnkr. Minskningen består av verksamhetsförändringar netto 9,5 mnkr samt uppräkning -14,2 mnkr.

Verksamhetsförändringar är 3,1 mnkr för strategisk kommunikation som från 2019 blir helt anslagsfinansierat och där ram som tidigare avsåg tjänsteköp av kommunikationstjänster omfördelas från hälso- och sjukvårdsnämnden, hållbarhetsnämnden och kultur- och kompe-tensnämnden. Ytterligare verksamhetsförändringar är 2,5 mnkr som omfördelas från hälso- och sjukvårdsnämnden för fler ST-block vid privata hälsocentraler samt -2,3 mnkr som om-fördelas för Tolkcentralen som ingår i hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde från 2018. För rivning av Västerbacken i Söderhamn krävs en utökning under 2019 med 6,2 mnkr.

Den generella uppräkningen motsvarar 2,8 procent för verksamhet som övertagits från hälso- och sjukvård och 2,1 procent för övrig verksamhet. Några verksamheter har behov av en högre uppräkning än den generella. P.g.a. gällande sjukresereglemente samt taxiavtal prognostiseras ett underskott för anslaget för sjukresor med 12,0 mnkr 2018, trots ett till-skott till ramen med 18,0 mnkr. Ramen utökas därför med 12,0 mnkr utöver den generella uppräkningen till 2019. Kostnadsutvecklingen för sjukresor ska utredas. Driftanslag till Almi behöver, under förutsättning att särskilt beslut fattas av fullmäktige samt av övriga parter, utökas med 1,0 mnkr. Särskilda insatser för tillväxt, som under åren 2016 – 2018 genomförts i projektform och finansierats av regionala utvecklingsmedel 1:1, permanentas och finansi-eras genom utökning av driftanslaget.

Den preliminära premien till patientförsäkringen, LÖF ökar med 0,3 mnkr (0,8 procent) jämfört med 2018, till 38,8 mnkr. Internräntan uppgår till 30,8 mnkr jämfört med 34,3 mnkr 2018. Internräntesatsen sänks med 0,25 procent jämfört med 2018 till 1,5 procent, i enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings rekommenderade internränta. Sänkningen mot-svarar 5,1 mnkr. Pensionskostnaderna, netto, uppgår till 243 mnkr, vilket är 56 mnkr lägre jämfört med budget 2018. Driftkostnader i samband med Framtidsbygget, som t.ex. kost-nader för evakuering och tillfälliga lokaler under byggtiden samt kostnader för kommunika-tion och konsulter uppgår till 31 mnkr, d.v.s. samma nivå som i budget 2018.

Regionstyrelsens budgetram redovisas i tabell 2 och 3.

Diarienr:RS 2018/635 29(42)

Datum: 2018-05-28


Hälso- och sjukvårdsnämnd

Hälso- och sjukvårdsnämndens budgetram 2019 uppgår till 6 072 mnkr. Jämfört med budget 2018, som uppgår till 5 920,9 mnkr, är det en ökning med 151,1 mnkr. I ökningen ingår verk-samhetsförändringar netto -46,5,0 mnkr, uppräkning 165,2 mnkr samt övriga tillskott 32,4 mnkr. I ramen ingår nettokostnader för intern produktion, extern produktion vid Bollnäs sjukhus och övriga externa vårdgivare utanför Hälsoval, Smittskydd och Vårdhygien samt ledning och gemensamma resurser.

Verksamhetsförändringar handlar om att ram för Hofors Hälsocentral, 40,6 mnkr, förs över till regionstyrelsen - Hälsoval. Regionfullmäktige beslutade 2016 (§ 318) att undanta Hofors Hälsocentral från hälsovalssystemet fram till utgången av 2018 utifrån Region Gävleborgs sistahandsansvar. Den ekonomiska ramen, 38,5 mnkr, fördes över till hälso- och sjukvårds-nämnden från regionstyrelsen - Hälsoval från 2017. I enlighet med det beslutet förs nu mot-svarande ram, som uppgår till 40,6 mnkr i 2019 års nivå, tillbaka. Ramen minskas också med 3,0 mnkr för utvecklingsarbete vid Hofors Hälsocentral. Ytterligare verksamhetsförändringar är läkemedel för att motverka benskörhet, 2,8 mnkr, som förs över till regionstyrelsen – Hälsoval samt tandvårdsläkemedel, 2,0 mnkr, som förs över till regionstyrelsen – Tandvård. Avgiftsfri gynekologisk cellprovtagning, 4,0 mnkr, kompenseras genom riktat statsbidrag 2018. 2019 ingår detta i de generella statsbidragen och tillförs hälso- och sjukvårdsnämnden. Ramen förändras med -1,9 för tjänsteköp av kommunikationstjänster som övergår till anslag, 2,3 mnkr för ansvar för Tolkcentralen samt -2,5 mnkr för fler ST-block vid privata hälsocen-traler. Dessa poster omfördelas till/från regionstyrelsen.

Uppräkningen jämfört med budget 2018 motsvarar 2,8 procent. Prisförändring 2019 enligt landstingsprisindex är beräknad till 2,3 procent.

Övriga tillskott utgörs av fortsatt satsning på förstärkta löner för sjuksköterskor och motsva-rande yrkesgrupper, 11,7 mnkr, samt tillskott för att genomföra åtgärder enligt nämndens översyn av ögonsjukvården i länet, 4,0 mnkr. 11,0 mnkr respektive 4,2 mnkr avser kostnads-täckning av Asyl- och Migranthälsan samt Hälsotorg, d.v.s. verksamhet placerad i anslutning till sjukhusens entréer där invånare kan söka och få information om hälsa och enskilda diag-noser. 1,5 mnkr avser utökad insats till Samordningsförbund Gävleborg, under förutsättning att kommunerna fattar motsvarande beslut. Staten har möjlighet att öka sin insats och för att utökningen ska komma förbundet till del krävs att övriga parter ökar sina andelar mot-svarande.

Hälso- och sjukvårdsnämndens budgetram redovisas i tabell 2 och 3.

Diarienr:RS 2018/635 30(42)

Datum: 2018-05-28


Hållbarhetsnämnd

Hållbarhetsnämndens budgetram 2019 uppgår till 514,4 mnkr. Jämfört med budget 2018, som uppgår till 462,6 mnkr, är det en ökning med 51,8 mnkr. I ökningen ingår verksamhets-förändringar netto -3,8 mnkr, uppräkning 9,7 mnkr samt övriga tillskott 45,9 mnkr.

I budgetramen ingår nettokostnader för frågor inom kollektivtrafik, infrastruktur, folkhälsa, bredband samt regionalt miljöarbete.

Verksamhetsförändringar är -2,7 mnkr för projektet En frisk generation som Region Gävleborg medfinansierar tillsammans med länets kommuner fram till utgången av 2018 samt -1,1 mnkr som omfördelas till regionstyrelsen när tjänsteköp av kommunikationsverk-samhet övergår till anslagsfinansiering. Uppräkningen motsvarar 2,1 procent. Övriga tillskott är totalt 38,4 mnkr för utökad tågkapacitet, övriga trafikutvecklingsåtgärder enligt trafik-planen samt kompensation för indexutveckling enligt gällande avtal. Nämnden tillförs också 7,0 mnkr för ersättningstrafik för tåg. Ersättningstrafik ökar i omfattning p.g.a. väder, skador på fordon, banarbeten m.m. vilket leder till behov att kompensera ökade kostnader. Ett pro-jekt med vätgasbussar startar upp under 2019 och kostnaderna beräknas till 0,5 mnkr 2019. Därefter bedöms kostnaden till 2,0 mnkr per år, som kommer att tillskjutas nämnden i Budget- och planeringsförutsättningar 2020 -2022, under förutsättning att utrymme finns.

Hållbarhetsnämndens budgetram redovisas i tabell 2 och 3.

Kultur- och kompetensnämnd Kultur- och kompetensnämndens budgetram 2019 uppgår till 170,2 mnkr. Jämfört med bud-get 2018, som uppgår till 165,6 mnkr, är det en ökning med 4,6 mnkr. I ökningen ingår verk-samhetsförändring -0,1 mnkr, uppräkning 3,5 mnkr samt övrigt tillskott 1,2 mnkr.

I budgetramen ingår nettokostnader för regional kultur- och biblioteksverksamhet, utbild-ning, arbetsmarknadsfrågor, kompetensfrågor, bidrag till folkrörelsernas och föreningslivets regionala verksamheter, Region Gävleborgs konstsamlingar samt världsarvsfrågor.

Verksamhetsförändring är omfördelning till regionstyrelsen när tjänsteköp av kommuni-kationsverksamhet övergår till anslagsfinansiering. Uppräkningen motsvarar 2,1 procent. Övriga tillskott handlar om ökad lokal tillgänglighet till kultur genom ökad digitalisering, där nationella minoriteter är en viktig grupp.

Kultur- och kompetensnämndens budgetram återfinns i tabell 2 och 3.

Övriga nämnder och verksamheter

Budgetramen för patientnämnden (tabell 2 och 3) har räknats upp med 0,1 mnkr. Verksam-hetsförändring 0,6 mnkr handlar om att Riksdagen beslutat om ett förstärkt uppdrag för patientnämnder som innebär en mer aktiv roll vid hantering av patientklagomål. Ökade kost-nader för detta kompenseras via de generella statsbidragen och fullmäktige har beslutat till-föra patientnämnden 0,6 mnkr i tilläggsanslag 2018. I budget 2018 tillfördes nämnden 0,3 mnkr för detta för att underlätta rekrytering. Ramen uppgår då till 5,3 mnkr 2019.

Diarienr:RS 2018/635 31(42)

Datum: 2018-05-28


Nämnd för företagshälsovård samt nämnd för FoU Välfärd, Hjälpmedel, RegNet och HelGebibliotek är gemensamma nämnder tillsammans med en eller flera andra parter. Finansiering av begränsad basresurs inom FoU Välfärd samt Kommunmolnet inom RegNet har räknats upp med 0,1 mnkr, motsvarande 2,1 procent. Ramen minskas med 0,2 mnkr för del av kapitalkostnader för RegNet, som fasas ut under 2018. Ram 2019 uppgår därmed till 3,8 mnkr. Nämnd för företagshälsovård är i sin helhet intäktsfinansierad.

Fullmäktiges presidium har berett revisorernas budgetförslag för 2019. Första året i en man-datperiod arbetar avslutande och tillkommande revisorer parallellt under fyra månader. Revisorernas budget föreslås därför räknas upp med ytterligare 0,1 mnkr utöver den gene-rella uppräkningen på 2,1 procent. Ramen uppgår då till 6,3 mnkr.

Ramar för övriga nämnder och verksamheter redovisas i tabell 2 och 3.

Budgetreserv

Förutom ramarna till styrelsen och nämnderna budgeteras en reserv på 63,3 mnkr, motsva-rande 0,7 procent av verksamhetens nettokostnad, vilket bedöms som en relevant nivå efter nödvändiga finansieringsbehov. Reserven kan, efter fullmäktiges beslut, användas för att finansiera ändrade eller nya förutsättningar för verksamheten. T.ex. skulle Riksdagens beslut om statsbudgeten för 2019 kunna leda till ökade kostnader eller lägre intäkter. Viss osäkerhet råder om storlek och utformning av specialdestinerade statsbidrag.

Budgeten och den ekonomiska planen bygger på Sveriges Kommuner och Landstings skatte-underlagsprognos från april 2018. Det finns svårigheter med att göra en bedömning så långt i förväg. Alla bedömare har svårigheter med detta. Det är därför viktigt att i budgetreserven ha marginal för att svensk ekonomi kan ta en annan riktning än antaganden i en så tidig skatte-underlagsprognos.

Budgetreserven redovisas i tabell 2 och 3.

Folktandvården Gävleborg AB

Folktandvården Gävleborg AB är ett helägt dotterbolag till Region Gävleborg. Bolaget be-driver sedan 2007 tandvård i länet på uppdrag av regionen. Enligt ägardirektivet ska ekono-miska krav på bolaget fastställas i samband med beslut om regionens budget.

Verksamheten i bolaget ska bedrivas med en soliditet och vinstmarginal som säkerställer bolagets utveckling på lång sikt. Soliditeten bör därför inte understiga 30 procent och vinst-marginalen bör årligen vara lägst 1,5 procent. Ur ett ägarperspektiv är ett positivt kassaflöde från investeringen det finansiella målet. Bolaget ska därför lämna utdelning till ägaren som normalt uppgår till hälften av resultatet efter full skatt. Storleken på utdelningen påverkas av faktorer som t.ex. konjunkturläge, konkurrenssituation och investeringsbehov. Utdelningen fastställs i samråd mellan ägaren och styrelsen.

Diarienr:RS 2018/635 32(42)

Datum: 2018-05-28


Investeringsram För 2018 uppgår investeringsramen till 728 mnkr, varav 202 mnkr avser maskiner och inven-tarier samt 526 mnkr avser byggnader. Prognosen för 2018 uppgår till 293 mnkr, varav 191 mnkr avser maskiner och inventarier samt 102 mnkr avser byggnader.

För 2019 föreslås investeringsramen till 521 mnkr. För maskiner och inventarier beräknas investeringarna till 181 mnkr. Utgångspunkt för ram för maskiner och inventarier är oföränd-rad ram jämfört med 2018 exklusive komponentredovisade byggnadsinventarier. Utfallet har de senaste åren understigit ramen, liksom prognos 2018. Investeringarna ska ur verksam-hetssynpunkt vara realistiska att genomföra. I ramen har hälso- och sjukvårdens behov av investeringar prioriterats. Delar av byggnadsinvesteringarna ska komponentredovisas som byggnadsinventarier enligt gällande regelverk.

Ramen för byggnadsinvesteringar uppgår till 340 mnkr 2019, varav investeringar inom Framtidsbygget 188 mnkr samt utrymme för tillkommande byggnadsinvesteringar, som kommer att aktualiseras för beslut senare, 152 mnkr. För investeringar inom Framtidsbygget har gjorts en bedömning av investeringstakten för planering och genomförande och 2019 handlar det framförallt om program- och systemskede. De ökade byggnadsinvesteringarna inom Framtidsbygget kommer att kräva extern finansiering under 2020 – 2021 samt ytter-ligare några år därefter.

Investeringsramen 2019 för byggnadsinvesteringar redovisas i tabell 6. Den totala investe-ringsramen 2019 och planerade ramen för 2020 – 2021 redovisas i tabell 7. I ramen för inve-steringar i maskiner och inventarier ingår 15 mnkr 2019, 49 mnkr 2020 samt 57 mnkr 2021 för komponentredovisade byggnadsinventarier. I övrigt bygger de planerade ramarna 2020 - 2021 för investeringar i maskiner och inventarier på utveckling av investeringsnivån i enlig-het med LPIK och för byggnadsinvesteringar från planeringen av Framtidsbygget.

Lokalförsörjning

Region Gävleborg är en stor fastighetsägare, med lokaler över hela länet. Lokalbeståndet består till övervägande del av lokaler för hälso- och sjukvården samt administrativa lokaler och lokaler för tre folkhögskolor. Fastighetsinnehavet visar stora variationer i typ, ålder samt underhållsstatus och på övergripande nivå innebär detta att det ständigt pågår arbete med underhåll för att säkra värdet på fastigheterna. Utöver detta innebär verksamhetens utveck-lingsprocesser att lokaler och lokallösningar regelbundet blir föremål för anpassningar och ombyggnationer i samband med införande av nya vårdmetoder, utbildningar och teknikut-veckling. Nya regelverk för vårdens lokaler, krav på effektiva flöden och logistik, digitali-sering samt flexibilitet ställer i sin tur nya och/eller högre krav på lokalerna. Smittskydds-perspektivet har fått allt större betydelse och innebär tydliga krav på lokalernas ändamålsen-lighet vad gäller t.ex. utformning och ytskikt.

Diarienr:RS 2018/635 33(42)

Datum: 2018-05-28


För länets två akutsjukhus pågår en omfattande planering och förberedelser för modernise-ring och utveckling. Byggprogrammet kallas Framtidsbygget, och vårdbyggnadsspecialister arbetar tillsammans med hälso- och sjukvårdens representanter för att säkra att verksam-hetens långsiktiga lokalbehov får rätt förutsättningar med en tydlig utblick framåt.

Folkhögskolornas fastigheter och lokaler är i stort behov av underhåll och utveckling, både ur verksamhetsperspektiv och ur fastighetsägarperspektiv. Fastighetsutvecklingsplaner och lokalförsörjningsplaner har tagits fram för de tre folkhögskolorna, och ska under hösten följas av beslutsunderlag för programarbete.

Gävle sjukhus

För genomförande av de om- och nybyggnationer som Framtidsbygget omfattar, krävs en detaljplaneändring för sjukhusområdet. Utredningar har genomförts i samråd med Gävle kommun och Gästrike Vatten, som underlag för den Miljökonsekvensbedömning (MKB) som krävs innan detaljplaneändringen kan göras. Grundvattentäkten och dess vattenmagasin under sjukhuset har stor betydelse för Gävleområdet, inklusive sjukhuset. Detaljplaneänd-ringen beräknas vara beslutad i början av 2019.

Framtidsbygget

Arbetet med underlag och handlingar för Framtidsbygget Nya Gävle sjukhus och Nya Hudiksvalls sjukhus beräknas vara klart sommaren 2018, efter ett omfattande arbete i berörda verksamheter för att kvalitetssäkra flöden, verksamhetsplaceringar, framtagande av effektmål, etc.

Genomförandeplaneringen av kommande ombyggnationer utgår från att båda akutsjukhusen ska vara i drift under genomförande av om- och nybyggnationer, utan att göra avkall på patientsäkerheten.

Under sommaren 2018 planeras upphandling ske av den första större ombyggnationen på Hudiksvalls sjukhus, med tilldelning under hösten och preliminär byggstart i början av 2019. Det aktuella delprojektet innebär att moderna lokaler säkras för centraloperation, akutmot-tagningen och öron-näsa-hals. Samtidigt tas förutsättningar och underlag fram för upphand-ling av programhandlingar för övriga delar inom Framtidsbygget, som beräknas upphandlas runt årsskiftet 2018/2019.

Behovet av moderniserad teknisk försörjning vid båda sjukhusen har utretts och bedömts vara nödvändig att genomföra innan byggandet av de nya vårdblocken kan påbörjas.

Pågående byggnadsinvesteringar

Utöver Framtidsbygget har beslut fattats om ytterligare 118 mnkr i byggnadsinvesteringar, varav 86 mnkr har genomförts eller planeras att genomföras t.o.m. 2018. Inga ytterligare utgifter för dessa är planerade under perioden.

Diarienr:RS 2018/635 34(42)

Datum: 2018-05-28


Mot bakgrund av kommande om- och nybyggnationer av akutsjukhusen, har antalet inve-steringar i ombyggnationer av lokaler på de två sjukhusen minskat kraftigt, eftersom livs-längden på den typ av lokalförändringar som tidigare varit aktuella nu blir alltför korta ur ett ekonomiskt perspektiv. Investeringar som krävs för fortsatt god patientsäkerhet genomförs dock alltid.

Planerade byggnadsinvesteringar

Ram 2019 för tillkommande projekt, exklusive Framtidsbygget, uppgår till 152 mnkr. Det handlar bl.a. om folkhögskolor, Söderhamns sjukhus samt logistiklokaler.

Hösten 2018 pågår programarbete avseende modernisering av lokaler för logistik på akut-sjukhusen. Nuvarande lokaler är inte ändamålsenliga, och behöver även kompletteras för att fortsätta leverera service till sjukhusen. Ombyggnationerna ingår inte i Framtidsbygget. Genomförande beräknas påbörjas under senare delen av 2019.

Ett antal större drift- och underhållsinvesteringar utreds hösten 2018 avseende funktioner som inte ingår i Framtidsbygget. I övrigt avser tillkommande projekt främst behov av mindre ombyggnationer som kan uppkomma. Helhetsplanen för Söderhamns sjukhusområde ska uppdateras och revideras, främst som en följd av förändrade förutsättningar och behov i verksamheten.

Ram för tillkommande byggnadsinvesteringar framgår av tabell 6.

Investeringar i maskiner och inventarier

Större planerade investeringar är bl.a. operationsrobot, 18 mnkr. Operation med titthåls-teknik underlättas väsentligt genom användande av operationsrobot vilket möjliggör er-bjudande av skonsamma operationsmetoder till patienter i tillräcklig omfattning. Inve-steringen var planerad till 2018 men har flyttats fram till 2019. Reinvestering i ambulanser planeras för 15 mnkr, Andra större investeringar inom hälso- och sjukvården är utbyte av magnetkamera i Gävle för 13 mnkr, genomlysning-/interventionslab i Hudiksvall, där man gör kateterkontroller och -byten, svaljstudier m.m., för 8 mnkr samt utbyte av slätröntgenlab i Hudiksvall, konventionellt lab, för 5 mnkr. Inköp av medicinteknisk utrustning kommer att göras inom ett flertal verksamhetsområden. Inköp av nya hjälpmedel innebär planerade in-vesteringar med 33 mnkr.

Inom övrig verksamhet planeras bl.a. fortsatt kontinuerligt utbyte av regionens nätverksut-rustning och övrig IT-utrustning samt inköp av möbler till kontorsrum och sjukhussängar.

Investeringsram för maskiner och inventarier framgår av tabell 7.

Diarienr:RS 2018/635 35(42)

Datum: 2018-05-28


Uppföljning Styrelsen ska löpande informera fullmäktige om utvecklingen i verksamheten. För perioden januari - augusti ska delårsrapport upprättas. Rapporten ska i princip följa samma struktur som budget och ge en rättvisande bild av verksamheten under perioden. Styrelsen ska även lämna årsprognos och göra en framtidsbedömning i rapporten. Vid behov ska åtgärder för en ekonomi i balans redovisas. Rapporten ska lämnas till fullmäktige senast i oktober. För verk-samhetsåret 2019 ska styrelsen upprätta årsredovisning. Årsredovisningen ska lämnas till fullmäktige och regionfullmäktiges revisorer senast den 15 april 2020.

Styrelsen svarar för löpande uppföljning av nämndernas och verksamhetens effektivitet. Ut-gångspunkt för uppföljningen är budgetens mål. Styrelsen har särskilt ansvar för uppföljning av ekonomi, intern kontroll och finansförvaltning. Styrelsen inhämtar information från nämnderna månadsvis med undantag för januari och juni. I samband med delårsrapporter och årsredovisning redovisar nämnderna sin medelsförvaltning, som också innehåller uppföljning av verksamhetsmål, till styrelsen.

Styrelsen för Folktandvården Gävleborg AB ska lämna delårsrapport till styrelsen för perio-den januari - augusti i september. Styrelsens utskott har ett uppföljningsansvar inom respek-tive verksamhetsområde. Utskotten ska löpande redovisa sitt arbete till styrelsen.

Diarienr:RS 2018/635 36(42)

Datum: 2018-05-28


Tabell 1 Resultatutveckling 2017 – 2021 (mnkr)

Utfall 2017

Budget 2018

Prognos 2018

Budget 2019

Plan 2020

Plan 2021

Verksamhetens intäkter 1 386 1 327 1 500 1 373 1 373 1 373 Verksamhetens kostnader -10 070 -10 168 -10 456 -10 469 -10 713 -10 927 Avskrivningar -260 -247 -249 -256 -256 -256 Verksamhetens nettokostnader -8 944 -9 088 -9 205 -9 352 -9 596 -9 810

Skatteintäkter 6 612 6 821 6 736 6 972 7 125 7 337 Generella statsbidrag och utjämning 2 327 2 408 2 424 2 542 2 654 2 712 Resultat före finansnetto -5 141 -45 162 183 239 Finansiella intäkter 369 40 180 136 140 144 varav värdeförändring pensionsfond - - - 136 140 144 Finansiella kostnader -74 -90 -91 -111 -131 -187 varav pensionsavsättning -67 -85 -86 -105 -120 -158

RESULTAT 290 91 44 187 192 196

Resultatkrav 1% av verksamhetens nettokostnad, 2% fr.o.m. 20192 89 91 92 187 192 196 Ökning verksamheten nettokostnad, %3 5,7% 1,6% 2,9% 1,6% 2,6% 2,2% Landstingsprisindex (LPIK), förändring % 2,6% 2,7% 3,4% 2,3% 2,8% 2,6% Ökning skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning, % 4,4% 3,2% 2,5% 3,9% 2,8% 2,8% Skattesats, kronor 11,51 11,51 11,51 11,51 11,51 11,51

2 Fr.o.m. 2019 inklusive värdeförändring kortfristiga finansiella placeringar pensionsfond. 3 2017 4,1 % exklusive reserveringar och kostnadsförda utgifter för utredningar inom regionens byggprogram. Budget 2019 jämfört med budget 2018 2,9 %.

Diarienr:RS 2018/635 37(42)

Datum: 2018-05-28


Tabell 2 Budgetramar (mnkr) Budget Ram Plan Plan Styrelse/nämnd 2018 2019 2020 2021 Regionstyrelse 2 433,1 2 516,7 2 606,3 2 684,7 varav Hälsoval 1 390,3 1 472,6 1 490,4 1 531,5 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 920,9 6 072,0 6 145,6 6 315,0 Hållbarhetsnämnd 462,6 514,4 539,5 547,4 Kultur- och kompetensnämnd 165,6 170,2 171,9 175,9 Patientnämnd 4,6 5,3 5,4 5,5 Företagshälsovårdsnämnd 0,0 0,0 0,0 0,0 Gemensam nämnd FoU Välfärd, Hjälpmedel, RegNet 3,9 3,8 3,8 3,9 Revisorer 6,1 6,3 6,4 6,5 Budgetreserv 91,2 63,3 117,1 71,1

Verksamhetens nettokostnader 9 088,0 9 352,0 9 596,0 9 810,0

Diarienr:RS 2018/635 38(42)

Datum: 2018-05-28


Tabell 3 Budgetramar 2018 och 2019 (mnkr) Budget Budget Verksamhets- Upp- Övriga Upp-

Styrelse/nämnd 2018 2019 förändring räkning tillskott räkning (%)4

Regionstyrelse 2 433,1 2 516,7 54,9 28,7 - 1,25 varav Hälsoval 1 390,3 1 472,6 43,4 38,9 - 2,76

Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 920,9 6 072,0 -46,5 165,2 32,4 2,8 Hållbarhetsnämnd 462,6 514,4 -3,8 9,7 45,9 2,1 Kultur- och kompetensnämnd 165,6 170,2 -0,1 3,5 1,2 2,1 Patientnämnd 4,6 5,3 0,6 0,1 - 1,9 Företagshälsovårdsnämnd 0,0 0,0 - 0,0 - - Gemensam nämnd 3,9 3,8 -0,2 0,1 - 2,7 Revisorer 6,1 6,3 - 0,2 - 3,3 Budgetreserv 91,2 63,3 - -27,9 - -

Verksamhetens nettokostnader 9 088,0 9 352,0 4,9 179,6 79,5 2,0

4 Den procentuella uppräkningen är beräknad på budget 2018 med tillägg och avdrag för verksamhetsföränd-ringar. När det belopp uppräkningen motsvarar avrundas till mnkr med en decimal kan den procentuella uppräkningen avvika från den angivna procentsatsen. Den totala ramökningen är 2,9 %, varav 2,0 % är uppräkning och 0,9 % är övriga tillskott. 5 2,8 % för verksamhet övertagen från hälso- och sjukvård, 15,4 % för sjukresor, -18,7 % för pensioner samt 2,1 % för tandvård och övrig verksamhet. 6 Uppräkning för Hälsoval är 2,8 % inklusive uppräkning för Hofors HC som ingår i verksamhetsförändring med 1,1 mnkr.

Diarienr:RS 2018/635 39(42)

Datum: 2018-05-28


Tabell 4 Kassaflöde (mnkr) Utfall Prognos Budget Plan Plan 2017 2018 2019 2020 2021

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Årets resultat 290 44 187 192 197

Justering för avskrivningar 260 249 256 256 256 Justering för pensionsavsättningar 168 231 252 273 335 Justering för övriga ej likvidpåverkande poster -312 -177 -134 -138 -139 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital 406 347 561 583 649

Förändring av rörelsekapital

Förändring av förråd, ökning(-)/minskning(+) -3 0 0 0 0

Förändring av kortfristiga fordringar, ökning(-)/minskning(+) 60 11 -15 -2 0 Förändring av kortfristiga skulder, ökning(+)/minskning(-) 108 -23 -45 8 7 Summa förändring av rörelsekapital 165 -12 -60 6 7

Kassaflöde från den löpande verksamheten 571 335 501 589 656

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Investering av immateriella anläggningstillgångar - - - - -

Försäljning av immateriella anläggningstillgångar - - - - - Investering av materiella anläggningstillgångar -187 -293 -521 -1 179 -1 379 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 2 - - - - Investering av finansiella anläggningstillgångar - - - - - Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 11 - - - - Investering i pensionsfonden -300 -300 - - - Kassaflöde från investeringsverksamheten -474 -593 -521 -1 179 -1 379

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Förändring av långfristiga fordringar,

ökning(-)/minskning(+) - - - - - Årets erhållna investeringsbidrag - - - - - Förändring av långfristiga skulder, ökning (+)/minskning(-) - - - 509 723 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 0 509 723

ÅRETS KASSAFLÖDE 97 -258 -20 -81 0

Likvida medel vid årets början 462 559 301 281 200 Likvida medel vid årets slut 559 301 281 200 200 Förändring likvida medel 97 -258 -20 -81 0

Diarienr:RS 2018/635 40(42)

Datum: 2018-05-28


Tabell 5 Balansräkning (mnkr) Utfall Prognos Budget Plan Plan 2017-12-31 2018-12-31 2019-12-31 2020-12-31 2021-12-31 TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar 11 7 4 1 0

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 557 1 544 1 771 2 617 2 734 Maskiner och inventarier 523 584 625 705 1 712 Finansiella anläggningstillgångar 90 90 91 91 91 Summa anläggningstillgångar 2 181 2 225 2 491 3 414 4 537

Förråd 73 73 73 73 73 Fordringar 495 484 499 501 501 Kortfristiga placeringar 3 407 3 882 4 013 4 148 4 287 Kassa och bank 559 301 281 200 200 Summa omsättningstillgångar 4 534 4 740 4 866 4 922 5 061

SUMMA TILLGÅNGAR 6 715 6 965 7 357 8 336 9 598

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital

Årets resultat 290 44 187 192 197 Resultatutjämningsreserv - - - - Övrigt eget kapital 2 029 2 319 2 363 2 550 2 742 Summa eget kapital 2 319 2 363 2 550 2 742 2 939 Avsättningar

Avsättningar för pensioner 2 707 2 938 3 190 3 463 3 798 Andra avsättningar - - - - - Summa avsättningar 2 707 2 938 3 190 3 463 3 798

Skulder

Långfristiga skulder 7 5 3 509 1 232

Kortfristiga skulder 1 682 1 659 1 614 1 622 1 629 Summa skulder 1 689 1 664 1 617 2 131 2 861

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 6 715 6 965 7 357 8 336 9 598 Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter - - - - - Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna och avsättningarna 4 871 4 843 4 467 4 389 4 330 Övriga Ansvarsförbindelser 677 677 677 677 677

Soliditet 34,5% 33,9% 34,7% 32,9% 30,6%

Diarienr:RS 2018/635 41(42)

Datum: 2018-05-28


Tabell 6 Ram för byggnadsinvesteringar (mnkr) Pågående/beslutade investeringar Budget Inv.utgift Beräknad Beräknade investeringsutgifter Område/projekt totalt t.o.m. inv.utgift 2017 2018 2019 2020 2021 FRAMTIDSBYGGET Hus 07 Hudiksvall1 267 6 20 39 111 117 Hus 16 onkologen Gävle 8 10 - - - - Program/system 525 31 5 100 110 110 Tillkommande investeringar Framtidsbygget - - - 49 483 695 Summa investeringar i Framtidsbygget 800 47 25 188 704 922

GÄVLE Nya hissar Gävle sjukhus 15 10 - - - - Övriga investeringar i Gävle 17 5 12 - - - Summa investeringar i Gävle 32 15 12 0 0 0

HUDIKSVALL Hälsans Hus 30 - 5 - - - Övriga investeringar i Hudiksvall 23 13 10 - - - Summa investeringar i Hudiksvall 53 13 15 0 0 0 Investeringar i Bollnäs/Sandviken/Söderhamn/Ljusdal 33 31 0 0 0 0 Summa pågående projekt 918 106 52 188 704 922 Summa tillkommande projekt 0 0 50 152 255 225

Total investeringsram 918 106 102 340 959 1 147

Diarienr:RS 2018/635 42(42)

Datum: 2018-05-28


Tabell 7 Investeringsram 2019 och planerad ram 2020 - 2021 (mnkr)

mnkr Utfall 2017

Inv ram 2018

Inv ram 2019

Inv ram 2020

Inv ram 2021

Regionstyrelse7 8 14 48 28 Hälso- och sjukvårdsnämnd 70 117 117

Hållbarhetsnämnd - 3 3 Kultur- och kompetensnämnd - 1 - Gemensam nämnd 30 33 33 Summa maskiner och inventarier9 114 202 181 220 232

Regionstyrelse - byggnadsinvesteringar 73 526 340 959 1 147 Total investeringsram 187 728 521 1 179 1 379

7 Inklusive immateriella anläggningstillgångar 8 I investeringsram 2018 ingår komponentredovisade byggnadsinventarier med 15 mnkr 9 Komponentredovisade byggnadsinventarier ingår 2020 med 49 mnkr och 2021 med 57 mnkr

Documents

Budget 2019 och ekonomisk plan 2020-2021 - Region Gävleborg · Vi har sedan tillträdet drivit en ansvarsfull ekonomi sk politik med överskott i budget under hela mandatperioden