2009/10 mnr: Fi260pnr: s43001

Motion till riksdagen2009/10:Fi260

av Mona Sahlin m.fl. (s)

Jobben först

1

1 Innehållsförteckning1 Innehållsförteckning...................................................................................1

2 Förslag till riksdagsbeslut...........................................................................4

3 Jobben först ................................................................................................7

3.1 Sverige halkar efter … ......................................................................7

3.2 … och samhället glider isär …..........................................................8

3.3 … och regeringen fortsätter med skattesänkningar på lånade

pengar................................................................................................8

3.4 Det politiska alternativet: Jobben först ..............................................9

3.5 Samarbete mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet och

Vänsterpartiet ..................................................................................10

4 Sverige halkar efter ..................................................................................10

4.1 Sammanfattning ..............................................................................10

4.2 Arbetslösheten är nu större i Sverige än i EU..................................11

4.3 Den nya otryggheten .......................................................................15

4.4 Från aktiva insatser till passiva åtgärder..........................................19

4.5 Arbetslösheten biter sig fast ............................................................21

4.6 Stora underskott i de offentliga finanserna......................................23

4.7 En effektiv politik hanterar både arbetslösheten och

underskotten ....................................................................................23

5 Investera i framtidens jobb.......................................................................24

5.1 Sammanfattning ..............................................................................24

5.2 100 000 jobb och utbildningsplatser................................................25

5.3 Investera i entreprenörskap..............................................................26

5.3.1 Sverige behöver ett innovationslyft ...........................................26

5.3.2 Det ska vara lätt att göra idéer till företag .................................27

5.3.3 Gemensamt förslag från s, mp och v: Stärkt tillgång på

riskkapital ..................................................................................28

5.3.4 Det ska löna sig att anställa .......................................................28

5.3.5 Investera i besöksnäringen ........................................................29

5.3.6 Gemensamt förslag från s, mp och v: Gemensam

investering i besöksnäringen .....................................................29

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

2

5.4 Investera i forskning ....................................................................... 30

5.5 Investera i ett brett kunskapslyft ..................................................... 31

5.5.1 Ge möjlighet att läsa in en fullständig gymnasieexamen.......... 31

5.5.2 Satsa på den kvalificerade yrkesutbildningen........................... 32

5.5.3 Bygg ut högskolan .................................................................... 32

5.6 Investera i att stärka och strama upp det finansiella systemet......... 32

5.6.1 Europeisk nivå .......................................................................... 33

5.6.2 Nationell nivå ........................................................................... 33

5.7 Investera i ungas möjligheter.......................................................... 34

5.7.1 Gemensamt förslag från s, mp och v: Ge unga en chans .......... 35

5.8 Investera i kultur och kreativitet ..................................................... 41

5.9 Investera i grön omställning ........................................................... 43

5.9.1 Miljöpolitiken behöver stärkas ................................................. 43

5.9.2 Vi vill satsa på energiforskning, energieffektivisering och

teknikspridning ......................................................................... 43

5.9.3 Fordonsparken måste bli mer klimatsmart................................ 44

5.9.4 Gemensamt förslag från s, mp och v: Miljöfordonspaket ......... 44

5.9.5 Investera i framtidens infrastruktur........................................... 46

5.9.6 Investera i ett hållbart och modernt boende .............................. 47

5.9.7 Gemensamt förslag från s, mp och v: Ett utvidgat ROT-

avdrag för upprustade bostäder och 15 000 jobb ...................... 47

5.9.8 Investera i invandrares möjligheter........................................... 50

6 Utveckla välfärden................................................................................... 51

6.1 Sammanfattning.............................................................................. 51

6.2 Jobbkris och passivitet – ett hot mot välfärden............................... 52

6.2.1 Kommunernas finanser ............................................................. 52

6.3 Investera i mer personal i välfärden................................................ 53

6.3.1 5 miljarder i sysselsättningsstöd till kommunerna .................... 54

6.3.2 En miljard för ökad kvalitet och framtidssatsningar i

sjukvården................................................................................. 54

6.3.3 En bättre skola genom en miljard till mer personal och

mindre klasser i skolan ............................................................. 55

6.3.4 Gemensamt förslag från s, mp och v: Modernisera

skolans lokaler .......................................................................... 55

6.3.5 Riktade satsningar till kommuner och landsting....................... 56

6.3.6 Totalt 18 miljarder till kommuner och landsting ...................... 56

6.3.7 Översyn av kommunernas ekonomiska förutsättningar ............ 57

7 Öka möjligheterna – minska klyftorna .................................................... 57

7.1 Sammanfattning.............................................................................. 57

7.2 Klyftorna ökar................................................................................. 57

7.3 Barn och unga ska skyddas från krisens effekter ............................ 59

7.4 Vi vill se ett jämställt Sverige......................................................... 60

7.4.1 Jämställdhet i arbetslivet........................................................... 61

7.4.2 Jämställdhet i familjelivet......................................................... 62

7.4.3 Jämställdhet i ett globalt perspektiv.......................................... 62

7.5 Minska otryggheten – trygga människor vågar............................... 62

7.5.1 En rehabiliteringsmiljard .......................................................... 63

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

3

7.5.2 Ett handslag för hälsa och delaktighet – 10 000 fler

lönebidrag..................................................................................64

7.5.3 En trygg sjukpenning.................................................................64

7.6 En arbetslöshetsförsäkring som stärker Sveriges

konkurrenskraft ...............................................................................64

7.7 Minska klyftan mellan löntagare och pensionärer ...........................65

8 Investeringar i jobb och välfärd kräver skatter .........................................66

8.1 Skatt på inkomst ..............................................................................68

8.2 Socialavgifter ..................................................................................71

8.3 Skatt på fastigheter, kapital m.m. ....................................................72

8.3.1 Gemensamt förslag från s, mp och v: En ny rättvis

rödgrön fastighetsskatt...............................................................72

8.4 Miljö- och klimatskatter ..................................................................75

9 Vrid och vänd på varje skattekrona..........................................................76

9.1 Gemensamt förslag från s, mp och v: Effektivisera i statliga

myndigheter.....................................................................................76

9.2 Gemensamt förslag från s, mp och v: Bekämpa skattefusk

och ekonomisk brottslighet..............................................................82

10 Sunda offentliga finanser .........................................................................85

10.1 Långsiktiga överskott i de offentliga finanserna..............................85

10.2 Utgiftstak.........................................................................................86

10.3 Budgeteringsmarginal .....................................................................86

11 Effekter för kommunsektorn ....................................................................87

11.1 Ökade resurser till kommunsektorn.................................................87

11.2 Förändringar i skatter och transfereringar är neutrala för

kommunsektorn ...............................................................................88

11.3 På sikt: färre i behov av socialbidrag...............................................88

12 Effekter för hushållen...............................................................................89

13 Fördelningspolitiska effekter....................................................................90

14 Tabeller över utgifter och skatter .............................................................92

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

4

2 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och

budgetpolitiken som föreslås i motionen.

2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssy-

stemet vid sidan av statsbudgeten till 1 059 miljarder kronor för 2010

och 1 092 miljarder kronor för 2011 (se avsnitt 9 Sunda offentliga

finanser).

3. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssy-

stemet vid sidan av statsbudgeten till 1 098 miljarder kronor för 2012

(se avsnitt 9 Sunda offentliga finanser).

4. Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för

2010 i enlighet med tabell AC.

5. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för

2010 i enlighet med tabell AA.

6. Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehåll-

ningar för 2010 i enlighet med tabell AA.

7. Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssy-

stemet vid sidan av statsbudgeten för 2010 i enlighet med tabell AA.

8. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på ut-

giftsområden för 2011 och 2012 i enlighet med vad som anförs i motio-

nen som riktlinje för regeringens budgetarbete i enlighet med tabell AA.

9. Riksdagen godkänner beräkningen av taket för den offentliga sektorns

utgifter för 2010, 2011 och 2012 i enlighet med tabell AA.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

motionen om inriktningen av skattepolitiken.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

motionen om att inte låna till skattesänkningar.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag

om höjt grundavdrag för pensionärer.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag

om skattereduktion i arbetslöshetsförsäkringen.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag

om förmögenhetsskatt.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag

om skattereduktioner för arbetsgivare som anställer arbetslösa unga.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag

om förstajobbetavdrag för arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa

unga.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

5

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag

om sänkt skatt för entreprenörer som anställer.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

motionen om skatteavdrag för hushållsnära tjänster.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag

om riskkapitalavdrag.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

motionen om tonnageskatt.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag

om koldioxidskatt.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

motionen om skatt på handelsgödsel.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

motionen om energiinvesteringar och energiskatter.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag

om avdrag för havsbaserad vindkraft.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag

om miljöskatt för fluorerade gaser.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag

om att effektivisera statliga myndigheter.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag

om ett ROT-avdrag.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag

om ett ROT-avdrag för skollokaler.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag

om ett program för jobb, utbildning och praktik till unga.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett pro-

gram mot skattefusk.

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett pro-

gram för besöksnäringen.

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag

om en förändrad fastighetsskatt.

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag

till inrättande av en ny riskkapitalfond.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

6

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag

om ett program för att uppmuntra omställningen till fler miljöfordon.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

7

3 Jobben först

I denna motion presenterar vi socialdemokrater vårt alternativ till regeringens

budget. Vi gör det för att tackla de utmaningar Sverige står inför: välfärdens

bristande kvalitet, de växande klyftorna, underskotten i de offentliga finan-

serna, klimatkrisen och i synnerhet den stigande arbetslösheten.

Vi lägger förslag för att ta Sverige ur den ekonomiska krisen, men också

för att rusta Sverige så att landet blir långsiktigt starkare. Det tjugoförsta

århundradets utmaningar måste mötas med investeringar i framtidens jobb.

Våra förslag står i skarp kontrast till den borgerliga regeringen vars syfte

är att göra Sverige till ett europeiskt genomsnittsland, med samma höga ar-

betslöshet, samma brister i välfärden, samma underskott i de offentliga finan-

serna och samma ekonomiska klyftor.

3.1 Sverige halkar efter …

Den ekonomiska krisen är inte över. I vissa avseenden kommer den att för-

djupas de närmaste åren. Antalet arbetslösa väntas öka påtagligt 2010 och

2011. Statsskulden växer. Andelen personer med låg ekonomisk standard

ökar.

Krisens orsak är i huvudsak en: kollapsen på finansmarknaderna hösten

2008, vilken i sin tur berodde på bristande regleringar, stora obalanser i

världsekonomin och en släpphänt kreditgivning. Men olika länder har drab-

bats olika hårt. Sverige har lyckats sämre än de flesta. Före valet var tillväx-

ten i Sverige högre än EU-snittet. Nu är den lägre. Före krisen var Sveriges

arbetslöshet lägre än EU-snittet. Nu är den högre. Samtidigt har de offentliga

finanserna försvagats snabbare i Sverige än i omvärlden.

Orsaken till att Sverige drabbats hårdare än omvärlden är att den borgerli-

ga regeringen har bedrivit en politik som försämrat den svenska ekonomin.

När tillväxten föll dramatiskt under slutet av förra året var regeringen passiv.

I stället för att snabbt skjuta till nya resurser till utbildning och omställning

och till kommuner och landsting för att upprätthålla kvaliteten i välfärden

sänkte regeringen skatten, på lånade pengar. Den politiken har inte gett några

nya jobb; däremot har den försvagat de offentliga finanserna.

Regeringens försämringar i arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen

har ökat otryggheten. De allra flesta har känt sig tvungna att spara en större

andel av sin inkomst. Därför har den privata konsumtionen minskat kraftigare

i Sverige än i omvärlden.

Regeringens besparingar på utbildningsområdet riskerar att medföra att ar-

betslösheten permanentas. Komvux har skurits ned med nästan en tredjedel,

och tre av fyra platser inom arbetsmarknadsutbildningen har avskaffats.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

8

3.2 … och samhället glider isär …

Samtidigt som den ekonomiska politiken har lett till att Sverige halkar efter

omvärlden, har klyftorna mellan olika grupper vuxit.

Fördelningseffekten av regeringens politik(genomsnittlig förändring avnettoinkomsten (i kronor), redovisad i deciler)

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Källa: Riksdagens utredningstjänst.

Den rikaste tiondelen har fått nästan lika mycket som 60 procent av folket

tillsammans. Kvinnor har fått mindre än hälften av skattesänkningarna trots

att de utgör mer än hälften av befolkningen. Pensionärerna får idag betala mer

i skatt än löntagare vid samma inkomst. Många arbetslösa och sjuka är idag

försäkringslösa och tvingas till socialkontoren, samtidigt som mångmiljonärer

har fått sänkt skatt med tiotusentals, i vissa fall hundratusentals, kronor. De

som är mest benägna att spara sina inkomster har fått de största tillskotten,

medan barnfamiljer och pensionärer har fått mindre. Utanförskapet har vuxit

med 70 000 personer. Många människors vilja och förmåga att arbeta och

bidra till utvecklingen tas inte tillvara.

Sverige håller på att glida isär.

3.3 … och regeringen fortsätter medskattesänkningar på lånade pengar

Trots att Sverige har halkat efter, arbetslösheten har rakat i höjden och orätt-

visorna har ökat fortsätter regeringen på samma spår: I budgetpropositionen

föreslås återigen sänkta skatter. På lånade pengar. Därmed drivs budgetunder-

skottet upp till 100 miljarder kronor nästa år.

Detta sker i ett läge när många kommuner och landsting tvingas säga upp

personal i välfärden, för att regeringen har tillfört för lite resurser. Enligt

regeringens prognos kommer det att finnas 60 000 färre lärare, vårdbiträden

och andra offentliganställda 2011 än 2008.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

9

3.4 Det politiska alternativet: Jobben först

När arbetslösheten växer drabbar det hela samhället. De arbetslösa får mindre

inkomster. Samhället får lägre skatteintäkter. Klyftorna växer och välfärden

drabbas. Att i detta läge sänka skatten på lånade pengar är en oförnuftig eko-

nomisk politik. Vi vill i stället möta den växande arbetslösheten med invester-

ingar i framtidens jobb, nya resurser till välfärden och ökad rättvisa samt med

att ta ansvar för ekonomin. Genom att sätta jobben först kan vi få fart på till-

växten och öka resurserna till välfärden.

Investera i framtidens jobb

Vi vill investera i 100 000 nya jobb och utbildningsplatser, varav 50 000 i ett

brett kunskapslyft. Vi lägger förslag för att göra det lättare för entreprenörer

att göra idéer till företag – och att expandera verksamheten. Tillsammans med

Miljöpartiet och Vänsterpartiet lanserar vi ett brett ungdomspaket för att rusta

de unga inför framtidens arbetsmarknad och lägger förslag om att utvidga

ROT-avdraget så att det ger 15 000 jobb.

Tabell: Drygt 100 000 jobb samt praktik- och utbildningsplatser(siffror för 2010)

Ett brett kunskapslyft 52 000

ROT-avdrag 15 000

Slopad arbetsgivaravgift för arbetslösa ungdomar 12 500

Jobb i välfärden 5 000

Sänkta företagsskatter 5 000

Jobblyft och förstajobbetavdrag 8 000

Traineeplatser i välfärden och statliga praktikplatser 2 100

Infrastrukturinvesteringar 1 300

Jobb i kultursektorn 1 000

Summa 100 000

Vi vill investera 11 miljarder kronor mer än regeringen i fler anställda i väl-

färden 2010 till 2012: 1 miljard per år i mer personal och mindre klasser i

skolan samt lika mycket för att säkra kvaliteten i sjukvården. Genom ett sys-

selsättningsstöd på totalt 2 miljarder kronor 2011 och 3 miljarder 2012 vill vi

ge kommuner och landsting långsiktiga planeringsförutsättningar. Därutöver

vill vi öka resurserna till kommunerna med 7 miljarder kronor i riktade stats-

bidrag. Totalt avsätter vi 18 miljarder kronor mer än regeringen till kommu-

ner och landsting 2010 till 2012.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

10

18 miljarder i ökade resurser till kommuner och landsting

Miljoner kronor

2010 2011 2012

Breda satsningar 2 000 4 000 5 000

Riktade satsningar 2 600 3 000 1 800

Totalt 4 600 7 000 6 800

Öka möjligheterna – minska klyftorna

Vi föreslår ett åtgärdspaket för att skydda barn och unga från jobbkrisens

effekter. Vi vill förbättra tryggheten för sjukskrivna och arbetssökande och

hjälpa dem att snabbt komma tillbaka i arbete. Vi vill minska klyftan mellan

löntagare och pensionärer. I samarbete med Miljöpartiet och Vänsterpartiet

lägger vi ett förslag om en rättvisare fastighetsskatt.

Ansvar för Sverige

Vi säger nej till regeringens förslag om att låna till skattesänkningar. Till-

sammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet aviserar vi ett brett program för

att effektivisera i statliga myndigheter. I samarbete med Miljöpartiet och

Vänsterpartiet föreslår vi åtgärder för krafttag mot skattefusk.

3.5 Samarbete mellan Socialdemokraterna,Miljöpartiet och Vänsterpartiet

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet kommer att gå till val

gemensamt och begära mandat för en gemensam koalitionsregering. Denna

motion är ett steg på vägen i detta samarbete. Därför är flera förslag i den här

motionen gemensamma för alla tre partierna och kommer också att presente-

ras i allas budgetmotioner. Dessa förslag är markerade med textrutor.

4 Sverige halkar efter

4.1 Sammanfattning

Sverige halkar efter. Arbetslösheten växer snabbare i Sverige än i andra

länder. Sverige har nu en högre arbetslöshet än EU-snittet. Ungdomsarbets-

lösheten är 27 procent, vilket är en av de högsta siffrorna i EU. BNP har sjun-

kit kraftigare i Sverige än i EU som helhet.

”Utanförskapet” ökar. Utanförskapet – beräknat på det sätt som moderater-

na gjorde i valrörelsen – har på tre år ökat med 70 000 personer. Utbetalning-

arna av socialbidrag beräknas öka med 50 procent mellan 2008 och 2012.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

11

Arbetsmarknadspolitiken inriktas på förvaring. Tre av fyra platser inom

den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen har avskaffats sedan reger-

ingen tillträdde. I regeringens så kallade garantier får endast 7 procent utbild-

ning eller praktik.

Sverige har stora underskott i de offentliga finanserna. Under 2010 lånar

regeringen över 100 miljarder kronor – bland annat till skattesänkningar.

Sverige kommer att ha stora offentliga underskott under många år framöver.

4.2 Arbetslösheten är nu större i Sverige än i EU

Arbetslösheten växer snabbare i Sverige än i andra länder. För tre år sedan var

arbetslösheten i Sverige närmare två procentenheter lägre än i EU, enligt

Eurostats säsongsjusterade data. Nu är arbetslösheten för första gången nå-

gonsin högre i Sverige än genomsnittet i EU som helhet. 9,4 procent av män-

nen och 8,9 procent av kvinnorna på den svenska arbetsmarknaden står utan

arbete. Arbetslösheten är också för första gången någonsin högre än i vårt

grannland Finland.

Sysselsättningen i Sverige sedan 1993

70

72

74

76

78

1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011

Den svarta linjen återger sysselsättningen i Sverige, i procent.

Källa: Konjunkturinstitutet.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

12

Sysselsättningen i Sverige 1993–2008, könsuppdelad

70

72

74

76

78

1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007

Den svarta linjen återger sysselsättningen bland kvinnor, i procent. Den grå linjen återgersysselsättningen bland män. Statistiken t.o.m. 2004 är inte säkert jämförbar med den fr.o.m.2005.

Källa: Konjunkturinstitutet.

Bland ungdomar är situationen än mer allvarlig. I dag är arbetslösheten 27

procent bland Sveriges unga, för kvinnor såväl som män. Bara tre länder i EU

visar högre siffror. Under den akuta jobbkrisen har ungdomsarbetslösheten

ökat dubbelt så snabbt i Sverige som i EU.

Arbetslösheten i Sverige och i EU sedan januari 2007*

5

6

7

8

9

Jan

20

07

Jul2

007

Jan

20

08

Jul2

008

Jan

20

09

Jul20

09

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

13

Ungdomsarbetslösheten i Sverige och i EU sedan januari 2007*

10

15

20

25

30

Ja

n2

007

Jul20

07

Jan

200

8

Ju

l200

8

Jan

20

09

Jul20

09

Arbetslösheten i Sverige och i EU sedan januari 2007, könsuppdelad*

5

7

9

Ja

n20

07

Jul2

00

7

Jan

200

8

Jul2

00

8

Jan

20

09

Jul2

00

9

Ungdomsarbetslösheten i Sverige och i EU sedan januari 2007,

könsuppdelad*

10

15

20

25

30

Ja

n20

07

Jul2

00

7

Jan

200

8

Jul2

00

8

Jan

20

09

Jul2

00

9

* De svarta linjerna återger arbetslösheten i Sverige, i procent. De grå linjerna återger arbets-lösheten i EU. I de könsuppdelade diagrammen representerar streckade linjer kvinnor ochpunktlinjer män. Ungdomsarbetslösheten mäts som arbetslösheten i ålderskategorin yngre än25 år.

Källa: Eurostat.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

14

Under många år hade Sverige en högre tillväxt än genomsnittet i både EU och

OECD. Under denna mandatperiod har det dock skett ett trendbrott. Den

svenska tillväxten är nu lägre än i EU som genomsnitt. Under 2008 och bör-

jan av 2009 ökade skillnaden i tillväxttakt mellan Sverige och EU. Under

andra kvartalet 2009 sjönk BNP i EU med runt 4,8 procent på årsbasis, medan

siffran för Sverige var 6,0 procent.

BNP-tillväxt i Sverige och EU sedan första kvartalet 2006

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

kv1

20

06

kv3

2006

kv1

20

07

kv3

20

07

kv12

00

8

kv3

20

08

kv1

20

09

Den svarta linjen återger tillväxttakten i Sverige. Den grå linjen återger tillväxttakten i EU.Staplarna återger skillnaden, i procentenheter, mellan tillväxten i Sverige och i EU.

Källa: Eurostat.

Det svenska tillväxtfallet kan dock inte förklaras med att den svenska expor-

ten har gått ned mer än i andra EU-länder – eller att Sverige är mer exportbe-

roende än andra EU-länder. Tvärtom finns det många EU-länder som är mer

exportberoende än Sverige. Dessutom har Riksbankens expansiva penningpo-

litik inneburit låga styrräntor och en depreciering av den svenska kronan. Det

har påverkat den svenska exporten positivt, men har lett till en snabb minsk-

ning av värdet på svenska tillgångar. Exporttillväxten i Sverige har inte ut-

vecklats på något annat sätt än den genomsnittliga trenden i EU. Det har där-

emot konsumtionen. Svenska konsumenter reagerade starkare och förändrade

sitt beteende snabbare till följd av krisen än vad människor i andra EU-länder

har gjort. Nedskärningarna i trygghetssystemen är en viktig förklaring till

detta. Den minskade tryggheten gör att människor sparar en större del av sina

inkomster för att ha som buffert i händelse av arbetslöshet eller långvarig

sjukdom.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

15

Exporttillväxt i Sverige och EU sedan första kvartalet 2006*

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

kv1

20

06

kv32

006

kv1

20

07

kv3

20

07

kv1

2008

kv3

20

08

kv12

009

Konsumtionstillväxt i Sverige och EU*

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

kv12

00

6

kv32

00

6

kv12

00

7

kv32

00

7

kv12

00

8

kv32

00

8

kv12

00

9

*Den svarta linjen återger tillväxttakten i Sverige, i procent. Den grå linjenåterger tillväxttakten i EU.

Källa: Eurostat.

År 2009 är det sämsta året sedan andra världskriget i svensk ekonomi. Samti-

digt sjunker produktionen både i EU och i USA mindre än i Sverige.

Den växande otryggheten, arbetsmarknadspolitikens reträtt och den passi-

va och ineffektiva finanspolitik som har förts under krisen har haft effekt:

Sverige halkar efter.

4.3 Den nya otryggheten

Den borgerliga regeringen har genomfört en rad förändringar som påverkar

hushållens ekonomiska trygghet. Den svenska arbetslöshetsförsäkringen är i

dag sämre än i flera jämförbara länder. Taket i a-kassan är endast 15 000

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

16

kronor i månaden, vilket innebär att den som har en genomsnittlig inkomst

endast får cirka 50 procent av sin tidigare lön i ersättning vid arbetslöshet.

Arbetslöshetsförsäkring i några europeiska länder

30

35

40

45

50

55

60

65

70

75

Nederländerna Norge Frankrike Danmark Sverige Finland

Den vänstra stapeln anger bruttoersättningsnivå vid arbetslöshet, i procent för en genom-snittslön, år 2006. Den högra stapeln motsvarande siffra 2009.

Källa: TCO.

En halv miljon människor har trängts ut ur a-kassan. De står nu utan trygghet

när jobbkrisen stärker sitt grepp om Sverige. Att många har lämnat arbetslös-

hetsförsäkringen är en delförklaring till att allt fler hushåll nu måste ansöka

om socialbidrag (ekonomiskt bistånd) för att klara sin försörjning. I budget-

propositionen för 2010 bedömer regeringen att utbetalningen av socialbidrag

kommer att öka med 50 procent, från 77 000 till 119 000 personer på helårs-

basis, mellan 2007 och 2012.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

17

Medlemsutveckling i arbetslöshetsförsäkringen sedan 2006

3200

3400

3600

3800

Mar

06

Mar

07

Ma

r08

Ma

r09

Staplarna återger antalet medlemmar i a-kassorna, i tusental.

Källa: Inspektionen för Arbetslöshetsförsäkringen (IAF).

Ökning av utbetalningar av socialbidrag

60000

80000

100000

120000

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Ekonomiskt bistånd i helårsekvivalenter.

Källa: Budgetpropositionen för 2010.

De kraftigt stigande prognoserna för arbetslöshet och socialbidrag får också

genomslag i regeringens eget mått på utanförskapet. 1 I augusti 2006 var utan-

förskapet – enligt moderaternas egen definition – 1 209 000 individer. Enligt

beräkningar från riksdagens utredningstjänst uppgick utanförskapet i augusti

2009 till 1 278 000 individer. Under tre år med en borgerlig regering har

utanförskapet ökat med 70 000 personer.

1 Begreppet utanförskap definierades i Ekonomisk Debatt nummer 1, 2006. ”Mått somspeglar utanförskapet på arbetsmarknaden behövs i debatten”, Eva Uddén Sonnegård.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

18

”Den verkliga arbetslösheten”, augusti 2006

Källa: Moderaternas hemsida.

Motsvarande tal, augusti 2009

Källa: Riksdagens utredningstjänst, dnr 2009:1262.

Regeringens nedrustning av a-kassan har resulterat i en ny otrygghet. Denna

nya otrygghet förklarar att hushållen har blivit tvungna att öka sitt sparande

kraftigt.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

19

Hushållens historiskt höga sparande

-4

-2

0

2

4

6

8

10

1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

Hushållens sparande, i andel av disponibel inkomst för 1994–2010.

Källa: Budgetpropositionen för 2010.

4.4 Från aktiva insatser till passiva åtgärder

Regeringen har sedan den tillträdde hösten 2006 lagt om arbetsmarknadspoli-

tiken från aktiva insatser till passiva åtgärder. Insatser som leder till jobb –

arbetspraktik och yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning – har dragits tillba-

ka. I maj i år fick bara 4 000 personer yrkesinriktad arbetsmarknadsutbild-

ning. Tre av fyra platser i den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen har

avskaffats sedan regeringen tillträdde – trots att utvärderingar har visat att den

ger signifikant bättre chanser att etablera sig på arbetsmarknaden och att hitta

ett jobb.2 Särskilt goda resultat har den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbild-

ningen för personer med låg utbildning och personer som är födda utanför

Norden.

2 Se till exempel Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU); Xavier de Luna,Anders Forslund och Linus Liljeberg, Effekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildningför deltagare under perioden 2002–2004, rapport 2008:1.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

20

Yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning sedan oktober 2006

2000

6000

10000

14000

okt-06 apr-07 okt-07 apr-08 okt-08 apr-09

Staplarna anger antalet sökande i programmet Arbetsmarknadsutbildning.

Källa: Arbetsförmedlingen, månadsstatistik.

Passiva åtgärder sedan oktober 2006

0

20000

40000

60000

okt-06 apr-07 okt-07 apr-08 okt-08 apr-09

Mörka staplar anger platserna i jobb- och utvecklingsgarantin, ljusa staplar platserna i jobb-garantin för ungdomar. Den streckade linjen anger antalet sökande i programmet Arbets-marknadsutbildning.

Källa: Arbetsförmedlingen, månadsstatistik.

Samtidigt som de aktiva insatserna i arbetsmarknadspolitiken har monterats

ned, har regeringen placerat allt fler människor i nya passiva arbetsmarknads-

politiska åtgärder. Jobb- och utvecklingsgarantin, som skapades den 1 juli

2007, har expanderat kraftigt. I dagsläget är mer än 55 000 människor place-

rade i denna åtgärd. I december 2007 instiftades även jobbgarantin för ung-

domar. Nu är mer än 30 000 ungdomar, varav nästan två tredjedelar unga

män, placerade i denna åtgärd. I slutet av sommaren fick bara 7 procent av

deltagarna i regeringens så kallade garantier utbildning eller praktik.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

21

Antalet deltagare i program inom jobbgarantin för ungdomar (UGA)

respektive jobb- och utvecklingsgarantin (JOB), i slutet av augusti 2009

Program UGA JOB Totalt

Arbetspraktik 1 491 3 274 4 765

Utbildning 492 937 1 429

Arbetsinriktad rehabilitering/arbetsträning 4 884 4 884

Starta eget 7 376 383

Kartläggning, coachning m.m. 22 054 36 760 58 814

Inget program/ingen registrerad uppgift 7 672 9 055 16 727

Totalt antal deltagare 31 716 55 286 87 002

Källa: Arbetsförmedlingens statistikenhet, egna beräkningar.

Regeringens omläggning av arbetsmarknadspolitiken kommer också att få

effekter under kommande år. Arbetsförmedlingen har i ett flertal rapporter

redovisat att arbetskraften inte har rätt utbildning för att kunna ta de jobb som

skapas. För att motverka arbetskraftsbrist i nästa högkonjunktur behöver

många människor få möjlighet att stärka sin kompetens under den innevaran-

de lågkonjunkturen. Regeringen har både försämrat möjligheterna till arbets-

marknadsutbildning och möjligheterna till utbildning inom det ordinarie ut-

bildningssystemet. Det kommer att försvaga återhämtningen.

Samtidigt som antalet platser i arbetsmarknadsutbildning har skurits ned så

har regeringen dragit ned på statsbidraget till komvux. Den utbyggnad som

aviseras i budgetpropositionen motsvarar inte på långa vägar det antal kom-

vuxplatser som regeringen har tagit bort.

4.5 Arbetslösheten biter sig fast

Den nya otryggheten och nedmonteringen av arbetsmarknadspolitiken inne-

bär en chock för svensk arbetsmarknad. Därför kommer det att ta tid för Sve-

rige att hämta sig. Samtidigt kommer den ekonomiska politiken att behöva

hantera stora underskott i de offentliga finanserna under de närmaste åren.

En enig ekonomkår har länge förespråkat en mer aktiv finanspolitik för att

möta krisen. Regeringen har svarat med passivitet. I sin kommentar till reger-

ingens ekonomiska vårproposition 2009 hänvisade Konjunkturinstitutet till

sin senaste analys:

Genom att stimulera efterfrågan i ekonomin ytterligare kan nedgången isysselsättningen mildras. Tillsammans med arbetsmarknadspolitiska åt-gärder kan detta bidra till att dämpa de varaktiga negativa effekterna påarbetsmarknaden som blir följden av den djupa lågkonjunkturen. 3

I en intervju kommenterade Finanspolitiska rådets ordförande, Lars Calmfors,

regeringens krishantering:

3 Konjunkturläget mars 2009, Konjunkturinstitutet.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

22

Regeringen borde ha satsat mellan 15 och 25 miljarder kronor redan 2009för att stimulera den svenska ekonomin. 4

De åtgärder som presenteras i budgetpropositionen för 2010 hade behövts

under det historiska krisåret 2009 för att bromsa upp det fria fallet i svensk

sysselsättning. Som Konjunkturinstitutet och andra experter visat leder högre

arbetslöshet i en lågkonjunktur till varaktigt högre jämviktsarbetslöshet.

Jämviktsarbetslösheten återger vilken arbetslöshetsnivå som är förenlig

med en stabil ekonomisk utveckling – oaktat den konjunktur som råder för

tillfället. Regeringen framhåller återkommande att dess politik bidrar till att

skapa jobb på lång sikt. Om detta vore riktigt skulle jämviktsarbetslösheten

minska.

I januari 1995, i början av den socialdemokratiska regeringsperioden, var

jämviktsarbetslösheten 7,1 procent. Under de följande tolv åren sjönk jäm-

viktsarbetslösheten kontinuerligt. I januari 2007 nådde den sin lägsta nivå på

5,8 procent. I det läget – med en mycket stark konjunktur i ryggen – valde

regeringen att inleda sina stora skattesänkningar och sin nedrustning av ar-

betslöshetsförsäkringen. Då började den strukturella arbetslösheten att öka.

Konjunkturinstitutet väntar sig att jämviktsarbetslösheten åter når 7 procent

mot slutet av nästa år.

Utveckling av arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet i Sverige

5,6

6,0

6,4

6,8

7,2

19

95

199

7

199

9

200

1

20

03

20

05

20

07

20

09

201

1

5,0

7,0

9,0

11,0

13,0

Den svarta linjen återger jämviktsarbetslösheten och avläses på vänster y-axel.

Den grå linjen återger den faktiska arbetslösheten och avläses på höger y-axel.

Källa: Konjunkturinstitutet.

4 Intervju i Svenska Dagbladet, 6 december 2008.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

23

I 2009 års vårproposition bedömde regeringen att en av tre som blir arbetslösa

inte kommer tillbaka i arbete. Av de 300 000 som beräknas bli arbetslösa från

2008 och framåt kan således över 100 000 antas bli permanent utslagna från

arbetsmarknaden.

4.6 Stora underskott i de offentliga finanserna

Under de närmaste åren kommer den ekonomiska politiken att behöva hantera

stora underskott i de offentliga finanserna. Det negativa finansiella sparandet i

den offentliga sektorn överstiger 100 miljarder kronor under 2009. I kronor

räknat är underskotten i statsbudgeten lika stora nu som under början av

1990-talet. Samtidigt är även kommunernas och landstingens finanser hårt

ansträngda.

Statsbudgetens saldo sedan 1970

-250

-200

-150

-100

-50

0

50

100

150

200

19

70

19

73

19

76

1979

19

82

19

85

19

88

19

91

19

94

19

97

20

00

20

03

2006

20

09

Staplarna anger statsbudgetens saldo, i miljarder kronor, löpande priser.

De svarta staplarna indikerar borgerliga regeringsår och de grå socialdemokratiska reger-ingsår.

Källa: Ekonomistyrningsverket.

4.7 En effektiv politik hanterar både arbetslöshetenoch underskotten

Det svåra arbetsmarknadsläget och påfrestningarna på de offentliga finanser-

na innebär en dubbel utmaning för den ekonomiska politiken. På lång sikt vet

vi att välfärdens finansiering är beroende av sysselsättning och tillväxt. Att ta

ansvar för jobben är att ta ansvar för ekonomin. På kort sikt krävs en hård

prioritering i den ekonomiska politiken för att man på ett ansvarsfullt och

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

24

effektivt sätt ska kunna motarbeta arbetslöshet och utslagning. En rationell

politik måste därför vila på fyra grunder:

Se till att de som blir av med jobbet inte slås ut från arbetsmarknaden, utan

står rustade att ta nya arbeten. De av oss som blir arbetslösa ska få högkvali-

tativa utbildningar och stöd så att de snabbt kan komma tillbaka i arbete.

Se till att det offentliga inte säger upp personal som behövs i sjukvården,

skolan och omsorgen. Sveriges kommuner och landsting måste kunna

behålla välfärdsarbetare som gör efterfrågade insatser.

Se till att motverka raset i särskilt konjunkturkänsliga branscher och

samtidigt rusta Sverige inför framtiden – inte minst genom en grön om-

ställning.

Se till att säkra de offentliga finanserna. Sverige ska tillbaka till överskott

– inte låna till skattesänkningar.

Regeringens ekonomiska politik går i samma hjulspår i både högkonjunktur

och lågkonjunktur: Sänk skatten – mest för dem som har det bäst. Regeringen

känns inte vid grundläggande konjunkturpolitiska insikter: Generella skatte-

sänkningar har mycket svag effekt på arbetslösheten. Effekten av skattesänk-

ningar för höginkomsttagare är försumbar.

Nu lånar den borgerliga regeringen till skattesänkningar. Mycket stora un-

derskott ändrar inte regeringens prioriteringar. Skattesänkningar går före jobb.

Skattesänkningar för dem som har det bäst sätts före välfärd.

Socialdemokraternas budgetmotion innebär en politik för jobb. Vi har sa-

nerat Sveriges ekonomi förr, och vi är beredda att göra det igen. Den svenska

modellen som har byggt välstånd och utveckling ska repareras. Det kräver en

ansvarsfull ekonomisk politik med investeringar i jobb och utbildning, utan

skattesänkningar på lånade pengar.

5 Investera i framtidens jobb

5.1 Sammanfattning

Under de närmaste åren kommer arbetslösheten att växa kraftigt. Detta måste

hanteras på både kort och lång sikt. På kort sikt måste sysselsättningen hållas

uppe, så att inte arbetslösheten biter sig fast och välfärden undergrävs. På lång

sikt måste vi få fram fler livskraftiga företag och höja produktiviteten så att

den svenska konkurrenskraften stärks.

Vi vill investera i 100 000 nya jobb och utbildningsplatser. Den stigande

arbetslösheten kräver åtgärder här och nu. Vi föreslår 100 000 nya jobb och

utbildningsplatser.

Vi vill genomföra ett brett kunskapslyft. Vi vill skapa nya jobb genom att

investera i människors kunskaper, inte genom att sänka deras löner. Vi vill ge

50 000 fler människor möjlighet att utbilda sig under de närmaste åren.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

25

Vi vill investera i de ungas chanser. Vi föreslår ett brett ungdomspaket och

åtgärder för att med jobb och utbildning i dag rusta de unga inför morgonda-

gens arbetsmarknad.

Vi vill investera i entreprenörskap och forskning. Vi vill se mer resurser

till forskning, bättre villkor för mindre och växande företag och en särskild

satsning på besöksnäringen. Vi lägger flera förslag på kulturområdet för att

förbättra förutsättningarna för de kreativa näringarna.

Vi vill strama upp och stärka det finansiella systemet. Vi lägger flera för-

slag om förbättrad reglering, kontroll och transparens för att förbättra för

sparande och investeringar i Sverige, Europa och världen.

Vi vill investera i grön omställning. Vi föreslår en omfattande satsning på

modernisering av infrastruktur, bostäder och energisystem. Det ger jobb i dag

och stärker ekonomin inför framtiden.

5.2 100 000 jobb och utbildningsplatser

Sverige har idag en arbetslöshet som är högre än genomsnittet i EU. Den

förväntas dessutom stiga de närmaste åren. Arbetslösheten beräknas öka med

300 000 personer mellan 2008 och 2011.

När arbetslösheten når dessa proportioner ökar risken att människor slås ut

permanent från arbetsmarknaden. Av de 300 000 som beräknas bli arbetslösa

från 2008 och framåt räknar regeringen med att 100 000 personer blir perma-

nent utslagna från arbetsmarknaden. Denna utmaning kan endast mötas på ett

sätt – genom direkta insatser här och nu.

Därför föreslår vi ett brett program i flera punkter som beräknas innebära

100 000 nya jobb och utbildningsplatser.

Drygt 100 000 jobb samt praktik- och utbildningsplatser*

(siffror för 2010)

Ett brett kunskapslyft 52 000

ROT-avdrag 15 000

Slopad arbetsgivaravgift för arbetslösa ungdomar 12 500

Jobb i välfärden 5 000

Sänkta företagsskatter 5 000

Jobblyft och förstajobbetavdrag 8 000

Traineeplatser i välfärden och statliga praktikplatser 2 100

Infrastrukturinvesteringar 1 300

Jobb i kultursektorn 1 000

Summa 100 000

*) Förslagen bakom siffrorna presenteras närmare i detta avsnitt och i övriga delar av bud-getmotionen.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

26

5.3 Investera i entreprenörskap

Entreprenörernas idéer, kreativitet, vilja och envishet skapar framtidstro och

nya jobb. Vår politik ska underlätta för entreprenörer att starta och få tag i

kapital, att anställa, expandera och att exportera. Vi vill också att det ska vara

enklare och tryggare än i dag att röra sig mellan företagande och lönearbete.

Sverige behöver fler kvinnor och män som vågar vara nybyggare. Med vårt

företagarprogram vill vi stimulera fler att starta företag, få fler småföretag att

anställa och stärka innovationskraften i mindre företag.

5.3.1 Sverige behöver ett innovationslyft

Vi socialdemokrater är övertygade om att vägen framåt för Sverige är att vi

hela tiden rör oss uppåt i värdekedjan. Vi avvisar moderaternas idé om att

Sverige ska konkurrera med låga löner. Det är genom att investera i en starka-

re innovations- och kunskapsmiljö som vi kan behålla och utveckla Sveriges

topposition som ett produktivt och kreativt land. Vi vill investera i ett brett

innovationslyft med särskilt fokus på att främja innovationskraften i små och

medelstora företag.

Riskkapitalavdrag

Vi vill införa ett riskkapitalavdrag för den som investerar i ett nytt nystartat

företag. Avdraget innebär att den som investerar i ett nystartat företag kan få

dra av 20 procent av det investerade beloppet, dock max 100 000 kronor.

Beloppet dras mot skatt på inkomst av tjänst, fastighetsskatt samt förmögen-

hetsskatt. Denna modell har utretts och förespråkas av till exempel Svenskt

Näringsliv. I utredningens modell finns konkreta förslag för utformningen

som säkerställer att avdraget inte missbrukas. Om det finns andra modeller

som är mer effektiva i sin utformning är vi villiga att överväga dem. Totalt

avsätter vi 500 miljoner kronor för ett temporärt stöd under 2010. Om avdra-

get visar sig vara lyckosamt är vi beredda att införa avdraget permanent.

Stöd till forskning och utveckling i småföretag

För de stora industriföretagen är det sedan länge naturligt att samverka med

forskarsamhället, men i de små företagen och i stora delar av tjänstesektorn är

detta långt ifrån självklart. För att ge fler småföretag möjlighet att växa ge-

nom innovativa varor och tjänster vill vi öka forskningsanslaget riktat till små

och medelstora företag. Tjänstesektorns behov ska särskilt uppmärksammas.

För att ge fler småföretag möjlighet att stärka kunskapsinnehållet i sin verk-

samhet vill vi tillföra 100 miljoner kronor per år till ett program för stöd till

forskning i småföretag (Forska & Väx).

Ökad samverkan mellan näringsliv och forskarutbildning

De svenska doktoranderna står för en mycket hög andel av den forskning som

bedrivs i Sverige – närmare 40 procent. Sedan länge finns de så kallade indu-

stridoktoranderna som är antagna av ett lärosäte medan de bedriver forsk-

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

27

ningsarbetet i ett företag. Vi vill utveckla bättre möjligheter för mindre och

medelstora företag att ta emot doktorander. Detta är inte minst av vikt för

tjänsteföretagen.

5.3.2 Det ska vara lätt att göra idéer till företag

Nyföretagandet minskar i Sverige. Under det första kvartalet i år minskade

antalet nystartade företag med 15 procent. Denna trend måste brytas. Vi vill

stärka förutsättningarna för att starta företag genom att förbättra tillgången på

kapital, sänka kostnaderna för att vara företagare och förbättra tryggheten för

entreprenörer.

Steget att lämna en anställning för att starta ett företag är stort, och ofta

saknas utrymme för den anställde att förverkliga idén i det befintliga företa-

get. Inte minst nyföretagandet bland kvinnor behöver särskilt stärkas. Det

behövs därför mer av finansierings- och rådgivningsinsatser som vänder sig

särskilt till kvinnliga nyföretagare och som innebär ett konkret stöd i uppstar-

ten av det nya företaget. Vi vill därför ersätta regeringens informationssats-

ning med en grundplåt för nyföretagare med särskilt fokus på att underlätta

kvinnliga entreprenörers nyföretagande.

Sänkta egenavgifter för entreprenörer

Den borgerliga regeringen inledde sin mandatperiod med att höja egenavgif-

terna för entreprenörer med fem procentenheter. Detta visar att den borgerliga

regeringen inte förstår vikten av bra och stabila villkor för entreprenörskap.

Misstaget har sannolikt bidragit till att nyföretagandet har minskat. Efter hård

kritik så backar nu regeringen och försöker reparera det man har förstört. Vi

välkomnar denna partiella reträtt.

En trygghetsgaranti för företagare

Vi har länge drivit frågan om en väl fungerande trygghet för företagare. Bland

annat vill vi underlätta övergången från anställning till företagande genom att

nyblivna entreprenörer ska få ta med sig mer trygghet från den föregående

anställningen. Vi välkomnar det trygghetspaket som regeringen nu har lagt

fram.

One-stop-tillståndsportal gör det enklare att starta företag

Det måste bli ännu enklare att starta och driva företag i Sverige. Satsningen

på digital samordning av myndigheter gentemot företagare behöver förstär-

kas. Vi vill inrätta en tillståndsportal där företagare på ett och samma ställe

ska kunna ta del av vilka tillstånd som krävs för deras verksamhet samt ansö-

ka om dessa.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

28

5.3.3 Gemensamt förslag från s, mp och v: Stärkt tillgång påriskkapital

Nyföretagandet minskar i Sverige. Det är allvarligt i en situation där de små

och medelstora företagen står för en viktig del av en framtida ekonomisk

återhämtning. Företagens möjligheter att få tillgång till kapital har allvarligt

försämrats. Vi vill genomföra en extra utdelning från Vattenfall med 5 miljar-

der kronor för att skapa en ny riskkapitalfond. Den nya riskkapitalfonden ska

agera marknadskompletterande.

Fonden ska aktivt stimulera det breda näringslivets kapitalbehov, men med

särskilt fokus på innovativa små och medelstora industri- och tjänsteföretag.

Insatser som stärker det svenska näringslivets långsiktiga konkurrenskraft ska

särskilt prioriteras. Detta kan till exempel användas för satsningar på företag

som verkar i branschen för miljöteknik.

5.3.4 Det ska löna sig att anställa

Många av framtidens jobb kommer att växa fram i små och medelstora före-

tag. Villkoren för entreprenörskap måste stärkas. Vi vill förbättra möjlighe-

terna att växa och anställa genom sänkt skatt för entreprenörer som anställer,

stöd till export och förbättrad kompetensförsörjning.

Sänkt skatt för entreprenörer som anställer

Vi menar att det finns behov av att stimulera entreprenörer att göra sin första

anställning. Vi vill införa en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgiften om

15 procentenheter för den enmansföretagare som gör sin första anställning.

För att en företagare ska bli berättigad till stimulansen krävs godkännande

från lämplig myndighet. Nedsättningen ska gälla under 2010 och 2011.

Exportstöd till småföretag

Nya marknader ger nya möjligheter för företag att växa och anställa. Den

borgerliga regeringen har dragit ner på stödet och hjälpen till små och medel-

stora företags export. Vi vill istället förstärka det stödet. Vi vill ha fler regio-

nala exportrådgivare som på plats kan stödja småföretagen. Tjänstesektorns

möjlighet till export måste uppmärksammas tydligare. Särskilda insatser ska

genomföras för att stärka den växande miljöteknikbranschen. Utbildningen av

exportsäljare på universitet och högskolor behöver utvecklas. Vi vill särskilt

stärka de svenska underleverantörernas ställning genom en kombinerad sats-

ning på investerings- och exportfrämjande verksamhet.

Utbildning

Trots jobbkrisen är bristen på rätt kompetens ett hinder för expansion och

nyanställningar. För att säkra att småföretagen får tag på rätt kompetens vill

vi att småföretagens behov bättre ska uppmärksammas när utbildningssyste-

men byggs ut.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

29

5.3.5 Investera i besöksnäringen

Besöksnäringens tillväxt har varit mycket stark under de senaste åren. Antalet

sysselsatta i besöksnäringen har ökat med nästan 30 000 heltidsarbeten sedan

2000. Besöksnäringen har också utvecklats väl under den pågående ekono-

miska krisen. Vi vill att Sverige ska bli ett av världens främsta turistländer

under det kommande decenniet. För att nå detta mål vill vi investera i ett

strategiskt utvecklingsprogram för den svenska besöksnäringen tillsammans

med företagen och de fackliga organisationerna. Vi vill stärka marknadsfö-

ringen av Sverige som turistland, investera i fler internationella evenemang i

Sverige och stärka näringens kompetensförsörjning. Socialdemokraternas,

Miljöpartiets och Vänsterpartiets gemensamma politik för besöksnäringen

presenteras i rutan nedan.

5.3.6 Gemensamt förslag från s, mp och v: Gemensaminvestering i besöksnäringen

Våra tre partier är överens om att det behövs offensiva investeringar för att

stärka den viktiga besöksnäringen.

Enligt UNWTO, FN:s turismorganisation, kommer den globala turismen

att växa med över 70 procent till 2020 och i Europa med 50 procent. Vi vill

att Sverige ska ligga i framkant. Turismen ska växa snabbare här än i resten

av Europa, vi ska locka till oss en större andel av de nya globala turisterna.

Internationella evenemang är exempelvis ett mycket intressant segment, där

Sverige har stor tillväxtpotential.

Vi är överens om att staten, i samarbete med kommuner, föreningar och

företag, ska ta ett ökat ansvar för att locka besökare till Sverige. Att gemen-

samt arbeta för att stärka en positiv bild av Sverige skapar både jobb och

intäkter. Följande prioriteringar är viktiga för att besöksnäringen ska kunna

växa:

Vi vill öka marknadsföringen av Sverige som turistland och avsätter

därför nästa år 50 miljoner kronor – mer än vad regeringen gör i sin bud-

get – till marknadsföring och arbete med att främja internationella eve-

nemang.

Ett särskilt bolag, Event Sweden, ska bildas för att samla och professio-

nalisera arbetet med evenemang. Event Sweden ska också kunna bistå

med ekonomiska garantier.

Särskilda utbildningsprogram för besöksnäringen ska genomföras inom

ramen för våra utbildningssatsningar.

Under år 2011 vill vi ta initiativ till branschsamtal med besöksnäringen

för att åstadkomma ett gemensamt strategiprogram för att stärka bran-

schen.

Den svenska besöksnäringen bör bli ledande i att erbjuda klimatsmarta

alternativ till sina gäster. En medveten politik för grön infrastruktur, till-

gång till stränder och skogar med varierat djurliv, i kombination med

profilering och genomtänkta erbjudanden, kommer att öka turismen och

bidra till bilden av Sverige som ett ”grönt” land.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

30

5.4 Investera i forskning

Vi lever i ett kunskapssamhälle och hävdar oss i den globala konkurrensen

genom att skapa, utveckla och använda ny kunskap, ny teknik, nya metoder,

nya lösningar och nya rön. Det är så som både nya jobb och fortsatta framsteg

skapas.

Staten ska vara garant för långsiktig forskning i Sverige. Det innebär en

skyldighet att satsa där forskningen är som mest excellent och ger störst ut-

delning i en långsiktigt hållbar tillväxt och fler jobb. Det innebär att kvalite-

ten, och inte lärosätets storlek eller belägenhet, ska vara avgörande när forsk-

ningsmedlen fördelas. Vi är starkt oroade av den detaljstyrning som införts på

utvalda strategiska forskningsområden och menar att forskningsfinansiärerna

måste få större frihet att prioritera inom varje område.

Den bärande principen för resursfördelningen är att medel, oavsett om de

fördelas via program, råd eller direkt till lärosätena, ska fördelas efter kvalitet.

Varje lärosäte måste ta ansvar för att fördela direkta anslag efter kvalitet. För

att uppnå en verkligt kvalitetsbaserad resursfördelning måste kriterierna vara

internationellt erkända men också anpassade efter lärosätets profil, storlek och

inriktning. Om forskningen bedrivs i mindre eller större skala, eller vid ett

universitet eller en högskola, är inte relevant så länge kvaliteten är hög. Men

forskningspolitiken ska ha tydligt fokus på excellent forskning där Sverige

idag ligger i framkant och på områden som är avgörande för svensk ekonomi

och svenskt välstånd. Vi socialdemokrater är övertygade om att investeringar

i forskning är en av nycklarna till framgång för Sverige.

Framstående forskningsmiljöer ska stödjas oavsett om de finns på universi-

tet eller högskolor. Forskningsresultaten ska komma arbetslivet till del genom

att vi stärker förutsättningarna för kommersialisering av forskningsresultat,

till exempel genom holdingbolag och inkubatorer vid landets högskolor och

universitet, och genom att forskningen förs ut till delar av näringslivet – inte

minst småföretag och tjänsteföretag – som behöver ta del av forskningsresul-

tat för att öka förädlingsvärdet av sin varu- och tjänsteproduktion.

Vi vill satsa mer resurser än regeringen på såväl grundforskning som till-

lämpad forskning. I denna budgetmotion lägger vi förslag om att stärka resur-

serna till forskning, utveckling och kommersialisering med drygt två miljar-

der kronor mer än regeringen under den kommande treårsperioden.

Över två miljarder mer till forskning och utveckling*

(miljoner kronor)

2010 2011 2012

Forskning på universitet och högskolor 100 100 50

Energiforskning m.m. 333 333 333

Forskning och teknikutveckling inom försvarsindu-strin

30 300 300

Vinnova: Forska och väx 100 100 100

Summa 563 833 783

*) Avvikelse från regeringens förslag i budgetpropositionen för 2010.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

31

5.5 Investera i ett brett kunskapslyft

Behoven av utbildning – på alla nivåer – är stort och växande. För individen

handlar det om att få bättre möjlighet att få ett arbete; det finns ett tydligt

samband mellan arbetslöshet och utbildningsnivå. För samhället handlar det

om att tillgodose efterfrågan på kvalificerad arbetskraft och stärka Sveriges

konkurrenskraft. Därför vill vi socialdemokrater investera brett i utbildning

och genomföra ett nytt kunskapslyft i Sverige.

Ett nytt kunskapslyft

(utöver regeringens totala nivå)

2010 2011 2012

Komvux och yrkesvux (varav 10 000 till unga) 25 000 25 000 10 000

Högskola, inkl. fler master- och doktorandplatser 2 500 2 500 12 500

Yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning(varav 2 500 till unga) 12 500 12 500 6 250

Kvalificerad yrkesutbildning (KY) 3 000 1 500 1 500

Lärlingsutbildning 3 000 3 000 1 500

Korttidsstudiestöd för yrkesverksamma 5 000 5 000 0

Svenskutbildning för invandrade akademiker 1 000 1 000 1 000

Totalt 52 000 50 500 30 250

5.5.1 Ge möjlighet att läsa in en fullständig gymnasieexamen

Väldigt många söker sig själva till vuxenutbildningen, som utgör en viktig

väg för människor att utbilda sig vidare och få en ny chans på arbetsmarkna-

den. Vuxenutbildningen måste vara dimensionerad så att den möter männi-

skors utbildningsbehov både i praktiska och teoretiska ämnen. Vi vill göra ett

omfattande kunskapslyft så att tiotusentals människor ges möjlighet att läsa in

en fullständig gymnasieexamen. Vi vill tillföra sammanlagt 25 000 platser på

komvux utöver den borgerliga regeringens nivå 2010 och 2011, och 10 000

fler platser 2012. Av dessa riktas 10 000 platser 2010–2011 och 5 000 platser

2012 till unga i ett särskilt ungdomslyft.

Många människor behöver en möjlighet att kombinera arbete med studier

för att höja sin kompetens och ha en beredskap för omställning. Vi vill införa

ett korttidsstudiestöd för arbetstagare som deltar i kurser inom komvux och

eller vid folkhögskolor. Stöd kan lämnas för studier i svenska, svenska för

invandrare, engelska och matematik på grundskole- och gymnasieskolenivå

samt för studier i samhällskunskap som motsvarar sådana moment som ingår i

den kommunala vuxenutbildningen.

Korttidsstudiestödet ska kunna kombineras med annan branschspecifik ut-

bildning som arbetsgivaren betalar. Stödet ersätter förlorad arbetsförtjänst och

uppgår till 90 kronor per timme, och vi föreslår att resurser avsätts som räcker

till studier på deltid (20 procent) för 5 000 personer.

Många av dem som är eller blir arbetslösa har en ofullständig utbildnings-

bakgrund. De har funnits på arbetsmarknaden under en följd av år, och deras

försörjningsansvar och livssituation gör det svårt att ta studielån för att finan-

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

32

siera kompletterande studier som gör det möjligt att komma vidare i arbetsli-

vet.

Att dessa människor ska hänvisas till passiva arbetsmarknadsåtgärder inom

den så kallade jobb- och utvecklingsgarantin är ett slöseri med både mänskli-

ga och samhälleliga resurser. Det är betydligt bättre att tiden används till att

höja kompetensen och möta den efterfrågan på utbildad arbetskraft som vi vet

väntar runt hörnet.

Arbetslösa som har en kort eller ofullständig utbildning och har behov av

att komplettera sin utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen ska

efter prövning av Arbetsförmedlingen kunna få utbildningsbidrag. Bidraget

riktar sig till arbetslösa som fyllt 25 år men inte 55 och som saknar möjlighe-

ter att studera med studiemedel. Bidraget kan beviljas för max 50 veckors

heltidsstudier.

5.5.2 Satsa på den kvalificerade yrkesutbildningen

Den kvalificerade yrkesutbildningen inom yrkeshögskolan är en viktig del i

att förse företag och organisationer med rätt utbildad arbetskraft. Samtidigt är

den en god möjlighet till yrkesinriktad vidareutbildning efter gymnasiet för

den enskilde. Utvärderingar visar också att kvalificerad yrkesutbildning (KY)

har visat goda resultat; nio av tio som hade gått en KY-utbildning 2007 fick

snabbt anställning eller startade eget företag. Intresset för fler platser inom

yrkeshögskolan är också starkt från kommuner, näringsliv och studenter. Vi

vill därför tillföra 4 500 nya platser redan från årsskiftet.

5.5.3 Bygg ut högskolan

Högre utbildning lönar sig på alla sätt. Studenterna får möjlighet till utveck-

ling och självförverkligande och en starkare position på arbetsmarknaden.

Sverige får bättre förutsättningar att konkurrera som en ledande kunskaps-

och forskningsnation. Under den senaste tiden har söktrycket till högskolan

ökat markant, till följd av lågkonjunkturen och de stora kullarna, födda i bör-

jan av 1990-talet. Regeringen möter detta med 10 000 nya högskoleplatser –

men bara 2010 och 2011. Vi vill långsiktigt bygga ut högskolan och ge fler

möjlighet till högskolestudier. Utbyggnaden ska inriktas mot arbetsmarkna-

dens behov.

Kvaliteten inom den högre utbildningen behöver höjas, särskilt inom sam-

hällsvetenskap och humaniora. Antalet studenter per lärare har ökat och det är

inte ovanligt med så lite lärarledd tid som 4 timmar per vecka. Vi vill förbätt-

ra kvaliteten i högre utbildning och tillföra 400 miljoner kronor per år.

5.6 Investera i att stärka och strama upp detfinansiella systemet

Världen genomgår en djup finansiell kris. Krisen har sitt ursprung i en speku-

lationsekonomi där tillgångsvärden på fastigheter och värdepapper nådde

ohållbara priser som drevs fram av de stora obalanser som finns globalt. När

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

33

den globala prisbubblan sprack så blev det akut uppenbart att det finns för lite

av regler och övervakning för att skydda samhällsekonomin.

Nu pågår det ett seriöst arbete i många länder kring hur regelverk och

övervakning kan stärkas så att risken för en ny kris minskar. Vi välkomnar det

arbete som pågår inom exempelvis EU och inom ramen för globala samar-

betsarenor såsom G20.

Vår bedömning är att den svenska regeringen måste vara djupt engagerad i

reformeringen av den finansiella sektorn under de kommande åren. Några av

de delar som vi avser att prioritera på europeisk och på nationell nivå är föl-

jande:

5.6.1 Europeisk nivå

Ett mer enhetligt europeiskt regelverk

För oss kommer det att vara en prioriterad fråga inom ramen för det europeis-

ka arbetet att skapa ett så enhetligt finansiellt regelverk som möjligt. Vi krä-

ver att den nuvarande regeringen gör detta till en prioriterad fråga. Behovet av

mer enhetliga regelverk blir tydligt när vi tittar på hur omfattande expone-

ringar utanför hemlandet många banker har. Inte minst gäller det de svenska

bankerna som har stor exponering mot hela Östersjöområdet. Några av de

frågor som måste få en lösning snabbt är kapitaltäckningskrav för banker,

begränsningar i de rörliga ersättningssystemen och förbättrade riskbedöm-

ningar av finansiella instrument och institutioner. Arbetet för att begränsa de

så kallade skatteparadisens verksamhet och öka transparensen är intimt för-

knippat med arbetet för en tryggare finansiell sektor. Vi socialdemokrater ser

behov av ett seriöst arbete för att förstärka regleringen på dessa områden.

En europeisk finansinspektion

En annan central fråga för Sveriges agerande inom det europeiska samarbetet

är att säkra att det internationella kapitalet möts av internationell politik och

internationella regler. Vi vill ha en europeisk finansiell myndighet med musk-

ler. Ingen ska kunna smita undan regler och kontroll genom att flytta pengar

mellan olika länder. Vi vill att den europeiska myndigheten ska ha möjlighet

att överpröva nationella inspektioner under vissa förutsättningar.

5.6.2 Nationell nivå

Stärk Finansinspektionen

Den svenska Finansinspektionen har en central uppgift och måste få de verk-

tyg som krävs för att genomföra sitt grundläggande uppdrag som omfattar

tillsyn, reglering och tillståndsgivning inom den finansiella sektorn. Det är

viktigt att människor känner tillit till den finansiella sektorn. Denna tillit sak-

nas idag. Vi ser även särskilda behov av att stärka arbetet med att identifiera

insiderbrott och otillbörlig marknadspåverkan. Det måste noggrant följas att

Finansinspektionen har tillräckliga resurser för sitt arbete.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

34

Alla kreditgivare ska ställas under Finansinspektionens tillsyn

Konsumenten behöver skydd. Vi vill att alla kreditgivare som erbjuder kredi-

ter till konsumenter ska stå under Finansinspektionens tillsyn. Idag krävs

tillstånd endast för de verksamheter som kombinerar utlåningsverksamhet

med inlåning. Det innebär att Finansinspektionen inte får utöva tillsyn över

kreditgivare kring exempelvis företagens kredithantering. Många av de före-

tag som erbjuder de mest kostsamma lånen står därmed utan tillsyn från Fi-

nansinspektionen.

Staten måste vara en seriös ägare

Den svenska staten har ett relativt stort ägande i den svenska banksektorn.

Trots detta vilar utförsäljningsmolnet över såväl SBAB som Nordea. Vi me-

nar att det är ansvarslöst att regeringen under en allvarlig finansiell kris inte

tydligt markerar att staten ska behålla sitt ägande. Ett sådant agerande skulle

vara positivt för stabiliteten på den svenska finansiella marknaden. Vi kan

vidare konstatera att staten valde att använda kapitaltillskottsprogrammet i

samband med kapitaltillskottet till Nordea. Detta tillskott borde ha hanterats

enligt ordinarie metod vid tillskott, inte genom kapitaltillskottsprogrammet

vars syfte är krishantering.

Förbättrad konkurrens inom banksektorn

Rörligheten på bankmarknaden är begränsad. Vi vill att staten använder sitt

ägande i SBAB för att främja konkurrensen. Man behöver också se över om

det krävs lagändringar eller andra typer av insatser för att synliggöra villkoren

mellan olika finansiella aktörer. En anledning till den låga rörligheten är att

mycket av pensionssparandet inte går att flytta. Vi vill se över vilka möjlighe-

ter som finns för att stärka kundernas möjlighet att flytta pensionssparandet

mellan olika aktörer. När den så kallade stabilitetsavgiften kommer på plats

vill vi att den påtagligt ska vägas efter den individuella bankens riskprofil.

Detta skapar sundare incitament samtidigt som konkurrensen mellan banker

blir mer rättvis.

5.7 Investera i ungas möjligheter

De som är unga i dag ska bära upp samhället i morgon. I dag står vi inför en

enorm utmaning. Arbetslösheten bland unga ökar rekordsnabbt – och den

ökar betydligt snabbare i Sverige än i många andra EU-länder. Ungdomsar-

betslösheten är nu 27 procent – och bland den högsta i EU. Den borgerliga

regeringens passivitet inför den växande ungdomsarbetslösheten är inte ac-

ceptabel. Socialdemokraternas, Miljöpartiets och Vänsterpartiets gemensam-

ma politik för att unga ska få jobb presenteras i rutan nedan. Därutöver pre-

senterar vi socialdemokrater ett förslag om skattereduktioner för arbetsgivare

som anställer arbetslösa unga.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

35

Skattereduktioner för arbetsgivare som anställer arbetslösa unga

Regeringens enda svar på den höga ungdomsarbetslösheten är att sänka ar-

betsgivaravgiften för alla företag som redan har ungdomar anställda. Finans-

politiska rådet anser att nedsatta socialavgifter för olika åldersgrupper är ett

ineffektivt sätt att öka sysselsättningen. Vi delar experternas bedömning och

föreslår att differentieringen avskaffas. Vi vill istället uppmuntra företag att

anställa arbetslösa ungdomar.

Vi föreslår ett riktat avdrag för alla som anställer en arbetslös ungdom.

Förslaget innebär en skattereduktion som motsvarar hela arbetsgivaravgiften

för den som anställer en arbetslös mellan 20 och 25 år. Avdraget utgår för alla

arbetslösa ungdomar som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Totalt sett

avsätter vi 1 miljard kronor per år för denna insats, vilket ger cirka 12 500 unga

arbetslösa möjlighet att få en anställning med avskaffad arbetsgivaravgift.

Vi föreslår också därutöver ett ännu mer generöst förstajobbetavdrag riktat

mot de ungdomar som varit långtidsarbetslösa (se nedan).

5.7.1 Gemensamt förslag från s, mp och v: Ge unga en chans

De som är unga idag ska bära upp samhället imorgon. Unga människor står

för en stor och positiv kraft i vårt samhälle; de är kreativa och ser nya lös-

ningar. Att ingjuta hopp och framtidstro i dagens unga generation är en fram-

tidsinvestering. Idag står vi inför en enorm utmaning. Arbetslösheten bland

unga ökar rekordsnabbt – och den ökar betydligt snabbare i Sverige än i

många andra EU-länder. Ungdomsarbetslösheten är nu 27 procent – och

bland den högsta i Europa. Sveriges unga halkar efter.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige är bland den högsta i EU

(juli månad 2009)5

0

5

10

15

20

25

30

35

40

ES

LT*LV*

SE SK HU IE IT

*E

L*FR

EE* FI

BE LUE

U27 PL

RO

*U

K*PT

SI*

BG

MT CZ

CY*

DK

DE AT

NL

Källa: Eurostat.

5 De länder som är markerade hade per den 2 september ännu inte rapporterat in ungdomsar-betslösheten i juli månad till Eurostat. För dessa länder ingår därför den senast tillgängligastatistiken i diagrammet.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

36

Därutöver riskerar situationen att förvärras ytterligare under de närmaste åren.

Ungdomskullarna är rekordstora. På tio år har antalet 19-åringar ökat med

30 procent (30 000 personer). Inte sedan 1960-talet har det varit så många 19-

åringar som idag. Samtidigt kommer arbetsmarknaden att fortsätta att försäm-

ras. Enligt regeringens prognoser i budgetpropositionen kommer arbetslös-

heten att öka både 2010 och 2011.

Rekordstora ungdomskullar

19 åringar

80000

90000

100000

110000

120000

130000

140000

150000

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Källa: SCB.

Dessutom har förutsättningarna för de unga att studera på komvux och hög-

skola minskat sedan den moderatledda regeringen kom till makten 2006.

Högskolan har inte byggts ut. Statsbidragen till komvux har minskat drama-

tiskt. Skolverket rapporterar att var tredje studieplats på komvux (totalt

40 000 platser) har försvunnit mellan 2006 och 2008. Dessutom har regering-

en försenat utbyggnaden av den kvalificerade yrkesutbildningen och yrkes-

högskolan.

I stället har regeringen låst in arbetssökande ungdomar i den så kallade

jobbgarantin för unga. Där har de arbetssökande ungdomarna samlats – och

på två år har den vuxit till över 30 000 ungdomar. Denna så kallade jobb-

garanti är dock inte någon garanti för att få jobb. Tvärtom. Under den inle-

dande fasen – i praktiken ungefär sex månader – erbjuds deltagaren inga akti-

va insatser. I stället hänvisas man till det som kallas ”jobb-coachning”, det

vill säga enkla kurser i att skriva jobbansökningar och cv.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

37

Stor ökning av deltagare i regeringens ”jobbgaranti för ungdomar”

18–24 år

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

nov-07 jan-08 mar-08 maj-08 jul-08 sep-08 nov-08 jan-09 mar-09 maj-09 jul-09

Källa: Arbetsförmedlingen.

Efter den inledande fasen ska den som söker arbete kunna få tillgång till ar-

betspraktik eller utbildningsinsatser. Det har dock hittills endast skett i undan-

tagsfall. Av de drygt 35 000 ungdomar som var inskrivna i jobbgarantin i maj

2009 deltog endast 2 procent i utbildning och endast 5 procent i praktik.

Jobbgarantin för ungdomar i maj 2009 – antal deltagare i olika insatser

Antal Procent

Arbetspraktik 1 673 5

Utbildning 602 2

Fördjupad kartläggning 3 233 9

Jobbsökaraktiviteter med coachning 19 377 54

Övrigt 934 3

Ingen registrerad uppgift 9 777 27

SUMMA 35 596 100

Källa: Arbetsförmedlingens statistikenhet.

Fempunktsprogram för jobb, utbildning och praktik till unga

Alla goda krafter i samhället måste nu mobiliseras. Att skapa möjligheter och

en ljusare framtidsbild för dagens unga generation är en nyckel för att klara

framtidens utmaningar. Unga måste få chansen så att de kan växa och bidra

med sin fulla potential. Därför föreslår vi ett program i fem punkter för att

minska ungdomsarbetslösheten:

1. Jobbstart för unga

2. Ungdomslyft

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

38

3. Fler möjligheter till jobb, utbildning och praktik – och krav på utbildning

efter ett års arbetslöshet

4. Fler platser i KY och högskola – och bättre kvalitet

5. Snabbare övergång från studier till arbete

1. Jobbstart för unga

Vi vill införa en ”jobbstart för unga” som ger arbetslösa ungdomar mellan 18

och 24 år möjlighet till jobb, utbildning och praktik. Denna ska ersätta reger-

ingens ”jobbgaranti för unga”.

Jobbstarten innebär att Arbetsförmedlingen ska göra en snabb kartlägg-

ning, en så kallad profilering, av alla unga som skriver in sig vid förmedling-

en – redan den första dagen. De som bedöms behöva någon utbildning, prak-

tikplats eller subventionerad anställning för att få jobb ska kunna få det redan

från början, utan långa väntetider. Till exempel ska de som ännu inte har

avslutat sina gymnasiestudier eller som redan har flera arbetslöshetsperioder

prioriteras. De unga som är med i jobbstarten ska ha goda möjligheter till

utbildning. Vi vill därför satsa på ett brett ungdomslyft och fler möjligheter

till praktik och jobb.

2. Ungdomslyft

Många unga som saknar arbete har inte fullständig gymnasieexamen. Under

2010 och 2011 när det kommer vara tufft att på arbetsmarknaden är det betyd-

ligt bättre att dessa unga passar på att läsa in en gymnasieexamen än att de går

passivt arbetslösa. Arbetsförmedlingen beräknar att totalt 120 000 unga

kommer ut på arbetsmarknaden mellan 2009 och 2012 utan slutbetyg från

gymnasiet. Behovet av extraordinära insatser är därför stort.

Vi vill därför sjösätta ett tillfälligt program med 10 000 platser för unga

arbetslösa som vill komplettera sin utbildning så att de får grundläggande

behörighet – Ungdomslyftet. Programmet ska innebära att långtidsarbetslösa

(arbetslösa mer än tre månader) mellan 20–24 år som vill komplettera sina

ofullständiga grundskole- eller gymnasieutbildningar ska kunna göra det.

Programmet bör berättiga till särskild ungdomslyftsersättning eller till aktivi-

tetsstöd för dem som kvalificerat sig för det. Krav ska ställas på ett aktivt

deltagande i utbildningen för att ersättning ska erhållas. Utbildningen ska

kunna arrangeras inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen eller på

folkhögskolor. Tiden i programmet ska vara flexibel och anpassad efter de

utbildningsbehov som individen har, men maximalt ska programmet kunna

pågå under ett år.

3. Fler möjligheter till jobb, utbildning och praktik – och krav på utbild-

ning efter ett års arbetslöshet

För att pressa tillbaka den ökande långtidsarbetslösheten måste Arbetsförmed-

lingen ha tillräckliga resurser att erbjuda. Utöver Ungdomslyftet föreslår vi

därför mer pengar till jobbutbildning, lärlingsplatser, förstajobbetavdrag och

bättre stöd till unga med funktionshinder.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

39

Men det finns ungdomar som trots att de har sökt jobb aktivt och fått del

av praktikplatser och korta utbildningar ändå inte har fått ett jobb efter en

lång tids arbetslöshet. Vi kan inte lämna dessa ungdomar vind för våg. Senast

efter ett års inskrivning vid Arbetsförmedlingen vill vi därför ställa krav på

ungdomarna att delta i ”Utbildningsstarten”. Utbildningsstarten innebär både

en rättighet och en skyldighet att delta i en yrkesinriktad utbildning med ar-

betsplatsförlagd praktik (en jobbutbildning eller en lärlingsplats). Modellen är

hämtad från Danmark, som har en av de lägsta nivåerna på ungdomsarbets-

lösheten i EU. De ungdomar som hellre vill utbilda sig inom det reguljära

utbildningsväsendet – och har den behörighet som krävs – kan välja att stude-

ra på komvux eller på högskolan.

A. Jobbutbildning till unga – 2 500 platser

Många arbetslösa ungdomar har bristande utbildning. Utvärderingar från

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) visar att yrkesinrik-

tad arbetsmarknadsutbildning är en framgångsrik insats som leder till jobb.

Men regeringen har gjort stora nedskärningar. Antalet unga mellan 18 och 24 år

som deltar i en arbetsmarknadsutbildning har minskat från 2 877 personer i

juli 2006 till 189 personer i juli 2009, enligt riksdagens utredningstjänst. Nu

stiger arbetslösheten med rasande fart och unga är i stort behov av arbets-

marknadsutbildning. Vi vill bygga ut den yrkesinriktade arbetsmarknadsut-

bildningen med 2 500 platser som riktas till unga upp till 25 år 2010–2011

och 1 250 platser 2012. Vi vill också göra det möjligt för arbetslösa ungdomar

att ta del av högkvalitativa och längre arbetsmarknadsutbildningar. Idag får en

ung person som har varit arbetslös länge studera eller göra praktik i maximalt

tre månader. Den gränsen är för kort. De allra flesta ungdomar behöver inte

några längre utbildningar eller praktikplatser – men några gör det. Vi föreslår

därför att regeln om högst tre månaders praktik eller utbildning utökas till

maximalt nio månader.

B. Lärlingsplatser – 3 000 platser

Många unga som har gått utan arbete en längre tid behöver uppdatera sin

kompetens – men de saknar studievana och behöver en nära kontakt med

arbetslivet för att göra det. Därför vill vi inrätta 2 500 lärlingsplatser där ut-

bildningen motsvarar yrkeskomvux men är förlagd till yrkeslivet. De arbets-

platser som tar emot lärlingar får ersättning för det. Vi föreslår 3 000 lärlings-

platser 2010 och 2011, och 1 500 lärlingsplatser 2012.

C. Förstajobbetavdrag – 4 000 platser

För de unga som antingen har varit arbetslösa länge eller riskerar att vara det

och som saknar den praktiska erfarenheten och de rätta kontakterna för att få

jobb vill vi investera i ett generöst förstajobbetavdrag. Det innebär att de

arbetsgivare som anställer en ung långtidsarbetslös får göra ett skatteavdrag

på två tredjedelar av lönekostnaden, under maximalt tolv månader. Arbets-

förmedlingen ska anvisa platserna för att uppnå önskvärd sysselsättningsef-

fekt och garantera kollektivavtalsenliga löner. Vi föreslår 4 000 förstajobbet-

avdrag 2010–2011 samt 2 000 förstajobbetavdrag 2012.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

40

D. Bättre stöd till unga med funktionsnedsättning

Unga med funktionsnedsättning är dubbelt utsatta på arbetsmarknaden och är

överrepresenterade bland de långtidsarbetslösa. För att Arbetsförmedlingen

ska kunna erbjuda bättre stöd behövs extra resurser. Vi vill därför avsätta 25

miljoner kronor till Arbetsförmedlingen för mer individuellt stöd till unga

med funktionsnedsättning.

4. Fler platser i KY och högskola – och bättre kvalitet

De ökande ungdomskullarna och den höga ungdomsarbetslösheten ställer

krav på fler platser i både KY och högskola. Regeringen har i budgetproposi-

tionen aviserat en ökning av antalet platser i högskolan, men satsningen är

tillfällig, vilket är anmärkningsvärt eftersom de allra flesta av högskolans

program är minst tre år långa. Vi menar att antalet utbildningsplatser på hög-

skolan behöver byggas ut ytterligare och mer långsiktigt. Därför föreslår vi

fler högskoleplatser än regeringen. För att höja kvaliteten i högskoleutbild-

ningarna föreslår vi också 400 miljoner kronor i ett extra anslag för höjd kva-

litet i högskolan. På många utbildningar behöver studenterna fler föreläsning-

ar och seminarier, och de studenter som skriver uppsats behöver mer tid med

sina handledare. Medlen ska främst gå till att höja kvaliteten i grundutbild-

ningen inom samhällsvetenskap och humaniora. Fördelat på samtliga studen-

ter (uppgifter från 2007) inom samhällsvetenskap, humaniora, teologi och

juridik så blir det cirka 2 500 kronor per student och år. Det skulle till exem-

pel kunna innebära att studenterna kan få 60 föreläsningar extra per år.

Långt ifrån alla unga är intresserade av teoretiska högskoleutbildningar.

För de som vill ha en mer yrkesinriktad påbyggnadsutbildning efter gymnasi-

et måste det också finnas högkvalitativa alternativ. Därför är den kvalificera-

de yrkesutbildningen (KY) viktig. Vi menar att KY-utbildningarna långsiktigt

bör fortsätta att byggas ut och föreslår fler platser än regeringen de närmaste

åren.

5. Snabbare övergång från studier till arbete

För att få jobb behöver ungdomar utbilda sig i sådant som arbetsgivarna efter-

frågar. Dessutom behöver de erfarenheter från och kontakter med arbetslivet.

Vi ser stora behov av att långsiktigt och brett förbättra kontakterna mellan

utbildning och yrkesliv både i gymnasieskolan, komvux och på högskolan.

Bättre studie- och karriärrådgivning

Därför föreslår vi 100 miljoner kronor per år för att bygga ut möjligheterna

till studie- och karriärrådgivningen i gymnasieskolan samt ytterligare 100

miljoner kronor per år för detsamma på högskolan 2010–2012.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

41

Ökade möjligheter till praktik och traineejobb

Under de kommande åren när arbetsmarknaden är extra ansträngd föreslår vi

dessutom fler praktikplatser vid statliga myndigheter för nyutexaminerade

akademiker och ett traineeprogram till de kommuner och landsting som vill ta

chansen att nu nyrekrytera nästa generations välfärdsarbetare.

Fler jobb, utbildning och praktikplatser (antal, avvikelse från regeringen)

2010 2011 2012

Ungdomslyft – fler platser på komvux och folkhögskolor riktade till arbetslösa ungdomar

10 000 10 000 5 000

Jobbutbildning till unga 2 500 2 500 1 250

Lärlingsplatser 3 000 3 000 1 500

Förstajobbetavdrag 4 000 4 000 2 000

Fler platser på högskolan 2 500 2 500 10 000

Fler platser på KY (yrkeshögskolan) 700 1 000 1 000

Praktik i statliga myndigheter 1 800 1 800 0

Traineeprogram i välfärden 1 500 1 500 0

SUMMA 26 000 26 300 20 750

Kostnader (avvikelse från regeringen)

2010 2011 2012

Ungdomslyft – platser 500 500 250

Nytt studiestöd för arbetslösa ungdomar somläser på komvux (ungdomslyftsersättning) 150 150 75

Jobbutbildning till unga 375 375 190

Lärlingsplatser 300 300 150

Förstajobbetavdrag 400 400 200

Bättre stöd till unga med funktionsnedsättning 25 25 25

Fler platser på högskolan, inklusive studiemedel 210 210 850

Kvalitetssatsning i högskolan 400 400 400

Fler platser på KY (yrkeshögskolan), inklusive studiemedel 70 100 100

Bättre studie- och karriärvägledning 200 200 200

Praktik i statliga myndigheter 200 200 0

Traineeprogram i välfärden 500 500 0

SUMMA 3 330 4 000 2 340

5.8 Investera i kultur och kreativitet

Vi vill att Sverige ska vara ett dynamiskt och kreativt samhälle. Det skapar

möjligheter för oss att växa och utvecklas som individer – men det gynnar

också Sverige ekonomiskt. Därför vill vi skapa bättre förutsättningar för de

kreativa näringarna.

Vi vill att de kreativa näringarna ska ha samma möjligheter till finansiering

som traditionell industri. Det ska inte vara svårare för ett svenskt musikbolag

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

42

att få krediter eller företagsrådgivning hos Almi än för andra bolag. Vi vill

också att de kreativa näringarnas export ska främjas på samma sätt som tradi-

tionella sektorers – och vara en naturlig del av exempelvis Exportrådets och

svenska ambassaders främjandeaktiviteter utomlands.

I spåren av jobbkrisen ser vi nu hur arbetslösheten ökar snabbt bland kul-

turarbetarna. Samtidigt finns det många uppgifter på kulturens område som

behöver utföras – och som kan tidigareläggas. Det handlar om renoveringar

av Sveriges kulturarv, men också om att tillgängliggöra kulturarvet för fler,

till exempel genom att låta fler arkiv och samlingar digitaliseras och bli till-

gängliga på Internet.

Genom att dessa investeringar tidigareläggs pressas kostnaderna ned sam-

tidigt som ökningen av arbetslösheten i kultursektorn dämpas. Det är således

både en effektiv kulturpolitik och en bra konjunkturpolitik. I denna motion

presenterar vi ett antal förslag för jobb i kultursektorn.

Fler internationella kontakter

Sverige behöver öppna sig mot omvärlden. Vi vill göra en satsning på inter-

nationellt kulturbyte, så att svenska kulturarbetare får jobb och nya influenser

via gästspel i utlandet. Vi vill också göra en särskild internationell satsning

för svensk film. Vi vill skapa en marknadsföringsfunktion för nordisk film i

Los Angeles och öka den nordiska närvaron vid internationella filmfestivaler.

Fler kulturella arrangemang

Många människor arrangerar kulturaktiviteter på ideell basis. Vi vill upp-

muntra detta genom ett utökat arrangörsstöd till kulturaktiviteter. Sammanta-

get möjliggör detta ytterligare cirka 5 000 kulturarrangemang varje år.

Kulturarvs-ROT

Behoven av renovering och ombyggnad av kulturhistoriskt värdefulla bygg-

nader är stora.

Vi föreslår därför att en kultur-ROT ska införas mellan den 1 januari och

31 december 2010. På samma sätt som ROT-avdraget för småhusägare ger

kultur-ROT:en ett skatteavdrag som motsvarar 50 procent av arbetskrafts-

kostnaderna. Kultur-ROT:en kan utnyttjas av såväl enskilda personer som

kommuner, bolag och stiftelser – dock ej av statliga fastighetsägare. Ett vill-

kor för att få kultur-ROT:en är att länsstyrelserna godkänner byggnaden i

fråga som kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Ett annat villkor är att man

inte beviljas kulturmiljöbidrag för samma projekt. Kultur-ROT:en beräknas

vid en försiktig bedömning skapa cirka 1 500 jobb.

Utökade konstnärsallianser

För att förbättra arbetsvillkoren för kulturarbetare inom scenkonstområdet

införde den tidigare socialdemokratiska regeringen konstnärsallianser inom

scenkonstområdet. I dag finns tre konstnärsallianser – dans, musik och teater

– med 290 anställda. Vi vill låta fler kulturellt yrkesverksamma få möjlighet

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

43

att anställas av konstnärsallianserna och föreslår därför att anslaget till allian-

serna utökas så att i storleksordningen 145 personer till kan få anställning i

allianserna.

Accessjobb

Vi vill både öka tillgängligheten till landets kulturarv och skapa fler jobb i

kultursektorn. Accessjobben var en lyckad satsning på kulturområdet under

förra mandatperioden. Satsningen skapade många jobb och gjorde ett stort

antal samlingar och föremål tillgängliga för allmänheten, inte minst på Inter-

net. Enligt den borgerliga regeringens planer avslutas Accessprojektet under

2009. Vi vill skjuta till resurser så att Accessprojektet kan fortsätta.

5.9 Investera i grön omställning

Regeringens budgetproposition visar på låga miljöambitioner. Redan tidigare

har regeringen sänkt klimatmålen. De leder inte till den klimatomställning

som Sverige behöver för miljöns och jobbens skull.

5.9.1 Miljöpolitiken behöver stärkas

Vi socialdemokrater vill satsa mer på att värna miljön och klimatet. I enlighet

med den parlamentariska klimatberedningens förslag vill vi investera i lokala

klimatinvesteringsprogram Klimp, och anslår 650 miljoner till det över perio-

den 2010–2012. Klimatinvesteringsprogram ska utvecklas och utformas så att

de stödjer de mest samhällsekonomiskt- och klimatmässigt effektiva åtgär-

derna. Stödet kan exempelvis användas till teknik för produktion och uppgra-

dering av biogas. Vi vill också se mer resurser till biologisk mångfald och vill

stärka Kemikalieinspektionens tillsynsverksamhet.

5.9.2 Vi vill satsa på energiforskning, energieffektivisering ochteknikspridning

Sveriges industri ska vara ledande i klimatsmarta processer. Vi vill stärka

svensk industri och investera i uthållig teknik. Vi föreslår därför ett nytt pro-

gram om 260 miljoner kronor över en treårsperiod för att bidra till att fossil-

baserad uppvärmning inom industrin kan fasas ut.

Regeringens låga ambitioner inom energiforskningen avspeglas i förslaget

att anslå drygt 20 miljoner kronor mindre än vad man aviserade för samma år

i den förra budgetpropositionen. För att forskningen i större utsträckning ska

kunna kommersialiseras och resultera i nya produkter, exportmöjligheter och

arbetstillfällen vill vi kraftigt öka anslaget till energiforskningen. Till detta

anslag kraftsamlas även stödet till kommersialiseringen av ny energiteknik,

teknikupphandling och testmarknader. Över en treårsperiod planerar vi att

stärka energieffektiviseringen, energiforskningen och kommersialiseringen av

dess resultat med över en miljard kronor.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

44

5.9.3 Fordonsparken måste bli mer klimatsmart

Det är nödvändigt att bilparken i Sverige och andra länder blir mer miljövän-

lig. Fordonsindustrin är en central del i den svenska ekonomin. Vi vill stimu-

lera fordonsindustrin till att påskynda omställningen till produktion av mer

miljösmarta fordon. På så sätt blir svensk industri mer konkurrenskraftig i

framtiden, samtidigt som transportsektorns utsläpp av klimatpåverkande gaser

minskar. Socialdemokraternas, Miljöpartiets och Vänsterpartiets gemensam-

ma politik för miljöfordonen presenteras i rutan nedan.

5.9.4 Gemensamt förslag från s, mp och v: Miljöfordonspaket

Svensk fordonsindustri är en central del i den svenska ekonomin. Vi vill sti-

mulera fordonsindustrin till att påskynda omställningen till produktion av mer

miljösmarta fordon. På så sätt blir svensk industri mer konkurrenskraftig i

framtiden.

Vårt budskap är tydligt: Vi kommer att ställa allt hårdare krav på de fordon

som säljs i Sverige. Kostnaden för att äga och använda fordon med höga ut-

släpp kommer att öka. Men vi är också tydliga med att vi är beredda att ta

ansvar för att stimulera till en omställning av fordonsparken. Vi vill investera

för att få bort gamla miljöfarliga och osäkra fordon och ersätta dem med nya

och säkra miljöbilar och mer miljövänliga tyngre fordon. Miljöbilar och tyng-

re fordon med miljöprofil ska naturligtvis stimuleras, inte motarbetas.

Vi lägger nu fram ett gemensamt förslag som skulle minska bilismens mil-

jöpåverkan och bidra till att vi når våra klimatmål samtidigt som svensk for-

donsindustris konkurrenskraft förstärks.

Tydlig miljöbilsdefinition

De oklarheter som idag råder kring definitionen av ”miljöbil” hämmar för-

säljningen av miljösmarta bilar. Idag gäller olika regler för olika lagstiftning-

ar, och det finns även oklarheter mellan det lokala och nationella regelverket.

Vi föreslår en enhetlig miljöbilsklassning. Vi vill att det ska finnas tre klasser

som används vid alla regelverk som rör miljöbilar. Klassindelningen ska vara

sådan att den successivt skärps i takt med att hela bilparken förändras i miljö-

vänlig riktning. Miljöbilsdefinitionen ska inkludera hårda säkerhetskrav, i

linje med kraven på statliga fordonsinköp (5 stjärnor i Euro-NCAP och anti-

sladdsystem). Vi vill också verka för en enhetlig europeisk definition.

Vi föreslår att Vägverket ges i uppdrag att presentera förslag till en sam-

manhållen och skärpt miljöbilsdefinition från och med 2011.

Beskattning av fordon

Regeringen har föreslagit ett antal förändringar av beskattningen av fordon,

däribland en skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper. Vi

menar att beskattningen av fordon behöver utformas på ett sätt som har större

miljöstyrande effekt. Vår gemensamma uppfattning är att fordon med låga

utsläpp ska gynnas och ägare till bilar med höga utsläpp ska betala mer, t.ex.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

45

genom en ökad koldioxidrelatering av förmånsbeskattningen och fordonsbe-

skattningen.

Stöd till förnyelse av tunga fordon

Vi ser ett behov av att stimulera en förnyelse av de tunga fordonen. Det måste

finnas en bra testmarknad i Sverige för ny teknik. Därför vill vi införa ett

tillfälligt stöd för företag och kommuner som är villiga att agera referenskun-

der. Därmed kan vi påskynda utbytet av bussar och lastbilar som drivs på

förnybara bränslen, el, bränsleceller och hybrider. År 2010 vill vi avsätta 50

miljoner kronor i en särskild stimulans.

Allmän skrotningspremie

Det finns idag ett stort antal bilar i trafik som saknar katalysator och med

bristande säkerhet. Vi vill därför investera i en allmän skrotningspremie under

de kommande åren. Ersättningen som utgår bör vara cirka 5 000 kronor per

bil. Systemet med skrotningspremie ska utformas så att tillverkarnas produ-

centansvar inte begränsas. Vi avsätter 100 miljoner kronor per år till Vägver-

ket för att utforma och administrera ett system för att stimulera skrotning av

bilar tillverkade före 1989.

Efterhandskonvertering

Vi vill under år 2010 och 2011 införa en konverteringspremie för byte från

bensin till etanol, biogas eller el, inom en budgetram på 50 miljoner kronor

per år. Premien bör vara cirka 5 000 kronor för byte från bensin till etanol och

cirka 10 000 kronor för byte till biogas och el. Stödet till efterhandskonverte-

ring ska inte göras permanent. Vi vill också se över fordonsbeskattningen så

att konverterade fordon får en mer förmånlig beskattning.

Stimulans för utbyggnad av infrastruktur för nya bränslen

Vi vill påskynda utbyggnaden av förnybara bränslen genom ett investerings-

program nästa år. Programmet ska stimulera en utbyggnad av exempelvis den

svenska biogasproduktionen och distributionen för att möjliggöra tillgång på

mackar med biogas runt om i landet. Finansieringen bör vara cirka 100 miljo-

ner kronor och ske inom ramen för Klimp. El-laddstationer bör också främjas.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

46

Kostnad/besked 2010 2011 2012

Beskattning av fordon Samma modellsom regeringen alt.

samma kostnadsramsom regeringen

Tydlig miljöbilsdefinition ––––––––––– Ny hårdare Ny hårdare

klassning klassning(nationell) (nationell)

Infrastruktur för nya bränslen Cirka 100 miljoner,inom ramen för Klimp Inget besked Inget besked

Allmän skrotningspremie 100 100 100

Efterhandskonvertering 50 50 0

Stöd till förnyelse av tunga fordon 50 0 0

5.9.5 Investera i framtidens infrastruktur

En klok och ansvarsfull politik satsar på underhåll och nybyggnad i kärva

tider. Satsningar på infrastruktur är ett effektivt sätt att stimulera sysselsätt-

ningen. För varje extra miljard till investeringar och underhåll av vägar och

järnvägar skapas över 1 000 jobb direkt och ytterligare fler indirekt. Dessut-

om är det billigare att bygga i lågkonjunktur. Sverige får mer infrastruktur för

varje skattekrona.

För framtidens konkurrenskraft och för jobb i dag är investeringar i infra-

struktur ett av de områden vi socialdemokrater vill prioritera i budgeten. Våra

satsningar på infrastrukturen prioriterar omställningen mot en mer klimatvän-

lig och uthållig tillväxt.

Öka statsbidragen till kollektivtrafik

Vi vill öka statsbidragen till kollektivtrafiken. Vi anser också att det åter ska bli

möjligt att ansöka om statsbidrag även till tåg för regiontrafiken. Bättre kollek-

tivtrafik utvidgar lokala och regionala arbetsmarknader och ökar därmed ar-

betsmarknadens effektivitet. Samtidigt ger det resenärer ett miljövänligt reseal-

ternativ. Det är inte minst viktigt för att stärka utvecklingen i storstäderna.

Öka ambitionsnivån för investeringar i järnväg

Vi vill öka ambitionsnivån för investeringar i järnväg. Både 2010 och 2011

vill vi anslå mer resurser än regeringen för att avhjälpa flaskhalsar i järnvägs-

systemet. Vi vill också börja projektera för strategiska infrastrukturprojekt.

För att ta ett första steg för höghastighetståg pekar vi ut Ostlänken som en

strategisk framtidsinvestering. Därför avsätter vi resurser för fortsatt projekte-

ring av detta.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

47

Öka säkerheten och effektiviteten i vägtrafiken

För att öka trafiksäkerheten och effektiviteten i transportsystemet vill vi göra

en större satsning på att bygga ut E22 i Skåne. Till detta anslår vi betydande

resurser 2010 och 2011. Vidare vill vi stärka det informations- och upplys-

ningsarbete som görs av trafiksäkerhetsorganisationerna. Vi vill därför återin-

föra det fasta organisationsstöd via Vägverket som regeringen ersatt med

projektmedel.

40 miljarder mer till strategiska infrastrukturprojekt

För planperioden 2010–2021 föreslår vi en total investeringsram som är 40

miljarder kronor större än regeringens. Detta tillskott utgörs av lån i Riksgäl-

den och ska användas för stora strategiska projekt som är avgörande för att nå

Sveriges tillväxt- och miljömål. För att skapa ett kostnadseffektivt genomfö-

rande av dessa projekt vill vi även göra det möjligt att klassificera projekten

som riksintressen, vilket minskar risken för förseningar och fördyringar.

5.9.6 Investera i ett hållbart och modernt boende

Bostadspolitiken är ett viktigt område för jobben i dag och i morgon. Ett ut-

vidgat ROT-avdrag är en av de viktigaste åtgärderna för fler jobb på kort sikt,

och det leder också till förbättrade bostäder och effektiviserad energianvänd-

ning. Stora delar av miljonprogrammets bestånd står under omfattande reno-

veringsbehov och behöver moderniseras och utvecklas. Det gäller inte bara

husen och deras bostäder utan områdena i sin helhet. Det är även en strategisk

möjlighet till utveckling, förnyelse och ökad sysselsättning. Sverige behöver

fler attraktiva bostadsområden. Stöd till fler hyresrätter ger jobb och underlät-

tar rörlighet på sikt.

Upprustade bostäder ger 15 000 nya jobb

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har presenterat ett ge-

mensamt förslag om ett utvidgat ROT-avdrag för upprustade bostäder och

15 000 nya jobb.

5.9.7 Gemensamt förslag från s, mp och v: Ett utvidgat ROT-avdrag för upprustade bostäder och 15 000 jobb

Nuvarande ROT-avdrag kvarstår i sin nuvarande konstruktion.

Det befintla ROT-avdraget kompletteras med en särskild klimatbonus.

Ett nytt ROT-stöd med klimatprofil för renovering av flerfamiljshus

införs med 2 miljarder kronor per år.

Det rödgröna ROT-avdraget leder till förbättrade boendemiljöer och till att

fler är beredda att renovera, bygga om och effektivisera sin energianvändning.

En satsning där alla är vinnare och som innebär tusentals nya jobb, minskad

klimatpåverkan och en ökad framtidstro i vårt land.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

48

Det finns stora renoveringsbehov i flerfamiljshusen, inte minst i miljon-

programmen. Genom totalrenoveringar uppnås ökade möjligheter till en för-

bättrad social utveckling och en stor sysselsättningseffekt samtidigt som

energianvändningen i fastigheterna minskar. Eftersom så många av flerfa-

miljshusen är byggda under en kort period sammanfaller flera hundratusen

lägenheters upprustningsbehov tidsmässigt.

Med ett stöd skulle 40 000–50 000 lägenheter i flerfamiljshus, primärt mil-

jonprogram – hyreshus och bostadsrättsföreningar – kunna totalrenoveras per

år. Vi föreslår därför att möjligheten till stöd för alla flerfamiljshus som

genomför totalrenovering, förutsatt att renoveringen leder till minst 30 pro-

cent minskad energianvändning, införs. Två miljarder kronor satsas per år.

Stödet bör utgå till 50 procent av arbetskostnaden upp till ett tak om 100 000

kronor per lägenhet (dvs. 50 000 kronor i stöd per lägenhet).

Beskedet till landets radhus-, villa- och bostadsrättsägare är att vi behåller

det gällande ROT-avdragets grundläggande konstruktion. Taket fortsätter

därmed att vara 100 000 kronor, skattereduktionen är fortsatt 50 procent av

arbetskostnaderna och fortsätter att vara knuten till individen, och de ROT-

arbeten som idag omfattas kommer även att omfattas med vår modell.

För att främja ROT-arbete med en klimatprofil föreslår vi att det existeran-

de ROT-avdraget utvidgas med en extra klimatbonus för radhus, villor, ägar-

lägenheter och bostadsrättsföreningar som genomför energieffektiviseringar.

Klimatbonusen bör kopplas till den enskilda fastigheten, vara på 10 procent

utöver ROT-avdraget och ges med upp till 10 000 kronor i avdrag per småhus

eller antal lägenheter i en bostadsrättsförening. Bonusen bör kopplas till åt-

gärder som rekommenderas i fastighetens energideklaration.

Vi menar att man bör ställa krav på F-skattesedel för att man ska kunna ut-

föra ROT-arbete med skattereduktion. Seriösa företag måste slippa illojal kon-

kurrens. Vi menar att man bör gå småföretagen tillmötes i kritiken mot reger-

ingen och utforma systemet så att avdraget görs i efterhand. Därför vill vi ta

bort den så kallade ”fakturamodell” som innebär att framförallt småföretag som

redan idag ofta har stora likviditetsproblem missgynnas konkurrensmässigt.

Vi vill begränsa avdraget till fastigheter i Sverige. Vårt förslag till ROT-

avdrag är dessutom tidsbegränsat eftersom man då uppnår störst konjunktur-

stabiliserande effekt. Vi kommer dock att behålla ROT-avdraget så länge det

behövs för att bekämpa jobbkrisen.

Totalt föreslår vi att det tillförs sex miljarder kronor per år för ett brett

ROT-program som både rymmer en vidgning av det ROT-avdrag regeringen

infört och dessutom en stor satsning på att totalrenovera flerfamiljshus i mil-

jonprogrammen. Sammanlagt bedöms detta skapa omkring 15 000 fler jobb.

Finansiella effekter av utvidgat ROT-avdrag

År 2010 201 12012

Mnkr –2 500 –2 500 –2500

Obs! Kombinerat med det nuvarande ROT-avdraget innebär det att vi inom

oppositionen satsar 6 miljarder kronor per år för reparationer, ombyggnad och

tillbyggnad.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

49

Miljonprogrammen måste moderniseras och lyftas

Vi vill att staten och näringslivet tar ett gemensamt ansvar med kommunsek-

torn att tillsammans med de boende utveckla miljonprogramsområdena och

därmed skapa fler attraktiva bostadsområden.

I stora delar av bebyggelsen från rekordåren, det så kallade miljonpro-

grammet, krävs nu omfattande investeringar i fastigheterna. Fastighetsägare

måste göra stora insatser för att restaurera, tekniskt renovera och klimatanpas-

sa bebyggelsen. Genom den rödgröna modellen med ett utvidgat ROT-stöd

som omfattar miljonprogramsområdena kommer nödvändiga renoveringar att

kunna tidigareläggas. Upprustningen av miljonprogrammen ger unika möjlig-

heter att samtidigt förändra och lyfta hela områden.

Men det räcker inte med den fysiska upprustningen av miljonprogrammen.

Vi vill också att fastighetsägarnas upprustning ska mötas av andra tydliga

förbättringar – inom skolan, ungas fritid och närpolisen i miljonprogramsom-

rådena. Målet med de samlade insatserna är att skapa fler attraktiva bostads-

områden.

Under 2012 ska flera olika insatser inom ramen för investeringen i miljon-

programmen påbörjas, investeringar riktade mot de ungas fritid, skolorna och

kontaktpolisens verksamhet. Insatserna ska matchas av insatser av lokala

myndigheter, kommuner och näringsliv. Utformningen av respektive satsning

kommer att utvecklas närmare i budgeten inför 2011 och 2012.

Resursfördelningen mellan olika områden och investeringar ska utformas i

samverkan med lokala aktörer utifrån de skilda förutsättningar som finns i

olika områden.

Resurser till modernisering av miljonprogrammenMnkr (för 2010 om inte annat anges)

Utvidgad ROT* 2 500

Handslag med byggsektorn 10

Kontaktpoliser (från 2012) 100

Skol-ROT** 400

Fritidsaktiviteter för ungdomar (från 2012) 50

Äldreomsorg, exempelvis mångspråkig omsorg (från 2012) 50

Förstärkt företagande (från 2012) 50

* ROT-programmet utgår till hela bostadsbeståndet, men en betydande del kommer atttillfalla miljonprogramsområdena.** Skol-ROT-programmet utgår till hela skolbeståndet, men en betydande del kommer atttillfalla miljonprogramsområdena.

Sverige behöver fler hyresrätter

I budgetpropositionen konstaterar regeringen att bostadsbyggandet fallit kraf-

tigt och att det även för 2010 kommer att ligga på låga nivåer. Under det för-

sta halvåret 2009 påbörjades nybyggnationen av omkring 6 500 bostäder. Det

är en minskning med över 10 000 bostäder jämfört med samma period 2006.

Även nyproduktionen av studentbostäder har minskat kraftigt sedan början av

2000-talet. Samtidigt ser vi att det råder bostadsbrist i stora delar av landet. I

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

50

takt med växande ungdomskullar riskerar bostadsbristen att öka ytterligare,

inte bara i tillväxtregioner.

Redan i sin första budgetproposition avskaffade regeringen allt stöd till bo-

stadsbyggande. Och trots utvecklingen på bostadsmarknaden gör regeringen

ingenting för att vända utvecklingen. I stället ägnar sig många borgerliga

politiker på kommunal nivå åt att rea ut kommunernas hyresrätter – på ideo-

logisk grund. Det har gjort det svårt för den som inte vill eller kan köpa sig en

bostad att etablera sig på bostadsmarknaden, och det har minskat möjligheter-

na att anpassa bostaden efter livssituationen.

Vi ser ett behov av ett statligt investeringsstöd för hyresrätter, inte minst

för att öka möjligheten för ungdomar och studerande att få en bostad. Vi vill

inte att den som vill börja studera eller flytta till ett nytt jobb ska hindras från

att göra det för att den inte kan få tag på en bostad till en rimlig kostnad. Att

genom nyproduktion stimulera flyttkedjor är en annan viktig aspekt som om-

fattar breda grupper i samhället.

Mot bakgrund av det rådande konjunkturläget vill vi redan nästa år påbörja

en omfattande satsning och föreslår därför ett nytt investeringsstöd för att

bygga miljövänliga hyresbostäder till överkomliga hyror. Vi föreslår därför

att riksdagen anvisar 1,2 miljarder kronor till investeringsstöd mellan 2010

och 2012.

5.9.8 Investera i invandrares möjligheter

I budgetpropositionen förklarar regeringen att den avser att presentera en

integrationspolitisk proposition under hösten 2009. Vi utgår från att de anslag

som föreslås i budgetpropositionen kommer att preciseras och sättas i ett

större sammanhang när den integrationspolitiska propositionen presenteras.

Utan att ha tillgång till en tydligare bild är det svårt att utifrån budgetproposi-

tionen bedöma regeringens politik på området. Vi väljer därför att i denna

budgetmotion inte ta ställning till de förslag som framförs av regeringen.

Det står dock klart att regeringen avser att ge Arbetsförmedlingen ett större

ansvar vid etableringen av nyanlända invandrare. Att tydligare sätta jobben i

fokus vid etableringen är en utveckling vi ställer oss positiva till. Alla ska ges

en reell chans att stå för sin egen försörjning och bidra i samhället. Det krävs

en tydligare och bättre fungerande arbetslinje för dem som nyss kommit till

vårt land som inkluderar bland annat validering, möjligheter till komplettering

av tidigare utbildning och yrkeskunskap samt en svenskundervisning som är

individanpassad och ändamålsenlig.

Statens ansvar vad gäller såväl mottagandet av asylsökande som introduk-

tionen av nyanlända behöver ses över och förtydligas, och detta måste göras i

ett sammanhang. Som en del i detta ingår formerna för statens samarbete med

kommunerna. Vi vill uppmärksamma att flera kommuner som står för en stor

andel av mottagandet har utvecklat en väl fungerande organisation för att

kunna ta emot nyanlända. Det vore till stor skada för integrationspolitiken om

dessa erfarenheter och funktioner inte skulle tas tillvara när huvudansvaret

överförs till Arbetsförmedlingen.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

51

Regeringen lägger också förslag om så kallade etableringslotsar. Även här

finns det anledning att vara försiktig. Vi ställer oss tveksamma till förslaget

om lotsar i form av privata aktörer, eftersom vi inte tror att regeringens för-

slag skulle medföra de positiva effekter som anförs i propositionen. Det finns

en uppenbar risk för oklara ansvarsförhållanden och befogenheter mellan den

ansvariga myndigheten och de fristående aktörerna. I Sverige har åtgärderna

ännu prövats endast i liten skala.

Vårt svar på regeringens integrationspolitiska proposition kommer mer ut-

förligt att beskriva utgångspunkterna för den socialdemokratiska politiken på

området.

6 Utveckla välfärden

6.1Sammanfattning

Sysselsättningen och kvaliteten i välfärden sjunker. Enligt regeringens

prognoser beräknas 300 000 jobb gå förlorade mellan 2008 och 2011, varav

60 000 försvinner från offentlig sektor.

Kommunernas skatteunderlag sjunker, medan kostnaderna ökar. Skatte-

underlaget skrivs ned med sammantaget över 40 miljarder kronor till 2011.

Samtidigt ökar utbetalningen av socialbidrag med 50 procent mellan 2007 och

2012 – vilket motsvarar 5 miljarder kronor.

Regeringens tillfälliga tillskott är otillräckliga. Utvecklingen för kommu-

nerna är oroväckande. Regeringen har väntat länge med att ge besked till

kommunerna. Vi socialdemokrater menar att det behövs ett långsiktigt till-

skott till kommunerna.

Vi vill anslå 18 miljarder kronor mer 2010–2012 till välfärden. Vi vill

investera en miljard per år i mer personal och mindre klasser i skolan, och

lika mycket för att säkra kvaliteten i sjukvården. Genom ett sysselsättnings-

stöd på totalt två miljarder kronor 2011 och tre miljarder 2012 vill vi ge

kommuner och landsting långsiktiga planeringsförutsättningar. Därutöver vill

vi öka resurserna till kommunerna med 7 miljarder kronor i riktade statsbi-

drag. Totalt avsätter vi 18 miljarder kronor mer än regeringen till kommuner

och landsting 2010 till 2012.

Vi vill se över kommunernas ekonomiska förutsättningar. Kommunernas

inkomster utvecklas starkt i en högkonjunktur och relativt svagt i en lågkon-

junktur. Vi vill att kommunerna ska ha förutsättningar att tillhandahålla en

god kvalitet i skolan, sjukvården och omsorgen oavsett konjunktur.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

52

6.2 Jobbkris och passivitet – ett hot mot välfärden

Enligt regeringens prognoser i budgetpropositionen för 2010 beräknas

300 000 jobb gå förlorade mellan 2008 och 2011. När sysselsättningen sjun-

ker får det direkta konsekvenser för välfärden eftersom skatteinkomsterna i

landets kommuner viker. Dessutom ökar kostnaderna för socialbidrag när

socialförsäkringarna kraftigt försämrats och många människor blivit utan

försäkring från trygghetssystemen. Välfärden drabbas också direkt av att det,

enligt regeringens prognoser, kommer att finnas 60 000 färre lärare, sjukskö-

terskor och andra offentliganställda 2011 jämfört med 2008.

När sysselsättningen viker så kraftigt i kommunerna får det konsekvenser.

Barngrupperna ökar i förskolan, klasserna blir större i skolan och det blir färre

anställda i sjukvården och äldreomsorgen. Samtidigt får också välfärdsarbe-

tarna – många kvinnor – en tuffare arbetssituation när samma arbete ska utfö-

ras av färre anställda.

6.2.1 Kommunernas finanser

Regeringen lämnar i budgetpropositionen för 2010 en dyster prognos för

kommunernas finanser. Skatteintäkterna sjunker i förhållande till tidigare

prognoser. Mellan 2009 och 2011 så har kommunernas skatteunderlag revide-

rats ned med 50 miljarder kronor (ackumulerat).

Regeringens prognoser för utvecklingen av kommunernas skatteunderlag

Procentenheter, där inte annat anges

2009 2010 2011

Prognos i budgetpropositionen för 2009 4,0 3,7 4,6

Prognos i budgetpropositionen för 2010 1,1 0,6 2,2

Revidering i budgetpropositionen för 2010 –2,9 –3,1 –2,4

Revidering år för år i miljarder kronor –18 –18 –14

Ackumulerad revidering i miljarder kronor –18 –36 –50

Källa: Budgetpropositionen för 2010 samt egna beräkningar.

Samtidigt ökar kommunernas kostnader. Under det första kvartalet 2009 öka-

de socialbidragen i 262 av Sveriges 290 kommuner. I mer än var fjärde kom-

mun ökade socialbidragen med mer än trettio procent. I budgetpropositionen

för 2010 har regeringen tvingats revidera upp utgiftsprognosen för 2009 och

2010 i förhållande till årets ekonomiska vårmotion. I budgetpropositionen för

2010 bedömer regeringen att utbetalningen av socialbidrag kommer att öka

med 50 procent mellan 2007 och 2012, eller nästan 40 000 personer beräknat

som helårsekvivalenter. Det motsvarar en nivåökning med 5 miljarder kronor.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

53

Ökning av utbetalningar av socialbidrag

60000

80000

100000

120000

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Ekonomiskt bistånd i helårsekvivalenter.Källa: BP 2010.

Dessutom ökar kommunernas kostnader eftersom regeringen har infört en ny

princip där regionerna ska ta ett ökat ansvar vid finansieringen av infrastruk-

tur.

Trots alla varsel och dystra prognoser har regeringen valt att inte ge något

tillskott till kommunerna under 2009. Tusentals anställda i välfärden har där-

med förlorat sina arbeten eller inte fått förlängda visstidskontrakt, och med-

borgarna har fått sämre vård, omsorg och utbildning. Även de kommande

åren blir tuffa. Förvisso får kommunerna ett tillskott 2010, men det ger inte

kommunsektorn några långsiktiga planeringsförutsättningar. Det kommer att

innebära att kommuner och landsting tvingas fortsätta att planera för färre

anställda och sämre service. Av de 60 000 jobb som beräknas försvinna från

den offentliga sektorn mellan 2008 och 2011 finns huvuddelen i kommuner

och landsting.

Vi socialdemokrater menar att detta är en ohållbar utveckling. Om reger-

ingen hade bedrivit en alert och aktiv krispolitik hade lärare, sjuksköterskor

och vårdbiträden i kommuner och landsting idag haft kvar sina jobb. Tydliga

och långsiktiga besked om statsbidrag till kommunerna gör skillnad i varje

skola, inom sjukvården och för alla äldre som har behov av stöd och hjälp i

sin vardag. Istället för att låna till skattesänkningar vill vi socialdemokrater se

till att kommunerna får resurser så att de kan behålla personal i viktiga väl-

färdsverksamheter som skolan och investera i en bättre sjukvård.

6.3 Investera i mer personal i välfärden

Vi socialdemokrater känner stor oro för kvaliteten och sysselsättningen i

välfärden, inte minst när det gäller skolan och sjukvården. Vi menar att det

behövs ett mer långsiktigt tillskott till kommunerna än vad regeringen har

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

54

föreslagit. Vi vill anslå 11 miljarder kronor mer till kommuner och landsting

över hela perioden 2010–2012 för fler anställda i välfärden, genom ett syssel-

sättningsstöd och statsbidrag till fler anställda i sjukvården och skolan. Dess-

utom har vi en rad förslag till riktade satsningar som ökar kommunernas in-

täkter. Totalt uppgår våra kommunsatsningar till drygt 4 miljarder kronor

2010, 7 miljarder kronor 2011 samt drygt 6 miljarder kronor 2012.

11 miljarder till fler anställda i välfärden

Miljoner kronor

2010 2011 2012

Sysselsättningsstöd 2 000 3 000

Bättre kvalitet i sjukvården 1 000 1 000 1 000

Mer personal och mindre klasser i skolan 1 000 1 000 1 000

Totalt, breda satsningar 2 000 4 000 5 000

6.3.1 5 miljarder i sysselsättningsstöd till kommunerna

På samma sätt som under den senaste lågkonjunkturen vill vi införa ett syssel-

sättningsstöd till kommuner och landsting. År 2002 fick alla kommuner och

landsting möjlighet att ansöka hos Skatteverket om en skattereduktion som

motsvarade 1 procent av kommunernas lönekostnadsunderlag. För att nå

konkurrensneutralitet fick dessutom ett tillägg göras med en schablon på

50 procent av kommunernas kostnader för köp av verksamhet 2001.

Konjunkturinstitutet menade vid en offentlig utfrågning i finansutskottet

den 12 mars i år att det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner och

landsting är en förklaring till varför sysselsättningen i den kommunala sektorn

inte minskade under den förra ekonomiska nedgången 2002–2005, när syssel-

sättningen i den privata sektorn minskade.

Vi vill därför använda oss av denna modell för stöd till kommunerna. För

att ge kommuner och landsting långsiktigt stabila planeringsförutsättningar

föreslår vi ett sysselsättningsstöd på 2 miljarder kronor 2011 och 3 miljarder

kronor 2012.

Många kommuner ser hur skatteunderlaget viker och hur kostnaderna för

ekonomiskt bistånd rakar i höjden som en följd av den borgerliga regeringens

försämringar i trygghetssystemen. Denna utveckling är ojämnt fördelad över

landet. Det finns därför skäl att noga följa utvecklingen den närmaste tiden.

6.3.2 En miljard för ökad kvalitet och framtidssatsningar isjukvården

Svensk hälso- och sjukvård rankas högt i internationella jämförelser när det

gäller medicinsk kvalitet. Sverige är ett av få västländer som under lång tid

har lyckats hålla tillbaka kostnadsökningar med bibehållen kvalitet, men un-

der de senaste åren har kostnaderna ökat och kvalitetsarbetet inte fått tillräck-

ligt med utrymme. Studier visar också att det finns stora skillnader i vårdens

utbud och kvalitet. Skillnaderna visar sig exempelvis när man jämför vården

mellan olika delar av landet. Vi vill att alla ska få en högkvalitativ hälso- och

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

55

sjukvård – oavsett var man bor eller om man går till en privat eller offentlig

vårdgivare. Ingen skör och sjuk människa ska riskera att lämnas i sticket eller

få otillräcklig omvårdnad.

För att höja kvaliteten i sjukvården krävs resurser – men det krävs också en

fortsatt modernisering av såväl arbetssätt som arbetsmetoder. Vi vill därför

investera en miljard kronor per år under perioden 2010–2012 för att höja

kvaliteten i hälso- och sjukvården. Satsningen ska främst riktas till att moder-

nisera sjukvården, höja kvaliteten i vården och genomföra förbättringar för de

mest sjuka äldre.

6.3.3 En bättre skola genom en miljard till mer personal ochmindre klasser i skolan

Alla skolor ska vara bra skolor, och alla barn och ungdomar ska få en god och

likvärdig utbildning. Det kräver långsiktighet och ansvarstagande av besluts-

fattare på alla nivåer.

Vi vill inte att skolan ska drabbas av krisen. Men dessvärre ser vi hur sko-

lan drabbas av nedskärningar. Redan i mars 2009 hade 1 300 lärare varslats

om uppsägning.6 Till dessa kommer alla ”tysta varsel” när personal som inte

är fast anställd får lämna verksamheten. Två tredjedelar av landets kommuner

var enligt undersökningen i färd med att göra nedskärningar i skolan. I över

hälften av skolorna innebär nedskärningarna större klasser.7

Vi socialdemokrater vill avsätta en miljard kronor för att öka personaltät-

heten och värna skolan i krisen. Nu krävs det ökade resurser för att varje elev

ska ha möjlighet att nå kunskapsmålen.

Modernisera skolans lokaler

Därutöver har vi tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslagit

en satsning på att modernisera skolans lokaler som presenteras i rutan nedan.

6.3.4 Gemensamt förslag från s, mp och v: Modernisera skolanslokaler

Alla barn har rätt till en bra skolmiljö. Sveriges skolor har stora behov av

renoveringar. På grund av den ekonomiska krisen är arbetslösheten i bygg-

branschen hög. Det finns ett gyllene tillfälle att sätta igång och tidigarelägga

renoveringsprojekt som skapar nya jobb, leder till bättre arbetsmiljö för lärare

och elever i landets skolor och minskar energianvändningen i våra skolor.

Det tidigare stöd som funnits för energieffektivisering i offentliga lokaler

håller på att avvecklas av regeringen. Vi menar att det är fel väg att gå, sär-

skilt när byggkonjunkturen nu viker kraftigt.

Många skollokaler är stora energislukare. Genom renovering och upprust-

ning skulle energianvändningen kunna minska kraftigt och därmed skulle

6 Lärarförbundet.7 Lärarnas Riksförbund.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

56

också driftskostnaderna minska långsiktigt. Det offentliga har här en skyldig-

het att gå före och visa hur god ekonomi och effektiv resursanvändning går

hand i hand.

Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna föreslår att det införs

en skol-ROT för renovering av skolor under perioden 2010–2012.

Avdraget ger skolorna maximalt 50 procent av arbetskostnaderna tillbaka.

För att få ta del av avdraget krävs att renoveringarna minskar energianvänd-

ningen med 30 procent. Det motsvarar samma regelverk som omfattar total-

renoveringar av flerfamiljshus. Alla skolor ska kunna få del av stödet.

Vi avsätter 400 miljoner kronor för stödet per år 2010–2012. Vi bedömer

att stödet skulle räcka till totalrenovering av omkring 600 skolor eller motsva-

rande skollokalyta. Används det fullt ut kan det betyda 3 500 tidigarelagda

årsjobb i byggindustrin.

Sveriges elever och lärare har rätt till en bättre arbetsmiljö, och det är i

kristider det är som allra mest lämpligt att göra de investeringarna. Att låta så

många människor gå arbetslösa när det finns så mycket som behöver göras –

det är ett oansvarigt slöseri med resurser.

Finansiella effekter av stöd till renovering av skolor

År 2010 2011 2012

Miljoner kronor –400 –400 –400

6.3.5 Riktade satsningar till kommuner och landsting

Utöver sysselsättningsstödet, sjukvårdsmiljarden och skolmiljarden på totalt

11 miljarder kronor 2010–2012 föreslår vi i denna motion ett antal riktade

satsningar, som tillfaller kommuner och landsting.

Miljoner kronor

2010 2011 2012

Statsbidrag till kollektivtrafik 250 600 710

Traineeprogram i välfärden 500 500 0

Klimatinvesteringsprogram 250 200 200

Flexibla barnomsorgslösningar 100 100 100

Ungdomslyft 500 500 250

Komvux 750 750 250

Skol-ROT 400 400 400

Nej till barnomsorgspeng –85 –85 –85

Totalt 2 600 3 000 1 800

6.3.6 Totalt 18 miljarder till kommuner och landsting

Totalt uppgår våra kommunsatsningar till 4,6 miljarder kronor 2010, 7,0 mil-

jarder kronor 2011 samt 6,8 miljarder kronor 2012 – det vill säga 18 miljarder

under hela perioden.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

57

Miljoner kronor

2010 2011 2012

Breda satsningar 2 000 4 000 5 000

Riktade satsningar 2 600 3 000 1 800

Totalt 4 600 7 000 6 800

6.3.7 Översyn av kommunernas ekonomiska förutsättningar

Kommunsektorns intäkter styrs av skatteunderlagets utveckling, som följer

konjunkturen. Det gör att kommunernas inkomster utvecklas starkt när eko-

nomin som helhet befinner sig i en högkonjunktur och relativt svagt i en låg-

konjunktur. Risken är stor att kommunerna bidrar till att förstärka konjunktur-

svängningarna genom att anställa fler i goda tider och säga upp medarbetare i

sämre tider. Vi menar att det krävs en större översyn av kommunernas eko-

nomiska förutsättningar, och vi aviserade detta redan i januari 2009. Vi vill att

kommunerna ska ha förutsättningar att tillhandahålla en god kvalitet i skolan,

sjukvården och omsorgen oavsett konjunktur. Därefter har regeringen i vår-

propositionen öppnat för en översyn av balanskravet.

7 Öka möjligheterna – minska klyftorna

7.1 Sammanfattning

Klyftorna ökar. Andelen med låg ekonomisk standard ökar med 30 procent

mellan 2006 och 2010. Andelen barn som växer upp i fattiga familjer ökade

med 50 procent mellan 2006 och 2009.

Barn och unga ska skyddas från krisens effekter. Vi vill prioritera barnen

och de unga. Vi vill investera i bättre kvalitet i skolan och ge alla barn och

unga goda uppväxtvillkor – trots krisen.

Tryggheten ska förbättras. Vi vill reparera trygghetsförsäkringarna och

investera i ett brett program för att få sjukskrivna tillbaka i arbete.

Minska klyftan mellan löntagare och pensionärer. För pensionärer med

låga och normala inkomster föreslår vi en skattesänkning som halverar klyf-

tan i beskattning mellan lön och pension.

7.2 Klyftorna ökar

Sedan valet 2006 har regeringen konsekvent prioriterat stora skattesänkningar

framför investeringar i jobb och välfärd. Människor med låga inkomster, som

arbetssökande, sjukskrivna och pensionärer, har inte fått ta del av skattesänk-

ningarna. Istället har de tvingats betala dem med sämre trygghet och färre

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

58

möjligheter. Det har lett till att klyftorna har ökat. Sedan 2006 har andelen

personer med låg ekonomisk standard ökat med 30 procent. I dag har 13 pro-

cent av alla svenskar en inkomst som är lägre än 60 procent av medianin-

komsten.

Andel individer med låg ekonomisk standard 1991–2010

Källa: Budgetpropositionen för 2010, bilaga 4.

Vuxna kvinnors och mäns andelar av effekterna av regeringens politik

2006–2010 på individuell disponibel inkomst

Män58 %

Kvinnor42 %

Källa: Budgetpropositionerna för 2009 och 2010 samt egna beräkningar.

I höstens budgetproposition lägger regeringen fram förslag som vidgar klyf-

torna ytterligare. Enligt riksdagens utredningstjänst har den tiondel som tjänar

bäst fått nästan lika mycket som 60 procent av svenska folket tillsammans

2007–2010.

Den orättvisa fördelningspolitiken motiveras i huvudsak med att skapa

drivkrafter för arbete. Men regeringen har ännu inte lyckats förklara hur de

ökade klyftorna och strypta möjligheterna ska leda till fler jobb. Och verklig-

heten talar för det motsatta.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

59

I dag är det svårare att få plats på komvux än vad det var när det var hög-

konjunktur 2006.

I dag är det färre personer som går en arbetsmarknadsutbildning än när det

var högkonjunktur 2006.

I dag har utanförskapet, som Moderaterna definierat det, ökat med 70 000

personer sedan 2006.

Ökade orättvisor är inte lösningen på Sveriges problem. För att fler ska få

jobb måste vi skapa fler möjligheter – inte bygga nya återvändsgränder. Sko-

lan måste hålla bättre kvalitet och sätta höga förväntningar på varje elev. De

unga måste få chans till jobb, praktik eller utbildning. Den som förlorar jobbet

ska kunna få vidareutbildning eller omskolning – inte fastna i passivt bi-

dragstagande. Den verkliga arbetslinjen förutsätter en utbildningslinje. Så ger

vi fler möjlighet att utvecklas och så ökar vi den sociala rörligheten, vilket

gynnar sysselsättningen och tillväxten.

7.3 Barn och unga ska skyddas från krisens effekter

Alla som har barn i skolan vet vad jobbkrisen betyder i form av nedskärning-

ar. När arbetslösheten ökar sjunker kommunernas skatteintäkter. Regeringens

passivitet inför jobbkrisen får på så vis stora effekter på kommunernas eko-

nomi. Resultatet blir färre lärare, större klasser och mindre uppmärksamhet

för varje elev. Risken är att ännu färre elever når sina kunskapsmål.

Men så hade det inte behövt bli. Regeringen borde snabbt och tydligt ha

lämnat besked till kommunerna om extra resurser så att många av alla de

timanställda lärare som redan har lämnat sina jobb fortfarande hade kunnat

arbeta kvar. Hade regeringen i budgetpropositionen för 2010 lämnat besked

som gav kommunerna långsiktiga planeringsförutsättningar så hade ytterliga-

re uppsägningar 2011 och 2012 kunnat undvikas.

Samma resonemang gäller för barnens och de ungas uppväxtvillkor i stort.

Jobbkrisen kan drabba den unga generationen hårt – men det är inte givet på

förhand. Vi socialdemokrater vill prioritera barnen och de unga, så att de inte

drabbas av krisen.

Vi vill också fortsätta att modernisera och reformera familjepolitiken i

bred bemärkelse. Målet är att Sverige ska vara världens bästa land för barn,

unga och deras familjer. Därför föreslår vi i denna motion ett program i fyra

punkter för att barnen och de unga i möjligaste mån ska skyddas från krisens

effekter:

Mer personal och mindre klasser i skolan

Alla skolor ska vara bra skolor, och alla barn och ungdomar ska få en god och

likvärdig utbildning. Det kräver långsiktighet och ansvarstagande av besluts-

fattare på alla nivåer. Regeringens tillfälliga tillskott till kommunerna riskerar

att leda till fortsatta uppsägningar av lärare och till större klasser. Vi social-

demokrater vill motarbeta denna negativa utveckling. Vi vill därför avsätta en

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

60

miljard kronor per år i ett riktat statsbidrag 2010–2012 för att öka personaltät-

heten och minska klasstorlekarna för att värna skolan i krisen.

Underlätta livspusslet för barnfamiljer

Efter föräldraledigheten börjar den riktiga vardagen för barnfamiljen: balans-

gången mellan jobb och barnens behov. Många föräldrar efterfrågar fler korta

perioder av sammanhängande tid med sina barn och tonåringar, utan att för

den skull permanent gå ned i arbetstid eller vara helt föräldraledig. Vi vill

därför göra föräldraförsäkringen mer flexibel (inom ramen för dagens försäk-

ring) så att man kan ta ut den för att få mer vardagstid med barnen – ända upp

till 16 års ålder. Dessutom vill vi göra det lättare för föräldrar att kombinera

arbete och familj genom att öka tillgången till barnomsorg på kvällar och

helger. Det är bra både för dem som har oregelbundna arbetstider och för dem

som har tillfälliga arbetstoppar på jobbet. Vi föreslår att 100 miljoner kronor

avsätts i ett riktat statsbidrag för att stimulera kommunerna till mer flexibla

barnomsorgslösningar.

Bättre ekonomi för barn till ensamstående och studenter

Barn som växer upp med ensamstående föräldrar har det ekonomiskt tuffare

än andra barn. Därför vill vi höja underhållstödet med 125 kronor i månaden.

Vi vill också förbättra situationen för de studenter som har barn, genom att

höja tilläggsbidraget för barn med 50 procent. Det innebär en höjning på 246

kronor i månaden för studenter med ett barn och 400 kronor i månaden för

studenter med två barn.

Stärk skyddsnätet för barn och unga

Vi vill också rikta särskilda insatser till de barn som har extra stora behov.

Många barn med psykiska problem behöver hjälp och stöd i ett tidigt skede,

och då behövs en välfungerande skolhälsovård. Vi vill därför öka resurserna

till skolhälsovården. Men många barn och unga idag är också vana att söka

hjälp och information via nätet – och i vissa fall kan det vara enklare än att

besöka skolhälsovården. Den nationella hjälplinjen, som är en rikstäckande,

anonym och kostnadsfri telefonjour för människor i akut psykisk kris och

deras anhöriga, drivs ideellt. Vi vill stödja deras verksamhet så att de ska

kunna utveckla en webbsida med chattfunktion. Dessutom vill vi investera i

missbrukarvården för barn och ungdomar. Unga drogmissbrukare ska få vård

utan dröjsmål. Vi menar att väntetiden till behandling behöver kortas till

högst två veckor. Totalt vill vi investera 100 miljoner kronor per år 2010 till

2012 för att stärka skyddsnätet för barn och unga.

7.4 Vi vill se ett jämställt Sverige

Den svenska välfärdsmodellen har visat sig tillhöra de mest framgångsrika för

att ge kvinnor och män lika möjligheter. En stark arbetslinje med högt arbets-

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

61

kraftsdeltagande för båda könen, tillsammans med en allmän välfärd med ett

väl utbyggt socialt skyddsnät och en ambitiös familjepolitik, är det mest cen-

trala i en politik som har gjort Sverige till en internationell förebild för jäm-

ställdhet. Den borgerliga regeringen håller på att nedmontera viktiga delar i

den svenska modellen och urholkar välfärdens ekonomi med skattesänkningar

på lånade pengar. Den socialdemokratiska budgetmotionen värnar om jobben

och välfärden – och därmed om grunden för den framgångsrika jämställd-

hetspolitiken.

Ett kraftfullt försvar för den svenska modellen är det bästa sättet att säkra

jämställdhetens landvinningar. Men politiken för ökad rättvisa mellan könen

måste fortsätta. Bland de förslag vi lägger i denna budgetmotion vill vi fram-

häva några som särskilt viktiga för ökad jämställdhet i arbetslivet, i familjeli-

vet och i ett globalt perspektiv:

7.4.1 Jämställdhet i arbetslivet

Förbättrad kvalitet i välfärden är en tydlig prioritet i budgetmotionen.

Satsningar på sjukvård, skola och annan kommunal sysselsättning för-

bättrar kvaliteten för medborgarna, men även arbetsmiljön för personalen

– ofta kvinnor – på dessa ofta stressiga arbetsplatser.

Kvinnor arbetar deltid i mycket högre utsträckning än män. Flera kom-

muner har med ett målmedvetet arbete lyckats minska den ofrivilliga del-

tiden, vilket också leder till bättre service. Vi vill satsa på ett tvåårigt

program för att bygga och sprida kunskap kring hur sådana modeller kan

implementeras. Vi vill också förbättra tryggheten för dem som söker

jobb på deltid genom att utöka antalet dagar från 75 till 100 vid deltids-

arbetslöshet.

För att få bort lönediskriminering föreslår vi att den nya Diskrimine-

ringsombudsmannen ska få extra resurser för att kunna intensifiera sitt

arbete med att följa upp lönekartläggningar. Därutöver avsätter vi resur-

ser för utbildningar till arbetsgivare och fackliga företrädare för jämställ-

da löner.

Jämställdheten i näringslivet behöver förbättras radikalt. Det arbetet

består av ett brett spektrum av åtgärder, varav insatser för fler kvinnliga

småföretagare är en. Vår grundplåt för att stimulera nyföretagande ska

till exempel stimulera kvinnligt entreprenörskap.

Vår satsning för bättre kvalitet i högskolan kommer i hög grad att gå till

utbildningar där kvinnor är i majoritet. Högre kvalitet i utbildningen ska-

par bättre förutsättningar för lika möjligheter i arbetslivet.

I många offentliga verksamheter råder en sned könsfördelning, liksom på

arbetsmarknaden i övrigt. Traineeprogram i välfärden och praktikpro-

gram i statliga myndigheter förbättrar möjligheterna att komma tillrätta

med en sned könsfördelning.

Kollektivtrafiken används i högre grad av kvinnor än av män. Vår stora

satsning på en bättre kollektivtrafik underlättar därför särskilt för kvinnor

att förbättra sin ställning på arbetsmarknaden.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

62

7.4.2 Jämställdhet i familjelivet

Ensamstående föräldrar har det särskilt tufft ekonomiskt. De flesta av

dessa är kvinnor. Vi vill höja underhållsstödet med 125 kronor per må-

nad och barn. Vi vill också förbättra situationen för de studenter som har

barn, genom att höja tilläggsbidraget för barn med 50 procent.

Fortfarande är det mycket vanligare att kvinnor är hemma med sjuka

barn än att män är det. Det beror bland annat på att män oftast tjänar mer.

Vårt förslag om att höja den tillfälliga föräldrapenningen underlättar för

föräldrar att fördela VAB-dagar mer jämställt.

En tillgänglig barnomsorg är central för kvinnors deltagande på arbets-

marknaden. Både de som har oregelbundna arbetstider och de med tillfäl-

liga arbetstoppar på jobbet behöver en ökad tillgång till barnomsorg på

kvällar och helger. Vi vill stimulera kommunerna till mer flexibla barn-

omsorgslösningar.

7.4.3 Jämställdhet i ett globalt perspektiv

FN:s befolkningsfond UNFPA bedriver en verksamhet som är mycket viktig

för jämställdhet, kvinnors rättigheter, sexuell och reproduktiv hälsa och rät-

tigheter och uppfyllandet av millenniemål om minskad mödradödlighet. Det

är viktigt att Sveriges stöd till denna sektor är fortsatt starkt, och vi vill därför

höja anslaget till UNFPA.

7.5 Minska otryggheten – trygga människor vågar

Risken för sjukdom, arbetsskada eller arbetslöshet är omständigheter som ofta

ligger utanför vår egen kontroll. Tanken med den generella välfärden är att

alla ska ha rätt till trygghet, oavsett inkomst, ålder eller social ställning. Det

innebär en rationell och rättvis fördelning av de risker som vi alla möter ge-

nom livet, men det innebär också något mer.

När välfärden och tryggheten omfattar alla, då vågar människor mer – att

byta jobb, starta företag, flytta eller börja studera. Tillväxten och den ekono-

miska utvecklingen gynnas av att trygga människor vågar pröva det nya.

Därför underlättar goda trygghetsförsäkringar de förändringar på arbetsmark-

naden och i arbetslivet som är nödvändiga i en modern globaliserad ekonomi.

Den borgerliga regeringen har i rask takt genomfört betydande förändring-

ar och försämringar i den svenska välfärdsmodellen, som vi nu börjar se kon-

sekvenserna av. Det är allvarligt för de enskilda som drabbas men också för

framtidens jobb och sysselsättning.

Regeringens hantering av sjukförsäkringen är ett hafsverk som drabbar en-

skilda människor hårt. Stora ogenomtänkta förändringar utan konsekvensana-

lyser medför att många människor far illa. Vi känner stor osäkerhet inför

många av de prognoser och antaganden som görs i budgetpropositionen. Ut-

gifterna de närmaste åren för sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning

justeras med betydande belopp från en budgetproposition till en annan. Faran

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

63

är betydande att det i framtiden visar sig att de kraftiga utgiftsminskningar

som nu presenteras inte är realistiska.

Vid årsskiftet infaller den så kallade ”stupstocken” i sjukförsäkringen, då

tusentals människor i ett slag kommer att bli av med sin sjukpenning eller

sjuk- och aktivitetsersättning (det som tidigare kallades förtidspension). En-

ligt Försäkringskassans bedömning så kommer successivt sammanlagt 54 000

människor att utförsäkras under nästa år, 22 000 av dem har haft sjukpenning

och 32 000 tillfällig sjuk- och aktivitetsersättning. Under 2011 utförsäkras

27 000 och 2012 utförsäkras 9 000 personer. Åren därefter bedöms det handla

om 6 000 till 7 000 personer årligen.

Vi menar att stupstocken i sjukförsäkringen inte är värdig ett land som

vårt. Den som är sjuk och inte kan arbeta ska ha rätt till sjukpenning, även om

han eller hon har varit sjuk en längre period. Är man inte längre sjuk är det

självklart att man ska återgå i arbete eller söka ett nytt arbete – men det ska

gälla redan från första dagens sjukskrivning. Vi säger nej till stupstocken i

sjukpenningen.

De som haft tidsbegränsad sjuk- eller aktivitetsersättning (tillfällig förtids-

pension) har fått just det för att de någon gång i framtiden, men inte för närva-

rande, kommer att kunna återfå hela eller delar av sin arbetsförmåga. Att det

för alla enskilda individer skulle sammanfalla med den dag som regeringen

bestämt att sjukersättningen ska upphöra att gälla, faller på sin egen orimlig-

het. Att inte ens regeringen tror på sin egen politik framgår av antaganden i

budgetpropositionen om att en del av dessa människor förväntas återvända till

sjukförsäkringen.

Arbetsförmedlingen ska nu ansvara för en för dem helt ny kategori, samti-

digt som antalet arbetslösa når nya rekordhöjder. Förmedlingen ska dessutom

ta över ansvaret för alla nyanlända flyktingar. Visserligen har de fått extra

resurser för detta arbete, men vi ställer oss frågande till om det beting Arbets-

förmedlingen har fått med kort varsel är realistiskt och genomförbart. Varje

enskild arbetssökandes situation måste tas på allvar. Sverige har inte råd med

någon experimentverkstad i detta allvarliga läge. Vi menar att de som är sjuka

ska fortsätta att vara sjukskrivna och få hjälp med rehabilitering för att bli

friska. Med vårt förslag om ett nej till stupstocken i sjukpenningen kommer

betydligt färre personer att knacka på dörren hos Arbetsförmedlingen jämfört

med regeringens politik.

För att stärka tryggheten och hjälpa sjukskrivna tillbaka i arbete föreslår vi

ett program i tre punkter:

7.5.1 En rehabiliteringsmiljard

Många av dem som är sjukskrivna och en betydande del av dem som tidigare

har haft sjuk- och aktivitetsersättning har en lång, passiv period av sjukskriv-

ning eller förtidspensionering bakom sig. Utan individuellt anpassade insatser

kommer det att vara svårt för dessa personer att gå tillbaka i arbete – även om

de har arbetsförmåga. Dessa personer behöver få ett bra bemötande och få del

av en individuellt anpassad och arbetslivsinriktad rehabilitering. Därför vill vi

avsätta en rehabiliteringsmiljard för att få sjukskrivna och före detta förtids-

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

64

pensionärer tillbaka i arbete 2010 till 2012. Två tredjedelar av dessa resurser

avsätts till Försäkringskassan för rehabilitering av sjukskrivna. En tredjedel

går till Arbetsförmedlingen för rehabilitering av dem som tidigare haft tidsbe-

gränsad sjuk- och aktivitetsersättning.

7.5.2 Ett handslag för hälsa och delaktighet – 10 000 flerlönebidrag

Idrottsföreningar, samfund, teatrar och kulturhus har ofta behov av hjälp med

allt från praktiska göromål till administration. Många ideella krafter gör stora

insatser som med ytterligare hjälp skulle kunna bli än mer värdefulla. Vi vill

erbjuda ett handslag för hälsa och delaktighet. Med lönebidragsanställningar

riktade mot den ideella sektorn och kulturverksamheter i bred bemärkelse kan

många som tidigare haft tillfällig förtidspension få en ny möjlighet att starta

om arbetslivet och göra en viktig insats.

Vi vill ge möjlighet för dem som utförsäkras från den tillfälliga sjuk- och

aktivitetsersättningen att erbjudas ett lönebidrag. Utöver den ökning av löne-

bidragen som regeringen föreslår avsätter vi därför ytterligare medel som

motsvarar 5 000 lönebidrag 2010, 7 500 lönebidrag 2011 och 10 000 lönebi-

drag 2012 riktade till den ideella sektorn och kulturverksamhet. Med denna

förstärkning avsätter vi resurser så att hälften av dem som deltar vid introduk-

tionsprogrammet i Arbetsförmedlingen kan få en lönebidragsanställning.

7.5.3 En trygg sjukpenning

Vi vill se till att den som är sjuk och inte kan arbeta ska ha rätt till sjukpen-

ning, även om han eller hon har varit sjuk en längre period. Därför föreslår vi

att stupstocken i sjukpenningen tas bort och att ersättningsnivån ska vara 80

procent under hela sjukperioden.

På sikt vill vi också höja taket i sjukpenningen till 10 prisbasbelopp, så att

de allra flesta får ut 80 procent av sin tidigare inkomst i sjukpenning. Den

ekonomiska krisen och regeringens ansvarslösa skattesänkningar har dock

eroderat statens finanser. Därför vill vi genomföra höjningen stegvis, i takt

med att det statsfinansiella läget så tillåter. I denna budgetmotion föreslår vi

att taket för sjukpenningen och den tillfälliga föräldrapenningen (de så kallade

VAB-dagarna) höjs till 8 prisbasbelopp 2010, 8,5 prisbasbelopp 2011 och 9

prisbasbelopp 2012.

7.6 En arbetslöshetsförsäkring som stärker Sverigeskonkurrenskraft

Sverige ska ligga i topp när det gäller kunskap, kompetens och produktivitet

för att klara välfärden och tillväxten i framtiden. Därför har vi motsatt oss den

borgerliga regeringens försämringar i arbetslöshetsförsäkringen när det gäller

nedtrappningen av ersättningsnivån, sänkningen av taket i arbetslöshetsför-

säkringen och höjningen av egenavgifterna. I debatten om arbetslöshetsför-

säkringens effekter på sysselsättningen har regeringen hävdat att en sänkning

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

65

av ersättningsnivån skulle vara ensidigt positiv för svensk ekonomi och sys-

selsättning. Detta påstående ifrågasätts av allt fler forskare.

OECD har vid en genomgång av forskningen på området konstaterat att en

mer generös arbetslöshetsförsäkring tenderar att leda till bättre matchning på

arbetsmarknaden eftersom den arbetslöse får bättre ekonomiska förutsättning-

ar att söka efter ett lämpligt arbete som motsvarar hans eller hennes utbild-

ningsnivå och kompetens. Enligt flera studier ger det bättre förutsättningar för

att hitta ett nytt jobb med en god lön.

Regeringen bekräftade själv OECD:s tes i bilaga 2 till budgetpropositionen

för 2008. Där återfinns följande konstaterande: ”Det är i och för sig sannolikt

att tillväxten i arbetskraftens genomsnittliga produktivitet dämpas framöver.

Detta är bland annat en följd av långsammare ökning i den genomsnittliga

utbildningsnivån och av regeringens arbetsmarknadsreformer.”

Vi vill prioritera att sänka avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen. Därför

vill vi införa en skattereduktion för avgiften som motsvarar upp till 75 procent

av avgiften. Det betyder att den löntagare som idag betalar 400 kronor i avgift

får en skattereduktion om 300 kronor.

Utöver att kraftigt sänka avgiften till arbetslöshetsförsäkringen vill vi ock-

så förbättra den så att de allra flesta får ut 80 procent av sin tidigare inkomst

vid arbetslöshet. Denna reform ska genomföras så snart det statsfinansiella

läget så tillåter. Vi vill börja med att höja ersättningsnivån i a-kassan till 80

procent och taket till 950 kronor per dag 2010, 970 kronor per dag 2011 och

990 kronor per dag 2012. Efter 100 dagars arbetslöshet trappas taket i a-

kassan ned med 150 kronor per dag. Förändringarna innebär att taket höjs

från 18 700 kronor i månaden till 27 200 kronor i månaden, vilket gör att

många sjuksköterskor, lärare och byggnadsarbetare kan få ut 80 procent av

sin tidigare lön i ersättning vid arbetslöshet. Vi vill också förbättra arbetslös-

hetsförsäkringen för deltidsarbetslösa, så att antalet ersättningsdagar höjs från

75 till 100 dagar.

7.7 Minska klyftan mellan löntagare och pensionärer

Regeringen har infört en ny klyfta mellan pensionärer och löntagare, genom

att införa en ny pensionärsskatt. För den som går i pension innebär den att

skatten på pensionen blir högre vid samma inkomst – och detta trots att pen-

sionen i sig oftast är lägre än lönen. Regeringen säger att det ska löna sig att

arbeta. Det håller vi socialdemokrater med om. Men vi menar också att det

ska löna sig att ha arbetat. Pension är uppskjuten lön. Rätt ska vara rätt. Pen-

sion och lön ska beskattas lika.

Den borgerliga regeringen föreslår en skattesänkning för pensionärerna i

årets budgetproposition. Men samtidigt föreslår de en ytterligare skattesänk-

ning för löntagarna som är större än skattesänkningen för pensionärerna. Det

betyder att resultatet av budgetpropositionen blir att klyftan i beskattning

mellan löntagare och pensionärer utvidgas ytterligare vid årsskiftet.

Vi socialdemokrater säger nej till detta. Vi vill steg för steg minska klyftan

mellan löntagarna och pensionärerna. I denna motion föreslår vi att skatten

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

66

för pensionärer sänks, mest för pensionärerna med normala inkomster. För-

slaget innebär att klyftan i beskattning mellan löntagare och pensionärer hal-

veras för pensionärer med låga och normala inkomster. Detta skatteförslag

beskrivs utförligare i avsnitt 8 ”Investeringar i jobb och välfärd kräver skat-

ter”.

8 Investeringar i jobb och välfärd kräverskatter

Vi socialdemokrater har höga ambitioner för Sverige. För att klara jobben,

välfärden och de offentliga finanserna behöver Sverige en ny färdväg. Lös-

ningen på Sveriges problem är inte att låna till skattesänkningar. De borgerli-

ga partierna gick till val 2006 på att skapa fler jobb. Medlet för att nå detta

mål påstods vara skattesänkningar. Detta har visat sig vara helt ineffektivt för

att skapa jobb. Hade resurserna använts för effektiva insatser hade sysselsätt-

ningen varit högre och arbetslösheten lägre. Målet för den borgerliga reger-

ingens skattesänkningar är istället något annat: att göra Sverige till ett europe-

iskt genomsnittsland.

Vår utgångspunkt är att skatt ska betalas efter bärkraft och välfärd fördelas

efter behov. Den som har högre inkomster ska bidra med mer än den som har

lägre, men alla ska få del av välfärden oavsett inkomst. Detta skapar både

solidarisk omfördelning och trygghet.

Regeringen lånar till skattesänkningar

Den borgerliga regeringen ärvde ett överskott i de offentliga finanserna om 70

miljarder kronor. Detta överskott har förbytts i ett underskott om 70 miljarder

kronor. Nästa år väntas underskottet växa ännu mer och uppgå till över 100

miljarder kronor. De försämrade finanserna hänger starkt samman med att

regeringen har sänkt skatterna istället för att investera i jobben. Netto har

regeringen sänkt skatterna med närmare 100 miljarder kronor.

Riksdagens utredningstjänst har studerat konsekvenserna av den moderat-

styrda regeringens ekonomiska politik. Effekterna är slående. Den rikaste

tiondelen har fått nästan lika mycket som 60 procent av folket har fått till-

sammans.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

67

Fördelningseffekten av regeringens politik(genomsnittlig förändring avnettoinkomsten (i kronor), redovisad i deciler)

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Källa: Riksdagens utredningstjänst.

Ett rättvist och välfungerande skattesystem

Skattesystemet har under de senaste åren blivit orättvisare. Förmögenhets-

skatten har avskaffats och fastighetsskatten har sänkts kraftigt för exklusiva

villor. Pensionärer, arbetslösa och sjuka får idag betala mer i skatt än friska

löntagare. Detta skadar skattesystemets legitimitet. Vi vill istället göra skat-

terna rättvisare. Därför föreslår vi i denna budgetmotion att en förmögenhets-

skatt införs, att fastighetsskatten görs rättvisare och att de som tjänar mer än

en miljon kronor om året inte får något förvärvsavdrag. Vi minskar också

klyftan mellan den skatt som en löntagare och en pensionär betalar. Vi accep-

terar inte att en pensionär ska betala en högre skatt än en löntagare vid samma

inkomst.

Den borgerliga skattepolitiken har genom särlösningar och snåriga regler

gjort det svenska skattesystemet mindre effektivt. Till exempel betalar lönta-

gare och pensionärer vid samma inkomst olika mycket i skatt, och företag

betalar olika mycket i socialavgifter beroende på åldern på deras anställda.

Kombinationen av särregler och undantag gör skattesystemet oöverskådligt

och mindre effektivt. Det skadar skattesystemets legitimitet och på sikt viljan

att vara med och bidra, och det innebär att skattesystemet i sin helhet borde

genomgå en större översyn. I avvaktan på detta föreslår vi i denna budgetmo-

tion ett antal förändringar som gör skattesystemet rättvisare och effektivare.

Våra skatteförändringar är neutrala för kommunerna

I tabellen över våra skatteförslag redovisas nettokostnaden/nettointäkten för

konsoliderad offentlig sektor (KOS). Det betyder att våra skatteförändringar

(med undantag för de utgifter som ligger på skattesidan, som i flera fall helt

eller delvis är ett stöd för kommunsektorn) är neutrala för kommunerna och

ålderspensionssystemet. Kommunerna varken tjänar eller förlorar på våra

skatteförslag.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

68

Hade vi presenterat dessa skatteförslag i regeringsställning hade vi gjort en

teknisk justering i statsbudgeten: kommunerna hade kompenserats genom en

höjning av anslaget ”kommunalekonomisk utjämning” och utgiftstaken hade

samtidigt justerats med samma belopp. I våra skattetabeller redovisas dock

skatteintäkterna netto för att ge en enklare överblick.

Exempel – skatter och kommunsektorn

I vårt budgetalternativ avvisas regeringens ”nedsatta socialavgifter”. För-

slaget ger staten en bruttoinkomst om 15,9 miljarder kronor. Men samtidigt

minskar inkomsterna från företagsskatt om 3,7 miljarder kronor på grund av

ökade utgifter. Staten får därtill ökade utgifter för statligt anställda om 0,3

miljarder kronor. Därtill kompenserar staten kommunerna fullt ut för de

ökade kostnaderna om totalt 1,5 miljarder kronor (se RUT, dnr 2009:1323).

Kompensationen genomförs här direkt genom en sänkning av skatteintäkter-

na. Efter att man har justerat för skattebortfallet för staten och de ökade

kostnaderna för statligt anställda och genom en full kompensation för kom-

munerna ger förslaget netto ökade skatteintäkter för den offentliga sektorn

om 10,4 miljarder kronor. Det är denna nettosumma som vi redovisar i skat-

tetabellerna.

8.1 Skatt på inkomst

Vi avslår i vår motion regeringens skattesänkningar på inkomstskatteområdet,

det så kallade utvidgade förvärvsavdraget, som nu regeringen genomför på

lånade pengar. Resurserna behövs för att investera i jobb och välfärd. Inom

ramen för förvärvsavdraget kommer vi dessutom att införa en skattereduktion

av avgiften till arbetslöshetsförsäkringen. Avdraget för hushållsnära tjänster

avskaffas. Vi minskar klyftan i beskattning mellan pensionärer och löntagare.

Vi avskaffar helt förvärvsavdraget för dem som har en miljoninkomst.

Det så kallade ”förvärvsavdraget”

Syftet med förvärvsavdraget är att öka skillnaderna mellan de som arbetar och

de som inte arbetar. Politiken har inte resulterat i fler jobb. Tvärtom ökar nu

arbetslösheten mycket kraftigt. Trots att de tidigare skattesänkningarna inte

har gett jobb så väljer nu regeringen att gå vidare och låna till nya skattesänk-

ningar. Regeringens politik att låna till permanenta skattesänkningar har mött

kritik av till exempel ordföranden för regeringens eget finanspolitiska råd.

Vår principiella hållning är att pensionärer och personer som har ersättningar

från våra försäkringssystem inte ska beskattas hårdare än löntagare vid sam-

ma inkomst.

Att införa stimulanser som håller kvar personer över 65 år på arbetsmark-

naden är rimligt. Vi anser därför att regeringens förvärvsavdrag för beskatt-

ningen av pensionärer som jobbar är positivt. Vi avser att under nästa man-

datperiod gå vidare med ytterligare förändringar i skattesystemet som stimu-

lerar äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

69

Skattereduktion i a-kassan

Regeringen har fört en politik som gjort att vanligt folk i stor utsträckning har

fått finansiera sina egna skattesänkningar medan de med höga inkomster och

stora förmögenheter endast har fått sin skatt sänkt. Många löntagare har fått

sina avgifter till a-kassan höjda med hundratals kronor i månaden. Samtidigt

har ersättningen försämrats. Konsekvensen är att 500 000 löntagare har läm-

nat arbetslöshetsförsäkringen och nu står utan försäkring mitt i en allvarlig

jobbkris. Detta har skadat den svenska modellen. Vi vill istället satsa på en

kraftfull skattereduktion motsvarande upp till 75 procent av avgiften. Det

betyder att den löntagare som idag betalar 400 kronor istället får en skattere-

duktion om 300 kronor. Detta förslag är av sådan karaktär att det kan verk-

ställas omedelbart.

Vi avser också att ta bort den differentiering av avgiftsnivån till a-kassan

beroende på arbetslöshet som regeringen har infört. För att göra detta kommer

vi att se över hela den nuvarande konstruktionen av avgiftssystemet. Skatte-

reduktionen innebär att avgiften för ett medlemskap i a-kassan kommer att

understiga 100 kronor i månaden för de flesta a-kassor.

Sänkt kostnad för medlemskap i a-kassa

Kronor per månad

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

Byggnads Handels Hotell och

restaurang

IF metall Journalisterna Kommunal Unionen

Idag

(S) förslag

Källa: IAF.

Förändringen sker inom ramen för förvärvsavdraget och innebär att förvärvs-

avdraget skalas ned. Det kombinerade förslaget innebär att medlemmar i a-

kassan med låga inkomster och höga a-kasseavgifter tjänar mest på förslaget.

Minskad klyfta för pensionärer

Pensionärer betalar idag mer i skatt än personer som arbetar, vid lika inkoms-

ter. Trots en mindre justering i budgetpropositionen föreslår regeringen att

klyftan mellan löntagare och pensionärer ska vidgas. Vi socialdemokrater

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

70

accepterar inte skillnaden i beskattning mellan pensionärer och löntagare. Vi

föreslår i vårt budgetalternativ ett första steg mot att återupprätta rättvisan i

skattesystemet.

Vi vill sänka skatten för breda pensionärsgrupper. Alla pensionärer med en

inkomst upp till cirka 30 000 kronor i månaden får en större skattesänkning

med Socialdemokraternas förslag än med regeringens förslag.

Skatten för pensionärer sänks genom att grundavdraget höjs, mest för pen-

sionärerna med en normalinkomst. Totalt kostar förslaget drygt tre miljarder

kronor, utöver regeringens förslag. Samtidigt som skatten sänks för pensionä-

rer så avvisar vi socialdemokrater det utvidgade förvärvsavdrag som reger-

ingen föreslår. Detta bidrar också till en minskad klyfta mellan pensionärer

och löntagare. Av tabellen framgår att vår politik skulle halvera eller nära

halvera klyftan – mellan den skatt som en löntagare och den skatt som en

pensionär betalar – för pensionärer med normal pension.

Klyftan i beskattningen mellan pensionärer och löntagare år 2010

Månads-

inkomst

Skatteklyfta

2010 medregeringen

Kvarstående klyfta

2010 med Social-demokraterna

Klyftan med (s)

jämfört medregeringen

7 667 400 172 Mer än halverad

10 000 599 289 Halverad

11 000 629 291 Halverad

12 000 659 311 Halverad

13 000 688 332 Halverad

14 000 726 373 Halverad

15 000 785 433 Nära halverad

16 000 844 493 Nära halverad

18 000 964 616 Minskad med 1/3

20 000 1 085 741 Minskad med 1/3

Källa: Riksdagens utredningstjänst och egna beräkningar.

Inget förvärvsavdrag på miljoninkomster

Vi menar att den som har miljoninkomster inte behöver något förvärvsavdrag.

Regeringens orättvisa politik har kraftigt gynnat dem som tjänar mest. Bördorna

måste delas rättvist. Fler måste bidra. Vi vill därför ta bort förvärvsavdraget steg

för steg så att det är helt borta vid höga miljoninkomster. För den som tjänar 70

000 kronor i månaden betyder avtrappningen en skattehöjning på cirka 500

kronor i månaden. För en inkomst på cirka 115 000 eller mer utgår inget för-

värvsavdrag, vilket betyder en skattehöjning på cirka 1 500 kronor per månad.

Avtrappningen görs med 1 procent från cirka 45 000 och ytterligare cirka 1

procent från 50 000. Denna skatteförändring ger närmare en miljard kronor.

Höjt reseavdrag med 50 öre

Vi väljer att i årets budget fram med ett förslag om höjd koldioxidsskatt om

sex öre. För att fullt ut kompensera dem som måste använda bilen vid resor

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

71

till och från jobbet höjer vi reseavdraget. Det höjda reseavdraget kostar cirka

100 miljoner kronor.

8.2 Socialavgifter

Ungdomsarbetslösheten i Sverige är idag bland de högsta i Europa. Regering-

ens enda svar på den höga ungdomsarbetslösheten är att sänka arbetsgivarav-

giften för alla företag som redan har ungdomar anställda. Regeringens finans-

politiska råd anser att nedsatta socialavgifter för olika åldersgrupper är ett

ineffektivt sätt att öka sysselsättningen. Vi delar experternas bedömning och

föreslår att differentieringen avskaffas. Vi vill istället uppmuntra företag att

anställa arbetslösa ungdomar genom en avskaffad arbetsgivaravgift. För unga

som länge stått utanför arbetsmarknaden vill vi införa ett generöst ”första-

jobbetavdrag”. Regeringens ”nystartsjobb” accepteras. Villkoren för att starta

företag och anställa förstärks genom förbättrade villkor för entreprenörskap.

Skattereduktioner för arbetsgivare som anställer arbetslösa unga

Vi föreslår ett riktat avdrag för alla som anställer en arbetslös ungdom. För-

slaget innebär en skattereduktion som motsvarar arbetsgivaravgiften för den

som anställer en arbetslös mellan 20 och 25 år. Avdraget utgår för alla arbets-

lösa ungdomar som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen.

4 000 förstajobbetavdrag för arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa

unga

För de unga som är långtidsarbetslösa och som saknar den praktiska erfarenheten

och de rätta kontakterna för att komma in på arbetsmarknaden satsar vi på ett

kraftfullt förstajobbetavdrag. Om man anställer en ung långtidsarbetslös person

får man som arbetsgivare göra ett avdrag om två tredjedelar av lönekostnaden,

vilket är en betydligt mer generös subvention än skattereduktionen för arbetsgi-

vare som anställer arbetslösa unga och nystartsjobben. Syftet med förstajobbet-

avdraget är just att rikta det till dem som verkligen behöver hjälp för att komma i

arbete. Förstajobbetavdraget löper under en period om upp till 12 månader.

Sänkta egenavgifter för entreprenörer

När den borgerliga regeringen tillträdde höjde den egenavgifterna för entre-

prenörer med fem procentenheter. Efter fler år med hård kritik så har nu re-

geringen valt att återställa egenavgifterna till den nivå som gällde förra man-

datperioden. Vi välkomnar denna sena reträtt, men kan samtidigt konstatera

att den borgerliga regeringens misstag sannolikt har bidragit till att nyföreta-

gandet har minskat.

Sänkt skatt för entreprenörer som anställer

Vi menar att det finns behov av att stimulera entreprenörer att göra sin första

anställning. Vi vill införa en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgiften om

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

72

15 procentenheter för den enmansföretagare som gör sin första anställning.

För att en företagare ska bli berättigad till stimulansen krävs godkännande

från lämplig myndighet. Nedsättningen ska gälla under år 2010 och år 2011.

Totalt avsätts under dessa två år en miljard kronor.

8.3 Skatt på fastigheter, kapital m.m.

Vi anser att skattesystemet måste vara rättvist utformat för att vara legitimt.

Därför är det viktigt att de med högre inkomster och större förmögenheter

betalar mer i skatt än andra. Även en ökad rättvisa i beskattningen av fastig-

heter måste säkerställas. Beskattningen av fastigheter är idag kopplad till

kommunerna. I vårt budgetförslag kvarstår denna modell och därmed så till-

faller ”fastighetsavgiften”, inklusive de inkomster som tillkommer vid föränd-

rade taxeringsvärden, kommunerna.

8.3.1 Gemensamt förslag från s, mp och v: En ny rättvis rödgrönfastighetsskatt

De borgerliga partierna lovade i valrörelsen att avskaffa fastighetsskatten. Det

har inte skett. De med lyxvillor har fått en kraftigt sänkt skatt. Men vanliga

småhusägare har istället bara fått se sin fastighetsskatt byta namn till fastig-

hetsavgift.

De förändringar som regeringen har gjort har bidragit till att öka klyftorna

i Sverige samtidigt som bostadsmarknadens funktionssätt har försämrats.

Regeringen har infört en räntebeläggning på uppskov. Räntebeläggningen,

som är att betrakta som en skatt, gäller inte bara nya uppskov utan även tidi-

gare gjorda uppskov.

Regeringens hantering av fastighetsskatten har orsakat stor oro bland hus-

ägare. Vi menar att det är viktigt att husägare får långsiktiga besked som gör

att de kan planera sin ekonomi på ett bra sätt. Samtidigt är det tydligt att rätt-

visan, neutraliteten och rörligheten måste förbättras.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är överens om att ut-

forma den samlade beskattningen på fastigheter på ett sätt som bidrar till att

skapa ett bättre fördelningspolitiskt skattesystem. Vårt gemensamma besked

är att det nuvarande systemet för fastighetsskatt kvarstår med tre tydliga för-

bättringar:

1) Rättvis: De som har de dyraste villorna, med ett marknadsvärde över

cirka sex miljoner kronor (dvs. ett taxeringsvärde om 4,5 miljoner kro-

nor eller mer), kommer att få höjd skatt. Samtidigt utvidgas den nuva-

rande begränsningsregeln så att fler med små inkomster får sänkt fastig-

hetsskatt.8

8 I detta förslag utvidgas den nuvarande begränsningsregeln. Vi är beredda att om det finnsbehov se över konstruktionen av begränsningsregeln så att rättvisan ökar.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

73

2) Neutral: Fastighetsskatten för hyresfastigheter och bostadsrättsföre-

ningar sänks. Neutraliteten mellan olika boendeformer utreds och åtgär-

der vidtas.

3) Rörlighet: Uppskovsskatten och begränsningen för uppskov tas succes-

sivt bort, givet att det statsfinansiella läget så tillåter och att det finansie-

ras på ett fördelningspolitiskt acceptabelt sätt. På så sätt ökar rörligheten

på bostadsmarknaden. I ett första steg tas skatten på uppskov upp till

200 000 kronor bort. Därmed har nästan hälften av den statsfinansiella

kostnaden för att avskaffa uppskovet uppnåtts. Vi kommer även att till-

sätta en utredning som ser över systemet med uppskov och hur det kan

säkerställa att uppskoven betalas in.

Förändringar av fastighetsskatten år 2010 och 2011

Ny fastighetsskatt om 1 % över ett marknadsvärdeom cirka 6 miljoner kronor för villor (dvs. på etttaxeringsvärde om 4,5 miljoner eller mer) cirka +300 miljoner

Begränsningsregeln (om max 4 % av inkomsten ifastighetsskatt) utvidgas så att den med liten inkomstfår sänkt fastighetsskatt cirka –100 miljoner

Räntebeläggning av uppskov (så kallad uppskovsskatt)avskaffas för belopp lägre än 200 000 kr cirka –400 miljoner

Reavinstskatten (vid bostadsförsäljning) höjs från 22

till 23 % cirka +600 miljoner

Fastighetsskatt för hyreslägenheter och bostadsrätter

sänks från 0,4 % till 0,22 % cirka –500 miljoner

Total finansiell effekt cirka noll

Observera att den sammantagna effekten inte är summan av delarna då dessa förslag sam-verkar.

Källa: RUT, dnr 2009:894.

Miljarder kronor 2010 2011 2012

Samlad effekt av förändringar inombeskattningen av fastigheter 0 0 0

Förändrad fastighetsskatt för fastigheter med låga taxeringsvärden m.m.

Idag har ett antal småhusägare kommit i kläm genom regeringens oansvariga

hantering av fastighetsskatten. Det rör sig bl.a. om småhusägare med lågt

taxerade hus som har fått högre skatt än grannar med exklusiva fastigheter. Vi

delar bedömningen att dessa fastigheter ska omfattas av det vanliga systemet

för fastighetsskatt (så kallad fastighetsavgift). Vi avvisar dock regeringens

finansieringsmodell som bygger på att uppskovsmöjligheterna försämras.

Finansieringen bör istället göras inom ramen för den samlade beskattningen

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

74

av kapital och fastigheter. Att underlätta rörlighet är särskilt viktigt nu med

den osäkerhet som finns på bostadsmarknaden.

Förmögenhetsskatt

Vi föreslår att en förmögenhetsskatt införs igen. Skattesatsen ska vara 1 (en)

procent. Golvet är 2 miljoner kronor för ensamstående och 4 miljoner för

sammanboende. Ett tak för skatten ska införas så att ingen ensamstående

kommer att behöva betala mer än 5 miljoner kronor i förmögenhetsskatt och

inget tvåpersonshushåll mer än 10 miljoner kronor i förmögenhetsskatt.

De lättnadsregler och de undantag som fanns i det tidigare systemet med

förmögenhetsskatt ska kvarstå. Vi kommer att ha kvar skatteregeln att ingen

ska betala mer än 60 procent av sin inkomst i skatt. Det kommer även att

finnas en begränsning av hur mycket man behöver betala i förmögenhetsskatt

på den delen som har en fastighet som bas. Lex Uggla-problematiken med

överlikviditet i bolag ska undvikas genom att tillgångar i ett företag ska vara

fria från förmögenhetsskatt.9 Vi är beredda att tillsammans med näringslivet

diskutera förändringar i förmögenhetsskattens utformning eller möjliga skat-

teförändringar som har en liknande fördelningspolitisk profil.

Riskkapitalavdrag

Vi vill införa ett riskkapitalavdrag för den som investerar i ett nytt nystartat

företag. Avdraget innebär att den som investerar i ett nystartat företag kan få

dra av 20 procent av det investerade beloppet, dock max 100 000 kronor.

Beloppet dras mot skatt på inkomst av tjänst, fastighetsskatt samt förmögen-

hetsskatt. Denna modell har utretts och förespråkas av t.ex. Svenskt Närings-

liv. I utredningens modell finns konkreta förslag för utformningen som säker-

ställer att avdraget inte missbrukas. Om det finns andra modeller som är mer

effektiva till sin utformning är vi villiga att överväga dem. Totalt avsätter vi

500 miljoner kronor för ett temporärt stöd under 2010. Om avdraget visar sig

vara lyckosamt är vi beredda att införa avdraget permanent.

Tonnageskatt

Alla EU:s sjöfartsländer har infört tonnageskatt för att skapa likvärdiga kon-

kurrensförhållanden för handelsfartygen. Eftersom Sverige har avstått från

denna möjlighet utflaggas nu befintliga och nybeställda fartyg av svenska

rederier till andra länder i Europa. Sverige förlorar både arbetstillfällen och

skatteinkomster. Den borgerliga regeringens passivitet att inte ta fram ett

förslag för en tonnageskatt, som även hanterar frågan om latenta skatteskul-

der, minskar våra förutsättningar att vara en viktig sjöfartsnation. Vi social-

demokrater anser att ett förslag om tonnageskatt snarast ska tas fram samti-

digt som frågan om den latenta skatteskulden för rederinäringen måste lösas.

9 Undantag görs för bostäder i företaget som används som privatbostad, precis som denborgerliga regeringen föreslog i sin promemoria om reformerad förmögenhetsskatt. Det skaäven utredas om andra tillgångar måste undantas.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

75

8.4 Miljö- och klimatskatter

Vår utgångspunkt för de skatteförändringar vi föreslår på miljöområdet är att

vi vill göra det mer lönsamt att göra rätt miljöval. På kort och medellång sikt

innebär våra förslag en ökad nettointäkt som bidrar till att finansiera de kli-

matinvesteringar i bland annat energieffektivisering och infrastruktur som vi

föreslår. På längre sikt syftar förslagen till att öka effektiviteten i användandet

av ändliga resurser.

Koldioxidskatt

Koldioxidskatten är ett brett verkande och effektivt styrmedel. Vi socialde-

mokrater menar att koldioxidskatten ska vara på en sådan nivå att skatten

behåller sin styrande funktion med beaktande av fördelningspolitiska och

regionalpolitiska konsekvenser. Därför vill vi höja koldioxidskatten med sex

öre, jämfört med regeringen. Detta motsvarar ett höjt bensinpris i konsument-

led om cirka 15 öre. För att kompensera för dem som behöver bilen för att ta

sig till och från arbetet, och de som använder bilen i arbetet, höjer vi reseav-

draget med 50 öre till 19 kronor milen.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att nedsättningen av koldiox-

idskatten för bland annat jordbruket ska minska. Vi stöder detta. Men vi anser

att de som lever upp till tydliga krav på minskade utsläpp ska kunna få en

återföring av dieselskatten i jordbruks- och skogsmaskiner av samma omfatt-

ning som tidigare. Därför införs ett stöd om 50 miljoner kronor per år.

Skatt på handelsgödsel

Regeringen avskaffar skatten på handelsgödsel trots att regeringen själv be-

dömer att beslutet kommer att förvärra utsläppen av kväve. Det är inte an-

svarsfullt. Jordbruket är i dag den största källan till kväveutsläpp till haven.

Det finns behov av att ha en beskattning som ger incitament till minskade

utsläpp. Vi avvisar regeringens försämring.

Energiinvesteringar och energiskatter

För att styra energiförbrukningen i rätt riktning krävs det förändringar på bred

front. Vi föreslår därför skatteförändringar på energiskatteområdet. Kraftbo-

lagen har under en lång tidsperiod fått stora vinster genom att sälja el med

låga kostnader från svensk vattenkraft för ett pris som kraftigt överstiger

produktionskostnaderna. Fastighetsskatten på vattenkraft höjs med 20 pro-

cent. Även skatten på termisk effekt i kärnkraftverk kan öka utan direkt effekt

på elpriset. Vi höjer skatten med 20 procent. Totalt ger dessa förslag cirka en

miljard kronor. Vi kommer att säkerställa att den elintensiva industrin inte

kommer att påverkas negativt av dessa förändringar. De intäkter som dessa

förändringar ger är viktiga delar i finansieringen av de investeringar som vi

gör för att skynda på utvecklingen till ett hållbart samhälle; bl.a. kan vi ge-

nom dessa skatteförändringar finansiera ungefär halva den storsatsning som

vi gör på att rusta upp och klimatrenovera miljonprogramsområdena.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

76

Avdrag för havsbaserad vindkraft

Vi vill att regeringen återkommer med förslag till ett långsiktigt komplette-

rande stöd till havsbaserad vindkraft. I avvaktan på att en ny långsiktig stöd-

form ses över vill vi behålla det stöd som finns.

Miljöskatt för fluorerade gaser

Ett av klimatberedningens förslag var att införa en skatt som stimulerar utbyte

av stora kyl- och frysanläggningar och luftkonditioneringsanläggningars

köldmedium från fluorerade gaser. Vi förslår att skatten införs. Förslaget ger

cirka 100 miljoner kronor.

9 Vrid och vänd på varje skattekrona

Underskotten växer nu snabbt på grund av den oansvariga borgerliga politi-

ken. Regeringen sänker skatterna med 100 miljarder kronor vilket gröper ur

vår ekonomi. För att bekämpa underskott och jobbkris krävs tuffa priorite-

ringar. Det som inte ger jobb måste stå tillbaka. Resurserna behöver användas

effektivt. Vi vill genomföra ett program för effektivisering av myndigheter

och ett program för att bekämpa skattefusk.

9.1 Gemensamt förslag från s, mp och v:Effektivisera i statliga myndigheter

De offentliga finanserna måste värnas – även på kort sikt. De jobbskapande

investeringarna måste prioriteras. Andra utgifter får stå tillbaka tills Sverige

är igenom krisen. Det gäller inte minst skattesänkningar. Vi inom Socialde-

mokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet säger blankt nej till vårdslösa

skattesänkningar på lånade pengar.

Vi vill vrida och vända på varje skattekrona, så att vi får ut så mycket jobb

och välfärd som möjligt. Vi presenterar i detta avsnitt en rad besparingar som

vi ser som nödvändiga inom de närmaste åren. Det handlar om att slå ihop

och lägga ned myndigheter, effektivisera myndigheters fastighetsförvaltning,

öka samordningen mellan myndigheter när det gäller till exempel IT och

upphandlingar och satsa på fler jämförelser, så kallad benchmarking, av myn-

digheternas verksamheter. Dessutom behöver en del anslagssparande hos

vissa myndigheter dras in för att finansiera nödvändiga investeringar för job-

ben och välfärden. Genom att lägga förslag som siktar till lägre administrativa

kostnader frigörs resurser som behövs för att förbättra kvaliteten i de offentli-

ga tjänsterna.

En nyckelfråga för att nå effektiva statliga myndigheter är att tillvarata

personalens kompetens och idéer kring hur verksamheten kan utvecklas. Där-

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

77

för måste ett program för att effektivisera i statliga myndigheter genomföras i

nära samarbete med de anställda i berörda myndigheter.

1. Slå samman myndigheter för en effektivare myndighetsstruktur

Under den förra mandatperioden inleddes en större effektivisering av myn-

dighetsstrukturen, när flera av de så kallade myndighetskoncernerna omvand-

lades till samlade myndigheter. Det gällde till exempel Försäkringskassan och

Skatteverket. Sedan dess har också Arbetsförmedlingen slagits ihop till en

myndighet. Vi ser ett stort behov av att fortsätta att skapa en effektivare myn-

dighetsstruktur, genom att steg för steg omvandla myndighetskoncerner till

samlade myndigheter, slå ihop myndigheter eller lägga ned myndigheter vars

arbetsuppgifter kan tas över av andra myndigheter. Omvandlingen av statliga

myndigheter ska ske utifrån regional hänsyn och med beaktande av demokra-

tisk insyn.

Vi föreslår att följande myndigheter slås samman:

1. Polisens alla myndigheter till en samlad polismyndighet. Flera tidigare

utredningar och granskningar har visat på organisatoriska problem och

styrningsproblem inom polismyndigheterna. För att nå en effektivare polis

är det nu dags att ta ett helhetsgrepp. Vi vill se en polismyndighet istället

för dagens 21 länspolismyndigheter. Det är dock viktigt att utveckla nya

former för lokalt inflytande vid sammanslagningen.

2. Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) och Rättsmedicinalverket

(RMV), enligt förslag i utredningen Forensiska institutet – Ny myndighet

för kriminalteknik, rättsmedicin och rättspsykiatri (SOU 2006:63).

3. Statens bostadskreditnämnd (BKN) och Boverket, enligt ett av förslagen i

utredningen Myndighet för hållbart samhällsbyggande – En granskning av

Boverket (SOU 2009:57).

4. Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. För att effektivisera den

statliga fastighetsförvaltningen föreslås att Statens fastighetsverk och For-

tifikationsverket slås samman.

5. Överklagandenämnden för högskolan och Högskolans avskiljandenämnd.

Deras verksamhet är redan samlokaliserad till Högskoleverket, men för att

effektivisera förvaltningen ytterligare kan dessa två separata myndigheter

slås samman till en myndighet.

6. Riksarkivet och landsarkiven. Riksarkivet och landsarkiven är den enda

återstående myndighetskoncernen när polismyndigheterna har slagits

samman till en myndighet. Vi delar förslaget i den kulturpolitiska proposi-

tionen och föreslår att denna myndighetskoncern slås samman till en

myndighet.

Vi föreslår att följande myndigheter läggs ned:

1. Nämnden för statligt stöd till trossamfunden (SST). Denna nämnd fördelar

50 miljoner kronor om året till trossamfunden. Denna bidragsfördelning

bör i stället kunna skötas av Ungdomsstyrelsen.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

78

2. Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps).10 Sieps har i upp-

drag att ta fram forskningsbaserade analyser och underlag om Europeiska

unionen och Sveriges Europapolitik. Vi gör bedömningen att det nu, efter

ett antal år med svenskt EU-medlemskap, inte längre är nödvändigt med

någon särskild myndighet för denna verksamhet.

3. Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar. Under 2006 föredrogs

endast ett ärende för nämnden. Under 2007 höll nämnden inte något

sammanträde. Vi vill se över vilken rättslig instans som är bäst lämpad att

ta över verksamheten. Det är viktigt att arbetsmarknadens parter får möj-

lighet att yttra sig i denna process

4. Alkohol- och läkemedelssortimentsnämnden. Denna nämnd har till uppgift

att garantera att Systembolaget AB:s och Apoteket AB:s försäljningsmo-

nopol inte är diskriminerande och strider mot gällande EG-rätt. Vi föreslår

att dessa uppgifter tas över av Kammarkollegiet, där denna nämnd redan

är lokaliserad.

Dessutom föreslår vi att följande myndighetssammanslagningar utreds:

1. Myndigheter som på olika sätt övervakar marknadens funktionssätt. Vi

vill se en översyn av de olika myndigheter som på olika sätt övervakar

marknadens funktionssätt – när det gäller möjligheterna att bättre använda

varandras kompetens och resurser för att nå ett bättre resultat. En sådan

översyn skulle i första hand beröra Konkurrensverket, Kommerskollegi-

um, Post- och telestyrelsen samt Energimarknadsinspektionen.

2. Myndigheterna på Socialdepartementets område. Under Socialdeparte-

mentet ligger idag ett flertal myndigheter med ansvarsområden som på

olika sätt tangerar varandra. Utredningen Ett effektivare smittskydd (SOU

2009:55) har till exempel konstaterat att uppgiftsfördelningen mellan

Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen är otydlig. Dessutom överlappar

vissa av Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets uppgifter varandra. Vi

vill därför att regeringen ska tillsätta en bred översyn av ansvarsfördel-

ningen mellan Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, Smitt-

skyddsinstitutet, Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk utvärde-

ring, Statens folkhälsoinstitut, Statens institutionsstyrelse och Tandvårds-

och läkemedelsverket i syfte att tydliggöra ansvarsfördelningen och effek-

tivisera myndighetsstrukturen.

Därutöver föreslår vi att den nya myndighet som regeringen föreslår i propo-

sitionen ”Tid för kultur” (prop. 2009/10:3) avvisas. Vi menar att uppgiften att

analysera, utvärdera och följa upp kulturpolitiska insatser bör vara en fråga

för befintliga myndigheter. Vår principiella hållning är att man bör vara

mycket restriktiv med att bilda nya myndigheter för verksamhet som redan

bedrivs av befintliga myndigheter.

Därutöver bör regeringen uppmana alla statliga myndigheter som har ett

förvaltningsanslag som understiger 50 miljoner kronor att motivera varför de

10 Återfinns under utgiftsområde 1.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

79

ska kvarstå som separata myndigheter – alternativt föreslå vilken annan myn-

dighet de vill gå samman eller samlokaliseras med. Statskontoret bör också få

i uppdrag att granska dessa underlag – och lämna ett samlat förslag till reger-

ingen. Detta för att få fram bra beslutsunderlag för fortsatta effektiviseringar

av myndighetsstrukturen inför nästa hösts budgetprocess.

Vi bedömer att den totala besparingspotentialen för dessa förändringar

främst bör tillfalla myndigheternas verksamheter, men gör bedömningen att

det går att föra över 200 miljoner kronor till andra områden 2012 till följd av

dessa förändringar.

2. Effektivisera myndigheters fastighetsanvändning

Idag använder statliga myndigheter cirka 20 miljarder kronor per år för lokal-

kostnader. Enligt Ekonomistyrningsverket betalar vissa statliga myndigheter

så mycket som 4 000 kronor per kvadratmeter för sina lokaler. Enligt Arbets-

givarverkets bedömning skulle det vara möjligt att spara in på en femtedel av

de statliga myndigheternas lokalyta.

Självklart varierar de olika statliga myndigheternas behov av lokaler med

dess verksamhet – och visst kan det finnas anledning till avvikande hyror.

Men det är viktigt att ha en effektiv fastighetsanvändning.

Våra förslag:

Ge alla myndigheter som avviker uppåt när det gäller lokalkostnader (både

när det gäller kostnad per kvadratmeter och när det gäller antalet kvadrat-

meter per anställd) i uppdrag att motivera detta i samband med reglerings-

breven för 2010. Därefter bör en oberoende myndighet granska förslagen

och lämna en plan för att reducera myndigheternas lokalkostnader med

300 miljoner kronor till 2012. Det motsvarar en besparing på cirka 1,5

procent av myndigheternas totala lokalkostnader.

Ge Ekonomistyrningsverket i uppdrag att ta fram förslag på hur man kan

skapa incitament i den ekonomiska styrningen av myndigheterna för effek-

tivare lokalutnyttjande i statliga myndigheter.

Ge alla statliga myndigheter som är placerade utanför Stockholmsregionen

i uppdrag att redovisa till regeringen vilka lokaler de har i Stockholm i

samband med regleringsbreven för 2010.

3. Öka samordningen mellan myndigheter

För att få mer ut av varje satsad skattekrona i den statliga förvaltningen behö-

ver samordningen mellan myndigheterna öka. Det handlar om fler gemen-

samma administrativa lösningar, fler gemensamma upphandlingar och ökad

samlokalisering.

Ekonomistyrningsverket (ESV) har i ett flertal rapporter pekat på betydan-

de möjligheter för fler gemensamma administrativa lösningar mellan myndig-

heterna. Det handlar till exempel om ekonomi- och personaladministration,

IT, inköp, resehantering och personalrekrytering. Myndigheterna borde också

i ökad utsträckning kunna utnyttja vissa specialisttjänster gemensamt.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

80

Därutöver skulle de statliga myndigheterna kunna bli bättre på att göra

gemensamma upphandlingar. De statliga myndigheterna handlar varje år

varor och tjänster för ett värde av cirka 150 miljarder kronor. Samtidigt

omsätter den statliga inköpssamordningen endast knappt 8 miljarder kronor11.

Slutligen behöver många mindre myndigheter samlokaliseras med större

myndigheter – och ha gemensamma administrativa system för att pressa sina

omkostnader.

Förslag:

Alla statliga myndigheter med färre än 500 anställda ges i uppdrag att

redovisa till regeringen vilka administrativa system när det gäller ekonomi-

och personaladministration, IT, inköp, resehantering och personalrekryte-

ring som de inte samordnar med andra myndigheter i samband med re-

gleringsbreven för 2010. Ekonomistyrningsverket bör därefter få i uppdrag

att ta fram ett konkret förslag till ökad administrativ samordning utifrån

myndigheternas underlag.

Ekonomistyrningsverket (ESV) får i uppdrag att öka den statliga inköps-

samordningen med 10 procent till 2012 och tilldelas 5 miljoner kronor per

år i ökade anslag för 2010 och 2011 för att förbättra informationen och

marknadsföringen till övriga statliga myndigheter för att möjliggöra detta.

Alla statliga myndigheter som har färre än 50 anställda och som inte redan

är samlokaliserade med andra statliga myndigheter får i uppdrag i samband

med regleringsbreven för 2010 att redovisa vilken myndighet de skulle

kunna samlokaliseras med.

Vi bedömer att en ökad statlig inköpssamordning med 10 procent kan minska

de statliga kostnaderna för inköpen med cirka 50 miljoner kronor till 2012.

Därutöver bedömer vi att ökad samordning vad gäller administrativa system

och lokaler kan leda till besparingar av de mindre myndigheternas förvalt-

ningsanslag med ytterligare 100 miljoner kronor till 2012.

4. Benchmarking av statliga myndigheters verksamhet

Regering och riksdag måste ständigt kunna följa upp utvecklingen av myn-

digheternas förvaltningskostnader och hur produktiviteten i förvaltningen

utvecklas. Det är också viktigt att myndigheterna själva kan jämföra sig med

andra myndigheter när det gäller kostnader för den interna administrationen.

Därför bör det utvecklas administrativa nyckeltal för hela den statliga förvalt-

ningen, så att myndigheterna kan redovisa sina administrativa kostnader på ett

enhetligt sätt.

Det är också viktigt att statliga myndigheter tar del av den nya tekniken

och följer den förvaltningspolitiska utvecklingen även i andra länder så att de

hela tiden använder sig av de mest kostnadseffektiva lösningarna. Vi ser ex-

empelvis att Danmark, Nederländerna och Norge har börjat gå över till att

använda fri programvara, d.v.s. program med öppen källkod, i statliga myn-

11 Källa: www.avropa.se, Statlig inköpssamordning, Ekonomistyrningsverket.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

81

digheter. Det finns liknande exempel även i Sverige och vi föreslår att en

utredning tillsätts som sammanställer erfarenheter av att gå över till öppna

standarder och fri programvara, och som utifrån detta lägger fram förslag till

rekommendationer för myndigheter.

Förslag:

Ekonomistyrningsverket (ESV) ges i uppdrag att ta fram administrativa

nyckeltal för den statliga förvaltningen, som ska användas av de statliga

myndigheterna när de redovisar sin verksamhet till regeringen.

Ekonomistyrningsverket (ESV) får i uppdrag att löpande sammanställa och

redovisa de administrativa nyckeltalen för myndigheterna på ESV:s webb-

plats så att de finns lättillgängliga för såväl allmänhet, medier som anställ-

da i den statliga förvaltningen. För detta tilldelas ESV ett tilläggsanslag på

10 miljoner kronor 2012.

5. Ansvarsfull hantering av anslagsbehållning

För att myndigheterna ska kunna hålla en effektiv ekonomihantering är det

viktigt att de har möjlighet till såväl anslagssparande som anslagskrediter. Om

en myndighet ett år inte gör av med hela sitt anslag, till exempel för att en

investering blev fördröjd, är det rimligt att myndigheten kan spara denna del

av anslaget till kommande år. Men ett högt anslagssparande över många år

hos myndigheter kan vara ett tecken på att anslaget i grunden är för högt.

Dessutom behöver staten, i det läge Sverige nu är inne i, visa föredöme och

prioritera hårt bland utgifterna.

Vid årsskiftet 2009/10 beräknas de statliga myndigheterna totalt sett ha

32,5 miljarder kronor i anslagssparande enligt regeringens budgetproposition.

Detta beräknas av regeringen minska med 2,5 miljarder kronor till 30,0 mil-

jarder kronor till årsskiftet 2010/11 och med ytterligare 1,2 miljarder kronor

till 28,8 miljarder kronor till årsskiftet 2011/12.

Vi bedömer att en indragning av anslagssparandet hos de myndigheter som

bedöms ha ett sådant vid kommande årsskifte på i storleksordningen 5 pro-

cent varje år under den kommande treårsperioden bör vara rimligt för att

finansiera en del av de insatser som nu behövs för att möta jobbkrisen. Varje

enskilt anslagssparande bör dock prövas noggrant. En del områden bör helt

undantas, till exempel högskolors och universitets anslagssparande, då dessa

medel behövs för att få till stånd fler högskoleplatser, nu när fler söker sig till

högskolorna. Därför budgeterar vi endast för hälften av den potentiella bespa-

ringen.

Miljoner kronor 2010 2011 2012

Effektivare myndighetsstruktur (utg.omr. 1) 0 0 –250

Effektivare lokalanvändning (utg.omr. 1) 0 0 –350

Ökad statlig samordning (utg.omr. 1, utg.omr. 2) 5 5 –150

Benchmarking (utg.omr. 2) 0 0 10

Minskning av anslagsbehållningar –810 –730 –710

Totalt –805 –725 –1 400

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

82

9.2 Gemensamt förslag från s, mp och v: Bekämpaskattefusk och ekonomisk brottslighet

Skatteverket beräknar att staten förlorar ca 130 miljarder kronor i uteblivna

skatteintäkter varje år. Det är ett resultat av både medvetet skattefusk och

oavsiktliga misstag, men fusket står för den största delen. Att bekämpa skatte-

fusket handlar om att stärka välfärden men också om att skapa rättvisa villkor

för företagen. Rättvisa konkurrensvillkor kräver att kraftfulla åtgärder vidtas

mot dem som undanhåller delar av eller hela intäkten från beskattning eller

bryter mot andra bestämmelser som hederliga företag följer.

Ekobrottsmyndigheten har konstaterat att kopplingen mellan den grova or-

ganiserade brottsligheten och ekonomisk brottslighet växer. Den svarta sek-

torn i Sverige har tydliga inslag av grov organiserad brottslighet som också

ingår i europeiska och internationella nätverk. Skatteplanering syftande till

skattefusk sker ofta med hjälp av så kallade skatteparadis.

Ett flertal myndigheter samverkar idag nationellt och i regionala underrät-

telsecentrum (RUC) för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten.

Polisen leder spaning och gör gripanden. Ekobrottsmyndigheten och Åkla-

garmyndigheten utreder och väcker åtal om brott. Skatteverket sköter den

löpande skattekontrollen och gör grundjobbet i utredningarna om skattebrott.

Kronofogdemyndigheten driver in skatteskulder. Även Tullverket och Försäk-

ringskassan ingår i samarbetet.

I den dåvarande socialdemokratiska regeringens sista statsbudget, för

2006, utformad i samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, drogs rikt-

linjerna för ett kraftfullt arbete mot bidrags- och skattefusk upp. Skatteverket

fick ökade resurser. Arbetet med att ta fram en lagstiftning för certifiering av

kassaregister inleddes. En delegation mot felaktiga utbetalningar bildades.

Skatteverket fick också rätt att kräva personalliggare av restaurang- och fri-

sörbranscherna och göra oannonserade kontroller. Den borgerliga regeringen

har hitintills tagit få egna initiativ kring skattefusket. I princip har den förval-

tat de socialdemokratiska initiativen, men Skatteverket förlorade de extrare-

surser de hade fått för att bekämpa skattefusket.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har tagit fram ett nytt

offensivt program mot skattefusk och ekobrott. För att snabbt och effektivt

komma igång med programmet vill vi permanent stärka Skatteverkets resur-

ser med 50 miljoner kronor. Denna satsning ger utrymme för att t.ex. anställa

uppemot 100 nya specialister.

1. Skatteparadis och skatteflykt

Vi vill att Sverige prioriterar kampen mot ekobrott och skattefusk i Europa.

Genom att Sverige agerar direkt som stat eller som medlem i EU i olika sam-

arbetskonstellationer kan vi se till att skatteparadisen tvingas till skatteavtal.

Skattemyndigheter måste kunna få lämna vidare information om misstänkt

penningtvätt, försäkringsbedrägeri etc. till finanspolisen. Skattemyndigheter

måste kunna få ta del av informationen när åklagare via internationell rätts-

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

83

hjälp hittar misstankar om skattebrott. Vi menar också att lagen om skatte-

flykt inte har varit effektiv och därför måste ses över.

2. Bekämpa penningtvätt

Penningtvätt och skattebrott hänger samman. I detta förenas grov organiserad

brottslighet med ekonomisk brottslighet. Finansinspektionen har uppdraget att

samordna penningtvättsbekämpningen och följer genomförandet av EU:s

tredje penningtvättsdirektiv. Här krävs dock större insatser. Vi menar att det

behöver utredas om penningtvätt ska betraktas som ett separat brott. Sekre-

tesslagsformuleringar som hindrar Skatteverket att rapportera misstänkt pen-

ningtvätt måste ändras. Misstänkta penningtransaktioner ska kunna frysas

under begränsad tid. Kontrollen över växlings- och factoringbolagen måste

skärpas eftersom dessa idag används både när svarta pengar tvättas vita och

då vita pengar görs om till svarta.

3. Fullständigare informationsutbyte inom EU och Europa

Sparandedirektivet innebär att privatpersoners ränteinkomster ska beskattas i

de länder där personen är bosatt och inte där pengarna är placerade. Idag

omfattas dock inte alla länder i EU av informationsutbytet och inte heller

juridiska personer. Vi vill att Sverige ska driva att europeiska stater med nära

förbindelser till EU, som till exempel Schweiz och de olika europeiska mini-

staterna, också ska tas med i initiativet och därmed förbinda sig till informa-

tionsutbyte. Vi vill också driva att juridiska personer ska omfattas.

4. Bekämpa momsfusket

Idag sker en rapportering av varuutbyten mellan EU-länder. Genom dagens

rapportering bekämpas momsfusket mellan EU-medlemmarna. Detta utbyte

kommer från den 1 januari 2010 att utökas. Vi vill att Sverige inom EU och

OECD ska verka för att integrera även övriga europeiska stater utanför EU

och EES, främst de europeiska skatteparadisen, i rapporteringen.

5. Personalliggare och oannonserade kontrollbesök

Skatteverket har och har haft en rad olika branschprojekt mot skattefusk.

Personalliggare kombinerat med oannonserade kontrollbesök inom frisör- och

restaurangbranscherna har visat sig vara ett verksamt instrument. Vi vill ut-

vidga detta system så att alla relevanta branscher och företag omfattas. Vi vill

i första hand gå vidare med bygg- och tvätteribranscherna samt med bran-

scher som i hög utsträckning använder sig av underentreprenörer, t.ex. städ-

och flyttbranscherna. Vi vill framhålla det initiativ som t.ex. byggbranschen

själv har tagit mot oseriösa företag.

6. Individuell skatteinbetalning

Månadsredovisning av anställdas skatter och arbetsgivaravgifter ska ske indi-

viduellt och inte, som idag, med en totalsumma. Det skulle underlätta för

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

84

Skatteverket att upptäcka om arbetsgivaren betalar in för lite i skatt. En inbe-

talning på 50 000 kronor kan som det är idag gälla för fyra anställda likaväl

som för 40. Genom individuell skattedeklaration försvåras redovisning av

oriktiga siffror och det skapas möjlighet att bedöma realismen i inbetalningen.

Den anställde ska också själv kunna kontrollera att skatter och avgifter är

inbetalda för honom eller henne.

7. Se över möjligheterna till ett entreprenadavdrag

Ett entreprenadavdrag är en lösning där en viss del av betalningen till en un-

derentreprenör hålls inne för att säkra inbetalning av skatter och arbetsgivar-

avgifter. Syftet är att minska möjligheten till fusk och att säkra betalningar av

skatter och arbetsgivaravgifter. Vi vill se över de eventuella möjligheterna att

införa ett entreprenadavdrag i ett första steg i bygg- och anläggningsbran-

schen.

8. Prövning och återkallande av F-skattsedel

Effekterna av det nya systemet för F-skattsedlar bör ses över, inte bara ur ett

arbetsmarknadsperspektiv utan också ur ett skatteuppbördsperspektiv. Möj-

ligheten att få F-skattsedel då sökanden har varit inblandad i skattefusk eller

annan verksamhet ska begränsas. F-skattsedeln ska återkallas då en innehava-

re dömts för skattefusk eller annan ekonomisk brottslighet. Förnyad prövning

av F-skattsedel kan ske först efter det att grunderna för indragningen har un-

danröjts och en karenstid har utgått. Beroende på översynens resultat är vi

beredda att pröva Skatteverkets förslag om exempelvis tidsbegränsad F-

skattsedel.

9. Redovisningscentraler för taxibranschen

För att framgångsrikt slutföra arbetet mot skattefusk i taxibranschen behövs

redovisningscentraler till vilka köruppdragen och ersättningarna rapporteras.

Dagens beställningscentraler kan sköta denna funktion. Krav på anslutning till

redovisningscentral ska skrivas in som villkor för taxitillstånd. Precis som i

fråga om certifierade kassaregister ska en övergångsperiod förbereda införan-

det.

10. Gör det lättare att utbyta information om brottsmisstänkta

Det måste bli lättare för myndigheter att delge varandra information som

motverkar skattebrott och grov organiserad brottslighet. Sekretesslagstift-

ningen och dess tillämpning måste anpassas till detta behov. Både Skattever-

kets fiskala avdelning och skattebrottsenheten hindras idag av regeltolkning-

ar. Då brottsmisstanken hos en myndighet vid fällande dom kan ge fängelse-

straff ska sekretess inte längre gälla mellan myndigheter eller, som i Skatte-

verkets fall, inom myndigheten.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

85

10 Sunda offentliga finanser

Sverige ska ha sunda offentliga finanser. Det är en förutsättning för uthållig

tillväxt och stabil välfärd. Genom överskott i goda tider förhindras nedskär-

ningar i sämre tider, då välfärden behövs som mest. Sunda offentliga finanser

är även en fråga om rättvisa mot kommande generationer.

En ansvarsfull ekonomisk politik under många år av socialdemokratiskt

styre har lagt grunden till dagens goda offentliga finanser, vilket gör det möj-

ligt att stimulera ekonomin i en tid när konjunkturen försvagas.

I denna motion föreslås en rad satsningar. De ryms alla inom en ansvars-

full budget.

Utgifts- och inkomstförändringar 2009–2011 jämfört med regeringen

Miljarder kronor

10.1 Långsiktiga överskott i de offentliga finanserna

För att minska den offentliga sektorns nettoskuld, skapa en buffert för att

möta den demografiska utvecklingens kommande påfrestningar på de offent-

liga välfärdssystemen och bidra till en betryggande marginal till gränsen på

tre procent av BNP i underskott i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt infördes år

2000 ett överskottsmål för de offentliga finanserna. Det innebar att de offent-

liga finanserna ska visa ett överskott på en procent av BNP över en konjunk-

turcykel, efter det att PPM-sparandet inte längre ska räknas med i det offent-

liga sparandet.

Sedan överskottsmålet infördes 2000 och fram till och med 2006 har den

offentliga sektorns finansiella sparande i genomsnitt uppgått till 1,1 procent

av BNP enligt det nya sättet att räkna på. Därmed klarades överskottsmålet

under den period då vi socialdemokrater satt i regeringsställning.

För de kommande åren presenterar vi socialdemokrater ett starkare finan-

siellt sparande i de offentliga finanserna jämfört med regeringen.

2010 2011 2012

Anslagsökningar 23,4 25,3 22,2

Anslagsminskningar –7,8 –7,3 –7,3

Summa anslagsförändringar 15,6 18,0 15,9

Minskade inkomster –16,8 –18,2 –18,3

Ökade inkomster 36,7 36,6 36,7

Summa inkomstförändringar 19,9 18,4 18,4

Förändring finansiellt sparande offentlig sektor +4,4 +0,4 +2,6

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

86

Finansiellt sparande för Socialdemokraterna jämfört med regeringen

Finansiellt sparande 2010 2011 2012

Miljarder kronor (Socialdemokraterna) –105 –68 –29

Miljarder kronor (regeringen) –109 –68 –32

Som andel av BNP (Socialdemokraterna) –3,4 % –2,1 % –0,9 %

Som andel av BNP (regeringen) –3,5 % –2,1 % –0,9 %

10.2 Utgiftstak

För att förhindra att tillfälligt högre inkomster används för att finansiera var-

aktigt högre utgifter infördes 1997 ett system med utgiftstak för staten. Sedan

systemet infördes har utgiftstaken klarats samtliga år och bidragit till en an-

svarsfull finanspolitik och sunda offentliga finanser. Vi socialdemokrater

föreslår i denna budgetmotion att utgiftstaket för 2010 ska uppgå till 1 059

miljarder kronor. Det är ett utgiftstak som ligger väl i linje med kravet på

sunda offentliga finanser. Därutöver föreslår vi ett utgiftstak på 1 092 miljar-

der kronor för 2011 och 1 098 miljarder kronor för 2012.

Utgiftstak och budgeteringsmarginal

Miljarder kronor

2010 2011 2012

Socialdemokraternas utgiftstak 1 059 1 092 1 098

Takbegränsade utgifter 1 024 1 037 1 043

Socialdemokraternas budgeteringsmarginal 35 55 55

Regeringens utgiftstak 1 024 1 054 1 074

Takbegränsade utgifter 1 007 1 017 1 025

Regeringens budgeteringsmarginal 17 37 49

10.3 Budgeteringsmarginal

Budgeteringsmarginalen syftar till att fungera som buffert mot såväl makro-

ekonomisk osäkerhet som den finansiella osäkerhet som finns kring de eko-

nomiska konsekvenserna av fattade beslut. Ett utgiftstak på 1 059 miljarder

kronor innebär att Socialdemokraternas budgeteringsmarginal för 2010 blir 35

miljarder kronor, vilket är mer än dubbelt så mycket som regeringens budge-

teringsmarginal. Även för 2011 och 2012 ligger budgeteringsmarginalen

högre än regeringens. Vår bedömning är att det osäkra ekonomiska läget och

en del frågetecken kring regeringens utgiftsprognoser i budgetpropositionen,

inte minst när det gäller utgiftsprognoserna för sjukförsäkringen, motiverar

höga budgeteringsmarginaler.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

87

11 Effekter för kommunsektorn

11.1 Ökade resurser till kommunsektorn

I denna motion föreslås ett sysselsättningsstöd om totalt 5 miljarder kronor till

kommunerna 2011–2012, ett riktat statsbidrag till fler anställda i sjukvården

på 1 miljard kronor per år 2010–2012 samt ett riktat statsbidrag till sjukvår-

den på 1 miljard kronor per år 2010–2012. Totalt innebär detta mer än 11

miljarder kronor i ökade resurser 2010–2012 för fler anställda i kommuner

och landsting.

Därutöver föreslås ett antal riktade satsningar, som tillfaller kommunerna.

Dessa kommunsatsningar uppgår till drygt 4 miljarder kronor 2010, 7 miljar-

der kronor 2011 samt drygt 6 miljarder kronor 2012. Totalt avsätter vi 18

miljarder kronor mer än regeringen till kommuner och landsting.

11 miljarder till mer personal i kommuner och landsting

Miljoner kronor

2010 2011 2012

Sysselsättningsstöd 0 2 000 3 000

Bättre kvalitet i sjukvården 1 000 1 000 1 000

Mer personal och mindre klasser i skolan 1 000 1 000 1 000

Totalt 2 000 4 000 5 000

7 miljarder i riktade statsbidrag till kommuner och landsting

Miljoner kronor

2010 2011 2012

Statsbidrag till kollektivtrafik 250 600 710

Traineeprogram i välfärden 500 500 0

Klimatinvesteringsprogram 250 200 200

Flexibla barnomsorgslösningar 100 100 100

Ungdomslyft 500 500 250

Komvux 750 750 250

Skol-ROT 400 400 400

Nej till barnomsorgspeng –85 –85 –85

Totalt 2 600 3 000 1 800

18 miljarder i totala ökade resurser till kommuner och landsting

Miljoner kronor

2010 2011 2012

Breda satsningar 2 000 4 000 5 000

Riktade satsningar 2 600 3 000 1 800

Totalt 4 600 7 000 6 800

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

88

11.2 Förändringar i skatter och transfereringar ärneutrala för kommunsektorn

Vi socialdemokrater föreslår en rad förändringar på såväl skatte- som utgifts-

sidan i denna motion. Dessa är dock neutrala för kommunsektorn.

Alla förslag till förändringar i transfereringar, till exempel i fråga om ar-

betslöshetsförsäkringen och sjukpenningen, leder till ändrade skatteintäkter

och inkomster i ålderspensionssystemet. Våra förslag genomförs dock neut-

ralt för kommunsektorn. Det innebär att kommunerna och landstingen varken

tjänar eller förlorar på våra skatteförslag.

Även skatteförslagen genomförs neutralt för kommunsektorn. I skatteta-

bellerna redovisas nettokostnaden/nettointäkten för konsoliderad offentlig

sektor (KOS). Det betyder att våra skatteförändringar (med undantag för de

utgifter som ligger på skattesidan, som i flera fall helt eller delvis är ett stöd

för kommunsektorn) är neutrala för kommunerna och ålderspensionssystemet.

Hade vi presenterat dessa skatteförslag i regeringsställning hade vi gjort en

teknisk justering i statsbudgeten: kommunerna hade kompenserats genom en

höjning av anslaget ”kommunalekonomisk utjämning” och utgiftstaken hade

samtidigt justerats med samma belopp. I våra skattetabeller redovisas dock

skatteintäkterna netto för att ge en enklare överblick.

11.3 På sikt: färre i behov av socialbidrag

Utöver våra investeringar i kommunsektorn innebär ett flertal av våra förslag

att behovet av försörjningsstöd (socialbidrag) minskar i landets kommuner.

Det gäller till exempel följande förslag:

lägre avgifter till a-kassan

bättre sjukpenning – 80 procent i ersättning även för långtidssjukskrivna

och nej till stupstocken

högre ersättningsnivå och höjda tak i a-kassan

höjt underhållsstöd till ensamstående föräldrar

höjt tilläggsbidrag till studenter med barn

höjd BTP till personer med sjuk- och aktivitetsersättning (f.d. förtidspen-

sion)

höjt studiemedel till studenter

fler jobb och utbildningsplatser.

Vi redovisar dock inte några beräkningar för vad dessa förslag innebär för

behovet av försörjningsstöd i denna motion, utan nöjer oss med att konstatera

att dessa förslag innebär bättre förutsättningar för kommunerna.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

89

12 Effekter för hushållen

Här redovisas exempel på hur de förändringar vi vill genomföra påverkar ett

urval familjer. Förändringarna anges i kronor per månad, jämfört med 2009.

Ensamstående student med ett barn

Höjt ordinarie studiestöd +431, varav 391 i lån

Höjt tilläggsbidrag för studerande med barn +250

Höjt underhållsstöd för ensamstående +125

Totalt per månad +800 kronor (varav 400 lån)

Familj med en butiksanställd och en undersköterska, boende i småhus,

med bil

Lön, person 1 22 000

Lön, person 2 18 000

Marknadsvärde hus 1,5 miljoner

Körsträcka, bil 1 600 mil, varav 600 till och från jobbet

Växling a-kasseavgift och förvärvsavdrag,person 1

+100

Växling a-kasseavgift och förvärvsavdrag,person 2

+20

Höjd koldioxidskatt –20

Höjt reseavdrag +7

Oförändrad fastighetsskatt 0

Totalt per månad +100 kronor

Familj med två privatanställda tjänstemän, varav en uppsagd, boende i

villa, med bil

Lön, person 1 35 000

Lön, person 2 30 000 (före uppsägning)

Marknadsvärde hus 5 miljoner

Körsträcka, bil 1 500 mil

Växling a-kasseavgift och förvärvsavdrag,

person 1

–50

Höjd a-kasseersättning, efter skatt +3 855

Höjd koldioxidskatt –19

Oförändrad fastighetsskatt 0

Totalt per månad +3 780 kronor

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

90

Familj med två högre tjänstemän, ej a-kasseanslutna, boende i villa, med bil

Lön 1 70 000

Lön 2 50 000

Marknadsvärde hus 6,6 miljoner

Körsträcka, bil 1 500 mil

Sänkt och avtrappat förvärvsavdrag, person 1 –650

Sänkt och avtrappat förvärvsavdrag, person 2 –250

Höjd koldioxidskatt –20

Höjd fastighetsskatt –375

Totalt per månad –1 300 kronor

Pensionärspar, boende i villa, med bil

Pension, person 1 16 000

Pension, person 2 12 000

Marknadsvärde hus 4 miljoner

Körsträcka, bil 1 200 mil

Sänkt skatt på pension, person 1 +386

Sänkt skatt på pension, person 2 +360

Höjd koldioxidskatt –20

Oförändrad fastighetsskatt 0

Totalt per månad +700 kronor

13 Fördelningspolitiska effekter

Riksdagens utredningstjänst har genomfört en fördelningspolitisk analys (dnr

2009:1410) av Socialdemokraternas ekonomiska politik. Analysen grundar

sig på de förslag som ingår i denna budgetmotion och som direkt berör indi-

vidernas och hushållens inkomster, via ändrade transfereringar eller ändrade

skatter.

Resultatet av analysen visar att de som tjänar mest, både mätt i kronor och

som relativ andel, med Socialdemokraternas politik är de med låga eller nor-

mala inkomster. De som får en minskad disponibel inkomst med vår politik är

de 20 procent med högst inkomster. Dock är det endast den tiondel med störst

inkomster som får en mer påtagligt minskad disponibel inkomst, motsvarande

knappt 500 kronor i månaden.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

91

Fördelningspolitiska effekter av s-förslag

(förändring av nettoinkomst per decilgrupp)

-6 000

-5 000

-4 000

-3 000

-2 000

-1 000

0

1 000

2 000

3 000

4 000

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Källa: Riksdagens utredningstjänst (dnr 2009:1410).

Av figuren ovan framgår att förslagen har en utjämnande fördelningseffekt på

nettoinkomsterna. Att de med relativt goda inkomster får en något mindre

inkomstförstärkning nästa år är en rimlig avvägning då denna grupp kraftigt

gynnats av den borgerliga politiken under de senaste tre åren. Sammantaget

betyder vår politik att klyftorna minskar och sammanhållningen ökar i Sve-

rige.

Analysen från riksdagens utredningstjänst visar också att kvinnor vinner

mer på Socialdemokraternas politik än män. Därmed bidrar vår politik till att

utjämna de klyftor mellan kvinnor och män som regeringen har skapat.

Riksdagens analys visar också att den åldersgrupp som får störst inkomst-

förstärkning – både mätt i kronor och som relativ andel – är de svenskar som

är över 65 år. Detta är resultatet av att vi prioriterar att skapa en rättvis be-

skattning mellan löntagare och pensionärer.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

92

14 Tabeller över utgifter och skatter

Tabeller över utgifter och skatter återfinns på de följande sidorna.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

93

Tabell AA Budgetmotion för 2010 – sammanställning

Avvikelse från propositionen

2010 2011 2012

Utgiftsramar och utgiftstak

Miljoner kronor

1 Rikets styrelse –633 –460 –1 190

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 196 195 10

3 Skatt, tull och exekution 35 35 35

4 Rättsväsendet 100 100 100

5 Internationell samverkan 0 0 0

6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet –2 000 –2 000 –2 000

7 Internationellt bistånd 0 0 0

8 Invandrare och flyktingar 5 5 0

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1 450 1 450 1 340

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 3 030 3 230 3 380

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 0 0 0

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 410 510 560

13 Arbetsmarknad 50 10 0

14 Arbetsliv 7 065 8 865 8 445

15 Studiestöd 1 850 1 800 1 210

16 Utbildning och universitetsforskning 3 425 3 330 3 370

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 271 271 271

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 414 414 404

19 Regional utveckling 50 50 50

20 Allmän miljö– och naturvård 305 405 355

21 Energi 311 296 413

22 Kommunikationer 1 090 1 540 1 500

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 10 10 10

24 Näringsliv 320 400 450

25 Allmänna bidrag till kommuner 515 515 115

26 Statsskuldsräntor m.m. 0 0 0

27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 0 0 0

Minskning av anslagsbehållningar –810 –730 –710

Summa utgiftsområden 17 459 20 241 18 118

Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor 17 459 20 241 18 118

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 1 900 2 200 2 250

Takbegränsade utgifter 17 459 20 241 18 118

Budgeteringsmarginal 17 541 17 759 5 882

Utgiftstak för staten 35 000 38 000 24 000

Offentlig sektors skatter och övriga inkomster 19 915 18 440 18 440

Finansiellt sparande 4 356 399 2 572

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

94

Tabell AB Utgiftsramar och utgiftstak

Miljoner kronor Avvikelse från propositionen

2010 2011 2012

1 Rikets styrelse –633 –460 –1 190

3:1 Sametinget 2 0 0

Kostnader för flytt av Sametinget 2 0 0

4:1 Regeringskansliet –640 –470 –500

Anslaget dras ned till den nivå som gällde

2008, före Sveriges ordförandeskap –640 –470 –500

Nytt Effektiviseringar i statliga myndighetersstruktur, lokalkostnader och samordning (semyndighetseffektiviseringsprogram) 0 0 –700

Nytt Integritetsombudsman 5 10 10

En ny integritetsombudsman inrättas 5 10 10

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 196 195 10

1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor –9 –10 0

Nej till regeringens tvååriga projekt om ett

offentligt etos i statsförvaltningen –9 –10 0

1:8 Ekonomistyrningsverket 5 5 10

Mer resurser för att öka den statliga inköps-

samordningen 5 5 0

Mer resurser för att sammanställa ochredovisa administrativa nyckeltal 0 0 10

Nytt Praktik i statliga myndigheter 200 200 0

Nytt praktikprogram i statliga myndigheter,3 000 platser 2010–2011 200 200 0

3 Skatt, tull och exekution 35 35 35

1:1 Skatteverket 35 35 35

Fler anställda för att stävja skattefusk ochskatteflykt 50 50 50

Nej till nya resurser för att hantera admi-nistration av hushållsnära tjänster –15 –15 –15

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

95

Miljoner kronor Avvikelse från propositionen

2010 2011 2012

4 Rättsväsendet 100 100 100

1:1 Polisen 100 100 100

Ökat tillskott till polisen. 200 mkr av dettotala tillskottet öronmärks för kampen mot

organiserad brottslighet, FBI m.m. 100 100 100

5 Internationell samverkan 0 0 0

6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet –2 000 –2 000 –2 000

1:1 Förbandsverksamhet och beredskap –225 –545 –845

Nej till regeringens tillskott för ny personal-försörjning och dess finansiering (se även1:5) –30 –300 –300

Nej till regeringens avskaffande av anslag1:10 Stöd till frivilliga försvarsorganisatio-

ner –45 –45 –45

Kostnadseffektivare personalförsörjningssy-stem i enlighet med (s)-försvarsmotion –150 –200 –500

1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser –1 750 –1 700 –800

Nej till svenskt huvudmannaskap förNBG2011, nej till svenskt deltagande i NRF –750 –1 000 –350

Lägre ambitionshöjning för de internatio-nella insatserna än i BP2009 -450 –450 –450

Avsluta militär insats i Kosovo (KFOR) –men fortsätta med civil insats –550 –250 0

1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 100 300 200

Högre ambition för anskaffning av materiel 100 300 200

1:5 Forskning och teknikutveckling 30 300 300

Nej till regeringens förändring i försvaretspersonalförsörjning och dess finansiering

(se även 1:1) 30 300 300

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

96

Miljoner kronor Avvikelse från propositionen

2010 2011 2012

1:1, 1:4 Försvarets stödverksamheter –200 –400 –800

Omstrukturering i försvarets stödverksam-heter –200 –400 –800

1:1, 1:3 Nordiskt samarbete 0 0 –100

1:4

Ökat nordiskt samarbete i enlighet med

inriktningen i (s) försvarsmotion 0 0 –100

2:7

Myndigheten för samhällsskydd och bered-skap –23 –23 –23

Nej till överföring av del av tidigare anslag1:10 Stöd till frivilliga försvarsorganisatio-ner till MSB –23 –23 –23

Nytt

Tidigare anslag 1:10 Stöd till frivilliga

försvarsorganisationer 68 68 68

Stödet till frivilliga försvarsorganisationerfinns kvar under ett eget anslag 68 68 68

7 Internationellt bistånd 0 0 0

1:1 Biståndsverksamhet –5 0 0

Nej till kapitaltillskott till Swedfund efterRiksrevisionens kritik –100 0 0

Mer resurser till UNDP 21 0 0

Mer resurser till UNFPA 27 0 0

Mer resurser till civila samhällsorganisa-tioner 40 0 0

Ökad satsning på konflikthantering ochfredsarbete 7 0 0

1:4 Folke Bernadotteakademin 3 0 0

Mer resurser för freds- och konfliktsarbete 3 0 0

1:6 Sadev 2 0 0

Mer resurser till utvärdering och kvalitets-kontroll av biståndet 2 0 0

8 Invandrare och flyktingar 5 5 0

1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 5 5 0

Kompetensutveckling av juridiska ombud 5 5 0

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

97

Miljoner kronor Avvikelse från propositionen

2010 2011 2012

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1 450 1 450 1 340

Nytt Sjukvårdssatsning 1 000 1 000 1 000

Riktat statsbidrag för fler anställda ochbättre kvalitet i sjukvården 1 000 1 000 1 000

Nytt Skydda barn och unga från krisens effekter 100 100 100

Mer resurser till skolhälsovården 50 50 50

Nationell hjälplinje 5 5 5

Snabbare insatser vid missbrukarvård för

unga 45 45 45

1:4 Tandvårdsförmåner m.m. 300 300 300

Fri tandvård för unga 19 till 24 år 300 300 300

1:6 Bidrag till hälso- och sjukvård –90 –90 –90

Nej till nya kostnader på grund av avregle-ring av Apoteket –90 –90 -90

2:8

Insatser mot hiv/aids och andra smittsammasjukdomar 10 10 0

Informationssatsning mot hiv/aids 10 10 0

5:1

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepo-litiken 100 100 0

Kompetensstegen för bättre kompetens förpersonalen i äldreomsorgen 100 100 0

6:2 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 30 30 30

Fortsättning av satsningen ”Ett kontrakt förlivet” i missbrukarvården 30 30 30

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

handikapp 3 030 3 230 3 380

1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 3 030 3 230 3 380

Stegvis höjt tak till 8, 8,5 respektive 9 pbboch 80 procents ersättningsnivå – utanstupstock för sjukpenning* 2 300 2 500 2 650

Justering i sjukpenning till följd av förslagom höjt tak i a-kassan, se utg.omr. 14 500 500 500

Rehabiliteringsmiljard för sjukskrivna (seäven utg.omr. 14) 230 230 230

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

98

Miljoner kronor Avvikelse från propositionen

2010 2011 2012

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 0 0 0

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 410 510 560

1:2 Föräldraförsäkring 100 200 250

Höjt tak i tillfällig föräldrapenning ochhavandeskapspenning till 8, 8,5 respektive 9prisbasbelopp 2010–2012* 100 200 250

1:3 Underhållsstöd 310 310 310

Höjt underhållsstöd med 125 kr/mån. 310 310 310

13 Integration och jämställdhet 50 10 0

2:2 Åtgärder mot diskriminering 30 0 0

Mer resurser till DO 20 0 0

Diskrimineringsutbildningar 10 0 0

3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 20 10 0

Projekt för att främja nyanlända kvinnors

etablering 10 0 0

Tvåårigt projekt för att sprida positivaexempel av framgångsrika kommuner som

infört rätt till heltid för sina anställda 10 10 0

14 Arbetsmarknad och arbetsliv 7 065 8 865 8 445

1:2 Arbetslöshetsförsäkring och aktivitetsstöd 5 200 5 900 5 800

Höjd ersättning till 80 procent samt höjt tak

till 950, 970 samt 990 kr/dag, som trappasav med 150 kr efter 100 dagars arbetslös-het* 6 400 7 500 7 600

100 dagars dagpenning vid deltidsarbets-löshet* 800 800 800

Färre i aktivitetsstöd och a-kassa till följdav insatser på arbetsmarknads-, utbildnings-och sjukförsäkringsområdet –2 000 –2 400 –2 600

1:3 Arbetsmarknadsinsatser 790 1 550 1 065

Yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning,10 000 platser 2010–2011 samt 5 000 plat-ser 2012 1 500 1 500 750

Fler jobbutbildningar för unga, 2 500 plat-ser 2010–2011 samt 1 250 platser 2012 375 375 190

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

99

Miljoner kronor) Avvikelse från propositionen

2010 2011 2012

Rehabilitering – rehabmiljard (se ävenutg.omr. 10) 100 100 100

Nej till regeringens coacher –1 360 –600 0

Fler praktikplatser genom merkostnadser-

sättning till arbetsgivarna 100 100 0

Arbetsförmedlingen får upphandla jobb för

att öka anvisningarna 50 50 0

Bättre stöd till unga med funktionsnedsätt-ning 25 25 25

Lärlingsutbildningar, 3 000 platser 2010–2011, därefter 1 500 platser 300 300 150

1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 675 1 025 1 350

5 000, 7 500 respektive 10 000 fler lönebi-drag till ideell sektor och kulturlivet* 675 1 025 1 350

2:1 Arbetsmiljö 100 90 80

Mer resurser till arbetsmiljöverket m.m. 100 90 80

15 Studiestöd 1 850 1 800 1 210

1:2, 1:3 Studiemedel och studiemedelsräntor 1 850 1 800 1 210

Höjt tilläggsbidrag för studenter med barnmed 50 procent 180 180 180

Ungdomslyftsersättning för studerande vidungdomslyftet 150 150 75

Ökade studiemedel till följd av 25 000 flerstudieplatser i komvux, 5 000 platser 2012 875 875 350

Ökade studiemedel till följd av 2 500 flerstudieplatser på högskolan 2010–2011 och12 500 fler 2012 90 90 450

Ökade studiemedel till följd av fler studie-platser inom yrkeshögskolan (KY) 100 50 155

Utbildningsbidrag 325 325 0

Korttidsstudiestöd 130 130 0

16 Utbildning och universitetsforskning 3 425 3 330 3 370

Forskning 100 100 50

Mer resurser till forskning 100 100 50

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

100

Miljoner kronor Avvikelse från propositionen

2010 2011 2012

Högskola 575 575 1 275

Bättre kvalitet 400 400 400

Fler högskoleplatser; 2 500 platser 2010, 2500 platser 2011 samt 12 500 platser 2012 175 175 875

1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning 1 490 1 395 785

Ungdomslyft – 10 000 platser 2010–2011samt 5 000 platser 2012 500 500 250

Fler platser i komvux och yrkesvux – 15 000platser 2010–2011 samt 5 000 platser 2012 750 750 250

Fler platser i kvalificerad yrkesutbildning(KY): 3 000 2010, 1 500 fler 2011–2012(totalt 4 500 platser samtliga år) 190 95 285

Kompetensutveckling för yrkesverksamma(korttidsstudiestöd) 5 000 platser på 20procent 2010–2011 50 50 0

Statsbidrag till ökad personaltäthet och

mindre klasser i grundskolan 1 000 1 000 1 000

Bättre SFI och intensivkurser i svenska vidhögskolan (1 000 platser) 60 60 60

Bättre studie- och yrkesvägledning 200 200 200

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 271 271 271

1:2

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveck-ling samt internationellt kulturutbyte och

samarbete 35 45 55

Ökat stöd till konstnärsallianserna med 50

procent 25 25 25

Ökat stöd till internationellt kulturutbyte 10 20 30

2:3

Bidrag till vissa teater-, dans- och musikän-damål 20 20 20

Fler kulturarrangemang genom ökat arran-görsstöd 20 20 20

8:1 Centrala museer: Myndigheter 29 29 29

Fri entré vid statliga museer 24 24 24

Framtidens Nationalmuseum 5 5 5

8:2 Centrala museer: Stiftelser 1 1 1

Permanent EWK-utställning 1 1 1

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

101

Miljoner kronor Avvikelse från propositionen

2010 2011 2012

10:1 Filmstöd 20 20 20

Digitalisering av små biografer för bättrekulturutbud i hela landet 10 10 10

Marknadsföring av svensk film utomlands 10 10 10

13:4 Stöd till friluftsorganisationer 5 0 0

Ökat stöd till friluftsorganisationer 5 0 0

13:6 Insatser för den ideella sektorn –18 –18 –18

Forskningsprojekt om den ideella sektorn

tillförs 5 miljoner kronor per år (i stället för23 mnkr) –18 -18 -18

14:1 m.fl.

Nej till regeringens besparing på folkbild-ningen för att delfinansiera forskningspro-

jekt om den ideella sektorn 18 18 18

Nytt Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet 65 60 60

Accessprojekt för att tillgängliggöra det

svenska kulturarvet 65 60 60

Nytt Övriga kultursatsningar 50 50 40

Nej till regeringens besparing på 1,5 procentpå ett flertal kulturanslag 46 46 46

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning

och byggande 414 414 404

3:2 Konsumentverket 3 3 3

Utbildning i privatekonomi 3 3 3

Nytt Investeringsstöd 400 400 400

Investeringsstöd för byggnation av billiga

hyresrätter och studentlägenheter 400 400 400

Nytt Handslag med byggsektorn 10 10 0

Nytt Ungdomsbostadssamordnare 1 1 1

Ungdomsbostadssamordnare 1 1 1

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

102

Miljoner kronor Avvikelse från propositionen

2010 2011 2012

19 Regional utveckling 50 50 50

1.1 Regionala tillväxtinsatser 50 50 50

Fortsatt stöd till kommersiell service 50 50 50

20 Allmän miljö- och naturvård 305 405 355

1:1 Naturvårdsverket 250 200 200

Klimp, lokala klimat- och investeringspro-gram, med biogassatsning 250 200 200

1:3 Åtgärder för biologisk mångfald 50 50 50

Resurser för att nå miljömålen 50 50 50

1:6 Kemikalieinspektionen 5 5 5

Ökad kamp mot farliga kemikalier 5 5 5

1:15 Hållbara städer –200 0 0

Nej till regeringens satsning –200 0 0

Nytt Miljövänligare fordonspark 200 150 100

Stöd till omställning av tunga fordon 50 0 0

Efterkonvertering av bilar 50 50 0

Skrotningspremie 100 100 100

21 Energi 311 296 413

1:5 Energiforskning, kommersialisering m.m. 333 333 333

Ökad satsning på steget mellan utvecklingoch fullskalig produktion 333 333 333

1.11 Energiteknik –122 –117 0

Kraftsamlas och förstärks i anslag 1:5 –122 –117 0

Nytt Oljeeffektivisering i industrin 100 80 80

Nytt program för att fasa ut kol och olja 100 80 80

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

103

Miljoner kronor Avvikelse från propositionen

2010 2011 2012

22 Kommunikationer 1 090 1 540 1 500

1:2 Väghållning 551 961 721

Utökad ambitionsnivå för E22 i Skåne 300 350

Statsbidrag till kollektivtrafik 240 600 710

Nej till bolagisering av LFV 11 11 11

1:4 Banhållning 571 611 811

Utökad ambitionsnivå för investeringar ijärnväg 560 600 600

Projektering av strategiska infrastrukturin-vesteringar 0 0 200

Nej till bolagisering av LFV 11 11 11

1.10 Driftsbidrag till icke statliga flygplatser –22 –22 –22

Nej till bolagisering av LFV –22 –22 –22

1.18 Transportstyrelsen –10 –10 –10

Nej till avreglering av fordonsbesiktningen –10 –10 –10

23 Areella näringar, landsbygd och livsme-

del 10 10 10

1:8 Ersättningar för viltskador m.m. 49 49 49

Nej till överföring från 1:8 till 1:28 49 49 49

1.21 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 10 10 10

Fördubblat stöd till ekologiskt och närpro-ducerat 10 10 10

1.28 Främjande av rennäringen –49 –49 –49

Nej till överföring från 1:8 till 1:28 –49 –49 –49

24 Näringsliv 320 400 450

1:2 Vinnovas Fou – Forska och väx 100 100 100

Mer resurser till Fou – Forska och väx 100 100 100

1:4 Tillväxtverket –10 –10 –10

Nej till välfärdsutvecklingsråd –10 –10 –10

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

104

Miljoner kronor Avvikelse från propositionen

2010 2011 2012

1:5 Näringslivsutveckling 20 100 100

Grundplåt för nyföretagande – med särskiltfokus på att stimulera kvinnligt företagande 100 100 100

Mindre resurser till Maud Olofssons ambas-

sadörer m.m. –80 0 0

1:7 Turistfrämjande 50 50 50

Internationella evenemang 50 50 50

1:24

Utvecklingsprogram för ökad konkurrens-

kraft 100 100 100

Fokus bland annat på den breda tjänstesek-torn och life science-industrin 100 100 100

2:3 Exportfrämjande verksamhet 50 50 50

Ökade resurser till exportfrämjande, inklu-sive miljöteknikexport 50 50 50

2:4 Investeringsfrämjande 10 10 10

Mer resurser till investeringsfrämjande 10 10 10

Nytt

Nyföretagarsatsning i miljonprogramsområ-den 0 0 50

25 Allmänna bidrag till kommunerna 515 515 115

Nej till barnomsorgspeng –85 –85 –85

Riktat statsbidrag för fritidsaktiviteter förunga i miljonprogrammen 0 0 50

Riktat statsbidrag för bättre äldreomsorg

m.m. i miljonprogrammen 0 0 50

Traineeprogram i välfärden 500 500 0

Riktat statsbidrag till förskolan 100 100 100

Härutöver sysselsättningsstöd på inkomstsi-

dan samt riktade statsbidrag t.ex. till skolaoch sjukvård (se avsnitt om effekter förkommunsektorn)

26 Statsskuldräntor** 0 0 0

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

105

Miljoner kronor Avvikelse från propositionen

2010 2011 2012

27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 0 0 0

Minskning av anslagsbehållningar –810 –730 –710

Enligt program ”Effektivisera i statligamyndigheter” –810 –730 –710

Summa utgiftsområden 17 459 20 241 18 118

Summa utgiftsområden exkl. statsskulds-

räntor 17 459 20 241 18 118

Ålderspensionssystemet vid sidan av

statsbudgeten 1 900 2 200 2 250

Takbegränsade utgifter 17 459 20 241 18 118

*) Alla förslag till förändringar i transfereringarna leder till ändrade skatter och inkomster iålderspensionssystemet. Här redovisas kostnaden netto när det gäller effekten för staten,givet att förslagen genomförs neutralt för kommunsektorn.

**) Trots att vi inte föreslår att regeringen inte ska få ett bemyndigande vad gäller kredit tillLettland föreslår vi att det kommande lånebehovet av denna kredit ska beaktas i beslut omstatsbudgeten. Det innebär att vi inte har någon avvikelse från regeringen vad gäller statenslånebehov och därmed utgifterna för statsskuldsräntor.

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

106

Tabell AC Skatter och övriga inkomster

Miljoner kronor Avvikelse från propositionen

2010 2011 2012

Inkomstskatter 7 600 7 600 7 600

Växling förvärvsavdrag/skattereduktion för a-

kasseavgift 0 0 0

Ytterligare sänkt skatt för pensionärer –3 100 –3 100 –3 100

Nej till nytt inkomstskattepaket 10 000 10 000 10 000

Höjt reseavdrag med 50 öre –100 –100 –100

Extra statsskatt – inget förvärvsavdrag för miljonä-rer 800 800 800

Företagsbeskattning 11 200 11 100 11 700

Avskaffa hushållsnära tjänster 1 300 1 300 1 300

Nej till nedsatta socialavgifter 10 400 10 300 10 400

Sänkt arbetsgivaravgift för enmansföretagare somanställer –500 –500 0

Kapitalbeskattning 2 700 3 200 3 200

Ny förmögenhetsskatt 3 400 3 400 3 400

Växling fastighetsskatt 0 0 0

Nej till försämrade uppskovsmöjligheter vid byte av

bostad –200 –200 –200

Riskkapitalavdrag –500 0 0

Miljö- & energiskatter 3 290 3 240 3 240

Skatt på fluorerade växthusgaser 100 100 100

Höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftverk, 20

procents höjning 600 600 600

Höjd fastighetsskatt på vattenkraftverk, 20 procentshöjning 450 450 450

Nej till regeringens avskaffande av skatt på handels-gödsel 300 300 300

Energiskatteavdrag för vindkraft –60 –60 –60

Återföring av dieselskatt till jordbruket 0 –50 –50

Sex öre i koldioxidskatt (motsvarar 15 öre i bensin-skatt) 1 900 1 900 1 900

DELSUMMA 24 790 25 340 25 940

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

107

Miljoner kronor Avvikelse från propositionen

2010 2011 2012

Övriga skatte- och inkomstförändringar –4 875 –6 700 –7 300

Utökad ROT –2 500 –2 500 –2 500

Skol-ROT –400 –400 –400

Kulturarvs-ROT –175 0 0

Skattereduktion för arbetslösa ungdomar –1 000 –1 000 –1 000

4 000 förstajobbetavdrag 2010, 2011 därefter 2 000 –400 –400 –200

4 000 jobblyft 2010, 2011 därefter 2 000 –400 –400 –200

Tillfälligt sysselsättningsstöd till kommunerna 0 –2 000 –3 000

SUMMA SKATTER & ÖVRIGA INKOMSTER 19 915 18 440 18 440

2 0 0 9 /1 0 :Fi2 6 0

108

Stockholm den 6 oktober 2009

Mona Sahlin (s)

Sven-Erik Österberg (s) Leif Jakobsson (s)

Kristina Zakrisson (s) Tone Tingsgård (s)

Berit Andnor (s) Thomas Östros (s)

Lars Johansson (s) Thomas Bodström (s)

Carina Moberg (s) Urban Ahlin (s)

Anders Karlsson (s) Veronica Palm (s)

Susanne Eberstein (s) Tomas Eneroth (s)

Marie Granlund (s) Lena Hallengren (s)

Berit Högman (s) Ylva Johansson (s)

Leif Pagrotsky (s) Anders Ygeman (s)