Buller – Varför är det ohälsosamt? Charlotta Eriksson, Med. Dr., Handläggare

Miljömedicinska Enheten

Centrum för Arbets- och Miljömedicin

Stockholms Läns Landsting

2

Centrum för Arbets- och Miljömedicin,Stockholms läns landsting

Enheten för Miljömedicin Miljömedicinskt samhällsstöd Identifiera och förebygga ohälsa vad gäller

Inomhusmiljö, allergier, luftföroreningar, buller, UV-strålning och klimat

Kartläggning av risker Informationsspridning, ex. Bullernätverket Undervisning Forskning

3

Miljöhälsorapportering

Vart 4 år, omväxlande vuxna och barn

Miljöhälsorapport 2009 Vuxna Enkät 2007: 26 000 svar (59,4%)

Miljöhälsorapport 2013 Barn, 8 mån., 4 år, 12 år Enkät 2011: 36 000 (51%)

4

Institutet för Miljömedicin (IMM)

Traditionell institution vid Karolinska Institutet Nationellt expertorgan inom miljömedicin Verksamhetsområden

Arbets- och Miljömedicin Epidemiologi Fysiologi samt Toxikologi

5

Kunskapssammanställning om buller och hälsa

Uppdrag från Naturvårdsverket

Skapa en vetenskaplig grund och ge väg-ledning i det svenska arbetet med omgivningsbuller

Identifiera viktiga kunskapsluckor

Sammanfatta behov av ytterligare forskning

Författare Charlotta Eriksson, IMM, KI Mats E Nilsson, Psykologiska Institutionen, SU Göran Pershagen, IMM, KI

6

Metoder

Litteraturgenomgång av kunskapsläget om trafik- respektive industribuller och hälsa Allmän störning, sömnstörning, inlärning och prestation, hjärt- och

kärlsjukdom

Tidigare kunskapssammanställningar som utgångsläge “Guidelines for Community Noise”, WHO 2000 “Night Noise Guidelines for Europe”, WHO 2009 “Burden of disease from environmental noise, Quantification of healthy life

years lost in Europe”, WHO 2011

Fokus på nyare studier Enskilda forskningsresultat, metaanalyser, reviews Rapporter från EU och WHO EU-projekt om buller, t.ex. “ENNAH”

7

Bakgrund om buller

Ett omfattande och växande miljöhälsoproblem! Ökad urbanisering Tillväxt av transportsektorn

Ca 2 miljoner personer i Sverige exponeras för trafikbuller överstigande riktvärdet för utomhusbuller (55 dB)

Buller från vägtrafik dominerar (ca 1,7 miljoner)

8

Allmän störning Om man betänker WHOs definition av hälsa..

”A state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity”

..så bör störning ses som en negativ hälsoeffekt.

Upplevelse av störning är det vanligaste symptomet på den stress som byggs upp i kroppen till följd av oönskat ljud

Störning orsakar även fysiologiska besvär/stressymptom Trötthet Irritation Rastlöshet Koncentrationsproblem Ont i magen/huvudet……….

9

14% störs av trafikbuller, jämfört med 12% 1999

12% störs av vägtrafik buller, jämfört med 9% 1999 Ökning med 200 000

personer, 40%

Störning av spår- och flygtrafik-buller ökar ej nationellt, men däremot regionalt (ex Sthlm)

Miljöhälsorapport 2009

10

Kraftig ökning också av besvär av ljud från andra barn i skolmiljö 18 till 31%

Miljöhälsorapport 2013

11

Tydliga exponering-responssamband på populationsnivå Flygbuller mest störande

Stora individuella skillnader Känslighet, ålder, utbildning, ekonomiskt eller annat beroende

Behov av uppdatering av kurvorna för flyg- och spårbuller

Kurvor saknas för kombinerat buller

Samband med trafikbuller

12

Samband med industribuller

Få studier, osäkra resultat

Något lika eller något mer störande än vägtrafikbuller Undantag: buller från rangerbangårdar

Fler studier behövs, speciellt för hamnar och bangårdar

13

Vila/avkoppling: Ökning från 4% till 6%

Sömn: Ökning från 3% till 4%

Höra radio och TV: Ingen förändring

Stör samtal: Ökning

Miljöhälsorapport 2009

Sömnstörning

14

Av 12-åringar i flerfamiljshus uppger 4% att de har svårt att somna…

..3% att de blir väckta

Enfamiljshus – 1%

Miljöhälsorapport 2013

Barn eventuellt mer känsliga än vuxna

Barn sover längre vilket ökar risken att de utsätts för buller någon gång under sömnperioden

Barn behöver längre tid för återhämtning

15

Hälsopåverkan

Sömn är en biologisk nödvändighet för en god fysisk och psykisk hälsa

Normal sömn har en tydligt definierad och stabil struktur med sex olika sömnstadier

Från Muzet 2007

16

Omedelbara effekter av buller på sömnen

Ökad motilitet (kroppsrörelser) Kortare sömnperiod Fragmenterat sömnmönster Fysiologiska effekter från 35 dB (LAmax inomhus)

Blodtryck, puls, andning… (stresspåslag)

Uppvaknanden från 42 dB (LAmax inomhus)

17

Akuta fysiologiska effekter avtar inte Kronisk aktivering av stressystemen Ökning av stresshormon i blodet (ex kortisol) Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom

Påverkan på aptitreglerande system Minskning av Leptin Ökad aptit, minskad energiåtgång Viktuppgång, försämrad glukostolerans

Påverkan på immunologiska funktioner Ökning av C-reactive protein (CRP) Ökning av inflammatoriska mediatorer Ateroskleros (åderförkalkning)

Kroniska effekter av buller på sömnen

18

Inlärning och prestation

Buller påverkar den kognitiva förmågan, dvs hur information bearbetas, lagras och återkallas

Ju svårare arbetsuppgifter, desto större påverkan

Bullret påverkar bland annat Koncentration, tal- och läsförståelse, motivation, logiskt tänkande,

minne

Prat är den mest störande källan hjärnan söker efter signaler i bullret som måste tydas

Ljud som varierar upplevs mer distraherande än konstanta ljud

Konstanta lågfrekventa ljud har dock en tydligt uttröttande effekt

19

RANCH: Road traffic and Aircraft Noise exposure and Childrens cognition and Health

3000 barn, 9-10 år

89 skolor runt 3 Europeiska flygplatser

Samband mellan flygbuller och läsförståelse, minne samt motivation

5 dB ökning i ljudnivån försenade läsförståelsen med 1-2 månader

Inga samband med vägtrafikbuller

20

Hjärt- och kärlsjukdom

Den vanligaste dödsorsaken, Sverige 42% Riskfaktorer inkluderar rökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam

kost, alkohol

Hjärt- och kärlsjukdom inkluderar sjukdom i hjärtat, hjärnan och kroppen kärlsystem och orsakas ofta av ateroskleros (åderförkalkning), t.ex. Högt blodtryck Hjärtinfarkt Stroke

Samvarierar ofta med metabola sjukdomar Övervikt och höga blodfetter Nedsatt glukostolerans Typ 2 diabetes

21

Biologisk mekanism

Bullerexponering

Akuta effekter Långtidseffekter

Haemodynamiska, metabola och immunologiska effekter:• Slagvolym• Hjärtfrekvens• Kärlsammandragning• Blodtryck• Frisättning av fria fettsyror till blodbanan• Mobilisering av glucos• Aggregering av trombocyter (blodets viskositet)

Stressrespons, aktivering av sympatiska nervsystemet och

endokrina systemet

Allmän störningSömnstörning

Kronsikt stresstillstånd

Högt blodtryck

Hjärt-infarkt

Stroke

ÖverviktTyp 2

DiabetesGlukos-tolerans

22

Hälsoriskbedömning

Tydlig biologisk mekanism

Ökande bevisning för ett orsaksamband från epidemiologiska studier

Metodologiska problem Oprecis exponeringsbedömning Få longitudinella studier

Oklart vid vilken bullernivå risken ökar

Få studier har undersökt buller och luftföroreningar samtidigt

Inga studier av buller från mer än en källa

23

Att undersöka långtidseffekterna av trafikbuller på kardiovaskulära och metabola utfall Hjärt- och kärlsjukdom, främst högt blodtryck Överviktsmaskörer

Body Mass Index (BMI) Bukomfång

Typ 2 diabetes

Avhandling – “Cardiovascular and Metabolic effects of Long-Term Traffic Noise Exposure”

24

Kohortstudie – baserad på Stockholms diabetespreventiva program

5 kommuner i Stockholms län,1992 – 2006

2 383 män och 3 329 kvinnor följdes 8-10 år

Frågeformulär och kliniska undersökningar

Flygbuller:högt blodtryck, övervikt och diabetes

25

Bullerexponering

Geografiska Informationssystem

Adressregister och geokodning av adresser

Bullerdata från Luftfartsverket

Exponering från 50 till 65 dB(A)

Studiedeltagare och bullerutbredning runt ArlandaLden 50-65 dB(A).

26

Sjukdomsdata

Frågeformulär Sjukdomar, livsstil, utbildning, yrke, social kontakter Bullerstörning (flyg, väg, spår och yrke)

Kliniska undersökningar – Vårdcentraler Längd och vikt, BMI (kg/m2) Buk- och höftmått (cm) Blodtrycksmätning (mmHg) Oralt glukostoleranstest (OGTT)

27

Resultat-Högt blodtryck

Tydlig överrisk hos män

Starkare samband bland äldre (≥57 år)

Ojusterat Justerat a

Bullerexponering (FBN)

N Hypertoni, n (%) RR (95% CI) RR (95% CI)

Kontinuerlig

Per 5 dB(A) 2020 626 (31) 1.11 (1.02-1.21) 1.10 (1.01-1.19)

Dikotom

<50 dB(A) 1610 478 (30) 1.0 1.0

≥50 dB(A) 410 148 (36) 1.22 (1.05-1.41) 1.19 (1.03-1.37)

a Justerat för ålder och BMI

28

-Könsskillnad?

RR per 5 dB(A) Ldena

Män: 1.21 (1.05-1.39)

Kvinnor: 0.97 (0.83-1.13)

a Justerat för ålder, SES, BMI och tobaksanvändning.

Eventuell könsskillnad, dock ej statistiskt signifikant

29

-BMI och bukomfång

Samband mellan flygbuller och BMISamband mellan flygbuller och bukomfång

30

Typ 2 diabetes

Inga samband i totalpopulationen Möjlig effekt hos kvinnor?

Table 5. Associations between aircraft noise exposure and cumulative incidence of Type 2 diabetes, stratified by sex (No. males=2 091, No. females=3 065).

Aircraft noise exposure (Lden)

Type 2 diabetes

Males

(n=102)

Females

(n=57)

N n (%) OR (95% CI) N n (%) OR (95% CI)

Categorical, dB(A)

<50

50-54

≥55

1 783

252

56

88 (5)

13 (5)

1 (2)

1.00

0.97 (0.52, 1.78)

0.33 (0.04, 2.42)

2 723

282

60

45 (2)

9 (3)

3 (5)

1.00

1.84 (0.88, 3.90)

2.68 (0.78, 9.24)

Per 5 dB(A) - - 0.96 (0.75, 1.24) - - 1.32 (1.00, 1.76)

31

Sammanfattande ord…

Buller är en vanlig och fortfarande ökande exponering

Tydliga samband med störning och sömnstörning

Effekter på inlärning och prestation

Ökande bevisning för påverkan på hjärt-kärlsystemet

Ny forskning visar effekter även på det metabola systemet

Buller bör tas i beaktning vid stadsbyggnadsplanering så att hälsoeffekterna minimeras

Tack för uppmärksamheten!Charlotta.eriksson@sll.se