BYGGNADSMLERIMED

FRORD

Traditionella frger som linoljefrg, slamfrg och kalkfrg har anvnts i rhundraden. nnu p 1950-talet hrde de till de vanligaste frgerna vid svl nymlning som ommlning. ven idag r det ofta lmpligt att anvnda dem.

De ldre frgtyperna r mnga gnger fordelaktiga ur bde teknisk och ekonomisk synpunkt. Genom att frgerna anvnts under s lng tid r deras egenskaper vl knda. Man vet hur de fungerar tekniskt, hur de ldras och hur de skall renoveras. I ldre miljer r det ven historiskt riktigt att hlla sig till traditionella frger.

Kunskaperna om hur man skall anvnda ldre frgtyper r emellertid for nrvarande dligt spridda och lttillgnglig litteratur saknas i stort sett inom omrdet. Vid beskrivningar av olika mlningsutforanden redogrs normalt endast for nymlning. Riksantikvariembetet vill med denna information ge en sammanfattande orientering om tillredning och mlning med de frger som forr var brukliga. Tonvikten har lagts p underhlls- och renoveringsmlning.

Informationen vnder sig frmst till mlare och fackmn inom omrdet. Frhoppningen r att den dessutom skall kunna vara av vrde for byggherrar, projektrer, tjnstemn och andra som p olika stt har att gra med planering eller genomforande av mleriarbeten.

Vid anvndning av detta hfte r det viktigt att komma ihg att en skriftlig information inte kan erstta praktiskt fOrmedlat hantverkskunnande. De redovisade recepten och behandlingsmetoderna ger ocks endast vissa basfakta. I en konkret situation mste tillvgagngssttet nyanseras. Man mste forutom de tekniska bedmningarna ven ta hnsyn till det hus i vilket mleriet ingr, den tidsepok som representeras och tilllokala srdrag.

Informationen har utarbetats vid riksantikvariembetet av en arbetsgrupp bestende av Olof Antell, Einar Brydolf, SvenOlof Hjorth, Henrik Kjellberg och Catherine Paues. Inom gruppen har Sven-Olof Hjorth varit mleritekniskt sakkunnig. Texten har varit fOreml fOr en till fackfolk riktad remiss.

Henrik Kjellberg avdelningsdirektr

Inledning 3

Linoljefrg utomhus 5

Linoljefrg inomhus 9

Slamfrg 13

Kalkfrg 15

Limfrg 17

ggoljetempera 21

Trtjra 23

Pigment 25

Litteratur 29

Lnsmuseer 31

INLEDNING

Varje byggnad har vid sin tillkomst eller vid upprustnings- och ombyggnadsarbeten mlats med tidstypiska frgstllningar, material och metoder. Det rcker drfr inte att vlja en "traditionell" frgtyp vid ommlning av en ldre byggnad utan man mste ocks vlja en kulr och en teknik som r historiskt och tekniskt riktig fr den aktuella byggnaden. 1700- och 1800-talets stt att anvnda linoljefrg, tempera och limfrg skiljer sig frn 1900-talets.

Skall man mla om ett ldre hus mste man drfr noga stta sig in i vilket slutresultat man vill uppn och anpassa material och teknik till detta.

Anvnd samma frgtyp och kulrer som tidigare

Vid ommlning och bttringsmlning br man i de flesta fall hlla sig till samma frgtyp som tidigare anvnts. Ur teknisk synpunkt r detta srskilt viktigt vid ommlning av ytor utomhus som tidigare mlats med linoljefrg, slamfrg, trtjra eller kalkfrg.

Att mla ver ldre frgtyper med moderna material innebr alltid en teknisk risk. Detta har mnga i efterhand bittert ftt erfara. Nstkommande underhll har ofta blivit ytterst komplicerat att genomfra samtidigt som en tergng till tidigare ytbehandling inte lngre varit mjlig med mindre n att all frg avlgsnats . Sdana konsekvenser blir dock sllan uppenbara frrn garantitiden, som vanligen r l - 2 r, gtt ut. Fastighetsgaren tvingas i praktiken att ensam st fr fljderna. Att byta frgtyp leder ven till utseendemssiga frndringar. Har tidigare mlningsbehandling fungerat vl br man undvika att bryta mot traditionen.

Vid renoveringar av kulturhistoriskt vrdefull bebyggelse r det srskilt viktigt att inte frng ldre mlningsbehandlingar och materialvaL Syftet med vrden av vrdefulla ldre byggnader r att vidmakthlla dem som tydliga vittnesbrd om ldre tiders byggnadskick. D r mlningsbehandlingen en viktig faktor.

ldre frgsttning och kulrval br man bevara. De r i regel typiska fr de epoker varur byggnaden hrstammar eller under vilka den brukats. Prov p tidigare kulrer kan man i

mnga fall terfinna genom att blottlgga ldre frglager.

Undersk hur den befintliga mlningen utfrts och vilka skador den har

Fr att kunna vlja lmpliga renoveringsmetoder mste man knna till hur den befintliga mlningsbehandlingen r utfrd samt i vilket skick den r. Har ytorna mlats om vid ett flertal tillfllen kan det ven fr en erfaren fackman vara svrt att med bestmdhet avgra vilka frgtyper som tidigare anvnts. Antalet frekommande frgtyper har under 1900-talets andra hlft mngfaldigats. Frr var avgrandet lttare d det endast frekom ett begrnsat antal frgtyper.

Vid bedmning av mleriets tillstnd r det viktigt att klargra skadornas omfattning och orsak. Man br skilja skador som beror p naturligt ldrande och yttre verkan frn sdana som beror p brister i underlaget eller olmpligt frgval. Brister i underlaget och tidigare felaktigt val av frgtyp rttar man inte till genom att pfra ytterligare frgskikt.

Tvtta och bttringsmla i frsta hand

Vid renovering inomhus r det inte alltid ndvndigt att genomfra hela ommlningar. Om ytorna r i gott skick frnsett begrnsade skador och nedsmutsning rcker det i frsta hand att "tvtta fr gott", dvs milt rengra och bttra skador med befintlig frgtyp. Denna metod praktiseras idag sllan, trots att den ofta r billigare och ger mer lttrenoverat resultat n ommlning. Hrmed undviker man ocks att utradera frnmliga prov p skickligt ldre mlerihantverk. ven enklare mleri frn frr uppvisar ofta en kvalitet som sllan uppns idag vid nyoch ommlning.

ven utomhus kan bttringsmleri vara lmpligt. Hr br man uppmrksamma att vissa byggnadsdelar frslits snabbare n andra. Sderfasader behver mlas om oftare n norrfasader, fnster och delar drav oftare n omgivande fasad osv.

3

Underhll mleri p utsatta byggnadsdelar

Framfr allt fnster, vattbrder, trappor, rcken, utvndig utsmyckning, plttak och rnnor m m br lpande underhllsmlas. De r byggnadsdelar som r hrt utsatta fr vder och vind och p vilka mlning har en direkt skyddande funktion. Vntar man alltfr lnge med att mla om sdana byggnadsdelar r risken stor att underlaget tar skada och drigenom blir kommande renoveringar bde dyrare och mer komplicerade.

Ngra generella underhllscykler r svra att uppge eftersom det varierar starkt beroende p bl. a. hur pass utsatt huset r och var i landet huset r belget.

Upprtta noggrann arbetsbeskrivning

Till grund fr upphandling och genomfrande av mleriarbeten r det viktigt att upprtta klara och tydliga arbetsbeskrivningar som anger vad som skall utfras.

Vid ytbehandling dr traditionella frgtyper skall anvndas br arbetsbeskrivningen vara skriven i klartext. Detta hindrar dock inte att man fljer AMA:s upplggning.

Bde frgernas bindemedel och pigment liksom behandlingsmetoder behver normalt preciseras. Finns inte sdana klara anvisningar r risken stor att utfranden med vsentligt avvikande egenskaper betraktas som likvrdiga. ven omfattningen av kontroll, antal provstrykningar i form av referensytor som anger behandlingsmetoden liksom kulrval behver anges.

Mlningsbeskrivningar br upprttas frst efter studier p platsen och den som upprttar handlingarna br sjlv kunna mla upp referensytor.

Mla vid rtt rstid och lmplig vderlek

All utomhusmlning br i mellansverige ske under april - september och under lmplig vderlek. I vriga delar av landet r perioden ngot kortare respektive lngre. Inomhus kan man mla ret runt frutsatt att huset r uppvrmt. Mlning av tr med exempelvis linolja och tempera frutstter att trets fukthalt r lg.

Kravet p lmpliga klimatfrhllanden d mleriarbeten utfrs gr att arbetenas genomfrande mste planeras. Arbetena mste ven samordnas med annan byggverksamhet s att damm, transporter etc inte ventyrar utfrandet.

Spar prov p tidigare mlningsbehandling

Vid renovering br man efterstrva att bevara ngra ytor som inte alls behandlas fr att underltta fr den eller de som skall vlja lmplig renoveringsmetod nsta gng. Sdana provytor, som kan vara sm och placerade p undanskymda stllen, r i praktiken den bsta dokumentationen. ven uppgifter om med vilka material renoveringen utfrts br bevaras.

Vid restaurering av kulturhistoriskt vrdefull bebyggelse skall uppgifter om material, metod och frgstllning lmnas i restaureringsrapporten.

Kontakta lnsmuseet vid renovering av hus med srskilt kulturhistoriskt vrde

Valet av kulr, pigment och bindemedel har stor betydelse ur kulturhistorisk synpunkt. Anses huset ha hgt kulturhistoriskt vrde br man samrda med lnsmuseet om detta. Man br ven notera om t. ex. interirmleriet r av sdant vrde att det fordrar srskilda hnsynstaganden och om speciell expertis br anlitas. Lnsmuseet/landsantikvarien kan i regel hnvisa till sakkunniga mlarmstare och konservatorer inom lnet eller ge andra rd och upplysningar.

Anlita erfarna mlare

Vid upphandling r det ofta ndvndigt att stlla krav p kompetens och begra referenser i form av utfrda arbeten.

Mnga mlare har under de senaste 20 - 30 ren inte i nmnvrd omfattning arbetat med traditionellt mleri. I de senaste rtiondenas mleriutbildning har det traditionella mleriet ftt ett mycket litet utrymme. Idag r man drfr tvungen att stlla srskilda krav p svl dem som skall besiktiga den befintliga mlningsbehandlingen som p den som skall upprtta beskrivningar eller leda och genomfra mleriet.

Det r viktigt att komma ihg att en skriftlig information sllan kan erstta praktiskt frmedlade kunskaper. Hll traditionen levande genom att ska std hos erfarna hantverkare som har kunskap om och intresse fr ldre mleri teknik.

Tr som ska mlas mste vara torrt. Fuktkvoten i tr fr ej verstiga 15% vid mlningstillfllet. O

4

LINOLJEFARG

UTOMHUS

Linoljefrg har anvnts fr utvndig mlning sedan 1700-talet. Frgen blev vanlig i samband med att timmerhusen brjade kls in med trpanel. P 1800-talet blev frgen mer allmnt spridd och kom sedan att nda in p mitten av 1900-talet dominera p trhus i de fall dr inte rdfrg anvndes. Liksom nr det gller mlning inomhus har, under den tidsrymd oljefrg frekommit, frndringar skett i mlningstekniken.

Linoljefrg har frr anvnts p de flesta underlag som tr, plt, gjutjrn, gips m.m. Idag anvnds linoljefrg mest vid ommlning av tidigare oljefrgsmlade ytor. Linoljefrg fr utomhusbruk p tr och plt har dock ftt kad efterfrgan igen och nymlning med linoljefrg har blivit allt vanligare.

Linoljefrg tillreddes frr av mlaren p arbetsplatsen. P 1930-talet brjade fabriksblandad linoljefrg att tillverkas, men nda in p mitten av 1950-talet frekom platstillredd frg.

Idag kan man vlja mellan att kpa frdigblandad frg eller att tillreda frgen sjlv. I det fljande redogrs fr manuellt tillredd linoljefrg.

Innehll

Linoljefrg fr utvndig mlning bestr av linolja, pigment samt lacknafta, terpentin och lite torkmedel.

Linoljan r bindemedel och ger ven frgen dess glans. Pigmenten ger frgen dess kulr , tckfrmga och fyllighet. Lacknafta r frtunningsmedel. Frr frtunnades frgen med terpentin men p.g.a. allergirisk s anvnds den ej.

En mindre mngd zinkvitt br ing i all linoljefrg fr utomhusbruk eftersom zinkvitt har mgelhmmande effekt och positivt pverkar frgens ldring. Alltfr stor mngd zinkvitt gr dremot frgen sprd.

Egenskaper

Linoljefrg har god bestndighet. Den har bra intrngnings- och vidhftningsfrmga p de flesta underlag.

Frgens torrhalt r hg, dvs den innehller liten del flyktiga bestndsdelar, som frsvinner d frgen torkat.

Frgen torkar genom oxidation med luftens syre. Genom klimatpverkan kritar och vittrar s smningom linoljefrg. Detta r frdelaktigt vid kommande ommlningar.

Linoljefrg r jmfrelsevis ltt att underhlla och avlgsna vid behov.

Basrecept

Det r svrt att ange exakta recept fr ldre oljemleri. Mlarna tillredde frgerna efter egna erfarenheter och anpassade proportionerna linolja och terpentin till pigmentets egenskaper och till underlagets sugning. Genom att oljebehovet skiljer sig fr olika pigment kan mngden linolja som tgr fr att gra en frgpasta (se tillredning) variera.

Det redovisade receptet avser en linoljefrg av 1900-talstyp. Till vit linoljefrg anvndes framtill mitten av 1800-talet blyvitt och zinkvitt. Blyvitt r giftigt och har idag ersatts av en kombination av titandioxid och zinkvitt. Den blyvita linoljefrgen hade en dragning av grtt. nskar man kopiera detta kan man idag bryta frgen med grn umbra.

Vit linoljefrg ca 5 liter

3,2kg linolja 6,5 kg titandioxid 2,0kg zinkvitt

torkmedel

Man kan eventuellt erstta en del av mngden titandioxid med motsvarand mngd fltspat eller bariumsulfat. Fltspat och bariumsulfat r fyllnadsmedel som anvndes i syfte att minska kritningen p frgen vid ldring samt minska tgngen av det dyrare pigmentet.

Kulrt linoljefrg

nskas en kulrstark frg baseras frgen p det kulrta pigmentet som r aktuellt. Frgen kan sedan brytas med vitt om ljusare frg nskas.

5

Vid ljusare kulrer utgr man frn en vit frg och bryter med kulrt pigment.

Observera att olika pigment har olika oljebehov, ett generellt recept kan drfr inte ges.

Oavsett kulr br man efterstrva en zinkvitt halt i frgen p ca 15 - 20 viktsprocent.

Tillredning

l. Hll en mindre del kokt linolja i ett krl och tillstt pigmentet. Rr sedan tills dess pigmentet helt frdelats i linoljan s att en blank och smidig pasta uppstr. Anvnd en platt trsticka eller en elektrisk visp.

2. Hll drefter i ytterligare linolja tills en jmn frg erhlles. Samtidigt kan eventuellt torkmedel tillsttas .

3. nskar man bryta frgen anvnder man en frgpasta av brytpigment och rr ned i frgen varp hela frgen rrs upp ordentligt.

4. Oljefrgen frtunnas sedan med lacknafta till grundfrg och mellanstrykningsfrg. Om frgen inte frtunnas blir den fr fet och har svrt att bli helt genomtorr mellan strykningarna och risken fr blsbildning r d stor.

Grundfrg fr nymlning erhlles genom att tillstta c:a 20 - 30 viktsprocent lacknafta. r underlaget mycket kraftigt nedbrutet br ytterligare linolja och lacknafta tillsttas.

Mellanstrykningsfrg erhlles genom att l O 20% lacknafta tillstts till basfrgen.

Som frdigstrykningsfrg anvndes basfrgen ofrtunnad .

I dagens fabrikstillverkade linoljefrger ingr i regel standolja i syfte att .gra frgen smidigare och frbttra dess vderbestndigheL ven i manuellt tillredd frg kan man tillstta 5 - l 0% standolja. Nr man tillreder oljefrg br man berkna mngden av frg s att det rcker till svl grund- som mellan- och frdigstrykning.

OBS!

Vid frtunning av linoljefrg med lacknafta fr

omrring ej ske med elektriskt drivna maskiner

som elvisp eller borrmaskin p grund av explo

sionsrisk. Anvnd istllet en trsticka vid bland

ning av lacknafta i oljefrg.

Applicering

Mlning med linoljefrg br ske d det r varmt och torrt ute. Fukthalten hos tret fr inte vara hgre n c:a 15%. Maj - augusti r bsta mlningsperioden. Direkt solsken br undvikas , d det kan ge upphov till blsbildning p .g.a. fr snabb torkning p ytan av frgen. Bst r att flja solens gng och stryka fasader som redan varit solbelysta.

Den normala arbetsgngen vid nymlning r tre strykningar: grundning, mellanstrykning, slutstrykning, men antalet strykningar vid ommlning kan variera beroende p den underliggande ytans kondition.

Linoljefrg ska strykas tunt. Principen r hellre flera tunna strykningar n f tjocka. Grundfrgen skall inte ge full tckning. Om frgen stryks fr tjockt kommer den att skinntorka och rynka sig.

Linoljefrg torkar lngsammare n moderna frgtyp er. vermlningsbar r frgen efter c :a l - 3 dagar, om vdret r varmt och torrt. Frgens sammansttning vid olika kulrta pigment kan ven gra att torktiden varierar. Alltfr lnga intervaller mellan strykningarna br undvikas.

Till fasadytor r det lmpligt att anvnda rund eller oval pensel, en s k ytanstrykare med en diameter p ungefr 7 cm. Dessutom behvs en sparpensel och en elementpensel fr svrtkomliga stllen .

Vid ommlning dr den befintliga oljefrgen r mycket fet liksom vid nymlning p tr som r oljat med fet olja r det stor risk att det uppstr blsor frmst p sydfasader. Detta oavsett vilken frgtyp man mlar med.

Ny mlning

Normatbehandling: Grundning, kittning i mindre sprickor och hligheter, mellanstrykning och slutstrykning.

Ommlning av fasader

Ett rtt sammansatt och applicerad linoljefrg har lng livslngd , c:a 15 - 20 r. Livslngden hos all mlning r givetvis beroende av hur pass skyddad fasaden r fr vder och vind och var i landet byggnaden r belgen . Viktigt r att inte frdrja ommlningen s att arbetet kompliceras i ondan.

6

Ommlning behver gras oftare p utsatta delar som fnstersnickerier , vindskivor och sydfasader eller delar drav. Mild rengring och bttring av skadade partier r ett utmrkt stt att underhlla och frlnga livslngden p i vrigt intakt oljefrg.

N ormatbehandling:

Tvttning fr ommlning, uppskrapning, pgrundning, kittning, bttring, ev mellanstrykning, slutstrykning.

Frarbetet r viktigt. Vid ommlning mste ytorna frst tvttas och spikar som krupit upp sls in.

Frr tvttades inte ytorna vid ommlning utomhus men dagens luftfroreningar gr detta ndvndigt. Fasaden kan tvttas med soda och vatten men vattentvttning med hgtrycksspruta , trycktvtt , r vanligast idag. Det r viktigt att den som utfr hgstryckstvtt vid rengring av fasader r vl frtrogen med tekniken s att vggkonstruktionen inte vattenskadas.

Efter tvttning borstas och skrapas all avflagnad frg bort. Luddighet och grnad p bart tr, s k bltr, avlgsnas genom hrdskrapning och slipning. Skadat tr t.ex. rtskadat ndtr lagas med friskt tr. Kapa inte virket fr snlt utan se noga till att virket r friskt vid kapningsstllet.

Vid ommlning av fasader som efter skrapning endast har mindre skador p frgskiktet (c :a 10%) behver bara skadade partier pgrundas . r dremot uppemot 30 - 40% av det gamla frgskiktet skadat br hela ytan grundas.

Mycket illa medfarna ytor br grundas med en vl utspdd grundfrg.

Efter grundning kittas mindre sprickor med linoljekitt. Kittet skall endast lggas i springan och inte spacklas ut p tret. Frr tillverkades kitt genom att krita blandades i frgen. Kittet behver inte torka fre vermlning. r sprickorna strre n 6 mm br de lagas i med trkilar.

Drefter strykes ytorna l - 2 ggr. nskar man helt avlgsna det gamla frg

skiktet kan detta ske med frgborttagningsmedel. Det br observeras att brnning inte r lmplig fr amatrer utan br verltas t fackfolk och ske i samrd med den lokala

brandmyndigheten, bl.a. med hnsyn till brandrisken. P mindre ytor kan frgen tas bort med varmluftsdon, vilket r en skonsammare och mindre riskabel metod n brnning. ven d br man emellertid vara frsiktig eftersom vissa material har lg antndningstemperatur. Att sandblstra bort frg p trfasader r olmpligt d underlaget hrigenom ltt skadas.

Ommlning av fnstersnickerier

Fnster behver i regel mlas om oftare n fasadytor i vrigt. Sido- och bottenstycken mste regelbundet ses ver. Speciellt viktigt r det att se till att fnsterkittet r helt s att inte fukt trnger in i tret och orsakar rta.

Mlningsbehandling:

Sodatvttning, uppskrapning ven i kitt

falsen, pgrundning, kittning av hl och

sprickor, kittning av glasfals.

alt. l pgrundning av flagnade ytor, btt ring, l gng strykning

alt. 2 grundning av hela ytan, 2 ggr strykning

Fnstersnickerier rengres bst med sodatvttning fr hand. Uppskrapning ska ven ske av kittfalsar och allt lst kitt avlgsnas. Blottade kittfalsar ska sedan grundas innan de kittas. Grundning frhindrar kittet frn att torka ut och spricka samt kar dess vidhftning.

Det br observeras att ven ytterbgens insida br strykas med utomhusfrg.

Recept p linoljekitt

kokt linolja krita vatten

Fukta kritan med vatten och tillstt drefter linolja. Kritan ska arbetas in i oljan s att en klibbfri och smidig massa erhlles. Alternativt kan industriellt tillverkad oljebaserat kitt anvndas. O

7

LINOLJEFRG

INOMHUS

Att mla med linoljefrg var redan under 1500talet en vl beprvad teknile Frgen kom nda in p 1950-talet att bli den helt dominerande frgtypen fr mlning av snickerier, inredningar och mbler. Det br dock uppmrksammas att mlningssystemen frndrades under senare hlften av 1800-talet. I en strvan efter en perfekt slt och blank yta brjade man d bl. a. att bredspackla underlagen och tillstta oljelacker i frdigstrykningsfrgen.

Idag har linoljefrg inomhus sitt strsta anvndningsomrde vid ommlning av tidigare linoljefrgsmlade ytor och vid mlning av nytt tr i ldre kulturhistoriskt intressanta miljer. Frgen kan mlas p de flesta underlag som tr, puts, metall o. dyl. och anvndas i svl vta som torra utrymmen.

Innehll

Linoljefrg fr invndig mlning bestr av kokt linolja, pigment, lacknafta och lite torkmedel.

Linoljan r bindemedel och ger ven frgen dess glans. Pigmentet ger frgen dess kulr, tckfrmga och fyllighet.

Frr frtunnades frgen med terpentin , men nufrtiden vanligen med lacknafta som r mindre farlig ur allergisynpunkt. ven balsamterpentin kan anvndas.

Egenskaper

Linoljefrgen r en slitstark och hllbar frg . Den trnger vl in i underlaget och har i jmfrelse med andra frger verlgsna vidhftningsegenskaper. Frgtgngen per kvadratmeter r liten.

Frgen r ltt att renovera. Det r f frgtyper som kan mlas i s mnga skikt utan att frgen mste avlgsnas.

Frgen torkar genom oxidation med luftens syre. Mycket tunt mlad r den vermlningsbar efter en natt. Helt genomtorr blir den frst efter c :a en mnad.

Linoljefrg gulnar ngot med tiden. Gulningen blir kraftigast i mrka utrymmen .

Linoljefrg fr il)omhusbruk kan erhllas industriellt , men serietillverkas inte varfr den i

de flesta fall mste tillredas p platsen. Strre kvantiteter tillverkas dock lmpligen industriellt.

Basrecept fr vit frg

Svl grund- som slipstrykningsfrgen mste avpassas till underlagets egenskaper, frmst dess sugningsfrmga. Normalt gr man detta genom att ka eller minska mngden linolja och lacknafta.

Frdigstrykningsfrgen behver modifieras beroende p om den skall vara matt eller blank .

En matt frdigstrykningsfrg erhller man genom att tillstta krita och lacknafta. Blanka och vl utflytande frdigstrykningsfrger erhll man frr genom att tillstta glansolja eller oljelacker. Idag r man hnvisad till att anvnda alkydlack istllet fr glansolja .

Frr var det vanligt att grundfrg tillreddes av linolja och guldockra.

Enskilda mlarmstare har ofta komponerat egna recept p linoljefrg. Recepten skiljer sig till viss del frn varandra svl tekniskt som utseendemssigt.

Nedanstende recept utgr ett exempel p vit grund-, mellan- och frdigstrykningsfrg av 1900-talstyp.

Vit grundfrg

l liter 5 liter 0,27 kg linolja 1,35 kg linolja 0,68 kg titandioxid 3,40 kg titandioxid 0,38 kg lacknafta 1,90 kg lacknafta

Vit slipstrykningsfrg

l liter 5 liter 0,34 kg linolja l ,70 kg linolja 0,85 kg titandioxid 4,30 kg titandioxid 0,29 kg lacknafta 1,45 kg lacknafta

Vit frdigstrykningsfrg

l liter 5 liter 0,70 kg linolja 3,50 kg linolja 1,00 kg zinkvitt 5,00 kg zinkvitt 0,20 kg titandioxid 1,00 kg titandioxid

9

i

Fr att linoljefrgen skall torka p ett lmpligt stt mste man tillstta torkmedel d sdant i regel saknas i erforderlig mngd i den linolja som salufrs i dag.

OBS!

Vid frtunning av oljefrg med lacknafta fr om

rrning ej ske med elektriskt drivna maskiner

som elvisp eller borrmaskin p grund av explo

sionsrisk. Anvnd istllet en trsticka vid bland

ning av lacknafta och oljefrg.

Kulrt linoljefrg

Vid ljusa kulrer tillreder man en vit frg och bryter sedan med kulrt brytningsfrg. Vid mrka eller mttade kulrer tillreder man en frgpasta baserad p det kulrta pigment som r aktuellt. Pastan rrs sedan ut med mer linolja p samma stt som vid tillredning av vit frg . Observera dock att de flesta kulrta pigmenten har strre oljebehov n de vita. Den kulrstarka frgen kan brytas med vitt pigment fr att f en ljusare frg.

Tillredning

l. Hll en mindre del kokt linolja i ett krl och tillstt pigmentet. Rr sedan till dess att pigmentet helt frdelats i linoljan s att en blank och smidig pasta uppstr. Anvnd en platt trsticka eller elektrisk visp.

De torrpigment som salufrs idag r i regel s finfrdelade att de utan srskild rivning ven kan anvndas till slutstrykningsfrg.

2. Hll drefter i resterande del av linoljan och torkmedlet (sickativet) och rr om tills en jmn frg erhlles.

3. nskar man bryta frgen anvnder man oljerivna pigment eller gr en frgpasta av torrpigmentet och rr ned i frgen varp hela frgen rrs upp ordentligt.

Applicering

Mlning med oljefrg stller generellt hgre krav p mlarens yrkeskunnande n mlning med moderna frgtyper. Linoljefrg kan bde sltstrykas och stpplas. stpplirig frekommer endast vid mlning av tak och vggar.

Linoljefrg skall strykas mycket tunt. Grundfrgen skall inte vara tckande utan

underlaget skall lysa igenom. Dess huvudfunk

tion r att fsta spackel eller kommande frgskikt till underlaget. Vid mlning p tr mste trets fuktkvot vara lgre n 15% vid mlningstillfllet.

Slipstrykningsfrgen fr inte vara alltfr tjock . Den ska strykas ut vl och sltas s att ringa penselrnder syns. Uttrycket slipstrykning kommer frn tiden nr man slipade med pimpsten i frgen vid appliceringen.

ven frdigstrykningsfrgen skall strykas tunna skikt och sltas vl.

Ovanstende rekommendationer fr applicering gller i tillmpliga delar ven nr man efterstrvar en mlningsbehandling, t.ex . efter en ldre frlaga , dr systematiken med grund-, slipoch frdigstrykning inte r fullt tillmpad.

Till snickerier och inredning r det lmpligt att anvnda en rektangulr c:a 5 cm bred ytanstrykare. Till tak br anstrykaren vara ngot bredare, c:a 10 cm. Dessutom behvs en pensel fr att spara mot vgg och en moddlare till ut sltningen.

Nymlning

Antalet behandlingar kan variera beroende p underlagets kvalitet och p vilka krav som stlls p den frdigstrukna ytans utseende. Vid kompletteringsmlning mste man frst underska hur vriga ytor r behandlade.

Inom byggnadsmleriet frekom inte spackling fre mitten av 1800-talet. Yreser och sprickor kittades dock .

Under 1900-talets frsta hlft frekom bde ispackling, bredspackling och finbredspackling. Sedan 1940-talet har antalet spacklingar ter reducerats. Spacklet utgr alltid en svag lnk. Ju tjockare skikt spackelmassa desto smre tl ytan sttar o. dyl. Man br drfr undvika att spackla mer n absolut ndvndigt.

Frr tillverkade mlaren sjlv sin spackelfrg. Kvaliteten varierade och misslyckanden var vanliga. Spackelfrgen bestod av linolja, vetemjlsklister och krita. Idag br industritillverkad spackelfrg av typ linolje-, uretan- eller alkydspackel anvndas.

Snickerier

ldre mlningsbehandling:

Schellackering, grundning, kittning, l - 2 ggr strykning

Idag vanlig mlningsbehandling:

Schellackering, grundning, ispackling (2/3 av ytan), bredspackling, slipstrykning, frdigstrykning.

10

Fre mlning ska ytorna avdammas och mellan varje behandling br en avslipning med ett lmpligt sandpapper ske. Schellackering utfres fre grundning p kvist- och kdrika stllen.

Vid mlning av skivsystem ska remsor klistras med vvklister ver skarvarna och spacklas minst 2 ggr.

Puts

Vid mlning med linoljefrg p putsade, frdigkarbonatiserade ytor finns flera alternativa behandlingar. Frst mste strre ojmnheter slipas av.

Vid lgre krav p ytfinish appliceras frgen, t. ex. med stppling 2 ggr efter grundning. nskas sltare yta bredspacklas ytorna med sandspackel fre grundning. Frr anvndes oljespackel.

I kk och badrum dr man nskar ett sltt skikt br fljande behandling utfras: Grundning, bredspackling, slipstrykning och frdigstrykning som utsltas.

Jrn och plt

Vid mlning med linoljefrg p jrn och plt br ytorna frst stlborstas och avdammas drefter grundas och strykas l - 2 ggr med linoljefrg.

Ommlning

Fr att kunna bedma lmplig mlningsbehandling mste hnsyn tas till den gamla frgytans skick och form av skador, slitage, avflagnad frg och smuts . Viktigt r ven att analysera vilken frgtyp som anvnts frut och om den varit rtt fr underlaget. Ofta r ytorna i sdant skick att "tvttning fr gott", dvs en mild rengring, och bttring kan vara lmpligare n hel ommlning.

I det fljande kommer endast att redogras fr ommlning av tidigare linoljefrgsmlade ytor.

N ormatbehandling av snickerier:

Sodatvttning, uppskrapning, islagning av spikar, pgrundning, i- och pspackling av skador, pbttring av spacklade ytor eller slipstrykning av hela ytan och frdigstrykning.

Ytorna slipas efter behov mellan behandlingarna. Tvttning r mycket viktig och har avgrande betydelse fr vidhftningen mellan den gamla och den nya frgen.

Blanda frst en mindre lsning av soda och ljummet vatten i frhllande l: l O volymdelar och provtvtta med tvttpenseL Lser sig inte smutsen och frgens ytskikt fr man ka mngden soda. Sklj rent ordentligt efter sodatvttningen s att all soda och smuts frsvinner. Kvarvarande soda skadar genom frtvlning det kommande frgskiktet. Efter tvttningen ska ytan vara lite strv och matt. Vid tvttning av mycket hrd och blank frg br man slipa med pimpsten, wienersten eller vattenfast slippapper i lutvattnet.

Ett annat viktigt moment i ommlningssystemet r uppskrapning. Uppskrapning skall ske dr det gamla frgskiktet sitter lst eller r skadat, t. ex. mellan karm och foder, vid geringar och skarvar och vid upphjda spikskallar. Efter uppskrapningen br spikar sls i med dorn, om inte detta sker kommer de att avteckna sig nr frgen torkat.

Grundningen r i huvudsak till fr att ge vidhftning till underlaget.

I- och pspackling r avgrande fr den frdiga ytans utseende vad betrffar sprickor, ojmnheter o. dyl. r underlaget gott kan det p sina stllen rcka med enbart ispackling, men normalt mste ven en pspackling utfras eftersom spackelmassan krymper d den torkar och inte fyller helt. Oljade snickerier behandlas genom sodatvttning, avslipning, oljning alternativt tckmlning. Vid ommlning av ldre ytor som ej varit spacklade tidigare br man inte infra spackling.

Puts

Vid ommlning med linoljefrg p puts finns flera olika varianter. En normalbehandling r: Sodatvttning, uppskrapning, ev putslagning av sprickor o. dyl., utspackling av ev putsade skador beroende p skadornas art, bttring av slipstrykning och frdigstrykning.

Jrn och plt

Normalbehandling fr ommlning av linoljefrg p jrn: Sodatvttning, uppskrapning, bttring, l gng strykning alternativt slip- och frdigstrykning vid kulrbyte.

vrigt

Vid rengring av oljefrgsmlade ytor i samband med lokalvrd br man se upp med att inte anvnda fr starka medel s att ytans glans bryts ned.

11

Begreppsfrklaring

grundning: strykning av hela ytan med grundfrg

pgrundning: grundning endast p avntta och uppskrapade delar av mlad yta

bredspackling: utjmning av hela ytan med spackelfrg

ispackling : en gng spackling av skadade frgytor och ojmnheter vid ommlning

i- och p tv gnger spackling av skadade spackling: frgytor och ojmnheter vid om

mlning pbttring: grundning av spacklade skadade

frgpartier

I vrigt hnvisas till mlerilexikon . D

12

SLAMFRG

Slamfrg r en av de ldsta och samtidigt den mest anvnda frgtypen i vrt land. Med slamfrg avser vi vanligen rdfrg, men slamfrg har ocks frekommit i andra kulrer.

Rdfrgen anvndes p 1600- och l 700-talen frmst p hgrestndshus, men kom under 1800talet framfrallt att bli landsbygdens husfrg. Den rda stugan med vita knutar blev ngot av nationalsymbol fr Sverige under btjan av 1900talet och anvndningen av slamfrg ndde sin kulmen. Rd slamfrg r fortfarande en av de allra bsta utomhusfrgerna fr trhus.

Innehll

Slamfrg bestr av rg- eller vetemjlsklister, vatten, jrnvitriol, pigment och eventuella tillsatser av linolja.

Klistret r frgens huvudbindemedeL Traditionellt har rgmjlsklister anvnts . I dagens fabriksblandade slamfrg har rgmjlsklistret i regel ersatts med vetemjlsklister. Frr var det vanligt att olika tillsatser typ tran , sillake etc tillsattes frgen. Idag tillstts ibland i stllet en mindre mngd linolja, fr att frbttra bindfrmgan. Andelen linolja br dock inte verskrida 8 volymprocent. Tillsatsen av jrnvitriol anses ha viss konserverande effekt p tret.

Egenskaper

Slamfrger r billiga och miljvnliga tckande frger med ett matt utseende. De r vattenspdbara och r ltta att stryka. Slamfrger r fuktgenomslppliga. De skyddar till viss del ven tret mot nedbrytning.

Frgtypen fster bra p ohyvlat virke. P hyvlat virke r dremot vidhftningen smre.

Slamfrg, framfr allt den mttat rda , har lng livslngd. I jmfrelse med alla tillgngliga frgtyper r slamfrgen den i srklass underhllsvnligaste. Det r bara att borsta och mla om.

Industritillverkad slamfrg

Fabriksblandad slamfrg kan kpas frdigtillredd antingen i flytande form, som pasta eller pulver dr endast vatten behver tillsttas. Den industritillverkade slamfrgen innehller till skillnad mot traditionell slamfrg konserveringmedel fr att kunna lagras.

Slamfrg i andra kulrer n rd r idag ett intressant produktutvecklingsomrde inom frgindustrin.

Det frekommer [ handeln mnga typer av frger med namn som associerar till traditionell rdfrg men som innehller andra bindemedel och har andra egenskaper n traditionell slamfrg. Ls drfr alltid innehllsdeklarationen noga och se bl. a. upp fr latextillsatser.

Vid ommlning med rdfrg br man observera att kulren kan skilja sig ngot mellan olika tillverkare.

Applicering

Slamfrg r ltt att stryka, men viktigt r att man inte stryker fr tjockt. Fabriksblandad slamfrg kan behva spdas ut med vatten fr att f lmplig strykbar konsistens.

strykningen kan ske i bde torrt och fuktigt vder utan att hllbarheten frsmras. Man br dock undvika att mla i starkt solsken. Frgen torkar d mycket snabbt, och det kan leda till smre vidhftning till underlaget. Till strykningen anvndes lmpligen en mindre s k plafondpensel. Frr anvndes i regel "hornsuggan" den traditionella penseln med bjt skaft. Efter strykning rengres penslar med tvl och vatten.

Tillredning

Traditionellt tillreddes slamfrgen p arbetsplatsen. Man kokade ihop alla ingredienserna och nr slamfrgen svalnat var den klar att stryka.

Under de senaste rtiondena tillverkas svl rd som vrig kulrt slamfrg till vervgande del industriellt.

13

Pigmentet i den rda slamfrgen, rdfrgen, utgrs av jrnoxid, som ursprungligen.var en biprodukt vid tillverkning av svavel och alun . Pigmentets frgton kan variera beroende p brnningsgrad.

Jrnoxid frn Stora Kopparbergs gruva i Falun har varunamnet Falu rdfrg. Detta pigment har varit det vanligaste vid tillredning av traditionell rd slamfrg. Falu rdfrg r slunda inte en beteckning p rd slamfrg utan fr ett rtt pigment.

Fr tillredning av slamfrger i andra kulrer kan olika jord- och mineralpigment anvndas. Vid ljusa kulrer br zinkvitriol anvndas i stllet fr jrnvitrioL Jrnvitriol kan ge upphov till missfrgning och flammighet i ljusa slamfrger.

Ljusa slamfrger r svl visuellt som tekniskt inte lika tliga som mrkare.

Recept

Fr den som vill tillreda rd slamfrg, rdfrg, anges hr ett grundrecept som tillmpats sedan l 700-talet. Receptet fljde frn senare delen av 1800-talet med p locket till rdfrgstunnorna frn Stora Kopparberg.

"2 kg jrnvitriol lses i 50 liter kokande vatten. I lsningen invispas 2 ~ 2 1/2 kg finmalet rgmjl, till vilken blandning efter en 1/4 timmes kokning sttes under flitigt omrrande 8 kg rdfrgspigment varefter frgblandningen, sedan den ytterligare kokas en 1/4 timme r fr anstrykning frdig."

Sprutning av rdfrg har tillmpats sedan 1940-talet p hga och stora byggnader, framfr allt p ekonomibyggnader. Metoden lmpar sig bst fr byggnader, som inte har alltfr mnga byggnadsdelar som behver tckas in och skyddas mot frgstnk.

Vid sprutning r risken stor att fr tjocka frglager lgges p, vilket kan orsaka krackelering och avflagning. Fr tjQs;ka lager bildas frmst vid vndpunkter vid sprutmlningen och under taksprng.

Nymlning

Behandlingsgng:

l - 2 ggr strykning

Normalt rcker det med en strykning, men r frgen mycket tunn br den strykas 2 gnger.

Ommlning

Behandlingsgng:

Avborstning av gammal frg, avdamning, l gng strykning.

Vid ommlning av tidigare slamfrgade ytor borstas fasaden med stl- eller rotborste s att all ls frg och lavar frsvinner. Drefter avdammas fasaden. Spikskallar som rest sig skall fre mlning sls i. Skadad panel eller rtskadat ndtr br lagas i med friskt tr.

Anvndes industritillverkad slamfrg br man se upp s man fr samma kulr som tidigare. Speciellt viktigt r detta vid bttringsmlning.

Lagningar med nytt virke i en gammal fasad ger alltid ett ljusare intryck till en bljan, men en utjmning av kulren sker relativt snart. Ibland kan mlningen p ilagda partier behva frnyas efter ett par r.

Anmrkning

Mla aldrig om en slamfrgsmlad yta med annat n slamfrg. Har man en gng bytt till en annan frgtyp t. ex. latex-, alkyd- eller linoljefrg kan man inte mla om med slamfrg ven om man avlgsnar den befintliga frgen.

Det frekommer att man tillstter mindre mngder trtjra till rd slamfrg. Vid ommlning av sdana ytor mste man normalt ven fortsttningsvis tillstta trtjra, fr att f lmplig vidhftning och en jmn kulr. D

14

KALKFRG

Kalkfrg har under rhundraden anvnts p puts, bde inom- och utomhus. Vid mitten av 1900-talet vergick man alltmer frn putsning med kalkbruk till putsning med kalkcementbruk och i samband med detta ven till andra frger n kalkfrg.

Kalkfrgens huvudsakliga anvndningsomrdet idag r vid ommlning av tidigare kalkavfrgade putsytor och vid nymlning av ren kalkputs p kulturhistoriskt vrdefulla hus.

Innehll

Kalkfrg bestr av vatten, slckt kalk (kalciumhydroxid) och eventuellt kulrta pigment. Kalken utgr svl bindemedel som vitt pigment i frgen .

Den slckta kalken erhlls genom att vatten tillsttes till s. k. brnd kalk (kalciumoxid) som i sin tur erhllits genom att man brnt kalksten (kalciumkarbonat) i ugn.

Tillsttes enbart den mngd vatten, som behvs fr den brnda kalkens slckning, erhlls torrslckt kalk. Tillsttes ett verskott av vatten erhlls vtslckt kalk. Vtslckningen r den traditionella metoden.

I det fljande redogrs fr kalkfrg tillredd av kalkpasta bestende av vtslckt kalk eller srskilt behandlad torrslckt kalk.

Egenskaper

En av kalkfrgens mest uppskattade egenskaper r dess utseende med sin levande, ngot flammiga yta. Kalkfrg r dessutom en jmfrelsevis billig frg och har goda renoveringsegenskaper. Frgskiktet vittrar med tiden vilket underlttar rengringen vid kommande ommlningar.

Frgen har god vidhftning p kalkputs om den tillreds och appliceras rtt. Kalkfrg har dlig vidhftning p frgipsade och cementrika underlag. I utsatt lge har kalkfrg relativt kort livslngd t. ex. p kyrktorn.

Kalkfrg r en ppen frg dvs. slpper nstan obehindrat igenom fukt ven i vtskeform.

Recept och tillredning

Vid kalkmlning anvnder man sig av s. k. kalkmjlk dvs. i vatten uppslammad kalkpasta som eventuellt pigmenteras. Till vit kalkfrg anvnds kalkmjlken opigmenterad. Fr att erhlla jmn sugning i putsunderlaget anvnds ven s. k. kalkvatten fre strykningarna och som fixering efter sista kalkfrgsstrykningen.

Till varje strykning med kalkvatten eller kalkmjlk tgr c:a 0,5liter per m2 Vtslckt kalkpasta vger c:a 1,2 kg/liter.

Kalkvatten 20 kg vtslkct kalkpasta 100 l vatten

Kalkpastan och vattnet omrres vl. Kalken fr sedan sjunka till botten och det kristallklara vattnet som efter ett dygn bildas ovanfr bottensatsen r kalkvattnet.

Vid tillredning av kalkvatten kan resterande kalkpasta anvndas flera gnger genom tillsttning av mer vatten.

Kalkmjlk (vit kalkfrg) 20 kg vtslckt kalkpasta 130 l vatten

Kalkpastan omrres vl i vattnet med exempelvis en borrmaskin frsedd med stlvisp.

Bde kalkmjlk och kalkvatten br tillredas i god tid fre mlningen och lagras i tunnor med flytande lock. Locket r till fr att frhindra att en kalkskorpa bildas p ytan, vilket annars sker om luftens kolsyra fr reagera med kalken . Om en kalkskorpa bildats br den avlgsnas fre anvndning. Kalkmjlken mste omrras i tunnorna innan den hlls upp i mindre krl fr mlning.

Pigmentering

nskas en kulrt kalkfrg pigmenteras kalkmjlken med kalkkta kulrta pigment. Se pigmentbladets frteckning. Kalkmjlk med en koncentration av 15 volymprocent slckt kalk kan pigmenteras med max 5 volymprocent torrpigment

Nr man blandar till kulrt kalkfrg efter recept kan det vara aktuellt att kontrollera kalkmjlkens koncentration.

15

Man br tillreda all kulrt frg vid ett och samma blandningstillflle s att den vl rcker till den yta man ska mla. Det uppstr ltt kulravvikelser om frgen blandas vid olika tillfllen.

Till dekorationsmleri kan ven pigmenterat kalkvatten anvndas, men volymandelen pigment mste d vara betydligt mindre n vid pigmentering av kalkmjlk. Pigmenterat kalkvatten ger mer mttad kulr men har dlig hllbarhet utomhus.

Applicering

Inomhus kan kalkfrg mlas ret runt. Utomhus mste mlning ske under lmplig tid dvs. frn senvren till eftersommaren och i god tid fre perioder med risk fr frost. Undvik att mla i starkt solsken. Strykning med kalkfrg br ske med ett skikt per dag . Putsunderlaget mste vara lagom fuktigt vid appliceringstillfllet.

Mlning med kalkfrg ska utfras utan avbrott . Drfr r det viktigt att organisera mlarlaget vl . Mlningsuppehll fr inte ske p en fasadyta d det leder till markerade grnser utan fr endast ske vid hrn eller andra naturliga grnser. Frgen ska appli ceras fldigt men inte s att den brjar rinna. Lmpligen anvnds en plafondpensel med vilken man kryss- eller rundstryker frgen . Fr sparning anvnds en elementpenseL

Under arbetets gng mste frgen ofta rras om fr att undvika ojmn sammansttning och kulr .

Kalkvattning sker lmpligen med hjlp av en handspruta med lgt tryck s att inte rinning uppstr.

r underlaget starkt sugande br kalkvattning ske strax fre frsta strykningen.

Kalkvattning kan ven vara ndvndigt mellan de fljande strykningarna.

Fr att under mlningen skydda fasaden mot fr snabb uttorkning och mot slagregn kan det vara lmpligt att tcka in stllningen och frse den med regnskydd upptill .

Fnsterglas br alltid skyddas, fr kalken etsar glas . Om socklar, ornament o. d. av sten ej skall kalkfrgmlas kan de skyddas frn kalkfrg genom att bestrykas med tunn lervlling. Efter avslutad kalkmlning borstas leran bort.

Nymlning

Fre mlning skall kalkputsen ha karboniserat. Detta tar minst tre till fyra veckor. Putsytan rengrs sedan frn brukstnk och avdammas.

Behandlingsgng:

Kalkvattning, 3-7 ggr strykning med kalkfrg, fixering med kalkvatten. Utomhus grs upp till 7 strykningar, inomhus kan frgen innehlla ngot mindre vatten och d kan det rcka med 3 strykningar.

Ommlning

Behandlingsgng:

Stlborstning, utiagning av putsskador, kalkvattning och kompletteringsmlning, 3 ggr strykning med kalkfrg p lagningar, stlborstning av kompletteringsmlade ytor, kalkvattning, 3-7 ggr styrkning av hela ytan med kalkfrg, fixering med kalkvatten.

Garnmal och lst sittande kalkfrg avlgsnas till fast underlag. Normalt rengres med stlborste. Spritputs br dock rengras skonsamt med vt- eller vattenblstring.

Skador lagas ut med kalkputs lik befintlig puts. Eventuella ldre lagningar med cementhaltig eller frgipsad puts avlgsnas och oroputsas med kalkputs .

Frdigkarbonatiserade putslagningar kalkvattnas och strykes med kalkfrg tills de verensstmmer med omkringliggande ytors utseende. Utiagade ytor stlborstas sedan s att hela fasadytan erhller en enhetlig ytstruktur och sugning. Detta gller svl sltoch spritputs. Drefter avdammas ytorna. Hrt smutsade ytor br efter stlborstning tvttas med hgtryckstvttningsaggregat utan tillsats av kemiska preparat.

Anmrkning:

Vid ommlning av puts dr putsen eller tidigare av

frgning innehller jrnvitriol r det ofta ndvndigt

att ven i den nya kalkfrgen tillstta en mindre

mngd jrnvitriollsning. Jrnvitriol r inget pig

ment men ger en gulrd frgverkan genom att den

reagerar kemiskt med kalken.

vrigt

Fr analys av pigmentsttning i ldre kalkfrgsmlade ytor och fr bestmning av lmpliga recept kan Riksantikvariembetets kalkfrgsprovsamlingar anvndas . Till denna har anvnts vtslckt Gotlandskalk. De flesta av landets lnsmuseer har ett exemplar av provsarnlingen.

I Byggforskningens informationsblad B4: 1979 "Kalkfrg p fasad" ges en mera detaljerad information om kalkfrg; distribueras av Svensk Byggtjnst. D

16

LIMFAR G

Limfrg r en enkel och vlbeprvad inomhusfrg som anvnts i rhundraden p vggar, tak och spiselmurar.

ven i dekorativt mleri har limfrg varit vanlig och r den frgtyp som i huvudsak anvnts vid stnk- och schablonmleri. Som tryckfrg p tapeter anvndes limfrg nda in p 1950talet och anvnds n idag inom ett visst sortiment. Frr, innan sandspacklet brjade frekomma, var det vanligt att limfrg ven anvndes som utjmnande material p puts under tapeterna och kallades fr kridering.

Limfrg kan mlas p de flesta underlag som papp, makulerad jutevv, tr och puts. Limfrg som takfrg har varit vanlig nda fram till 1950talet.

Idag har limfrg sitt frmsta anvndningsomrde vid ommlning av tidigare limfrgsmlade ytor och vid nymlning i kulturhistoriskt intressanta hus samt vid stnk- och schablonmlning.

Innehll

Limfrg bestr av krita, vatten och limlsning. Limmet r frgens bindemedel och kritan dess pigment och fyllnadsmedeL Limfrg kan brytas genom att kritan delvis erstts med kulrt pigment.

Som lim kan antingen animaliskt lim, typ horn-, ben- och fisklim, eller vegetabiliskt lim som cellulosalim anvndas. Avkok av Caragheen (islandsmossa) har frr annts som bindemedel , framfrallt vid ommlning. Limfrg med kasein som bindemedel har ocks frekommit. Cellulosalim blev ett vanligt alternativ frst efter andra vrldskriget.

Egenskaper

Limfrg har en jmn, matt yta med fin lyster. Det r en billig och hlsovnlig frg som torkar snabbt. En lmpligt utfrd limfrgsmlning r ltt att renovera utan att underlaget skadas , men avgrande r valet av underbehandling.

Frgen r knslig mot fukt, vilket gr den olmplig i t. ex. kk och badrum eller p ytor som utstts fr fett och smuts. Limfrg kan ha

en tendens att krita av sig, vilket gr att den heller inte r lmplig p ytor som utstts fr ntning.

Limfrg baserad p horn- eller benlim fr viss glans. Denna typ av limfrg kritar endast obetydligt och r den lmpligaste frgtypen fr stppling, men limfrg p animaliskt lim r ingen lagervara utan surnar efter en tid.

Limfrg baserad p cellulosalim kritar mycket lite och r den limfrg som r lttast att tillreda. Den surnar inte ~eller utan gr att lagra, men blir i regel inte lika stadig som limfrg baserad p animaliskt lim, varfr den lmpar sig bst fr sltstrykning.

Limfrg baserad p Caragheenmosse-avkok har smre bindkraft n de vriga och kritar mer vid berring. Caragheen-mossa kan idag vara svr att f tag i och r drfr knappast lngre aktuell ens vid ommlning.

Limfrg tillredd av kasein kritar inte och r i det nrmaste vattenfast.

Basrecept

Beroende p om limfrgen skall sltstrykas eller stpplas och p vilket underlag limfrgen skall strykas r det viktigt att rtt proportioner mellan krita, lim och vatten erhlls och receptet kan drfr behva modifieras.

Sm skillnader i vattenmngd kan ge stora skillnader p frgens konsistens. Vid stppling ska frgen tillredas med ngot mindre vattenmngd.

Fr att kontrollera frgens styrka och kulr br man mla upp ett prov och lta detta torka. Framfr allt br man se till att frgen inte blir fr limstark om man anvnder animaliskt lim fr d kan den ltt spjlka och ven skada svagare underlag.

alt l . limfrg p horn- eller benlim:

lO kg krita c:a 5 l vatten + ev kulrt brytpigment

limlsning: c:a 0,2 kg horn- eller benlim + lite vatten

17

alt 2. limfrg p cellulosalim:

lO kg krita c:a 5 l vatten + ev kulrt brytpigment

limlsning: c:a 0,2 kg cellulosalim (eller O,15 kg cellulosaklister)

+ c:a 5 l vatten Alt l. ger c: a l Ol frdig frg och berknas rcka till c:a 20 kvm. Alt 2. ger c:a 15 l frdig frg men tcker trots detta inte fler kvm, endast vattenhalten r hgre .

Tillredning

Blanda till rikligt med frg p en gng s att den med skerhet rcker fr hela den yta som ska mlas .

l . Bltlgg kritan. Ta ett krl som rymmer ca 15 l och sl i vatten. Hll i kritan tills en konisk topp bildas och lt den st ver natten s att kritan helt absorberat vattnet. Vid bltlggning fr kritan inte omrras.

2. Tillred limmet. Anvndes horn- eller benlim bltlgges det i ett rostfritt krl med lite vatten dagen fre det ska anvndas. Vattnet ska endast tcka kornen, inte mer. Dagen drp vrms det bltlagda limmet i vattenbad s att det blir lttflytande.

Anvndes cellulosalim blandas limmet enligt frpackningen. Cellulosalim och cellulosaklister r likvrdiga material men med olika densitet vilket gr att klistret mste blandas ut med ngot mer vatten vid tillredningen.

3. Blanda ihop lim och krita. Limlsningen blandas med den bltlagda kritan och omrres vl med en kraftig visp.

Pigmentering

Om man inte tillstter kulrta pigment blir limfrgen varmt vit. En svagt kulrt limfrg fr man genom att tillstta torrpigment som frst rrs upp med lite vatten.

En mer kulrt limfrg erhlles genom att erstta kritan, helt eller delvis, med kulrt pigment. Vid mrka och frgstarka pigment fr man rkna med stor piginenttgng.

Vill man snabbt f prov p den frdiga kulren doppar man en pappersbit i frgen och torkar den ver en lga eller med en varmluftsflkt. Limfrg r betydligt mrkare och kulrstarkare i vtt tillstnd n i torrt.

Applicering

Frgen har frekommit svl sltstruken som stpplad . Frgen stryks vanligen med pensel. Cellulosalimfrg kan ven rollas med lnghrig roller. Till strykning av tak anvnds ofta rektangulra penslar s k plafondpenslar. Frgen skall strykas snabbt och fldigt med lnga, jmna penseldrag i smala fack, ej bredare n penseln.

Limfrg stryks bara en gng och ger d full tckning.

Vid mlning av strre tak- och vggytor br man vara flera n en mlare fr att hinna med att applicera frgen innan angrnsande ytor torkat och fr att erhlla ett snyggt resultat.

Vid stnkmlning doppar man en strre trvisp av exempelvis bjrkkvistar i limfrgen och slr med kvasten ver en pinne eller den andra handen s att frgstnk sprids ver ytan.

Vid schablonmleri anvnder man en tvrskuren ngot styv pensel och stpplar i schablonerna.

Nymlning

Tr-, papp- och vvunderlag:

Grundning, l gng strykning

Fre grundningen p tr schellackeras kvistar. Vid nymlning grundas ytorna med en mager linoljefrg. Grundningen underlttar avlgsnaodet av limfrgen vid kommande ommlningar. Grundningen ger ven ett skydd mot spikskallar som annars ltt rostar.

Putsunderlag:

Avslipning, grundning, l gng strykning.

Putsade underlag mste fre grundningen avslipas frn bruksstnk och lst sittande sandkorn med en stlspackel med avrundade hrn. Grundningen binder putsytan och gr att underlaget fr en jmn sugning.

18

Ommlning

Fr att kunna bedma vilken mlningsbehandling som r lmpligast vid ommlning av tidigare limfrgsmlade ytor mste hnsyn tas bde till frgskiktets status och till behandlingsgngen vid tidigare mlningstillfllen och om den r sltstruken eller stpplad.

Vid oskadad, men ngot smutsad limfrgsmlning kan det i regel rcka att endast rengra ytorna genom att torrborsta dem med mjuk panelborste eller gnugga mindre ytor med inkromet ur ett frskt franskbrd.

r en gammal limfrgsyta endast ltt skadad och tidigare ej vermlad kan den mlas om utan att limfrgen behver avlgsnas. Utlagningar grs med limspackel (lim och krita) varefter ytan patenteras och mlas.

alt l. Tjockt limfrgsskikt med sprickor och flagor:

Nedtvttning av limfrg, ilagning av skador i underlaget, isolering av ev missfrgningar, avslipning, patentering, l gng strykning.

Vid nedtvttning anvnds vatten och trspackel. Golvet mste tckas in noga fr detta r ett mycket slaskigt arbete. Skydda ven limfrgsmlning som ej ska tgrdas mot stnk.

Limfrgsmlning p papp- och vvunderlag som fregtts av grundning kan i regel avlgsnas utan att underlaget skadas. r ytan inte grundad mste pappytorna oftast omspnnas och vvytorna makuleras varefter de behandlas som vid nymlning.

alt 2. Tunt limfrgskikt som fregtts av grundning:

Ltt avdammning av ytan , patentering, l gng strykning.

Patentering

Genom att "patentera", dvs binda det tidigare limfrgskiktet till underlaget med en grundfrg kan man mla utan att behva avlgsna det ldre lim frgskiktet.

Till patenteringen kan en ljus oljefrg anvndas efter det att den sptts ut med lacknafta till grundfrgskonsistens.

Fr att underltta appliceringen av patentfrgen p en gammal limfrgsyta kan lite flytande spa tillsttas patentfrgen. Span frhindrar en alltfr stark sugning till underlaget vid applicering av patentfrgen.

Limfrgsytor som missfrgats t ex av uttorkade vattenskador, rostflckar o dyl mste srskilt isoleras fre mlning. Ibland r en patentering inte tillrcklig. Under frutsttning att flckarna r vl uttorkade kan de isoleras med utspdd cellulosalack eller ljus schellack.

Spning

Det frekom frr att man strk ytorna med splsning istllet fr att patentera dem vid ommlning. Detta br dock undvikas, fr spningen kan medfra spjlkning mellan limfrgskikten. Men det finns situationer nr en spning kan vara lmplig, t.ex. dr det frekommer ldre dekorativt mleri under en tckmlad limfrg vilket skulle frstras av en grundfrg (patentering).

Anmrkning

Limfrg r ej lmplig p blanka, hrda oljefrgsytor utan fregende tvttning och grundning med mager matt grundfrg. O

19

GGOLJETEMPERA

Benmningen tempera kommer frn latinets temperare som betyder blanda. Det finns flera sorters temperafrg. De olika frgerna benmns efter vilket bindemedel som ingr. Inom yrkesmleriet har ggoljetempera och kaseintempera haft strst betydelse. Bgge frgtyperna har mycket gamla anor.

Mlning med ggoljetempera har i huvudsak frekommit p finare snickeriinredning, men det frekommer ven att hela vgg- och takytor strukits med tempera. Tempera har ocks anvnts vid dekorativt mleri. Frgen kan mlas p de flesta underlag, men tr och puts r vanligast.

Inom byggnadsmleriet har ggoljetempera idag sitt strsta anvndningsomrde vid bttring och ommlning av tidigare temperamlade ytor samt vid nymlning av t. ex. finare trytor i restaureringssammanhang.

Innehll

ggoljetempera r en emulsionsfrg , en blandning av kokt linolja, gg och vatten. Linoljan och ggen fungerar som bindemedel och vattnet r frtunningsmedel. ggen tjnar ven som emulgator, dvs frhindrar att linoljan och vattnet skiljer sig t.

Egenskaper

ggoljetempera r en mycket slitstark frg som r ltt att stryka men torkar lngsamt. Frgen i sig r tckande men den har ven strukits laserande. I det ldre byggnadsmleriet har temperamlning ofta varit tckande . Vid en laserande mlning stlls alltid hga krav p underlagets beskaffenhet bde vad det gller utseende och jmnhet.

ggoljetempera r en frskvara och finns inte i marknaden som frdig frg utan mste tillredas vid mlningstillfllet Ingredienserna r billiga, ltta att f tag i och miljvnliga .

En vl genomtorkad ggoljetempera r i stort sett olslig i vanliga lsningsmedel. Detta gr att en ldre temperamlning som mlats ver med exempelvis en linoljefrg i regel kan tas fram .

Basrecept

l volymdel gg, bde gula och vita l volymdel kokt linolja l volymdel vatten

l . Vispa frst samman ggen och tillstt lika mngd kokt linolja . Tillstt drefter vatten i sm portioner under omrrningen till dess att vattnet och linoljan finfrdelats, dvs emulgerat.

2. Sila sedan emulsionen genom en nylonstrumpa eller liknande, hrigenom fngas bl.a . ggets trdar upp. Emulsionen delar sig ltt efter en stund och kan behva rras upp p nytt.

3. Vid behov kan emulsionen frtunnas med ytterligare vatten. Det frekommer ven att temperaemulsioner frtunnas med lite balsamterpentin men det kan endast gras med emulsioner som innehller en mindre mngd vatten.

En kulrt temperafrg fr man genom att tillstta torra pigment. Vid tillredning av mindre frgmngder kan ven oljefrger p tub anvndas.

De flesta pigment kan anvndas, dock ej svavelknsliga. Se pigmentbladet

l. Brja med att gra en frgpasta. Hll en mindre del av emulsionen i ett krl och tillstt under omrrning s mycket torrpigment att en stadig pasta uppstr. Vissa ltta och feta pigment kan frst fuktas med lite terpentin.

2. Rr sedan till dess att pigmenten helt frdelat sig i emulsionen och pastan r blank och smidig. Anvnd en elektrisk visp eller en platt trsticka.

3. Rr sedan ut pastan i den resterande ggemulsionen och frgen r klar.

En ggemulsion ruttnar efter en tid varfr den inte br sparas. nskar man av ngon anledning spara frg under en kortare tid br ggemulsionen frvaras svalt, helst i kylskp .

21.

Applicering

ggoljetempera skall strykas tunt. Anvnd en flat ytanstrykare, ca 5 cm bred fr snickerier och en moddlare fr utsltning.

Vid traditionell ldre temperamlning stryks emulsionen tunt i ett antal strykningar till full tckning. Grundfrgen pigmenteras i ton med vriga strykningar.

Vid laserande temperamlning appliceras frgen normalt p en tckande grundfrg. Det frekommer ven att tempera stryks p en mager tunn grundfrg s att trets ytstruktur lyser igenom.

Vid normal rumstemperatur br man vnta 2 - 3 dygn mellan strykningarna s att frgen fr torka. I torkat skick r den mlade ytan matt. Om temperafrgen r verpigmenterad med mycket mrka och mttade kulrer br man stryka den en gng med opigmenterad emulsion.

Efter sista strykningen kan ytan poleras efter c:a l O dygn . Gr frst ett prov p ett undanskymt stlle fr att kontrollera att frgen r tillrckligt torr .

Till poleringen anvndes en tt korthrig panelborste. Bearbeta sedan ytan med en mjuk trasa. Vid polering djupnar kulren ngot. Polering brukar man bara tillmpa p trunderlag.

Nymlning

Behandling p tr:

Avslipning, limkittning, avslipning, schellackering, grundning, ev ltt avslipning, l - 2 ggr pigmenterad temperamlning och polering.

Limkittning skall utfras i kvistsprickor, vresor, geringar o dyl. Limkitt bestr av animaliskt lim och krita som pigmenteras med lite guldockra i ton med tret. K vistar isoleras med ljus schellack.

Som grundfrg anvnds en svagt zinkvittpigmenterad linoljefrg som spds ut med lacknafta. Grundningen skall appliceras s tunt att trytan vllyser ignom.

Behandling p kalkputs:

Avslipning, 2 ggr grundning (se nedan) , l - 2 ggr temperamlning.

Putsunderlaget skall vara tillrckligt torrt och vl karbonatiserat. Fre grundningen avjmnas ytan och alla putsstnk avlgsnas.

Vid mlning p starkt sugande underlag som puts grundas ytan frst med utspdd linoljefrg och drefter med opigmenterad temperaemulsion fr att erhlla jmn sugning. Drefter strykes ytan med pigmenterad temperaemulsion i nskad kulr, tckande eller laserande beroende p vilket slutresultat man nskar.

Ommlning

ldre tckande temperamlning r idag sllsynt och br i frsta hand rengras och bttras.

Vid hel ommlning av en laserande temperamlning kan lasyreffekten aldrig bli densamma som vid nymlning. nskar man bevara utseendet br ytorna endast bttras.

Dekorationsmlning p mbler och inredning liksom p vggar och tak br verltas t konservatorer eller mlare som har erfarenhet av detta.

Bttring p tr och puts:

Sorlatvttning av hela ytan, ilagning av skadat underlag, bttring likt befintlig yta, l gng strykning med opigmenterad emulsion, polering om trunderlag.

Ommlning p tr och puts:

Sodatvttning, ilagning, avslipning, grundning med mager oljefrg, ispackling, avslipning, temperamlning till nskat utseende, polering om trunderlag.

Om man finner att temperamlningen r vaxad mste vaxet frst avlgsnas med balsamterpentin.

vrigt

Det har frekommit att temperamlningar fernissats men fernissning frsvrar det framtida underhllet och r i regel inte ndvndigt ur hllbarhetssynpunkt, varfr det br undvikas. Vid fernissning blir temperamlningen transparentare.

Har ytan varit fernissad grundas den vid ommlning. D

22

TRTJRA

Trtjra har under rhundraden anvnts som skydd fr byggnader, btar och redskap av tr. Produkten har ocks varit en betydande exportartikel fr Sverige nda frn medeltiden och fram till 1900-talets brjan.

Idag r tjrans frmsta anvndningsomrde underhll av tidigare tjrade ytor som t.ex. spntak, klockstaplar och ldre tjrstrukna byggnader, men ven fr ytbehandling av nya spntak anses trtjra fortfarande vara lmpligast.

Egenskaper

Trtjra skyddar tret mot yterosion och frhindrar att tret urlakas. Den tjrstrukna ytan r ven ngot vattenavvisande.

I varmt tillstnd r trtjra lttflytande och har d god intrngningsfrmga i tret. I kallt tillstnd r den dremot trgflytande och lgger sig endast som en film p ytan . Trtjra r sledes mycket temperaturknslig och blir ltt klibbig p en solvrmd yta. P syd- och vstervnda ytor bryts ytskiktet ner snabbare n p ytor som inte utstts fr s mycket solljus.

Trtjra r inte vermlningsbar med frger som inte innehller trtjra.

Varning:

Det br observeras att stenkolstjra inte kan er

stta trtjra utan r direkt olmplig att stryka

p tr. Den bryter ner tret och bidrar till rta.

Tjrtillverkning

Traditionellt utvinns tjra genom torrdestillation av kdrik furuved i tjrdalar eller mindre kolugnar. Fr att uppn mesta mjliga tjra till hgsta kvalitet skall brnningen ske lngsamt.

Frr indelades tjran efter kvalitet, konsistens och renhet. Den tjra som frst utvanns vid brnningen ansgs vara av hgsta kvalitet . Den var ljus och ren medan den tjra som sist utvanns ofta innehll vatten och froreningar och drfr ansgs betydligt smre.

Ur en kubikmeter kdrik ved utvinns normalt 30 - 40 kg trtjra .

Nufrtiden r det endast mindre mngder trtjra som produceras genom brnning i tjrdalar. Den trtjra som finns i handeln r till vervgande del industritillverkad och framstlld i s k retorterugnar. Till stor del importeras tjran frn Sovjetunionen och Polen .

Pigmentering

nskar man pigmentera tjran tillstter man torrpigment. Pigmentet blandas frst i terpentin och rrs till en smidig pasta, som under omrrning tillstts den uppvrmda tjran.

En svartbrun kulr erhlles genom att tillstta oxidsvart. Frr tillsattes kimrk , dvs sot.

En rdaktig kulr erhlles genom att tillstta jrnoxidrtt exempelvis "Falurtt". En lmplig blandning kan vara l viktsdel jrnoxidrtt till 8 viktsdelar trtjra . Spn- och brdtak var frr ofta rdtjrade.

Applicering

Trtjra skall strykas under sommarhalvret och p vl uttorkat tr.

Lttast r att anvnda en mindre plafondpensel med lnga borst.

Sprutning av tjra frutstter att den som utfr arbetet r vl frtrogen med metoden . Olmplig hantering kan medfra att arbetet ej blir tillfredsstllande och att omkringliggande ytor stnks ner.

Vid strykning vrms tjran upp fr att bli ltt flytande och kunna trnga in i tret. Fr att f en jmn yta r det vsentligt att hlla en s konstant temperatur som mjligt. Vanligen rekommenderas en uppvrmning till 30 - 50.

Uppvrmning sker bst genom vattenbad. Vid uppvrmning med ppen lga r brandrisken stor och tjran brnns ltt vid .

Vid appliceringen frtunnas ibland trtjran med lite lacknafta eller fotogen . En frtunning med ca l O - 15% kan i allmnhet accepteras.

23

Nytjrning

Vid nytjrning dammas trytan frst av och stryks sedan fldigt med trtjra l eller 2 ggr beroende p underlagets sugning.

Nya takspn doppas fre lggning i varm trtjra. Spnen mste sedan vara berringstorra innan de kan lggas. Efter lggningen tjras taket en gng.

Om tjrning

Vid omtjrning br man frst kontrollera att ytan tidigare verkligen strukits med trtjra. Detta grs lttast genom att pfra lite lacknafta. Trtjra lser sig snabbt i lacknafta, blir smetig och doftar tjra . Man kan ven ta loss en bit tjra och tnda p. Trtjran har en mycket karaktristisk doft . stenkolstjra dremot, r mrk , nstan svart, och har en speciell lite frn doft . I regel har den "brnt" in i tret och anfrtt ytveden. Kreosotolja i sin tur r ett destillat frn stenkolstjra och anvnds bl.a. till impregnering av telefonstolpar och slipers. (Kontakta alltid sakkunniga om tveksamhet rder angende befintlig ytbehandling och lmplig vidarebehandling).

Tjocka skikt av trtjra som krackelerat br skrapas av och lst sittande tjrrester avlgsnas , varp ytan strykes med vl frtunnad och vrmd tjra .

r den tjrade ytan urlakad och sprd skall tjran skrapas av till fast underlag varp ytan p nytt tjrbestrykes.

Finns lava och mgel p den gamla tjrytan mste detta frst skrapas bort . Med hnsyn till

den risk som finns fr lav och mgelbildning br man se till att trd inte vxer fr nra tjrstrukna ytor.

Vid ny- och orotjrning av exempelvis ytterdrrar, trappor och bryggor etc kan fljande recept tillmpas fr att erhlla smetfri yta.

l volymdel trtjra l volymdellinolja l volymdellacknafta

Tjrbrnning av metall

Tjrbrnning har frr varit ett vanligt stt att ytbehandla metallfremL

Dagens luftfroreningar gr att metoden utvndigt endast lmpar sig fr mindre freml i skyddade lgen som gngjrn, beslag, lsdelar m m. vriga jrnfreml strykes lmpligast med blymnja och svart oljefrg fr att undvika rostangrepp.

Vid tjrbrnning mste fremlet rengras frn smuts och det s k gldskalet avlgsnas genom betning. Vid betning snks fremlet ned i l 0% svavelsyra varp det skljs rent med vatten. Alternativt kan ojmnheter skrapas bort med stlborste eller genom sandblstring.

Drefter frvrms fremlet och doppas i trtjra eller stenkolstjra. Trtjran ger en brunaktig yta. stenkolstjran ger en svart och blank yta.

Till sist sker brnningen med blslampa eller annan ppen eld. Brnningen skall vara s het att tjran eller oljan flammar, men inte s het att den brinner upp.

Jrnfreml inomhus kan ytbehandlas p motsvarande stt genom anvndning av linolja.O

24

PIGMENT

GULT

GRNT --t---------+---------+-- RTT

Frgtoncirkel med ae mest BLATT

anvnda ldre pigmentens ungefrliga lge markerat.

Pigmenten ger frgen dess kulr och tckfrmga. Pigmenten bestr av till pulver finfrdelade mnen som kan blandas med frgens bindemedel utan att lsa sig.

I en frg ingr ofta ven fyllnadsmedeL Det r frmst i frbilligande syfte de anvnds men ven fr att modifiera frgens egenskaper.

Svl pigment som fyllnadsmedel har stor betydelse fr frgens hllbarhet och konsistens. Det r frmst kornens storlek och form samt den kemiska sammansttningen som avgr pigmentens och fyllnadsmedlens egenskaper.

Olika typer av pigment

Pigmenten indelas efter sin kemiska sammansttning i tv huvudgrupper, dels oorganisaka och dels organiska. De oorganiska bestr av metallfreningar som oxider, hydrater etc medan de organiska bestr av kolfreningar.

Fr tillredning av traditionella frgtyper anvnder man idag liksom frr huvudsakligen oorganiska pigment. I frsta hand r det de pigment som var vanliga redan fre 1900-talet. Utbudet av pigment och d frmst organiska r

25

idag mycket stort jmfrt med under gngna rKULRT A PIGMENT

hundraden. De frr mest anvnda kulrta pigmenten var

de s k jordfrgerna, dvs terror , ockror och umbror. De utvinnes direkt ut naturen dr de fre kommer som vittringsjordar. Idag r sortimentet av traditionella jordfrger mera begrnsat. De flesta tidigare frekommande varianterna kan man nra efterlikna genom att justera kulren p dem som idag finns att tillg genom att tillstta syntetiskt framstllda mineralpigment. Detta gller exempelvis fr rdockra och oxidrtt. ven i ldre tid var tillverkningen av syntetiska mineralpigment betydande. Caput mortum hr exempelvis till denna grupp.

Av de pigment som frr var vanliga undviker man idag att anvnda sdana pigment som visat sig vara giftiga eller har dlig ljusskerhet bl. a. blyvitt.

Trots dessa begrnsningar r det i de flesta fall fullt mjligt att uppn frger med egenskaper som vl ansluter till de frr anvnda, svl tekniskt som visuellt.

Kornstorlekens betydelse

Ju mindre kornstorleken r desto kraftigare blir pigmentets tckfrmga i frgen. Tckfrmgan beror p hur ljuset sprids och absoberas av pigmenten . Fr de vita pigmenten r spridningen dominerande och fr de svarta absorbtionen. ven bindemedlen bryter ljuset. Ju strre skillnaden r mellan pigmentens och bindemedlens ljusbrytande egenskaper desto bttre blir tckfrmgan. ven kulrverkan pverkas av pigmentens form och kornstorlek liksom deras och bindemedlens ljusbrytande egenskaper. Detta innebr att ett pigment fr olika visuell verkan i kombination med olika bindemedel, jmfr linoljefrg och limfrg. Mngden pigment och fyllnadsmedel avgr ven frgens glans nr det gller oljefrg och tempera .

De pigment som salufrs idag r i regel s finkorniga att de kan anvndas direkt till frgtillredning. Frr var man ofta tvungen att riva dem till en mindre kornstorlek innan de kunde anvndas, framfrallt tilllacker och slutstrykningsfrger.

D man blandar samman olja och pigment fr att uppn en pastakonsistens tgr det olika mngd olja beroende p vilket pigment man anvnder. Man brukar ange pigmentens oljebehov med ett oljetal som mts i gram olja per hundra gram pigment.

Namn Kemisk samman Linolje Lim Kalk Slam ggolje sttning frg frg frg frg tempera

Ockror Jrnoxid +

Umbror silikat m m L L L L L

Terror

Oxidgult Jrnoxidhydrat L L L L L

Oxidrtt Jrnoxid +

Engelskt rtt silikat m m L L L L L

Caput Mortu um

Jrnoxidrtt Jrnoxid L L L L L

Blymnja Blyoxid (ej in v.) L o o o o

Ultramarin Kisel-aluminium L L A A A

fren ing (ej u tv.)

Pariserbltt Ferricyanid L L o o o

Berlinerbltt

kta kobolt- Kobolt- L L L L L

bl aluminat

Grnjord Jrnaluminium L L L L L

silikat

Kromoxidgrnt Kromoxid L L L L L

Zinkgrnt Zinkgult +jrn L L o o o

bltt + bariumsulfat

(ej u tv.)

Kromgrnt Ferricyan id + L L o L L

kromgult

(icke stabilt i kulr)

VITA PIGMENT OCH FYLLNADSMEDEL

Namn Kemisk samman- Linolje Lim Kalk Slam ggolje sttning frg frg frg frg tempera

Titandioxid Titandioxid L A A L L

Zinkvitt Zinkoxid L A o A L

Litopon Zinksulfid + L A A L L

bariumsulfat

Krita Kalcium- A L A A A

karbonat (ej u tv.)

SV ART A PIGMENT

Namn Kemisk samman- Linolje Lim Kalk Slam ggolje sttning frg frg frg frg tempera

Kimrk Kol L A A A A

Lampsvart

Carbon Black

Bensvart Kol+ L L L L L

kalciu mfosfat

Jrnoxid- Jrnoxid A o A A A

svart

J tabellerna anges de pigment som i huvudsak r aktuella vid tillredning av traditionella frgtyper idag. L = Lmplig, A = anvndbar, O = olmplig.

26

Spr av ursprunglig kulr

Prov p ldre frgsttningar kan man ofta terfinna under senare frglager. Man br i frsta hand skrapa p stllen dr frslitningen av frgen r minst t ex p norrfasader i anslutning tiii foder under taksprng etc. Man br emellertid se upp med vermlningar frn angrnsande delar, ex fasadfrg som kommit p foder. Vidare mste man uppmrksamma att mlningen till viss del kan ha frndrats genom smutsning och ldrande eller att pigmentet kan ha ndrat kulr. En oljefrg bleks i ljus och gulnar i mrker. Ursprungligen vita och ljusa linoljefrger med blyvitt blir gra genom pverkan av luftfroreningar, frmst svavel. Fr att nrmare likna ursprungskulren kan man stryka linolja p en nedbruten oljefrg.

D det gller kalkfrg kan jmfrelser i torrt och vattenfuktat tillstnd vara motiverade.

Kulrta pigment

A v ockrorna r det idag i huvudsak guldockra som brukas. Av terrorna anvnds, svl brnd som obrnd Terra di Siena. Av umbrorna anvnds dels brnd och obrnd umbra och dels grn och gr umbra.

Jordfrgerna blir vid upphettning i regel mrkare och rdare.

Blymnja r ett giftigt pigment men anvndes nnu p grund av sina utomordentliga tekniska egenskaper i rostskyddsfrger.

Namnen p pigmenten har varierat genom tiderna och ven lokalt. Idag br man normalt hnfra de pigment som frekommer till frggrossisternas namn och sortimentnummer. Detta gller exempelvis fr pigment som ingr i Riksantikvariembetets kalkfrgprovsamling.

Vita pigment

I linoljefrg fr u tomhusbruk anvndes frr blyvitt. Blyvitt r giftigt och idag anvnds istllet en blandning av titandioxid och zinkvitt. Zinkvitt har dlig tckfrmga men goda torkegenskaper och ven en viss mgelhmmande effekt. Titandioxid har god tckfrmga.

I limfrg utgr krita vitt pigment. Krita betraktas annars vanligen som ett fyllnadsmedeL

I kalkfrg utgr kalken bde bindemedel och vitt pigment.

Svart pigment

Kimrk (sot) var det vanligaste svarta pigmentet i ldre tid men r besvrligt att anvnda. Idag anvnds istllet mest oxidsvart ven i traditionella frgtyper - detta pigment r ett syntetiskt mineralpigment. Svarta pigment har ofta brukats tillsammans med vita pigment fr att ge en blgr ton i kalk-, lim- och oljefrg.

Efterliknande av befintlig kulr

nskar man kopiera eller nra efterlikna ldre mler, r det ndvndigt att anvnda bindemedel och kulrta pigment som har god verensstmmelse med dem som tidigare anvnts. Fr pigmenten gller d frmst att de kemiska freningar som ger kulrtverkan r desamma som i frlagan. Pigment med olika pigmentkornstorlekar ger inte helt verensstmmande visuell verkan. Dessa skillnader kan vara vsentliga frmst vid dekorationsmleri i kontrastsvagt laserande utfrande. ven strukturen p den yta som skall mlas liksom appliceringsmetoden r viktig.

Anvnder man pigment dr de frggivande mnena har annan kemisk uppbyggnad s erhller man en frg med klart avvikande visuella egenskaper. Olikheterna blir srskilt tydliga om frgerna utstts fr varierande belysning som dagsljus vid olika dagrar och olika typer av artificiellt ljus.

Det enklaste sttet att bestmma vilka pigment som ingr i en ldre frg r att jmfra den med frgprover med knt pigmentinnehlL Man mste d samtidigt ta hnsyn till frndringar som smutsning, gulning etc.

Det gr inte att gra en sdan analys med jmfrelseprover som innehller andra frgmnen n de som ingr i den underskta frgen helt oavsett om de i kulrhnseende ligger relativt nra. Huvuddelen av de frgprovskartor som finns att tillg idag r icke lmpade fr analys av ldre byggnadsmleri drfr att de bygger p andra pigment.

Drtill kommer att de ocks vanligen r tillredda med bindemedel som ger andra effekter p pigmenten n traditionella frgers bindemedel.

Vid tillredning av frg mste man uppmrksamma motsvarande krav p eventuella brytfrger. Vid tillredning av ldre frgtyper r de flesta av frghandelns brytfrger icke lmpliga d de vanligen inte r tillredda av de torrpigmenttyper som hr till detta mleri. Ett av de f

27

undantagen utgres av delar av artistoljefrgssortimentet p tub som lmpar sig vl fr brytning av linoljefrg i likhet med linoljefrgspastor, dvs torrpigment utrrda i linolja, i regel r.

Allmnt gller vid frgtillredning att man skall bruka s f pigment som mjligt . Mer n tre kulrta pigment br inte ing, helst br de vara frre. Detta bl a med hnsyn till att icke nskade kulrvariationer kan upptrda vid olika belysningsfrhllanden d flera pigment ingr i frgen och att de i regel blir "oklara" .

Vit- och svartblandning

En kulrt frg kan gras ljusare geneom tillblandning med vitt och mrkare med tillblandning av svart. Svl vit- som svartblandning ger emellertid fr vissa kulrer upphov till frgtonfrskjutning vilket schematiskt visas p vidstende figurer. Vid svartblandning blir frgen frutom mrkare ven frgsvagare och oklarare. Vid vitblandning blir den ljusare och svagare men bibehller sin klarhet .

En beskuggning av en kulrt frg kan ven ske genom sk subtraktiv frgblandning . Denna innebr att man blandar en s k primrfrg med motstende s k sekundrfrg, t ex rd frg med grnt, en bl med orange, en gul med violett och vise versa . Denna metod ger upphov till kompenserande tonfrskjutningar som vit- och svartblandning.

Den beskuggade frgen ndrar sig i kulrhnseende vid olika belysningsfrhllanden p olika stt beroende p vilken metod man anvnt fr att beskugga frgen. O

GULT

Vitblandning

ROTT

BLATT

GULT

Svartblandning

GRONT ROTT

BLATT

Frgtonsfrskjutningar upptrder vid svl vitsom svart-blandning. Pilarna som omger frgcirklarna anger i vilken riktning frgtonen frskjuts. Vidare antydes genom pilarnas tjocklek hurdetta fenomen varierar i styrka fr olika frger.

28

LITTERATUR

Andren, E., Skrtidens byggnadshantverkare, i Fataburen 1974.

Bethuns, C.I., Mlarhandbok nedtecknad 1727, Gvle 1994.

Cennini, C.d' A., The Craftsman 's Handbok, vers.av Il Libro dell' Arte av Thompson Jr., D.V.,

New York 1954.

Cennini, C. Om mlarkonsten, svensk vers, av Il Libro dell'Arte av S. Mller, Stockholm 1947.

Cramer, M., Frg p fasader i Stockholm, Stockholms Stadsmuseum, stadsvandringar 2, 1980.

Den rda frgen. Boken om Falu Rdfrg, red. Kjellin, M., Stockholm 1999.

Den svenska frghandlaren, red. Kjellander, K., Sveriges Frghandlares riksfrbunds instruk

tionsbok fr medlemmarna, Stockholm 1935.

Doerner, M., Malmaterial und seine verwendung im Bilde, Leipzig 1928.

Dreijer, C., m. fl., Arkitekter om frg & mleri, Stockholm 1992.

Eastlake, C.L., Methods and Materials ofpainting of the Great Schools and Masters, frst

publ.l847, New York, u.. (omkr 1980).

Farger og Stil, Fortidsminneforeningen, Riksantikvaren, Norsk Kulturrd, Fortidsvem l, Oslo

1989, 2:a uppl 1992.

Fridell Anter, K. och Wannfors, H., S mlade man, Stockholm 1990.

Frghandelns varuknnedom, Fr Sveriges frghandlares riksfrbunds rkning sammanstlld och

bearbetad av K. Kjellander, Stockholm 1940. Flera upplagor finns.

Gettens, R.J.och Stout, G.L., Painting Materials, New York, u.. (ca 1980).

Gramen, L.N., Lantmannabyggnader, Handbok i lantbyggnadskonst, Stockholm 1916.

Gustafsson, G., Birnstad, A., Skansens handbok i vrden av gamla byggnader, Stockholm

1981, senare upplaga finns.

Hald, P., Maleriets teknik, Kpenhamn 1978.

Hallstrm, B., Mleriets material, Bors 1986.

Handbok i rostskyddsmlning, Korrosionsinstitutet, bull. 85, 2:a uppl. Stockholm 1984.

Hantverkets Bok, Mleri. Stockholm, l:a uppl. 1934, 5:e uppl1953.

Harley, R.D., Artists pigments c. 1600-1835, 2:a uppl England 1982.

Hidemark, 0., m. fl ., Srenoveras torp och grdar, Vsters 1982 (senare upplaga finns).

Hjorth, S-0, Kjellberg, H., kesson, K., Traditionell kalkfrg, Stockholm 1998.

Husbyggnad, red. O. Hkerberg, 2 delar, Stockholm 1939. Flera upplagor.

Jerkbrant, C. och Lyckman, K.K-dotter, Oljelin och linoljor, CTH, Gteborg 1996.

Johansson, E.O., Svenskt fasadmleri under renssans och barock, Tidskrift fr konstvetenskap,

1930, Lund.

Johansson, T., Hantverkets bok, Frg, den allmnnafrglrans grunder, Stockholm 1937.

Kallstenius, G., Handbok i oljemlning, Stockholm 1958.

Karlsson, V., Lrobok i husbyggnadskonstruktioner, del V, Stockholm 1915.

Kumlien, A., Oljemleriet. Material, metoder och mstare, Stockholm 1946 (senare upplagor

finns).

Kumlien, A., Akvarell, gouache, pastell och tempera, teknisk handledning av Akke Kumlien,

Stockholm 1948.

Kulturminnesvrd 1983:2, Tema: Traditionellt byggnadsmleri, Riksantikvariembetet, Stockholm

1983.

Lagerlf, E., Mlade fasader.Ngot om frgspr p gotlndska kyrkoexterirer. Nordisk medel

tid. Konsthistoriska Studier tillgnadeArmin Tuulse, Uppsala 1967.

29

http:vers.av

Langlais, X de, La Technique de la Peinture a l'Huile, Paris 1959.

Lepasoon, U., Byggnaders srdrag. En stilhistorisk handbok 1880-1960, Boverket 1995.

Lindberg, B., Mleriteknik. Mleriets material och praktik. Kompendium utg. av Institutionen

fr konstvetenskap i Lund, 1977 (senare upplagor finns).

Lindholm, E., Kalkmlningsteknik Al fresco, al secco, stucco lustro, sgraffitto. Stockholm 1969

(senare upplagor finns).

Linoljefrg, Riksantikvariembetets provsamling, Riksantikvariembetet 1990.

Liineburg, L. och Svensson, 0., Frger och lacker, Stockholm 1962.

Lfroth, C., Byggnadsindustrin, Praktisk uppslagsbokfr byggnadsverksamhetens olika grenar,

Stockholm 1918.

Malinowski, E., Puts p gamla hus. Byggforskningsrdet, 1992.

Mayer, R., The Artists Handbook ofMaterials and Techniques, 3:e uppl., New York 1979.

Mrdh, P-A, m. fl., Rda stugor, Stockholm 1990.

Nystrm, J-0, Marmorering, modernt hantverk med tusenrig tradition, utstllning p Kungl.

Biblioteket, 1987.

Reclams Handbuch der kiinstlerischen Techniken, Band l und 2, Stuttgart 1988.

Rentzhog, S., Falu rdfrg, 2:a uppl., Grycksbo 1988.

Rohmdal, A.L., m. fl. , En bok om rdfrg, Stockholm 1932.

Rothstein, E.E. von, Handledning i allmnna byggnadslran, l:a uppl 1856.

sekelskiftets byggteknik, Om arkitekten Valfrid Karlsson, byggnadsverk och lrobcker, red. C.

Bjrk, P. Kallstenius, L Reppen, Bors 1995.

Selling, G., Fasader ochfrger p gamla hus. stadsbyggnad 37:1971.

Strmsholms slott, Fasadrenovering 1985-87, Byggnadsstyrelsen 1988.

Sderlund, R., Frg och mlning, Helsingfors 1924.

Tall berg, A., Om mleriets och frgernas kemi; En hjlpreda fr konstnrer och museimn,

Stockholm 1916.

Theophilus, OnDivers Arts, vers. fr. latin av Hawthorne, J.G., Smith, C.S., New York 1979.

Vasari, G., Vasari on technique, vers av 1500-talsorginalet av L.S. Maclehose, New York 1960.

Wedholm, L.J., Tidskrift innefattande Handledning i Svenska Jernbruksekonomien, 12 hften,

Stockholm 1867-69.

Vitruvius, Tio bcker om arkitekturen, svensk vers. av B. Dahlgren, Stockholm 1989.

30

LANSMUSEER

Stockholms lns museum (Lnsmuseibyrn) Box 6176, 102 33 Stockholm Tel: 08/690 69 60

Stockholms stadsmuseum Box 1525, 104 65 Stockhoilm Tel: 081700 05 00

Upplandsmuseet S:t Eriks grnd 6, 753 lO Uppsala Tel: 018116 91 00

Sdermanlands museum Box 314, 611 26 Nykping Tel: 0155/24 57 00

stergtlands lnsmuseum Box 232, 581 02 Linkping Tel: 013/23 03 00

Jnkpings lns museum Box 2133, 550 02 Jnkping Tel: 036/30 18 00

Smlands museum Box 102, 351 04 Vxj Tel: 0470/451 45

Kalmar lnsmuseum Box 104, 391 21 Kalmar Tel: 0480/563 00

Gotlands Fornsal Mellangatan 19, 621 56 Visby Tel: 0498/24 70 10

Blekinge lns museum Box 111, 371 22 Karlskrona Tel: 0455/801 20

Regionmuseet i Skne Box 134, 291 22 Kristianstad Tel: 044113 50 00

Regionmuseets kontor i Lund Box 153, 221 00 Lund Tel: 046115 80 50

Kulturen i Lund Box 1095, 221 04 Lund Tel: 046/35 04 00 Hallands lnsmuseer, Halmstad Tollsgatan, 302 31 Halmstad Tel: 035116 04 00

Hallands lnsmuseer, Varberg Fstningen, 432 44 Varberg Tel: 03401185 20

Bohuslns museum Box 403,451 19 Uddevalla Tel: 0522/65 65 00

Gteborgs museer N Hamngatan 14, 411 14 Gteborg Tel: 031/61 10 00

lvsborgslnsmuseum Box 38, 462 21 Vnersborg Tel: 0521/600 60

Vstergtlands museum Box 253, 532 23 Skara Tel: 0511/260 00

Vrmlands museum Box 335, 651 08 Karlstad Tel: 054/21 14 19

rebro lns museum Box 314, 70 l 46 rebro Tel: 019/116 80 20

Vstmanlands lns museum Slottet, 722 11 Vsters Tel: 021/15 61 00

Dalarnas museum Box 22, 791 21 Falun Tel: 0231181 60

Lnsmuseet i Gvleborgs ln Box 746, 801 28 Gvle Tel: 026/65 56 00

Lnsmuseet Vsternorrland (Murberget) Box 2043, 871 02 Hrnsand Tel: 06111886 00

Jmtlands lns museum, JamtJi Box 709, 831 28 stersund Tel: 063115 01 00

Vsterbottens museum Box 6083, 906 03 Ume Tel: 090117 18 00

Norrbottens museum Box 266, 971 08 Lule Tel: 0920/24 35 00

31

Sjtte upplagan, Frsta tryckningen, 1999

ISBN 7209-153-3

TK i Uppsala AB, Uppsala 1999

-i Omslagsbilden visar bebyggelse :o

)>frn Stigberget i Stockholm, o hus som under alla r mlats -i med slamfrg, kalkfrg och lin o oljefrg. Utsnitt ur akvarell av m

z rBertil qvist 1982. r )>

Il )>: :o C) -i -< -o m :c

Traditionella frgtyper kan bestllas frn er bokhandel, lnsmuseernas bokdiskar, vissa frghandlare eller direkt frn riks :o antikvariembetets informationsenhet. Adress och telefon 7\ (/)

znummer tilllnsmuseerna finns lngst bak i skriften. )>

-i

Lnsmuseernas byggnadsantikvarier kan i regel ge ytterligare 7\ < )>

upplysningar samt hnvisa till sakkunniga mlarmstare och :c m )>:

konservatorer i lnet. s: OJ m -i m

RIKSANTIKVARIE MBETET, BOX 5405, 11484 STOCKHOLM. TEL 08/78390 00 -i

001-Frord Byggnadsmleri002-Innehll Byggnadsmleri003-Inledning Byggnadsmleri004-Inledning Byggnadsmleri005-LinoljefrgUtomhus Byggnadsmleri006-LinoljefrgUtomhus Byggnadsmleri007-LinoljefrgUtomhusByggnadsmleri008-Blanksida009-LinoljefrgInomhusByggnadsmleri010-LinoljefrgInomhusByggnadsmleri011-LinoljefrgInomhusByggnadsmleri012-LinoljefrgInomhusByggnadsmleri013-SlamfrgByggnadsmleri013014-SlamfrgByggnadsmleri014015-KalkfrgByggnadsmleri016-KalkfrgByggnadsmleri016017-LimfrgByggnadsmleri017018-LimfrgByggnadsmleri019-LimfrgByggnadsmleri020-Blanksida021-ggoljetemperaByggnadsmleri021022-ggoljetemperaByggnadsmleri022023-TrtjraByggnadsmleri023024-TrtjraByggnadsmleri024025-PigmentByggnadsmleri026-PigmentByggnadsmleri027-PigmentByggnadsmleri028-PigmentByggnadsmleri029-LitteraturByggnadsmleri030-LitteraturByggnadsmleri031-LnsmuseerByggnadsmleri032-FrlagssidaByggnadsmleri033-Insida av omslagets baksidaByggnadsmleri034-BaksidaByggnadsmleriInsidanavomslagetsframsidaByggnadsmleriOmslag framsidaOmslagOtaggad.pdfOmslag framsida